Programområde Sötvatten

Transkript

1 Programområde Sötvatten Bakgrund och övervakningsstrategi Sötvatten innefattar sjöar, vattendrag och grundvatten. Sötvattensmiljöerna påverkas av en rad mänskliga aktiviteter. Utsläpp av försurande och gödande ämnen samt spridning av metaller och miljögifter påverkar den kemiska miljön. Den fysiska miljön påverkas av bland annat jord- och skogsbruk, vattenreglering och vägar. Dessutom påverkas arter och ekosystem av fiske och vid spridning av främmande arter. På sikt kan även klimatförändringar komma att påverka vattnens egenskaper och därmed förändra förutsättningarna för djur och växter. Övervakningen av sötvatten är främst inriktad på att följa vattnens kemiska status och dess effekter på djur och växter. Miljöproblem av diffus karaktär, exempelvis försurning och övergödning via nedfall, följs via trendstationer i sjöar, vattendrag och i grundvatten samt i yttäckande program (omdrevsövervakning) med slumpvis valda sjöar. Problem kopplade till punktkällor, exempelvis utsläpp från reningsverk och gruvor, följs via den recipientkontroll som varje miljöstörande verksamhet är ålagd. Flodmynningsprogrammet ger en integrerad bild av såväl diffusa problem som effekter från areella näringar och punktkällor. Effekter på enskilda arter kan vara komplexa. Statusen för arter med stort skyddsvärde övervakas därför via särskilt anpassad artövervakning. I länet är lax, havsöring och flodpärlmussla föremål för sådan övervakning. Inom den kommande planeringsperioden kommer även övervakning av utter att påbörjas. I Västerbotten bedrivs en omfattande kalkning av sjöar och vattendrag. Uppföljningen är likaledes omfattande och behövs som underlag för kalkningsplaneringen och för att bedöma om uppsatta mål har nåtts. Till stora delar utgör det regionala programmet en komplettering av den nationella övervakningen via förtätning av stationer, exempelvis trendvatten och flodmynningar. Vi deltar även i gemensamma delprogram för bland annat övervakning av utter och flodpärlmussla. Prioriteringar inom programområdet Övervakningen av trendvatten visar att försurningen minskat, vilket ses både i form av ökande ph och förbättrad status för försurningskänsliga arter. Försurningen utgör alltjämt ett betydande miljöproblem. Att fortsätta följa försurningsutvecklingen via trendvattnen är därför en högprioriterad del av sötvattensövervakningen. Inte minst gäller detta mot bakgrund av den omfattande kalkningsverksamheten. Övergödning är ett förhållandevis litet problem i länet. Belastningen till havet av såväl näringsämnen som metaller utgör däremot ett betydande problem. Vid förra revisionen kompletterades därför flodmynningsprogrammet med sju regionala stationer. Därmed är det bara ett fåtal procent av ämnestransporten från land till hav som inte omfattas av övervakningen. Resultaten används bland annat för att följa upp miljömålsindikatorerna Tillförsel av fosfor och kväve till kusten. Klimatförändringarna förväntas ge de snabbaste och mest dramatiska förändringarna i fjällregionen. I den befintliga övervakningen ingår inga trendsjöar där merparten av tillrinningen härrör från kalfjällsområden. Länsstyrelsen har deltagit i ett utvecklingsprojekt med Naturvårdsverket och övriga fjällän, men en gemensam övervakningsstrategi saknas fortfarande. Vi ser behov av en anpassad klimatövervakning i fjällsjöar, men avvaktar en gemensam strategi. Övervakningen av påverkan från areella näringar som skogs- och jordbruk utgör en betydande utmaning. Eftersom verksamhetsutövarna inte är ålagda att bekosta

2 uppföljningen kan övervakning endast bedrivas i mindre pilotområden. I länet finns ett delprogram som berör effekter från jordbruket, jordbrukets recipientkontroll i Flarkbäcken. Programmet kommer att drivas vidare men anpassas till att även omfatta effekterna av de sura sulfatjordar som till stor del är uppodlade inom avrinningsområdet. Sedan 2009 har RMÖ-medel använts för att delfinansiera ett projekt som studerar effekter av skogsbruksåtgärder avrinning från brukad skogsmark - Balån. Projektet är ett av flera i landet med syfte att följa effekter av åtgärder samt att utveckla program för övervakning. Länsstyrelsen anser att det är angeläget att arbetet med att utveckla övervakningen av skogsbrukets effekter fortsätter likväl som dialogen om en framtida finansiering. Vi avser att vara delaktig i arbetet men har inte möjlighet att fortsätta att finansiellt bidra till utvecklingen via RMÖ-medel. För Östersjölaxen är trenden för närvarande positiv. Minskade fiskekvoter i havet och förbud mot drivgarnsfiske har inneburit en ökad återvandring av lekfisk till älvarna. Övervakningen med elfiske visar också på kraftigt ökande tätheter av yngel. För havsöringen är trenden den motsatta. Resultaten från elfiskeövervakningen visar att regleringen av fisket längs kusten och i älvarna inte har varit tillräcklig för att säkerställa långsiktig överlevnad. Som underlag för förvaltningen av fisket efter lax och havsöring är elfiskeundersökningarna oumbärliga. Flodpärlmusslan är en annan art vars fortlevnad inte är säkerställd. I länet finns ett sjuttiotal bestånd, men bara ett fåtal är livskraftiga. Inom den regionala miljöövervakningen följs ungefär en tredjedel av bestånden. Flodpärlmusslan är en långlivad art där reproduktionen är särskilt känslig. För att upptäcka förändringar med rimlig fördröjning behövs en effektiv övervakning med inriktning på unga musslor. Resultaten används också för att följa upp indikatorn Föryngring av flodpärlmussla. Avseende utter genomfördes en stor inventeringsinsats inom ramen för åtgärdsprogrammet för hotade arter på Länsstyrelsen åren Kartläggningen gav en bra nulägesbild för länet och visade att uttern ökat påtagligt, främst till följd av minskad belastning av vissa miljögifter. För att följa utterns utveckling och status med tiden kommer ett nytt övervakningsprogram påbörjas kommande programperiod. Eftersom uttern finns långt upp i näringskedjan är den känslig för miljögifter. I och med att potentiellt miljöfarliga ämnen konstant produceras och sprids i naturen är utter en art som snabbt kan drabbas. Miljögifter och metaller utgör alltjämt ett stort problem i länet, exempelvis innehåller Östersjölaxen höga dioxinhalter. Det sker idag en mycket begränsad övervakning av prioämnen och särskilt förorenande ämnen och denna behöver utökas och utvecklas. Analys av metaller i vatten ingår i samordnad recipientkontroll, i vissa trendsjöar samt i flodmynningsprogrammet. I fisk analyseras metaller och vissa organiska miljögifter i ett program för trendövervakning. Under förra programperioden genomfördes också en kartläggning av kvicksilver och cesium i konsumtionsfisk. Inte oväntat visade resultaten på fortsatt höga halter av kvicksilver i många sjöar. I vissa delar av länet förekommer även cesium över gränsvärdet. Ytterligare av konsumtionsfisk är inte planerad under kommande programperiod. Däremot måste trendövervakningen av metaller och miljögifter i fisk revideras. Den regionala övervakningen av grundvatten är inte så stor och riktas främst mot vattenförvaltningens krav. Under innevarande programperiod har en kontrollerande grundvattenövervakning inletts och denna omfattar ett 30-tal stationer som provtas vart sjätte år i ett rullande schema. Resultaten från Norrlandslänens grundvattenövervakning sammanställs för närvarande i en rapport där även brister och utvecklingsbehov diskuteras. I det framtida arbetet med att komma tillrätta med bristerna är finansieringsfrågan central. I Vattenmyndigheternas strategi för anpassning av övervakning till ramdirektivet för vatten (rapporten) framgår att det behövs en bättre yttäckning för övervakning av vatten. För både sjöar och vattendrag är bristerna tydligast för de biologiska kvalitetsfaktorerna, men även för hydrologiska mätdata och övrig information som behövs för bedömning av hydromorfologisk status enligt de nya bedömningsgrunderna (HVMFS 2013:19).

3 Övervakningen av grundvatten och vattenuttag behöver också utvecklas. Den regionala miljöövervakningen saknar finansiella förutsättningar för att åtgärda dessa brister. Vi anser att utvecklingen av miljöövervakningen mot kraven i vattendirektivet bör ske samordnat mellan den nationella och den regionala nivån. Vi avser att följa det nationella arbetet och löpande utveckla det regionala programmet mot en anpassning till kraven i vattendirektivet i takt med att nationella strategier tas fram och finansieringen säkras. Övrig uppföljning Utöver länsstyrelsens övervakning bedrivs nationell miljöövervakning och olika former av recipientkontroll. Samordnade program för recipientkontroll finns i Umeälven och Skellefteälven. Dessa beskrivs som egna delprogram inom den regionala miljöövervakningen. De viktigaste nationella programmen är trendövervakning av sjöar och vattendrag, flodmynningsprogrammet samt omdrevsprogrammet i sjöar. Dessa bedrivs av SLU på uppdrag av HaV. De tre förstnämnda är integrerade med motsvarande delprogram inom den regionala miljöövervakningen. Förtätning av omdrevsprogrammet nyttjas regionalt till verifiering av miljöproblem inom vattenförvaltningen. Fiskvattendirektivet är likaledes ett nationellt program som syftar till att övervaka vattenkvaliteten i fem av länets laxälvar. Länsstyrelsen sammanställer data och levererar till SLU. Merparten av grundvattenövervakningen är nationell och bedrivs av SGU. Här finns också en övervakning av råvatten i kommunala vattenverk. Länsstyrelsen har under flera år bedrivit ett omfattande arbete med att biotopkartera och kartlägga mänsklig påverkan i vattendrag. Därefter har ett likaledes omfattande arbete genomförts med att åtgärda vandringshinder och att restaurera biotoper. I många fall har åtgärderna varit knutna till kalkade vatten och uppföljningen har finansierats via kalkeffektuppföljning. Från och med 2014 har projektmedel även erhållits från 1:12-anslaget för restaurering i Sävarån och i Lögdeälvens biflöden. Från 1:12-anslaget har länsstyrelsen även erhållit projektmedel för att kartlägga och åtgärda problem orsakade av sura sulfatjordar. Inom ramen för dessa projekt kommer även viss uppföljning av inrymmas som en del i den regionala miljöövervakningen. I länet finns både Umeå universitet och SLU. Dessa bedriver olika forskningsprojekt som berör vattenmiljöer. Som exempel kan nämnas Krycklan Catchment study som bedriver integrerad forskning inom ett helt avrinningsområde, Vindel River Life som studerar effekterna av restaurering samt CIRC som forskar på klimateffekter i sjöar. Delprogram: Trendsjöar Syfte Programmet syftar till att följa långsiktiga vattenkemiska och biologiska trender i sjöar. Förväntade resultat Resultaten förväntas i första hand spegla effekter av diffus miljöpåverkan. Bakgrund och strategi Det finns 17 trendsjöar i länet. Åtta är regionala och 9 är nationella. De äldsta trendsjöarna tillkom som s.k kalkreferenssjöar. 1996/97 gjordes en regional revision som innebar en utökning av antalet sjöar. Vid den nationella revisionen (2007) övergick tre regionala sjöar till det nationella programmet. I samband med revisionen 2009 införlivas tre kommunala trendsjöar från Skellefteå i det regionala programmet. Generellt utgörs de längsta tidsserierna av vattenkemi. Den biologiska övervakningen har tillkommit successivt i senare skede, huvudsakligen under andra halvan av 1990-talet. Försurningskänsliga sjöar har prioriterats. Sjöar som påverkas av lokala aktiviteter och punktutsläpp har inte valts som referenssjöar. Programmet är således anpassat för att följa trender kopplade till diffus belastning. I första hand avseende försurning, men även effekter av klimat och luftburen påverkan från metaller och miljögifter kan studeras. Övervakningen av metaller och miljögifter redovisas i delprogrammet miljögifter i fisk, trendövervakning. Sjöarnas tillrinningsområden är inte skyddade från skogsbruk och speglar således den allmänna situationen i länet. Eventuella effekter kopplade till storskaligt skogsbruk förväntas påverka

