Till ekonomiutskottet BÅSTADS KOMMUN

Transkript

1 Till ekonomiutskottet BÅSTADS KOMMUN Underlag för budget

2 INNEHÅLL Ingår nya texter, nyckeltal mm enligt budgetberedningens diskussioner. Sid Vision, övergripande mål och inriktning, förhållningssätt och servicedeklarationer 1 Övergripande ekonomisk bedömning 6 Lägesbeskrivning för plan och exploatering 12 Förutsättningar, utgångsläge Äskanden från verksamhetsområden med justeringar 18 Sparförslag 20 Underlag för skolpeng Investeringsförslag 22 Nyckeltalsbilaga 26 Ansvarsområden Kommunfullmäktige, jävsnämnd, valnämnd 32 Överförmyndare, revision 33 Kommunstyrelse 34 kommunledningskontor 35 teknik & service 31 samhällsbyggnad 38 samhällsskydd 39 barn & skola 40 bildning & arbete 42 vård & omsorg 44 Omvärldsanalyser kommunledningskontor 46 teknik & service 55 samhällsbyggnad 61 samhällsskydd 66 barn & skola 70 bildning & arbete 90 vård & omsorg 97

3 Vision och mål Båstads kommuns vision samt övergripande mål och inriktning Vision Båstads kolllmuli ska val'a det självklara valetföl' bal'llfamiljel' i Öl'esulldsl'egiollell. Med detta menar vi att Båstads kommun året om ska vara attraktiv att bo och verka i, bygga på u'adition och fömyelse, präglas av småskalighet, god miljö, omtanke och generositet. Våra verksamheter skall baseras på våra naturliga fölutsättningar samt präglas av mångfald och god kvalitet. Övergripande mål l. Båstads kommun ska ha minst invånare år Båstads kommun ska ha tillgång till byggklara tomter i sex tätorter senast år Båstads kommun ska ha integrerad och tillgänglig kollektivtrafik senast år Båstads kommun ska vara Skånes hyggaste kommun. 5. Båstads kommun ska år 2012 vara en av de 50 bästa kommunema enligt Svenskt Näringslivs ranking och ha ett ökat antal arbetstilirallen. 6. Båstads kommun ska vara en av Sveriges bästa skolkommuner. 7. Båstads kommuns invånare ska känna sig nöjda med kommunens service. 8. Båstads kommun ska ha alternativa boendeformer med varierande boendemiljöer och ett bostadsutbud som tillgodoser efterfrågan från året-runt-boende % av Båstads kommuns verksamhet ska bedrivas i altemativ regi senast år Båstads kommuns överskott ska uppgå till 2% av skatteintäkter och generella statsbidrag. Illvesteringarna (exklusive exploaterings- och va-investeringar) ska finansieras fullt ut med skattemedel. Kommunen ska sträva efter sänkt kommunalskatt om förutsättningar finns. Nyckeltal till de övergripande målen liamgår av bilaga. Övergripande inriktning Barn- och ungdomsperspektiv Bam- och ungdomsperspektivet ska beaktas i all samhällsplanering. Boende Båstad ska vara en ath'aktiv kommun att bo och bosätta sig i och det skall finnas boendeformer anpassade för livets olika skeden. Bostäder/exploatering Kommunen ska i exploateringsavtal tydligare styra upp genomförandet av planer som avser exploatering av bostäder eller av bostäder/verksamheter på kommunal mark. Detaljplaner med konkreta genomförandeplaner ska prioriteras framför dem som görs av markförädlingsskäl. Näringsliv Aktiva insatser skall göras för att åstadkomma nyetableringar och nyinvesteringar inom kommunen samt för befintliga företag som vill växa. Den kommunala servicen skall vara hög vid företagens myndighetskontakter genom en professionell och snabb ärendehantering och tydliga besked. Utbildning Båstad skall vara en konkurrenskraftig utbildningskommun där unga kan få grund- och yrkesutbildning och där alla kommuninvånare kan öka sin kompetens. Skolans viktigaste mål är kunskapsfölmedling och varje elev skall ges möjlighet att utvecklas i den takt som egna förutsättningar medger. -1-

4 Vision och mål Kommuuikation och infrastruktur För att främja kommunens expansion och tillgänglighet skall viktiga kommunikations- och infrastrukturfi"ågor drivas aktivt. Livskvalitet och trygghet Kommunens invånare skall erbjudas en hög livskvalitet genom god hälsa, gott miljöarbete och goda förutsättningar för boende, aktiv fritid och rekreation. Kommunen skall värna om att den offentliga servicen i kommunen och regionen fungerar när man behöver den och att man tryggt kan bo kvar i sitt hem på ålderns höst, om man så vill. Alla kommuninvånare ska kunna känna sig h-ygga och säkra i kommunen. Tl-ygghet handlar bl a om egen försörjning, kunskap och arbetsro i skolan, tillgång till god vård vid behov och att kunna röra sig säkert i kommunen. Konkurrensutsättning Kommunens verksamheter genomlyses utifrån möjligheten till konkurrensutsättning med syfte att stärka kvalitet, kreativitet och kostnadseffektivitet. Valfrihet och tillgänglighet Alla kommuninvånare har rätt att påverka sin livssituation. Möjligheten att välja och påverka ska genomsyra alla verksamhetsområden. Arbetsgivarpolitiken Båstads kommun är en så attraktiv arbetsgivare att vi kan ath'ahera och behålla den personal och de kompetenser vi behöver. Förvaltning och utveckling Våra ambitioner fullföljs i praktisk vardagspolitik med att både förvalta och utveckla kommunen mot de uppsatta målen. Politikerna ska styra genom att sätta mål, riktlinjer, policies och planer medan kommunens anställda ska förses med rätt verktyg för att kunua genomföra dessa. Rollfördelningen mellan politiker och förvaltning, verksamheter inom förvaltningen samt mellan enskilda tjänstemän ska vara så tydlig att inga frågor faller mellan stolarna och att ansvarsutkrävande är möjligt. Ansvar, resurser och befogenheter måste följas åt. Genom delegering skall tillförsäkras att beslut fattas på lägsta möjliga nivå och så nära medborgarna som möjligt. Organisationen skall fortlöpande effektiviseras, utvecklas och anpassas till de krav medborgarna ställer. Samverkan Samverkan mellan kommun och näringsliv är en av hörnstenarna i Bjärehalvöns utveckling. Kommunen ska eftersträva ökad samverkan med näraliggande kommuner för att uppnå effektiva och kostnadsbesparande lösningar. Miljö Miljöfrågorna skall genomsyra kommunens verksamhet. Verksamheten skall bedrivas med en strävan efter ständigt minskad miljöpåverkan. Lokala miljömål ska inarbetas i konullunens energiplan, avfallsplan och översiktsplan. -2-

5 Vision och mål Kultur Kommunen ska ha ett rikt och varierat kulturutbud som stimulerar kommuninvånama till god hälsa och livskvalitet samt bidrar till kommunens attraktivitet som bostadsort och besöksrnål. I kommunen ska erbjudas upplevelser varje dag året runt. Förhållningssätt Kundfokus Alla medarbetare skall arbeta kundorienterat och sträva efter en hög grad av tillgänglighet. Effektivitet, kreativitet, flexibilitet, ansvarstagande och professionalism skall prägla vårt arbete. Beslutsfattande, särskilt vad avser myndighetsutövning, skall vara konsekvent och präglas av forutsägbarhet och likabehandling. För att minska forväntansgapet ska kommuninvånarna veta vilka tjänster och vilken servicenivå kommunen tillhandahåller. Detta skall tydliggöras, exempelvis via servicedeklarationer. Kommuninvånarna ska uppleva att kommunen i alla avseenden är lätt tillgänglig och har hög servicenivå. Medmänsklighet och omtanke All verksamhet ska präglas av medmänsklighet, omtanke och servicetänkande. Tydliga riktlinjer tolkade till medborgarnas bästa skall vara vårt rättesnöre. Öppenhet Kommunen skall arbeta for samsyn, öppenhet och delaktighet i hela den kommunala organisationen. Tydlighet I valje sammanhang ska största möjliga tydlighet eftersträvas. Arbetsklimat Arbetsglädjen är viktig for att vi ska ge kommuninvånama bästa möjliga service. Viktiga forutsättningar for ett gott arbetsklimat är ett gott ledarskap, öppenhet, "högt i tak, friska medarbetare, möjligheter till påverkan och delaktighet samt att varje medarbetare känner sig sedd och lyssnad till. Servicedeklarationer Kommunledningskontor Kommunens kundtjänst erbjuder service i enkla ärenden Kommunens webbplats ger information om kontaktuppgifter och kommunens service samt tillgång till e-tjänster Kommunen erbjuder stöd och vägledning i näringslivsfrågor Skrivelser från allmänheten skall besvaras skyndsamt Företagslotsen ger foretag service i alla kommunala myndighetsfrågor och erbjuder, i mer komplexa ärenden, ett möte med rätt konstellation tjänstemän inom sju dagar Teknik & service Vid mer än fyra timmars leveransavbrott ska abonnenten beredas möjlighet att hämta vatten från brandpost eller dricksvattentankar. Vid planerade avstängningar av vattenleverans skall abonnenten meddelas minst 2 dagar fdre avbrott. Vattnet i det kommunala nätet är fritt från fororeningar, luktfritt och välsmakande samt uppfyller livsmedelsverkets normer for kommunalt dricksvatten Sophämtning sker på utsatt dag och läckage från sopbilama elimineras Skötsel av kommunens offentliga ytor såsom park, gata, torg och stränder sker enligt kommunens skötselplaner -3-

6 Vision och mål o På kommunens WEB-plats publiceras aktuell och lättbegriplig information om hur kommunen enligt gällande skötselplaner ska sköta de offentliga ytorna. o Samtliga kommunens fritidsanläggningar säkerhetsbesiktigas varje år. o Samtliga kommunens lekplatser säkerhetsbesiktigas valje år. o Simundervisning erbjuds barn och möjlighet tiii märkestagning erbjuds alla o Kommunens ungdomsgårdar är en mötesplats för unga människor och erbjuder en drogfri milj ö o Vandringsleder och motionsslingor i kommunen är markerade och framkomliga. o Badvattenprover tas enligt kontrollplan för kommunens badplatser. o Kommunens bebyggelsenära skogar ska vara säkl'a att vistas i. Samhällsbyggnad o Om en ansökan är ofullständig får den sökande besked om detta inom tio arbetsdagar efter att ansökan inkommit. Den sökande får då också råd och anvisningar om med vad och hur ansökan skall kompletteras. o Planbesked ges inom fyra månader från det att ansökan är komplett o I enkla och väl förberedda ärenden tas bygglovsbeslut samma dag som ansökan inkommer. o Beslut om bygglov fattas inom tio arbetsdagar om ansökan är komplett och följer gällande detaljplan, regler och lagar o Beslut i övriga bygglovsärenden, t.ex. ansökan utanför detaljplanelagt område eller ansökan som avviker mot gällande detaljplan, fattas senast inom tio veckor förutsatt att ansökan är komplett. Samhällsskvdd o Om en ansökan är ofullständig får den sökande besked om detta inom tio arbetsdagar efter att ansökan inkommit. Den sökande får då också råd och anvisningar om med vad och hur ansökan skall kompletteras. o Beslut i inkommande ärenden fattas senastinom 10 veckor, förutsatt att ansökan är komplett o Inom tio dagar efter en insats skall räddningsljänsten ta kontakt med den drabbade i syfte att ge råd och stöd samt att följa upp räddningsljänstinsatsen. Barn & skola o Alla föräldt'ar med bam i åldrarna 0-18 år erbjuds föräldrautbildning o Barnomsorg ska erbjudas i kommunens samtliga sex tätorter o Placeringsbeslut om bamomsorg meddelas två månader före inskolningens början o Alla grundskoleelever får förutsättningar tiii godkänt betyg i alla ämnen o På vardagar får du vid behov alltid kontakt med någon på Individ och familjeenheten (IOF) och kontakt med en handläggare på IOF senast följande arbetsdag. Bildning & arbete o Alla vuxna i yrkesverksam ålder som saknar godkänt gymnasiebetyg i svenska, engelska och matematik ges möjlighet att studera bl.a. dessa ämnen på Akademi Båstad o Kommuninvånare som står till arbetsmarknadens förfogande och saknar inkomst och statliga stödinsatser ges inom tre månader sysselsättoing och sådant stöd så att de får fotfaste på arbetsmarknaden altemativt kan påbörja studier På vardagar får du vid behov alltid kontakt med någon på Individ och familjeenheten och kontakt med en handläggare på Individ och Familj senast följande arbetsdag o Bibliotek finns i alla sex tät011ema o Kommunens huvudbibliotek är öppet alla vardagar, med kvällsöppet minst en dag per vecka och öppet minst fyra timmar på helgen o Kulturupplevelser för allmänheten varje dag året mnt o Inom biblioteken skall det genomföras minst tio bamaktiviteter per år -4-

7 Vision och mål Vård & omsorg Det finns äldreombud eller motsvarande fdr rådgivning, personlig kontakt och eventuellt hembesök Kontaktman ska utses och genomforandeplan upprättas inom fem dagar efter mottaget nppdrag På vård- och omsorgsboende erbjuds det i samverkan med kulturavdelningen gemensamma aktiviteter och kulturupplevelser vid fyra tillfållen per vecka, varav en ska vara på kvällstid I kommunens boenden ska ingen behöva dela rum med någon man inte valt att dela lum med. Alla som har hemsjukvård ska erbjudas att registrera sig i det nationella kvalitetsregistret Senior Alert. Personligt besök ska göras inom 30 minuter efter larm om svar inte fils på trygghetstelefonen. Det ska finnas två altemativa maträtter vid huvudmålet Beslutade insatser ska utfdras inom angiven tid. Våra kunder ska veta när vi kommer och fil besked om när vi inte kommer Åtgärder till följd av avvikelser och klagomål ska påbörjas inom fem arbetsdagar. -5-

8 Övergripande ekonomisk bedömning Övergripande ~konomisk bedömning Budgetförutsättningar för Samhällsekonomin och kommunernas ekonomi SKL gör följande bedömning sin Ekonomirapport - april 2012: Samhällsekonomin Allt fler tecken tyder på en förbättrad konjunktur. Hushållen lättar på sina plånböcker samtidigt som företagens framtidsförväntningar ljusnar. Inte bara här hemma utan också i andra länder är tongångarna nu mer positiva. Mycket talar därför för att konjunkturen är på väg att vända upp igen. Men även om många tecken pekar rätt kvarstår att skuldkrisen i Sydeuropa fortsätter lägga hinder i vägen för en mer kraftfull återhämtning. Tillväxten i svensk ekonomi bedöms därför inte bli mer än måttlig. BNP beräknas öka 0,6 procent i år och 2,6 procent Stora utmaningar på arbetsmarknaden kvarstår därmed, Den bräckliga tillväxten ger inte utrymme för någon sysselsättningsökning. I stället stiger arbetslösheten, Men trots ett dystert arbetsmarknadsläge växer ändå skatteunderlaget i relativt hygglig takt. Vi bedömer att skatteunderlaget i år och nästa år ökar 3,7 procent respektive 3,8 procent. I reala termer motsvarar det en ökning med omkring 1,5 procent. Kommunernas ekonomi Kommunerna har med hjälp av återhållsam kostnadsutveckling och god ordning på ekonomin haft starka resultatunder de senaste åren. Tillfälligt konjunkturstöd och successivt förbättrad skatteunderlagsutveckling har bidragit till överskott som räckt till för att uppfylla kravet på god ekonomisk hushållning, Efter flera år med starka resultat i kommunerna börjar läget se besvärligare ut från Högre skatteintäkter än beräknat och engångsintäkter bidrar tillf<illigt till ett bra resultat i år. Därefter leder ökade demografiska behov, minskade statsbidrag och omfattande investeringsprogram till fallande resultat framöver. Nyckeltal för den svenska ekonomin (källa SKL cirkulär 12:15,120426) Procentuell förändring om Inte annat anges BNP' 5,9 4,0 1,0 2,6 3,5 3,7 3,3 Sysselsättnln9, timmar' 2,6 2,3 0,0 0,1 1,0 1,2 0,7 Öppen arbetslöshet, nivå 8.4 7,6 7,8 7,9 7,3 6,7 6,3 Timlön 2,6 2,5 3, ,1 3,7 4,0 Konsumentpris, KPIX 1.8 1,1 1,4 1,1 1,4 1,6 1,7 Konsumentpris, KPI 1,2 3,0 1,3 1,1 1,8 2,2 2,3 *Kalenderkorrigerad u(;veckling. Regeringens vårproposition Regeringen presenterade 2012 års vårproposition den 16 april, I denna presenterades inga skarpa förslag som påverkar kommunsektorn utan förslag till förändringar skjuts fram till höstens budgetproposition. Sveriges Kommuner och Landsting menar att besked om reformer och förändringar bör ligga i vårpropositionen för att kommunsektorns planeringsförutsättningar ska underlättas, -6-

9 Övergripande ekonomisk bedömning Befolkningsutvecklingen Båstad Ett av de övergripande målen för kommunen är att befolkningen ska ha minst invånare år I genomsnitt innebär det en ökning med ca 200 personer per år. De senaste fem åren har befolkningen ökat med 60 personer eller 12 personer i genomsnitt per år. l verkligheten har den årliga förändringen varierat mellan -48 till +77 personer. Med anledning av osäkerheten i faktiskt befolkningsutfall har budgeterade skatte- och statsbidragsintäkter utgått från oförändrad befolkning. En förändring av +10 invånare innebär en ökad intäkt med ca 415 tkr. Befolkningen i kommunen uppgick den 31 december 2011 till invånare. Under årets tre första månader minskade befolkningen med nio invånare. Födelsenettot uppgick till-24 medan flyttningsnettot blev personer flyttade till Båstad medan 159 flyttade ut. Befolkningsutvecklingen : Ar Antal invånare Förändring från föregående år Båstads befolkningsstruktur skiljer sig markant från riket. Andelen personer 65 år och äldre uppgår till 28 procent mot 19 procent i riket. Kommunfullmäktige har beslutat att en oförändrad befolkning ska ligga till grund för budgetarbetet Ålder Summa O w Summa O Barnomsorg, utbildning samt äldre- och handikappomsorg kostade 506 mkr 2011 vilket innebär 84 procent av kommunens nettokostnader. Befolkningsutvecklingen har stor betydelse för framtida behov av kommunal service och därmed kommunens ekonomi. Förändringar ställer också krav på omprioritering av resurser mellan verksamheter och därmed påflexibilitet och anpassningsförmåga. Finansiella mål 1. Överskottetska uppgå til/2 procent av skatteintäkteroch generella bidrag. Genom detta resultatkrav anges hur mycket den löpande verksamheten får kosta i förhållande till de totala skatteintäkterna och skapar tillsammans med avskrivningar utrymmet för investeringar. Målsättningen är att uppnå ett överskott på 2 procent. För 2012 skulle detta innebära ett överskott i storleksordningen 12,7 mkr. -7-

10 Övergripande ekonomisk bedömning 2. Investeringarna (exklusive exploaterings- och va-investeringar) ska finansieras fullt ut med skattemedel. Avskrivningar och resultatet utgör det belopp som behövs för att egenfinansiera investeringarna i den skattefinansierade verksamheten. Är investeringsnivån högre krävs upplåning, utnyttjande av likvida medel och/eller försäljning av anläggningstillgångar. Lånefinansieringkan skeför övriga investeringar. Avskrivningarna uppgårtill ca 35 mkr på genomförda investeringartill och med Kommunen siw sträva efter sänkt kommunalskatt omfärutsättningarfinns. Kommunalskatten uppgår till 20:23. Resultatutveckling Båstads kommuns har haft en relativt stabil ekonomi under 2000-talet. Två år har visat underskott (2003 och 2008) medan övriga år haft positiva resultat. Överskotten har varierat mellan 3 och 35 Mkr. Det har funnits flera skäl till den goda ekonomin. En kraftig tillväxt av skatteunderlaget, ökade statsbidrag, låg inflation och god budgetföljsamhet har bidragit till de goda resultaten vände ekonomin nedåt, skatteutfallet försämrades, räntorna steg och nämnderna hade svårigheter att hålla budgeten. De positiva utfallen 2009 och 2010 beror bland. annat på att tillräckligt höga överskott budgeterades, realisationsvinster vid försäljning av fastigheter och Båstad Utvecklingsbolag, minskade sociala avgifter, lägre räntor samtstatligt konjunkturstöd. Även åtstramningar i verksamheterna bidrog till att minska kostnaderna. Kommunallagen säger att kommuner ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. De löpande intäkterna ska täcka de löpande kostnaderna. Ett nollresultat är inte en tillräcklig nivå för att hålla en god ekonomi under en längre tid. Blir det underskott så säger kommunallagens balanskrav att detta ska vara återställt inom den pärmaste 3-årsperioden. De underskott kommunen haft har återställts med positiva resultat påföljande år. Resultatet för 2012 är budgeterattill14,5 Mkr. Resultatet har genom tilläggsanslag (upprustning av bygdegårdar samt extra arbetsmarknadsåtgärder) minskat med 4,5 Mkr till 10,0 Mkr. Enligt budgetuppföljning för första kvartaletsåprognostiseras ettresultat för 2012 på 7 Mkr. Verksamheterna redovisar underskott som till viss del uppvägs av högre skatteintäkter. Resultatutvecklingen, Mkr: Resultat , , , ,8 prognos ,0 budget 2013 plan 2014 plan 2015 Investeringar Ett finansiellt mål är att investeringar inom skattefinansierade verksamheter ska finansieras med egna pengar. Taket utgörs av summan av avskrivningar och årets resultat, som motsvarar mellan 45 och 50 Mkr per år. För va-investeringar därutöver samt exploateringsverksamhet kan upplåning bli aktuellt. Netloinvesteringar, Mkr: 2008 Neltoinvestering, exkl va13,8. Nettoinvestering, va 34, ,6 22, ,7 29,2 budget *) budget ,0 77,7 18,3 56,6 plan 2014 ptan

11 Övergripande ekonomisk bedömning *) ingår överförda medel från ,5 Mkr. Den genomsnittliga investeringsnivån de senaste fem åren uppgår till 31 Mkr/år exklusive va-investeringar. Innevarande år beräknas de skattefinansierade investeringarna uppgå till knappt 78 Mkr. Denna höga nivå kommer liksom för va-investeringar att kräva upplåning. Va-investeringarna har de senaste fem åren uppgått till 24 Mkr per år. En kraftig ökning av va-investeringarna (framför allt utbyggnad av avloppsledning och vattenförsörjningsplan) finns upptaget med 131 Mkr under De ökade driftkostnaderna kommer till stor del att belasta va-abonnenterna genom höjda va-avgifter. Självfinansieringsgrad av skattefinansierade investeringar, procent: 2008 Självfinansieringsgrad budget budget plan 2014 plan procent innebär att alla investeringar finansieras med egna medel. Upplåning Upplåning under åren har gjort för va-investeringar. Under 2008 upptogs även lån med 14 Mkr som vidarutlånades för ridhusanläggning i Hemmeslöv. Upplåning, Mkr Upptagna lån O ,5 budget budget ,7 plan 2014 plan års budgetavses 25 Mkr upplånas till den nya förskolan i Östra Karup. Utdebitering Kommunens utdebitering uppgår till 20,23 kronor per skattekrona. Ett av de finansiella målen är attkommunalskatten skasänkas om förutsättningar för detta finns. Den genomsnittliga utdebiteringen i riket är 20,59 kronor och i länet 20,31 kronor. Skattesatsen varierar i Skåne mellan 18,50 kronor och 21,76 kronor. Utdebitering av 1 kr/skkr för Båstad motsvarar 28,6 Mkr. Skatteintäkter och generella statsbidrag Skatteintäkter och generella statsbidrag är beräknade utifrån Sveriges kommuner och Landstings prognos i april Totalt beräknas de uppgå till 633,8 Mkr. Vad gäller inkomstutjämningen syftar denna till att alla kommuner garanteras en beskattningsbar inkomst per invånare motsvarande 115 procent av genomsnittet i landet. Kommunen får ett inkomstutjämningsbidrag som föl' 2013 beräknas till 58 Mkr. En annan del i utjämningssystemet är kostnadsutjämningen som ska utjämna strukturella kostnadsskillnader. Strukturella kostnader är sådana kostnader som kommunerna inte själva kan påverka som exempelvis åldersstruktur och geografisk struktur. Kommuner som har en större andel barn, ungdomar eller äldre än riksgenomsnittet får ett bidrag, är andelen i stället lägre betalas enavgift. För 2013 beräknas avgiften till 9 Mkr. Det nationella utjämningssystemet föl' LSS-kostnader infördes Avgiften för 2013 beräknas till 29 Mkr. -9-

12 Övergripande ekonomisk bedömning Fr o m 2008 växlades det generella statsbidraget mot en kommunal fastighetsavgift motsvarande 1316 kr per invånare (gäller alla kommuner). Avgiften blevnästan 19 Mkr. Den årliga intäktsförändringen från fastighetsavgiften tillförs respektive kommun. För 2013 antas den uppgå till 31 Mkr. Ekonomisk kompensation Löner I årets budget finns drygt 9 Mkr avsatta centralt för löneökningar vilket motsvarar 3 procent. Verksamheterna får kompensation efter slutförda förhandlingar. En procents löneökning motsvarar 4,2 Mkr på årsbasis. Inflation Tidigare år har det varierat om nämnderna i sina ramar fått kompensation eller inte för antagen inflation. För 2012 skedde ingen kompensation vilketi realiteten innebär ett "sparbeting". SKL:s prognos för inflation är 1,1 procent 2013, 1,8 procent 2014 och 2,2 procent procents inflation motsvarar ca 1,2 Mkr. Det ska observeras att vissa ersättningar är starkt knutna till personalkostnader, exempelvis interkommunal ersättning inom skolan. Så även vid låg inflationen så höjs ersättningen utifrån löneökningar. Förändrade verksamheter I de fall verksamheter startar upp under året och medel bara avsatts för del av året krävs tillskott för att klara verksamheten hela året. Detta gäller även andra åtaganden som gjorts som påverkar verksamhetens kostnader. På samma sätt ska reducering av medel ske då verksamhet upphör. Resultatmål Relationen nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag är en viktig faktor vid bedömning av kommunens ekonomi. Detta visar hur stor del av de totala skatteintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. Är förhållandet mer än 100 procent, d v s vi konsumerar mer pengar än vad vi har till vårt förfogande, såblir resultatet ettunderskott. Balanskravet innebär att resultatet måste vara positivt. Nettokostnadernas andel av totala skatteintäkter, procent: 2008 Nettokostnadsandel budget budget plan 2014 plan 2015 Ett annat sätt att folidulera hur stort resultatet bör vara är att ställa resultatet i relation till skatteintäkter och generella statsbidrag. En tumregel enligt Sveriges Kommuner och Landsting är att årets resultat ska uppgå till 2 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Ett överskott på 2 procent motsvarar för ,7 Mkr. Resultat i procent av skatteintäkter och statsbidrag: 2008 Resultat, procent av -1,7 skawbidrag , , ,3 budget budget ,3 plan 2014 plan

13 Övergripande ekonomisk bedömning Soliditet Soliditeten anger hurstor del av tillgångarna som finansierats med eget kapital och är ett mått på den l~ngsiktiga betalningsberedskapen. Den framtida höga investeringsnivån inom va-verksamheten kommer att innebära upplåning vilket minskar soliditeten. Soliditet, procent: Soliditet budget budget plan 2014 plan 2015 Kommunen har en pensionsskuld på 284 Mkr som enligt lag inte ska redovisas i balansräkningen. Med hänsyn till denna skuld skulle soliditeten 2011 uppgått till 18 procent. -11-

14 Planavdelningens utblick Lägesbeskrivning för plan och exploatering Detaljplaner förbereder för exploatering i det att marken kan utnyttjas i enlighet med de rättigheter de ger när planen antagits. Planer kan överklagas, vilket sker i många av kommunens planärenden, varför det är svårt att prognostisera när planer vinner laga kraft. God planberedskap med detaljplanerad mark är en förutsättning för att exploatering ska kunna ske men att och när den sker beror av flera andra faktorer. När planen väl finns skall en exploatering förberedas genom utbyggnad av infrastrukturen och bygglov ges. Det är ytterst exploatören som bedömer marknaden d.vs när det kan vara meningsfullt att bygga och sälja eller hyra ut och i vilken takt det ska ske. Det gäller också den detaljplanerade kommunala marken vare sig den säljs vidare till enskilda, småhusföretag eller andra exploatörer. Dock har kommunen under det senaste året, i någon mån, försökt reglera genomförandet av detaljplaner på privat mark genom att fastighetsägarna måste ställa bankgaranti eller belopp till förfogande på ett konto, motsvarande alla kostnaderna för genomförande av de allmänna delarna inom detaljplanen. På detta sätt hoppas man att angelägenheten blir större hos de privata intressenterna till att realisera de upprättade detaljplanerna. Kommunen kan för sin egen mark villkora när och hur det byggs i markanvisningsavtai men agerar endast som exploatör genom det kommunägda bostadsbolaget Båstadhem. Av de bostäder som byggs i kommunen blir en del permanenta bostäder och en annan del fritidshus. Den kommuntäckande översiktsplanen (ÖP) som antogs hösten 2008 (och vann laga kraft 2009) genererar fortfarande nya planförfrågningar inom ramen för den markanvändning som planen föreslår. Tillsammans med fördjupade översiktsplaner (FÖP), för Torekovoch Norrviken, Kattvik, Boarp, är det i vissa avseenden enklare att arbeta med exploateringsförberedande detaljplaner. Dessa förhållanden gäller där Länsstyrelsen, i sina granskningsyttranden över ÖP och FÖP, är eniga med kommunen om att föreslagen markanvändning är godtagbar och förenlig med alla de intressen som man i planeringshänseende måste beakta och väga samman. I de fall där Länsstyrelsen redan i ÖP:n och FÖP:arna har uttryckt en avvikande mening måste kommunens ställningstaganden preciseras ytterligare och dialog föras med staten inom ramen för detaljplaneprocessen. Detta leder, för dessa ärenden, till mer omfattande och ofta utdragna planarbeten, exempel härpå är översynen av befintliga detaljplaner i kustsamhällena på sydsidan av Bjärehalvön, den nya detaljplanen för Norrviken - Lilla Båstad och detaljplanen för det nya verksamhetsområdet i Östra Karup, norr om väg 115, väster om väg E6/E20. En stor utbyggnad i kommunen kan ske som en följd av de planer som redan antagits och som kommer att antas de närmsta åren om planprocesser löper normalt utan långa överklaganden och om allt som planeras leder vidare till exploateringar. Möjligheter till utbyggnad är så stora att de bl a har påkallat en utbyggnad av reningskapaciteten i Hedhusets reningsverk Redogörelsen nedan visar möjligheter till exploateringar för över drygt 300 bostäder i redan antagna och laga kraft vunna planer och att nya planer kan skapa ytterligare möjligheter för c:a bostäder under resten av 2012 och Till detta kan läggas att det finns lediga tomter i olika existerande planer samt att ett smärre antal nya bygglov kan antas ges utanför planlagt område. Det innebär stora möjligheter i förhållande till Båstads storlek och utbyggnadstakten blir antagligen långsam Pågående och möjlig exploatering Nyexploateringar efter äldre och nyare laga kraftvunna detaljplaner pågår i främst Båstad, Förslöv och Torekov men nya mindre planer föl' bostäder på privat mark hal' också under de senaste åren blivit klara i Grevie, Grevie Kyrkby, Boarp och Stora Hult. -12-

