Plan för Enköpings stad

Transkript

1 Plan för Enköpings stad Samrådsversion 2017 Foto: Tomas Henriksson

2

3 Foto: Tomas Henriksson Hållbar utveckling i ett växande Enköping! Med den här övergripande planen för Enköpings stad, kommunens tätort, förbereder vi oss för en spännande framtid med intressanta utmaningar. Vi är strategiska, lyfter blicken och fokuserar på en hållbar utveckling. För Enköping växer så det knakar. Aldrig tidigare i kommunens historia har vår folkmängd ökat så mycket och så snabbt. Vi är nu över Enköpingsbor och utvecklingen fortsätter. Bara under 2016 blev vi nära 1100 fler. Den tidigare planeringen utgick ifrån att kommunen skulle ha invånare år Nu ser det snarare ut som om vi är där redan före år Utvecklingen går snabbt även inom andra områden. Bostadsbyggandet har kommit igång på allvar. Det byggs redan mycket. Under de kommande åren kan uppemot tusen nya bostäder påbörjas. Varje år. Många företag flyttar till vår kommun och helt nya verksamheter etableras. Det ger nya arbetstillfällen och ställer ytterligare krav på att vi planerar för ett sammanhållet och väl fungerande samhälle. Med vårt gynnsamma läge mitt i Mälardalen, ett av Sveriges och Europas mer expansiva områden, kan vi förvänta oss en fortsatt intensiv tillväxt. Samtidigt ställs vi inför nya utmaningar. Klimatförändringar påverkar även Enköping. Vi behöver planera så att vi begränsar vårt samhälles klimatpåverkan. Sociala utmaningar och förändrad åldersstruktur är andra faktorer som inverkar på vårt samhällsbygge. I Enköping säger vi att vi inte bara bygger hus. Vi bygger ett hållbart samhälle att leva, bo och verka i. Och vi har goda förutsättningar. Med vårt rika kulturarv, vårt aktiva idrotts- och friluftsliv och våra fina miljöer finns det något för alla. Ta nu chansen att delta i diskussionen om det här förslaget till en ny fördjupad översiktsplan för Enköpings stad, inklusive Bredsands och Hagas tätorter. Horisonten är år 2040, med viss utblick ännu längre. Tillsammans lägger vi planen för ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart Enköping. Anders Wikman Ordförande i kommunstyrelsens utskott för mark, plan och exploatering (Plex)

4 Foto: Enköpings kommun Sammanfattning Det här är den nya översiktsplanen för Enköpings stad. Planen tar avstamp i ett antal utmaningar som svenska städer och även Enköping står inför i framtiden. Det handlar om att bygga tillräckligt mycket bostäder under rådande regionala bostadsbrist. Att bygga en stad med så liten klimatpåverkan som möjligt och där staden och dess invånare skyddas från effekter av ett förändrat klimat. Andra aspekter berör de sociala frågorna som att stävja segregation och skapa trygghet och inkludering. När städer som Enköping växer, och växer fort, gäller det att ta hand om stadens värden och bygga ett stabilt och robust samhälle. Utifrån utmaningarna har ett antal mål för staden formulerats utifrån politiska visioner och ställningstaganden. För att sedan uppnå målen fokuserar kommunen sitt arbete inom fem fokusområden. Vi tar hand om det vi har, bygger färdigt och bygger tätare I den förra planen från 2009 pekades ett stort antal nya områden ut. Dessa områden utgjorde även en ansenlig markyta. Många av områdena var placerade utanför vägar som idag omger staden. I arbetet med den här nya planen har de kvarstående områdena från 2009 analyserats. De som fortsatt är intressanta och framförallt kompletterar den befintliga bebyggelsen och strukturen har återanvänts. Andra områden har tagits bort då de ligger perifert och för långt ut från stadskärnan. Vissa av områdena låg även för lågt med hänseende till översvämningsrisker. Något vi såg vid analysen av tidigare områden är att när de nu, ett antal år senare, byggs ut rymmer de faktiskt betydligt fler bostäder än vad man kalkylerade med Det har dels att göra med att bostadsmarknaden i Enköping under den tiden var inriktad på småhusbebyggelse och att bygg- och fastighetsbranschen inte var särskilt stor eller aktiv med flerbostadshusbyggnationer i staden. Den röda tråden genom planförslaget är hållbar utveckling utifrån begreppets tre dimensioner: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Nedan sammanfattas de mest centrala delarna av förslaget. Nu ser marknaden helt annorlunda ut och det finns ett stort antal aktörer som vill bygga flerbostadshus i staden, både hyresrätter och bostadsrätter. I de utpekade områdena räknar vi därför upp antalet nya lägenheter så att antagandena bättre stämmer

5 överens med verkligheten. Ett antal nya områden har även pekats ut för bostadsbebyggelse, dessa områden är förtätningsområden. Just förtätning är en tydlig inriktning för planen. Att omvandla områden och dra nytta av redan gjorda investeringar i infrastruktur är ekonomiskt hållbart för kommunen. En tätare stad kan även erbjuda fler bostäder och invånare vilket skapar ett större folkliv. När vi bor fler inom samma område understödjs även befintlig service som handel och kollektivtrafik. Funktioner som till och med kan utvecklas när kunderna blir fler. En annan viktig inriktning är att bygga färdigt redan påbörjade nya stadsdelar. Dels för att områdena ska nå sin tänkta funktion och attraktivitet och inte förbli en byggarbetsplats över lång tid. Men dels även för att kommunen ska kunna fokusera sina resurser på ett antal platser åt gången och inte bygga ut staden i alla riktningar samtidigt. Dessa delar av planförslaget bidrar till en ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Det vi använder ofta ska det vara nära till i Enköping En annan tydlig inriktning i planförslaget som vuxit fram under arbetets gång är vikten av närhet. Enköping är Sveriges närmaste stad, men vad betyder det egentligen? Vi tror att mycket handlar om enkelheten i vardagen och att få livspusslet att gå ihop. Sett över staden och framförallt kommunen bor vi utspritt över stora ytor. Staden är uppbyggd på detta sätt och för att nå aktiviteter, skola, arbete, handel med mera så rör vi oss mycket mer bil. Den nya planen för Enköpings stad är tydlig med att de hållbara transportmedlen ska få en mer framträdande roll i staden. Det handlar bland annat om att bygga ett sammanhållet och tryggt gångoch cykelnät utan felande länkar. Det handlar även om att utveckla busstrafiken i staden och planera nya områden utifrån kollektivtrafikens möjligheter att trafikförsörja områdena. I stadens absoluta kärna runt torget vill vi att människornas behov och tempo ska vara rådande och bilen underordnad. Man kan ta bilen in till staden med nya samlade och tydliga parkeringsanläggningar ska göra att man gärna ställer bilen en liten bit från Stora torget och promenerar någon minut till sin målpunkt. Ett annat sätt att vända dessa frågor på är att se till att människor har det de behöver i sin närmiljö. Planen är tydlig med att skolor, förskolor, aktivitetsytor, lekplatser, fritidsgårdar och annan service ska finnas i stadens alla delar. Genom att satsa ute i stadsdelarna skapas liv och rörelse och nya möjligheter till möten. Det anses också viktigt för stadens barn och unga att självständigt kunna ta sig till exempelvis skolan eller idrottsaktiviteter på egen hand efter förmåga. Detta förhållningssätt kan innebära nyinvesteringar i kommunalt utbud som saknas på vissa platser. Personella resurser kan också behövas men trots det överväger de positiva konsekvenserna både för miljön och de sociala aspekterna. Därför vill vi bygga en stad med det man behöver ofta nära sitt hem. Dessa delar av planförslaget bidrar till en ekologisk och social hållbarhet. Det är människorna i staden som ger den liv Andra sidor av begreppet nära är närheten mellan människor. De personliga mötena är redan idag en karakteristisk del av Enköping. Denna småstadskaraktär är viktig att värna och utveckla för fler invånare. Vi behöver mötas för att lära känna varandra, känna samhörighet och förstå varandras bakgrund och liv. Därför har en av de tydligaste inriktningarna i denna plan blivit vikten av mötesplatser. Mötesplatser där människor från olika bakgrund och skeden i livet kan dela åsikter, erfarenheter och kreativitet med varandra. Förslaget lyfter därför mötesplatser både ute och inne, i centrum och i stadsdelarna. Mötesplatser där alla är välkomna och spontana platser där möten otvunget kan uppstå. Dessa delar av förslaget är

6 viktiga för att uppnå en integrerad och trygg stad där människor rör sig under stora delar av dygnet och den personliga känslan består. Dessa delar av planförslaget bidrar till en social hållbarhet. Goda gröna Enköping är mer än bara en parkstad Enköping är en fantastisk parkstad med en sammanhängande grönstruktur som många människor uppskattar och rör sig i dagligen. Staden lockar många besökare från Sverige och utlandet som vill ta del av den speciella parkvisionen som finns i staden. Tack vare stadens gröna miljöer ges goda förutsättningar för alla invånare att anamma en hälsosam livsstil. Närheten och enkelheten till vardagsmotion och spontanidrott är mycket viktigt för folkhälsan. Stadens parker och offentliga rum innehåller även viktiga mötesplatser där människor gärna uppehåller sig och träffas. Allt detta är redan känt hos många men de aspekter av grönska som har visat sig under arbetet med den nya planen är grönstrukturens avgörande roll som leverantör av ekosystemtjänster. I ett förändrat klimat är grönskan helt avgörande för att vi ska få en fungerande och behaglig stad. Grönskan infiltrerar vatten vid skyfall eller översvämning och den skyddar oss från solens strålar och hjälper till att sänka temperaturen i staden under heta värmeböljor. Dessutom reglerar den luftföroreningar och är bullerdämpande i en tätare stad eller i trafikbelastade lägen. Denna insikt stärker kommunens arbete med att utveckla och värna stadens gröna rum och angränsande skogar. Dessa delar av planförslaget bidrar till en ekologisk och social hållbarhet.

7 Foto: Tomas Henriksson Innehåll: Hur planerar vi Enköpings framtid? 8 Utmaningar 13 Mål för staden 16 Fokus 1: Hållbart Byggande 18 Fokus 2: Utbildning- och näringslivsutveckling i en smart stad 65 Fokus 3: Livet i staden 69 Fokus 4: Det gröna livsrummet 74 Fokus 5: Klimatanpassning 79 Bilaga 1: Planeringsförutsättningar Bilaga 2: Hållbarhetsbedömning Bilaga 3: Uppföljning Beslutad av: Kommunstyrelsens plan-, mark- och exploateringsutskott

8 Foto: Tomas Henriksson Hur planerar vi Enköpings framtid? Det här är Enköpings kommuns nya plan för stadens utvekling. Denna fördjupade översiktsplan är en del av den löpande planeringen och utvecklingen av kommunens fysiska strukturer och miljöer. I detta avsnitt kan du läsa mer om varför kommunen behöver en översiktlig planering samt hur planen tas fram. Vad är en översiktsplan? Översiktlig planering handlar om hur den fysiska miljön ska utvecklas i framtiden. En översiktsplan är dokumentet som visar hur kommunens mark- och vattenområden ska användas och hur den bebyggda miljön ska utvecklas i ett långsiktigt perspektiv. Processen med att ta fram en översiktsplan och vad den ska innehålla regleras i plan- och bygglagens 3:e kapitel. Översiktsplanen ska bidra till en god miljö och hållbar utveckling. I översiktsplanen talar kommunen om hur man vill att stad och land ska utvecklas, var det kan och bör byggas, var det behövs nya vägar och cykelbanor och vilka områden som bör sparas för rekreation. I planen beskrivs också vilka hänsyn som bör tas till kulturhistoriska kvaliteter, naturvärden och risk för bullerstörningar och översvämningar. En översiktsplan täcker hela kommunens yta men kan fördjupas för specifika områden, så kallad fördjupad översiktsplan (FÖP). Syftet med fördjupningarna är att mer detaljerat kunna studera till exempel en tätorts framtida utveckling. Denna plan är en sådan fördjupning. Rullande översiktsplanering Enköping har inlett arbetet med rullande planering enligt figuren till höger. Översiktsplanen (ÖP 2030) för Enköpings kommun antogs Kommunens mindre tätorter beskrivs endast generellt i det dokumentet. Istället slår planen fast att orterna är viktiga för kommunens utveckling och att de bör studeras grundligt i en egen process. Nästa steg blev därför att under ta fram sju stycken ortsanalyser. När ÖP sedan ska uppdateras (och inte göras om helt) runt 2018 kommer kunskapen om orternas behov och utvecklingsmöjligheter bli en del av ÖP och varje ort få ett eget kapitel. Det är i och med detta också meningen att de gamla för- 8 Enköpings kommun Plan för Enköpings stad

9 djupade översiktsplanerna för Örsundsbro (1995), Hummelsta (1993) och Grillby (1992) upphör att gälla. Arbetet med den här planen för Enköpings stad är en vidareutveckling av planen från Sedan 2009 har ett antal nya frågor och ställningstaganden blivit aktuella som nu arbetas in i den nya planen för Enköpings stad. Exempel på nya förutsättningar är bostadsförsörjningsprogrammet från 2015 som ställer krav på att vi i FÖP pekar ut områden för framtida bostadsbehov på samma sätt som ställningstagandet och lärdomar från vatten- och avloppsplanen från 2014 påverkar hur vi ska bygga vår stad för en hållbar utveckling. På nationell nivå har även en ny plan- och bygglag trätt ikraft samt frågor som social hållbarhet och klimatanpassning fått allt större fokus inom samhällsplaneringen. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande utifrån ett lagstiftningsperspektiv. Däremot är den vägledande i planeringens efterföljande steg: detaljplanering och förhandsbesked om byggande på landsbygden samt bygglov. Dessa steg innehåller kommunala myndighetsbeslut. Översiktsplanen används som underlag vid beslut både inom kommunen och av statliga myndigheter och domstolar. I de senare fallen handlar det om situationer då en detaljplan eller ett bygglov har överklagats. Förverkligandet av översiktsplanens förslag är till stor del beroende av marknadskrafterna och privata aktörers initiativ, utom då kommunen äger marken. Det är dock alltid kommunen som fattar beslut om detaljplaneläggning utifrån politisk inriktning och prioritering. Hur används översiktsplanen? Översiktsplanen är en bearbetning av en mängd material som kan innehålla mål och ställningstaganden för olika intressen. Det är översiktsplanens roll att väga dessa mål och intressen mot varandra och ta avgörande ställning till vad mark- och vattenområden slutligen ska användas till. ÖP 2030 Uppdatering av ÖP Ortsanalyser Orter integreras i ÖP FÖP Enköpings kommuns tolkning av rullande översiktsplanering Enköpings kommun Plan för Enköpings stad 9

10 Planens innehåll och process Översiktsplanen ska redovisa: grunddragen i hur mark- och vattenområden ska användas allmänna intressen som exempelvis kommunikationer och friluftsliv de miljö- och riskfaktorer som kommunen bör ta hänsyn till vid beslut om användningen av mark- och vattenområden kommunens syn på hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras hur kommunen tänker tillgodose riksintressena och iaktta gällande miljökvalitetsnormer Processen med att ta fram en översiktsplan bestäms i plan- och bygglagen och en viktig del i arbetet är att ha dialog om planförslaget med kommunens invånare. Kortfattat innebär processen att kommunen tar fram ett första förslag till översiktsplan som skickas ut på samråd till en rad myndigheter och organisationer i regionen och kommunen. Även grannkommuner inbjuds till dialog om planen. En viktig målgrupp att nå i samrådsskedet är kommuninvånarna som bjuds in att ta del av materialet på olika sätt och genom olika kanaler. Efter samrådet revideras förslaget utifrån inkomna synpunkter och skickas ut på ytterligare en remissrunda som kallas granskning. Efter den slutliga revideringen efter granskningen antas planen av kommunfullmäktige. Planens mål och syfte Den fördjupade översiktsplanen ska visa Enköping som en attraktiv stad i Mälardalen med ett tydligt fokus på hållbar utveckling. Det ska vara tydligt vad kommunen vill med sin stad och hur man ska ta sig dit. Ambitionen är att planen ska vara strategisk och uppföljningsbar. Från tätort till stad Enköping är en av Upplands äldsta städer med en lång historia som handelscentra. Därför heter den nya planen Plan för Enköpings stad och inte Enköpings tätort som i planen från Det är viktigt att framhålla att Enköping idag är en stad och inte en statistik tätort. Detta kan kanske anses som en detalj men Enköping har en historia och struktur med rötter i den tidiga medeltiden som inte alla tätorter i Mälardalen har. Avgränsning Den geografiska avgränsningen för planen är Enköping, Haga och Bredsands tätorter (enligt SCBs definitioner) och områdena däremellan (se karta). Den tidsmässiga avgränsningen är år 2040 men för vissa avsnitt görs utblickar efter Uppdrag Ta fram förslag Samråd Revidera Granskning Revidera Beslut vår 2018 Plan för Enköpings stads tidplan och process. 10 Enköpings kommun Plan för Enköpings stad

11 Jung backen Tjursåker Bromsvreten Eknäs Malingbo Slinkom Kronborg Lugnet Björkebo Åby Nedre Lönsåker Nibble Blåsbo Hansta Lundby Ullbro Hov Hovdesta Svinnegarns by Åkerby vkojan Skälby Henrikslund Granlund Klockarbacken Strand Valla Vappa by Ullunda Boda Enköpings-Näs Prästgården Valla Rävslösa Byggena Väppeby Bläckhornet Hjulsta Kävra Vårfru Tärby Ekudden Lundby Haga Trogsta Lillsidan Munksundet Tabastlund Gröngarn Kotte Nynäs Kesudden Prästgården Haga Gymminge Folsberga Nederby Norrgården Granelund Storgården Vallby by Dräggesta Hästhammar Lill- Bostället gården Ängshyddan Avgränsning Korsbacken av planområdet Sävsta Kvarn- Rosenberg backen Rosendal Lurbo Hacksta Ärsta Bärby Tullen Norra Rekasta Fagerudd Grindtorp Löten Rutenlund Björkvik Skälby Romberga Ryssbo Bredsand Rasbo Sofielund Myran Åkerby Enköping Kryddgården Gamla Nynäs Prinsbo Skogsbo Kolarvik Korsängen Husberg Sjöängarna Sandvik Klista Fanna Gåsbacken Solvik Björnviksstugan Bergvreten Gånsta Uppmyrby Lidingby Sycklinge Koholmen Rickeby Norrvreten Eknäs Lilla Eknäs Annelund Anneberg Åkersberg Hemsta Ekeby Övre Rickeby Hånningby Österby Karlslund Berg Husby Österbytorp!!!!!!!!!!!! Kroby!!!!!!! Bårskär Varghällar Meter Husbylund Skälby!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Sätrarna Vidingsbo!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Boglösa by Klarbo Nybo Rosendal Östertorp Klastorp Blåbo Rödbo Stads-Gånsta Gånsta Ytter- Humlegården Lilla Ilund Öjehagen Markeby Finnbo Kärrbytorp Copyright Lantmäteriet Knapphagen Savling Lönneb Sneby Fall Ängsvallen Hagto Utmyrb Bodarn Nybod

12 Planens uppbyggnad Den här fördjupade översiktsplanen är uppbyggt på ett annorlunda sätt än planen från 2009 och även jämfört med en traditionell översiktsplan. Vi har valt att gå ifrån den ämnesuppdelade strukturen där varje område beskrivs för sig och istället beskrivs stadens utveckling uppställt efter de mål som ska uppnås. Kortfattat kan man beskriva det som att arbetet och dokumentet grundar sig i de utmaningar som finns för staden. Dessa utmaningar identifierades tidigt under processen och för att möta utmaningarna har ett övergripande mål och fem delmål formulerats tillsammans med den politiska styrgruppen. Fem fokusområden svarar sedan på hur vi ska utveckla staden för att nå målen och möta utmaningarna på ett hållbart sätt. I inledningen till respektive fokusområde återfinns en färgmarkering utifrån vilka mål som området bedöms bidra till. Innehållet i fokusområdena har arbetats fram i fem tvärsektoriella arbetsgrupper. I fokusområdena möts därför ett antal ämnen och proffesioner som tillsammans, utifrån sina ansvarsområden och verksamheter, gemensamt ska verka för att målen uppnås. En styrka i detta arbetssätt bedöms vara att fler verksamheter och politiska nämnder inom kommunen känner ett ansvar och delaktighet i efterföljande utvecklingsarbete tack vare att man varit med och bidragit i arbetet. Måluppfyllelse och uppföljning Översiktsplanens mål anger inriktning för kommunens långsiktiga utveckling av den fysiska miljön och hur vi ska möta stadens utmaningar. För att vi ska vara säkra på att målen blir verklighet måste de kunna följas upp. Därför har varje mål ett antal mätbara nyckeltal. Nyckeltalen anger vad som ska mätas över tid för och återfinns i bilaga 3. En växande befolkning och bostadsbrist Ett förändrat klimat och fortsatt klimatpåverkan Exkludering, social oro och ojämställdhet Säkerställa det gröna livsrumme t i en tätare stad Att stå sig konkurrenskraftig i en växande region Säkerställa infrastruktur och försörjningssystem i en växande stad Enköping stad är en inspirerande livsmiljö där alla kan utveckla sitt allra bästa jag En hållbar stad Stad i utveckling En stad för alla En levande stad En grön stad Hållbart byggande Utbildnings- Klimatanpassning och näringslivsutveckling i en smart stad Plan för Enköpings stads mål- och dokumentstruktur. Livet Utbildningsoch näringslivs- i staden utveckling i en smart stad Livet Det gröna i staden livsrummet Klimatanpassning Det gröna livsrummet 12 Enköpings kommun Plan för Enköpings stad