4 trendsjöarna på samma vis som länets övriga sjöar. I de nationella trendsjöarna provtas vattenkemi, bottenfauna i strandzon och i profundal samt växtplankton. I ett urval sker även nätprovfiske. I de regionala sjöarna har den kemiska en prioriterats. Sedan revisionen 2009 provtas också klorofyll och växtplankton. Flertalet sjöar nätprovfiskats. Även ett antal av de nationella trendsjöarna provfiskas inom ramen för den regionala övervakningen. Till och med 2007 togs bottenfauna i strandzon med M42 på våren i både de nationella och de regionala trendsjöarna. I och med de nya bedömningsgrunderna kan inte resultaten användas för bedömning av ekologisk status, varför denna avslutades. I de nationella trendsjöarna provtas bottenfaunan med SIS på hösten. Detta görs inte i de regionala trendsjöarna. Länsstyrelsen anser att det inte är möjligt att upprätthålla en god kvalitet i en. I kombination med en hög kostnaden för provbearbetning bedöms därför undersökningstypen som alltför kostnadsineffektiv. Objekturval Ursprungligen var kalkreferenssjöarna jämnt spridda över länet. Vid revisionen 1996/97 utökades antalet sjöar i den östra delen där nedfallet av försurande svavel är störst. Geografiskt kan länet indelas i tre ekoregioner; Fjällen över trädgränsen, Norrlands inland samt Norrlands kust under HK. Samtliga ekoregioner är väl representerade bland trendsjöarna. Med utgångspunkt från de sjöar som ingick i riksinventeringen 2000 har trendsjöarnas representativitet jämförts med länets hela sjöbestånd. Sett till nyckelparametrar som ph, kalcium, sulfat och TOC (organiskt kol) konstaterades att representativiteten var god. Avseende ph och kalcium fanns en viss övervikt av trendsjöar med lägre ph och kalciumhalt än medelvärdet för hela sjöbeståndet. Detta är en logisk effekt av att försurningskänsliga sjöar prioriterats vid urvalet. Trendsjöar i Västerbotten. Sjö Typ Vattenkemi Växtplankton BF-pelagial BF-littoral Nätfiske Djuphålstjärnen RMÖ RMÖ RMÖ RMÖ Lill-Bursjön RMÖ RMÖ RMÖ RMÖ Magasjön RMÖ RMÖ RMÖ RMÖ 1 Mellan-Rissjön RMÖ RMÖ RMÖ RMÖ Ytterträsket RMÖ RMÖ RMÖ RMÖ Brännvattsträsket RMÖ RMÖ RMÖ RMÖ Finnforsbodträsket RMÖ RMÖ RMÖ RMÖ Nyträsket RMÖ RMÖ RMÖ RMÖ Bjännsjön NMÖ NMÖ NMÖ NMÖ NMÖ NMÖ Sidensjön NMÖ NMÖ NMÖ NMÖ NMÖ RMÖ Stor-Arasjön NMÖ NMÖ NMÖ NMÖ NMÖ NMÖ Stor-Tjulträsket NMÖ NMÖ NMÖ NMÖ NMÖ Storvindeln NMÖ NMÖ NMÖ NMÖ NMÖ Svartvattnet NMÖ NMÖ NMÖ NMÖ NMÖ RMÖ

5 Täftesträsket NMÖ NMÖ NMÖ NMÖ NMÖ RMÖ Vitträsket NMÖ NMÖ NMÖ NMÖ NMÖ Ögerträsket NMÖ NMÖ NMÖ NMÖ NMÖ 1 Utgår 2014 eftersom fiskbeståndet påverkas kraftigt av husbehovsfiske. Trendsjöar i Västerbotten med tillhörande avrinningsområden. Kvalitetssäkring Personer som anlitas för har dokumenterad och lång erfarenhet av. Vid inskolning av nya provtagare ges noggranna instruktioner och nya provtagare godkänns inte förrän Länsstyrelsen bedömt att en kan genomföras utan risk för försämrad kvalitet. Proven skickas utan dröjsmål till laboratoriet i Uppsala. Nätprovfiske genomförs av Länsstyrelsens personal. Fältpersonal som säsongsanställs genomgår en internutbildning på Länsstyrelsen. Undersökning och undersökningstyper För övervakningen i de regionala trendsjöarna används samma undersökningstyper som för de nationella trendsjöarna. Följande undersökningstyper är aktuella: Vattenkemi i sjöar, inklusive klorofyll Växtplankton i sjöar Provfiske i sjöar Vattenkemi och klorofyll provtas vid fyra tillfällen/år: vinter, vår, sommar och höst. Växtplankton provtas årligen på sommaren. Nätprovfiske utförs vart tredje år av Länsstyrelsens personal. Eventuellt kommer intervallet att öka till vart femte år. av vattenkemi och klorofyll utförs av personal från Länsstyrelsen, berörda kommuner, privatpersoner eller konsulter. Vattenkemin analyseras med avseende på: ph, alkalinitet/aciditet, konduktivitet, kalcium, magnesium, natrium, kalium, sulfat, klorid, fluorid, ammonium, nitrat, total-kväve, fosfat, total-fosfor, absorbans, kisel, TOC samt totalaluminium. Analyserna görs vid institutionen för vatten och miljö på SLU i Uppsala. av växtplankton utförs av personal från Länsstyrelsen, berörda kommuner, privatpersoner eller konsulter. Analys

6 bearbetning och artbestämning genomförs vid institutionen för vatten och miljö på SLU i Uppsala. Datahantering/datalagring Data avseende vattenkemi, klorofyll och växtplankton lagras av SLU som är datavärd. Provfiskedata inrapporteras årligen till SLU som är datavärd. Utvärdering och rapportering Valda delar av resultaten presenteras inom ramen för den årsrapport som behandlar försurning och kalkning. Framöver kommer resultaten att sammanställas och redovisas i en årlig rapport liknanden den som redan finns för trendvattendragen. Den årliga resultatsammanställningen och årsrapporten för kalkning och försurning finns tillgänglig på Länsstyrelsens hemsida ( Årsrapporten för kalkning och försurning distribueras också i en tryckt version. Mera genomgripande utvärderingar genomfördes senast 2004 för bottenfauna (Eriksson 2005) och 2006 för vattenkemi (Wilander 2006). För nätfiske presenterades en utvärdering 2014 av resultaten till och med Tidplan Aktiviteter under programperioden. Undersökning/ undersökningstyp Vattenkemi i sjöar, inklusive klorofyll 4 ggr/år 4 ggr/år 4 ggr/år 4 ggr/år 4 ggr/år 4 ggr/år Växtplankton i sjöar 1 ggr/år 1 ggr/år 1 ggr/år 1 ggr/år 1 ggr/år 1 ggr/år Provfiske i sjöar Provfiske av Provfiske av Provfiske av Provfiske av Provfiske av Provfiske av 2-3 sjöar 2-3 sjöar 2-3 sjöar 2-3 sjöar 2-3 sjöar 2-3 sjöar Kostnader Kostnader under programperioden kr kr kr kr kr kr Samordning och samarbetspartners/finansiärer Flera trendsjöar har genom åren flyttats från regional till nationell övervakning och vice versa. Därmed betraktas den regionala och nationella trendövervakningen numera som ett gemensamt program. Detta understryks genom att flera nationella sjöar kompletteras med nätprovfisken inom ramen för den regionala övervakningen. Avseende, metodval och analyser utgör de regionala och nationella trendsjöarna ett gemensamt program. De regionala sjöarna undersöks emellertid inte med avseende på bottenfauna. Organisationen för programadministration och är gemensam för trendprogrammen inom miljöövervakningen och kalkeffektuppföljningen. av vattenkemi och växtplankton sker i samverkan med berörda kommuner. Delprogrammet samfinansieras av anslagen till regional miljöövervakning och till kalkeffektuppföljning.

7 Delprogram: Trendvattendrag Syfte Programmet syftar till att följa långsiktiga vattenkemiska och biologiska trender i vattendrag. Förväntade resultat Resultaten förväntas i första hand spegla effekter av diffus miljöpåverkan. Bakgrund och strategi De äldsta trendvattendragen tillkom som referenser till kalkningens effektuppföljning. Vattendragens placering och startår speglar därför kalkningens utveckling. Ursprungligen var också undersökningsmetoderna identiska med kalkeffektuppföljningen. Således provtogs vattenkemin enbart under högflöden och analyserna omfattade ph, alkalinitet, konduktivitet, vattenfärg och summa kalcium+magnesium. Lillån i Nordmaling startade 1984/85 och Kvarnbäcken i Umeå Därefter tillkom nya kalkreferensvattendrag fram till 1993 då det totalt omfattade 9 vattendrag. Från och med 1998 förändrades det vattenkemiska programmet och kom därmed att omfatta samma parametrar som dagens program. Dessutom skedde en utökad månatlig tillkom tre vattendrag inom ramen för den regionala miljöövervakningen. Samtidigt utökades antalet kalkreferensvattendrag med ytterligare två. Inom ramen för den nationella miljöövervakningen påbörjades månatlig vattenkemisk 1984 i ett antal vattendrag (bland annat Höjdabäcken och Raurejukke). 1998/99 tillkom de första nationella trendvattendragen med biologisk övervakning. Detta var Bjurbäcken i Skellefteå och Fiskonbäcken i Vilhelmina. Samtidigt övergick Raurejukke från nationell till regional. Den nationella övervakningen omfattar inte vattenkemisk under högflöden eller vår av bottenfauna. Inom ramen för det regionala programmet har därför denna utökats med högflödeskemi och vår av bottenfauna. Höjdabäcken har också kompletterats med provfiske. I den senaste nationella revisionen (2007) tillkom tre trendvattendrag i länets västra del. Denna övervakning har inte bedömts som viktiga ur en regional synvinkel och har därför inte kompletterats. Sammantaget finns numera 18 trendvattendrag i länet som helt eller delvis bekostas av regionala medel från miljöövervakning och kalkeffektuppföljning. Av de 18 vattendragen är 14 regionala och de övriga nationella. I och med de kompletteringar som beskrivs ovan övervakas samtliga vattendrag enligt en grundmodell med månatlig vattenkemi, episodkemi, bottenfauna under våren samt provfiske. Inom ramen för den nationella övervakningen provtas även bottenfauna på hösten i de nationella vattendragen. Kalkreferensvattendragen är belägna i anslutning till kalkade vattendrag. Därmed finns en förtätning inom länets östra del. Flertalet trendvattendrag kan betraktas som försurningskänsliga. Vattendrag som påverkas av lokala aktiviteter och punktutsläpp har inte valts som trendvattendrag. Byskebäcken påverkas av dikningsverksamhet på svavelhaltiga jordar och utgör därmed ett undantag. I huvudsak är således programmet anpassat för att följa trender kopplade till diffus belastning. I första hand avseende försurning, men även effekter av klimat kan studeras. Vattendragens tillrinningsområden är inte skyddade från skogsbruk och torde således spegla den allmänna situationen i länet. Eventuella effekter kopplade till storskaligt skogsbruk torde således påverka trendvattendragen på samma vis som länets övriga vattendrag. Objekturval Fem av trendvattendragen har avrinningsområden som helt ligger inom ekoregionen Norrlands kust under HK. Ytterligare fem vattendrag har avrinningsområden som delvis ligger under HK, således på gränsen mellan kust och inland. Tre vattendrag har avrinningsområden som delvis ligger ovan trädgränsen och fyra vattendrag ligger helt inom inlandsområdet. Länets östra del är således överrepresenterat, vilket beror på att huvuddelen av kalkningsverksamheten är lokaliserad till detta område. I vilken grad trendvattendragen är representativa för länets samtliga vattendrag är inte möjligt att bedöma. Vattendragen representerar dock en stor variationsbredd

