Cancer. Anti-angiogenes svälter ut tumören

Transkript

1 reportage Cancer är ett hundratal olika sjuk Anti-angiogenes svälter ut tumören Tumörer behöver syre och näring för att kunna växa. För att ordna försörjningen utvecklar de nya blodkärl. Professor Lena Claesson-Welsh vid Uppsala universitet undersöker möjligheterna att störa tumörens tillväxt. Våra blodkärl är uppbyggda som rör. Via dem förs blodet runt i kroppen och förser våra vävnader med syre och näring. Nya blodkärl bildas ständigt, så kallad angiogenes. Detta är speciellt viktigt under exempelvis fosterstadiet och då sår ska läkas. Angiogenes styrs av tillväxtfaktorer som VEGF vascular endothelial grocth factor. Även för att cancertumörer ska kunna överleva är detta en central funktion. Vissa tumörer är extra rika på blodkärl, som exempelvis bröst-, prostata och tjocktarmscancer. Genom att skicka ut tillväxtfaktorer kan cancercellerna locka till sig blodkärl från vävnaden runt omkring. Blodkärlen drar sig mot tumören och bildar småningom en förbindelse in i tumören. Genom att förhindra detta skulle det alltså vara möjligt att svälta ut tumören. Detta kallas anti-angiogenes. Flera cancerläkemedel fungerar idag på detta sätt. Foto: STAFFAN CLAESSON Lena Claeson-Welsh är professor i biokemi och har forskat runt cancer i 20 år. Lena Claesson-Welsh är professor i medicinsk biokemi och har forskat runt cancer i 20 år. Idag ser hon mycket på blodkärlens funktion. För drygt tio år sedan var jag gästforskare hos Judah Folkman i Boston. Han var en pionjär på området. På 70-talet hade han upptäckt att tumörer bildar blodkärl, men att vissa ämnen kan förhindra detta. Jag koncentrerade mig på de molekylära mekanismerna bakom fenomenet för att skapa förståelse och få större kontroll vid behandlingen. Tillbaka i Sverige fick Lena Claesson-Welsh stort gensvar. Det var nästan som en lavin. Vi fick mängder med proteinfraktionsmaterial från forskare och industri att undersöka i vårt system. Resultaten lät inte vänta på sig hittade Lenas forskargrupp en tidigare okänd kroppsegen produkt som hämmar tillväxten av blodkärl. Det är ett fragment av proteinet HRGP Histidine-rich glycoprotein Både de blodkärl som finns normalt och de i en tumör behöver överlevnadssignaler. Hämmarna stör dessa signaler och därmed balansen i blodkärlen. Det finns ett tiotal hämmare, men fortfarande Det finns ett tiotal hämmare, men fortfarande är det fördolt hur de fungerar exakt. är det fördolt hur de fungerar exakt. HRPG reducerar storleken på tumörer i möss på ett dramatiskt sätt. En mus som däremot inte kan producera hämmare får större tumörer med fler blodkärl. Vi har världspatent för att använda HRPG vid tumörsjukdomar, men det tar decennier att få fram. Nästa steg är försök med ett större och mer komplicerat djur som själv utvecklat cancer, exempelvis hund. Ett problem är att tillväxtfaktorer behövs för att redan färdigbildade kärl ska överleva. Hur går det då att undvika att störa de blodkärl som behövs i kroppen? Blodkärlen i en tumör är inte stabila utan ombildas hela 8 farmacevtisk revy #8 2008

2 Foto: SCIENCE PHOTO LIBRARY domar tiden. Dessa instabila kärl kan vara extra känsliga för hämmarna. Om hämmaren dessutom verkar på en produkt som endast finns i tumören eller i högre grad än i frisk vävnad-, så kan man uppnå en specifik effekt. Föreställningen att ingen annan blodkärlsnybildning störs måste dock testas noggrant för varje hämmare. Ett exempel är Bevacizumab som är en antikropp mot VEGF. VEGF krävs för blodkärlsnybildning men även för Blodkärlsbildning att stabila kärl ska överleva. Det kan ge svåra biverkningar i långvariga behandlingar. Även om introduktionen av Bevacizumab möttes med stort intresse så behöver därför den anti-angiogena behandlingen utvecklas vidare, säger Lena Claesson-Welsh. Forskarna bygger även blodkärl av stamceller för att öka kunskapen