13 Foto: Mostphoto Foto: Namn Oleg Efternamn Kozlov Utmaningar Omvärldens utmaningar påverkar även Enköping. I detta avsnitt presenteras sex utmaningar som är betydelsefulla för stadens framtida utveckling. En växande befolkning tillsammans med bostadsbrist Urbaniseringen fortsätter. De senaste 40 åren har förortskommunerna haft den största befolkningstillväxten samtidigt som befolkningen i glesbygdskommuner har minskat. Trycket på förorterna har lett till ökat bostadsbyggande, även i städernas utkanter. På senare år har diskussionen om förtätning istället för utbredning blivit alltmer aktuell. Förtätning handlar om att minska belastningen på omlandet och istället använda redan ianspråktagen mark och befintlig infrastruktur. En stor utmaning för hela regionen är att planera och bygga många nya bostäder och transportsystem med vägar och spår. En annan utmaning är att förbättra regionens miljö och invånarnas hälsa trots en hög befolkningstillväxt och ökad urbanisering. Det råder bostadsbrist i kommunen och i staden. Ekonomiskt svagare grupper drabbas extra hårt av denna situation. Att växa, och att växa fort, innebär inte bara tryck på bostäder och infrastruktur och kommunikationer utan även på service. Redan idag står kommunen inför ökade behov av förskolor och skolor i takt med att den yngre befolkningen växer. Ett förändrat klimat och en fortsatt klimatpåverkan Förändringar i klimatet med temperaturhöjning till följd av utsläpp av växthusgaser är ett faktum. För att begränsa effekterna beslutade parterna i Klimatkonventionen år 2010 att temperaturökningen ska begränsas till + 2 grader över förindustriell nivå. För att det ska vara möjligt behöver de globala utsläppen vända före år 2020 och halveras till år 2050 jämfört med nivån från år Enköpings kommun Plan för Enköpings stad 13

14 Med temperaturökningen kommer ett förändrat klimat. Vi kan räkna med mer nederbörd i form av regn, mindre nederbörd i form av snö, korta eller obefintliga vita vintrar, varma somrar med höga temperaturer och vattenbrist. Kraftiga skyfall och ökade havsnivåer ställer oss inför utmaningar som översvämningar, erosion/ras och på lång sikt att den lågt liggande Mälaren påverkas av höjda havsnivåer. En del invånare upplever ett hårdare samhällsklimat, diskriminering, ökad risk att utsättas för brott och utsatthet i relationer. Barn är en särskilt utsatt grupp att uppmärksamma. Immigrationen är en stor möjlighet till både tillväxt och mångfald men det förutsätter ett gott mottagande så att de nyanländas förmågor tas tillvara i både arbets- och samhällslivet. Infrastrukturen kommer att påverkas av stormar och fallande träd. Våra byggnader kommer att utsättas för mer fukt och mögelproblematik, vi kommer behöva kyla mer än värma våra byggnader. Dricksvattenförsörjningen kommer att bli mer utsatt och känsliga grupper kommer påverkas och lida av värmen. Den kommunala samhällsplaneringen måste bidra till att minska utsläppen av växthusgaser. Vi måste bygga smarta städer och regioner där förutsättningarna för hållbara transporter och konsumtion finns. Det kan handla om förändrade resvanor, sättet att transportera varor och gods och i vissa fall invånarnas livsstil. Säkerställa det gröna livsrummet i en tätare stad Dagens planeringsideal handlar ofta om förtätning. Genom att bygga inom befintliga strukturer kan redan tillgänglig infrastruktur utnyttjas. Samtidigt tas mark i anspråk som har en annan användning idag. Handlar det till exempel om parkeringar kan de i viss mån integreras med nybyggnation men en grönyta är svårare att ersätta på den direkta platsen. Viktigt är dock att behålla och utveckla naturområden som är viktiga för ekosystemtjänster i en tätare stad. Det är en utmaning att avgöra vad som ska ersättas och med vad för att hitta en balans mellan förtätningens positiva och negativa effekter. Skapa inkludering, trygghet och jämställdhet En utmaning är att öka tryggheten i regionen samtidigt som världen upplevs som mer osäker. För att skapa en sammanhållen region behöver vi få människor att känna större tillit till varandra och till samhällets institutioner. Vi behöver minska de socioekonomiska skillnaderna och motverka segregation och ojämlik tillgång till samhällets resurser och möjligheter. Människors upplevda rädsla och otrygghet stärker negativa ojämställda förhållanden. Grundläggande faktorer för tryggheten är en bra bostad, en relevant utbildning och ett arbete som passar den individuella kompetensen, men också att må bra och att kunna påverka sitt liv. Det finns stora skillnader mellan män och kvinnor, unga och äldre, svenskfödda eller utrikesfödda. En mer tätbebyggd stad ger positiva effekter i form av en mer stadsmässig stad, fler invånare och större underlag för offentlig och kommersiell service. Samtidigt kan en tätare bebyggelse försämra mikroklimatet med trängsel, buller, stillastående luft, avgaser och brist på solljus samt försvåra dagvattenhantering i en mer hårdgjord miljö. Att vara fler människor på samma yta skapar även ökat slitage på stadens platser som till exempel parker och skolgårdar. Är vi fler som vistas i stadens offentliga rum kan områdena behöva bli större för att minimera slitage. Att vara konkurrenskraftig i en växande region Globaliseringen fortskrider med handeln som drivkraft. Tillsammans med bra transporter och kommunikationsmöjligheter ger den goda förut- 14 Enköpings kommun Plan för Enköpings stad

15 sättningar för tillväxt. Negativa effekter är dock att finanskriser riskerar att bli globala, liknande den vi upplevde Ekonomin håller nu sakta men säkert på att återhämta sig. Däremot finns fortfarande en skuldkris inom euroområdet vilket visar sig i stramare finanspolitik, försiktiga företag och hushåll samt en återhållsam kreditgivning. För Enköping ligger en del av utmaningen i att dra nytta av vårt geografiska läge och attrahera företag och arbetstillfällen till kommunen. Den lager- och logistiknod som börjat bildas kan ta ytterligare fart med nationella och internationella etableringar. En annan utmaning är att öka handeln och handelsutbudet samtidigt som vi ska nå klimatmålen. En utökad handel i den egna kommunen kan minska behovet av bilresor till angränsande städer och köpcentrum. Detta gäller även kultur- och nöjeslivet. Vi kommer däremot aldrig kunna ha samma utbud som storstäderna runt omkring oss. Sist men inte minst ligger en stor utmaning i att inte bara vara konkurrenskraftig på egna ben utan att hitta bra samarbeten i regionen som kan stärka oss som en naturlig och viktig del av Mälardalen. Säkerställa hållbar infrastruktur och försörjningssystem i en växande stad Tendensen att förtäta städer vilar på insikten av att i första hand använda befintlig infrastruktur. Det är billigare att bygga i anslutning till infrastruktur och koppla på vägar och vatten och avlopp istället för att bygga nytt över långa sträckor. En stor utmaning för vägar och järnvägar är att åtgärda dagens kapacitetsbrister samtidigt som behoven fortsätter att öka. De resurser som finns för att göra nödvändiga investeringar riskerar att bli hårt ansträngda. En fungerande och effektiv väg- och järnvägsstruktur samt kollektivtrafik är avgörande för samspelet mellan arbetsmarknaden och bostadsmarknaden. En stor utmaning inom vatten och avlopp är att ha en långsiktigt och förutsägbar utbyggnadsriktning och prioritering. Samhällsplaneringen måste gå hand i hand med infrastruktur för att bli hållbar och effektiv. För Enköping ligger en del av utmaningen i att säkra morgondagens vatten- och avloppslösningar till exempel nytt avloppsreningsverk och reservvatten. Möjligheten att använda internet växer och utvecklas explosionsartat. I Sverige finns det idag fler datorer än människor. Idag sköter många sina ärenden på nätet. Det är bra ur klimatperspektiv då det inte kräver några resor. Vid hembeställning av varor samkörs sedan leveranserna vilket minskar antalet resor. En utmaning i den snabba teknikutvecklingen är dock att säkerställa alla invånares möjlighet till information och tjänster, kanske särskilt samhällsinformation från till exempel kommunen. Det finns ett stort antal människor som inte har tillgång till de digitala verktygen och det digitala utanförskapet är en viktig fråga att hantera. Foto: Tomas Henriksson Enköpings kommun Plan för Enköpings stad 15

16 Foto: Mostphoto Michael Erhardsson Mål för staden Övergripande mål för staden I den här planen för Enköping har ett övergripande mål för staden tagits fram utifrån den politiska visionen och de strategiska målen för mandatperioden: Enköpings stad är en inspirerande livsmiljö där alla kan utveckla sitt allra bästa jag. Vi skapar ett fungerande samhälle med social, kulturell och ekonomisk utveckling i balans med jordens ekologiska system. Utvecklingen av staden sker långsiktigt och förebyggande utifrån medvetenheten om att våra resurser är ändliga. Enköpings stad ska vara en hållbar och attraktiv stad i Mälardalen, för dagens invånare men även för kommande generationer Enköpingsbor. Delmål för staden För att fördjupa och ytterligare ge en riktning för stadens utveckling har fem delmål tagits fram. Delmålen ska bidra till att nå det övergripande målet och möta de utmaningar som beskrivits. Hållbar stad Enköping ska vara en hållbar stad. En grön mötesplats där innovationer och ekologi får utrymme att utvecklas. Stadskärnan präglas av trivsel, närhet och grönska. Stadens mark och resurser fördelas därför på ett effektivt sätt. Det innebär till exempel att gaturummet avsätts för mindre platskrävande transporter som cykel och kollektivtrafik och bilen blir underordnad. När vi behöver bil finns möjligheter via delningsekonomi. Staden växer på höjden där rätt förutsättningar finns för förtätning och vi kan använda den befintliga infrastruktur. Vi bygger en smart stad med robusta och säkra försörjningssystem. System som låter oss växa samtidigt som vi kan stå emot klimatförändring och där vi i vissa lägen kan nyttja effekterna av ett förändrat klimat genom exempelvis gestaltning. Vi tar hand om vårt vatten och utvecklar Enköpingsån både ekologiskt och upplevelsemässigt. Stad i utveckling Enköping ska vara en modern och smart stad som ständigt utvecklas. Med bra kommunikationer och 16 Enköpings kommun Plan för Enköping stad

17 en god infrastruktur blir Enköping en attraktiv stad i storstadsregionen. Enköping kan därför bli en viktig knutpunkt för företagande och hållbar utveckling. I Enköping kan individer och företag utvecklas och växa. I Enköping är det nära till allt. Goda kommunikationer erbjuder en stor regional arbetsmarknad samtidigt som staden erbjuder attraktiva och prisvärda bostäder. Det är nära till naturens och Mälarens lugn. Dessutom ger kommunikationerna möjlighet att nå större städer både i Sverige och utomlands. Stigande befolkning, ökat byggande och målmedveten samverkan har banat väg för en stark centrumutveckling. Staden har kompletterats med ett brett utbud av handel och upplevelser. En dynamisk samverkan mellan utbildning, arbetsliv och kultursektorn gör att medborgarna ständigt kan vidareutvecklas. Ett entreprenöriellt förhållningssätt genomsyrar det livslånga lärandet. Enköping är en del av en större kunskapsregion som ger möjlighet till utbildning i eller i närheten av kommunen. En stad för alla Enköping ska vara en stad med plats för alla. En stad där mångfald och tillgänglighet är förutsättningen för invånarnas samhörighet och gemensamma sammanhang. Enköping är en trygg och säker stad där dess olika delar hänger ihop utan barriärer, varken fysiska eller sociala. Jämlikhet är förutsättningen för den utvecklingen. Det är nära till inflytande i Enköping som satsar medvetet på invånarinflytande och att inkludera stadens invånare i dess utveckling. Staden erbjuder även många arenor för möten mellan människor. Kulturutbudet och idrotten ska vara till för alla. En levande stad Enköping ska vara en levande och mänsklig stad. Det är människorna och de gemensamma platserna i staden som ger den liv. Staden har en lång historia och anor från vikingatiden. Spår från stadens tidigare liv ger oss historisk förankring och sammanhang samtidigt som staden växer och ger nya avtryck när invånarna formar framtidens Enköping. Parkernas stad lever vidare och Enköpings fantastiska parkmiljöer utvecklas med nya mötesplatser vilket lockar fler, både gamla och unga, Enköpingsbor och besökare ut i parkerna. Andra viktiga arenor för möten har skapats i staden där kulturliv, friluftsliv, föreningsliv och idrott bygger broar mellan människor och ger staden liv. Dessa arenor är också viktiga för att locka invånare, besökare och företag till staden. En grön stad Enköping är en grön stad. En stad där invånarna genom hela livet har möjlighet till en aktiv fritid och rikt friluftsliv. I skolan flyttar pedagogiken ofta ut och barnen får tidigt vistas mycket ute, lära sig om djur och natur och känna sig hemma i naturen nära hemmet och skolan. Staden är en del av Mälardalsregionen och en del av urbaniseringen. Men Enköping erbjuder unika miljöer där man har naturens grönska in på knuten och nära till skogens rekreation. Invånarna tar sig lätt mellan stadens olika delar genom den sammanhängande grönstrukturen av parker, skogar och gång- och cykelvägar. Närhet till vardagsmotion, lek och spontanaktivitet ger förutsättningar för en god folkhälsa i Hälsostaden Enköping. Enköpings läge och miljöer har gjort staden till ett besöksmål för många besökare. En satsning på Enköping som Hälsostad gör att fler och fler upptäcker staden. Enköpings kommun Plan för Enköpings stad 17

18 Foto: Enköpings kommun Fokus 1: Hållbart byggande Den fysiska planeringen är ett viktigt verktyg i arbetet med att förändra våra samhällen så att de blir hållbara. En tät stad anses ur flera perspektiv vara att föredra. Genom att blanda och samlokalisera bostäder, service och verksamheter kan transportbehovet minska samtidigt som det skapas ett folkliv. En hållbar utveckling möjliggörs så genom att satsa på orter och stadsdelar med goda förutsättningar för kollektivtrafik. Övergripande målet En hållbar stad Bygg samhälle inte bara hus I Enköpings ska vi bygga en hållbar helhet genom att blanda arbete, bostäder, handel, kultur, service, fritid, grönstruktur, skolor med mera. Det man behöver ofta ska det vara nära till i Enköping för att behovet av vardagstranporter ska minska. En integrerad planering av samhällsservice samt en hög och prioriterad tillgänglighet för kollektivtrafik, gång- och cykeltrafikanter bidrar till att minska bilberoende även till verksamheter som lockar många besökare. Att växa med kvalitet är viktigt. Det innebär att vi ska ta vara på våra värden och det unika med Enköping samtidigt som staden utvecklas. Det handlar till exempel om att bibehålla småstadskaraktär samt värden i form av grönska, rekreation och vatten i staden. En av de viktigaste händelserna som utspelar sig i en stad är mötet mellan människor. Fler och nya mötesplatser behöver tillkomma när staden växer. Det finns ett behov av att skapa innovativa mötesplatser som gynnar kreativitet, konstnärskap, småföretagande men även att skapa mötesplatser mellan privat och offentlig, så kallade semiallmänna ytor. Förtäta Genom att koncentrera nybyggnationen till redan bebyggda områden exempelvis genom återanvändning av gammal industrimark istället 18 Enköpings kommun Plan för Enköpings stad

19 för att ny mark tas i anspråk, blir avstånden mellan dagliga målpunkter kortare. Då kan befintlig infrastruktur användas och vi kan undvika stora nyinvesteringar. Förtätning är yteffektivt då fler lägenheter kan byggas på en mindre yta. Genom att förtäta skapas större underlag för service som handel och kollektivtrafik. Med mer service skapas städer där fler människor är i rörelse vilket leder till puls och trygghet. Det är viktigt att nya områden byggs färdigt och att staden koncentreras där stora markområden redan har tagits i anspråk. För att möjliggöra det krävs en prioritering och en tydlig utbyggnadsordning. Det är dock viktigt att undvika eventuella negativa konsekvenserna av förtätning som: trängsel, buller, mikroklimat, skuggning, skapa parkeringsplatser och behov av att värna grönstrukturen och framkomligheten är några exempel. Goda lägen för verksamheter och hållbara transporter Det är viktigt att hitta goda lägen både för skrymmande och icke skrymmande verksamheter i staden. Verksamheter med stora transportbehov bör ligga vid de stora vägarna och trafikplatserna så att tung trafik inte behöver ta sig in i stadskärnan. Det är viktigt att tänka på möjligheten för de anställda att ta sig till sin arbetsplats. Därför behöver skrymmande verksamheters lokalisering samordnas med kollektivtrafiken. I och med att leveransmönstren kontinuerligt ändras så skapas andra behov av lokaler. Då näthandel ökar och utvecklas mot att samordnas med affärer där kunden kan prova, beställa och hämtar ut sin vara i butiken krävs istället mindre och flexiblare lokaler. Gods och logistik Genom att placera verksamhetsområden med stora transportbehov så att olika trafikslag kan samverka kan både energianvändningen och godsresorna genom kommunen minskas. I den fördjupade översiktsplanen från 2009 finns en kombiterminal utpekad, denna har nu tagits bort med bakgrund av de stora satsningarna på logistik och kombiterminaler som gjorts runt om i regionen. Idén om att lokalisera skrymmande verksamheter med stora transportbehov vid den tidigare utpekade platsen för kombiterminal kvarstår. I och med breddningen av Mälarfarleden kan transporter av gods med lastbilar på kommunens vägar komma att minska då mer gods kommer transporteras med lastfartyg på Mälaren. Utvecklingen av järnvägen (Mälarbanan) och andra satsningar på hållbar infrastruktur bidrar även det till en förflyttning till mer hållbara godstransporter. Vad innebär hållbar utveckling? Den mest spridda definitionen av hållbar utveckling kommer från FN (1987): En utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov. Hållbarhetsbegreppet byggs upp av tre dimensioner: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. När man bygger ett samhälle är det viktigt att alla tre dimensioner finns med och att balansen dem emellan är rätt avvägd. Den ekonomiska hållbarheten möjliggör den sociala hållbarheten och den ekologiska hållbarheten sätter ramarna. Enköpings kommun Plan för Enköpings stad 19