8 avseende nyckelparametrar som ph, alkalinitet, kalcium och TOC. Trendvattendrag i Västerbotten. NMÖ=nationell miljöövervakning, RMÖ=regional miljöövervakning, KALK=kalkreferensvattendrag, IKEU=integrerad kalkeffektuppfölning. Observera att samtliga vattendrag är okalkade. Vattendrag Kommun Typ Kemi, månatlig Kemi, episod Elfiske BFvår, M-42 BFhöst, M-42 BFhöst, SIS Bjurbäcken Skellefteå NMÖ+RMÖ NMÖ RMÖ RMÖ NMÖ NMÖ Byskebäcken Skellefteå KALK KALK KALK KALK KALK Fiskonbäcken Vilhelmina NMÖ+RMÖ NMÖ RMÖ RMÖ NMÖ 2 Fusbäcken Nordmaling KALK KALK KALK KALK KALK Höjdabäcken Åsele NMÖ+KALK NMÖ KALK KALK NMÖ KALK Kvarnbäcken, Luspsjön Storuman KALK KALK KALK KALK KALK Kvarnbäcken, Sävarån Umeå KALK KALK KALK KALK KALK Lagbäcken Dorotea KALK KALK KALK KALK KALK Lillån Nordmaling IKEU+KALK IKEU KALK KALK IKEU Myrkanalen Bjurholm KALK KALK KALK KALK KALK Mälskarbäcken Vilhelmina RMÖ RMÖ RMÖ RMÖ RMÖ RMÖ Raurejukke Sorsele RMÖ RMÖ 1 1 RMÖ RMÖ Röjvattsbäcken Bjurholm KALK KALK KALK KALK KALK Storbäcken Vilhelmina KALK KALK KALK KALK KALK Stridbäcken Nordmaling KALK KALK KALK KALK KALK Surmyrdalsbäcken Nordmaling RMÖ RMÖ RMÖ RMÖ RMÖ RMÖ Västerån Umeå RMÖ RMÖ RMÖ RMÖ RMÖ RMÖ 1 Raurejukke är inte åtkomlig för av vattenkemi och bottenfauna på våren. 2 Elfisket upphörde eftersom Fiskeriverket bedömde att lämpliga lokaler saknades.

9 Trendvattendrag i Västerbotten med tillhörande avrinningsområden. Kvalitetssäkring Alla vattenprovtagare har dokumenterad och lång erfarenhet av. Vid inskolning av nya provtagare ges noggranna instruktioner och nya provtagare godkänns inte förrän Länsstyrelsen bedömt att en kan genomföras utan risk för försämrad kvalitet. Proven skickas utan dröjsmål med företagspaket till laboratoriet. Utbildningen av nya bottenfaunaprovtagare är rigorös. Upplärningen omfattar minst en fältsäsong där nya provtagare jobbar som assistent till en rutinerad provtagare. Detta gäller även när konsult anlitas. I upphandlingen ställs krav på utsorteringens noggrannhet. Minst 90% av djuren ska vara utplockade. Som kontroll eftersorterar Länsstyrelsen ett antal prov/år. Med undantag för simuliidae, oligochaeta och chironomidae sker bestämningen till artnivå. För övriga grupper görs bara undantag för dokumenterat svårbestämda arter. Länsstyrelsen skickar prover för kontroll av artbestämning till oberoende expert. För elfisket har Länsstyrelsen utarbetat en separat kvalitetshandbok. Ny personal introduceras både teoretiskt och praktiskt. I introduktionen ingår även hjärt- och lugnräddning. Undersökning och undersökningstyper För övervakningen i de regionala trendvattendragen och för komplettering i de nationella trendvattendragen är följande undersökningstyper är aktuella: Vattenkemi i vattendrag Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag - inventering med oberoende urval (M42) Elfiske i rinnande vatten Vattenkemin provtas månatligt, 12 gånger/år. Dessutom insamlas ytterligare prover under högflöden. Riktvärdet är 6 prov under vårflod samt vid varje betydande flödestopp under sommar/höst. Den vattenkemiska en utförs av personal från Länsstyrelsen, berörda kommuner, närboende privatpersoner eller konsulter. Vattenkemin analyseras med avseende på; ph, alkalinitet/aciditet, konduktivitet, kalcium, magnesium, natrium, kalium, sulfat, klorid, fluorid, ammonium, nitrat, total-kväve, fosfat, total-fosfor, absorbans, kisel, TOC samt totalaluminium. Dessa analyser görs vid institutionen för vatten och miljö på SLU i Uppsala. Oorganiskt aluminium analyseras på

10 vattendragen i länets östra del där ph tidvis ligger under 6,0. Aluminium analyseras vid institutet för tillämpad miljöforskning (ITMm) vid Stockholms Universitet. Bottenfaunaproverna insamlas med metod M42. slokalerna är i huvudsak av forsande karaktär. Den standardiserade varianten av M42 tillämpas, vilket innebär att tre delprover tas på var femte meter på en 50 meters lokal. Totalt tas 30 delprover. Proverna insamlas direkt efter det att vårfloden avklingat för att ge en bild av bottenfaunasamhället efter vårflodens kritiska inverkan. en gör huvudsakligen av länsstyrelsen. I fjällkommunerna görs en av Aquanord AB. Provsortering och artbestämning görs av konsult. Under de kommande tre åren kommer Ekologgruppen i Landskrona att anlitas. Det primära syftet med elfisket är att skatta tätheten av öring- och laxungar. Lokalerna är därför utlagda på områden som bedömts vara gynnsamma för öringens och laxens reproduktion och som uppväxtområden för yngel. Lokalerna är vanligen 50 meter och omfattar hela vattendragsbredden. Kvantitativa elfisken (3 utfiskningar) tillämpas genomgående. Samtliga fiskar artbestäms, vägs och mäts. Genom längdfrekvensdiagram åldersbestäms öring och lax till årsungar eller äldre fisk. Därefter beräknas populationsstorleken. Huvuddelen av elfiskena utförs i Länsstyrelsens regi. Lagbäcken fiskas av Dorotea kommun. Storbäcken, Kvarnbäcken (Luspsjön), Mälskarbäcken och Raurejukke provfiskas av Aquanord AB. Datahantering/datalagring Data avseende vattenkemi lagras av SLU som är datavärd. Bottenfauna lagras på Länsstyrelsen i en särskilt framtagen databas i avvaktan på att datavärdskap fastställs. Provfiskedata inrapporteras årligen till SLU som är datavärd. Utvärdering och rapportering Valda delar av resultaten presenteras i årsrapporten för försurning och kalkning. Varje trendvattendrag redovisas separat i en bilaga där alla väsentliga resultat redovisas och kommenteras. Den årliga resultatsammanställningen och årsrapporten för kalkning och försurning finns tillgänglig på Länsstyrelsens hemsida ( En utvärdering av resultaten till och med 2010 presenterades 2012 (Ahlström 2012). Tidigare har utvärderingar genomförts 2004 för bottenfauna (Eriksson 2005) och 2006 för vattenkemi (Wilander 2006). Tidplan Tabell 1. Aktiviteter under programperioden. Undersökning/ undersökningstyp Vattenkemi i vattendrag Ca 20 ggr/år Ca 20 ggr/år Ca 20 ggr/år Ca 20 ggr/år Ca 20 ggr/år Ca 20 ggr/år Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag Elfiske i rinnande vatten t provfiske t provfiske t provfiske t provfiske t provfiske t provfiske

11 Kostnader Kostnader under programperioden kr kr kr kr kr kr Samordning och samarbetspartners/finansiärer Avseende programadministration, provtagare, metodik och utvärdering hanteras de regionala trendvattendragen identiskt med de nationella. Genom kompletterande undersökningar i de nationella trendvattendragen erhålls homogena data set även för episodkemi, oorganiskt aluminium och bottenfauna. Organisationen för programadministration och är också gemensam med kalkeffektuppföljningen. Vattenen sker i samverkan med berörda kommuner. Till viss del utför kommunerna även elfiske. Delprogrammet samfinansieras av anslagen till regional miljöövervakning och till kalkeffektuppföljning. Delprogram: Omdrevssjöar Syfte Programmet syftar till att beskriva miljötillståndet i ett slumpmässigt urval av landets sjöar. På regional nivå används programmet för vattenförvaltningens behov av screening och verifiering av förekommande miljöproblem samt för att förbättra referensunderlaget i områden där detta är bristfälligt. Förväntade resultat Resultatet ger underlag för, att med hjälp av bedömningsgrunder, beskriva miljötillståndet i länets sjöar avseende försurning, övergödning och metallpåverkan. Via regionala förtätningar erhålls verifiering av eventuella miljöproblem i sjöar som utpekats som riskobjekt via olika former av indikativa modeller. Bakgrund och strategi Rikstäckande undersökningar av landets sjöar har genomförts sedan Från början benämndes dessa Tusen sjöars undersökning och därefter Riksinventering av sjöar. Sedan 2007 har riksinventeringarna ersatts av ett omdrevsprogram som bygger på sexåriga cykler. Omdrevsprogrammet omfattar totalt 4800 slumpmässigt utvalda sjöar i landet, varav 469 ligger i Västerbotten. Sjöarna provtas på hösten med hjälp av helikopter.

