UFV 2016/1960. Budgetunderlag Fastställt av konsistoriet

Transkript

1 UFV 2016/1960 Budgetunderlag Fastställt av konsistoriet

2 Innehåll Sammanfattning 3 Förstklassig utbildning 3 Världsledande forskning 3 Samverkan 4 Utredningar 4 Inledning 5 Förstklassig utbildning 5 Planering av utbildningsutbudet 5 Behov av resursförstärkning 6 Höjda ersättningsbelopp 6 Dimensioneringsökning 7 Avgiftsstudenter 7 Världsledande forskning 8 Ökade basanslag 8 Forskningsinfrastruktur 8 Karriärvägar 9 Samverkan 9 Utredningar 10 Utredning om styrning och resurstilldelning 10 Internationaliseringsutredning 10 Lokaler 11 Pågående lokalprojekt 11 Kommande lokalprojekt 11 Strategisk utveckling 12 Budget och disposition av myndighetskapitalet 12 Avgiftsbelagd verksamhet 12 SCAS 13 Tabell 1: Total budget 14 Tabell 2: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 15 Tabell 3: Forskning och utbildning på forskarnivå 16 Tabell 4: Investeringar i anläggningstillgångar och räntekredit 17 Tabell 5: Verksamhetsinvesteringar 18 Tabell 5a: Särskild information om verksamhetsinvesteringar 19 Tabell 6: Lokalförsörjning 20 Tabell 7: Avgifter 21 2

3 Sammanfattning Härmed lämnar Uppsala universitet sina ställningstaganden till den fortsatta utvecklingen beträffande såväl utbildningens inriktning, kvalitet och dimensionering som forskningens kvalitet och förnyelse. Förstklassig utbildning Utveckling av befintliga och nya utbildningar är en huvudangelägenhet för att möta efterfrågan från samhället och framtida studenter. Universitetet har identifierat en rad strategiska insatser, vilka nu genomförs för att möta framtidens utmaningar. För att skapa bästa förutsättningar för dessa insatser finns det dock behov av förstärkningar som inte kan tillgodoses genom interna omprioriteringar. Höjda ersättningsbelopp. Förstärkningar i ersättningsbeloppen är nödvändiga, främst för utbildningsområdena naturvetenskap och teknik och andra utbildningar med en hög andel laborativa inslag, där urholkningen av ersättningsnivåerna är allra mest besvärande. Universitetet önskar att den kvalitetsförstärkning som gjorts för utbildningsområdena HSJT, VFU och undervisning permanentas. Dimensioneringsökning. Uppsala universitet har kapacitet och möjlighet att utbilda fler studenter både i Uppsala och på Campus Gotland. Idag tvingas universitetet dessvärre neka behöriga sökande med goda meriter en plats. Ett höjt takbelopp, med fria platser att disponera över tid, är nödvändigt för att kunna erbjuda ett brett och flexibelt utbildningsutbud som kan möta behoven för en arbetsmarknad i förändring och ett livslångt lärande. Avgiftsstudenter. För ökad internationalisering av utbildningen och en fortsatt ökning i rekryteringen av avgiftsstudenter krävs fler stipendier. Världsledande forskning Universitetet bedriver världsledande forskning inom en mängd fält. Under 2017 genomförs en tredje universitetsövergripande utvärdering (KoF 17) för att identifiera insatser som ytterligare stärker forskningsverksamheten. Universitetet lyfter i det följande fram behov av satsningar som inte kan tillgodoses genom interna omprioriteringar. Ökade basanslag. Förutsättningarna för universitetets långsiktiga strategiska planering behöver stärkas genom ökade basanslag. Den förstärkning av basanslagen som aviseras i den forskningspolitiska propositionen Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (Prop. 2016/17:50) är välkommen men otillräcklig. Resursförstärkningen är marginellt större än de senaste årens uteblivna ersättning för prisoch löneökningar, varför de ökade kraven som medföljer är oproportionerliga i förhållande till anslagsökningen. Uppsala universitet förväntar sig därför en fortsatt långsiktig satsning på att öka basanslagen. Forskningsinfrastruktur. Universitetet tar redan ett stort ansvar och vill fortsätta bidra i arbetet med att bygga upp en nationell forskningsinfrastruktur. Dock blir en allt större del av basanslaget bundet i driftskostnader och medfinansiering, vilket måste lösas genom höjda basanslag eller andra finansieringsmodeller. Det är också avgörande att universiteten får avgiftsbemyndigande för att få möjlighet att ta avgifter för kostnader i samband med att andra aktörer utnyttjar infrastrukturen. Karriärvägar. I forskningspropositionen lyfts behovet av goda karriärvägar fram. Uppsala universitet vill påminna om behovet av en flexibel meriteringsanställning om 4-6 år. 3