20 Stadsbyggnadsprinciper Enköping ska ha en blandad bebyggelse och blandade funktioner i hela staden. Byggnader, verksamheter och service ska lokaliseras och utformas så att långsiktigt god hushållning med mark och vatten främjas. Påbörjade nya utbyggnadsområden ska byggas färdigt, både utifrån områdets attraktivitet samt för prioritering av kommunens resurser. Förtätning av befintliga områden eftersträvas då det ger förutsättningar för effektivt nyttjande av infrastruktur och minskat transportbehov. Förtätning får inte ge upphov till försämrad miljö eller ökade risker för människors hälsa i form av buller, försämrad luftkvalitet eller trängsel. Värdefulla grönområden och grönstrukturer ska inte användas till förtätning. Vid förtätning behöver behov av utökat utbud av till exempel grönytor, service, kultur och fritid analyseras och eventuellt kompenseras. Vid förtätning ska dagvatten hanteras på ett sätt som minskar föroreningarna till Enköpingsån. Förtätning ska ske i samklang med äldre bebyggelse samtidigt som ny arkitektur tillfogas staden. Verksamheter med många och tunga transporter ska lokaliseras i nära anslutning till trafikstråk för att undvika tunga transporter genom tätbebyggda områden. Hållbart resande För att nå en hållbar utveckling måste de fossildrivna biltransporterna minska och andelen resor med hållbara transportmedel öka. Men det räcker inte med att fordons bränsle blir fossilfritt, även fordonen i sig skapar problem i tätbebyggda områden med försämrad luftkvalitet, partiklar, trängsel, buller och vibrationer. För att skapa förutsättningar för ett mer hållbart resande krävs både åtgärder i den fysiska miljön och förändringar i människors beteende och resmönster. Det hållbara resandet ska vara attraktivare än bilen Man pratar ofta om hela resan-perspektivet, alltså att transporten från punkt A till B ska vara pålitlig, prisvärd, smidig och tidseffektiv. Målet är bekymmersfritt resande, upplevd god tillgänglighet till staden och att använda stadens resurser på ett effektivt sätt. För att minska klimatpåverkan måste biltrafiken minska utan att invånarnas rörlighet i staden försämras. Alternativen till bilen måste vara fler och bättre. Biltrafiken i staden minskas ytterst lite med till exempel förändringar i pris och tillgång till parkering. Resorna måste ses som ett system, där flera delresor skapar helheten. Målet är att skapa bekväma och konkurrenskraftiga kollektivtrafik- samt gång- och cykelssystem i relation till bilanvändandet. Att bara begränsa bilens framkomlighet utan att det finns tillräckliga alternativ ger inte önskad effekt och kan upplevas som en negativ begränsning. I Enköpings stad behöver de alternativa transportsätten bli så attraktiva att upplevelsen inte blir att man begränsas. Kommunen har en stor landsbygd och landsbygdsbefolkning som kommer att behöva ha fortsatt tillgång till staden med bil men även med en utökad kollektivtrafik. För de som bor i Enköpings stad kan prioritering 20 Enköpings kommun Plan för Enköpings stad

21 av cykeltrafik, bättre cykelparkering, elcyklar, cykelpooler, kollektivtrafik, bilpooler och andra delningsåtgärder skapa förutsättningar för fler att välja det hållbara resandet. Hur ändrar man beteende? Att jobba med beteendeförändringar kallas ofta mobility management (MM) vilket handlar om att påverka val av transportmedel innan själva resan har börjat. Alla människor har olika förutsättningar att transportera sig och det finns grupper som är mer eller mindre bilburna och grupper som aktivt väljer de hållbara transportsystemen. Attityder spelar mindre roll, istället måste man utgå från människors strävan att få ihop sitt livspussel. Vi vet också att människor inte gör lika varje dag. De flesta är bilister ibland, kollektivtrafikresenären ibland och cyklister och gångtrafikanter ibland. Och när man kan välja transportmedel väljer de flesta ett hållbart resande. Vi är ett delningsbenäget folk och om det finns rätt information och digitala plattformar blir det enkelt att ta steget och använda andra transportmedel än den egna bilen. Människor inspireras också av hur andra runt omkring beter sig. Det är därför viktigt att vi låter de hållbara transportmedlen synas och ta plats i staden. En bil- eller cykelpool ska till exempel placeras i de bästa lägena och stolt visas upp genom glasfasader. Beteendeförändring handlar till viss del om mod och att våga flytta fram positionerna. Bygg stationssamhälle med det man behöver nära Bebyggelse och kollektivtrafik behöver planeras och byggas ut hand i hand. Genom att bygga ut områden längs befintliga eller planerade kollektivtrafikstråk ökar möjligheten att resa hållbart. Med ett ökat antal resenärer behöver kommunen utveckla knutpunkter för kollektivtrafik, det ger också förutsättningar för en bättre kollektivtrafik. Attraktiva och tillgängliga transportnoder med bra turtäthet minskar bilberoendet. En förtätning och utveckling runt kollektivtrafiknoder gör det möjligt att ge både befintlig och planerad bebyggelse bättre förutsättningar för kollektivtrafik. Detta leder också till ett mer jämlikt transportsystem då fler kan transportera sig på lika villkor. Vid utpekande av nya områden eller lokalisering av viktiga målpunkter är närheten till en hållplats och/eller knutpunkt viktig. Nya områden bör ligga inom stadens gång- och cykelstråk och en sammanhängande grönstruktur byggas ut. Det är även viktigt att den fysiska planeringen skapar närhet mellan de funktioner man behöver i sin vardag. Det vi använder mycket och dagligen, ska ligga nära där vi bor, till exempel skolor, förskolor, handel, mötesplatser och service. Den blandade staden ger inte bara närhet mellan människor och möten utan även minskat bilberoende. I en tätare och funktionsblandad stad kan majoriteten av persontransporter ske till fots med cykel eller med kollektivtrafik. Olika transportmedels utveckling för ökad mobilitet Enköpings kommun strävar efter att stadens platser, stråk och gaturum ska dimensioneras och prioriteras för hållbara transporter. Det kan handla om hur en gata delas upp för biltrafik, parkering, kollektivtrafik, cykel och gångtrafik. Vi vill skapa en stad med stor promenadvänlighet där man tryggt och säkert rör sig till fot. Gång- och cykelvägar (GC-vägar) Cykeln ska synas och prioriteras i Enköpings stad. GC-vägar ska vara gena, trygga och orienterbara. Det ska gå snabbare att röra sig genom de centrala delarna av staden med cykel än med bil. Vid utbyggnad av nya bostadsområden ska parkeringstal för cykel, det vill säga krav på antal cykelparkeringar per lägenhet, användas. Cykelparkeringar ska vara väl placerade, säkra och tillgängliga. Följande kan tas med i det pågående Enköpings kommun Plan för Enköpings stad 21

22 arbetet med en parkeringsstrategi, och i den fysiska planeringen: Cykelparkering bör placeras max 25 meter från entré, gärna inomhus i markplan. Cykelställ som gör det möjligt att låsa fast olika typer av cyklar till exempel lådcyklar och cykelvagnar ska användas. Om cykelparkering inte går att ordna i markplan ska vägen till parkeringen vara enkel genom till exempel automatiska dörrar, genomgående hissar, ramper och inte via långa omvägar. Uppglasade cykelparkeringar för att visa upp och inspirera till hållbart resande. Kombinationer där cykelparkering och cykelservice kan erbjudas är positivt. En teknisk utveckling som ökar möjligheterna för cykling är det växande utbudet av elcyklar. Med en elcykel ökar både det geografiska området man når och antalet målgrupper som kan tänka sig att cykla. Kollektivtrafik Enköpings stad har ett mycket gynnsamt kollektivtrafikläge i Mälardalen. Inom en timmes restid når man stora delar av regionen och därmed flera arbetsmarknader, till exempel Stockholm, Uppsala och Västerås. Den spårburna kollektivtrafiken når längst och är även ett hållbart transportmedel som bedöms öka ytterligare i framtiden. För Enköpings kommun är en god regional infrastruktur och kollektivtrafik avgörande för stadens och hela kommunens utveckling. invånarnas vardagstransporter. Busstrafiken i staden måste uppfattas som enkel. Äldre människor undviker i viss mån att resa kollektivt för att de inte förstår hur de ska göra. Med enklare informationssystem, tydligare betalsystem och tillgängligare fordon kan den kollektiva resan göras enklare. Genom till exempel ruttoptimering och att bussen ges större tillgänglighet i stadskärnan kan kollektivtrafikens attraktivitet öka. Även här handlar till viss del även om beteende och människors föreställningar om hur kollektivtrafiken fungerar. Biltrafik Foto: Matton Inom staden pågår ett projekt tillsammans med Kollektivtrafikmyndigheten för att se över och utveckla kollektivtrafiken i staden. Slutsatserna i det projektet, som pågår parallellt med arbetet med ny fördjupad översiktsplan, kommer att integreras i denna process. Kollektivtrafiken ska vara trygg och effektiv för att kunna konkurrera med bilen när det gäller Stadens infrastrukturnät behöver möjliggöra flödesoptimerad trafik genom staden för att undvika köbildningar, buller och vibrationer. Det är dock viktigt för kommunen att trafikplaneringen baseras på de mål som finns om den hållbara staden i stället för prognoser utifrån uppräknade trafikmängder. Traditionellt har, i hela Sverige, utformningen av bilvägnätet baserats på prognoser för hur biltrafiken kan komma att utvecklas. I prognoserna har man räknat med att 22 Enköpings kommun Plan för Enköpings stad

23 biltrafiken ska öka och därför har man byggt fler och större bilvägar. I stället måste vi sätta mål för hur mycket biltrafik vi vill ha i staden och sedan utforma vägnätet och övriga åtgärder så att de målen nås. Parallellt med arbetet med ny fördjupad översiktsplan pågår arbetet med en trafikstrategi och parkeringsstrategi för staden. Slutsatserna i det arbetet kommer att integreras i denna process. Det även viktigt att biltrafiken inte konkurrerar ut människorna ur staden. Enköpings kommun strävar efter att stadens platser, stråk och gaturum i första hand ska dimensioneras och avsättas för hållbara transporter. Det kan handla om hur en gata delas upp för kollektivtrafik, cykel och gångtrafik, biltrafik och parkering, Parkering En del i trafikplaneringen är bilarnas slutdestination alltså parkeringar. Slutsatserna från parkeringsstrategin, som tas fram parallellt med den fördjupade översiktsplanen, kommer att integreras i denna process. Det är viktigt att redan nu se över hur så kallade balanserade parkeringstal kan användas. Det vill säga hur antalet parkeringsplatser kan variera om en exploatör visar på åtgärder som uppmanar till hållbart resande och beteendeförändringar. Balanserade parkeringstal föreslogs i den parkeringsutredning som togs fram under Ytterligare en viktig fråga är hur och var större samlade parkeringsytor kan skapas i centrum. Kommunen ser en framtida utveckling där man lämnar bilen strax utanför stadens absoluta centrum och Stora torget. De här samlade parkeringsytor behöver sparas inför framtiden. Lösningar för att utöka antalet parkeringsplatser i dessa lägen behöver tillkomma. Det kan bland annat handla om överdäckning eller parkeringshus men även nya digitala lösningar som i realtid kan informera invånarna om var och hur många lediga platser som finns i staden. Det ska även vara tydligt och enkelt att betala för sin parkering. Det är viktigt att den tre-fyra minuters promenaden mellan parkeringen och Stora torget kantas av aktiviteter som kultur, mötesplatser och handel. På så vis blir promenaden från den parkerade bilen en upplevelse. Känslan blir då att man redan anlänt till centrum och kan ta del av dess utbud. Transportsystem under ständig utveckling Samhällsutvecklingen och transportsystemet utsätts ständigt för ett förändringstryck. En större tillväxt lockar näringsliv, skatteunderlag och fler möjligheter till att utveckla det hållbara samhället. Inflyttningen till våra städer ökar med även en ökad bostadsbrist som följd. Lösningen på problemet blir många gånger att staden förtätas. I den situationen är det dock mycket viktigt att bevara och skapa ytor för att uppmuntra till hållbara resealternativ och enkla transportvägar. Det behövs ett helhetstänkt i dessa frågor så att vi inte bygger fast oss i ohållbara lösningar för bland annat transportsystemet. Andra förändringstendenser är automatiseringen och självkörande bilar vilket kan komma att få stora konsekvenser för hur staden används. Digitaliseringen och realtidsdata kan underlätta invånarnas vardag och skapa just de sömlösa transporterna. För att öka andelen miljöbilar måste en tydlig och lättanvänd infrastruktur för laddning och tankning planeras och prioriteras. Laddningsstrationerna behöver placeras nära knutpunkter för kollektivtrafiken. Infrastruktur av regionalt och riksintresse Flera större vägar som går genom kommunen fungerar som viktiga länkar såväl inom regionen som nationellt. Dessa vägar är utpekade som riksintressen. E18 har sedan 2010 motorvägsstandard genom hela kommunen. Riksväg 70 byggs från år om till mötesfri väg mellan Enköping Enköpings kommun Plan för Enköpings stad 23

24 och Fjärdhundra. Riksväg 55, även kallad för Mälardiagonalen, är en viktig förbindelse mellan Norrköping och Uppsala. Vägen fungerar som en yttre alternativ vägsträckning mellan norra och södra delarna av Stor-Stockholmsområdena. Sträckan mellan Enköping och Uppsala är till stor del mötesfri utom på några delsträckor. Sträckan mellan Enköping och Strängnäs är en felande länk som är högt prioriterad att åtgärda för de båda kommunerna. Mälarbanans järnväg byggs just nu ut mellan Kallhäll och Tomteboda med ytterligare två spår. Syftet är att förbättra framkomligheten för hela regionen. I framtiden kan det även finnas behov av att fortsätta breddningen med ytterligare spår västerut, kanske till och med väster om Enköping. Enköpings kommun har sedan 2009 ett utpekat reservat för ny järnväg mellan Enköping och Uppsala, Arosstråket. För Enköpings kommun är utbyggnaden av Arosstråket en av de högst prioriterade infrastrukturobjekten. En framtida järnvägssträckning skulle vara en viktig länk för hela regionen, en alternativ väg att ta sig från Mellansverige till Uppsala och vidare mot Norrland eller Arlanda utan att behöva passera Stockholm. Stadsbyggnadsprinciper För att uppnå ett hållbart resande ska positiva incitament användas för kollektivtrafik och gång- och cykel. Stadstrafiken (busstrafiken) ska utvecklas och bli mer attraktiv för att förflytta marknadsandelar från biltrafiken till kollektivtrafiken. Hållbara transport- och mobilitetslösningar som till exempel bil- och cykelpooler ska ges plats i staden och visas upp som inspiration för andra. Lokalisering av nya bostads- och verksamhetsområden ska i första hand ske vid kollektivtrafiknoder för att underlätta för kollektivt resande. Cykeln ska synas och prioriteras i Enköpings stad. Det gäller såväl i stråk och gaturum som i parkeringsmöjligheter för cykeln. Felande länkar i cykelvägnätet ska åtgärdas. Det ska bli tydligare och säkrare för gående och cyklister att röra sig i centrum. Gator ska gestaltas ur fotgängarens perspektiv. Den nya parkeringsnormen ska innehålla balanserade parkeringstal. När exploatören kan visa lösningar för minskat bilberoende kan parkeringstalen sänkas. Goda parkeringsmöjligheter direkt utanför centrum ska avlasta parkeringen runt Stora torget. Det ska vara enkelt och tydligt för besökare att hitta parkering i Enköping. Digitala system för att vägleda invånarna till närmaste lediga parkeringsplats behöver utvecklas. Staden behöver växa på ett sätt där ny teknik inom transportsektorn ges utrymme att utvecklas. Till exempel behöver laddinfrastrukturen i staden byggas ut. Kommunen ska kontinuerligt arbeta med att förbättra det kommunala väg-, gång- och cykelnätet. Kommunen ska arbeta för att påverka Trafikverket till att förbättra det statliga väg- och järnvägsnätet. Kommunen ska vid planering och tillståndsgivning i anslutning till Mälarbanan ta hänsyn till eventuell framtida breddning med ytterligare spår, så att en sådan utbyggnad inte försvåras. Ny bebyggelse inom reservatsområdet för Arosstråket ska hanteras mycket restriktivt vid bygglovsprövning. 24

25 Viktiga noder för kollektivtrafik Busshållplatser Gång- och cykelvägar Område med gångavstånd till viktiga noder för kollektivtrafik <1 km Område med gångavstånd till busshålplats <500 m Cykel- och kollektivtrafiknät Copyright Lantmäteriet Meter Foto: Namn Efternamn

26 Foto: Erik Ågerup Robusta och säkra försörjningssystem Vatten- och avloppssystem Enköping ska genomsyras av en modern och effektiv infrastruktur. Inga giftiga föroreningar ska spridas via avloppet och slammet ska vara en ren restprodukt som kan användas till biogasproduktion och till gödning. För att det ska bli möjligt behöver kommunen arbeta med uppströmsarbete, det vill säga att minska källorna till föroreningar in till reningsverket. Det är i de flesta fallen det mest effektiva sättet att förbättra slamkvaliteten. För att hålla ledningsnätet i gott skick krävs ständigt pågående underhåll och förnyelse. Dricksvattenförsörjningen står inför ett fortsatt hot om påverkan från verksamheter, markföroreningar, trafik, och klimatförändringar. I en växande kommun är frågan om en framtida dricksvattenförsörjning extra aktuell. För att lösa den framtida dricksvattenförsörjningen behöver vattentäkter för reservvatten pekats ut. I och med de högre krav som har införts på dricksvattenkvalitet kommer ett nytt vattenverk behövas. Dagvatten Dagvattnet ska tas om hand på ett hållbart sätt. När staden växer ökar andelen hårdgjorda ytor. Det bidrar till ökade dagvattenmängder då mindre vatten kan infiltreras. Dagvattnet leds via dagvattenledningar, reningsanläggningar och diken för att sedan rinna ut i sjöar och vattendrag. Ledningarna och dikena kan bara ta emot ett visst flöde. Därför är det viktigt att i all planering ta hänsyn till vad det befintliga systemet klarar av för att minska risken för översvämningar. När dagvatten kommer i kontakt med vägar, industriområden och bensinstationer finns en risk att metaller och andra ämnen följer med dagvattnet ut i sjöar och vattendrag. För att förhindra att föroreningar når ut till vattendragen ska dagvattnet tas om hand så nära källan som möjligt. Hantering av dagvatten ska lyftas som en tillgång i stadsmiljön. Genom att vattnet blir synligt i staden i exempelvis dammar kan hanteringen av dagvatten bidra till upplevelser. Parallellt med arbetet med den fördjupade översiktsplanen genomförs en dagvattenutredning, Slutsatserna från det arbetet kommer att integreras i denna process. 26 Enköpings kommun Plan för Enköping stad

27 Hållbara byggnader I Enköping ska ett hållbart byggande vara en självklarhet. Ett hållbart byggande innebär att hushålla med resurser som mark, material och energi vid all ny- och/ eller ombyggnation. Genom att nybyggen sker nära service- och kollektivstråk är ett annat sätt att bygga hållbart. Vidare kan bra energisparlösningar och att undvika spill av byggmaterial samt energisparlösningar ett bra sätt att hushålla med våra resurser. Byggnaderna ska vara både energieffektiva och giftfria. En övervägande andel energi för uppvärmning och el ska produceras med förnybara energikällor. Kommunen ska agera föredöme när det gäller hållbara byggnader. Detta för att skapa förutsättningar för att hitta lösningar som kombinerar god arkitektur och har en miljöteknik i framkant. Genom att använda byggnadsmaterial som är bra på att absorbera och avge energi, kan behovet av att värma upp byggnader minska. Naturliga material som fasad- och takvegetation är exempel på sådana material. Takvegetation har visat sig dämpa svängningar i yttemperaturen, förbättra inomhuskomforten och minska energiförbrukning så väl sommartid som vintertid. Energi- och värmeproduktion Energiförsörjning är en av de grundläggande byggstenarna i vårt samhälle. I tider av miljöproblem och klimatförändringar, orsakade av koldioxidutsläpp från fossila bränslen, ökar trycket på förnyelsebara energikällor som solenergi, vindkraft och biobränsle. Inom staden är satsningar på solenergi genom solceller på tak ett bra alternativ. Även fjärrvärme är ett bra uppvärmningssystem för en hållbar miljö. Det kommunala energibolaget ENA Energi AB levererar fjärrvärme till hushåll och verksamheter i Enköpings stad. Energibolaget använder biobränsle från avverkning och energiskog, spill från sågverk och pappersfabriker. Eftersom bolaget har en kombinerad el- och värmeproduktion har man låga koldioxidutsläpp från fossila källor. En önskvärd utveckling på sikt vore en nollvision för koldioxidutsläpp. Avfallshantering Det ska finnas gott om möjligheter för Enköpingsborna att återanvända och återvinna. Vid nybyggnation bör gemensamma platser för sophämtning och underjordsbehållare eftersträvas. Med informationskampanjer kan hushållen bli uppmuntrade att sorterade sitt avfall och inspireras till återanvändning, reparationer, ändrade konsumtionsvanor och minskat matsvinn. Ett problem som kvarstår är dock gamla deponier som fortsätter läcka både vatten och gas. Det är VAFABs fortsatta ansvar att hantera detta läckage på ett hållbart sätt, till exempel genom att använda gasen för energiproduktion. Luftföroreningar Luftföroreningar består av ämnen som inte naturligt ingår i atmosfären eller som uppträder i högre koncentrationer än normalt. De viktigaste åtgärderna för att minska utsläpp av luftföroreningar och klara miljökvalitetsnormerna för luft berör vägtrafiken. Kommunens arbete med hållbart resande är ett exempel på en åtgärd. En annan kan vara att införa förbud mot dubbdäck på särskilt utsatta gator som man gjort i vissa större städer. Enköpings kommun ska genomföra beräkningar och mätningar kontinuerligt för att undvika att problem uppstår. Buller I Enköping ska ingen invånare uppleva att de störs av buller i sin bostad. De största bullerkällorna idag är bil-, tåg- och flygtrafiken samt störande verksamheter. En lösning kan vara att placera ickestörande verksamheter som bulleravskärm mellan större vägar och bostadsbebyggelse. Genom att bygga tätt och stadsmässigt med ett integrerat Enköpings kommun Plan för Enköpings stad 27

