Halvtidsutvärdering av VÄSTRA HAMNEN

Transkript

1 Halvtidsutvärdering av VÄSTRA HAMNEN Malmö stad

2 Foton och illustrationer: Ipsos: s. 1 och 9. Mia Hellquist-Forss: illustration s. 10. Övriga bilder och illustrationer: Malmö stad 2 halvtidsutvärdering

3 FÖRORD Halvtidsutvärdering av Västra Hamnen är ett förvaltningsövergripande projekt inom Malmö stad. Projektet har genomförts mellan juni och december Rapporten är en sammanställning av de aktiviteter som har genomförts inom projektets ram. Dessa har dokumenterats i särskilda delrapporter. Längst bak i rapporten på de gulmarkerade sidorna, finns en karta med namn på alla delområden, en statusbeskrivning av Västra Hamnen och statistikuppgifter. Arbetet har bedrivits i en arbetsgrupp som består av Pernilla Andersson, fastighetskontoret, projektledare, Christina Andréasson, fastighetskontoret, Tor Fossum, miljöförvaltningen, Jessica Jaremo, stadsbyggnadskontoret, Sven Johansson, Centrum stadsdelsförvaltning, Erik Larsson, gatukontoret, Ingela Ljungdell, stadsbyggnadskontoret, Camilla Morland, gatukontoret, Ulrika Signal, stadsbyggnadskontoret, Karin Stomberg, Centrum stadsdelsförvaltning, Ewa Sundström, gatukontoret och Stina Andersson, stadsbyggnadskontoret, sekreterare. Styrgruppen för projektet utgörs av Håkan Thulin, fastighetskontoret, ordförande, Ola Melin, gatukontoret, Per-Arne Nilsson, miljöförvaltningen, Eva Marie Werne, Centrum stadsdelsförvaltning, Kerstin Åkerwall, stadsbyggnadskontoret och Pernilla Andersson, fastighetskontoret, adjungerad. Vi har tagit oss möjligheten att stanna upp och göra en utvärdering av resultatet från 10 års utveckling av Västra Hamnen. Det kan kännas självklart att göra en utvärdering men det är dock sällan att denna blir utförd. Därför är det speciellt intressant och roligt att få möjligheten att göra arbetet och med ett så brett underlag från olika nyttjare och intressenter. Deltagandet och engagemanget från t.ex. stadsdelsförvaltningen genom bl.a. öppet hus-aktiviteten är mycket glädjande. Tack till alla deltagare i arbetsprocessen som bidragit med kunskap, uppfattningar och synpunkter. Hoppas ni får en intressant läsning. Malmö Håkan Thulin halvtidsutvärdering 3

4 INNEHÅLL SAMMANFATTNING BAKGRUND SYFTE BESKRIVNING AV AKTIVITETERNA Arbetsgruppens utvärdering Medborgarenkät Intervjuer med byggherrarna i Fullriggaren Öppet hus Intern workshop Extern workshop MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE Social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet Nationellt exempel på hållbar stadsutveckling Kunskapsstad Mötesplatser Den blandade staden Överraskningar och attraktivitet DE VIKTIGASTE MÅLEN Vision Mål STRATEGIER Stadsliv, mångfald och intensitet Att röra sig i staden Gestaltningsprinciper Övriga viktiga ställningstaganden Utbyggnadsstrategi IDÉBANK REFLEKTIONER ÖVER AKTIVITETERNA OCH METODERNA REKOMMENDATIONER FÖR FORTSATT ARBETE VÄSTRA HAMNEN IDAG Bo01 med Skeppsgossen Flagghusen Fullriggaren Kappseglaren Stapelbädden Dockan Masthusen Hamnporten Området runt Kockum Fritid Varvsstaden Universitetsholmen Citadellsfogen Galeonen Övergripande infrastruktur och parker Primära funktioner Detaljplaner nov 2011 Statistik KÄLLOR halvtidsutvärdering

5 SAMMANFATTNING Under 2011 har Centrum stadsdelsförvaltning, fastig hetskontoret, gatukontoret, miljöförvaltningen och stadsbyggnadskontoret i Malmö stad genomfört en utvärdering av Västra Hamnen. Utvärderingen utgår från Mål och gestaltningsprinciper för Västra Hamnen, ett dokument som sammanfattar kommunens ställningstaganden för utvecklingen av Västra Hamnen. Utvärderingen ska utgöra underlag för en uppdatering av visionen och målen för Västra Hamnen. För att göra utvärderingen har ett antal aktiviteter genomförts. En arbetsgrupp har gått genom innehållet i Mål och gestaltningsprinciper, en enkätundersökning bland allmänheten har gjorts, byggherrarna i Fullriggaren har intervjuats, allmänheten har bjudits in till ett öppet hus och två workshopar med kommunala tjänstemän och externa aktörer har genomförts. Fem övergripande mål har utvärderats. Målet nationellt exempel på hållbar stadsutveckling har uppnåtts i många avseenden. Bo01 har rönt internationell uppmärksamhet för energilösningen och planstrukturen. Flera byggnader i Västra Hamnen har fått Malmö stads miljöpris Gröna Lansen. Fullriggaren blir Sveriges största passiv- och lågenergihusområde. Kollektivtrafiken är välutbyggd och framöver ses fortsatta satsningar på certifieringar enligt BREEAM av Masthusen och Varvsstaden. Målet att Västra Hamnen ska bli en kunskapsstad har uppnåtts i många avseenden. Malmö högskola är placerad i Västra Hamnen som även har en stark dragningskraft på teknikkonsultföretag. Företagande med framtidsinriktning kan exemplifieras med MINC, Media Evolution City och CleanTech City. Nya grupper av Malmöbor söker sig till Västra Hamnen. Det tredje målet att skapa mötesplatser har lyckats mycket väl. Västra Hamnen är framför allt känd för sina offentliga rum som Sundspromenaden, Daniaparken, Scaniabadet och Stapelbäddsparken. Stadsrummen är rika på upplevelser och stimulerar möten mellan människor. Enligt den enkätundersökning som har gjorts i projektet har 95 % av alla Malmöbor besökt Västra Hamnen. Det fjärde och mest komplexa målet är den blandade staden och har uppnåtts i vissa avseenden. Helheten upplevs som blandad avseende funktioner även om alla delområden inte är blandade. I Västra Hamnen finns bostäder med olika upplåtelseformer, arbetsplatser, stora och små företag, utbildning på alla nivåer, idrottsanläggningar, kommersiell service och kulturinstitutioner. Brister finns framför allt vad gäller kommunal och kommersiell service samt kultur. Stråket från Malmö C till Dockan har blivit en naturlig fortsättning på Malmös centrum och uppfattas som den mest blandade delen av Västra Hamnen. Det femte och sista målet överraskningar och attraktivitet är uppnått till viss del. Den absolut största attraktionen är havet. Promenadstråken, de offentliga platserna och prisbelönt arkitektur bidrar till attraktiviteten. Arbetsgruppen har identifierat de viktigaste målen för att uppnå en fortsatt framgångsrik utveckling av Västra Hamnen och vilka strategier för att uppnå målen som har fungerat bäst hittills. halvtidsutvärdering 5

6 BAKGRUND SYFTE Exploateringen av Västra Hamnen har pågått i drygt tio år och den gamla industrimarken omvandlas steg för steg till en tät stadsbebyggelse. Bostäder, kontor, skolor, mötesplatser, havsbad m.m. har byggts och Västra Hamnen har blivit en uppskattad bostads- och arbetsplats. Inom Västra Hamnen finns det ca boende (2011), ca förvärvsarbetande (2009) och ca helårsstudenter på Malmö högskola. Huvuddelen av Malmö stads mark har detaljplanelagts och bebyggts. Marken i den nordliga delen, Galeonen, och i den sydvästra delen, Citadellsfogen, återstår att planera. Exploateringen pågår även på de övriga markägarnas områden. Bedömningen är att volymmässigt har en tredjedel av Västra Hamnen bebyggts och tidsmässigt har utbyggnaden kommit nästan halvvägs. Därför föddes tankarna på att reflektera över resultatet och att summera vad som gjorts hittills i form av en halvtidsutvärdering. Utvärderingen skulle göras som ett förvaltningsövergripande projekt. Projektbeskrivningen godkändes i avdelningschefsgruppen Halvtidsutvärderingen har gjorts för att utvärdera Västra Hamnen som helhet men utvärderingen har även skett rörande tematiska frågor som trafik och grönska samt för de fysiska delområdena i Västra Hamnen. Delområdena Bo01, Flagghusen, Fullriggaren, Kappseglaren, Stapelbädden, Dockan, Hamnporten och Universitetsholmen ingår i utvärderingen. Som ett första steg i halvtidsutvärderingen gjordes vintern 2010/2011 en utvärdering av arkitekturen, strukturen och planeringsmetoden i Flagghusen. Utvärderingen ska utgöra underlag för en uppdatering av visionen och målen för Västra Hamnen. Visionen och målen ska ligga till grund för planeringen av de återstående områdena i Västra Hamnen. Nu gällande målformulering och strategier redovisas i Mål och gestaltningsprinciper för Västra Hamnen, ett dokument som upprättades av Stadsbyggnadskontoret 2007 i samarbete med fastighetskontoret och gatukontoret. Halvtidsutvärderingen utgår från denna och behandlar såväl processen som resultatet. Mål och gestaltningsprinciper sammanfattar hittills gjorda ställningstaganden. Mål och gestaltningsprinciper för Västra Hamnen är utgångspunkt för utvärderingen. 6 halvtidsutvärdering