4 Universitetet efterfrågar vidare en komplettering i högskoleförordningen som skulle tillåta att även biträdande lektorer får ha en anställning förenad med anställning vid en sjukvårdsenhet. Samverkan Uppsala universitet anser att samverkan är en självklar och integrerad del av universitetets kärnverksamheter. Samverkan är viktig, för universitetens vitalitet likväl som för nyttiggörande av den akademiska kunskapsbasen i näringsliv och samhälle. Regeringen aviserar i forskningspropositionen att lärosätenas prestationer inom samverkan i ökad utsträckning ska styra fördelningen av basanslaget för forskning. Detta menar Uppsala universitet är fel väg att gå. Idag saknas det både tydliga definitioner och rimliga kvalitetsindikatorer för samverkan. Att fördela resurser efter samverksindikatorer riskerar att skapa snedvridna incitament som i värsta fall försvårar arbetet med att utveckla lärosätenas samverkan. Utredningar Regeringen har aviserat kommande utredningar om såväl lärosätenas styrning och resursfördelning som om internationalisering. I detta sammanhang vill Uppsala universitet framföra följande: Utredning om styrning och resurstilldelning. Universitetet ser positivt på att modellen för resurstilldelning till lärosätena ses över. Centralt för en välfungerande resursfördelning är långsiktiga principer och fleråriga planeringsförutsättningar. Universitetet har i flera tidigare sammanhang betonat vikten av fortsatt ökad rådighet för lärosäten och ett resursfördelningssystem som är transparent och inte verkar detaljstyrande. Internationaliseringsutredning. Universitetet välkomnar en utredning om internationalisering av högre utbildning och forskning. En förväntan är att utredningen banar väg för en större handlingsfrihet för lärosätena. Universitetet har tillsammans med SUHF och Svenska institutet presenterat en checklista på åtta punkter till regeringen. Checklistan innehåller konkreta förslag, såsom att exempelvis underlätta deltagandet i internationella samarbeten och skapa lättnader i regelverket för mobilitet, för hur lärosätenas internationalisering genom minskad styrning ska kunna stärkas. 4

5 Inledning För ett universitet med omfattande och inom flera områden världsledande forskning är forskningsbaserad och forskningsintegrerad utbildning på alla nivåer en självklarhet och en av de viktigaste kvalitetsaspekterna. Hög kvalitet i utbildningen på alla nivåer är en av universitetets huvuduppgifter. För en fortsatt gynnsam utveckling av en förstklassig utbildning är förstärkningar av ersättningsnivåerna centrala. Det är väsentligt för universitetet att främja utbildningarnas användbarhet och arbetslivsanknytning. Utbildningsdimensioneringen bör vara långsiktig och stabil, samtidigt som utbudet ska kunna förändras över tid för att relateras till en föränderlig arbetsmarknad. Om regeringens forskningspolitiska mål ska uppfyllas behöver Sverige som ledande kunskapsnation åtminstone ha några universitet i världsklass och Uppsala universitet är ett av dem. I det systematiska kvalitetsarbetet genomförs för tredje gången en lärosätesövergripande forskningsutvärdering, Kvalitet och förnyelse 2017 (KoF 17) denna gång med betoning på processer som gynnar kvalitet och förnyelse inom forskningen. Liksom i tidigare utvärderingar kommer även det internationella genomslaget hos forskarnas publikationer att utvärderas. För att ytterligare öka verkningsgraden och stärka svenska aktörers möjlighet att åta sig ledande roller i samverkan med näringsliv och internationella parter är det angeläget att regeringen ökar takten i arbetet att stärka lärosätenas egen rådighet och handlingsfrihet. Lättnader i regelverket är avgörande för svenska lärosätens möjligheter att hävda sig internationellt. Uppsala universitet föreslår därför att regeringen genomför de förändringar som föreslås i Ökad handlingsfrihet för statliga lärosäten. En rapport till Stockholm Uppsala universitetsnätverk, april 2015, samt i checklista till regeringen som tagits fram tillsammans med SUHF och Svenska institutet. Förstklassig utbildning Planering av utbildningsutbudet Inom universitetet bedrivs ett ständigt pågående analysarbete för att anpassa utbildningsutbudet efter samhällets behov, studenternas efterfrågan och förändringar i omvärlden som ställer nya krav på kunskaper och utbildning för medborgarna. Detta arbete bedrivs i samarbete med arbetsgivare och intresseorganisationer men också med studenter, studentkårer, alumnföreningar och genom omvärldsanalys och analys av det nationella utbildningsutbudet inom olika vetenskapsområden. Utbildningsutbudet förändras också i syfte att skapa nya kompetenser som utvecklar arbetsmarknaden och därmed bidrar till att lösa samtida och framtida samhällsutmaningar. Andelen studenter på avancerad nivå fortsätter att öka och uppgår 2016 till 23 procent av det totala studentantalet. Detta är resultatet av en medveten satsning. Andelen studenter som väljer att läsa programutbildningar fortsätter att öka jämfört med de som väljer att studera på fristående kurser. 72 procent av universitetets helårsstudenter läste år 2016 på en programutbildning, jämfört med 65 procent år Uppsala universitetet följer således den allmänna trenden bland de stora breda universiteten. Det förändrade utbildningsutbudet som innebär att många fristående kurser har avvecklats eller omvandlats till programutbildningar är en bidragande orsak till förändringen. Dessutom har fristående kurser nedprioriterats under perioder då utbudet fått anpassas till minskade takbelopp. En bra balans mellan programutbildningar och fristående kurser är emellertid viktigt och universitetet har avsatt särskilda medel för fristående kurser i verksamhetsplanen för Samgåendet med Högskolan på Gotland 2013 medförde bland annat att antalet distansutbildningar ökade vid Uppsala universitet. Här pågår ett intensivt arbete med att skapa så stora synergieffekter 5