28 gatunät minskar hastigheterna på gatorna. Det kan minska bullret i staden. Radon Mälardalens urberg har en naturlig hög radonhalt men radon kan även förekomma i byggnadsmaterial, främst blåbetong. Blåbetong användes som byggmaterial i hus från 1929 och fram till Radonhalten i inomhusluften ska inte överstiga 200 Becquerel per kubikmeter. Förorenade områden Inom Enköpings kommun finns ett antal områden med förorenad mark. Föroreningarna är främst orsakade av utsläpp till marken från industrier och verksamheter, som till exempel bensinstationer, kemtvättar, bilverkstäder och deponier. Beroende på hur förorenat ett område är, kan detta komma att påverka hur marken kan användas i framtiden. För att förhindra att förorenade områden påverkas av exempelvis ett förändrat klimat ska kommunen verka för att undersöka och åtgärda förorenade områden. Miljöfarliga verksamheter Exempel på miljöfarliga verksamheter är: bensinstationer, motoranläggningar, skjutfält och avfallsanläggningar. För bensinstationer finns ett skyddsavstånd på 100 meter till bebyggelse, där 50 meter motiveras av riskhänsyn och resterande skyddsavstånd beror på buller, lukt, ljusstörningar och luftföroreningar. Avsteg kan göras då en bensinstation kan uppföras närmare än 50 meter från befintlig bebyggelse: vid hög exploatering i centrala och mer tätbebyggda områden Kraftledningar och elektromagnetiska fält Genom kommunen korsar ett antal större och mindre kraftledningar som kan påverka närboende genom ljud och magnetfält. Enligt miljöbalken ska försiktighetsprincipen tillämpas vid planering av sådant som kan påverka människors hälsa negativt. Enköpings kommun föreslår därför att gränsvärdet för magnetfält i bostad (0.1 mikrotesla) ska gälla i hela kommunen. Det innebär att närmast tillåtna avstånd mellan bebyggelse och kraftledning är följande: Regionalt nät med <70 kvledning: 50 meter Stamnät med 220 kv-ledning: 100 meter Stamnät med 400 kv-ledning: 200 meter Det finns även åtgärder för att att minska styrkan på magnetfält. Kraftledningar kan till exempel grävas ner i marken och transformatorstationer flyttas och delvis skärmas av. Ras, skred och erosion Sveriges geologiska undersökning (SGU) har gjort en riskkartläggning för skred och raviner i känsliga områden. Kartläggningen redovisar fyra områden i kommunen men inget inom planområdet. Farligt gods Genom kommunen passerar ett antal tunga transporter varje dag, både på järnvägen och på kommunens vägar. En del av transporterna fraktar så kallat farligt gods och av säkerhetsskäl får det inte ske på alla väg- och järnvägssträckor utan endast på i förväg utpekade vägar. då inga alternativa platser finns. 28 Enköpings kommun Plan för Enköpings stad

29 Stadsbyggnadsprinciper Den fysiska planeringen ska omfatta klimatanpassad och långsiktigt hållbar avloppshantering och dricksvattenförsörjning. Kommunen ska säkerställa ett långsiktigt skydd för nuvarande och framtida vattentäkter. Kommunen ska följa framtida utveckling när det gäller VA-lösningar och sträva efter att uppnå kretsloppsanpassade lösningar för såväl kommunalt som enskilt avlopp. Dagvatten ska tas om hand så nära källan som möjligt. Den naturliga vattenbalansen ska inte påverkas negativt av stadsbyggandet. Ny bebyggelse ska planeras så att framtida högre dagvattenflöden kan hanteras på ett hållbart sätt. Dagvatten ska hanteras som en tillgång för rekreation och biologisk mångfald. Vid nybyggnation eftersträvas energisnåla byggnader och uppvärmningen ska ske med förnyelsebara energikällor. Källsorteringen bör öka för att bättre kunna hushålla med naturresurser. Det kan bidra till större produktion av fossilfritt bränsle i form av biogas. Vid detaljplanering av nya bebyggelseområdenska ska avfallshanteringen hanteras tidigt i processen för att hitta så hållbara och smidiga lösningar som möjligt. De nationella riktlinjerna för buller ska följas. Avsteg från riktvärdena är motiverat vid komplettering av bebyggelse i en orts centrala delar med tätare exploatering samt i goda kollektivtrafiklägen. Radonhalten i inomhusluften ska inte överstiga 200 Becquerel per kubikmeter. Vid risk för markföroreningar på grund av tidigare miljöstörande verksamheter ska miljötekniska markundersökningar och eventuell marksanering ske innan byggnation. Kommunen förordar att större kraftledningar inom kommunen markförläggs eller flyttas för att minska riskerna kring ledningarna och för att säkra leveransen av elektricitet. Vid placering av bebyggelse nära vägar är det viktigt att beakta risker som kan förknippas med farligt gods. Enköpings kommun Plan för Enköpings stad 29

30 Ullunda Dr Westerlunds gata Fannakorset Annelund Tallbacksvägen Åkersberg Vappa Pegasus Boglösarondellen Bredsand Prioritet hög Prioritet medel Prioritet låg Meter Nya områden för bostäder Copyright Lantmäteriet Foto: Namn Efternamn 30 Enköpings kommun Plan för Enköpings stad

31 Foto: Mostphoto Foto: Roland Namn Magnusson Efternamn Nya områden för bostäder I detta avsnitt redovisas förslagen till nya bostadsområden och kompletterande bostadsbebyggelse genom förtätning i stadens befintliga miljöer. Åkersberg Markägare: Enköpings kommun Areal: 60 hektar Antal lägenheter: Prioritet: Hög (2020) och medel (2030) Inom området har en exploatering påbörjats, men ännu finns cirka 60 hektar kvar av den kommunägda marken. Kommunen har gjort investeringar i infrastruktur i området och det är därför viktigt att bygga färdigt då Åkersbergsvägen, Östra länken, vatten och avlopp samt kollektivtrafik finns på plats. Området bör i framtiden exploateras med liknande bebyggelse som den som redan påbörjats, det vill säga blandad bebyggelse. I anslutning till östra länken kan en högre exploatering vara lämplig för att markera infarten till området. Söderut i skogsområdet bör exploateringsgraden vara lägre. Utifrån områdets storlek och karaktär är det viktigt att spara ytor till andra funktioner än bostäder till exempel för service, fritidsgård och generösa aktivitetsytor och gröna strukturer. Den rekreativa naturen i området är en tillgång och delar av skogen måste sparas vid en exploatering. I den kommande detaljplaneläggningen får möjligheterna till viss inblandning av icke störande verksamhet och arbetsplatser utredas närmare. Planeringsprinciper Åkersberg Det antagna planprogrammets intentioner vad gäller stråk, grönytor och landskap ska ligga till grund vid framtida planläggning. Vid planläggning av området ska kommunen sträva efter olika upplåtelseformer. Gröna kilar av skog som binder samman Åkersberg med närliggande stadsdelar ska bevaras. Exploatering ska utföras med hänsyn till topografi och naturgivna förutsättningar. Skogsvärden ska bevaras som en tillgång i boendemiljön samt för att skydda områdets fornlämningar. Enköpings kommun Plan för Enköpings stad 31

32 Södra delen av området ligger inom riksintresse kulturmiljövård, något som ska beaktas vid planläggningen av områden. Vid byggnation i stadsdelens centrala delar bör en analys av servicebehovet göras och eventuella ytor avsättas för offentlig och kommersiell service. Skapandet av nya mötesplatser och aktivitetsytor bör säkerställas. Ny bebyggelse och infrastruktur bör stödja och möjliggöra fortsatt kollektivt resande. Gång- och cykelvägnätet i stadsdelen ska vara väl utvecklat och kopplas samman till befintligt nät. Viktiga målpunkter för barn och unga bör säkerställas genom gång- och cykelstråk. Dr Westerlunds gata Markägare: Privat Areal: 10 hektar Antal lägenheter: Prioritet: Hög (2020) Området består idag av en blandning av verksamheter, bostäder och service både norr och söder om Dr. Westerlunds gata. Från att ha varit ett verksamhetsområde i utkanten av staden är området idag centralt beläget med korta avstånd både till regional kollektivtrafik och stadskärnan. Den pågående omvandlingen av området föreslås fortsätta då möjligheterna är goda för stadsmässig förtätning då infrastrukturen redan finns på plats. En aspekt som behöver hanteras vidare är risken för buller utmed gatan. I området finns möjlighet till en hög exploateringsgrad och att bygga på höjden. Tätare bebyggelse bör placeras mot vägen och stadskärna medan glesare bebyggelse är att föredra i anslutning till befintliga småhusområden. Bostäder bör integreras med service som kompletterar centrum. Närheten till kollektivtrafik samt gång och cykelvägnät är god, så möjligheten att resa hållbart till och från området är stor. Planeringsprinciper Dr. Westerlunds gata Vid nybyggnation behöver bullersituationen från vägen säkerställas. Marken i området kan komma att behöva undersökas och eventuellt saneras innan det bebyggs. Området bör få en stadsmässig tät karaktär i anslutningen till stadskärnan för att sedan glesas ut mot angränsande småhusområden. En fortsatt god tillgänglighet för gång- och cykeltrafik ska säkerställas genom området. Området ska kompletteras med grönska som även kopplas samman med grönstråket ner mot Drömparken. Fannakorset Markägare: Privat Areal: 2 hektar Antal lägenheter: Prioritet: Hög (2020) Vid Fannakorset finns idag en byggvaruhandel. Områdets centrala läge i förhållande till centrum och resecentrum gör det mer lämpligt för bostadsbebyggelse än dagens skrymmande verksamhet. Närheten till Korsängsskolan gör att delar av området skulle kunna användas till utveckling av skolan i takt med att stadens invånare ökar. Området är högt prioriterat då infrastruktur redan finns på plats vilket gör det till ett bra förtätningsläge. 32 Enköpings kommun Plan för Enköpings stad

33 Foto: Mostphoto Hannu Vittanen Området kan, när det exploateras med bostäder, ha en hög exploateringsgrad men entrén till staden sett från Stockholmsvägen måste beaktas i bebyggelsens utformning och höjd. Inom kvarteret är gestaltningen viktig utifrån Korsängens tidstypiska 50-talskaraktär. Närheten till kollektivtrafik samt gång och cykelvägnät är god, så möjligheten att resa hållbart till och från området är stor. I området är det viktigt att hänsyn tas till trafikflöden och bullernivåer från JP Johanssons gata. Planeringsprinciper Fannakorset Vid exploatering måste hänsyn tas till entrén till staden i bebyggelsens utformning och höjd. Mark i området kan komma att behöva undersökas och eventuellt saneras innan det bebyggs. Vid gestaltning ska hänsyn tas till närliggande 50-talsbebyggelse. Boglösarondellen Markägare: Privat Areal: 5 hektar Antal lägenheter: Prioritet: Medel (2030) Nordöst om Boglösarondellen har bostadsbebyggelse redan etablerats. På sikt bör man bygga vidare på denna entré till och del av staden. Området är stadsnära med tre kilometer till stadskärnan samtidigt som läget erbjuder naturnära boendemiljöer. Hållbara kommunikationer kan utvecklas då närhet finns både till cykelvägnät och kollektivtrafik. Inom området finns fornlämningar att beakta vid planläggning. En exploatering måste även ta hänsyn till landskapsbilden i området, framför allt mot Boglösavägen. Området berörs av riksintresse för kulturmiljö. Ingen bebyggelse bör ske på östra sidan om Boglösavägen. Stadens utbredning bedöms i Enköpings kommun Plan för Enköpings stad 33

34 denna fördjupade översiktsplan avgränsas av Boglösavägen och Österleden. Området bör bebyggas på liknande sätt som befintlig bebyggelse inom Gånsta, det vill säga med låg blandad bebyggelse. Inom området finns en lågpunkt där vatten kan samlas vid skyfall. Mark behöver därför avsättas för hantering av dagvatten vid planläggning av området. Området bör exploateras liknande den blandade bebyggelsen i Åkersberg. Här skulle även en förskola kunna inrymmas. Närheten till gång- och cykelvägnät är god och därför är möjligheten att resa hållbart god. Inom området finns en lågpunkt där vatten kan samlas vid skyfall. Mark behöver därför avsättas för hantering av dagvatten vid planläggning av området. Vatten och avlopp finns inte i dagsläget vilket bidrar till en lägre prioritering. Planeringsprinciper Boglösarondellen För att få till en helhetsbild ska ett planprogram för området tas fram. Området ses som en entré till staden. Högre krav kan därför komma att ställas på utformningen av den bebyggelse som gränsar mot vägen. Möjligheten att nå befintliga grönområden i Gånsta behöver värnas. Vid planläggning behöver mark avsättas för hantering av dagvatten. Området ligger inom riksintresse kulturmiljövård, något som ska beaktas vid planläggningen av områden. Vid planläggning ska hänsyn tas till topografi och naturgivna förutsättning samt fornlämningar. Pegasus Markägare: Privat Areal: 5 hektar Antal lägenheter: Prioritet: Medel (2030) Området har ett bra läge och är en naturlig fortsättning på den befintliga bebyggelsen i Gånsta. Området ligger innanför stadsringen och det finns närhet till centrum, idrott och aktivitet vid Gånstaspåret och Korsängsfältet. Planeringsprinciper Pegasus Området kan ses som en entré till staden och högre krav kan därför komma att ställas på utformningen av den bebyggelse som gränsar mot vägen. Möjligheten att nå befintliga grönområden i Gånsta behöver värnas. Vid planläggning behöver mark avsättas för hantering av dagvatten. Annelund Markägare: Privat Areal: 80 hektar Antal lägenheter: Prioritet: Medel (2030) I området finns befintlig bebyggelse som är viktig att ta hänsyn till vid en framtida exploatering. Området ligger i anslutning till ett tättrafikerat kollektivtrafikstråk. För att koppla ihop området med resten av staden behöver ett gång- och cykelstråk skapas mot centrum. Området har flera fornlämningar som behöver hanteras, förslagsvis i form av sparad grönstruktur. Närliggande verksamhetsområden och järnvägen har omgivningspåverkan i form av till exempel buller. Det finns även vissa säkerhetsaspekter som behöver utredas vidare utifrån närheten till verksamhetsområdena i nordöst. 34 Enköpings kommun Plan för Enköpings stad

35 Området bör bebyggas med högre exploatering närmast vägarna och i de kollektivtrafiknära lägena. Kring nuvarande bebyggelse bör exploateringsgraden dock vara lägre. Området bör blandas med olika typer av bebyggelse och en del icke-störande verksamheter bör integereras, främst i kantzonen mot de befintliga verksamheterna för att få funktion av bullerskydd. Dagvatten behöver hanteras i ett större sammanhang inom området. Planeringsprinciper Annelund I planläggning behöver omgivningspåverkan från angränsande verksamhetområden utredas vidare. Området ska utformas med hänsyn till fornlämningarna i området dessa hanteras förslagsvis i form av sparad grönstruktur. Vid planläggning av området ska kommunen sträva efter olika upplåtelseformer. Befintliga åkerholmar ska bevaras och bindas samman i grönstråk som kopplas ihop med Vattentornsparken. Inom det gröna stråket bör möjligheten att gå och cykla utvecklas för att koppla ihop området med centrum. Vid planläggning behöver mark avsättas för hantering av dagvatten. Tallbacksvägen Markägare: Privat och Enköpings kommun Areal: 2 hektar Antal lägenheter: Prioritet: Medel (2030) En förtätning har påbörjats längs Tallbacksvägen i och med utvecklingen av områdena Bahco och Fannalund. Det gör det aktuella området lämpligt för en fortsatt förtätning. Här finns möjlighet till både service och bostäder och områdets bebyggelse kan då bli en förlängning av Bahco. Det nya området bör spegla Bahcosidan med liknande bebyggelse. Närheten till gång- och cykelvägnät och resecentrum är god och det är därför möjligt att resa hållbart till och från området. Det kan finnas föroreningar i de norra delarna av området vilket kan komma att resultera i behov av en högre exploateringsgrad. I området bedrivs idag verksamheter och en exploatering bör avvakta till dess att läget eventuellt förändras. Planeringsprinciper Tallbacksvägen Bebyggelsen på västra sidan av Tallbacksvägen bör komplettera och samspela med bebyggelsen på Bahcoområdet. Grönstrukturkopplingen behöver säkerställas mellan villaområdet och den nya bebyggelsen vid Tallbacksvägen. Vid en omvandling av verksamheter till bostäder behöver markföroreningar utredas. Ullunda Markägare: Enköpings kommun Areal: 90 hektar Antal lägenheter: Prioritet: Låg (2040) Ullunda har pekats ut som en av de riktningar som staden kan utvecklas i framtiden. Utifrån detta har kommunen köpt markområdet och än så länge används en liten del av området för rening av dagvatten i Paddeborgsparken. Framöver finns stora möjligheter för kommunen att styra utvecklingen av staden i denna riktning tack vare att området ingår i en markreserv för framtiden. Däremot bedöms området vara lågt prioriterat i tid Enköpings kommun Plan för Enköpings stad 35

36 då fokus bör vara att bygga färdigt de pågående områdena och inte arbeta i alla riktningar samtidigt. Närheten till Enköpingsån tillsammans med Paddeborgsparken skapar möjlighet till en stadsdel där vattnet integreras i boendemiljön. Längs ån bör en åpromenad utvecklas liknande den som finns på Munksundet. Området har ett bra trafikläge då infrastrukturen till området delvis är utbyggd. Trafikplatsen och riksväg 55 innebär dock en barriäreffekt som måste hanteras vid exploatering av området. Kopplingarna mellan centrum och Ullunda måste stärkas, framför allt för de oskyddade trafikanterna. Närheten till kollektivtrafik är god och med en utbyggnad av gång- och cykelvägar mot centrum är möjligheten att resa hållbart till och från området god. Området bör exploateras med blandad bebyggelse men med tätare inslag närmast staden och glesare i utkanten. Till följd av områdets storlek är det viktigt att spara ytor till andra funktioner än bostäder som: närservice, förskola och aktivitetsytor. Området kan även blandas med olika typer av bebyggelse och icke skrymmande verksamheter. Planeringsprinciper Ullunda För att få till en helhetsbild av den nya stadsdelen bör ett planprogram för området tas fram. Vid planläggning av området ska kommunen sträva efter olika upplåtelseformer. Grönstråk ska planeras för att koppla ihop rekreativa värden kring Enköpingsån och Paddeborgsparken samt Vappa där naturlika planteringar kan behöva anläggas. För att koppla samman staden och UIlunda måste över- och underfarter vid trafikplatsen och 55:an anordnas. Vappa Markägare: Privat Areal: 45 hektar Antal lägenheter: Prioritet: Låg (2040) Vappa har pekats ut som en av de riktningar som staden kan utvecklas i framtiden. Däremot bedöms området vara lågt prioriterat i tid då fokus bör vara att bygga färdigt de pågående områdena och inte arbeta i alla riktningar samtidigt. Vappa skulle kunna utvecklas till en förlängning av bebyggelsen på Munksundet och Gröngarn. Negativa aspekter av utpekandet är dock att produktiv jordbruksmark tas i anspråk samt att kommunen saknar markåtkomst till området. Vid en framtida exploatering behöver ett antal frågor utredas till exempel kollektivtrafikförsörning, markförhållanden och buller. Området bör exploateras som ett så kallat blandområde med medel-låg exploateringsgrad. Bebyggelsen behöver öppnas upp emot Munksundet och Gröngarn. Högre exploatering kan vara möjligt ut mot riksväg 55. Planeringsprinciper Vappa För att koppla samman Vappa med Munksundet behöver bebyggelsen öppnas upp mot Kungsgatan. För att minska bullret och barriäreffekten från Kungsgatan bör gatan få mer karaktär av en stadsgata. Nya gröna stråk ska planeras för att binda samman befintliga skogsområden vid Gröngarnsåsen med befintliga grönstråk runt Munksundet och nya grönstråk vid Ullunda. Grönstråken ska samordnas med gång- och cykelvägar. Dagvatten bör hanteras i ett större sammanhang där även befintliga ådikens näringsläckage tas om hand. 36 Enköpings kommun Plan för Enköpings stad