15 Planavdelningens utblick I Båstad med Hemmeslöv och Eskilstorps by pågår exploatering genom olika privata intressenter med ett utbud av enskilda tomter och grupphus med c:a 50 ännu osålda enheter på t.ex., kv Dösen, Paulins väg, Äppeldalen, Gamla Campingen i Hemmeslöv. Laga kraftvunna detaljplaner med privata intressenter i Hasselbacksområdet, Eskilstorps by (Eskilstorp 5:7) samt i Hemmeslövs norra del gertillsammans utrymme för ytterligare c:a 90 hus men exploatering har ännu inte påbörjats. Eskilstorps by pågår. Den senaste revidering av detaljplaner i Hemmeslöv som ger ytterligare exploateringsmöjligheter vann laga kraft föl' ett drygt år sedan. Områdetvid Trädgårdsvägen är färdigexploaterat Detaljplanen för Trollbäcken samt ett närliggande redan planerat område vid Örebäcken ger tillsammans möjlighet till 91 bostäder i flerfamiljshus. Detaljplanen för Trollbäcken ligger fortfarande överklagad, men ett avgörande förväntas inom kort. För den sk Korrödstomten arbetar Båstadhem med en lösning som skall möjliggöra för exploatering. I Förs!öv säljer kommunen själv de sista enskilda tomterna inom detaljplanen för del av Förslöv 2:4 m fl som Anebyhus tidigare haft option på. Genom markanvisning till Bjärehalvöns fastighets AB pågår ytterligare exploatering föl' radhus inom den sista delen av samma detaljplan som om det genomförs sedan är realiserad fullt ut. De sista av Båstadhems kooperativa hyresrätter inom området stod färdiga för 1,5 år sedan. Totalt återstår 5 tomter att sälja för kommunen och 14 radhus för Bjärehalvöns fastighets AB att bygga. Båstadhem utreder fortfarande möjligheterna för genomförandet av de två flerfamiljshusen i Förslöv, inom Slammarp 64:1. Utbyggnad enligt lagakraftvunnen plan på privat mark i södra Förslöv av drygt 20 hus har fortfarande inte påbörjats. I Torekov pågår fortfarande försäljning av enskilda tomter och grupphus i ett större planområde över både privat och kommunal mark med möjlighet till c:a 100 enheter. Kommunens alla tomter, 23 till antalet, är sålda sedan ett drygt år tillbaka. Det fanns 1 tomt kvar vid årsskiftet. För den detaljplan som vann laga kraft 2010, i norra Torekov (för Varan 9:2) har projektering för exploatering pågått under 2011 men man har ännu inte kommit igång med byggnationen. Detaljplanen för ett 60-tal tomter i södra Torekov, i närheten av Torekov hotell, antogs i början av året men överklagades av närboende. I Västra Karup pågår fortfarande försäljning av 20-talet tomter genom två privata exploatörer. Ytterligare någon tomt har sålts under det gångna året och byggnation pågår. En lagakraftvunnen plan för tomtmark och grupphus på privat mark i Boarp rymmer c:a 35 bostäder och här påbörjades exploateringen föregående år och nu uppförs det första huset i området. Detaljplan föl' Norrviken med c:a 100 bostäder och hotell, som vann laga kraft 2010, håller på att genomföras i vissa delar. NTAB började under 2011 förbereda för byggnation på den sk nedre platån. Försäljning pågår av 8 tomter i Mäsingestrand genom en privat exploatör. Lagakraftvunna men ännu ej exploaterade planer föl' verksamhetsmark har under något år funnits i Förslöv och vid Båstads station. En detaljplan för ett verksamhetsområde öster om motorvägen i Östra Karup antogs 2010 men ligger fortfarande överklagad. Under 2011 påbörjades en ny detaljplan för verksamhetsmark i Östra Karup, norr om väg 115, väster om väg E6/E20 sedan kommunen köptytterligare marki anslutning till orten. Revideringen av detaljplanen för Inre Kustvägen som pågår innehåller också den, i likhet med befintlig plan, verksamhetsmark mellan vägen och järnvägen. Den mest aktuella exploateringen av verksamhetsmark pågår just nu inom ramen för den detaljplan för Hemmeslöv 8:2 som antogs och vann laga kraft i början av detta ål'. Om allt går som planerat öppnar de första butikerna här redan nästa år. -13-

16 Planavdelningens utblick Under.resten av 2012 kommer troligen ytterligare detaljplaner för bostäder att antas: Planen över nedre Hasselbacken har c:a 100 bostäder i grupp- och flerfamiljshus. Detaljplanen för bostäder i Östra Karup, revideras inför en förnyad utställning, och beräknas antas under slutet av året. Planen kommer att innehålla färre bostäder än ursprungsförslaget men det rör sig ändå om ca 150 bostäder som möjliggör olika upplåtelseformer. En större detaljplan för bostäder på kommunal mark i Grevie Kyrkby förväntas också antas under året, likaså detaljplanen för Hallen 16 (Hakonhus) som rymmer ca 30 lägenheter. Flera olika mindre planarbeten pågår i Torekovoch troligen antas planer för ca 20 tomter här under året. Planeringen för Åstad fortsätter. Utkast till plan- och kvalitetsprogram håller på att upprättas. Vidare pågår revideringen av detaljplanen för Inre Kustvägen som också omfattar det nya stationsläget och en del stationsnära verksamhetsmark, samt förhoppningsvis ett mindre antal bostäder. Detaljplanering i en första etapp runt stationsområdet med tyngdpunkt på bostäder skall också komma igång inom det snaraste Under 2013 kommer planarbete framför allt att innebära vidare möjligheter till exploatering i Båstad på privat mark i Hasselbacksområdet och Norrviken, om lilla Båstad får köpa stiftelsens mark. Den övre delen av Hasselbackenområdet kan antas ge c:a 150 bostäder i såväl småhus som flerfamiljshus och lilla Båstad, fullt utbyggt förväntas rymma ca 200 bostäder. Ytterligare detaljplaner kommer att gälla kommunal mark i Förslöv, dels planläggning för nytt stationsläge med anledning av beslutet om stationsläge för pågatåg i centrala Förslöv, dels planläggning för ytterligare bostäder inom resterande delar av Förslöv 2:4. Vidare planläggning på kommunal mark i Västra Karup, den sk Lindströms Backe, Båstad (Heden) och Grevie samt privat mark i Grevie kyrkby, möjligen också för mer privat mark i Torekov. ', Fortsatt revidering av äldre planer skall också ske, i kustsamhällen på kommunens sydsida efter dialog med Länsstyrelsen avseende Riksintressen och Ängelholms flygplats avseende bullerkurvan. Genomförd översiktlig dagvattenutredning visar också på att det krävs vidare utredningar om ansvar och finansiering av nödvändiga anläggningar för dagvattnet. Planläggning av Kattvik blir mer och mer angeläget, mot bakgrund av flera olika anledningarsomrörbebyggelsetryck, riksintressen, strandskydd, vatten och avlopp m m Perioden kommer att präglas av de nya exploateringsmöjligheter för bostäder och verksamheter som de stora planerna som färdigställts under ger. Nytt planarbete under perioden koncentreras till bostäder vid stationslägena i Åstad och Förslöv förmodligen också Grevie. Mindre planer i flera samhällen aktualiseras kanske också, tex Hov och Eskilstorp. Möjligen görs också planer för mer omfattande utbyggnad av Stora Hult. Planer för verksamheter i anslutning till stationslägena i Åstad och Förslöv skall också prioriteras. Eventuellt kommer också privat mark intill väg E6/E20 att detaljplaneläggas för verksamhet. Exploateringar sent under perioden kommer att koncentreras till stationslägena i Båstad, Förslöv och kanske Grevie inklusive Grevie kyrkby. Övrigt Behov av fler förskoleplatser och en driftsmässigt effektivare barnomsorgsstruktur kan leda till nybyggnation av förskoleenheter, i kommunal eller alternativ regi. Det är även tänkbart att privata intressenter också bygger nya förskolor. -14-

17 Planavdelningens utblick För att centrala Båstad skall kunna förtätas krävs att inriktningsbeslut fattas (som kan leda till detaljplaneläggning) med utgångspunkt i de parallella arkitektförslag som tagits fram -15-

18 Förutsättningar för Utgångsläge, budget 2012 KOMMUNFULLMÄKTIGE budget 2012 inkljusteringar justering interners renhållning -14 Skolpeng, bo, grundskola budget 2012 inkl justeringar uppdaterat ejter bejalkn prognos Skolpeng, gymnasieskola budget 2012 inkljusteringar uppdaterat ejter betolkn prognos 851 JÄVSNÄMND -50 budget 2012 inkl justeringar -50 VALNÄMND -100 budget 2012 inkljusteringar -100 ÖVERFÖRMYNDARE -489 budget 2012 in kljusteringar -489 REVISION -705 budget 2012 inkljusteringar -705 KOMMUNSTYRELSENS VERKSAMHETS OMRÅDEN - kommunstyrelse budget 2012 inkl justeringar justering interners renhållning kommunledningkontor budget 2012 inkl justeringar justering interners renhållning teknik & service budget 2012 inkl justeringar samhällsbyggnad budget 2012 inkljusteringar samhällsskydd budget 2012 inkl justeringor barn & skola, rambudget budget 2012 inkfjusteringar bildning & arbete, rambudget budget 2012 inkljusteringar ramar mm

19 - vård & omsorg budget 2012 inkl justeringar SUMMA NETTOKOSTNADER budget 2012 inkl justeringar skolpeng bo, grund justerat skolpeng gymn justerat SUMMA FINANSIERING löneökning 2012,3,1% löneökning 2013, 2,9% löneökning 2014, 3,1% löneökning 2015, 3,7% upplupna semesterlöner reserv för demografi inflation 1,1, 1,8, 2,2% pensionskostnader avskrivningar befverksamhet tillkomna avskr tillkomna avskr tillkomna ovskr tillkomna avskr skatteintäkter generella statsbidrag finansiella kostnader finansiella Intökter interna poster anslag oförutsedda behov övrigt RESULTAT Förutsöttningar: Skatte- och bidragsberöknlngarenligt cirkulär 12:15 ( ) Pensionskostnader enligt KPA:s beräkning Avskrivningar beräknat på investeringar enl tidigare plan, ca 40 mkrfär skattefinansierade verksamheter. Låneränta 2,6-3,72 % ramar mm

20 Äskanden för Driftbudget Kommunledningskontor Färdtjänst Överförmyndarverksamhet Kommunikationsenhet (info, mediabevakn) Ekonomiavdelning Kundtjänst Verksamhetsutveckling (vård & omsorg) Kommunikationsenhet (personal) Kommungemensam chefsutveckling Summa Samhällsskydd Folkhälsosamordnare (är finansierad 2012) Brandskydds- och säkerhetsutbildning Summa Teknik & service Bidrag till enskilda väghållare Bidrag till vägföreningar (större beläggn.arb) Vägunderhåll Skötsel, handelsområde Ekologiska livsmedel Summa Urspr Justerat o O 400 O O O 600 o O O o O O 100 O 100 Barn & skola Mediakostnader Livsmedelskostnader Matematikutvecklare Vikarie- och reskostnader (matematiksatsning) Modersmålsstöd och studiehandledning Förstärkning, familjecentral (0,5 + 0,5 tj) Utökning individ och familj (1,0 tj) Summa Bildning & arbete Avskaffande av skolmåltidsavgifter Samverkansavtal SKNV yrkesvux med fritt sök Färre utbildningar, ansökningsarbete Aktivitetscenter, nedsatt arbetsförmåga Försörjningsstöd Arcus (1,0 tj) Kulturminnesvård Kulturarrangemang Summa Besparing Besparing O O 500 O O O O O 1800 O O O

21 Vård & omsorg Kompetensutveckling, 4 dagar/anställd o år Fler demensplatser Icke verkställda beslutinom LSS Ökat antal platser för korttid/växelvård Ökat antal placeringar, psyk Summa o O TOTALT

22 BÅSTADS KOMMUN Kommunledningskontoret Drift budget Beräknat resultat för 2013 enligt ekonomiavdelningen Resultat enligt 2%-målet Möjligt att använda Tillkommer tillfälliga anslag 2012 Summa möjligt att använda Äskanden i omvärldsanalyserna Äskanden efter förvaltningens bearbetning Brist om alla äskanden tillgodoses Sparförslag från förvaltningen: Ökad avgiftsfinansiering inom planverksamheten Besparing inom anhörig och frivillig stöd (halvering) * Besparing avseende aktivering inom Vård & Omsorg * Äldrelotsen avvecklas * Avveckling av dagbarnvårdare i Båstad och Östra Karup Effektivisering av vård- och omsorgsboende (peng införs) ** Nedläggning av räddningstjänsten i Torekov Nedläggning av Backaskolan *** SUMMA besparingar Tkr Tkr Tkr Tkr Tkr Tkr Tkr tkr 500 Tkr 400 Tkr 735 Tkr 309 Tkr Tkr Tkr Tkr Tkr Tkr Om alla besparingar genomförs blir resultatet ca Tkr bättre än resultatmålet * ** *** Icke lagstadgad verksamhet Pengen för ett vårddygn är idag 16,3 % högre i Båstad än i övriga kommuner. l avvaktan på en bra analys minskas pengen till 13,2 % högre än snittpengen. Beloppet avser lokalhyra och städning. Härutöver tillkommer minskning avers till fristående verksamheter samt att slippa ett omfattande renoveringsbehov. -20-

23 BÅSTADS KOMMUN Kommu nled ningskontor Ekonomiavdelningj Lars Nilsson Underlagför skolpeng i 2013 års budget Nedan avser skolpeng för Pengen är ännu inte justerad för 2012 års löneökningar. Antal barn/elever Belopp. kr Summa. tkr Barnomsorg Egen verksamhet Fristående verksamhet Annan kommun Förskoleklass Egen verksamhet Fristående verksamhet Annan kommun Fritidshem Egen verksamhet Fristående verksamhet Annan kommun Grundskola 1-6 Egen verksamhet Fristående verksamhet Annan kommun Grundskola 7-9 Egen verksamhet Fristående verksamhet Annan kommun Summa pengbarnomsorgjslwla, tltl' Gymnasieskola Egna elever lnterkom Fristående Beloppjprogram, kr SA-program NA-program IM-program SM-program VO-program HA-program VF-pl'ogl'am EK-program Antal elever Genomsnittligt belopp, kl' Summa,tkr Summa peng gymnasium, tltl'

24 INVESTERINGSFÖRSLAG Be/opp i {kr Budget Förslag Förslag Förslag Projekt SPEC PER VERKSAMHETSOMRÅDE KOMMUNLEDNING KOlllmungemensamt dokumenthanteringssystem IT-arkiv 100 E-tiänster Kansli möbler Kansli kontorsmaskiner Digital infartstavla 500 Kundcenter 1000 IT-investeringar: Serverplattfonn lp-telefoni OmbyggnadIvidarutbyggnad av nät Pe (600 tkr överfort från vo) Pe programvaror Automatisering av användarkonton och processer Automatisering av klient hantering 150 Uppgradering av operativsystem 508 Uppgradering till office Verksamhetsstädssystem Mobila kontoret Singel sign on (S80) Utveckling av kommunens 24 tinunars service H-säkerhet Backup lösning Brandskydd idatorhall 150 Tunna klienter SUMMA KOMMUNLEDNINGSKONTOR *) T&S 50, SB 50, SSK 100. B&S 100, B&A IDO, v&.o 200 TEKNIK & SERVICE Skattefinansierad verksamhet Administration Ram Adm, utrednings och f6rättningskostnader nun ADB (50 tkr överfdrt tillit-avd) O O O Måltid Ram Måltid Upprustning Strandänggskoians matsal 800 Gala Ram Gata Atgärder längs vägverkets vägar, GC-vägar Utbyte kvicksiiverannatur Malen Färdigställande av exploatering Förslöv 2: Trafiksäkerhetsprogram inkl statsbidragsberättigade åtgärder Statsbidragsberättigade åtgärder Kattegattsleden 1500 Stationsmiljö pågatåg Förslöv

25 Budget Förslag Förslag Förslag Projekt Park Ram Park/lekplats/strand Klimatsäkring utredning/åtgärder Utbyte offentliga toalettbygguader Renovering bryggor Torekov Renovering Lejontrappan 1000 BadhusparkeIl. gräsannering, cykelparkeringiställ 200 Sötvattendusch + totalett Torekov 300 Brunnsparken, nya träd och parkbänkar 200 Betongbrygga Tångvägeu 750 Fritid Ram fritidsanläggningar Utegym Båstad/Förslöv, i s b löpspår 400 Näridrottsplatsllekområde Hemmeslöv 1000 Tillbygguad läkiare IH Förslöv 4000 Energieefcktivisering 400 Hamn Ram hanmverksamhet Övrigt Utbyte fordon, ny traktor Åtgärder, fdrhindra övcrsvänm iförslöv Fastighetsservice Ram Fastighetsservice Ny 5-avd. förskola i Ö Karup inkl inventarier, netto Energieffektivisering, ventilation samt arbetsmiljö *) la Projektering nya brandstationer 400 Byggnation av nya brandstationer Ny avd Skogbyns förskola 6000 Varmförråd liii samtliga förskolor Datanät, kablage, övervakning Utemiljö och lekredskap Ombyggnad i A-huset, Strandängsskolan Omb lärarplatser Stranrlängsskolan 300 Yttertak Malenbadet 350 *) Avser under 2012: Slral1dängskolan, KlockarebYllsförskola, celltraljojttjdel och kommunhuset T & S, SUMMA SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET Taxefillallsierad verksamhet Reinvestel"ingar Vattenproduktion Avloppsrening Dricksvattenlednillg Avloppsledning Nyinvesteringar Vattenproduktion Avloppsrening Dricksvattenledning Avloppsledning Dagvattenledning

26 Budget Förslag Förslag Förslag Projekt Övrigt VA-ram T & S, SUMMA TAXEFINANSIERAD VERKSAMHET EXPLOATERING Exploatering (Ej VAJ Östra Kamp ink! rondell Kostnader Intäkter Grevie Kyrkby Kos/flader [Iltäkter Åstad Inre Kustvägen, kos/llader 5000 Standardhöjning Inre Kus/vägell,kostnader Stalionsmiljö ink/ ny tunnel, kos/ilader Lindströms backe Kostnader Ospec exploateringar Kostllader SUMMA EXPLOATERING SAMHÅ'LLSBYGGNAD Digitalisering av planer lnforande av nybyggnadskarta Ny Al/AO printer 100 Utökning primärkarta Digital utveckling av verksamheten Uppgraderillg Bygg R Digitalisering av planarkiv Inventarier Uppgradering av microfilmsarkiv 100 Nytt höjdsyslem RH Mätutrustning 150 SUMMA SAMHÅLLSBYGGNAD SAMHÅLLSSKYDD Räddningsutrushling Skyddsntrustning Konununikationsutrustning Uppgradering verksamhetssystem miljö Mätinstrument miljö 20 Förbättring arbetsmiljö brandstation 200 Ökad kommunla krishanteringsförmåga 1400 Brandfordon Inventarier Kameraövervakn. Ö Kamps skola 40 Passage o inbrottslann, Dillen 260 Passage o inbrottslann, Kommunhuset 425 SUMMA SAMHÅLLSSKYDD

27 Budget Förslag Förslag Förslag Projekt BARN & SKOLA Datorer forskola, grundskola, personal I Barn och elever i behov av särskilt stöd Kursplanerelaterade. 8 grundskolor Individ och familj, administration och möbler Lärararbetsplatser.Fritidshem. fdr- och grundsk Inventarier. arbetsmiljö barnomsorg Inventarier. arbetsmiljö grundskola Inventarier Kulturskolan (IOOtkr från början 2011) SUMMA BARN & SKOLA BILDNING OCHARBETE Gemensamt biblioteksdatasystem Skåne NY 100 Självbetjäningssystem bibliotek RFID Bio Scala Inventarier arbetsmarknad Kulturminnesvård Minnesstaty Birgit Nilsson 500 Inventarier gymnasieskola Inventarier vuxenutbildning Datorer inventarier bibliotek (l00 tkr överfört tillit-avd) O Offentliga rum konstnärlig utsmyckning Tillgänglighetsanpassning, biblioteken 50 SUMMA BILDNING & ARBETE VARD & OMSORG Inventarier Trygghetstelefoner Brandsäkerhet i boendet Arbetstekniska hjälpmedel Sinnesstimulerande utemiljö SUMMA VARD & OMSORG TOTALT varav: Skattefinansierad verksamhet Avgirtsfinansierad verksamhet Exploateringsverksamhet KF:S RAM (lieslut juni 2011) AVVIKELSE MOT RAM varav skattefinansierade O O varav vatten och avlopp varav exploatering O

28 Nyckeltalsbilaga Nyckeltalsbilaga Kommunstyrelse - Övergripande 1. Andel invånare med utländsk bakgrund Är 2. Flyttningsnetto Är 3. Invånarnas utbildningsnivå efter kön och ålder Är 4. Andel av invånarna mellan år som har sysselsättning Är 5. Andel arbetslösa Är 6. Andel arbetslösa åringar Är 7. Medelinkomst för förvärvsarbetande invånare år, tkr (kvinnor respektive män) Är 8. Antal inpendlare år 9. Antal utpendlare Är 10. Ohälsotal Är 11. Antal anmälda brott per 1000 invånare Är 12. Andel flerbostadshus respektive småhus Är 13. Nybyggda småhus Är 14. Nybyggda lägenheter i flerbostadshus Är 15. Ombyggnad av flerbostadshus, nettotillskott av lägenheter Är Kommunstyrelse - Kommunledningskontor 1. Antal anställda/1000 inv 2. Informationsindex för kommunens web-plats 3. Personal, antal/chefi genomsnitt i kommunen 4. Antal återremitterade ärenden i KF 5. Antal bordlagda ärenden i KF 6. Antal pågående överförmyndarärenden 7. Antal överförmyndarärenden som bekostas av kommunen 8. Antal gode män och förvaltare 9. Antal kopior i kommunhuset, exklusive försäljning 10. Antal sålda kopior i kommunhuset 11. Sammanlagd portokostnad 12. Antal inkomna leverantörsfakturor 13. Antal utskickade fakturor 14. Antal utskickade inkassokrav 15. Antal "aktiva" leverantörer under året 16. AntalIönespecifikationer 17. Antal övriga registrerade ärenden i IT-helpdesk (ej felanmälan) 18. Antal ledamöter 19. Antal sammanträden 20. Antal ärenden ( ) 21. Sammanträdestid i timmar 22. Sammanträdestid per, minuter Är Är Är Är Är Är Är Är Är Är Är Är Är Är Är Är Är Är Är Är Är Är Punkterna avser kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, jävsnämnden, kommunstyrelsens ekonomiutskott, kommunstyrelsens välfärdsutskott samt kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott. -26-

29 Nyckeltalsbilaga Kommunstyrelse - Teknik & service 1. Andel inköpta ekologiska livsmedel, (% av livsmedelsbudgeten) Q 2. Energiförbrukning i kommunens fastigheter, kwh/kvm Q 3. Antal sålda småhustomter Q 4. Antaltrafikolyckormed dödlig utgång Q 5. Antal trafikolyckor med allvarliga personskador Q 6. Antal trafikolyckor med lindriga personskador Q 7. Vattenförbrukning i hushåll, antal liter vatten per person och dygn Q 8. Vattenförbrukning, inkl företag, antal litervatten perperson och dygn Q 9. Antal producerade kwh solel på Strandängsskolan Q 10. Nyttjandegrad i gymnastiksalar i procent Q 11. Nyttjandegrad i idrottshallar i procent Q 12. Antal besökare/vecka, Musteriet Q 13. Antal besökare/vecka, Ungdomens Hus i Förslöv Q 14. Antal besökare/öppettimme, Musteriet Q 15. Antal besökare/öppettimme, Ungdomens Hus i Förslöv Q 16. Antal kilo restavfall/invånare Q 17. Antal kilo matavfall/invånare Q 18. Antal kilo orentmatavfall/invånare Q 19. Antal kilo förpackningar (FNI)/invånare Q 20. Antal kilo förpackningar/invånare i restavfallet År 21. Antal kilo matavfall/invånare i restavfallet År 22. Antal kilo farligt avfall/invånare i restavfallet År 23. Antal kilo övrigt avfall (rätt sorterat) /invånare/år i restavfallet År 24. Antal kilo felsorterat/invånare i matavfallet År 25. Antal kilo rätt sorterat/invånare i matavfallet År 26. Antal kilo förpackningar/invånare totalt (FNI, ÅVC och ÅVS) År 27. Antal kilo farligtavfall/invånare År 28. Anta kilo elektronikavfall/invånare År 29. Antal utbildningar genomförda av idrottsförbundet Skåne i kommunens idrottsföreningar År 30. Antal kvm kommunala gator och vägar, inklusive GC-vägar År 31. Kostnad per kvm kommunal gata/väg År 32. Antal m enskilda vägar (vägföreningar) År 33. Kommunens kostnad per m enskild väg År 34. Driftskostnad per kvm/parkmark År 35. Kostnad per producerad och serverad portion för grundskolan År 36. Kostnad ldrotts- och fritidsanläggningar, kr/invånare År 37. Antal aktivitetstillrallen för 7-20-åringar i barn- och ungdomsföreningar År 38. Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/invånare 7-20 år År 39. Andel flickor respektive pojkar, 7-20 år, i aktivitet i idrottsföreningar (jmfr andel flickor/pojkar i befolkningen) År 40. Antal bidragsberättigade barn- och ungdomsföreningar År 41. NKI-värde för idrottshallar (Skala 1-4) År 42. NKI-värde föl' gymnastiksalar (Skala 1-4) År 43. NKI-värde föl' Malenbadet (Skala 1-4) År 44. Vattentemperatur Malenbadet,genomsnitt År 45. Antal simskoleelever, Båstad År 46. Antal simskoleelever, Torekov År 47. Antal simskoleelever, Segelstorp År -27-

30 Nyckeltalsbilaga 48. Antal vandrare, Dagshög 49. Antal vandrare, Sinarpsdalen 50. Antal vandrare, Pershögsskogen År År År Kommunstyrelse - Samhällsbyggnad 1. Antal beslutade nya planuppdragtotaltunder året Q 2. Antal väntande beslutade planuppdrag Q 3. Antal pågående planprocesser Q 4. Antal planer som förts upp till antagande Q 5. Andel överklagade planärenden Q 6. Antal överklagade och ej avgjorda planärenden Q 7. Antal bygglovsansökningar Q 8. Antal bygglovsbeslut Q 9. Andel överklagade bygglovsbeslut Q 10. Antal producerade bygglovskartor Q 11. Antal bostadsbidragsansökningar Q 12. Antal beviljade ansökningar om bostadsanpassningsbidrag Q 13. Antal avslagna ansökningar om bostadsanpassningsbidrag Q 14. Andel av överklagade planärenden där kommunen får rätt i högre instans År 15. Avgiftsfinansieringsgrad inom planområdet År 16. Andel av överklagade bygglovsärenden där kommunen får rätt i högre ~~ h 17. Avgiftsfinansieringsgrad inom bygglovsområdet 18. Avgiftsfinansieringsgrad inom kartområdet År 19. Genomsnittskostnad per bostadsbidragsärende, exklusive administration År 20. Antal inkomna och diarieförda ärenden totalt År 21. Ärenden i utskott eller nämnd (KS) År 22. Fördelningav beslutade bygglov, nämnd respektive delegation År Kommunstyrelse - Samhällsskydd 1. Andel utförda tillsyner inom miljö- och hälsoskydd enligt tillsynsplanen a. Samtliga inspektionsområden Q b. Miljöfarlig verksamhet Q c. Hälsoskydd Q d. Livsmedel Q 2. Andel utförda tillsyner inom lag om skydd mot olyckor samt brandfarliga och explosiva varor enligt tillsynsplan Q 3. Antal utryckningar inom räddningstjänsten Q 4. Andel "onödiga utryckningar" av totala antalet utryckningar Q 5. Antal brandskyddsutbildade personer Q 6. Antal HLR-utbildade personer Q 7. Antal defilibratorutbildade personer Q 8. Bruttokostnad miljöavdelning, kr/invånare År 9. Avgiftsfinansieringsgrad miljöavdelningen År 10. Nettokostnad räddningstjänst, kr/invånare År 11. Antal inkomna och diarieförda ärenden År -28-