6 som möjligt mellan campusutbildningar och distansutbildningar. Vid samgåendet uppgick antalet helårsstudenter på campusutbildningar till drygt 700 stycken vid Campus Gotland. Uppsala universitet har satt ett ambitiöst mål att öka till helårsstudenter och också öka antalet lärare vid campus. Detta kommer att kräva omprioriteringar inom universitetet mellan distans och campusstudenter, men det kräver också ett ökat takbelopp. Utbildningar inom hälso- och sjukvårdsområdet samt lärar- och förskollärarutbildningar har en hög prioritet inom universitetet. Regeringens uppdrag om utbyggnad löper förhållandevis väl för läraroch förskollärarutbildningarna. Dock är förskollärarutbildningen drabbad av att flera sökande inte valt utbildningen som sitt förstahandsalternativ vilket har lett till avhopp i ett sent skede då en del av dem blivit antagna till och prioriterat andra utbildningar. Ett större överintag planeras inför 2017 för att trots sena avhopp nå det antal nybörjarplatser som universitetet har i uppdrag. Universitetet kommer även att starta förskollärarutbildning på Campus Gotland med första intagning hösttermin Utbyggnaden av sjuksköterske-, specialistsjuksköterske- och barnmorskeutbildningarna är mer problematisk, huvudsakligen med anledning av stor brist på verksamhetsförlagda (VFU) placeringar som uppfyller ställda kvalitetskriterier. Universitetet arbetar kontinuerligt för att stärka samarbetet och dialogen med uppdragstagare inom landsting, sjukhus och kommuner, men universitetet kan inte på egen hand lösa denna problematik. Här behöver även regeringen agera genom att ge uppdrag och incitament för huvudmännen inom hälso- och sjukvård att i ännu högre grad delta i utbildningen. Behov av resursförstärkning Höjda ersättningsbelopp Under senare år har nödvändiga förstärkningar gjorts av ersättningsbeloppen inom utbildningsområdet humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi (HSJT). Den senaste kvalitetsförstärkningen avseende HSJT, undervisning och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är dock tidsbegränsad och har endast aviserats för tre år. Denna typ av tillfälliga insatser medför ryckighet och osäkerhet och hindrar det långsiktiga kvalitetsarbetet. Uppsala universitet föreslår att den senaste kvalitetsförstärkningen permanentas. I flertalet av de tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna, liksom inom utbildningar i medicin och farmaci, ingår laborativa inslag, fältstudier och färdighetsträning. För att kunna bibehålla hög utbildningskvalitet med tillgång till modern utrustning krävs en höjning av ersättningsnivåerna. I nuläget är urholkningen av ersättningen för dessa utbildningsområden det allra mest besvärande. Urholkningen av ersättningarna i jämförelse med kostnadsindex tydliggör svårigheterna för svenska lärosäten att upprätthålla en hög internationell kvalitet. En rimlig utgångspunkt vore att ersättningarna åtminstone lyftes så att de motsvarar de ökande kostnaderna. Undervisning är inte en verksamhet som kan effektiviseras på ett enkelt sätt utan att tappa i internationell konkurrenskraft. Det är positivt att universitetet numera får avräkna utbildningar med nationellt ansvar inom utbildningsområdet övrigt. Det vore dock rimligt att universitetet får avräkna samtliga språk inom detta utbildningsområde, även de som inte är kopplade till ett nationellt ansvar. Uppsala universitet ger utbildning i sammanlagt 54 språkämnen av vilka universitetet är ensamt i landet om att erbjuda 26 stycken. Studentantalet varierar mellan åren och en större resurstilldelning är nödvändig för långsiktig stabilitet, varför universitetets takbelopp behöver öka samtidigt som klassificeringsändringen görs. 6

7 Dimensioneringsökning Givet dagens ersättningssystem måste dimensioneringen öka för bibehållen bredd och kvalitet. Söktrycket vid Uppsala universitet är högt samtidigt som universitetet har tvingats att planera för ett minskat antal platser. Avgörande för universitetet i fråga om utbildning de kommande åren är ett ökat antal studieplatser. Universitetet har förmåga och kapacitet att utbilda fler studenter. Vid förändringar i studentvolymerna behövs långsiktiga perspektiv och uthållighet. Den strategiska utbildningsplaneringen kringskärs av kortsiktiga förändringar i dimensionering och ryckighet i statsmaktens styrning. Universitetet anser att fria och permanenta utbildningsplatser är att föredra framför riktade, tidsbegränsade platser. Det är angeläget att det sker en generell utbyggnad för att möta efterfrågan inom ett bredare fält av utbildningar, såväl längre program som fristående kurser eller kortare program för vidareutbildning. Uppsala universitet vill också framföra att de förstärkningar som på senare tid gått till mindre regionala högskolor också bör tillkomma Campus Gotland då denna del av Uppsala universitet i hög grad har samma förutsättningar och lokala förankring och också behöver ha en stark forskningsanknuten utbildning. Breda forskningsuniversitet som Uppsala universitet har en unik möjlighet att erbjuda forskningsanknuten utbildning inom fält som är nyskapande och med förankring inom flera discipliner och vetenskapsområden. Exempel på sådana utbildningar är entreprenörskap och innovation, medicinsk teknik, industriell ekonomi samt biologiska läkemedel. I den situation Sverige idag befinner sig, med stora grupper av nyanlända, av vilka många är barn och ungdomar, behöver en beredskap etableras för att erbjuda dessa grupper utbildning. Det gäller såväl ordinarie utbildningsverksamhet som en effektiviserad validering, nya typer av kompletterande kurser m.m. Det är inte önskvärt att en konkurrenssituation uppstår där olika studentgruppers behov ställs emot varandra. Avgiftsstudenter Det sker succesivt en ökning av antalet utomeuropeiska studenter till universitetets utbildningar. Avgörande för fortsatt tillväxt är fler stipendier, lättnader i regelverket samt eliminering av praktiska hinder som får utländska studenter att välja att studera i andra länder än i Sverige. Stipendier är viktiga i rekryteringsarbetet och här behövs förstärkningar från statligt håll om svensk utbildning och forskning ska klara den internationella konkurrensen om de bästa studenterna. Studenter som erbjuds utbildningsplats vid Uppsala universitet får ofta erbjudanden i flera andra länder och kan därför välja mellan olika universitet. Ett väsentligt minskat antal internationella studenter är negativt inte bara för utbildningssektorn utan även för näringslivet och är därmed en fråga även för Näringsdepartementet. Här krävs en bred och långsiktig svensk samverkan som förbättrar villkoren för internationella studenter. Erasmus Mundus och Erasmus+ är kraftfulla och viktiga verktyg i arbetet med att utveckla kontakter och samarbeten med utomeuropeiska lärosäten liksom för att stärka universitetets varumärke. På europeisk nivå har företrädare för svenska regeringen medverkat i utvecklingen av reglerna för dessa program och bl.a. lagt fast att studenter inte får erlägga högre avgifter än de stipendier som erhålls, dvs. max 9000 EUR per läsår. Samtidigt anvisas universiteten inga möjligheter att finansiera mellanskillnaden till exempel inom ramen för takbeloppet. Det krävs också fortsatt anpassningsarbete av regler och förordningar gällande avgiftsstudenter. Den centralt fastställda anmälningsavgiften är fortfarande ett betydande hinder i rekryteringen. Här behövs en anpassning av beloppet till en nivå som är bruklig vid andra internationellt rekryterande universitet. På samma sätt som med studieavgifterna borde lärosätena i vissa sammanhang själva kunna få anpassa beloppets storlek. Det är knappast rimligt att en sommarskolekurs på 3-5 7