37 Foto: Enköpings kommun

38 Sneby Stenvreten Vällinge Östra Varghällar Södra Varghällar Prioritet medel - mindre skrymmande verksamheter/handel Prioritet medel - skrymmande och störande verksamheter Prioritet låg - skrymmande och störande verksamheter Meter Nya områden för verksamheter Copyright Lantmäteriet Foto: Namn Efternamn 38 Enköpings kommun Plan för Enköping stad

39 Foto: Mostphoto Nya områden för verksamheter I detta avsnitt redovisas nya områden för verksamheter. Anledningen till att inget område har prio hög är att det idag finns verksamhetsområden med kapacitet kvar som är under utbyggnad. Östra Varghällar Markägare: Privat Areal: 130 hektar Prioritet: Medel (2030) Typ: Skrymmande och störande verksamheter Området ligger i anslutning till och behöver byggas samman med Västra Varghällar. Här finns ett bra läge för logistik, tyngre verksamheter, omlastning och lager. Kollektivtrafik finns inom Västra Varghällar så området bedöms kunna anslutas och framtida anställda kunna ta sig till och från arbetet med buss. Området ligger längst ut på vatten- och avloppsledningsnätet och kapaciteten kan vara begränsad i närtid. Därför är det inte heller lämpligt med vattenintensiv tillverkning som livsmedelstillverkning. Det är inte heller lämpligt med nya bostäder på grund av risk från störningar från närliggande verksamheter. En exploatering av området bryter den gröna infrastrukturen i norr/södergående riktning. Det är i dagsläget oklart om det går att spara grönstruktur i någon större omfattning. I området kommer det finnas omfattande behov av fördröjning av dagvatten till följd av de stora ytor som kommer att hårdgöras. Området ligger intill E18 och det är viktigt att tänka på hur ny bebyggelse gestaltas ut mot vägen. Området ligger vid en entré till staden och innebär ett bra skyltläge. Närheten till det utpekade reservatet för ny järnväg mellan Enköping och Uppsala påverkar till viss del den framtida utvecklingen av området. Planeringsprinciper Östra Varghällar Vid framtida exploatering måste hänsyn tas till en framtida järnväg mellan Enköping och Uppsala. Vid exploatering av området ska högre krav ställas på bebyggelse och tomtmark som ligger mot vägen. Grönstruktur ska avsättas med hänsyn till topografi, naturvärden och dagvattenfördröjning. 39

40 Vällinge Markägare: Privat Areal: 75 hektar Prioritet: Medel (2030) Typ: Skrymmande och störande verksamheter Stenvreten Markägare: Privat Areal: 35 hektar Prioritet: Medel (2030) Typ: Mindre skrymmande verksamheter/handel Området har bra läge för logistik och tyngre verksamheter. Området är redan ianspråktaget och ligger inkilat mellan E18 och Riksväg 55. Det är därför viktigt hur ny bebyggelse gestaltas ut mot vägarna och de två entréerna till staden. Området ligger längst ut på vatten- och avloppsledningsnätet och kapaciteten kan vara begränsad i närtid. Därför är det inte heller lämpligt med vattenintensiv tillverkning som livsmedelstillverkning. I området kommer det finnas omfattande behov av fördröjning av dagvatten tillföljd av de stora ytor som kommer att hårdgöras. Det är inte aktuellt för några nya bostäder i området på grund av de störningar som finns från närliggande verksamhetsområden och vägar. Negativa aspekter av utpekandet är dock att produktiv jordbruksmark tas i anspråk samt att kommunen saknar markåtkomst till området. Planeringsprinciper Vällinge Vid exploatering av området ska högre krav ställas på bebyggelse och tomtmark som ligger ut mot vägen. Vid exploatering ska hänsyn tas till angränsande bebyggelse. Grönstruktur ska avsättas med hänsyn till topografi, naturvärden och dagvattenfördröjning. Området bör inte exploateras förrän vatten- och avlopp finns säkerställt till området. Områdets läge intill riksväg 55 och med närheten till E18 gör området lämpligt för kompletterande verksamheter likt omkringliggande områden. Inom området är det lämpligt med mindre skrymmande verksamheter eller handel. Därför bör inte större tomter och etableringar tillåtas i detta läge. Denna typ av verksamhet lokaliseras istället lämpligast på andra sidan E18. Arkeologin i området är en viktig förutsättning att beakta i den kommande planläggningen. Planeringsprinciper Stenvreten Vid exploatering av området ska krav ställas på bebyggelse och tomtmark som ligger ut mot vägen. Vid exploatering ska hänsyn tas till angränsande bebyggelse. Grönstruktur ska avsättas med hänsyn till topografi, naturvärden och dagvattenfördröjning. Fornlämningar kommer behöva utredas och hanteras i kommande planläggning. Sneby Markägare: Privat Areal: 120 hektar Prioritet: Låg (2040) Typ: Skrymmande och störande verksamheter I området finns en aktiv bergtäkt och i närheten finns planer för en stor motoranläggning. Det ger störning i området. Andra förutsättningar som påverkar är närheten till AGA Gas och dess skyddsavstånd. Området har ett bra läge för tyngre 40 Enköpings kommun Plan för Enköpings stad

41 verksamheter, omlastning eller lager. Området är däremot inte lämpligt för nya bostäder på grund av störningar från omkringliggande verksamheter. Området ligger vid riksväg 55 och det är viktigt att tänka på hur ny bebyggelse gestaltas ut mot vägen då det är en entré till staden och ett bra skyltläge. I området kommer det att finnas ett omfattande behov av fördröjning av dagvatten tillföljd av de stora ytor som kommer att hårdgöras. Planeringsprinciper Sneby Området är störningspåverkat idag och bör endast kompletteras med lämpliga verksamheter utifrån rådande risksituation. Vid exploatering av området ska krav ställas på bebyggelse och tomtmark som ligger ut mot vägen. Vid exploatering ska hänsyn tas till angränsande bebyggelse. Området berörs till viss del av riksintresse för totalförsvaret vilket måste tas hänsyn till vid en framtida exploatering. Grönstruktur ska avsättas med hänsyn till topografi, naturvärden och dagvattenfördröjning. Södra Varghällar Markägare: Privat Areal: 100 hektar Prioritet: Låg (2040) Typ: Skrymmande och störande verksamheter Området ligger nära järnvägen och befintlig infrastruktur. Området är därför bullerpåverkat och är inte lämpligt för bostäder. Om möjligt bör området kopplas ihop med resten av Varghällar under järnvägen för att underlätta trafikförsörjningen till området. Vid en sådan sammankoppling finns även möjlighet att spara skog mot Österleden och bostadsbebyggelsen på andra sidan vägen. Detta blir då en naturlig bullerdämpande ridå. Inom området finns en lågpunkt där vatten kan samlas vid skyfall. Mark behöver därför avsättas för hantering av dagvatten vid planläggning av området. Även arkeologin i området behöver utredas. Planeringsprinciper Södra Varghällar En utredning behöver genomföras för att utreda hur området ska VA- försörjas i framtiden. Vid exploatering bör området kopplas samman med Varghällar under järnvägen. Grönstruktur ska avsättas med hänsyn till topografi, naturvärden och dagvattenfördröjning. Vid planläggning behöver mark avsättas för hantering av dagvatten. Vid exploatering ska hänsyn tas till angränsande bebyggelse i Åkersberg. Foto: Mostphoto Enköpings kommun Plan för Enköpings stad 41

42 Foto: Tomas Henriksson Nya områden för övriga samhällsfunktioner I detta avsnitt redovisas nya områden för övriga prioriterade samhällsfunktioner inom till exempel skola, fritid och idrott samt infrastruktur. Många av områdena utreds för närvarande så förslagen kommer byggas på under processens gång. Skola och omsorg I dagsläget pågår ett antal utredningar för lokalisering av nya skolor och en ny gymnasieskola. Resultatet av de utredningarna kommer att integreras i denna process och ytor pekas ut i markanvändningskartan i granskningsskedet. Oavsett var en ny skola lokaliseras så är det allt viktigare att skolan byggs flexibel. En sådan skola behöver kunna ställa om mellan förskola och skola beroende på hur barngrupperna ser ut under olika år. En flexibel skola kan också innebära att lokalen används till olika funktioner under olika tider på dygnet exempelvis skola under dagarna och föreningslokal under kvällar och helger. När det gäller skolor och förskolor är närheten till hemmet viktigt, både för barnen och som en förutsättning för det hållbara samhället. Tendensen är dock att många föräldrar skjutsar sina barn till skolan även högt upp i åldrarna. När vi bygger nya skolor behöver dessa faktorer tas i beaktande och skolvägen utformas så säker att barnen kan få möjligheten att ta sig själva till och från skolan på ett tryggt sätt. Korsängsfältet Högt prioriterade frågor är att bygga vidare på och utveckla Enköping till en Hälsostad. Det arbetet tar bland annat avstamp i de idrotts- och kulturpolitiska programmen och ur historien i doktor Westerlunds anda. En tydligt politisk inriktning är att utveckla Enköping som läger- och övernattningsstad och utifrån det satsar kommunen extra på Korsängsfältet. Området får i och med detta fler användningsområden och funktioner utöver den nya simhallen och ishallen som tar form i området just nu. Utifrån de politiska ambitionerna med området pågår just nu ett samarbete mellan flertalet förvaltningar för att planera för Korsängsfältets innehåll. Resultatet av arbetet kommer att integreras i denna planprocess. Korsängsfältet har redan idag stora rekreativa värden tack vare både den pågående idrotts- 42 Enköpings kommun Plan för Enköpings stad

43 Korsängsfältet Cirkulationsplats Meter Behov av fritidsgård Korsängsfältet Solcellspark Nya områden för övriga samhällsfunktioner Copyright Lantmäteriet Enköpings kommun Plan för Enköpings stad 43

44 och föreningsverksamheten men även tack vare den naturmiljö som finns i området. Dagvattenanläggningen Vattenparken bidrar även med rekreativa värden för de många invånare som promenerar och motionerar i området, samtidigt som anläggningen renar halva stadens dagvattnet. Energiproduktion/solcellspark Ett område i nordöstra delen av planområdet har idnetifierats som intressant för till exempel solcellspark. Anledningen är det relativt avskärmade läget utan direkt väginfrastruktur. Möjlighet finns dock att ta sig till området med servicebil. Korsängsfältets läge i staden når ett stort upptagningsområde invånare för idrott och rekreation. Det är dock viktigt att framtida satsningar också sker inom de områden som inte innefattas av upptagningsområdet. Det gäller främst stadens norra och västra delar. Nytt vatten- och reningsverk I dagsläget pågår utredningar om lokalisering av ett nytt vatten - och reningsverk i kommunen eller i samverkan med grannkommuner. Resultatet av utredningen kommer att integreras i denna process och ytor pekas ut i markanvändningskartan. Ny rondell vid Bredsandskorset En identifierad brist i stadens vägnät är korsningen Stockholmsvägen/Bredsandsvägen. Planering finns för att bygga en cirkulationsplast för att underlätta trafikflödena i området. Dagvattenanläggningar Under våren 2017 genomförs en omfattande dagvattenutredning inom ramen för denna plan för Enköpings stad. Resultatet från utredningen kommer integreras med planförslaget och områden som behöver avsättas för dagvattenhantering pekas ut i kartan. Fritidsgårdar I dagsläget finns mötesplatser för barn och ungdomar i stadsdelarna Romberga och Lillsidan. I centrum finns även Ungdomens hus. För stadens östra delar och i Bredsand finns behov av nya mötesplatser för barn och ungdomar i form av till expempel fritidsgårdar. Planeringsprinciper Vid planering av lokaler för barnomsorg ska stor tyngd läggas på flexibilitet vad avser möjligheter att ändra från förskola till skola och tvärtom. Nya skolor ska i så stor utsträckning som möjligt lokaliseras i närhet till bostadsområden samt i anslutning till grönområden. I exploateringsprojekt bör möjligheten till nyproduktion av förskolor undersökas. Vid utveckling av Korsängsfältet bör inte vattenparkens rekreativa värden försämras. Framtida fritids- och idrottssatsningar behöver också lokaliseras till stadens västra och norra delar för att skapa en jämnt utbud över hela staden. Vid placering av nytt vatten- och reningsverket ska påverkan på omgivande bebyggelse studeras noga. Stadens östra delar samt Bredsand behöver kompletteras med fritidsgård eller annan mötesplats för barn och unga. 44 Enköpings kommun Plan för Enköpings stad

45 Foto: Namn Efternamn Foto: Tomas Henriksson Geografiska fördjupningar I detta avsnitt fördjupas planförslaget inom vissa geografiska områden. Tankarna runt områdenas utveckling redovisas i schematiska kartor och illustrationer som ska fungera som vägledning i efterföljande planeringssteg. Kartorna är dock inte att likställa med en markanvändningskarta. Centrum - Rutnätsstaden Enköpings stadskärna är gammal och har sedan vikingatid och tidig medeltid varit en viktig mötes- och handelsplats. Detta har spelat stor roll när staden vuxit fram under århundradena sedan dess. Tack vare sin historia är Enköping en typisk småstad. Detta ska vi värna och vara stolta över i en region med många orter som vuxit fram som förorter runt storstäderna och Stockholm. En utveckling av rutnätsstaden är därför högt prioriterad för utveckling av hela Enköpings kommun. Småstadskaraktären är en av våra styrkor och i centrum ska invånare och besökare kunna strosa, handla, äta och uppleva. Hantverk, specialiserade och unika små butiker ska kantas av parker, torg, kulturaktiviteter och caféer, restauranger och pubar av hög kvalitet. Under sommarhalvåret flyttar folklivet ut på gator och torg med många uteserveringar. Även butiker flyttar ut delar av sitt sortiment på gågator. Enköpingsborna rör sig redan idag i sin stadskärna men folklivet kan växa ännu mer i framtiden och även över större delar av året. Mötesplatser som skapar liv Det som ska skilja vår stadskärna från andra omkringliggande städer är de personliga mötena. För att fortsätta utveckla småstadsprofileringen i en storstadsregion behöver nya mötesplatser skapas. Enköpings centrum ska vara attraktivt och tryggt, en plats där man vill vara och mötas på. Att utveckla de befintliga mötesplatserna och skapa nya platser, inomhus och utomhus, för möten och aktivitet är avgörande för centrums utveckling. Stora torget, har under stadens tidigare historia varit, är idag, en central och viktig mötesplats, både för handel, kulturaktiviteter och andra evenemang som marknader och större firanden. Stora torget skulle kunna utvecklas med mer grönska och en flexibiltet i rumsindelning. Däremot behöver torget kunna vara stort och öppet för de välbesökta evenemang som hålls på torget. På torget behöver flera olika miljöer finnas så att alla kan hitta sin favoritplats, vare sig man vill betrakta från skuggan under ett träd, synas och Enköpings kommun Plan för Enköpings stad 45

46 Foto: Foto: Tomas Namn Henriksson Efternamn

47 mötas eller bara leka. Detta kan leda till ett aktivare torg där människor gärna samlas. I centrum behövs även fler platser för ungdomar som är öppna och tillgängliga även på kvällstid. Fokus på människorna som rör sig i staden I centrum prioriteras människorna och möjligheten till att röra sig till fots och med cykel eller kollektivtrafik. Det innebär att vissa gator ska avsättas som gågator, att hållplatser för kollektivtrafik ska vara strategiskt placerade, att stadens cykelvägnät ska ansluta till centrum på ett tryggt och attraktivt sätt och att det ska finns bra parkeringsytor för cykeln. För de besökare som kommer till centrum med bil ska det finnas större parkeringsanläggningar i direkt anslutning till rutnätsstaden. Dessa parkeringsytor ska erbjuda tillräckligt med parkeringsplatser, vara lätta att hitta till och regler och betalningssystem ska vara tydliga. När du väl lämnat bilen några hundra meter från Stora torget ska du kunna röra dig i trevliga stråk kantade av butiker och upplevelser. Sträckan ska vara en del av upplevelsen av Enköpings centrum, inte en kal transportsträcka med slutna fasader. Ska en småstad bli större? Ska Enköping vara en småstad eller en växande stad? Vi tror att staden behöver båda. Enköping växer för varje år som går, i befolkningsantal och genom nybyggnation. Men detta gör inte automatiskt att vi inte längre kan vara en småstad. Det är inte stadens eller centrums storlek som avgör detta utan dess innehåll. De värden som beskrivs i detta avsnitt är grunden i den småstadskaraktär som finns i Enköping idag och dessa kvaliteter behöver vi förstärka, utveckla och tillåta växa. Tappar vi bort småstadskaraktären tappar vi även bort vår identitet och vårt varumärke. Ökad handel och fler upplevelser i centrum Utbudet i centrum behöver stämma överens med invånarnas förväntan på handel och kultur i småstaden Enköping. Kvaliteten på både den kommersiella och den offentliga servicen är en viktig del i vår attraktionskraft för att locka både Enköpingsbor och besökare till centrum. Rätt typ av lokaler/ flexibla lokaler för handel och kultur behöver skapas i takt med att fastigheter omvandlas och förändras. Handel med både varor och tjänster bör integreras i bottenplan på ny eller befintlig bebyggelse och entréer och skyltfönster ska öppna upp sig mot gaturummen. Särskild medvetenhet bör ägnas den allt större e-handeln där nya typer av showrooms eller utlämningsbutiker skapas. Satsningar på ökad centrumhandel behöver även behöva kombineras med kultursatsningar i centrum. Genom att låta kulturen ta plats i stadskärnan kan vi få positiva spin off-effekter. Exempel på kulturyttringar i centrum skulle kunna vara ett nytt kulturhus, en konstkub för tillfälliga mindre utställningar samt ett centrum för parkerna (som ett parkmuseum). Centrums koppling till externa handelsområden Externa handelsområden innebär en utmaning för den lokala handel som redan finns i centrum. För Enköpings stad finns konkurrens inte bara med annan handel i den egna staden utan även med stora handelsområden i grannkommuner. I Enköping är handeln koncentrerad till centrum och till Myranområdet men det är viktigt att de två områdena stärker varandra utan att den ena utarmar den andra. Med det korta avståndet mellan centrum och Myran borde detta vara möjligt med tydliga kopplingar och profilering så att områdena tillsammans kan erbjuda det utbud som Enköpingsborna efterfrågar. I Myranområdet bör fokus ligga på stor- och sällanköpshandel och i stadskärnan erbjuda småstadskaraktären med mindre och specialiserade butiker, hantverk, caféer, restauranger, kultur, mötesplatser och upplevelser. Det är dock mycket viktigt att det fortsatt finns matbutiker i centrum så att dessa inköp inte per automatik kräver bil. I området Kryddgården kan centrumhandeln kompletteras som en förlängning av stadskärnan Enköpings kommun Plan för Enköpings stad 47

48 Stora torget Stadens viktiga stråk Stadskärnans innersta struktur Fastigheter som nyligen omdans eller som står inför förändring. Samlade parkeringsytor Stadens absoluta kärna utgörs av Stora Torget och de fyra stråk som omgärdar det. Kungsgatan och Torggatan är de primära handelsstråken medans Kyrkogatan har med karaktär av kulturstråk mellan Joar och Vårfrukyrkan. Källgatan har potential att utvecklas än mer till ett handelsstråk i takt med att Kryddgården omvandlas. De kvarter som kantar dessa stråk har markerats som stadskärnans innersta struktur. Längs Källgatan och Torggatan återfinns ett antal intressanta fastigheter som är under omdaning. Samlade parkeringar bör lokaliserats flera lägen i anslutning till ytterkanten av stadens innersta struktur. och där stråk tydligt binder samman de två. Om en av de samlade parkeringsanläggningarna lokaliseras inom Kryddgården blir det ett naturligt flöde av människor längs Torggatan och då kan med fördel utbudet inom Kryddgården också öka för att skapa upplevelserika stråk till och från parkeringen som beskrevs tidigare. Intressanta utvecklingsområden och stråk De mest intressanta områdena för bebyggelseutveckling och omdaning av fastigheter inom rut- nätsstaden är Gustav Adolfs plan, Paushuset och Stattomten. Detta är tre lägen som just nu utreds genom ändring av platsernas fysiska planer/detaljplaner. Alla tre lägen kan i framtiden inhysa till exempel bostäder, handel, mötesplatser, arbetsplatser och kulturaktiviteter. Tillsammans bedöms fastigheterna kunna generera några hundra nya bostäder till centrum. Det är positiva förtätningsprojekt som kan bidra avsevärt till centrums utveckling. Även den så kallade traktorparkeringen skulle kunna omvandlas och bebyggas med 48 Enköpings kommun Plan för Enköpings stad

