SFP:s PARTIDAG I HELSINGFORS

Transkript

1 SFP:s PARTIDAG I HELSINGFORS

2 SFP:s PARTIDAG 01

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tidsschema Praktisk information Föredragningslista Förhandlingsordning Motioner till partidagen 01 1 Proposition 1 - om beslut av partiets kandidat i valet av republikens president Partiets stadgar SFP:s PARTIDAG 01

4 1 TIDSSCHEMA FREDAG Mingeltillfälle med lätt buffet. Clarion Hotel Helsinki, Stillahavsgatan, 000 Helsingfors. SFP i Helsingfors kretsordförande Cecilia Ehrnrooth hälsar välkommen. Så skimrande var aldrig havet Sång av Daniela Persson med Joni Saukkoriipi på piano. LÖRDAG..-.1 Välkomstkaffe, anmälning och fullmaktsgranskning. Partidagsplatsen, Clarion Hotel Helsinki, Stillahavsgatan, 000 Helsingfors. Välkomstmusik Kretsvisa delegatmöten..0 Öppningsceremoni Lunch. Sång av Paul Uotila. Partiordförande Anna-Maja Henrikssons linjetal. Tal av MEP ALDE gruppens vice ordförande Nils Torvalds. Tal av MEP Cecilia Wickström, Liberalerna (Sverige). Tal av MEP, ALDE partiets vice ordförande Fredrick Federley Centerpartiet (Sverige). Diskussion: Ett starkt Norden i ett svagare EU. Helsingfors stads hälsning framförs av borgmästare Jan Vapaavuori Partiordförande Anna-Maja Henriksson öppnar partidagen. Val av presidium och protokolljusterare. Partidagens behörighet. Fastställande av föredragningslista och förhandlingsordning. Val av utskott för partidagen. Remittering av proposition och motioner. SFP:s PARTIDAG 01

5 1 1.0 Allmänpolitisk debatt. Inleds av Svenska riksdagsgruppens ordförande Stefan Wallin Partidagen ajourneras för utskottsarbete. Behandling av motioner och proposition i utskotten. 1.0 Utskottsarbetet avslutas i och med att alla motioner och propositionen slutbehandlats i utskottet Festsupé på Clarion Hotel Helsinki, Stillahavsgatan, 000 Helsingfors. SÖNDAG..00 Andakt med kyrkoherde Johan Westerlund i Helsingfors domkyrka, Unionsgatan, 00 Helsingfors. Uppvaktning vid hjältegravarna på Sandudds begravningsplats..00 Kretsvisa delegatmöten..0 Redogörelse över partiets aktuella verksamhet Lunch. Behandling av motioner och propositionen i salen Val av partiordförande. Val av viceordförande för partiet. Val av partifullmäktige. Fortsatt behandling av motioner och propositionen. 1.0 Uttalande av partidagen Partidagen avslutas. SFP:s PARTIDAG 01

6 1 PRAKTISK INFORMATION 1. KOORDINATER Svenska folkpartiet samlas till partidag - juni 01 i Helsingfors. Fredagens seminarium, partidagsplatsen och supén är på samma adress: Clarion Hotel Helsinki, Stillahavsgatan, 000 Helsingfors. Söndagens andakt sker i Helsingfors domkyrka, Unionsgatan, 00 Helsingfors.. TRANSPORT OCH PARKERING Transporterna till och från partidagen sköter deltagarna själva. Mellan partidagsplatsen och söndagens andakt ordnas transport. Start kl..0 från Clarion Hotel Helsinki. Hotellet har till förfogande en parkeringshall cirka meter från hotellet samt uteparkering cirka 0 meter från hotellet. Före parkering behöver du parkeringslov från hotellets reception, så stanna först utanför hotellets huvuddörr. Parkeringen kostar euro / dygn (parkeringshall) eller 1 euro / dygn (uteparkering). Taxi nås på telefonnummer (Taxi Helsinki) eller (Kovanen).. ANMÄLNING Anmälning till partidagen bör skötas av varje deltagare omedelbart vid ankomsten till partidagsplatsen. Eventuella anmärkningar gällande betalningar bör göras senast tre månader efter partidagen. Anmälan sker på partidagsplatsen på lördag på kl Efter kl..1 på lördagen sker anmälan till partidagskansliet. Vid anmälan får deltagarna sina deltagarkuvert. Ersättare för ordinarie anmäld delegat bör så fort som möjligt anmäla detta till partikansliet (May Myrberg, may.myrberg@sfp.fi eller tfn 0-1). Ännu på partidagsplatsen kan personbyten göras. Anmälan om detta bör ske senast kl. 1 på lördag till partidagskansliet. Eventuella oklara ekonomiska frågor utreds i samband med anmälningen på partidagsplatsen. Om det finns risk för att inbetalningen inte nått arrangören bör kvittot medtas. Fullmakterna skickas till partikansliet på förhand. För eventuella kompletteringar och för oklara fall ordnas fullmaktsgranskning i samband med anmälan på lördag morgon kl Därefter granskas fullmakterna av partidagskansliet.. INKVARTERINGEN Deltagarna ombesörjer själva för hotellbokningen. Förhandsbokad inkvarteringskvot finns på Clarion Hotel Helsinki, Stillahavsgatan, 000 Helsingfors. Bokningar görs via hotellets Inhouse Sales- kontor på epostadressen reservations.cl.helsinki@choice.fi eller via telefon Inhouse Sales- kontoret är öppet vardagar kl 0:00 1:00. Vid bokningen bör uppges koden SFP -Svenska folkpartiets partidagar. Hotellinkvarteringen betalas direkt på plats i samband med övernattningen.. MÅLTIDER Välkomstkaffe serveras på partidagsplatsen på lördag morgon fr.o.m. kl..0. Luncherna på lördag och söndag intas på partidagsplatsen, både på våning 1 och. Eftersom tidtabellen är ytterst ansträngd är det viktigt att det löper snabbt undan. Morgonmålet på söndagen på Clarion Hotel Helsinki är beställt till kl. med tanke på kyrkogången. Supé på lördagskväll på Clarion Hotel Helsinki, SFP:s PARTIDAG 01

7 1 Stillahavsgatan, 000 Helsingfors. De som i samband med anmälan betalat också för supén får ett kort i deltagarkuvertet. Supén börjar kl. 1 med en gemensam skål. I middags priset ingår ett glas skumvin samt två glas vin / öl. Mera dryck kan beställas till bordet av servitörerna, drycken betalas direkt vid serveringen. Klädseln är fri. Supén slutar kl. 0. Sista spårvagnen från hotellet mot centrum går kl Handlingarna kan laddas ner från Sidan uppdateras kontinuerligt så att aktuella exemplar alltid finns att tillgå. På partidagsplatsen finns inte kioskförsäljning av godis, glass etc. Bredvid partidagsplatsen finns en närbutik. På partidagsplatsen finns konstant gratis servering av kaffe och te. På eftermiddagarna serveras även gratis tilltugg. Under partidagen kopieras möjligast lite papper och i partidagssalen visas de dokument som är under behandling på stor skärm.. KYRKOGÅNG OCH KRANSNEDLÄGGNING Andakten sker i Helsingfors domkyrka, Unionsgatan, 00 Helsingfors kl..00 på söndag morgon. Efter andakten hålls uppvaktning vid hjältegravarna. Busstransport ordnas från Clarion Hotel Helsinki (start kl..0) till kyrkan, därifrån vidare till hjältegravarna och därefter till partidagsplatsen.. HANDLINGAR Observera att extra handlingar inte kan fås på partidagsplatsen! Notera att på partidagsplatsen finns tillgång till trådlöst internet. Behövs inget lösenord för uppkopp ling.. ELEKTRONISK RÖSTNING På söndagen då delegaterna anländer skall en elektronisk röstningsenhet lösas ut för att kunna delta i den öppna omröstningen i salen gällande motioner och propositionen. Röstningsenheten är personlig och skall returneras då partidagen avslutats.. INFORMATION Information om partidagsarrangemangen fås av parti kansliet, Maria Grundström, 0-, maria.grundstrom@sfp.fi En särskild informationsdisk finns på partidags platsen. Partidagshandlingarna sänds till de delegater som vid anmälningen beställt handlingar i pappersformat. SFP:s PARTIDAG 01

8 1 FÖREDRAGNINGSLISTA Partidagens konstituerande 1. Partidagen öppnas.. Val av ordförande och två vice ordförande för partidagen.. Val av sekreterare för partidagen.. Val av två protokolljusterare samt fyra rösträknare.. Partidagens behörighet.. Fastställande av föredragningslista och förhandlingsordning.. Beslut om tillsättande av utskott: - fem utskott för beredning av motioner och proposition - resolutionsutskott - valutskott Partidagsdelegaterna fördelas utgående från egna preferenser på fem beredningsutskott. Resolutionsutskottet har följande sammansättning: Helsingfors 1 Nyland Egentliga Finland 1 Österbotten Övriga Finland 1 Svensk Ungdom 1 Svenska Kvinnoförbundet 1 Svenska Seniorer 1 medlemmar Valutskottet består av kretsordföranden, en representant för Övriga Finland, Svensk Ungdoms, Svenska Kvinnoförbundets och Svenska Seniorers ordförande.. Val av utskott för partidagen samt remittering av ärenden: Beredningsutskott 1 1 Trygga polisens verksamhet Säkerställ finansieringen för försvarsmaktens nyinförskaffningar Fastighetsbeskattning av vindkraft Jämställdhetskonsekvensbedömning skall bli en självklarhet i transportplanering Släckta bakljus - trafikrisk i Finland Nivån på Riksväg måste höjas Om busstransport och allmänna färdmedel på landsbygden Borgå inre ring bör byggas färdig Studerandes inkomster ska inte inverka på studiestödet Beredningsutskott Rätt att använda finska på partidagen Inför ordet feminism i partiets kommunikation 1 Bevara SFP logon och nyckelpigan en längre period och återför det gula i reklam. 1 Om läromedel på svenska 1 Trygga byskolornas framtid 1 Likställa kommuners och städers utbildningsansvar för hemskolade elever 1 Integrering av asylsökande 1 Omhändertagna barns målsman Proposition 1 - Beslut av partiets kandidat i valet av republikens president Beredningsutskott 1 Alla barn ska kunna ha en hobby 1 Föräldralediga bör inte straffas ekonomiskt för deltagande i kommunalpolitiken 0 Försiktighetsprincipen, EU:s resolution 11 Tobaksfimpar en förbisedd miljörisk och en möjlig resurs Jämställda fritidsmöjligheter i kommunerna för medborgare i alla åldrar Alarmcentralernas språkkunskaper och lokalkännedom Stoppa hatretoriken! Minska plasten! Flere alternativ att kontakta myndigheter SFP:s PARTIDAG 01

9 1 Beredningsutskott Ny flaggdag: Edith Södergran och multikulturalismens dag Sanningskommission för ursprungsbefolkningen i Finland Mindre antibiotika i vår mat 0 Fiskarna tillbaka Ersättande av mopedbilar i trafiken Mera bzz i maten Norden ska bli en federation Flexibla lösningar för anställning av vårdare Ändra arbetstidslagen Främja digital inkludering Beredningsutskott Äldreombudsman Avgiftsfria preventivmedel för alla under år Surrogatmödraskap i Finland En nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen Rättssäkerhet och mänskliga rättigheter i regeringens flyktingpolitik Förnya abortlagen Mer resurser för ungdomspsykiatri med låg tröskel Mentalvården måste fylla tidens krav Inför en samtyckeslag! Reformerna är en jämställdhetsfråga VAL UNDER PARTIDAGEN 1. Val av partiordförande Val av tre viceordförande Val av partifullmäktige. Partifullmäktige består av: - partiets presidium () - ledamöter med personliga ersättare inklusive representation från de registrerade medlemsföreningar, som erhållit förbundsstatus inom partiet. Ledamöterna med personliga ersättare väljs för två år framåt, av dessa är hälften årligen i tur att avgå. I tur att avgå är följande: Ordinarie ledamöter Kajsa Kouvo, Karleby Mats Nylund, Pedersöre Ralf Skåtar, Nykarleby Samuel Broman, Korsholm Katarina Holmqvist, Korsnäs Ersättare Marlén Timonen, Karleby Annette Forsström-Fellman, Pedersöre Ulf Sourander, Nykarleby Christoffer Ingo, Korsholm Roger Bergström, Korsnäs. Val av valnämnd: a) val av ordförande b) val av två medlemmar POLITISK DEBATT. Allmänpolitisk debatt. Inleds av Svenska riksdagsgruppens ordförande. FÖRVALTNINGSÄRENDEN. Redogörelse över partiets aktuella verksamhet. PROPOSITIONS- OCH MOTIONSBEHANDLING 1. Behandling av proposition 1 i salen 1. Behandling av motioner i salen. Carl-Gustav Mangs, Kaskö Åsa Blomstedt, Kristinestad Joakim Strand, Vasa Catharina von Schoultz,Borgå Veronica Rehn-Kivi, Grankulla Solveig Halonen, Vanda Gunilla Starck, Raseborg Eva Roos, Vichtis Christer Antell,Helsingfors Wilhelm von Nandelstadh, Helsingfors Ira Grandén, Helsingfors Mikael Holmberg, Pargas Jesper Wikström, Kaskö Henrik Antfolk, Kristinestad Johanna Nyman, Korsholm Antti Ansas, Borgå Tiina Kujala, Esbo Anna Aintila, Kyrkslätt Greger Englund, Raseborg Mika Valli, Nurmijärvi Björn Fant, Helsingfors Sebastian Weckman, Helsingfors Christina Fraser, Helsingfors Regina Koskinen, Pargas SFP:s PARTIDAG 01

10 1 Ordinarie ledamöter Matilda Karlsson, Åbo Rhea Rantanen, Övriga Finland Lisa Palm, Svensk Ungdom Jose Forslund, Svensk Ungdom Benita Nordgren, Svenska Kvinnoförbundet Asla Järvensivu, Samerna Representant Ersättare Ville Forss, Åbo Ronny Holmqvist, Övriga Finland Alexandra Back, Svensk Ungdom Elin Blomqvist, Svensk Ungdom Ann-Sofi Backgren, Svenska Kvinnoförbundet Birgitta Olsson, Övriga Finland RESOLUTION 1. Uttalande av partidagen. PARTIDAGENS AVSLUTANDE 1. Övriga ärenden. 1. Partidagen avslutas. SFP:s PARTIDAG 01

11 FÖRHANDLINGSORDNING 1 ALLMÄNT 1. Varje deltagare med yttranderätt erhåller en nummerlapp. För deltagarna är nummerlapparna gula och för övriga deltagare med yttranderätt gröna. Partidagens presidium kan ge ordet även åt personer, som inte har stadgeenlig yttranderätt.. Anhållan om ordet sker i allmänhet med nummerlapp.. Anhållan om ordet i den politiska debatten sker senast kl. 1 på lördagen. Anhållan till den politiska debatten sker via e-post till christoffer.hallfors@sfp. fi eller med talturslapp som inlämnas till presidiet på partidagen. Delegaterna bör i anhållan uppge namn, delegatnummer och ämne för talturen.. I den politiska debatten kan delegaterna ställa frågor direkt till partiledningen, gruppordförande och europaparlamentariker eller ge synpunkter på politiken.. Tiden för varje talare är begränsad till tre () minuter. Replik och inlägg vid replikskiften sker från talarstolen/mikrofon i salen och begränsas till en (1) minut. Vid behov begränsas antalet talare vid motionsbehandlingen.. Endast delegater har förslagsrätt.. Vid behandling av ärende som förberetts i ett partidagsutskott utgör utskottets förslag grund för behandlingen.. Öppen omröstning sker elektroniskt. Sluten omröstning sker med tryckta röstsedlar. BEHANDLING AV MOTIONER OCH PROPOSITION. Motioner och proposition behandlas i respektive utskott. Alla delegater väljer på egna preferenser i vilket utskott man vill delta. Utskotten leds av en ordförande som bistås av en sekreterare. Utskotten är öppna för partidagens gäster och media. Enbart befullmäktigade delegater har rösträtt i utskotten.. Motionerna och propositionen fördelas på fem beredningsutskott enligt följande: Beredningsutskott 1 1 Trygga polisens verksamhet Säkerställ finansieringen för försvarsmaktens nyinförskaffningar Fastighetsbeskattning av vindkraft Jämställdhetskonsekvensbedömning skall bli en självklarhet i transportplanering Släckta bakljus - trafikrisk i Finland Nivån på Riksväg måste höjas Om busstransport och allmänna färdmedel på landsbygden Borgå inre ring bör byggas färdig Studerandes inkomster ska inte inverka på studiestödet Beredningsutskott Rätt att använda finska på partidagen Inför ordet feminism i partiets kommunikation 1 Bevara SFP logon och nyckelpigan en längre period och återför det gula i reklam. 1 Om läromedel på svenska 1 Trygga byskolornas framtid 1 Likställa kommuners och städers utbildningsansvar för hemskolade elever 1 Integrering av asylsökande 1 Omhändertagna barns målsman Proposition 1 - Beslut av partiets kandidat i valet av republikens president Beredningsutskott 1 Alla barn ska kunna ha en hobby 1 Föräldralediga bör inte straffas ekonomiskt för deltagande i kommunalpolitiken 0 Försiktighetsprincipen, EU:s resolution 11 Tobaksfimpar en förbisedd miljörisk och en möjlig resurs Jämställda fritidsmöjligheter i kommunerna för medborgare i alla åldrar Alarmcentralernas språkkunskaper och lokalkännedom Stoppa hatretoriken! Minska plasten! Flere alternativ att kontakta myndigheter SFP:s PARTIDAG 01

12 1 Beredningsutskott Ny flaggdag: Edith Södergran och multikulturalismens dag Sanningskommission för ursprungsbefolkningen i Finland Mindre antibiotika i vår mat 0 Fiskarna tillbaka Ersättande av mopedbilar i trafiken Mera bzz i maten Norden ska bli en federation Flexibla lösningar för anställning av vårdare Ändra arbetstidslagen Främja digital inkludering Beredningsutskott Äldreombudsman Avgiftsfria preventivmedel för alla under år Surrogatmödraskap i Finland En nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen Rättssäkerhet och mänskliga rättigheter i regeringens flyktingpolitik Förnya abortlagen Mer resurser för ungdomspsykiatri med låg tröskel Mentalvården måste fylla tidens krav Inför en samtyckeslag! Reformerna är en jämställdhetsfråga. Utskottens förslag överlämnas till partidagskansliet efterhand som de är färdigbehandlade, dock senast på lördag kl 1. Utskottens förslag publiceras på samt finns till påseende vid partidagens infodisk. 1. Ändringsförslag till utskottens förslag skall inlämnas skriftligen senast kl..0 på söndagen via eller via särskilda ändringslappar till partidagskansli. 1. Partidagspresidiet kan vid särskilda fall godkänna muntliga ändringsförslag från salen. Dessa godkända muntliga ändringsförslag ska inlämnas skriftligen till presidiet. 1. Alla ändringsförslag ska föreslås av en delegat, och kräver understöd av annan delegat för att upptas till behandling. BEHANDLING AV RESOLUTION 1. Resolutionsutskottet presenterar ett förslag till resolution som utdelas på söndag kl..00. Delegaterna har möjlighet att fram till kl samma dag lämna in skriftliga ändringar i den föreslagna texten till presidiet eller utskottets sekreterare. 1. På söndag senast kl. 1.0 presenterar utskottet sitt slutliga förslag till allmänpolitisk resolution, varefter förslaget behandlas. STADGEENLIGA VAL 1. Valen på partidagen förbereds av en valberedning bestående av kretsordföranden, SU:s, Svenska kvinnoförbundets och Svenska Seniorers ordföranden och en representant för Övriga Finland. 1. Valberedningen inleder sitt arbete i god tid före partidagen. Under partidagen fortsätter valberedningen sitt arbete som valutskott. En första presentation av läget föredras på kretsarnas delegatmöten före partidagen. 1. Val förrättas i enlighet med partiets stadgar. Valproceduren handhas av en valnämnd bestående av en ordförande och två medlemmar. 0. Partiordförande väljs genom majoritetsbeslut. Om flera än två kandidater nomineras, och ingen erhåller absolut majoritet av de avgivna rösterna verkställs en andra valomgång mellan de två kandidater som erhållit de flesta rösterna i den första valomgången.. Observera att särskilda röstsedlar används vid eventuella omröstningar vid val av ordförande, viceordförande och i tur avgående partifullmäktigeledamöter. Röstsedlar utdelas till delegaterna före valförrättningen inleds. TIDTABELL. Partidagen följer ett tidsschema och föredragningslista som ingår i handlingarna Under pågående förhandlingar bör inte delegat- eller andra möten arrangeras.. Ärende som inte slutbehandlats till kl på söndagen kan av partidagen hänskjuts till partistyrelsen för avgörande. 1 SFP:s PARTIDAG 01

13 1 MOTIONER TILL PARTIDAGEN 01 Beredningsutskott 1 1 Trygga polisens verksamhet Säkerställ finansieringen för försvarsmaktens nyinförskaffningar Fastighetsbeskattning av vindkraft Jämställdhetskonsekvensbedömning skall bli en självklarhet i transportplanering Släckta bakljus - trafikrisk i Finland Nivån på Riksväg måste höjas Om busstransport och allmänna färdmedel på landsbygden Borgå inre ring bör byggas färdig Studerandes inkomster ska inte inverka på studiestödet Beredningsutskott Rätt att använda finska på partidagen Inför ordet feminism i partiets kommunikation 1 Bevara SFP logon och nyckelpigan en längre period och återför det gula i reklam. 1 Om läromedel på svenska 1 Trygga byskolornas framtid 1 Likställa kommuners och städers utbildningsansvar för hemskolade elever 1 Integrering av asylsökande 1 Omhändertagna barns målsman Proposition 1 - Beslut av partiets kandidat i valet av republikens president Beredningsutskott Ny flaggdag: Edith Södergran och multikulturalismens dag Sanningskommission för ursprungsbefolkningen i Finland Mindre antibiotika i vår mat 0 Fiskarna tillbaka Ersättande av mopedbilar i trafiken Mera bzz i maten Norden ska bli en federation Flexibla lösningar för anställning av vårdare Ändra arbetstidslagen Främja digital inkludering Beredningsutskott Äldreombudsman Avgiftsfria preventivmedel för alla under år Surrogatmödraskap i Finland En nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen Rättssäkerhet och mänskliga rättigheter i regeringens flyktingpolitik Förnya abortlagen Mer resurser för ungdomspsykiatri med låg tröskel Mentalvården måste fylla tidens krav Inför en samtyckeslag! Reformerna är en jämställdhetsfråga Beredningsutskott 1 Alla barn ska kunna ha en hobby 1 Föräldralediga bör inte straffas ekonomiskt för deltagande i kommunalpolitiken 0 Försiktighetsprincipen, EU:s resolution 11 Tobaksfimpar en förbisedd miljörisk och en möjlig resurs Jämställda fritidsmöjligheter i kommunerna för medborgare i alla åldrar Alarmcentralernas språkkunskaper och lokalkännedom Stoppa hatretoriken! Minska plasten! Flere alternativ att kontakta myndigheter SFP:s PARTIDAG 01 1

14 BEREDNINGSUTSKOTT 1: 1-1. Trygga polisens verksamhet Polismyndigheterna har på senare tid blivit ut satta för radikala nedskärningar. Verksamheten har effektiverats på många sätt, men de senaste nedskärningarna innebär att det inte längre finns resurser att sköta arbetsmängden utan att äventyra medborgarnas säkerhet och rättsskydd. Otillräckliga resurser leder till: - att brottsutredningen för mindre förseelser blir ogjord - att utredningar blir kraftigt försenade - att brott blir preskriberade - att invånarnas rättsskydd blir lidande - att språkliga rättigheter blir förbisedda - att tryggheten blir lidande - att förebyggande åtgärder blir ogjorda - att personalen belastas så mycket att det leder till utbrändhet och sjukdomar. SFP i Pargas föreslår: - att SFP verkar för att polisen tilldelas tillräckliga resurser för att kunna utföra sina uppgifter så att inte invånarnas rättsskydd äventyras. SFP i Pargas Anne Eriksson, ordförande Rolf Möller, sekreterare Motionären lyfter fram ett dagsaktuellt ämne. Ett fungerande polisväsende hör till en av grundpelarna i ett tryggt samhälle. Polisens verksamhetsförutsättningar har, precis som motionären framhåller lidit märkbart under de senaste åren, då finansieringen har minskat. Det här har lett till att bland annat brottsutredningen och trafikövervakningen lidit. Den bristande allokeringen av resurser till polisväsendet äventyrar polisens tillgänglighet samt möjligheterna till förebyggande brottsbekämpning och brottsutredning. Då regeringen i budgeten för år 01 valde att skära i anslaget för polisväsendet drabbar det här poliserna hårt. Till polisens största utgifter hör personalkostnaderna, vilket innebär att nedskärningen i 1 finansieringen av verksamheten oundvikligen syns i polisens personalmängd. År 0 uppgick antalet polismän till ca 0 årsverken, medan regeringen vill se en minskning till ca 0 årsverken. I en nordisk jämförelse är Finlands polisresurser märkbart knappare än i de övriga nordiska länderna. Den fortgående minskningen i personalresurser syns bland annat i att brottsutredningar tar längre tid och att färre brott blir utredda. Nivån på övervakningen av allmän ordning och säkerhet sjunker oundvikligen då inte polisen kan närvara. Polisens aktionsberedskaps tid förlängs och nåbarheten försvagas, speciellt i glest byggda områden när resurserna minskar. Även resurserna för exempelvis bekämpningen av grå ekonomi minskar och utvecklingsprojekt är tvungna att avbrytas på grund av sparåtgärderna. Omständigheterna i polisens verksamhetsområde har förändrats och det traditionella polisarbetet har utmanats av nya säkerhetshot som kräver en annan sorts verksamhet och expertis av polisen. Till dessa hör bland annat cyberbrottslighet, radikalisering och bekämpning av extremiströrelser och terrorism. Bekämpningen av de mer svårdefinierade säkerhetshoten kräver resurser, till exempel för utökat närvaro på internet. Den ökade invandringen har också medfört ett ökat behov att utreda bland annat fall av människohandel, där resurser för specialiseringsenheter eller nätverk med expertis i dylika frågor borde finnas för att erbjuda stöd för vanliga poliser i utredningen. Tillgången till service på svenska bör också tryggas så att det finns regionala enheter i tvåspråkiga områden som också kan betjäna medborgarna på svenska. Även den brådskande larmservicen måste kunna ges under alla omständigheter. Partifullmäktige föreslår för partidagen: - att SFP verkar för att polisen tilldelas tillräckliga resurser för att kunna utföra sina uppgifter så att inte invånarnas rättsskydd äventyras.. Säkerställ finansieringen för försvarsmaktens nyinförskaffningar Finland kommer inom den närmaste tioårsperioden att stå inför omfattande investeringar vad beträf- 1 SFP:s PARTIDAG 01

15 far försvarsmaktens materiel. I statsrådets försvarsredogörelse (publicerad 1. 01) redogörs för behovet att modernisera vår försvarsmakt. Detta gäller alla de tre vapengrenarna; armén, marinen och flygvapnet. T.ex. de första Hornet-planen som införskaffades på -talet kommer att ha sina maximala antal flygtimmar uppfyllda i början av 00-talet. Nyinförskaffningarna kommer inte att rymmas inom försvarsmaktens normala årsbudget, utan det kommer att krävas särskilda anslag. Diskussionen kring detta har så sakta kommit i gång och bl.a. från vänsterhåll har man ifrågasatt behovet av dessa nyinförskaffningar. Men så här uttryckte sig kommendören för försvarsmakten, general Lindberg, vid öppnandet av den :a nationella försvarskursen. 01: Att värna om den egna försvarsförmågan är inte vapenskrammel utan vår plikt, samtidigt som det är en stabiliserande faktor för vår säkerhetsmiljö. De militära spänningarna i Östersjöområdet har ökat och tröskeln att ta till militär aggression har blivit lägre. Ockupationen av Krim visade att folkrätten inte är en självklarhet i dagens föränderliga värld. Därför är det av yttersta vikt att Finland även i framtiden har ett trovärdigt försvar som är anpassat till de utmaningar som existerar. SFP i Pargas föreslår: - att SFP:s ledamöter i riksdagen aktivt jobbar för att säkerställa de nyinförskaffningar som krävs för försvarsmaktens del. SFP i Pargas Anne Eriksson, ordförande Rolf Möller, sekreterare Statsrådets försvarsredogörelse till riksdagen drar upp de försvarspolitiska riktlinjerna för hur Finlands försvarsförmåga ska upprätthållas, utvecklas och användas. Genom försvarsredogörelsen och verkställandet av den tryggas Finlands försvarsförmåga i en föränderlig säkerhetssituation, skapas förutsättningar för att upprätthålla ett trovärdigt försvarssystem som täcker hela landet, dras riktlinjer upp för genomförande av strategiska kapacitetsprojekt, förbättras 1 försvarsmaktens beredskap och styrs fördjupandet av försvarssamarbetet samt utvecklandet av den nationella lagstiftningen. Utmaningen är dock alltid att även garantera finansieringen. Försvarsmaterielprojekt har inskränkts och senarelagts till följd av de anslagsnedskärningar som riktats mot försvarsmakten. Man har varit tvungen att överföra resurser från anskaffningarna av försvarsmateriel till försvarsmaktens verksamhet. I en kris som utvecklas snabbt blir det svårt att göra storskaliga försvarsförberedelser och de tilläggsanskaffningar som försvaret förutsätter. Dagens ekonomiska resurser begränsar försvarsmaktens möjligheter att förbereda sig på en långvarig kris och krigföring. Om man behåller nivån på investeringar i nytt materiel, vilken har höjts i enlighet med den parlamentariska utredningsgruppens rekommendationer, kan huvuddelen av trupperna från och med år 0 utrustas och utbildas på en nivå som är tillfredsställande med tanke på deras uppgifter. En bättre beredskap förutsätter tilläggsresurser från och med år 01. För närvarande är arméns förmåga att fullgöra sin uppgift tillfredsställande. Med tanke på att försvarsmaktens kapacitet ska kunna upprätthållas är det viktigt att planerade projekt kan genomföras. De anskaffningar som ersätter försvarsmaktens allt äldre material förbättrar den operativa förmågan, men man kan inte skaffa tillräckligt med material med nuvarande budgetramar. Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP arbetar för: - att anskaffningar och uppdateringar av försvarets materiel säkerställs inom den ordinarie budgeten så att resurseringen av den sociala tryggheten inte äventyras.. Fastighetsbeskattning av vindkraftverk I dag beskattas vindkraftverk inom den allmänna beskattningen i kommunerna. Därtill tillämpas den allmänna fastighetsskattesatsen på sådana byggnader och konstruktioner för vilka ingen särskild skattesats har fastställts. Skatteprocentens gaffel SFP:s PARTIDAG 01 1