12 Sjöar i Västerbotten som ingår i det nationella omdrevsprogrammet. Inför varje somgång erbjuds länsstyrelserna att genomföra regionala förtätningar. Under perioden har Länsstyrelsen genomfört av 250 sjöar (tabell 48). Förtätning av omdrevssjöar under perioden Övergödning Försurning Mineraliserade områden Torvtäktsrecipienter Sura sulfatjordar Totalt Totalt Objekturval Urvalet av objekt för regional förtätning är behovsstyrt och avgörs från år till år. För perioden 2015 till 2020 är varken omfattning eller inriktning ännu bestämd. och analys görs helt inom ramen för det nationella programmet som drivs av SLU i Uppsala, institutionen för vatten och miljö. Kvalitetssäkring

13 Undersökning och undersökningstyper Vattenkemi i sjöar en görs med hjälp av helikopter efter höstcirkulation. Vattenkemin analyseras med avseende på: ph, alkalinitet/aciditet, konduktivitet, kalcium, magnesium, natrium, kalium, sulfat, klorid, fluorid, ammonium, nitrat, total-kväve, fosfat, total-fosfor, absorbans, kisel, TOC, aluminium, järn, mangan, arsenik, kadmium, kobolt, krom, koppar, nickel, bly, vanadin och zink. Analyserna görs vid institutionen för vatten och miljö på SLU i Uppsala. Datahantering/datalagring Data lagras av SLU som är datavärd. Utvärdering och rapportering Nationella data utvärderas av SLU och används bland annat som underlag för uppföljning av miljömål och indikatorer. Regionala data används främst för statusklassning inom vattenförvaltningen. Tidplan Aktiviteter under programperioden. Undersökning/ undersökningsty p Vattenkemi i sjöar Kostnader Kostnader under programperioden. 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Samordning och samarbetspartners/finansiärer Programmet utgör en förtätning av det nationella programmet Omdrevssjöar som drivs av SLU. Arbetet med verifiering inom vattenförvaltningen avgör behovet av verifiering. Finansiering sker via särskilda projekt eller via vattenförvaltningen. Delprogram: Artövervakning flodpärlmussla Syfte Programmet syftar till att kartlägga miljötillståndet och populationernas status, samt att långsiktigt följa populationsutvecklingen och påvisa eventuella förändringar. Målet är också att beskriva livsmiljön och att bedöma eventuella hotbilder samt lämna underlag till åtgärder och till uppföljning av utförda åtgärder. Målet har även varit att kartlägga länet på nya förekomster av flodpärlmussla och beståndens utbredningsområde. Förväntade resultat Resultat från delprogrammet beskriver flodpärlmusselpopulationernas status och visar hur bestånden utvecklas med tiden. Övervakningen ger underlag till uppföljning av nationella och regionala miljömål, god status inom vattenförvaltningen, hotade arter (ÅGP) och skyddad natur (Natura 2000) samt biologisk återställning. Bakgrund och strategi Flodpärlmusslan har gått kraftigt tillbaka inom hela sitt utbredningsområde och försvunnit från ett stort antal vattendrag både globalt och i Sverige. Orsakerna till flodpärlmusslans tillbakagång är flera: pärlfiske, flottning, skogsoch jordbruk, försurning, övergödning,

14 kanalisering, dikning, vandringshinder, reglering och utsättning av icke naturlig fiskstam. Detta har föranlett att flodpärlmusslan fridlystes 1994 och är med på Naturvårdsverkets röda lista och klassad som starkt hotad. Av länets 74 flodpärlmusselförande vattendrag har föryngring, d.v.s. musslor < 50 mm, hittats i 42. Tyvärr är endast ett fåtal av dessa livskraftiga bestånd. Detta är väldigt oroväckande och många bestånd riskerar att slås ut på lång sikt om inte statusen vad gäller föryngring förbättras. Ett vattendrag med livskraftigt bestånd av flodpärlmussla med fungerande föryngring anses indikera på ett ekosystem med god ekologisk status och liten grad av mänsklig påverkan. Nationella/internationella åtaganden till miljöövervakning och förvaltning av flodpärlmusslan: - I åtgärdsprogrammet för flodpärlmussla står det att arten ska finnas kvar i livskraftiga populationer där de naturgivna förutsättningarna erbjuder det. - Flodpärlmussla finns med i bilaga 2 i EU:s habitatsdirektiv vilket innebär att arten ska uppnå gynnsam bevarandestatus. - Flodpärlmussla är med i Bernkonventionens bilaga III vilket innebär att vi ska skydda arten och dess livsmiljöer. - Sverige utgör ett kärnområde för flodpärlmusslan vilket gör att vi har ett internationellt ansvar för artens långsiktiga överlevnad. - Vi ska svara upp mot ställda miljökvalitetsmål, nationella och regionala delmål samt indikatorer. - Inom arbetet med EUs ramdirektiv för vatten är målsättningen att alla vattenförekomster ska ha god ekologisk och vattenkemisk status. Regionala delprogrammet för flodpärlmussla samordnas numera med det nationella gemensamma delprogrammet Stormusslor i vattendrag. Upplägget och strategin för det nationella programmet skiljer sig mot den regionala då störst fokus läggs på inventering enligt metoden Enkel statusbeskrivning där 1-2 längdmätningslokaler läggs ut i ett vattendrag. Regionalt har i huvudsak metoden Statusbeskrivning använts där lokaler läggs ut i ett vattendrag. Objekturval Strategin med miljöövervakning av flodpärlmussla har varit att få en så heltäckande och beskrivande bild av länets flodpärlmusselbestånd som möjligt. Inom den regionala miljöövervakningen har miljöövervakningslokaler lagts ut i 33 vattendrag. Inventering enligt undersökningstyp Statusbeskrivning (15-21 lokaler) har genomförts i 27 vattendrag. Totalinventering har ägt rum i sex vattendrag och två vattendrag har inventerats med metoden Enkel statusbeskrivning. I den nationella miljöövervakningen ingår 25 av länets musselvatten varav 14 även inventeras inom den regionala miljöövervakningen.

15 Vattendrag med flodpärlmusslan som ingår i den regionala miljöövervakningen. Kvalitetssäkring Kvalitetssäkring sker enligt undersökningstyp Stormusslor samt kvalitetsplanen framtagen av Länsstyrelsen i Västerbottens län, enheten för miljöanalys. Undersökning och undersökningstyper Övervakning av flodpärlmussla i länet sker med metoder beskrivna i Havs- och vattenmyndighetens undersökningstyp: Stormusslor. I huvudsak har metoden Statusbeskrivning använts samt att antalet lokaler i de flesta vattendragen utökats till 21 för att få högre statistik styrka (Vallin & Vennman 2002). Andra metoder som använts är totalinventering av vattendrag där samtliga individer och musslor mindre än 50 mm (föryngring) räknas samt metoden Enkel statusbeskrivning. Vid inventering enligt metodikerna ovan används även undersökningstyp Lokalbeskrivning för att beskriva vattendraget och dess närmiljö. Övervakning av flodpärlmusselvattendrag sker årligen och omdrevsperioden för varje vattendrag varierar mellan 5-10 år beroende på syfte, status och hotbild. Inom nationella miljöövervakningen är omdrevsperioden upp till 12 år. Datahantering/datalagring De inventeringsdata som erhålls från delprogrammet läggs in i den nationella stormusseldatabasen där Artdatabanen är datavärd. Insamlat originaldata förvaras även digitalt och i pärmar på Länsstyrelsen i Västerbottens län. Utvärdering och rapportering Regional utvärdering av data från delprogrammet kommer genomföras under kommande programperiod. Syftet med utvärdering av data är att beskriva beståndens status och påvisa eventuella trender vad gäller populationsstorlek, andel föryngring, täthet och längdfördelning. Syftet är också att beskriva utförda restaureringsåtgärder, framtida åtgärdsbehov och hotbilder. Resultat och aktuell info från regional miljöövervakning av flodpärlmussla presenteras på webbplatsen ljo-och-klimat/tillstandet-imiljon/sotvatten/artovervakning_flodparlmuss la/pages/default.aspx. Data från miljöövervakning av flodpärlmussla används årligen för att uppdatera miljömålsindikatorn Föryngring av flodpärlmussla som ligger ute på miljömålsportalen ( Länsstyrelsen i Västerbotten har det nationella ansvaret att årligen uppdatera indikatorn. Underlaget från miljöövervakningen används även i olika nationella utredningar och statusbedömningar.

16 Tidplan Aktiviteter under programperioden. Mätningar enligt program Mätningar enligt program Mätningar enligt program Mätningar enligt program Mätningar enligt program Mätningar enligt program Kostnader Kostnader under programperioden (Den regionala miljöövervakningen kostar årligen kr medan den nationella, som samordnas med den regionala, varierar i kostnad från år till år) kr kr kr kr kr kr Samordning och samarbetspartners/finansiärer Regionalt sker samordning med kommuner, grannlän och olika verksamhetsutövare. Samordning sker även med andra verksamheter inom Länsstyrelsen som t.ex. kalkeffektuppföljningen, vattenförvaltningen, biologisk återställning, uppföljning av skyddade områden samt åtgärdsprogrammet för hotade arter. Nationellt sker samordning med Havs- och vattenmyndigheten, länsstyrelser, Artdatabanken, Universitet och det nationella gemensamma delprogrammet för stormusslor. Samordning med miljömålsarbetet är naturlig då miljöövervakning av flodpärlmussla berör miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag och Ett rikt växt- och djurliv samt indikatorn Föryngring av flodpärlmussla. Miljöövervakningen ger underlag till arbetet med skydd och restaurering vars syfte är att skapa bättre levnadsförutsättningar och på sikt fler livskraftiga bestånd, vilket är en viktig del i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen. Delprogram: Kalkeffektuppföljning Syfte Programmet syftar till att generera underlag för kalkningsplanering samt att bedöma om kalkningens kemiska och biologiska mål uppfyllts. Förväntade resultat Resultaten förväntas spegla effekterna av hur kalkningsverksamheten fungerar. Resultaten förväntas spegla förändringar i kalkningsstrategi, doserarskötsel samt justering av kalkmängder. Resultaten ger underlag för att bedöma måluppfyllelse, för behov att förändra kalkningens utformning och genomförande samt för att eventuellt kunna avsluta kalkningsinsatser. Bakgrund och strategi Kalkningen i länet påbörjades i slutet på talet. Från början kalkades bara sjöar. Under andra halvan av 1980-talet påbörjades kalkning av vattendrag. Verksamheten expanderade kraftigt till och med Därefter har endast ett fåtal nya kalkningar påbörjats. Uppföljningen av kalkningens effekter är lika gammal som kalkningsverksamheten. Från början begränsades uppföljningen till vattenkemi. I och med att kalkningen av vattendrag påbörjades startade även av bottenfauna och elfiske. Under 1990-talet genomfördes sporadiska nätprovfisken i kommunal regi. Under perioden genomfördes nätprovfisken av samtliga målsjöar, med undantag för mycket stora sjöar samt put and take sjöar. Kalkningsverksamheten är organiserad i åtgärdsområden. Åtgärdsområdet är ett samlat planeringsområde där hela vattensystemet kan beröras av kalkning. I åtgärdsområdet finns utpekade målområden i sjöar och vattendrag. För varje målområde finns specifika

17 vattenkemiska mål som baseras på ett ph-värde som ej ska underskridas. De biologiska målen är generella. För sjöarna ska fiskfaunan hysa unga stadier av försurningskänsliga arter. För vattendragen ska bottenfaunan hysa surhetskänsliga arter och tätheten av öringungar ska överskrida 5 årsungar/100 m 2. Kalkade åtgärdsområden i Västerbotten. Objekturval Det finns 94 aktiva åtgärdsområden i länet. Antal målområden i sjöar uppgår till 98 med en total yta av 51,1 km2. Målområdena i vattendrag omfattar 923 km fördelade på 101 vattendrag. I samtliga målområden bedrivs vattenkemisk uppföljning. I samtliga åtgärdsområden som innefattar målområden i vattendrag bedrivs också uppföljning av bottendjur och fisk. Kvalitetssäkring Alla vattenprovtagare har dokumenterad och lång erfarenhet av. Vid inskolning av nya provtagare ges noggranna instruktioner och nya provtagare godkänns inte förrän Länsstyrelsen bedömt att en kan genomföras utan risk för försämrad kvalitet. Proven skickas utan dröjsmål med svarspost eller bussgods till laboratoriet. Utbildningen av nya bottenfaunaprovtagare är rigorös. Upplärningen omfattar minst en fältsäsong där nya provtagare jobbar som assistent till en rutinerad provtagare. Detta gäller även när konsult anlitas. Provsortering och artbestämning görs av konsult. I upphandlingen ställs krav på utsorteringen noggrannhet. Minst 90 % av djuren ska vara utplockade. Som kontroll eftersorterar Länsstyrelsen ett antal prov/år. Med undantag för simuliidae, oligochaeta och chironomidae sker bestämningen till artnivå. För övriga grupper görs bara undantag för dokumenterat svårbestämda arter. Länsstyrelsen skickar prover för kontroll av artbestämning till oberoende expert. För elfisket har Länsstyrelsen utarbetat en separat kvalitetshandbok. Ny personal introduceras både teoretiskt och praktiskt. I introduktionen ingår även hjärt- och lugnräddning Undersökning och undersökningstyper För kalkeffektuppföljningen tillämpas följande undersökningstyper: Vattenkemi kalkeffektuppföljning Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag M42-inventering med riktat urval Elfiske i rinnande vatten Provfiske i sjöar