49 bostäder, service och parkering. Läget är identifierat som ett av de samlade parkeringslägena men det utesluter inte en integrerad parkeringslösning tillsammans med andra funktioner. Kungsgatan, Kyrkogatan, Källgatan och Torggatan är viktiga stråk genom staden. Runt dessa stråk bör aktiviteter och bebyggelsen intensifieras. I dessa stråk är det extra viktigt att handel och verksamhet planeras i bottenplan och inte bostäder. anledningen tas en parallell fördjupad utredning för centrum fram under Utredningen syftar till att på ett ännu mer detaljerat sätt utreda och beskriva hur ny och gammal bebyggelse samt de offentliga rummen kan utvecklas i framtiden utifrån arkitektoniska och gestaltningsmässiga aspekter. Utredningen kommer också utgöra en mellanliggande planeringsnivå som kommer vara till stöd när detaljplanerna för de aktuella fastigheterna ska ändras. Frågor som blir aktuella när så centrala kvarter och stråk som dessa står under förändring är hur ny bebyggelse ska förhålla sig till befintlig avseende till exempel täthet, hushöjder och fasader. Av den Slutsatserna från den fördjupade utredningen kommer integreras i detta arbete till granskningsskedet i början av Sammanfattning av vad vi vill med rutnätsstaden: En fördjupad utredning av centrum ska tas fram under 2017, vars slutsatser sedan ska integreras i denna fördjupade översiktsplan för staden. Småstadskaraktären ska bevaras samtidigt som utbudet ökar. Vi ska vara en växande stad men ett centrum som inhyser småstadens attraktivitet samtidigt som man ska hitta det mesta man söker i sin hemstad. Den småskaliga handeln, café och restaurangkulturen ska utvecklas i takt med att invånarantal och besökare till staden ökar. Kulturlivet ska vara en integrerad del av centrum på ett sätt som skapar folkliv, spänning och möten. Rutnätsstadens viktiga stråk ska utvecklas. Gatu-/stadsrummen ska vara attraktiva ur fotgängarnas och cyklisternas perspektiv. Inom rutnätsstaden godkänns inga långa baksidesfasader. För att småstadskänslan ska bevaras bör fasader vara uppbrutna och inte sträcka sig över hela kvarterslängden. Rutnätsstaden ska spegla parkstaden Enköping och grönska och stadsträd integreras i miljön där det är möjligt. Kungsgatan, Kyrkogatan, Källgatan och Torggatan är viktiga stråk genom staden. Runt dessa stråk bör aktiviteter och bebyggelsen intensifieras, högre byggnader kan komplettera den traditionella bebyggelsestrukturen i dessa stråk. Attraktiva och tydliga större samlade parkeringsanläggningar ska säkerställas i rutnätsstadens kantzoner (cirka 200 meter kan vara ett riktvärde). Det ska vara enkelt för besökare att hitta parkering och parkeringsreglerna ska vara tydliga. Parkeringsledningssystem behöver utvecklas för att i gatumiljön kunna visa närmaste lediga p-plats. Vid nyexploatering inom rutnätsstaden ska hänsyn tas till omkringliggande befintliga bebyggelsens småskalighet vid utformning och placering. Vid ny exploatering kring torget måsta hänsyn tas till torget som mötesplats vid gestaltning och placering av entréer. Tillgängligheten till centrum ska vara mycket god med gång- och cykel och kollektivtrafik samt god för biltrafik. Enköpings kommun Plan för Enköpings stad 49

50 Foto: Enköpings kommun Centrum - Kryddgården I direkt anslutning till rutnätsstaden ligger ett stort område med potential inför framtiden. Kryddgården bör prioriteras högt då det redan idag pågår en omvandling i området och utvecklingen är så tätt sammankopplat med rutnätsstaden. Ett område under omvandling Kryddgården har sedan länge varit präglat av verksamheter som lager, tillverkning, reparation, skrot och återvinning. En långsam omvandling har redan startat i och med att en del tunga och skrymmande verksamheterna har flyttat ifrån området. Istället har handel, tjänster och mötesplatser flyttat in. Idag finns bland annat Ungdomens hus och Kompassen med konferens och hotell i området. Även andra besöksintensiva verksamheter som Friskis och Svettis samt Återbruket lockar dagligen besökare till området. I sydöst ligger Korsängsfälten som utvecklas till stadens aktivitetscentrum med bland annat ny ishall och nytt badhus. I närområdet återfinns även stadens gymnasieskola med 1200 elever. Centrum växer söderut I gränssnittet mellan rutnätsstaden och Kryddgården utvecklas just nu den så kallade möbelhustomten till bostäder. På samma sätt pågår detaljplaneläggning av fastigheten som inhyst M-varuhuset under lång tid. Även i detta läge, längs Östra Ringgatan, planeras bostäder och eventuellt service i ny bebyggelse. Dessa omvandlingar påverkar även det mellanliggande centrala området innehållande handel, en tom handelslokal och en stor parkeringsplats. Detta område har en god potential till att utvecklas till ett mer stadsmässigt kvarter med tydligare kopplingar till centrum. Idag vänder sig kvarteret lite bort från centrum med en lång sluten fasad längs Östra Ringgatan. En utveckling av området bör knyta an, visuellt och strukturellt, till stadskärnan men även komplettera utbudet i centrum. Området i stort bör inrymma handel, bostäder och tjänster. Det är även viktigt med dagligvaruhandel och livsmedel för att försörja stadens södra delar, Bredsand, Gånsta och Boglösarondellen. Även fler mötesplatser kan skapas i Kryddgården som ett komplement i centrum. Med tanke på närheten till gymnasieskolan och Ungdomens hus kan aktiviteter för ungdomar locka många besökare. 50 Enköpings kommun Plan för Enköpings stadt

51 Prioriterad centrumzon Stadens viktiga stråk Utökat centrum Bostäder Fastigheter som nyligen omdans eller som står inför förändring. Verksamheter och handel Skola Korsängsfältet Gestaltningsidé Vid omvandling av området kan en högre exploateringsgrad och hushöjder, jämfört med rutnätsstaden, tillåtas. Stöd till detta finns i bebyggelsen i hamnen, Sadelmakaren, Stadsterassen och Fältskären. Det är dock viktigt att hitta vinklar och siktlinjer att bevara mot till exempel kyrkan. Exploateringsgraden bör trappas ner mot Korsängsfältet och omkringliggande landskap. Området bör ha en stadsmässig utformning med lokaler i bottenplan. Handel kan med fördel orienteras i kantzonen till rutnätsstaden. För att utreda dessa förutsättningar ytterligare kommer Kryddgården ingå i den fördjupade utredning för centrum som tas fram under Översvämningsproblematik I det fortsatta arbetet med området är översvämningsproblematiken viktig att ha med. Det finns två tillvägagångssätt för att hantera risker: att skydda sig mot vattnet eller att aktivt låta vattnet bli en del av miljön. Det första tillvägagångssättet kan användas för nyexploatering nordost om Sandgatan och nordväst om Kaptensgatan. För andra ytor som kan det senare tillvägagångssättet vara intressant. Enköpings kommun Plan för Enköpings stad 51

52 Sammanfattning av vad vi vill med Kryddgården: En fördjupad utredning av centrum ska tas fram under 2017, vars slutsatser sedan ska integreras i denna fördjupade översiktsplan för staden. Omvandlingen av Kryddgården ska fortgå. Lokaliseringsalternativ för skrymmande/störande verksamheter ska finnas i stadens övriga verksamhetsområden för de verksamheter som i framtiden vill omlokalisera. Inga nya störande verksamheter med skyddsavstånd bör etableras inom Kryddgården. Vid nyexploatering bör kvartersindelningen ses över för att bryta upp storskaliga kvarter. Gatu-/stadsrummen ska vara attraktiva ur fotgängarnas och cyklisternas perspektiv. Vid nyexploatering ska området kompletteras med mer grönska och offentliga rum. Stråket Torggatan är viktigt att utveckla för att knyta samman Kryddgården med rutnätsstaden. Kryddgården ska innehålla blandade funktioner så som bostäder, handel, kultur, idrott och mötesplatser. Myran Området har under de senaste årtiondena genomgått en förändring från industriområde till ett handels- och kontorsområde, på sikt kan området även komma att innehålla inslag av bostäder. Antaget utvecklingsprogram För att skapa en helhetsbild över områdets framtida utveckling togs ett utvecklingsprogram fram Arbetet skedde tillsammans med verksamhetsutövare, fastighetsägare och andra intressenter i området. Utvecklingsprogrammet ligger nu till grund för den fördjupade översiktsplanens intentioner med områdets utveckling. Omvandling och utveckling av Myran är högt prioriterat då området spelar en viktig del för verksamhetsetableringar i hela staden. Trafiksituationen behöver utredas vidare Myranområdet har stadens bästa kommunikationsläge med närhet till E18, riksväg 70 och resecentrum med järnväg och busstation. Genom området går Salavägen (som senare blir Fjärdhundragatan och Dr Westerlunds gata) vilken kopplar ihop stadens norra och västra delar. Områdets omvandling har dock lett till en ansträngd trafiksituation då det under vissa tider bildas köer längs Salavägen. Trafiksituationen är dock värst för de oskyddade trafikanter som försöker att ta sig genom området. För att se över trafiksituationen i området behöver en trafikutredning tas fram. Ett nytt stråk behöver skapas parallellt med Salavägen längs Åkerbygatan-Skälbygatan. Trots ett nytt stråk kan dock Salavägen komma att behöva kapacitethöjas. Felande länkar i gång- och cykelvägnätet behöver byggas ut med separering mellan fordonen. För att ytterligare möjliggöra ett hållbart resande bör cykelställ placeras vid entréer till butiker. Idag tar parkeringar stora ytor i anspråk något som leder till stor andel hårdgjorda ytor samt ineffektivt användning av mark. Det vore därför positivt att arbeta med gemensamma parkeringsytor. Den höga andelen hårdgjorda ytor i området bidrar till att det vid nyexploatering behöver avsättas ytor för grönstruktur och för fördröjning av dagvatten. Det är även viktigt att befintliga grönytor bevaras. Olika markanvändningar i olika områden Lägena närmast E18 (orange) bör fortsatt utvecklas inom handel, som en förlängning av Romberga handelsområde. Marken bakom Romberga handelsområde (lila) är ännu inte planlagd och här bör någon form av dragplåster etableras, som kan locka Enköpingsborna att handla på hemmaplan. 52 Enköpings kommun Plan för Enköpings stad

53 TRAFIKPLATS ROMBERGA HANDEL Området närmast resecentrum (röd) är redan idag en viktig knutpunkt som kan utvecklas ytterligare. Många företag efterfrågar lägen i nära anslutning till stationen. Här finns möjlighet till en högre exploateringsgrad med mer stadsmässig bebyggelse. Företagsstödjande tjänster inom IT vore ett positivt tillskott i området. Även hotell, kontor och utbildning är verksamheter som är lämpliga inslag i området. Inom detta område kan även bostäder tillkomma. I anslutning till det nya stråket längs Åkerbygatan- Skälbygatan (grön) skulle någon form av knutpunkt kunna bidra positivt till stadsrummet och dess gestaltning. Här vore restaurangverksamheter ett positivt inslag i området. Området väster om Salavägen vid det gamla Aseahuset (blå) är lämpligt som konstorsområde. Närheten till kommunikationer gör även att utbildningsverksamheter skulle vara lämpligt. För att koppla ihop området med Romberga bostadsområde skulle det även vara möjligt att skapa bostäder i området. ETABLERINGS- OMRÅDE KONTOR KNUT- PUNKT PRIORITERAT STATIONS- NÄRA LÄGE 1000 NYA BOSTÄDER Föreslagen utveckling och omvandling inom Myran. Bild från utvecklingsprogrammet för Myran. Sammanfattning av vad vi vill med Myran: Det antagna utvecklingsprogrammets intentioner ska ligga till grund vid framtida planläggning. En trafikutredning ska tas fram för Myran. Ett nytt stråk kan behöva skapas parallellt med Salavägen längs Åkerbygatan-Skälbygatan. Felande länkar i gång- och cykelvägnätet behöver byggas ut med separering mellan fordonen. I området bör man sträva efter en samlokalisering av parkeringsytor. Vid nyexploatering ska ytor avsättas för grönstruktur och fördröjning av dagvatten. Befintliga grönytor och det gröna stråk som sträcker sig norrut, där Upplandsleden passerar, ska bevaras. Enköpings kommun Plan för Enköpings stad 53

54 På fastigheter med marknadsföringsläge mot E18 ska krav ställas på utformning och gestaltning. Området närmast resecentrum bör utvecklas till en viktig knutpunkt där utbildning, service och bostäder vore ett positivt tillskott. Det stationsnära lägets potential ska maximeras. Vid exploatering ska hänsyn tas till befintlig bebyggelse. Området berörs till viss del av riksintresse för totalförsvaret och ett vattenskyddsområde. Hänsyn behöver tas till dessa förutsättningar i en kommande omvandling. En kärna för detta bör skapas som kan innehålla knutpunkt för kollektivtrafik och på sikt offentlig och kommersiell service, mötesplatser, kulturlokaler med mera. De nya bostadsområdena bör bebyggas med en blandad bebyggelse och blandade upplåtelseformer. För att skapa liv och rörelse i området kan lokaler med fördel placeras i botten på bostadshusen med högre exploateringsgrad runt knutpunkten. Det är lämpligt med en lägre exploateringsgrad längre bort från knutpunkten. En högre exploateringsgrad kan även tillåtas närmast Bredsandskorset som en förlängning av centrum. Ytor behöver även avsättas för park, lek och andra fritidsaktiviteter. Bredsand Området är idag en egen tätort men kommer på sikt att byggas ihop med Enköping. En omvandling och exploatering i området har pågått under många år. Kommunen har gjort investeringar i infrastruktur i området och det är därför viktigt att bygga färdigt Bredsand. Det pågår dock en utredning angående vatten och avloppskapaciteten i området vilken kan komma att påverka utbyggnaden. Ytterligare etapper i utvecklingen av Bredsand Utöver den pågående planläggningen, omvandlingen och utbyggnaden av Storskogen, Gamla Nynäs och Bredsandsskogen föreslås det centrala området vid Bredsandsvägen kompletteras med ny bebyggelse. Då hela området är stort kan det delas in i delområdena östra och västra sidan om vägen. Den östra sidan prioriteras högst (2020) och den västra sidan kan genomföras på längre sikt då den idag inhyser aktivt jordbruk och hästverksamhet. Gestaltning och innehåll Till följd av områdets storlek och avståndet till centrum är det viktigt att avsätta ytor för närservice. Trafik Idag finns endast en (större) väg för att ta sig till och från Bredsand. Flödena behöver studeras och lämpliga trafiklösningar tas fram. Det vi redan vet idag är att en cirkulationsplats behöver byggas vid Bredsandskorset för att skapa bättre flöden kring korsningen. Med en ökad exploatering kan trafikflödena in mot stan komma att öka kraftigt. Hela trafiksituationen kring de södra och östra delarna av staden behöver ses över och det kan eventuellt komma att finnas ett behov av en ringled runt stan. För att minska bilberoendet behövs ett medvetet samarbete med kollektivtrafikmyndigheten och tydliga satsningar på gång- och cykel. Översvämningsproblematik Delar av Nynäs, Hamnen och Kryddgården ligger lågt och riskerar att svämmas över. För att säkra upp mot översvämningsrisken behöver en övergripande översvämningsutredning med tillhörande förslag på åtgärder för hela Enköpingsån tas fram. Bebyggelse kan behöva utformas med översvämningsskydd. Dessa tekniskt avancerad frågor behöver utredas vidare vilket är prioriterat för utvecklingen inom dessa områden. 54 Enköpings kommun Plan för Enköpings stad

55 Gamla Nynäs Storskogen Bredsandsvägen Gång- och cykelstråk Befintliga bostäder Nya bostäder Prinsbo och Ryssbo Knutpunkt för service Naturreservat Översvämningskänsligt område Bredsandsskogen Cirkulationsplats De befintliga områdena G:a Nynäs, Storskogen, Ryssbo, Prinsbo och Bredsand fortsätter byggas ut. Storskogen-Brännskogen i öster föreslås bildas till naturreservat för att säkerställa naturvärdena för området men även för alla kommunens invånare. Längs Bredsandsvägen pekas två nya bostadslägen ut. Den östra sidan med hög prioritet då kommunen äger marken och den västra sidan på sikt då den inrymmer pågående lantbruksverksamhet. Centralt i området föreslås service lokaliseras. Öster om Nynäs gård avsätts marken som möjlig översvämningsyta. Enköpings kommun Plan för Enköpings stad 55

56 Grönstruktur Skogs- och grönområden i området ska bevaras. Gång- och cykelstråket via björkallén behöver tydliggöras och göras attraktivare (genom Kryddgården). Det är även viktigt att jobba med grönstrukturen inom bostadsområdena för att binda samman de olika områdena med grönstråk. De grönstråk och släpp som identifierats i exempelvis Storskogen behöver förlängas in i kommande exploateringar. Med en ökad exploatering kommer trycket på Brännskogen och Bredsandsbadet att öka. Upplevelsen av naturen riskerar att försämras när mycket folk rör sig på samma ställe. Motionsspåret kan därför komma att behöva utvecklas ytterligare alternativt att Upplandsleden tydliggörs genom Storskogen. Det är viktigt att värna Brännskogen och de intilliggande Storskogen och Bredsandsskogen. Krav bör därför ställas på gestaltning och tillgänglighet på intilliggande bebyggelse. Nya entréer bör skapas till Brännskogen för att tillgängliggöra elljusspåret för boende. Foto: Tomas Henriksson Sammanfattning av vad vi vill med Bredsand: En övergripande översvämningsutredning med tillhörande förslag på åtgärder för hela Enköpingsån ska genomföras. En trafikutredning behöver genomföras i området. Området ska bebyggas med en blandad bebyggelse och blandade upplåtelseformer. Till följd av områdets storlek är det viktigt att avsätta ytor för offentlig och kommersiell service, park, lek och andra fritidsaktiviteter. För att koppla ihop de olika områdena i Bredsand med varandra behöver gång- och cykelstråk byggas ut. Motionsspåret i Brännskogen kan komma att behöva utvecklas till följd av det ökade trycket som exploateringen leder till. Storskogen-Brännskogen ska bildas som kommunalt naturreservat. Även Bredsandsskogen ska värnas. Områdets sydligaste delar berörs av strandskyddat område något som måste beaktas vid framtida planläggning. Gång- och cykelstråket från Kryddgården via björkallén behöver tydliggöras och göras attraktivare. 56 Enköpings kommun Plan för Enköpings stad

57 Foto: Enköpings kommun Västerleden (Kraftledningsstråket) Vattenfall har fått i uppdrag av kommunen att utreda möjligheten att flytta kraftledningen som idag går genom Skälby, Romberga, längs Västerleden och ut genom Ullunda. En flytt till ett nytt läge i anslutning till E18 möjliggör exploatering längs hela stråket men fokus för omvandling ligger längs Västerleden. En flytt av kraftledningen kommer ske relativt snabbt varför Västerleden anses högt priorterat. Minska barriärer Vid en exploatering av området är ett av de överordnade syftena att minska barriäreffekterna. För att möjliggöra detta behöver det skapas tydliga grönsläpp och gång- och cykelstråk över vägen. Tillsammans med flera övergångar behöver vägens bredd minska för att skapa en mer känsla av lokalgata än genomfartsgata. Ny bebyggelse bör vändas så att den öppnas uppmot västra sidan av vägen. För området är en förtätning med bostäder, mötesplatser och verksamheter intressant. Även inne i den befintliga bostadsbebyggelsen i stadsdelen skulle vissa parkeringsytor kunna förändras och förtätas dock med ersättande integrerade parkeringslösningar. Minska de hårdgjorda ytorna och ta hand om dagvatten Idag finns vissa områden med stora hårdgjorda ytor till exempel de två skoltomterna Enögla och Västerleden. Vid en utveckling av skoltomterna vore det positivt att komplettera dessa ytor med mer grönska. Det är positivt både för närmiljön, klimatet och dagvattenhanteringen. Om vägen görs om till stadsgata kan även den utnyttjas för att fördröja dagvatten. Diken kan placeras längs gång- och cykelstråket öster om Västerleden för att hantera fördröjning av dagvatten. Ny bebyggelse Ny bebyggelse pekas ut i tre lägen med tydliga grönstråk mellan. Bostadsbebyggelse kan tillåtas vara hög samtidigt som grönytor sparas mellan husen. En punkthusbebyggelse kan koppla an till den nyare bebyggelsen på västra sidan vägen samt den högre bebyggelsen på Örtagatan. Parkeringar bör lösas under de nya husen för att undvika att stora hårdgjorda parkeringsytor tar mark i anspråk. I området är det viktigt att få till en blandning av hyres- och bostadsrätter. Enköpings kommun Plan för Enköpings stad 57