7 m Malmö Stadsbyggnadskontor 2011 Scania parken Kran platsen BILEN Barometergatan Dania parken Scania platsen Sundspromenaden ANKARSPELET KOM PASSEN SALONGEN BARO METERN Utdrag från Malmö Stadsatlas ä g e n Barometergatan Kompassgatan SKANSEN Salongsgatan Mässbron Scaniastigen Ankargatan HYTTEN Ankarstigen Ankar Rodergatan LAN TER NAN FÖREN Lilla Kockumskanalen PRO PELLERN Ribersborgsstigen parken Öresunds parken VITTSJÖBORG KOMMEN DÖR RUF FEN Flöjelgatan Västra Varvsgatan SKEPPS GOSSEN AKTERN KAPTENEN KA JU TAN Propellergatan Fritidens stig Utdrag från Malmö Stadsatlas RELINGEN SKOL TIDEN FLAGG SKEPPAREN SJÖMANNEN Västra Varvsgatan PETERSTORP Tessin parken BILEN SKOLAN SKO NAREN JUNGMANNEN MAKRILLEN Turbin kanalen Mariedalsv Varvsbron Ola Hanssonsgatan 8 Riggaregatan Signalgatan Flaggskeppsgatan Västra Hamnens skola Kockum Fritid 20 7 Vimpel Kockums torg 6 23 Varvsparken mans Jung 1 gatan Einar Hansens gatan Väster Peterstorpsv bron FULLRIGGAREN Fregatt FRE GATTEN SLUPEN KLYVAREN Lilla Varvsgatan Kockums park 8 esplanad Fregatt Skonarens gr TURBINEN Turbin bron MARIE HAGE BRIGGEN Skeppsbyggareg M Skeppsgatan Turbinen Briggens gränd gatan parken Koggens gränd Koggparken Klipper gatan Neptunigången Klyvaregränd Galeasens gränd GALEASEN KLIPPERN Universitetsholmens gymnasium W M U Banerskajen Tekniken o Sjöfartens hus Slupens gränd 7 KOGGEN KOSTER BÅTEN VÄSTRA HAMNEN 25 Kostergränd Östra Varvsgatan Stapelbäddsparken Stapelbäddsgatan SJÖ SÄTTNINGEN ABBORREN Bastionen Banér KRANEN Norra Stapelgr STAPEL BÄDDEN Stora Varvsgatan Neptuni V Älvg 23 bron Ö Älvg Bastionen Stenbock Skånes Dansteater Malmö högskola Citadells Fartygsgatan bron Södra Stapelgr Stapel platsen ARGO SKÅNELAND NABOLAND UBÅTEN Södra Kommendant huset DOCKPORTEN GÄDDAN Citadellshamnen Malmöhusvägen Slotts mölle bron Dockgatan Medie gymnasiet Region huset ROGA LAND GÄNGTAPPEN Slottsgraven KRANEN Hallenborgs gata TRITON Bastionen Carolus Slotts trädgården Slottsmöllan K dantbron TORRDOCKAN Dock platsen C i t a d e l l s v ä g e n 8 Lä parken Träd gårds bron SKROVET Norra Neptunigatan Neptuni 11 Malmö Museer Malmöhus 12 Bassängkajen gatan 9 Malmö högsk Hovr ä t Slotts bron Krankajen KRANEN Stads arkivet Isbergs gata Yttre hamnen Södra varvsbassängen Styrmansg 11 Gamla Dockan Gibraltarg tstorget bron NEREUS Västra hamnkanalen BASTIONEN NYKÖPING Bastionen Carl Gustav Kommendant KRANEN Pråm TORSKEN Hovrätts NEP TUN KUNGSHAGEN AMPHI TRITE VÄSTRA STATION gatan kajen Behrings Fiske Bastionen Nyköping FISKEN VÄSTER PORT BIET HAMN PAVILJ ONGEN Klaffbron SJÖ ORMEN Beijerskajen gripsg TROLL HÄTTAN Bassängg Neptuni NIA GARA Repslagareg S l o t t s g a t a n Anckar K u n g s p a r k e n Matrosg Malmö högsk Hov rättenmalmö FLUNDRANhögsk 9 stig en Beijersg Neptuniplan 5 40 Nordenskiölds Neptunigatan 10 1 Långgårds MULLVADEN JOSEFINA parken TY FONEN gatan hamnsgatan Bruksg Lilla Nilsgatan Hjorttackeg Hospitalsg Hamn ORKA NEN GENERALENS HAGE Jakob SKEPPAREN ÄPPLET Hjälmarekajen Bagges gatan gata SCYLLA SJÖMANS BEN GÅRDEN MÖLLAN Sjömans gården parken Älvs Jakob Malmö högsk 5 bron SLOTTSHAGEN Älvsborgs SMÖRKONTROLLEN Ångbåtsbron VÄKTA REN Grå GRÅBRÖDER DIANA Generalsg Inre hamnen Bagers plats borg brödersg HÖG DRUVAN HAMN MÄSTA REN bron VAKTEN TRANAN LILJAN Eng Hjälmar Väster gatan Ost indiefarareg tionen Tegelgårdsg Gryn bodgatan Agnesgatan Universitets bron Hjälmareg Bas Jöns Filsgatan Suellshamnen VÄVERIET Kristian Hans Skeppsbron Suells bron Isak JÖRG KOCK Mäster Johansg ROSEN Land elbrekts Stora Nygatan STJÄR B KOLG N o r r a V a l l g a t Västra sk Inre fyren Hyregatan Kogg muséet NAN R B a Post Anna hus Lindhs platse plats H Bager bro FRA SU Sla LE 14 Laro BLOMMA 16 gatan 53 halvtidsutvärdering 7

8 BESKRIVNING AV AKTIVITETERNA Utvärderingen utgår från målformuleringarna och strategierna i Mål och gestaltningsprinciper och jämförs med dagens situation. En arbetsgrupp med representanter från Centrum stadsdelsförvaltning, fastighetskontoret, gatukontoret, miljöförvaltningen och stadsbyggnadskontoret har haft huvudansvaret för att genomföra utvärderingen. Utvärderingen har gjorts i form av olika aktiviteter som har involverat kommunala tjänstemän, externa aktörer och allmänheten: Arbetsgruppens utvärdering Medborgarenkät Intervjuer med byggherrarna i Fullriggaren Öppet hus Intern workshop Extern workshop Arbetsgruppens utvärdering Syfte Att utvärdera om målen har uppnåtts och hur strategierna har fungerat. Metod Arbetsgruppen har gått igenom de övergripande målen, de konkreta målen, strategierna och övriga viktiga ställningstaganden i Mål och gestaltningsprinciper. Det har skett i form av workshopar med fyra olika teman: miljö, trafik, ekonomi/exploatering/process och stadsbyggnad/sociala aspekter. Frågeställningarna som gruppen har arbetat med är Har målet uppnåtts? Om målet inte har uppnåtts, vad är orsaken? Vilka strategier har fungerat för att uppnå målet? Deltagare Arbetsgruppen. Arbetsgruppen för halvtidsutvärderingen av Västra Hamnen. 8 halvtidsutvärdering

9 Medborgarenkät Syfte År 2007 gjordes en enkätundersökning av vad boende och besökare tycker om Västra Hamnen. I halvtidsutvärderingen ville Malmö stad göra en uppföljande mätning. Metod Undersökningen har genomförts med hjälp av telefonintervjuer under perioden 15 sep-14 okt frågor ställdes av den konsult som Malmö stad anlitade för att genomföra undersökningen. Målgrupp Privatpersoner år, 200 boende i Västra Hamnen och 200 boende i övriga Malmö. Intervjuer med byggherrarna i Fullriggaren Syfte Projektet Fullriggaren bedrivs i en nära dialog mellan byggherrarna och Malmö stad och är inriktad på hållbarhetsfrågor. Nu när projektet befinner sig i utförandefasen var det ett lämpligt tillfälle att tillfråga byggherrarna om deras syn på byggherredialogen. Metod Telefonintervjuer i form av längre och kortare djupintervjuer gjordes under september och oktober Målgrupp Byggherrarna och kommunala tjänstemän. Sex av byggherrarna har medverkat i kortare intervjuer. Sex byggherrar och två kommunala tjänstemän har medverkat i längre intervjuer. Enkätundersökning Byggherrarna och representanter från Malmö stad studerar passivhus i Österrike halvtidsutvärdering 9

10 Öppet hus Syfte Avsikten var i första hand att utvärdera de mål som lättast undersöks genom direktkontakt med medborgarna och i andra hand att samla ihop synpunkter och idéer inför ett kommande visionsarbete. Metod Västra Hamnenbor och övriga Malmöbor bjöds in till öppet hus i Västra Hamnens skola lördagen den 24 september. Medborgarna hade bjudits in via vykort till alla hushåll i Västra Hamnen, affischer, an- nons i dagspressen och en webbplats på malmo.se. De besökande fick svara på en enkät om service, trygghet och favoritplatser. Sammanlagt 99 enkätsvar lämnades in under dagen eller via webbplatsen. Det fanns även möjlighet att prata med representanter från förvaltningarna och lämna synpunkter skriftligen. Av enkätsvaren kom 70 % från boende i Västra Hamnen. Under de tre timmar som skolan var öppen lämnades 67 lösblad med övriga synpunkter och förslag in. Målgrupp Västra Hamnenbor och övriga Malmöbor. Drygt tvåhundra personer besökte öppet hus. Alla åldrar utom tonåringar och unga vuxna fanns representerade. Deltagare Tjänstemän från Centrum stadsdelsförvaltning, fastighetskontoret, gatukontoret, miljöförvaltningen och stadsbyggnadskontoret. Även politiker i Centrum stadsdelsfullmäktige deltog. Öppet hus på Västra Hamnens skola. Hur ser dun karta av Västra Hamnen ut? Bild från vykortet med inbjudan till öppet hus. 10 halvtidsutvärdering

11 Intern workshop Syfte Att fånga upp kunskap utanför arbetsgruppens krets. Metod En workshop genomfördes under en förmiddag. De två första övningarna utgick från de övergripande målen i Mål och gestaltningsprinciper. Grupperna skulle utvärdera måluppfyllelsen för nationellt exempel på hållbar stadsutveckling, kunskapsstad, mötesplatser, den blandade staden samt överraskningar och attraktivitet. I den tredje övningen skulle delområdena värderas utifrån åtta brinnande frågor : trafik/gaturum/framkomlighet, den sociala dimensionen av hållbarhet, offentliga mötesplatser, kultur/evenemang, kommersiell service/handel, kommunal service/förskola/skola, möjligheter att leva hållbart/livsstil och utbyggnadsprocess. Målgrupp/deltagare De som bjöds in var dels representanter från fritidsförvaltningen, kulturförvaltningen, näringslivskontoret, stadsfastigheter och VASyd, dels nyckelpersoner med lång erfarenhet av planering i Västra Hamnen från arbetsgruppens förvaltningar. Sammanlagt 33 personer deltog. Extern workshop Syfte Eftersom Malmö stad utvecklar Västra Hamnen tillsammans med externa aktörer var det viktigt att få med dem i halvtidsutvärderingen och fånga upp kunskap utanför arbetsgruppens krets. Metod En workshop genomfördes under en eftermiddag och upplägget för denna workshop var snarlik den interna. I den tredje övningen hade de brinnande frågorna reviderats något: trafik/gaturum/framkomlighet, social hållbarhet, offentliga mötesplatser, kultur/evenemang, kommersiell service/handel/näringsliv, kommunal service/förskola/skola, ekologisk hållbarhet, möjligheter att leva hållbart/livsstil och utbyggnadsprocess. Målgrupp/deltagare Deltagarna i den externa workshopen bestod av avdelningschefer och direktörer från de kommunala förvaltningarna samt aktörer verksamma i Västra Hamnen. Representanter från markägarna (Dockan AB, PEAB, Diligentia och Midroc), byggherrarna och näringslivet hade bjudits in. Sammanlagt 37 personer medverkade i workshopen. Deltagare på den interna workshopen. Deltagare på den externa workshopen. halvtidsutvärdering 11

12 MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE Mål och gestaltningsprinciper för Västra Hamnen anger fem övergripande mål: nationellt exempel på hållbar stadsutveckling, kunskapsstad, mötesplatser, den blandade staden samt överraskningar och attraktivitet. Till dessa finns en rad konkreta mål inom social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. På sidan i detta dokument finns en sammanställning om målen har uppnåtts och eventuella orsaker till att de inte har uppnåtts. Redovisningen är en sammanfattning av resultatet från de olika aktiviteterna. 1. Nationellt exempel på hållbar stadsutveckling Stadsdelen väcker redan internationell uppmärksamhet på grund av satsningarna på hållbarhet. Grunden är lagd. Kommande projekt ska bidra till att hållbarhetsbegreppet utvecklas ytterligare. Social hållbarhet 2. Kunskapsstad Västra Hamnen ska bli ett viktigt redskap i utvecklingen av kunskapsstaden Malmö. Blanda funktioner, människor och idéer. Då uppstår de kontaktnät som är kunskapsstadens förutsättning Den blandade staden. Västra Hamnen ska erbjuda ett stadsliv som är rikt på upplevelser och möten mellan människor av olika åldrar och ursprung, med olika intressen och livsstilar. För att uppnå detta ska bebyggelsens upplåtelseformer och byggnadstyper varieras. Service, bostäder och verksamheter ska blandas, helst i varje byggnad. Mötesplatser. Det ska skapas mötesplatser kring olika intressanta aktiviteter och intressen. Det attraktiva läget vid kusten ökar möjligheterna att skapa fungerande mötesplatser kring bland annat vattenaktiviteter. 3. Mötesplatser Ännu fler inspirerande platser för mänskliga möten ska skapas så att människor med olika erfarenheter, kunskap och idéer möts. 5. Överraskningar och attraktivitet Det offentliga rummet ska innehålla överraskande inslag. Det ska vara lockande att flanera och cykla runt för att upptäcka mer och mer av stadsdelens kvaliteter. Det kan handla om allt från evenemang till variationsrikedom, arkitektonisk kvalitet eller omsorg om detaljerna. 4. Den blandade staden Boende, caféer, idrottsanläggningar, kontor, kommunal service och kulturinstitutioner kan samexistera i byggnader. I Västra Hamnen ska funktionsblandningen vara ett kännetecken i byggnader och kvarter. Trygghet och upplevelserikedom. Planeringen ska bidra till att skapa trygghet och säkerhet i stadsmiljön. Detta innebär bland annat att det offentliga rummet blir så upplevelserikt att människor väljer att vistas där: högklassig arkitektur, bottenvåningar fyllda med aktiviteter, underbart grönskande gårdar och parker. Stadsdelen blir attraktiv. Stadsmiljö för alla. Den ska vara användbar för funktionshindrade och utformad med inlevelse och hänsyn till alla brukargrupper speciellt barn och äldre som tillbringar mycket tid i sitt närområde. Miljön ska stimulera alla sinnen. Gator med liv. Bottenvåningarna mot de större gatorna ska ha butiks- eller verksamhetslokaler så att gatorna blir upplevelserika och mötesplatserna blir många. 12 halvtidsutvärdering