18 Vattenkemi Den vattenkemiska uppföljningen bygger på ett system med målpunkter och styrpunkter. Målpunkterna är belägna i målområdena och indelas i tre nivåer beroende på sfrekvens. Nivå 1 innebär ungefär 20 prov/år och används i vattendrag som kalkas med doserare. Antal prov är riktvärden och i princip insamlas ett prov/vecka under doserarens driftsperiod. Vid högflöden tas ytterligare ett prov/vecka. Nivå 2 avser normalt målpunkter i målområdets nedre del där kalkdosen ofta är lägst. Dessa provpunkter är i huvudsak belägna vid vägar som plogas under vintern. Prov tas vid minst sex tillfällen under våren och i samband med eventuella högflöden under sommaren och hösten. Nivå 3 utgörs av målpunkter som ligger i biflöden eller högt upp i huvudvattnen. Dessa provpunkter är ofta svåråtkomliga och kräver en betydande insats vid under framför allt vårfloden. Minst två prov tas under våren och ytterligare prov tas i samband med höglöden under sommar och höst. Målsättningen med en är att det lägsta ph-värdet under året ska registreras. Därför koncentreras en till perioder med högflöden. Totalt finns det 159 målpunkter i vattendrag. Styrpunkterna är i regel belägna i kalkade biflöden. Dessa provtas enligt samma strategi som målpunkter med nivå 3. Styrpunkter som är belägna ovanför doserarna provtas enligt samma frekvens som målpunkter med nivå 1. Total finns 93 styrpunkter i vattendrag. Sjöar som utgör målområden provtas på vintern och efter vårcirkulationen. Vid behov tas även ett prov på hösten. Kalkade sjöar som inte är målsjöar (åtgärdssjöar) provtas vid ett tillfälle efter vårcirkulationen. Vinterproverna tas mitt på sjön. en efter vårcirkulationen sker i regel mitt på sjön. Det finns totalt 98 målpunkter och 144 styrpunkter i kalkade sjöar. en ombesörjs av berörda kommuner, Länsstyrelsen eller närboende personer. efter vårcirkulationen sker huvudsakligen med hjälp av helikopter. Proven skickas via svarspost eller bussgods till laboratoriet. Den totala provmängden varierar mellan åren till följd av vattenflödet. I regel insamlas prov/år. Proven analyseras med avseende på ph, alkalinitet, konduktivitet, vattenfärg, kalcium, magnesium, natrium och kalium. Analyserna utförs av Länsstyrelsens i Jämtlands vattenlaboratorium i Östersund. Provsvaren skickas via e-post till samtliga provtagare inom 24 timmar efter att proven anlänt till laboratoriet. På målpunkterna i vattendrag som provtas enligt nivå 1 eller 2 analyseras även oorganiskt aluminium vid två tillfällen under vårfloden. Dessa analyser utförs vid institutet för tillämpad miljöforskning (ITM) vid Stockholms Universitet. Bottenfauna Inom varje åtgärdsområde provtas bottenfaunan på en till fyra lokaler. Antalet lokaler beror på åtgärdsområdets storlek och antal målområden. slokalerna är i huvudsak av forsande karaktär och provtas årligen. Proverna insamlas med M42. Den modifierade artsöksvarianten av M42 tillämpas, vilket innebär att prover tas på samtliga biotoptyper inom lokalen. Totalt provtas 88 lokaler årligen. Proverna insamlas direkt efter det att vårfloden avklingat för att ge en bild av bottenfaunasamhället efter vårflodens kritiska inverkan. en görs av Länsstyrelsen eller Aquanord AB. Provsortering och artbestämning görs av konsult. Under de kommande tre åren kommer Ekologgruppen i Landskrona att anlitas. Elfiske Inom varje åtgärdsområde finns en till 25 elfiskelokaler. Antalet lokaler beror på åtgärdsområdets storlek och antal målområden. Samtliga lokaler provfiskas årligen, vilket innebär cirka 230 provfisken. Det primära syftet med elfisket är att skatta tätheten av öring- och laxungar. Lokalerna är därför utlagda på områden som bedömts vara gynnsamma för öringens och laxens reproduktion och som uppväxtområden för yngel. Lokalerna är vanligen 50 meter långa och omfattar, med enstaka undantag, hela vattendragsbredden. Kvantitativa elfisken (3 utfiskningar) tillämpas genomgående. Samtliga fiskar artbestäms, vägs och mäts. Genom längdfrekvensdiagram åldersbestäms öring och lax till årsungar eller äldre fisk. Därefter beräknas populationsstorleken. Huvuddelen av elfiskena utförs i Länsstyrelsens regi. I Åsele och Dorotea ombesörjs fisket av respektive kommun. I Vilhelmina och Norsjö görs elfisket av Aquanord AB. Nätprovfiske Under perioden genomfördes nätprovfiske i merparten av målsjöarna. I slutet

19 av perioden genomfördes förnyade fisken i sjöar där fiskfaunan uppvisade tveksam status. I nuläget är det oklart i vilken omfattning ytterligare fisken kommer att ske. Nätprovfisket utförs enligt den standardiserade metoden med nät av typen Norden med 12 maskstorlekar. Provfisket genomförs i Länsstyrelsens regi. Datahantering/datalagring Data avseende vattenkemi lagras temporärt på länsstyrelsen. När det finns fungerande rutiner för leverans av data till SLU (datavärd) kommer detta att ske. Bottenfauna lagras på Länsstyrelsen i en särskilt framtagen databas i avvaktan på att datavärdskap utses. Provfiskedata inrapporteras årligen till SLU som är datavärd. Utvärdering och rapportering Alla data från kalkningens effektuppföljning sammanställs och utvärderas årligen. Resultaten publiceras i bilagor till årsrapporten. I årsrapporten presenteras valda delar av resultaten anpassat utifrån en bredare målgrupp. Årsrapporten med bilagor finns tillgänglig på Länsstyrelsens hemsida ( Tidplan Aktiviteter under programperioden. Undersökning/ undersökningstyp Vattenkemi - kalkeffektuppföljning Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag M42 Elfiske i rinnande vatten t provfiske t provfiske t provfiske t provfiske t provfiske t provfiske Provfiske i sjöar Ej bestämt Ej bestämt Ej bestämt Ej bestämt Ej bestämt Ej bestämt Kostnader Delprogrammet bekostas helt av anslaget till kalkeffektuppföljning Samordning och samarbetspartners/finansiärer Avseende programadministration, provtagare, metodik och utvärdering hanteras kalkeffektuppföljningen gemensamt med övervakningen av trendsjöar och trendvattendrag. Vattenen sker i samverkan med berörda kommuner. I Dorotea och Åsele utför kommunerna även elfisket. Delprogram: Flodmynningar Syfte Delprogrammet syftar till att följa långsiktiga vattenkemiska trender i älvar avseende halter och ämnestransporten till havet. Förväntade resultat Resultaten förväntas spegla effekter kopplade till storskalig förändring av markanvändning, betydande förändringar avseende punktutsläpp samt förändring avseende diffus påverkan och klimat. Bakgrund och strategi Den nationella en av flodmynningar tillkom redan i slutet av talet och är därmed ett av de äldsta miljöövervakningsprogrammen. Numera omfattar det nationella programmet 47 stationer, varav fem är belägna i Västerbotten. Under perioden 2001 till 2009 bedrev Skellefteå

20 kommun en regional övervakning av ytterligare fem lokaler. Tre av dessa drevs under 2008/09 av institutionen för vatten och miljö vid SLU i Uppsala. Sedan den senaste revideringen 2010 har lokalerna i Skellefteå införlivats i den regionala miljöövervakningen. Dessutom tillkom stationer i Sävarån och Hörnån. Objekturval I det nationella programmet ingår Skellefteälven, Rickleån, Umeälven, Öreälven och Lögdeälven. I det regionala programmet ingår Åbyälven, Byskeälven, Kågeälven, Bureälven, Mångbyån, Sävarån och Hörnån. slokalerna är belägna nära utloppet till havet med hänsyn taget till lämplig splats. Vattendrag som ingår i det nationella och regionala flodmynningsprogrammet. Kvalitetssäkring Det nationella programmet drivs och administreras via institutionen för vatten och miljö vid SLU i Uppsala. Det regionala programmet drivs av länsstyrelsen. en i Skellefteå kommun ombesörjs av kommunen. en i Umeå kommun görs av länsstyrelsen. sker av utbildad/ackrediterad personal. Analyser sker av institutionen för vatten och miljö vid SLU i Uppsala. Undersökning och undersökningstyper Vattenkemi i vattendrag Samtliga stationer provtas en gång i mitten av varje månad. Proven analyseras med avseende på: ph, alkalinitet/aciditet, konduktivitet, kalcium, magnesium, natrium, kalium, sulfat, klorid, fluorid, ammonium, nitrat, total-kväve, kjeldahlkväve, fosfat, total-fosfor, absorbans, kisel, TOC, turbiditet, total-aluminium, järn, mangan, koppar, zink, kadmium, bly, kvicksilver, krom, nickel, kobolt, arsenik samt vanadin. På de nationella stationerna analyseras dessutom permanganatförbrukning och kvicksilver. Datahantering/datalagring Data lagras av SLU som är datavärd. Utvärdering och rapportering För det nationella programmet uppdateras transportberäkningarna årligen. Resultaten redovisas på SLU:s hemsida.