31 Nyckeltalsbilaga 12. Antal ärenden i utskott eller nämnd (KS) 13. Antal delegationsbeslut, miljö, livsmedel, hälsoskydd Är Är Kommunstyrelse - Barn & skola 1. Antal inskrivna barn/årsarbetare i kommunal förskola Q 2. Antal inskrivna barn/chefi kommunal förskola Q 3. Antal inskrivna barn/årsarbetare i fritidshem Q 4. Antal elever per lärare i grundskolan (antal lärare/looelever) Q 5. Antal medarbetare/chefi genomsnitt inom grundskolan Q 6. Antal inskrivna elever i årskurs F-6/chefi grundskolan Q 7. Antal inskrivna elever i årskurs 7-9/chefi grundskolan Q 8. Antal registrerade ärenden om kränkande behandling i grundskolan Q 9. Andel elever av totala antalet elever 7-19 år som går på kulturskolan Q 10. Antal behandlingsärenden per handläggare inom IOF Q 11. Andel barn och unga 0-20 år som var föremål för individuellt behovsprövade öppna insatser Q 12. Andel barn och unga placerade i familjehem av totala antalet placerade barn och unga 0-20 år Q 13. Andel barn och unga placerade på institution av totala antalet placerade barn och unga 0-20 år Q 14. Antal inskrivna barn/årsarbetare i fristående förskola Är 15. Andel legitimerad personal kommunal förskola Är 16. Andel legitimerad personal fristående förskola Är 17. Kostnad för utbildning/barn i kommunal förskola Är 18. Kostnad för utbildning/barn i fristående förskola Är 19. Antal medarbetare/chef i genomsnitt i kommunal förskola Är 20. Andel legitimerad personal inom grundskolan Är 21. Elever i årskurs 9 behöriga till gymnasieskolan, totalt, andel (%) Är 22. Effektivitetstal grundskola ink!. förskoleklass, ranking Är 23. Kostnad per betygspoäng inom grundskolan, ranking Är 24. Kostnad för undervisning/elev inom grundskolan Är 25. Andel av de sökande till kulturskolan som bereds plats Är 26. Andel ej återaktualiserade ungdomar år ett år efter avslutad insats, (%) Är 27. Antal barn 1-5 år i kommunal förskola Är 28. Antal barn hos dagbarnvårdare Är 29. Antal inskrivna barn per dagbarnvårdartjänst Är 30. Antal elever 6-12 år på fritidshem Är 31. Antal 6-åringar i förskoleklass Är 32. Antal årsarbetare per 100 elever i förskoleklass Är 33. Antal elever i årskurs 1-9 Är 34. Kostnad (kr) per elev i grundskolan för läromedel, mm Är 35. Kostnad (kr) per elev i grundskolan för elevvård Är 36. Kostnad (kr) per elev 1-9 för skolmåltider Är 37. Kostnad (kr) per elev F-9 för skolskjuts Är -29-

32 Nyckeltalsbilaga Kommunstyrelse - Bildning &arbete 1. Antal elever i den egna gymnasieskolan Q 2. Gymnasieelever på introduktionsprogram, andel (%) Q 3. Antal medarbetare/chefi den kommunala gymnasieskolan Q 4. Antal lån inom biblioteksverksamheten Q 5. Antal lån/invånare inom biblioteksverksamheten Q 6. Antal lån per barn, 0-20 år, inom biblioteksverksamheten Q 7. Invånare med försörjningsstöd, andel (%) Q 8. Genomsnittlig betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning i kommunens egen gymnasieskola (samtliga elever) Är 9. Genomsnittlig betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning i gymnasieskola driven av annan huvudman (avseende elever skrivna i Båstads kommun) Är 10. Andel av totala antalet gymnasieelever skrivna i kommunen som går i den kommunala gymnasieskolan Är 11. Gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola, andel (%) Är 12. Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, totalt, andel (%) Är 13. Genomsnittskostnad/elev inom gymnasieskolan - egen verksamhet Är 14. Genomsnittskostnad/elev inom gymnasieskolan - annan huvudman Är 15. Kostnad för biblioteksverksamheten/invånare Är 16. Kostnad för lokaler och städ i bibliotek/invånare Är 17. Kostnad per lån inom biblioteksverksamheten Är 18. Kulturföreningsbidrag per invånare Är 19. Antal gymnasieelever hos annan huvudman Är 20. Antal lärare per 100 elever i den egna gymnasieskolan Är 21. Kostnad per elev för undervisning i den egna gymnasieskolan Är 22. Kostnad per elev för lokaler i den egna gymnasieskolan Är 23. Kostnad (kr) per elev i GYVUX Är 24. Antal elever i GYVUX Är 25. Kostnad (kr) per elev i GRUV Är 26. Antal elever i GRUV Är 27. Kostnad (kr) per elev i SFI Är 28. Antal elever i SFI Är 29. Kostnad (kr) per elev i SÄRVUX Är 30. Antal elever i SÄRVUX Är Kommunstyrelse - Vård & omsorg 1. Antal kunder med> 35 timmar hemtjänst/vecka Q 2. Antal icke verkställda beslut i vård- och omsorgsboende, tre månader efter beslut Q 3. Antal icke verkställda beslut i demensboende, tre månader efter beslut O 4. Totalt antal personer (0-64 år) med insatser enligt LSS Q 5. Antal icke verkställda beslut enligt LSS, tre månader efter beslut Q 6. Antal medarbetare/chefi genomsnitt Q 7. Antalläkemedelsavvikelser Q 8. Antal ej utförda insatser som inte beror på att kunden tackat nej. Q 9. Antal beviljade hemtjänsttimmar Q 10. Antal beslut om insatser av hemtagningsteamet Q -30-

33 Nyckeltalsbilaga 11. Antal myndighetsbeslut enligt SOL 12. Antal myndighetsbeslut enligt LSS 13. Andel överklagade myndighetsbeslut enligt SOL 14. Andel överklagade myndighetsbeslut enligt LSS 15. Beläggningsgrad inom korttidsvården, % 16. Beläggningsgrad inom vård- och omsorgsboende, % Q Q Q Q Q Q 17. Total kostnad per hemtjänsttimme inklusive myndighetsutövning År 18. Kostnad per korttidsvårdplats (egen verksamhet) År 19. Kostnad för LSS och LASS exklusive lokalkostnad och ersättning från försäkringskassan, totalt kr/invånare O- 64 år Ål' 20. -, därav boende kr/invånare O- 64 år Ål' 21. -, därav boende kr/brukare År 22. -, därav personaliga assistenter, kr/invånare 0-64 år År 23. -, därav daglig verksamhet, kr/invånare O-64 ål' Ål' 24. Kostnad per kund i vård- och omsorgsboende (redovisas per enhet), ej demensplatser Ål' 25. Kostnad per kund i vård- och omsorgsboende föl' dementa (redovisas perenhe~ År 26. Andel av överklagade myndighetsbeslut där kommunen får rätt i högre instans År 27. Antal vård- och omsorgsboendeplatser på Almgården År 28. Antal vård- och omsorgsboendeplatserpå Skogsliden Ål' 29. Antal vård- och omsorgsboendeplatserpååsliden Ål' 30. Antal vård- och omsorgsboendeplatser på Ängagården År 31. Antal vård- och omsorgsboendeplatser på Bjärehemmet År 32. Genomsnittlig beläggningsgrad på Almgården År 33. Genomsnittlig beläggningsgrad på Skogsliden Ål' 34. Genomsnittlig beläggningsgrad på Åsliden År 35. Genomsnittlig beläggningsgrad på Ängagården Ål' 36. Genomsnittlig beläggningsgrad på Bjärehemmet År 37. Antal platser i externt vård- och omsorgsboende Ål' 38. Antal platser i externt boende för funktionshindrade År 39. Antal egna korttidsvårdplatser Ål' 40. Antal beslut om trygghetslarm År 41. Antal beslut om matdistribution År 42. Antal beslut om hemtjänst Ål' 43. Totalt antal brukare med hemtjänst Ål' 44. Boende föl' vuxna med särskild service, antal boende på Aromagården År 45. Boende föl' vuxna med särskild service, antal boende i extern gruppbostad År 46. Boende för vuxna med särskild service, antal boende i annan särskilt anpassad bostad År 47. Boende för barn med särskild service, antal brukare i internatboende År -31-

34 Kommunfullmäktige m fl - budget Kommunfullmäktige Ansvarsområden Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Fullmäktige utövar kommunens maktbefogenheter enligt följande: instmktionsmakten förordningsmakten (lokala föreskrifter) vetorätt (mot kommunens avstyrkan får tillstånd ej beviljas) beskattningsmakten (kommunalskatten) avgiftsmakten (kommunala taxor och avgifter) Verksamhetsbeskrivning Kommunfullmäktige har 41 ledamöter fördelade på partier enligt följande: Moderaterna (13), Bjärepartiet (7), Folkpartiet (3), Socialdemokraterna (6), Centerpmiiet (6), Kristdemokraterna (1), Miljöpartiet (3) och Sverigedemokraterna (2). Ersättning för ledamot i kommunfullmäktige utgår med 330 kr per sammanträde. Genomsnittliga kostnaderna för arvoden, ersättning för förlorad arbetsförtjänst och resor uppgår till ca kronor/sammanträde. Kommunfullmäktige har tre fasta beredningar; beredningen för tillväxt och samhällsbyggnad, beredningen för välfård och kultur samt demokratiberedningen. Fullmäktigeberedningarna ansvarar för långsiktiga frågor såsom utarbetande och utveckling av övergripande mål och inriktningar inom sina respektive uppgiftsområden samt vad som skall uppnås utifrån ett medborgarperspektiv. Hämtöver kan fullmäktige besluta om att tillsätta en eller flera tillfålliga beredningar för visst sakområde. Ekonomi Skolpeng Kommunfullmäktige anslår peng som destineras direkt till rektorer för barnomsorg, grundskola och gymnasium. Jävsnämnd Ansvarsområden Jävsnämnden fattar myndighetsbeslut gentemot kommunens egna verksamheter. Ekonomi Valnämnd Ansvarsområden Valnämnden har hand omde allmä1l1la valen ochhar fem (5) ledamöter. Kommunkansliet ansvarar för nämndens administration. Kommunen är indelad i 9 valdistrikt. -32-

35 Kommunfullmäktige mfl - budget Valnämnden har att upprätta forslag till kommunfullmäktige om valdistrikten inom kommunen skall ändras. Dessutom åligger det nämnden särskilt att: 1. upprätta förslag till planer inom verksamhetsonu'ådet 2. ansvara för att infonnera om nämndens verksamhet 3. länma allmänna råd om och upplysningar inom nänmdens ansvarsområden 4. övervaka efterlevnaden av de lagar och föreskrifter som ligger inom nämndens ansvarsområde Verksamhetsbeskrivning Valnämnden har hand om de allmänna valen och har fem (5) ledamöter. Kommunkansliet ansvarar för nämndens administration. KOlmnunen är indelad i 9 valdish ikt. Ekonomi Överförmyndare Ansvarsområden Överförmyndaren är en kommunal myndighet som har till uppgift att utöva tillsyn över fönnyndare, förvaltare och gode män. Förmyndare, förvaltare eller god man är ställföreträdare for någon som inte själv kan sköta sina angelägenheter. Båstads kommun har valt att inte utse en överfönnyndamämnd utan utser istället en överfötmyndare med ersättare. Verksamhetsbeskrivning Överförmyndaren är en kommunal myndighet som har till uppgift att utöva tillsyn över fönnyndare, förvaltare och gode män. Överförmyndaren utses av kommunfullmäktige. Verksamheten köper för sin löpande adminish'ation 0,25 assistenttjänst av kommunkansliet. Ekonomi Kommunrevision Ansvarsområden Kommunrevisionen ska årligen granska all verksamhet som bedrivs i nämnder och styrelser. För varje nämnd och styrelse skallrevisionen granska och bedöma ändamålsenligheten, ekonomin, räkenskaper och den intema kontrollen. Målet med revisoremas arbete är ansvarsprövningen dvs. revisorernas bedömning i frågan omansvarsfrihet som lämnas till fullmäktige inför deras prövning och beslnt. Den kommunala revisionen är samordnad vilket innebär att även bolag och stiftelser ingåri uppdraget. Ekonomi -33-

36 Kommunstyrelse - budget Kommunstyrelse Ansvarsområden Kommunstyrelsen har ansvar för all kommunal verksamhet samt har all myndighetsutövning. Resultatmål - Allmänna mål Antalet invånare i kommunen ska öka med i genomsnitt 100 personer per år Fler än genomsnittligt i kommunnätverket ska uppleva att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen Fler kommuninvånare än genomsnittligt i kommunnätverket upplever att kommunen gör det möjligt för dem att delta i kommunens utveckling Fler kommuninvånare än genomsnittligt i kommunnätverket upplever att de har inflytande över kommunens verksamhet Båstads kommunorganisation ska ha en större andel miljöbilar än genomsnittligt i kommunnätverket Fler kommuninvånare än genomsnittligt i kommunnätverket ska uppleva att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i Kollektivtrafikresandet ska öka - såväl inom kommunen som mellan Båstad och andra kommuner Det ska finnas trygghetsboende i alla tre kommundelarna Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har 13 ledamöter. Kommunstyrelsens ordförande är tillika kommunalråd med tjänstgöringsgrad om 100 % av heltid. Vice ordforande och andre vice ordforande, tillika oppositionsråd, har tjänstgöringsgrad om 40 % av heltid. Dessa tre ntgör kommunstyrelsens presidium. Styrelsen har tre utskott med fem ledamöter och fem ersättare vardera; ekonomiutskottet, samhällsbyggnadsutskottet samt välfardsutskottet. Pellsionärsråd Pensionärsrådet är ett organ for samråd och ömsesidig information mellan företrädare för pensionärsorganisationer inom kommunen å ena och kommunens beredningar och styrelse å andra sidan i frågor som rör de äldre i samhället. Det är därfor angeläget att rådet ges reella möjligheter att fullgöra sina uppgifter och att dess synpunkter beaktas. Rådet har som referensorgan inte ställning som kommunal nämnd eller styrelse. Handikappråd Handikapprådet är en viktig kanal till funktionshindrade i samhället, vilka i hög grad omfattas av kommunens beslut. Det är därfor angeläget att dess synpunkter beaktas. Handikapprådet har som referensorgan dock inte ställning som kommunal nämnd eller styrelse. Ekonomi -34-

37 Kommunstyrelse, Kommunledningskontor - budget Kpmmunstyrelse - Kommunledningskontor Ansvarsområden Styr och ledningssystem Övergripande utvecklingsfrågor Exploateringsverksamhet Markfårsöljning Nämndsservice Informationsinsatser Näringslivsfrågor Viss bidragsgivning Övergripande personal- ekonomi- och IT-verksamhet Verksamhetsbeskrivning Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret består av kommunchef med tillhörande stab, kommunkansli, ekonomiavdelning, HR-avdelning, IT-avdelning samt kommunikationsavdelning. Kommunledningskontorets uppgift är att understödja den politiska ledningen och styrningen av kommunen samt ägna särskild kraft åt får kommunen strategiskt och långsiktigt viktiga utvecklingsfrågor av såväl extern som intern karaktär. Kontoret arbetar aktivt för effektivisering, samordning och samverkan, Kommunledningsstab Kommunledningsstaben består av verksamhetsutvecklare, kommunjurist, inköpare och exploateringsingenjör. Staben arbetar operativt med och ansvarar för näringslivsfrågor, utvecklingsfrågor, juridiska fl'ågor, infl'astrukturfrågor, bredbandsutbyggnad, upphandling, exploateringsverksamhet och markförsörjning. Inköparen bih"äder verksamheterna med upphandlingar och har samordningsansvar för inköpsgmppen, bestående av representanter får de olika verksamhetsområdena, Kommunkansli Kansliet ansvarar bland annat för nämndsadministration för samtliga politiska organ i kommunen, inklusive post-, ärende- och dokumenthantering samt arkiv. Kansliet ansvarar också får kontorsvaktmästeri, reception och televäxel, överfölmynderi samt sekreterarservice åt chefer och politiker. Ekonomiavdelning Ekonomiavdelningen ansvarar för övergripande frågor inom ekonomi och inköp såsom budget, bokslut, redovisning, uppfåljning, likviditetsplanering, upphandlingar, finansiering, debitering och kravverksamhet samt försäkringsfl"ågor, Ekonomiavdelningen yth'ar sig i ärenden till kommunstyrelsen och bih'äder verksamheterna med stöd i ekonomifrågor. HR-avdelning HR-avdelningen ansvarar för övergripande frågor inom HR-området såsom lönehantering och förhandlingsstöd, personal- och friskvårdsfrågor, personalsociala fl'ågor, företagshälsovård, arbetsmiljö och samordnad kompetensutveckling samt för policydokument och handlingsprogram inom kompetensouu'ådet. Avdelningen understödjer även fårverkligandet av kommunens personalpolitiska program. -35-

38 Kommunstyrelse, Kommunledningskontor - budget IT-avdelning IT avdelningen har det övergripande ansvaret för!t-frågor i konnnunen såsom!t-drift,!t SUPPOlt, helpdesk,!t-projektledning, systemstöd samt samordning och utveckling av kommunens IT-system. Kommunikationsavdelning Avdelningen ansvarar för kommunens interna och externa kommunikation inklusive marknadsföring. Här ligger också ansvaret för WEB och intranätet. Resultatmål Minst 50 kommunala byggklara tomter färdigställs varje år Fler konnnuuinvånare än genomsnittligt i konnnunnätverket upplever att de får bra webbinformation från konnnunen Sysselsättningsgraden i kommunen ska vara högre än genomsnittet i konnnunnätverket Det ska stattas fler företag per 1000 invånare i kommunen än genomsnittligt i kommumlätverket Antalet förvärvsarbetande ska öka mer i konnnunen än genomsnittligt i kommunnätverket Kommunen ska ha ett bättre företagsklimat än genomsnittskommunen i konnnunnätverket Minst fem "LOV-företag" inomhemtjänst/hemsjukvård skall anmäla sig för auktorisation under Sjukfrånvaron i den kommunala organisationen ska vara lägre än 5 % Användandet av elektroniska tjänster ska öka med 25 % per år Kommunens markinnehav för bostäder och verksamheter ska öka. Långtidssjukskrivningarna ska minska. Beslutom detaljplanläggning för ytterligare omtåden med kommunala tomter under Bredband byggs ut till 500 hushåll i tätort. Noll fel inom ärendehantering och nämndservice - avvikelserapportering införs.!t-helpdesk löser 70 % av samtliga ärenden inom 24 timmar. Antalet felamnälningar till!t-helpdesk ska minska med 15 % Mobiltäckningen ska bli bättre i hela kolmnunen. -36-

39 Kommunstyrelse, Teknik &service - budget Kommunstyrelse - Teknik & service Ansvarsområden o o o o o o o o o Teknisk verksamhet för vägar, parker, badsh'änder, naturvård och hamn Kommunens fastigheter och lokalvård Måltidsverksamhet Vatten-, avlopps- och renhållningsverksamhet Bad- och fritidsanläggningar Fritidsan'angemang Bidrag till föreningar och samlingslokaler Vandringsleder Ungdomens Hus Verksamhetsbeskrivning Organisatoriskt utgörs Teknik- och service aven stab samt de h'e avdelningarna Mark- och Fritid, Båstads kommunrestauranger samt Lokalvård. Staben ansvarar för projektledning, mark- och attendefrågor samt exploateringsprojekt och tomtförsäljning, men även för beställarkontakt gentemot de samarbetspartners som sköter driften av hamnar, VA, Renhållning och fastigheter: o o o o NSVA: drift av kommunens VA-anläggningar NSR: ansvarar för renhållningsverksamheten. Båstad Hamn AB respektive Torekovs Båt - och segelsällskap: drift av Båstads- och Torekovs hamn Båstad Hem: drift- och underhåll av kommunens fastigheter Mark- och fritid Avdelningen sköter och underhåller Båstads kommuns skogar, stränder, gator, parker, lekplatser och yttre miljö vid skolor och förskolor. Avdelningen ansvarar också för fritidsgårdar, simbassänger och föreningsbidrag. Båstads kommunrestauranger Avdelningen arbetar på uppdrag av skolverksamheten samt vård och omsorg. Lokalvård Inom Båstad tätort bedrivs lokalvården av den externa aktören Sodexo. Detta utgör ca 50 % av verksamheten. Resterande del utförs i egen regi. Lokalvården bedrivs i huvudsak inom fastigheter ägda av Båstads kommun. Resultatmål o Båstads kommun ska köpa stötte andel ekologiska livsmedel än snittkommunen i kommunnätverket o Antalet h'afikolyckor ska minska årligen. o Energiförbrukningen i kommunägda fastigheter ska årligen minska, och ha minskat med 5 % till 2014 och 25 % till 2020 med år 2009 som referensår. o Andelen godkända renvattenprov ska uppgå tilll00 %. o Antal nödutsläpp av avloppsvatten ska vara mindre än 10 per år. o Andelen godkända utsläppsvärden av spillvatten ska vara 100 %. o Missade sophämtningar ska vara mindre än 200 per år. o Andelen kunder som är nöjda med Båstadhems förvaltning av kommunens fastigheter ska vara minst 75 % (enkät) -37-

40 Kommunstyrelse, Samhällsbyggnad - budget Kommunstyrelse - Samhällsbyggnad Ansvarsområden Bygglovsverksamhet Kmt- och GIS-verksamhet Planfrågor Infrastruktur och kommunikationer Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsområdet Samhällsbyggnad omfattar kommunens plan-, bygglov- och kart/gisverksamhet samt bostadsanpassning. Planavdelllingen arbetar med handläggningen av detaljplaner men också med framtagandet av strategiska och översiktliga planer. Bygglovsavdelningen ansvarar för handläggningen av förhandsbesked, bygglov, bygganmälan samt ärenden som rör olovlig byggnation. Vidare ansvarar man för genomförande av de tekniska samråden. Kali/GIS-avdelningcn arbetar med framtagande av grundkartor och bygglovskartor. Vidare ansvarar avdelningen för uppdatering av kommunens primärkarta samt bostads-, adress- och lägenhetsregister. Bostadsanpasslling omfattar handläggning av bidrag för att personer med funktionsnedsättning skall kunna använda bostaden på ett ändamålsenligt sätt. Resultatmål 75 % av kunderna ska vara nöjda eller mycket nöjda med service och bemötande 2013 ska minst 10 detaljplaner antas. Detaljplaner för minst 100 nyaåret-ruut-bostäder ska antas vmje år Minst en ny e-tjänst skall införas 2013 Arbetet med att digitalisera detaljplaner ska slutföras senast under ska minst 40% av alla bygglovsansökningar komma in digitalt via "Mitt Bygge" (och 90% år 2017) -38-

41 Kommunstyrelse, Samhällsskydd - budget Kommunstyrelse - Samhällsskydd Ansvarsområden Miljöfrågor Räddningstjänst Beredskaps- och säkerhetsfi'ågor Folkhälsa Tunneltillsyn Energi- och klimatrådgivning Hållbar utveckling Verksamhetsbeskrivning Samhällsskydd arbetar med att skapa trygghet och säkerhet för alla som vistas i Båstads kommun. Här finns kommunens verksamheter inom miljö och räddningsljänst samt funktioner som har beröring med samhällsskydd, såsom beredskap och säkerhet, folkhälsa, brottsprevention, tillsyn över tunnelprojektet, energi- och klimat rådgivning samt kommunens långsiktiga hållbarhet. Miljöverksamltetell utövar kontroll av livsmedelsverksamheter samt tillsyn av miljöoch hälsoskydd Räddnillgstjänstverksamltet utövar förebyggande- och operativ verksamhet Resultatmål 75 % av kundema ska vara nöjda eller mycket nöjda med service och bemötande Antalet personer som skadas eller omkommer i samband med olycka ska årligen minska Den enskildes förmåga att ingripa i samband med olyckstillbud ska öka Ohälsotalet i kommunen ska vara lägre än genomsnittligt i kommunnätverket (mätetalet avser hela kommunen, inte kommunen som arbetsgivare) Kommunen ska tillsammans med andra kommuner genomföra minst ett gemensamt projekt inom miljöområdet för att fördjupa miljösamarbetet. -39-

42 Kommunstyrelse, Barn &skola - budget Kommunstyrelse - Barn & skola Ansvarsområden Individ- och familjeomsorg för barn, unga och familjer Kulturskola Dagbarnvårdare/Pedagogisk omsorg Förskola Öppen förskolaifamiljecentral Fritidshem Förskoleklass Grundskola Obligatorisk särskola Gymnasiesärskola Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsområdet barn och skola ansvarar för verksamhet inom förskola, grundskola och fritidshem, och har ansvaret för knlturskola, särskolan, individ- och familjeomsorg, elevhälsa samt skolskjuts. Samverkansavtal inom Skåne finns för förskola, grundskola och fritidshem samt med Ängelholms kommun vad avser särskola. Förskola 1-5, allmän föl'skola 3-5, öppen förskola och dagbarnvårdare I Båstads kommun finns totalt nio kommunala förskolor, två öppna förskolor där det bedrivs god pedagogisk verksamhet i syfte att lägga grunden för ett livslångt lärande. Förskolol1la äl' öppna 12 timmar per dag, kl Dessutom finns fem dagbarnvårdare. Grundskola, förskolekiass och fritidshem I Båstads kommun finns grundskolor i samtliga tätorter. I de totalt sex skolorna ges även särskilt stöd till elever som har svårigheter i skolarbetet. Fritidshem finns i anslutning till samtliga grundskolor. Kultnrskola Kultnrskolan erbjuder individnell- och gruppundervisning i musik, ute på kommunens skolor samt i egna lokaler i Förslöv. Drama erbjuds på kommunens förskolor och skolor men också som frivillig verksamhet på kvällstid från årskurs I till gymnasiet. Obligatol'isk särskola I syfte att ge elever med utvecklingsstöl1ling en individnellt anpassad utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan, erbjnds inklnderad undervisning i kommunens grundskolor. Individ- och familjeolllsorg för barn, nnga och familjer Verksamheten består aven myndighetsdel och en behandlingiöppenvårdsdel vilken bygger på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Samtidigt ska den utveckla den enskildas och gruppers egna resurser. När åtgärder rör barn är det alltid barnens bästa som beaktas. Elevhälsan Blevhälsan är ett eget verksamhetsområde som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Blevhälsan arbetar förebyggande och hälsofrämjande där elevhälsan ska ses som en del av skolans lärandeuppdrag och det samlade arbetet för en god hälsa. Skolskjuts Kommunen tillhandahåller kostnadsfri skolskjuts till anvisad kommunal skola om sådan behövs med hänsyn till fårdvägens längd, trafikförhållandena, funktionshinder hos en elev eller någon annan särskild omständighet, enligt Båstads kommunala skolskjutsreglemente. -40-

43 Kommunstyrelse, Barn & skola - budget Resultatmål Barn ska erbjudas plats inom barnomsorgen enligt vårdnadshavares önskemål inom fyra månader. Samtliga grundskoleelever ska lämna årskurs nio med gymnasiebehörighet. Vid ingripande till underårigs skydd eller stöd ska IOF påbölja utredning inom fem arbetsdagar och behövliga insatser övervägas inom två veckor. Minst 50 % av musikeleverna i kulturskolan spelar i orkester Minst 80 % av föräldrarna till barn i förskolan, öppen förskola samt hos dagbarnvårdare skall vara nöjda med verksamheten Minst 80 % av eleverna i grundskolan är nöjda med verksamheten Minst 75 % av eleverna i särskola och specialskola är integrerade i sin hemgrundskola Minst en av de öppna förskolorna ska utvecklas till en fullvärdig familjecentral. Båstad kommun ska rankas som en av landets 10 bästa kommuner vad avser det sammanvägda resultatet i grundskolan, enligt "Öppnajämförelser" -41-