58 Gång- och cykelstråk Grönstruktur Koloniområde Mötesplatser, service och kultur Skolor och förskolor Nya bostäder Västerleden som gata smalnas av och får kraktär av lokalgata istället för genomfartsled. Längs Västerledens östra sida pekas tre nya lägen för bostäder ut. Mellan områdena ska grönsläpp och kopplingar mellan vägens båda sidor säkerställas. I norr utvecklas Hökens idrottsplats till en ny mötesplats och aktivitetsyta. I söder utvecklas och förnyas torget och nya mötesplatser skapas i gamla Kinahuset och aktivitetsplats bakom centrum. De två skolområdena öppnas upp för aktivitet över större delen av dygnet. Viktiga grönsområden för lek och aktivitet sparas och värnas. 58 Enköpings kommun Plan för Enköpings stad

59 Vikten av mötesplatser Enöglaskolan kommer att byggas upp till förskola och pedagogiskt centrum. Här finns även en möjlighet till att skapa en större aktivitetsyta. Västerledskolans tomt behöver utvecklas för att kunna fungera som en mötesplats under kvällstid något som skulle kunna skapa liv och rörelse i området. Skolgården skulle även behöva öppnas upp så att den inte upplevs så stängd som den är idag. Med en sådan utveckling skulle fritidsgården på sikt kunna flytta in i skolans lokaler. Kraftstationens unika utseende präglar området och därför bör den bevaras. Förslagsvis skulle den kunna utvecklas till en kulturlokal. Med utvecklingen av dessa mötesplatser är kopplingen dem emellan mycket viktiga. Torget Området kring Västerledstorg behöver utvecklas och förnyas. Här finns potential i att utveckla en stor mötesplats som knyter ihop båda sidorna om Västerleden med varandra. Genom att till exempel bygga på bostäder på centrumfastigheten skulle serviceunderlaget öka samtidigt som fler kommer att röra sig runt torget. Torget behöver genomgå en förändring för att fungera som en attraktiv mötesplats och öppnas upp mot närliggande kvarter. Närservicen i området behöver värnas. Här finns även möjlighet att utveckla tjänste- och serviceverksamhet och kontor. Grönska och aktivitetsytor Området kring aktivitetsytan bakom centrumbyggnaden behöver utvecklas så att den kommer fler till nytta. Här vore det intressant att jobba med aktiviteter som lockar fler än bara närboende till området. Svediaskogen spelar en viktig roll i området i form av närnatur, lek och motion. På andra sidan motorvägspåfarten ligger ett stort skogsområde och kopplingen med Västerleden är viktig så att invånarna lätt kan ta sig dit. Det finns behov av att skapa tryggare passager via hängbron och tunneln. Hökens IP som ligger norr om området och kommer iordningsställas för aktiviteter. Det är viktigt att området kopplas samman med Västerleden genom ett gång- och cykelstråk. Grönstråket öster om Västerleden består idag av grönytor samt gång- och cykelstråk något som är viktigt att bevara vid en kommande exploatering. Specifika områden som pulkabacken, koloniområdet och gång- och cykelstråk bör finnas kvar. En utvärdering av vilka gröna/naturytor i kraftledningsstråket som ska sparas och utvecklas till gröna mötesplatser behöver genomföras. Sammanfattning av vad vi vill med Västerleden: Fler korsande gång- och cykelstråk behöver tillkomma över Västerleden för att minska barriäreffekten. En utvärdering av vilka grönytor i kraftledningsstråket som ska sparas och utvecklas till grönsläpp ska genomföras. Ny bebyggelse bör vändas så att den öppnar sig mot vägen. Parkeringar bör tillkomma under husen för att inte ta annan mark i anspråk. Ytor för att fördröja dagvatten behöver skapas. Området bör bebyggas med blandade upplåtelseformer och mötesplatser placeras på båda sidorna om vägen. Skollokalerna och gårdarna bör utformas flexibelt så att de även kan användas som mötesplatser under kvällstid. Andelen hårdgjorda ytor på skolgårdarna behöver ses över och åtgärdas. Kraftstationen bör bevaras och anpassas för lämplig verksamhet Området runt centrum bör utvecklas och öppnas upp. Området bakom centrum ska utvecklas med fler aktiviteter. Tillgägnligheten till Hökens IP ska säkerställas. Enköpings kommun Plan för Enköpings stad 59

60 Foto: Tomas Henriksson Hamnen - en utveckling på sikt Enköpings hamn är ett omdiskuterat, omtyckt och komplext område i staden. Som i så många andra städer i Sverige har hamnen historiskt bebyggts med verksamheter och industri. Idag finns en hel del störande och skrymmande verksamheter kvar samtidigt som andra byggnader idag står tomma eller används på nya sätt. Sammanvävt med industrin finns en omtyckt och välanvänd småbåtshamn, Klosterparken och Hamnmagasinen med hantverk och restaurang. Hamnen är en plats som många besöker och strosar igenom trots sitt verksamhetstunga innehåll. Hamnen har utretts och debatterats under många år och tankar och idéer har sakta vuxit fram om en ny stadsmiljö i hamnen. Visionen är att utveckla området kring hamnen med bostäder, handel, aktivitet, grönska, ökad vattenkontakt och bryggor. Med en utveckling av hamnområdet skulle stadens attraktivitet öka både för invånare och besökare. Tre utredningar identifierar komplexiteten Sedan 2013 har tre utredningar genomförts för att kartlägga förutsättningarna för att visionen ska kunna förverkligas. Det handlar framförallt om de skyddsavstånd som är kopplade till reningsverket och kraftvärmeverket men även översvämningssituationen i området. Reningsverkets skick har utretts och slutsatsen dragits att ett nytt verk behöver byggas. Just nu sker en lokaliseringsutredning av ett nytt reningsverk och hamnen är inte ett av lägena som utreds. Det betyder dock inte att dagens skyddsavstånd försvinner helt om ett nytt reningsverket byggs på en annan plats. All rörinfrastruktur samlas i hamnen och en större pumpstation kommer fortsatt behövas i hamnen. Skyddsavståndet för en sådan anläggning bedöms till cirka 150 meter. Den andra utredningen syftade till att kartlägga hur kraftvärmeverkets skyddsavstånd kan minskas och vad en flytt av hela anläggningen skulle innebära ekonomiskt. Som väntat innebär en flytt av kraftvärmeverket mycket stora kostnader. Den sista utredningen kartlade översvämningssituationen i området och hur hamnen kan säkras i framtiden. Dock utgick utredning ifrån Stockholms Sluss nya nivåer som kommer vara rådande i cirka 100 år. Sedan utredningen har Länsstyrelsen kommit med nya översvämningsdirektiv vilket gör att utredningen skulle behöva kompletteras utifrån andra vattennivåer. 60 Enköpings kommun Plan för Enköpings stad

61 Olika scenarier Om vi ändå utgår ifrån att ett nytt reningsverk kommer byggas på annan plats i kommunen och att översvämningssituationen kan säkerställas (även om det också är ett komplext problem som kan behöva investeringar i olika tekniska lösningar) så återstår frågan om kraftvärmeverket. Det finns två scenarion som är direkt avgörande för hamnens framtida utveckling till följd av kraftvärmeverkets skyddsavstånd Scenarie: Kraftvärmeverket ligger kvar i hamnen Om kraftvärmeverket blir kvar innebär det så stora restriktioner i hela området att en utveckling och förverkligande av visionen inte anses genomförbar fullt ut. Delarna som framförallt inte kan genomföras är kompletteringen med bostäder och centrumändamål. Istället får den bebyggad miljön fortsätta att användas för verksamheter och vissa tjänser. Vad som exakt kan lokaliseras i dessa lägen regleras av gällande detaljplaner för området. Kraftvärmeverkets skyddsavstånd kommer dock påverka vilka användningsområden som är lämpliga. Det som däremot kan ske och som redan är på gång är att de offentliga miljöerna i hamnen kan utvecklas. Det kan handla om fler bryggor för närmare vattenkontakt, utveckling av parkmiljöer, småbåtsverksamheten samt området runt Hamnmagasinen. I dessa norra och västra delar av hamnen kan förnyelse och nya spännande tillskott i utemiljön ske utan att det innebär nya byggnader. Scenarie: Kraftvärmeverket flyttar från hamnen Om kraftvärmeverket omlokaliseras och lämnar hamnen kan området bli det omvandlingsområde som visionen sedan ett antal år målat upp. Det har tidigare diskuterats lösningar som innebär att verket blir kvar men åtgärder genomförs för att minska skyddsavståndet. Men dessa scenarier har avfärdats då de innebär stora ekonomiska åtaganden och den uppnådda effekten inte bedöms hållbar då den inte frigör tillräckliga ytor för exploatering. För nybyggnation av nya bostäder och centrumfunktioner är det området öster om ån som framförallt är möjligt att utveckla. Bebyggelsen bör vara tätare upp mot Kryddgården för att sedan glesas ut ned mot vattnet. Det är dock viktigt att behålla siktlinjen mot rutnätsstaden. Ny bostadsbebyggelse bör öppna sig mot ån och kajerna. Här är en hög men gles bebyggelse att föredra så att inte kvarteren upplevs som slutna. Det är viktigt att alla känner sig välkomna till området, inte bara boende. Det är viktigt att integrera service- och centrumverksamhet i bebyggelsen mot vattnet för att bevara den viktiga mötesplats som hamnen är idag och för att befolka kajerna kvällstid. Vid hamnverken finns ett flertal intressanta kulturbyggnader som skulle kunna användas annorlunda än vad de gör idag. En spännande möjlighet finns för att bygga ihop kulturbyggnaderna med nya bostäder i en modern bebyggelse med tydliga kopplingar till industrihistorien. Kopplingen mellan Åpromenaden, Klosterparken, Enavallen och Gröngarn behöver säkras och utvecklas. Inriktningen i den fördjupade översiktsplanen från 2009 om att inrätta naturreservat vid Gröngarnsåsen-Dyarna ska genomföras. Naturreservatet bör gå fram till entrén från Nyängsvägen via dagens båtförvaringsplats. För att skapa liv och rörelse längs kajkanterna bör småbåts- och gästhamnen bevaras. För själva båtförvaringen finns två scenarier. Att den flyttas ut längs med Enköpingsån till Haga tegelbruk eller att den blir kvar i dagens läge. Vid en omlokalisering skulle då även den västra sidan av hamnen kunna bebyggas med bostäder och centrumverksamheter. Översvämning Oavsett hur hamnen utvecklas i framtiden behöver översvämningssituationen åtgärdas. Dessa tekniskt avancerade frågor behöver utredas vidare. Enköpings kommun Plan för Enköpings stad 61

62 Gång- och cykelstråk Grönstruktur och naturreservat i söder Mötesplatser, service och kultur Nya bostäder och centrumändamål Nya bostäder eller småbåtförvaring? Skyddsavstånd pumpstation Området runt Fisketorget, Klosterparken och Hamnmagasinen kan i båda scenarierna utvecklas med fler mötesplatser och de värden som finns idag förstärkas. Tillgänglighet och stråk är viktiga på båda sidorna om ån, speciellt kopplingarna till centrum och Kryddgården. Oavsett scenarie är grönstråket mellan Fisketorget, Klosterparken och nya naturreservatet viktigt att koppla samman. I scenariet där kraftvärmeverket flyttas omvandlas de gamla hamnverken och andra industribyggnader till bostäder och centrumändamål. Hur långt söderut denna utveckling kan ske är beroende av pumpstationens skyddsavstånd. Småbåtshamnen föreslås fortsatt vara ett positivt inslag i miljön. För båtförvaringen finns två alternativ, ligga kvar på befintlig plats eller flyttas ut längs med ån. 62 Enköpings kommun Plan för Enköpings stad

63 Genrellt kan dock sägas att hamnområdet kan skyddas med antingen strategierna försvar eller attack. Det första innebär innebär åtgärder som höjd kajkant, invallning och höjning av marknivån medan det andra är planerade platser där vattnet får svämma över eller upphöjda byggnader. inte är känsliga för översvämning som till exempel garage. Men det finns gott om exempel på hur attackstrategier bidrar positivt till bebyggelse- och stadsmiljöer. Klimatanpassningsaspekten kan dock komma att hamna i konflikt med folklivet på en sådan central plats då bottenplan på nya byggnader kan komma att behöva inrymma verksamheter som Sammanfattning av vad vi vill med Hamnen En övergripande översvämningsutredning med tillhörande förslag på åtgärder för hela Enköpingsån ska genomföras. Kopplingen mellan Åpromenaden, Klosterparken, Enavallen och Gröngarn behöver säkras och utvecklas. Under de närmaste åren bilda kommunalt naturreservat av Gröngarnsåsen och Dyarna. Ny bostadsbebyggelse bör öppnas upp mot ån och kajerna. Service- och centrumverksamhet bör integreras med bebyggelsen närmast vattnet. Vid exploatering ska hänsyn tas till befintliga kulturbyggnader. Småbåts- och gästhamnen bör bevaras medan förvaring och underhållsverksamhet kan flyttas längre ut längs ån. Om kraftvärmeverket blir kvar De befintliga byggnaderna i hamnen bör inshyda lämpliga verksamheter för att skapa liv och rörelse i området. Miljön ska vara välvårdad. De offentliga rummen i hamnen bör utvecklas med mer vattenkontakt, fler mötesplatser och spännande parkmiljöer. Hamnmagasinen är extra viktiga att bevara och fylla med liv. Om kraftvärmeverket omlokaliseras Vid exploatering bör siktlinjen mot rutnätsstaden säkerställas. Enköpings kommun Plan för Enköpings stad 63

64 Foto: Tomas Henriksson

65 Foto: Foto: Namn Mostphotos Efternamn Fokus 2: Utbildnings- och näringslivsutveckling i en smart Övergripande målet En hållbar stad En stad i utveckling Företagarvänlig stad I Enköping ska det vara enkelt att starta, driva och utveckla sitt företag. Fokusområdet innebär att kommunen ska utveckla sin verksamhet tillsammans med näringslivet och därmed skapa bästa möjliga företagsklimat. Målet är effektiva ärendeflöden och rättssäkra beslut som upplevs positiva av företagen. Korrekt, tydlig och lättillgänglig information är förutsättningen och kommunikativt och serviceinriktat bemötande är framgångsfaktorn. Enköping strävar efter att ligga högt upp på de rankingar som beskriver kommunernas företagsklimat. Starka näringslivsgrenar Enköping har ett brett näringsliv med allt ifrån småföretag inom byggbranschen, stora logistik och lageraktörer samt stora offentliga arbetsgivare som försvarsmakten och landstinget. Gemensamt för Enköpingsföretagen är att de mår bra och växer i en allt större arbetsmarknadsregion. Flera stora etableringar kommer ge ytterligare ringar på vattnet med klusterbildning och En levande stad utvecklingen av stadens verksamhetsområden är en av drivkrafterna för stadens utveckling. Verksamhetsområdet Myran kommer sakta omvandlas från mer verkstads- och transportverksamhet till tjänster, kunskapsintensiva arbetsplatser och handel. Alla stadens verksamhetsområden är beroende av varandra och det är viktigt att större områden som rymmer tyngre och mer skrymmande verksamheter lokaliseras i goda infrastrukturlägen. I takt med att dessa områden utvecklas kan intresset hos vissa verksamheter, som idag är lokaliserade på Myran, öka för att flytta ut till bättre infrastrukturlägen i stadens utkanter. Generellt är näringslivet särskilt starkt inom det kluster av företag som utvecklas inom information och IT-säkerhet. En bransch med tydliga kopplingar till Ledningsregementet och branschen i stort både i Sverige och utomlands. Enköpings kommun Plan för Enköpings stad 65

66 Försvarsmakten spelar en viktigt roll för Enköpings utveckling i form av arbetstillfällen för den egna befolkningen och affärsmöjligheter för dess stödbranscher. Men även de anställda inom Försvarsmakten är ett positivt tillskott till staden då de under en tid bor i och är en del av dess liv. Försvarsmaktens intressen värnas högt i stadens utveckling. Andra branscher där Enköping har goda möjligheter att profilera sig allt starkare är inom den framgångsrika café och restaurangbranschen. Runt omkring staden finns en stark grön näring med ekologisk och/eller närodlad inriktning. Enköping som stad kan dra fördel av detta och stärka sitt varumärke som grön hälsostad genom att lyfta landsbygdens företag inom mat, odling och annat hantverk i stadsrummet. Uppmuntra innovationer Enköping är en del av kunskapsregionen Uppsala med högskola och universitet, och en del av en stor arbetsmarknadsregion i Mälardalen. En arbetsmarknadsregion med flera center för högteknologiska företag. Kommunen behöver utveckla sitt samarbete och hitta fler utvecklingsmöjligheter i den kunskapsregionen vi befinner oss i. Det behöver finnas bra dialogforum där nya innovativa idéer kan komma upp och där forskning och företag kan mötas för att testa idéer. Ett särskilt fokus bör vara grön innovation som tillsammans hjälper oss möta framtidens utmaningar och som bidrar till en hållbar utveckling. Vi behöver tillsammans uppmuntra till digitala smarta lösningar och göra dem tillgängliga för så många som möjligt. Idrott är en av kommunens stora reseanledningar där träningsläger, cuper, turneringar och mästerskap årligen lockar en stor publik till Enköping. Kommunen genomför en rad stora investeringar i nya idrottsanläggningar vilket ger möjligheter för fler sådana evenemang. Besöksnäringen är även en viktig del av stadens attraktivitet och verkar som ett kitt mellan övriga näringsgrenar och det omgivande samhället. Att skapa förutsättningar för besöksnäringen att utvecklas och bli konkurrenskraftigt skapar fler värden än bara arbetstillfällen. Besöksnäringen är starkt i Enköping och fler och fler sysselsätter sig inom denna näringsgren. Detta är särskilt positivt för arbetsmarknaden för unga. Besöksnäringen består av en rad olika servicebranscher där unga ofta får sin allra första anställning. Näringsgrenen har även möjlighet att fungera som en första arbetsgivare för nyanlända och på det sättet bidra positivt för integrationen i Enköping. Utbildning som berör alla sinnen Enköping ska hela tiden sträva efter att erbjuda utbildningar av mycket hög kvalitet vilket ger goda resultat. Att utbildas i Enköping ska är en bra upplevelse som berör alla sinnen. Vi ska utveckla innovativa och kreativa utbildningsmiljöer. Nya utbildningsmiljöer ska möjliggöra inkludering och mångfald. Det ska finnas möjligheter för alla att utbilda sig och hitta ett arbete. Den nya gymnasieskolan ska utvecklas till ett center för kunskap, innovation och kreativa möten, gärna i samarbete med de konstnärliga utbildningar. Besöksnäring och turism Enköping kan utvecklas till det naturliga rekreationsområdet och en grön oas för närliggande storstäder. Natur- och parkupplevelse samt lokalproducerad mat står i fokus. För detta behöver Enköping erbjuda inte bara fantastiska stads- och parkmiljöer utan även ett varierat utbud av boenden. Genom yrkeshögskola och andra högre utbildningar ska vi arbeta för en kompetensmatchning utifrån näringslivets behov. Enköping är en del av kunskapsregionen Uppsala och kommunen bör arbeta för att en universitetsfilial lokaliseras i staden. 66 Enköpings kommun Plan för Enköpings stad