13 Ekologisk hållbarhet Minst 60 procent av energianvändningen i tillkommande bebyggelse ska vara förnybar. Målet är att öka andelen förnybar energi ytterligare, till exempel med hjälp av solenergi. Energianvändningen i fastigheterna ska ej överstiga 110 kwh/kvm BRA uppvärmd yta per år. Återvinning av energi i frånluft och avloppsvatten skall uppmuntras. Byggandet ska ske med minsta möjliga användning av icke-förnybara resurser och material väljas så att risken för hälsa och miljö minimeras. Giftiga ämnen ska undvikas och fuktkontroll tillämpas. Ekonomisk hållbarhet Mångfald ska prägla Västra Hamnen eftersom det ger robusthet. Genom att erbjuda många olika sorters bostadstyper, kontorsstorlekar, handelslägen och möjlighet till småindustri, skapas en ekonomisk hållbarhet. Byggnader, parker och infrastruktur ska byggas för långsiktig hållbarhet, eftersom detta minskar resursanvändningen. Detta kan innebära en högre investeringskostnad, men i gengäld kan underhålls- och driftskostnader minska och livslängden öka. Livscykelanalyser är ett användbart redskap i detta sammanhang. Mängden avfall ska reduceras, även under byggtiden. Detta avfall ska också källsorteras. Fastighetsnära källsortering ska erbjudas i alla fastigheter. Föroreningar i dagvattnet ska så långt som möjligt undvikas och de föroreningar som ändå tillförs dagvattnet ska avskiljas under vattnets väg till recipienten. Området ska bli ett exempel på hur stor biologisk mångfald kan skapas i tät stadsbebyggelse. Det ska ske genom skapandet av olika biotoper. Det ska också finnas ett varierande utbud av parker och grönytor för att ge förutsättningar för en varierad flora och fauna. För att säkra en tillräcklig mängd grönska på kvartersmark används en s.k. grönytefaktor. Befintliga naturmiljövärden ska så långt det är möjligt bevaras. I de fall detta inte är möjligt ska ersättningsbiotoper anläggas. Låga drifts- och underhållskostnader ska eftersträvas och uppnås genom låg energianvändning samt material- och teknikval som ger lång livslängd. Befintliga byggnader ska så långt det är möjligt återanvändas och om de rivs bör byggnadsdelar och -material återbrukas. Såväl stora som små företag ska beredas möjlighet att delta i arbetet med att utveckla Västra Hamnen. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse ska bevaras. En rimlig boendekostnad ska eftersträvas vid planering och byggande. Planeringen ska bidra till ekonomisk tillväxt. Förorenade markområden ska saneras innan de bebyggs så att risker för brukarnas hälsa och miljö inte uppstår. Området ska ha ett miljöanpassat transportsystem som bygger på kollektivtrafik, cykel- och gångtrafik. Ur Mål och gestaltningsprinciper för Västra Hamnen. halvtidsutvärdering 13

14 1. Nationellt exempel på hållbar stadsutveckling Stadsdelen väcker redan internationell uppmärksamhet på grund av satsningarna på hållbarhet. Grunden är lagd. Kommande projekt ska bidra till att hållbarhetsbegreppet utvecklas ytterligare. Målet är uppnått i många avseenden. Efter 10 år är området fortfarande mycket internationellt uppmärksammat, främst på grund av satsningarna på Bo01. Bo01 har en energilösning som fortfarande är unik och det samlade greppet på flera aspekter av hållbarhet, de gröna frågorna, trafik, avfallslösningar med mera väcker intresse. Detta i kombination med den goda planen, placemaking och fokus på god och varierad arkitektur bidrar till att den långa raden av studiebesöken ännu inte har sinat. 10 år efter Bo01 ser man effekter i flera byggherrars satsningar på energieffektiva byggnader, och två av de stora byggherrarnas vilja att miljöcertifiera de stora utbyggnadsområdena Masthusen och Varvsstaden. Västra Hamnens omvandling har också varit en motor i Malmös omställning till hållbar utveckling. De detaljerade målen för den ekologiskt och ekonomiskt hållbara utvecklingen redovisas på s. 13. Man kan konstatera att de i vissa delar är inaktuella. Förutsättningar som nationell lagstiftning och lokala riktlinjer (MiljöbyggprogramSyd och avfallstaxan) har skärpts. Vissa mål har varit svåra att uppnå och andra är svåra att följa upp. Efterbehandling av förorenad mark regleras i lagstiftningen, inte via ett måldokument från Malmö stad. Man har inte lyckats säkerställa att minst 60 % av energianvändningen i tillkommande bebyggelse ska komma från förnyelsebara energikällor. Det beror dels på hur innehållet i fjärrvärmen definieras, dels på att Malmö stad inte äger energisystemen. Energiförbrukningen har visat sig generellt sett ligga högre än beräknat i fastigheterna på Bo01 och i Flagghusen. Eventuella uppföljningar i andra områden har arbetsgruppen inte haft tillgång till. Några av orsakerna till att man inte uppnår målen är att beräkningsverktygen varit bristfälliga, vindfaktorn har underskattats, det har inte byggts som det var projekterat och att det kanske tar mer än två säsonger att ställa in värmesystemen i byggnaderna. Bristerna har lett till ombyggnader för att höja energiprestandan. På senare år har dock flera goda exempel byggts, t.ex. i Hamnporten. När kommunal mark säljs används numera Miljöbyggprogram Syd som styrmedel. Fullriggaren kommer att bli Sveriges största område av passiv- och lågenergihus. Fågelholkar på Bo01 Solceller 14 halvtidsutvärdering

15 Förutsättningarna för miljöanpassade färdsätt finns på plats genom ett väl utbyggt vägnät för gång- och cykeltrafik. Kollektivtrafik har funnits på plats från början. Bilpool har funnits i flera år och systemet kommer att byggas ut. Det är möjligt att leva utan egen bil i Västra Hamnen, det finns skolor, butiker mm och det är nära till Malmös stadskärna. Många som arbetar i Västra Hamnen bor dock utanför Malmö och använder bilen för pendling. Grönytefaktorn har fått genomslag i den kommunala planeringen för att skapa en biologisk mångfald. Resultaten varierar från område till område. Bäst har det lyckats på Bo01 där det finns många exempel på biotoper. I Flagghusen har utfallet varit dåligt. I Dockan har det inte gjorts någon uppföljning. Utbudet av parker i Västra Hamnen är starkt koncentrerat till den västra delen och saknas hittills i den östra delen. Fastighetsnära källsortering introducerades på Bo01 och är nu standard vid nyproduktion av flerfamiljshus. I Fullriggaren byggs det första fullskaliga insamlingssytemet av matavfall med avfallskvarnar, separat ledningssytem och en uppsamlingstank för hela området. Byggherrarna har tvingats beakta sortering i byggproduktionen främst av ekonomiska skäl, genom en differentierad avfallstaxa. Sammanfattning av måluppfyllelsen Nationellt exempel på hållbar stadsutveckling inte uppfyllt helt uppfyllt + Internationell uppmärksamhet av Bo01. Bo01 har unik energilösning. Planstrukturen på Bo01 är unik och anpassad till vindförhållandena. Fortsatta miljösatsningar - Breeam i Masthusen och Varvsstaden. Flera byggnader har vunnit stadens miljöpris (Gröna Lansen). Fullriggaren blir Sveriges största samling passiv- och lågenergihus. Förutsättningar för miljöanpassade färdsätt, utbyggt gång- och cykelnät och kollektivtrafik från början. Det är möjligt att leva utan bil eftersom det finns service (skolor, butiker m m) i området. Grönytefaktorn har fått genomslag i alla projekt. Fastighetsnära källsortering är standard. Ett fullskaligt insamlingssystem med matavfallskvarnar byggs i Fullriggaren. Miljömålen har i viss mån blivit inaktuella. Det finns svårigheter med att följa upp målen för ekologisk hållbarhet. Det är inte säkerställt att energianvändningen till minst 60% kommer från förnyelsebara energikällor. Energiförbrukningen ligger generellt högre än beräknat i Bo01 och Flagghusen. Många som bor utanför Malmö pendlar med bil till sin arbetsplats. halvtidsutvärdering 15

16 2. Kunskapsstad Västra Hamnen ska bli ett viktigt redskap i utvecklingen av kunskapsstaden Malmö. Blanda funktioner, människor och idéer. Då uppstår de kontaktnät som är kunskapsstadens förutsättning. Malmö har sedan mitten av 1990-talet genomgått (och genomgår fortfarande) en omvandling från industristad till kunskapsstad. En rad strategiska beslut fattades under 90-talet. Beslutet att inrätta Malmö högskola och att förlägga den i huvudsak till Västra Hamnen illustrerar stadsdelens betydelse i stadens omvandling. Högskolan skulle bli integrerad i staden och inte ha ett eget campus. Att montera ner Kockumskranen och omvandla Kockums tillverkningslokaler till utbildningslokaler blev en mycket påtaglig handling för att uppnå målet. Att Malmö högskola, MINC (kommunalt bolag med fokus på att driva en företagsinkubator), CleanTech City m.m. finns i Västra Hamnen är viktigt för utvecklingen av stadsdelen och för etableringen av kunskapsintensiva verksamheter. Västra Hamnen har en stark dragningskraft på t.ex. teknikkonsultföretagen. Det företag som kanske mest symboliserar teknologi i världsklass är dock Kockums med sin marina högteknologi som fortfarande finns kvar i Dockan. Malmö högskola, SVT och Media Evolution City är exempel på nya verksamheter som ger nya grupper av Malmöbor ärenden till Västra Hamnen. Västra Hamnen tycks också ha en stark dragningskraft på arbetskraften i regionen eftersom hälften av alla de som arbetar i Västra Hamnen kommer från kranskommunerna. Det finns således många exempel på kunskapsföretag och institutioner i Västra Hamnen. Flera av dem bedriver nätverkande aktiviteter som frukostmöten, seminarier och öppna föreläsningar. I övrigt har arbetsgruppen lite kännedom om företagens utåtriktade verksamheter. Begreppet kunskapsstad är inte definierat i Mål och gestaltningsprinciper. Resonemangen ovan är i huvudsak arbetsgruppens tolkning av begreppet. Malmö Högskola Sammanfattning av måluppfyllelsen Kunskapsstad inte uppfyllt helt uppfyllt + Högskolans placering i stadsdelen. Kockums tillverkningslokaler blev utbildningslokaler. Etableringen av MINC. Teknikkonsultföretagen dras till Västra Hamnen. Kockums finns kvar i Dockan. Nya grupper av Malmöbor söker sig till området p.g.a SVT, MEC, Malmö högskola etc. Hälften av de som arbetar i Västra Hamnen är från kranskommunerna. Det saknas en definition av begreppet kunskapsstad varför måluppfyllelsen är svår att bedöma. 16 halvtidsutvärdering