44 Kommunstyrelse, Bildning & arbete - budget Kommunstyrelse - Bildning &arbete Ansvarsområden Individ- och familjeomsorg för vuxna, inkl försöljningsstöd Gymnasieskola Vuxenutbildning, inkl särvux Svenska för invandrare Kvalificerad yrkesutbildningfyrkeshögskola Uppdragsutbildning Lärcenter Bibliotek Kultur Arbetsmarknad, inkl flyktingmottagning och integration KU,lturarrangemang Bidrag till föreningar och studieförbund Kulturmiljö Verksamhetsbeskrivning Bildning och arbete erbjuder kommuninvånare - och andra - möjlighet att från de egna utgångspunkterna utvecklas och ta ett steg framåt. Inom verksamhetsområdet finns följande ansvarsområden: Individ- och familjeomsol'g ftir vuxna, inld forsörjningsstöd samt flyktingmottagning och integration Verksamheten består avenmyndighetsdel och en behandlingiöppenvårdsdel som bygger på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Samtidigt ska den utveckla den enskildas och gruppers egna resurser. Inom verksamheten bedrivs även kommunens integrationsarbete, där också boende föl' ensamkommande barn ingår. Gymnasieskola Akademi Båstad gymnasium erbjuder de högskoleförberedande programmen Naturvetenskap, Samhällsvetenskap och Ekonomi samt yrkesprogrammen Vård- och omsorg, Handels och administration och VVS- och fastighet samt introduktionsprogrammet. I samarbete med Svenska Tennisförbundet drivs också Elittennisprogrammet - ett riksidrottsgynmasium. Vnxenutbildning, iuklusive Svenska for invandrare (SFI) och Särvux Akademi Båstad vuxenntbildning erbjuder komplettering av såväl grundskole- som gymnasiekompetens föl' att uppnå behörighet till högre studier. Svenska för invandrare förbereder nyanlända föl' studier och yrkesliv och sker i nära samarbete med individ och familjs integrationsteam och arbetsmarknadsenheten. Särvux verksamhet genomförs i nära samarbete med den dagliga verksamheten föl' att stärka och utveckla detta samarbete. Kvalificerad yrkesutbildninglyrkeshögskola, Y"kesvux samt Uppch'agsutbildning och Lärcenter Akademi Båstad Yrkeshögskola driver följande utbildningar i nära samarbete med de branscher som de är inriktade emot: Specialistutbildad undersköterska inom kvalificerad sjukvård Turism och service Gastronomisk kock Mediesäljare o Trädgårdsmästare med inriktuiug ledarskap Kommunens yrkesvux erbjuder utbildningar inom restauraug, turism, trädgård och media där utbudet regleras gellom ett samverkausavtal i Skåne Nordväst. Det iunebär att ntbildningarna är öppna för elever från hela samverkansområdet. Akademi Båstad erbjuder också uppdragsutbildning inom de egua utbildningsområdena samt ett Lärcenter - en plats för studier - i samarbete med olika högskolor. -42-

45 Kommunstyrelse, Bildning & arbete - budget Arbetsmal'knadsenheten Enhetens uppdrag är att underlätta fdr kommuninvånare att utifrån den egna fdrmågan utvecklas och komma in på arbetsmarknaden. Detta görs bland amlat genom att erbjuda praktikplatser och bidragsanställningar. Arbetet sker i nära samarbete med arbetsfdrmedlingen, individ och familj samt Akademi Båstads olika verksamheter. Bibliotek Utöver kommunens huvudbibliotek på Kunskapscentrum i Båstad finns även fem filialbibliotek samtliga integrerade med skolbiblioteken i kommunens mindre tätolter. Biblioteken är naturliga mötesplatser som i stimulerande miljöer erbjuder läs- och kulturupplevelser fdr såväl barn som vuxna. Kulturavdelningen Kulturavdelningen har det övergripande ansvaret fdr att integrera kulturen i kommunens alla verksamheter. Det sker bland annat genom samverkan med framfdrallt bibliotek, familjecentral, skola och fdrskola, arbetsmarklladsenhet, kulturfdreningar, utövare av det fria kulturlivet och studiefdrbund men också genom samverkan med övriga verksamhetsområden. Kulturavdelningen arbetar också med egna arrangemang och kulturmiljö/minnesvård samt konst i den offentliga miljön. Kommunens kultursamordnare har ansvar fdr arbetet med kultur fdr barn och unga. Resultatmål Andelen gymnasieelever som slutfdr sin utbildning skall vara högre i Båstads kommun än genomsnittligt i kommunnätverket Efter avslutad gymnasieutbildning ska en större andel studenter övergå till högre studier inom tre år än den genomsnittliga andelen i landets samtliga kommuner. Minst 85 % av eleverna inom Akademi Båstad Gymnasium är nöjda eller mycket nöjda med verksamheten (enkät) Den genomsnittliga betygspoängen i Akademi Båstad Gymnasium ska vara minst 14,9 Minst 85 % av de studerande inom Akademi Båstad Yrkeshögskola är nöjda eller mycket nöjda med verksamheten (enkät) Minst 85 % av eleverna inom Akademi Båstad Vnxenutbildning är nöjda eller mycket nöjda med verksamheten (enkät) Institutionsplaceringarna fdr vuxna skall minska med 15 % Alla barn och ungdomar erbjuds fyra kulturarrangemang per år. Biblioteket ska anordna fyra aktiviteter fdr barn under höstlovet och sportlovet. Minst 75 % av de nyanlända i arbetsfdr ålder, år, ska senast tre år efter mottagningsdatum vara helt eller delvis självfdrsöljande genom arbete eller studier. 75 % av de ensamkommande barnen ska senast två år efter kommunplaceringsdatum bo i egna lägenheter eller i Skutans träningslägenheter och vara i någon fonn av arbete eller studier. Unga vnxna år, som står till arbetsmarknadens fdrfogande och saknar inkomst och statliga stödinsatser, ges inom en månad möjlighet till arbete, praktik eller studier -43-

46 Kommunstyrelse, Vård & omsorg - budget Kommunstyrelse - Vård &omsorg Ansvarsområden Individuellt anpassade insatser till äldre och funktionshindrade, enligt Socialljänstlagen, Lagen om Stöd och Service samt Hälso- och sjukvårdslagen. Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsområdet ansvarar för kommunens insatser för äldre och för dem som har en fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning med syftet att möjliggöra ett så självständigt och tryggt liv som möjligt. Det innebär ansvar för vård- och omsorgsboende, hemsjukvård, hem 1jänst, rehabilitering i hemmet, olika typer av hjälpmedel samt stöd till anhöriga..vård- och omsorgsboende I kommunen finns fem vård- och omsorgsboenden avsedda för brukare med så omfattande omvårdnadsbehov att det inte kan tillgodoses i det egna hemmet. Vård- och omsorgsboende är en bostad med god inre och yttre tillgänglighet, tillgång till service, omsorg och hälso- och sjukvård hela dygnet. KOlttidsplats är ett komplement till hemtjänst då behovet av insatser tilwilliglvis inte kan tillgodoses i den egna bostaden. Hemsjukvård Hemsjukvård är den hälso- och sjukvård upp tillläkarnivå som berättigas de som inte själv eller med IUälp kan ta dig till vårdcentralen. Till hemsjukvården hör också rehabilitering i hemmet, något som kan vara aktuellt efter en sjukdom eller olycka. Behov av rehabilitering i hemmet bedöms av arbetsterapeut eller sjukgymnast. Ansvarig läkare för såväl hemsjukvård som rehabilitering i hemmet är alltid primärvårdsläkaren. Hemtjänst Hemtjänst innebär IUälp i den egna bostaden där omfattningen bedöms individuellt utifrån behov och situation. Hemtjänst kan exempelvis innefatta stöd och hjälp med städning, tvättning, och personlig omvårdnad. Hjälpmedel Vård och omsorg ansvarar får utlåning av hjälpmedel såsom rullator och rullstol. Arbetsterapeut eller sjukgymnast bedömer behov och Iuä1per till med utprovning. Ett annat Iuälpmedel som ingår i verksamhetsområdets ansvar är Trygghetslarm. Anhörigstöd Till dem som vårdar någon närstående erbjuds anhörigstöd. Stödet kan utgöras av självhjälpsgrupp, avlösning eller må bra dagar. Resultatmål Personlig omvårdnad ska verkställas skyndsamt, dock senast fem dagar efter beslut. Serviceinsatser ska verkställas skyndsamt, dock senast 14 dagar efter beslut. Minst fem företag ska ha auktoriserats för att erbjuda ljänster inom LOV - Lagen om valfrihetssystem Antalet fallolyckor bland dem som har hemsjukvård och/eller hemtjänst ska minska. Minst 3 samverkansträffar ska hållas med representanter från vårdcentralerna inom Båstads kommun 2013 Anhörig/närståendeträffar ska genomföras två gånger per år på vård- och omsorgsboenden. Minst 10% av brukarna inom daglig verksamhet ska erbjudas praktikplats i företag på den reguljära arbetsmarknaden. -44-

47 Kommunstyrelse, Vård & omsorg - budget Kommunens gruppboendeplatser i befintliga boenden ska återinrättas. Den genomsnittliga hemtjänstdebuten ska skjutas upp med fem år. 90 % av dem som bor i vård- och omsorgsboende ska vara registrerade i Senior Ale1t På kommunens vård- och omsorgsboenden ska erbjudas minst två organiserade och gemensamma aktiviteter per dag på vardagar och minst en per helg. -45-

48 .. /c.....',. '.-... BÅSTADS KOMMUN Kommunledningskontoret 1 (9) Omvärldsanalys för kommunledningskontoret Omvärldsfaktorer som påverkar verksamhetsområdet l' Trender och tendenser l' Lagar och regler l' Politiska beslut l' Händelser l' Annat 1.1 Trender och tendenser Gemensamt En trend som funnits ganska länge men inte fått något större genomslag i Båstad förrän de senaste åren är ökad grad av konkurrensutsättning och entreprenadisering. Eftersom Båstad i vart fall inom vissa områden ligger långt efter riksgenomsnittet kan man förvänta sig attytterligare verksamheter läggs ut på entreprenad alternativt kommer att omfattas av kundvalssystem. Kommunen har infört pengsvstem inom barnomsorg, fritidshem, grundskola, gymnasium och hemtjänst och inom samtliga dessa områden finns en i vart fall teoretisk valfrihet för kunderna. Med pengsystem och kundvalssystem som komplettering och konkurrens till den egna-regiverksamheten behöver den kommunala organisationen förändras på ytterligare några punkter. För konkurrensneutraliteten och trovärdigheten gentemot de privata utförarna är det viktigt att ansvaret i förvaltningen för myndighetsutövning, systembyggande, regelverk, pengberäkning, planer, långsiktiga strategier, tillsyn, uppföljning och utvärdering, skiljs från ansvaret för den egna tjänsteproduktionen. Det är också viktigt att säkra att resurser för den kommunövergripande ledningen och styrningen med ett tydligt kommuninvånarperspektiv inte "äts upp" av den löpande driftens omättliga behov. Den andra trenden som i hög grad påverkat oss de senaste par åren är kvalitet och jämförelser. Kommunen deltar i ett kvalitetsnätverk, gör medborgar- och medarbetarundersökningar jämte ettantal kundenkäter. Ettantal olika nyckeltalsjämförelser och "topplistor" produceras och studeras noggrant av kommunerna runt om i landet. Störst betydelse har förmodligen SKLs "Öppna jämförelser" haft för kvalitetsfokusering, jämförelse och benchmarking. Behovet avväldokumenterade rutiner ökar genom allthögre kravfrån myndigheter och allmänhetom rättssäkertförfarande vid myndighetsutövning. Det är säkert så att vi har och har haft en rättssäker tillämpning men det nya är att vi också ska kunna visa på hur tillämpningen fungerar, vilka rutiner vi har och hur dessa har tillkommit. Det finns också ett behov av att göra jämförelser med andra organisationer och att verkligen använda sig av de goda exemplen i ett aktivt förbättringsarbete. Som en tydlig följd av denna trend har kommunerna ett allt större fokus på "riktiga resultat'. Den tredje "trenden" är samarbete över kommungränserna. Ska vi kunna erbjuda våra medborgare den service de förväntar sig så måste vi vara med och samarbeta. Fjärde trenden är professionaliseringstrenden. Det krävs allt mer utbildning och vidareutbildning för att vi ska kunna ha professionella medarbetare. Mer välutbildade medarbetare innebär troligen också ökad rörlighet i tider där konkurrensen om arbetskraften ökar. Hur klarar vi av att ha en "stabil" rörlighet? Med detta menas att vi ska bejaka rörligheten på arbetsmarlmaden men vi 1Z0423\c\docume-l\larni11\!okala-l\temp\xpgrpwlse\omvärJdsanalysklk budget2013.doc\! -46-

49 2 (9) ska samtidigt vara en arbetsgivare som är attraktiv och har arbetsplatser som man stannar pååtminstone några år. I professionaliseringstrenden ingår också att vi måste ställa större krav vid rekrytering på grund av att ärendena har blivit mer komplicerade. Ett exempel är överförmyndarverksamheten. För bara några år sedan var det ett uppdrag som oftast låg på en förtroendevald och som sköttes på några få procent aven heltid. Idag ser verksamheten helt annorlunda ut. Antalet ärenden har ökat kraftigt, antalet komplicerade fall - både ekonomiskt och juridiskt- har ökat. Detta gör att rekrytering av god män blir oerhört viktigt. I sin tur krävs det också mycket mer av rådgivning till de gode männen. Och inte minst en mer noggrann uppföljning av gode männens verksamhet. En professionell överförmyndarverksamhet kräver idag goda kunskaper inte minst inom ekonomi och juridik. Femte trenden handlar om politiken. Allt fler svenska kommuner - främst småkommuner men även en del större - inför det som hittills kallats en alternativ politisk organisation. Båstads kommun har valt en styrrnodeli som visat sig fungera bra för små och medelstora kommuner. Samarbetet med andra kommuner som valt samma organisationsmodell behöver utvecklas för att vi i Båstads kommun ska kunna få en effektiv beslutsapparat som har en fungerande styrning av kommunen och för att vi ska få den utveckling av de demokratiska processerna som eftersträvats E!mnomiavdelning De försämrade ekonomiska förutsättningarna sätter alltmer fokus på uppföljning av våra verksamheter. Controllerfunktionen blir allt viktigare och kraven ökar på bättre analysverktyg. För närvarande införs ett beslutsstödssystem med syfte att chefer i organisationen ska få ett bra verktyg för uppföljning och ledning av sin verksamhet. I beslutsstödssystemet samlas information från i första skedet ekonomi- och personalsystemen som senare kompletteras med information från verksamhetssystemen. Systemet ger möjlighet till löpande rapporter och underlag för analys ochgenom samkörningmellan olika system ocksåmöjligheter attmätaproduktivitet och effektivitet. Framöver krävs mer förebyggande och offensivt arbete än bakåttittande. Ett led i detta har varit att samla kommunens ekonomer på ekonomiavdelningen för att arbeta stödjande mot de olika verksamhetsområdena. Just nu fokuseras på ekonomernas roller och hur stödet till verksamheterna ska utformas. Resursfördelningssystem och pengsystem ställer större krav på ekonomiskt stöd till utförarna. Förutom goda ekonomiska kunskaper hos ekonomerna krävs förståelse för uppdraget, lyhördhet och pedagogisk förmåga. Alltfler upphandlingar sker i samverkan med olikaaktörer. Ökad e-handel innebär handel på nätet med en effektivare order- och fakturahantering HR-avdelning Även HR-avdelningen är inne i en förändringsprocess. För att kunna ge organisationsens chefer ännu bättre support kommer avdelningen attförändra sittarbetssättoch vara betydligt synligare och mer involverade "ute på fåltet". HR-avdelningen styr nu behörigheter till program, kataloger och E-postIistor. Detta kräver ett nära samarbete med lt-avdelning samt verksamheter. SIS-korten som flertalet av kommunens anställda har kommer att få fler funktioner, till exempel passagesystem, inloggning i datorer mm. En annan faktor som tveklöst kommer att påverka kommunens HR-verksamhet är samarbetet med kommunerna i Skåne Nordväst (SKNV) med syftet att bli Gränslöst Attraktiva Arbetsgivare. Samarbetet är indelat i två huvudspår - samarbete för att bli attraktiva respektive effektiva arbetsgivare. Omvärldsanalys för budget 2013 avseende Kommunledningskontoret -47-

50 3 (9) Denna samverkan består av lyra delprojekt 1. Administrativ samverkan inom lön och pension 2. Digitaltutvecklingscenter SKNV vilket innebär att eventuellt genomföra gemensam medarbetarenkät, vidareutveckla traineeprogrammet, mentorsprogram och unga rådgivare. 3. Internrekryteringsprogram för blivande ledare 4. Arbetsgivarvarumärket Skåne Nordväst Inom ramen för SKNV samarbetar HR-cheferna även kring gemensam upphandling av förmånsportal, framtagande av gemensamt upphandlingsunderlag rörande företagshälsovård, eventuellt gemensamma upphandlingar av omställningstjänster samt bemanningspool med mera T-avdelning Kommunens system kommer att integreras mer för att effektivisera kommunens informations flöde och därmed ge kommunens kunder en bättre service. Kravet på god tillgänglighet och åtkomst till olika IT-system ökar hela tiden. Verksamheten behöver tillgång till systemen oberoende av tid på dygnet och var man befinner sig. IT-avdelningen har nyligen lanserat en portal som dygnet runt ger alla medarbetare i det administrativa nätet tillgång till en rad interna system hemifrån eller från annan extern plats. Detta är helt nödvändigt för att understödja ett modernt arbetssätt, men kommer att ställa ännu högre krav på driftsäkerhet, support och IT-säkerhet. Flertalet av kommunrnedborgarna har nu e-id och det finns en mognad att använda kommunens e-tjänster, vilketgör attkravenpå attkommunenhar efterfrågad.e e-tjänsterkommer att öka. Idag är det i stortsett enbart smartphones som säljs på mobiltelefonmarknaden. Detta tillsammans med den ökade användningen av surfplattor samtlanseringen av 4G gör att det krävs en mängd fiberdragning för att försörja alla 4G master, vilket i sin tur kommer att underlätta för kommunen att uppnå målen i Bredbandsstrategin Kommunikationsavdelning Att vikten av kommunikation har ökat lavinartat de senaste åren råder inget tvivel om och att detutgör en förutsättning för framgång även inom offentliga verksamheter är detheller ingen som ifrågasätter. Konkurrensen inom platsmarknadsföring är stenhård och nödvändigheten att med hjälp av information och kommunikation sprida vårt strategiskt valda budskap - såväl internt som externt - är lika stor som självklar. Ett faktum är att det nästan alltid är bristande kommunikation och upplevd avsaknad av information som utgör de viktigaste parametrarna när det uppstår konflikter av olika slag i organisationen. 1.2 Lagar och regler Ekonomiavdelning Det pågår för närvarande statliga utredningar med förslag om stabiliseringsfond och resultatutjämningsreserv. Stabiliseringsfonden innebär att kommuner avsätter pengar i goda tider som kan utnyttjas i kristider. Flera remissinstanser har varit kritiska till detta och menar att det är en statlig angelägenhet som får finansieras med statliga medel. Resu]tatutjämningsreserven ger däremot kommunen en möjlighet att kunna använda sina överskott föl' utjämning i sämre tider. Nuvarande balanskrav är stelbent eftersom det inte möjliggör ett utnyttjande av överskott för att finansiera ett kommande underskott. Remissinstanser är mer positivt inställda till denna möjlighet, men är kritiska till det relativt omfattande regelsystem som föreslås. En parlamentarisk kommitte har lagt ett enigt förslag till regeringen om förändring i nuvarande utjämningssystem men regeringen avvaktar. Omvärldsanalys för budget 2013 avseende Kommunledningskontoret -48-

51 4 (9) IT-avdelning Via sin "Strategi för samhällets informationssäkerhet ", påvisar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) hur viktigt det är med kommunens informationssäkerhetsarbete. Den nationella IT-strateginhar antagit några byggstenar såsom Behörighetskatalog (HSA), Eid/certifikat (SITHS), Bastjänster för Informationsförsörjning (BIF) och Regelverk för informationsstrukturer (RIV) vilketgöratt utvecklingenav IT kommerattöka. 1.3 Analys av politiska beslut 1.4 Analys av händelser Eslövs kommun drabbades i april 2012 av ett virus som krypterade filer, vilket lamslog kommunen. Detta är bara ett exempel på en rad externa angrepp mot kommunala IT-system, vilket tydliggör vikten av att kommunen arbetar med informationssäkerhet på alla nivåer i sitt dagliga arbete och att det finns resurser i form av personal och budget för att bygga upp skyddslager mot olika hot. 1.5 Andra omvärldsfaktorer som påverkar verksamheten Övergripande Kommunen har inte på många år - om ens någonsin - haft så många egna utvecklingsprojekt på gång. Hallandsåstunneln ska öppna 2015 och kommunen planerar och ska till dess (i samarbete med Trafikverket) genomföra en ny station, en ny Inre Kustväg, ett stationstorg och påbörjad stationsnära bostadsbebyggelse. I Förslöv ska en ny Pågatågsstation anläggas och parallellt planeras för nya verksamheter i "Entre Båstad", längs Inre Kustvägen, i Östra Karup och iförslöv. Arbetet med kommunala exploateringsområden för bostäder pågår i Östra Karup och Grevie Kyrkby och fler exploateringar planeras i Västra Karup, Förslöv och Båstad. Båstadhem ska bygga lägenheter iförslöv, Båstad och Östra Karup, där även en ny kommunal förskola kommer att byggas. Privata exploatörer har pågående projekt som kommit olika långt i Båstad, Torekav, Norrviken, Förslöv, Västra Karup, Östra Karup, Boarp och Eskilstorps by. Dessutom finns två separata diskussionsunderlag för utvecklingen i Centrala Båstad som lite aven motvikt till allt som sker vid stationen och i Östra Karup. Det är viktigt att värna och utveckla centrumhandeln och möjligheterna till centrumnära helårsboende. Kort sagt händer det just nu ofantligt mycket. Det är många aktörer som visar stortintresse för Båstads kommun. Samtidigt är det viktigt att den lilla och mycket tight bemannade kommunen klarar att svara upp mot all efterfrågan. För att öka kommunens attraktivitet för boende och verksamhetsetablering är det viktigt att kommunens bredbandsstrategi fullföljs som planerat. Kommunen bör kraftsamia för att behålla och få nya yrkeshögskoleutbildningar. I och med övergången från Kvalificerad Yrkesutbildning (KY) till Yrkeshögskola har Båstad i likhet med många andra framgångsrika utbildningsanordnare tappat utbildningar - mycket som en följd av att avsevärt större hänsyn tagits till regionalpolitisk fördelning och "rättvisa" mellan kommunerna framför de kriterier som gällde tidigare då parametrar som kvalitet i utbildningen, övergång till reguljärt arbete, arbetsmarknadens behov och stödet från näringslivet spelade en större roll. Utbildningarna är viktiga för vår profil som utbildningskommun, men har även betydelse för handeln och övriga servicenäringens välmående. För att förbättra kommunens service till medborgare och besökare är det viktigt att det planerade kundcentret inrättas, får relevanta uppgifter och bärkraftiga ekonomiska förutsättningar. Kommunen måste förbättra tillgänglighet och service i enkla ärenden. Omvärldsanalys föl' budget 2013 avseende Kommunledningskontoret -49-

52 5 (9) Under 2013 bör platser i vård- och omsorgsboende samt LSS-verksamheten omfattas av pengsystem Kommunikationsavdelning Kommuncheferna i Nordvästra Skåne har beslutatom att införa Kommunikatör i beredskap (KIB). Syftet är att KIB ska kunna starta upp informationsinsatser i händelse av kris utanför arbetstid, samordna informationsinsatser vid större händelser som inbegriper flera kommuner samt agera som stöd vid behov i andra kommuner IT-avdelning Utbyte av information mellan kommunala, regionala, nationella samt privata aktörer kommer att öka. Detta kräver en säker identitetshantering med automatiserade processer på en flexibel kommunikationsstruktur med en öppen plattform som har federationer för att nyttjarna ska slippa logga in i olika system. l Skåne pågår en utveckling och samordning av IT inom vårdområdet mellan kommunala, regionala och privata vårdgivare. Exempel på regionala samverkansprojekt är Gemensamt IT-system för Samordnad Vårdplanering (SVPL), Pilotprojekt inom Barnhälsodata - gemensam digital journalhantering, Kommunal hantering av Tandvårdskort och Pilotprojekt om tillgång till journaidata mellan kommun/region 2. Demografiska faktorer Kommunledningskontorets verksamhet påverkas inte snabbt av mindre demografiska förändringar. Däremot finns andra volymrelaterade parametrar som påverkar verksamheten som t.ex. antalit-användare, antalit-system, antal telefonsamtal, antal besökare, antal ärenden, antal anställda, etc, etc 3. Ekonomiska faktorer/ ekonomiska läget 3.1 Gemensamt Verksamhetsutvecklingen inom Vård & Omsorg belastar kommunledningskontoret hårt under I princip alla icke bundna anslag, tillfälliga kostnadsminskningar och dito intäktsökningar destineras till detta projekt. Medel kommer även att omfördelas från andra verksamhetsområden. Sannolikt måste särskilda insatser göras även under Sedan en tid tillbaka har det införts en bättre objektsvis redovisning av olika exploateringsprojekt. Numera redovisas alla kostnader per objekt även för nya kommunala exploateringsområden. Det gör dels att detrimligtvis frigörs medel inom planavdelningen dels att detkan frigöras medel för marknadsföring av våra nya bostads- och verksamhetsområden. l princip har det tidigare helt saknats medel för marknadsföring. Kommunikationsavdelningen har ca 100 tkr för all form av marknadsföring av kommunen i sin helhet och marknadsföring av enskilda exploateringsområden,vilket bedöms vara fullkomligt otillräcidigt. Uppskattningsvis kan det frigöras ytterligare tkr/år för mer riktade marknadsföringsinsatser. 3.2 Ekonomiavdelning I ekonomiavdelningens budget finns anslag till Skånetrafiken för färdtjänsten. Kostnaden uppgick 2011 till 4355 tkr, ingen avvikelse motbudget. Liksom tidigare år har medel måst omföras till färdtjänst (gäller för övrigt även andra ersättningar som avgift tiii Kommunförbundet) på ekonomiavdelningens bekostnad eftersom ingen inflationskompensation skett. Detta urgröper avdelningen medel vilket har lett till stor återhållsamhet för att kunna finansiera andra verksamheter. För 2012 avsattes tkr för färdtjänst vilket kommer att överskridas med 90 tkr. Omvärldsanalys för budget 2013 avseende Kommunledningskontoret -50-

53 6 (9) För att täcka ökade färdtjänstkostnader behövs 150 tkr 2013 och för att återställa avdelningen budgetuppskattas ett behovav 100 tkr. 3.3 HR-avdelning Budgeten för rekrytering och platsannonsering är hårt ansträngd och kommer att överskridas Här varierar behovet dockstortfrån tid till annan. Därför kommer en analys attgöras av utfallet över en flerårsperiod. 3.4 Kansli Det finns två områden inom kansliets ansvarsområde som verkar ha ett strukturellt underskott i förhållande till given budget. Dessa är: 1. Överförmyndarverksamheten. Antalet ärenden där kommunen får stå för arvodena för gode män har ökat kraftigt samtidigt som även det totala antalet överförmyndarärenden ökat. Detta är en trend som finns i hela landet. För att kunna erbjuda en fortsatt professionell överförmyndarverksamhet krävs en ökad budget. Man behöver säkert också söka mer samarbete med näraliggande kommuner kring denna verksamhet. Det kan handla om allt från att man samarbetar om delar av verksamheten till att man bildar en gemensam överförmyndarorganisation där det finns möjligheter för organisationen att specialisera sig. Det kommer också en pensionsavgång de närmsta åren varför frågan om hur överförmyndarverksamheten ska organiseras framöver behöver utredas under Överförmyndarverksamheten behöver i ett första skede stärkas med åtminstone 150 tkr. Här bör noteras att överförmynderiet är en egen myndighet med en egen budgetram skild från kommunstyrelsens. 2. Arvoden till de förtroendevalda. Det första året med den nya organisationen visade på kraftiga ökningar av arvodena till de förtroendevalda. Om dessa är bestående eller om det var en fråga om initiala kostnader i samband med organisationens införande är svårt att säga. Vad som kan konstateras är dockattberedningsverksamhetenhållersiginombudget. Det som går att påverka inom detta område utan att anslå mer resurser kan exempelvis vara: a. Sammanträdestidens förläggning - dagsammanträden och då i synnerhet förmiddagssammanträden kostar mer än sammanträden som ligger på sen eftermiddag/kväll. b. Ökat antal kvällssammanträden kan dock innebära högre kostnader för tjänstemannamedverkan - eftersom det inte är alla medverkande tjänstemän som har förhandlat bort övertidsersättningen. Ett alternativ som skulle kunna reducera kostnaderna här är att lägga sammanträdena på samma dag som kommunen har kvällsexpedition. c. Antaletsamtidigauppdrag till beredningarna. Många parallellauppdraginnebärfler sammanträden och högre kostnader. d. För att få en rationell hantering av sammanträdena - och förhoppningsvis kunna påverka kostnaderna - kan man fundera på om inte kansliet kunde få uppdrag att göra en gemensam sammanträdesplanering för hela den politiska organisationen - inklusive frågor som gemensamma sammanträdesdagar - och samordning med förvaltningens kvällsexpedition. Beträffande de ökade kostnaderna för "politiken" bör man avvakta utfallet för 2012 för att se om kostnaderna minskar när organisationen "satt" sig. Man bör dock ha med sig att det kan komma att behöva extra resurser från 2014 och framåt om man ska bibehålla samma storlek på den politiska organisationen. Omvärldsanalys för budget 2013 avseende Kommunledningskontoret -51-

54 7 (9) 3.5 IT-avdelning Med ett ständigt utökat antal enheter som ska kopplas ihop så kommer licenskostnaderna att öka och det kommer att behövas ett tillskott till it avdelningens driftbudget och eventuellt en personell förstärkning av it avdelningen. Verksamhetens kravpå mobil åtkomsttill informationgöratttrådlösa nätetbyggs ut och lämpliga lösningar tas fram, vilket medför utökade driftkostnader för IT-avdelningen. Kraven på tillgänglighet till IT-systemen gör att kravet på redundans ökar, vilket medför högre kostnader. De höga krav verksamheten ställer påtillgänglighet till systemen kräver någon form av IT-jour, vilket saknas idag. 3.6 Kommunikationsavdelning Båstads kommun har tidigare publicerat 1-1,5 sidor kommuninformation per vecka i Lokaltidningen. Dagens anslag räcker numera dock endast till en sida varannan vecka. Om man ska återgå till tidigare nivå krävs ytterligare ca 100 tkr. Avdelningen saknar också medel för mediabevakning (SO tkr) och inköp av bilder (30 tkr). 3.7 Sammanfattning driftbudget nuläge För bibehållande av dagens kvalitetsnivå krävs följande driftbudgettillskott: Färdtjänst Överförmyndarverksamheten Kommunikationsenheten Urholkning av ekonomiavdelningen 150 tkr 150 tkr 180 tkr 100 tkr Eventuellt behöver anslaget för förtroendemannaarvoden förstärkas. Förvaltningen får återkomma om detta eftergenomförd analys och bättre utfallsunderlag för Eventuellt behövs ytterligare medel inom IT-enheten, men detta återkommer förvaltningen om efter att planerad genomlysning genomförts. 3.8 Investeringar Beträffande 2012 antagen plan för 2013 och 2014 se bilaga sid nio. Förslag till nya investeringar: Avseende informatiojlsstödssystemethar1,5 mkravsattsför etapp 1. Optionfinns för attkoppla på verksamhetssystem, budget och prognos etc kommer att kräva ytterligare 1,5 mkr, fördelat på Investering i Digital infartstavla vid E6. Kostnad för inköp och montering uppskattas till 500 tkr. Investeringar för inrättande av kundcenter uppskattas till ca tkr. Omvärldsanalys för budget 2013 avseende Kommunledningskontol'et -52-