16 rör sig mellan 0,- 1,0 %. Kommunerna väljer sin egen skatteprocent var för sig. Inom fastighetsbeskattningen tillämpas en skatteprocent på, % för gruppen kraftverk. Ett vindkraftverk hör till gruppen kraftverk ifall dess kapacitet överstiger MW. Ett vindkraftverks vanliga kapacitet ligger dock mellan,-,0 MW. Detta gör att vindkraftverken inte uppnår gränsen för att beskattas som ett kraftverk utan istället beskattas de med den allmänna fastighetsskattesatsen. Finansministeriet borde göra en lagändring. Inom fastighetsbeskattningen borde vindkraftparkerna ses som helheter. Med detta menas att en vindkraftpark som totalt har en kapacitet på över MW skulle höra till gruppen kraftverk. Kommuner som välkomnat vindkraftsindustrin har satt ner mycket arbete, tid och medel. Allt från planering till förverkligande av vindkraftsprojekten. Med denna ändring kunde kommuner med vindkraft få mera fastighetskatteinkomster. Det skulle också locka fler kommuner att etablera vindkraft. Vindkraftverk är kraftverk. (Skatteprocenten som använts är från år 01) Kristinestads södra SFP-avdelning Kaj Kärr Motionären lyfter fram en viktig fråga. Ur kommunernas synvinkel är det är problematiskt att vindkraftsparkerna beskattas enligt den allmänna fastighetsskatteprocenten även i de fall då vindkraftsparken omfattar till och med tiotals vindkraftverk med en total effekt som överstiger megavoltampere (MVA). Under de senaste åren har andelen vindkraftverk ökat, men än idag tillämpas den allmänna fastighetsskatteprocentsatsen på vatten- och vindkraftverk vilkas nominella effekt är högst MVA. Den allmänna fastighetsskatteprocentsatsen bestäms enligt fastighetsskattelagens mom. till minst 0, och högst 1,0. Det är kommunfullmäktige som årligen på förhand bestämmer storleken av kommunens fastighetsskatteprocentsatser. För konstruktioner eller byggnader som hör till kraftverk eller slutförvaringsanläggning för använt kärnbränsle kan kommunfullmäktige enligt fastighetsskattelagens 1 1 mom. särskilt fastställa en skatteprocentsats. Denna skatteprocentsats kan fastställas till högst,. Det har föreslagits i flera sammanhang att vindkraftverken borde omfattas av fastighetsskattesatsen för kraftverk för att ge kommunerna större fastighetsskatteintäkter från vindkraftverk. Två huvudsakliga alternativ har föreslagits: att slopa eller sänka begränsningen för små kraftverk som nu ligger vid MVA och att räkna ihop effekten för alla vindkraftverk i samma vindkraftspark, varvid fastighetsskattesatsen för kraftverk skulle tillämpas när gränsen på MVA överskrids. Motionären yrkar på att vindkraftsparkerna ska ses som helheter och den vägen kunna beskattas som kraftverk om deras nominella effekt överskrider MVA. Att räkna ihop effekten för alla vindkraftverk i en och samma vindkraftspark är ett sätt att komma åt frågan, ett annat kunde vara att sänka gränsen på MVA, som alltså definierar när ett vindkraftverk kan beskattas som kraftverk, till MVA. En möjlighet är att man ändrar på fastighetsskattelagens 1 mom. så att vindkraftverk vars nominella effekt är högst MVA beskattas enligt den allmänna fastighetsskatteprocenten. Effektgränsen skulle fortsättningsvis vara megavoltampere för vattenkraftverk. En sådan lagförändring skulle göra det möjligt att beskatta nästan alla vindkraftverk som kraftverk, eftersom ett vindkraftverks vanliga kapacitet ligger mellan,-,0 MVA. Att höja fastighetsskatten för vindkraftverk medför större inkomster åt kommunerna, och det skulle även locka flera kommuner att etablera vindkraft och således öka på andelen förnybara energiformer. Dessutom skulle högre skatteinkomster från vindkraftverken vara rättvisa med tanke på det förfång och de kostnader som vindkraftverken förorsakar kommunerna. Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP arbetar för: - att kommunerna ska få mera fastighetskatteinkomster från vindkraft endera genom att beskatta 1 SFP:s PARTIDAG 01

17 vindkraftsparker som en helhet, eller genom att sänka gränsen på MVA, som alltså definierar när ett vindkraftverk kan beskattas som kraftverk, till MVA.. Jämställdhetskonsekvensbedömning skall bli en självklarhet i transportplanering Transportplanering har en betydelsefull inverkan på jämställdheten i samhället. Yrkes- och inkomststrukturer samt arbetsmarknadens funktionssätt påverkar människors behov av olika transportmedel. Men tvärtom påverkar även tillgången till olika transportmedel hur människor formar sina liv och sin vardag. Transportpolitiken täcker ett flertal olika typer av resor, varav transportering av gods och arbetskraft oftast är de som får mest fokus. Sällan beaktas dock de sociala behoven i transportplaneringen. Människors resor är dock inte ett självändamål utan tillgodoser alltid åtminstone ett, men oftast flera behov, varav åtminstone något har en social karaktär. Den dagliga resan till arbetet har en ekonomisk och samhällsnyttig funktion. Men då personen i fråga åker iväg från jobbet, via daghemmet för att hämta barnen och vidare till matbutiken för att köpa ingredienserna till kvällens middag, är resan av social karaktär. En viktig fråga är om det går att uträtta dessa ärenden eller om det är så att personen i fråga måste gå ned i arbetstid för att hinna med allt, som särskilt kvinnor ofta gör idag. I transportpolitiken har ekonomi, framkomlighet och miljö sina givna platser i debatten, medan jämställdhetskonsekvensbedömning uteblir. Förutom att en transportpolitik blind för jämställdhetsaspekten ställer funktionella begränsningar och utmaningar för flera samhällsgrupper, är trygghet en annan viktig faktor som glöms bort. Helsingforsregionens trafiks vision 0 är att Helsingforsregionen är vägvisare för intelligent, hållbart och tryggt resande, men under rubriken Hållbar och trygg står det: Ökad användning av kollektivtrafiken ökar trafiksäkerheten, minskar trafikens behov av utrymme och slitage av trafikleder. Kollektivtrafiken baserar sig på hållbara energikällor och utsläppssnål materiel. 1 Trygghet är dock mycket mer än bara trafiksäkerhet, något som även Sveriges regering uttryckte i sin proposition Mål för framtidens resor och transporter (Prop. 00/0:), som antogs av Sveriges riksdag i maj år 00: Trygghet är ett begrepp som fångar människors upplevelse av risk. Det skiljer sig från begreppet säkerhet genom att det är den subjektiva upplevelsen som är central, inte den objektiva risken. Även när den objektiva risken är liten är det väsentligt att reducera upplevelsen för resenären av att befinna sig i en riskfylld situation. I en situation då en medborgare upplever social otrygghet har trygghet en dyr prislapp. En person med högre inkomster har även bättre ekonomisk möjlighet att välja sitt fordon enligt känsla. De med lägre inkomst måste i sin tur välja det mest ekonomiska alternativet och ibland gå emot den starka känslan av otrygghet, som det billigaste alternativet, kollektivtrafiken, ibland medför. De trafikanvändningsprofiler som blir lidande representeras främst av kvinnor, studerande, arbetslösa, seniorer, rörelsehindrade, barn och nyinflyttade. Då vägar och kollektivtrafik planeras utan jämställdhetskonsekvens-bedömning är det dessa trafikanvändningsprofiler som drar det kortare strået. I Sverige har man både på nationellt som regionalt och kommunalt plan redan i flera års tid arbetat med att utforma transportpolitiken med hjälp av jämställdhetskonsekvensbedömning, då detta är en nationell politisk målsättning. I Finland ligger vi något på efterkälken i att förnya vårt trafiknät och infrastruktur, och i dagsläget är de framkastade utvecklingsförslagen radikala. Någon jämställdhetskonsekvensbedömning av de framlagda planerna har inte gjorts. Vid en större satsning inom transportsystemet utser man vanligtvis personer som är ansvariga för till exempel miljö- och säkerhetsfrågor. Kvinnoförbundet tycker att man vid större satsningar också behöver ha en jämställdhetssakkunnig. Det är viktigt att transportplaneringen, liksom övriga stadsplaneringen, utformas för att utjämna skillnaderna i olika trafikanvändningsprofilers olika resemönster som ett led i att förverkliga jämställdheten. De som planerar transportsystemet har ett stort ansvar för att jämställdhet integreras i planer SFP:s PARTIDAG 01 1

18 ingen. Även det finska transportsystemet bör aktivt formas för att öka jämställdheten. Svenska Kvinnoförbundet yrkar på att SFP arbetar för: - att göra beslutsfattare på lokal och nationell nivå medvetna om behovet av jämställdhetskonsekvensbedömning i planering av vägar, transporter och kollektivtrafik samt regelverk som berör dessa - att den sociala tryggheten för användare av kollektivtrafik lyfts upp som en särskild faktor åtskild från teknisk trafiksäkerhet - att medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Svenska Kvinnoförbundet r.f. Anna Jungner-Nordgren, förbundsordförande Agneta Udd-Saarela, generalsekreterare Motionen tar upp ett aktuellt ämne. Beaktandet av sociala konsekvenser i samband med transportplaneringen är viktigt. I den framtida transportplaneringen bör behoven för olika grupper i samhället bedömas bättre än för tillfället. Planeringen av vägar och kollektivtrafiken ska utformas så att det svarar bättre mot också kvinnors, studerandes, arbetslösas, seniorers, rörelsehindrades, barns och nyinflyttades transportbehov. Jämställdhetskonsekvensbedömning bör vara en naturlig del av transportplaneringen i Finland. Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP arbetar för: - att göra beslutsfattare på lokal och nationell nivå medvetna om behovet av jämställdhetskonsekvensbedömning i planering av vägar, transporter och kollektivtrafik samt regelverk som berör dessa - att den sociala tryggheten för användare av kollektivtrafik lyfts upp som en särskild faktor åtskild från teknisk trafiksäkerhet - att medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet.. Släckta bakljus - trafikrisk i Finland Det är tillåtet att köra med släckta bakljus under dagtid i Finland. 0 införde EU enhetliga regler för bilars belysning fram och bak under dagtid. För flera länder innebar det en bättre trafiksäkerhet, men för några länder bland annat Finland innebar det en försämring. I samband med att EU:s enhetliga regler trädde i kraft försvann kravet om dagsbelysning bak för finsk del. Självfallet är det positivt att EU i stora delar fått en bättre trafiksäkerhet med de nya reglerna, men det är samtidigt orimligt att det ska ske på några länders bekostnad. Det är dags för EU att ta nästa positiva steg för ökad trafiksäkerhet genom att införa bakljuskrav även dagtid. Att det inte blev något belysningskrav baktill under dagtid berodde på miljöskäl. I dagens läge med LED-lampor är detta inte längre ett vägande skäl. Enligt flera experter påverkas utsläppen av koldioxid mycket lite, närmast försumbart, av släckta bakljus dagtid. EU-direktivet gäller bilar tillverkade från februari 0. Vissa biltillverkare har utrustat sina modeller med skymnings- och nederbördssensorer för automatisk tändning av halvljus och baklyktor, men det är inte obligatoriskt, och automatinställningarna är inte tillräckligt precisa. Mörka höstdagar, vid snöyra och vid korta tunnelkörningar fungerar de inte alls. Risken för trafikolyckor ökar utan tända bakljus. Det är värt en regelskärpning för att rädda liv och undvika whiplashskador, som ofta blir följden av påkörningar bakifrån. Alla bilförare kan manuellt ordna så att belysningen är påslagen baktill genom att alltid ha på halvljuset. Detta rekommenderas även för de bilförare som har automatisk inställning av ljuset. SFP i Mellersta Vanda föreslår: - att SFP skall arbeta för att det i Finland är obligatoriskt att ha bakljusen på i trafiken. Styrelsen för SFP i Mellersta Vanda Motionen behandlar det som står i Vägtrafiklagens : Användning av ljus vid körning 1 SFP:s PARTIDAG 01

19 Motordrivna fordon skall under körning alltid använda körljus eller varselljus. Varje fordon skall använda körljus när det framförs på väg i mörker eller skymning eller när sikten på grund av väderleksförhållandena eller av annan orsak är nedsatt. I fordon, i vars utrustning körljus inte är föreskrivna, skall användas sådana reflexer som genom förordning stadgas. Trafis instruktion säger att under körning ska antingen körljus eller varselljus användas på bilen. Varselljus är det officiella namnet på moderna körljus för användning dagtid. Körning med enbart varselljus är endast tillåten under den ljusa delen av dygnet, om sikten är god. Instruktionen säger att bakljusen inte behöver vara tända tillsammans med varselljusen. Körljus, som alltså inkluderar bakljus ska ändå användas på fordonet om det framförs på väg i mörker eller skymning eller om sikten är nedsatt på grund av vädret eller av någon annan orsak. Körljus, som alltså inkluderar bakljus, är obligatoriskt om sikten är nedsatt av nån orsak. Det är givetvis tillåtet att alltid använda körljusen. EU-direktivet syftar till att körljus eller varseljus alltid ska vara på vilket förbättrar trafiksäkerheten i många länder precis som motionärerna noterar. Motionärerna har ändå rätt i att det skulle vara mera ändamålsenligt och säkrare ifall man alltid har körljusen på när man kör. Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP arbetar för: - att det i Finland blir obligatoriskt att ha bakljusen på i trafiken.. Nivån på Riksväg måste höjas Riksväg (E) dvs. förbindelsen Åbo-Rauma-Björneborg-Vasa-Karleby-Uleåborg är en betydelsefull led för godstrafik och arbetsresor. Den är också en del av det europeiska trafiknätverket TEN-T. Trafikleden är hårt trafikerad och vägens säkerhet är bland de sämsta i jämförelse med andra huvudvägar. Exportindustrin i Vasa-Jakobstad-Karlebytrakten är bland de högsta per capita och mycket viktig för hela landet. För att kunna idka sin verksamhet behöver den säkra trafikförbindelser både till produktionsenheterna och till hamnarna. 1 På många håll är Riksväg farlig. Flera vägavsnitt är i dåligt skick. Vägen är ställvis krokig och sikten dålig. Oändamålsenliga anslutningar gör att fartbegränsningarna blir fler än på andra vägar med samma status. Hög trafiktäthet och otidsenliga trafikarrangemang leder till omkörningar och riskabla situationer. På sträckan Vasa-Uleåborg inträffar årligen i medeltal olyckor med personskador. Därför behövs snabba åtgärder för att öka tryggheten och smidigheten i trafiken. Norr om Vasa har en del förbättringar skett. För en höjning av säkerheten, smidigheten och servicenivån på Riksväg förutsätts följande konkreta åtgärder: - en betydande ökning av säkerheten vid korsningar - beaktande av tunga trafikens behov - Vasa-Oravais sträckan; omkörningsfiler, mitträcken, breddning - Edsevö-Karleby; omkörningsfiler, mitträcken, breddning - Karleby, Södra leden; fyrfiligt område Beslut som rör trafiken ligger i hög grad i landets egna händer. Det beror på vår egen kompetens och våra egna beslut om infrastrukturen ger ökad konkurrenskraft eller om den utgör en flaskhals i företagens verksamhet. SFP i Karleby vädjar nu åter en gång till våra beslutfattare att prioritera förbättringar på Riksväg för trafiksäkerhetens skull och för att trafiken skall kunna röra sig med en medelhastighet på 0 km/h längs vägsträckan Åbo-Uleåborg. SFP i Karleby Svenska Kvinnoklubben i Karleby r.f Vägtrafiknätet i Finland har en oroväckande reparationsskuld. Motionärerna lyfter fram riksväg som partiet även tidigare tagit ställning till. Riksväg är livsviktig för den ekonomiska utvecklingen i Österbotten, och det är alldeles nödvändigt att underhållet sköts. SFP och Svenska riksdagsgruppen har målmedvetet arbetat för att belysa riksväg :s behov av resurser. Resultat har även uppnåtts under åren, t.ex. förbättringen av sträckan Åbo - Björneborg och Smedsby omfartsväg kan här ämnas. Situationen är ändå sådan att underhållet behöver förbättras och det SFP:s PARTIDAG 01 1

20 fortsatta arbetet med att förbättra riksväg, och att en prioritera de sträckor i Österbotten där behovet är störst måste ske. Arbetet behöver ändå fortsätta, och frågan bör vara högt på Svenska folkpartiets agenda även framöver. Österbottens handelskammare har också lyft fram problemen med riksvägs. I ett ställningstagande konstaterar man bland annat att flera vägavsnitt på riksväg på vårt område är i dåligt skick, vägen är ställvis mycket krokig och sikten dålig och oändamålsenliga anslutningar gör att fartbegränsningarna är fler än på andra vägar med motsvarande status. Medelhastigheten längs riksåttan blir därför låg. På grund av detta blir transporterna långsammare och fordonsparken slits snabbt och tar skada. Det här orsakar tilläggskostnader för företagen, vilket direkt påverkar deras konkurrenskraft. I synnerhet kring tätorterna blir trafiktätheten hög i förhållande till vad vägavsnittet klarar av att svälja. [ ] Exportfinland behöver goda förbindelser. Samarbetet inom regionen för goda trafikförbindelser har varit intensivt och övertygande. Genom fortsatt gott samarbete och effektiverad intressebevakning garanterar vi vårt områdes tillgänglighet. NTM-centralen i Södra Österbotten handhar ansvaret för vägunderhållet i det områden motionärerna lyfter fram. NTM- centralen konstaterar att vägunderhållet i regionen är en utmaning på grund av de snabba väderväxlingarna vid kusten, täta frysningsoch smältningscykler, mjuk och tjälkänslig mark och knappa grusreserver. Vägytorna är ganska ofta bara och våta, vilket gör att beläggningen nöts snabbare. Det finns många anslutningar i vägnätet, vilket gör att dräneringen är en utmaning. Det är alldeles nödvändigt att finansieringen ordnas så att förbättringar kan ske och underhållet genomföras så att trafiksäkerheten garanteras. Det stora antalet olyckor på sträckan Vasa-Uleåborg kräver åtgärder som förbättrar trafiksäkerheten och möjliggör en fungerande och trygg kommunikation längs med kusten. Frågan är alltså viktig både för samhällsekonomin och trafiksäkerheten. Finland har inte råd att låta vägnätet förfalla. Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP fortsättningsvis arbetar för: - att väganslagen höjs så att reparationsskulden minskar - att förbättringar på riksväg prioriteras av samhällsekonomiska och säkerhetsmässiga orsaker.. Om busstransport och allmänna färdmedel på landsbygden De senaste åren har observerats en tendens att minska på antalet resor som arrangeras av lokala bussbolag på landsbygden. Som resultat blev ungdomar och pensionärer tvungna att stanna i sina lokaler under kvällstid och veckoslut. Bussar åker ytterst sällan under skolornas ferietid då resorna anses vara olönsamma ur bussbolagets synvinkel. Då lider personer i pensionsålder mest av det eftersom de är tvungna att besöka affärer på tätorten för att skaffa mat. Den kommunala servicen borde inte försämras för invånare som lever i byar. Därför föreslår vi : - att SFP arbetar för att förbättra trafiken av allmänna transportmedel på landsbygden. Elena Makarova Motionären är ute i ett angeläget ärende. En fungerande kollektivtrafik är viktig både ur miljöhänseende och ur ett regionalt utvecklingsperspektiv. Kollektivtrafikens öde under den sittande regeringen har inte varit gott. Både tåg- och bussturer har dragits in när resurserna strypts. Det är synnerligen märkligt att en regering ledd av centerpartiet väljer att försvåra livet på landsbygden på det här sättet. NTM-Centralerna ansvarar för kollektivtrafiken genom att fastställa servicenivån, upphandlar bussturer och reglerar villkoren för kollektivtrafiken. I många fall har inte kommunernas önskemål tagits i beaktande, och på grund av inbesparingar har många busslinjer dragits in. NTM-Centralerna är bundna av den finansiering som beviljas, och kan således inte klandras för alla brister i kollektivtrafiken i vårt land. Flera kommuner väljer nu att köpa in bussturer av bussbolag och tåglinjer av VR, en utveckling som 0 SFP:s PARTIDAG 01

21 inte kan anses helt ändamålsenlig. Statens ansvar för kollektivtrafiken bör finnas kvar, det måste finnas en rättvis behandling av kommunerna i landet från statsmaktens sida. Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP arbetar för: - att förbättra tillgången till kollektivtrafik på landsbygden.. Borgå inre ring bör byggas färdig Då motorvägen norr om Borgå byggdes talade man redan om att bygga en landsvägsbro bredvid motorvägsbron. Den är ännu inte byggd. OM man förlänger Borgå inre ringväg till Hornhattulavägen kan en stor del av trafiken som nu går genom Borgå centrum ledas förbi broarna i centrum, som nu är hårt belastade. Domkyrkan och Gamla stans som är stadens främsta turistattraktion störs också av den trafiken på Kyrkogatan och Kyrkotorget, då trafiken från norra Borgå kör närmaste vägen till Mannerheimgatans bro. Därför anser jag: - att Borgå inre ring byggs färdig så snabbt som möjligt. Lars-Johan Nyholm Motionären lyfter upp en kommunal planeringsfråga i Borgå. Även om frågan är angelägen så är det en lokal fråga, och partidagen är inte rätt forum för att behandla den. Partifullmäktige föreslår för partidagen att motionen är besvarad med denna utredning. 1. Studerandes inkomster ska inte inverka på studiestödet Studiestödet idag: Studerande som anhåller om studiestöd underkastas en inkomstprövning av de egna inkomsterna för hela kalenderåret. Årsinkomstgränsen är personlig och grundar sig på det antal stödmånader som man använt. För varje månad med studiepenning eller bostadstillägg får en studerande ha i genomsnitt 0 euro i inkomster och för varje månad utan stöd euro. Om man t.ex. har nio stödmånader är årsinkomstgränsen 0 euro. Man kan ha inkomster som uppgår till årsinkomstgränsens belopp när som helst under kalenderåret. Studiepenningen beror på ålder, typ av studier, civiltillstånd och underhållsskyldighet samt om man bor självständigt eller hos förälder. Bostadstillägg på max. euro beviljas endast för studiemånaderna och endast för en sådan bostad som är lämpligt belägen med tanke på studierna. Studiestödet fr.o.m 1..01: - Förenhetligas studiepenningens belopp för högskolestuderande med studiepenningens belopp för studerande på andra stadiet (högst 0, euro/ månad). Även grunderna för beviljande av studiepenning berörs. - De studerande som bor på hyra i Finland börjar omfattas av det allmänna bostadsbidraget. - Studielånsbeloppet stiger för alla studerande. Statsgarantin för studielån berörs av ett flertal förändringar. Det månatliga stödet för en studerande med små inkomster som bor ensam på hyra utgörs av studiepenningen på cirka 0 euro, studielånet på 0 euro och bostadsbidraget på euro beroende på den studerandes boendekommun. Studiestödets och bostadsbidragets sammanlagda belopp från och med är alltså euro/månad. Före ändringarna är studiestödets maximibelopp för studerande i Finland 0 euro/månad. Studiestödet består till väsentliga delar av lån. Även efter ändringarna är studerande underkastade ovannämnda inkomstprövning. Årsinkomstgränsen som gäller vid inkomstkontrollen i samband med studiestöd höjs visserligen vid ingången av 01. Höjningens storlek grundar sig på löneutvecklingen och uppgifter om de nya inkomstgränserna är tillgängliga i slutet av 01. Studerande är inte jämställda med med pensionärer. Från har partiellt eller på heltid pensionerade fått förtjäna hur mycket som helst utan att bruttopensionen minskar. Vi föreslår därför att SFP ska arbeta för: - att slopa inkomstprövningen av de egna inkomsterna för studerande som anhåller om studiestöd. SFP i Esbo SFP:s PARTIDAG 01

22 Svenska Folkpartiet har arbetat för de studerandes situation, och presenterat konkreta förslag för förbättringar. Det är idag inte möjligt att klara sig på studiestöd och studielån i flera delar av Finland, och inkomster utöver detta är nödvändiga. För många är det enda sättet att arbeta vid sidan av studierna. Studiestödets inkomstgränser höjdes senast 00 från 0 euro till 0 euro per stödmånad. Inkomstgränserna orsakar bekymmer för många, som måste betala tillbaka sitt stöd ifall de förtjänat lite för mycket eller helt och hållet väljer att sluta arbeta då de kommit upp till inkomstgränsen. Den straffränta som uppbärs då studiestödet ska återbetalas är helt oskälig. Årligen används ett stort antal arbetstimmar till studiestödets återbetalningsbyråkrati, vilket rimmar illa med regeringens normtalko. Straffräntan som uppbärs då studiestödet ska återbetalas ifall någon gått över inkomstgränsen ligger på 1 %. Arbete inom den egna branschen antingen genom vanligt arbete eller praktik är dessutom värdefullt för den personliga erfarenheten, utvecklingen samt förberedande inför tiden efter fullföljd examen. Även arbete inom annan bransch under studietiden är av värde. Det ger dels den studerande en mer stabil personlig ekonomisk bas och samhället skatteintäkter. Det ska alltid löna sig att arbeta, det är en grundläggande princip vi inte ska tumma på. I svenska riksdagsgruppens skuggbudget föreslås att inkomstgränserna för studiestödet höjs med 0%. Den målsättningen bör vi fortsätta arbeta för. Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP arbetar för: - att inkomstgränserna för studiestödet höjs med 0%, och på sikt slopas. BEREDNINGSUTSKOTT : -1. Suomen kielen käyttöoikeus puoluekokouksessa Ehdotamme, että puoluekokousedustajalla olisi oikeus käyttää suomen kieltä puoluekokouksen yleiskeskustelussa, toimikuntatyöskentelyssä ja jättää aloitteita puoluekokoukselle suomen kielellä. RKP:ssä on nykyisin täysin suomenkielisiä paikallisosastoja ja jäseniä, jotka ymmärtävät toki ruotsia, mutta heillä on vaikeaa osallistua nopeatahtiseen puoluekokoustyöskentelyyn ruotsin kielellä. Olemme Muun Suomen ja Oulun kokouksissa käyttäneet jatkuvasti keskustellessamme sekä suomea että ruotsia sen mukaan, kumpi puhujalle tuntuu luonnollisemmalta. Tämä on meille luontainen osa toimintaa, ja sen ansiosta meistä on puolueena yhä useampi suomenkielinenkin kiinnostunut. Tarvitsemme tätä askelta, jotta voimme kasvaa ulos kielipuolueen maineesta yleispoliittiseksi, oikeudenmukaiseksi, avoimeksi ja demokraattiseksi puolueeksi, jollainen haluamme ohjelmamme mukaisesti olla. Hallituksen puolesta/å styrelsens vägnar Anu Huusko, RKP Oulu (äidinkieli Suomi) Tanja Nyman, SFP i Uleåborg (modersmål svenska). Rätt att använda finska på partidagen Vi föreslår att partifullmäktigen har rättighet att använda finska på partidagens allmänpolitiska debatt, utskottsarbete, och lämna motioner till Partidagen på finska. I SFP finns helt finskspråkiga lokalavdelningar och medlemmar, som förstår svenska, men de har svårigheter att delta i diskussioner på svenska särskilt när tempot är snabbt. På våra möten i Övriga Finland och i Uleåborg använder vi alltid både finska och svenska beroende vilken är mer naturligt för talaren. Det är än naturlig del av vårt samarbete, och därför har vi fått ökat intresse som ett parti bland de finskspråkiga. Vi behöver detta steg, så att vi kan växa ut från rykten av vara ett språkparti till allmänpolitisk, rättvis, öppet och demokratisk parti, vilket vi vill vara i enlighet med vårt partiprogram. Hallituksen puolesta/å styrelsens vägnar Anu Huusko, RKP Oulu (äidinkieli Suomi) Tanja Nyman, SFP i Uleåborg (modersmål svenska) Motionärernas önskemål om att partidagsdelegaterna skulle få använda finska utöver svenska i partidagens allmänpolitiska debatt och i utskottsarbetet är fullt möjligt redan i dagsläget. Vilket språk som används i talarstolen eller på utskottsmöten under partidagen begränsas i huvudsak endast av deltagar- SFP:s PARTIDAG 01

23 nas möjlighet att förstå varandra. De flesta delegaterna behärskar båda nationalspråken tillräckligt bra, och det är fullt möjligt att använda finska i debatten. När det kommer till inlämnandet av motioner till partidagen har den stadgeenliga praxisen varit att alla handlingar ska finnas tillgängliga på partiets officiella språk. Inget hindrar dock en medlem eller lokalavdelning att skicka in motioner på det andra inhemska språket. Ifall medlemmen eller lokalavdelningen inte själv har möjlighet att översätta motionen, kan partikansliet stå till förfogande. Ifall man förfar så är det givetvis önskvärt att man lämnar in motionerna i så god tid att översättning kan ombesörjas innan tidsfristen går ut. Partifullmäktige föreslår: - att partiets organisationsutskott utarbetar en plan för att utveckla partiets verksamhet så att alla känner att de kan vara med och påverka och delta i partiets arbete även om deras modersmål inte är svenska. Puoluevaltuuston vastaus: Aloitteen tekijöiden toive siitä, että puoluekokouksen edustajat saisivat käyttää ruotsin lisäksi suomea puoluekokouksen yleispoliittisessa keskustelussa ja toimikuntatyöskentelyssä on täysin mahdollista jo nykytilanteessa. Puhujankorokkeella tai toimikuntien kokouksissa käytettäviä kieliä rajoittaa ainoastaan osallistujien mahdollisuus ymmärtää toisiaan. Lienee turvallista olettaa, että lähes kaikki puoluekokousedustajat hallitsevat molemmat kotimaiset kielet riittävän hyvin, jotta osa edustajista voi keskusteluissa käyttää myös suomea. Mitä tulee aloitteiden jättämiseen puoluekokoukselle, on sääntöjenmukainen käytäntö ollut, että kaikkien puoluekokousasiakirjojen on oltava saatavilla puolueen virallisella kielellä. Mikään ei kuitenkaan estä jäsentä tai paikallisyhdistystä jättämään aloitteita toisella kotimaisella kielellä. Mikäli jäsenellä tai paikallisyhdistyksellä itsellään ei ole mahdollisuutta kääntää aloitetta, voivat he hyödyntää puoluetoimiston palveluita. Sellaisessa tapauksessa aloite tai aloitteet pyydetään kuitenkin toimittamaan puoluetoimistolle hyvissä ajoin ennen aloitteiden jättämisen aikarajan umpeutumista, jotta kääntämiselle jää aikaa. 1 Puoluevaltuusto ehdottaa: - että puolueen järjestövaliokunta valmistelee suu nnitelman, jonka pohjalta kehitetään puolueen toimintaa siten, että myös muuta kuin ruotsia äidinkielenään puhuvat kokevat voivansa vaikuttaa ja osallistua puolueen toimintaan.. Inför ordet feminism i partiets kommunikation I Svenska folkpartiets partiprogram sägs att Vår liberalism bygger på respekt för människan, individens friheter och rättigheter, jämställdhet samt ett socialt och globalt ansvar. Feminism betyder enligt Svenska Akademiens ordlista rörelse för kvinnors jämställdhet med män. Feminismens kärna ligger i mänskliga rättigheter, vilket SFP som ett liberalt parti bör betona. Svenska Kvinnoförbundet anser att partiet i sig redan i hög grad tillämpar feministisk politik och att partiets värderingar redan nu i sak är feministiska, men själva termen feminism används inte. Att använda ordet feminism skulle vara ett ställningstagande för jämställdhet. Liberalfeminismen bygger på uppfattningen att lika möjligheter leder till ett rättvist samhälle. Lika lön och villkor på arbetsmarknaden, en jämn fördelning av familjeledigheterna, lika politisk representation för kvinnor samt rätten att inte utsättas för könsrelaterat våld är de övergripande målen i vårt jämställdhetsarbete. SFP skulle inte vara den första eller enda organisationen att anamma ideologin. Vi önskar att vårt parti som betonar jämställdhet ska höra till föregångarna och anser därför att tiden är mogen att stolt deklarera att partiet inte endast agerar för jämställd politik utan också använder termen feminism och därmed tillsätter den till sina värderingar. Svenska Kvinnoförbundet yrkar på: - att SFP tillsätter feminism som en av partiets grundläggande värderingar och använder termen i sin kommunikation. Svenska Kvinnoförbundet r.f. Anna Jungner-Nordgren, förbundsordförande Agneta Udd-Saarela, generalsekreterare Motionären lyfter förtjänstfullt fram SFP:s tydliga ställningstagande för jämställdhet mellan könen, SFP:s PARTIDAG 01

