Dags att öppna ögonen för åldersdiskrimineringen. Politikerna frågas ut i Heta stolen. Program: Detta händer på Äldreforum under Almedalsveckan

Transkript

1 ALMEDALEN juli 2017 Program: Detta händer på Äldreforum under Almedalsveckan PÅ SCEN / SIDA 8 Dags att öppna ögonen för åldersdiskrimineringen Barbro Westerholm, 84, är äldst i riksdagen ÅLDERSDISKRIMINERING / SIDA 18 Bara att få komma på en anställnings intervju vid uppnådda 50 år är nästan omöj ligt. Hur har det kunnat bli så? Det frågar sig Artur Ringart som har fått nog av ålderdiskriminering inom arbetslivet. KRÖNIKA / sida 33 Planera din ekonomi efter pensionen EKONOMI / SIDA 12 Politikerna frågas ut i Heta stolen Under sex dagar sätter vi en politiker i Heta stolen på Äldreforums scen för en utfrågning kring partiernas respektive äldreagenda. HETA STOLEN / sida 20 Tidningen Äldreforum är ETT samarbete MELLAN NEWS55 OCH Sveriges tre största pensionärsorganisationer

2 2 Tidningen Äldreforum SENIORMÄSSOR Ställ ut! Som utställare på News55:s Seniormässor har ni en unik chans att komma i kontakt med tusentals seniorer. Vi anordnar årligen drygt 30 seniormässor runt om i landet. Läs mer på news55.se/massor Karlskrona Kungsbacka Göteborg Sundsvall Halmstad Hässleholm Lidköping Falkenberg Alingsås Ystad Norrköping Borlänge Karlskoga Borås Linköping Stortorget, augusti Kungsbacka teater, 2 september eriksbergshallen, 4-5 september tonhallen, 12 september halmstad Arena, september Kulturhuset, 28 september Folkets park, 2 oktober Falkhallen, 14 oktober estrad Alingsås, 23 oktober bollen, 26 oktober östgötaporten, 1-2 november Folkets hus Galaxen, 6 november nya Folkets Hus, 9 november parkhallen, november missionskyrkan, november

3 Tidningen Äldreforum 3 SKPF sida 5 Artur Ringart sida 33 PRO sida 7 Äldreforum tar ställning för pensionärerna Välkommen till Äldreforum! En kraftsamling av Sveriges tre största pensionärsorganisationer PRO, SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna och nyhetssajten News55.se i Almedalen. Tillsammans representerar vi medlemmar. Vi förenas i vårt engagemang för äldres sak och vår strävan att synliggöra den. I Äldreforum står därför äldrepolitiken i centrum, samtidigt som vi alla är parti politiskt obundna. Nästa år är det val. Två miljoner invånare och var fjärde väljare är 65 år och äldre. Vi representerar med andra ord en betydande grupp och många individer. För första gången gör vi gemensam sak under hela Almedalsveckan. Vår förhoppning är att samarbetet ska bidra till upplysning och bära frukt genom förbättringar för landets pensionärer. Vi koncentrerar oss främst på tre ämnen som vi vet är viktiga för pensionärer: äldres ekonomi, äldres hälsa och åldersdiskriminering. Vi kommer bland annat att lyfta frågor om pensionerna, vården, läkemedel, vaccinationer, sex och samlevnad, välfärdsteknik och om det digitala samhällets utmaningar, möjligheter och brister. Äldreforum har gemensam scen och informationstält vid havet och Almedalen, mitt emot Wisby Strand Congress & Event. Du är varmt välkommen dit. Kom och lyssna och diskutera med oss. Vi ser fram emot många spännande möten och diskussioner! Christina Tallberg, ordförande PRO Berit Bölander, ordförande SKPF Pensionärerna Eva Eriksson, förbundsordförande, SPF Seniorerna Artur Ringart, grundare News55 SPF Seniorerna sida 6 Ansvarig utgivare Fredrik Lundberg Tryckår 2017 Tryckort Linköping LAYOUT Sofia Ekberg Redaktion Hannes Dükler Siri Hill Linnéa Wallin Kontakt redaktion@news55.se News55 AB Slupskjulsvägen Stockholm

4 4 Tidningen Äldreforum Inget tjafs Bara ett smartare val Nya Dacia Sandero Stepway från kr eller med Allt i ett-paket från kr/mån * Nya Dacia Sandero från kr eller med Allt i ett-paket från kr/mån * Välj vårt heltäckande Allt i ett-paket problemfritt bilägande till fast månadskostnad, inkl. finansiering, service och försäkring. FINANSIERING ALLT I ETT SERVICE FÖRSÄKRING Dacia Logan MCV Från KR Dacia Duster Från KR Bilar nuförtiden är fulla av dyra överflödigheter. Men på Dacia har vi bestämt oss för att låta bli allt onödigt extra. Du får redan så mycket bil till ett oslagbart pris. Dacia har stora ambitioner att fylla dina behov, med rätt utrustningsnivå och praktiska funktioner, gott om plats för hela familjen och fantastisk ägarekonomi. Välkommen in på en provkörning! Dacia Sandero: Bensin från kr, diesel från kr (0.9L TCe Bensin, 1.5L Diesel). Bränsleförbrukning vid blandad körning: 0,35 0,49 l/mil. CO 2 -utsläpp: g/km. Dacia Sandero Stepway: Bensin från kr, diesel från kr (0.9L TCe Bensin, 1.5L Diesel). Bränsleförbrukning vid blandad körning: 0,38-0,51 l/mil. CO 2 -utsläpp: g/km. *Finansiering med Dacia Allt i Ett Billån: Sandero från 1206 kr/mån. Baserat på 30% kontant, 84 mån. Inga uppläggningsavgifter eller aviavgifter, Ränta 4,20% effektiv ränta 4,28%. Rörlig ränta baserat på STIBOR90. Körsträcka km/år 36 mån. Dacia reserverar sig för eventuella tryckfel. Bilarna på bilden kan vara extrautrustade. Försäkring via Renault Försäkring beräknat på man 40 år boende i Norrköping. Alla angivna priser är rekommenderade cirkapriser och lokala avvikelser kan förekomma.

5 Tidningen Äldreforum 5 SKPF Pensionärerna Berit Bölander: Oacceptabelt att kvinnor har lägre pension SKPF Pensionärernas ordförande Berit Bölander är en av Sveriges starkaste förespråkare för äldrefrågor. Särskilt nära hjärtat ligger de äldre kvinnor vars låga löner och deltids arbete nu avspeglar sig i det orangea kuvertet. Vilka är de viktigaste äldrefrågorna i dag? Enligt mig är det äldreboendet, vården och omsorgen men också äldres livskvalitet. Hur har man det på ålderns höst? Våra gamla ska kunna leva ett värdigt liv även de sista åren. Många har det bra, men det finns flera brister. Till exempel tidspressar man de anställdas schema på våra äldreboenden. De äldre vill att man ägnar dem tid, men det är något de anställda inte har. När det kommer till vård och omsorg är den stora frågan: Vem vill jobba inom vården? Enligt undersökningar vill drygt 50 procent av vårdpersonalen sluta. Det blir en enorm genomströmning av personal vilket påverkar situationen och patientsäkerheten för de äldre. Vilka frågor vill du särskilt lyfta under Almedalsveckan? I Sverige har vi en stor grupp kvinnor som har oerhört låga pensioner. 80 procent av våra medlemmar är kvinnor och av dem har 60 procent varit anställda på deltid inom kommunen med låg lön, vilket har medfört att de nu har låg pension. Många Jag tror att det handlar mycket om vilken syn vi har på pensionärer. Vad är en gammal människa värd? av dessa kvinnor har tagit hand om hem och barn, vilket är ett nog så viktigt arbete som tyvärr inte värderas därefter. Andra har överhuvudtaget inte erbjudits heltid, medan andra har tvingats gå ner i arbetstid på grund av förslitningsskador och tunga lyft. Kvinnor har lägre pension är män och det är helt oacceptabelt. Limpan kostar lika mycket oavsett vilket kön Berit Bölander är sedan 2015 ordförande för SKPF Pensionärerna. Foto: SKPF Pensionärerna man har. Så hur värderar man kvinnors arbete? Detta är en hjärte fråga som vi vill trycka på under Almedalsveckan. Hamnar äldrefrågorna ofta i skymundan? Ja, det tycker jag. Jag tror att det handlar mycket om vilken syn vi har på pensionärer. Vad är en gammal människa värd? Det finns en myt att en människa som fyller 65 bara är en kostnad, men även pensionärer bidrar till samhällsekonomin. Detta är en grupp som man måste satsa på. Som politiker kanske man inte sätter sig in i frågorna på samma sätt som vi som jobbar med dem dagligen. När man pratar med politikerna om hur verkligheten för våra medlemmar ser ut får de aha-upplevelser. Därför måste vi träffa politiker och berätta hur det är. Droppen får urholka stenen. Det kanske inte går fort men till slut ger det resultat. Kan du bli uppgiven? Nej, aldrig men däremot kan jag bli arg och ledsen. Om jag börjar känna mig uppgiven ska jag säga upp mig från det här uppdraget. Jag försöker istället fokusera på hur vi kan nå en förändring. Vi har redan kommit långt och det tror jag är ett resultat av det här nötandet. Vilka förväntningar har du på Almedalsveckan 2017? Förhoppningen är att vi ska synas i mängden och det kommer vi att göra. Jag tror att politikerna har svårt att se förbi detta. Det är valår nästa år, vi har rätt att rösta och vi är en stor grupp med mycket erfarenhet. Sveriges pensionärsorganisationer organiserar nästan en miljon människor. Det handlar bara om att vi ska höras. Vi har samarbetat med SPF Seniorerna och PRO tidigare, men vi har inte varit lika tydliga som nu. Den förmedlande länken har varit News55 och det känns kanonbra! Vi kommer definitivt att fortsätta att utveckla det här samarbetet efter Almedalsveckan. Siri Hill Namn Berit Bölander Ålder 77 år Bor Bromma Gör Ordförande för SKPF Pensionärerna Om SKPF Pensionärerna Grundades Har ca medlemmar. Läs mer på skpf.se

6 6 Tidningen Äldreforum SPF Seniorerna Christina Rogestam avslutar sitt uppdrag som förbundsordförande för SPF Seniorerna med flaggan i topp. Foto: SPF Seniorerna Christina Rogestam: Vi behöver yngre seniorer för opinionsbildning Christina Rogestam har under tre års tid varit förbundsordförande för SPF Seniorerna, en era som nu går mot sitt slut. Hon minns tillbaka på åren som har bestått av såväl glädje som utmaningar. Enligt Christina Rogestam har de senaste tre åren som förbundsordförande för SPF Seniorerna varit såväl jobbiga som stimulerande, men nu har hon tröttnat på pendlandet och tidiga morgnar. Hade det inte varit för det hade hon gärna suttit kvar på ordförandeposten några år till. Hur ser du tillbaka på din tid som förbundsordförande? Det har varit ansvarsfullt men också stimulerande att leda en så stor organisation och få möjlighet att påverka äldrepolitiken. Vi har satt pensionärernas frågor på dagordningen Vad är det största ni drivit igenom när du suttit vid rodret? Jag tycker att vi lyckats med att sätta pensionärernas frågor på dagordningen. Nödvändigheten att göra något åt pensionerna, framför allt för de med lägst pension, behovet av fler tillgängliga bostäder för seniorer, och maten - både på äldreboenden och i hemtjänsten. Valfriheten att ha rätt till att välja och framför allt välja bort tjänster som inte fungerar för mig. Vad hade du kunnat göra bättre? Alla ideella organisationer, inklusive vi, tappar medlemmar. Vi har inte riktigt hittat något bra sätt att engagera de nya generationerna som inte varit engagerade i folkrörelser på samma sätt som vår generation. Många anser att det är dags att engagera sig i en pensionärsorganisation när man fyllt 75, men vi behöver de yngre seniorerna för opinionsbildning och aktiviteter. Där har vi inte riktigt hittat rätt vägar. Vad vill du säga till din efterträdare Eva Eriksson? Jag hoppas att hon ska fortsätta det idoga arbetet i samarbete med de andra pensionärsorganisationerna, men inte heller tappa bort de frågor där vi skiljer oss åt, som lagen om valfrihet. Om jag till exempel inte trivs med de personer som kommer från hemtjänsten vill jag kunna ha rätt att byta till någon annan utförare och jag vill även ha rätt att bestämma själv vad jag vill äta. Vad tycker du om att pensionärsorganisationerna nu börjat närma sig varandra? Jag tycker att det är bra att vi kan jobba ihop om exempelvis behovet av förändringar i pensionssystemet, fler äldreboenden, och satsning på fler seniorer i de beslutande organen. Organisationerna har olika grundinställningar i några frågor, men i konkreta frågor där vi tycker lika och kan jobba ihop får vi ett större genomslag. Vad kommer du att ägna din tid åt nu? Det vet jag inte riktigt, men jag har en stor golden retriever som heter Romeo som längtar efter fler långa promenader. Och så står en vävstol på landet och väntar på mig. Så du kommer inte att engagera dig i någon pensionärsorganisation hemma i Göteborg? Det vet man aldrig. Kanske om suget blir för stort. Jag sitter i styrelsen för två fastighetsbolag, Balder och Stenvalvet, så jag kommer inte att bli sysslolös, avslutar Christina Rogestam. Linnéa Wallin Namn Christina Rogestam Ålder 73 år Bor Göteborg Gör Tidigare förbundsordförande för SPF Seniorerna. Om SPF Seniorerna Grundades 1939 och har ca medlemmar. Läs mer på

7 Tidningen Äldreforum 7 PRO Namn Christina Tallberg Ålder 74 år Bor Tyresö Gör Ordförande för PRO Om PRO Grundades 1942 och har ca medlemmar. Läs mer på Christina Tallberg är PRO:s första kvinnliga ordförande. Foto: Jack Mikrut Christina Tallberg: Öka pressen på politikerna PRO:s ordförande Christina Tallberg ser fram emot en solig Almedalsvecka där hon tillsammans med de andra pensionärsorganisationerna vill öppna ögonen på besluts fattarna. Christina Tallberg har som ordförande länge kämpat för att föra fram organisationens hjärtefrågor. Almedalen ser hon som ett gyllene tillfälle att rekrytera medlemmar och upplysa politikerna om att pensionärerna är många. 25 procent av väljarkåren för att vara exakt. Vad vill du lyfta fram i Almedalen? Det är många frågor! Men vi lyfter främst pensionärers ekonomi, åldersdiskrimineringen och det tabubelagda ämnet om sex och samlevnad. De som har gått i pension måste få en pension som de kan leva ett gott liv på. En del har det bra men många ensamstående kvinnor har alldeles för låg pension, det är min allra viktigaste fråga. Som pensionär ska du kunna leva ett bra liv trots att du lever ensam. Det är dags att öka pressen på politikerna! Vilka är de viktigaste äldrefrågorna i dag? Pensioner som det går att leva på. Detta måste åtgärdas för nuvarande och kommande pensionärer. Det krävs en utvärdering av hela pensionssystemet där såväl den allmänna pensionen med inkomst- och premiepension som tjänstepensioner och eventuella privata pensioner inkluderas. Det tar tid. Men många kvinnor födda inser nu att de får alldeles för lite pension. Här krävs snabba insatser. Ett höjt bostads tillägg skulle vara ett träffsäkert sätt att nå de med de lägsta pensionerna. Vård och omsorg efter dina behov. Om det behövs hjälp via kommunen med äldreomsorg är det viktigt att kunna få det. Det måste gå att lita på äldreomsorg en och sjukvården. Äldre blir många gånger sämre bemötta, så får det bara inte vara. Hamnar äldrefrågorna ofta i skymundan? Både och. En del syns ju mycket i media. Under Almedalsveckan presenterar PRO en rapport som visar hur äldrefrågorna tar plats i samhällsdebatten och hur representationen ser ut i våra folkvalda församlingar. Av Som pensionär ska du kunna leva ett bra liv trots att du lever ensam 349 ledamöter i riksdagen är endast 20 över 65 år, och av de är endast sex ledamöter över 70 år, alltså ett försvinnande litet antal! Det verkar som om man inte vill ta tillvara på äldres erfarenheter och kunskaper. Det bästa är om det finns en blandning av människor när beslut fattas. Unga, äldre, kvinnor, män och personer med olika bakgrund. Nu är det många beslutsfattare i samma ålder vilket speglar besluten som fattas. Det är dags att ta tillvara på den erfarenhet och kompetens som finns! Vilka konkreta åtgärder krävs för att situationen för äldre i Sverige ska bli bättre? Väldigt mycket. Det krävs en ambitionshöjning inom äldreomsorgen. Idag har du rätt till en äldreomsorg som ger en skälig levnadsnivå, PRO kräver att det ändras till goda levnadsvillkor. Det handlar inte bara om ord utan om faktiskt innehåll. Det är till exempel alldeles för svårt att beviljas plats på äldreboenden med heldygnsomsorg. Äldre personer är inte betjänta av att hemtjänsten svischar in i 10 minuter några gånger om dagen. Det handlar om människor. Nivån måste höjas och personalen måste få bättre arbetsvillkor för att kunna göra ett bra jobb. Många som arbetar inom äldrevården är missnöjda med sin arbetssituation och vill sluta, det är förfärande. Vilka reformer tycker du har bidragit till att situationen för äldre har förbättrats? I år fyller PRO 75 år. Frågorna som gjorde att PRO bildades var låga pensioner och att det rådde en enorm fattigdom. Många bodde till exempel uruselt, så ur det perspektivet har mycket förändrats. Vi jobbar fortfarande med samma frågor idag, men i en annan tid. Jag förstår inte att det ska vara så stor skillnad mellan en löntagare och en pensionär utgifterna är desamma trots allt. Äldre personer äter ju inte mindre bara för att de går i pension! Vilka förväntningar har du på Almedalsveckan 2017? Jag hoppas att vi kan möta de beslutsfattare vi önskar, att det kommer mycket folk och att man förstår att vi pensionärer är många. Och jag hoppas på bra väder, att det är varmt och skönt och inte regnar! PRO har även ett tält som sköts av våra aktiva medlemmar på Gotland. Där får man veta mer om allt vi gör i vår organisation och förhoppningsvis får vi många nya medlemmar. Linnéa Wallin

8 8 Tidningen Äldreforum Scenprogram Äldreforum i Almedalen 2017 För första gången går Sveriges tre största pensionärsorganisationer ihop i ett unikt stort samarbete i Almedalen. Tillsammans med News55 driver PRO, SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna sina viktigaste frågor på en gemensam arena. Här är hela programmet under Almedalsveckan.