17 3. Mötesplatser Ännu fler inspirerande platser för mänskliga möten ska skapas så att människor med olika erfarenheter, kunskap och idéer möts. De konkreta målen för social hållbarhet som mötesplatserna är en del av, framgår på s. 12. Västra Hamnen är känd för sina attraktiva offentliga rum, platser och parker. Målet med att skapa ett stadsliv som är rikt på upplevelser och möten mellan människor har uppfyllts i de delar som är utbyggda. Mötesplatserna är en viktig del i ett hållbart stadsbyggande och har rönt uppmärksamhet även utanför Malmös gränser. De regionala och internationella utmärkelser som Stapelbäddsparken har fått är exempel på detta. Sundspromenaden, Scaniabadet, Stapelbäddsparken och Dockplatsen är bra exempel på mötesplatser som är rika på upplevelser och som har besökare i olika åldrar och av olika ursprung etc. Det finns ingen annan stadsdel i Malmö (utöver city/ centrala stadskärnan) som har en sådan blandning av besökare från så många andra stadsdelar. Enligt medborgarenkäten har 95 % av alla malmöbor någon gång besökt Västra Hamnen. En majoritet av Malmöborna har besökt Västra Hamnen flera gånger under I medborgarenkäten framkom att Sundspromenaden, Daniaparken, Scaniaparken med badet och Dockan är välkända och välbesökta av de boende. Dessa platser låg också i topp bland Malmöborna i övrigt. Under öppet hus framkom att samma platser utgör favoritplatserna. Att ingen framhöll Stapelbäddssparken och Stapelbädden belyser nog att tonåringar och unga vuxna inte besökte öppet hus. Fler mötesplatser efterfrågades, gärna i form av ett kulturhus. Detta illustrerar att de omtyckta mötesplatserna finns utomhus och används mest sommartid. Liknande resonemang fördes under den externa workshopen där behovet av mötesplatser inomhus lyftes fram. De bästa exemplen på mötesplatser inomhus är Stapelbädden och Skånes dansteater. Sedan Mål och gestaltningsprinciper formulerades har Kockums torg, Hjälmarekajen och Kranplatsen byggts. Många spännande platser planeras såsom bassängerna vid Scaniabadet, Einar Hansens esplanad, KKH (kongress, konsert och hotell), Lilla Dockan, Varvshallen samt ett flertal parker. I de östra och södra delarna finns det inga mötesplatser i en grön miljö. Stapelbäddsparken uppfattas inte som grön och grönområdet i kvarteret Skrovet i Dockan upplevs som privat trots att det är allmänt tillgängligt. Daniaparken, Scaniaparken och Varvsparken ligger mycket nära varandra i de västra delarna. Besökarna på öppet hus markerade sina favoritplatser och de platser som behöver utvecklas. halvtidsutvärdering 17

18 Det finns många mötesplatser som ligger på kvartersmark: de små torgen på Bo01, platserna i Flagghusen och kajen till småbåtshamnen i Dockan. Gemene man kan ha svårt att läsa av miljön: är detta en privat eller en offentlig plats? Den underliggande strukturen kan antyda att platsen är privat, men planmässigt tillåts allmän gång- och cykeltrafik. Detta skapar en otydlighet som inte är önskvärd. Kajen i Dockan upplevs trots allt som välkomnande av allmänheten. Daniaparken Stapelbäddsparken Scaniabadet Flagghusen Sammanfattning av måluppfyllelsen Mötesplatser inte uppfyllt helt uppfyllt + Stadsdelen är känd för sina attraktiva offentliga rum Sundspromenaden, Stapelbäddsparken, Scaniabadet och Dockplatsen. Det finns få mötesplatser inomhus och vintertid. Stadsrummen är rika på upplevelser och stimulerar till mö- Det finns inga mötesplatser i grön miljö i de östra och södten mellan människor. ra delarna. Det är stor blandning av besökare från hela Malmö - 95% av alla malmöbor har besökt Västra Hamnen. 18 halvtidsutvärdering Offentliga platser på kvartersmark kan skapa en otydlighet för besökare.

19 4. Den blandade staden Boende, caféer, idrottsanläggningar, kontor, kommunal service och kulturinstitutioner kan samexistera i byggnader. I Västra Hamnen ska funktionsblandningen vara ett kännetecken i byggnader och kvarter. De konkreta målen för social och ekonomisk hållbarhet som den blandade staden är en del av, framgår på s. 12 och 13. Funktioner Bostäder Vid 2011 års ingång fanns bostäder i Bo01, Flagghusen och Dockan. Av dessa är 32 % hyresrätter. I Malmö är motsvarande andel 46 %. Hyresrätterna finns hittills enbart på mark som kommunen har avyttrat. Under 2011 blir de första hyresrätterna klara på privatägd mark i Hamnporten. En liten del småhus och husbåtar finns också, vilket ger Bo01 en unik karaktär. Ägarlägenheter byggs nu i Fullriggaren. Inget kollektivboende har byggts, men väl äldreboende, seniorboende, studentboende och LSS-boende. Storlekarna på bostäderna är varierande, men 67 % av dem är 2:or och 3:or. Nyskapande inslag finns, t.ex. loft-living och byggemenskap i Flagghusen. Arbetsplatser Antalet förvärvsarbetande i Västra Hamnen uppgavs 2009 till Det finns stora arbetsgivare både på den privata, statliga och kommunala sidan, se s. 43. Mångfald i form av att Västra Hamnen ska erbjuda olika sorters kontorsstorlekar har i stort sett lyckats i samtliga områden. Flera företag har sina huvudkontor placerade i Västra Hamnen. Möjlighet till småindustri är inte något som har uppmuntrats i utvecklingen av Västra Hamnen. Kommersiell och kommunal service Att Västra Hamnen inte är fullt utbyggd märks i utbudet av service. Av enkätsvaren som kom in under öppet hus är systembolag och apotek det som i särklass flest efterfrågar. Därefter följer mindre matvarubutik, bageri och cykelaffär. Med en större befolkning ökar underlaget för att bygga ut den kommersiella servicen. Mångfald i form av att Västra Hamnen ska erbjuda olika sorters handelslägen har i stort sett lyckats i samtliga områden. Malmö stad har inte lyckats tillgodose hela behovet av kommunal service i Västra Hamnen. Det finns endast en kommunal grundskola och två permanenta förskolor i hela området. Barnen hänvisas istället till Rörsjöstaden och Rådmansvången. Det saknas idrottshall och idrottsplats för skolverksamheten. Eftersläpningen i utbyggnaden av skol- och förskolelokaler är påtaglig. Västra Hamnens skola öppnades först Otydliga kommunala beslutsprocesser kan vara en orsak, en annan att de privata byggherrarna skjuter på förskoleutbyggnaden. Precis som i hela Malmö är 6 % av Västra Hamnenborna i åldern 1-5 år, d.v.s. i förskoleåldern. Idrottsverksamheten är koncentrad till Kockum Fritid. Viss idrottsverksamhet finns även i området Stapelbädden. Väldigt många av synpunkterna som framfördes under öppet hus handlade om behovet av en idrottshall och en idrottsplats/fotbollsplan. Så länge dessa inte finns går det heller inte att skapa ett idrottsföreningsliv i Västra Hamnen. Utbildning Det finns gymnasieutbildningar på Universitetsholmen och i Dockan. I dessa delområden ligger även Malmö högskolas institutioner. Flödet av de drygt högskolestudenterna är en viktig del i stadslivet. Västra Hamnens skola halvtidsutvärdering 19

20 Nya funktioner Att bevara befintliga byggnader så långt det är möjligt har lyckats. De stora hallarna i Dockan har fått en ny användning som utbildnings-, kultur- och kontorslokaler. Stapelbädden har blivit ett allaktivitetshus med en park på taket. Några av de gamla tegelbyggnaderna i Varvsstaden hyser numera medie företag. Byggnader Det har visat sig relativt svårt att blanda funktioner i byggnaderna. Traditionellt är fastighetsmarknaden uppdelad på bostadsutvecklare och lokalutvecklare, vilket leder till en motvilja hos byggherrarna att ta sig an något annat än kärnverksamheten. I exploateringsområden är vanligtvis kundunderlaget för kommersiell service för litet i början, vilket leder till tomma lokaler och täta ägarbyten. Målet med lokaler i bottenvåningar mot huvud- och uppsamlingsgator har dock lyckats förhållandevis bra. Detaljplanerna ger möjlighet till andra verksamheter i bostadshusens bottenvåningar. På vissa strategiska platser är bestämmelserna tvingande. Detaljplanerna i Västra Hamnen anger en tät stadsbebyggelse och besöksparkering och lastning får inte plats på tomterna. Därför finns det önskemål om angöring, korttidsparkering och plats för lastning i gatan. När fastighetsägarna ska hyra ut lokaler i bottenvåningarna vill de veta om det kommer att finnas korttidsparkering på gatan, något som i regel inte byggs förrän verksamheten är på plats. Det förekommer också problem med att lastbilar kör upp på gångbanor och cykelbanor i samband med lastning. Delområden Området kring Dockplatsen och Isbergs gata har bäst blandning av bostäder, verksamheter, lokaler i bottenvåningarna och gator med liv. Stråket från Malmö C via Nordenskiöldsgatan, Klaffbron och Isbergs gata mot Dockplatsen är ett högt frekventerat stråk där Västra Hamnen växt ihop med de centrala delarna av Malmö och som uppfyller målet med att Västra Hamnen ska vara en del av innerstaden. Bo01 med sina välbesökta mötesplatser har en stor variation i både skala, stadsrum, bebyggelse och struktur. Däremot är Bo01 inte så blandat avseende funktion, det domineras av bostäder men är dock ett viktigt rekreationsstråk med många besökare. Fullriggaren bedöms kunna bli ett område där funktionsblandningen blir god. Flagghusen upplevs som det mest ensartade delområdet, med bostäder som den dominerande funktionen. Ekonomisk spridning En rimlig boendekostnad är svårnådd utan styrmedel, som t.ex. kommunala subventioner av mark för hyresrätter. Utan dessa är intresset svalt och de ekonomiska möjligheterna små för att uppföra hyresrätter. I Flagghusen var inflyttningshyrorna mellan och kr/m² och år (vägd yta) i genomsnitt. Det bedömdes vara en rimlig nivå när länsstyrelsen godkände de statliga investeringsbidragen för byggande av mindre hyreslägenheter. För de lägenheter som Hyresgästföreningen har förhandlat 2011 i Västra Hamnen är genomsnittshyran kr/m² och år (ovägd yta). Den lägsta genomsnitthyran i en fastighet är kr/m² och år och den högsta är kr/m² och år. Som jämförelse kan nämnas att MKB:s genomsnittshyra i Malmö är 994 kr/m² och år och Fastighetsägarna Syds genomsnittshyra är kr/m² och år. Bostäderna i Västra Hamnen har en högre Affärslokaler i bottenvåningen på ett studentbostadshus i Bo01 Bostäder och företag runt småbåthamnen i Dockan 20 halvtidsutvärdering