om hur kärlen bildas. Cancerläkemedel som bromsar blodkärlstillväxt: Avastin. Kolon-, njur och bröstcancer. Läkemedlet är en antikropp som binder till och stoppar tillväxtfaktorn VEGF -Vascular Endothelial Growth Factor. Nexavar. Njurcellscancer Sutent. Njurcell-, mag och tarmcancer. Läkemedlen hämmar ämnen som är viktiga för blodkärlstillväxt. Vad är cancer? Cancer är ett hundratal olika sjukdomar, och kan utvecklas i alla kroppens vävnader. En fjärdedel av befolkningen drabbas någon gång av någon typ av cancer. En cancercell uppstår då cellens arvsmassa skadas. Om den del som styr celldelning är skadad så börjar cellen växa okontrollerat och allt fler celler hopar sig. En tumör är en stor mängd celler blandat med stödjevävnad. En tumör kan uppstå på en avgränsad plats eller spridd inom ett organsystem. Den kan vara godartad eller elakartad, benign eller malign. En vårta är ett exempel på en godartad tumör. Cellerna växer då mer än normalt, men sprider sig inte och växer inte in i andra vävnader. Cancer orsakas av växande, maligna tumörceller. Tumören kan förstöra de omgivande vävnaderna, och även sprida sig till närliggande lymfkörtlar och andra organ. Enstaka celler från den ursprungliga tumören kan börja växa i sin nya omgivning och kallas då dottertumörer eller metastaser. Cirka 5 10 procent av all cancer beräknas vara ärftlig. Många forskare tror däremot att upp till 30 procent beror på ärftlighet. Vissa former av bröst-, prostata och tjocktarmscancerä ärftliga. farmacevtisk revy #

3 reportage cancer Lars fick prostatacancer Lars Eliason fick prostatacancer för tolv år sedan. Samtidigt konstaterades tre metastaser; två i skallbenet och en vid ryggraden. De är tysta och snälla. Ingen fattar riktigt varför. Men så länge jag inte har ont behandlas de inte. för tolv år sen Lars Eliason är en aktiv man. För dagen är han på besök i Skåne, och har just gett bort det blå band han vanligen har på kavajslaget som symbol för Partnern ofta enda stödet kampen mot prostatacancer. Efter att har varit med och startat Prostatacancerförbundet, avgår han nu som ordförande. Istället är siktet att driva frågorna på EU-nivå. Många svenska män har ingen annan än sin partner som känslomässigt stöd, även i svåra situationer som vid en cancersjukdom. Men också partnern till den drabbade saknar ofta stöd utanför relationen. Tidigare forskning har visat att många cancerdrabbade svenska män över 50 anförtror sig till få eller inga med sina känslor kring sjukdomen. För åtta av tio prostatacancerdrabbade män som lever i ett förhållande är partnern det enda stödet. Bland ensamstående män med prostatacancer delar sju av tio inte sina känslor med någon annan människa. Samma forskargrupp vid Karolinska Institutet har nu undersökt hur kvinnor i samma åldersgrupp som förlorat sin man i cancer anförtror sig till andra. Resultaten visar att en tredjedel av dessa kvinnor inte har någon att prata med. Vi är förvånade över att så många kvinnor är känslomässigt isolerade. Det finns en bild av att problemet bara gäller män, men så är det alltså inte. Fynden talar för att omvårdnaden av män med cancer borde inriktas även på partnern, säger Asgeir Helgason, docent vid Karolinska Institutet som har lett studien. Prostata sitter under urinblåsan åsan runt urinröret. Innan puberteten är prostata liten, för att sedan växa. Upp till medelåldern är de ungefär så stor som en kastanj. Drygt hälften av alla män drabbas av godartad prostataförstoring, varför vet man inte. Detta är den vanligaste orsaken till att män får problem med att kasta vatten. Kunskapen är bättre idag än då jag blev sjuk. Då var prostatacancer den gamle mannens sjukdom och det pratades inte öppet om den. Så är det inte längre. Denna form av cancer kryper nedåt i åldrarna, framför allt för att fler fall kan hittas tidigare med PSA-testet. PSA, prostataspecifik antigen, är ett