8 högskolepoäng med en studieavgift på kr har samma anmälningsavgift som ett masterprogram med en studieavgift på kr. Världsledande forskning Ökade basanslag Regeringens mål är att Sverige ska vara en ledande forskningsnation och därför bör lärosätenas förutsättningar för strategisk planering stärkas genom ökade basanslag. Den förstärkning av basanslaget som aviseras i forskningspropositionen är välkommen men otillräcklig. Regeringen förväntar sig att lärosätena i och med förstärkningen tar ett större ansvar för exempelvis karriärvägar, infrastruktur och medfinansiering. Kraven är oproportionerliga mot basanslagsökningen, som endast är marginellt större än de senaste årens uteblivna ersättning för pris- och löneökningar. Det finns en uppenbar risk att de anslag som är disponibla för lärosätena att själva styra över minskar snarare än ökar med anledning av förslagen i forskningspropositionen. För att på allvar skapa förutsättningar för svenska lärosäten att stå sig internationellt behövs en fortsatt långsiktig satsning på att stärka basanslagen så att deras andel av den nationella forskningsfinansieringen successivt höjs. Höjda basanslag är en nödvändig förutsättning för att stärka och utveckla Uppsala universitets kvalitet och konkurrenskraft. Ökade basanslag stärker också den enskilda forskaren och den fria forskningen. Oberoende och starka lärosäten är en garant för hög kvalitet och utgör grundbultar i ett demokratiskt samhälle. Höjda anslag krävs också för attraktivare och tryggare karriärvägar. De stora forskningsuniversiteten får ta ett allt större finansieringsansvar för nationell forskningsinfrastruktur, vilket ytterligare förstärker behovet av resurser. Detsamma gäller för att klara de allt större kraven på medfinansiering av externt finansierade forskningsprojekt. Även om Uppsala universitet önskar ökade basanslag, vill universitetet samtidigt understryka vikten av att en del av forskningsmedlen fördelas i öppen konkurrens via Vetenskapsrådets allmänna utlysningar. Det är kvalitetsdrivande och bidrar till flexibilitet och dynamik. En balans mellan basanslag och projektmedel är viktig, men projektfinansieringen bör utgöra ett komplement till lärosätenas basanslag, snarare än att basanslaget är ett komplement som används för att medfinansiera externt initierade forskningssatsningar. Uppsala universitetet har regeringens uppdrag att bedriva verksamhet på Gotland som erbjuder en akademisk miljö för fullvärdig utbildning och forskning. För att uppnå en önskvärd utveckling av forskningen är det nödvändigt med utökade basresurser. Forskningsinfrastruktur Sverige har de senaste åren gjort unika satsningar på stora, kostsamma infrastrukturer för forskning. ESS, Max IV och SciLifeLab är flaggskepp där Sverige och Uppsala universitet tar ett betydande ansvar. Även mindre plattformar så som biobanker, samlingar av föremål och biologiskt material (biodiversity banks), nationella register samt resurser för beräkningar och datalagring är exempel på faciliteter som kan användas för ett brett spektrum av vetenskapliga frågeställningar. Brett tillgängliga plattformar har också goda förutsättningar att ge grundutbildningen, näringslivet, ännu inte etablerade forskare och regionala forskningsmiljöer tillgång till avancerade resurser. Uppsala universitet ser många fördelar med det nya systemet där universiteten deltar i prioriteringen av vilken forskningsinfrastruktur som bör stödjas nationellt. Kostnaderna för etablering och drift är 8