55 8 (9) 4. Nya satsningar Inrättande av nytt kundcenter i Kunskapscentrum Agardh har förts upp till kommunstyrelsen för behandling i särskild ordning. De årliga driftkostnaderna för Kundcentret uppskattas till cirka 700 tkr, exklusive personalkostnader som beräknas hanteras genom omfördelning av arbetsuppgifter och inom ramen för nuvarande bemanning. En till en satsning inom skolan ökar kraven på trådlösa nät och service av datorer då antalet datorer och behovet av kommunikation kommer att öka rejält. HR-avdelningen har ytterligt knappa resurser för kommungemensam chefsutveckling. Här skulle en satsning med ca 200 tkr behöva göras om/när det ekonomiska lägettillåter. Eventuellt behöver verksamhetsutvecklingen inom Vård & Omsorg fortsätta in i 2013, vilket kräver ytterligare resurser om ca 500 tkr som ett "engångsanslag". Kommunikationsavdelningen skulle behöva förstärkas för att klarasittuppdrag ochkunna ge kommunens chefer rätt stöd. Under 2011 har avdelningen haft en högskolepraktikant på heltid och under hösten/våren 2012/13 kommer avdelningen att ha en trainee. Resursbehovet bör emellertid lösas långsiktigt och permanent med ytterligare en medarbetare på heltid. Sammanfattning - Nya satsningar Följande satsningar kräver ytterligare driftbudgetanslag och anges i prioritetsordning: Kundcenter Verksamhetsutveckling inom Vård & Omsorg (engångsanslag) Förstärkning av kommunikationsenheten (på halvårsbasis från ) Kommungemensam chefsutveckling 700 tkr 500 tkr 250 tkr 200 tkr Eventuellt behövs ytterligare medel inom IT-enheten, men detta återkommer förvaltningen om efter att planerad genomlysning genomförts. KOMMUNLEDNINGKONTORET dag som ovan Tomas Rikse Kommunchef Omvärldsanalys för budget 2013 avseende Kommunledningskontoret -53-

56 9 (9) BILAGA Investeringar Kommunledningskontor Investerinl! Kommunl!emensamt dokumenthanteringssvstem 400 E-tiänster Möbler Kontorsmaskiner SessioHssal &00 &00 Informationsstödssystem Kundcenter 1100 Digital infartstavla 500 IT-investerinl!ar Serverplattform lp-telefoni Ombygl!nad/vidareutbVl!gnad av nät PC (centralt anslal! för inköd av administrativa datorer PC programvaror Automatiserinl! av användarkanton och processer Mobila kontoret Singel sign on Utvecklinl! av kommunens 24-timmars service ]T-säkerhet Backup lösning 100 Brandskvdd idatorhall 150 Tunna klienter Ospecat lt-anslag 2550 SUMMA KOMMUNLEDNINGSKONTOR Rödmarkerat är nya förslag - tillägg eller ändringar. Omvärldsanalys för budget 2013 avseende Kommunledningskontoret -54-

57 BÅSTADS KOMMUN 1(6) Datum Handläggare Fredrik Jönsson V~rl dur Omvärldsanalys Teknik och service, budget 2013.Trender och tendenser Globalt foltsätter vårt klimat att bli mildare samtidigt som vi kan få ett extremare väder i form av högre frekvens av stormar samt mer nederbörd. Ett varmare klimat kan också leda till högre vattenstånd i havet. Exempel på konsekvenser som klimatförändringar kan ge för verksamhetsområde Teknik och service framgår nedan. Sannolikheten för respektive händelse ökar troligtvis ju längre fram i tiden vi blickar. Erosion längs kuster och utmed vattendrag, vilket kan skapa behov av förstärkningar längs kusten. Översvämningar i låglänta områden, längs vattendrag och utmed kusten.. Inträngning av vatten i fastigheter orsakad av direkt inströnming, felkopplade ledningar eller kapacitetsproblem i spillvattenledningar pga. ovidkommande vatten. Ökad ansamling av tång utmed stränder pga. kraftiga stormar samt stort tillflöde av näringsämnen till hav och vattendrag. Detta kan ge ökade kostnader för omhändertagande av tång och ställer krav på en långsiktig hållbar hantering. Sjukdomar och angrepp på träd som en konsekvens av mildare klimat och därmed bättre betingelser för skadedjur, svampar etc. Man kan också skönja en viss hälsotrend i vårt samhälle. För att tillmötesgå detta är det viktigt att vi kan erbjuda välfungerande idrottsanläggningar, välskötta grönområden och rekreationsområden, varierat fritidsutbud och ett rikt föreningsliv mm. Dock kan det konstateras att barn och ungdomar idag inte har samma förhållningssätt till föreningsanknuten fi'itidssysselsättning som de hade för ett lo-tal år sedan. På ett fleltal platser byggs anläggningar i städer och kommuner för att tillgodose behovet av spontanidrott. En trend som bör beaktas när kommunen samhällsplanerar. Livsmedelsproduktionen tillhör de nälingar som belastar miljön mycket. Därför är det av stor vikt att vi alla tar ett ansvar för det. Köttproduktionen är en stor del och vi bör därför minska vår konsumtion av kött till fölmån för vegetabilier och vegetabiliskt protein. Andelen ekologiskt producerad mat bör öka och offentlig sektor har i uppdrag att konsumtionen redan 2010 skulle uppgå till 25 % av livsmedelsinköpen. FOltfarande är många av de produkterna dyrare än konventionellt producerade. 25 % skall måltidsverksamheten klara inom befintliga ramar. På Sandlyckeskolan inklusive Fiskebyn vill vi foltsätta att driva pilotprojektet för att uppnå 100 % ekologiskt. Syftet är att vi skall lära oss om vilka produkter vi kan köpa och hur mycket resurser matlagningen tar i anspråk. Ett pilotprojekt visar oss hur livsmedelskostnaden skiljer sig från övriga kök. I dagsläget ser det omöjligt ut att uppnå målet med befintliga priser på \2\1 Postadress BAstad Glltundress Vångavägen 2 Telefon vx Telefax E post [email protected] Webbplats - 5 ~.baslad.se Plusgiro [ Organisationsnummer

58 2 (6) livsmedlen utan en höjning av måltidspriset gentemot Barn och skola, dänned utökning av deras livsmedelsbudget. En livsmedelsupphandling ska göras i början av 2013, den bör ge oss bättre förutsättningar att i första hand klara 25 % -målet. Båstads kommun är en attraktiv sommarort. Turist- och reseindustrin inom Båstads kommun omsatte 2009 över 600 miljoner kronor och gav arbete åt fler än 500 personer. En allt stölte andel turister och sommarboende innebär mycket positivt för kommunen men också mer trafik, ökat slitage på vägar, högre belastning på parkeringsplatser, ökad skadegörelse på utrustning och byggnader, ökat behov av renhållning samt högre belastningstoppar för vatten- och avloppsverksamheten. En hög andel besökare i kommunen gör det än viktigare att kommunen kan erbjuda inbjudande och tillgängliga badstränder och rekreationsrniljöer. Detta skapar även ett mervärde för kommuninvånarna. Nya lagar och regler som påverkar verksamheten Verksamheten styrs till stor del av lagar och förordningar som kontinuerligt ändras. Från och med 2015 blir det förbjudet med kvicksilverlampor. Framförallt påverkar det vår gatubelysning där vi enligt Bjäre Kraft har ca 350 kvicksilverarmaturer som under 2013 och 2014 måste bytas ut. Politiska beslut VA-verksamheten inom kommunen har övergått till Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp. Denna driftsfollli har pågått i snart tre år. Vissa konsekvenser har nu blivit tydliga. Allt eftersom NSVA:s organisation blivit mer självgående bör kommunens overheadkostnader för VAverksamheten minska. Framförallt rör detta verksamheter inom andra verksam4etsområden (administration). NSVA tog även över debiteringen från och med april Ansvaret för renhållningsverksamheten togs den l janumi 2012 över av NSR och från och med den l april 2012 togs även fakturelingen över. Kvar i kommunen finns en beställarrepresentant. Detta innebär att även overheadkostnaderna för renhållningen bör minska Särskilda händelser Eftersatt underhåll Det finns ett utbrett eftersatt underhåll. Detta innebär ett stort behov av akut och planerat underhåll samt investeringsåtgärder såsom t.ex. målning, fasadbyten, fönsterbyten, renovering av VA-ledningar och asfaltering. För väghållning finns i driftbudgeten enbart utrymme för lappning och lagning av håligheter och mindre beläggningsarbeten. En beläggningsplan har tagits fi"am för kommunala vägar. Planen visar på olika alternativ. För att höj a vägstandarden med mål att ca 2020 ha god standard på våra vägar krävs en budget för vägunderhåll på ca 3 mkr. Vill man bibehålla befintlig standard krävs en budget för vägunderhåll på ca 2,2 mkr. Grovt finns ca 800 tkr inom budgeterade ramar för planerat vägunderhåll \2\1 Postadress Båsbld Gatnadrcss Fridhemsvägen 3 Telefon vx Telefax /21 E-post [email protected] Hemsida - 56_www.bas.ad.sc Postgiro Organisationsnummer

59 3 (6) , 68.J j 66-!I =---.r= j 62 Ekonomiplan Budget 1 milj III Budget 1,5 milj D Budget 2 milj III Budget 2,5 milj Budget 3 Milj Start Under 2011 påböljades en översyn av bidragsnormerna gällande enskilda väghållare. Denna resulterade i att politiskt beslut togs om att vissa tidsgränser får ansökan om bidrag skulle infåras. Vidare beslut i frågan kommer att tas under För att i största möjliga mån motverka att vissa enskilda väghållare i ett framtida bidragssystem erhåller mindre driftsbidrag än idag krävs en höjning av budgeterade medel. En önskvärd höjning är 300 tkr. Genom åren har ett flertal bostadsområden byggts ut, både i kommunal regi och av privata aktörer, bl.a. Böske (Grevie), Förslöv 2:4, Västra Kamp, Äppeldalen (Båstad) samt Torekov 98:50. Varje nytt ouu'åde genererar nya vägar, grönområden och eventuellt lekplatser som skall skötas och underhållas. Detta i sin tur medfår ökade driftsbidragskostnader får kommunen. Utöver det ordinarie driftsbidraget finns behov av bidrag för större beläggningsarbeten m.m inom vägfåreningarna. I dagsläget är det omöjligt uppskatta det totala behovet, en rimlig bedönming är att ca 1 miljon kr bör täcka bidragsgivning för ett antal objekt. I dagsläget är budgeten för punktinsatser inom vägfåreningarna satt ti11200 tkr. Ökad be/al/ming och fler besökande till kommunen En högre befolkning i kommunen och större andel besökande innebär ett stort behov av utbyggnad av Hedhusets/Ängstorps reningsverk i Laholm samt att vattenfårsörjningen på Bjärehalvöns sydsida säkerställs. Det ställer också krav på kontinuerlig uppgradering och sanering av våra VA-ledningar. De stora investeringama inom Laho1ms kommun, tillbyggnad av \2\1 Postadress Båstad Gatuadress Fridhemsvagen 3 Telefon vx TelefllX /21 E-post [email protected] Hemsida -57_w\Vw.bastad.se Postgiro rganisationsnu Jlllller

60 4 (6) Ängstorps avloppsreningsverk samt Skottorps vattenverk, finansieras initialt av Laholms kommun men tas sedan ut på driften. Detta kommer leda till kraftigt höjda driftkostnader med effekten att taxan måste höjas. A-staden Utbyggnad aven ny stadsdel, Å-staden, öster om Hemmeslöv kommer att engagera stora delar av verksamhetsområdet. Efterhand som utbyggnaden tar fotm kan detta irmebära behov av personalförstärkningar inom organisationen. Det firms även planer på en ny skola i Hemmeslövsområdet, blir detta verklighet så irmebär det en stor investering i framtiden Utökat ansvarsområdeför skötsel Gata, Ge-väg, pergola, träd med mera vid det nya handelsområdet i Hemmeslöv kommer efter färdigställandet under 2013 att länmas över till kommunen for drift och underhåll, kostnaden får detta bedöms till ca 100 OOO:-/år Det firms ett leaderprojekt i Torekov som bland armat syftar till att anlägga en park där det idag firms parkering samt återvitmingsstation, parken avses länmas över till kommunen for skötsel. Om dettablir verklighet så irmebär det ett utökat skötselansvar och enhögre kostnad. Bryggor Teknik och service har fått i uppdrag att ta fram en policy for hur kommunen ska involveras i de bryggor sorp finns runt om Bjäres kustband. Det vi kan konstatera idag är att många av de bryggor somfirms inte är tillräckligt motståndskraftiga mot havets stormar. Oavsett om det handlar om nyinvesteringar eller reparationer kan vi konstatera att kostnaderna for bryggor fi'amöver kommer öka betydligt. Demografi och volymfaktorer Befo1kningsprognos upprättad av KAAB Prognos AB visar på två alternativ; en ökning av den totala befolkningen på ca 100 respektive O personer per år fram till och med En ökning med 100 personer per år påverkar framförallt VA-verksamheten då vi redan i dag upplever problem med vattenfårsötjningen på Bjärehalvöns sydsida under vissa perioder sommartid. Det påverkar också omhändetiagandet av spillvatten för Hedhusets/Ängstorps reningsverk som behandlar spillvatten fi'ån Båstad och Östra Karup med onmejd. Hedhusets reningsverk har kapacitetsproblem avseende kväverening. Ökad befolkning sker framförallt som inflyttning till tätotier och därmed stötte behov får en väl fungerande infrastruktur med trafiksäkra lösningar. Det ställer också krav på en väl fungerande avfallshantering, såväl avseende uppsamling som återvinningsstationer. Elevunderlaget inom både grundskolan och gymnasiet kommer att fortsätta att minska ytterligare från hösttetminen Det påverkar bland amlat måltidsverksamheten. Minskad intäkt kräver minskad personalbemarming. Åldersttukturen i kommunen påverkar föreningarna på samma sätt som kommunala verksamheter med minskade bamkullar. Föreningatna får därmed bristande underlag och sämre ekonomi för sina verksamheter. Huvuddelen av det kommunala bidraget till föreningarna baseras på aktivitetsutövare. Detta medför att många föreningar med batn- och ungdomsaktiviteter har [20509\2\1 Postadress BAstad Gatuadress Fridhemsvägen 3 Telefon vx Telefax /21 E-post [email protected] Hemsida _58_www.bastad.se Postgiro Organisationsnummer

61 5 (6) svårt att få sin ekonomi att gå ihop. Alderstrukturen visar sig också i lägre nyttjandegrad av fritidsanläggningar och idrottshallar. Nya satsningar (med prislapp) Strandängskolans matsal Matsalen i Strandängsskolan är inte anpassad för att vara matsal. Det är en stor samlingssal med scen och högt i tak, som inte är trivsam att äta i. Eleverna på en F-9 skola äter sin lunch 178 skoldagar per år i 10 år. I Strandingskolans matsal skall ca 150 matgäster äta samtidigt. Det är därför av mycket stor betydelse att miljön är trivsam och anpassad för så många ätande. Tlygghet för de yngre eleverna behöver skapas. Det fruns ett tydligt samband mellan miljö och smakupplevelse. Exempel på viktiga faktorer som påverkar matlusten är lokalens upplevda storlek, takhöjd, farger, belysning, möbler, logistik. God kvalitet på både mat och måltidsmiljö höjer också statusen på maten i skolan. Barn och ungdomar uppskattar att skolan visar ett engagemang även inom detta onn åde. Föräldrar uppskattar hög kvalitet på skolmåltider. Det bidrar till Båstads kommuns vision. Det fruns forskning som visar ett tydligt samband mellan matvanor och prestation. Det är därför förödande om elever till och från undviker lunchmåltiden av olika anledningar. Miljön i matsalen kan vara en anledning, för lång kötid kan vara en annan. Vi ser att elever i årsåldem börjar bli mera negativt inställda till maten i skolan. Vi tror inte att typen av maträtter förändrar den inställningen. Att förbättra miljön till en modern, trivsam och funktionell matsal är en fömtsättning för att skapa det vi vill uppnå. För att få ett lyckat resultat ska en arkitekt med kunskap och erfarenhet från liknande projekt ta fram förslag på åtgärder. Självklalt ska personal och elever på skolan få möjlighet att ge synpunkterpå utfolmningen. Viktiga parametrar är att miljön är anpassad till ungdom, att det films anknytning till det som är signifikant för Båstad samtidigt som logistiken är funktionell. Kostnaden för satsningen uppskattas till ca 800 tkr och är upptagen i investeringsbudgeten. Klimatsäkring De senaste åren har det årligen inträffat händelser som har med ett förändrat klimat att göra. Det har varit stormar, översvämningar och kraftiga snöfall som är svåra att budgetera för. Vi föreslår därför att det årligen läggs en pott på 1 mkr för ofåmtsedda extraordinärahändelser där Teknik och service kan äska medel ifrån. Ekologisk mat Som beskrivits ovan drivs ett pilotprojekt i Torekovs skola med målsättning att öka andelen ekologiska livsmedel till 100 %. Projektet och 25 % -målet för hela kommunen ger en merkostnad på ca 100 tkr. Utbyte av kvicksilverarmaturer Då det blir förbjudet med kvicksilverlampor 2015 måste kommunen byta ut armaturerna på cirka 350 belysningsstolpar inom en tvåårsperiod. Kostnaden får detta beräknas till 1200 tkr. Förslagsvis utförs arbetet fördelat på två år varför investeringsmedel om 600 tkr behövs för vardera 2013 och $09\2\1 Postadress Båstad Gatuadress Fridhemsvägen 3 Telefon vx Telefax /21 E-post [email protected] Hemsidl\ -59_www.bastad.se Postgiro Organisationsnummer

62 6 (6) Örebäcksvallen Örebäcksvallen är som idrottsanläggning i behov av renovering och modemiseling. Före detta Kultur och fritidsnämnden har under många år tagit upp investeringsbehovet för att bygga en ny allvädersanläggning i syfte att i första hand skapa goda fölutsättningar för kommunens friidrottande och fotbollsspelande bam och ungdomar. Ärligen har detta investelingsbehov stmkits. Det finns tankar och ideer om att utveckla Örebäcksornrådet och Drivanornrådet till ett gemensamt sport- och aktivitetsområde. Det finns intresse och förfrågningar från nälingslivet om att vara med i denna utveckling. Med en modem anläggning kommer kommunen, i samarbete med föreningslivet, att kunna erbjuda goda möjligheter för bam- och lmgdomsidrott i Båstad. Med en modem anläggning gynnar kommunen besöknäringen genom att göra det möjligt för företag och föreningar att bedriva sportsevenemang och träningsläger. Av respekt för de ideella föreningskrafter och näringslivets förfrågningar är det hög tid att kommunen tar ställning till vilka intentioner och avsikter kommunen har för Örebäcksvallen och dess närområden. Näridrottsplats Hemmeslöv Hemmeslöv är idag ett relativt barntätt villaområde men det saknas i närområdet egentligen möjligheter för bam att ägna sig åt spontanidrott såsom fotboll, landhockey, etc. En näridrottsplats som erbjuder ett valierat utbud av bollsporter hade tillfölt området och bamfamiljema ett stort värde. Lämplig placering för en näridrottsplats är vid Mellanvägen i anslutning till dansbanan och eller lekplatsen. Beräknad kostnad för detta är cirka l mkr. Sammanfattning äskanden, driftbudget För att upprätthålla nuvarande drift (utöver vad som finns i budget): Skötsel av handelsområdet Hemmeslöv 100 tkr/årligen Ekologisk mat 100 tkr/ärligen Nya satsningar (utöver vad som finns i budget): Underhåll beläggningar, för att bibehålla dagens nivå Önskvärd höjning av bidrag till vägföreningar Punktinsatser vägföreningar Extraordinära insatser på grund av klimat l,4 mkr/årligen 300 tkr/årligen 800 tkr/årligen l mkr sätts av i pott Postadress Båstad Gatuadress Fridhemsvll.gen 3 Teldoll vx Telefax /21 E-post baslads.kommun@bastad,se Hemsida - 6O_\V\V\V.bastad.se Postgiro Il-I Organlsll tionsnummcr

63 Samhällsbyggllad - omvärldsallalys Samhällsbyggnad omvärldsanalys 2013 Analys av trender och tendenser inom vårt verksamhetsområde. Bostadsmarknaden kännetecknas idag av oro och det är svårt att förutse vart den är på väg. Riksbankens styrränta har sänkts men inte utlåningsräntan i samma omfattning. Vidare har ettlånetak införts vilket innebär reglering av kontantinsatsens storlek vid köp av bostad. Regeringen har nyligen presenterat förändringar i sin bostadspolitik. Syftet med förändringarna är att stimulera byggandet samt öka tillgången på bostäder. Ikorthet innebär förslaget att fastighetsavgiften sänks från 0,4% till 0,30/0. Förlängd avgiftsfrihet för nybyggnation till 15 år. Enklare regler för uthyrning i andra hand av privata bostadsrätter, samt att schablonavdraget för uthyrning höjs från kr till kr. Vår bedömning är att dessa förändringar i dagsläget inte kommer att ge märkbara effekter på bostadsmarknaden i kommunen. I Båstad kommun finns enbart ett fåtal bostadsrättslägenheter, däremotär detmöjligt attfler kan tänka sigatthyrautsin fritidsbostad under perioder när de inte används av ägaren. Förlängningen av avgiftsfrihet för fastighetsavgiften kommer troligen inte förändra efterfrågan på nybyggda villor. Där har troligen lånetaket, ränteläget samt vår tro på ekonomisk tillväxt i framtiden större betydelse. Bostadskreditnämndens bedömning av bostadsmarknaden Tiden med billiga rörliga bolån är över. Bankernas finansieringskostnader ökar till följd av regler och krav på längre finansiering och mer eget kapital. Kreditrisken inom banksystemet och på bostadsobligationer har gått upp vilket ytterligare leder till dyrare bolån. De korta billiga bolåneräntorna som har varit snävt sammankopplade med styrräntan mellan 2002 och 2009 har snarare varit en exceptionell företeelse än ett normaltillstånd. Högre räntekostnad tillsammans med att kravet på högre egeninsats vid köp av bostad har fått till följd att byggandet av nya enbostadshus har minskat med ca 40%. Flera etablerade trähusföretag har under våren gått i konkurs. Idag går det i genomsnitt drygt två svenskar per bostad. Det totala antalet lägenheter, både i flerbostadshus och i småhus, har ökat med 250 tusen under det senaste decenniet. Samtidigthar befolkningen ökatmed en halv miljon. Efterfrågan påbostäder är hög och inte minst på bostadsrätter, som stigit allra mest i pris. Ett ytterligare tecken på detta är att ett stort antal hyresrätter har omvandlats till bostadsrätter under det senaste decenniet. Bostadsproduktion i storstadsregionerna är lönsam idag. Vinsterna tillfaller både markägare och bostadsbyggare. Lokala bostadsmarknaden Antalet utannonserade bostäder och tomter till salu i kommunen uppgår till ca 300 st varav ca 50 st är tomter. Av alla objekt har ca 50% varit till salu mer än 1 år. Särskilt'låg efterfrågan är det på tomter och nyproduktion. Efterfrågan på nybyggda bostäder är låg. Bostadsmarknaden i Båstad kännetecknas idag av hög efterfrågan på unika objekt för delårsboende eller mycket prisvärda objekt som kan utvecklas. -61-

64 Samhällsbyggnad - omvärldsallalys Planberedskap I Båstad har vi idag nyligen antagna detaljplaner för ca 315 småhus/tomter som ännu inte är bebyggda. Antalet småhus/tomter i pågående detaljplaner, med beräknat antagande under 2012 eller 2013, uppgår till ca 415 st. Förlägenheter är motsvarande siffra 100 byggklara enheter. Totalt är 800 enheter under planering. En stor andel av de antagna eller planerade detaljplanerna med tomter för småhusprojekt utgör inte områden där kommunen äger marken. Andelen har dock ökat under de senaste åren. Analys av konsekvenser av den mer långsiktiga befolkningsutvecklingen Stor efterfrågan på de tjänster som Samhällsbyggnad producerar ställer krav på tydliga prioriteringar så vi gör rätt saker i rätt tid. Exempel härpå: Efterfrågar beställaren fler tomter till kommunens tomtkö bör dessa planer prioriteras. etc Vi tror på kontinuerlig omvärdering av arbetssätt och rutiner där våra beställare och kunders behov får styra utvecklingen. Lyhördhet i vår relation till beställare och kunder leder till effektivitet samt att vi producerar rätt tjänster. Nya lagar och regler som påverkar verksamheten Den nya Plan- och bygglagens införande den 2 maj 2011 har lett till att vi har ändrat och utvecklatvårtarbetssättinom både plan och bygglov. Fleraförändringar kan ske under de närmaste åren i takt med att tillämpning och praxis i lagen ändras. Riksdagens beslut, 2009, om nya strandskyddsregler har initierat en omprövning av det utvidgade strandskyddet, 300 meter från strandlinjen. Länsstyrelsen leder översynen och vill ha kommunens synpunkter senast den 1 februari Geodatasamverkan är ett nationellt projekt, som drivs av Lantmäteriet. Målsättningen för arbetet är att uppfylla EG-direktivet Inspire (Infrastructure for spatial Information in Europe) som i korthet irmebär att myndigheters geografiska information ska harmonieras och tillgängliggöras på ett bättre sätt. Det är frivilligt att vara med i detta projekt. Ett eventuellt medlemskap är möjligt tidigast Utvärdering av för och nackdelar med ett medlemskap bör ske irman dess. Andra omvärldsfaktorer som påverkar verksamheten Samhällsbyggnad har under flera år haft stor efterfrågan på våra tjänster. För planavdelningen ökar efterfrågan allt mer, vi har idag ca 45 större och mindre planuppdrag, utredningar mm. Behov av prioritering bland uppdragen krävs. Rekrytering till de två vakanta tjänsterna tar tid. Under rekrytering och upplärningsperioden behöver vi förstärka med externa plankonsulter. Kostnaden för dessa ryms inom budget. Hallandsåsprojektets färdigställande till 2015,kustvägen till Laholm, ny station för Båstad och fortsatt planering och utveckling av de stationsnära markområdena i Hemmeslöv kommer även fortsättningsvis att ställa stora krav på Samhällsbyggnad. Beslut i Kommunfullmäktige under våren 2012 om stationsläge för pågatåg i centrala Förslöv medför en pressad och plan- och genomförandeprocess då allt skall vara klart till Stationsbeslutet medför att det är angelägenhet planera för nya bostäder och verksamheter iförslöv. -62-

65 Samhällsbyggnad - omviirldsallalys Norrviken/ "Lilla Båstad" kommer att ställa samma krav på beredskap för hela Samhällsbyggnad, som projekt Åstad, om kommunen väljer att prioritera och stödja projektet. Upphandling av nytt gemensamt \T-system för NSVA pågår. Systemet skall stödja digital hantering av VA-ledningsnätet inom NSVA. Befintlig information skall konverteras och föras in i nytt system. Ännu är ej alla delar klarlagda hur informationen skall mätas in och lagras klar. När allt är klart kommer kartavdelningens arbetsuppgifter för NSVA att förändras. Beslut om införande av ny kundtjänst vid årsskiftet 2012/2013 kan komma att medföra lämpliga delar av vår verksamhet flyttas till den nya funktionen. Kan röra sig om företagslots samt rådgivning och information om bygglov och planer. Särskilda händelser eller omständigheter som påverkar verksamhetsområdets ekonomi och/eller förmåga att uppnå resultatmålen. Vårt resultat mål: "75 % av våra kunder skall vara nöjda eller mycket nöjda med service och bemötande" är bra eftersom det styr och utvecklar vår verksamhet till ständig egenförbättring samt kontinuerlig översyn av rutiner och arbetssätt. Föregående års beslut om förändrad finansieringsmodell för planarbete är i drift. Vi får nu löpande betalt för alla plankostnader enligt de nya planavtalen med externa intressenter. Vid planläggning av kommunalmark förs plankostnaden på projektets exploateringskonto. Ramupphandlingen av plankonsulter slutfördes i mars Det innebär attvi har färdiga avtal med lyra arkitektkontor som kan hjälpa oss med nya detaljplaner och utredningsuppdrag. Vi har nu större möjligheter att kunna nå resultatmålen för 2013, dvs att anta minst 10 detaljplaner samt att "upprätta detaljplaner för minst 100 nya året-runtbostäder varje år". Bygglovskarta 1 har införts 2011/2012 och den finns tillgänglig i alla områden där kommunen har primärkarta. Behov finns att utveckla den vidare för bättre service till bygglovsökande. För att digitalisera våra analoga detaljplaner, som bl a är viktiga underlag vid produktionen av våra bygglovskartor, har vi anställt en planingenjör på en visstidsanställning mellan 1 april -31 december Digitaliseringen beräknas dock också ta tid och resurser i anspråk under Fler digitala bygglovansökningar kommer in via webbportalen. Mittbygge underlättar registrering och expedieringavbygglov ochspartid och kostnader samtminskar felmarginalerna. Vi uppskattar att vi idag får 25% av ansökningarna digitalt. Målet är att under 2013 komma upp till 50%. Vår erfarenhetfrån SKL's Normaltaxa (för plan, bygglov och karta) är hittills attden innehåller några smärre felaktigheter. SKL är medvetna om dessa och har signalerat att förändringar och viss omarbetning kommer attske under I Bygglovskarta är benämningen på Båstad kommuns variant av Nybyggnadskarta. Kartan används som underlag till situationsplanen i bygglovsprocessen och ijmehål1er efter platsbesök information om hur fastigheten ser ut, VA-information och intolkad detaljplan. -63-