blodprov som indikerar problem med prostata. Alla sjukdomar i prostata, exempelvis inflammation eller godartad prostataförstoring, leder till höjd PSA. För att ställa eventuell cancerdiagnos, behövs vävnadsprov. Däremot kan inte heller detta visa om cancern är elakartad eller ej. Många operationer görs därför i onödan. Idag opereras 19 för att rädda den 20:e. Men ingen vill ju vara den 20:e, säger Lars Eliason. Utbredningen av prostatacancer är ojämn över världen. Vanligast är den i Sverige och USA. Fram till 2005 har den varit i ständig ökning, för att sedan minska en aning. I Sverige diagnostiserads cirka 9300 fall Dödstalet ligger på 2500 per år. Bakgrunden till cancern är okänd. Vissa forskare ser på kostens inverkan, även om ännu inget är bevisat. Och mycket, menar Lars Eliason, talar för kost och livsstil. I Japan är cancerformen betydligt mindre utbredd. Om en japan emigrerar till USA ökar inte risken för honom att bli sjuk, men hans barn däremot får cancer i samma utsträckning som amerikaner. Själv upptäckte han sin cancer då han fick problem med urinen. Han gick på toaletten i ett kör, och hans fru tyckte han skulle söka läkare. Visst, sade Lars, som jobbade med markandsföring och ständigt var på resande fot, nästa vecka. Många nästa veckor kom och gick, men till slut var det tvärstopp. Jag kunde inte kissa, togs in akut och tömde urinblåsan. Samtidigt togs prover. PSAvärdet, som ska vara 2-3, låg på 150. Så småningom konstaterades en tumör i prostata och ytterligare tre dottertumörerna. Lars tog inte till sig beskedet. Istället fick hans fru inled- Bröstcancer: Många naturpreparat interagerar Kaffe. Vitlök. Soja. Något av det vi dagligdags stoppar i oss kan påverka behandlingen av bröstcancer, positivt så väl som negativt.en studie i Lund ser nu på hur den kombinerade effekten av naturläkemedel, gener och livsstil. Överlag är vi lite för godtrogna då det gäller naturläkemedel. Risken är att dyra cancerläkemedel inte får effekt, säger bröstcancerforskaren Helena Varje år får omkring kvinnor i Sverige bröstcancer och drygt 1500 avlider i sin sjukdom. Ännu vet forskarna inte exakt varför. Förmodligen samspelar en mängd faktorer, och vår risk att få cancer styrs av livsstil och genetiska varianter. I upp till 89 procent av fallen kopplas bröstcancer samman med östrogen. Östrogen främjar tillväxten av vissa bröstcancerceller, och risken att drabbas ökar med åldern. Kvinnor som börjar menstruera tidigt liksom kvinnor som kommer sent i klimakteriet och alltså haft många år med östrogenproduktion, löper en ökad risk. Idag upptäckes bröstcancer ofta tidigt. Operation är den vanligaste behandlingen om cancern inte är spridd till exempelvis lever eller lunga. De flesta som opererats får också någon form av tilläggsbehandling. Östrogen blockeras exempelvis med anti-östrogenet tamoxifen, säger Helena Jernström, bröstcancerforskare i Lund som även är knuten till Malmö högskola. Om cancern har östrogenreceptorer kan behandlingen förutom tamoxifen även bestå av aromatashämmare. Dessa kan enbart ges till kvinnor som inte längre bildar östrogen i äggstockarna eftersom det hindrar att östrogen bildas i kvinnans fettväv. Om cancern däremot inte har hormonrecptorer går det att ge olika former av cytostatika. Her2/neu gör cancern aggressivare, men dessa kan blockeras med det nya läkemedlet Herceptin. 10 farmacevtisk revy #8 2008