21 standard, är nyproducerade och har ett attraktivare läge än bostadsbeståndet i Malmö som helhet. I Malmö Centrum, väst där Västra Hamnen ingår, kostade bostadsrätterna kr/m² under juli till september 2011 medan de i Malmö inkl. Västra Hamnen kostade kr/ m² enligt Svensk Mäklarstatistik. På Bovisions hemsida fanns det bostadsrätter till försäljning i Malmö. Genomsnittspriset var kr/m² i Malmö och kr/m² i Västra Hamnen. Hushållens inkomster kan spegla boendekostnaderna och då kan man konstatera att andelen familjer med en disponibel inkomst över kr är 24 % i Västra Hamnen, och 11 % i Malmö. Andelen familjer med en disponibel inkomst under kr är 23 % i Västra Hamnen och 25 % i Malmö. Detta illustrerar att det finns stor spridning på hushållens inkomster i Västra Hamnen. I de bostäderna bodde personer vid ingången av Det innebär 1,74 personer per bostad, att jämföra med Malmös 2,03 personer per bostad. Många aktörer, såväl stora som små företag, är delaktiga i utvecklingen av Västra Hamnen. Malmö stad arbetar aktivt för denna delaktighet. I de tidiga skedena görs ofta parallella uppdrag för arkitekter. De konsulttjänster som efterfrågas i exploateringsprocessen tillfaller både stora och små företag. Malmö stad säljer mark till stora och små företag. På Bo01 finns 32 byggherrar, i Flagghusen 13 och i Fullriggaren lika många. De stora privatägda exploateringsområdena ägs däremot av några få byggherrar. Västra Hamnenbor Sammanfattning av måluppfyllelsen Den blandade staden inte uppfyllt helt uppfyllt + Helheten upplevs blandad - bostäder, kontor, arbetsplatser, skolor, idrottsanläggningar, kommersiell service, kulturinstitutioner. Det finns olika upplåtelseformer - bostadsrätter, hyresrätter och småhus och snart även ägarlägenheter. Det finns olika typer av kategoriboenden studentbostäder, seniorbostäder, äldreboende och LSS-lägenheter. År 2009 fanns ca förvärvsarbetande i Västra Hamnen. Det erbjuds många olika typer av kontorslokaler. Nya funktioner inryms i gamla industribyggnader. Bostadsbebyggelsen blandas upp med lokaler i bottenvåningarna. Dockplatsen och Isbergsgata har en stor blandning av funktioner. Fullriggaren bedöms bli rik på funktioner av olika slag. Många olika, stora och små byggherrar får markanvisningar på den kommunalt ägda marken. Alla funktioner finns inte i alla delområden. Hyresrätter finns till allra största delen på mark som kommunen har avyttrat. Bristande kommersiell service. Bristande kommunal service. Det saknas permanenta förskolor, idrottshall och idrottsplan. Det finns få exempel på funktionsblandning på byggnadsnivå. Önskemål om angöring längs gatan framför lokaler tillgodoses inte. Svårt att hyra ut lokaler i bottenvåningar i vissa lägen. Bo01 och Flagghusen är inte så blandade vad gäller funktioner. Hyrorna är högre än genomsnittet i Malmö. halvtidsutvärdering 21

22 5. Överraskningar och attraktivitet Det offentliga rummet ska innehålla överraskande inslag. Det ska vara lockande att flanera och cykla runt för att upptäcka mer och mer av stadsdelens kvaliteter. Det kan handla om allt från evenemang till variationsrikedom, arkitektonisk kvalitet eller omsorg om detaljerna. De konkreta målen för social hållbarhet som överraskningar och attraktivitet är en del av, framgår på s. 12. Den största attraktionen i Västra Hamnen är havet. Det anser både boende och besökare. Blåsten upplevs vara det sämsta med området. Olika typer av möten med havet finns, allt från vida vyer till smala glimtar, längs en strandpromenad eller i en park, de höga vågorna eller det stilla vattnet i en småbåtshamn. Av besökarna framhåller 16 % att arkitekturen och promenadstråken är det bästa med Västra hamnen. Det finns många byggnader med hög klass på den arkitektoniska utformningen: Turning Torso, Regionhuset, Urbana Villor, hovrätten, parkeringshuset Skrovet etc. Flera av byggnaderna är prisbelönta för sin arkitektur. Malmö stads stadsbyggnadspris har flera år gått till byggnader i Västra Hamnen, Kasper Salin-priset har utdelats till Urbana Villor o.s.v. Bland fackfolk är meningarna mer delade om den generella nivån på arkitekturen. Dagens arkitektur ter sig ofta mycket likartad oavsett i vilket område man befinner sig, eller för den delen i vilken del av världen. Överraskningsmomentet är bor- Torrdockan i Varvsstaden med Kockums skyddsrum spitzbunkern i bakgrunden ta. Delområdenas olika karaktärsdrag vilar snarare på den underliggande strukturen. Bo01:s omtyckta brokighet bygger i hög grad på de oregelbundna kvarteren, skalan, de korta siktlinjerna, de smala gränderna o.s.v. Oavsett nivån på arkitekturen finns det många exempel på överraskningar: det brokiga kanalrummet i European Village det dånande vattenfallet i hamnbassängen tystnaden och doften av kåda i talldungarna i Ankarparken de glittrande stenarna utmed Sundspromenaden det myllrande folklivet en solig dag på Sundspromenaden det skruvade huset Turning Torso Urbana Villors hängande trädgård i Flagghusen siktlinjen från Regionhuset genom kv Torrdockan mot den gamla fyren i Yttre Hamnen spitzbunkern i Varvsstaden Urbana Villor Scaniaplatsen Daniaparken 22 halvtidsutvärdering

23 Bo01 är det område som mest karaktäriseras av överraskningar, attraktivitet och hög kvalitet på de offentliga rummen. Bevarandet av varvsbyggnaderna och varvsmiljön bidrar till Västra Hamnens attraktivitet. Det ger platsen en historisk förankring och kontrasten mellan gammalt och nytt utgör ett värde i sig. Den grundläggande gatustrukturen från översiktsplanen har översatts i stort sett utan ändring till nästa steg detaljplanen. De raka sträckningarna, de långa siktlinjerna och det platta landskapet öppnar inte för några överraskningar i skala och rumslighet. Eftersom det dessutom saknas bebyggelse på båda sidor av gatan på långa sträckor flyter många av gaturummen ut i intet. Det senare kan förbättras efterhand som utbyggnaden fortskrider. Infarten till Västra Hamnen österifrån upplevs inte som attraktiv för något trafikantslag. Bilister anser framkomligheten vara för låg eftersom Klaffbron bara har två körfält och det finns ett obevakat övergångsställe där. Cykelbanorna är enkelriktade, vilket gör cyklisterna missnöjda. Över Klaffbron ska utrymmet dessutom delas med fotgängarna, vilket leder till att de senare inte känner sig säkra. De många obebyggda platserna i Västra Hamnen lämnade några besökare synpunkter på under öppet hus. Den tillfälliga användningen, exempelvis parkering, upplevs inte som välskött. De var bekymrade över den dåliga bild som turister får av Västra Hamnen. Hur området fungerar under utbyggnadsprocessen togs också upp under den interna och externa workshopen, där många förslag på tillfälliga verksamheter kom fram. De ödsliga områdena är en av orsakerna till att Västra Hamnenborna känner otrygghet. Av de svarande i öppet husenkäten kände sig emellertid 83 % trygga i Västra Hamnen. Västra Hamnen används flitigt för tillfälliga arrangemang och evenemang. Stor publik drar t.ex. Urban Beach (beachvolleytävling), Malmö Ultra Bowl (skateboardtävling), Dockan 10 år (dansoch ljusshow på vattnet), Malmöfestivalen på Anna Lindhs plats. Andra arrangemang som har låtit tala om sig är Sommarlovsmorgon (inspelning av barnprogram på SVT), dansföreställningen City Hoppers, tango på Scaniaplatsen, internationella segeltävlingar, musikkvällar vid vattnet etc. European Village Skateboardtävling i Stapelbäddsparken Sammanfattning av måluppfyllelsen Överraskningar och attraktivitet inte uppfyllt helt uppfyllt + Havet är den största attraktionen. Blåsten är det sämsta med området. Prisbelönta byggnader med god arkitektur. De stora gatorna är raka med långa siktlinjer. Promenadstråken och de offentliga rummen. Trafiksituationen vid Klaffbron. Bo01:s brokighet och variation i struktur. De obebyggda platserna upplevs som skräpiga. Bevarandet av varvsbyggnaderna och varvsmiljön. Ödsliga tomter upplevs som otrygga. Tillfälliga evenemang sommartid lockar stor publik. halvtidsutvärdering 23

24 DE VIKTIGASTE MÅLEN Arbetsgruppen har valt ut de elva viktigaste målen för en fortsatt framgångsrik stadsutveckling av Västra Hamnen. Alla mål utgår från det som nämns i Mål och gestaltningsprinciper, men är lite omformulerade eller uppdaterade. Målen kan inordnas under begreppen ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Flera av dem syftar till hållbarhet inom mer än ett område. Vision Mål Den blandade staden. Västra Hamnen ska erbjuda ett stadsliv som är rikt på upplevelser och möten mellan människor. Nationellt exempel på hållbar stadsutveckling. Västra Hamnen ska vara internationellt ledande och fungera som motor i Malmös omställning till hållbar utveckling. 1. Västra Hamnen ska försörjas med 100 % förnybar energi. 2. Byggnader ska uppnå minst energiklass B i Miljöbyggprogram Syd. 3. Västra Hamnen ska vara ett exempel på tät stadsbebyggelse med stor biologisk mångfald. 4. Västra Hamnen ska ha ett miljöanpassat transportsystem som bygger på kollektiv-, cykel- och gångtrafik. 5. Västra Hamnen ska ha attraktiva mötesplatser och stråk. Mötesplatserna ska finnas både ute och inne. 24 halvtidsutvärdering

25 De elva målen syftar till ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet Ekologisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Trygghet, säkerhet och upplevelserikedom ska prägla Västra Hamnen. 7. Stadsmiljön ska vara tillgänglig för alla brukargrupper. 8. God arkitektur och hög kvalitet ska prägla byggnader, stadsrum och stadsstruktur. 9. Kulturhistorisk värdefull bebyggelse och spår från områdets historia ska bevaras. 10. En variation av funktioner ska finnas: verksamheter, bostäder, kommunal service, kommersiell service, kultur och forskningsmiljöer. 11. En mångfald av bostadstyper, upplåtelseformer, kontorsstorlekar och handelslägen ska prägla Västra Hamnen Inspirationsbilder Social hållbarhet halvtidsutvärdering 25

26 STRATEGIER De strategier som anges i Mål och gestaltningsprinciper har utvärderats huruvida de har fungerat för att uppnå målen eller ej. Arbetsgruppen har valt att även beskriva strategier som inte anges i Mål och gestaltningsprinciper men som används ändå. Redovisningen är en sammanfattning av resultatet från de olika aktiviteterna i projektet. Stadsliv, mångfald och intensitet Målet Den blandade staden har varit tydligt och väl förankrat hos alla aktörer. Det är självklart att Västra Hamnen ska vara en förlängning av centrum. Därmed har det aldrig ifrågasatts att alla funktioner ska finnas i Västra Hamnen. Alla initiativ som stöttar en blandad stad har bejakats, vilket bl.a. uttrycks i detaljplanerna. Någon egentlig strategi för bredden av funktioner finns inte. Strategier som fungerar På bostadssidan är det inga svårigheter att få byggt bostadsrätter. Det är svårare att få in hyresrätter i bostadsbeståndet, vilket illustreras av att det fram till 2011 inte har funnits några hyresrätter i områdena som ägs av de stora privata markägarna i Västra Hamnen. Kommunen har, som markägare, ett flertal strategier för att stimulera byggandet av hyresrätter: överlåta marken till byggherrar som bedöms vara långsiktiga förvaltare villkor om hyresrätter i överlåtelseavtalen villkor i köpeavtalen om tilläggsköpeskilling vid ombildning till bostadsrätter inom 15 år reduktion av tomträttsavgälden Kommunen reducerar tomträttsavgälden även för Malmö Högskola, för att högskoleverksamheten är viktig för kommunen. Kommunens positiva inställning till nyskapande inslag har resulterat i bland annat Urbana villor som byggdes med Baugemainschaft (byggemenskap) som förebild. Kommunen är även välvilligt inställd till nya aktörer på Malmös bostadsmarknad och är heller inte främmande för att upplåta mark till små aktörer. Delområdena i Västra Hamnen har haft olika detaljplaneförfattare. Det har bidragit till en variation vad gäller strukturen och detaljeringsnivån på planbestämmelserna. En genomgående bestämmelse i detaljplanerna är att det ska finnas möjlighet till lokaler i bottenvåningarna mot huvud- och uppsamlingsgatorna. Den har gett gott resultat trots att den inte är tvingande mer än i enstaka strategiska lägen så som kvartershörn. Strategier med förbättringspotential Strategin att bygga tätt ligger i betraktarens öga. Därför borde strategin förtydligas t.ex. med ett exploateringstal om det är det som avses. Detta görs i viss mån under rubriken Gestaltningsprinciper nedan. Strategin Bara ännu mer och överallt är många kritiska till. Blanda är bra men kanske inte överallt, särskilt inte i utbyggnadsområdena när efterfrågan kanske inte finns. På sikt bör det däremot vara möjligt överallt. Bostadsrätter och hyresrätter i Flagghusen 26 halvtidsutvärdering