24 vilket vi arbetar för på alla nivåer i samhället. SFP vill uppfylla de krav på feminism som Svenska Akademins definition preciserar. Vi vet att det fortfarande finns jobb att göra i vårt samhälle för att alla ska nå de mål även SFP satt upp. Vårt partiprogram betonar det här mycket tydligt, och våra valprogram för alltid fram samma tydliga politiska målsättning. SFP har inte på något sätt bannlyst ordet feminism i sin kommunikation det står givetvis alla fritt att använda begreppet. Motionären påpekar att användningen av ordet feminism vore ett ställningstagande för jämställdhet. SFP har genomgående använt ordet jämställdhet, t.ex. i det nya partiprogrammet, där vi tydligt igen deklarerar att SFP står för jämställdhet på alla nivåer i samhället. Vi tar starkt ställning för jämställdhet, och har upplevt att begreppet är inkluderande. SFP välkomnar fortsättningsvis alla att använda de ord man upplever att bäst beskriver arbetet för ett jämställt samhälle, inklusive feminism. Partifullmäktige föreslår - att SFP fortsättningsvis betonar feminism enligt Svenska Akademiens ordlista som en av partiets grundläggande värderingar och använder termen, liksom andra, i sin kommunikation. 1. Bevara SFP logon och nyckelpigan en längre period och återför det gula i reklam. Logotypen är den mest synliga komponenten i vårt partis visuella identitet, jämte den grafiska profil som håller samman allt material. Ofta är känslan bakom ett logotypbyte ungefär densamma som när man vill uppdatera sin webbplats man börjar själv vara lite less; ungefär samtidigt som marknaden först tagit den till sig. Det tar lång tid att vänja marknaden med en ny logotyp. Ibland väldigt lång tid. Och det är svårare att arbeta in den nu eftersom det finns många fler kanaler att kommunicera igenom och man sköljs över med betydligt mer information idag än förut. Och det blir bara värre. Vid jippon och torg samlas en brokig skara SFP:are då alla har olika färger, ingen enhetlig linje. Lokalavdelningarna och medlemmarna har pengar liggande i gammalt material. Partiets nya logotyp och profil tilltalar kanske inte samma målgrupp. Man riskerar att den befintliga målgruppen tappar känslan för partiet, samtidigt som startsträckan är lång för att hitta nya. Den gula färgen i annonser och material var ett bra blickfång, det gul/röda SFP. Det kostar mer än man tror. Priset för en ny logotyp stavas inte bara kostnad-för-designer. En ny logotyp kostar också bakom kulisserna. Nya skyltar, nya tält, nya rockar, nya förpackningar, nytt reklammaterial, nya brevpapper. Webbsidorna behöver uppdateras, annonser måste ändras. Och alla medlemmar ska informeras. Det tar fokus från arbete som är viktigare. Det är ingen quick fix. Och som man säger: don t fix it if it ain t broken. Man underskattar svårigheten att nå ut med information om förändringen och varför den genomförs. Även om du skickar ut information, tro inte för ett ögonblick att alla är informerade. Partiet riskerar att tappa externa länkar. Logotypbyte innebär utbytta bildfiler på partiets webbplats, och risk för döda länkar. Partiet måste se till att göra redirects på allt som länkar till subdomäner eller filer. Bytet kan slå fel. Det kanske visar sig att medlemmarna trots att du försökt försäkra dig om motsatsen inte gillar den nya logotypen. Du märker att det får en negativ inverkan. SFP i Mellersta Vanda föreslår: - att SFP inte byter logotyp, utan bevarar logon en längre period. - att bara partidagen kan godkänna ett logobyte. - att SFP fortfarande bör ha den gula färgen med i reklam och material. SFP i Mellersta Vanda Partiets nuvarande logotyp lanserades på partidagen 01, efter en längre process som inkluderade hela partifältet. Den ursprungliga beställningen var en tidlös logotyp som inte behöver bytas ut i första taget. Den nuvarande logon har tjänat partiet mycket väl och det finns inga planer alls på att byta ut den. Då SFP:s nuvarande logo utformades gjordes en SFP:s PARTIDAG 01

25 längre turné på partifältet, där medlemmar och aktivister tillfrågades om hurdan logo de vill att partiet ska ha. Stödet för nyckelpigan var överväldigande vilket noterades i den fortsatta beredningen. Ifall partiet i framtiden anser sig behöva en ny logo rekommenderar partistyrelsen en lika bred förankring. Att kräva att partidagen tar ställning till logon kan förlänga processen, och tidigare erfarenheter visar att en bred förankring på fältet är möjlig utan ett sådant krav. SFP:s gula färg finns kvar i partiets grafiska manual. I partiets centrala material har den däremot i praktiken inte använts sedan långt innan logotypen byttes, med undantag för kommunalvalskampanjen 01. Motionärerna räknar helt riktigt upp de kostnader och svårigheter som förknippas med att byta grafisk profil. Dessa gäller givetvis även om partiet nu skulle gå in för att förnya den grafisk profil med mera gul färg. Den existerande grafiska profilen har framgångsrikt använts i de mycket goda val vi gjort sedan 01. Det är alltså lätt att hålla med om att sådant som inte är sönder inte heller behöver repareras. Partifullmäktige föreslår för partidagen att motionen är besvarad med denna utredning. 1. Om läromedel på svenska Bokförlaget Otava klagar på brist på resurser för att översätta och trycka svenskspråkiga läromedel för valfria främmande språk. Det erbjuds tre eller fyra nya läroböcker i språken men de finns enbart på finska. Svenska läroböcker från Sverige motsvarar inte alltid de finländska skolornas läroplan och krav. Principen för likvärdighet borde uppfyllas. Svenska ungdomar borde ha tillgång till samma läromedel som finska ungdomar har på sitt eget modersmål. Därför föreslår vi att SFP arbetar för: - att stärka resurser för att trycka flera läromedel på svenska. Elena Makarova, SFP i Östra Borgå 1 Motionären har snappat upp en fråga som varit aktuell länge. Situationen är dessvärre ofta så som motionären beskriver, vilket givetvis inte är acceptabelt. Viss utveckling har skett, men problemen kvarstår. På gymnasiet är problemet accentuerat eftersom nivån på undervisningen är högre och kraven därefter. Många lärare lägger ner mycket tid på att hålla sig själva och de studerande uppdaterade med det senaste även när det gäller läromedel. Läromedelsredaktionen på Sets är kunnig och arbetar väl. Numera finns även Otava med i bilden. Det är ändå klart att utmaningen är stor och att de muskler som skulle behövas inte alltid finns. Bokförlag arbetar på kommersiell grund, vilket är viktigt att minnas, trots att kulturuppdraget alltid är närvarande. På den finskspråkiga sidan är marknaden en annan, och tre eller fyra serier är inte ovanligt. Huruvida fullt lika många behövs på svenska kan diskuteras. Vi är i den lyckliga situationen att lärarna i de flesta kommuner får vara delaktiga i valet av läromedel, vilket i hög grad är avgörande för kvaliteten på undervisningen. Det finns även lärare som inte är så flitiga användare av läroböcker, utan de tyr sig till annat material som stöd för undervisningen. Tidigare stödde Utbildningsstyrelsen utgivningen av läromedel i mindre ämnen, t.ex språk som franska eller spanska samt ämnen som filosofi och psykologi där upplagorna på svenska är små och den ekonomiska utdelningen liten eller ingen. Dessa bidrag till förlagen finns inte längre, men borde absolut återinföras i en eller annan form. För att garantera en likvärdig undervisning i de svenska skolorna behövs specialinsatser. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: - att förlagen stöds på lämpligt sätt för att utarbeta läromedel på svenska - att utbildningsstyrelsen återinför stöd i någon form för läromedelsproduktion. 1. Trygga byskolornas framtid En skola på landsbygden är en enhet som förenar invånarna i ett disktrikt. Även bybutikens, klubbens, postens och bibliotekets verksamhet har en stor betydelse för byarnas existens. En lokal byskola är oerhört viktig för barnfamiljer SFP:s PARTIDAG 01

26 som bor på landet och bygger kontinuerligt sitt liv där. Små skolor brukar skaffa väsentliga pedagogiska erfarenheter och pedagogiska modeller som ovärderlig investering i framtid. Dagens pedagogik förutsätter undervisningssituationen i små grupper då varje elev får uppmärksamhet av de vuxna. Dyra transporter till större skolor i tätorten skulle göra elevernas vardag tyng och lång. En skola är inte enbart skolbyggnader trots att en del av skolbyggnader behöver en del av renoveringar. Därför föreslår vi att SFP skall arbeta för att: - bibehålla små skolor på landsbygden - uppmärksamma de kommunala beslutsfattarna på byskolornas betydelse och uppmuntra dem att reparera skolbyggnaderna och upprätthålla dem i god skick. SFP i Östra Borgå, Elena Makarova En högklassig, avgiftsfri utbildning är Finlands trumfk ort. SFP jobbar för att en god och jämlik utbildning skall vara alla barns och ungas rätt. Våra barn ska ha en sund skolmiljö. Skolbyggnaderna skall planeras väl, byggas med omsorg, skötas om med ansvar och repareras när behov uppkommer. Huruvida skolan ska vara en byskola eller till exempel en större enhetskola är en fråga som varje kommun inom ramen för sin självstyrelse ska bedöma utgående från omständigheterna i kommunen. Partifullmäktige föreslår att SFP fortsättningsvis arbetar för: - att varje barn har en sund skolmiljö samt högklassig och läroplansenlig undervisning. 1. Hemskolade elevers rättigheter I Finland finns läroplikt, men inte skolplikt. Det här betyder att ingen förälder behöver ansöka om rätten till att undervisa barnen hemma, det gäller bara att anmäla om det här till staden eller kommunen. Kommunen ska sedan utse en kontaktperson mellan familjen och skolan. I Finland finns några tusen elever som av olika orsak hemskolas. Inget definitivt antal finns. Att man bedriver hemskolning kan vara på grund av att eleven har blivit mobbad, är långvarit sjuk, är på utlandsuppdrag genom sitt idrottande mm eller att föräldrar har utlandstjänst, att barnet är på fosterhem etc. Orsakerna är många. Barn i hemundervisning blir utan läromedel, skolmat, skolhälsovård, psykologitjänster och stödundervisning. Vissa kommuner tillhandahåller böcker och annat material för undervisningen, men det här varierar, tolkningen och praxis varierar mellan olika kommuner/städer. Utbildningsstyrelsen kan utfärda bindande bestämmelser, som kommuner och städer måste följa. Då inga bestämmelser finns, skall man följa lagen, i det här fallet grundlagens 1 :s 1:a moment och lagen om grundutbildning :a. Utbildningsstyrelsen utfärdar dock inga bestämmelser som stöder hemskolade elevers lika behandling. Anser inte att man som förälder behöver straffas för att man låter sitt barn, sina barn, hemundervisas genom att behöva betala för läromedel etc. Oavsett orsak, om det så är av fri vilja och för barnens bästa, eller på grund av yttre orsaker som familjen inte kan styra över. Föräldrar känner sitt/sina barn bäst, och vet därmed vad dessa behöver för stöd och vägledning. Vi i Finland kan fortsätta att ha en av världens bästa skolor - låt oss utveckla den i en liberal riktning. Jag föreslår: - att samtliga kommuner/städer skall förse elever i grundskolan, vilka hemskolas, fria läromedel - att hemskolade elever har rätt till skolläkarvård och kontroller av skolhälsovården - att hemskolade elever har rätt till skolpsykolog, kurator, studievägledning och stödundervisning. Sakarias Liimatainen, SFP Sibbo styrelsemedlem Utgångspunkten när läroplikten fullföljs i Finland är att eleven går i traditionell skola där de sociala sammanhangen och skolans stödtjänster är närvarande. SFP:s PARTIDAG 01

27 Läroplikten i Finland kan uppfyllas även genom hemundervisning. Såsom motionären konstaterar är kommunen inte skyldig att erbjuda stödtjänster till en elev som undervisas hemma. Detta betyder att en elev som undervisas hemma inte till exempel har rätt till elevvård eller stödundervisning. Att undervisa sitt barn hemma är ett medvetet val av vårdnadshavaren. Enligt Utbildningsstyrelsen ska kommunen informera vårdnadshavaren vilka rättigheter och förmåner som barnet går miste då barnet undervisas hemma. Med tanke på barnets bästa och jämlikheten mellan barnen vore det dock viktigt att varje barn har rätt till elevvårdstjänster. Därför är det ändamålsenligt att utreda huruvida detta kunde vara möjligt för barn som undervisas hemma. Partifullmäktige föreslår: - att SFP:s representanter tillsammans med Utbildningsstyrelsen ser över hur situationen för elever som undervisas hemma kunde förbättras med tanke på tillgången till läromedel, elevvård och andra stödtjänster. 1. Integrering av asylsökande Antalet flyktingar i världen har ökat i oroväckande grad de senaste åren. Totala antalet flyktingar i världen torde idag uppgå till närmare 0 miljoner. Största delen av flyktingarna är interflyktingar (ca. %) i sina egna länder, följd av flyktingar (ca. %) som lämnat sina hemländer och befinner sig i olika flyktingläger nära sina hemländer. Dessa flyktingar, merparten av alla (ca. %), lever under usla förhållande och är helt beroende av omvärldens hjälp. Nu har EU äntligen insett att flyktingarna bör hjälpas i sina hemländer eller i flyktingläger nära hemlandet. För samma summa som man hjälper en flykting i t.ex Finland, kan man kanske hjälpa 0 flyktingar i ett läger i t.ex Libanon. Det återstående antalet flyktingar (ca. %) har valt att söka asyl i Europa, USA och Kanada. Under 01 sökte 1 människor asyl i EU. Av dessa sökte människor asyl i Finland. Jämfört med 01 ökade asylsökandes antal i Finland med %. Med 1 facit i hand, kan man säga att Finland klarade av utmaningen att ta hand om de asylsökande bättre än många andra EU-länder. Många EU-länder har en åldrande befolkning, och många uppfattade de asylsökande som kommande skötsamma medborgare som hoppeligen skulle deltaga i det gemensamma samhällsbygget. Men nu har inställningen förändrats helt, gränser har stängts, murar har byggts och asylsökande har börjat sändas tillbaka till sina hemländer. Det är omöjligt att spekulera om orsaken till denna helomvändning, men antagligen har man insett svårigheterna med att integrera personer med traditioner och kultur som helt aviker från europeiska och västerländska demokratiska värderingar. Detta leder till att dessa personer och familjer blir helt beroende av socialbidrag för att klara sin utkomst om de stannar i EU. Även i Finland har vi samma problem som i andra EU-länder med integreringen av vissa grupper. En färsk undersökning av VATT (Labor Market Integration of Refugees in Finland) visar att asylsökande från främst Irak, Afganistan och Somalien förorsakar problem. Av de arbetsföra personerna (1- år) från dessa grupper som redan bott över år i Finland, är endast under 0% ute i arbetslivet. Orsaken är delvis att t.ex hemmamammor och ungdomar över 1 år är helt utanför arbetsmarknaden. Tillsammans med den registrerade höga arbetslösheten är dessa grupper till största delen beroende av socialbidrag. Detta är självklart att välfärden i Finland inte i längden kan bära sådana kostnader, i synnerhet som beroendet av socialbidrag ofta fortsätter i följande generation. Enligt ovanstående yrkar jag att SFP genom våra representanter i riksdagen och EU verkar för följande: - att integreringen av de asylsökande som fått uppehållstillstånd effektiveras, även på svenska. Speciellt hemmamammorna bör stödjas med utbildning och information om t.ex barndagvård, för att lättare få ut dem i arbetslivet. Om mammorna stannar hemma påverkar det negativt även deras möjlighet att stödja sina barns skolgång och integrering SFP:s PARTIDAG 01

28 att öka stödet för flyktingar i krisernas närområden för att därmed undvika nya och bland livsfarliga flyktinströmmar till Europa. - att verka för möjligheten för flyktingar som har svårigheter att integrera sig i vårt samhälle att återvända till sina hemländer under trygga förhållanden. Carl-Uno Calle Lindqvist, Styrelsemedlem SFP i Esbo Situationen i många länder i EU:s närområden är fullständigt ohållbar. Antalet människor som är på flykt är större än någonsin, precis som motionären lyfter upp. Antalet asylsökande som nådde Finland under år 01 var ändå klart mindre än rekordåret 01. Situationen varierar kraftigt, samtidigt som situationen i världens krisområden inte förbättrats. Myndigheternas strama inställning till asylsökande har väckt ilska, och de avvisningsflyg som uppmärksammats under våren 01 har väckt stor uppståndelse i vårt land. Finland hör till världens rikaste länder, och trots våra ekonomiska utmaningar här hemma måste vi, som ett civiliserat land, bära vårt ansvar för den flyktingsituation som råder. Att Finland utvisar män, kvinnor och barn, och hela familjer till områden som utrikesministeriet betecknar som så farliga att finska medborgare inte bör resa till dem klingar märkligt. På många orter i Finland har frivilliga tagit sig an de asylsökande, och dem som fått ett positivt asylbesked. Ett stort antal finländare har engagerat sig i frivilligarbete där man underlättar integrationen för de nyanlända och visar upp den bästa sidan av Finland, där vi bryr oss om varandra och hjälper den som är i behov av nöd. Den som uppvisar ett kallsinnigt bemötande gentemot de asylsökande behöver bara lära känna dem för att förstå att behovet är verkligt och akut. SFP tar absolut avstånd från att kategorisera grupper av människor som svårintegrerade eller brottsligt benägna. Alla människor förtjänas att bemötas med respekt, och den gyllene regeln passar bra även i mötet med människor från en annan kultur. Allt vad ni vill att människorna ska göra för er, ska ni också göra för dem. Vi kan med tacksamhet notera att många tagit det här till sig och aktiverat sig för de asylsökande. Integrationsinsatser behöver starta genast en asylsökande anländer till Finland. Att gå sysslolös i Finland efter en traumatisk resa, och efter traumatiska upplevelser i hemlandet är inte bra. SFP:s politiker har fört fram flera konkreta åtgärder för att försnabba integrationen. Svenska riksdagsgruppen har föreslagit att asylsökande ska kunna börja arbeta genast, och inte vara tvungna att vänta med flera konkreta åtgärder för att underlätta integrationen. Asylsökande kan få vänta månader innan man kan börja arbeta, vilket är på tok för länge. Regeringens vansinniga tolkningar när det gäller familjeåterföreningar behöver också förändras. Svenska riksdagsgruppen har också poängterat att möjligheten att återförenas med sin familj är en av de viktigaste förutsättningarna för en lyckad integration. Det är lättare att anpassa sig till ett nytt hemland om man inte behöver vara orolig för sina familjemedlemmars situation. Rätten till familjeliv är en av de mest centrala rättigheterna. Vem som helst förstår att den föreslagna inkomstgränsen är orimlig. Den kommer att göra familjeåterföreningar så gott som omöjliga i framtiden. Regeringen säger att de vill främja integrationen, men samtidigt försvårar den integrationen märkbart genom sina egna åtgärder. Motionären konstaterar helt riktigt att många EUländer har en åldrande befolkning. De asylsökande behövs i det gemensamma samhällsbygget, och vi behöver göra allt vi kan för att underlätta situationen för dem som är här. Vi behöver se de asylsökande och de nya finländarna som den resurs de är för vårt samhälle. Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP arbetar för: - att Finlands flyktingkvot höjs märkbart - att Finlands bistånd ökar med målet att nå 0,% av BNP - att integrationsinsatser startar genast en asylsökande kommer till Finland - att familjeåterföreningar görs lättare och att inkomstgränserna justeras till en rimlig nivå - att öka stödet för flyktingar i krisernas närområden. 1. Omhändertagna barns målsman Det händer att barn och unga blir placerade i annan SFP:s PARTIDAG 01

29 vård på grund av att föräldern/föräldrarna inte klarat av sin uppgift. Då barnskyddsåtgärder som stöder familjen inte räcker till och ett barn inte kan växa upp i sitt hem är det enligt lagen från 01 bästa sättet att ordna vården som familjevård i fosterfamilj eller i professionella familjehem. År 01 var antalet barn placerade i annan vård 1, vilket innebär en liten minskning från 01. Av dem vårdades i familjevård (fosterhem) och 0 i professionella familjehem. Antalet omhändertagna barn har samtidigt minskat. Det innebär att barnens föräldrar ofta i sista hand är ansvariga för de beslut som görs om barnet i viktiga frågor. Då kan barnen ibland få lida extra för att den biologiska föräldern fortfarande är målsman. Då samhället tagit ansvar för ett barn och placerat det i ett nytt hem och samhället även betalar för barnets uppehälle skulle det vara naturligt att de juridiska frågor som fordrar målsman även skulle övergå till samhället/ barnskyddsmyndigheterna. På detta sätt skulle en opartisk instans besluta om skola, pass, resor, vaccineringar, hemförlovning osv. Endast om barnet tvångsomhändertagits upphör den biologiska föräldern automatiskt att vara målsman. Ibland hyser den biologiska föräldern svartsjuka eller andra svåra känslor trots att hon/han gett tillstånd till att barnet flyttar och kan vägra samarbeta med det nya hemmet. Ibland behöver föräldern barnet för att få vissa understöd, trots att förhållandena i hemmet inte blivit bättre för ett barn. Idag försöker myndigheterna ofta i godo komma överens om att barnet nu - trots lång hjälpinsats - behöver ett lugnare liv eller redan rotat sig så att barnet mår bättre av att stanna i fosterhemmet. Fosterhemmen skulle ha lättare att stöda barnet, om de tidigare föräldrarna har umgängesrätt men inte övergripande ansvar. Flera familjer skulle troligen ställa upp som fosterfamiljer. Om barnet efter att den biologiska föräldern fått ordning på sitt liv och barnet inte helt hunnit rota sig i fosterfamiljen under många års placering, kan barnet givetvis flytta tillbaka och föräldrarna återfå hela ansvaret. 1 Svenska Kvinnoförbundet yrkar på att SFP arbetar för: - att partiets representanter i riksdag och kommuner verkar för att möjligheten till intressebevakare enligt Barnskyddslagen används i större utsträckning i de fall barnskyddet bedömer att barnets föräldrar eller andra vårdnadshavare kan förhindra en opartisk intressebevakning. Svenska Kvinnoförbundet r.f. Anna Jungner-Nordgren, förbundsordförande Agneta Udd-Saarela, generalsekreterare Motionären lyfter fram en känslig, men viktig, fråga. När det gäller barnskydd och omhändertagande av barn är det främst Barnskyddslagen (1..00/) som gäller som rättesnöre. Barnskyddet ska stöda föräldrarna, vårdnadshavarna och andra personer som svarar för barnets vård och fostran genom att ordna behövliga tjänster och stödåtgärder. Under de förutsättningar som nämns i Barnskyddslagen kan ett barn placeras utom hemmet. Målet med familjevården är att ge den som är i familjevård möjlighet till vård under hemliknande förhållanden och till nära människorelationer samt att främja barnets grundtrygghet och sociala relationer. Barnskyddslagen mom 1 säger att När ett barn har omhändertagits, har det organ som ansvarar för socialvården för uppnåendet av syftet med omhändertagandet rätt att besluta om barnets vistelseort samt vård, uppfostran och tillsyn, den övriga omsorgen om barnet samt om sådan undervisning och hälsovård som behövs för att förverkliga dessa. Beslut om vårdnaden om barn under den tid omhändertagandet varar mom 1 Under den tid omhändertagandet varar kan föräldrarna avtala om att vårdnaden om barnet anförtros båda föräldrarna gemensamt eller den ena föräldern ensam. ( )En allmän domstol kan fatta beslut om vem som ska anförtros barnets vårdnad eller intressebevakning enligt vad som föreskrivs i lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt eller lagen om förmyndarverksamhet. (1..0/) mom Om vårdnaden om barnet med stöd av lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt i stället för föräldrarna anförtrotts personer som har ingått SFP:s PARTIDAG 01

30 uppdragsavtal enligt familjevårdarlagen kan det organ som ansvarar för socialvården fortsättningsvis betala ersättning till dessa personer för barnets underhåll och vård samt vid behov arvode enligt familjevårdarlagen och också annars stödja barnets vård och fostran. ( ) Samtidigt skall det övervägas om det är motiverat att förordna en särskild intressebevakare för barnet. Den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter skall alltså övervaka att barnets bästa tillgodoses samt att på tjänstens vägnar hjälpa barnet eller den unga personen att föra sin talan och vid behov anvisa barnet eller den unga personen rättshjälp eller se till att ansökan om en intressebevakare för barnet görs i följande fall: 1. Det finns grundad anledning att anta att vårdnadshavaren inte opartiskt kan bevaka barnets intresse i ärendet, och. En intressebevakare måste förordas för att ärendet ska bli utrett eller i övrigt för att barnets intressen ska tryggas. Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP arbetar för: - att möjligheten till intressebevakare enligt Barnskyddslagen används i större utsträckning i de fall barnskyddet bedömer att barnets föräldrar eller andra vårdnadshavares avsikt är att förhindra en opartisk intressebevakning. BEREDNINGSUTSKOTT : 1-1. Alla barn ska kunna ha en hobby En trygg vardag är en förutsättning för välmående unga. Vardagen utgörs av skola, familj och fritid. För många barn är hobbyer något som fyller fritiden så att det knappt finns tid över för annat. För andra är det tyvärr inte fallet. Enligt Ungdomsbarometern 01 har över en tredjedel av barn låtit bli att börja med en hobby för att familjen inte har råd med det. Under de senaste åren har kostnaderna för hobbyer mer än tredubblats. Utbudet av fritidsaktiviteter varierar väldigt mycket i kommunerna. Utbudet påverkas av faktorer som kommunens storlek, tredje sektorns förutsättningar, tillgången till utrymmen och kommunens kapacitet och vilja att arrangera aktiviteter i egen regi. I vissa kommuner erbjuds många olika aktiviteter, i andra ligger fokus mera på t.ex. idrott än kultur och tvärtom. Ibland är också viljan god men aktiviteterna av fel sort eftersom barn unga inte har inkluderats i planeringen. Utbudet hobbyer kommer alltid att variera en landsbygdskommun kan inte erbjuda samma möjligheter som en stor stad. Däremot kan kommunerna göra utbudet så brett som möjligt. Ett användbart verktyg kunde vara hobbysedlar som i likhet med servicesedlar ger barn och unga möjlighet att välja den hobby de önskar utan att kommunen själv behöver erbjuda dem. Enligt ny statistik finns det 000 unga som varken har studier eller jobb i Finland. Orsaken till utanförskapet är i många fall depression och mentala problem. Undervisnings- och kulturministeriet beräknar att en utslagen ungdom kostar samhället en miljon euro under sin livstid. Undersökningar visar att barn som har haft hobbyer också har mindre risk att falla utanför samhället och klarar sig bättre på arbetsmarknaden. Barn utan hobbyer har färre vänner, ett snävare socialt liv och går miste om flera erfarenheter och kompetenser som konst, musik eller t.ex. idrott ger. För att främja välmående för alla är det centralt att hobbyverksamhet görs tillgängligt oberoende genus och kön, samt även för minoriteter och för marginaliserade grupper. Därför anser Svensk Ungdom att kommunerna bör satsa mera på barn och ungas lika möjligheter till hobbyer. En av Svenska folkpartiets grundvärderingar är jämlikhet och allas lika möjlighet att lyckas och må bra. Svensk Ungdom vill att alla barn och unga har möjlighet till åtminstone en hobby de tycker om. Därför föreslår Svensk Ungdom att Svenska folkpartiets representanter i kommunerna ska verka för: - att varje barn och ungdom oberoende av bakgrund har åtminstone en hobby de tycker om, till exempel genom att erbjuda hobbysedlar - att barn och unga har tillgång till kostnadsfria hobbyoch idrottsaktiviteter i kommunen 0 SFP:s PARTIDAG 01

31 - att barn och unga får vara med och besluta om vilka fritidsaktiviteter kommunen erbjuder dem - att kommunerna stöder de aktörer som erbjuder fritidsverksamhet till unga och kompletterar utbudet vid behov. Svensk Ungdom Ida Schauman, förbundsordförande Anna Abrahamsson, förbundssekreterare Motionärerna poängterar helt riktigt att det finns belägg för en koppling mellan meningsfylld fritid och minskad risk för utanförskap. Ungdomspolitiken, men också kultur- och idrottspolitiken motiveras bland annat med just detta. Ungdomslagen(1/01) som trädde i kraft den och idrottslagen (0/01) från år 01 är långt byggda enligt samma modell där möjligheterna till meningsfylld fritid för barn och unga poängteras. Tillgång till hobbyer är nämnt som ett av syftena med ungdomslagen och upptas i lagens punkt ) där det stadgas att syftet med lagen är att stödja de ungas fritidssysselsättningar och verksamhet i det civila samhället. I idrottslagen nämns i syftesparagrafen punkt ) att syftet med lagen är att främja barns och ungas uppväxt och utveckling. I idrottslagen ges kommunerna bland annat följande ansvar ( ) Det är kommunernas uppgift att skapa allmänna förutsättningar för idrott på lokal nivå. Kommunen ska skapa förutsättningar för kommuninvånarnas idrottsutövning genom att 1) ordna idrottstjänster samt motion som främjar hälsa och välbefinnande med tanke på olika målgrupper, ) stödja medborgarverksamhet, medräknat föreningsverksamhet. 1 Diskussionen om en hobbygaranti har varit aktuell under den senaste tiden. Ett exempel på detta är den arbetsgrupp som tillsatts av undervisningsoch kulturministern för att för att fortsätta arbetet med förverkligandet av tidigare rekommendationer. Enligt förslagen i arbetsgruppens betänkande (Undervisnings- och kulturministeriets publikationer /01) skall man garantera att alla barn och unga har möjlighet till en hobby de gillar. Arbetsgruppen påpekar också att barns och ungas önskemål i fråga om hobbyverksamhet bör uppmärksammas bättre. Arbetsgruppen rekommenderar även att kommunerna kartlägger lämpliga utrymmen för hobbyverksamhet och i mån av möjlighet erbjuder utrymmen avgiftsfritt för barns och ungas samt barns och föräldrars hobbyverksamhet. Därutöver bör god praxis i fråga om förverkligandet hobbygarantin spridas riksomfattande. Åtgärderna som föreslås i rapporten riktar sig till barn och unga i åldern -1, en åldersgrupp på 00 personer. Bestämmelser om de ungas möjligheter att delta och påverka i ungdomsfullmäktige eller en motsvarande påverkansgrupp för unga finns i i kommunallagen (0/01). I ungdomslagen stadgas också om ungas deltagande och påverkan samt hörande av unga. Med unga avses i ungdomslagen personer som inte fyllt år, dvs både barn och unga. Enligt ungdomslagen skall kommunala och statliga myndigheter erbjuda och ordna med möjlighet för unga att delta i och påverka behandlingen av ärenden som gäller ungdomsarbete och ungdomspolitik på lokal-, region- och riksnivå eller så ska de unga höras på annat sätt i sådana frågor. De unga ska därtill höras i ärenden som gäller dem. Med ungdomspolitik avses åtgärder för att förbättra de ungas uppväxtoch levnadsvillkor samt växelverkan mellan generationerna. Frågor om hobbyer kan hänröras till sådana där unga med fördel kan höras av kommunen. Det är skäl att notera att både kommunallagen och ungdomslagen stadgar om delaktighet och påverkan, men inte använder termen beslut. Bakgrunden till detta är att beslut och ansvar hänger ihop och inte kan särskiljas. För minderåriga innebär detta alltså både ett skydd för ohemult ansvar, men också en begränsning av inflytandet. Dagens stödsystem för att främja aktiv och meningsfylld fritid för barn och unga bygger i huvudsak på två modeller. Å ena sidan öppna kostnadsfria offentliga tjänster, typ bibliotek och ungdomsgårdar samt å andra sidan understöd till föreningsverksamhet. Föreningsverksamhet understöds dels av staten genom skatte- och tipsmedel (Veikkaus via UKM och SHM) samt av kommunerna som bidrag och som anvisande av utrymmen. Detta system upplevs av aktörerna som välfungerande, samtidigt kan man ändå SFP:s PARTIDAG 01