4 Foto: MARTIN LINDEBORG Cancerdöd ökar med ändrad livsstil Enligt en prognos från internationella cancerinstitutet IARC kommer dubbelt så många människor att årligen dö i cancer 2020, jämfört med Den största ökningen handlar om livsstil. Cancer i lungor, tjocktarm och bröst är tumörformer som ofta kan kopplas till tobak, dålig kost, övervikt och stillasittande. Även att vi blir allt äldre är en orsak till att fler kommer att bli sjuka. Runt 70 procent av alla nya cancerfall under det närmaste årtiondet beräknas inträffa i världens fattiga länder ningsvis vara förbindelselänken mot läkaren. För mig var cancer lika med död. Jag var säker på att jag skulle dö inom en vecka. Men min fru var ett oerhört stöd. Det finns tre grupper av behandlingsmetoder. Kirurgi innebär att prostatakörteln opereras bort. Strålning av prostatakörteln kan göras på olika sätt och ses som likvärdig med kirurgi vad gäller effekten. Att stoppa produktion av testosteron med hormonbehandling hindrar cancerns tillväxt. Hormonbehandling används i första hand vid spridd cancer och när den drabbade är en äldre man, säger Lars. Lars Eliason fick prostatacancer för tolv år sen. Han är en aktiv man som bland annat var med och startade Prostatacancerförbundet. Kunskapen är bättre idag än när jag blev sjuk. I hans fall gällde hormonbehandling. Det kan ske genom att testiklarna opereras bort eller med injektion var tredje månad. Lars beslöt att operera bort sina testiklar. Däremot har han kvar såväl huvudtumör som metastaser. Om han får värk kommer eventuellt strålbehandling att sättas in på metastaserna. Den psykiska påfrestningen efter beskedet var stor. När Lars fick ont i ryggen antog han att nu hade cancern spridit sig, medan läkaren krasst konstaterade ryggskott. Dessutom ledde mina borttagna testiklar till total impotens. Jag trodde jag skulle vilja men inte kunna, men så var det inte. Lusten var helt borta. Därför är det min fru som fått problem, det var ju faktiskt vi som fått prostatacancer. Min fru och jag har varit gifta i många år, så vi klarade det, men för många blir impotens ett stort bekymmer. Fortfarande finns ingen slutgiltig rekommendation för behandling. Beslutet tas i en dialog mellan läkare och patient. Men den som ställs inför valet mellan strålning och operation kan ha svårt att ta ett beslut när livet ställts på sin spets. De flesta träffar först en urolog som ställer diagnosen, men alla har alltid rätt till en second opinion från ytterligare en läkare. Det kan vara bra att få det av en onkolog. Idag finns också aktiv monotorering. Läkaren erbjuder sig att följa patienten väldigt noga istället för omedelbar operation. Idag har förbundet 5500 medlemmar utspridda över 26 föreningar. Det är drygt en tiondel av alla med prostatacancer i Sverige. Vi vet inte om det är en bra eller dålig siffra. Däremot får vi tag på fel personer. De som kommer till oss är de som läst, diskuterat och kollat upp. Istället vill vi ha tag på dem som sitter i TV-fåtöljen och tycker livet är slut. Även om öppenheten runt sjukdomen blivit större, menar Lars att rädsla och oförmågan att tala om sin sjukdom skapar många problem. När jag gick igenom medlemslistan från en av de lokala föreningarna, hittade jag en bekant. Jag ringde honom och han blev väldigt orolig. Han sade du får inte berätta det, jag har inte talat om det för min fru och mina barn. Men det svänger sakta men säkert. Lars är ofta ute och pratar med patienter. En gång kom 15 personer. De satt först tysta och jag tänkte jaha, då får vi väl diskutera varför IFK förlorade igen. Men jag hann inte börja innan någon sade jag har problem med läckage. Jag med, sade en annan. Så var det igång. Jag behövde inte säga något alls. Det är viktigt att prata, att inte behöva vara ensam med sina funderingar. med läkemedel Resultaten av medicineringen varierar. Vissa kvinnor kan av olika anledningar inte aktivera de enzym som är nödvändiga för att läkemedlen ska ha effekt. De får för liten eller ingen effekt, medan den hos andra blir för kraftig och ger biverkningar. Och det vi äter kan också påverka utgången av medicineringen. Sedan 2002 arbetar Helena Jernström med att kartlägga kvinnor som fått bröstcancer för första gången. I studien vill forskarna ringa in de gener som påverkas av vårt sätt att leva. Den är ett samarbete mellan onkologiska kliniken, onkologens