21 Tidplan Aktiviteter under programperioden. Undersökning/ undersökningsty p Vattenkemi i vattendrag Månatlig Månatlig provtagnin g Månatlig provtagnin g Månatlig Månatlig Månatlig Kostnader Kostnader under programperioden kr kr kr kr kr kr Samordning och samarbetspartners/finansiärer Programmet är integrerat med det nationella flodmynningsprogrammet avseende och analyser (exkl permanganatförbrukning och kvicksilver). en i Skellefteå ombesörjs av kommunen. Delprogrammet samfinansieras av anslagen till regional miljöövervakning och till kalkeffektuppföljning. Delprogram: Metaller och miljögifter i fisk Syfte Länsstyrelsens delprogram för undersökning av metaller och organiska miljögifter i fisk syftar i första hand till att bestämma nivåer men också upptäcka långsiktiga förändringar av halter i fisk som effekt av förändringar i miljöbelastning. Påverkan bedöms huvudsakligen komma från diffusa källor (såsom deposition) men också aktiviteter som skogsbruk m.m. Förväntade resultat Resultatet förväntas visa regionala haltskillnader som beror av naturgivna förutsättningar, exempelvis berggrund, samt varierande antropogen belastning. Programmet förväntas också kunna upptäcka förändring över tiden som beror av förändrad antropogen belastning. Bakgrund och strategi en av metaller och organiska miljögifter startade Övervakningen har bedrivits i sju trendsjöar enligt ett rullande schema med vart tredje år. Vid varje stillfälle analyseras tio fiskar med avseende på metaller. På samma fiskar analyseras ett samlingsprov avseende organiska miljögifter. Programmet har inte kunnat genomföras som planerat. Orsaken är att fisk i avsedd storlek inte har kunnat fångas i tre av sjöarna (Djuphålstjärnen, Ytterträsket och Svartvattnet). Dessutom har rödingen i Mellan- Rissjön försvunnit till förmån för abborre, vilket brutit tidsserien. En utvärdering av resultaten visar också stora åldersvariationer på den insamlade fisken. Eftersom flera av de analyserade ämnena ökar med fiskens ålder har detta inneburit stora individuella variationer. Länsstyrelsen avser att fortsätta med delprogrammet under den kommande programperioden. Vi har emellertid inte bestämt hur övervakningen ska utformas. Delvis beror detta på att vi följer utvecklingen inom det gemensamma delprogrammet för provbankning och analys av miljögifter i fisk. Det ena huvudalternativ som vi överväger är att fortsätta nuvarande programupplägg, vilket

22 förutsätter att sjöarna med dålig fisktillgång ersätts. Det andra alternativet innebär att nuvarande program ersätts med ett omdrevsprogram med fler sjöar, glesare samt samlingsprover även för metaller. För att erhålla homogenare samlingsprover avser vi, i alternativ två, att övergå till fisk i storleksintervall 8-12 cm. Med upplägget enligt alternativ två skulle antalet undersökta sjöar kunna öka från 7-8 till närmare 30. Objekturval Tidigare provtogs 7-8 sjöar i länet med avseende på metaller och miljögifter, dessa har provagits sedan Från 2015 kommer endast fyra provtas enligt nedanstående schema. Detta är dock en preliminär plan som kan komma att ändras under programperioden. Sjöar som provfiskas och där fisken analyseras på miljögifter och metaller. Sjö Magasjön X X Sidensjön X X Lill-Bursjön X X Täftesträsket X X Kvalitetssäkring Fisken som fångas vid provfisken handhas, paketeras och skickas av länsstyrelsen enligt de instruktioner som Naturhistoriska riksmuseet tagit fram. Individerna (10 st) som provtas väljs ut och provbereds av personal på Naturhistoriska riksmuseet, enheten för miljögiftsforskning, inför analys. Analysen utförs sedan på metaller och på organiska miljögifter av ITM, Institutionen för Tillämpad miljövetenskap. Undersökning och undersökningstyper Naturvårdsverkets undersökningstyp: Metaller och organiska miljögifter i fisk, sjöar och vattendrag. Datahantering/datalagring Se NV:s undersökningstyp: Metaller och organiska miljögifter i fisk, sjöar och vattendrag. Datavärd är IVL ab. Utvärdering och rapportering En utvärdering av programmet genomfördes under den gångna programperioden (2011). Den revidering av programmet som har diskuterats är ännu inte genomförd. Utvärderingen bekräftar dock de brister som vi bedömt finns i nuvarande program. Ytterligare utvärderingar ser vi inte som nödvändiga för att ändra strategi. Tidplan Aktiviteter under programperioden. Undersökning/ undersökningstyp Metaller och organiska miljögifter i fisk (referenssjöar)

23 Kostnader Kostnader under programperioden. Undersökning/ undersökningstyp Metaller och organiska miljögifter i fisk (referenssjöar) kr kr kr kr kr kr Samordning och samarbetspartners/finansiärer Delprogrammet har hittills finansierats i sin helhet med RMÖ-medel. Delprogram: Artövervakning lax och havsöring Syfte Programmet syftar till att följa lång- och kortsiktiga förändringar av reproduktionsframgången för lax och havsöring i länets kvarvarande älvar med naturlig reproduktion av lax. Förväntade resultat Resultaten förväntas spegla effekterna av naturliga variationer samt effekter av mänsklig påverkan. Av särskilt fokus är att följa effekterna av olika förvaltningsåtgärder, exempelvis förändringar av fisketrycket. Även en förändrad överlevnad av rom och yngel, exempelvis orsakad av M74, kan följas via övervakningen. Bakgrund och strategi Elfiskeundersökningar i länets laxälvar har pågått sedan i början på 80-talet. Undersökningarna har utförts av olika aktörer såsom Fiskeriverket, Projekt Västerbottenslax och Länsstyrelsen. Reproduktionsframgången påverkas av både naturliga variationer och mänskliga aktiviteter. För att skilja naturliga variationer från effekter kopplad till mänsklig påverkan behövs långa mätserier med årliga provfisken. Lax och havsöring påverkas av en rad faktorer i miljön. De har också ett stort kommersiellt och rekreativt värde och fisket regleras både i havet, längs kusten och i älvarna. Dessutom pågår ständigt åtgärder för att gynna reproduktionen i form av förbättrade vandringsmöjligheter och restaurering av biotoper. En effektiv förvaltning förutsätter en löpande övervakning av beståndens status. Underlaget behövs för att följa effekter av genomförda åtgärder och för att besluta om nya. Objekturval Övervakningen omfattar Åbyälven, Byskeälven, Kågeälven, Rickleån, Sävarån, Vindelälven, Öreälven samt Lögdeälven. Provfiske sker årligen på ca 100 lokaler. Det primära syftet med elfisket är att skatta tätheten av öring- och laxungar. Lokalerna är därför utlagda på områden som bedömts vara gynnsamma för öringens och laxens reproduktion och som uppväxtområden för yngel.

24 Älvsträckor med naturligt reproducerande lax som omfattas av övervakning. Kvalitetssäkring För elfisket nyttjas enbart personal med lämplig utbildning och som dessutom har god vana av provfiske i stora vattendrag. Undersökning och undersökningstyper Elfiske i rinnande vatten. Elfiskena utförs årligen under augustiseptember. Genomgående nyttjas en utfiskning. Samtliga fiskar artbestäms, vägs och mäts. Genom längdfrekvensdiagram åldersbestäms öring och lax till årsungar eller äldre fisk. Därefter beräknas populationsstorleken med fasta p-värden som framtagits av Fiskeriverket. Åbyälven och Byskeälven fiskas av länsstyrelsen i Norrbotten (tidigare Fiskeriverkets utredningskontor). Övriga älvar fiskas av Länsstyrelsen. Datahantering/datalagring Provfiskedata inrapporteras årligen till SLUaqua som är datavärd. Utvärdering och rapportering Resultaten bearbetas årligen med beräkning av tätheter och jämförelse över tid. Valda delar presenteras inom ramen för den årsrapport som behandlar försurning och kalkning. Resultaten ingår i Sveriges årliga rapportering avseende östersjölaxens status (WGBAST). Resultaten nyttjas också som underlag för frågeställningar kopplade till förvaltningen av lax (exempelvis Rivinoja & Carlsson 2007). Tidplan Aktiviteter under programperioden. Undersökning/ undersökningstyp Elfiske i rinnande vatten t provfiske t provfiske t provfiske t provfiske t provfiske t provfiske Kostnader Kostnader under programperioden kr kr kr kr kr kr

25 Samordning och samarbetspartners/finansiärer Programmet är samordnat med den nationella övervakningen av lax och havsöring. Lokalurval och genomförande bygger på rekommendationer från Fiskeriverket. I Sävarån sker övervakningen inom ramen för kalkeffektuppföljningen. Delprogrammet bekostas av anslagen till regional miljöövervakning, kalkeffektuppföljning och fiskevård. Fiskena i Åbyälven och Byskeälven finansieras via nationella anslag. Delprogram: Grundvattenkemi i Norrland Syfte Syftet med delprogrammet är att med god upplösning, via trend- och omdrevsstationer kunna övervaka den kemiska statusen i grundvattenmagasinen och följa grundvattenkemiska trender, både i referensområden och potentiella riskområden. Förväntade resultat Genom delprogrammet förväntas ökad kunskap om kemisk status i viktiga grundvattenmagasin. Resultatet av övervakningen blir bättre kunskap om den kemiska statusen i vårt grundvatten. I de fall föroreningar påträffas kan insatser för att åtgärda dessa samt fortsatt övervakning sättas in. Delprogrammet ska förstärka den nationella övervakningen samt så långt möjligt svara upp mot Vattenförvaltningens behov av kontrollerande övervakning av grundvatten. Bakgrund och strategi Ett rent grundvatten är en viktig råvattenresurs för dricksvatten men även en förutsättning för många terrestra och akvatiska ekosystem. Den kemiska övervakningen av grundvatten är generellt sett eftersatt och kunskapsnivån därför låg. Behovet av att övervaka grundvattenmagasin med hög föroreningsrisk är stort, på grund av hotbilden från både nuvarande och framtida föroreningar. För att kompensera den låga kunskapsnivån genomfördes en nationell påverkansanalys 2008 och låg till grund för verifierande undersökningar på länsnivå under Norrlandslänen genomförde även en miljögiftsundersökning i grundvatten under En ny nationell påverkansanalys genomfördes 2013 och kan ligga till grund för vidare utveckling av delprogrammet. Genom ett utvecklingsprojekt för de fyra Norrlandslänen har Strategi för gemensam regional övervakning av grundvatten i Norrland tagits fram och ligger till grund för det gemensamma delprogrammet. Vi kan nu effektivare nyttja data från de råvattenanalyser i kommunala grundvattentäkter som finns registrerade i Vattentäktsarkivet samt få en mer kostnadseffektiv övervakning av andra grundvattenmagasin med olika påverkansrisker. Detta ökar den samlade kunskapen om kemisk status i viktiga grundvattenmagasin och vi får bättre kontroll över eventuella stigande trender. Delprogrammet startade i viss utsträckning 2011, utökades 2012 med stationer för kontrollerande övervakning enligt Vattendirektivet och utvärderas under våren 2014 av SGU, tillsammans med andra gemensamma grundvattenövervakningsprogram. Utifrån utfallet av utvärderingen kommer nuvarande delprogram att revideras, men tills vidare pågår delprogrammet enligt tidigare plan. Genom delprogrammet ska vi kunna utvärdera indikatorer för uppföljning av miljömålet Grundvatten av god kvalitet samt ge underlag för uppföljning av miljömålen Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag och Giftfri miljö. Speciellt för de preciseringar som berör vattenkvalitet för dricksvattenförsörjning och för en god livsmiljö för växter och djur. Objekturval I utvecklingsprojektet gjordes ett strategiskt urvalsarbete beträffande stationer, parametrar och frekvenser för i olika typologiområden. Grunden är det förslag till regional grundvattenövervakning som SGU redovisade till Vattenmyndigheterna 2007 samt de olika undersökningar som genomförts i Vattenförvaltningsarbetet. I vissa fall kan det vara tillräckligt att övervaka de parametrar som är obligatoriska enligt Vattendirektivet men även andra relevanta parametrar kan läggas till. Utgångspunkten är att trendstationerna ska övervakas årligen med mätningar minst två gånger per år och att omdrevsstationerna ska övervakas i ett sex års rullande schema.