32 se en polarisering där en del unga har väldigt många hobbyer och andra är helt utan. En direkt sedel typ hobbysdel kunde vara ett sätt att rikta stödet mer jämnt än nuvarande system. En eventuell nackdel med en strikt marknadsmekanism, där föreningars understöd kommer i form av hobbysedlar via de unga kunderna, kan vara att små grupper och föreningar, bland annat sådana som företräder minoriteter och som nu kan ges en viss positiv särbehandling vid beslut om understöd kan missgynnas. Frågan om var hobbysedlarna fungerar som gångbara betalningsmedel, och t.ex. om regler skall finnas för till hur stor del avgifter utöver sedeln kan påläggas gör att en introduktion av hobbysedlar så att önskad effekt fås kan vara svårt. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: - att barn och unga erbjuds tillgång till kostnadsfria hobby- och idrottsaktiviteter i kommunen - att barn och unga får vara med och påverka vilka fritidsaktiviteter kommunen erbjuder dem - att kommunerna samarbetar med och stöder de aktörer som erbjuder fritidsverksamhet till barn och unga - att kommunerna kan komplettera utbudet till exempel genom att inleda experiment med att erbjuda hobbysedlar. 1. Föräldralediga bör inte straffas ekonomiskt för deltagande i kommunalpolitiken Småbarnsföräldrar som är föräldralediga och deltar i det kommunala beslutsfattandet kan gå ekonomiskt på förlust. För närvarande betraktar FPA arvoden för kommunala förtroendeuppdrag som arbetsinkomster, vilket sänker föräldrapenningen till miniminivån. Enligt sjukförsäkringslagens 1 kapitel moment i jämförs arvodet för förtroendeuppdrag med arbete. Mötesarvodena för kommunala förtroendeuppdrag sänker således föräldradagpenningen till miniminivån som är euro per dag. Själva mötesarvodet är ändå sällan tillräckligt stort för att kompensera den minskade föräldrapenningen. Det här innebär att föräldralediga i praktiken kan tvingas betala för att delta i kommunalpolitiken. Det här går tvärt emot kommunallagens strävanden att engagera så många som möjligt från olika livsområden i kommunalpolitiken. Nuvarande praxis skapar ojämlikhet och påverkar småbarnsföräldrars möjligheter att delta i kommunalpolitiken. Svenska Kvinnoförbundet anser att föräldralediga politiker inte ska behöva lämna sina uppdrag för att undvika att hamna i en inkomstfälla. Istället borde vi hitta nya sätt att underlätta småbarnsföräldrars deltagande i det kommunala beslutsfattandet. Inför kommunalvalet har vi sett att det är svårt att värva speciellt unga kvinnor och småbarnsmammor till förtroendeuppdrag. Lagen och FPA:s tolkning av den underlättar inte den här kandidatrekryteringen. Eftersom mammorna fortfarande använder största delen av föräldraledigheterna drabbar problemet främst kvinnor, vars andel av de kommunala beslutsfattarna för tillfället är endast ca %. Småbarnsfostran, grundutbildning, andra stadiets utbildning samt kultur och fritid kommer att vara viktiga frågor i fullmäktigearbetet under nästa mandatperiod. De finns bland det som finns kvar för städer och kommuner att sköta efter att social- och hälsovårdsfrågorna flyttar till landskapen. Det är viktigt att småbarnsföräldrarna har möjligheter att vara med och påverka hur dagis och skola sköts i våra kommuner och städer. Föräldralediga ska ha rätt att delta i det kommunala beslutsfattandet utan att behöva betala för det. Svenska Kvinnoförbundet anser att det vore rättvist att nettoinkomsterna inte minskar under moderskaps- eller föräldraledigheten på grund av kommunala förtroendeuppdrag. Därför behövs det en lagändring eller en nytolkning av lagen gällande mötesarvodena. Svenska Kvinnoförbundet yrkar på att SFP arbetar för: - att en lagändring görs så att mötesarvoden för kommunala förtroendeuppdrag inte sänker föräldrapenningen till minimi - att underlätta småbarnsföräldrars möjligheter att delta i det kommunala beslutsfattandet - att man i kommunerna ser över mötestiderna för kommunalt förtroendevalda så att möten arrangeras SFP:s PARTIDAG 01

33 så att de lämpar sig för personer i olika livsskeden och arbetssituationer. Svenska Kvinnoförbundet r.f. Anna Jungner-Nordgren, förbundsordförande Agneta Udd-Saarela, generalsekreterare Motionärerna lyfter fram en viktig fråga. Ur ett demokratiskt perspektiv är det synnerligen viktigt att alla ges möjlighet att delta i beslutsfattandet om man blivit invald. Att det finns system i samhället som i onödan försvårar är inte acceptabelt. De exempel motionärerna lyfter fram är verkliga och behöver åtgärdas. Att rekrytera kandidater till val kan vara utmanande om man vet att samhället i praktiken försvårar ens möjlighet att delta i beslutsfattandet. Precis som motionärerna konstaterar vore det synnerligen viktigt att småbarnsföräldrar finns med i politiken. Vårt samhälle borde underlätta, och inte försvåra, möjligheterna att vara med. De arvoden som betalas ut för kommunala möten är sällan speciellt stora. Arvoden kompenserar sällan den frånvaro från hem, familj och andra aktiviteter som kommunala uppdrag innebär. Det är rimligt att anse att inte kommunala arvoden ska påverka övriga inkomster för individen. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: - att mötesarvoden för kommunala förtroendeuppdrag inte påverkar föräldrapenningen och andra förmåner - att underlätta allas möjligheter att delta i det kommunala beslutsfattandet bl.a. genom att se över mötestider. 0. Motion om Försiktighetsprincipen, EU:s resolution 11 Det är hög tid att SFP som ett ansvarskännande parti lyfter upp frågan om digital ohälsa på den politiska agendan och kräver att försiktighetsprincipen, Europarådets resolution 11, skall tillämpas inom vård och utbildning, särskilt inom småbarnsfostran och grundskola. Den digitala tekniken har många fördelar och är en viktig förutsättning för kommunikation 1 och produktion i vårt land och internationellt. Vi bör ändå undvika att digitaliseringen sker på bekostnad av befolkningens hälsa. Därför bör skolor, vård och omsorg använda kabelburen teknik istället för trådlös så länge ingenjörskonsten inte kan erbjuda hälsosam wifi. Nuvarande gränsvärden för icke-joniserande strålning skyddar enbart mot värmestegring, de skyddar inte mot kumulativa effekter av långvarig mycket svag icke-joniserande strålning (Pall, 01). I synnerhet barn och unga som tidigt utsätts för trådlös teknik kan efter -0 år få svåra hälsoproblem. En av de mest kända forskarna på området kräver att trådlös teknik klassas som cancerframkallande grupp 1, dvs. lika hälsovådlig som tobak och asbest (Hardell, 01). De flesta i vårt land är helt okunniga om orsakerna till digital ohälsa. Vi börjar dock redan nu skörda de beska frukterna av arvet från den glammiga Nokiaeran. Vi läser om att Nokias egen f.d teknologi-chef säger att mobiltelefonen tog hans hälsa (Niemelä), koncentrationsförmågan bland skolelever minskar, förekomsten av hjärntumörer ökar, elever blir så elöverkänsliga att de inte kan gå till skolan på grund av alla läsplattor och wifi som påverkar dem, den biologiska mångfalden lider osv. År 01 fortsatte strålningen från olika slag av trådlös teknik öka i Finlands daghem och skolor genom användningen av alltfler trådlösa prylar. Samtidigt visade allt fler nya forskningsrapporter att tekniken skadar människors och t.o.m. djurs hälsa. Med tanke på sådana forskningsresultat är förhoppningen att 01 för våra barns skull blir det år då vi går in för att minska strålningen från trådlös utrustning. Det är med stor oro som jag noterat att sådan expertis som tidigare erbjudit sina tjänster inom trådlös teknik och hälsa till de finländska myndigheterna, t.ex. Dariusz Leszczynski (som var professor vid Strålsäkerhetscentralen), numera känner djup misstro inför regeringens minskade forskningsanslag och därför väljer att ställa sig till förfogande för arbetsuppdrag utomlands. Det är också därför som den viktigaste evidensbaserade forskningen om digital hälsa kommer från andra länder. Den måste vi öppna SFP:s PARTIDAG 01

34 upp ögonen för och vidta nödvändiga skyddsåtgärder på hemmaplan. I Polen har man nyligen vidtagit åtgärder för att informera invånarna om digital hälsa. Detta som ett eko från Right to Know -lagen i Kalifornien som ålägger mobilindustrin att ge ut behövliga säkerhetsföreskrifter till konsumenterna. I Argentina antog man 01 en ny hälsolag med avsikt att reglera de elektromagnetiska föroreningarna, t.ex. genom att endast använda kabelnät i skolor och sjukhus. Detta var i sin tur ett eko från Frankrike där man redan år 01 hade antagit en lag om elektromagnetisk hälsa med avsikt att skydda de svagaste dvs. barn och ungdomar. I USA har den påkostade och pågående NTP-studien (National Toxicology Program) redan visat på klara samband mellan mobilstrålning och hjärntumörer. I Storbritannien publicerades i oktober 01 en chockerande rapport om hur många stater som konsekvent underminerar den evidensbaserade forskningen pga kraftig industrilobbning. I Tyskland har man äntligen publicerat Dr. Prof. Karl Hechts (01) översikt av ryska studier (gjorda -1) om synnerligen allvarliga hälsoskador av elektromagnetisk strålning, en rapport som den tyska regeringen gömt undan offentlighetens ljus under flera år. I Grekland har man konstaterat att pollinerande insekter, t.ex. bin, minskade i antal och dog i närheten av mobilmaster osv. Senaste höst undertecknade EMF-forskare från stater en appell till FN och WHO där de kräver nya strängare åtgärder för att minska den globala användningen av trådlös teknik. Forskarna påvisar att den tyska stiftelsen ICNIRP, som ger råd till WHO, aldrig tagit deras forskning på allvar. Dessa forskare vill göra oss uppmärksamma på att vi just nu, p.g.a. tilltagande strålning, leker en farlig lek med människors hälsa och välbefinnande. Digital teknik skall därför inte användas i daghem och skolor så länge som vetenskapliga belägg för deras säkerhet inte har konstaterats. Jag vill: - att SFP via dess representanter i kommun och riksdag aktivt påminner om att Finland som ett medlemsland av EU har en skyldighet att implementera resolution 11 (0) för att skydda vår framtid, barnen, när det gäller onödigt höga pulser från all trådlös utrustning som avger elektromagnetiska pulser. Till sådan utrustning hör bl.a. mobiltelefoner, mobilmaster, läsplattor och trådlöst uppkopplade datorer samt, wifi./wlan. Så länge den trådlösa teknikens risker har bevisats och riskfri användning inte har bevisats bör man tillämpa försiktighetspricipen särskilt på barn, det betyder i praktiken kabelburet nät i daghem och skolor. Charlotta Asplund, SFP i Replot-Björkö Källor: - Hardell, Lennart & Carlberg, M (01) Hardell, Lennart et al. (01) Radiofrequency radiation at Stockholm Central Railway Station in Sweden and some medical aspects on public exposure to RF-fields DOI:./ijo.01. Hecht, Karl (01) net/kit/wp-content/uploads/01/0/ki_brochure-_k_hecht_web.pdf - Niemelä, Matti Kännykkä vei terveyteni com/01//kcannykkca-vei-nokia-pomon-terveyden.pdf - Pall, Martin L. (01) Microwaveelectromagneticfieldsact by activatingvoltage-gated calcium: why the current international safety standards do not predictbiologicalhazard. file/01.pdf - Pall, Martin. L (01) Microwavefrequencyelectromagneticfields (EMFs) producewidespreadneuropsychiatriceffectsincluding depression org/.1/j.jchemneu Resolution 11 (0) The potential dangers of electromagnetic fields and their effect on the environment Den sk. försiktighetsprincipen har länge varit en del av samhällsdiskussionen och fått fotfäste i ett flertal internationella deklarationer med start från FN:s Rio-deklaration 1 som allmänt räknas som principens genombrott. Den finns en mängd olika definitioner med olika nyanser men generellt kan sägas att om konsekvenserna av en viss handling SFP:s PARTIDAG 01

35 är okända, men att det finns risk för olika negativa följder, så är det bättre att inte handla. Eftersom alla nya saker innebär en risk är det givetvis nödvändigt att förhålla sig till försiktighetsprincipen med sunt förnuft, vi kan inte skydda oss mot allting. Trådlös teknik som mobiltelefoner, läsplattor och bärbara datorer har varit en del av vår vardag i många år. En mängd forskning kring hälsoeffekterna finns att tillgå, och överlag har inte forskningen kunnat påvisa några större risker. I dagens värld är det ändå säkert skäl för oss alla att hitta stunder och platser där vi kopplar bort oss från all teknik, för många ger det en välbehövlig vila. Europarådets resolution 11 som motionären lyfter fram antogs för år sedan (0) och tar upp både strålning från högspänningsledningar, mikrovågor, mobiltelefoner och WLAN. Motionären lyfter fram riskerna med trådlös strålning, och framför allt när det gäller skolelever. Strålsäkerhetscentralen (STUK) är den oberoende instans i Finland som har en lagstadgad roll i att skydda människor, samhället, miljön och de kommande generationerna från strålningens skadeverkningar. STUK noterar att exponeringen för radiofrekvent strålning från WLAN-nätverk har undersökts mycket i den brittiska hälsoskyddsmyndigheten PHE:s (Public Health England) forskningsprogram. Utifrån undersökningar utgör exponeringen på 0, meters avstånd från WLAN-basstationen cirka en hundradel av maximivärdet, även om basstationen hela tiden sänder radiovågor. Eftersom sändningseffekterna i WLAN är låga och exponeringen minskar snabbt när avståndet ökar, uppstår ingen betydande exponering även om det finns flera WLAN-basstationer eller WLAN-sändare i samma klassrum eller kontor. STUK konstaterar vidare att man i sitt forskningsprogram utvärderat exponering i klassrum med en WLAN-basstation och 0 datorer med WLANsändare. Man mätte den största pulskvoten mellan sändarna i datorerna och WLAN-basstationen och använde den för att bedöma exponeringen. Mätpunkten låg en halv meter från basstationen och exponeringen konstaterades vara klart under en hundradel av maximivärdet. STUK konstaterar i ett ställningstagande att användningen av trådlöst nätverk inte behöver begränsas i skolor på grund av strålsäkerhet. 1 Det finns ändå andra fördelar med ett trådbaserat nät, än bara minskad stålning. Ett kabelburet LAN nätverk är ofta stabilare och snabbare än ett WLAN nät, och lämpar sig därför utmärkt i ett utrymme där datorerna inte flyttas runt. Att använda sig mer av kabelburna nät är därför en bra princip oberoende av strålningsaspekten. Partifullmäktige föreslår för partidagen att motionen är besvarad med denna utredning.. Tobaksfimpar en förbisedd miljörisk och en möjlig resurs Självfallet är målet en värld fri från tobak. Men så länge som det röks cigaretter, uppstår fimpar. Fimparna anses vara det mest spridda skräpet i världen. Tyvärr är det inte bara en estetisk olägenhet utan också en miljörisk. Fimpens filterdel innehåller plaster. Plaster som inte bryts ned utan bara blir mindre med tiden, dvs mikroplast. Fimpen innehåller också kadmium, ett välkänt miljögift och tungmetall, som skadar framförallt lever och njurar hos däggdjur inklusive människan. Kadmiumets ursprung är vanligtvis den konstgödsel som använts vid uppdrivningen av tobaksplantan. I Davos i Schweiz, mest känd som konferensort för World Economic Forum, har man kommit längst med att åtgärda problemet. Fimparna samlas in och plasten avskiljs från papper och tobak. Plasten återanvänds efter rening medan papperet och tobaken komposteras. Även om man inte skulle gå så här långt, måste man få bort fimparna från gatorna. För där stannar de inte länge, utan sköljs med regnvattnet ut i insjöar och hav oftast försnabbat via städernas dagvattensystem. I havet blandas mikroplasterna med plankton och båda äts glupskt av fiskar, som till slut kanske hamnar på din tallrik. Kretslopp är inte alltid bra, kan man ironiskt konstatera. Enligt uppgift behandlades den här problematiken ur ett medicinskt perspektiv på Finlands Läkardagar i januari 01. SFP i Esboviken inlämnar en motion om med syfte att SFP börjar verka för: - att tobaksfimparna insamlas och om möjligt återanvänds SFP:s PARTIDAG 01

36 att det blir förbjudet att lämna en fimp på gatan eller i naturen - att överträdelse får en påföljd i form av böter - att restaurang-, pub- och nattklubbsägare åläggs att samla upp fimpar inom en lämplig radie räknat från etablissemangets in-/utgång. - att information om detta sprids till partiets representanter i miljönämnder, men också övriga kommunala beslutsfattande organ. SFP i Esboviken Tobaksrökningen minskar i Finland som ett resultat av upplysningsarbete med ändrade attityder som följd. De skärpta bestämmelserna när det gäller rökning spelar givetvis också in. Statistik från Institutet för Hälsa och Välfärd från år 01 visar att cirka 1 procent av finländarna i åldern 0 år rökte dagligen. Av männen rökte 1 procent dagligen och av kvinnorna 1 procent. Av befolkningen i pensionsåldern, dvs. -åringarna, rökte åtta procent dagligen ( procent av männen och procent av kvinnorna). Under de senaste tio åren har rökningen bland den vuxna befolkningen minskat, liksom hos männen i pensionsåldern. Bland kvinnorna i pensionsåldern har rökningen ökat något. Den dagliga rökningen bland unga (åldern 1 0 år), har också minskat. Medan procent av både de 1-åriga flickorna och pojkarna rökte dagligen 01, var motsvarande andelar procent för flickorna och procent för pojkarna 00. Granskat enligt skolstadium rökte dagligen en betydligt större andel av studerande vid yrkesläroanstalterna än av gymnasisterna. Vi går alltså mot en bättre situation med färre rökare. Det är väldigt få som börjar röka i vuxen ålder, så det är viktigt att få ner rökning bland unga. Motionärerna tar upp det stora problemet med tobaksfimparna som tyvärr fortfarande skräpar ner och orsakar olägenheter. Av princip är det ändå viktigt att väga behovet av nya förbud och straffpåföljder mot den börda sådana förbud för med sig när det gäller dem som ska övervaka förbuden och utmäta straffpåföljder. Ett kontinuerligt informationsarbete när det gäller rökning behöver ändå finnas, och de stränga krav som lagstiftningen redan idag ställer behöver följas upp. Partifullmäktige föreslår att SFP fortsättnings vis arbetar för: - att upplysningsarbetet mot tobaksprodukter fortsätter, inklusive problemet med det avfall som tobaksprodukterna medför.. Jämställda fritidsmöjligheter i kommunerna för medborgare i alla åldrar Det borde vara självklart att flickor och pojkar, kvinnor och män ska ha lika möjligheter att utöva den eller de fritidssysselsättningar de vill i våra kommuner. En likvärdig behandling av alla är en grundläggande värdering i vårt samhälle och något som vi i SFP genomgående för fram i vår politik. Idrottsrörelsen arbetar målmedvetet med jämställdhetsarbete, men fortfarande värderas pojkars idrott ofta högre än flickors, och resurseringen från idrottsföreningarna är ofta sådan att man inte kan se en balans mellan flick- och pojklagen. När det gäller kommunerna satsningar på fritidssysselsättningar finns dessvärre ofta liknande tendenser. Aktiviteter som associeras med pojkars fritidsaktiviteter prioriteras, medan flickors dito ofta hamnar i skymundan. I gymnastiksalar går ofta innebandy före redskapsgymnastik och ishallar går ofta ishockeyn före konståkningen. Förutom arbetet med att uppmuntra till jämställdhet i de olika grenarna behöver också kommunerna se till att allokera resurser rättvist. Vår lagstiftning noterar både i Ungdomslagen och Idrottslagen kommunernas ansvar för att skapa förutsättningar på lokal nivå för fritids och hobbyverksamhet. Att det här sker på ett sätt som är jämställt ska vara självklart. SFP bör därför arbeta för: - att SFP:s representanter i kommunerna arbetar för att resurser till och investeringar i fritidsverksamhet görs så att flickor och pojkar, kvinnor och män har faktiska lika möjligheter att utöva den idrott eller den formen av kultur de vill. - att SFP:s representanter i kommunerna systematisk SFP:s PARTIDAG 01

37 arbetar för att utjämna skillnaderna i resurstilldelning. Lotte Granberg-Haakana ordförande för SFP:s jämställdhetsutskott Motionären lyfter upp en viktig, men ofta förbisedd faktor i kommunernas hantering av fritidsärenden. Det borde vara självklart att besluten om resurstilldelning föregås av en ordentlig könskonsekvensbedömning för att säkerställa att en rättvis fördelning sker. Som motionären noterar handlar det här ingalunda alltid om penningsummor som fördelas, utan också om hur tider och platser allokeras till olika föreningar och grupper inom kommunen. Det är inte rimligt att flickor ska ha de sämsta tiderna, eller att t.ex. hästsport konsekvent lämnas utanför när kommunerna delar ut verksamhetsbidrag. Som motionären korrekt lyfter fram ger gällande lagstiftning de ramar inom vilka beslutsfattandet fungerar. Idrottslagen (0/01) från år 01 ger kommunerna bland annat följande ansvar ( ) Det är kommunernas uppgift att skapa allmänna förutsättningar för idrott på lokal nivå. Kommunen ska skapa förutsättningar för kommuninvånarnas idrottsutövning genom att 1) ordna idrottstjänster samt motion som främjar hälsa och välbefinnande med tanke på olika målgrupper, ) stödja medborgarverksamhet, medräknat föreningsverksamhet. Ungdomslagen(1/01) som trädde i kraft den poängterar även möjligheterna till meningsfylld fritid för barn och unga. Tillgång till hobbyer är nämnt som ett av syftena med ungdomslagen och upptas i lagens punkt ) där det stadgas att syftet med lagen är att stödja de ungas fritidssysselsättningar och verksamhet i det civila samhället. Utöver dessa stadganden behöver kommunen ytterligare se till att uppdraget som ges i lagen genomförs på ett sätt som beaktar både flickor och pojkar, män och kvinnor, på ett jämställt sätt. Det är således lätt att hålla med motionärens. 1 Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP arbetar för: - att resurser till och investeringar i fritidsverksamhet görs så att alla oberoende kön och ålder har faktiska lika möjligheter att utöva den idrott eller den formen av kultur de vill. - att utjämna skillnaderna i resurstilldelningen.. Alarmcentralernas språkkunskaper och lokalkännedom Vid alarmering i nödsituationer glömmer man lätt den exakta adressen, dvs. väg-/ortnamn. Då kretsalarmcentralerna blivit färre och deras verksamhetsområde därmed blivit större, är det allt viktigare att personalen har tillräckliga språkkunskaper och lokalkännedom. Dessutom talar ännu den äldre befolkningen enbart sina egna dialekter, vilket ännu försvårar samtalet. Det är därför av största vikt att vid rekryteringen av ny personal se till att de har tillräckliga språkkunskaper och lokalkännedom Därför anser vi: - att lokalkännedom och språkkunskaper är av högsta prioritet vid anställning av personal till alarmcentralerna. Lars-Johan Nyholm Det europeiska nödnumret gäller även i Finland sedan 1, och undersökningar visar att de flesta finländare känner till att numret även fungerar i övriga EU. Nödcentralerna i Finland tar emot nödmeddelanden som rör räddnings- och polisväsendet samt socialoch hälsovårdssektorn och förmedlar dem vidare till olika hjälpande myndigheter och samarbetspartner. Det finns sex nödcentraler i Finland, och deras gemensamma centralförvaltning ligger i Björneborg. Nödcentralerna ligger i Kervo, Kuopio, Uleåborg, Vasa, Björneborg och Åbo. Eftersom nödcentralerna ansvarar för väldigt stora geografiska områden, är det helt omöjligt att personalen ska kunna ha lokalkännedom över hela området. Precis som motionären poängterar är det utmanande att kunna ge rätt service i alla lägen. Språkkunskaper är synnerligen viktiga, eftersom en grundläggande förutsättning för att kunna ge rätt hjälp är att den som ringer och den som svarar SFP:s PARTIDAG 01

38 förstår varandra. Utbildning för personal till nödcentralerna ges i Kuopio, och utmaningarna med att få svenskspråkig personal är stora. Inrikesministeriet har aviserat ett intresse att ordna en utbildning för svenskspråkig personal i Vasa, vilket vore välkommet. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: - att tillräckligt med svenskspråkig personal till nödcentralerna utbildas och anställs.. Stoppa hatretoriken! När vi talar om rasistiska brott i Finland tenderar vi att speciellt lyfta upp de mest allvarliga brotten såsom våld med rasistiska motiv eller klara fall av trakasserier och diskriminering. Men ett brott som ofta glöms bort och som är på klar uppgång i Finland är hatretoriken i vardagen. På grund av den finns det personer i Finland som inte vågar åka med kollektivtrafiken eller väljer att gå omvägar kring vissa gator eller torg för att undvika att bli utsatta för elaka kommentarer eller smädelser som i längden kan leda till psykiska problem och utslagenhet. Justitieministeriet noterar i sin rapport från 01 att de i sin medieundersökning från år 01 fick in ca 00 träffar på sökordet vihapuhe (hatretorik). År 01 var summan redan uppe i 00 träffar. En klar ökning som även märks i många minoritetsgruppers vardag. Hatretoriken upplevs både på gator och torg men även i restauranger och på nätet. Dessa fall blir dock ofta oanmälda då många inte vet var gränsen för hatretorik går eller inte känner till via vilka kanaler de ska anmäla brottet. Förövaren är oftast en okänd person och de mest utsatta är personer med annat modersmål än svenska och finska eller personer av utländsk härkomst samt romer och personer som hör till någon sexuell minoritet eller en könsminoritet. I de flesta fallen ligger olika former av rasism bakom hatretoriken. För personer med olika funktionsnedsättningar är förövaren ofta en person inom social- och hälsovården som inte respekterar funktionsnedsatta som fullvärdiga individer. Oberoende av hur hatretoriken uttrycks ger den upphov till ökad otrygghet hos offren och i samhället i stort, något som ingen i vårt land borde behöva få uppleva. Svenska Kvinnoförbundet yrkar på att SFP arbetar för: - att partiets representanter i riksdagen arbetar för att Justitieministeriet utifrån sin utredning utarbetar en plan och vidtar åtgärder för att öka medvetenheten hos finländarna om hatretorik och möjligheten att ingripa mot den - att partiets representanter i kommunerna fortsätter arbeta för att man inom småbarnspedagogiken och skolorna lyfter upp nolltolerans mot hatretorik och lyfter upp vikten av mångfald och hur man kan stöda varandra - att partiets representanter i riksdagen och kommunerna fortsätter att aktivt ta avstånd från hatretorik. Svenska Kvinnoförbundet r.f. Anna Jungner-Nordgren, förbundsordförande Agneta Udd-Saarela, generalsekreterare Motionärerna är ute i ett synnerligen aktuellt ärende. En växande hatretorik är ett stort problem i vårt samhälle. Förutom den vardagsrasism och det sårande språkbruk ute i samhället behöver även situationen på nätet lyftas fram. På många håll på nätet florerar ett språkbruk som under inga omständigheter är acceptabelt. Det är inte bara anonyma forum som flödar över av hatretorik, till och med när man måste använda sitt eget namn figurerar ett språkbruk som inte är acceptabelt. Ett faktum är att också att rikspolitiker har blivit dömda för sitt sätt att uttrycka sig. Trots detta förefaller tröskeln för hatretorik och ett förnedrande språkbruk har blivit lägre. Det här är på inget sätt acceptabelt. När samhället avtrubbas gentemot ett sådant sätt att tala är risken stor att det på sikt leder till våld. SFP tar avstånd från all form av hatretorik och rasism och har varit initiativtagare till överenskommelser med andra partier inför val att nolltolerans bör gälla. Det här arbetet måste fortsätta. Det är alltså lätt att hålla med motionärerna i deras avsikter. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: - att regeringen utarbetar en handlingsplan mot SFP:s PARTIDAG 01

39 hatretorik och vidtar åtgärder för att öka medvetenheten hos finländarna och möjligheten att ingripa mot hatretorik - att man inom småbarnspedagogiken och skolorna lyfter upp nolltolerans mot hatretorik och lyfter upp vikten av mångfald - att aktivt motarbeta hatretorik. Minska plasten! Det är allmänt känt att plast orsakar stora problem i vår omgivning när det kommer ut i naturen. Särskilt svårhanterlig är mikroplast, alltså plast i mikrostorlek. Plast av större storlek bryts med tiden ner till mikroplast och kan exempelvis lossna från kläder gjorda av konstfibrer. Mikroplast finns även i hygienartiklar. Vattenreningsverk saknar teknik för att filtrera bort mikroplaster och de rinner således rakt ut i våra vattendrag. Upp till en miljon sjöfåglar och marina däggdjur dör varje år då plastföroreningar misstas för föda och ackumuleras i matsmältningssystemet. Att det tar mellan 00 och 00 år för plast att fullständigt nedbrytas i naturen underlättar inte detta händelseförlopp. Att plast dessutom innehåller flera giftiga och hormonstörande ämnen som bisfenol A (BPA), ftalater och polyvinylklorid (PVC) är något som få av oss tänker på. Dessa ämnen är mycket vanliga i bl.a. plast golv, matförpackningar, leksaker och hygienartiklar. Vi kommer alla i kontakt med dessa ämnen via huden och genom det vi äter. Särskilt olyckligt är det att barn, som är extra känsliga för hormonstörningar, får i sig dessa ämnen. Man vet ännu inte exakt hur dessa ämnen påverkar kroppen, men även låga halter tros ha en skadlig effekt. Det finns bl.a. starka samband mellan dessa hormonstörande ämnen och neuropsykiatriska diagnoser (ADHD, Aspergers syndrom m.m.) och reproduktionssvårigheter. Än mer osäkert är det hur alla skadliga ämnen samverkar i kroppen i form av en så kallad cocktaileffekt. Vi kan inte riskera vare sig djurens, vår egen eller våra barns hälsa. I de flesta fall kan ämnena ersättas av miljö- och hälsovänliga alternativ som fyller syftet med produkten. För att nå en verklig effekt behövs reglering på såväl EU- som på internationell nivå. Även om satsningar gjorts bland annat på EU-nivå genom förordningar för att 1 minska plastpåsar samt för att utöka mängden plastinsamlingar i hela landet finns det ännu mycket kvar att göra. Vi måste minska plasten nu. Svensk Ungdom anser därför att Svenska folkpartiets representanter i riksdagen bör arbeta för: - att begränsa användningen av plastpåsar - att begränsa användningen av plastemballage för livsmedel - att förbjuda hormonstörande ämnen i barnleksaker, matförpackningar och hygienartiklar - att förbjuda användningen av mikroplaster i hygienartiklar och skönhetsprodukter. Svensk Ungdom Ida Schauman, förbundsordförande Anna Abrahamsson, förbundssekreterare Motionärerna tar upp ett synnerligen aktuellt ämne. Europaparlamentet godkände i mars 01 sin ståndpunkt till revidering av EU:s avfallslagstiftning. I parlamentets position uppmanas EU:s medlemsländer att vidta åtgärder för att minska på det marina avfallet och speciellt för att förhindra att micro-beadingredients och mikroplaster kommer ut i vatten- och avfallshanteringssystem eller slängs i den marina miljön. Europaparlamentet ber också Europeiska kommissionen se till at de europeiska standardiseringsorganisationerna utarbetar kvalitetsstandarder för avfall som går till en slutlig återvinningsprocess och för sekundära råmaterial, speciellt för plaster. Insamlingen av plastförpackningar ska bli bindande och senast år 0 ska 0% av plastförpackningar återvinnas. När det gäller plastpåsar så ska medlemsländerna vidta åtgärder för att inom sitt territorium uppnå en varaktig minskning av förbrukningen av tunna plastbärkassar, med målsättningar för 01 och 0. För Finlands del är situationen ändå relativt bra, i Finland används mera papperspåsar, och de plastpåsar som butikerna säljer till sina kunder är ofta av bättre kvalitet och används flera gånger. De s.k. fruktpåsarna i butikerna representerar det stora problemet då påsarna oftast omedelbart slängs bort. Medlemsländerna ska vidta förebyggande åtgärder så att mängden genererat avfall minskar. Det här gäller SFP:s PARTIDAG 01