9 Tidningen Äldreforum 9 Måndag Hur ser LibeRAL erna på pensionär ernas villkor inför valet? Måndag 3 juli, 08:00-09:00 När riksdagen i mitten av 1990-talet fattade beslut om att reformera pensionssystemet fanns det pensionärer med en inkomst under EU:s fattigdomsgräns, idag är de över Vilka förändringar krävs i det svenska pensionssystemet för att alla ska kunna leva på sina pensioner? Det nuvarande pensionssystemet beslutades av riksdagen för mer än 20 år sedan. Beslutet vilar på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Krist demokraterna. Någon officiell utvärdering av systemet har ännu inte skett. Under Almedalsveckan frågar Äldreforum ut alla partier i riksdagens pensionsgrupp om hur de ser på det nuvarande pensionssystemet och vilka förändringar de vill se. Först ut är Liberalerna. Mats Persson är riksdagsledamot från Lund och Liberalernas representant i pensionsgruppen. Medverkande: Mats Persson, riksdagsledamot (L), Artur Ringart, moderator. Äldrefrågor på undantag måndag 3 juli, Pensionärer betraktas som en del av en enhetlig och homogen grupp. Oavsett yrkeserfarenhet, fysisk och psykisk status. Det är en bild som forskare och debattörer i panelen vill förändra. PRO presenterar siffror kring äldrefrågor med fokus på representationen av äldre i riksdagen och EU-parlamentet. Medverkande: Olle Wästberg, debattör, John Mellkvist, Head of Future and Strategy, Mindsmakers PR, Jan Andersson, ordförande PRO Skåne. Varför måste KOntanterna bort? Måndag 3 juli, 10:00-11:30 Den nya digitala ekonomin slår hårt mot de som inte är data- eller mobilkunniga. Banker, penningtransportföretag och butiker vill styra betalningen till kreditkort eller andra digitala betalningslösningar som Swish. Men vad händer med de som känner att de står utanför? Bland dom många pensionärer. Medverkande: Christina Tallberg, ordförande PRO, Christina Rogestam, fd. ordförande SPF Seniorerna, Berit Bölander, ordförande SKPF Pensionärerna, Björn Eriksson, initiativtagare, Kontant upproret, Bengt Nilervall, Svensk handel, Johan Nilsson, Bankomat. Enad äldreagenda Måndag 3 juli, 11:30-13:00 De största pensionärsorganisationerna har närmare medlemmar. Det kan innebära tungan på vågen i ett osäkert val år Många upplever att kärnfrågorna för äldre - som pensionärers ekonomi, hälsa och åldersdiskriminering - inte prioriteras. Det är dags för en enad äldreagenda! För att råda bot på detta så slår sig PRO, SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna samman i ett unikt samarbete: Arena Äldreforum. För första gången samlas de största pensionärsorganisationerna i ett gemensamt utspel. De berättar om sina huvudpunkter under kommande vecka och bjuder in till diskussion och synpunkter. Under valåret 2018 kommer inte röster tiga still. NÄR MATTKANEN ÄR FARLIG ARE ÄN TRAFIKEN: NOLL VISION FÖR FALL OLYCK OR BLAND PENSIONÄRER Måndag 3 juli, Varje år skadas människor så allvarligt i fallolyckor att de måste läggas in på sjukhus, majoriteten av dem är pensionärer. Över tusen personer dör, en siffra som har mer än fördubblats sedan år En betydande riskfaktor är felaktig läkemedelsanvändning. Det är hög tid för en säkrare läkemedelsbehandling och en nollvision för fallolyckor bland pensionärer! Medverkande: Erik Rosendahl, professor Umeå universitet, institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Christina Rogestam, f.d. ordförande, SPF Seniorerna, Christina Tallberg, ordförande, PRO, Ola Billger, kommunikations chef Socialstyrelsen, Doris Ahlgren, pensionär. PENSIONÄR I DAG, I MORGON OCH I FRAMTIDEN Måndag 3 juli, Hur går framtidens anställda i pension? Vad kan historien, dagens trender och omställningsbehov lära oss om anställdas arbetsliv, livsval och pensionsbeslut i framtiden? Klarar framtidens trygghetssystem att ta hand om medborgare vars yrken vi inte ens känner till i dag? Pension i dag: Vad är kollektiv avtalad pension värd? Ungefär tjänstemän jobbar på företag utan kollektivavtal. Deras arbetsgivare tycker ofta själva att de erbjuder en bra tjänstepension men missar att höga avgifter gröper ur de anställdas pensioner Pensionssystemet i framtiden Kommer vi att ha fasta anställningar eller hyr företagen in kompetens för specifika uppdrag när gig-ekonomin slår igenom fullt ut? Hur förändrar digitaliseringen vårt sätt att se på arbete och på pension? Özz Nûjen lyfter blicken Pensionär imorgonvilka är förväntningarna på pensionärslivet när man är 21 respektive 83 år? Resa jorden runt, hoppa bungy jump eller börja en ny karriär hur ser vi på livet som pensionär? Hur behöver pensionssystemet förändras för att möta behoven hos framtidens pensionärer? Tre generationer politiker möts i en diskussion om situationen för dagens yrkes verksamma och deras pensioner. Medverkande: Staffan Ström, pensionsekonom Alecta, Emilia Emtell, kommunikationsstrateg PTK, Eva Trouin, Sverigechef Nordnet, Anna Karin Hatt, VD Almega, Camilla Frankelius, förhandlingschef Sveriges Ingenjörer, Anders Lund kvist, ekonomie doktor, Magnus Billing, VD Alecta, Özz Nûjen, komiker, Barbro Westerholm, riksdagsledamot (L), Evelina Robertson, vice förbundsordförande CUF, Berit Högman, vice gruppledare riksdagen Socialdemokraterna. Musik som brobyggare Måndag 3 juli, Dagens erfarna generation har mer gemensamt med den yngre än tidigare generationer och en brobyggare är musiken. Något som också gör att arbetsklimat och samhällsklimat mellan generationer har underlättats. Har dagens House-generation något gemensamt med Rolling Stones-generationen? Samtal om musikens betydelse som brobyggare. Tävling om vem som känner igen flest låtar. Alla som vill får delta! Tisdag VAD VILL CENTERPARTIET MED PENSIONERNA? Tisdag 4 juli, 08:00-09:00 När riksdagen i mitten av 1990-talet fattade beslut om att reformera pensionssystemet fanns det pensionärer med en inkomst under EU:s fattigdomsgräns, idag är de över Vilka förändringar krävs i det svenska pensionssystemet för att alla ska kunna leva på sina pensioner? Det nuvarande pensionssystemet beslutades av riksdagen för mer än 20 år sedan. Beslutet vilar på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Krist demokraterna. Någon officiell utvärdering av systemet har ännu inte skett. Under Almedalsveckan frågar Äldreforum ut alla partier i riksdagens pensionsgrupp om hur de ser på det nuvarande pensionssystemet och vilka förändringar de vill se. Idag är det Centerpartiets tur. Solveig Zander är sedan 2006 riksdagsledamot för Centerpartiet och representant i pensionsgruppen. Medverkande: Solveig Zander, riksdagsledamot (C), Anders Palmgren, moderator. Varför vill ingen jobba i vården? Tisdag 4 juli, 09:00-10:00 Missnöjet bland svensk vårdpersonal är skyhögt jämfört med liknande länder inom EU. Varför är det så? Hur ska vi trygga vården för framtidens åldringar? Medverkande: Raimo Pärssinen, ordförande riksdagens arbetsmarknadsutskott (S), Jacob Sandgren, personallandstingsråd Landstinget Sörmland, Berit Bölander, ordförande SKPF Pensionärerna, Susanne Rolfner Suvanto, utredare Omvårdnadsinstitutet. Äldrefrågor på undantag Tisdag 4 juli, 10:00-11:30 PRO och Norstat presenterar nya siffror kring äldrefrågor på undantag med fokus på representationen av äldre i yrkeslivet. När man blir pensionär betraktas man som en del av en enhetlig och homogen grupp. Oavsett yrkeserfarenhet, fysisk och psykisk status. Det är en bild som både forskare och debattörer i panelen vill förändra. Medverkande: John Mellkvist, Head of Future and Strategy Mindmakers PR, Claes Elfsberg, journalist, Ingemar Skoog, professor Göteborgs Universitet. FRAMTIDENS ÄLDRE BOENDEN FINNS HÄR I DAG Tisdag 4 juli, 11:30-13:00 Vilka krav ställs på morgondagens äldreboenden?

10 10 Tidningen Äldreforum Scenprogram Allt fler aktiva pensionärer vill ha mer än höj- och sänkbara sängar. Med design, teknik och kvalitet kan vi möta behoven inför framtiden. Vi diskuterar nya tankemodeller för att förbättra omvårdnad och boende. Humana är Sveriges ledande privata idédrivna omsorgsföretag. De har medarbetare i Sverige, Norge och Finland som arbetar efter samma vision: Alla har rätt till ett bra liv. Företaget driver tesen att passionerad omsorg och privat ägande kan gå hand i hand. Den tärande pensionären Tisdag 4 juli, 13:00-14:00 Tärande eller närande? De flesta tror nog att pensionärer är tärande på samhällsekonomin. Vi har vägt det mot vad pensionärerna bidrar med. Här presenteras en unik utredning om vad som är sant när det gäller pensionärers påverkan på svensk ekonomi. Medverkande: Malin Quick Oljelund, politisk sekreterare SKL, Katarina Brännström, riksdagsledamot (M), Berit Bölander, ordförande SKPF Pensionärerna. Får man hångla efter 65? Tisdag 4 juli, 14:00-15:00 Att ha en lång livserfarenhet kan ge ett gott självförtroende och hög självkännedom. Att bli äldre innebär också att fler får erfarenhet av att förlora en partner och kanske vill träffa någon ny. Samtidigt får många äldre en ny hälsosituation. Kroppens funktioner förändras och många blir beroende av vård och omsorg för att klara sin vardag. Att kunna behålla den sexuella lusten, förmågan och aktiviteten innebär livskvalitet. Sexuellt välbefinnande främjar också hälsa och borde därmed vara prioriterat i folkhälsoarbetet. Hur kan vi verka för det? Vilka hinder och möjligheter finns det för att fler äldre ska känna trygghet i sin sexualitet och bli nöjda med sitt sexliv? Medverkande: Maria Bergström, moderator RFSU, Anna Werkelin Ahlin, sakkunnig PRO, Åsa Regnér, äldre- och jämställdhetsminister (S), Suzann Larsdotter, sakkunnig och sexolog RFSU, Peter Öberg, professor vid Högskolan i Gävle. Vem har koll på dina läkemedel? Tisdag 4 juli, 15:00-16:00 Hur säkerställer vi en trygg och säker läkemedelsbehandling för landets två miljoner pensionärer? Felaktig läkemedelsbehandling leder till onödigt lidande och kostar vården. Medverkande: Lars-Åke Söderlund, chef nationella kunder Apoteket, Eva Fernvall, chef Public Affairs Apoteket, Christina Tallberg, ordförande PRO, Eva Olofsson, ordförande SKL:s beredning för primärvård och äldreomsorg, Christina Rogestam, fd. ordförande SPF Seniorerna. Onsdag VAD VILL SOCIALDEMOKRAT ERNA MED PENSIONERNA? Onsdag 5 juli, 08:00-09:00 De största pensionärsorganisationerna har närmare medlemmar. Det kan innebära tungan på vågen i ett osäkert val år Många upplever att kärnfrågorna för äldre - som pensionärers ekonomi, hälsa och åldersdiskriminering - inte prioriteras. Vi ställer partiet mot väggen. Annika Strandhäll (S) är sittande socialförsäkringsminister. Hon är just nu dessutom tillförordnad folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister och frågas ut om partiets syn på äldrefrågor inför höstens val. Medverkande: Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister (S), Anders Palmgren, moderator. Vad händer med pensions Pengarna? Finns det något kvar? Onsdag 5 juli, :30 Pensionssystemet ska ge ekonomisk trygghet, vara rättvist och bidra till att minska de ekonomiska klyft orna i samhället. Är dagens pensionssystem hållbart för dagens och morgondagens pensionärer? Vilka förändringar krävs här och nu för att ge dagens och morgondagens pensionärer en bättre ekonomi. Medverkande: Ole Settergren, analyschef Pensionsmyndigheten, Anders Thoré, sakkunnig pensionsfrågor PRO, Christina Tallberg, ordförande PRO, Berit Bölander, ordförande SKPF Pensionärerna, Christina Rogestam, fd. förbundsordförande SPF Seniorerna, Helena Blomquist, moderator News55. NATIONELL VACCINATION FÖR ÄLDRE - SPARAR LIV OCH RESURSER Onsdag 5 juli, 12:00-13:00 Sverige saknar ett nationellt vaccinationsprogram för äldre. Trots att det skulle hjälpa många äldre att fortsätta vara friska har regeringen inte agerat. En expert från Storbritannien berättar om deras äldrevaccinationsprogram och vilka resultat som uppnåtts. Folkhälsomyndigheten har föreslagit nationell influensavaccination för äldre, men regeringen har inte återkommit. Storbritannien är en föregångare när det gäller att värna äldres hälsa. En expert från Storbritannien samtalar om hur vaccinationsprogrammet för äldre fungerar där och vilka resultat som uppnåtts. Medverkande: Pauline MacDonald, Former National Programme Director, National Health Service, Anders Tegnell, statsepidemiolog, Folkhälsomyndigheten, Christina Tallberg, ordförande PRO, Christina Rogestam, fd. förbundsordförande, SPF Seniorerna. Pensionerna och jämställdheten Onsdag 5 juli, 13:00-14:00 Om mannens genomsnittliga pension räcker hela dagen tar kvinnans slut kvart i fem. Ojämställdheten som finns i arbetslivet förstärks när man tar ut sin pension. Varför bestämmer könet pensionens storlek? Medverkande: Ossian Wennström, förhandlare SKL, Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister (S), Berit Bölander, ordförande SKPF Penisonärerna, Torbjörn Dahlin, utredare Kommunal. UTDELNING ÅRETS SENIOR Onsdag 5 juli, 14:00-14:10 Medverkande: Christina Rogestam, förbundsordförande SPF Seniorerna och Gunilla Lindahl, chefredaktör Senioren. OBLIGATORISKA RÅD FÖR ÄLDRE! DAGS ATT LAGTIFTA OM PENSIONÄRSRÅD? Onsdag 5 juli, 14:10-15:00 Varför saknar närmare tio procent av befolkningen demokratisk representation? Pensionärsråd gör det möjligt för kommuner, landsting och regioner att ta del av äldres erfarenheter och synpunkter innan de politiska församlingarna beslutar om saker som rör äldre. Det stora flertalet av landets kommuner och landsting har pensionärsråd, men det varierar stort hur dessa fungerar. Ett fåtal kommuner och landsting saknar helt pensionärsråd. I Finland, Norge och Danmark förskriver lagen att kommunerna och landsting ska inrätta äldreråd och ge dem både insyn och inflytande. Vad kan vi lära av våra grannländer och när får även Sveriges äldre rätt till insyn och inflytande via råd. Medverkande: David Fältenius, Universitets lektor statsvetenskap Umeå universitet, Paul Lindvall (M), ordförande beredning för demokratifrågor SKL, Jan Terje Davidsson, förbundsledare för Pensjonistforbundet Norge, Artur Ringart, moderator News55. Pensionärernas krav inför valet Onsdag 5 juli, 15:00-16:00 Vi vill sätta fokus på villkoren för dagens och morgondagens pensionärer. En bärande del i villkoren är det nuvarande pensionssystemet som vi vill få belyst hur slår det egentligen, hur var det tänkt och vad ska det bli i framtiden? Brinnande frågor för många av dagens och morgondagens pensionärer. Var femte invånare och var fjärde väljare är 65 år eller äldre. Det motsvarar drygt två miljoner människor. Men det betyder inte att äldre är en homogen grupp. Många äldre, speciellt kvinnor, har en ansträngd ekonomi. Värdefull erfarenhet försvinner när äldre kastas ut och tvingas bort från arbetslivet i förtid. Samtidigt ökar behovet av en allt mer specialiserad vård och omsorg. I ett unikt samarbete berättar Sveriges största pensionärsorganisa tioner vad de förväntar sig av riksdagspartierna under Medverkande: Christina Tallberg, ordförande PRO, Berit Bölander, ordförande SKPF Pensionärerna, Christina Rogestam, förbundsordförande SPF Seniorerna. Musik som BRO BYggare Onsdag 5 juli, 16:00-17:00 Dagens erfarna generation har mer gemensamt med den yngre än tidigare generationer och en brobyggare är musiken. Något som också gör att arbetsklimat och samhällsklimat mellan generationer har underlättats. Har dagens House-generation något gemensamt med Rolling Stones-generationen? Samtal om musikens betydelse som brobyggare. Tävling om vem som känner igen flest låtar. Alla som vill får delta!