27 Att röra sig i staden Det finns många strategier för trafiken i Mål och gestaltningsprinciper men få tydliga mål. Strategier som fungerar Att prioritera tillgängligheten framför framkomligheten har fungerat i vissa avseenden. Under rusningstid morgon och kväll är det långa bilköer men det går trots allt att ta sig fram med bil. Strategin fungerar men det är ett stort missnöje med strategin, vilket märks i alla klagomål som har framförts vid öppet hus och under den externa workshopen. Vid samma tidpunkt (rusningstid) är det lätt att ta sig fram med cykel och till fots vilket styrker att gång- och cykeltrafiken prioriteras framför biltrafiken. I Västra Hamnen och övriga centrum finns många oskyddade trafikanter som blandas med biltrafik. Hastigheten är därför begränsad till 40 km/ timmen. För att gynna gångtrafiken har gångbanornas bredd ökats från 2 m till 2,5 m i de senare utbyggnaderna. Man kan dock fundera på om det behövs breda gångbanor överallt eller om det räcker på de stora gångstråken. Cykelbanorna är generellt dubbelriktade längs huvudgatorna på ömse sidor om körbanan, vilket är ett sätt att gynna cykeltrafiken både ur framkomlighetssynpunkt och ur trafiksäkerhetssynpunkt. Vintern 2011 utökades busstrafiken med en ny linje så att det nu finns tre busslinjer till Västra Hamnen. Av Västra Hamnenborna är det 20 % som reser med buss. 79 % av dem tycker att förbindelserna är bra. Som skäl anges att bussen går ofta, bussen är ofta i tid, det är smidigt och busslinjen passar bra med tanke på resmålet. Malmö stad arbetar för att det ska införas spårvagnstrafik bl.a. till Västra Hamnen. Det förbereds för spår genom att Östra Varvsgatan nu byggs så att det går att bygga spår i ett senare skede. Intill dess får bussarna egna körfält. Norr om Fullriggaren finns en detaljplan för ett buss-/spårvagnstorg. Mobility Management-kampanjer har genomförts av Malmö stad och nya planeras till både nyinflyttade och till boende i de äldre områdena. Ett gott samarbete med byggherrar underlättar men det kan bli ännu bättre. Bilpool har funnits i flera år och systemet kommer att byggas ut. I Fullriggaren ansluts alla boende och arbetsplatser till en bilpool. Byggherrarna betalar medlemskapet i bilpoolen de fem första åren. Det är möjligt att leva utan egen bil i Västra Hamnen eftersom det finns skolor, butiker, kollektivtrafik m.m. De hållbara resorna dominerar vid resor till och från Västra Hamnen. Endast 3 av 10 resor sker med bil enligt enkäten till de boende. Strategier med förbättringspotential I Bo01 finns både gågator och gångfartsgator för att prioritera gång- och cykeltrafiken. Det måste finnas många gående för att dessa gator ska fungera. Bästa fartdämparen är människor som använder gatan. Det saknar Rodergatan och därför respekteras inte hastighetsbegränsningen på 7 km/h. Delar av Barometergatan har med erfarenheterna från Rodergatan utformats med mycket trånga passager. Gatan används flitigt av fotgängare och biltrafiken anpassar sig. I Flagghusen ligger körytorna på kvartersmark. Här har man inte lyckats få ner hastigheterna utan sett sig tvingad att bygga gupp vid infarterna. Det är en svår avvägning mellan att möblera gaturummen för att få ner hastigheterna och samtidigt bibehålla tillgängligheten för stora fordon som sopbilar och utryckningsfordon. Stora Varvsgatan Spårvagn - ett nytt inslag i gatubilden. halvtidsutvärdering 27

28 Det är lätt att köra bil och köra snabbt under stora delar av dygnet i Västra Hamnen. De upphöjda gång- och cykelöverfarterna sänker lokalt hastigheterna. Det kan också bli bättre när det tillkommer fler korsningspunkter på de stora gatorna som Stora Varvsgatan, Västra Varvsgatan, Lilla Varvsgatan och Östra Varvsgatan i samband med utbyggnaden av bebyggelsen. Det är även lätt att cykla fort. Tyvärr går detta ut över gångtrafikanternas säkerhet eftersom det cyklas även på de intilliggande gångbanorna. I medborgarenkäten framkom det som ett skäl till att man tyckte gångbanorna var dåliga. Det finmaskiga nätet av cykelbanor har sina brister. På många ställen hänger ännu inte cykelbanorna ihop, vilket framfördes i medborgarenkäten. Gång- och cykeltrafiken prioriteras inte under den tid som gatuarbeten utförs eller då bebyggelse uppförs utmed gatan. På många ställen får cyklister nöja sig med att cykla på ojämnt bärlagergrus med vattenpölar och fotgängarna får gå i körbanan om de inte väljer att korsa gatan. Skyltningen av den tillfälliga lösningen är också undermålig. Strategin att gatorna ska vara så smala som möjligt ifrågasätts av arbetsgruppen. Det kan inte vara ett självändamål med smala gator. Proportioner och gestaltning är viktigt men även de funktioner (trafik, parkering, ledningar etc.) som ska rymmas i gatusektionen måste vägas in. Alla stora gator är trädplanterade i hela sin sträckning. Detta leder å ena sidan till breda gaturum, å andra sidan ger det möjlighet att lägga in parkeringsfickor mellan träden. Stora Varvsgatan Det är svårt att uppnå cykelparkeringsnormen inom fastigheterna på ett bra sätt vilket märks i samband med bygglovgranskningen. Cykelparkering tar mycket plats på gårdarna som i regel är relativt små. Busskörfälten finns för att ge kollektivtrafiken företräde framför biltrafiken. Eftersom körfälten går ihop t.ex. vid Klaffbron fastnar bussarna i samma köer som bilarna i rusningstrafiken. I Masthusen och i Stapelbädden har s.k. skelettplaner gjorts för att tidigt och snabbt få en gatustruktur i områdena. Skelettplaner där gatan planeras utan väggar fungerar dåligt eftersom man tappar helheten i gaturummet. Gestaltningsprinciper Strategier som fungerar Att bygga tätare och mer innerstad har fungerat förhållandevis bra. Exploateringstalen i Flagghusen och Fullriggaren är högre än i Bo01. Allra högst är de i Dockan, se faktasidorna. I Varvsstaden planeras det för en exploateringsgrad på minst 1,5 av den befintliga fastighetens yta. Att sträva efter olika planmönster beroende på var i Västra Hamnen bebyggelsen ska uppföras har Stora Varvsgatan och Klaffbron Dockan 28 halvtidsutvärdering

29 fungerat väl. Dockan och Bo01 har helt olika principer för bebyggelsens placering, gatunätet, platsbildningar etc. Byggnaderna ska placeras i gatulinjen som i kvartersstadens bebyggelse. Det har fallit relativt väl ut, tydligast är det i Dockan och på Universitetsholmen. I alla områdena har olika arkitektkontor ritat i varje kvarter. Stategier med förbättringspotential De raka sträckningarna och de långa siktlinjerna i de stora gatorna bidrar inte till att skapa händelserika gaturum. Förhoppningsvis förbättras situationen när bebyggelsen färdigställs och sluter gaturummen. En detaljstyrande princip är 25-metersmåttet på fasadlängder som inte behöver betyda ett bra utfall. Utmed Flaggskeppsgatan finns exempel på två fastigheter som nästan är identiska trots bestämmelsen. En annan princip som också är väldigt detaljerad är planbestämmelsen om att minst 20 % av byggnad som vetter mot huvudgata eller uppsamlingsgata ska innehålla lokaler för minst två av ändamålen bostäder, service, verksamhet. Den är dessutom är svår att följa upp. Strategin att hushöjderna huvudsakligen ska hållas till 5-6 våningar har fungerat väl i Flagghusen, Fullriggaren och Dockan. I Hamnporten är byggnaderna 7-8 våningar höga. På kommunens mark finns det en spridning på byggrätternas storlek men alla är små jämfört med de stora privata markägarnas byggrätter. Övriga viktiga ställningstaganden Det finns strategier som har mer att göra med utbyggnadsprocessen och genomförandet än de ovan behandlade som handlar framför allt om stadsrummen och gestaltningen. Markföroreningar kan förekomma i stort sett i hela Västra Hamnen. Hanteringen av förorenad mark styrs av Miljöbalken och Naturvårdsverkets riktlinjer. Det finns därför ingen anledning att göra några ställningstaganden utöver detta. Strategier som fungerar Befintliga ledningar får till stor del ligga kvar vid ny bebyggelse. Undantaget är flertalet ledningar som flyttas på Universitetsholmen och en stor dagvattenledning utmed Masthusen. Kostnadsfördelning för allmän platsmark har reglerats dels i ramavtal och exploateringsavtal mellan exploatören och Malmö stad, dels i överenskommelser mellan fastighetskontoret och gatukontoret. Avtalen och överenskommelserna följer fördelningsprinciperna i Mål och gestaltningsprinciper. Undantaget är Universitetsholmen där inget avtal finns mellan fastighetskontoret och gatukontoret. Strategier med förbättringspotential Att göra gemensamhetsanläggningar för torg, gator, gränder och små parker m.m. fungerar formellt bra, men det skapar en otydlighet i senare skeden. Många boende vet inte om att fastigheten ingår i en gemensamhetsanläggning och att de därmed svarar för skötseln av anläggningen. De förstår inte att kommunen inte är ansvarig, i synnerhet inte när allmänheten har tillträde till ytorna. Vid felanmälan kontaktar dessutom många gatukontoret. Strategin att ägogränserna inte ska synas i stadsbilden gör det inte lättare när det gäller t.ex. parkeringsreglering. Det finns en tradition att kommunen sköter om gator och parker som är svår att förändra inställningen till bland allmänheten. Västra Varvsgatan Aquapunkterna på Bo01 ligger på kvartersmark halvtidsutvärdering 29