40 också för förpackningsavfall, där medlemsländerna ska vidta åtgärder för att minska konsumtionen av förpackningar som inte är återvinningsbara och av excessivepackaging. Man bör ändå notera att hygien och livsmedelssäkerhet måste garanteras också framöver. Europaparlamentet poängterar också att medlemsländerna kan vidta ytterligare åtgärder. Motionärernas intentioner kommer således till stor del att hanteras när EU:s avfallslagstiftning implementeras i finsk lagstiftning. Det är ändå orsak för alla konsumenter att göra goda val i vardagen, och på så sätt vara en del av lösningen. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: - att ytterligare begränsa användningen av plastpåsar - att begränsa användningen av plastemballage för livsmedel - att förbjuda hormonstörande ämnen i barnleksaker, matförpackningar och hygienartiklar - att förbjuda användningen av mikroplaster i hygienartiklar och skönhetsprodukter.. Flere alternativ att kontakta myndigheter I Finland har vi hörselskadade personer. Vi har också närmare äldre och handikappade personer som inte använder elektroniska hjälpmedel. Samtidigt har vi en allt starkare utveckling mot att medborgare får service via telefon eller via web-tjänster. För hörselskadade, äldre och handikappade medför detta dock många praktiska svårigheter. Det blir allt vanligare att en person måste ringa till t.ex. hälsocentralen för att kunna beställa en tid till mottagning. Om du lyckas ta dig igenom det elektroniska systemet noteras din kontakt och du utlovas att de ringer tillbaka. För hörselskadade kan detta vara mycket besvärligt att vänta en hel dag och att sedan märka när ett samtal kommer. Väntan kan utsträcka sig över flere dagar och gör att många äldre glömmer bort tiden och går miste om sin bokning. Det finns andra möjligheter till kontakt via web. Det märks när du beställer t.ex. flygbiljetter, så då kan du fråga via chatt-sidan. Till nödcentraler kan det vara bra att kunna använda sms. Då kan du skriva på svenska och myndigheten får vid behov se till att de förstår. Svenska seniorer i Nyland rf föreslår att Svenska folkpartiet arbetar för: - att flera kontaktmöjligheter till myndigheter utvecklas såsom e-post och sms vid sidan av telefonsamtal - att nödcentralerna får möjlighet att ta emot alarm via e-post och sms. - att det införs tvåvägskommunikation på myndigheternas webtjänster (chatt-funktion). Svenska Seniorer i Nyland rf Gustav Båsk Isa Forsbäck När tekniken utvecklas behöver man ändå ta i beaktande specialgrupper i samhället som inte har möjlighet att tillgodogöra sig den nya tekniken alla gånger. Samtidigt erbjuder ny teknik många nya sätt att vara i kontakt med myndigheter och tjänsteleverantörer av olika slag. Exempel på detta är appen som sänder uppringarens gps-platsinformation automatiskt till nödcentralen under samtalet. Det hjälper räddningstjänsten att hutta fram och försnabbar hjälpen. Av de ca miljoner nödmeddelanden som nödcentralerna tar emot årligen är ca miljoner nödsamtal. Det finns en SMS tjänst i funktion och ca 0 textmeddelanden tas emot per år. Att ta kontakt via SMS tar ändå betydligt längre än ett telefonsamtal, men är givetvis en möjlighet för hörselskadade att få kontakt. Varje nödcentral har ett särskilt mobilnummer för textmeddelanden. Erfarenheter från andra länder visar ändå att ifall tjänsten inte kräver registrering så har den missbrukats flitigt med en mängd onödiga utryckningar som följd. Motionärerna nämner också flera andra nya sätt att vara i kontakt som redan används av många företag. Den s.k. chat-funktionen som blir allt vanligare gör att man kan kommunicera via skriven text via webben, och det möjliggör exaktare kommunikation är tal ibland erbjuder. Det är också bra om man kan granska efteråt vad som skrivits. Flera myndigheter erbjuder redan en sådan tjänst och den blir allt vanligare. SFP:s PARTIDAG 01

41 Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: - mångsidiga och ändamålsenliga sätt att vara i kontakt med myndigheter. BEREDNINGSUTSKOTT : -. Ny flaggdag: Edith Södergran och multikulturalismens dag Edith Södergran (1 1) är den stora lyriska modernisten i nordisk litteratur även om det är svårt att entydigt språkligt eller etnografiska placera henne i en nordisk kultursfär. Hon var en kosmopolit, född i S:t Petersburg med svenskspråkiga föräldrar härstammande från Finland. Idag är hon en av de mest centrala poeterna på svenska och hennes betydelse för senare poeter i Norden kan inte överskattas. Södergran var en sann kosmopolit. Viktiga hållpunkter i Södergrans bildning var skolgången i den tyska högstatusskolan S:t Petrischule i S:t Petersburg och bildningsresorna i Europa under sanatorievistelserna i Davos, där hon fick utlopp för sitt intresse för bildkonst och litteratur. Hon växte upp i ett bildat hem i järnvägsorten Raivola på Karelska näset, omkring sextio kilometer från den ryska huvudstaden. När hon inledde skolgången vid nio års ålder flyttade hon med sin mor till S:t Petersburg. Edith Södergran började skriva poesi under skoltiden. Av dikterna i hennes tidiga produktion, Vaxdukshäftet, är 0 på skolspråket tyska, på svenska, fyra på franska och en på ryska. För Edith Södergran var flerspråkigheten en naturlig del av vardagen och hon kunde ledigt växla mellan svenska, tyska, franska, engelska, finska och ryska. Det dominerande temat för dikterna i Vaxdukshäftet är en stark känsla av rörelse och en konstant protestvilja. Här finns tolkningar av kvinnorollen, kvinnans relation till kärleken, livet och naturen, med starka kvinnliga symboler, himlen som menstruerar, moralen som har korsett och jorden som ligger på rygg som ett embryo med tassarna på den runda magen. Södergran var den första kvinnan i Europa som gick ut i pressen med ett eget litterärt manifest i samband med att diktsamlingen Septemberlyran utkom Hon hade ett eget kvinnopolitiskt program för sin litterära positionering och estetik och ifrågasatte traditionella manliga maktstrukturer och könsförhållanden. Edith Södergran hörde definitivt till de första som skrev om män utifrån kvinnans perspektiv. Södergran var banbrytande och det syns spår av hennes diktning överallt än idag. Hon kommer igen både hos kvinnor och män, lyriker och sångtextförfattare. I Finland finns det sex officiella flaggdagar. De officiella flaggdagarna har bestämts i förordningen om flaggning med Finlands flagga. Därtill finns tretton övriga flaggdagar om året och dessa finns angivna i Finlands statskalender som redigeras av Helsingfors universitet. Den enda flaggdagen av de övriga flaggdagarna som är namngiven efter en kvinna är Minna Canth-dagen, jämställdhetsdagen. Edith Södergran föddes den april 1. Genom att flagga den april skulle man inte bara fira Södergran utan också multikulturalismens dag. Svenska Kvinnoförbundet yrkar på att SFP arbetar för: - att det införs en ny flaggdag den april, som klassas som en fjortonde övrig flaggdag och som finns angiven i Finlands statskalender. Denna flaggdag skall bära namnet Edith Södergran och multikulturalismens dag. Svenska Kvinnoförbundet r.f. Anna Jungner-Nordgren, förbundsordförande Agneta Udd-Saarela, generalsekreterare När man överväger nya flaggdagar är det viktigt att komma ihåg att det i Finland råder frihet att flagga. Var och en har rätt att flagga med nationalflaggan när det finns skäl till det, också utanför flaggdagarna i kalendern. Endast förbudet mot flaggning på natten är absolut. Inrikesministeriet tar varje år emot förslag om nya flaggdagar för att hedra viktiga personer och företeelser. Ministeriet fattar sitt beslut med hänsyn till ett yttrande av kommittén för Finlands flagga från -talet, enligt vilket föremål för nya flaggdagar SFP:s PARTIDAG 01

42 bör vara accepterade av så många medborgare som möjligt för att allmän flaggning ska kännas naturligt. Processen för att en flaggdag ska bli vedertagen kan inledas så att ministeriet rekommenderar flaggning varje år, så som i fråga om t.ex. Minna Canths och Jean Sibelius födelsedagar. När allmän flaggning har rekommenderats flera år i rad kan ministeriet ge en rekommendation till Helsingfors universitets almanacksbyrå om att dagen ska införas som vedertagen flaggdag i almanackor som ges ut av universitetet. Inrikesministeriet har under de senaste åren föreslagit tre nya flaggdagar för almanacksbyrån. Minna Canths dag den 1 mars fanns med i almanackan för första gången 00. Sibelius födelsedag den december infördes i almanackan 0. Inrikesministeriet föreslog 01 att Barnkonventionens dag ska införas i almanackan som en vedertagen flaggdag. Förslaget är fortfarande under behandling vid Helsingfors universitets almanacksbyrå och frågan övervägs tidigast i slutet av 01. År 01 rekommenderar Inrikesministeriet flaggning för Helene Schjerfbeck och den finländska bildkonsten, det sker på Schjerfbecks födelsedag juli. Nytt för i år är också förslag om flaggning augusti för att högtidlighålla den finska naturens dag. Edith Södergrans livsverk uppfyller enligt vår mening kriterierna för att tillägnas en flaggdag. MiinaSillanpäänSeura tog initiativ till flaggning som genomfördes år 01 för att fira att det då förflutit år sedan hennes födelse. I regel kommer förslagen om flaggning från aktörer som har tematisk relevans för den föreslagna flaggdagen i fråga. För Schjerfbecks del är det Akvarellkonstföreningen i Finland och Schjerfbeck-sällskapet i Ekenäs som ligger bakom initiativet. Sålunda torde det också i detta fall finnas aktörer som tematiskt ligger närmare ifråga om initierande av flaggdag till Edith Södergrans ära. I den andan har politiska partier i vårt land i regel undanhållit sig från att försöka utlysa nya flaggdagar. Denna samhälleliga hänsyn och vördnad för flaggan bäddar för att nationalsymbolen inte partipolitiseras. Partifullmäktige föreslår för partidagen att motionen är besvarad med denna utredning. Sanningskommission för ursprungsbefolkningen i Finland I Finland finns omkring 000 samer. Tyvärr finns det stora problem i hur Finland behandlat samerna genom historian och än idag råder det brister i hur Finland respekterar samernas rättigheter som urfolk, något såväl FN som Europarådet påtalat. Samerna har mött flera övergrepp och diskriminering av finska staten, exempelvis kring definitionen på ursprungsfolk, kring landrättigheter, och kring användningen av internat. Idag är både beslutsfattares och forskares kunskap om samernas historia generellt otillräcklig, och över lag är medvetenheten om ursprungsbefolkningens situation låg. Rättsstaten och rättigheter ska gälla alla medborgare, och i synnerhet minoriteter och utsatta grupper är beroende av rättsligt skydd. För detta krävs dock att eventuella kränkningar och oegentligheter alls undersöks. För att utreda diskriminering mot samerna, och för att garantera att deras rättigheter i framtiden, finns behov av en oberoende sanningskommission. Det finns betydande exempel på hur sanningskommissioner har hjälpt ursprungsfolk och andra utsatta grupper på flera håll världen. Sådana finns t.ex. i Sydafrika och i Kanada. Sanningskommissionen i Kanada grundades år 00 och utredde diskriminering gentemot ursprungsbefolkningen, speciellt hur bruk av internat hade som syfte att integrera ursprungsbefolkningen i majoritetsbefolkningen. På liknande villkor har internat även använts i Finland. I Sydafrika grundades en sanningskommission år 1 för att utreda brott som skett under apartheid. Sanningskommissionen hade en stor roll i Sydafrikas övergång till en demokratisk stat och man anser att det var ett lyckat försök att utreda landets traumatiska historia i politiken. Att en sanningskommission instiftas i Finland är ett mål i den verksamhetsplan Sametinget godkände år 01. Ett liknande arbete pågår även i Sverige. Finlands och Europas enda ursprungsbefolknings rättigheter och historia är inte endast samernas sak att driva, utan något som berör hela vårt land och vår gemensamma historia. Oförrätter som inte reds ut och inte påtalas blir på sätt och vis oförrätter som aldrig får något avslut. Ett första steg mot att göra upp med vår historia är att låta de som berörts SFP:s PARTIDAG 01

43 komma till tals och samla de upplevelser som finns, före det är för sent. Därför vill Svensk Ungdom att Svenska folkpartiets representanter i riksdagen arbetar för: - att det grundas en oberoende sanningskommission i samarbete mellan staten och Sametinget för att utreda eventuella brott som skett i historien mot samerna i Finland. Svensk Ungdom Ida Schauman, förbundsordförande Anna Abrahamsson, förbundssekreterare Motionären tar upp ett känsligt kapitel i Finlands historia. Finland har ingalunda varit förskonat den omänskliga och ovärdiga behandling ursprungsfolk världen över har fått utstå och våra samer har fått utstå under historien. Sametingets verksamhetsplan som även innefattar instiftandet av en sanningskommission är ett tungt vägande skäl för Finland att också följa rekommendationerna. Det är uppenbart att det fortsättningsvis finns en känsla av att historiska oförrätter inte behandlats till fullo. Det råder också en stor okunskap i Finland om dessa oförrätter, och redan det är en orsak att gå vidare med saken. Samtidigt behöver vi vara medvetna om att det också finns andra viktiga saker när det gäller den samiska minoriteten som bör föras vidare i Finland. Hit hör sametingslagen, samiska språklagen och ratificeringen av ILO-1. Under förra regeringsperioden gjordes ett stort arbete för dessa frågor med SFP vid rodret för bland annat sameministearbetsgruppen inom regeringen. Regeringen lyckades nå enighet och enhälliga propositioner avgas till riksdagen gällande ny sametingslag samt ratificering av ILO-1. På grund av att samlingspartiets och sdp:s led inte höll i riksdagen, förföll förslaget till ny samedefinition och därmed hela sametingslagen. ILO-1 godkändes i första behandling men blev sedan på grund av sdp vilande över nyval. Saken är alltså fortfarande anhängig i riksdagen. Därför är det viktigt att fortsätta arbeta för en ratificering av ILO-1 och också för att samerna ska återfå sitt förtroende för statsmakten. 1 En sanningskommission som motionären föreslår är en resurskrävande process, som behöver genomföras noggrant och ordentligt för att vara meningsfull. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: - att i samarbete med Sametinget utreda behovet att det grundas en oberoende sanningskommission i samarbete mellan staten och Sametinget för att utreda eventuella brott som skett i historien mot samerna i Finland - att ILO-1 ratificeras.. Mindre antibiotika i vår mat Storkonsumtion av antibiotika skapar antibiotikaresistenta bakterier. Antibiotikarester ger skadliga hälsoeffekter hos både människor och djur, vilket leder till oförutsedda konsekvenser såväl i ekosystemet som i samhället. Efter Sverige används det i Finland minst antibiotika hos produktionsdjur inom EU och efter år 00 har antibiotika inte alls använts t.ex. i finländsk hönsuppfödning. Användning av antibiotika i tillväxtsyfte är också förbjudet hos alla produktionsdjur. Däremot är import av kött från djur som behandlats med stora mängder antibiotika tillåtet. Antibiotika är till för att bota sjukdomar och borde endast användas i läkemedelssyfte samt under kontrollerade former. Så här gör man till exempel i Finland, Sverige, Norge och på Island. I andra, tyvärr också de flesta övriga EU-länder, används antibiotikan i tillväxtsyfte. Det importerade köttet som ofta är billigare än det inhemska köttet används bl.a. i offentliga kök och blir mat för våra elever, åldringar, sjuka mm. Även i restauranger används ofta utländskt kött och många som i matbutiken väljer inhemskt äter på restauranger kött utan att veta dess ursprung. Det är inte acceptabelt att människor på offentliga inrättningar äter kött som behandlats av stora mängder antibiotika. Även restauranggäster bör få information om köttets ursprung på ett synligt och tydligt sätt. För att konsumenter tryggt ska kunna äta kött, även på restaurang, är ursprungslandsmärkningen ytterst viktig. På det här sättet är det lättare för både konsumenten och personalen på restaurangen att veta från vilket land en köttprodukt är och kan fatta informerade val SFP:s PARTIDAG 01

44 Därför anser Svensk Ungdom att Svenska folkpartiets representanter i riksdagen ska arbeta för: - att det vid offentliga upphandlingar av kött ställs reglerade krav på antibiotikainnehåll och att karenstider följs. - att köttets ursprungsland märks ut i restaurangmenyer. Svensk Ungdom Ida Schauman, förbundsordförande Anna Abrahamsson, förbundssekreterare Motionären lyfter fram en högst aktuell fråga. Antibiotikaresistens har blivit ett allt snabbare växande globalt problem, som måste tas på största allvar. I Finland har vi lyckats hålla antibiotikaanvändningen på en låg nivå, och vad gäller djuruppfödningen används det i Finland, näst efter Sverige, minst antibiotika jämfört med övriga EU-länder. (I Finland har producenterna och livsmedelsindustrin i årtionden gjort ett långsiktigt arbete för att skapa goda uppfödningsförhållanden för djuren, vilket bland annat innebär god hygien, för att förbygga att djur överhuvudtaget blir sjuka och behöver medicineras. Förutom att man i den finländska broileruppfödningen inte har behövt ge broilrar antibiotika sedan 00, är även finländskt antibiotikafritt griskött på kommande ut på marknaden.) Motionären lyfter fram att det vid offentliga upphandlingar av kött borde ställas reglerade krav på antibiotikainnehåll och att karenstider följs. Statsrådet antog ett principbeslut om ansvarsfull offentlig upphandling av livsmedels- och måltidstjänster i juni 01. I principbeslutet slog regeringen fast målet att man i fortsättningen ska använda enbart ansvarsfullt producerade produkter när det gäller offentlig upphandling av livsmedels- och måltidstjänster. Detta kan åstadkommas genom att vid statliga livsmedelsupphandlingar särskilt beakta goda odlingsmetoder med tanke på miljön, djurens välbefinnande och hälsa samt livsmedelssäkerhet. I principbeslutet rekommenderar statsrådet även att andra offentliga upphandlande enheter, exempelvis kommuner och samkommuner, samt företag som omfattas av statens ägarstyrning, anammar principbeslutets målsättningar. För att hjälpa den offentliga sektorns aktörer att upphandla ansvarsfullt producerad mat har Motiva, på beställning av jord- och skogsbruksministeriet, i mars 01 publicerat en guide som ger vägledning för hurudana kvalitetskriterier som inom ramen för gällande lagstiftning kan ställas på olika produkter för att upphandla ansvarsfull mat, som i praktiken uppfyller den standard som ställs på den finländska matproduktionen. I guiden föreslås exempelvis kvalitetskrav på kött- och mjölkprodukter när det gäller användningen av antibiotika. För gris-, fjäderfä- och nötprodukter kan den upphandlande enheten ställa kvalitetskrav om att mikrobläkemedel enbart används för medicinering av sjuka djur på ordination och övervakning av veterinär. Detta krav är i enlighet med finländsk lagstiftning och praxis, och utesluter i praktiken kött som är producerat enligt lägre produktionskrav. Genom att ställa olika kvalitetskriterier i anbudsförfrågan kan upphandlande enheter redan nu bestämma hurudan mat som serveras i de offentliga köken. Redskapen och möjligheterna finns, det gäller att ha kunskap för att utnyttja dem rätt. I sista hand är det upp till de ansvariga beslutsfattarna i stat, kommun, samkommun samt även i kommande landskap, att se till att kvalitetskrav ställs på den offentliga maten. Motionärens fråga om ursprungsmärkning av restaurangmat är likaså mycket aktuell. En stor del av den mat som importeras kanaliseras till restauranger, och passerar obemärkt för många konsumenter i tron att ursprunget är finländskt. I nuläget ställs inga krav på märkning av restaurangmat, men Finland har all anledning att gå i bräschen för en aktiv användning av tydlig ursprungsmärkning. Konsumenterna är förtjänta av att känna till matens ursprung och kunna få göra ett aktivt val. Partifullmäktige föreslår att partiets representanter arbetar för: - att statsrådets rekommendationer om ansvarsfull upphandling verkställs, - att upphandlingsansvariga ges möjlighet att förkovra sitt kunnande om ansvarsfull upphandling och att utbilda sig i att ställa kvalitetskrav på den mat som upphandlas, - att det i Finland införs ursprungsmärkning på restaurangmat. SFP:s PARTIDAG 01

45 0. Fiskarna tillbaka Fiskefrågor har i alla tider stått SFP nära, vare sig det har handlat om bevarandet av fiskekvoter eller om jakt på säl och skarv. Detta till trots behövs ytterligare politiska insatser. Fisk är på många ställen hotad eller har helt försvunnit i våra vatten. Detta är ett resultat av att fiskens lekplatser och födoområden förändrats på grund av energiproduktion, klimatförändringar och på grund av bebyggelse. På flera områden försöker man återställa dessa lekplatser för att stärka det naturliga beståndet så att återväxten kan tryggas. För att se resultat av detta viktiga arbete behövs dock större resurser. Utplantering av fisk minskar fisketrycket på den naturliga stammen och hjälper populationen att återetablera sig. Laxfiskar såsom lax, havsöring och sik är beroende av forsande vatten för att leka, och vägar behövs för att nå lekplatserna. Att bygga och restaurera fiskvägar är således viktigt för flera fiskarter. Det bibehåller mångfalden i vattendragen och möjliggör ett inhemskt fiske av dessa arter också i framtiden. Utplanteringar och återställande av vandringsvägar skapar flera socioekonomiska effekter. Fritidsfiske som är ett av finländarnas största fritidsintressen med 1, miljoner utövare samt fisketurism ger inkomster till de lokala samhällena. Yrkesfisket gynnas också av utplanteringar och förbättrade miljöer för fisk. Därför anser Svensk Ungdom att Svenska folkpartiets representanter i riksdagen ska arbeta för: - att flera fiskvägar byggs och att befintliga restaureras - att utplantering av fisk och fiskvägar ges större resurser. Svensk Ungdom Ida Schauman, förbundsordförande Anna Abrahamsson, förbundssekreterare Att fisk på många ställen är hotad eller har helt försvunnit i våra vatten är oroväckande, och att vårda fiskbestånden ligger SFP:s hjärta nära. Att stärka livskraften hos våra fiskbestånd kräver aktiva 1 åtgärder, såsom att bygga och restaurera fiskvägar eller att utplantera fisk. Nationellt har man dragit ner på utplanteringarna och valt att återställa och hålla kvar fiskarnas naturliga fortplantningscykel. Förrän man bygger flera fiskvägar för att stöda den naturliga reproduktionen, vore det viktigt att hålla utplanteringar på tidigare nivå. Förutom att vandringsfisken är hotad som följd av att fiskens lekplatser förändras, hotas även fisk som leker i havet eller i sjöar. Således är det viktigt att vårda alla fiskbestånd. För havsområden finns det behov att stärka fiskbestånden i takt med att sälen och skarven beskattar dem, men också för att kompensera för eutrofieringens och försurningens inverkan. Det pågår för tillfället forskning kring restaurering av lekplatser i havsområden, och det har visat sig att lekplatserna är ganska små och begränsade. Således är det viktigt att skydda lekplatserna i havsområden och om möjligt restaurera dem eller skapa konstgjorda substrat för fiskleken. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: - att stärka livskraften och att skydda lekplatserna hos våra fiskbestånd som är hotade eller riskerar att hotas.. Ersättande av mopedbilar i trafiken Redan en längre tid har mopedbilarnas säkerhet i trafiken diskuterats och i synnerhet efter det senaste tragiska fallet då två ungdomar förolyckades i en frontalkrock. Mopedbilars kaross är gjorda av plast, deras hastighet är betydligt lägre än den övriga trafikens och de saknar dessutom den säkerhetsutrustning en vanlig bil har. Dessutom kostar, p.g.a. små tillverkningsserier, en mopedbil i praktiken lika mycket som en liten normalbil. Jag föreslår att SFP aktivt arbetar för följande förändring: - mopedbilar ersätts med vanliga bilar på så sätt att man kan skaffa en sådan som 1-åring, dock så att hastigheten begränsas till 0 km/h med såpass SFP:s PARTIDAG 01

46 avancerad utrustning att den inte är lätt att kringgå. Detta torde inte vara tekniskt vara svårt med dagens datorstyrda teknik i bilarna. Då man fyller 1 år och får vanligt körkort tas den hastighetsbegränsande tekniken bort. - betydande sanktioner, både ekonomiska och så att det vanliga körkortet framskjuts ifall man blir fast för att ha kringgått hastighetsbegränsningen - tydligt märkt bil, med stor triangel bak på bilen såsom mopedbilar nu har, som visar andra trafikanter att det är frågan om en hastighetsbegränsad bil. Christer Silén, SFP Sibbo Mopedbilarna börjar bli en vanligare syn i trafiken men fortfarande är deras andel av trafikparken marginell. Det finns ca, miljoner personbilar i trafik i Finland,.000 mopeder, men endast.000 mopedbilar. Det såldes mopedbilar i Finland senaste år, i Europa knappt.000. Hälften av dessa såldes i Frankrike där de främst används av äldre personer. Antalet olyckor med mopedbilar har också minskat, sedan 01 har personer omkommit i olyckor med mopedbilar. Motionärens förslag om att bilar med strypt effekt skulle vara lämpligare kan diskuteras. Faktum är att en bil som väger ett ton eller mera är en trafikfara på ett helt annat sätt än en mopedbil som väger kg. Inom EU har man dessutom strävat till att harmonisera fordons- och körkortsregler och ta bort nationella undantag. En bil med strypt effekt är också problematisk eftersom det relativt enkelt går att kringgå begränsningarna vilket i värsta fall skulle leda till att vi har en mängd bilar i oerfarna händer på våra vägar. Det som krävs är upplysningsarbete gentemot bilister så att dessa inser att en mopedbil oftast körs av en ung person utan den erfarenhet som bilisten har. Det har förekommit rapporter om att mopedbilar behandlats illa av andra trafikanter och fått utstå negativa reaktioner. Mopedbilarnas fordonsvagn är tillverkade av svetsad aluminium, med plastkaross i samma plastmaterial som dagens bilar. Mopedbilar har ljus, led-ljus, dimljus och ABS-bromsar som motsvarar vanliga bilar, liksom säkerhetsbälten. Ungdomar behöver bra körutbildning innan de ger sig ut i trafiken, oavsett om det sker med mopeder eller mopedbilar. Riksdagens kommunikationsutskottet har behandlat säkerheten med mopedbildar som ett eget ärende under våren 01. Det kunde då noteras att de statistiska beläggen för osäkerheten med mopedbilar inte har statistiskt belägg. Partifullmäktige föreslår för partidagen att motionen är besvarad med denna utredning. Mera bzz i maten Den globala uppvärmningen har gjort att flera börjat se över sina matvanor. Det har redan länge varit känt att köttproduktionen medför stora utsläpp av växthusgaser, samtidigt som den globala befolkningsökningen ökar matbehovet i världen. En alternativ proteinkälla, som skulle förorsaka klart mindre växthusgaser än köttproduktion, är insekter. Insekter innehåller stora mängder protein, samtidigt som produktionen kräver mindre resurser. Det behövs t.ex. enbart kilo föda per 1 kilo gräshoppor, vilket är 1 gånger mindre föda än vad t.ex. ett nötkreatur behöver. Utanför EU finns det långa traditioner av att äta insekter, och i ca 0 % av världens länder hör insekter till de nationella köken. I dag är situationen dock en annan inom EU. Finland följer på samma sätt som de flesta andra EU-länder än idag den tolkning som kommissionen rekommenderat gällande insekter i matsyfte. Den träder en ny förordning i kraft, som gör det lättare och snabbare att ansöka om tillstånd för att få sälja nya livsmedel, som bland annat insekter. Den nya förordningen innebär att loven för att sälja insekter från och med år 01 kan sökas på tre olika sätt. Det första sättet är att ansöka om lovet precis som i den tidigare förordningen. Det andra sättet är enligt den nya förordningen och innebär att man lättare kan godkänna olika insekter. Processen kring att ansöka om lov för insekter som redan godkänts tidigare inom ett land utanför EU blir på det här sättet lättare. I många länder utanför EU är tröskeln för att äta insekter låg vilket i och med det här också lättare kan öppna dörrar för att sälja insekter i Finland. SFP:s PARTIDAG 01

47 Det tredje och sista sättet för hur ett land kan få lov att sälja en viss typ av insekt brukas ifall ett land tidigare haft tillstånd att sälja insekterna som livsmedel eftersom verksamheten då kan fortsätta på samma sätt som tidigare och inget nytt lov behöver sökas. Det som mest skiljer den nya förordningen från den tidigare är att då en insekt blivit godkänd kan vem som helst lagligt börja tillverka den och sälja den som livsmedel ifall tillverkningsprocessen och tillagningen sker på exakt samma sätt som den process som blivit godkänd. Med tanke på detta bör Finland tydligt ta ställning för att insekter skall tillåtas som livsmedel i Finland efter att en säkerhetskontroll genomförts. Därför anser Svensk Ungdom att Svenska folkpartiets representanter i riksdagen och i Europaparlamentet ska jobba för: - att insekter främjas som livsmedel i Finland, efter att en säkerhetskontroll utförts. Svensk Ungdom Ida Schauman, förbundsordförande Anna Abrahamsson, förbundssekreterare Som det första partiet med ett miljöpolitiskt program står hållbar ekologisk utveckling nära SFP:s hjärta. Medan forskare febrilt arbetar för att hitta lösningar som minskar på de miljöfarliga gaser som dagens matproduktion skapar, är det bra att ta i beaktande alla potentiella lösningar som motverkar den globala uppvärmningen. Därför är motionärernas strävan efter alternativa proteinkällor i det inhemska livsmedelsutbudet ett välkommet tillägg i diskussionen. Finland kan stoltsera med att vi har de renaste livsmedlen i världen. Detta beror dels på vår rena natur, friska luft, rena vatten samt låga mängderna antibiotika. Därtill har vi ansvarsfulla och sakkunniga livsmedelsproducenter och myndigheter som kontrollerar vad som produceras och säljs till konsumenterna. Denna praxis bör vi inte tumma på, utan fortsätta med i samband med att nya proteinformer tillträder på marknaden. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: - att livsmedelspolitiken i Finland inte utesluter 1 nya former av livsmedel, som till exempel insekter, så länge dessa har säkerhetskontrollerats av våra myndigheter.. Norden ska bli en federation Det nordiska samarbetet har en lång historia och fördjupas hela tiden. Förutsättningarna för att ta nästa steg och bilda en nordisk federation är väldigt starka - det är dags att bilda en nordisk federation! Tanken om en nordisk federation har i dagsläget ett starkt folkligt stöd. Enligt en opinionsundersökning utförd av Nordiska rådet år 0 är % av medborgarna i Norden spontant positiva till en nordisk federalstat. Senare opinionsundersökningar visar att nordbor är mycket positiva till fördjupat samarbete. En nordisk federation skulle stärka Nordens ekonomi. En gemensam arbetsmarknad och valuta stärker ländernas konkurrenskraft och minskar känsligheten för konjunktursvängningar. Uträkningar visar att Norden skulle vara en av de tio största ekono mierna om de nordiska länderna hade en gemensam ekonomi. En nordisk federation skulle öppna upp för ett starkare militärt nordiskt samarbete. Danmark, Island och Norge är redan medlemmar i NATO, och med ett aggressivare Ryssland som bakgrund är ett ökat nordiskt försvarssamarbete av högsta prioritet. I Europa finns exempel på många fungerande federalstater, varav t.ex. Schweiz kunde vara en lämplig förebild för en nordisk federation. Den schweiziska modellen utgår från att landet är en förbundsstat som består av självstyrda kantoner, som har egna grundlagar, egna parlament och egna regeringar. Själva förbundet är en republik med en president, som leds av regeringen samt ett tvåkammarparlament. Tvåkammarparlamentet är likt USA:s kongress, bestående av ett ständerråd där varje kanton har två representanter samt ett nationalråd som bestäms i proportion till befolkningsunderlaget. Det politiska samarbetet kunde utformas på många sätt, och det finns flera modeller som exempelvis möjliggör att en nordisk federations medlemsstater inte skulle mista sitt självstyre. Besluten som fattas SFP:s PARTIDAG 01