forskningsavdelning och kirurgiska kliniken i Lund. Även bröstmottagningen i Helsingborg deltar, och målet är att 2500 kvinnor ska ingå. Vid operationen får patienten svara på en kort enkät. Tillsammans med blodprover mäts bröststorlek, längd, vikt, midja och höftmått för att se om förändringar i exempelvis vikt påverkar risken för återfall. Genvariationerna under- Fortsättning på nästa sida Snusare fick matstrupscancer En svensk studie har följt byggarbetare under 20 år. Den visar att cancer i matstrupen är tre gånger vanligare hos snusare än bland dem som inte använder tobak. Cancerfallen var vanligast bland män över 70 år. Studien svarar däremot inte på om det beror på att de cancerframkallande effekterna av snus visar sig först efter lång tid eller på att männen använt den gamla typen av snus, som innehöll mer cancerframkallande nitrosaminer. Cancer i Sverige: nya cancerfall diagnostiserades i Sverige under Drygt 60 procent av dem som fick en cancerdiagnos var 65 år eller äldre. farmacevtisk revy #

5 reportage cancer Fortsättning från föregående sida söks med hjälp av DNA, och vid regelbundna kontroller kombineras de genetiska anlagen med uppgifter om andra läkemedel, kost och livsstil. På så sätt vill vi få bättre klarhet i vad det är som påverkar och nyttan av en viss medicin. Till exempel har det visat sig att ett mycket moderat konsumtion, några koppar kaffe per dag liksom max fyra glas rött vin i veckan, ge vissa en bättre östrogenprofil. Däremot vet vi inte om dessa värden försämras om kvinnorna dricker mer kaffe eller vin, säger Helena Naturpreparat som påverkar cancerläkemedel Även naturläkemedel påverkar, ibland till det sämre. Idag äter upp mot 30 procent av alla svenska kvinnor naturläkemedel. Vid inskrivningen användes det i någon form av totalt 14,5 procent av patienterna, vid ett-årskontrollen hade den ökat till18,2 procent och efter tre år till nära 30 procent. För nio av de naturläkemedel kvinnorna använde har studier visat att de kan påverka behandlingen av bröstcancer eller öka tumörtillväxten. Därför är det viktigt att läkaren får reda på om patienten använder något preparat, säger Helena De sju typer som eventuellt interagerar med bröstcancer innehåller soja, övriga fytoöstrogener, vitlök, ginko biloba, echinacea, ginseng och valeriana. Fler än en tredjedel av patienterna använde något eller några av dessa preparat inför operation. Oftast användes omega-3, vitlök, ginseng och rosenrot. Interaktion mellan olika läkemedel är ett stort kliniskt problem. När en patient tar tamoxifen, måste det aktiveras av enzymer i kroppen. Om patienten dessutom tar vissa naturläkemedel blir det en tävling om enzymet, eftersom metabolismen delvis är gemensam. Effekten uteblir eller dosen kanske blir för stor. Många naturpreparat interagerar med cancerläkemedel. Dessa finns på forskarnas försiktighetslista: Vitlök blockerar enzym som är viktiga för tamoxifen, aromatashämmare, cytostatika och taxaner Gingko biloba blockerar två enzymer som är viktiga för tamoxifen, aromatashämmare, cytostatika och taxaner Echinicea ökar enzym som är viktiga för tamoxifen och taxaner Soja stimulerar tumörcellerna med östrogenreceptorer och motverkar eventuellt effekten av tamoxifen och aromatashämmare Ginseng ökar enzym och ändrar effekten av tamoxifen och aromatashämmare, stimulerar eventuellt Foto: MARTIN LINDEBORG också tillväxten av bröstcancerceller med östrogenreceptorer Valeriana ändrar effekten av tamoxyfen, aromatashämmare och cytostatika Remifemin påverkar eventuellt effekten av cytostatika Omega-3 påverkar positivt, nedreglerar HER2/neu-receptorn Omega-6 uppreglerar HER2/neureceptorn, kan störa effekten av Herceptin Fytoöstrogener utöver det som finns i soja kan eventuellt öka bröstcancerceller med östrogenrecptorer. Det finns idag misstanke om att fytoöstrogener kan hämma effekten av antiöstrogener som