66 Samhällsbyggnad - omväl'zdsanazys Trots att kart/gis-avdelningens tre heltidstjänster är bemannade sedan ett drygt år tillbaka har arbetet med att komma ifatt med eftersläpande arbetsuppgifter, p g a tidigare vakanser, inte tagit fart. En plan bör därför upprättas över hur man ska hantera de arbetsuppgifter som inte varit prioriterade. Förra året gjordes bedömningen att det skulle behövas en projektanställd resurs på 12 månader för att komma i mål med eftersatt arbete. Bedömningen kvarstår. EkonomiskImnsekvens 2013: Lönekostnader och kostnader för sociala avgifter för ytterligare en anställd på kart/gis-avdelningen. Beräknad kostnad ca 450 OOOkr Kommande pensionsavgångar inom plan- och bygglov ihop med stor efterfrågan av dessa kompetenser kan komma att påverka våra möjligheter till att rekrytera erfaren och kvalificerad personal. Ekonomisk konsekvens 2013: Detta kan på sikt innebära ökade kostnader för konsulterj inhyrd personal i avvaktan på återbesättning av ev vakanser. Kostnad svår att beräkna. Verksamhetsområdets investeringsförslag Fortsatt satsning på att slutföra påbörjat arbete med att göra alla våra arkiv digitala och tillgängliga. Arbetet att göra bygglovarkivet digitalt är nästan slutfört. Det som återstår är att få en koppling mellan vårtarkivsytem :"'Arkiva - och vårt ärendesystem ByggR. Båda dessa system ägs av samma leverantör Tekis AB. Vidate krävs att vår leverantör löser slutförvaring, microfilmning och digitalisering av färdigt ärende, samt att A3D's kan läsas in i vårt arkivsytem. Hittills har vi inte fått de olika leverantörerna och konkurrenterna att lösa problemet trots att de säger att det går. Ekonomisk konsekvens 2013: kr finns för arbetet i 2012 års budget men delar beloppetkan behövaöverföras till 2013 om arbetetinte hinnerbli klartunder För att fullfölja och slutföra digitaliseringen av våra analoga detaljplaner under 2013 krävs pengar för att kunna förlänga vår nyanställda planingenjörs visstidsanställning så att den även omfattar kommande år. Ekonomisl{ konsekvens 2013: Medel bör avsättas i investeringsbudget för 2013 för att fortsätta införandet av nybyggnadskarta och avsluta digitaliseringen av våra analoga detaljplaner (täcka lönekostnader och kostnader för sociala avgifter för att förlänga visstidsanställningen för vår planingenjör till att omfatta även 2013), beräknad kostnad totalt ca kr. KartjGIS-avdelningen har under en tid arbetat tillsammans med Ängelholms kommun och, Lantmäteriet med attta fram en överföringsmodell för höjder från höjdsystemet RHOO till RH2000. Själva kartdatabasen beräknas konverteras vid halvårsskiftet Därefter följer arbeten som troligtvis kommer att pågå en bit in på 2013, det rör sig om att säkerställa att rätt höjduppgifter används inom kommunens övriga områden. Ekonomisl{ konsekvens 2013: kr finns för detta i 2012 års budget men delar beloppet kan behöva överföras till Kommunens mätutrustning är stationerad i Ängelholm och behöver uppgraderas. Under 2012 byts vårt GPS-instrument och under 2014 kommer mätinstrumentet totalstationen behöva bytas. Ekonomisk konsekvens 2013: Ingen eftersom nyinvestering av totalstationen skjuts upp ett år utifrån vad som tidigare var beräknat. Medel föl' investeringen på kr krävs först Utvidgning av primärkartan för Norrviken - Kattvik. Området saknar primärkarta och det behövs både föl' eventuell planläggning samt för bygglovgivning. -64-

67 Samhällsbyggnad - omvärldsanalys Ekonomisk konsekvens 2013: Medel bör avsättas i investeringsbudget för 2013 för att kunna utvidga kartan, beräknad kostnad ca kr Arbetet med att göra planarkivet digitalt är delvis påbörjat genom att vi under pågående verksamhetsår och förhoppningsvis nästa har medel för att digitalisera våra detaljplaner. Men arbetet måste fortsätta med att även göra arkivet för handlingar som hör till detaljplanerna helt digitalt. Det rör sigom utredningarsom finns i pappersformat och som gjordes när planerna upprättades. Nyttan av ett tillgängligt digitalt arkiv finns främst i att utredningar och ställningstaganden som gjordes i samband med planerna blir tillgängliga. Vi har redan investerat i ett bra digitalt arkivsystem, investeringen består i att scanna analogt material samt att systematisera och katalogisera detta. Elmnomiskkonsekvens 2013: Medel bör avsättas i investeringsbudget för 2013 för att slutföra arbetet, beräknad kostnad ca kr Samhällsbyggnads AD/Al-skrivare (HP-Designjet) börjar bli ordentligt sliten och har genererat en hel del kostnader pga av omfattande reparationsåtgärder under början av året. Behov föreligger att investera i en ny skrivare under nästkommande år. Ekonomisk konsekvens 2013: Medel bör avsättas i investeringsbudget för inköp av ny AD/Al-skrivare, beräknad kostnad ca kr. Verksamhetsområdets utvecklingsideer Målet med att investera medel i digitala arkiv skall i slutändan resultera i att materialet bli tillgängligt för våra kunder på webben via vår hemsida Båstad.se. Tillhandahållandet bör ske som olika tjänster via det bank-id system som kommunen tar fram, möjlighet finns då även attta betalt för att vi lämnar ut uppgifter. Arbetet med att få en större andel av våra bygglovansökningar digitalt måste fortsätta att utvecklas även om Båstad redan idag ligger i framkant inom området. Ett slut mål inom en treårs period kan vara att minst 80% avansökningarnagörs digitalt. Vinsterna för verksamheten är flera, exempelvis enklare registrering och säkrare hantering av ärenden, inga handlingar kan försvinna. Fortsatt utveckling av vår service via vår webbplats är också viktig. Vi skall även under kommande år öka dessa möjligheter. Frånsett från en mängd viktig information kan kunden idag genom vår webbplats begära förhandsbesked, söka mark-, bygg- eller rivningslov, begäraplanbeskedsamtbeställakartprodukter. Genom attvåra kunder får ökade möjligheter till att själv söka information via vår webbplats sparar vi tid och våra resurser kan istället utnyttjas för att effektivisera vår handläggning. Lantmäteriet har initierat ett samverkansprojekt mellan sig och kommunen, där man med gemensamma resurser vill förbättra kvaliten på fastighetsinformationen inom de delar av kommunen som idag har relativt dåligt kartunderlag. Innan kommunen tar ställning till projektet bör det klarläggas vilka kostnader och fördelar det ger för oss. -65-

68 ./;::- ~. --.'.'.. KOMMUN, / BÅSTADS Samhällsskydd 1 (4) Omvärldsanalys för Samhällsskydd 2013 (reviderad ) Demografi och volymfaktorer: Konsekvenser av ett ökat antal äldre personer i kommunen Motiv: Befolkningsprognosen med tillhörande demografiprognos visar på ett ökat antal äldre i Båstads kommun de närmaste åren. Samhällsskydd vill betona de behov av olika förebyggande och operativa insatser som detta medför. Detta belyses särskilt i pågående arbete med framtagandet aven policy och handlingsplan för hälsa, trygghet och säkerhet. Samhällsskydd ser även en möjlig konsekvens att antalet sjukvårds-jivpa-iarm kommer öka i kommunen. Ekonomisk effekt: Samhällsskydd föreslår en satsning på förebyggande insatser för att skapa hälsa, tlygghet och säkerhet för de ökat antal äldre i kommunen. För att detta skall ske föreslås att tjänsten som follillälsosamordnare fortsätter på halvtid, vilket motsvarar en ökad driftsbudget av 250tkrjår. Politiska beslut: Konsekvenser av brandskyddspolicyn Motiv: Under våren 2012 fattades ett politiskt beslut om en brandskyddspolicy för Båstads kommun. Brandskyddspolicyn har implementerats i kommunens samtliga verksamhetsområden och en uppbyggnad av det systematiska brandskyddsarbetet har genomförts. Samhällsskydd vill ta ett samlat grepp om brandskydds- och säkerhetsutbildning för alla kommunanställda, vilket innebär att en tredjedel av personalen årligen skall genomgå olika former av utbildningar. Ekonomisk effekt: Samhällsskydd föreslår att 200tkrjår avsätts i driftsbudget (öronmärks) till brandskydds- och säkerhetsutbildning av kommunens personal. Utbildningarna genomförs av räddningstjänsten och täcker kostnader för instruktörer samt släck- och förbrukningsmaterial. Konsekvenser av riskbaserad taxa och tillsyn Motiv: Under hösten 2011 fattades ett politiskt beslut om att från och med 2013 införa en riskbaserad taxa och tillsyn inom hälsoskydd och miljöskydd. En riskbaserade taxan kommer innebära attverksamheter med stora risker skall ha flera kontroller än verksamheter med små risker. Likaså skall verksamheter som sköter sitt miljöarbete betala mindre än de som missköter sig. Samhällsskydd vill att effekterna och erfarenheterna av införandet, analyseras för att kunna göra förbättringar och justeringar under de kommande åren ( ). Ekonomisk effekt: Implementering aven riskbaserade taxan förväntas innebära att självfinansieringsgraden för miljötillsyn ökar. Samhällsskydd föreslår en uppföljning och utvärderingav det faktiska ekonomiska utfallet efter införandet \u:\ekonoml\budge[\2013\samhiUJsskydd\omvarldsanalys sammlisskydd 2013 rev. ZOlZ-OS OZ.doc\1-66-

69 2 (4) Trender och tendenser: Miljöprojekt för implementering av Båstads miljöprogram Motiv: För att kvalitetssäkra verksamheten inom miljöområdet samt att bibehålla kompetensen inom verksamhetsområdet, inleds ett samarbete med Högskolan Halmstad. Samarbetet skall ha till syfte att vara ett verktyg för att knyta an miljöverksamheten till forskningsprojekt samt att Båstads kommuns miljöavdelning i egen regi kan vara drivande i lokala miljöprojekt som följer de nationella miljömålen. Samhällsskydd vill genom denna satsning medverka till att utveckla och stärka implementeringen av miljöprogrammet i Båstads kommun. / Ekonomisk effeltt: I en förlängning leder ett samarbete med Högskolan i Halmstad, attvi har större möjligheter att söka extern finansiering, samt underlättar vid en framtida rekrytering av personal. Kameraövervakning Motiv: I Båstads kommun finns sedan 2006 tillstånd till totalt elva kameror på Strandängsskolan respektive järnvägsstationen samt på Östra Karups skola tillstånd för tre kameror. Anledningen till att tillstånd sökts är återkommande skadegörelse och inbrott på dessa platser samt för att skapa trygghet. Kamerorna på järnvägsstationen är ålderstigna och i behov av utbyte för att kunna använda materialet vid brott på platsen. På senare tid har även personöverfall skett på platsen. På Östra Karups skola erhölls tillstål1.d för tre kameror Då det inte är klart vem som skall stå för investeringarna har enbart en kamera kunnat installeras och detta har skett genom skolans försorg. Under 2011 skedde skadegörelse på skola och skolbyggnad vid ett antal tillfälle. Samhällsskydd vill att medel avsätts, dels till järnvägsstationen i syfte att skapa en trygg plats att vistas på samtförebygga brott, dels attpå Östra Karups skolakunna förebygga brott. Detta förslaghar utarbetats tillsammans med Teknik och Service, IT-avdelningen och Båstadhem. Ekonomisk effekt: Samhällsskydd föreslår investering av två kameror på Östra Kamps skola samt utbyte av tre kameror på järnvägsstationen till en kostnad av 80tkr. Passagesystem och inbrottslarm till Individ och familj (Dillen) Motiv: Lokalerna för individ och familj saknar ett ändamålsenligt passagesystem. Passage av dörrarsker med nycklar vilketinnebär att nycklar kan försvinna och därmedge tillträde till 10 kalerna för obehöriga. Individ och familj flyttade 2010 till Dillen vid Lyckantorget. Lokalerna på entreplan resp plan 2 saknar inbrottslarm. Verksamheten är känslig på grund av de sekretessbelagda handlingar som hanteras/förvaras i lokalerna. Ett inbrott skulle få svåra följder då risk föreligger att sekretessbelagda handlingar skulle hamna i orätta händer. Detta förslag har utarbetats tillsammans med Teknik och Service, IT-avdelningen och Båstadhem. Ekonomisk effekt: Samhällsskydd föreslår investering av ett inbrottslarm med tillhörande passagesystem, där passage skall ske med SITHS-kort, till en kostnad av 260tkr. Passagesystem och inbrottslarm till kommunhuset Motiv: Kommunhuset har för närvarande ett äldre passagesystem av märket Timecon. Passage kan ske med taggar alt kort och under del av dygnet samt helger erfordras även komplettering \178fIJ

70 3 (4) med kod. Systemet är ålderstiget och medför stora kostnader vid underhåll och reparation. Vid strömavbrottet i samband med Adventsstormen, kollapsade systemet vilket medförde stora reparationskostnader. Systemet är ej kompatibelt med befintligt inbrottslarm. Kommunhuset är delskyddat med ett äldre inbrottslarm. I samband med ny upphandling av bevakningsföretag 2009 erfordrades ett utbyte av centralapparaten. Hela kommunhuset är en larmzon vilket innebär säkerhetsproblem vid aktivitet i delar av huset utanför ordinarie arbetstid. Vid aktiviteter i sammanträdesrum, sessionssal utanför arbetstid kan obehöriga ta sig in i kontorslokaler mm vilket skulle kunna orsaka stora förlusterjskador. Detta förslag har utarbetats tillsammans medteknik och Service, \T-avdelningen och Båstadhem. Ekonomisk effekt: Samhällsskydd föreslår investering i ombyggnad och komplettering av larm med zonindelning samt ett nytt passagesystem som kan sammankopplas med inbrottslarmet och styras av SITHS-kort vid passage, till en kostnad av 425tkr. Ekonomiska faktorer: Kompensation för generella kostnadsökningar Motiv: Samhällsskydds verksamhetär känslig för prishöjningar i samhället. Exempelvis ökar kostnaderna för bränsle (diesel mm) samt media (el) för varje år. Samhällsskydd vill ha kompensation för generella kostnadsökningar i samhället. En utebliven kompensation innebär en indirekt besparing inom verksamhetsområdet, vilket påverkar bl.a. förebyggande aktiviteter inom hälsa, trygghet och säkerhet. Ekonomisk effekt: Samhällsskydd föreslår en generell kompensation för de kostnadsökningar såsom avtal, reservdelar, förbrukningsmaterial, bränsle, media mm, som belastar verksamheten. Detta motsvarar 100tkrjår i driftsbudget. Nya satsningar: Brandstationerna i Båstad, Förslöv och Torekov Motiv: Båstads kommuns tre brandstationer är i stort behov av uppdatering. Kommunen äger stationerna i Båstad och Förslöv medan stationen i Torekov hyrs aven privat fastighetsägare. Stationerna byggdes pål960- och lo-talet och är nu i stort behov av såväl utvändig som invändig renovering. Gemensamt för alla stationerna är en hög energiförbrukning samt i vissa avseende en bristfällig arbetsmiljö för personalen. En översyn av lokalbehov, stationernas placering och ev. samordningsmöjligheter har därför initierats. Samhällsskyddhartillsammans medteknikoch Service samt Båstadhem gjort en snabbutredning över möjliga alternativ. Hänsyn har bl.a. tagits till brandmännens anspänningstider. Gruppen har även jämfört andra kommuners ny- och ombyggnationer av btandstationer för att få en uppfattning om lokalbehov, arbetsmiljö och kostnadsnivå. Samhällsskydd vill att medel avsätts till fortsatt arbete med utredning och projektering av brandstationerna: I Båstad föreslås en tillbyggnad och samlokalisering med Teknik och Service vid centraiförrådet (utmed Hallandsvägen). Genom attsamutnyttjalokalerna kanvi skapa kostnadseffektiva lösningar såsom gemensamt kök, tvätthall, verkstad, omklädningsrum, samlings-jutbildningslokal. Placeringen innebär dessutom att insatstiden till den nya stadsdelen Åstad kortas. I Förslövföreslås entillbyggnad och samlokalisering med panncentralen (vidängahällan). I Torekov föreslås en nybyggnation på kommunens mark mittemot Nolato S\178t'11

71 4 (4) Ekonomisk effekt: Samhällsskydd föreslår att medel avsätts för fortsatt och fördjupad utredning, kostnadsberäkning och projektering av brandstationer i Båstad, Förslöv och Torekov under Ekonomisk sammanställning (driftbudget): brandskyddspolicy folkhälsosamordnare kompensation för generella kostnadsökningar + 200tkr/år + 250tkr/år + 100tkr/år Förslag till investeringar : Se separat förslag till investeringsplan för Båstad Anders Nilsson Samhällsskyddsche[ \1781\1

72 BÅSTADS KOMMUN Barn & skola 1 (6) Datum: Handläggare: Skolchef Birgitte Dahlin Dnr: Till: Kommunstyrelsen Omvärldsanalys 2013 för verksamhetsområde Barn och skola Ansvarsområden för Barn och skola Lagstyrda och obligatoriska verksamheter: Individ och familj (Socialtjänst), förskola 1-5 år, allmän förskola 3-5 år samt pedagogisk omsorg, grundskola F-9, fritidshem och grundsärskola. Lagstyrdfrivillig verksamhet: Öppenförskolajfamiljecentral. Frivillig verksamhet: Kulturskolan. Omvärldsanalysen pekar på trender och tendenser, lagar och regler, politiska beslut, händelser och annat som påverkar de olika verksamheterna. Därefter redovisas avsnitten om demografiska faktorerjvolym, ekonomiska faktorer i förhållande till uppdraget och nya satsningar inkl. kostnader. Generellt om all skolverksamhet All skolverksamhet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. För detta behövs kompetensutveckling i större utsträckning än tidigare. Ökad samverkan med lärosäten och samverkansprojektet i hela Skåne, Skola på vetenskaplig grund, är en förutsättning för detta, men även stöd från förskoleutvecklare och utvecklingsledare. Förskolechefer och rektorer med personal måste ha stöd i detta viktiga arbete. Likvärdighet är en bärande princip i hela lagstiftningen. Sl<ollagen 3 kap 3 : "Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas sålångtsom möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling." Detta är grunden för samtliga skolformer. Sedan finns det specialbestämmelser för varje del inom skolverksamheten. Sl<ollagen 5 kap 3 : "Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en god skolmiljö som präglas av trygghet och studiero." För eleverna i grundskolan gäller även Arbetsmiljöiagen. För att ovanstående ska kunna genomföras behövs det självklart resurser men även: - systematiskt kvalitetsarbete, - aktivt arbete med likabehandling och mot kränkande behandling, - rätt personal, - förskolechefer, - rektorer, - tilläggsbelopp för omfattande behov av särskilt stöd, elevhälsa, - studie- och yrkesvägledning, - skolmåltider, - anpassade lokaler, - IT, - skolbibliotek och - kompetensutveckling av all personal. Den nuvarande skolplanen är i stort behov av revidering i förhållande till skolans nya uppdrag. Här kan kommunen som huvudman beskriva sina visioner och utvecklingsområden inom skolverksamheten. Skolinspektionen genomför ständigt tillsyn inom alla skolans områden. Tillsynsbesluten mynnar alltid ut i att huvudmannen måste genomföra vissa åtgärder. Tillsynen utgår från lagstiftning, läroplaner och övriga styrdokument. Tillsynen är regelbunden men görs även utifrån av Skolinspektionen valda områden S09\lba\1

73 2 (6) Familjecentral/Öppen förskola Sammanfattnin!:: Antalet familjecentraler ökar ständigt i kommunerna. Det förebyggande arbetet då öppna förskolan, socialtjänsten, barnavårdscentralen och mödravården samverkar har visat goda resultat. Det har startats ett regionalt närverk för att främja barns psykiska hälsa vid familjecentralerna i Skåne. Båstads Kommun ingår i arbetet som är mycket viktigt mot bakgrund av följande: Fler småbarnsföräldrar mår sämre oberoende av socio-ekonomiska faktorer och 40% av barn 0-6 år har bristfällig primäranknytning till vuxen. Förd'jupnin!:: SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) arbetar med begreppet rätt vård i rätt tid. Syftet med detta arbete är bl. a. att stärka det förebyggande arbetet kring barn och ungdomars psykiska ohälsa. Att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan olika huvudmän är en del av arbetet. Utöver den mänskliga aspekten är det även en ekonomisk aspekt i det förebyggande arbetet. En förstärkning av detta arbete behövs. Tidiga insatser kostar mindre och minskar på sikt därför kommande kostnader för exempelvis grundskolan. Arbetet är långsiktigt och den ekonomiska effekten syns först efter år. Förskola 1-5 år, allmän förskola 3-5 år och pedagogisk omsorg Sammanfattnin!:: Förskolan är en egen skolform och första steget i utbildningssystemet. Skollag och läroplan ställer nya och större krav på verksamheten. Kompetensutveckling och nyrekrytering av förskollärare behövs. Det lagstadgade introduktionsåret för nyutbildade förskollärare är en tidskrävande uppgift för både förskolechefer och mentorer. Antal barn i omfattande behov av särskilt stöd har ökat i åldersgruppen. Orsakerna kan vara många, men arbetslöshet och splittrade familjer med en stor vardagspress är en påverkansfaktor. Lokaler för att möta nuvarande behov av förskola saknas i Förslöv och Torekov. Antalet olyckshändelser på förskolor har ökat och en utredning om förskolebarns säkerhet har tillsats av regeringen. Fördjupnin!:: Styrdokumenten har förtydligats med skrivelser om förskolechefens uppdrag. Förskolechefen är numera en i författning reglerad befattning. Läroplanen förtydligar och kompletterar mål och riktlinjer när det gäller barns språkliga och kommunikativa utveckling. Stöd i utvecklingav modersmål ska ges. Nytt är kravet på barnens utveckling inom områden matematik, naturvetenskap och teknik Kravet på att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete har stärkts. Ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet har huvudmannen. Verksamhetens kvalitet ska ständigt dokumenteras, följas upp och utvärderas. Förutsättningen för detta arbete är tid för såväl enskild som gemensam reflektion, för dokumentation och gemensam analys för att fastställa behövliga åtgärder. Det är svårt att få förskolepengen att räcka till för detta arbete. Nuvarande peng är baserad på den tidigare skollagstiftningen och inte på förskolans nya uppdrag. Behovetav tilläggsbelopp till barnen i förskolan har ökat. Då inte budgeten räcker till har insatserna i förhållande till det dokumenterade behovet minskat. Risken är att det påverkar kommande budget för grundskolan, då kostnaderna blir större på grund av att uppdraget är annorlunda.!t-stöd är en förutsättning för arbetet i förskolan och denna fungerar i dagsläget inte tillfredsställande. Med stöd av förskoleutvecklare pågår ett systematisk utvecklingsarbete i enlighet med styrdokumenten. Båstads kommun har tillsynsansvar för de tre fristående förskolorna. Tillsynsbeslut och beslut om tilläggsbelopp enligt skollagen effektueras av centralt placerad förskolechefför att säkerställa kommunallagens krav på likabehandling. -71-

74 3 (6) Pedagogisk omsorg Sammanfattning: Detta nya begrepp omfattar både dagbarnvårdare (familjedaghem) och omsorg på obekväm arbetstid. Skolverket arbetar med att ta fram Allmänna råd för området. Fördjupning: Pedagogiskomsorg kan erbjudes istället för förskola och fritidshem. Den ska stimulera barns utveckling och lärande samt ge särskilt stöd för barn som har behov av detta. Verksamheten är inte begränsad till familjedaghem i traditionell mening. Även flerfamiljslösningar och andra verksamheter där det bedrivs pedagogisk verksamhet omfattas av bestämmelserna. Öppen förskola regleras av detta kapitel i skollagen. För fristående verksamhethar Båstads Kommun tillsynsansvar. Grundskola F-9 Sammanfattning: Resultatet för grundskolans elever ligger enligt SKL:s Öppna jämförelser på plats 25 i riket, plats 3 i Skåne och plats 1 i Skåne Nordväst. Framgångsfaktorer är bl. a. rektorers pedagogiska ledarskap och lärarnas höga förväntningar på eleverna. Enligt skollagen ska alla elever uppnå minst godkänt i samtliga ämnen. Detta är uppdraget till huvudmannen som i sin tur ska ge förutsättningar för att rektor med personal kan genomföra det enligt alla styrdokumenten. För närvarande finns det 136 elever med annat modersmål än svenska, primärt på grund av arbetskraftsinvandring och medlemskap i ED. Det rör sig om 22 olika språk. 40 elever får den lagstadgade undervisningen. Resterande 96 elever måste enligt skollagen som lägsta nivå få studiehandledning på sitt modersmål enligt Skolförordningen. Andelen elever med psykisk ohälsa och omfattande behov av särskiltstöd har ökat. Det är svårt att få skalpengen att räcka till det garanterade timtalet, särskilt på de tre små skolenheterna. Skärpningen i skollagen om kravet på behöriga lärare i alla ämnen ger en fördyring av undervisningskostnaderna för samtliga grundskolor. Lokalernas underhåll är eftersatt och är inte ändamålsenliga utifrån dagens styrdokument. Elever som är i störst behov av särskilt stöd hänvisas ofta till att arbeta i korridorer då grupprum saknas. Detta är inte en acceptabel arbetsmiljö och minskar möjligheten till måluppfyllelse. Förstärkt lt-stöd behövs för att genomföra den nya skollagen fullt ut. Skolverket är försenat i arbetet med lärarlegitimation, varför den lokala kartläggningen försenas. Det lagstadgade introduktionsåret för nyutbildade lärare är en krävande uppgift för både rektorer och mentorer. Det finns grundskoleelever med rätt till specialskola. Det är elever som har funktionsnedsättningar av antingen fysisk eller psykisk art. Fördjupning: SKL:s Öppna jämförelser ger ett bra underlag för bedömning av hur satsade medel används och vilka resultat eleverna uppnår. Båstad ligger på plats 1 i måluppfyllelse i ämnet svenska. Här framgår det även att lokalkostnaderna per elev i grundskolan stickar ut. Lokalkostnaden per elev är kr. I Ängelholm är motsvarande kostnad kr och ILaholm kr. Skolstrukturen med många och små skolor ligger sannolikt bakom denna skillnad, men det rimmar dåligt med lokalernas standard och det eftersatta underhållet. Det är marginell skillnad i kostnaden för undervisning mellan de tre kommunerna. Oro för att skalpengen inte räcker till finns, både på grund av att skolornas storlek men även på grund av ändringen för behörighet till gymnasieskolan. Ändringen innebär att eleven måste ha godkända betyg i antingen åtta eller 12 ämnen mot tidigare tre ämnen. Nuvarande peng är baserad på den tidigare skollagstiftningen och dess krav, och tidigare extra bidrag till småskolenheter finns inte längre. Elever i omfattande behov av särskilt stöd har ökat markant. Det påverkar besluten och utbetalningen av tilläggsbeloppen. Specialskaleelever finns integrerade på alla grundskolor. Målet är att alla elever ska individintegreras om de kan garanteras en god undervisning. Samtidigt kan eleven vistas i sin närmiljö -72-