9 omfattande samtidigt som en uppbyggd resurs bör upprätthållas, utvecklas och göras tillgänglig för flera. Det nya systemet för finansiering av nationell forskningsinfrastruktur där universiteten genom sina basanslag ska stå för hälften av finansieringen medför dock att de i internationell jämförelse relativt små basanslagen belastas av ytterligare krav på medfinansiering. Uppbyggnad av nya infrastrukturresurser finansieras ofta av externa bidragsgivare, men ansvaret för den kostsamma driften och underhållet av t.ex. databaser och register överlåts alltmer åt universiteten. Uppsala universitet tar ett stort ansvar för den nationella forskningsinfrastrukturen och detta tillsammans med det lokala behovet av forskningsinfrastruktur innebär ett långsiktigt finansieringsproblem som inte har fått sin lösning. Det är önskvärt att universiteten får ett avgiftsbemyndigande för att kunna avgiftsbelägga externa användares nyttjande och därmed kunna delfinansiera kostsam infrastruktur. Det bör dock påpekas att ett avgiftsbemyndigande inte löser den långsiktiga finansieringsproblematiken. Karriärvägar Inför regeringens fortsatta beredning kring attraktivare karriärvägar vill Uppsala universitet understryka vikten av att en nationellt reglerad meriteringsanställning är flexibel både med avseende på omfattning (4-6 år) och när det gäller möjligheterna att anpassa den till universitetets karriärvägar i övrigt. Att kunna erbjuda attraktiva villkor till de mest lovande talangerna i forskarvärlden är en avgörande fråga för universitetet. Universitetet förespråkar vidare en revidering av högskoleförordningen så att förenade anställningar (HF 4 kap 2 ) även omfattar meriteringsanställningar. Detta är en viktig fråga för att skapa tydligare karriärvägar inom den medicinska fakulteten. Uppsala universitet strävar efter jämn könsfördelning inom alla miljöer eftersom detta bidrar till hög kvalitet inom utbildning och forskning. Regeringens har beslutat om ett rekryteringsmål för perioden för professorer vid Uppsala universitet. Universitetet har kontinuerligt nått de mål som satts upp av regeringen och det har funnits en stor acceptans för målen. Målet för perioden är att 48 procent av de nya professorerna är kvinnor att jämföra med 36 procent för perioden Uppsala universitet har i tidigare dialog med regeringen framfört att målen i framtiden istället ska sättas i enlighet med det etablerade jämställdhetsintervall som används i andra sammanhang och som innebär att rekryteringen bör ligga inom 40 till 60 procent. Ett sådant mål leder i riktning mot målet om en jämställd professorskår. Samverkan Uppsala universitet anser att samverkan är en självklar och integrerad del av universitetets kärnverksamheter. Samverkan är viktig, för universitetens vitalitet likväl som för nyttiggörande av den akademiska kunskapsbasen i näringsliv och samhälle. Regeringen aviserar i forskningspropositionen att lärosätenas prestationer inom samverkan i ökad utsträckning ska styra fördelningen av basanslaget för forskning. Detta menar Uppsala universitet är fel väg att gå. Idag saknas det både tydliga definitioner och rimliga kvalitetsindikatorer för samverkan. De senaste årens försök att i Vinnovas regi utveckla modeller för att värdera prestation och kvalitet i samverkan har varit intressanta övningar men fungerar inte som underlag för resursfördelning. Lärosäten ska arbeta med samverkan och nyttiggörande tillsammans med andra aktörer, såväl offentliga som privata, nationella och internationella, för att bidra till en förbättrad samhällsorganisation, demokratiutveckling och folkbildning. Arbetet med samverkan och 9

10 nyttiggörande är ur det breda universitetets perspektiv viktigt inom alla ämnesområden, men kan ta sig uttryck på olika sätt. Utbildningarnas arbetslivsanknytning och studenternas kontakter med arbetslivet bidrar också till starkare samverkan med det omgivande samhället och möjligheten för studenterna att få arbete efter avslutade studier. Ett utökat samarbete mellan svenska lärosäten kan ytterligare förstärka samordning inom såväl utbildning som forskning. Ett exempel på detta är ett nyligen initierat samarbete mellan lärosäten i Mellansverige. Statsmakten har dock en uppgift att göra när det gäller att skapa förutsättningar för god samverkan. Svenska lärosäten behöver ökad handlingsfrihet och rådighet, för att med full kraft kunna gå in i riktiga samarbeten med andra aktörer det gäller i samverkan med näringsliv och samhälle likväl som i våra internationella samarbeten med universitet och andra partners. Universitetet noterar även att samverkan diskuteras oftast bara inom nationens gränser vilket är en stor begräsning i en alltmer globaliserad värld. Med detta i åtanke oroas Uppsala universitet av Forskningspropositionens förslag om samverkansindikatorer för fördelning av resurser. Istället för att på allvar ta i frågor om hur svenska universitet ska få större handlingsfrihet, aviserar regeringen ett införande av en modell som riskerar att skapa snedvridna incitament som i värsta fall försvårar arbetet med att utveckla lärosätenas samverkan. Att omfördela basanslag för forskning utifrån bedömningar om samverkan är både svårt och riskabelt. När forskning framgångsrikt omsätts i innovation, företagande och samhällsnytta handlar det om komplexa samspel mellan många aktörer under lång tid. Det är ofta i praktiken omöjligt att med någon precision isolera ett enskilt lärosätes bidrag till en sådan process. Utredningar Utredning om styrning och resurstilldelning Uppsala universitet välkomnar en utredning om modellen för resurstilldelning mellan landets lärosäten. Universitetet avser att redan nu klargöra några principiella ställningstaganden inför utredningen. En resursfördelningsmodell bör karaktäriseras av långsiktighet och ge fleråriga planeringsförutsättningar. Den bör ge lärosätena de bästa förutsättningarna och skapa incitament för hög kvalitet. Den fria forskningen ska värnas och utbildningsplanering ska underlättas genom mindre detaljstyrning. Den bör sammanfattningsvis förstärka lärosätenas handlingsfrihet. Några exempel finns i Ökad handlingsfrihet till statliga lärosäten (2015). Universitetet föredrar en kvalitetsbaserad resursfördelning inom forskning och utbildning på forskarnivå på nationell nivå som bygger på indikatorer snarare än utvärderingar enligt peer review. Universitetet ser dock med stor oro på den aviserade utvecklingen av kvalitetsindikatorerna till att även omfatta indikatorer inom samverkan (se föregående avsnitt). Internationaliseringsutredning Även i fråga om stärkt internationalisering är större rådighet av största vikt. Det behövs lättnader i regelverk för bland annat avtal- och kontraktstecknande med utländska aktörer och för lärosätenas möjligheter att bedriva verksamhet utomlands. För att locka de bästa internationella studenterna till Sverige behövs det också kraftfulla satsningar i stipendieprogram och lättnader i regelverk för studieavgifter och mobilitet. Under Almedalsveckan 2016 presenterade universitetet tillsammans 10