11 Tidningen Äldreforum 11 Torsdag VAD VILL KRISTDEMOKRAT ERNA MED PENSIONERNA? Torsdag 6 juli, 08:00-09:00 Kristdemokraterna är av tradition ett parti med många äldre väljare. Men hur blir det med en rekord ung partiledare inför höstens val? Utfrågning om partiets äldreagenda. Medverkande: Anders Palmgren, moderator, Jakob Forssmed, riksdagsledamot (KD). Hur speglas pensionärer i media och reklam? Torsdag 6 juli, 10:00-11:30 Äldre människor är inte särskilt intressanta för media, vare sig i nyhetsrapportering eller i reklamfilmer. Den gängse bilden är att människor över 65 inte är särskilt nyfikna på omvärlden eller benägna att ändra sina konsumtionsmönster. Hur ser mediecheferna på detta? Tidigare var målgrupperna i åldern år. Nu fokuserar många medier på personer i åldrarna 15-49, vilket utelämnar mer än en fjärdedel av befolkningen! Medverkande: John Mellkvist, Head of Future and Strategy Mindmakers PR. Välfärdsteknik på våra villkor? Torsdag 6 juli, 13:00-14:00 Trygghetslarm digitaliseras, fysiska nycklar ersätts med nyckelfri hemtjänst och kommuner prövar personlig tillsyn nattetid med en mörkerseende kamera. Vissa hemtjänstbesök kan komma att ersättas med kontakt via tv eller surfplatta i framtiden. Dagens äldre har lång erfarenhet av teknikgenombrott under sin livstid. Rätt använd kan välfärdsteknik befria människor från de begränsningar som en åldrande kropp skapar och höja livskvaliteten avsevärt. Det är hur tekniken tillämpas och samspelet med användaren som avgör om den blir en positiv kraft eller inte för den enskilde. Man får inte blunda för de farhågor som följer med ökad teknikanvändning. Det finns oro för att äldre personer ska tvingas till lösningar man inte förstår eller känner sig bekväm med. Den oron måste tas på allvar och diskuteras. Om och hur välfärdsteknik ska användas är i hög grad en politisk fråga och därför viktig att debattera. Medverkande: Tomas Lagerwall och Claes Tjäder, författare till rapporten Välfärdsteknik - hot eller möjlighet?, PRO. SÅ FÖRHINDRAR BOVIERAN ENSAMHET - VÅR TIDS STÖRSTA FOLKSJUKDOM Torsdag 6 juli, 14:00-15:00 Ett nytt och unikt sätt att se på äldre ligger till grund för framtidens äldreboenden när företaget Bovieran bygger nytt på ett antal platser i Sverige. För Bovieran står gemenskap och social samvaro för de boende i främsta rummet. Gemenskap ska genomsyra allt Bovieran gör, varje dag. Från att bygga hus med ett optimalt antal lägenheter för att lära känna grannarna till att skapa ytor som gör det enklare att umgås. Ambitionen är att fortsätta sätta social samvaro i centrum, både genom att vidare utveckla företagets koncept och att skapa nya möjlig heter för samverkan mellan Bovierans bostads rättsföreningar i Sverige. Medverkande: Sören Runsteen, VD Bovieran. Alla trillar Torsdag 6 juli, 15:00-16:00 Varje år skadas människor så allvarligt i fallolyckor att de måste läggas in på sjukhus, majoriteten av dem är pensionärer. Över tusen personer dör, en siffra som har mer än fördubblats sedan år En betydande riskfaktor är felaktig läke medelsanvändning. Utöver det stora mänskliga lidandet uppskattas samhällskostnaderna till närmare 11,6 miljarder. Det är hög tid för en säkrare läkemedelsbehandling och en nollvision för fallolyckor bland pensionärer! Musik som BRO BYggare Torsdag 6 juli, 16:00-17:00 Dagens erfarna generation har mer gemensamt med den yngre än tidigare generationer och en brobyggare är musiken. Något som också gör att arbetsklimat och samhällsklimat mellan generationer har underlättats. Har dagens House-generation något gemensamt med Rolling Stones-generationen? Samtal om musikens betydelse som brobyggare. Tävling om vem som känner igen flest låtar. Alla som vill får delta! Fredag VAD VILL MODERATERNA MED PENSIONERNA? Fredag 7 juli, 08:00-09:00 Lars-Arne Staxäng är moderat politiker och lokförare. Han är riksdagsledamot sedan 2006 och ordinarie ledamot i Socialförsäkringsutskottet. Staxäng berättar om partiets fokus på äldrefrågor inför höstens val. Medverkande: Lars-Arne Staxäng, riksdagsledamot (M), Anders Palmgren, moderator. Hur är det att vara äldst i riksdagen? Fredag 7 juli, 09:00-10:00 En av få riksdagsledamöter över 65 år Barbro Westerholm (L), berättar om kampen för att få upp äldrefrågor på den politiska agendan. Vilka är hennes kärnfrågor inför valet? Medverkande: Barbro Westerholm (L), riksdagsledamot, Artur Ringart, moderator. Arbete efter 67 Fredag 7 juli, 10:00-11:30 Vilka nya krav kommer att ställas på morgon dagens äldre? Musik som brobyggare Torsdag 6 juli, 16:00-17:00 Dagens erfarna generation har mer gemensamt med den yngre än tidigare generationer och en brobygg are är musiken. Något som också gör att arbetsklimat och samhällsklimat mellan generationer har underlättats. Har dagens House-generation något gemensamt med Rolling Stones-generationen? Samtal om musikens betydelse som brobyggare. Tävling om vem som känner igen flest låtar. Alla som vill får delta! Lördag VAD VILL MILJÖPARTIET MED PENSIONERNA? Lördag 8 juli, 08:00-09:00 När riksdagen i mitten av 1990-talet fattade beslut om att reformera pensionssystemet fanns det pensionärer med en inkomst under EU:s fattig domsgräns, idag är de över Vilka för ändringar krävs i det svenska pensionssystemet för att alla ska kunna leva på sina pensioner? Det nuvarande pensionssystemet beslutades av riksdagen för mer än 20 år sedan. Beslutet vilar på en överenskomm else mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Krist demokraterna. Någon officiell utvärdering av systemet har ännu inte skett. Under Almedalsveckan frågar Äldreforum ut alla partier i riksdagens pensionsgrupp om hur de ser på det nuvarande pensionssystemet och vilka förändringar de vill se. Sist ut är Miljöpartiets ekonomisk-politiska talesperson Janine Alm Ericson. Medverkande: Janine Alm Ericson, riksdagsledamot (MP), Anders Palmgren, Moderator. Reservation för eventuella ändringar.

12 12 Tidningen Äldreforum Ekonomi Expertens tips för ett säkert sparande Skaffa dig en överblick Hur mycket kommer du totalt att få ut i pension i månaden? Logga in på minpension.se och ta reda på vilka dina ekonomiska förutsättningar är. Se över återbetalningsskyddet Behöver du ett återbetalningsskydd eller inte? Ta reda på hur dina behov ser ut. Gör upp en pensionsbudget och gör den i tid Vad har du får kostnader och utgifter? Kommer din pension att täcka dessa? På hallakonsument.se/ budgetkalkylen kan du göra en ekonomisk kalkyl. Så planerar du din ekonomi efter pensionen Pensionen är något som tvingar många äldre att vända på varenda krona. Så hur ska vi planera? Hur ska vi spara? Och vilka klaver bör vi inte trampa i? Äldreforum har låtit en pensionsexpert räta ut ett och annat frågetecken. Oroar du dig för pensionen? I så fall är du inte ensam. Enligt en undersökning från Pensionsmyndig heten känner drygt 28 procent detsamma, men det finns flera saker du kan göra för att bringa klarhet i oredan. Det menar Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten. Den oro som många känner minskar när man har tagit reda på hur det faktiskt ligger till, det vill säga hur mycket pengar man kommer att få ut när man går i pension, säger Monica Zettervall. Allt måste kännas rätt Enligt Monica Zettervall är målgruppen 55+ av naturliga skäl de som är mest intresserade av pensionsfrågor. De är också generellt sett mer på lästa, men samtidigt är det många detaljer som är svåra att hålla koll på, menar Monica Zettervall. Många upplever att det är svårt att veta hur man ska göra och planera uttaget av pensionen. Man har ju inte heller möjlighet att öva på att gå i pension, övning ger färdighet säger man ju, men pensionera sig gör man bara en gång i livet. Därför är det viktigt att man känner att man har gjort rätt och att man har tagit medvetna beslut kring uttaget av sin pension. De vanligaste fällorna En typisk fälla vid 61 års ålder är att man fortsätter att jobba samtidigt som man tar ut sin allmänna pension för att istället placera pengarna. Detta ger för de allra flesta en lägre total pension under åren som pensionär. Placeringen av pensionskapitalet kan också innebära dyra avgifter. Många tror att de ska tjäna på att göra så, men egentligen tar man en väldigt stor risk. Vi avråder från att ta ut allmän pension tidigt om syftet är att spekulera med pengarna, säger Monica Zettervall. En annan fälla är för de som tar ut minsta möjliga av sin premiepension precis när de har fyllt 61. Då får man ett intyg av oss att man är pensionär, intyget gör att man kan få pensionärsrabatter och resa billigare med kollektivtrafiken. Det är inte att rekommendera för de som är arbetslösa eller är oroliga för att bli det. Så fort du tar ut minsta del av din allmänna pension så blir din a-kassa lägre, fortsätter hon. Lagt kort ligger Det är många som inte riktigt vet skillnaden mellan tjänstepension och allmän pension när det kommer till flexibilitet. När man väl har börjat ta ut sin tjänstepension så är det oftast lagt kort ligger, du kan inte ändra uttagstid, du kan inte stoppa utbetalningen En typisk fälla är att man fortsätter jobba samtidigt som man tar ut sin allmänna pension och inte heller lägga till eller ta bort återbetalningsskydd. Den allmänna pensionen är mycket mer flexibel. Du kan exempelvis ta ut den i delar, du kan jobba samtidigt som du tar ut den och du kan stoppa utbetalningarna, säger Monica Zettervall. Ett annat tips är att se över återbetalningsskyddet i din tjänstepension innan du börjar ta ut den. Har man återbetalningsskydd innebär det att ens familj får dina tjänstepensionspengar om du dör. I första hand går de till ens maka, make eller sambo och i andra hand till ens eventuella barn. Tar man bort skyddet så får man en högre pension själv och har man kvar det så får man en lägre pension. Det kan vara värt att fundera över om man behöver återbetalningsskydd eller inte. Om du lever med någon som tjänar mer än du och om du har vuxna barn så kanske du ska välja bort återbetalningsskyddet. Den vanligaste frågan Hur mycket får jag i månaden? det är den vanligaste frågan som Pensions myndighetens kundtjänst får. Monica Zettervalls tre bästa råd för de som är oroliga för om ekonomin kommer att gå ihop är: Planera, planera och planera. Ta reda på hur det ser ut för just dig. Vad får du ut varje månad? Vissa gör till och med så att de tar reda på hur mycket pengar de kommer att få ut varje månad och sedan testar de att leva på det beloppet långt innan de pensionerar sig. Räcker inkomsten för att täcka alla utgifter? Det handlar inte bara om vad du kommer att ha för inkomster den dag du går i pension. Det handlar lika myck et om vilka kostnader och utgifter du har och det är ju väldigt individuellt. Därför borde alla som ska pensionera sig göra en pensions budget och gärna så tidigt som möjligt. Ju mer man kan planera desto bättre är det, avslutar Monica Zettervall. Siri Hill

13 Tidningen Äldreforum 13 HELA DEN HÄR ARTIKELN ÄR EN ANNONS Ta ut och sätt in via Bankomats automater Att man kan ta ut sedlar från en blå automat är knappast en överraskning för någon. Men att det även går att sätta in via automater är inte lika känt. Och att Bankomat är ett företag och inte bara ett varumärke leder ofta till ett och annat höjt ögonbryn. Vi tog över automaterna från bankerna för flera år sedan, men många förknippar dem fortfarande starkt med sin bank. Det är till och med så att en del tror att de bara kan använda de automater som står på den egna bankens kontor eller sitter i väggen precis utanför. Så är det verkligen inte, våra automater är öppna för alla - oavsett var de är placerade, berättar Nina Wenning, vd på Bankomat AB. Det var de fem största bankerna i Sverige som bildade Bankomat. Tanken var att samla kompetens, göra sedlar tillgängliga och samtidigt underlätta teknisk utveckling och geografisk planering. Det har gjort det möjligt för oss att till exempel förebygga kortbedrägerier, införa trygghetskameror och utveckla bra tjänster för synskadade. Vi har också tagit bort automater där de stått tätt för att istället öka kvalitet och tillgänglighet på de som är kvar, fortsätter Nina. Att göra en insättning via automat kan kanske kännas ovant för den som aldrig har gjort det, men i själva verket är det enkelt. Du använder ditt bankkort precis som när du ska ta ut sedlar. Efter att du satt in det i automaten följer du instruktionerna på skärmen. Sedlarna sätts in på det konto som är kopplat till kortet, förklarar Nina. I dagsläget finns det insättningsautomater på över 150 orter i Sverige. Oftast är de placerade på bankkontor, men Bankomat öppnar i hög takt även så kallade kontantcenter med både insättnings- och uttagsautomater i gallerior och andra trygga inomhusmiljöer. Bankkontoren förändras. De flyttar, bygger om eller stänger. Samtidigt är bankerna måna om att fortsätta erbjuda kontantservice till sina kunder och det gör att våra automater blir allt viktigare. Vi ser därför till att finnas på centrala ställen där man ofta har Alla med ett bankkort kan använda Bankomats uttagsautomater. I dagsläget kan kunder till Handelsbanken, Nordea, SEB, Länsförsäkringar och Swedbank med Sparbankerna sätta in sedlar via insättningsautomaterna. vägarna förbi. Gallerior och handelsplatser är perfekta för våra kontantcenter. Innan året är slut har vi ett 80-tal klara, från Haparanda i norr till Trelleborg i söder, säger Nina. Det är orter med fler än invånare som kan vara aktuella för kontantcenter. Vi kan inte finnas överallt och måste vara säkra på att automaterna kommer att användas. Men vi gör vårt bästa för ha en så bra geografisk spridning som möjligt, berättar Nina. Den stora utmaningen har visat sig vara att hitta bra lokaler. På en del orter är behovet större än utbudet. Uppsala, Södertälje och Skärholmen är exempel på ställen där vi så snart som möjligt vill öppna fler kontant center, avslutar Nina. Om Bankomat AB Grundades 2010 av SEB, Nordea, Handelsbanken, Danske Bank, Swedbank och Sparbankerna. Har 35 medarbetare som ansvarar för bland annat etableringar, ombyggnationer, drift, support och kontantoptimering. Har uttagsautomater på 500 orter och insättningsautomater på 150 orter i Sverige. Hämtar och lämnar kontanter hos Sveriges Riksbank via sina nio kontantdepåer. Den här artikeln är ett samarbete med Bankomat AB. Skräpet finns överallt i staden, i naturen och i havet. Ditt bidrag behövs för att hålla Sverige rent. Plocka #ettskräpomdagen / Swisha till / PlusGiro:

14 14 Tidningen Äldreforum HELA DEN HÄR ARTIKELN ÄR EN ANNONS Äldre har livserfarenhet och kan inspirera unga att tänka långsiktigt, till exempel när det kommer till pension, medan unga kan lära äldre hur förutsättningarna på arbetsmarknaden ser ut i dag, säger Christina Malmberg Hägerstrand, chef för extern kommunikation på Alecta. Pensionsbolaget Alecta vill ta ansvar i 100 år till I samband med att pensionsbolaget Alecta i år firar 100 år i branschen har företaget inlett ett samarbete med News55 och Sveriges tre största pensionärsorganisationer. Alecta är ett av de företag som kommer att delta i Äldreforum under Almedalsveckan. Pensionsbolaget Alecta erbjuder tjänstepensionsförsäkring, sjukförsäkring och ersättning till efter levande och drivs av ambitionen att ge människor ekonomisk trygghet under och efter arbetslivet. Alecta har företagskunder som betalar in tjänstepension för sina anställda. Bland Alectas 2,3 miljoner privatkunder finns personer som redan är pensionärer och som lyfter tjänstepension. När bolaget startade för 100 år sedan såg förutsättningarna på arbetsmarknaden mycket annor lunda ut jämfört med nu. I dag ställs höga krav på nya innovationer och kunskap, förklarar Christina Malmberg Hägerstrand, chef för extern kommun ikation på Alecta. Vi ser stora demografiska, sociala och digitala förändringar som vi på Alecta måste förhålla oss till. För 60 år sedan strävade man kanske efter en guldklocka efter att ha jobbat i 25 år, men de som är unga i dag har inte alls det långsiktiga perspektivet. Därför vill vi finna lösningar för att uppmunt ra unga att planera långsiktigt. Inte minst när det kommer till att planera sin pension. Den äldre generationen sitter på mycket kunskap och livserfarenhet Fortsatt aktuella som aktör Ett steg på vägen är Alectas deltagande i Äldreforum i sommar. Och förväntningarna är höga, berättar Christina Malmberg Hägerstrand. Vi tror att vårt samarbete under Almedalsveckan kan hjälpa oss att nå gränssnittet mellan den yngre och den äldre generationen. De två grupp erna har mycket att lära av varandra när det kommer till trygghetssystem nu och i framtiden. Äldre har livserfarenhet och kan inspirera unga att tänka långsiktigt, till exempel när det kommer till pension, medan unga kan lära äldre hur förutsättningarna på arbetsmarknaden ser ut nu. Från Alectas sida hoppas vi på att dessa möten kan ge oss kunskap om hur vi ska kunna fortsätta hålla oss à jour och vara fortsatt aktuella som aktör i framtiden. Enligt Christina Malmberg Hägerstrand sitter den äldre generationen på mycket kunskap och livs erfarenhet som dagens unga kan ha nytta av. Därför är det mycket problem atiskt att vi alltför ofta låter den kunskapen rinna mellan fingrarna. Man ska inte underskatta det implicita generationskontraktet vi har. Förr i tiden byggde familjens välgång på att far- och morföräldrar hjälpte till att passa barnen medan man var ute på åkern. Nu är inte alla yrkesverksamma vuxna ute och jobbar på en åker, men det finns fortfarande behov av hjälp från den äldre generationen. Framtiden är redan här Det finns även andra grupper i samhället som kan dra nytta av äldres erfarenhet. Jag tänker till exempel på våra nyanlända som ger sig ut på arbetsmarknaden eller startar egna företag. Koppla ihop dem med våra äldre som har varit aktiva på arbetsmarknaden och låt dem lära av varandra, säger Christina Malmberg Hägerstrand. Enligt henne känns det både natur ligt och viktigt att i samband med firandet av Alectas 100 år som verksamt bolag både se tillbaka och blicka framåt. Därför känns samarbetet med pensionärsorganisationerna och News55 helt rätt i tiden. Vi har delat upp vårt seminarium på Äldreforum i tre delar och kommer att fokusera på pension i dag, i morgon och i framtiden. Hur kommer det till exempel vara att gå i pension som 70-, 80- och 90-talist? Jag är övertygad om att man inte ser det på samma sätt. Framtiden är redan här, och eftersom vi vill stå redo att ta ansvar i 100 år till måste vi tänka nytt, säger Christina Malmberg Hägerstrand. Den här artikeln är ett samarbete med Alecta.

15 Tidningen Äldreforum 15 Ekonomi Att ha koll på: Ny fullmaktslag I sommar träder en ny lag i kraft angående så kallade framtidsfullmakter. En framtidsfullmakt upprättas för det fall fullmaktsgivaren skulle bli sjuk och oförmögen att ta hand om sig själv och bevaka sina intressen. Genom att upprätta en framtidsfullmakt kan till exempel make/maka eller barn ges fullmakt att företräda fullmaktsgivaren. Detta kan göras för att undvika risken att en god man eller förvaltare förordnas för den sjuke. Juristen tipsar: Så undviker du framtida fallgropar Det är viktigt att ta tag i eventuella framtida juridiska problem innan det är för sent, det menar Sanjin Kona kovic på Juristbyrån. Här svarar han på de vanligaste frågorna angående juridisk hjälp för äldre. Vad händer med tillgångarna när du eller en anhörig dör, vid en skilsmässa eller vid sjukdom? Det är viktigt att veta vad som kan ske när en olycka väl är framme. Gör man inte det kan man få en obehaglig överraskning menar juristen Sanjin Konakovic. Här berättar han vad som är viktigt tänka på. Vilka är de vanligaste frågorna som rör äldre? Många äldre oroas över vad som händer med tillgångarna vid dödsfall, separation och sjukdom. Många vill upprätta fullmakter för att slippa förvaltarskap eller godmanskap om någon skulle bli sjuk och inte kunna ta hand om sig själv. Det är viktigt att upprätta handlingar innan det är för sent! Vilka har störst behov av juridisk hjälp? Vanligtvis är det sambopar och de som har särkullbarn som har störst behov av en familjejuridisk genomgång, annars kan det bli många otrevliga överraskningar vid en separation eller om olyckan är framme. Hur kan boendefrågan ställa till det? Många äldre tänker att det inte spelar någon roll vem som äger boendet eller tillgångarna när man är gifta, men det gör det. Ofta står maken på fastigheten, men om denne skulle bli sjuk och oförmögen att ta hand om sig själv så finns det risk att en god man eller förvaltare förordnas. I en sådan situation kan frun hamna i en mycket utsatt situation eftersom en god man eller förvaltare kan komma at bestämma över vad som ska hända med fastigheten. Om fastigheten säljs hamnar alla pengar hos maken. Ett skräckexempel är att kvinnan måste begära äktenskapsskillnad för att kunna bodela till sig sin andel av boet, vilket är hälften av allt giftorättsgods. Det är otroligt viktigt att tänka på! Har typen av behov av juridisk hjälp förändrats över tid? Det är svårt att svara på, men det är mer komplexa familjesituationer nu än förut. Med tanke på att nästan 50 % av alla äktenskap spricker blir det allt vanligare med mer komplexa familjesituationer med särkullbarn, halvsyskon, bonusfamiljer etc. Mot bakgrund av detta har behovet av juridiska tjänster nog snarare ökat under de senaste årtionden. Finns det några vanliga missuppfattningar om vad som gäller? Har man särkullbarn tror många att det räcker att man gifter sig om man vill ärva varandra, men särkullbarn har rätt att ärva direkt vilket gör att makar med särkullbarn inte ärver varandra. Det är också inte helt ovanligt att sambopar tror att de har samma skydd som makar tack vare sambolagen, vilket inte stämmer. Linnéa Wallin Juristen: Så påverkas barnens arv vid ett generationsskifte Ewa äger alla aktier i Fåab AB. Hennes dotter Karin arbetar i bolaget och vill ta över verksamheten. Ewa är orolig för att ett generationsskifte skulle bli orättvist mellan Karin och hennes bror Bo. Går det att göra en rättvis fördelning mellan barnen? Sanjin Konakovic För att det ska bli rättvist mellan syskonen kan Ewa ge aktierna till Karin som gåva, med villkoret att Karin betalar en summa som motsvarar halva bolagets nettovärde till Ewa. Därefter kan Ewa ge den summan till Bo som gåva. Då har båda barnen fått lika stor del av bolagets värde. För att barnen inte ska förlora delar av gåvan vid en skilsmässa bör Ewa med hjälp av en jurist skriva ett gåvobrev som säger att gåvan ska vara enskild egendom.

16 16 Tidningen Äldreforum Åldersdiskriminering Äldre har också intresse för ny teknik För vissa äldre kan tekniska innovationer bidra till större självständighet. För andra kan de upplevas som ett intrång i den personliga integriteten. Men att äldre generellt sett är ointresserade av teknik är fel. Det menar Claes Tjäder, konsult i äldrefrågor, som medverkar i Äldreforum. Nattillsyn med hjälp av kameror, självspolande toaletter och GPSarmband. De tekniska lösningarna inom äldreomsorgen blir allt fler och mer avancerade. Tanken är att den digitala tekniken ska syfta till att bibehålla eller öka en persons trygghet, aktivitet eller självständighet, enligt riktlinjer som Socialstyrelsen har tagit fram. En av de som sätter sin tilltro till tekniken är Claes Tjäder, konsult i äldrefrågor. Tekniken kan göra saker bättre och skapa ökad självständighet för äldre. Om den används på ett bra sätt kan den också bidra till att kostnaderna för vårdinsatserna minskar så att man kan frigöra resurser till annat, säger han. Samtidigt är det oerhört viktigt att tekniska insatser inte upplevs som ett tvång utan som en möjlighet, menar Claes Tjäder. En del kan tycka att deras självständighet naggas i kanten. An dra tänker att insatserna bara är ett sätt att spara pengar. Tekniska lösningar får aldrig helt ersätta kontakten med människor. Den ska fungera som ett komplement. Varje berörd individ måste vara med på om och i så fall vilka tekniska insatser som ska sättas in. Man ska också kunna säga nej. I ett allt mer digitaliserat samhälle ställs högre krav på våra medborgare, exempelvis när det kommer till teknisk kunskap och vana. Drygt svenskar står av olika anledningar vid sidan om internet och många av dessa är pensionärer. Enligt Claes Tjäder är detta ett stort problem - inte minst när det kommer till delaktighet. Det leder till att man på många sätt inte är delaktig i samhället. Om man inte behärskar tekniken hörs, syns och finns man inte. Så får det inte vara. En fjärdedel av väljarkåren är 65+ och mycket av den politiska debatten sker på sociala medier. Därför måste man göra något så att de här människorna kan vara med. Det är en mänsklig rättighet att vara delaktig i samhället. Så vad bör då göras? Enligt Claes Tjäder måste den tekniska kunskapen hos äldre höjas, det ska finnas goda möjligheter att få teknisk support, stöd och hjälp och man måste kräva att de som utvecklar framtidens teknik anpassar den utifrån äldres behov och kunskaper. Allt måste bli mycket enklare och framför allt måste det vara tydligt att tekniken fyller en funktion. Att äldre skulle vara negativt inställda till teknik är en myt, många är tvärtom väldigt intresserade. Däremot visar forskningen att äldre har ett mycket större nyttokrav. Om de inte ser någon avstår de hellre. Man är beredd att ta till sig teknik om man ser nyttan med den, menar Claes Tjäder. Siri Hill Medverkar i Välfärdsteknik på våra villkor?, Torsdag 6 juli, 13:00-14:00 Nu öppnar vi kontantcenter över hela Sverige. Där kan du ta ut och sätta in svenska sedlar via våra automater. I en del kontantcenter kan du även ta ut euro. Hitta ditt närmaste kontantcenter via kartan på bankomat.se eller i appen Hitta Bankomat genom att filtrera på kontantcenter. Välkommen! bankomat.se info@bankomat.se facebook.se/bankomat

17 Tidningen Äldreforum 17 HELA DEN HÄR ARTIKELN ÄR EN ANNONS Det är vår uppgift att se till att de som inte kan eller orkar ta sig ut till olika evenemang kan delta ändå, säger Eva-Lotta Sandberg. Här utrustas äldreboendena med innovativa lösningar och ny teknik Genom innovation, teknik och design skapar Sveriges största omsorgsföretag Humana utrymme för de äldre att fortsätta leva sin livsstil. Ledningsgruppen brinner för välfärdsteknik och målet att ligga i framkant är tydligt, säger Eva-Lotta Sandberg på Humana. Numera är det en självklarhet även för många äldre att kommuni cera via dator och smartphones. Därför satsar Humana stort på ny teknik när man bygger nya äldreboenden. Vi har vågat testa och satsa. För oss är det också ett sätt att stå ut i mängden och erbjuda något som gör att människor vill bo och också arbeta här, säger Eva-Lotta Sandberg. Humanas äldreboenden är fyllda med tekniska lösningar som skapar nya arbetsmetoder för personalen och möjligheter för de boende. Med Behovet av att själv få bestämma över sitt liv är inget som försvinner bara för att man blir äldre avstamp i forskningsrön om hur ljus och färger påverkar äldre med demenssjukdomar och synförändringar har man tagit fram en lösning som underlättar för de äldre att följa en naturligt dygnsrytm. Vi använder oss av dynamiskt ljus som skiftar beroende på vilken tid på dygnet det är. På morgonen är ljuset starkare för att sedan dämpas när det är dags för de boende att gå ner i varv, förklarar Eva-Lotta Sandberg. Även den sociala aspekten har varit central i planeringen av husen, med stora gemensamma ytor och möjlighet till rehab och träning, liksom ny teknik med tillgång till trådlöst nätverk och surfplattor. De boende ska ha möjlighet att vara en del av samhället. Det är vår uppgift att se till att de som inte kan eller orkar ta sig ut till olika evenemang kan delta ändå. Till exempel har vi haft livesändningar av konserter och deltagit i invigningen av Gävlebocken via länk. Det är exempel på hur tekniken hjälper oss att inkluderas i det som händer utanför boendet. Behovet av att själv få bestämma över sitt liv är viktigt för alla och ingenting som försvinner bara för att man blir äldre. Vi vill se till att våra äldre får leva sitt liv på sina egna villkor, fortsätter Eva-Lotta. Även om vi omöjligt kan veta vad framtiden har i sitt sköte är utgångs punkten för Humana klar: Genom att bygga in modern it-infrastruktur är husen förberedda för att möta framtidens äldre, deras förväntningar och behov. Vi kan bara spekulera i vad som komma skall, men genom att se till att vi har teknik som stödjer möjligheten för nya innovationer står vi redo för en spännande framtid. Alla har rätt till ett bra liv. Det gäller även den som är årsrik. Den här artikeln är ett samarbete med Humana. Eva-Lotta Sandberg

18 18 Tidningen Äldreforum Åldersdiskriminering Barbro Westerholm: Många som går i pension vill fortsätta jobba I många sammanhang var hon länge yngst. Nu är hon oftast äldst - i riksdagen, olika styrelser och andra offentliga uppdrag. Men Barbro Westerholm, liberal och född 1933, planerar för ännu en riksdagsperiod efter nästa års val. Temat för vårt samtal är egentligen åldersdiskriminering, men det blir bristerna i förlossningsvården som tänder den första gemensamma gnistan. Vi har fött barn vid olika tidpunkter - Barbro skulle kunna vara min mor - men båda har vi erfarenheter av vård med resurser och att ha fått ligga en hel vecka på BB. Med varje barn. De 500 extra miljoner till förlossningsvården som fanns i regeringens vårbudget kallar hon förgiftade pengar : Politiskt duttande! fräser Barbro Westerholm. De räcker kanske till ett kort projekt, sedan är pengarna slut! Därtill blandar man samman statens och landstingens uppgifter. Hur skulle man gjort? Egentligen är det inte ont om peng ar i hälso- och sjukvården. Vi har bland de högsta skatterna i världen, felet ligger i organisationen och bristen på medinflytande. Pengar är vikt iga, men ledningsfrågorna är ännu viktigare. Och, tillägger hon, har man överhuvudtaget frågat kvinnorna själva? Vad tycker de? Därmed är vi inne på drivkraften i Barbro Westerholms politiska engagemang: Låt människor avgöra själva, så långt det är möjligt. Riv hinder. Egentligen är det samma sak med många politikers tro att gamla människor vill bo kvar hemma till livets sista dag, fortsätter hon. Man har inte frågat dem. Hemmets borg kan lätt förvandlas till fängelse. I stället vill de flesta bo där de kan träffa människor, kunna komma ut, äta tillsammans med andra. Barbro Westerholm tar ny sats: Samma felaktiga tänk i arbetslivet, där de fackliga organisationernas krav på kortare arbetstid och sänkt pensionsålder ska gälla för alla. Barbro Westerholm och Lena Adelsohn Liljeroth. Foto: Lars G Jansson Många som tackas av på pensionsdagen med blommor och blad mår jättedåligt och vill egentligen fortsätta arbeta. Från att ha varit friska är det inte ovanligt att de sedan får det ena hälsoproblemet efter det andra. Äldre är bättre på att lösa svåra konflikter och komplicerade problem Redan i början av 1980-talet föreslog Barbro Westerholm att alla som ville och kunde skulle få arbeta till 75 års ålder, åtminstone till 70. I stället sänkte man pensionsåldern från 67 till 65 utan att fråga vad människor själva tyckte. Det var lika tokigt som uppmaningen om de 6-8 brödskivorna! Var du ansvarig för detta? Nej bevare mig, skrattar hon. Men jag var då anställd på Socialstyrelsen och skämdes för att berätta var jag jobbade. Barbro Westerholm ser förklaringen i gamla Förmyndarsverige som växte fram successivt under 1900 talet, med s-politiker som social minister Gustav Möller och paret Alva och Gunnar Myrdal. De ville väl men såg Sverige som ett kollektiv och människor stöpta i ungefär samma form. Man talade inte om individer. Barbro Westerholm tillägger att inte heller arbetsgivare är roade av att låta medarbetare vara kvar till 75-årsdagen. Men detta handlar också om ledar skap. Det går att ändra arbetstider, uppgifter, att öppna nya dörrar. Jag ser förändring inom delar av den fackliga rörelsen, framför allt akademikerna, vars medlemmar har långa utbildningar. Bristyrken som lärare, läkare och sjuksköterskor. Idag arbetar 38 procent av läkarna som fyllt 65. Inte alltid heltid, men de arbetar och det är den högsta siffran någonsin. Det kräver givetvis fortbildning, inte minst därför att tekniken utvecklas så snabbt. Vi måste också återskapa enkla jobb för att hjälpa människor i vardagen. Systemen förändras hela tiden, allt bokas på nätet. Den som är sällan-användare klarar inte att hänga med. I riksdagen har Barbro Westerholm framför allt lierat sig med förre socialdemokratiska försvarsministern och talmannen Björn von Sydow, född Hans mamma Tullia von Sydow är i dag 98 år och satt i riksdagen till fyllda 84! Tillsammans har Björn och Barbro försett RUT (Riksdagens Utredningstjänst) med olika uppdrag. Ett intressant exempel är hur livserfarenheter kan mätas i beslutsfattande. Vad säger forskningen? I Sverige finns inte mycket att hämta, däremot utomlands. Äldre är bättre på att lösa svåra konflikter och komplicerade problem. Man har varit med förr. Barbro Westerholms politiska intresse handlar framför allt om hälsooch sjukvården och hon är starkt kritisk till att ledarskapet ofta överlåts till dem som inte kommer från professionen. När vi jämför kvalitet i vården och upptäcker problem i olika verksamheter är det nästan alltid ledarskapet som brister. Läkare och sjuksköterskor vet vad verksamheten

