Ritningar som historiska källor

Transkript

1 Ritningar som historiska källor Mål: Att kunna tolka, kritiskt granska olika källor och värdera dem. Material: Sigill från 1700-talet Huskarta över tullförvaltare Poppelmans hus Värdering av Poppelmans dödsbo originaltext från Malmö Stadsarkiv och transkribering gjord av Malmö Stadsarkiv Huskarta över snickarmästare Kasper Eibs hus Övning: Ni ska berätta om ritningar som historiska källor för resten av klassen. Frågorna nedan kan hjälpa er att titta på vissa saker i de olika källorna. Ni kan redovisa på valfritt sätt. Försök att i så hög utsträckning som möjligt använda de källkritiskta begreppen som vi lyfte i början av arbetsområdet (trovärdig, rimlig, tillförlitlig, tolkning, förlita sig på, relevans och slutsats er). Titta på sigillen från 1700-talet och fundera över följande frågor: o Vad är ett sigill och vad används det till? o Kan man utläsa någonting ur bilderna? o Vilka svårigheter kan man möta? o Är källorna trovärdig? Titta på huskartan över tullförvaltare Poppelmans hus och fundera över följande frågor: o Vad är en tullförvaltare? o Jämför Poppelmans hus med nutida hus. Vilka likheter och skillnader finns det? o Vilka svårigheter kan man möta? o Är källan trovärdig? Läs värderingen av Poppelmans dödsbo och fundera över följande frågor: Det som är markerat med rött har inte kunnat översättas. o Vad är en det för text? o Varför behövs det en sådan här text? Finns det sådana här dokument idag? o Vilka ägodelar hade Poppelman och har vi sådana ägodelar idag? o Vilka svårigheter kan man möta? o Är källan trovärdig? Titta på huskartan över snickarmästare Kasper Eibs hus och fundera över följande frågor: o Vilken samhällsklass tillhör Kasper Eib? (Tänk ståndssamhället) o Jämför Poppelmans hus med Kasper Eibs hus. Vilka likheter och skillnader finns det? o Finns det några utrymmen i båda husen som vi inte har idag? Varför i sådana fall? o Vilka svårigheter kan man möta? o Är källan trovärdig?

2 Ritningar som historiska källor - Redovisningsuppgift: Ni ska berätta om ritningar som historiska källor för resten av klassen. Frågorna nedan kan hjälpa er att titta på vissa saker i de olika källorna. Ni kan redovisa på valfritt sätt. Försök att i så hög utsträckning som möjligt använda de källkritiskta begreppen som vi lyfte i början av arbetsområdet (trovärdig, rimlig, tillförlitlig, tolkning, förlita sig på, relevans och slutsats er). Sigill från 1700-talet Titta på sigillen från 1700-talet och fundera över följande frågor: Vad är ett sigill och vad används det till? Kan man utläsa någonting ur bilderna? Vilka svårigheter kan man möta? Är källorna trovärdig? Källa: Einar Bagers samling, vol. 3:2-5, Malmö Stadsarkiv 2

3 Huskarta över tullförvaltare Poppelmans hus Källa: Einar Bagers samling, vol. 2A:3, Malmö Stadsarkiv Titta på huskartan över tullförvaltare Poppelmans hus och fundera över följande frågor: Vad är en tullförvaltare? Jämför Poppelmans hus med nutida hus. Vilka likheter och skillnader finns det? Vilka svårigheter kan man möta? Är källan trovärdig? 3

4 Värdring av Poppelmans dödsbo originaltext från Malmö Stadsarkiv Källa: Rådhusrätten 1 i Malmö, vol. F2A:38, Malmö Stadsarkiv 4