tamoxifen. En del naturläkemedel, exempelvis johannesört, kan minska effekten av olika cytostatika. Överlag är vi lite för godtrogna då det gäller naturläkemedel. Den som tar tror det ska förbättra livet, men kan istället stjälpa behandling eller ge biverkningar. Den som köper sin burk på nätet vet dessutom inte vad den innehåller. Vi misstänker att ginseng eventuellt få bröstcancercellerna att växa. Även soja kan ge en svag stimulans. Soja skyddar asiatiska kvinnor, medan det tvärt om ökar celldelningen hos europeer. Risken är att dyra cancerläkemedel inte får effekt. Cancerbehandling kräver mycket av din lever. Därför är det viktigt att diskutera med sin läkare, säger Helena I framtiden kan gentester hjälpa läkaren att välja vilket läkemedel som har bäst effekt. Vi har hittat genvarianter som ingen tidigare tittat på. Målet med studien är att ge fler patienter rätt läkemedelsbehandling och rekommendationer om kost och naturläkemedel. För någon kan det vara bra att dricka kaffe, för andra inte. Genotypen påverkar en tredjedel av alla cancerfall, och kan vi komma åt det är det en stor förbättring. I ytterligare en studie om bröstcancer fokuserar forskarna på unga friska kvinnor från högriskfamiljer. Deras hormonnivåer mäts vid två tillfällen i menscykeln. Vi ser på p-piller, livsstil och genetik. Alla människor har olika genvariationer. P- piller påverkar hormonnivån, och 90 procent av alla kvinnor i Sverige har någon gång använt p-piller, som ju bland annat skyddar mot bland annat äggstockscancer. En liten grupp får däremot bröstcancer får på grund av p-piller. Målet är att hitta en genetisk test för att se vilka som är i riskzonen, säger Helena Överlag är vi lite för godtrogna då det gäller naturläkemedel. Risken är att dyra cancerläkemedel inte får effekt, säger bröstcancerforskaren Helena Läs mer: Farnaz Malekzadeh, Carsten Rose, Christian Ingvar, Helena Jernström, Naturläkemedel och hormonpreparat potentiell risk för bröstcancerpatienter. Länk för information: www. skane.se/upload/webbplatser/ Lakemedel/ Dokument/PDF/ naturlm06.pdf Cancer i världen Lungcancer är världens vanligaste cancerform. Minst 1. åtta av tio fall orsakas av rökning. Insjuknande och död i lungcancer följer användningsmönstret för tobak i världen med en fördröjning av år. Uppskattningsvis insjuknade 1,5 miljoner personer Bröstcancer hos kvinnor 2. är den näst vanligaste cancersjukdomen med 1,3 miljoner beräknade fall. Förekomsten varierar stort. I till exempel Mozambique insjuknar 3,9 kvinnor per medan antalet i USA är 101,1 per Tjock och ändtarmscancer 3. är den tredje vanligaste cancerformen. Cirka 1,2 miljoner personer över hela världen uppskattas ha diagnostiserats Vanligast är tjock och ändtarmscancer i Japan, Nordamerika, delar av Europa, Nya Zeeland och i Australien. Insjuknandet är lågt i Afrika och sydöstra Asien. I flera asiatiska och östeuropeiska länder ökar dock denna cancerform, vilket kan bero på ökat antal överviktiga personer och ändrade kostvanor. Magsäckscancer är den 4. fjärde vanligaste cancerformen. Uppskattningsvis diagnostiserades en miljon nya fall Nästan 70 procent inträffade i utvecklingsländerna, där de är relaterade till infektioner. Under de senaste 50 åren har insjuknandet i magsäckscancer minskat kraftigt i de flesta industriländer. Bidragande faktorer är den ökade tillgången på frukt och grönsaker, minskad användning av saltad och konserverad mat, minskat antal kroniska Helicobacter pyloriinfektioner samt bättre sanitär standard. Prostatacancer är på femte 5. plats totalt men den näst vanligaste formen hos män. Uppskattningsvis fick män diagnosen prostatacancer Nästan tre fjärdedelar av dem levde i industriländer. Allra vanligast är prostatacancer i USA, till stor del beroende på PSAtestningen. Lägst insjuknande ses i delar av Asien och Afrika. Källa: Cancerförbundet 12 farmacevtisk revy #8 2008