11 med SUHF och Svenska institutet en checklista till regeringen inför den aviserade utredningen om internationalisering av högre utbildning och forskning. Checklistan innehåller konkreta förslag för hur lärosätenas internationalisering genom minskad styrning ska kunna stärkas. Lokaler En redovisning av universitetets lokalkostnader ges i tabell 6. Lokalprojektens investeringar ingår som delbelopp i tabell 4. I tabell 5 under rubrik Verksamhetsinvesteringar anges lokalprojektens investeringar. Vid slutet av år 2016 uppgick den samlade lokalarean till cirka kvm, vilket är en liten ökning jämfört med 2015 ( kvm). Årets ökning om kvm beror främst på nya lokaler i Rudbecklaboratoriet. Lokalkostnadernas andel av de totala kostnaderna 2016 är oförändrad jämfört med föregående år och uppgår till 11 procent. Pågående lokalprojekt Under 2017 kommer flera stora projekt med ny-, om- och tillbyggnader att avslutas. Bland dessa utmärker sig universitetets nya förvaltningsbyggnad, Segerstedthuset, som kommer att samla universitetsledningen och universitetsförvaltningens olika avdelningar. Detta kommer att skapa möjligheter för bättre samverkan och därmed ett stärkt stöd och en ökad servicenivå för lärare, forskare och studenter. En större om- och tillbyggnad av Rudbecklaboratoriet är avslutad och inflyttning av de sista enheterna sker i början på Här samlas klinisk medicinsk forskning i väl anpassade lokaler. En nybyggnad av Humanistisk teater pågår i Engelska parken. Teaterns invändiga utformning och ljudteknik är tänkt att bidra till att kunna genomföra dialoger för upp till 140 deltagare. Universitetets universitetshus från 1887 har under de senaste åren genomgått en rejäl upprustning utan att för den skull ändra utseende eller karaktär. Nyöppning kommer att ske inför höstterminen Ett omfattande arbete med att öka tillgängligheten till universitetets lokaler pågår och här ingår såväl traditionella åtgärder som utveckling av ett digitalt navigeringssystem. Målet är att alla via en app i mobiltelefon ska bli vägledda till önskad lokal inom Uppsala universitets bestånd i centrala Uppsala. Kommande lokalprojekt Utbyggnad av Ångströmlaboratoriet med två nya huskroppar har under ett antal år planerats och är nu inne i ett avgörande skede. Detaljprojekteringen är i stort sett klar och ett beslut om byggnation kan fattas under årets första månader. Om så sker beräknas inflyttning ske succesivt under Universitetsbiblioteket Carolina Rediviva kommer delvis att stängas för renovering och ombyggnad inför höstterminen Främst är det entréplanet som bättre skall anpassas för att kunna ta emot fler studenter. Under 2019 öppnar biblioteket i sin helhet med utökade möjligheter till bra service för besökare. Museum Gustavianum renoverades med fokus på klimat och säkerhet för att möjliggöra bra förutsättningar för universitetets egna konstsamlingar samt öka tillgänglighet till dessa och även ge utrymme för fler tillfälliga utställningar. 11

12 Strategisk utveckling Universitetet har under 2016 påbörjat ett arbete med en utvecklingsplan som såväl på kort som på längre sikt avser att vara ett stöd i universitetets framtida lokalförsörjningsarbete. Häri ingår att se över hur och i vilken omfattning universitetet i framtiden kan optimera användandet av befintliga lokaler och byggnader samt i vilken omfattning dessa har utrymme för kapacitetsökning (utbyggnad). Den strategiska planen presenteras under hösten Budget och disposition av myndighetskapitalet I tabell 1 visas universitetets totala budget med utgångspunkt i ramvillkoren i budgetpropositionen för I tabellerna 2 och 3 görs en uppdelad redovisning per verksamhetsgren. Uppsala universitet har haft en stark tillväxt de senaste åren och antalet anställda har ökat med ungefär stycken sedan 2009 då forskningspropositionen för började få genomslag. Under denna period har universitetet ansamlat ett myndighetskapital, huvudsakligen med anledning av att det tar tid att starta och bygga upp nya verksamheter. För 2016 redovisar universitetet ett utfall nära noll, vilket innebär att volymen nu är på samma nivå som de årliga intäkterna. Myndighetskapitalet växer således inte längre och prognosen är att kapital kommer tas i anspråk de närmaste åren. Kapitalet är delvis redan intecknat i fattade beslut. Nybyggnationer såsom Ångström etapp 4, Rudbeckslaboratoriet och Segerstedthuset kommer inledningsvis att kräva stora resurser. Ett antal strategiska forskningssatsningar kräver finansiering kommande år, t ex Upptech, Uppsala Antibiotics Center, forskarskola i neutronspridning kopplat till ESS, medicinsk teknik, medicinsk humaniora samt integration och rasism. Universitetet genomför under 2017 en tredje övergripande utvärdering av forskningen (KoF17) som kommer att generera kostnader både för genomförandet och omhändertagandet av resultatet, vilka förväntas ta myndighetskapital i anspråk. Utöver redan fattade beslut planeras även för ytterligare strategiska satsningar finansierade med myndighetskapital. Nämnas kan fakultetsövergripande satsningar på rekryteringar av doktorander och gästprofessorer samt på investeringar i medeldyr infrastruktur. Även på institutionsnivå pågår satsningar med myndighetskapital. Vetenskapsområden, fakulteter och institutioner har ett regelverk att förhålla sig till som reglerar hur stora överskottsmarginalerna får vara. Det är nödvändigt för universitetet att ha ett myndighetskapital för att kunna agera långsiktigt och strategiskt. Resurser behövs bland annat för att kunna erbjuda trygga och attraktiva karriärvägar. Kapitalet är också en förutsättning för att kunna investera i nödvändig forskningsinfrastruktur. Kapitalet utgör vidare en reserv, vilken behövs i en verksamhet där planeringsförutsättningarna delvis är kortsiktiga och osäkra. Universitetets forskning finansieras till mer än hälften av tidsbegränsade projektmedel. Uppsala universitet har mnkr i myndighetskapital (exklusive statskapital och resultatandelar i hel- och delägda företag) vid utgången av Under 2017 beräknas verksamheten uppvisa ett underskott om -39 mnkr och åren därefter, , underskott om -68, -93 respektive -110 mnkr. För att i längden upprätthålla en handlingsberedskap för förnyelse bedömer universitetet att det balanserade kapitalet bör ligga på en nivå omkring 10 procent av omsättningen. Avgiftsbelagd verksamhet Uppsala universitet får enligt ett särskilt bemyndigande bedriva beställd utbildning, uppdragsutbildning, utbildning av avgiftsskyldiga studenter och uppdragsforskning. För den 12