26 Kvalitetssäkring Rutiner för kvalitetssäkring i olika led har tagits fram och beskrivs närmare i den gemensamma strategin samt i dess handledning. Rutinerna kommer att vidareutvecklas i samverkan med SGU. Undersökning och undersökningstyper Metoder beskrivs närmare i strategin. s- och analysmetoder enligt SGU- FS 2014:1. Aktuell och anpassad undersökningstyp saknas. Datahantering/datalagring Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) är datavärd för nationell och regional kemisk grundvattenövervakning samt lagrar idag i Vattentäktsarkivet kommunala metadata och analysdata om grundvattenförekomster och vattentäkter. Länen levererar för närvarande själva analysdatat till datavärd. Respektive län ansvarar även för datainlagring i VISS 1. Utvärdering och rapportering Enklare utvärderingar av resultaten, bland annat med hjälp av Bedömningsgrunder för grundvatten samt MKN för grundvatten och dricksvatten, görs årligen på respektive länsstyrelse. Resultaten kan redovisas i rapporter, på länens hemsidor samt i VISS. De kan även vara ett underlag i ärendehantering. En större programutvärdering planeras Tidplan Aktiviteter under programperioden. Undersökning/ undersökningsty p Grundvattenkemi i Norrland Utveckling av ett gemensamt delprogram för hela Sverige Nytt program utvärdering utvärdering Omfattande utvärdering utvärdering enligt pågående program utvärdering Planering för reviderat program utvärdering 1 Vatteninformationssystem Sverige

27 Kostnader Kostnader under programperioden. Undersökning/ undersökningsty p Grundvattenkemi i Norrland Projektmedel utvärderings medel Samordning och samarbetspartners/finansiärer Stationsurval, parametrar och frekvenser samordnas mellan Norrlandslänen. Samordning sker också med kommunala program för dricksvattenkontroll. Delprogrammet anpassas till behoven av kontrollerande grundvattenövervakning enligt Vattenförvaltningen. Kommuner och verksamhetsutövare kan delta genom sina ordinarie råvattenar. Vattenförvaltningens kartläggningsarbete är också ett viktigt underlag till delprogrammet. Utvecklingsbehov och brister En rapport om grundvattenövervakningen i Norrland tas nu fram och där kommer brister och utvecklingsbehov att diskuteras. Dessutom kommer den pågående stora utvärderingen som SGU gör av de två regionala gemensamma grundvattenkemiska övervakningsprogrammen också att peka ut brister och utvecklingsbehov. Troligen kommer ett förslag om att programmen slås ihop till ett enda gemensamt regionalt delprogram. Delprogram: Grundvattennivåer i Norrland Syfte Det övergripande syftet med delprogrammet är att förtäta det nationella övervakningsprogrammet för grundvattennivåer så det bättre kan svara mot de regionala och nationella krav och behov som finns. Utgångspunkten för förtätningen är nivåmätningar vid kommunala grundvattentäkter, samt regionala kompletteringar av mätstationer i områden som identifierats som intressanta ur övervakningssynpunkt, såsom ytterligare referensmätningar eller övervakning i potentiella riskområden där grundvattenkvalitén kan påverkas negativt av förändrade grundvattennivåer. På sikt bör även övervakning av grundvattenberoende ekosystem inkluderas, när sådan metodik finns framtagen. Förväntade resultat Data ska kunna utgöra underlag för miljömålsuppföljning och vattenförvaltningens behov, samt följa trender kopplade till klimatförändringar. En utökning av den nationella övervakningen ger bättre regional kunskap om kvantitativ status i grundvattenmagasinen och om påverkansrisker. I de fall problemområden upptäcks kan insatser för att åtgärda dessa samt utökad övervakning sättas in i tid. Bakgrund och strategi Stora uttag av grundvatten påverkar strömningsvägarna i grundvattenmagasinen vilket kan leda till kvalitetsproblem som saltvatteninträngning och förändrade redoxförhållanden. Detta kan i sin tur leda till förhöjda halter av t ex tungmetaller. Sådana förändringar kan påverka både dricksvattnet och grundvattenberoende ekosystem. Även nivåförändringarna i sig kan påverka de grundvattenberoende ekosystemen. Övervakning i potentiella riskområden där grundvattenkvalitén kan påverkas negativt av förändrade grundvattennivåer kan exempelvis ske i områden med sulfidjordar längs Norrlandskusten, i mineraliserade områden, i områden som har riskklassats med avseende på kemisk status, eller i kustnära områden med risk

28 för saltvatteninträngning, allt utifrån de regionala behov som finns. Förtätning av den nationella nivåövervakningen görs med utgångspunkt av de nivåmätningar som genomförs i kommunala vattentäkter. I delprogrammet ingår även sammanställning av tidigare nivåmätningar som utförts i de kommunala vattentäkterna, vilket ger värdefulla tidsserier över nivåvariationerna i grundvattnet. Övervakningsprogrammet ska bidra till vattenförvaltningens behov där krav finns på ett övervakningsnät som innehåller tillräckligt antal representativa övervakningspunkter för att uppskatta grundvattennivån i varje grundvattenförekomst eller grupp av förekomster, där hänsyn tas till kort- och långsiktiga variationer i grundvattenbildningen. Idag saknas en relevant gruppering av grundvattenförekomster med hänsyn till kvantitativ status. När sådan finns kan stationsurvalet behöva ses över. Objekturval Objekturval görs inom delprogrammet. Sammanställning av kommunala vattentäkter med nivåmätningar finns framtagen, samt en sammanställning av olika riskfaktorer som stöd för urval. Kvalitetssäkring Kvalitetssäkring görs utifrån instruktioner i Grundvattenkemi, strategier för övervakning samt den handledning, Miljöövervakning grundvattennivåer, som tagits fram av SGU, länsstyrelserna och vattenmyndigheterna gemensamt. Undersökning och undersökningstyper Grundvattennivåmätning görs med datalogger eller manuell mätning. Nivåmätningarna görs årligen under hela programperioden , med den frekvens som anses tillräcklig utifrån syftet med mätningen. Se bl.a. SGUs föreskrifter om övervakning av grundvatten (SGU-FS 2014:1) samt handledningen Miljöövervakning grundvattennivåer. Data samlas även in från nivåmätningar som görs vid kommunala vattentäkter. Större vattentäkter med vattendom kan ha ett krav på sig att kontrollera grundvattennivåerna medan mindre täkter kontrollerar nivåerna på frivillig basis. Datahantering/datalagring Analyser av tidsserier görs inom delprogrammet, där jämförelser mellan referensområden och mer påverkade områden görs, för att upptäcka eventuella skillnader i nivåvariationen och långsiktiga trender. Data levereras till SGU, som tar emot data inom ramen för Grundvattennätet. Länsstyrelsen samlar in data från kommunala vattentäkter för kvalitetssäkring innan leverans. Respektive län, alternativt utsett län för samordning, ansvarar för dataleveranser till SGU och datainlagring i VISS. Utvärdering och rapportering Data utvärderas gemensamt med data från den nationella nivåövervakningen. Gemensam större utvärdering av undersökta grundvattenmagasin planeras år Alla år görs enklare utvärderingar i varje län. Resultat redovisas genom rapporter samt i VISS. Tidplan Aktiviteter under programperioden. Undersökning/ undersökningstyp Grundvattennivåer i Norrland utvärdering utvärdering utvärdering utvärdering Stor utvärdering utvärdering Planering för reviderat program

29 Kostnader Kostnader under programperioden. Undersökning/ undersökningstyp Grundvattennivåer i Norrland kr kr kr kr kr +utvärderingsm edel kr Samordning och samarbetspartners/finansiärer Programmet samordnas så långt som det är möjligt med sydlänens delprogram för övervakning av Grundvattennivåer i områden med överuttag, samt med delprogrammet Syfte Syftet med undersökningarna inom Ume- och Vindelälvens avrinningsområde är att beskriva och långsiktigt följa det kemiska och biologiska tillståndet i områdets vatten. Tillståndet skall relateras till påverkan från punktkällor, markanvändning, enskilda avlopp, luftnedfall och klimatfaktorer. Transporter och tillförsel av kväve, fosfor och organiska ämnen skall åskådliggöras för systemet. Trender skall relateras till förändringar av tillförsel från olika källor och klimatfaktorer. Resultaten från undersökningarna ska kunna relateras till belastande utsläpp och andra störningar i naturen. De ska också ge underlag för utvärdering, planering och utförande av miljöskyddande åtgärder. Bakgrund och strategi Det samordnade recipientkontrollprogrammet för Ume- och Vindelälven innefattar samt några biflöden och även kustområdet. Sista en sker vid havsstationen vid Bredskär. Föreliggande kontrollprogram gäller från år Översyn av programmet kan ske vid förändringar av belastningssituationen i Grundvattenkemi i Norrland. SGU är en given samarbetspartner. Delprogram: Samordnad recipientkontroll för Ume- och Vindelälven recipienten eller av andra skäl som t.ex. implementering av vattendirektivet. Undersökningar och undersökningstyper Programmet för Vindel- och Umeälven omfattar följande moment: Vattenkemi (fysikalisk-kemisk), inklusive interkalibrering Vattenföring och transporter Bottenfauna Växtplankton skall utföras enligt anvisningar i Naturvårdsverkets Handbok för miljöövervakning. Provtagare skall vara utbildade och minst uppfylla krav enligt SNFS 1990:11, MS:29. Provtagaren ska även uppvisa dokumenterad erfarenhet från liknande uppdrag. Laboratoriet som anlitas för analyser skall vara ackrediterat. Bas för vattenkemi skall ske 5 ggr/år (februari, maj, juni, augusti och oktober) vid samtliga stationer i Vindel- och Umeälven utom NÖ1 och NÖ2 där sker 12 ggr/år. Totalt ingår 22 stationer (tabell 1) i en.

30 Översiktskarta med sstationer för samordnad recipientkontroll i Ume- och Vindelälven. Vattenkemi sstationer för vattenkemiska undersökningar inom övervakningen av Vindeloch Umeälven i Västerbottens län. Benämning Tidigare benämning Lägesbeskrivning Y-koordinat X-koordinat U1 Ny Ref. uppströms Hemavan U2 U2 Ajaure U3 U3 Stensele Ubf1 Ubf1 Juktån U4 U4 Blåvikssjön Ubf2 Ubf2 Lycksbäcken U5 U5 Tuggensele U6 U6 Bjurfors N Ubf3 Ubf3 Ramsan U7 U1 Vännäs vattenverk Vbf1 Vbf1 Tjulån Vbf2 Vbf2 Laisälven V1 V1 Sorsele V2 V2 Vindelngransele Vbf3 Vbf3 Vormbäcken V4 Vindelälven bro

31 Vbf4 Vbf4 Hjuksån NÖ1 V4/PMK Maltbränna V5 V5/U2 Vännäsby, ovan bro NÖ2 U8/PMK Stornorrfors U8 U5 Sydspetsen Ön U9 U7 Nya Obbolabron U10 U8 Nedströms SCA Vattenföring och transporter Vattenföringsdata hämtas från sex stycken stationer, tabell nedan, av ansvarig uppdragstagare av recipientkontrollen i Vindeloch Umeälven (i den mån dessa ej omfattas av affärssekretess p.g.a. avregleringen av elmarknaden). I första hand skall dygnsflöden användas. Går det ej att erhålla dygnsflöden skall veckoflöden användas. Stationer för vattenföringsbestämning och transportberäkning inom övervakningen av Vindel och Umeälven i Västerbottens län. Q = vattenföring, T = transport. Benämning Lägesbeskrivning Motiv Moment U2 Ajaure Övre Umeälven Q, T U5 Tuggensele Flödet i Umeälven i skogslandet Q, T V1 Sorsele Flödet i övre Vindelälven Q, T NÖ1 Maltbränna Flödet i Vindelälven Q, T NÖ2 Stornorrfors Sammanlagda flödet från Ume- och Vindelälven Q, T U8 Sydspetsen Ön Sammanlagda transporten från Ume- och Vindelälven Q1, T2 1Flödet i U8 beräknas med arealkorrigering utgående från flödet i NÖ2 2För att beräkna transporten vid U8 adderas transporter vid NÖ2 med utsläpp från de verksamheter som finns längs Umeälvens sträckning fram till U8 Årstransporter skall beräknas för fosfor, kväve och TOC vid de sex stationerna. Dessutom skall transport av metaller beräknas för NÖ1. Transportberäkningar skall ske i enlighet med anvisningar i gällande Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (för närvarande: Naturvårdsverkets rapport 4913), vilket innebär att dygnsflöden skall multipliceras med interpolerade dygnshalter varefter samtliga dygnstransporter summeras för hela året. I de fall endast veckoflöden finns tillgängliga antas varje veckoflöde gälla för samtliga 7 dygn aktuell vecka (enligt riktlinjer från SLU), varvid antagna dygnsvärden erhålls som kan multipliceras med interpolerade dygnshalter. Bottenfauna utförs enligt anvisningar i EN (sparkmetod) och SS (Ekmanhuggare) samt enligt Naturvårdsverkets Handbok för miljöövervakning. Vilken smetodik som är lämplig att använda bestäms vid första en beroende på vattendragets utseende.