48 på nordisk nivå skulle gynna såväl de enskilda länderna som Norden som helhet. Ett ökat nordiskt samarbete förhindrar inte ökat europeiskt samarbete. Norden står inte i motsats till EU. En nordisk federation skulle stärka såväl det nordiska samarbetet inom EU och EU överlag. Det är dags att börja ta konkreta steg för att på sikt bilda en federation! Därför vill Svensk Ungdom att Svenska folkpartiets representanter i riksdagen ska jobba för: - att Norden fördjupar sitt politiska, ekonomiska och militära samarbete - att Norden bildar en federation, enligt den Schweiziska modellen, med de fem länderna (Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige) och de tre självstyrande områdena (Färöarna, Grönland och Åland) som medlemmar. Svensk Ungdom Ida Schauman, förbundsordförande Anna Abrahamsson, förbundssekreterare Svenska folkpartiet har genom historien varit det parti som alltid lyft fram betydelsen av ett fungerande nordiskt samarbete. SFP har varit en föregångare och ofta även för andra riksbärande partier kunnat motivera varför våra nordiska grannar och relationerna till dem är så viktiga. I grund och botten handlar det nordiska samarbetet om att underlätta vardagen för nordiska invånare, ge näringslivet bättre förutsättningar och ett konstaterande om att de nordiska länderna och självstyrande områdena är starkare tillsammans än var och en för sig själv. De senaste två åren är det SFP:s parlamentariker som i Nordiska Rådet aktivt och synligt drivit tanken om ett nordiskt medborgarskap. Fråga har behandlats på ett brett plan och står nu i ett läge där tankarna borde vidareförädlas. Även Tankesmedjan Agenda har gjort en utredning om nordiskt medborgarskap för att presentera en konkret möjlighet att gå vidare. Agenda för fram att det i en tid av ökad politisk spänning och med en osäkerhet om hur utvecklingen inom EU ser ut skulle det vara naturligt för de nordiska länderna att söka ett tätare samarbete. Agenda presenterar som en möjlighet till en intensifierad nordism någon form av nordiskt medborgarskap. Jur.lic Sten Palmgren har på Tankesmedjan Agendas initiativ utrett vilka möjligheter och svårigheter det finns med ett nordiskt medborgarskap. Gunnar Wetterberg, tidigare historiker och diplomat från Sverige, målar för sin del i rapporten upp en vision för Norden med det nordiska medborgarskapet som utgångspunkt. Wetterberg föreslog hösten 00 att de fem nordiska länderna skulle gå samman. Tankesmedjan Agendas rapport är i sig en viktig del av arbetet med att fördjupa det nordiska samarbetet. Åtgärderna i rapporten kombinerat med en vidare granskning av de olika delarna i den schweiziska modellen, som motionären tar fram, kunde ge bra grund för vad följande steg i det nordiska samarbetet kunde vara. Speciellt bra möjligheter ligger i gemensam och bättre fungerande arbetsmarknad och ett tydligare försvarssamarbete. Med tanke på allt som redan presenterats och gjorts är det hög tid att gå vidare. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: - att Norden fördjupar sitt politiska, ekonomiska och militära samarbete - att man utreder förslagsvis den schweiziska modellen och anpassar olika delar av modellen för att stärka och göra det nordiska samarbetet smidigare, och fortsätter diskussionerna om förutsättningarna för en nordisk federation.. Flexibla lösningar för anställning av vårdare av barn och/ eller åldringar Finlands befolkning åldras och trycket på åldringsvården ökar i varje kommun. Andelen finländare i arbetslivet minskar färre arbetande finländare ska försörja fler. Samtidigt minskar antalet barn som föds i Finland och vi vet att finländare skaffar barn vid allt högre ålder. Trycket på den så kallade sandwich -generationen ökar. De finländare som idag är i 0 0-års ålder står inför ett läge där de har barn i dagis- eller skolålder, tvingas ta en allt aktivare roll i vården av åldrande föräldrar och samtidigt förväntas göra en god insats i arbetslivet för att trygga nationalekonomin. SFP:s PARTIDAG 01

49 För att säkra yrkesverksamma finländares insats i arbetslivet behöver vi ta i bruk alla till buds stående medel för att underlätta vardagen. I ett läge där samhällets resurser inte räcker till mer än det absolut nödvändiga inom åldringsvård och barndagvård, behöver vi också våga tänka utanför invanda mönster och söka flexibla och innovativa lösningar för att göra vardagen så smidig som möjligt och för att säkra en trygg vardag för både barn och åldringar. Ett alternativ till dagvård för barn och ett arrangemang som gör det möjligt för äldre att bo hemma längre, är att anställa en privat vårdare. För barndagvården är detta redan ett system som används i mindre skala av familjer runt om i landet. Föräldrar, ensamma eller tillsammans med en eller flera familjer anställer privat en vårdare till det egna hemmet. Föräldrarna ordnar alltså själva dagvården genom att bli arbetsgivare för en dagvårdare. Kommunen ska, enligt Folkpensionsanstaltens direktiv, godkänna vårdaren som serviceproducent. Detta för att säkra kvaliteten i dagvården. Folkpensionsanstalten koordinerar idag utbetalningen av ett stöd som varierar mellan euro för anställandet av privat vårdare. Stödets storlek är graderat enligt barnets ålder och familjens inkomster. Detta privatvårdstöd/hemvårdsstöd erläggs av barnets hemkommun. De verkliga kostnaderna för att anställa en person privat är naturligtvis mycket högre, också även om flera familjer skulle dela på lönekostnaderna. 1 Enligt en utredning gjord av Kommunförbundet betalade % av kommunerna i Finland år 01 ett kommunalt tillägg till privatvårdsstödet. Kommuntillägget varierar i storlek beroende på kommun. Till exempel Helsingfors betalar 00 euro i månaden som sk. Helsingfors-tillägg per barn under år då föräldrarna anställer en egen barnvårdare. Ifall tre familjer i Helsingfors går samman och anställer en barnvårdare kostar det samma för familjerna som om barnen skulle vara i stadens dagis. Enligt Kommunförbundets utredning ( Selvitys lasten kotihoidontuensekäyksityisenhoidontuenkuntalisästäsekäpalveluseteleistä ). uppgav nästan 0 procent av kommunerna att stödet hade lättat på trycket på den kommunala dagvården och skapat flexibla lösningar speciellt i glesbygden. Tyvärr betalar inte ännu majoriteten av Finlands kommuner ett kommuntillägg och gör därmed denna vårdform ekonomiskt svåråtkomlig för de flesta familjer. Ett system som fungerar enligt samma idé som privatvårdstödet för barn kunde även användas för åldringsvården. Flera seniorer kan tillsammans anställa en vårdare. Denna egna vårdare skulle utgöra en fast punkt i åldringarnas vardag en enda person som kan sköta städning, matlagning, butiksärenden, hjälpa med påklädning och personlig hygien, jämfört med nuvarande arrangemang där olika stödformer för olika service resulterar i en strid ström av ständigt nya personer i åldringens hem och vardag. Hemvården skulle sannolikt även i fortsättningen ta hand om de uppgifter som kräver medicinsk kompetens. I vissa familjer skulle samma vårdare till och med kunna sköta både barn och åldringar i olika flexibla konstellationer allt enligt familjens behov. Understödet kunde ges i form av servicesedlar och man borde därmed utvidga användningsområdet för servicesedlarna till att täcka även löner och arbetsgivaravgifter. För tillfället kan man endast använda servicesedlarna till att betala företag/firmor. Ett kommunalt bidrag för privat anställning av vårdare skapar en win-win -situation för familjen, barnen, åldringarna, kommunen och staten. Familjen erbjuds ett alternativ som gör pusslet mellan familjeliv, anhörigvård och yrkesliv lättare att lösa. Detta skulle uppmuntra speciellt kvinnor att återgå till arbetslivet fortare efter mammaledigheten och avlasta dem som har åldrande anhöriga som behöver mer hjälp. Stödet kunde också möjliggöra skräddarsydda lösningar på glesbygden och i byar som annars saknar egen dagvård eller åldringsvård. För kommunen och stat resulterar arrangemanget i nya arbetstillfällen, i att föräldrar kan återvända till arbetslivet snabbare, samt att trycket på den redan pressade kommunala serviceformer lättar. Vi vill därför att Svenska folkpartiet verkar för: - att alla småbarnsföräldrar i Finland har lika möjlighet, oberoende av hemkommun, att få ett privatvårdsunderstöd som är av en sådan nivå att understödet möjliggör anställningen av en barnvårdare som alternativ till kommunal dagvård. Att åldringar har, oberoende av hemkommun i Finland, möjlighet att få SFP:s PARTIDAG 01

50 ett understöd som är av en sådan nivå att understödet möjliggör anställningen av en vårdare som alternativ till kommunens egna tjänster för äldre. - att servicesedlar i framtiden ska kunna användas för att betala löner och arbetsgivaravgifter. - att flexibla lösningar rent generellt uppmuntras och understöds för att göra vården av barn och åldringar så fungerande och smidig som möjligt. Elli Flén, Nykarleby Kristina Juth, Helsingfors Finland har i europeisk jämförelse en ofördelaktig befolkningsstruktur med en snabbt ökande andel pensionärer. Samtidigt är sysselsättningsgraden bland unga kvinnor lägre än i övriga nordiska länder. Detta sätter också press på att reformera våra välfärdssystem samtidigt som landets skuldsättning fortgår och det ekonomiska utrymmet att införa nya stöd är minimalt. SFP har traditionellt arbetat för en ökad valfrihet i vården bland annat genom en ökad användning av servicesedlar. Att däremot utöka servicesedlarna till att gälla hushållens egna sysselsättningskostnader blir komplicerat i och med att användningen av offentliga servicesedlar måste vara kombinerat med tydliga kvalitetskrav på den utförda servicen. I SFP:s riksdagsvalprogram ville vi ge familjerna ökade möjligheter att kombinera arbetsliv med familje liv genom att utnyttja skattepolitiska instrument. Vi förslog en höjning av hushållsavdraget till minst 000 euro per år och person samt att man skulle utveckla dess användningsområden för att underlätta människors vardag. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: - att utarbeta flexibla lösningar för vård av barn och åldringar i hemmet. - att höja hushållsavdraget.. Ändra arbetstidslagen Enligt arbetstidslagens bestäms arbetstiden i timmar per dag och i timmar per vecka. Arbetstiden kan vara högst t per dygn och högst t i veckan. Inom vissa branscher kan den ordinarie arbetstiden ordnas så att den är högst t under en period om tre veckor, eller högst 0 t under en period om två veckor. Den nuvarande arbetstidslagen är från 1 och semesterlagen från 00. Bägge lagar bygger på lagstiftning som har införts på 1- och på -talet. Arbetsmarknaden är under ständig förändring. Framtidens arbetsmarknad kommer inte att se ut som den gör idag. Därför behövs också förändringar i arbetstidslagen för att kunna anpassa sig till framtidens arbetsmarknad. En flexiblare arbetstidslag skulle därför vara ett steg i rätt riktning. Allt fler människor jobbar inte längre -1, utan arbetstiden kan variera stort mellan olika perioder. Dold arbetstid är ett annat fenomen som ökar allt mer. Övertidsarbete bör arbetsgivare och arbetstagare enligt nuvarande lagstiftning alltid separat komma överens om. Allt fler känner press på att prestera så väl som möjligt i sitt arbete, men en dags- eller veckobegränsad arbetstid i kombination med en arbetsgivare som av olika skäl inte tillåter övertidsarbete leder i många fall till att arbetstagaren väljer att arbeta hemma under kvällar och helger utan lön. Därför förespråkar Svensk Ungdom en arbetstidslag som bestäms enligt timmar per månad. Detta är något som såväl arbetsgivare och arbetstagare skulle gynnas av. På detta sätt kan arbetstagaren få mer frihet att bestämma över sin egen arbetstid. Man kan t.ex. en vecka jobba 0 t och en annan 0 t, vilket gör att man bättre kan anpassa arbetstiden enligt mer hektiska och lugnare perioder. Genom lokala avtal kan man vidare förtydliga hur arbetstiden kan fördelas under månaden och anpassa arbetstiden till rådande branschspecifika behov. Därför föreslår Svensk Ungdom att SFP:s representanter i riksdagen arbetar för: - att förnya arbetstidslagen så att arbetstiden bestäms i timmar per månad istället för timmar per dag/vecka. Svensk Ungdom Ida Schauman, förbundsordförande Anna Abrahamsson, förbundssekreterare Arbetstidslagen är en av de grundläggande arbetsskyddslagarna. Målet med lagen är att trygga arbetstagarnas välmående för att orka arbeta ända 0 SFP:s PARTIDAG 01

51 fram till pensioneringen. Arbetstidslagen från 1 är föråldrad och uppfyller inte längre sin funktion i ett arbetsliv med mobiltelefoner, bärbara datorer, distansarbete eller interkontinentala arbetsresor. Inom flera sektorer har arbetsgivare och arbetstagare haft svårigheter att kunna finna gemensamma lösningar i arbetstidsfrågor. Tjänstemän inom teknologiindustrin gör sina arbetsresor till Asien och Amerika på egen fritid, handels- och servicebranschen har svårt att jämna ut arbetstiden mellan säsongsmässiga eller dagliga efterfrågepikar samt handelsbranschens tjänstemän som varit utan kollektivavtal sedan -talet med en kultur av obetald övertid som följd. Arbetstidslagstiftningen borde ge rum och möjlighet till andra former av arbetstidsmodeller än den traditionella -1 - måndag till fredag. Randvillkoret bör ändå vara att allt arbete som utförs till arbetsgivarens förmån skall räknas som arbetstid och att arbetstagaren har reella chanser till fysisk och psykisk återhämtning. Därutöver måste både parternas jämlika status vid förhandlingarna garanteras. En möjlighet till öka flexibiliteten i arbetslivet kunde vara att definiera arbetskontraktets eller kollektivavtalets arbetstid på månadsbasis. Detta skulle ge arbetstagaren bättre möjligheter att kombinera arbetsliv med familjeliv, minska mängden obeskattat arbete och öka jämställdheten. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: - att arbetstidslagen moderniseras och ger möjlighet till att definiera arbetstid på månadsbasis. Främja digital inkludering Finland har under en följd av år digitaliserat sin offentliga förvaltning, bland annat för att spara tid och minska på kostnaderna. Under senare tid har ambitionen med digitaliseringen av tjänsterna även varit ämnad att öka insynen och förbättra både kvaliteten på data och tillhandahållandet av de offentliga tjänsterna. Digitaliseringen var från början till stora delar teknikdriven, fokus låg på tillgången till datorer, internet och bredband och det skapades en mängd olika webbsidor vars syfte i första hand var att presentera information. Nu digitaliseras allt fler av de offentliga tjänsterna och det innebär att det måste ställas andra krav på de digitala lösningarna. I dag är 1 digital kompetens och individens förmåga att utnyttja nätet för kontakter med myndigheter en grundläggande förutsättning för tillväxt och livskvalitet men många av de digitala lösningar som tillhandahålls av den offentliga förvaltningen är varken utvecklade eller anpassade i enlighet med de individer som skall använda sig av dessa tjänster. Tillgången till tjänster och information på svenska är t ex ofta begränsad och det finns, oavsett modersmål, grupper i samhället står vid sidan av användandet av ny teknik i vardagen som t ex vissa äldre personer, personer med intellektuella funktionsnedsättningar och personer med annat modersmål än svenska eller finska. I utvecklandet av de offentliga digitala tjänsterna är det av största vikt att slutanvändarna, dvs. de som skall använda sig av tjänsterna, får vara med i varje steg i processen. Det betyder att både privatpersoner och företag ska medverka i utformningen, analysen, bedömningen och utvecklingen av de offentliga tjänsterna. De digitala lösningarna bör testas på olika användargrupper för att säkerställa att de är användarvänliga, användbara och tillgängliga. Detta främjar den digitala inkluderingen i samhället. Tillgången till användaranpassade offentliga digitala tjänster är en demokratifråga. Genom att utgå ifrån att en digital lösning passar alla exkluderar man vissa grupper från den offentliga servicen. SFP i Närpes föreslår: - att SFP skall arbeta för att alla med offentliga medel finansierade digitala tjänster skall utvecklas i samråd med slutanvändarna. - att SFP skall arbeta för att redan existerande offentligt finansierade digitala tjänster testas med avseende på användarvänlighet, användbarhet och tillgänglighet och som utvecklas vidare i enlighet med resultaten. - att SFP skall arbeta för att det skapas en medvetenhet på nationell nivå om betydelsen av slutanvändarna i utvecklandet av de offentliga digitala tjänsterna. SFP i Närpes Marjo Österdahl ordf, Michaela Esch sekr. På Finansministeriets webbsidor konstateras bland annat följande angående digitaliseringen: Det fin SFP:s PARTIDAG 01 1

52 ländska samhället omformas som bäst. Stora strukturella förändringar pågår. Digitaliseringen skapar för sin del möjligheter för framgångsrikt genomförande av förändringarna. Den utmanar oss till att ifrågasätta vedertagna handlingssätt och att skapa nya, bättre och flexiblare praxis.finland hör redan nu till världstoppen när det gäller offentliga digitala tjänster. Finländarnas digikompetens är bäst i hela EU. Framgångsförutsättningarna är alltså ypperliga. Det viktigaste är trots allt att se till att kunden står i fokus för serviceutvecklingen. Då skapar vi verkligen ett samhälle för oss själva. Det är knappast ändamålsenligt att lagstifta kring hur testandet och medvetenhet om användarnas behov ska tas i beaktande, men självklart måste slutanvändarna vara integrerade i processen när applikationer utvecklas, så att alla olika befolkningsgruppers behov och kunskapsnivåer beaktas. Digitaliseringen får inte göra livet svårare för medborgarna, då syftet varit att förenkla. Digitalisering handlar inte om att ta i bruk enskilda teknologiska lösningar, utan om en process som kräver att man tar del av nya verksamhetssätt. Vi har stor tillit till att ministeriernas tjänstemän har tagit den enskilda slutanvändaren i beaktande då de planerar digitaliseringen, men inser vikten av att bevaka att så faktiskt sker. Utökad reglering är ändå knappast ett svar. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: - att alla med offentliga medel finansierade digitala tjänster utvecklas i samråd med slutanvändarna och testas med avseende på användarvänlighet, användbarhet och tillgänglighet och utvecklas vidare i enlighet med resultaten. - att personer utan tillgång till digitala tjänster inte exkluderas från myndighetsinformation och service. BEREDNINGSUTSKOTT : -. Tillsättandet av äldreombudsman De äldre utgår en växande andel av landets befolkning. Det innebär också ett växande äldre som är i behov av vård och omsorg. På många håll förekommer det tyvärr stora brister i omsorgen om dem som är i behov av stöd och hjälp. Allt oftare rapporteras i dagspressen exempel på brister i omsorgen och direkt vanvård av äldre. Det behövs en värdediskussion om attityder gentemot de äldre och hur de bemöts i dagens samhälle. Därutöver behövs det också konkreta åtgärder för att de äldre inte skall lämnas utanför samhället och glömmas bort i den pågående digitaliseringen och centraliseringen. Den kommande landskaps-och vårdreformen har kritiserats av många sakkunniga för de många oklarheterna i hur reformen skall förverkligas i praktiken. En av de många obesvarade frågorna är äldreomsorgens plats i reformen. Det finns redan nu ett stort behov av en övergripande instans för att bevaka de äldres rättigheter och för att följa upp hur de lagstadgade uppgifterna inom äldreomsorgen fullföljs. De kommande reformerna aktualiserar behovet ytterligare. Vi har ombudsmän för olika grupper i samhället barnombudsman, patientombudsmän, socialombudsmän och handikappombudsmän. Av dessa är endast barnombudsmannen på statlig nivå, de övriga på kommunal. Det är på tiden att vi också får en äldreombudsman som på riksnivå arbetar för att befrämja de äldres rättigheter och välfärd. Redan i SFP:s Äldrepolitiska handlingsprogram från år 0 ingick en framställning om att en lagstadgad äldreombudsman på riksnivå tillsätts. Samma framställning ingår i det uppdaterade äldrepolitiska programmet som antogs av partistyrelsen den..01. Med hänsyn till det ökande antalet äldre och de stora och tillsvidare oklara förändringar i servicen inom social-och hälsovården som Vårdreformen medför torde det finnas ett allt större behov av äldreombudsmän också på kommunal nivå. Svenska Seniorer i Nyland föreslår att SFP arbetar för: - att förverkliga framställningen i partiets Äldrepolitiska program om tillsättandet av en äldreombudsman på riksnivå - att behovet av äldreombudsmän på kommunal nivå utreds. Svenska Seniorer i Nyland Gunvor Brettschneider, ordförande Brita Pawli, sekreterare SFP:s PARTIDAG 01

53 Motionärerna lyfter upp en fråga som funnits med i partiets politiska linjedragningar under en längre tid, precis som motionen lyfter fram. Frågan om en äldreombudsman har även aktualiserats på många andra håll under senare tid. De brister i vården som kommit fram på många håll har ytterligare accentuerat behovet av att skärpa tillsynen av hur de äldrevården förverkligas i praktiken. Motionärerna hänvisar också till partiets äldrepolitiska program som partistyrelsen antog i februari 01, och där står bland annat: På riksnivå saknas en företrädare, som stärker de äldres röst. Det behövs en övergripande instans, som följer upp hur de lagstadgade uppgifterna inom äldreomsorgen fullföljs, som bevakar de äldres intressen och rättigheter, som uppmärksammar kvaliteten och omfattningen på tjänster för äldre och brister i dem och som bildar opinion i angelägna frågor, vilka rör de äldre. Vi vill: - att en lagstadgad äldreombudsman på riksnivå utreds med bland annat uppgiften att stöda äldreråden i det lokala arbetet och arbeta för främjandet av de äldres rättigheter och välfärd - att behovet av en äldreombudsman på kommunal nivå utreds - att de vårdbehövande äldres rätt till värdig vård och omsorg garanteras (värdighetsgaranti). Motionärernas avsikt är således förverkligad i partiets politiska ställningstaganden. Det praktiska resultatet av SFP:s politik har dessvärre ännu inte förverkligats och det finns därför orsak att hålla frågan på agendan framöver. Partiets seniorförbund har på ett föredömligt sätt också lyft upp frågor som gäller den åldrande befolkningen, och ett aktivt förbund garanterar även att frågorna finns med i partiets politiska arbete under året. Partifullmäktige föreslår för partidagen att motionen är besvarad med denna utredning.. Avgiftsfria preventivmedel för alla under år Tillgång till preventivmedel är grundläggande för 1 att trygga var och ens sexuella hälsa och reproduktiva rättigheter. Idag upplever många ungdomar att preventivmedel är väldigt dyra. Det leder ofta till att unga väljer det billigaste alternativet, istället för det alternativ som skulle passa dem bäst. Det finns också unga som tycker att det är pinsamt att köpa preventivmedel i vanliga affärer. Det här leder i värsta fall till att vissa ungdomar inte använder sig av något preventivmedel alls. Detta ökar risken för oönskade graviditeter och för spridningen av könssjukdomar, vilket ofta särskilt drabbar unga. Idag får unga gratis preventivmedel i vissa kommuner, bland annat i Esbo och i Rauma. I båda fallen handlar det om unga under 0 år. De flesta aborterna görs dock idag i åldern 0 år. Där antalet aborter i åldersgruppen under 0 år har minskat de senaste åren syns inte samma trend bland 0 -åringar (THL 01, THL 01), varav denna åldersgrupp vore särskilt viktig att nå. Tillgången till preventivmedel och sexuell hälsa borde inte bero på ens plånbok. Förutom den mänskliga faktorn är det heller inte smart samhällsekonomi. En abort är ofta en relativt dyr process och kostar exempelvis i Rauma omkring 000 euro. För det här priset kunde man bekosta ungdomars hormonella preventivmedel i ett helt år. Sedan Rauma införde gratis preventivmedel för unga har antalet aborter minskat med nästan hälften. Ifall gratis preventivmedel tilldelades alla unga i hela landet skulle både antalet aborter och spridningen av könssjukdomar minska. Dessutom skulle systemet bli mer jämlikt eftersom alla skulle tilldelas samma förmån, oavsett var i landet man bor. Tillgången bör gälla både hormonella preventivmedel och kondomer. För att få tillgång till preventivmedlen skulle ett läkarbesök såklart förutsättas, för att trygga att unga får den information som behövs. För att trygga allas sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter, samt för att spara kostnader som uppkommer genom aborter och könssjukdomar, borde gratis preventivmedel införas för alla under år i hela landet. Detta förespråkas även av ett flertal experter, bl.a. av Finlands gynekologförening och i Centret för hälsa och välfärds Seksuaali- ja lisäänty SFP:s PARTIDAG 01

54 misterveyden toimintaohjelma Under året som gått har en kampanj om att införa gratis preventivmedel för alla unga under år förts under namnet Maksuton ehkäisy, som också Svensk Ungdom tagit del av. Svensk Ungdom anser därför att Svenska folkpartiets representanter i kommun- och landskapsfullmäktige bör jobba för: - att avgiftsfria preventivmedel är tillgängliga för alla under år. Svensk Ungdom Ida Schauman, förbundsordförande Anna Abrahamsson, förbundssekreterare Ett flertal kommuner i Finland erbjuder idag gratis preventivmedel för unga. Förutom kommunerna motionärerna räknar upp, kan även Raseborg nämnas. Institutet för Hälsa och välfärd (THL) rekommenderar att kommuner erbjuder preventivmedel gratis för under 0-åringar, vilket även kommunerna som nämnts följt. THL rekommenderar även att över 0-åringar får preventivmedel gratis när man påbörjar användningen. För sådana med upprepade aborter rekommenderas även gratis preventivmedel. Rekommendationen från THL har ändå inte följts i merparten av Finlands kommuner, och det finns skäl att på minna kommunerna om det här. Precis som motionärerna lyfter fram är det alarmerande att antalet aborter bland 0 åringar inte följer den minskande trend som kan påvisas bland under 0 åringar. Inte bara därför är motionärerna ute i ett angeläget ärende. För kommunerna är kostnadsinbesparingen från ett minskande antal aborter ett starkt argument för att följa motionärernas intensioner, men ett minskande av antalet aborter är även i övrigt ett eftersträvansvärt mål. Även den påvisande minskningen av könssjukdomar behöver noteras som ett mycket positivt resultat. Överlag är det viktigt att unga får diskutera frågor som gäller preventivmedel och sexuell hälsa med skolhälsovårdare eller annan personal inom den förebyggande hälsovården. Motionärerna vill gå ett steg vidare från THL:s rekommendationer och höja åldersgränsen för gratis preventivmedel till år. Det här kan anses motiverat, inte minst med tanke på de resultat som uppnåtts i kommuner där under 0 åringar erbjudits gratis preventivmedel i jämförelse med situationen för mellan 0 i samma kommuner. Gratis preventivmedel minskar antalet aborter och antalet könssjukdomar, och öppnar för större möjligheter till rådgivning för unga. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: - att avgiftsfria preventivmedel är tillgängliga för alla under år - att unga ges möjlighet till att diskutera preventivmedel och sexuell hälsa med skolhälsovårdare eller annan personal inom den förebyggande hälsovården. Tillåt surrogatmödraskap i Finland Surrogatmödraskap, det vill säga att en kvinna bär och föder ett barn som inte är hennes eget, för bjöds i Finland år 00. Surrogatmödraskap är idag tillåtet i flera västländer, bland annat i Nederländerna, Belgien, Kanada och delar av Australien och USA. Svensk Ungdom vill ge flera människor möjligheten att bli föräldrar. Därför förespråkar vi en legalisering av surrogatmödrar i Finland. Många kvinnor är oförmögna att själva bära ett barn på grund av att de föds utan livmoder eller på grund av andra medicinska orsaker. I Finland föds varje år ungefär flickor utan livmoder, och det totala antalet fall i landet uppskattas idag till omkring 00. Livmodertransplantationer är komplicerade och det är mycket sällan de skulle lyckas så bra kvinnan skulle vara kapabel att bära ett barn. För homosexuella manliga par finns det få möjligheter att få barn. I teorin kan de adoptera, men i praktiken är det väldigt svårt, bl.a. på grund av att adoptions processer tenderar vara mycket långdragna och krävande överlag, kombinerat med att de flesta länder inte tillåter homosexuella att adoptera. Antalet finländska barn som adopteras varje år är mycket lågt. Eftersom surrogatmödraskap är olagligt i Finland söker sig en del utomlands för att få barn. Surrogat- SFP:s PARTIDAG 01

55 arrangemang i Finland skulle vara betydligt säkrare för alla inblandade, såväl vuxna som barn. Surrogatmödraskap i Finland skulle självfallet inte få vara en handelsvara, så därför skulle inga andra ekonomiska ersättningar få erbjudas utöver att kvinnans vårdkostnader ersätts. För att trygga kvinnans välmående och säkerhet bör givetvis utförliga undersökningar av kvinnans fysiska och mentala hälsa utföras. Därför föreslår Svensk Ungdom att Svenska folkpartiets:s representanter i riksdagen arbetar för: - att reglerat surrogatmödraskap tillåts i Finland. Svensk Ungdom Ida Schauman, förbundsordförande Anna Abrahamsson, förbundssekreterare Den väg som Finland valt i frågan stöds av kvinnoorganisationer både i de övriga nordiska länderna och inom EU. I april 01 skickade den italienska kvinnoorganisationen Se Non Ora Quando -Libere ett internationellt upprop till FN:s Kvinnokommitté. I uppropet uppmanas FN att ta fram en rekommendation om förbud av surrogatmödraskap. European Women s Lobby, European Network of Migrant Women (ENOMW) och en rad andra kvinnoorganisationer, däribland Sveriges Kvinnolobby stödjer uppropet. Surrogatmödraskap öppnar otvivelaktigt upp för utmaningar. Barnlösheten i rikare länder är en oerhörd guldgruva kommersiellt. Surrogatmödraskap är den snabbast växande formen av handel med kvinnors kroppar. Internationella adoptioner har kraftigt minskat, och människohandlare missbrukar kvinnor globalt. Det finns stora kommersiella intressen kring frågor som konstbefruktning och fertilitetsbehandling - och kommersiella krafter betonar vikten av biologiska barn, vilket gör att frågor kring adoption därför lätt hamnar i skymundan. 1 Även om motionärernas intentioner är goda, och frågan kring surrogatmödraskap är mångfacetterad ser partistyrelsen inte för stunden orsak att ändra Finlands hållning, som också stöds av kvinnoorganisationer globalt. SFP uppmuntrar ändå en samhällelig diskussion kring surrogatmödraskap. Partifullmäktige föreslår för partidagen att motionen är besvarad med denna utredning.. Uppgörande av en nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen Den nordiska välfärdsmodellen av jämlikt fördelad äldreomsorg är hotad. Åtstramningar i kommunerna och en tilltagande så kallad marknadisering ökar riskerna för en växande ojämlikhet mellan landets äldre. Citatet är ur en studie från 01 av forskaren och professorn Marta Szehehely vid Socialhögskolan i Stockholm. I studien påvisas hur jämlikhetsambitionen i den generella välfärden att alla sociala grupper ska ha lika god äldreomsorg gröps ur alltmer. Det är skäl att genast påpeka att såväl dessa allmänna som i det följande presenterade, mera specifika iakttagelser bör anses stämma in också på Finland, eftersom alla fyra nordiska länder varit objekt för studien. En av de mest centrala punkter, utifrån vilka forskare bedömer graden av generell välfärd i ett land är, huruvida alla medborgare har tillgång till samma slags tjänster. På denna punkt brister det betänkligt, eftersom serviceutbudet varierar kommuner emellan. Det kommunala självstyret innebär alltså paradoxalt nog en risk för ojämlikhet. Vi seniorer är inte övertygade om att regeringens ambitioner på denna punkt i vårdreformen kommer att förverkligas. En annan punkt är att den offentliga finansieringen är generös. Härvidlag har vår nuvarande regering visat en helt motsatt hållning i och med att bl.a. öppna för en höjning av klientavgifter. Innan denna åtgärd vidtogs borde alla riksdagspartier ha kommit överens om finansieringen av äldreomsorgen på längre sikt. Vi ska komma ihåg, att behovet av insatser inom äldreomsorgen kan öka väsentligt, vilket förväntas medföra en samhällsekonomisk utmaning. Egentligen borde alla välfärdstjänster ha satts under lupp, d.v.s. man borde ha ställt sig frågan, hur mycket och vilka av våra nuvarande offentligt finansierade välfärdstjänster kan betalas privat, utan att legitimiteten för välfärdssystemet SFP:s PARTIDAG 01