13 avgiftsbelagda verksamheten gäller att full kostnadstäckning ska uppnås. Dessutom får avgifter tas ut för anmälan till högskoleprovet och inträde till den museiverksamhet som förvaltas. För dessa verksamheter gäller inte krav på full kostnadstäckning. Utöver den avgiftsbelagda verksamheten tar universitetet även ut avgifter för exempelvis kursmaterial och resurssamordning med annan offentlig verksamhet. Dessa avgifter tas ut med stöd av ett generellt bemyndigande för myndigheter. Förväntade intäkter och kostnader för de avgiftsbelagda verksamheterna redovisas i tabell 7. För den avgiftsbelagda verksamheten ska enligt 25a avgiftsförordningen en jämförelse göras av det ackumulerade överskottet med verksamhetens omsättning. Universitetets ackumulerade överskott i denna verksamhet överstiger för närvarande 10 procent. Överskottet ska under de närmaste åren disponeras i enlighet med de planer som beskrivits ovan. SCAS Swedish Collegium for Advanced Study (SCAS) är ett nationellt institut för avancerade studier med Uppsala universitet som värduniversitet. Det tillkom 1985 efter initiativ av svenska forskningsråd och Riksbankens Jubileumsfond. Verksamheten regleras i en förordning. SCAS ingår i en grupp av nio världsledande institut. SCAS är även en av grundarna av nätverket av nu 22 europeiska IAS och gästforskarprogrammet EURIAS som samfinansieras av EUkommissionen. Varje år knyts ca 30 framstående forskare till kollegiet under ett år eller en termin. De kom förra året från 26 universitet i 12 länder i 4 världsdelar. Programmet för unga forskare bortom det postdoktorala stadiet, Pro Futura Scientia, som stöds av Riksbankens Jubileumsfond (RJ), har bl.a. bidragit till att unga toppforskare utifrån rekryterats till svenska universitet. Tidigare Pro Futura-forskare intar viktiga poster i det svenska forskarsamhället. SCAS samverkar inom Karlgren-Eisenstadt-programmet med ledande miljöer för globalhistorisk och transregional forskning. Det har lämnat viktiga bidrag till forskningen om den moderna världens historia och dess kulturella och samhälleliga mångfald. Det treåriga sommarprogrammet SPSS genomförs i samarbete mellan IAS Princeton, EHESS i Paris och SCAS. I juni samlas i Uppsala 19 unga universitetslärare och forskare från Afrika, Latinamerika och Mellanöstern till verksamhet med inriktning på att övervinna globala kunskapsklyftor i vetenskapssamhället. SCAS har initierat ett naturvetenskapligt program (stött av Familjen Erling Perssons Stiftelse och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse). Symposier har förberetts, ett internationellt råd konstituerats och under de kommande åren kommer naturvetenskapliga gästforskare att vistas vid kollegiet. Statsanslaget till kollegiets verksamhet har varit oförändrat i femton år trots att verksamheten expanderat och att lokalkostnaderna nu är ca 10 gånger större än Det finns i dag inget europeiskt institut i SIAS-kretsen av internationellt ledande institut som har en så liten andel säkrad basfinansiering som SCAS. Kollegiet yrkar därför åter att dess anslag under huvudtiteln Uppsala universitet höjs med 3 mnkr per år fr.o.m. år

14 Tabell 1 Total budget Total budget (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Anslag Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Verksamhetsutfall Transfereringar Medel som erhållits från statsbudgeten för finans av bidrag Medel som erhållits från myndigheter för finans av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Årets kapitalförändring / Årets resultat Utgående myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) Utgående oförbrukade bidrag Anslagen är beräknade utifrån budgetpropositionen för Avgifter och andra ersättningar beräknas årligen öka med ca 1 procent. Bidragsintäkterna beräknas årligen öka med 1-1,5 procent Personalkostnaderna för 2017 beräknas öka med ca 1,5 procent till följd av lönerevision och verksamhetsökningar. Antalet anställda beräknas öka med personer per år under Lokalkostnaderna är beräknade med utgångspunkt från universitetets planerade inhyrningar. Driftkostnaderna beräknas öka 0,5-1 procent årligen för verksamhetsökningar under perioden Avskrivningarna utgår från 2016 års utfall med tillägg för planerade investeringar och ombyggnationer. Finansiella intäkter och kostnader är beräknade utifrån nuvarande ränteläge och förväntad utveckling Myndighetskapitalet redovisas exklusive statskapital och dotterföretaget. 14