32 en utförs under hösten (oktober) var tredje år med start år Prover tas på fyra lokaler (tabell 3) i området. sstationer för undersökning av bottenfauna inom övervakningen av Vindel- och Umeälven i Västerbottens län. Benämning Lägesbeskrivning Frekvens ggr/år Y-koordinat X-koordinat BF1 Juktån Vart tredje år BF2 Lycksbäcken Vart tredje år BF3 Tjulån Vart tredje år BF4 Vormbäcken Vart tredje år Analysparametrar för vattenkemiska undersökningar inom övervakningen av Vindel- och Umeälven i Västerbottens län Paket A Paket B Paket C Paket D E Kemi vattendrag Syre Metaller vattendrag Interkalibrering Temp. ( C)1 Syrgas (mg/l) 1 Järn (μg/l) TOC (mg/l) Salinitet (PSU) ph Syremätt. (%) Mangan (μg/l) Tot-P (μg/l) Kond. (ms/m) Aluminium (μg/l) NO2-N+NO3-N (μg/l) TOC (mg/l) Kadmium (μg/l) Tot-N (μg/l) Abs filtr. (420 nm/5cm) Tot-P (μg/l) PO4-P (μg/l) Tot-N (μg/l) NO2-N+NO3-N (μg/l) NH4-N (μg/l) Turbiditet (FNU) Krom (μg/l) Koppar (μg/l) Nickel (μg/l) Bly (μg/l) Zink (μg/l) Kobolt (μg/l) Arsenik (μg/l) Alkalinitet (mekvl/l) 1 Mäts i fält. Objekturval Programmet innehåller stationer för kontroll av långsiktiga förändringar i vattensystemet, kontrollstationer för punktutsläpp, transportberäkningar och biologisk uppföljning. Stationerna har i första hand valts så att är möjlig under hela året. Därför är stationerna förlagda till exempelvis kraftstationer, broar samt vattenintag för olika verksamheter. Vattenkemi Prover för 12 parametrar tas på 23 sstationer. Bas för vattenkemi skall ske 5 ggr/år. Vattenföring och transporter

33 Vattenföringsdata hämtas från sex stationer. I första hand används dygnsflöden, finns det inte tillgängligt ska veckoflöden användas. Bottenfauna På fyra stationer i Ume- Vindelälven tas det bottenfaunaprover. Kvalitetssäkring Originaldata lagras för närvarande hos konsult, länsstyrelsen har tillgång till dessa. I planeringen ingår att lagra data hos nationell datavärd, Institutionen för miljöanalys, SLU. sker av utbildad/ackrediterad personal. Analyser sker av ackrediterat laboratorium (Alcontrol). Datahantering/Datalagring Data ska levereras i överenskommet format till nationella datavärdar enligt Naturvårdsverkets lista. Tidplan och ekonomisk översikt för delprogrammet Kostnader för programperioden (RMÖ). Undersökning/ undersökningstyp Samordnad recipientkontroll Umeoch Vindelälven 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Programmet finansieras inte genom RMÖ.

34 Samordning och analyser utförs av ALcontrol AB. SRK-programmet samordnas med vattenförvaltning och övrig miljöövervakning. Samfinansiärer/Samarbetspartners Programmet finansieras av Ume- och Vindelälvens vattenvårdsförbund som är en ideell förening bestående av sjutton verksamhetsutövare och fyra kommuner. Fördelning av kostnader sker utifrån respektive verksamhetsutövares bedömda belastning på recipienten. Programmet genomförs årligen och kostnaden fördelas mellan de berörda kommunerna och verksamhetsutövarna utifrån deras bedömda belastning av recipienten. Utvecklingsbehov och brister Följande verksamheter finns på förslag: Växtplankton Växtplanktonsammansättningen skiftar påtagligt vid miljöförändringar som beror på eutrofiering, försurning och miljögifter och ger därför en bild av effekter av olika typer av miljöstörningar. Analysen av växtplankton skulle i detta kontrollprogram inledningsvis särskilt fokuseras på alger som kan påverka dricksvattenkvalitén, t.ex. förekomst av smakoch luktbildande arter. Växtplankton provtas vid Baggböle (koordinater: / ). Stationen sammanfaller med råvattenintaget till Forslunda vattenverk. För växtplankton ska även en utvärdering göras utgående från lämplighet som dricksvattentäkt. Förekomst av lukt- och smakbildande alger samt giftproducerande blågrönalger skall belysas. Växtplankton ingår, enligt ramdirektivet för vatten, som en kvalitetsparameter för bedömning av ekologisk status i ytvatten. Prioriterade ämnen I EU:s ramdirektiv för vatten finns 32 prioriterade ämnen listade (miljögifter). Dessa ämnen provtas vid ett tillfälle (förslagsvis under vårfloden) i samtliga provpunkter för att se i vilken omfattning de förekommer i avrinningsområdet (screening). När resultaten är klara beslutar tillsynsmyndigheten om framtida övervakning av dessa ämnen. Miljögifter i fisk Undersökningar av miljögifter i fisk bör genomföras, men det är ännu ej beslutat i vilken omfattning detta ska ske. Beståndsövervakning av fisk Beståndsövervakning av fisk är ett moment som enligt EU:s ramdirektiv för vatten bör finnas med i övervakningsprogram. Det är ännu ej beslutat i vilken omfattning detta ska ske. Inventering av makrovegetation Inventering av makrovegetation är ett moment som enligt EU:s ramdirektiv för vatten bör finnas med i övervakningsprogram. Ännu ej beslutat i vilken omfattning detta ska ske. Referenser Länsstyrelsen Västerbotten län Program för samordnad recipientkontroll inom Vindelälvens och Umeälvens avrinningsområden. Delprogram: Samordnad recipientkontroll för Skellefteälven inom Skellefteå kommun Syfte Delprogrammet syftar till att övervaka Skellefteälven och större biflödens vattenkemiska status och påverkan. Kontrollen av föroreningshalter och ämnestransporter ger underlag för utvärdering, planering och utförande av miljöskyddsåtgärder inom undersökningsområdet. Programmet bidrar även till arbetet med Vattendirektivet. Bakgrund och strategi Programmet startade 2002 och innebar att då befintligt recipientkontrollprogram för Skellefteälven omarbetades. Flera stationer plockades bort och några nya tillkom. Strategin ändrades så att det nya programmet inte fokuserade på uppströms och nedströms kontoller av verksamheter utan istället koncentrerades på att visa förhållanden vid några utvalda stationer längs älven. De större biflödenas status och bidrag till vattenkvaliteten i älven skulle också bättre belysas. Delprogrammet utgör eller genererar underlag till indikatorer till miljömålsuppföljningen eller bedömningsgrunder. Hotbilder i Skellefteälven är främst påverkan från gruvverksamhet, miljögifter från industrier, avloppsreningsverk och dagvatten

35 från Skellefteå stad. Hotbilder för biflöden är främst övergödning och påverkan från gruvverksamhet. Biologin i älven påverkas även av vattenkraftsreglering. Undersökningar och undersökningstyper Vatten av ytvatten sker 6 gånger/år i älven och 4 gånger/år i biflöden. Metodik i huvudsak enligt metodtyp ytvattenkemi. Vattenföringsuppgifter erhålls från Skellefteälvens vattenregleringsföretag. svariabler per lokal. PROVTAGNINGSVARIABLER INOM DEN SAMORDNADE RECIPIENTKONTROLLEN FÖR SKELLEFTEÄLVEN Skellefteälven Brubäcken Finnforsån Bjurån Klintforsån Lokal Renströmsbron Kvistforsen Ursviksfjärden Brutorp Djupgroven Mynning Medlefors Antal prov/år Temperatur, C X X X X X X X ph X SLU X X X X Alkalinitet, mekv/l X SLU X X X X Konduktivitet, ms/m X SLU X Termostabila kolibakterier 44 C, cfu/100 ml X X X X X X X Syre, mg/l Syremättnad, % X X Turbiditet, fnu X X X X X X X Totalkväve, mg/l X X SLU X X X X X NO2+NO3-kväve mg/l X X SLU X X X X X Totalfosfor, mg/l X X SLU X X X X X PO4-fosfor, mg/l X X SLU X X X X X Färg, mg Pt/l X (X) X X X X X Kemisk syreförbruknin (COD Mn), mg O2/l X X X X X X X Totalt organiskt kol (TOC), mg/l X X SLU X X X X X Koppar, ug/l X X X X X X X Zink, ug/l X X X X X X X Bly, ug/l X X X X X X X Kadmium, ug/l X X X X X X X Arsenik, ug/l X X X X X X X

36 Aluminium, ug/l X X X X X X X Objekturval Stationsvalet i Skellefteälven ska visa vattenkvalitet mm i älven när den passerar in i Skellefteå kommun (stn Renströmsbron). En lokal ligger uppströms Skellefteå stad (stn Kvistforsen även nationell flodmynnings stn) samt en lokal innan älven rinner ut i havet (Ursviksfjärden). Stationerna i biflöden har placerats vid mynningarna för att kunna beskriva biflödenas totala bidrag. Kvalitetssäkring sker av utbildad/ackrediterad personal. Analyser sker av ackrediterat laboratorium (Alcontrol). Mätresultaten kvalitetssäkras av laboratoriet och rimlighetsbedöms av Bygg- och miljökontoret. Ansvarig Bo-Göran Persson, Bygg- och miljökontoret. Ingen kvalitetssäkringsplan finns. Datahantering/Datalagring Typ av data: kemiska parametrar Datamängd: 3 stationer 6 ggr/år 21 parametrar. 5 stationer 4 ggr/år 18 parametrar Lagring av orginaldata i excelfiler, levereras till Länsstyrelsen AC. Utvärdering och rapportering Rapporter med utvärdering kommer att skrivas. En utvärdering har skett 2005 och avser åren 2002 och En ny utvärdering planeras ske Syftet med utvärderingen är att beskriva halter och årstransporter av olika kemiska parametrar samt att beskriva trender. Vidare ska utsläpp från större industrier och verksamheter redovisas. Tidplan RMÖ-medel Aktiviteter under programperioden. Undersökning/ undersökningstyp Samordnad recipientkontroll Skellefteåälven 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Programmet finansieras inte genom RMÖ.