30 Kommunen styr själv över vilka markområden som ska nyttjas för offentlig service som förskola och skola om kommunen äger marken. I Flagghusen och Fullriggaren har förskola och LSS-boende byggts av privata exploatörer efter att fastigheterna har överlåtits till dem av kommunen med detta syfte. Det är däremot mycket svårare att få de privata markägarna att avstå mark för offentlig service. Även att få in servicen i byggnader med annan huvudanvändning är svårt. Det har ännu inte byggts någon förskola varken i Dockan eller i Hamnporten. Utbyggnadsstrategi för Västra Hamnen (samrådsförslag 2003) I Programmet Utbyggnadsstrategi för Västra Hamnen redovisas strategier bl.a. för ekologisk hållbarhet (kretsloppsanpassning, biologisk mångfald, energihushållning och miljöanpassat transportsystem). Två av strategierna som fungerar kan lyftas fram. Kommunen har under de första tio åren av Västra Hamnens utbyggnad utvecklat en planeringsmetod som bygger på dialog och frivilliga överenskommelser. Den har tagit sig lite olika uttryck i Bo01, Flagghusen, Fullriggaren och Kappseglaren. I Fullriggaren är den inriktad på hållbarhetsfrågor. I den utvärdering som har gjorts av byggherredialogen i Fullriggaren är byggherrarna generellt mycket positiva till projektet och byggherredialogen. Deltagarna nämner att de lärt sig mycket av varandra och att samarbetet fungerar mycket bra. Generellt är de mindre byggherrarna nöjdast då de uppger att de fått mycket hjälp av de större och lärt sig mycket under processens gång. Projektet och arbetsformen känns nyskapande och innovativ. Sättet att arbeta uppfattas som självklart när många byggherrar är involverade. Byggherrarna pekar också på några områden som bör förbättras: tids- och resursåtgången, planeringen av dialogen, bygglovsprocessen och enigheten inom Malmö stad. Malmö stad arbetar aktivt för att uppmuntra försöksverksamhet och söker bidrag till utvecklingsprojekt. Finansiellt stöd har getts t.ex. till Bo01 via Lokala investeringsprogram (LIP) och till Fullriggaren från delegationen för hållbara städer. Fyrens förskola Fullriggaren 30 halvtidsutvärdering

31 IDÉBANK Under workshoparna, öppet hus och arbetsgruppens utvärdering framkom många idéer om vad som skulle kunna göras för att förbättra de befintliga områdena och få en bra utveckling i Västra Hamnen. Även om det inte var syftet med projektet så tål idéerna att lyftas fram. Här följer en kort sammanställning. skapa tillgång till billiga lokaler, subventionera lokalhyrorna om det behövs vissa funktioner mår bättre av klustring än utspridning eftersträva fler funktioner på varje yta för att uppnå en effektivare markanvändning bygg bokaler skapa odlingslotter skapa en ekumenisk plats, en plats för kontemplation, ett kapell öppet för all trossamfund, ett meditationsrum utveckla trygghetsboende för äldre bevara någonting av det skitiga industriella kommunen måste visa ett socialt engagemang i stadsdelen höj medvetenheten om den sociala hållbarheten utveckla idrottslivet och föreningslivet överhuvudtaget en filial till medborgarkontoret behövs jobba mer medvetet för att få till mer kultur skapa mer offentlig konst ett komplement till det snabba cykelnätet behövs cykelparkeringarna bör bli fler på allmän plats, kanske i form av kantstensparkeringar för cyklar stimulera till fler tjänstecyklar hos företagen gaturummen skulle kunna varieras mer med t.ex. skiftande gatusektion gatuträden behöver inte vara i rader utan kan finnas i punkter där husväggarna är indragna ge även de privata markägarna möjlighet att ansluta sig till Miljöbyggprogram Syd se till att även de obebyggda delarna är attraktiva. Använd dem till husbilsparkering, studentbostäder, fotbollsplan, marknadsplats etc. förvalta turistströmmen som dras hit av Turning Torso förbättra hanteringen av turister och studiebesök med t.ex ett informationscenter sätt upp informationstavlor om Västra Hamnen på strategiska platser Informationscenter Studentbostäder som en tillfällig markanvändning Andligt rum halvtidsutvärdering 31

32 REFLEKTIONER ÖVER AKTIVITETERNA OCH METODERNA Inför planeringen av projektet togs tidigt ställning till att det var Mål och gestaltningsprinciper som skulle vara utgångspunkten för utvärderingen. Det är det mest heltäckande måldokument för Västra Hamnen som finns inom Malmö stads förvaltningar. Det bedömdes också bli en rimlig arbetsinsats att göra utvärdering efter detta dokument. Arbetsgruppen har noterat brister i Mål och gestaltningsprinciper. Bland annat saknas det strategier för ekologisk hållbarhet och det finns inga mål för trafik. Strategier finns det däremot i Utbyggnadsstrategi för Västra Hamnen (samrådsförslag 2003) som därför delvis har tagits med i utvärderingen. Den kompetens som arbetsgruppen besitter har till allra största del räckt till för att göra utvärderingen vid sittande bord. Vissa kompletterande uppgifter har tagits fram senare och de övriga aktiviteterna i projektet har varit ett sätt att öka kunskapsunderlaget. När det gäller att på kort tid få in många olika personers synpunkter är telefonintervjuer en bra metod. Att skicka ut frågeformulär via posten har gett lägre försvarsfrekvens i andra projekt och svaren kommer in under en lång tid. Medborgarmöten ger hög svarsfrekvens men man når inte den blandade grupp som man gör med telefonintervjuer. Till mötena kommer de som antingen är engagerade eller upprörda. Öppet hus på Västra hamnens skola var ett sådant medborgarmöte och engagemanget var verkligen stort. I stort sett alla kom dit med en positiv grundinställning och det var en god stämning i lokalen. Samverkan mellan de olika förvaltningarna var en förutsättning för att kunna möta besökarna med alla sina frågor. En öppen inbjudan ställer särskilda krav på att kunna redovisa resultat och uppföljning av synpunkter och förslag. I svaren som kom in syntes att gruppen unga vuxna inte var representerad. Byggherrarna i Fullriggaren har sett ett värde i att intervjuerna har genomförts. De menar att det har varit bra att kunna få resonera kring sina erfarenheter och tankar. I samtalen har de påmint sig själva om processen och vad som fungerat bra och mindre bra. De två kommunala tjänstemännen tyckte att fler från kommunen skulle deltagit i utvärderingen. Deltagarna vid den interna workshopen uppskattade att få träffas och få se hur många som verkligen medverkar i utbyggnaden av Västra Hamnen. Det var givande och lärorika diskussioner runt borden, men tiden uppfattades som knapp. Vissa invändningar framkom mot Mål och gestaltningsprinciper. Eftersom den inte är så väl förankrad beror tillämpningen i mångt och mycket på den enskilde handläggaren. Vissa använder den, andra har en egen agenda. Värdet av dokumentet framhölls också, t.ex. i detaljplanearbetet och i dialogen med byggherrarna. Vid den externa workshopen var diskussionerna mer dämpade men säkert lika lärorika som vid den interna. Någon uppfattade det som ytligt och att man inte trängde in i problematiken tillräckligt djupt, medan andra hade uppfattningen att det var viktigt att mötas. Arbetsgruppen gör inte anspråk på att utvärderingen är vetenskapligt korrekt eller fullständig. I viss mån har det att göra med att målen inte är mätbara. En annan aspekt är den tid som arbetsgruppen har haft till sitt förfogande. Man skulle kunna göra många fördjupningar för att få en säkrare bild av måluppfyllelsen. 32 halvtidsutvärdering

33 REKOMMENDATIONER FÖR FORTSATT ARBETE Arbetsgruppen ser att det nu finns underlag till att starta ett arbete med en ny vision och nya mål för Västra Hamnen. Både halvtidsutvärderingen och utvärderingen av Flagghusen kan utgöra underlag för detta arbete. Vision, mål och strategier Visionen ska vara användbar i det dagliga arbetet. Dagens mål behöver omformuleras, några kanske ska tas bort och nya kan tillkomma. Målen ska vara tydliga, väl definierade och mätbara för att kunna utvärderas. Övergripande mål bör ligga i linje med den nya översiktsplanens mål. Till varje mål ska det finnas tydliga kopplingar till strategierna. Strategierna behöver utvecklas på miljösidan. En tidplan för framtida uppföljningar och uppdateringar bör också ingå. Förankring Det är väsentligt att visionen och målen är förankrade inom alla förvaltningar. Därför bör alla förvaltningar delta i arbetet och organisationen bör vara förvaltningsövergripande. Visionen och målen bör förankras i berörda nämnder och samtidigt bör gamla policyoch styrdokuments gilitghet avslutas. Alla som arbetar med Västra Hamnen ska känna till visionen och målen. De måste därför kommuniceras både internt och externt. Det är en förutsättning för att man ska kunna arbeta gemensamt för att uppnå målen. Delrapporterna Innehållet i delrapporterna bör tas till vara. Förutom till ovan nämnda arbete finns det många erfarenheter, önskemål, synpunkter och idéer som kan användas i det fortsatta arbetet med att utveckla Västra Hamnen och Malmö. Att det finns efterfrågan på att kommunicera utbyggnadsetapperna är exempel på en synpunkt som har framkommit. Synpunkterna från byggherrarna i Fullriggaren kan ha ett värde för dialogprojekt även utanför Västra Hamnen. Att Malmö stad behöver vara tydligare med trafikstrategierna för Västra Hamnen är ett tredje exempel. halvtidsutvärdering 33

34 VÄSTRA HAMNEN IDAG Utvärderingen utgår från det som är byggt och det som har kommit så långt i planeringen att man kan ana ett resultat. Här följer en beskriv- ning av statusen av Västra Hamnen idag. Området omfattar ca 187 ha inkl. vattenytor. Galeonen Flagghusen Fullriggaren Dockan Skepps- Varvs gossen parken Kappseglaren Bo01 Stapelbädden Masthusen Varvsstaden Området runt Kockum Fritid Hamnporten Universitetsholmen Citadellsfogen 34 halvtidsutvärdering

35 Bo01 med Skeppsgossen Området är i stort sett helt utbyggt, endast tre fastigheter återstår att bebygga. Bo01, som har ett havsnära läge, består i huvudsak av bostäder med inslag av kontor och andra verksamheter. Utmed Västra Varvsgatan ligger två parkeringshus. Västra Hamnens skola öster om Bo01 inrymmer både grundskola och förskola. Det finns även en privat grundskola i området. Alla parker, gator och småbåtshamnen är färdigställda. I området finns en anläggning för energiproduktion i form av en värmepump som tar energin ur de naturliga vattenmagasinen i berggrunden. Bo01 är 24,7 ha och Skeppsgossen 1,1 ha stort. Flagghusen Området, som är 4,2 ha stort, är helt utbyggt med i huvudsak bostäder. Det finns även en förskola och ett LSS-boende. Alla gator är färdigställda. Fullriggaren I området pågår genomförandet med full kraft. På alla fastigheter (utom en) pågår byggnation och den första inflyttningen sker under hösten Området, som är 4,3 ha stort, kommer huvudsakligen att bestå av bostäder med inslag av kontor och andra verksamheter. En förskola, ett LSS-boende och ett parkeringshus kommer att finnas. Gator och parker är projekterade. halvtidsutvärdering 35

36 Kappseglaren Genomförandet av detaljplanen har påbörjats genom att det finns byggator i området och att två byggherrar uppför bostäder. Det kommer att finnas förutom bostäder, kontor och andra verksamheter i området som är 2,5 ha stort. Gatorna och parken är projekterad. Stapelbädden I den östra delen finns en detaljplan som tills största delen är genomförd med kontor och parkeringshus. Byggnation pågår just nu av ett kontorshus och färdigställandet av Stapelbäddsparken genomförs etappvis. I Stapelbädden finns ett allaktivitetshus. Planarbete pågår för bostäder i den östra delen. I den västra delen är lokalgatorna och ett kvarter för kontor planlagt. Planarbetet för en grundskola påbörjas hösten Hela området är 6,8 ha stort. Dockan Dockan har efter försäljningen av Kockumskranen blivit ett bostadsområde runt småbåtshamnen i den vattenfyllda dockan. Malmö högskolas etablering i de stora industrihallarna har inneburit att en mängd studenter varje dag söker sig hit. Här i den västra delen ligger även Skånes dansteater, två gymnasieskolor och flera företag. Nu startar ett planarbete för att förtäta området. I den södra delen finns Kockums kvar i den byggnad som kallas Gängtappen. Området norr om Gängtappen är detaljplanelagt för en ny stadsstruktur. Utmed Stora Varvsgatan finns sedan några år stora kontorsfastigheter. I den gamla kontorsfastigheten längs Isbergs gata ligger bl.a. Stadsarkivet. Dockan, som är 29,7 ha stort utvecklas av Dockan Exploatering AB som ägs av JM, Wihlborgs och PEAB. 36 halvtidsutvärdering