19 Tidningen Äldreforum 19 Medverkar i Pension i dag, i morgon och i framtiden, måndag 3 juli, och Hur är det att vara äldst i riksdagen?, fredag 7 juli, 09:00-10:00 Foto: Jonas Ingerstedt handlar om. Det betyder inte att de alla skulle bli bra chefer, men jag tror det är viktigt med sjukvårdspersonal i ledningen. Barbro Westerholm må vara läkare men tar inga läkemedel. Hon har heller aldrig använt östrogen och antyder att det skrivs ut alldeles för mycket mediciner. Behöver man äta blodtrycksmedicin när man är över 90 år? frågar hon retoriskt. Gör de någon nytta, alla dessa mediciner som skrivs ut till människor över 75 år? Vi vet alldeles för lite om hur olika mediciner påverkar varandra. Det register som finns och som ska ge vägledning används inte tillräckligt. Barbro Westerholm blev politiskt väckt under åren på Socialstyrelsen och sökte sig till riksdagen vid en ålder när de flesta andra trappar ned. Men om man nu vill att fler äldre ska kandidera till riksdagen, vad skickar man då för signaler? Att det inte är särskilt arbetsamt att vara riksdagsledamot? Skulle många över 65 orka med tempot? Visst är det krävande men samtidigt så roligt. Dessutom är diskussionerna med de unga ledamöterna så givande, åt ömse håll faktiskt, säger Barbro Westerholm. Vi är båda eniga om att partiväsendet måste förändras, att de höga ekonomiska bidragen till partierna kan ställa till problem, att medlemmarna istället måste spela större roll och att det självklart är nödvändigt att se människors olika erfarenheter, inte minst åldersmässigt. Vad gör dig förbannad? Välviljans hyckleri, svarar Barbro utan betänketid. Att man lovar väljarna mer än som är möjligt att hålla. Det leder till politikerförakt och slöseri med skattemedel. Lena Adelsohn Liljeroth Barbro Westerholm Född 1933 Bor Stockholm Familj Make och fyra barn Karriär i korthet Leg. läkare. Tidigare generaldirektör för Socialstyrelsen, ordförande för SPF Seniorerna, riksdagsledamot för Liberalerna samt ledamot i flera nationella och internationella organisationer kopplade till medicin och hälsofrågor. Gör på fritiden Kopplar av med klassisk musik och trädgårdsgöromål. Åkte tidigare skidor och seglade men en höftoperation satte punkt. VISSTE DU ATT... Medelåldern hos riksdagens ledamöter är 45 år. Av 349 ledamöter är 7 % över 65 år att jämföra med 26 % av väljarkåren.

20 20 Tidningen Äldreforum Politikerna frågas ut i Heta stolen Sex riksdagspartier sitter med i riksdagens pensionsgrupp - Liberalerna, Centerpartiet, Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Moderaterna och Miljöpartiet. Under sex dagar placerar Äldreforum en politiker från vardera parti i Heta stolen på scen för en utfrågning kring partiets äldreagenda. Läs om vilka frågor som politikerna vill lyfta fram under sin timme i Heta stolen Foto: RIksdagen

21 Tidningen Äldreforum 21 Heta stolen Mats Persson Liberalerna Medverkar i heta stolen måndag 3 juli kl 08:00-09:00 Solveig Zander Centerpartiet Medverkar i heta stolen tisdag 4 juli kl 08:00-09:00 Politiker är bra på att snacka, men det är lika viktigt att lyssna Liberalernas Mats Persson har mycket att säga om hur man bör göra situationen bättre för Sveriges pensionärer, men till Almedalsveckan åker han med inställningen att lyssna. Riksdagsledamoten och Liberalernas ekonomisk-politiske talesperson Mats Persson är en av de som kommer att delta i News55:s utfrågning i Heta stolen. För Mats Persson står de pensionärer som lever på knappa resurser högst upp på agendan. Vad vill du lyfta fram under din medverkan i Heta stolen? För det första att vi behöver satsa på de pensionärer som har små marginaler. För det andra att fler ska ha möjlighet att arbeta högre upp i åldrarna. Vilka är de viktigaste äldrefrågorna i dag? Att det finns pensionärer, ofta ensamstående kvinnor, med små marginaler som har svårt att få ihop privatekonomin. Det är inte värdigt ett välfärdsland som Sverige. Och att vi inte värdesätter årsrikas erfarenhet, att människor som vill arbeta efter 67 år inte alltid får den möjligheten. Hamnar äldrefrågorna ofta i skymundan? Ja. Det finns en ungdomsdyrkan i vårt samhälle som jag inte riktigt förstår. I Sverige är vi dåliga på att ta tillvara årsrika personers erfarenhet och kunnande. Jag tycker att det är obegripligt. Vilka konkreta åtgärder krävs för att situationen för äldre i Sverige ska bli bättre? Höj bostadstillägget för pensionärer så att de med små ekonomiska marginaler får ett välbehövligt stöd. Höj LAS-åldern från dagens 67 till 69 år. Gör det mer ekonomiskt fördelaktigt att arbeta högre upp i åldrarna genom sänkt skatt för den som är 63. Vilka reformer tycker du har bidragit till att situationen för äldre har förbättrats? När man för några år sedan sänkte arbetsgivaravgift för en anställd som fortsätter att jobba efter 65 fick arbetsgivaren drivkraft att anställa årsrika. Det tycker jag var rätt tänkt. Därför är det väldigt dåligt att den rödgröna regeringen nu har höjt skatten för att anställa äldre. Vad har du för förväntningar på Almedalsveckan 2017? Att lyssna på kloka och intressanta personer. Vi politiker är bra på att snacka, men det är lika viktigt att lyssna. Det borde införas ÄVC - äldrevårdscentral - inom primärvården Centerpartiets Solveig Zander är riksdagsledamoten som brinner för pensionsfrågor och äldrevård. Årets evenemang i Almdedalen anser hon vara viktigare än någonsin då det närmar sig valår. Solveig Zander kommer till Alme dalen för att stå upp för de äldre. Föurom att delta i Heta stolen och bli utfrågad av News55:s grundare Artur Ringart vill hon medverka i så många seminarier som möjligt som har med äldrefrågor att göra. Vad vill du lyfta fram under din timme i Äldreforums Heta stolen? Ekonomin för äldre på olika sätt, pensionen och pensionärernas utgifter. Hur gör man pensionssystemet rättvist och jämställt? Jag tycker även att äldrevård är en viktig fråga. När det gäller barn har vi ju jobbat länge med förebyggande arbete, jag vill ha något liknande för våra äldre i Sverige. Äldre borde få veta mer om motion, vaccination och kost till exempel. Det borde införas ÄVC inom primärvården för äldre precis som det finns BVC för barn. Hamnar äldrefrågorna ofta i skymundan? Det tycker jag verkligen! När man är yngre känns det så fjärran att man ska bli gammal. Man har så mycket annat att tänka på, till exempel jobb och familj. Man umgås för lite över generationsgränserna idag, vilket leder till att man inte har någon daglig kontakt med de äldre. Ett annat problem är att det är för få äldre i riksdagen, nästan alla är yngre eller i medelåldern. Finns det något du tycker blivit till det bättre? Det har blivit mycket bättre inom äldreomsorgen de senaste åren, och så har de flesta äldre en bra pension, även om man inte riktigt vill erkänna det. Vad gäller äldreboendena har de en helt annan kaliber nu än förr och där tror jag att valfriheten av vårdgivare har bidragit till att äldre på ett annat sätt betraktas som människor och har större valfrihet. Förr i tiden fanns ju endast långvårdssjukhus, något som inte längre finns det är ett enormt lyft! Vad har du för förväntningar på Almedalsveckan 2017? Min förhoppning är att få större koll på partierna. Jag ska vara på många seminarier där äldrefrågor diskuteras. Det ska bli väldigt spännande att se om det kommer fram något nytt på den fronten, men partiledartalen är så klart det mest intressanta, speciellt eftersom vi närmar oss valår.

22 22 Tidningen Äldreforum Heta stolen Annika Strandhäll Socialdemokraterna Medverkar i heta stolen onsdag 5 juli kl 08:00-09:00 Jakob Forssmed Kristdemokraterna Medverkar i heta stolen torsdag 6 juli kl 08:00-09:00 Allt för många äldre erbjuds för lite social samvaro Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) kommer till Almedalsveckan med siktet inställt på framtidens äldre. Vilka är dagens viktigaste äldrefrågor? Dels har vi ensamheten, allt för många äldre erbjuds för lite social samvaro. Vi behöver fler mötesplatser, mer personal med tid i äldreomsorgen. Sedan är äldres ekonomi en prioritet, inte minst för de som har det tuffast. Det handlar sammantaget om att skapa mer trygghet och möjligheter för äldre att styra sina liv. Hamnar äldrefrågorna i skymundan? Jag tror tyvärr det, både i det politiska samtalet och i media. Jag upplever att det i nationell media fokuseras för sällan på frågor som särskilt berör äldre. Jag tror att fler måste uppmärksamma äldres situation, både när det är bra och när det är svårt. Vilka konkreta åtgärder krävs för att situationen för äldre i Sverige ska bli bättre? Vi måste bygga fler särskilda boenden och se till att äldre som inte vill bo kvar hemma inte tvingas till det. Vi behöver även en ökad bemanning inom äldreomsorgen. Det skapar utrymme för personalen att tillbringa mer tid med den enskilde vilket kan bidra till att förebygga psykisk ohälsa, bryta isolering och öka kvaliteten på måltiderna. Att det finns olika typer av sociala mötesplatser är också avgörande. Pensionerna måste också bli mer jämställda. I dagsläget är skillnaderna i pension mellan kvinnor och män stora, större än löneskillnaderna mellan könen. 70 procent av Sveriges fattigpensionärer består av kvinnor. Mitt mål är att långsiktigt åtgärda. Vilka reformer tycker du har bidragit till att situationen för äldre har förbättrats? Dels har vi höjt bostadstillägget för de pensionärer som är mest utsatta. Vi har också sänkt skatten för över en miljon pensionärer. För de med de lägsta pensionerna avskaffades den orättvisa pensionärsskatten helt och nu går vi vidare med ytterligare en sänkning för de pensionärer med en inkomst på upp till kronor i månaden. Pensionärsskatten ska bort. Vi har också infört en avgiftsfri öppenvård för den som fyllt 85 och skjutit till två miljarder för mer personal i äldreomsorgen. Vilka är dina förväntningar inför Almedalsveckan 2017? Att få ta mig tid till att prata framtidsutmaningar även på längre sikt, det tycker jag att flera seminarier jag är inbjuden till fokuserar på. Jag hoppas på många bra samtal och att få hämta in nya idéer i seminarier jag deltar i. Jag vill satsa på pensionärerna. Våra äldre förtjänar mer uppmärksamhet och respekt Jakob Forssmed från Kristdemokraterna är en av riksdagsledamöterna som kommer att svara på frågor som berör äldre i News55:s Heta stolen. Kristdemokraternas Jakob Forssmed värnar om de äldre, och framför allt de som befinner sig i en utsatt situation. Till Almedalen kommer han bland annat för att diskutera viktiga samhällsfrågor som berör den mer erfarna generationen. Vad vill du lyfta fram i Almedalen? Jag vill lyfta de äldres livsvillkor och inte minst de utsatta äldre. Det handlar både om respekt och värdighet på ålderns höst. Vilka är de viktigaste äldrefrågorna i dag? Våra äldre ska kunna lita på att de får en god vård och äldreomsorg och en bättre ekonomi genom avskaffad skillnad i beskattning mellan arbete och pension, höjd BTP med 300 kr för sammanboende och 500 kr per månad för ensamstående. Hamnar äldrefrågorna ofta i skymundan? Ja, det gör de tyvärr alltför ofta. Våra äldre är inte de som hörs mest i samhället och då är det viktigt att det finns organisationer och politiker som höjer rösten för dem. Våra äldre förtjänar mer uppmärksamhet och respekt. Vilka konkreta åtgärder krävs för att situationen för äldre i Sverige ska bli bättre? Sänkt pensionärsskatt, förstärkt primärvård för att äldre inte ska behöva vänta på akuten, införa äldreboendegaranti och fler poliser för ökad trygghet. Vilka reformer tycker du har bidragit till att situationen för äldre har förbättrats? Parboendegarantin som vi drev på under Alliansens tid i regeringsställning, kömiljarden som KD införde men som nu har avskaffats av nuvarande regeringen kortade kötiderna i vården. En rad kvalitetshöjande reformer inom äldreomsorgen, förstärkt jobbskatteavdrag för den som vill jobba efter 65, avskaffad löneskatt för äldre som jobbar, som regeringen tyvärr återinfört och fem skattelättnader för äldre. Vad har du för förväntningar på Almedalsveckan 2017? Jag hoppas få diskutera viktiga samhällsfrågor, som just äldres situation och hur vi kan förbättra den.

23 Tidningen Äldreforum 23 Lars-Arne Staxäng Moderaterna Medverkar i heta stolen fredag 7 juli kl 08:00-09:00 Janine Alm Ericson Miljöpartiet Medverkar i heta stolen lördag 8 juli kl 08:00-09:00 Äldrefrågorna är helt avgörande för vårt land Lars-Arne Staxäng är moderat riksdagsledamot och sitter med i regeringens pensionsgrupp. Han är också en av de som ska grillas om äldrefrågor i News55:s Heta stolen, något han ser fram emot. Vilka är de viktigaste äldrefrågorna i dag? Äldreomsorgen, sjukvården och pensionsåldersfrågan är de viktigaste för att det berör alla förr eller senare. Anser du att äldrefrågorna hamnar i skymundan? Ja, och det är inte så konstigt eftersom man hittills bara har sett det som en utgiftsfråga, men det är mer än så. Äldrefrågorna är avgörande för vårt land. Ju fler äldre som är friska och kan jobba längre, ju bättre klarar sig samhället. Finns det en större oro i dag än när du började arbeta med de här frågorna? Jag tycker att jag upplever en större oro nu än för tre-fyra år sedan. När de äldre får beskedet om sin pension blir de oroliga, särskilt ensamstående kvinnor. Pensionssystemet är inte orättvist men arbetsmarknaden är det och det märks i pensionskuvertet. Problemet är att det ofta är för sent när man upptäcker hur det står till. Om man hade fått tips och information år tidigare hade man kunnat påverka sin situation. Vilka reformer tycker du har bidragit till att situationen för äldre har förbättrats? Pensionerna har inte gått upp, men de har heller inte gått ner. Många andra länder i Europa har inte klarat detta. En av de saker som jag förfäktar är en pensionsåldersreform. Samhället såg annorlunda ut när pensionsåldern först sattes vilket gör att vi inte kan ha samma pensionsålder i dag. Om man ska ha råd med mer än mat och hyra får man jobba längre. De äldre får det svårast när klimatet ändras Enligt riksdagsledamoten Janine Alm Ericson (MP) är begreppet hållbarhet inte bara relevant i debatten om frågor som berör vårt klimat. Det är också något som berör Sveriges seniorer. Vad vill du lyfta fram under din medverkan i Heta stolen? Äldrefrågorna handlar både om de som är äldre i dag och de som kommer att bli äldre i framtiden. Jag vill lyfta att det inte går inte att frikoppla äldrefrågorna från andra frågor i samhället som diskriminering, ekonomisk politik och framför allt klimatfrågan. Vilka är de viktigaste äldrefrågorna i dag? Att vi ska ha ett samhälle som är anpassat för de äldre. Det handlar om hur vi värderar resurser, som att vi bör lägga pengar på att utveckla kollektivtrafiken istället för att motorvägar eller att lägga resurser på vård och omsorg istället för att sänka skatterna för höginkomsttagare. Den avgörande frågan är dock hur vi ska bygga ett samhälle där det finns utsikter att bli äldre. Vi kan inte spendera pengar utan att se till att vi har tillräckliga resurser för framtidens pensionärer. Hamnar äldrefrågorna ofta i skymundan? I så fall varför? Ja. I den politiska debatten blir det ofta det mindre nyanserade och det som paketeras enkelt som får stort genomslag. När det kommer till äldrefrågor räcker det inte med att bara ropa: Högre pensioner nu, vi behöver ha ett system som fungerar både för dagens och morgondagens äldre. När vi pratar om klimatförändringarna diskuterar man sällan att de ökade dödsfallen av värmeböljor och utsläpp framför allt drabbar äldre och att det är äldre som får det svårast när klimatet ändras. Vilka åtgärder krävs för att äldres situationen i Sverige ska bli bättre? Bostadstillägget för pensionärer är underutnyttjat eftersom systemet är för krångligt. Vi undersöker nu hur vi kan göra det enklare. Dessutom ser vi över grundtryggheten. Vi vill också se vårdmottagningar med särskilt äldrefokus och mer förebyggande åtgärder för bättre hälsa. Något annat som är viktigt är att vi måste vara försiktiga med att lägga ned servicefunktioner. Vi måste göra åtgärder som är hållbara och inte lämna efter oss en skuld till framtidens äldre. Varken en ekonomisk eller ekologisk sådan. Vad har du för förväntningar på Almedalsveckan 2017? Jag hoppas på många intressanta samtal som utvecklar både människor och politiken, i stort men också för egen del. Det är så roligt att träffa människor som brinner för samhällsutveckling.