56 raseras. Vi skattebetalare har all rätt att kräva ett klart besked. Så bästa regeringsmedlemmar, visa att ni inte duckar för omsorgsnotan, som tidningen Dagens Samhälle i frustration över den svenska regeringens passivitet i samma fråga uttryckte saken för ca tre år sedan. - Sedermera, närmare bestämt i juni 01, tillsattes i Sverige en särskild utredare för att ta fram ett förslag till en nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen. En parlamentarisk referensgrupp är kopplad till utredningen, som planeras att offe ntlig göras den mars i år. Är den finska regeringens agerande dessutom ett tecken på att dagens makthavare håller på att introducera någon form av nyliberalistiskt tänkesätt, som i sin renodlade form har målet att välfärdsstaten privatiseras, att privata företag och organisationer ska ha hand om välfärdstjänsterna och att finansieringen ska ske genom att brukarna själva betalar för de tjänster de nyttjar? Så är fallet, om man får tro Hanna-Kaisa Hoppania, som i november 01 disputerade vid Helsingfors universitet med avhandlingen Care as a Site of Political Struggle (fritt översatt: Vård som plats för politisk kamp), där hon i kritiska ordalag analyserar den lagstiftningsprocess, som ledde till stiftandet av den s.k. äldreomsorgslagen. Hon menar att under processens gång understöddes retoriskt välfärdsstatens principer hela det partipolitiska fältet igenom, men i praktiken iscensattes klart nyliberala reformer, som övervältrar ansvaret för vårdnaden av de äldre på individens, familjernas och de anhörigas axlar, förstärker vårdmarknadens roll samt stöder sig på en upprepning av ojämställda vårdrelationer. Förbundet Svenska Seniorer i Finland upplever med stor oro att äldreomsorgen den senaste tiden genomgått en negativ utveckling, vilket bl.a. ovanstående exempel vittnar om. Någon konsekvensbedömning har inte gjorts av de ekonomiska åtstramningsåtgärderna regeringen inom en kort tid vidtagit eller planerar (t.ex. inom social- och hälsovården), vilka i hög grad direkt eller indirekt drabbar de äldre. Förbundet ser det därför som synnerligen viktigt att regeringen påbörjar en parlamentarisk äldreutredning, där nationella riktlinjer dras upp för äldreomsorgen på lång sikt. Förbundet Svenska Seniorer i Finland föreslår: - att SFP verkar för att en parlamentarisk kommitté tillsätts för utarbetande av en nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen. Förbundet Svenska Seniorer i Finland Lasse Hoffman, förbundsordförande Christa Elmgren, sekreterare Motionären tangerar en av de stora utmaningarna för vårt samhälle på sikt. Finland har en ständig ökad skara äldre, men inte lika många unga och vår befolkningspyramid är felsvängd. Det problemet har varit känt i många år, och den lösning Sverige använt, dvs. en ökad invandring, har aldrig varit aktuellt i Finland. Till den delen är våra problem självförvållade. Motionärerna har rätt i att vara oroliga för samhällsservicens nivå när de offentliga resurserna verkar krympa, medan behovet av dessa resurser ständigt ökar i och med att befolkningen åldras. I Sverige tillsatte man, precis som motionärerna konstaterat, en särskild utredare för att utarbeta en nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen. Utredningen fick i uppgift av den svenska regeringen att ta fram förslag på hur vård och omsorg om äldre personer kunde ges med högre kvalitet och på ett effektivare sätt än i dag. Planen skulle vara strategisk och bidra till att den vård och omsorg som ges gäller lika för både kvinnor och män. Det skulle inte finnas skillnader som beror på var man bor, vilken utbildning man har, hur mycket man tjänar eller vilket språk man talar. Vården och omsorgen skulle vara både jämställd och jämlik. I Finland har regeringens struktur- och vårdreform planerats så att socialvården, dit också äldrevården hör, skulle flytta bort från kommunen till de nya landskapen. Det här är en utveckling Svenska folkpartiet inte kan godkänna. Det finns betydligt bättre sakkunskap lokalt för att hantera äldrevården än om man flyttar den längre bort från kommuninvånarna. Svenska folkpartiet antog ett nytt äldrepolitiskt program i februari 01, och där tas flera saker upp som garanterar kvalitén inom äldrevården. SFP:s politik i frågor som rör de äldre är alltså väl underbyggd och genomtänkt. SFP:s PARTIDAG 01

57 Med det som bakgrund är det ändå lätt att hålla med motionärerna att situationen är sådan att äldrevården behöver tas på så stort allvar att en kvalitetsplan utarbetas. Ifall en parlamentarisk kommitté är rätt verktyg kan ändå diskuteras. Frågan är viktig för SFP, och vi är gärna vara det parti som går i främsta ledet när det gäller utvecklandet av äldrevården. Partifullmäktige föreslår att SFP verkar för: - att en parlamentarisk kommitté tillsätts för utarbetande av en nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen.. Rättssäkerhet och mänskliga rättigheter åsidosätts i regeringens flyktingpolitik Under år 01 sökte 00 personer asyl i Finland. Detta var en dramatisk ökning från år 01 när Finland tog emot 00 asylsökande. Av de asylsökande som kom till Finland var ca 0 % från Irak. Asylpolitik är något som skall drivas på basen av medmänsklighet för att skydda de människor som utsätts för krig och konflikt, och som drabbar barn och kvinnor allra mest. Alla har en grundläggande rättighet att söka asyl. Detta system skapades efter andra världskriget i Genevekonventionen för att vi aldrig mer skulle ha en sådan situation som den under andra världskriget med utsatta människor som flyr krig och förtryck. Finlands regering har under år 01 gjort kontinuerliga åtstramningar i asylpolitiken. I maj 01 drog man in rätten att få uppehållstillstånd på humanitära skäl som var en av flera grunder på vilket man kunde beviljas uppehållstillstånd. Detta för att man ansåg att man i Finland använde denna asylgrund mer generöst än i andra nordiska länder. Under tiden det tog att behandla förslaget till lag suspenderade man dessutom sådana asylärenden som med stor sannolikhet skulle få just bedömningsgrunder asyl på humanitära skäl. Ett förfarande som strider mot vanlig praxis där man bedöms enligt de förutsättningar som finns just när man gör sin asylansökan. Bland de nationaliteter som var speciellt utsatta var somalierna som är en av de grupper på vilken asylgrunden ofta tillämpats. 1 Under våren omklassificerade Migrationsverket säkerhetsläget i Afghanistan, Irak och Somalia. Dessa länder ansågs nu tryggare och personer kunde sändas tillbaka. The Institute of Economics and Peace har i sin senaste klassificering av säkerhetsläget i världens länder rangordnat Syrien, Sydsudan, Irak, Afghanistan och Somalia som de fem farligaste länderna i världen. Av de 1 asylbeslut som togs år 01 för irakier som sökt asyl i Finland under 01 var % positiva och 1 % negativa. Som följd av den omklassificering av Irak som gjordes av Migrationsverket var av de 1 beslut som togs år 01 för irakier som sökt asyl i Finland under 01 % negativa och % positiva. Utrikespolitiska institutet har däremot inte sett någon förändring i säkerhetsläget i Irak och den bedömningen verkar inte övriga EU-länder som fått asylsökande från Irak heller gjort. Medeltalet i EU-länder för positiva beslut för irakier ligger på just under 0 % enligt en artikel i Hufvudstadsbladet i oktober 01. Det har också i intervjuer visat sig att de nyanställda inspektörerna på Migrationsverket kände påtryckning att göra negativa beslut samt att jobba på ett slags ackord. Ytterligare är den argumentation man sett i en del asylbeslut som läckt ut under all kritik. Migrationsverkets inspektör kan i beslut vidhålla att man visst tror på den asylsökandes historia men att rädslan hos den asylsökande för att återvända bara är subjektiv, objektivt finns det inget att vara rädd för. I många fall har man heller inte tittat på helhetsbilder och/eller förbisett familjeband eller identifikationshandlingar. Om sådan argumentation duger och man inte tittar på bevisföring eller säkerhetsläget i ursprungslandet, kan man så gott som ge alla asylsökande ett negativt besked utan att behöva argumentera närmare. Under hösten har men sedan ytterligare förkortat överklagningstiden för en asylsökande till dagar istället för tidigare samt minskat rätten till juridisk assistans i asylförfarandet för den asylsökande. Asylsökande behandlas som andra klassens människor. Ensamkommande barn har under det senaste året också nekats asyl oftare än vad som tidigare var praxis i Finland och ålderstester (en mycket osäker metod rent juridiskt) används i mycket större utsträckning SFP:s PARTIDAG 01

58 Får en person slutligen asyl så har regeringen satt upp sådana krav för att du skall kunna få familjeåterförening så att det är snart sagt omöjligt. Får du flyktingstatus kan du söka familjeåterförening inom loppet av tre månader och slippa försörjningsplikt. Men lyckas detta inte av någon anledning så krävs du på en nettoinkomst närmare 00 för att kunna få hit en normalstor familj fru/man och barn. Ansökningarna per person kostar flera många hundra euro och det är familjemedlemmarna ute i de krigsdrabbade områden som måste ta sig till närmaste finländska ambassad (oftast liggande i ett grannland och inte i det krigsdrabbade landet). Man måste därför betala resor, visum och uppehälle under sådana resor själva. När man sedan blir intervjuad betalar man också tolk, DNA-test och alla intyg själv. Blir man sedan beviljad familjeåterförening måste familjerna själva betala resan i de allra flesta fallen. Dessa förfaranden gör att få, så gott som ingen numera, har möjlig till familjeåterförening i Finland i dag. Familjeåterförening är naturligtvis en viktig psykologis faktor i en bra integrationsprocess för någon som fått asyl i Finland. Den asylpolitik som nu förs försätter också Finland i en helt ny situation med en grupp människor som p.g.a. att de inte kan återvända till sina hemländer kommer att bli papperslösa. Dessa personer kommer att stå utanför normalt samhällsskydd och trygghet och kan lätt bli offer för brottslighet och utnyttjande likväl som att själva bli indragna i kriminell verksamhet för att överleva. En genant situation för ett land som Finland som tidigare ansetts vara ett föregångsland på många områden vad gäller social och human politik. På mindre än ett år har de åtstramningar som regeringen gjort i asylrätten påverkat den asylsökandes rättsskydd, rörelsefrihet, familjeåterföreningsmöjligheter och asylrättens grundförutsättningar. Dessa är inte åtgärder av en rättsstat, dessa är åtgärder av en stat som väljer att göra signalpolitik och sätta en isolationistisk, nationalistisk agenda långt före mänskliga rättigheter. Den nuvarande regeringen tar ingen hänsyn till Finlands internationella skyldigheter enligt människorättskonventioner och har också blivit prickade av både FN:s kommitté för de mänskliga rättigheterna och av Europarådet för de mänskliga rättigheterna under 01. Detta har dock inte fått mycket spaltutrymme i media. Var är den juridiska sakkunskapen om mänskliga rättigheter och internationell flyktingrätten/ humanitärrätten hos vår nuvarande regering? Innan Finland har ratificerat de internationella avtal om mänskliga rättigheter och flyktingars rättigheter har den nationella lagstiftningen först kontrollerats så att den kongruerar med de internationella avtal man skriver under. I de fall där dessa inte överensstämmer gör man de väsentliga lagändringarna för att se till att man skall kunna följa de internationella avtal man blir del av. Det är hög tid att juridiskt kunnig expertis kontrollerar att de lagändringar som gjorts de senaste åren beträffande rätten att söka asyl, den asylsökandes rättssäkerhet och familjeåterförening kontrolleras mot de internationella avtal Finland sedan länge är del av såsom Barnkonventionen (speciellt barnets bästa och rätten till familj), Genevekonventionen (rätten att söka asyl och rätten att få vara med sin familj) samt andra konventioner som lyfter människors rättigheter och förbjuder diskriminering. Svenska Kvinnoförbundet yrkar på att SFP arbetar för: - att partiets representanter i riksdagen fortsätter sitt arbete med att försöka påverka Finlands regering att revidera sina restriktiva direktiv till Migrationsverket för att istället bereda fler asylsökande möjlighet att få skydd i Finland och också återförenas med sina familjer då uppenbara behov av det finns - att partiets representanter i riksdagen arbetar för att de lagändringar som gjorts de senaste åren beträffande asylsökandes rättsskydd, rörelsefrihet, familjeåterföreningsmöjligheter och asylrättens grundförutsättningar kontrolleras mot Finlands internationella åtagande under de internationella människorättskonventioner man ratificerat av juridiska experter med kunskap om flykting-/humanitärrätt och mänskliga rättigheter. Svenska Kvinnoförbundet r.f. Anna Jungner-Nordgren, förbundsordförande Agneta Udd-Saarela, generalsekreterare SFP:s PARTIDAG 01

59 Motionärerna ska ha ett stort tack för en mycket utförlig beskrivning av den situation som råder i Finland idag. Det finns inte mycket mer att tillägga. Det är uppenbart att sannfinländarnas politiska mål har fått ta över regeringens agenda totalt i den här frågan. Man kan med fog konstatera att motionärerna sammanfattar situationen väl i meningen Asylsökande behandlas som andra klassens människor. För Svenska folkpartiet är varje människas okränkbara värde en grundläggande värdering. Det betyder att alla asylsökande ska få sin sak prövad på ett korrekt sätt, och att politiskt styrda beslut inte är acceptabla. Ingen tjänsteman ska behöva uppleva påtryckningar för att uppnå ett visst beslut, när fakta talar emot beslutet. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: - att återinföra uppehållstillstånd på grund av humanitärt skydd - att bereda fler asylsökande möjlighet att få skydd i Finland och också återförenas med sina familjer - att de lagändringar som gjorts de senaste åren beträffande asylsökandes rättsskydd, rörelsefrihet, familjeåterföreningsmöjligheter och asylrättens grundförutsättningar kontrolleras mot Finlands internationella åtagande under de internationella människorättskonventioner man ratificerat av juridiska experter med kunskap om flykting-/humanitärrätt och mänskliga rättigheter.. Förnya abortlagen För att göra i abort i Finland måste du alltid uppge ett skäl till varför du vill göra det. I Finland kan man fram till vecka 1 avbryta en graviditet i tidigt skede i följande fall: - Förlossningen kan utgöra en risk för din hälsa - Du är under 1 eller över år gammal - Du har redan fött fyra barn - Du kan inte ta hand om barnet på grund av en sjukdom. För att avbryta graviditeten krävs i dessa fall en läkares godkännande. En annan godtagbar orsak till abort är av s.k. sociala orsaker, att det med tanke på din livssituation skulle vara en alltför stor belastning att föda barnet eller att ta hand om det. I praktiken 1 kan orsaken vara någon av följande: familjeförhållanden, arbetssituation, boende, framtidsplaner eller ekonomisk situation. I dessa fall behövs två läkares godkännande. Efter vecka 1 krävs ett specialbeslut av Valvira för att få genomföra abort. Hur aborten genomförs beror på varje individuellt fall. De allra flesta aborter sker medicinskt i dagens läge, men ibland finns behov av skrapning eller kirurgiskt ingrepp. En graviditet räknas från senaste mensens första dag, inte från själva befruktningstillfället. För Svensk Ungdom är det självklart att varje kvinna har rätt till sin egen kropp och till att fatta beslut om abort. I Finland görs årligen ca 000 aborter. Siffran har sjunkit under hela 000-talet, men för individen är det alltid ett stort beslut. Omkring 0 % av aborterna görs idag av sociala skäl. Bestämmelserna om sociala skäl är dock i nuvarande lagstiftning luddigt formulerade, vilket kan ge den enskilda läkaren stor auktoritet. Detta är problematiskt eftersom det leder till att personer som söker abort i dagsläget kan försättas i olika ställning. I vissa delar av landet får alla kvinnor göra abort mer eller mindre utan någon större diskussion, medan besluten kan ifrågasättas och prövas betydligt hårdare av läkare i andra delar av landet, till exempel om den egna övertygelsen och tron spelar in. Liknande fall har lyfts upp i media bara under senaste år i Finland. Det är viktigt att beakta att de flesta aborter utförs i åldern 0-, och personen i fråga sannolikt befinner sig i en känslig situation i och med den oönskade graviditeten. Sverige upplevs ofta som ett föregångarland i fråga om kvinnors rättighet. Sverige har även en abortlagstiftning som skiljer sig från Finlands. I Sverige tillåts abort utan att behöva uppge något särskilt skäl fram till vecka 1, varefter ett tillstånd av Socialstyrelsen krävs. Då måste det finnas särskilda skäl till aborten, såsom ålder, problem med alkohol eller droger, psykisk ohälsa eller att fostret har någon allvarlig skada eller missbildning. Oavsett en mer liberal lagstiftning sker dock de flesta aborter (ca %) inom de första veckorna av graviditeten även i Sverige. Alla ska ha rätt till sin egen kropp. Det är absurt att lagen än idag utgår från att rätten till abort endast kan tillämpas om kvinnan uppfyller vissa villkor, SFP:s PARTIDAG 01

60 och inte med avstamp i hennes egen vilja och kropp. Den ojämlikhet som uppstår och den osäkra rättssituation kvinnor, i många fall unga sådana, försätts i skulle försvinna om alla hade rätt till abort utan krav på någon specifik orsak. Aborter förebyggs inte genom strikta krav och förbud. En friare abortlagstiftning kombinerat med gratis preventivmedel för unga skulle däremot minska antalet oönskade graviditeter och stärka kvinnors reproduktiva hälsa och rättigheter. Svensk Ungdom anser att människans kroppsliga och reproduktiva integritet och självbestämmanderätt är en grundläggande rättighet. Inskränkningar måste baseras på noga avvägd grund, och på basis av objektiva fakta. Även om alla medicinska och kirurgiska åtgärder alltid medför någon mån av risk, kan SU inte identifiera någon punkt mellan vecka 1 och 1 i en graviditet som skulle motivera ett ogiltigförklarande av individens egna val och integritet. Därför ser Svensk Ungdom att Finland ska följa Sveriges exempel och tillåta abort utan något särskilt skäl fram till vecka 1. Abort är sällan ett enkelt val och ingreppet är ofta både fysiskt och psykiskt betungande. En förnyad abortlagstiftning skulle stärka kvinnans ställning och självbestämmanderätt över sin egen kropp. Därför föreslår Svensk Ungdom att Svenska folkpartiets representanter i riksdagen ska arbeta för: - att kvinnor i Finland ska ha rätt till abort utan att uppge någon specifik orsak upp till vecka 1. Svensk Ungdom Ida Schauman, förbundsordförande Anna Abrahamsson, förbundssekreterare Antalet aborter har minskat i Finland precis som motionärerna lyfter fram. Arbetet med att minska antalet aborter pågår, och försök med gratis preventivmedel för unga har utfallit väl i de kommuner som gått in för det. En abort är alltid en allvarlig sak för kvinnan som väljer att genomföra aborten, och det finns goda skäl till att arbeta med att det finns så få orsaker att göra en abort som möjligt. En stor del av de som gör aborter är unga, och det är viktigt att situationen blir så bra som möjligt så att inte onödig psykisk stress åsamkas patienten. I Sverige görs det betydligt flera aborter än i Finland. Motionärerna lyfter fram skillnaderna i abortlagstiftningen mellan Sverige och Finland. Finlands lag om avbrytande av havandeskap säger att abort kan göras på grundval av tillståndsbeslut av två läkare och innan havandeskap avbryts, bör den som begär abort, underrättas om abortens betydelse och verkningar. Den möjligheten saknas med en lagstiftning som den i Sverige. Eftersom en abort alltid bör tas på allvar är det viktigt att trygga kvinnans välmående och säkerhet. Att möjliggöra undersökningar av kvinnans fysiska och mentala hälsa utgör en trygghetsfaktor för patienten. Finlands lagstiftning ger, till skillnad från den svenska lagstiftningen, ett ytterligare stöd i en svår situation, ett skydd vi inte ska rasera. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: - att kvinnan alltid skall få stöd av medicinsk personal och ha rätt till abort efter läkarbesök utan att nämna någon orsak fram till vecka 1.. Mer resurser behövs för ungdomspsykiatri med låg tröskel Allt fler unga lider av psykiska svårigheter av olika slag. Ätstörningar, depressioner och olika former av ångest drabbar många under uppväxttiden. För att kunna ingripa i ett så tidigt skede som möjligt är det viktigt att det finns hjälp att få med möjligast låg tröskel. Därför bör det finnas rådgivande personal i barns och ungas vardag, framför allt i skolorna. Det är viktigt att det alla dagar finns någon som man kan vända sig till. Ångestfyllda känslor kan inte styras till vissa veckodagar och klockslag. Enligt elevvårdslagen bör en möjlighet till samtal med psykolog erbjudas inom sju dagar och i akuta fall inom samma dag. Efter skolskjutningarna som krävde många dödsoffer för över fem år sedan lyfte man fram behovet att öka tillgången på skolkuratorer och skolpsykologer, men ingen avgörande förändring har skett. Enligt den nya 0 SFP:s PARTIDAG 01

61 elevvårdslagen från 01 får en skolpsykolog ha upp till tusen elever, vilket i svenska skolor betyder att de kan komma från många olika skolor. Psykologförbundet har rekommenderat ett elevantal på högst elever per psykolog och per skolkurator. Specialsjukvården överbelastas idag av unga klienter som remitterats till specialister i brist på resurser inom den grundläggande hälsovården. Eftersom resurserna är knappa för ungas psykvård i allmänhet, och på svenska i synnerhet, behövs ett fungerande samarbete mellan alla aktörer på fältet, både privata och offentliga. Det är viktigt att hitta sätt att nå unga som inte nås av elevhälsovården. Unga med de största problemen kan befinna sig utanför skola och arbetsliv. När de tar kontakt för att få hjälp är det inte alltid åtgärder för sysselsättning de behöver mest. Fungerande processer måste finnas också för dem som inte klarar av att söka jobb just då. Idag är processen så lång och inkluderar så många olika instanser att en del klienter inte orkar förklara sina problem på nytt tills de får vård. SFP i Sydvästra Helsingfors föreslår: - att SFP arbetar för att det alltid finns en person som elever med olika slag av psykiska problem kan vända sig till, i större skolor en skolkurator, skolpsykolog eller hälsovårdare som är på plats alla dagar - att SFP arbetar för att antalet elever per skolpsykolog och per skolkurator är högst 00, inte 00 respektive 0 som i den nuvarande lagen - att SFP arbetar för att samarbetet när det gäller psykvård för unga på svenska utvecklas genom regelbundna samtal mellan alla involverade aktörer, bl.a. Folkhälsan, sjukvårdsdistrikten och skolmyndigheterna. - att SFP arbetar för bättre processer för att fånga upp unga med grava svårigheter som inte löses med sysselsättningsåtgärder. SFP i Sydvästra Helsingfors Lotta Keskinen, styrelsemedlem Henrika Zilliacus-Tikkanen, sekreterare och styrelsemedlem Partifullmäktiges svar (gemensamt svar på motionerna och ) 1. Mentalvården måste fylla tidens krav I början av december 01 sköt en -årig man i Imatra urskillningslöst ihjäl tre kvinnor som kom ut från en restaurang på småtimmarna. Gärningsmannen visade sig vara klient vid den lokala mentalvårdsbyrån och känd inom fångvården för både vålds- och egendomsbrott. En debatt om förövarens möjliga motiv bröt ut och antogs först vara terrorism och senare rasism. Snart stod det klart att mannen hade grava psykiska problem, likasom fallet var med massmördarna i Jokela 00, i Kauhajoki 00 och i Hyvinge 01. Alla dessa förövare var dock inte utslagna. Icke desto mindre krävde enskilda politiker och massmedia strax åtgärder för att förhindra utslagningen av särskilt unga män. Utslagning är ofta bara ett symptom och går sällan att förhindra utan kunskaper om orsakerna, som i samtliga fall verkar ha varit en otillräcklig mentalvård. Diskussionen om hur mentalvården fungerar och vilka resurser och möjligheter den har att ingripa i tid lyser ofta med sin frånvaro i debatter om unga mäns våldsdåd. Den diskussionen fördes efter fallet i Imatra på insändarsidorna närmast av desperata föräldrar till unga män som mår psykiskt dåligt utan att de får den hjälp de behöver, trots krav på relevant vård från föräldrarnas sida. Också unga kvinnor med mentala problem kan följa samma beteendemönster som män då de inte får den vård de behöver. Domen över en psykiskt störd ung kvinna som planerade en skolskjutning i Karleby år 01 väntas snart falla. Mentalvården och dess resurser, de tillämpade vårdmetoderna och möjligheterna att skydda samhället från mentalpatienters våldsdåd har föga diskuterats inom politiken sedan den stora mentalvårdsreformen. Den reformen fastställde i mentalvårdslagen från att öppenvård i regel ska gälla, och institutionsvård inklusive tvångsvård tillgripas endast vid psykos. Detta dock utan fördelning av de nödvändiga resurserna. Samhället har förändrats sedan dess. Diagnostiseringen av olika psykiska störningar har förbättrats, men inte vården och dess tillgänglighet i samma utsträckning. Många psykpatienter upplever att de inte får den vård de behöver SFP:s PARTIDAG 01 1

62 Inom ramen för social- och hälsovårdsreformen kommer diverse vårdresurser att omfördelas. Nya vårdenheter uppstår. Det är skäl att i samband med det reformarbetet också se över hur mentalvården fungerar i Finland och om den följer tidens krav. Också mentalvårdspatienter har rätt till bästa tänkbara vård, precis som alla andra vårdgrupper. Svenska Kvinnoförbundet yrkar på att SFP arbetar för: - att mentalvården ur ett könsperspektiv tas upp på partiets politiska agenda - att trygga den svenska specialomsorgen så att vården tryggas på klientens modersmål oberoende av bostadsort - att partiets representanter i riksdagen arbetar för att mentalvården organiseras på ett jämlikt sätt som är anpassat till patientens behov och bygger på samarbete mellan olika sektorer - att mera resurser läggs på den preventiva vården av barn och unga. Svenska Kvinnoförbundet r.f. Anna Jungner-Nordgren, förbundsordförande Agneta Udd-Saarela, generalsekreterare Partifullmäktiges svar (gemensamt svar på motionerna och ) Motionärerna tar fasta på tre sammankopplade helheter kring mentalvården:1) Mentalvården för barn och unga, ) psykvård på svenska och ) skillnaderna i vårdförfarandet mellan könen. Vikten av tillräcklig och tillgänglig mentalvård för barn och unga har ökat de senaste tjugo åren, till den del som en följd av nedskärningar i antalet skolkuratorer och -psykologer under nittiotalets lågkonjunktur. Detta har lett till att tillgången till vård, samt speciellt möjligheten att få information om var hjälp finns att få, länge har legat på undermålig nivå. Förebyggande arbete inklusive uppsökande ungdomsarbete, samt tillräckligt låg tröskel för mentalvård är nyckeln till att motverka framtida utslagning och grövre psykiska problem senare i livet. Tillgången till psykvård på svenska varierar kraftigt i olika delar av landet, och beroende på ort kan man antingen få likvärdig vård på båda inhemska språken eller mindre vård på svenska. Svenska folkpartiet anser att alla finländare är lika inför lagen, och därför borde psykvård på båda språken vara en självklarhet. Det är viktigt att i all vård beakta könsperspektivet. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: - att mera resurser läggs på den preventiva vården för barn och unga - att mera resurser läggs på barn- och ungdomspsykiatrin - att antalet elever per skolpsykolog och per skolkurator är högst 00 - att trygga den svenska specialomsorgen så att vården tryggas på klientens modersmål - att samarbetet när det gäller psykvård för unga på svenska utvecklas genom regelbundna samtal mellan alla involverade aktörer, bl.a. Folkhälsan, sjukvårdsdistrikten och skolmyndigheterna. - att mentalvården oavsett patientens kön organiseras på ett jämlikt sätt, anpassas efter patientens behov och bygger på samarbete mellan olika sektorer.. Inför en samtyckeslag! I Finland anmäls årligen ca 00 våldtäkter. Det är ändå långt ifrån alla våldtäkter som anmäls, varav bara en del leder till åtal och i några få fall till en fällande dom. En orsak till detta är den nuvarande strafflagen gällande våldtäkt. En våldtäkt definieras enligt Strafflagens 0 kap 1 att en gärningsperson genom våld på person eller med hot om sådant våld tvingar någon till samlag eller utför samlag med någon som till följd av medvetslöshet, sjukdom, funktionsnedsättning, rädsla eller något annat hjälplöst tillstånd inte kan försvara sig eller förmår utforma eller uttrycka sin vilja. Enligt. mom. förmildras straffet om hotet har varit ringa eller andra omständigheter vid brottet bedömd som en helhet är mindre allvarlig, eller om hotet har varit annat än om våld på person. Att säga nej till samlag räcker alltså inte enligt nuvarande strafflag. Denna lagstiftning är alltför diffus och mild, och sätter ofta stort fokus på offrets beteende och fysiska motstånd. Nej ska betyda nej. Lagen borde basera sig på en okränkbar rätt till självbestämmande och till personlig fysisk och psyki- SFP:s PARTIDAG 01

63 sk integritet. Amnesty Finland har redan en lång tid påtalat att lagen om våldtäkt borde reformeras för att baseras på samtycke. Såväl Europadomstolen (M.C. v. Bulgaria, app. no /), FN:s övervakande kommitté för konventionen mot tortyr (CAT Committee Concluding observations on the combined sixth and seventh periodic reports of Norway, 01), samt Istanbulkonventionen, som Finland ratificerade 01, talar för en övergång till att känneteckna våldtäkt på basis av samtycke i stället för våld och hot om våld. FN:s kommitté som övervakar uppföljningen av konventionen om avskaffande av all form av diskriminering mot kvinnor har år 01 rekommenderat Finland att uppdatera sin lagstiftning i enlighet med detta (CEDAW, Finlands periodiska rapport 01). I sitt utlåtande i samband med den senaste revideringen av lagen påpekade Grundlagsutskottet detsamma och att möjligheterna att utveckla brottskännetecknen mot en utgångspunkt i samtycke borde utredas i framtiden (PeVL /01 vp). Samtyckesbaserad våldtäktslagstiftning har redan införts bland annat i Kanada, Storbritannien, Kalifornien, Irland, Belgien och Sydafrika. En samtyckeslag blev även instiftad i Tyskland juli 01, och i Sverige har en parlamentarisk utredningsgrupp föreslagit en liknande lag. Ur människorättsperspektiv är även lagens mom. om strafflindring ifall hotet är ringa eller syftat på annat än våld är absurt. Straffet för att ha tvingat någon till samlag mot hens vilja borde inte bero på vad man hotat med. Då lagen reviderades år 01 påpekade även Grundlagsutskottet att formuleringen i mom. var allt för vag (PeVL /01 vp). Lagen tar inte i beaktande de reella omständigheterna som kan råda kring sexuella övergrepp. Enligt en färsk studie reagerar upp till 0 % av våldtäktsoffer med en s.k. frysreaktion, så de blir oförmögna att röra sig eller göra motstånd (Södersjukhuset, Karolinska Institutet: Tonic immobility during rape). Därtill vore en samtyckeslag en viktig samhällelig signal. Enligt en Eurobarometerundersökning publicerad år 01 anser % av finländare att våldtäkt är acceptabelt eller rentav berättigat i vissa fall (Special Eurobarometer : Gender-based violence). SU vill att kriterierna för att sexuella övergrepp ska klassas som brott ändras, och att det för samlag alltid måste kräva samtycke. Därför förespråkar vi 1 en s.k. samtyckeslag, som förutsätter båda parters samtycke för samlag. Vi vill jobba för att fler ska våga anmäla sexualbrott och för att lagen om våldtäkt ska bli tydligare och utgå från offrets rätt till sexuell självbestämmanderätt och fysisk och psykisk integritet. Att kränka dessa ska vara ett brott i sig, oberoende av om det skett i samband med våld eller hot om våld. Varje individ har rätt till att bestämma över sin egen kropp och våldtäkt är obestridligen oacceptabelt. Ett nej är alltid ett nej. Därför vill Svensk Ungdom att Svenska folkpartiets representanter i riksdagen ska jobba för: - att en samtyckeslag införs i Finland, så att brottskännetecknen för våldtäkt i strafflagens 0 kap 1 och baseras på samtycke. Svensk Ungdom Ida Schauman, förbundsordförande Anna Abrahamsson, förbundssekreterare Motionären är ute i ett mycket viktigt och högaktuellt ärende. Antalet våldtäkter (som anmäls) i Finland är på en fullständigt oacceptabel nivå. Den personliga integriteten är en grundsten i vår syn på människan. Liksom motionären lyfter fram råder det bland flertalet internationella människorättsorganisationer konsensus i frågan om samtycke. Också i Sverige har frågan getts mycket uppmärksamhet och man har tillsatt en sexualbrottskommitté för att utreda en eventuell samtyckeslagstiftning. Kommittén överlämnade sitt betänkande till den svenska regeringen..01. Tanken med lagändringen är att sända ut ett normativt budskap och modernisera synen på vad sex i ett jämställt samhälle är. Lagen blir en lag som kräver att ena parten sagt ja istället för en lag som förutsätter ett ena parten sagt nej. Det finns skäl att också i Finland ta till sig av den svenska utredningens innehåll. Här i Finland uppskattar man att långt ifrån alla sexuella våldsbrott anmäls och av de anmälda brotten leder få till fällande dom. Införandet av en samtyckeslag i Finland kan vara en viktig åtgärd för att bättre råda bot på sexualbrott och stärka individens rätt till kroppslig och sexuell integritet. Det finns ändå utmaningar med bevisföringen när det gäller samtycke, SFP:s PARTIDAG 01