37 Masthusen Här låg tidigare Malmömässan, som revs Idag finns en stor livsmedelshandel och en kontorsbyggnad i den västra delen av området. Det finns en detaljplan för nya lokalgator och detaljplaner för bostäder, kontor, förskola m.m. tas fram efter hand. Masthusen som är 8,6 ha stort utvecklas av Diligentia. Hamnporten Hamnporten är ett utvecklingsområde där den före detta flygplansfabriken låg och som byggts om till Teknikportalen. Utmed Stora Varvsgatan är World Trade Center och ett hotell etablerat. På markområdet väster och norr om Teknikportalen planeras för bostäder, kontor och hotell. Utbyggnaden av Hamnporten fortsätter nu med ny bostadsbebyggelse utmed Västra Varvsgatan och till sommaren 2012 ska den i området centralt belägna Kockumsparken stå klar. Midroc Property Development AB och NCC Property Development AB är exploatörer av Hamnporten som är ca 7,8 ha stort. Området runt Kockum Fritid Här ligger Kockum Fritid, en fritidsanläggning som ursprungligen uppfördes för de anställda på Kockums. Idag är den tillgänglig för alla och inrymmer lokaler för olika inomhussporter och för konferenser. Anläggningen har en stor markparkering för besökare. Söder om anläggningen finns en tillfällig förskola. Området är 4,7 ha stort. halvtidsutvärdering 37

38 Varvsstaden I Varvsstaden pågår fortfarande industriverksamheten såsom tillverkning av vindkraftverk. I den östra delen har Universitetsholmen På Universitetsholmen finns många pågående verksamheter och industrier av blandad karaktär; Malmö Högskola, Lantmännen Cerealia, lokaler för studentkår, hovrätten, kontor, service, parkeringsanläggningar, gymnasieskola m.m. Ett kontorshus är nyss färdigställt. Byggnation pågår av ett parkeringshus. En detaljplan för en ny högskolebyggnad är nyligen klar. Detaljplanearbete pågår för bostäder, förskola, kontor, konsert- och kongresshus och hotell. Hela Universitetsholmen är 23,9 ha stort. Citadellsfogen Inom området finns pågående verksamheter som kontor, World maritime University (WMU), Universitetsholmen gymnasieskola, tillfälliga studentbostäder och spårområde. Två av tre infarter för biltrafik till Västra Hamnens halvö ligger inom Citadellsfogen. Planutredningar pågår inom Malmö stad för området som är 7,7 ha stort. 38 halvtidsutvärdering omvandlingen påbörjats i och med att SVT flyttat in och Media Evolution City startat. Detaljplanearbe- te pågår för området med de gamla kontorslokalerna. PEAB är exploatör för området som är ca 19,1 ha stort.

39 Galeonen Västra Hamnens nordligaste del utgörs av parkeringsytorna som byggdes till SAAB-fabriken. Ytorna har under de senast tio åren använts som upplagsplats för schaktmassor och material i samband med exploateringen av Bo01, Flagghusen och Fullriggaren. Norr om Fullriggaren är området detaljplanelagt för ett busstorg. Närmast vattnet ligger Scaniaparken. Området är totalt 15,6 ha stort. Övergripande infrastruktur och parker Utbyggnaden av infrastrukturen har skett i takt med utbyggnaden i övrigt. Västra Varvsgatan, Stora Varvsgatan, Flaggskeppsgatan, västra delen av Riggaregatan, östra delen av Neptunigatan, Bassängkajen, Hjälmarekajen, Universitetsbron, Suellsbron och Citytunnelns uppgångar vid Anna Lindhs plats är klara. Nordenskiöldsgatan är ombyggd. Arbeten pågår med Lilla Varvsgatan, Östra Varvsgatan och Varvsparken som är en stadsdelspark. Längs huvudgatorna finns dubbelriktade cykelbanor på båda sidor av gatorna. Längs kustlinjen finns även gång- och cykelstråk. Einar Hansens esplanad är detaljplanelagd mellan Stora Varvsgatan och Riggaregatan. Detaljplanearbete pågår för Älvsborgsbron och utredning pågår för Lantmännen Cerealias industrispår. Scaniaparken, som byggdes på 1980-talet när SAAB-fabriken etablerades, ligger kvar utmed den norra kuststräckan. Västra Hamnen trafikeras av tre busslinjer: linje 2, 3 och 8. Trafikmängder under vardagsmedeldygn år 2010 halvtidsutvärdering 39

40 N VÄSTRA HAMNEN Primära funktioner okt 2011 Arbetsplats Kultur/Fritid Förskola/Grundskola/ Gymnasium/Högskola Handel Bostad Park Plats Gator Parkering 40 halvtidsutvärdering

41 halvtidsutvärdering 41 Detaljplaner nov 2011 PL1259 DP4537 DP4007 PL867 DP4007 DP4704 PL120 PL587 PL1006 DP4137 PL587 PL861 DP4839 DP4971 DP4723 DP4751 DP4851 DP4756 DP4007 PL1605 DP4983 DP4007 PL1624 DP4438 PL1275 DP5025 PL587 PL348 DP5025 PL445 PL1271 DP4764 PL438 DP4766 PL867 DP4596 DP4719 PL364 DP4153 PL1016 PL861 DP4508 DP4824 DP4764 PL711 DP4947 PL120 DP4798 DP4193 PL883 DP4859 PL861 DP4007 DP5058 DP4982 DP5007 DP4660 DP4596 DP4902 DP4596 DP4843 DP5135 PL445 DP4004 DP4864 PL1234 PL92 DP4956 DP4007 DP4923 DP5141 PL348 PL145 DP4468 PL547 PL1 DP4007 PL867 DP4007 PL861 DP4007 PL326 DP5003 PL1319 PL1504 DP5007 PL600 DP4779 DP4537 DP4191 PL1619 PL445 DP4858 DP4857 PL105 DP4587 DP4226 DP4007 DP5043 DP4007 DP5043 PL1569 DP4263 PL796 DP4695 DP4293 DP4276 PL792 PL867 PL24 DP5073 PL1572 DP5171 DP5044 DP5011 PL212 DP5184 PL270 DP4259 DP4007 DP4626 PL956 DP4301 PL92 PL41 DP4007 DP4780 PL1611 DP4007 PL587 DP5042 PL861 PL521 PL1619 DP4704 PL587 DP4670 PL792 DP4380 DP4666 PL587 DP4864 DP4007 DP5079 DP4971 DP4007 PL1624 DP4291 DP4226 DP4923 PL1569 DP4380 PL547 DP4455 DP4439 DP4104 DP5131 PL587 DP4291 DP4291 DP4226 DP4902 DP4704 DP4007 DP5031 PL1035 DP4007 DP5138 PL861 DP4007 DP4537 DP5049 DP5128 DP5152 DP5175 DP5016 DP5206 DP5173 DP5061 DP4938 DP5110 DP5095 DP5097 DP5109 DP5193 DP5119 DP5218 DP5185 Utdrag från Malmö Stadsatlas Antagna planer Pågående planer m Malmö Stadsbyggnadskontor 2011 Framtida planer Utdrag från Malmö Stadsatlas

42 Statistik Befolkning: Antal boende/åldersindelning 1 jan 2011 Ålder Totalt Malmö Västra Hamnen Antal invånare, 1 jan 2011 Bo Dockan 972 Flagghusen Totalt antal invånare Disponibel inkomst för familjer 20- år i klasser 31 dec 2009 VÄSTRA HAMNEN MALMÖ Antal familjer Antal familjer 0 kr kr - 119,9 tkr ,0-239,9 tkr ,0-359,9 tkr ,0-479,9 tkr ,0 - w tkr Malmöbor med utländsk bakgrund 1 jan 2011 Delområde Västra Hamnen Land Födda i utlandet Land Födda i Sverige med båda föräldrarna födda i utlandet Danmark 243 Danmark 26 Polen 48 Jugoslavien 26 Tyskland 37 Polen 23 Afghanistan 35 Finland 8 USA 32 Chile 6 Totalt 899 Totalt 166 Andel av folkmängden 20 % Andel av folkmängden 4 % Malmö totalt Land Födda i utlandet Land Födda i Sverige med båda föräldrarna födda i utlandet Irak Jugoslavien Danmark Libanon Jugoslavien Irak Polen Polen Bosnien och Hercegovina Bosnien och Hercegovina Totalt Totalt Andel av folkmängden 30 % Andel av folkmängden 10 % Bostäder efter upplåtelseform 31 dec 2010 Totalt Småhus Allm nyttigt Hyresrätt Bostadsrätt Ägare Malmö Västra Hamnen Källa: SCB. Malmö stadskontor, Avd. för samhällsplanering 42 halvtidsutvärdering

43 Exploateringstal i Västra Hamnen Exploateringstal 1: m² BTA/m² tomtyta. Exploateringstal 2: m² BTA/m² totalyta. Totalyta: kvartersmark+halva sektionen av omgivande gator på allmän platsmark Exploateringstal 1 Exploateringstal 2 Bo01 2,1 1,4 Flagghusen 2,4 1,2 Fullriggaren 2,5 1,5 Dockan 2,0 Större arbetsplatser i Västra Hamnen Företag Stat Kommun och region Antal förvärvsarbetande 2009 Atea, Cybercom, Duni, EWP, Egmont, Epsilon, HSB, IBM, ICA Maxi, If Skadeförsäkringar, KPMG, Kockums, Kockums Industrier, Logica, Mercedez-Benz, NCC, PEAB, PWC, Ramböll, SVT, Sigma, Telia Sonera, Tyréns, WSP, Wihlborgs och ÅF Malmö Högskola, Hovrätten över Skåne och Blekinge Malmö stad, Region Skåne (Källa SCB, Supercross) Utbildning Grundskolor, 2011 Förskolor, 2011 Gymnasieskolor, 2011 Helårsstudenter på Malmö högskola, 2010 ca varav i Västra Hamnen ca Västra Hamnens skola och Vittra Västra Hamnen Skeppets förskola, Fyrens förskola och Västra Hamnens skolas förskola Mediegymnasiet, Universitetsholmens gymnasium, Kunskapsgymnasiet, ProCivitas Privata Gymnasium i Malmö Arealer m.m. Västra Hamnen inkl. vattenytor Allmän platsmark som underhålls av Gatukontoret, varav grönyta (park, gatuplantering) Kuststräcka runt Västra Hamnen 187 ha 43,9 ha 15,0 ha 9600 m KÄLLOR Mål och gestaltningsprinciper för Västra Hamnen. Stadsbyggnadskontoret Arbetsgruppens utvärdering av Mål och gestaltningsprinciper Arbetsmaterial. Västra Hamnen Uppföljande utvärdering bland boende och besökare. Malmö stad och Ipsos Byggherredialogen i projektet Fullriggaren. En kvalitativ utvärdering för Malmö stad. Ipsos Halvtidsutvärdering av Västra Hamnen. Sammanfattning av Öppet Hus. Centrum stadsdelsförvaltning Halvtidsutvärdering Västra Hamnen. Workshop 1. White Halvtidsutvärdering Västra Hamnen. Workshop 2. White Svensk Mäklarstatistik AB Utvärdering Flagghusen. Malmö stad Statistik från Hyresgästföreningen. Statistik från Malmö stad, stadskontoret Bovision. Bostadsrätter till försäljning halvtidsutvärdering 43

44 Malmö stad december 2011