24 24 Tidningen Äldreforum HELA DEN HÄR ARTIKELN ÄR EN ANNONS Pensionärer som jobbar mår bättre Fyra av fem som fortsätter att jobba efter pensionen upplever att jobbet ger dem ökat eller mycket ökat välmående, det visar en rikstäckande undersökning som genomförts av Veteran poolen, Sveriges största arbetsgivare för pensionärer. Undersökningen som är gjord av Veteranpoolen visar att de som själva valt att fortsätta jobba efter pensionen upp lever tydliga hälsofördelar. Men det gäller under förutsättning att man jobbar i en flexibel mil jö, där man själv kan kontrollera sin arbetsbelastning. Då kan samhället ta del av all den kompetens och erfarenhet som finns, samtidigt som de pensionärer som jobbar mår bättre, säger Gustav Jakobsson på Veteranpoolen. Undersökningen visar också att de vanligaste anledningarna till att man väljer att fortsätta jobba är extra pengar som kan sätta guldkant på tillvaron, samt att man saknar den sociala delen av arbetslivet. Färre än 10 % av de svarande anger att de jobbar för att pensionen inte räcker till. Ingen pensionär ska vara tvingad att jobba för att klara vardagen. Arbete ska vara ett komplement för de som vill och kan, säger Gustav Jakobsson. Kritisk mot särskild löneskatt 2016 införde regeringen en särskild löneskatt som gjorde det dyrare för arbetsgivare att anställa personer över 65. Skatten infördes trots stark kritik från både pensionärsorganisationer och näringsliv. Även Gustav Jakobsson är kritisk till den nya skatten. Med så tydliga fördelar, både för samhälle och individ, tycker jag det är märkligt att man väljer att införa en straffskatt för arbetsgivare som vill anställa personer över 65. Jag tycker att regeringen nu bör titta på hur man kan förbättra möjligheterna för de pensionärer som vill jobba på egna villkor, säger Gustav Jakobsson. Stort intresse bland pensionärer Det råder ingen tvekan om att intresset för att jobba efter pensionen är högt bland Sveriges pensionärer. Förra året jobbade över pensionärer genom Veteranpoolen. Äldres kunskap och erfarenhet är en otrolig tillgång för vårt land Vi får flera hundra intresseanmälningar varje månad från pensionärer som vill jobba extra runt om i landet. Äldres kunskap och erfarenhet är en otrolig tillgång för vårt land. Det är vår skyldighet att skapa goda förutsättningar för att samhället ska kunna ta tillvara på den kompetensen, säger Gustav Jakobsson. Den här artikeln är ett samarbete med Veteranpoolen. Fler jobbsugna pensionärer sökes Ansök idag! - Våra kunder bokar uppdrag som aldrig förr och ropar efter din kompetens och erfarenhet. Hos oss jobbar du på dina egna villkor, får lön på kontot och många nya kollegor att lära känna. Och du slipper krångel med egen firma. Varmt välkommen till vårt glada gäng. Vad vill du jobba med? F F F F F F Snickeri & måleri Gräsklippning Veckostädning Trädbeskärning Fönsterputsning Barnpassning F F F F F F El & vvs Flyttstädning IT-support Ledsagning Företagsbemanning... & mycket mer! Kontakta oss idag: EN KONTAKT ALL KOMPETENS

25 Tidningen Äldreforum 25 Åldersdiskriminering Medverkar i Äldrefrågor på undantag, måndag 3 juli, och Hur speglas pensionärer i media och reklam?, Torsdag 6 juli, 10:00-11:30 Så vad är det i vår tid som skapar ett utökat utrymme för äldre? Enligt John Mellkvist handlar det bland annat om att vi lever längre och friskare. Två av varandra oberoende forskarteam har kommit fram till att vartannat barn som föds i dag kommer att bli över 100 år och att dagens 70-åring ar är lika kärnfriska som 1970-talets 50-åringar. Medicinska, forskningsbaserade och tekniska innovationer gör att vi lever längre och friskare och medvetenheten om detta börjar gro hos människor. Det förändrar våra attityder till åldrande och inte minst till dagens äldre befolkning. Den utopiska tanken om evigt liv är mer verklig i dag än någonsin tidigare. Nu har man börjat inse att äldre är en stark samhällskraft PR-konsulten: Äldre är de nya inspiratörerna Den äldre generationen tar allt större plats i det offentliga rummet - ofta i egenskap av inspiratörer. PR-konsulten John Mellkvist tycker sig se ett skifte i hur vi värderar människor som har levt ett långt liv. Ni möter honom på Äldreforum. Veruschka von Lehndorff, 78, Iris Apfel, 95, och Lauren Hutton, 73, är några av de supermodeller som sent i livet blivit ikoner för världens främsta modehus. Att äldre hörs och syns allt mer vittnar om en större respekt för den äldre generationen, det menar PR-konsulten John Mellkvist. Företagen har insett att målgruppen är ekonomiskt stark och dessutom friskare och mer vital än någonsin tidigare. Därför har man börjat adressera seniorer på ett nytt sätt, till exempel genom att damma av gamla modellikoner. Att vara äldre och samtidigt vital har blivit något som allt fler upplever som spännande och inspirerande, säger han. John Mellkvist har länge intress erat sig för representationen av livserfarna i reklam och marknadsföring och han välkomnar äldres intåg i det offentliga rummet. Att se 70-åriga stjärnmodeller med otrolig karisma ger inspiration på flera plan, menar han. Det sänder signalen att ålder inte sätter gränser och att man kan åstadkomma mycket bara man vill. Ju fler prestigefulla sammanhang där äldre syns, desto bättre. Självförtroendet kommer i takt med att det offentliga rummet förändras det vill säga att äldre syns mer, tar mer plats och gör det på ett annat sätt än genom gnäll och intressekonflikter. Istället är de inspiratörer, säger John Mellqvist. Även inom det politiska landskapet har synen på äldre förändrats, menar John Mellkvist. I politiken har pensionärerna länge framstått som en missnöjesrörelse till vilken politikerna slängt ett köttben inför varje valrörelse, men nu har man börjat inse att äldre är en stark samhällskraft. Det har också funnits en tydlig höger/vänster-konflikt i frågan. Från vänster har man exempelvis drivit sex timmars arbetsdag medan man från höger drivit på att man ska jobba längre. Detta skulle inte behöva vara en konflikt om man tittar närmare på hur framtidens arbete utvecklas, säger John Mellqvist. Att få ihop generationerna på arbetsmarknaden är något som John Mellkvist brinner för. Att rekrytera ungt har länge varit företagens främsta fokus, men i takt med att vi lever längre kommer vi också behöva jobba högre upp i åldrarna. Därför är det viktigt att arbetsmarknaden anpassas till äldre, menar John Mellkvist. Man skulle, genom att anpassa systemen efter människorna och inte tvärtom, kunna få arbete att handla mer om lust än tvång. Robotiseringen och automatiseringen kommer att skapa andra förutsättningar för de som vill fortsätta arbeta långt upp i åldrarna och även minska andelen fys iskt krävande arbete. Arbetskraft går mer mot att bli tankekraft. Genom att utnyttja den erfarenhet som finns istället för att förbise den tror John Mellkvist även att samhället i stort skulle fungera bättre. Vi alla skulle må bättre om det fanns en större respekt mellan äldre och yngre. Framtiden tillhör ju oss alla, avslutar John Mellkvist. Siri Hill

26 Ett naturligt nyponpulver utan tillsatser för dina leder * Finns som kapslar och pulver! Nyhet! *Nypon hjälper till att bibehålla ledernas rörlighet. Nu med greppvänligt lock! Du hittar MOVO i din hälsokostbutik och på utvalda apotek. Kosttillskott ersätter inte en varierad kost. Viktigt med en balanserad och varierad kost och hälsosam livsstil. Konsumentkontakt@bringwell.com

27 Tidningen Äldreforum 27 Åldersdiskriminering Medverkar i Får man hångla efter 65?, Tisdag 4 juli, 14:00-15:00 Medvetenheten att äldre kan vara sexuella varelser måste finnas, annars bidrar vi till osynliggörandet Suzann Larsdotter, sexualupplysare på RFSU, anser att äldres sexuella hälsa ska vara en lika självklar fråga som alla andra äldrefrågor. Enligt henne är det fortfarande tabu att tala om äldres sexualitet. Foto: RFSU Får man hångla även efter 65? I dag har vi mer sex än någonsin och vi har också sex högre upp i åldrarna. Trots det finns många förlegade föreställningar om äldres sexualitet, som att intresset för sex automatiskt avtar när man fyller 65. Så får man fortsätta hångla efter 65? Helt klart! Det säger Suzann Larsdotter, sexualupplysare på RFSU. Sex. Hur kan ett så litet ord vara så laddat för så många? Lägg då till att också vara äldre och kanske ha en funktionsnedsättning så har du genast en krutdurk kraftig nog att kunna spränga berg. Men varför är det så svårt för vissa att tänka sig att äldre över 65 har ett intresse av sex? Suzann Larsdotter är sexualupplysare på RFSU och hon låter inga förlegade normer ligga i vägen för att svara på frågor om äldre och sex. Det är fortfarande tabu att tala om äldres sexualitet och jag tror att det har mycket att göra med den starka ålderismen i samhället, det vill säga, det faktum att vara gammal inte ses som en framgångsfaktor, säger Suzann Larsdotter. Det finns många föreställningar om äldres sexualitet, som att de skulle vara mindre sexuella varelser. Om man dessutom får en funktionsnedsättning anses man ha ännu mindre behov av sex och närhet. Detta ställer såklart till det för de äldre som vill ha ett rikt sexliv. Suzann Larsdotter har flera exempel på hur de ofta förlegade normerna om åldrande, sexualitet och lust och den fysiska kroppens förändring påverkar oss. Jag var på en äldremässa där jag träffade en dam som berättade att hon så gärna ville köpa en sexleksak, men att hon inte vågade. När jag frågade varför sade hon att hon trodde att hon snart skulle dö och var rädd för vad hennes barn skulle tänka om de hittade leksaken när de städade hennes hem. Så visst påverkar normerna. Det är dessa berättelser som gör det så oerhört viktigt att vi under söker vilka konsekvenser ålderismen får på den sexuella hälsan, tycker Suzann Larsdotter. Vi måste skapa förutsätt ningar för äldre att ha ett rikt sexliv. Hur ska jag kunna ha ett sexuellt möte på äldreboendet när jag har en nittiosäng? Hur ska jag veta att jag behöver skydda mig när jag har sex om jag inte har fått en gedigen sexualundervisning? Hur ska jag känna att det är okej att ställa frågor om min sexualitet om ingen vågar fråga mig om jag har ett sexliv? Vi måste börja prata om de här frågorna mycket, mycker mer och på alla plan. Äldres sexuella hälsa ska vara en lika självklar äldrefråga som alla andra. Medvetenheten att äldre kan vara sexuella varelser måste finnas, annars bidrar vi till osynliggörandet, säger Suzann Larsdotter. Enligt henne är det också viktigt att vi breddar vår syn på vad sex, närhet och intimitet är eftersom det kan vara så mycket mer än att ha samlag. Det kan vara att ligga näsa mot näsa med någon man älskar, att luta sig mot någons axel i en dans eller gå en lång promenad hand i hand. I dag är det mycket fokus på penetrerande sex och heterosex uella relationer, men förutsättningarna för den typen av sex kan förändras när man blir äldre. Med ökad ålder kan man till exempel få torrare slem hinnor och erektionssvårigheter. Detta ska man inte se som något negativt, tvärtom kan det innebära nya möjligheter. Att man omförhandlar idén om att sex bara är samlag och utökar den sexuella repertoaren. Även vi som är yngre skulle behöva ta till oss detta. Vilka råd ger du äldre som vill utforska sin sexualitet? Jag försöker uppmuntra de som vill ha sex att ha det, men sedan ska man komma ihåg att det inte är alla som vill det. Mina bästa råd för de som vill är i alla fall att skaffa kunskap, våga ställ frågor till professionella, ring till oss på RFSU:s telefon linje för 55-plussare. Helt enkelt: Bygg dina egna förutsättningar och skit i normer! Siri Hill

28 ANNONS Har du nedsatt hörsel? Här är de viktigaste tecknen Tycker andra att du har högt ljud på teven, och tycker du att andra börjat tala otydligt och svagt? I så fall kan det vara tecken på att du har en hörselnedsättning. Det kan du få svar på vid ett hörselprov på en audionommottagning. - Om jag hade vetat att jag skulle höra så här bra hade jag skaffat hörapparater för länge sedan är något jag ofta får höra efter att kunden har provat sina hörapparater, säger Cornelia Bredberg Svärd, leg. audionom hos AudioNova. -Det är fantastiskt att se hur glada kunderna blir när de äntligen hör vad andra säger. Att behöva ställa samma fråga flera gånger eller gissa sig till vad folk säger är obekvämt och innebär tyvärr på sikt att många drar sig undan från sitt sociala liv, berättar Cornelia Bredberg Svärd. Det är helt naturligt att vi hör sämre när vi blir äldre. Vi får Cornelia Bredberg Svärd, leg. audionom hos AudioNova arbetar med att förbättra livskvaliteten för alla med en hörselnedsättning. svårare att förstå och uppfatta vissa ljud, t. ex. konsonanter och höra skillnad på ord som katt och hatt. De vanligaste tecknen De första tecknen på att hörseln sviktar är att du hör sämre i ljudrika miljöer - och att omgivningen påpekar att du hört fel! Ofta märker du också att du har svårare för att höra än andra människor. En hörselnedsättning kan även göra det svårare att koncentrera sig och orsaka huvudvärk. Tveka inte att söka hjälp Bästa sättet att ta reda på om du har ett hörselproblem eller en hörselskada är att du gör ett hörselprov på en audionommottagning. Här får du också tillfälle att diskutera det som du eller dina anhöriga upplever. - Det går alltid att få hjälp och stöd när du har nedsatt hörsel. Genom ny, förbättrad teknik som passar dig är det möjligt att höra tydligt i alla väder, ha ett välfungerande vardagsliv och umgås med vännerna i sorliga miljöer utan att behöva fråga samma fråga flera gånger, avslutar Cornelia Bredberg Svärd. Snabbtesta din hörsel gratis! Välkommen till AudioNovas monter Hamnplan H216 Gäller under hela Almedalsveckan Snabbtesta din hörsel i monter H Möt Bovieran i Almedalen! Lyssna på Bovierans VD Sören Runsteen: Bovierans lösning på ensamhet, vår tids största folksjukdom Torsdagen den 6 juli klockan 14:00 Träffa oss på SPF:s arena Äldreforum 6 juli Fler gavellägenheter, ännu mer grönska och bastu Så tänker vi när vi bygger en Boviera i Borgholm. Resultatet blir en bostadsrättsförening om 54 lägenheter för dig som är 55+ med tillhörande förråd och gästlägenhet. Ute i Vinterträdgården placerar vi vårt nya gårdshus med gemensamhetslokal och bastu som alla kan njuta av. Intresserad av Bovieran i Borgholm? Kontakta vår mäklare: Per-Henric Olsson Telefon , per-henric.olsson@svenskfast.se

29 Tidningen Äldreforum 29 Hälsa Njut av det goda i livet Hur ska man egentligen tänka kring mat när man börjar bli äldre, och kan man äta sig hälsosammare? Här ger dietisten Therese Mattsson Nilsson sina bästa tips för att hålla både mage och kropp på bra humör på äldre dagar. Det kan vara nog så svårt att veta hur man ska äta när man är ung. När man blir äldre finns det flera olika faktorer att ta hänsyn till när det kommer till kosten. Dietisten Therese Mattsson Nilsson vet vad kroppen behöver, delar med sig av sina kunskaper och ger handfasta tips. Vad bör man äta för att förebygga sjukdomar? Så länge man är frisk och inte har några problem att äta ska man följa Livsmedelsverkets kostråd: Att äta varierat och få i sig mycket grönsaker, frukt och fet fisk 2-3 gånger i veckan. Man ska inte konsumera för mycket charkprodukter och rött kött då man sett att det ökar risken för att drabbas av cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. 500 gram rött kött eller fyra portioner på en vecka är lagom och 500 gram frukt och grönt om dagen är också att rekommendera. Vad är viktigt att få i sig när man blir äldre? När man närmar sig 75 brukar det sägas att man behöver mer vitamin D, något man dels får i sig genom maten men också via solljuset. Både vitamin D och kalcium är viktigt för skelettet och den mängd som äldre människor behöver är svår att få i sig via kost och solljus, därför kan det behövas kosttillskott. Vad ska man undvika att äta när man blir äldre? Jag tycker inte om att säga att man ska utesluta vissa saker helt. Är det någon gång i livet man ska unna sig det man tycker om är det när man blir äldre, så passa på att njuta av det goda i livet. När man närmar sig 75 brukar det sägas att man behöver mer vitamin D, något man dels får i sig genom maten men också via solljuset. Är man gammal och har ett nedsatt immunförsvar ska man undvika att äta mat som har passerat sista förbrukningsdag om man inte är säker på att den är okej. Matförgiftning kan Förslag på dagsmeny Frukost Havregrynsgröt med bär eller äppelmos och mjölk. Liten leverpastejsmörgås med inlagd gurka. Mellanmål Kaffe och digestivekex med ost. Lunch Ugnsbakad lax med citronsås, sockerärtor, broccoli och dillkokt färskpotatis. Liten efterrätt: Plommonkompott med mjölk. Mellanmål Ägghalva med sillbit. Middag Kycklingfärsbiff med gräddsås, svartvinbärsgelé, kokta morötter och potatismos. Kvällsmål Yoghurt med frukt och lite ringlad honung. få konsekvenser hos en gammal svag person och det är onödigt att ta sådana risker. Ekologiskt, bra eller dåligt? Ekologisk mat gynnar främst miljön och den biologiska mångfalden eftersom ekologiska livsmedel inte är lika besprutade, men ur hälsoperspektiv spelar det inte någon roll. Finns det någon skillnad mellan män och kvinnor när det kommer till kost? Inte när det gäller vilken slags mat man ska äta, men män har generellt sett ett högre energi- och näringsbehov och behöver därför äta större mängder. Om man tittar över livscykeln har kvinnan ett större järnbehov på grund av menstruation, men när man blir äldre är ju inte det aktuellt på samma sätt. Hur mycket gör motionen för välmåendet? Det är aldrig för sent att vara fysiskt aktiv. Även om man blivit begränsad av olika anledningar så är det viktigt och påverkar människan både fysiskt och psykiskt.