64 och risken finns att det blir svårare att nå fällande domar i våldtäktsmål. Frågan är inte okomplicerad, utan saken behöver noggrant övervägas. Finland har undertecknat den s.k. Istanbulkonventionen, och den trädde ikraft den 1 augusti 01. Konventionens Artikel talar om sexuellt våld och våldtäkt och är tydlig med att samtycke krävs, och i artikel, punkt sägs att Samtycke ska lämnas av egen fri vilja. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: - att en samtyckeslag utreds i Finland, så att brottskännetecknen för våldtäkt i strafflagens 0 kap 1 och skulle baseras på samtycke.. Reformerna är en jämställdhetsfråga Regeringen genomför som bäst några av de största reformerna i Finlands historia, dvs. social- och hälsovårdsreformen som inbegriper en landskapsreform. Mycket är fortfarande oklart med utformningen av reformerna, men det är tydligt att båda kan ha långtgående följder för jämställdheten. Den offentliga sektorn är en klart kvinnodominerad bransch i Finland. av av dem som arbetar inom socialvården och av av dem som arbetar i hälsovården är kvinnor. Även inom de sektorer som ska flyttas över på landskapen såsom NTM-centralerna, TE-byråerna och räddningsväsendet arbetar många kvinnor, speciellt inom administrationen. Ett av reformernas rättesnören är centralisering. Färre sjukhus med full jour och ett visst antal centrala enheter som sköter förvaltningen, som även den vanligen är kvinnodominerad, kan innebära betydligt längre arbetsresor som försvårar möjligheterna att kombinera arbete och familj. De tjänster som i samband med reformerna omfattas av valfriheten ska produceras av bolag. De här är ett problem för jämställdheten dels för att bolag inte berörs av reglerna om könskvotering och dels för att bolagiseringen kan innebära lönedumpning och uppsägning av äldre personal när man sparar och effektiverar. Denna risk finns även inom NTM-centralerna och TE-byråerna. Detta är bara några exempel på problemen med jämställdheten i de kommande reformerna. Trots detta har det inte gjorts någon klar könskonsekvensbedömning av någondera reformen. Regeringen bör kunna garantera att arbetstagarna i de mycket kvinnodominerade branscherna som reformerna berör inte drabbas oskäligt hårt. Det behövs också kvinnor på olika chefs- och andra nyckelpositioner inom de nya landskapen för att trygga jämställdheten både under och efter reformerna. Svenska Kvinnoförbundet yrkar på att SFP arbetar för: - att partiets representanter i riksdagen och beslutsfattare på det regionala och lokala planet följer reformerna ur ett jämställdhetsperspektiv och gör insatser där så krävs för att främja jämställdheten - att fortsätta påverka regeringen så att en könskonsekvensbedömning görs av såväl social- och hälsovårdsreformen som landskapsreformen, vidtar konkreta åtgärder där det behövs och gör upp en plan för uppföljning. Svenska Kvinnoförbundet r.f. Anna Jungner-Nordgren, förbundsordförande Agneta Udd-Saarela, generalsekreterare Justitieministeriet har utarbetat anvisningar om konsekvensbedömningar av lagförslag. Anvisningarna ska tillämpas på alla nya lagförslag och i mån av möjlighet på projekt som redan har påbörjats. I anvisningarna betonas vikten av att konsekvensbedömningen är en integrerad del i alla skeden av lagberedningen. Dessutom redogör man för vad som avses med olika slags konsekvenser, hur de olika konsekvenserna kan bedömas samt vilka metoder och källor som kan användas vid bedömningen. Trots dessa anvisningar har det riktats hård kritik mot den föreslagna vård- och landskapsreformen eftersom de konsekvensanalyser man i samband med reformen har gjort, inte uppfyller de anvisningar som justitieministeriet utarbetat. I regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning gällande vård- och landskapsreformen konstateras kort och gott att reformen kommer eventuellt att ha betydande och komplexa SFP:s PARTIDAG 01

65 1 konsekvenser för jämställdheten och att jämställdheten mellan könen måste beaktas även när reformen genomförs och när genomförandet bereds. Däremot finns det väldigt knapphändig information om vad det i praktiken innebär och hur man ska gå till väga för att den nya strukturen och förvaltningsnivån ska bli så jämställd som möjligt. Som ett resultat av regeringens föreslagna vårdoch landskapsreform kommer det att bildas väldigt många bolag. Detta gäller speciellt inom de tjänster som omfattas av den föreslagna valfrihetslagen, vilket innebär bolag som ägs såväl av landskapen som av privata aktörer, stiftelser, samfund, sammanslutningar och andra aktörer. Enligt den föreslagna landskapslagen ska jämställdhetslagen ändra så att den ska tillämpas på olika organ i landskapet. Denna tillämpning kommer däremot inte att gälla bolag. Idag är det så att om ett bolag med kommunal eller SFP:s PARTIDAG 01 statlig majoritet däremot har ett förvaltningsråd, en direktion eller ett annat organ som består av förtroendevalda, ska det i organet finnas en jämn representation av kvinnor och män, om inte särskilda skäl talar för något annat. Den temporära förvaltning som kommer att inleda och förbereda arbetet för landskapen kommer att ha en stor inverkan på hur landskapen utformas. Det är därför viktigt att i detta skede ha tillgång till ändamålsmässigt gjorda konsekvensanalyser och handlingsplaner. Partifullmäktige föreslår att SFP arbetar för: - att främja jämställdheten i vård- och landskapsreformen - att också regelrätta könskonsekvensbedömningar och uppföljningar görs gällande vård- och landskapsreformen

66 1 PROPOSITION 1 - OM BESLUT AV PARTIETS KANDIDAT I VALET AV REPUBLIKENS PRESIDENT Proposition 1 till Svenska folkpartiets partidag i Helsingfors om beslut av partiets kandidat i valet av republikens president Enligt 1 i partiets stadgar om förfarande vid allmänna val fattar partidagen beslut om partiets kandidat i valet av republikens president. Partifullmäktiges yttrande: Partifullmäktige anser att Svenska folkpartiet ska nominera en egen kandidat till valet av republikens president och välkomnar Nils Torvalds meddelande att han står till förfogande. Partistyrelsen föreslår för partidagen att partidagen utser Nils Torvalds till kandidat i valet av republikens president. SFP:s PARTIDAG 01

67 PARTIETS STADGAR 1 FÖR SVENSKA FOLKPARTIET I FINLAND R.P. GODKÄNDA AV PARTIDAGEN 01 1 NAMN, HEMORT OCH VERKSAMHETSOM- RÅDE Föreningens namn är Svenska folkpartiet i Finland r.p., i finsk översättning Suomen ruotsalainen kansanpuolue r.p. Föreningens hemort är Helsingfors stad och dess verksamhetsområde omspänner hela landet. Föreningens språk är svenska. ÄNDAMÅL Svenska folkpartiets uppgift är att samla landets svenska och tvåspråkiga befolkning för att, inom ramen för Finlands demokratiska och parlamentariska statsskick på hävdvunnen nordisk rättsgrund, befästa landets självständighet och trygghet, förbättra medborgarnas materiella och andliga livsvillkor samt utveckla samhället i riktning mot ökad rättvisa och inre sammanhållning. Svenska folkpartiet vill bevaka den svenska befolkningens rättigheter, värna dess egenart, främja dess kulturella och sociala liv och trygga dess utkomst. Dessutom vill Svenska folkpartiet främja goda relationer mellan den svenska och finska befolkningen i landet genom kulturell växelverkan, saklig information och förbättrade språkkunskaper. Svenska folkpartiet vill på grundvalen av individens frihet, privat äganderätt, fri företagsamhet och ändamålsenlig samhällsplanering verka för kulturellt, socialt och ekonomiskt framåtskridande. VERKSAMHETSFORMER För att fullfölja sina syften 1) deltar partiet som politisk organisation i det statliga och kommunala livet samt i olika samhälleliga organisationers verksamhet, ) bedriver partiet medborgerlig och politisk upplysningsverksamhet genom möten, konferenser, kurser och publikationer ) uppbär partiet för sin verksamhet avgifter av sina medlemmar och tar också emot testamenten och donationer, samt ) kan partiet anordna lotterier och penninginsamlingar, utöva förlagsverksamhet samt förvärva fastigheter. Partiet utverkar vid behov de tillstånd som behövs för ekonomisk verksamhet. MEDLEMSKAP En registrerad förening kan bli medlem i partiet efter en skriftlig ansökan till partistyrelsen som beviljar medlemskap. Sådana medlemsföreningar är partiets lokalavdelningar, dess ungdomsorganisation, dess kvinnoorganisation, dess seniorförbund samt lokala, regionala och riksomfattande specialföreningar. Innan partistyrelsen beviljar en lokal eller regional specialförening medlemskap i partiet skall ett utlåtande om ärendet begäras från de berörda lokalavdelningarna och kretsstyrelserna. Medlemmarna i medlemsföreningarna skall vara finska medborgare, eller sådana utlänningar som har sin hemort i Finland och uppfylla de krav för utländska medlemmar som ställs i medlemsföreningens stadgar. VERKSAMHETENS ORGANISERING Partiet utövar sin verksamhet dels genom sin partidag, sitt partifullmäktige, sin partistyrelse och dess utskott, dels genom medlemsföreningarna. I kommuner (Helsingfors undantaget) där partiet har flera lokalavdelningar, bildar dessa en kommunorganisation tillsammans med Svensk Ungdoms, Svenska Kvinnoförbundets och Svenska Seniorers lokala och regionala avdelningar på orten. Riksdagsledamöter som är medlemmar i Svenska folkpartiets medlemsföreningar bildar svenska riksdagsgruppen. Svenska riksdagsgruppen kan även SFP:s PARTIDAG 01

68 1 anta andra riksdagsledamöter som medlemmar till gruppen. Lokalavdelningarna och de lokala och regionala specialföreningarna i Helsingfors, Nylands, Egentliga Finlands och Vasa valkretsar bildar i respektive valkrets kretsorganisationer. Kretsorganisationernas stadgar fastställs av partistyrelsen. Lokalavdelningarna i det övriga Finland bildar en särskild krets utan eget kretsorgan. PARTIETS ORGAN Partiets organ är partidagen, partifullmäktige, partistyrelsen och utskott som utsetts av partistyrelsen (i fortsättningen utskotten). Partiets beslutanderätt utövas av partidagen, partifullmäktige och partistyrelsen. Partistyrelsen leder partiets verksamhet i enlighet med partiets stadgar och partidagens och partifullmäktiges beslut, anvisningar och föreskrifter. Partiets presidium består av partiordförande samt tre partiets viceordförande. PARTIDAGEN Ordinarie partidag hålls årligen före juni månads utgång. Extra partidag hålls när partistyrelsen anser att det finns skäl till det. Extra partidag skall även hållas när minst hälften av partifullmäktiges medlemmar yrkar på detta för behandling av ett uppgivet ärende. Partistyrelsen sammankallar partidagen samt bestämmer tid och plats för partidagen. Kallelse till partidagen skall ingå i de svenska tidningar i landet som partistyrelsen beslutar om, och dessutom skall kallelsen skriftligen sändas till alla medlemsföreningar minst tolv veckor före ordinarie partidag och minst två veckor före extra partidag. Partidagen består av ombud som partiets medlemsföreningar utser bland sina medlemmar eller bland partimedlemmar som är bosatta på föreningens hemort. Föreningarna har rätt till ett ombud för de första medlemmarna, därefter ett ombud för varje påbörjat -tal medlemmar. Medlemsantalet bestäms utgående från de redovisningar av medlemmar som gjorts till partistyrelsen senast fyra veckor före partidag. Medlemsavgifter för senast föregående kalenderår bör vara ombesörjda till partistyrelsen senast fyra veckor före partidagen. Varje medlemsförening är dock berättigad att utse minst ett ombud. Kretsorganisationerna jämte Svensk Ungdom, Svenska Kvinnoförbundet och Svenska Seniorer i Finland utser (tre) ombud per krets eller organisation. Partidagen är beslutför då minst 0 ombud är närvarande. Beslut fattas med enkel majoritet, om inte i dessa stadgar bestämmes något annat. Vid lika röstetal avgör ordförandens röst, utom vid val, då lotten avgör. Omröstning skall förrättas med slutna sedlar, om minst tio ombud yrkar på det. Motionsrätt vid ordinarie partidag har kretsstyrelserna, kommunorganisationerna, partiets medlemsföreningar och deras medlemmar samt därtill medlemsförbunden Svensk Ungdom, Svenska Kvinnoförbundet och Svenska Seniorer i Finland. Motioner skall inlämnas till partistyrelsen senast tio veckor före partidagen. Partistyrelsens propositioner samt motioner och partifullmäktiges yttrande över dessa motioner skall sändas ut till ombuden senast dagar före partidagen. Partistyrelsen beslutar om principerna för offentligheten vid förhandlingarna på partidagen. Närvaro- och yttranderätt på partidagen har, utöver ombuden, partiets presidium, partifullmäktiges ordförande samt viceordförande, svenska riksdagsgruppen, partiets europarlamentariker samt partiets tjänstemän. Närvarorätt har alla enskilda partimedlemmar. Partidagens presidium kan även ge närvarooch yttranderätt åt övriga. ÄRENDEN VID PARTIDAGEN Vid ordinarie partidag skall följande ärenden behandlas: 1) Öppning av partidagen ) Val av ordförande, två viceordförande för mötet och av sekreterare ) Val av två protokolljusterare ) Frågan om mötets behörighet SFP:s PARTIDAG 01

69 1 ) Fastställande av föredragningslista och förhandlingsordning ) Tillsättande av partidagsutskott och val av medlemmar i dessa ) Ta del av redogörelse över partiets aktuella verksamhet ) Allmänpolitisk debatt utgående från riksdagsgruppens berättelse ) Propositioner till partidagen ) Motioner till partidagen ) Val av a) partistyrelsens ordförande, som kallas partiordförande b) tre viceordförande i partistyrelsen, vilka kallas partiets viceordförande c) partifullmäktige 1) Övriga eventuella val. 1) Frågor som väckts under partidagen och som partidagen med tre fjärdedels majoritet beslutar behandla. Vid extra partidag behandlas endast de ärenden för vilka den är sammankallad. VAL UNDER PARTIDAGEN För de val som förekommer vid partidagen, tillsätter denna en valnämnd som består av en ordförande och två ledamöter. Som vallängd används en förteckning över röstberättigade deltagare i partidagen som gjorts upp av partidagens sekretariat. Rösträtt får inte utövas genom fullmakt. Partiordförande väljs genom majoritetsbeslut. Om fler än två kandidater nomineras och ingen får över hälften av de angivna rösterna verkställs en andra valomgång mellan de två kandidater som fått de flesta rösterna i den första omgången. Om minst en femtedel av de röstberättigade ombuden på partidagen kräver det utses de tre viceordförandena enligt proportionellt valsätt. Varje röstberättigad medlem av partidagen skall då rösta på minst två och högst tre på förhand nominerade kandidater, med rätt att bland dessa märka ut de två kandidater som han helst önskar se invald, genom att teckna bokstäverna A och B vid deras namn i den ordning han föredrar dem. Val av ledamöter i partifullmäktige förrättas vid ordinarie partidag. Kandidaterna nomineras med personliga ersättare. Endast personer som är valbara enligt partiets stadgar kan nomineras. De ledamöter, med ersättare, som väljs för två år kan utses enligt ett proportionellt valsätt om minst en femtondedel av de röstberättigade ombuden på partidagen kräver det. Varje röstberättigad medlem av partidagen skall då rösta på högst tjugotre () och minst femton (1) på förhand nominerade kandidater, var och en med högst en personlig ersättare. Han har rätt att bland dessa märka ut de tre kandidater som han helst önskar se invalda, genom att teckna bokstäverna A, B och C vid deras namn i den ordning han föredrar dem. Använder han sig av denna rätt skall alla bokstäver användas. Om valsedeln upptar en kandidat som inte nominerats är valsedeln ogiltig. Vid uträknandet av valresultat vid ABC-val tilldelas den kandidat och ersättare som märkts ut med bokstav A röster, med B röster och C röster samt övriga kandidater var och en 1 röst. Om två kandidater får samma röstetal bestäms deras inbördes ordningsföljd genom lottning. I det fall att en kandidat nominerats med flera än en ersättare vid röstningen tecknas även ersättarens namn, varvid denne får det röstetal som ges respektive kandidat. Vid uträknandet av valresultatet vid AB-val tilldelas den kandidat som märkts ut med bokstaven A röster, med B röster samt övriga kandidater var och 1 röst. Om två kandidater får samma röstetal bestäms deras inbördes ordningsföljd genom lottning. Om en ledamot eller ersättare som valts i partifullmäktige för två år avgår före mandattidens utgång, förrättas fyllnadsval på närmast följande partidag. I det fallet att flera än en post är ledig väljs partifullmäktigeledamöterna enligt ABC-röstning i respektive grupp. Ersättare för personliga ersättare väljs enligt majoritetsbeslut en för en. PARTIFULLMÄKTIGE Partifullmäktige består av totalt 0 ledamöter samt ersättare enligt följande: - partiordförande (1) SFP:s PARTIDAG 01

70 1 - partiets viceordförande () - ledamöter med personliga ersättare inklusive representation från de registrerade medlemsföreningar, som erhållit förbundsstatus inom partiet. Medlemmarna jämte ersättarna är valda för två år så att hälften av ledamöterna med personliga ersättare årligen är i tur att avgå. Partidagen väljer partifullmäktige och personliga ersättare för dem som är i tur att avgå. Valen förrättas enligt, val under partidagen, med beaktande av stadgarna första moment. Partifullmäktige utser inom sig ett presidium bestående av fullmäktigeordförande samt en (1) viceordförande för ett verksamhetsår. Partifullmäktige är beslutför då minst hälften av dess medlemmar och ordföranden eller viceordförande är närvarande. Beslut fattas med enkel majoritet om inte i dessa stadgar bestäms något annat. Vid lika röstetal avgör ordförandens röst, utom vid val, då lotten avgör. Partifullmäktige sammankommer minst två gånger per verksamhetsår på kallelse av partistyrelsen. Kallelse bör skriftligen delges partifullmäktige senast två veckor före den för mötet utsatta dagen. Partifullmäktigemöte som fastställer bokslut, beviljar ansvarsfrihet och väljer revisor bör sammankomma före utgången av maj månad. Partifullmäktige har rätt att låta sig företrädas av en representant vid kretsstyrelsemöten och kretsmöten, vid kommunorganisations möten och styrelsemöten, samt vid lokalavdelningarnas styrelsemöten och lokala möten. Representanten har yttranderätt men inte rösträtt. Partifullmäktige är särskilt skyldiga att: 1) bereda partiets politik på lång sikt utgående från partiets program och stadgar, verkställa partidagens beslut samt ta initiativ som främjar partiets ändamål. ) behandla på initiativ av partistyrelsen centrala politiska program ) avge yttrande till partistyrelsen om propositioner vilka skall föreläggas partidagen ) på partistyrelsens beredning behandla yttrande över motionerna och förelägga dem för partidagen ) välja elva () medlemmar till partistyrelsen ) fastställa nödvändiga reglementen och instruktioner för utskotten och partikansliet. ) behandla partistyrelsens verksamhetsberättelse ) fastställa bokslut för föregående räkenskapsår samt ta del av revisonsberättelse ) bevilja ansvarsfrihet för partistyrelsen och andra ansvarsskyldiga. ) fastställa medlemsavgifterna för följande kalenderår ) välja en revisor godkänd av Centralhandelskammaren (CGR-revisor) samt en ersättare för denna. Partiets medlemsföreningar jämte deras medlemmar har rätt att inlämna initiativ till partifullmäktige. Partistyrelsen samt finansutskottets ordförande har närvaro- och yttranderätt på partifullmäktiges möten. Svenska riksdagsgruppen, partiets ministrar, partiets europaparlamentariker samt partiets tjänstemän har rätt att närvara och yttra sig vid partifullmäktiges möten, om inte partifullmäktige bestämmer något annat för ett visst fall. PARTISTYRELSEN Partistyrelsen består av: - partiordförande - partiets viceordförande () - elva () övriga medlemmar som utsetts av partifullmäktige. Övriga medlemmar väljs, om inte annat bestäms: - en medlem från Svenska riksdagsgruppen - en medlem från varje kretsstyrelse () - en medlem från varje registrerad medlemsförening som erhållit förbundsstatus () - tre övriga medlemmar Fullmäktiges ordförande, partiets ministrar och europaparlamentariker samt finansutskottets ordförande har närvaro- och yttranderätt på styrelsens sammanträden. Partisekreteraren fungerar som föredragande. Partistyrelsens mandat är ettårigt. På partistyrelsen ankommer att fungera som det operativa organet som sköter löpande ärenden med uppgift att: 1) fastställa partiets åsikt i aktuella politiska, or- 0 SFP:s PARTIDAG 01

71 1 ganisatoriska och finansiella frågor, om inte i dessa stadgar har fastställts beslutsfattandet till något annat organ ) hålla kontinuerlig kontakt med Svenska riksdagsgruppen och partiets europaparlamentariker ) rådgöra tillsammans med Svenska riksdagsgruppen om regeringsmedverkan ) övervaka att medlemsföreningarna och kretsorganisationerna verkar i enlighet med gällande stadga och partiets syfte ) planera partiets verksamhet och sörja för att den är ändamålsenligt organiserad ) utse partisekreterare ) övervaka att partifullmäktiges och partidagens beslut verkställs ) ansvara för skötseln av partiets räkenskaper och medelsförvaltning ) ge politiska utlåtanden i partiets namn ) bära organisationens personalansvar ) förbereda och leda partiets verksamhet vid allmänna val 1) tillsätta och utse medlemmar samt ordförande till partiets utskott 1) utse vid behov delegationer och kommittéer 1) bereda ärenden till fullmäktige 1) bereda ärenden som skall föreläggas partidagen 1) utse tillfälliga arbetsgrupper och beredningsorgan 1) utse talesmän för partiet 1) fastställa medlemsföreningarnas, kommunorganisationernas och kretsarnas stadgar samt godkänna nya medlemsföreningar 1 FINANSUTSKOTTET OCH ORGANISATION- SUTSKOTTET Finansutskottet och organisationsutskottet består vardera av minst fem och högst nio medlemmar som utses av partistyrelsen för år. Finansutskottets medlemmar utses så att högst hälften av medlemmarnas mandatperiod upphör samtidigt. Minst en utskottsmedlem skall vara, om möjligt, medlem i partifullmäktige. Finansutskottet övervakar partiets medelsförvaltning och administration i enlighet med partistyrelsens anvisningar. Finansutskottets ordförande, som utses av partistyrelsen, har närvaro och yttranderätt i partifullmäktige och partistyrelse. Organisationsutskottet övervakar informationsverksamheten fungerar som sakkunnigt organ gentemot fältet i organisationsfrågor. 1 PARTIKANSLIET Partikansliet sköter partiets löpande ärenden i enlighet med partistyrelsens anvisningar samt reglementen och instruktioner som fastställts av partifullmäktige. Partikansliet leds av partisekreteraren. 1 FÖRFARANDET VID ALLMÄNNA VAL Kretsmötet fattar beslut om kandidater i riksomfattande val. Kretsmötet kan också besluta om nominering genom medlemsomröstning. Den slutgiltiga nomineringen kan dock med partistyrelsens bifall avvika från resultatet i medlemsomröstningen. Kretsmöte kan delegera beslutsfattandet om kandidater till kretsstyrelsen. Partidagen fattar beslut om partiets kandidat i valet av republikens president. Vid behov kan partifullmäktige besluta att verkställa en rådgivande medlemsomröstning för partidagen eller på annat sätt utreda opinionerna i väljarkåren. Partistyrelsen fattar beslut om partiets kandidater i valet av europaparlamentariker. Vid behov kan partistyrelsen besluta att verkställa en rådgivande medlemsomröstning eller på annat sätt utreda opinionerna i väljarkåren. I dessa stadgar, 1, fastslås bestämmelser om medlemsomröstningen. 1 REGERINGSMEDVERKAN Beslut om regeringsmedverkan skall fattas vid ett gemensamt möte mellan partistyrelsen och svenska riksdagsgruppen så att vartdera organets åsikt separat utreds. Om de olika organen företräder olika åsikter blir partifullmäktiges åsikt beslut. Frågan om nominering av regeringsmedlem bereds för svenska riksdagsgruppen av partistyrelsen. Om svenska riksdagsgruppen inte kan omfatta SFP:s PARTIDAG 01 1

72 1 partistyrelsens förslag återgår frågan till partistyrelsen. Vidhåller då partistyrelsen sitt förslag fattas avgörande gemensamt av partistyrelsen och svenska riksdagsgruppen, varvid alla har en röst. Partistyrelsen kan ge riksdagsgruppen fullmakt att nominera regeringsmedlem. 1 MEDLEMSOMRÖSTNING Rösträtt vid medlemsomröstning tillkommer de medlemmar av en basorganisation som senast på valdagen fyller 1 år samt var medlem senast månader innan medlemsomröstningen inleds eller av paristyrelsen senare fastställd tidpunkt. Med basorganisation avses i denna stadga partiets, Svensk Ungdoms, Svenska Kvinnoförbundets samt Svenska Seniorers lokalavdelningar. En medlem av en basorganisation får rösta i egenskap av medlem i endast en förening. Röstlängd över de röstberättigade utgör det medlemsregister som finns partistyrelsen tillhanda senast månader innan medlemsomröstningen inleds eller av partistyrelsen senare fastställd tidpunkt. Varje röstberättigad har endast en röst. Partistyrelsen fastställer tidpunkten för förrättandet av medlemsomröstningen. Medlemsomröstningen kan genomföras som poströstning, elektronisk röstning, val med urna, telefonröstning, på föreningens öppna möte eller som en kombination av ovannämnda. I medlemsomröstningar som berör en valkrets fungerar kretsstyrelsen i valkretsen som valnämnd. Partistyrelsen har även rätt att utse en representant till valnämnden. I medlemsomröstningar som är nationella fungerar partistyrelsen som valnämnd. Rätt att nominera personer för medlemsomröstning har en basorganisation, vilken är verksam inom valkretsen. Beslut om nomineringen fattas av det organ inom basorganisationen som utövar beslutanderätt eller, med bemyndigande av detta, av basorganisationens styrelse. Till medlemsomröstning skall även upptas en person som skriftligt nominerats för denna av minst 1 medlemmar av en och samma basorganisation inom valkretsen. En person kan nomineras även av minst 0 medlemmar som får tillhöra olika basorganisationer som är verksamma inom valkretsen. En medlem av basorganisationen kan förena sig om endast en (1) framställning som avses i detta moment. För medlemsomröstning får nomineras endast personer vilka gett sitt skriftliga samtycke. Nominerad person skall vara valbar enligt vallagen. Valnämnden skall meddela basorganisationerna och deras personmedlemmar inom vilken tid nomineringen av personer för medlemsomröstningen skall ske samt sättet för inlämnande av nomineringshandlingarna. Basorganisation kan nominera högst det antal personer som partiet har rätt att ställa upp kandidater inom valkretsen. Över de för medlemsomröstning nominerade personerna uppgörs alfabetisk förteckning där det anges namn, yrke och hemort. Förteckningen fungerar som valsedel. Valnämnden ansvarar för att valen genomförs med bibehållandet av valhemlighet. Valnämnden ansavarar för rösträkningen och bör omedelbart efter rösträkningen tillställa partistyrelsen undertecknat protokoll över omröstningens resultat. Resultatet av medlemsomröstningen bör utan dröjsmål fastställas av kretsstyrelsen vid kretsvisa medlemsomröstningar och av partistyrelsen vid nationella medlemsomröstningar. På basis av medlemsomröstningen, vars resultat till väsentlig del bör beaktas, uppgörs förslag till partiets kandidatlista. Av personerna upptagna på partiets kandidatlista kan högst en fjärdedel vara personer som icke nominerats för medlemsomröstningen. Partistyrelsen kan dock på anhållan av kretsstyrelsen bevilja undantag från detta. 1 NAMNTECKNING Partiets namn tecknas av partiordföranden, viceordförandena och partisekreteraren, två tillsammans. Partistyrelsen kan utöver det förordna en eller flera förtroende- eller tjänstemän att teckna partiets namn, två tillsammans eller var för sig tillsammans SFP:s PARTIDAG 01

73 1 med partiordföranden, en viceordförande eller partisekreteraren. I löpande ekonomiska ärenden tecknas partiets namn av den som partistyrelsen utser därtill. 1 RÄKENSKAPER OCH REVISION Partiets räkenskapsår är kalenderåret och räkenskaperna avslutas årligen per den december. Bokslutet skall uppgöras och räkenskaperna samt partiorganens protokoll och andra nödvändiga handlingar överlämnas till revisorerna före utgången av april. Revisionsberättelsen avges till partifullmäktige och skall överlämnas till partistyrelsen före den 1 april, ändå senast två veckor före det partifullmäktigemöte som sammankommer före utgången av maj månad. 1 FÖRTROENDE- OCH TJÄNSTEMÄN Endast en person som tillhör en medlemsförening kan utses till tjänsteman i partiet. Partiets kandidater i allmänna val bör tillhöra någon av partiets SFP:s PARTIDAG 01 medlemsföreningar såvida det inte finns särskilda skäl som motiverar undantag. 0 STADGEÄNDRING Dessa stadgar kan ändras endast av en ordinarie partidag, varvid tre fjärdedels majoritet krävs. Om det inte föreligger en sådan majoritet för ändringsförslag, skall ändringsbeslutet underställas följande ordinarie partidag, som med enkel majoritet slutgiltigt kan godkänna ändringsförslaget. UPPLÖSNING AV PARTIET Ett beslut om att upplösa partiet kan endast fattas av en ordinarie partidag och beslutet skall bekräftas av följande ordinarie partidag. För ett beslut om upplösning krävs minst tre fjärdedelar av de avgivna rösterna. Om partidagen beslutar att upplösa partiet, skall ett beslut fattas om att disponera partiets tillgångar för ändamål som främjar den svenska befolkningens intressen.

74 1 SFP:s PARTIDAG 01

75 1 SFP:s PARTIDAG 01

76