75 4 (6) och sitt sociala sammanhang. Dessa elever är mycket resurskrävande - oavsett om de går kvar i kommunen eller på en specialskola. Specialskolepengen bör integreras i pengsystemet. SKL gör en satsning på ämnet matematik. Syftet är att öka måluppfyllelsen för samtliga elever. Den politiskt ansvariga ledningen gör en avsiktsförklaring att förbättra matematikundervisningen för grundskolans elever. Kommunen ska även ange ett operativt mål för sin egen satsning gällande resultaten på de nationella proven. För detta behövs en matematikutvecklare samt ersättning för de vikariekostnader som uppkommer när nätverksträffar genomförs. Det är en förhållandevis stor kostnad för en liten kommun. Splittrade familjer, arbetslöshet, missbruk och psykisk ohälsa präglar en stor del av elevernas vardag och ställer därmed större krav på skolans personal och rektorer samt elevhälsan. Fritidshem Sammanfattning: Fritidshemmet kompletterar utbildningen. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Fritidshemmet spelar en stor roll i elevernas tillvaro och får därför betydelse för deras psykiska välbefinnande. Här är lokalernas och utemiljöns utformning av stor betydelse. Fördjupning: Nästan alla elever i förskoleklass till årskurs 3 går på fritidshemmet. Det innebär att fritidshemmets pedagogiska uppdrag är viktigt, då det bidrar till att uppfylla läroplanens mål och förstärker skolans undervisning genom att utveckla elevernas identitet, självkänsla och sociala kompetens. Helhet och sammanhang skapas i syfte att fördjupa elevernas förståelse och vidareutveckla deras kunskaper. Skolverket har för avsikt att arbeta fram nya allmänna råd för kvalitet i fritidshemmet. Det kommer att bli ettstödmaterial både som underlag för politiska beslut och för det dagliga arbetet. Särskola Sammanfattning: Det är enbart elever med rätttill särskolasom kan skrivas in. Efter skarp kritik från Skolinspektionen är rättssäkerheten i fokus när särskoleutredningar genomförs. Elevpeng för särskoleelever bör integreras i pengsystemet. Fördjupning: Elever med rätttill särskolafinns påsamtligagrundskolor - oavsettom de ärinskrivna eller inte. Det innebär att pedagogerna ska arbeta utifrån både grundskolans och särskolans läroplan samtidigt, vilket är en mycket stor utmaning. Kulturskola Sammanfattning: Kulturskolor anses i dag som ettstöd för elevers måluppfyllelse och som ett komplement till elevers fritidsaktiviteter. Ytterligare personalkompetenser skulle understryka kulturskolans viktiga uppdrag. Fördjupning: Sambandet mellan utvecklingen av olika förmågor genom rörelse och musik är inte ny. Det har sedan länge varit känt att t. ex. musik och språk har ett samband. Utbudet på kulturskolan stödjer den sociala utvecklingen och är ett gott alternativ till individualismen som i dag präglar många barn och ungdomar. Fiol-, sång- och pianolärare efterfrågas av föräldrar. Även ämnet bild erbjuds på flera kulturskolor. Individ och familj - för barn, unga och familjer Sammanfattning: Barn och unga/myndighet. Barnavårdsärenden har ökat i antal. Det har fått till följd att kraven -73-

76 5 (6) på samverkan med andra viktiga aktörer såsom skola, förskola, elevhälsa och Barnahuset i Helsingborg också har vuxit och är tidskrävande. Barn och unga/öppenvård. Huvudarbetet i öppenvården är behandlingsarbete åt familjer och enskilda. De tre första månaderna 2012 har öppenvårdens behandlingsärenden ökat med sammantaget 66 %. Detta visar på ett ökat behov av insatser när det gäller barn och unga. Dessutom är det ett tydligt utfall av ett tätare samarbete mellan myndighet och öppenvård på Individ och familj i Båstads kommun. Det är ett stort ärendeinflöde till familjerätten. Antalet adoptioner i Båstads Kommun är större än i någon annan kommun i Skåne Nordväst. Många komplexa skilsmässoärenden där barn far oerhört illa. Ärenden är beroende av tingsrätten som beslutar när förhandlingar ska äga rum. Det medför att hjälp måste anlitas utifrån när det finns många pågående ärenden samtidigt. Droganvändningstrenden bland ungdomar har medfört en förstärkning av fältassistenterna med en halv tjänst, Nära och nödvändig samverkan sker med fritidsgårdar, skola, polis och folkhälsosamordnare. Den nya barnavårdslagen är fortfarande inte klar. När den träder i kraft, vilket i nuläget är oklart, kommer den att påverka arbetet på enheten. Det är tydligt att arbetslöshet, fattigdom och psykisk ohälsa i samverkan med missbruk ökar i Sverige och så även i Båstads Kommun. Detta märks genom att ärenden som rör barn och unga blir allt mer komplexa och resurskrävande. Det finns även vissa kopplingar mellan familjers försämrade ekonomi och en ökad psykisk ohälsa i kommunens familjer med bl. a. misshandel och övergrepp som följd.. Utan tillräckliga resurser har socialtjänsten svårt att möta samhällets växande behov. Som samhällets sista skyddsnät har vi lagstyrda krav på kvalitet och rättssäkerhet. Vi har dessutom svårigheter att nyrekrytera kontaktfamiljer och kontaktpersoner och skapa resurser för att utreda dessa lagenligt. Fördjupning: Det systemteoretiska arbetssättet behöver stärkas i fler delar för att vi ska kunna möta behoven samtverka för hållbara hemmaplanslösningar. Arbetet utifrån nätverk är en framgångsfaktor. Det kräver att alla kommunala aktörer drar åtsamma håll för att socialtjänstens beslut ska kunna genomföras på ettkvalitativt hållbart sätt. Trenden i behandlingsarbete, både nationellt och internationellt är att fler och fler väljer att arbetamed manualbaserade metoder. Motivations- och alliansarbetetanses viktigare och viktigare enligt forskningen. Diskussioner förs kring frågan om att' alla modeller kanske är lika bra och att det är andra faktorer än själva metoden som styr utfallet av behandlingen. Fler och fler vårdgivare väljer också att effektutvärdera sitt eget arbete för att kunna se vad som fungerar och inte fungerar i det egna arbetet. Just nu arbetar vi med att ta fram verktyg som kan mäta effekterna av det pågående behandlingsarbetet. Det ökade ärendeinflödet kompliceras även av att ärenden som rör familjer med barn och unga har en tyngre problematik. Sambandet kring ett ökat försörjningsstödsbehov för familjer som är drabbade av arbetslöshet, missbruk, fattigdom och psykisk ohälsa är tydlig. Barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn samt familjer med multiproblematik är ärenden som ökar i antal och resursmässigt kräver mycket mer insatser än de vi tidigare hanterat. Utredningstider, återkoppling till samverkansparter etc. påverkas när ärendebelastningen är så stor och vi ser samtidigt konsekvenser av de personalneddragningar som genomförts de senaste åren. Ekonomiska faktorer i förhållande till uppdraget Demografi och volymfaktorer Förskolan. Prognosen visar på ett oförändrad antal barn 1-5 år. Dock har andelen som önskar förskola ökat och den allmänna förskolan för 3 åringar gör att lokaler behövs i Förslöv och Torekov. Grundskolan F-9. Antalet elever kommer att öka något under Fritidshem. När åldersgruppen 6-9 år samt år ökar blir det en ökning av fritidshemsplatserna. -74-

77 6 (6) Förskolepengnivå: Nuvarande förskolepeng är fastställd utifrån den tidigare lagstiftningen. Personalens arbete inom områden matematik, naturvetenskap och teknik måste understödjas med mera tid för dokumentation och kompetensutveckling. Personaldelen av förskolepengen bör höjas både för att täcka tid i barngrupp och introduktionsåret för nyutbildad personal. Grundskolepengnivå: Nuvarande skolpeng är fastställd utifrån den tidigare lagstiftningen. Då skulle eleverna i årskurs 9 ha godkända betyg i tre ämnen för att få behörighet till gymnasieskolan. Enligt nuvarande skollag krävs behörighet i antingen åtta eller 12 ämnen för att få behörighet till gymnasieskolan. Personaldelen av skolpengen bör höjas både för att täcka undervisningsbehovet och introduktionsåret för nyutbildad personal. Mediakostnader: Osäkerhet i frågan om det finns tillräcldigt i budget för att betala för el, gas och olja. Ekonomikontoret ser över detta. Livsmedel och måltidspersonal: Under flera år har verksamheterna inte kompenserats för prishöjningar på livsmedel. Den politiska ambitionen med mat lagat från grunden, höjd måltidskvalitet enligt skollagen och möjlighet att välja flera rätter kostar mera än det som fanns i budget 2010, vilket ligger till grund för nuvarande peng. Kompensation behövs för detta. Städ: Städfrekvens på enheter med extern utförare är lägre än med intern utförare. Minskning av städfrekvens är planerad. Dock bör inte denna minskning av kostnaderna frånräknas de olika peng men vara kvar för att arbetsmiljöansvariga chefer kan köpa till extra städning. Det ska noteras att miljöinspektionen på förskolor och grundskolor visar på städade men slitna lokaler som är svåra att hälla rena. Nya satsningar inkl. kostnader En-till-en datorer: Välfärdsutskottet gav skolchefen i uppdrag attta fram en plan för fortsatt implementering av IT-pedagogik i grundskolan samt en kostnadsberäkning av densamma. Kostnaderna under en treårsperiod ligger på tkrjår. Se bilaga 1 med beslut, tjänsteskrivelse och kostnadsberäkningar. Förskolelokaler: En ny avdelning i Förslöv på Skogsbyns förskola behövs. Kostnad tkr. En ny avdelning i Torekov på Fiskebyns förskola behövs. Kostnad tkr. SKL:s matematiksatsning PISA Kostnad 550 tkrjår till matematikutvecklare. Tillkommer vikarieersättning samt resekostnader för deltagarna (minst sju platser) under projektperioden på tkr. Se bilaga 2 med beslut, tjänsteskrivelse och skrivelse från SKL. Modersmålsstöd och studiehandledning: För att uppfylla de krav som finns i skollagen behövs riktade medel på tkrjår. Bilaga 3. FamiljecentraljÖppen förskola: Förstärkning med 0,5 förskollärare och 0,5 socialsekreterare. Kostnad 520 tkrjår. Individ och familj: Utökning inom myndighetsdelen med 1,0 socialsekreterare med inriktning på barnavårdsärenden och familjerätt. Kostnad 510 tkr. I tjänsten Skolchef "Tell me, and I will forger. Show me, and Imay remember. Involve me, and Iwill lmderstand". Confucius, 450 B,C. -75-

78 ii! BÅSTADS.'. {e KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLl. alad Vä]färdsntslwtict zon 03.;?, 13 PI<lIl föl;!t-pedagogiki gl'undsltolan ÅI'cndebesJ<rlvlllllg Bes!tlt Nyttih'ande väcks aluiilclldepjall föl' l'r.pedagoglkl gl'li1ltlslwjan till ål'skui's 7 9. Välfäl'c\sntslwttetbesMul'l 1, Sk6lCl#en fmi IIp)ld,'ag auta fram eil pl~ll fiii' foi'tsutt hllpielllelttel'jllgav Ir pedagoglk Igl'lIl\c\slwlan salllt en koslnadsbel'älmlllg av dells~lilllla, Ut,k~fl Cd:!' n ~tl""\1 1I~~erp.11des -S11l1l"hWOl' I<Sh*\II.lld HP UtdaragsbcslYl'kaude -10' tl&vf//!jk//t'(ill{vdtt-

79 re aa$tads ~KOMMUN Barn &skolt\ 1 (2) Datum: 20' Handläggare: RektorBel)gtNlIssol1 Dnr: Till: KO\llilmn;;t,v!'eisen Beslutet skall expedierastill: Rektorer 7'-9 Bilagor till tjänstesl(rlvelsen: Bilaga 1 I{ostnl\del'Jör upprustning av tl'åcllöst nätverk Bilaga 2 J{ostnadel' föl' datorel' Bilaga 3 Kostnade!' föl' s!wldatatek Bilaga 4 TOlol kost!\fld En till en datorer i grundskolan Bakgrund Enllgt beslut j VälfärdSlIlskoltet fål' skolchefen.! \lppdl'ag attta fram enplan föl' fol'lsattltllplel11entedllg av IT-pedagoglk i,gl'undskolan till åk 7-9 samt en kostnadsbel'älming av densamma. AletuelIt Tanl{(in lile,] att gellomföm en siitslililg pli en t III eli datal'ol' ill'ntt åstadkohll1ia etlföriln(1rat läi'ande och därll\ed on ölq\dmmuppfyllelse, Elever och pel'sonal sltall använda IT natul'ligti vardagen, Den dlgltalal(oni\jetensell skall höjas, [cl'eatlvlteteli stllhlllei'as Qchell öjead JilålllPP JYllelse slmllllppnås, FörutsättnIngar 1,Pet ICl'ävs ett'väl fungel'allde nälvel'1(, Öm så ej är fallet väcke\' en tlll en datorer bara fmstmtlon och kon i v~l'$tafall I~da till sämre mln\lvpfyile.lse än tjcllgiu'<)-, Vldal'e böl' på V~I'Je skoja Imättase,lls,k. ol1ltanlmingsstatloll däl' elever och,personalsjälva kan tolika om ellllavererad dato\" J{ostnacledöl' ellllppl'llstl\iul: ovilllvaimfcle uätvel'k se.bhal:q 1. 2, Pedagogiken måste val'a l centnllii föl' att utveckla Itl\nskapssyn och <lrblltssättsi1.nlt föl' iltt, förändra Qch f6rbättl'a ilen pec1agogis)m Wnuilj1\n. Däl'för böl' först eu bl'ed satsning göras på kompeteusnlvec1diug föl' skolledare och pedagoger,pöl' ottllijpn~,iii! god lwrtllt~tl detta böl' j lipphailc1hngeu av datorer lng~ ett kqmpetens[l,tvec1<)lngs]li'o!ll'am av typen Täulc om, Lear~ ult U eil el' Iiågot IIIcaJ'tat Il\'ogl'alil. En gnindföl'lltsättning ärdessntolll att alla pedagoger och sl~oiledal'e hmi1.n stal'ten av denna IcompeteilSntvec1<1ingIlar Idori1.t PIMpå nivå 3, Läsål'et bö!' följande kompetellslltvecldlng,genolll!qi'<!s medhjälp av 'fänl( om, Leal'llit 24 ellel' annat progl'ani ellligtlllhihandilngen fql'l'ellt<il:er Och lltvec1c(ingslec1are-samt lt.ansval'lga eheranllall personal som rektor utser, Tre grundläggande wor1<shops fö.rövl'lga pedagoger Misåret fil ' böl' följ alid,e '[competenslltvecjdjnggetioll\!ql'as En gl'lludläggallclii workshop föl'oleve\'lli1. i samljanc1mecllltdehlll1gen ay chitol'ol'lla '20~10\1\b -l

80 2 (2) Worl<shops föl' elever och pedagoger tillsammans. Detta gäller även personal på F-6 skolorna. Alla ped,agoger genomgår utbildning med hjälp av Tänlc om, Learnlt 24 eller annat pl'ogmm enligt upphandlingen, Även detta gäller personalen på F-6 skolorna. Ytterligare workshops för elever och lärare 3. Bn 1<ravspectfikatlon inför upphandlingen av datorer måste göras, I samband med detta måste man noggrant överväga för-respektive nacl<delal' med attinvestera i PC eller Mac datorer. LHmså bör man tänka igenom om datorerna skall köpas eller leasas. Datorerna böl' delas ut till eleverna ibörjan av läsåret Kostnaden föl' Inköp av enbart datorerna framgår av bilaga Inför läsåret hal' kommunen sökt och erhållit statsbidrag for att Inrätta ett Skoldatatek. Syftet med ett Skoldatatek är att där ha kunnig personal och tillgång till adekvat programvara för att erbjuda elever med olika typer av inlärningsproblem och funktionshinder hjälp I sin skolsituation. Den person som skall ansvara för Skoldatateket bör vara specialpeclagog med inriktning läs ochshivinläl'lling, I uppdraget Ingår att hålla sig uppdaterad vad gäller forslming och programvara samt att utbilda pedagogel, elever och föräldrar i atthantera olika typer av hjälpmedel och program. På så sättkommer målupptyllelsen för denna kategori av elever att öka. Kostnaden föl' att driva Skoldatateket då statsbidragethal' upphört framgår av bilaga 3. 5, Då projektet med en till en datorer är fullt genomfört för åk 7-9 Innebär detta attvl hal' datorer i drift, Den erfarenhet vi hal' Idag. då vi har ca 300 datorer I drift, är att den resurs i form av IT-tekniker som If-avdelningen tillhandahållel' inte på långa vägar räcker, till, För attl<unna genomföra och underhålla satsningen med en till en datorer bör därför en tjänst som!t-teknllcer för gl'unds]wlan Inrättas. Kostnader se hilaga Totala lwstnaden för läsåren t.o,m, läsåret framgår av bilaga 4. Barnkonsekvensanalys Nej Förslag till beslut Kravspeclfikation upprättas och upphandling av såväl kompetenutveckling som datorer skall vara klart Ibörjan av år Kompetensutveckling enligt plan genomföres under läsåret Införande aven till en datorer sker med startiåk 7höstterminen IT-teknlker och ansvarig för Skoldatatek anställes fl',o.m. höstterminen Ort och datum Båstad BIrgitte DahHn Skolchef -78-

81 I I I I Bila.g. J.. 1 I I Kostnader för. uppdatering av nätverk, nya accessdunkter m.m. I '1 Förslöv7 9 I Utbyte av befintliga accessdunkter h!EosattninQ av nva accessounkter Nva switchar I Kabeldragning för nva accessdunkterna Totalt I I I I I I Övriat Kommunikationen från skolan kan behöva iusteras efter behov, vilket ökar driftskostnaden nåaot. I I Strandängsskolan 7-9 Utbyte av befintliga accessounkter UppSättning av nya accesspunkter Nva switchar. I Kabeldragnina för nva accessounkterna & fiber till StrandänQsskolan från Dillen Totalt I l I I Totalt för båda skolorna I I De accessounkter som byts ut passar bra att placera inom andra verksamheter där detfinns täckningsbehov, men där behovet av kapacitet inte är lika stort som det beräknas bli inom Förs!öv 7-9 och Strandänasskolan 7-9. Förskolor och övriqa Qrundskolor skulle kunna använda dessa. Totalt handlar det om 39 accessounkter som då skulle kunna fördelas. I a> l I -_.._-_.

82 I I Bilaqa 2 Kostnader för att införa en till en datorer i åk 7 9 I Antal elever Kostnad Läsår M7 Datorer I CD O I Kostnad per dator: Datorn nuv. 14" PC 5713 Stöldmärkning, Bios I Safebox per 50 dat Kostnader! Datorer för åk Safebox Office 2012 för lärare och elever 7-9, 200st år I

83 I co... I I I Kostnader Skoldatatek Skoldatateksansvariq 75% I Licenser Elevdata skolavtal Elevdata Talavtal Elevdata Talavtal Erik Stava rex SoeIl riaht I Inläsninqstjänst NE Landguiden Robomemo ' Totalt I , I Bilag~ i

84 I Bil.9~ Kostnader Datorer för åk Safebox Office 2012 för lärare och elever 7-$,200 st år UDodatering a:v nätverk, nya accesounkter m.m. O O O Skol-IT-tekniker 100% Komoensatoriska hiälomedel, licenser m.m SkoldatateksansvariQ 75% Interaktiva oroiektorer, 5 varje år I Studiebesök och deltagande i mässor, konferenser I 00 '" I, I I I

85 ~aastads ~KOMMUN SAMMANTRÄDESPRdTOKOLL Vämh'dsntslcottet ZOlZ-03'27 17 Blad 47 dn\' 630/ S({LlS inatematiltsli.tsllingigl'uiidsjmjf!.l1 Äl'~lideb~s!\I'i vnlng lleshlis\uulel'lag B~shit SJtOlV~\'k~t Jllu'undel' l'uctat1l1ede! till olili\1\llatematlitpl'pjeltt.ijtei landets sjwlol', Båstmls koinlullnhm' sökt men Inte tilldeltits liågotay (lessa meclel. SVel'lge~ Jciimlll\lI1el' ochlandsting hal'mt'lionlul1bneq..ollhibjndall att delta Ien matenmtlksatsiilng med lnl'lictnli)g på leclnlng och styl'illng'~nugt.bilaga,. Tjällsteskl'lveJse fl'å\lllwecldlng~ledare t.ott~n (1I01'S, Väj fiii'(lsntsl,ottetwsh\ial'j l, lirol1ctet åtel'l'ojlllltetas tnrnar~l och sl{plkojltol'<itföl'liostlmc(sbel'älmlljg samtlnfol'matlon till ntsliottet om lml' l'osl\l\nieti liratei\;atlk val'lt.i ål'$jm's 'J 5och ål'slcul's9nndel; de sellaste ål'~il,, lt$lol'p.ndc~-sj21\f1 \ll'i::y Ut'~9!l)I'csldfulll lis!'iö',iij"l K~ Uldl'.gShesIY"~~l.ldo ot~ <:Je a( 83 - &PU'!?I,I;/1.tfcl/iidtL c&

86 li~~~~~~ Barn&sköla 1.(2) bilt\lm: 20i 2 01J19 H'llHlJäggare:UtvecHlJngsleclare Lotta'l Glers Dnri '1111: Kommunstyrelsen Bes1titet skq11 expec11eras till: KonumltistYl'elS(fn BIlagor till tjän'stesl<rlilelsen: PM 11 SKL:s matematiksatsnll)g PISA 2015" Matematiksatsning Bal(gttmd PISA rapjloj'telrln\lt2009 visat' att resultaten tol' $venslc.a.15-årlngai'.sjullldtbme vad gället' läsföl'hlaga,l11att\matl], odtuaturvetclislmp.. Slcolverket1Jal'lUlCler i'llttatllwdel tm olilea mateulatill)jjolaktlite ilal1d~ts skql(li~ Pl'ojelstme~llenll<n'llmvudsak rl\ctats till didaktls]cq t\'llgor, Basta,ls Kommllnliar'sö1ct men Inte tmcielats n!\gotav dessa medel, Sveriges Kommuner och Landstillg1Jar llltl,ommlt med en inhjll<lallatt,1el\a l en matematiksatsliitlg,tl).edinrl]ctning 1J1I ledning ochstyrlllng, Mål m~d s'iltsnlngen SKL hal' satt lipp följnncl~ m~h1tlfl'lin SViWlges placer!ng l PT8A 201S, -A\)(\eI8l1 som nål' lägsta nivån sim halveras A1JdelE\l1 son\ n~r högsta nlvliji sim ö1,,\ Svel'lge slca Mra till detlobästa OEGD-lällde1'J1ä Innehåll l satsningen Valje lmnlulun hn)' en styl'gl'llppbest1\endeav politl.1(el',.smllec1are ot:hläl'are som alltivt'slcilll delta I plnnerlngslc(lliforenser'öch nätver1cs!tonferenser wl\ av "aljellwtel'mhli wådagarsiutel'ltat, Det!JlIr sammanlagt åtta dagar/termin, Kostnacler föl' clessa samt eventltellthlbjudlla. externa stöcljjel'soner sval'a)' Sl<L föl', Könfel'!!)ts6mas Inriktning kommer ha tre foll\lsölln'men iuom styl'nhjg ocllledni.l.lg, l, Gemensam ledning: Le,1IlIngsnivåema -nälilllrl, K8I'va1tningsletJning, re11l0rer -al'sammaulänlia(je, Det flim,s eil trolig IIPPcll'!'lgs- och rollfördelning. 2. Gemensam syn: l:föga föt'väntn!ijgar på alln elevel' s\1lut Ii!I'är/laS kompetens och sal1larlieteär avgöl'all, de IJ. Gemensamma nithiel'l.' DN fil\ns n)\jgel'aricle nttillet' föl' ell systematlsk1tl1[l.följl)iilg Och åtel'1mppllug DetJinns ftmgel'<ll1de l'utiu61' föl'.attfångalip» elevel'! behov nv stöd Villkor förcleltagande :1. DenllöIltlskt ansvariga ledningen göl'!ln avsjktsföl'lclarlng attfql'hätti'n mateniatllulude)'vls!lijlgen foi"komnwnens gl'unclsko1eele.vel'. -84-

87 2 (2) 2. Kommunen skall även ange ettop eratlvt mål för sin egen satsning gällande resultaten på nationella proven och gärna kompletterande mål, med SKL:s ambition om att halvera andelen som bara når lägsta nivå och höja den andel som när Mgsta nivån, Nuläge Satsningen är indelad I olika faser och en pilotomgång startade i januari Anmälan föl' deltagande i höstens projekt ska vara SKL tillhanda senast den 15 april 2012, via post ellel' e-post. I anmälan skall ingå en avsiktsförldarlng om att förbättra matematikundervisningen samt en accept av övriga vjllkor som beskrivs i "SKL:s matematlksatsning PISA 2015", Ytterllgare en omgång startar hösten Förslag till beslut Välfärdsutskottet beslutar: 1. attvlhfårdsutskottet gör en avslktsförldaring föl' att förbättra matematlkundervisnlngen för Båstad Kommuns grundskoleelever 2, attbarn och skolkontoret får i uppdrag att formulera de operativa mälen. 3. attbeslutet delges kommunstyrelsen l tjänsten Lotten Giers UtvecklIngsledare -85-

88 Sveriges Kommuner och landsting SKL:s Matematiksatsning PISA 2015 SKL har satt upp följande mål utifrån Sveriges placering I PISA Andelen som når lägsta nivån ska halveras.. Andelen som når högsta nivån ska öka Sverige ska höra till de tio bästa OI::CD-Iänderna För den enskilda kommunen Innebär medverkan I SKL:s satsning att man får hjälp att ta ett helhetsgrepp på alla de åtgärder som nu är aktuella, inklusive den nya statliga satsningen för att förbätlra matematikundervisningen. Samtidigt kan SKL:s upplägg av den egna satsningen ses som en modell för förbättringsarbete Inom svensk skolväsende.,.., Arbetssätt SKL:s målsättning och arbetsätt utgår från erfarenheter av egna satsningar och även från Internationella rapporter. Den högsta politiska ledningen I varje kommun tar ansvaret för resultaten i skolan, och att alla nivåer och aktörer i kommunerna involveras, förutom den politiska, också förvaltningsledning, rektorer och lärare, de l)enare också via sina fackliga organisationer. Satsningen omfattar alla kommunens grundskolor och om kommunen så önskar även de fristående grundskolorna. SKL viii bidra till attl<ommunerna utvecklar strukturer och arbetssätt som leder till förbättrad matematikundervisning så all elevernas kunskaper ökar. Styrning och ledning är centralt för all skapa förutsättningar för förändring till det bättre. För dellagande kommuner I SKL:s matematiksatsning gäller följande Den politiskt ansvariga ledningen avger en avsiktsförklaring att förbällra matematikundervisningen för sin kommuns elever. Varje dellagande kommun ska också ange ett operativt mål för sin egen satsning gällande resultaten i matematik på de nationella proven och gärna också ange egna kompletterande operativa mål. I arbetet ska särskilt uppmärksammas SKL:s nationella ambition att halvera andelen elever som bara när lägsta nivån i PISA 2015, och öka den del som når den högsta nivån. Sverloes Kommuner och Landsting - Posf: stockholm, BeSOk: Horn,galan 20 Tln: v~xel , Fex: Info@skl.,. Org nr:

89 t Svel'lge, Kommuner och Landsting (3) Deltagande kommuner ska aktivt delta I de olika mötesplatserna inom SKL:s Matematlksatsning PISA 2015, vara villiga att fortsätta satsningen till 2015 och ta ett visst ansvar då allt fler kommuner ansluter sig Deltagande kommuner prövar sin egen Slyrning och ledning ullfrån nedanstående. och värderar och handlar efter egen bedömning. Styrning ocl1ledning SKL har sammanfattat slutsatserna från öppna JämförelseriFramgångsrika skolkommuner (ÖJ1FS) gällande Slyrning ooh ledning enligt följande. Det gäller tre områden och sex avgörande punkter. Gemensam ledning: Ledningsnivåerna (nämnd, förvaltningsledning, rektorer) är sammanlänkade Det finns en tydlig uppdrags- och rollfördelning Gemensam syn: Höga förväntningar på alla elever och övriga Lärarnas kompetens och samarbete är avgörande Gemensamma rutiner: Det finns fungerande rutiner för en systematisk uppföljning och återkoppling Det finns fungerande, rutiner för att fånga upp elever i behov av stöd Konferenserna inom SKL:s Matematiksatsning I<onferenserna Inom Sl<l:s Matematlksatsnlng PISA 2015 har alla karaktären av att vara väl förberedda arbetande sammankomster, där samtliga nivåer I kommunerna är företrädda (politiker, förvaltningsledning, rektorer och lärare). Relationen till Skolverkets satsning är att denna har sin tyngdpunkt I matematik & didaktik och Sl<l:s satsning har sin tyngdpunkt I Sl<l:s satser om Styrning och ledning som också blir utgångspunkter för det gemensamma arbetet på nätverksträffarna. Det förhållningssätt som eftersträvas är kritiska vänner, där var och en bemödar sig att ta del av andras Ideer och planer och att ge sin synpunkt på dessa, såväl som att dela sig egna Ideer och tankar för attfå återkoppling. Såvälln. klckade underlag som konferensinnehållet ska dokumenteras för att göras tillgängligt på den digitala mötesplatsen. Den vanligaste arbetsformen är samtal och arbete j blandade grupper. Redovisningar och reflektioner från företrädare från deltagande kommuner sk~ uppmuntras och kanaliseras via kommunernas kontaktpersoner som svarar för konferensernas Innehåll tillsammans med Sl<l:s projektfednlng. Extern medverkan 1-87-

90 t Sveriges Kommuner och Landsting 2012, (3) konferenserna för att ge kommunerna maximalt stöd I sina satsningar avgörs också av kontaktpersoner och projektledning. SKL står för konferenskostnaderna inkllogi för nätverkskonferenser och planeringsträffar, normalt två av varje slag per termin. Den normala längden på konferenserna är etttvå-dagars Internat. Kontaktpersonerna och SKL:s projektledning kommer överens om eventuella ändringar. Dokumentation Varje deltagande kommun ansvarar för att dokumentation görs av de egna Insatserna. SKL ansvarar för alt dokumentation från de gemensamma mötesplatserna sker och tillhandahåller en digital plats för deltagande kommuners dokumentation. Information Utifrån tillgänglig dokumentation från satsningen och övriga relevanta uppgifter svarar SKL för att maximal uppmärksamhet ges åt satsningen under de år den pågår. Även hår ål' det av helt avgörande betydelse för satsningens framgång alt högsta ledningen för SKL är synlig och tydlig I sitt engagemang, liksom ledningen för alla deltagande kommuner. -88-