5 Värdring av Poppelmans dödsbo transkribering (Malmö Stadsarkiv) Anno 1716 den 29 Martij infunno sig wederbörande debuterade av Magistraten medel här i staden uti framlidna Tullförvalatren sahl 1. herr Johan Popelmans Sterbhus, att dersammanstädes uppå herrar Arfwingars och Creditorernes begiäran och på stående inventera, värdera och lagli gen dela Sahl. herr tullförvaltarens qwar låtenskap, hwars hustru madame Ingeborg Willjschkiott den 12 aprilis kl 2 2. eftermiddagen åhr 1698 med döden afgångit, och sig efterlämbnat Nijo barn som hon under des Äcktenskap i lijfstiden med sin Sahl.: man af lat Nembl 3 : Äldsta sonen tullnären Johan Poppelman i Marstrand wid des tulll närs Post åhr 1708 afliden: Men do teren Christina Poppelman hvilken warit gift med sahl. Handelsmannen Isak Person Tholijn i Carlshambn strax efter Moderen förut igenom döden afsombnat Dernäst nu warande Borgmästaren i Christianstad herr Jacob Poppelman 1 Sahlig/ sahlige 2 klockan 3 Nemnligen 5

6 Som ännu med fölliande sina syskon qwar-lefwer lefwer Chatarina, Nicolas, Anna Magdalena, Emerentzja, och Maja Poppelmänner, af hvilka woro närwarande Bemälte herr Borgmästare 4 med herr Rytt mästaren Wälborne Holger Rosenkrants som trädt i gifta med doteren Anna Magdalena iemte des ogifta syster jungfrun Emerentza Poppeman, men Ränttemästa ren Carl Poppelman ao 5 : 1714 död. (överstuket) När nu Skiftes Administratorerne efterfrågade huru wida något inventarium af laga delning emellan arfwingarne efter sahl. herr tullförvaltarens förut aflidna hustru woro uprättat: finner man att sådant icke skejdt utan arfwingarne med kreditorerne lämb nat honom Sahl. herr tullförvaltaren att uti 14. Åhrs tijd sittia i oskift bo till des han åhr 1712 den 8 september med döden 4 Å egne och des frånvarande brodern notariens Nicolas Poppelmans vägnar 5 Anno 6

7 afgick: hwarföre kunde skiftes Administratorerne, uppå wälbemälte Närwa rande arfwringar åstundan, på så wäl som bå de publiqve och private Creditorernes på drifwande, ej annat göra än skrida till sterbhusets Så wäl lösa som fasta egendombs Inventeran= och werderande och det på föilliande sätt igenom edswurne wärdering mäns och wår förrättning Nembl: N 6 : 1 I Den stora stugan: daler Ett gl 7 : ekebord 3 En gl: beslagen Kista 8 Ett furuskrin målat 3 Två stycken gl: klädebänkar 2 N: 2 I den andra Stugan Ett rundt furubord 1:8 En Sierm i stugan 6 Ett ekeskåp inlackt 8 En gl: inlackt kista 4 5. st 8 gl: rysläder stoh 6 Nummer 7 gammalt 8 stycken 7

8 lar a 1 ris 9 8 6:8 Transport 10 25:16 16 Transport 25:16 2. st gl: Dito 16 (III?) contorfey (speglar) a 1/ N: 3 I Stugan Ett gl: söndrigt rundt bord 1 Ett stort fyrkantigt furu- Bord 1 Ett gl: målat furu skåp 2.16 En Korgesäng 12 N: 4 I Spiskammaren Ett stenbord 4 Två stycken Contorfey 1 1. bokhylla 1 N. 5. I Rulle Kammaren Ett stenbord swart 4 9 Riksdaler silvermynt 10 Transport skrevs i slutet och början av varje sida i sammanhang som detta då exempelvis uppräckningen av föremål fortsatte från en sida till en annan. 8

9 Ett gl: skåp 2 En ekerull Med järn Inlagt 4 No: 6. ofwan på loftet En gl: harpa 2 En Rulletunna 15 5 st gl: tunnor 1 2 st gl: flaskefoder 11 1 Transport 61:4 Transport 61:4 I Brygghuset En kopparkittel in mu rat 20 Ett Stöpekar g:l 2 N: 8. Ofwan på sahlen En inlagt säng af eek 5 Ett gl: söndrigt rundt Bord af eek 2 No: 9 ofwan på Ett rundt bord af eek 2:16 En gl: swart beslagen Kista 2:16 En gl: brödhak 8 11 Ett skrin med skydd för flaskor, alternativt ett fodral/skydd för en flaska. 9