30 30 Tidningen Äldreforum Hälsa Kostråd för god hälsa För att bibehålla en god hälsa genom livet är det viktigt att äta varierat och att röra på sig varje dag. Så länge man är frisk och har god aptit är Livsmedelsverkets kostråd en bra utgångspunkt. Om man däremot drabbats av sjukdom eller äter medicin som påverkar lusten eller förmågan att äta kan man behöva få individbaserade kostråd av en dietist. Ät gärna Fisk och skaldjur I fisk finns D-vitamin, jod och selen. I fet fisk finns dessutom hälsosamma fetter som skyddar mot hjärtoch kärlsjukdom och som också är viktiga för hjärnan. Ät gärna fisk 2-3 gånger i veckan, variera mellan magra vita fiskar och fet fisk som sill, lax och makrill. Dietisten Therese Mattsson Nilsson: Jag tycker inte om att säga att man ska utesluta vissa saker helt. Äldre får mindre ork och blir mindre benägna att röra på sig. Många tappar också aptiten och ser kanske inte fram emot måltiden på samma sätt som förut. Har man kommit dit är det viktigt att äta oftare, många näringsrika mellanmål, och mindre portioner. Näringsbehovet blir inte mindre av att man blir äldre tvärtom! Hur påverkas aptiten när man blir äldre? När man blir äldre kan åldersförändringar och sjukdom göra att aptiten minskar och att man inte längre orkar äta lika stor mängd mat vid varje måltid som man gjort tidigare. Däremot är behovet av energi och näring fortfarande lika stort och för vissa näringsämnen till och med större, det gäller till exempel D-vitamin. För att få i sig tillräckligt kan man då behöva äta oftare och mer energirik mat. För att matportionen inte ska bli för stor behöver mängden grönsaker och fullkornsprodukter ofta minskas. För att komplettera huvudmålen frukost, lunch och middag är det bra att äta små näringsrika mellanmål. Om aptiten inte är så stor är det extra viktigt att välja den mat man uppskattar och kanske lägga till någon sås eller ostbit för att öka näringsinnehållet i maten. Måste det vara dyrt att äta bra? Nej, det behöver det absolut inte vara. Det finns ju billigare och dyrare varor i alla kategorier av livsmedel. Det är lika mycket näring i en billigare fisk som i en dyrare. När det gäller grönsaker är det mer näring i rotfrukter, kål och lök som ofta ligger bra i pris, än i exempelvis gurka och isbergssallad som stora delar av året är dyra och mest innehåller vatten. Om man äter varierat täcker man enkelt de näringsämnen som kroppen behöver. Mitt bästa tips är att äta varierat! Det sägs att olivolja håller fransoser och italienare unga, ligger det något i det? Olivolja innehåller jättemånga bra fettsyror, men det gör också den svenska rapsoljan så välj efter smak, de innehåller många nyttiga och hälsosamma fetter! Linnéa Wallin Vegetabiliska fetter Innehåller omättat fett som kroppen behöver. Olivolja och rapsolja i dressing och vid matlagning Nötter och frön Majonnäs Grönsaker, frukt och bär Här finns mycket vitaminer, mineraler och antioxidanter. Ät omkring 500 g om dagen ett par frukter och tre nävar grönsaker, gärna rotfrukter, bönor och linser Fullkornsprodukter Är mer näringsrika och innehåller fibrer som ger mättnadskänsla och håller magen i form, som fiberrikt bröd, matgryn och flingor. Få i dig mindre av Rött kött och charkuterier. Ät inte mer än 500 gram rött kött och charkuterier per vecka. Tänk fyra måltider. Socker innehåller mycket energi, men inga andra näringsämnen Salt Alkohol

31 Tidningen Äldreforum 31 HELA DEN HÄR ARTIKELN ÄR EN ANNONS Kaj Winther, forskare vid Köpenhamns universitet, var först tveksam till nyponets egenskaper men är nu mer övertygad än någonsin om fruktens potential. Helen Kling, 47, hade ont i knän och armbågar i ett halvår, men blev av med sin smärta på tre veckor med hjälp av Movo. Nypon minskar ledvärken Lider du av värk och stela leder? Med kosttillskottet Movo kan dina besvär lindras. Hemligheten är nypon rika på molekylen GOPO, det berättar forskaren Kaj Winther som i 15 år har studerat nyponens säregna egenskaper. De taggiga buskarna med rödaktiga bär är en vanlig syn om hösten och sedan långt tillbaka har nypon använts i allehanda huskurer. Trots det var Kaj Winther, forskare vid Köpenhamns universitet, skeptisk när den danske bonden påstod sig ha gjort en enastående upptäckt. Nypon är mycket välkända, framför allt för att de innehåller stora mängder C-vitamin, men jag måste erkänna att jag kände mig rätt tveksam när jag blev uppringd av bonden på Langeland i Danmark som häv dade att nypon var mer än så, säger Kaj Winther. Kärnorna stor hemlighet Trots sin milda skepsis inledde Kaj Winther ett forskningsarbete och hittade den molekyl som kom att kallas GOPO. Vi testade nyponen på personer med gikt, artrit och reumatism och fick anmärkningsvärda resultat. Efter att försökspersonerna hade ätit nypon ett tag lindrades smärtan. En Vi testade nyponen på personer med gikt, artrit och reumatism och fick anmärkningsvärda resultat stor hemlighet är kärnorna. Vanligtvis brukar man slänga bort dem men i kärnorna finns oerhört många nyttiga fettsyror som påminner om de som finns i fiskolja. Därför är det mycket bra att kosttillskottet Movo består till hälften av kärnor och till hälften av fruktkött, säger Kaj Winther. Helen Kling, 47, har ätit Movo i drygt tre år. Innan dess hade hon testat läkemedelsklassade preparat som hon upplevde inte hade någon effekt. Det var en tuff tid för henne. Jag hade ont i lederna, framför allt i knän och armbågar, och smärtan var konstant. Jag kunde inte röra mig ordentligt och det var väldigt besvärande. Smärtan gjorde att jag valde bort saker för att det var för jobbigt. Jag brukade till exempel sjunga i kör men när jag hade så ont hela tiden var det inte roligt längre, och därför slutade jag. Och så blir man ju nedstämd när man har ont. Testade Movo Jag hade ont i ett halvår och sedan testade jag Movo. Det upplevde jag verkligen som något positivt, säger Helen Kling. Nu när Helen inte längre låter värk en styra sitt liv har hon också kunnat återgå till den tillvaro som hon hade innan hon fick sina ledbesvär. Hon har också fått ett nytt jobb där det är mer än viktigt att hålla kroppen rörlig och stark. Jag har omskolat mig och börjat jobba på en kyrkogård och då är det viktigt att kroppen är i trim. Jag krattar, räfsar och lyfter tungt och så är vi utomhus året runt, men nu är det inga som helst problem längre. Jag rekommenderar alla som har besvär att prova Movo, avslutar Helen Kling. Den här artikeln är ett samarbete med Bringwell.

32 32 Tidningen Äldreforum Hälsa Vältränad och frisk vid 70 - så funkar det Kombinationen hög ålder och fysisk inakt ivitet är en av de stora hälso fällorna. För att hålla dig frisk kan regelbunden träning göra stor skillnad. En vältränad 80-åring kan ha samma fysiska kapacitet som en otränad 20-åring Du kan förbli frisk och kry. Även om gener och gamla dåliga vanor spelar roll kan fysisk aktivitet och träning göra stor skillnad. För utan fysisk aktivitet påbörjas det som på läkarspråk kallas för sarkopeni. Kort förklarat handlar det om att muskelmass an minskar vilket i sin tur leder till ett allmänt försämrat hälsotillstånd. Idag, bara 25 år efter att begreppet sarkopeni lanserades av dåtidens tongivande forskare, vet de flesta att fysisk inaktivitet är en av de stora folkhälsoriskerna. Enligt Nina Lindelöf, sjukgymnast och filosofie doktor vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering vid Umeå universitet, handlar god hälsa om att bryta det farliga stillasittandet med dagliga aktiviteter. Om det handlar om promenader, rensa rabatter, cykla eller att spela golf kan kvitta, men aktiviteterna ska kompletteras med konditionsoch styrketräning. Vinster större än risker Det är verkligen aldrig för sent att börja träna, säger Nina Lindelöf vars övertygelse grundar sig i det stora antal studier som har gjorts kring åldrande och träning. Det är främst muskulaturen som är träningsbar. Vinsterna med träning är betydligt större än riskerna. Samtidigt tar det längre tid för en äldre kropp att anpassa sig efter nya träningsrutiner. En vältränad 80-åring kan ha samma fysiska kapacitet som en otränad 20-åring. Men när man är äldre måste man individualisera träningen mer då vi på grund av åldrande och eventuella sjukdomar blir mer olika varandra, säger Nina Lindelöf. Är man osäker på vad kroppen kan och vilken träning som passar bäst kan ett samtal med exempelvis en sjukgymnast vara lägligt. Det brukar handla om en kombination av övningar som stärker benmuskler, balans och rörlighet allt för att man ska kunna fortsätta att leva som förut. Och vad ska man äta? Träning är nära förknippat med kost. Generellt minskar energibehovet när Nina Lindelöf är sjukgymnast och filosofie doktor vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering vid Umeå universitet man blir äldre, så den generella sanningen är att de flesta skulle må bätt re av att äta lite mindre. Men som man frågar får man svar och precis som med träning är det högst indi viduellt. Idag finns studier som stärker allt från stenåldersdiet till att dricka vin. För enkelhetens skull bör var och en fråga sin kostguru och därefter låta det sunda förnuftet segra. Per Han Ninas tips för ett hälsosammare liv 1. Daglig fysisk aktivitet Kroppen mår bra av att bryta stillasittandet. Exempelvis genom promenader, trädgårdsarbete, cykelturer eller att ta trappan istället för hissen. 2. Regelbunden träning Den dagliga fysiska aktiviteten kan en till två gånger i veckan bytas mot träning i ombytta kläder. Till exempel styrketräning, simning, löpning eller stavgång. 3. Att göra det man njuter av Att hålla fysiken igång blir inte bättre av tvång. Försök att hitta fysiska aktiviteter som du tycker om. Helt enkelt för att det gör dig mer motiverad att träna. 4. Sociala kontakter Att vara fysiskt aktiv är ett alldeles utmärkt sätt att hålla kontakt med gamla vänner och träffa nya, ge tips och råd eller bara umgås och ha trevligt. 5. Äta näringsriktig mat I genomsnitt äter vi för mycket, men allt är individuellt. En varierad och näringsrik kost går hand i hand med att orka hålla sig fysiskt aktiv och frisk.

33 Tidningen Äldreforum 33 Krönika Namn: Artur Ringart Ålder: 65 år Bor: Stockholm Karriär i korthet: Sportjournalist och programledare känd från bland annat Sportnytt och Lilla Sportspegeln. Driver sedan 2015 News55 tillsammans med Fredrik Lundberg. och en rädsla för att göra fel. Många äldre har inte fått möjlighet att lära sig och då är det heller inte självklart att använda en mobiltelefon, betala räkning ar via nätet, shoppa online eller hantera en surfplatta med alla dess funktioner och finesser. Så ser verkligheten ut, men vi lever som om det var på ett annat sätt. Det är många När är det Sveriges tur att få en statsminister som är 70? Ålders diskriminering är ingen ting annat än slöseri med värdefulla resurser, säger Artur Ringart. Foto: Sofia Ekberg Artur Ringart: Vi måste öppna ögonen för åldersdiskrimineringen Det råder en utbredd åldersdiskriminering i Sverige inom både arbetsliv och rekrytering. Att förlora sitt arbete vid femtio års ålder innebär stora omställningar. Den säkra inkomst som man haft finns inte läng re där och möjligheten att få ett nytt arbete visar sig för många vara betydligt svårare än de hade trott. Bara att få komma på en anställningsintervju vid uppnådda 50 år är nästan omöj ligt. Hur har det kunnat bli så? När vi för två år sedan lanserade nyhetssajten News55 i Almedalen gjorde vi det genom ett upprop mot åldersdiskrimineringen på den svenska arbetsmarknaden. Sedan den 1 januari 2009 har vi en lag mot åldersdiskriminering, trots det visade det sig att endast tre procent av de som hade vänt sig till Diskrimineringsombudsmannen på grund av att de utsatts för ålderism hade fått upprättelse. En slutsats då, liksom nu, är att lagen inte följs. Åldersdiskriminering är ingenting annat än att slösa med värdefulla resurser. Vi kastar erfarenhet, kunskap och kompetens på sophögen. Att vara äldre verkar inte vara värdefullt på arbets marknaden. Det paradoxala är att Sverige behöver fler som arb etar och att vi arbetar längre upp i åldrarna. Pensionssystemet kommer helt enkelt inte klara av att vi behåller 65 som pensionsålder. Sverige tycks vara ett av få länder där man fokuserar så pass mycket på ålder. Under valkamp anjen i USA låg fokus på att nationen för första gången hade kunnat få en president som är kvinna. Att bägge presidentkandidaterna var i 70-årsåldern var det däremot inget snack om. När är det Sveriges tur att få en statsminister som är 70? Åldersdiskrimineringen rör inte bara arbetsmarknaden. Den blir lika tydlig i övergången till ett allt mer digitaliserat samhälle. Faktum är att alla inte kan, vill eller vågar använda sig av den nya digitala tekniken. Det handlar framför allt om okunskap i Sverige som är digitala och utvecklingen går av naturliga skäl framåt, samtidigt måste vi inse att delar av Sveriges befolkning lever i en annan verklighet och det måste vi ta hänsyn till. Allt fler äldre har svårt att få pensionen att räcka till och något som är särskilt betungande är kostnaden för dyra och ibland livsavgörande läkemedel. Dessutom är det tyvärr så att äldre inte alltid får tillgång till de bästa medicinerna. När besparingar ska göras är det ofta de äldre som drabbas. Åldersdiskriminering i samhället gör mig både upprörd och ledsen. När blev det så här? Eller har det alltid varit så? Det kanske bara är jag som inte har sett det lika tydligt som jag gör nu? Att inte inse värdet i de människor som har slitit och arbetat och som har bidragit till att bygga upp det samhälle vi nu lever i bidrar till en krass och cynisk människosyn som vi årsrika tyvärr tvingas bemöta oftare än man kanske hade kunnat tro. Jag tror att en anledning till att det har blivit som det har blivit är att allt ska vara så kostnadseffektivt. I takt med att vi har stirrat oss blinda på hur vi kan effektivisera, spara och reformera har vi glömt bort människan. Det är dags att öppna ögonen. Artur Ringart

34 34 Tidningen Äldreforum Hälsa Se o c h h ö r v a r e n d a l i t e n s a k Åldrandet är olika för alla, även när det gäller syn och hörsel. Lyckligtvis finns kunskap och hjälpmedel som gör att åldrandets syn- och hörselnedsättningar kan kompenseras. Man brukar säga att människan vuxit färdigt kring 25 års ålder. Då befinner sig kroppen på toppen av sin fysiska förmåga. Se på elitidrottarna som redan vid fyllda 30 befinner sig i pensionsåldern. Tio år senare börj ar många, även de som tidigare haft perfekt syn, känna sig hjälpta av läsglasögon. Presbyopi, så kallad ålderssynthet, börjar märkas redan i årsåldern. Man ser sämre på nära håll vilket troligen beror på att ögats lins blir mindre elastisk, säger Anna Odergren, chefsläkare på S:t Eriks ögonsjukhus i Stockholm. Glasögon mot ögontrötthet Ju äldre man blir desto vanligare är också ögontrötthet som både kan orsakas av brytningsfel och för mycket närseende, exempelvis på dataskärmar och smarta telefoner. Ålderssynthet och ögontrötthet lindras enklast med ett par väl utprovade glasögon. Enligt Anna Odergren kan åldersrelaterade ögonsjukdomar - som till exempel glaukom, grå och grön starr - vara svåra att förebygga. Därför kan det vara klokt att då och då låta undersöka ögonen. Är man ute och promenerar i starkt solsken kan det också vara bra att ta på sig solglasögon. Vad sade du? Kan du ta det där igen? Från 50 och uppåt är det inte ovanligt att hörseln förändras. Det vanliga är att man inte längre hör så kallade högfrekventa ljud som exempelvis småfåglar och syrsor. Med sämre förmåga att uppfatta ljud i de högre frekvenserna kan det också vara svårare att förstå vad folk säger och urskilja vem som säger vad. Från 50 och uppåt är det inte ovanligt att hörseln förändras Cirka två miljoner svenskar har någon form av nedsatt hörsel. Den största gruppen har åldershörselnedsättning. Enligt Ulf Rosenhall, professor emeritus vid Karolinska institutet i Stockholm, går det till viss del att förebygga åldershörselnedsättning och den tinnitus som ofta förekommer samtidigt. Det gäller framför allt att minska på kraftigt buller. Minskat yrkesbuller har faktiskt gjort att hörseln har blivit bättre hos dagens äldre jämfört med hur det var för ett halvt sekel sedan, säger Ulf Rosenhall. Goda råd och ny teknik Drabbas man av en hörselnedsättning eller någon annan öronsjukdom bör man först besöka husläkaren och därefter en öron- eller hörselspecialist. Hjälpmedel finns och utvecklingen av hörapparater och hjälpmedel för mycket grava hörselnedsättningar, så kallade cochleaimplantat, har under de senaste decennierna varit enorm. Per Han Ålderssynthet (presbyopi) Symtom: Huvudvärk. Det klassiska tecknet är att man håller tidningen allt längre ifrån sig när man läser. Hjälpmedel: Läsglasögon, kontaktlinser, progressiva glasögon, progressiva linser eller ögonoperation. Åldershörselnedsättning (presbyacusis) Symtom: Oförmåga att höra högfrekventa ljud, t ex syrsor, småfåglar och vanligt prat. Hjälpmedel: Hörapparat, samtals- och signalförstärkare och cochleaimplantat vid mycket svåra fall av hörselnedsättning.