15 Tabell 2 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Takbelopp Beräknad avräkning 2 (A) Särskilda åtaganden (B) Anslag (A+B) Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Årets kapitalförändring / År ets r esultat Takbelopp enligt budgetpropositionen för 2017 i 2017 års prisnivå. 2 Beräknad avräkning av anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå bland annat med hänsyn till ev. utnyttjande av tidigare uppkommet anslagssparande eller överproduktion, samt ev. decemberprestationer. 3 Summering av anslag, avgifter, bidrag och finansiella intäkter. 15

16 Tabell 3 Forskning och utbildning på forskarnivå Forskning och utbildning på forskarnivå (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Anslag Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Årets kapitalförändring / År ets r esultat Med anslag avses de medel som har anvisats myndigheten i budgetpropositionen för 2017 i 2017 års prisnivå. 16

17 Tabell 4 Investeringar i anläggningstillgångar och räntekontokredit I nvesteringar i anläggningstillgångar 1 Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. IB lån i Riksgäldskontoret Beräknad nyupplåning varav investeringar i immateriella anläggningstillgångar Beräknad amortering UB lån i Riksgäldkontoret Maximalt utnyttj ande av låneramen under året Föreslagen låneram Beräknad ränteutgift Ränteantaganden för nyupplåning (%) -0,5-0,6-0,3 0,2 0,2 Summa räntor och amorteringar Maximalt utnyttj ande av räntekontokrediten under året Föreslagen räntekontokredit Enligt definition i 5 kap. 1 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Universitetet har de senaste åren haft flera pågående stora lokalprojekt. Tämligen stora delar av investeringarna var planerade till 2016 men blev senarelagda vilket innebär att behovet av nyupplåning för 2017 kommer bli högre än tidigare aviserat. Samtidigt har amorteringarna förskjutits i tiden och dessutom beräknas amorteringstakten bli lägre än vad som angavs i föregående års budgetunderlag. Sammantaget innebär detta att universitetet behöver en låneram på 830 mnkr fr o m 2017 varför hittills beviljad låneram om 745 mnkr behöver revideras. 17

18 Tabell 5 Verksamhetsinvesteringar (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Ber. I mmateriella investeringar Datasystem, rättigheter m.m M ateriella investeringar Maskiner, inventarier och installationer mm Byggnader, mark och annan fast egendom Övriga verksamhetsinvesteringar Summa verksamhetsinvesteringar Finansiering Lån i Riksgäldkontoret (2 kap kapitalförsörjningsförordningen) Bidrag (2 kap kapitalförsörjningsförordningen) Finansiell leasing (2 kap. 5 kapitalförsörjningsförordningen) Anslag (efter medgivande av regeringen) Summa finansiering

19 Tabell 5A Särskild information om verksamhetsinvesteringar Totalt (tkr) Ack. Prognos Beräkn. Beräkn. Beräkn. Beräkn. utfall Verksamhetsinvesteringar per objekt 1 Rudbecklab. Om- och tillbyggnad Engelska Parken, Humanistisk teater och kontor. Nybyggnad Gamla Torget, Statsvet. Om- och tillbyggnad Universitetshuset, underhåll och komplettering Segerstedthuset, nytt förvaltningshus Carolina Rediviva, entréplanets funktioner Kv Munken, jur inst Ångström etapp 4, nybyggnad Summa utgifter för investeringar Finansiering Lån i Riksgäldkontoret (2 kap. 1 kapitalförsörjningsförordningen) Bidrag (2 kap. 3 kapitalförsörjningsförordningen) Finansiell leasing (2 kap. 5 kapitalförsörjningsförordningen) Anslag (efter medgivande av regeringen) Summa finansiering Varav investeringar i : Datasystem, rättigheter mm Maskiner och inventarier Fastigheter och mark Övriga verksamhetsinvesteringar Summa investeringar i anläggningstillgångar Avser objekt som överstiger 20 miljoner kronor. 19

20 Tabell 6 Lokalförsörjning Redovisning av lokaler (mnkr) Area, kvm LOA (exkl student- o gästforskar bostäder) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. föregående års utgång ökning under året minskning under året vid årets utgång (A) Förbättringsutgift på annans fastighet 1 nyinvesteringar avskrivningar Lokalhyra (exkl. student- och 2 gästforskarbostäder) (B) Genomsnittlig hyra (kr/m 2 LOA) Sammanställning av lokalkostnader (exkl. student- och gästforskarbostäder) 4 ( C ) Genomsnittlig lokalkostnad (kr/kvm LOA) Lärosätets totala kostnader (D) Avgår: Totala externa hyresintäkter Justerade totala kostnader (D2) Lokalkostnadens andel av 6 verksamhetens totala kostnader 11,3% 11,5% 11,5% 11,7% 11,9% Lokalkostnadens andel av justerade totala kostnader 7 11,3% 11,6% 11,6% 11,7% 12,0% 1 En redovisning ska lämnas av det totala utgående beloppet enligt balansräkningens balanspost. Vidare efterfrågas två specifika särredovisningar, nyinvesteringar och avskrivningar. 2 Inklusive avtalade ersättningar vid avflyttning före viss tidpunkt, i fall då sådan beräknas ske, samt eventuella återställningskostnader vid avflyttning. 3 Beräknas som B/A. 4 Redovisas i enlighet med SUHF:s rekommendationer (REK ) 5) Beräknas C/A. 6) Beräknas C/D. 7) Beräknas C/D2. 20

21 Tabell 7 Avgifter (tkr) Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat varav tjänsteexport varav tjänsteexport varav tjänsteexport Offentligrättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel 1 Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat Intäkter som inte får disponeras Avgiftsintäkter enligt 4 och 15 avgiftsförordningen ingår inte i redovisningen. 21