10 En stånd stohl öfwer Träckt med läder 24 En såg 2 En g:l beslagen kista 20 Ett svart helt beslaget Skrin med låder 3 En Dito gl: Större 16 En gl: couffert 8 En släds sehla med trä 1:16 2. st gl: dito hwita 2 2. st dito söndriga och Transport 14.4 Transport 14.4 Hufvud lag 16 Böcker 45 böcker, de flesta med latinska titlar Diverse saker 2 luter a 12 dr Engelskt Wägguhr med lod och alt tillbehör som går och är wälbe hållit, efter uhrmaka rens sr 13 = Jonas Grundt attest daler 13 Segnieur 10

11 Fast egendomb efter wärde ringen N: 1. hufwud gården på Wä Stergatan sub 14 No: : Andra huset ifrån öster Wallen med strand porten 130 utj Pilegatan ett litet half takhuus Sub No: 555 med en stor trägård 200 Transport 3530 Transport 3530 En liten Dito trägård der iemte 60 Utom österport en ha geplats med ett litet huus 2ne fiskedammar 400 Ett hus i Rundelsgatan Sub N: Twänne huus i humble gränden Sub N: 19 och Subjekt? 11

12 En Wäderkwarn uti Callmare Bastionen 550 Efter herwar arfwingarnes Upgifne specification Sub 15 Dat: den 10. April 1716 beräknas sterbhuset fölliande utestående åhrlige Ränta Nembl. 1 af ett stenhus wid Strandporten 12 2 ett hus i rundelsgatan 14 3 möllan i kallmare Bastionen Transport 98 Transport 98 4 trägårdarne i Jöns fijhlsgatan med tillhö rigt huus huset och hagen utom Österport 6. Twännerusthåll i gjors 15 No: 2 här hos alligerat 12

13 Löf iemte Kvarnen åhrl 16. Tillsammans a 61 dr sterbhuset utestående Och tillhöriga skulder efter specification Sub N:? ;15 elligst tillkommer, som arf- Wingarne herr ryttmästaren Holger Rosencrants befallningmannen Herr Carl Eneroth och jungfrun Maria Poppelman någon af sterb boet förmögenhet uttagen Löös Egendomb 600 Summa 23809:5.- Läs värderingen av Poppelmans dödsbo och fundera över följande frågor: Det som är markerat med rött har inte kunnat översättas. Vad är en det för text? Varför behövs det en sådan här text? Finns det sådana här dokument idag? Vilka ägodelar hade Poppelman och har vi sådana ägodelar idag? Vilka svårigheter kan man möta? Är källan trovärdig? 16 åhrligen 13

14 Huskarta över snickarmästare Kasper Eib hus Caspar Eib År 1744 ägdes detta hus av Caspar Eib. Caspar var liksom sin far snickare. Han blev snickarmästare 1714 efter att ha tillverkat att fanerat brädspel som gesällprov. I över 30 år var han sedan verksam i staden. (Källor: Snickareämbetet i Malmö vol. A1:2, Einar Bagers samling vol. 2 A:4) 14

15 Titta på huskartan över snickarmästare Kasper Eibs hus och fundera över följande frågor: Vilken samhällsklass tillhör Kasper Eib? (Tänk ståndssamhället) Jämför Poppelmans hus med Kasper Eibs hus. Vilka likheter och skillnader finns det? Finns det några utrymmen i båda husen som vi inte har idag? Varför i sådana fall? Vilka svårigheter kan man möta? Är källorna trovärdig? Litteratur- och källförteckning Huskarta över Caspar Eibs hus:, Einar Bagers samling vol. 2 A:4, Malmö Stadsarkiv Huskartan över Poppelmans hus: Einar Bagers samling, vol. 2A:3, Malmö Stadsarkiv Inverteringen av Poppelmans dödsbo: Rådhusrätten 1 i Malmö, vol. F2A:38, Malmö Stadsarkiv. Sigill, Einar Bagers samling, vol. 3:2-5, Malmö Stadsarkiv Snickareämbetet i Malmö vol. A1:2 15