35 Tidningen Äldreforum 35 HELA DEN HÄR ARTIKELN ÄR EN ANNONS AudioNova din hörsel i främsta rummet Känner du att din hörsel sviktar? Då kan du vända dig till någon av den rikstäckande hörselkedjan AudioNovas många mottagningar. Ta hjälp av professionell audionom för att hitta den lösning som passar dig och dina behov! Vårt uppdrag är att hitta den bästa lösningen för just dig, säger Eric Ankarberg, audionom på AudioNova. Drygt 1,3 miljoner svenskar har en hörselnedsättning, men trots det har mindre än en tredjedel skaffat hörapparat. Eric Ankarberg är legitimerad audionom på hörselkedjan AudioNo va och han möter många människor som kan känna motstånd mot att åtgärda sin hörselnedsättning. Något som med teknikens hjälp enkelt kan åtgärdas. Du är rädd att visa att du har ett handikapp och att det ska påverka karriärmöjligheter, relationer och vardagen. Audionomerna som arbetar på AudioNova är alla legitimerade och arbetar professionellt med individanpassade helhetslösningar, säger Eric Ankarberg. En del kunder, särskilt äldre, kan uppleva en oro inför tek niken, men med teknikens hjälp kan du som har en hörselnedsättning ta del av det sociala umgänget igen. En hörapparat är som en snabb liten dat or som sorterar i olika ljudmiljöer. Man räknar med att en hörapparat analyserar omgivningsljudet upp emot sex miljoner gånger per sekund, så tekniken finns där fast du inte behöver göra något med den, fortsätter Eric Ankarberg. Om du tror att du har en hörselnedsättning kan du testa din hörsel på någon av AudioNovas mottagningar. Om din hörsel sviktar får du hjälp av en legitimerad audionom med utprovning av hörselhjälpmedel. För audionomerna på AudioNova är det viktigt att vara nära kunden. Vårt uppdrag är att få människor att må bra i sin hörsel och att vara tillgängliga för våra kunder. Därför har vi korta väntetider, inget remisstvång och oavsett på vilken mottagning du har köpt ditt hörselhjälpmedel kan du få hjälp på alla våra enheter runt om i Sverige, säger Eric Ankarberg. Vårt uppdrag är att få människor att må bra i sin hörsel Det är egentligen ganska enkelt, menar han. Ju längre och friskare vi lever desto viktigare är det att känna att du hör, kan vara aktiv och att du hänger med även på ålderns höst. Det är som när du har gått för länge i ett par skor som gör ont. Till slut måste du köpa nya för att må bättre. Att ta hand om sin hörsel handlar om att investera i sitt mående och det gör att hela kroppen mår bättre, säger Eric Ankarberg avslutningsvis. Den här artikeln är ett samarbete med AudioNova. Framtidens äldreboende skapar förutsättningar för en meningsfull vardag. På Humana satsar vi på innovation, design och kvalitet i omsorgen. Vill du veta mer om hur vi gör det? Kontakta oss på: marknad.omsorg@humana.se eller läs mer på

36 Prova Opn - vår smartaste hörapparat. Lotta N, legitimerad audionom Nu heter vi Audika. Hösten 2016 gick hörselklinikerna Avesina, Audionomerna och Hörsam samman och blev Audika. Sammanlagt har vi cirka 40 hörselkliniker i Sverige, från Trelleborg i söder till Uppsala i norr. Vi är fortfarande samma experter på hörsel och det är lätt att boka en tid för hörseltest. Ring oss på eller maila till kundservice@audika.se Mer information om oss och hörsel finns på Du kan också enkelt köpa batterier och tillbehör till din hörapparat i vår webshop

37 Tidningen Äldreforum 37 HELA DEN HÄR ARTIKELN ÄR EN ANNONS Delta i samtalet skaffa hörapparat! Cirka 1,3 miljoner svenskar lider av hörselnedsättning, något som enligt Reza Zarenoe, verksamhetsutvecklare på Audika, ofta leder till ett socialt utanförskap. Hörselproblem kan komma av flera anledningar men de flesta får det på grund av stigande ålder. Den sociala delen i livet påverkas mycket då det inte syns utanpå att man lider av hörselnedsättning. Många som lider av det vill inte ställa för många frågor och vara i vägen, därför är det lätt att man drar sig undan och isolerar sig, säger Reza Zarenoe. Som anhörig kan man tänka på att tala tydligt, artikulera och ha ögonkontakt under samtalet. Man kan även höja sin röst något, men det hjälper inte att skrika, då blir det bara obehagligt för personen i fråga. Hörseln är ett viktigt sinne som skapar eller förhindrar en social samvaro, vilket i sin tur kan leda till ökad eller försämrad livskvalitet, säger Reza Zarenoe. Problemen finns överallt Reza menar att samhället inte tar hänsyn till personer med hörselnedsättning och att HRF (Hörselskadades Riksförbund) flera gånger påpekat detta. Samhället har inte alls förstått problematiken. Ett exempel är kollektivtrafiken. Där är det väldigt svårt att höra vad till exempel busschauffören eller tågkonduktören säger. Även affärer och butiker med hög musik ställer till det för de med hörselnedsättning. Om man jämför hänsynstagandet mellan en rullstolsburen person och en person med hörselnedsättning finns det stora skillnader. Det finns en massa krav på ramper och dylikt för rullstolsburna och reg ler för att ta hänsyn till synskadade, men det är tyvärr inte alls på samma sätt för de med hörselnedsättning. Reza anser att problemen för hörselskadade finns överallt, inte bara i Sverige. Jag kan inte se att det är bättre där jag har varit när jag rest utomlands. Jag anser att det är ett spritt problem över hela världen. Hörseln är ett viktigt sinne som skapar eller förhindrar en social samvaro Handlar om att hjälpa hjärnan Det finns många myter och för domar kring hörselnedsättning och den vanligaste är enligt Reza att man som hörselskadad tror att man kan gå och skaffa en hörapparat och sedan tror att man ska höra som en 20-åring. Det är tyvärr mycket mer komplicerat än så. Vi hör egentligen med våra hjärnor. Hörsel, och speciellt talförståelse, handlar egentligen om kognitiva processer, inte mekaniska. Reza understryker att bra hörsel inte bara är en fråga om ljud som är tillräckligt höga, utan även handlar om att hjälpa hjärnan att förstå de ljud man hör. Till de som inte riktigt vill skaffa en hörapparat säger Reza: Hörapparat är ett hjälpmedel precis som ett par glasögon och gör att vardagen fungerar bättre, så varför inte ta den chansen? De flesta tackar ja till ett par glasögon och idag är glasögon ett mode trots att det är ett hjälpmedel. Hörapparater till barn finns exempelvis i olika roliga färger och med djurmotiv för att göra det skojigare, något han menar att även vuxna skulle kunna ta till sig för att matcha hörapp araten med till exempel sina kläder eller glasögon. Förbättrad livskvalitet Förr i tiden var hörapparaterna ganska stora och simpla i sin teknik. Den digitala tekniken kom under nittiotalet och då öppnades en helt ny värld. Många nya funktioner har under åren kommit för att rätta till ljudupplevelsen och skapa en så lik verklighetsbild av olika ljudmiljöer som möjligt. När man använder hörapparat för första gången kan kroppen reagera på olika sätt. Tänk att du har gått med nedsatt syn och så får du glasögon, då öppnas en helt ny värld. Samma sak gäller med hörapparater. Vissa kan uppleva det som jobbigt och säger att de hör för bra. Det beror på att deras hjärna har vant sig vid att höra dåligt vilket gör att det uppstår en konflikt i hjärnan. Detta kan leda till överansträngning, trötthet och huvudvärk i början. Perioden som hjärnan behöver för att vänja sig är övergående och ing et som bör hindra personer från att skaffa hörapparat för att förbättra sin livskvalitet, avslutar Reza Zarenoe. Den här artikeln är ett samarbete med Audika. Reza Zarenoe, medicinsk doktor och legitimerad audionom, är verksamhetsutvecklare på Audika. Opn den nya generationens hörapparat Opn (uttalas Open) innehåller ett mycket avancerat chip som har skapat möjlighet för hjärnan att uppfatta ljuden bättre. Äldre hörapparater fokuserar på en ljudkälla i taget medan den nya hörapparaten Opn öppnar upp hela ljudlandskapet. Den hant erar alla ljud snabbare och är mer exakt än tidigare modeller, vilket underlättar i komplexa ljudmiljöer Opn är utrustad med en kraftfull processor som gör den mycket snabbare än de äldre modellerna. Opn hanterar nämligen ljudet 50 gånger snabbare än tidigare, vilket ger hjärnan en mer komplett ljudbild. Detta gör att man kan komma så nära en normal hörsel som möjligt. Opn är också försedd med kommunikationssystemet TwinLink som gör att två hörapparater kan utbyta ljud 21 gånger per sekund för att man ska kunna höra optimalt med båda öronen. Den nya tekniken i hörapparat erna gör att man kan få 30 % bätt re talförståelse, 20 % minskad lyssningsansträngning och 20 % förbättrad minnesförmåga. Hörapparaten Opn har även bluetooth för trådlös överföring till exempelvis smartphones, och är uppkopplad mot protokollet If This Then That (IFTTT).

38 38 Tidningen Äldreforum Restrender 2017 Flodkryssningar ett populärt sätt att lugnt och stilla lära sig mer om t ex Rysslands och Europas historia och geografi. Långtidssemester när Sverige blir kallare bjuder södra Europa på ett mer angenämt klimat. Portugal är en uppstickare medan Spanien, Italien och Grekland är klassiker. Bridgeresor där glädjen i att spela med likasinnade kombineras med mat-, natur- och kulturupplevelser i både när och fjärran. Nya tider, nya resmål Förr campade vi gärna i tält. Sedan åkte vi hellre på charter till Mallorca. Nyss lärde vi oss att älska koriander och phad thai. Här är en liten trendspaning om hur och vart vi i vår generation gärna reser nästa gång. Hälsoresor du åker som du är och kommer hem som ditt bättre jag. Utbudet sträcker sig från att skämma bort sig själv med lyxiga spa-behandlingar till yoga, vandring och dans kurser. Framtidens seniorresor baserat på rese trender bland dagens 45 till 55-åringar: Du bokar själv din resa utan inblandning från någon researrangör. Du reser med ambitionen att leva like a local, oavsett vart du åker. Du reser till Långtbortistan, alltså lite längre bort än du någonsin tidigare rest. I de fall din familj har utländska rötter reser du dit för att fördjupa dig i landets kultur och historia. På 50- och 60-talet var det vanligt att bila och campa, gärna vagabonderande runt Sverige och Norden. Kanske vågade några sig söderut, till Tyskland, Frankrike och Italien. På 70- och 80-talet var det charterflyget till Kanarieöarna, Mallorca och Ben i dorm som gällde. Sedan började vi flyga ända till Thailand. Var tid har sin trend, men vart reser vi härnäst? Enligt Erika Charbonnel, som bevakar frågor kring resor och turism för analysföretaget Kairos Future, syns framtidens seniora resetrender bland dagens 45- till 55-åringar. I den åldern vet man vad man tycker om och vad man vill, vilket blir ett mönster man följer för resten av livet, menar Erika Charbonnel. Som en stammis på kvarterets kafé Med andra ord kommer framtidens 60-plussare att välja bort de flesta av dagens färdigpaketerade charterresor för att istället själva leta fram de ulti mata resmålen genom webbforum som exempelvis Tripadvisor. Semester boendet hittar vi genom företag som Airbnb. Idealet är att leva så autentiskt och likt lokalbefolkningen som möjligt, att liksom en stammis slinka in på det lokala kaféet. Enligt de undersökningar som Erika Charbonnel hänvisar till reser man inte mer eller annorlunda som pensionär. Man reser på samma sätt och ungefär lika mycket - fram till den dag kroppen säger ifrån. Först då byter man, för bekvämlighet och trygghet, till den typiska pensionärsresan med chartrad buss och spikat dagsschema. Resan precis som du vill ha den Branschens stora resebolag kartlägger noggrant våra resvanor och dukar därefter fram så attraktiva reserbjudanden som möjligt, allt beroende på Framtidens 60- plussare kommer att välja bort de flesta av dagens färdigpaketerade charterresor målgrupp och ålder: Golf i kombination med yoga. Vandring med vinprovning. Ett parti bridge medan båten puttrar fram genom Stock holms skärgård. Eller som Maria Lexhagen som forskar och undervisar i turismvetenskap på Mittuniversitetet säger: Vad som pågår i vår vardag påverk ar också vårt resande. När det är populärt att gå på gymmet finns också fler hälsoresor. Hetast just nu Resebranschen vet att de flesta helst stannar hemma i sköna Sommarsverige. Först framåt hösten drar vi, liksom flyttfåglarna, söderöver. Många har upptäckt flodkryssningarna, där man njuter av god mat och dryck ombord medan vackra landskap sakta glider förbi. Självklart med spännande stopp på vägen. Ett annat populärt resekoncept som flera researrangörer erbjuder är långtidssemester i länder som Portugal, Spanien och Grekland. Oavsett vilka resor som är populärast är en sak säker: Resorna hjälper oss att förbise såväl höstrusk som vinterslask. Per Han

39 Tidningen Äldreforum 39 HELA DEN HÄR ARTIKELN ÄR EN ANNONS En plats i gemenskapen När Christina och hennes man flyttade in på Heinövallen hade de bott i villa i 32 år. Det var ett stort steg, men idag rekommenderar hon alla att flytta till en bostadsrätt i Bovieran. Man har Vinterträdgården direkt utanför dörren. Den är alltid gröns k ande och blommande. Där regnar det inte, det blåser inte. Närmare paradiset än så här kommer man inte. Allt handlar om gemenskap, säger Christina. Från film till fest Grannarna samarbetar för att anordna en rad olika aktiviteter tillsammans i föreningen. Det har kommit upp förslag om chokladprovning, vinprovning, gemensam matlagning, filmvisning och mycket mer. Vissa är med på allt och andra är med på lite, det är upp till var och en. Vi har haft sångkvällar, bridge, boule och jag håller i meditation. Vi anordnar fester till jul, nyår, påsk och skaldjursaftnar i trädgården. Jag ser inga begränsningar, säger hon. Satsningar på nya orter Just nu planeras ett antal nya fastigheter runt om i Sverige. Dessutom pågår försäljningen av Bovierans lägenheter i Skövde, Karlstad, Borstahusen, Borgholm, Vänersborg och Växjö. Den här artikeln är ett samarbete med Bovieran. På går det att läsa mer om livet bland palmer och olivträd. Hjälp oss rädda de starkaste Djurrikets kungar och drottningar behöver hjälp. Trots att de är både starka och listiga har de ingen chans emot ett skarpladdat gevär. I femtio år har vi arbetat med att förhindra dödandet i skyddade områden runt om i världen. För att sätta stopp för den avancerade tjuvjakten arbetar vi med myndigheter för att både skärpa lagarna och få dem att tillämpas. Vi jobbar också för att efterfrågan på olagliga produkter ska minska. Stöd vårt arbete, bli WWF-fadder idag! wwf.se/fadder Black Rhinoceros, Swaziland. NaturePL.com / Andy Rouse / WWF