91 KOl;ltnader.för modersmål och studiehandledning på modersmålet I Modersmål I budget Albanska l=j I bijdget2h per vec~a och språk - Arablskal EngelskEl Hölländsl~a Litauiska POlska $Panska Th~Jländsl<a Vietnamesiska I StudiehandleclnhUI på modersmålet 2 h pel'vecka ArabisJ<a LItauiska Polska ThailändsJ<a Vletnamesisl<a Portugisiska I 825(}89 I Ytterligare behov av budgeterade medel

92 BÄSTADS KOMMUN Bildning & arbete 1 (7) Datum: Handläggare: BildningschefHemik Andersson Dm Till: Kommunstyrelsen Bildning och arbete, omvärldsanalys inför budget 2013 Akademi Båstad Gymnasium Trender och tendenser Utbudet av gymnasieutbildningsplatser i landet är stort större, än efterfrågan. Läget är detsamma i Skåne och i Skåne Nordväst. Konkurrensen om eleverna ökar. Efter flera år där friskolorna ökat sin andel av eleverna har de kommunala skolorna i några storstadsregioner återtagit marknadsandelar. Den tendensen finns även i Ängelholm men inte i Helsingborg. Skolornas varumärke oavsett om de drivs i offentlig eller privat regi får en ökande betydelse. Det kräver en tydlig och strategisk marknadsföring. Skolorna måste synas men samtidigt också leva upp till sitt rykte. Ur ett nationellt perspektiv är det fortfarande för många elever som inte slutför sina gymnasiestudier. Även den andel som uppnår behörighet för högre studier är för låg. [ Skåne Nordväst tillkommer att den generella utbildningsnivån också är låg i förhållande till riksgenomsnittet. På sikt måste detta förbättras. Kvaliten och därmed måluppfyllelsen är naturligtvis en avgörande faktor men även att bearbeta och sänka den mentala tröskeln hos eleverna att våga ta steget till högre utbildning. Ur ett pedagogiskt perspektiv är utvecklingen mot en till en datorer, det vill säga varje elev har en egen bärbar dator, fortsatt stark Detta ställer krav på nya pedagogiska metoder där informationssökning och arbetssätt anpassas så att datorn blir ett naturligt arbetsredskap. Sambandet mellan lärande och entreprenörskap blir också allt viktigare. Akademi Båstad gymnasium levererar idag en hög kvalite avseende måluppfyllelse men behöver bli bättre på att kommunicera detta. Ökat elevantal är det viktigaste utvecklingsområdet för Akademi Båstad Gymnasium de närmaste åren En större andel av Båstads kommuns egna gymnasiestuderande ska välja att studera på hemmaplan. Lagar och regler Verksamheten påverkas fortfarande i hög grad av de omfattande förändringar som den nya SImIlagen och gymnasiereformen 2011 innebar. Bland annattillämpas en ny betygsskala från och med 1 juli Politiska beslut De skolmåltidsavgifter som tagits ut av gymnasielever har under senare tid avskaffats i de flesta av grannkommunerna och endast ett fåtal kommuner i landet tar idag ut en sådan avgift. Båstads kommun bör ur konkurrenssynpunkt också avskaffa avgiften. Den kommunala gymnasieverksamheten är alltid beroende av väl fungerande kollektivtrafik med för skolans verksamhet anpassade tidtabeller och linjesträckning \u:\ekonoml\budget\2013\bildnlng och arbete\omvarldsanalys b&3_1.doc\1-90-

93 2 (7) Demografi och volymfaktorer Elevkullarna de närmaste åren minskar kraftigt nationellt, regionalt och lokalt med mellan 20 och 30 procent för att därefter från 2015 plana ut. Ekonomiska faktorer Minskade årskullar leder till dyrare lokalkostnader Nya satsningar Avskaffande av skolmåltidsavgiften för gymnasieelever, intäktsbortfall 700 tkr. Fortsatt utbyggnad av interaktiva tavlor, 100 tkr. Akademi Båstad Vuxenutbildning Trender och tendenser Yrkesvuxreformen som varit mycket framgångsrik inte minst i Skåne Nordväst trappas ned under 2012 och Vuxlärling introduceras under En betydande del av den gymnasialayrkesvuxenutbildningen i Skåne Nordväst har finansierats av statligayrkesvuxmedel. Under 2011 genomförde 55 vuxna från Båstads kommun en sådan utbildning. Akademi Båstad Vuxenutbildning har anordnat utbildning för cirka 130 personer inom samverkansområdet. En stor andel unga vuxna som enbart gått ett teoretiskt gymnasieprogram, behöver yrkesutbildning för att kunna få ett arbete. 2011, bestod cirka 40 procent av vuxenutbildningsbudgeten av statliga pengar för Yrkesvux. För att bibehålla volymen inom yrkesgymnasial vuxenutbildning krävs att kommunerna avsätter egna medel för ändamålet. En tillgänglig och individanpassad vuxenutbildning är en viktig byggsten för framgångsrikt arbetsmarknads- och integrationsarbete. En annan nyckelfaktor är att kunna erbjuda vuxna god studie- och yrkesvägledning. En utökad samverkan mellan kommunerna i Skåne Nordväst inom vuxenutbildning är en förutsättning för att den alltmer regionaliserade arbetsmarknaden ska kompetensförsörjas. Det är då viktigt att profilera Båstad med ett attraktivt utbildningsutbud inom exempelvis turism och restaurang, som en del av ett Nordvästskånskt utbud. Lagar och regler Den nya skollagen börjar gälla för vuxenutbildningen ht 2012 liksom den nya vuxenförordningen. Där tydliggörs att det är den vuxnes behov och förutsättningar som ska styra upplägget av utbildningen. Vuxenutbildning ska också erbjudas kontinuerligt under året oberoende av antagningsperioder Politiska beslut För attskapa ett samverkansområde i Skåne Nordväst med fritt sök inom yrkesvuxutbildning krävs politiska beslut avseende en gemensam finansieringsmodell. Demografi och volymfaktorer De närmaste åren stiger antalet unga vuxna. Ett förväntat svårt arbetsmarknadsläge och i vissa fall bristfälliga gymnasiebetyg för unga gör attvuxenutbildning de närmaste åren kommer att vara mycket efterfrågad. Ett bra utbud av vuxenutbildning lokalt regionalt och på distans är ett sätt att motverka den demografiska profil som präglar Båstads kommun. Unga vuxna behöver inte flytta och förvärvsarbetande kan kombinera arbete med studier. En ökad andel av befolkningen med utländsk bakgrund ställer krav på ett väl utvecklat gymnasial vuxenutbildning både teoretisk och praktisk även ur ettlokalt perspektiv. Det kombinerat med effektivt bedriven SFI undervisning är viktiga faktorer för ettlyckat integrationsarbete \fdllalet kan inte representeras iangini format.\l

94 3 (7) Ekonomiska faktorer Ökad arbetslöshet, leder till ökade krav på yrkesutbildning för vuxna. Kommunala pengar behöver ersätta bortfallet av de statliga medel som finansierat Yrkesvux. Nya satsningar Samverkansavtal inom Skåne Nordväst avseende yrkesgymnasial vuxenutbildning med fritt sök kräver ett resurstiiiskott på minst 1500 tkr. Akademi Båstad Yrkeshögskola Trender och tendenser Yrkeshögskoleutbildning har visat sig vara mycket framgångsrikt för att snabbt och effektivt tillgodose arbetsmarknadens behov av arbetskraft. Akademi Båstad har sedan 1997 med gott resultat bedrivit sådan utbildning inom ett flertal olika områden. Under senare år har konkurrensen bland anordnare ökat samtidigt som statliga medel inte tillförts i tillräckligt hög omfattning. Regeringsföreträdare har vid ett flertal tillfällen uttalat att man ska satsa på utbildningsformen. Anslagen har dock hittills inte ökat nämnvärt. Ett flertal av Akademi Båstad Yrkeshögskolas ansökningar har fått avslag. Detta trots att den utbildning som bedrivits hållit hög kvalite varit nära arbetslivsanknuten och lett till arbete. Målet är att varje år ansöka om att starta minst två Yrkeshögskoleutbildningar, och då främst inom turism, restaurang, vård och trädgård. Då endast två intag beviljas åt gången krävs ett ständigt pågående utvecklingsarbete. Konkurrensen är stor och för att upprätthålla kvalite och konkurrenskraft utvecklas nya verksamhetsområden som uppdragsutbildning inom befintliga kompetensområden: turism, restaurang, vård och trädgård. Politiska beslut Verksamheten är mycket beroende av politisk påverkan om ytterligare statliga resurser. Demografi och volymfaktorer Det är stora årskullar på väg in i det högre utbildningssystemet de närmaste åren. Vilket ökar möjligheten att erbjuda attraktiva utbildningar om de ekonomiska resurserna finns. Ekonomiska faktorer Avvecklingskostnader kan uppstå i de fall ytterligare utbildningar inte beviljas. Nya satsningar Färre utbildningar ska bära kostnaderna för ansökningsarbetet, 100 tkr. Arbetsmarknad Trender och tendenser Arbetslösheten i Båstads kommun stiger för närvarande snabbt från en tidigare relativt låg nivå. Två nya målgrupper framträder tydligt, unga och personer med låg arbetsförmåga (ej sjukskrivna). Många unga år, står allt längre ifrån arbetsmarknaden. Om de inte får möjlighet till arbete riskerar de att snabbt hamna i försörjningsstöd och utanförskap. Det avtal som idag finns med arbetsförmedlingen om att ta emot 15 unga arbetslösa räcker inte till. Den andra gruppen är vuxna som står mycket långt från arbetsmarknaden. De är utförsäkrade eller salmar av andra skäl helt försörjning. Många av dessa kvalificerar sig inte för utväxlingsprojektet. För att kunna upprätthålla ett omfattande sysselsättningsarbete krävs ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen och de möjligheter till bidragsanställningar som då möjliggörs. Det är av stor vikt att handläggare från Arbetsförmedlingen finns tillgängliga i Båstad \fell talel kan inle representeras i anginl formal.\!

95 4 (7) Lagar och regler Arbetsmarknadsenheten är starkt beroende av statliga regelverk och bidragsregler. En neddragning kan kraftigt försämra möjligheterna till lokala insatser. Politiska beslut Idag erbjuder arbetsmarlmadsenheten sysselsättningsåtgärder främst inom JV9 och cafeverksamheterna, men skulle behöva komplettera detta med ett Aktivitetscenter för personer med låg arbetsförmåga. Demografi o volymfaktorer Ekonomisk oro i omvärlden och därmed lågkonjunktur innebär ökad arbetslöshet. Ekonomiska faktorer Med relativt små insatser avseende projektledning och handledning kan många individer med olika former av statlig bidragsfinansiering erbjudas sysselsättning. Nya satsningar Handledning i projekt Utväxling permanentas under den tid projektet pågår, 400 tkr (tidigare beviljats tillfälligt). Nytt aktivitetscenter för personer med nedsatt arbetsförmåga, tkr. Individ och familj vuxna inkl integration och försörjningsstöd Trender och tendenser De tre första månaderna 2012 har öppenvårdens behandlingsärenden ökat med sammantaget 66 procent. Under det första kvartalet påbörjades 31 nya ärenden, cirka 35 procent av dessa är vuxenärenden. Detta visar på ett ökat behov av insatser. Dessutom är det ett tydligt utfall av ett tätare samarbete mellan myndighet och öppenvård inom Individ och familj i Båstad. Ärenden inkommer också där vi ser en ökad tendens till psykisk ohälsa tillsammans med ett missbruk. Samverkan med Vård och omsorgs socialpsykiatri behöver utvecklas för att kunna tillgodose behoven framöver. Vad avser människor med denna problematik är riktlinjer antagna kring samverkan med psykiatrin i Skåne. Innan extern placering blir aktuell ska alltid lösningar på hemmaplan sökas. Detta genererar ett ökat tryck på Individ och familjs öppenvård. Fler och fler vårdgivare väljer att effektutvärdera sitt eget arbete för att kunna se vad som fungerar och inte fungerar i det egna arbetet. Ettsådant arbete pågår även inom Individ och familjs öppenvård i Båstads kommun. Enligt Migrationsverketförväntas enfortsatt ökning av asylsökande ensamkommandebarn. Behovet av kommunplatser är fortsatt stort. Fortfarande är det Afghanistan och Somalia som utgör de stora grupperna. I Båstad fortsätter arbetet med att integrera de ensamkommande pojkarna i och med att de flyttar ut i träningslägenheter och hamnar i utslussverksamheten "Navigare". Under 2012 kommer fem nya pojkar attges plats påskutans boende. Under 2012 syns en trend med ökade utbetalningar och ökad oro i ärende kring försörjningsstöd. Orsakerna hittas framför allt i en ökad ungdomsarbetslöshet, utförsäkrade individer hos Försäkringskassan samt fler personer som inte klarar Arbetsförmedlingens krav av olika psykosociala eller medicinska skäl. Olika lösningar för att möta dessa tendenser har diskuterats. När det gäller ärenden där man haft ett långvarigt behov av försörjningsstöd och där man inte kommer ut i arbete, ska vuxenhandläggare kopplas på och diskutera livssituationen ur ett bredare perspektiv där även eventuell missbruksproblematik hanteras. Ett nytt Aktivitetscenter kan också bidra till att dessa människor ges möjlighet att återkomma på arbetsmarknaden. Individ och familj samverkar med Arbetsmarknadsenheten i ett regionalt samarbete "Unga i jobb". Kostnaden för kommunens del faller ut som ett pågående försörjningsstödsärende men \(ell tale! kan Inle represen leras Ipngilet format.\!

96 5 (7) på sikt ska det kunna skapa arbete/sysselsättning för dessa människor som annars har eller riskerar ett långvarigt ntanförskap. Hyresskulder och avhysningsärenden fortsätter att öka liksom akuta behov av bostäder för människor som är bostadslösa. En svag trend syns där fler 65 + blir aktuella för avhysning på grund av obetalda hyror. Utökad kontakt med Vård och omsorg behövs för att kunna möta detta. Sammantaget avseende försörjningsstöd tenderar ärendena attvara mer komplexa, där det ofta behövs samarbete med socialpsykiatrin, arbetsmarknadsenheten och öppenvården. Nya riktlinjer för försörjningsstödet är i sitt slutskede och innebär kort att Båstads kommun är mer i fas med kringliggande kommuner. lagar och regler Lagförslag kring missbruk/beroende och ansvarsfördelningen mellan kommun och landsting skall beslutas i riksdagen sommaren Förslaget innebär i korthet att landstinget tar över behandlingsansvaret kring missbruks- och beroendevård. Kommunerna kommer att ha ansvar för försörjning, boende och sysselsättning. Förslagetinnebär dessutom attman skall se över Lagen om vård av missbrukare och i en förlängning ta bort densamma för att i stället använda Lagen om psykisktvångsvård. Utifrån ovan nämnda lagförslag behöver kommunerna förstärka insatser kring boende och sysselsättning. Individ och familjs "Arcus - livsträning för unga vuxna" som ligger under kommunens öppenvård, kan förväntas bli en viktig och generellt stor insats då kommunerna dessutom kommer att få ett ökat krav på kvalitativ eftervård. Det pågår en inventering i Skåne Nordväst utifrån tankar kring att bygga ett beroendecenter för unga missbrukare (upp till 29 år). Ett beroendecenter samlar alla professioner både från kommun och landsting. Projektetfinansieras blandannat avfinsam. När det gäller ensamkommande barn kan det eventuellt komma någon form av tvångslagstiftning för kommunerna, alternativt omformulering av gällande lagstiftning. Det kan innebära att fler barn än vi har avtal kring ska tas emot. En sådan förändring i lagstiftningen kan förväntas komma tidigast till sommaren Demografi och volymfaktorer När andelen äldre i Båstads kommun ökar stiger också antalet i denna grupp som har behov av insatser från Individ och familj exempelvis angående alkoholproblematik. Detta ställer krav på ett ökat samarbete mellan Individ och familj och Vård och omsorg. Ekonomiska faktorer Budgetanslagettill försörjningsstöd harunder flera år inte täcktkostnaderna och verksamheten har bedrivits med underskott på cirka 2000 tkr. Detta trots ett aktivt arbetsmarknads och integrationsarbete. För närvarande prognostiseras ett underskott för 2012 på 3000 tkr. Motsvarande belopp krävs i förstärkning inför Nya satsningar Försörjningsstöd 3000 tkr. Ytterligare entjänsttillarens, 400 tkr (idag 1 tjänst) \[elllalet kan inle representeras I angh el format.\]

97 6 (7) Kultur Trender och tendenser Regeringen har under de senaste åren lyft fram entreprenörskap och kultur för att uppmuntra kulturutövare att tänka entreprenörskap. Att lyfta kulturnäringarna är ett sätt att verka för ökad sysselsättning. Det parallella spåret med den fria konsten fri från marknadsanpassning, finns också menär Inte så tydlig. Kulturarvslyftet Innebär dock att ett nytt stöd skapas, omfattande totalt 270 miljoner kronor. Detta ger möjligheter för aktörer Inom kulturarvsområdet att anställa kulturarbetare med relevant utbildning som arbetsledare för lönebidragsanställda som får anställning genom Kulturarvslyftet. Region Skåne har tagit fram en regional kulturplan i samverkan med kommunerna I Skåne. I Skåne Nordväst har kommunerna tagit fram en delregional kulturplan som är ute på remiss. Detta arbete tydliggör trenden att demokratisera fördelningsprocessen när det gäller statliga medel till region och i förlängningen kommunerna. Det ökar möjligheten för kommunen att sökamedel från Region Skåne. För att nå den övergripande visionen för kommunen bör och ska kulturens roll vara tydlig. Det nya bostadsområdet i Hemmeslöv skulle kunna tjäna som förebild för detta. Demografiska o volymfaktorer Behovet av kultur Ivården ökar i takt med en ökad andel äldre. Att kunna erbjuda lättillgängliga lokala mötesplatser i form av exempelvis biblioteksfilialer på de mindre orterna blir än mer väsentligt. När Hemmeslövsområdet tar form och andelen yngre och barnfamiljer förväntas öka kommer arbetet med kultur som en del av samhällsplaneringen att bli av störstavikt. Ekonomiska faktorer Kulturminnesvård I form av underhåll och utveckling av nytt kulturmiljöprogram kräver att både drift- och Investeringsmedel finns. En viktig fråga är hur kostnaderna ska fördelas mellan Teknik och service och Kulturavdelningen när det gäller kulturminnesvård. Om kulturavdelningen skall bekosta kulturminnesvård måste det finnas en budget för detta. Det finns det inte I dagsläget. Trenden att kulturfrågor skall komma in tidigt I planeringsfasen av nya områden Innebär att kulturfrågor bör beaktas redan från början avseende samhällsplaneringen kring det nya stationslägetvid Hemmeslöv. Ett riktmärke kan vara atten procentav kostnaden för nybyggnation budgeteras för kulturinvesteringar (många kommuner har detta som en regel). Idag finns Ingen budget för marknadsföring av kultur. Det är av största vikt att kunna berätta om arrangemang och verksamhet. Nya satsningar En procent av Investeringsbudgeten I Hemmeslöv avsätts för kulturinvesteringar. Underhåll och utveckling av kulturminnesvård, 50 tkr. Marknadsföring av kulturarrangemang, 50 tkr. Bibliotek Trender och tendenser Den nya tekniken förändrar medievanor. Den tryckta bokens framtid som media är osäker. Hur kommer den exempelvis att påverkas av läsplattorji-pads? De upphovsrättsliga frågorna kring e-böcker är Inte lösta och kan komma att leda till stora kostnadsökningar. Ska biblioteken låna ut läsplattor. En diskussion som pågår är om människors generellt förbättrade ekonomi och brist på tid medför far re utlån, färre besök. Samtidigt pågår en utveckling att förstärka biblioteken som mötesplats. En plats där kultur och bildning stimulerar lokalsamhället g\felllalell:~n inte repn:5fnteras l angivet rormat.\l

98 7 (7) RFID(Radio Frequency ldentification)-teknik på bibliotek är ett system för att identifiera och registrera medier. Det är ett användarvänligt system, det är svårt att göra fel och det lämpar sig väl för självbetjäning. Ingen optisk läsare ska läsa aven streckkod och därför är det möjligt att registrera flera mediersamtidigt. Fem till sex böcker gåratt låna ut på en gång. Om låntagarna själva kan utföra rutinuppgifter som att låna ut och återlämna medier, frigörs personal för mer kvalificerade arbetsuppgifter t ex informationssökning, boksamtal och uppsökande verksamhet. Dessutom är det en vinst arbetsmiljömässigt, arbete med att scanna av streckkodsetiketter på stora mängder böcker varje dag, sliter på nacke och armar. Inom Bibliotek Skåne Nordväst är snart hälften av biblioteken konverterade till RFID-teknik och fler är på gång. Under en övergångsperiod används båda systemen parallellt. Demografiska o volymfaktorer Fler äldre innebär mer service i form av anpassade medier (talböcker, storstilsböcker) och fler hembesök. Ekonomiska faktorer Teknikskifte från streckkods-id till RFID, datachip i böckerna leder till stora investeringskostnader. Huvudbiblioteket och filialerna ska ytterligare befästas som mötesplatser på respektive ort för alla generationer. Ett utökat öppethållande, exempelvis på söndagar, är önskvärt men kräver ökade anslag. Nya satsningar RFID-investering, finns redan upptaget i investeringsplan för 2013, 750 tkr. I tjänsten HenrikAndersson Bildningschef IIelllalel kan mle representeras i angh"el format.\!

99 BÅSTADS KOMMUN Vård & omsorg 1 (3) Omvärldsanalys för vård-och omsorg i Båstads kommun Trender och tendenser Vårdtiderna inom slutenvården har under senare år avsevärt förkortats och eftervården sker alltmer i hemmet. Från en genomsnittlig vårdtid på tio dagar räknar vi idag med j'yra. Detta är en positiv utveckling för den enskilde men ställer nya krav på kompetensen inom den kommunala omsorgen. Dessutom förutsätter detta ett nära samarbete mellan oss, slutenvården och primärvården. Enligt SKL:s ordförande Anders Knape, kraftsamiai' hela Sverige för att skapa ettbättre liv för de mestsjuka äldre. I denna kraftsamling ingår att SKL och staten ingår årliga överenskommelser i syfte att ge stöd till ettlångsiktigt förbättringsarbete med fokus på en förbättrad kvalitet och en mer sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Målet med 2012 års överenskommelse är: jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till god vård och omsorg. jag kan som äldre med behov av omsorg och vård kan lita på att jag får den goda omsorg och vård när jag behöver den och det är lätt att få kontakt med den. När jag har hemtjänst kan jag så långt möjligt välja när och hur stöd och hjälp ges. jag får stöd att leva ett värdigt liv och känner välbefinnande även när jag är i behov av omsorg och vård. Om jag behöver hembesök av läkare eller annan sjukvårdspersonal på grund av svårigheter attförflytta mig erbjuds jag detta. jagkan litapå attläkemedelsbehandlingen är korrekt och följs upp regelbundet. Ansvaret för attsamordna den omsorg och vård jag behöver är tydligt och något jag får hjälp med om jag behöver det. jag känner mig trygg i att mina behov av omsorg och vård blir omhändertaget på ett kompetent och säkert sätt med hög kvalitet och värdigt bemötande. jag blir alltid tillfrågad, informerad och får den kunskap jag behöver om olika vård- och hjälpinsatser och får möjlighet att själv välja. Om jag så önskar är mina närstående väl informerade om min situation och om den omsorg och vård jag får samt delaktiga i planeringen. När jag vårdas i livets slutskede får jag lindring för smärtor och andra symptom, får vårdas där jag vill dö och behöver inte dö ensam. De medel som är avsatta från 2012 och framåt ska huvudsakligen fördelas enligt en prestationsoch resultatbaserad modell och utgår till de huvudmän som uppj'yller på förhand bestämda krav. Kraven är bland annat att använda de nationella kvalitetsregistrena Senior Alert, BPSD, Palliativregistret och Svenska Demensregistret S\c:\docume-l\Iarnil 1\lokala-l\temp\xpgrpwlse\omvärldsanalys vo.doa\!

100 2 (3) Detta kräver ett aktivt och välutvecklat samarbete mellan primärvård, sjukhus och kommunal vård och omsorg för att omsätta planerna till konkret handling. Kraven på kvalitet, rättsäkerhet, och system för uppföljning har skärpts. Vi ska gå från fragmentiserade insatser till helhet för den enskilde. För att nå detta finns behov av kompetensförstärkning. De personerna som i första hand har behov av vård- och omsorgsboende är idag demenssjuka. Det innebär att vi under året behöver förändra inriktning på någon avdelning. Det ställer krav på förstärkt bemanning och kompetensutveckling. Många klarar sitt liv utan stödinsatser långt upp i åren. När den egna förmågan sviktar är det inte ovanligt att behovet är så omfattande att vård- och omsorgsboende är aktuellt. Detta plötsligt mycket omfattande stödbehov är ett nytt fenomen. De hjälpmedelsområden som är i kraftigast utveckling är kognitiva hjälpmedel och lt-stöd för personer med demenssjukdom eller annan kognitiv svikt. För att kunna använda dessa hjälpmedel och utnyttjaderas fulla potentialbehöver organisationenskaffakompetens inom området. De senare åren har antalet sökande till omvårdnadsprogrammet varit vikande. Något trendbrott är inte i sikte. Detta är ett allvarligt hot för den framtida rekryteringsinöjligheten eftersom kraven på kompetens ökar allt mer. Socialstyrelsen bedömning är att det behövs föreskrifter och allmänna råd om bemanningen i omsorg om personer med demenssjukdom. Om detta blir verklighet och vad det kommer att innebära vet vi inte. Socialstyrelsen framhåller vikten av att den enskildes individuella behov av insatser styr bemanningen och inte generella anvisningar. Detta kan komma att irmebära behov av resursförstärkning inom såväl myndighetsenheten som på vård- och omsorgsboenden. Inom omsorgsområdet är det privata tjänster som växer mest i landet. Hur stöd till matförsörjning för den enskilde kan utformas är något som flera kommuner arbetar med. Under de senare åren har hushållens matvanor förändrats i hög grad och tolkningen av Socialtjänstlagen ska följa samhällsutvecklingen. Behovet av färdiglagad mat kan idag tillgodoses på många olika sätt. Demografi och volymfaktorer Befolkningsstrukturen i Båstads kommun är speciell med 27 % av befolkningen över 65 år. Med en årlig befolkningsökning på etthundra personer under den närmaste tioårsperioden kommer antalet pensionärshushåll i Båstads kommun att öka med omkring sjuhundra. Antalet äldre äldre kommer under denna period att öka med omkring etthundrafemtio personer. Den neddragning från 15 till 8 platser för korttidj växelvårdjavlastning som genomfördes 2012 är det tveksamt om vi kan uppnå. Behoven har under första kvartalet 2012 varit större än plane- rat. Hur utvecklingen kommer att fortsätta under året är svål' bedömt. l För vård- och omsorgsboende hal' vi fortfarande ett visst överskott medan platser för demenssjuka behöver utökas. Detta torde kunna ske genom förändrad inriktning av någon avdelning. För gruppen psykiskt långtidssjuka finns ett behov av anpassade bostäder och meningsfull sysselsättning som för närvarande inte är tillgodosett. Gruppen unga med neuropsykiatriska diagnoser växer och ställer särskilda krav på bostäder och andra stödinsatser. Ekonomiska faktorer \2\1

101 3 (3) Kraven på våra verksamheter fortsätter att öka. De ser olika ut, men för alla gäller att våra medarbetare behöver kompetensutveckling för att klara kraven. Det är rimligt att planera för fyra dagars kompetensutveckling per medarbetare och år. Den genomsnittliga kostnaden för våra medarbetare är 277kr(h. Nya satsningar Under 2013 kommer fokus framförallt att vara kvalitetsutveckling. Susanne Hertting Vård- och omsorgschef \2\1

102 För att upprätthålla dagens servicenivå: Hemtjänsten har inte uppnått den effektiviteten som jämförbara kommuner har. Tom april 2012 visar hemtjänsten på ett underskott på 2,8 mkr, varav 2,2 mkr är överskridande mellan lönekostnader och ersättning beviljade timmar. Under denna perioden överstiger sin ersättning med 17%. Fortsätter det i samma takt är helårsprognosen 11 mkr. Förbättringsarbetet som under 2012 drivs inom verksamhetsområdet innebär en kostnad på l,8mkr. Kostnaden är beräknad så att samtliga medarbetare har en dag med sin arbetsgrupp och konsult. Summan avser lön och viss vikariekostnad. Kostnaden är inte budgeterad för Konsultkostnaden och konferenslokal mm belastarinte Vårdoch omsorg. Nya satsningar: Kompetensutveckling lyra dagar/anställd/år innebär en kostnad om ca 4mkr. Förändrad inriktning till platser för demenssjuka. Från 0,62 till 0,76 åa/plats= 0,14 åax14 platser=: 820 tkr öka antalet plaster för korttid/växelvård/avlastning till 1S platser=: 3,3 mkr Icke verkställda beslut finns för gruppbostad enligt lss för två personer. Ytterligare en ansökan om gruppbostad har inkommit. Kostnaden för en gruppbostad för tre brukare uppskattas till totalt 4,1 mkr. Förväntade ökade kostnader för pågående och tillkommande placeringar: 700tkr. Icke lagstadgad verksamhet som kan omvärderas: Anhörig och frivilligstöd Aktivering Äldrelots. BjäreBosse Totalt 818tkr Något stöd måste erbjuds 73Stkr 309tkr 438tkr 2,3mkr -100-

103 Hyror för gemensamma utrymen på Vårliden, Bjärehemmet, Båtsmansgården och ÄngahälIan omfattartotalt 2Amkr. Om en avveckling av de öppna matsalarna är möjlig och vad det innebär på den totala kostnaden måste utredas. Ide öppna matsalarna är detvård- och omsorg som har personalkostnaderna på helgerna. Kostnaden är 145tkr