67 Samverkan mellan utbildning och näringsliv Det ska finnas ett naturligt och starkt samarbete mellan utbildning och det lokala näringslivet i Enköping stad. Utbildningarnas innehåll och kvalitet ska göra det självklart för företagen att anställa personer direkt från utbildningen. Det lokala näringslivet bör även ha en roll i att påverka vilka utbildningar som ska starta eller avslutas för att få tillgång till arbetskraft med rätt kompetens. Gemensamma satsningar på vidareutbildning och praktik stärker samverkan mellan näringsliv, arbetsplatser och utbildning samtidigt som det ger goda integrationseffekter och minskar utanförskap. Smart stad Enköping stad bör fortsätta att digitaliseras för att underlätta och förgylla vardagslivet och besöken i staden. Utbyggnaden av nästa generations informationsinfrastruktur i form av fibernät, Wi-Fi och 4G/5G mobilnät pågår och våra hem, publik infrastruktur, transportmedel, kultur och upplevelser kopplas upp i allt större utsträckning. säkerheten och livskvalitén. Den fysiska och digitala staden måste länkas samman för att möjliggöra en innovativ och uppkopplad stad för den smarta medborgaren. För att bygga en smart stad behövs tre steg: Digitalisering: Det första steget i utvecklingen är att digitalisera stadens tillgångar och samhällets kulturarv, så som att exempelvis göra konst och böcker tillgängliga digitalt. På så sätt blir digitala bibliotek och museer en öppen mötesplats för alla. Styra: Ett nästa steg är att kunna styra den fysiska staden digitalt och på så sätt skapa effektivare resursutnyttjande av stadens resurser. I den digitala staden är det exempelvis möjligt att optimera trafikflöden eller visa vägen. Engagera: En smart stad blir aldrig smartare än den upplevs av invånaren. Därför handlar det tredje steget om engagemang. För det är först när individen känner till lösningarna, använder dem och upplever dem som smarta som man alls kan börja tala om en smart stad. Det finns många exempel på hur nya smarta Det är dock viktigt att poängtera att det inte tjänster kan hjälpa städer att spara resurser, handlar om att tjänsterna och informationen öka tillgången till offentliga tjänster eller öka endast ska finnas digitalt. Tillgänglighet för alla är motivet. Enköpings kommun Plan för Enköpings stad 67

68 Planeringsprinciper Företagarvänlighet Kommunen och staden ska erbjuda nödvändig infrastruktur för att möjliggöra utveckling av befintliga företag och etablering av nya. Det ska vara lätt att starta och driva företag i Enköping tack vare utveckling av ett antal nya e-tjänster och dialogforum. Kommunen ska bedriva ett tvärsektoriellt näringslivsanpassat arbete så att vi kan packetera våra tjänster utifrån det företagen behöver. Utveckling av verksamhetsområden Kommunen ska planlägga mark som möjliggör för etableringar och tillväxt hos befintliga företag. Kommunen bör förvärva och förädla mark i lägen som är viktiga för utveckling av stadens verksamhetsområden. Arbetet med slutsatserna i utvecklingsprogrammet för Myran ska fortgå för att möjliggöra klusterbildningar och attraktiva verksamhetsområden för stadens näringsliv att utvecklas i. Nya verksamhetsområden ska placeras i goda infrastrukturlägen för att ta fördel av stadens gynnsamma läge i Mälardalen. Verksamheter längs E18 ska gestaltas med en sådan arkitektonisk kvalitet att entréerna till staden upplevs positiva. Inga baksidor ska därför vändas ut mot vägen. Försvarsmaktens intressen värnas högt i stadens utveckling. Besöksnäring Kommunen bör tillsammans med näringslivet att underlätta för besökare att hitta boende. Enköping ska utveckla sina styrkor inom besöksnäringen för att locka fler besökar till staden och kommunen. Närhet till konsumenten -koncept kan utvecklas där landsbygdens utbud ebjuds i staden i flexibla och varierade butiksmiljöer/arenor. Utbildning Dialog mellan kommun och näringsliv behöver säkerställa att vi utbildar våra eleverna till det som näringslivet behöver. Lokal och regional samverkan behövs för bättre matchning på arbetsmarknaden Utrustning och hjälpmedel på skolor och förskolor ska följa den tekniska utvecklingen. Ett nytt gymnasium ska byggas och bli ett attraktivt center för kunskap, innovation och kreativa möten. Kommunen ska verka för en universitets-/ högskolefilial lokaliseras i staden. Digitalisering De offentliga rummen ska kompletteras med publikt wifi. Enköping ska verka för att det nationella bredbandsmålet uppnås till En bredbandsstrategi för digitalisering av Enköpings kommun ska tas fram. Den fortsatta utbyggnaden av bredband bör samordnas med den fysiska planeringen och bebyggelseutvecklingen. Kommunen behöver se över sina rutiner angående kanalisation enligt samförläggningsförordningen och nyttja de verktyg som finns. 68 Enköpings kommun Plan för Enköpings stad

69 Foto: Tomas Henriksson Fokus 3: Livet i staden Övergripande målet En stad i utveckling Levande kulturmiljöer Enköpings stad har en lång historia och anor från vikingatiden. Spår från stadens tidigare liv berättar historien om hur det var att leva här förr i tiden. När staden växer och utvecklas skapas nya avtryck som på sikt kommer fortsätta berätta historien om Enköping. I en expanderande stad är det viktigt att bevara och utveckla befintliga kulturmiljöer. Där dessa miljöer finns ska särskild hänsyn tas till kulturhistoriska värden vid förtätning. Detta är ett sätt att höja bebyggelsens arkitektoriska kvaliteter samtidigt som den unika karaktären i området förstärks. Kulturmiljöerna i Enköping ska ses som en tillgång och inte en begränsning. En kunskapsspridning och ett offentliggörande av material från arkeologiska utgrävningar, skyddad bebyggelse och andra kulturarvsplatser ska öka förståelsen för vårt kulturarv. Bevarande av riksintresse kulturmiljö Inom riksintresseområden för kulturmiljövård ska krav ställas på planering, placering och utformning av ny bebyggelse. Förändringar i riksintresseområdena innebär att landskapet förlorar i läsbarhet. På sikt kan det resultera i att riksintressestatusen försvinner. I denna plan värnas de befintliga områdena med särskilda planeringsprinciper. En levande stadskärna En stad för alla En levande stad Enköping ska ha ett levande centrum fyllt med aktiviteter. Under sommarhalvåret myllrar redan idag folklivet runt Stora torget men möjligheter till fler aktiviteter behövs även under resterande del av året. I staden behövs det platser för ungdomar som är öppna och tillgängliga även på kvällstid. Centrumhandeln behöver öka så att utbudet möter invånarnas och besökarnas förväntningar. En ökad centrumhandeln bör även kombineras med kultursatsningar där människor ges plats att vara kreativa och vara med och skapa sitt centrum. Det kan till exempel handla om att spara äldre och billigare lokaler anpassade för kreatörer, innovatörer, musiker och kostnärer. Staden behöver även fler scener både inomhus och utomhus. Enköpings kommun Plan för Enköpings stad 69

70 I stadskärnan bör ytor avsättas för gågator vilket bidrar till mer rörelse och liv. På torget ska en tydligare men flexibel rumsindelning skapas för att motverka uppfattningen om det som stort och öde. Här kan plats skapas till park- och vattenlek eller rofyllda platser där man kan beskåda torglivet. Det är dock viktigt att torget kan vara stort och öppet för de många evenemang och firanden som hålls där. Enköpings stad är en växande småstad. Det som skiljer vår stadskärna från andra omkringliggande städer är det personliga mötet. Här känner vi igen varandra och upplever på så sätt personligare möten. För att fortsätta utveckla småstadsprofilen i en storstadsregion krävs unika platser att mötas på. Enköping är en parkstad med rik historia. Enköpingsborna ska kunna vara stolta ambassadörer för staden och kommunen. Närheten till vatten och Enköpingsån kan tas till vara och ett rikt upplevelseutbud utvecklas vid och på vattnet. På lång sikt kan hamnområdet bli en ny stadsdel med puls och upplevelser. På kortare sikt kan en utveckling av hamnverken och Klosterparken bidra till ett levande hamnområde fyllt med aktiviteter för människor. Då är kopplingarna och stråken mellan resecentrum, stadskärnan, hamnen och Kryddgården viktiga för att knyta samman och profilera staden. Externa handelsområden innebär en utmaning för den lokala handel som redan finns i centrum. För Enköpings stad finns den komkurrensen även med externhandel i grannkommuner. I staden är handeln koncentrerad till centrum och Myranområdet. Det korta avståndet mellan dem kan dock göra så att de stärker och kompletterar varandra. Då är kopplingarna dem emellan viktiga med sammanhängande gång- och cykelvägar samt kollektivtrafik. I Myranområdet erbjuds stor- och sällanköpshandel och i stadskärnan är utbudet ett annat, här finns mindre och specialiserade butiker, hantverk, caféer, matbutiker, restauranger, kultur och upplevelser. Mötesplatser och offentliga rum I Enköping används stadsmiljön och de offentliga rummen över hela staden aktivt av invånare och besökare. I och med befolkningsökningen och det utökade folklivet med fler människor kan nya och större platser skapats för att mötas, utbyta tankar, idéer och kunskap både ute och inne. En stadsmässig struktur med blandade funktioner för boende, service och mötesplatser även på stadsdelsnivå ger förutsättningar för liv dygnet runt, något som bidrar till ökad trygghet. Det är kommunens ansvar att mötesplatserna är trygga och tillgängliga samt att alla kan ta sig tryggt dit och hem. Det är interaktion mellan människor som skapar attraktiva och levande mötesplatser. De fysiska rummen påverkas av människorna som möts i dem och av hur de har utformats. Därför finns behov av mötesplatser i hela staden men även av mer specifika träffpunkter där människor från olika områden, bakgrund och generationer kan mötas, skapa och uppleva saker tillsammans. Mötesplatser är med andra ord viktiga för integration. I Enköping är skolor, fritidsgårdar och bibliotek viktiga mötesplatser. Under dagtid med en viss funktion och på kvällstid med en annan. Det ställer krav på flexibla anläggningar. Även de offentliga rummen är flexibla och mångfunktionella så att de människor som besöker platsen själva ska kunna vara med och skapa platsens tillfälliga funktion och innehåll. Kulturlivet i staden I ett växande Enköping kan ett brett och spännande utbud av kultur utvecklas. Enköping ska vara ett kreativt nav med ateljéer, scener, kulturella lokaler och biblioteksfilialer i alla stadsdelar. Några anläggningar kan vara mer specialiserade och ha hela staden eller kommunen som upptagningsområde. I Enköping är kulturen en viktig näring som skapar arbetstillfällen och ekonomi. Den är även en utgångspunkt för kunskap, innovationer och entreprenörskap. 70 Enköpings kommun Plan för Enköpings stad

71 Foto: Mostphoto

72 Genom att låta kulturen ta plats i stadskärnan kan positiva spin off-effekter åstadkommas. Exempel på kulturyttringar i centrum skulle kunna vara en konstkub (ett mindre utställningsrum för tillfälliga konstutställningar) och ett centrum för parkerna. Ett centralt beläget kulturhus som kan användas utåtriktat samlar kompetens och resurser som kommer alla till fördel - barn som unga, barnfamiljer, vuxna och pensionärer. Kulturhuset bör vara en motor i kulturlivet och fungerar som en multifunktionell anläggning som kan användas för bland annat scenkonst, konserter, konferenser och så vidare. Även biblioteken och dess stadsdelsfilialer fyller en viktig funktion både som kunskapsforum och mötesplats. Kulturen är ett betydelsefullt inslag i en attraktiv bostadsort som lockar nya invånare och får de som redan bor här att stanna. Den är även betydelsefull för folkhälsan då den får oss att må bra. Kulturen ska vara tillgänglig för alla. Detta oavsett om det gäller lokaler, lokalisering av byggnader eller informativt. Fritidsanläggningar som mötesplatser I Enköpings stad finns god tillgång till idrottsanläggningar och andra ytor för spontan fysisk och kreativ aktivitet. Alla invånare ska kunna tillämpa en hälsosam livsstil under alla skeden i livet. Ytorna och anläggningarna är till för såväl föreningsliv som spontanidrott och lek. Det ska finns bostadsnära ytor för lek, rörelse och idrott för barn och unga, men även för vuxna och äldre samt en god infrastruktur för att alla ska kunna ta sig till dessa. Idrottsanläggningarna, spontanidrottsplatserna och grönområdena är alla viktiga mötesplatser i staden. För att fungera som till exempel utomhuskontor och ge möjligheten till uppkopplade aktiviteter bör även fri tillgång till WiFi finnas. Idrottshuset bör utvecklas mot att innehålla en fritidsgård med många aktiviteter. En öppen och jämlik stad Enköping ska vara en inkluderande och nytänkande stad. Att leva här ska vara tryggt och stimulerande. I Enköping tas alla människors erfarenheter och kreativitet tillvara och ges utrymme. Alla oavsett bakgrund, kön, etnicitet och ålder ska ges möjlighet att vara delaktiga. Staden välkomnar allas åsikter och idéer. På så vis kan politiska beslut blir bättre förankrade och grundas på kunskap om kommuninvånarnas livssituation. Indirekt stärks den lokala demokratin och förtroendet för politiken. Stora socioekonomiska skillnader mellan stadsdelar ska byggas bort bland annat genom att en blandning av olika boendeformer finns i alla stadsdelar. Kombinationen av tät bebyggelse, bra kollektivtrafik och ett välutbyggt gång-och cykelnät leder till hög tillgänglighet och till att stadsdelarna kopplas samman. Alla stadsdelar ska vara attraktiva med ett utbud av miljöer och aktiviteter som lockar fler än de som bor inom stadsdelen. Oavsett i vilken stadsdel man bor finns ska det erbjudas service av hög kvalitet. Närhet till service är viktig, särskilt för äldre och för de med någon form av funktionsvariation men även ur ett jämställdhetsperspektiv. Bra kollektivtrafik är också betydelsefull för tillgängligheten eftersom den innebär ett steg mot lika villkor i vardagen. Med blandade funktioner som service, boende och parker i de centrala stadsdelarna ges förutsättning för liv dygnet runt och det bidrar till en ökad känsla av trygghet. En god tillgång till mötesplatser är viktigt för möjligheterna att mötas jämlikt och att känna sig delaktig. Mötesplatserna kan ha olika skepnader, till exempel i offentliga rum som gator, parker och torg eller i form av kulturverksamheter, idrottsplatser och restauranger. 72 Enköpings kommun Plan för Enköpings stad

73 Planeringsstrategier Kulturmiljöer Kulturhistoriska värden ska värnas och vårdas. Behovet av skydd för att säkerställa kulturhistoriskt värdefulla miljöer ska ses över i samband med planläggning. Ny bebyggelse inom viktiga kulturmiljöer ska anpassas efter platsens förutsättningar och områdets karaktär. Levande stad Bebyggelsen i centrum ska innehålla blandade funktioner: bostäder, arbetsplatser, handel och service. Det ska även finnas plats verksamheter med fokus på upplevelser som butiker, restauranger och kulturverksamheter. För att bygga en levande stad med liv och rörelse placeras alltid lokaler för verksamhet och handel i botten av flerbostadshus i centrums kärna. Bilens anspråk kan komma att få stå tillbaka för att skapa ett trevligt centrum där människan är i fokus. Bilen parkeras strax utanför stadskärnan på samordnade och tydliga parkeringar som är lätta att hitta till och där parkeringsreglerna är lätta att förstå. Stråken från de samlade parkeringsytorna in till Stora torget ska kantas av aktiviteter och på så sätt vara en del av upplevelsen. Särskilt viktiga stråk är Torggatan och Kungsgatan. Felande länkar i cykelvägnätet ska byggas ut för att underlätta att cykla till och genom centrum. Mötesplatser Behovsanalyser och markreservationer för mötesplatser ska göras tidigt i planprocessen. När nya mötesplatser skapas bör vi samverka mellan flera aktörer för att platsen ska kunna användas av alla och bli flexibel. Tillgängligheten till och från mötesplatser är viktig för tryggheten och behöver säkerställas. Vid skapande av nya mötesplatser ska hänsyn tas till hur platsen upplevs både dagtid och kvällstid. I stadsdelar som saknar fritidsgårdar bör förutsättningarna för att skapa nya utredas. Kultur och fritid Kultur och fritidsanläggningar ska spridas i hela staden för att skapa rörlighet mellan stadsdelarna. I alla stadsdelar ska det finnas samlade strategiskt placerade ytor för att utveckla kultur- och fritidsverksamheter. Behovet av ytor för kultur, idrott och friluftsliv ska tillgodoses vid planläggning av nya områden och vid omvandling av befintliga områden. Platser för spontana aktiviteter ska placeras med insyn och öppenhet samt nära fritidsgårdar och skolor. Öppen och jämlik stad En blandning av hustyper, lägenhetsstorlekar och upplåtelseformer ska finnas i alla stadsdelar. Områden med ensidigt bostadsbestånd bör om möjligt kompletteras. Kommunens samarbete med näringslivet i stadskärnan ska fortgå för att bygga bort lätt avhjälpta hinder i stadsmiljön. När barn och unga eller andra specifika målgrupper kan påverkas ska deras perspektiv särskilt beaktas i planeringsprocessen. Kommuninvånare ska bjudas in tidigt i processer för att delta och påverka kommunens planering. Enköpings kommun Plan för Enköpings stad 73

74 Foto: Tomas Henriksson Fokus 4: Det gröna livsrummet Sammanhållen grönstruktur som är lätt att nå Enköpings stad har en sammanhängande grönstruktur som binder samman stadens delar. Denna struktur vill vi värna och utveckla. I nya stadsdelar ska en god tillgänglighet till grönområden säkerställas och området knytas samman med stadens befintliga grönstruktur. Det är viktigt att vi tar tillvara de gröna strukturerna och stråkens möjligheter till att minska barriärer och inte minst skapa attraktiva mötesplatser i de offentliga rummen. Det ska vara lätt att röra sig till fots eller med cykel genom staden inom de gröna rummen och stråken. Det ska vara mer tidseffektivt att förflytta sig på detta sätt än med bil. Det kräver trafiksäkra trygga miljöer och en sammanhållen grönstruktur utan allt för stora avbrott. Grönområden ska tilltala och vara tillgängliga för alla under alla tider på dygnet. Det är viktigt att det finns gott om sittplatser och bänkar så att man tryggt vet att det finns möjlighet att vila längs promenaden. Platser i grönområden ska kunna användas på fler sätt och locka aktivitet och till möten mellan människor. Parker och grönområden En grön stad har viktiga funktioner att fylla utifrån ekosystemtjänster där till exempel dagvatten kan fördröjas och biologisk mångfald kan vara en del av upplevelsen. Dessutom har gröna och blå ytor och stråk en betydande klimatreglerande effekt, både för behov av uppvärmning och kylning av byggnader samt för invånarnas vistelsemiljö under varma perioder. Det är viktigt att även arbeta med grön arkitektur som gröna fasader och takodlingar inte bara utifrån ett ekosystemperspektiv utan även för upplevelsen av mer tätbebyggda områden i staden. Lätt till rörelse, lek och vardagsmotion Övergripande målet En levande stad Enköping stad ska vara en stad där alla medborgare har förutsättningar att tillämpa en hälsosam livsstil. I hälsostaden Enköping ska det finnas aktiviteter och miljöer som inspirerar alla, oavsett förutsättningar, att må bra. 74 Enköpings kommun Plan för Enköpings stad

75 En hög tillgänglighet till grönområden och gångoch cykelstråk är en av de avgörande faktorerna för fysisk aktivitet och ökad folkhälsa. Även idrottsplatsers och motionsspårs lokalisering och tillgänglighet behöver vävas samman med den gröna strukturen då aktivitet många gånger föder ny aktivitet. Det är viktigt att staden erbjuder många arenor för spontana aktiviteter och platser där man kan vistas många samtidigt. En annan viktig del för tillgängligheten till grönområden är information och orienterbarhet, där exempelvis tydliga och besöksvänliga entréer, informativa kartor, foldrar, hemsidesinformation, appar eller guidningar kan öka kännedomen om stadens grönstruktur och friluftsarena. En variation av idrotter och möjligheter till vardagsmotion kan locka fler målgrupper vilket bidrar till tryggare och mer levande stadsmiljöer. I flera fall är friluftsarenan även en idrottsarena där själva sporten bedrivs i naturen men kan då vara beroende av stödjande faciliteter. Särskilt viktigt är det att ge barn och unga goda förutsättningar för ett aktivt liv då det både förbättrar hälsan, motverkar negativa konsekvenser av stillasittande samt stimulerar fantasi, lekfullhet och ger barnen möjlighet till en förståelse för djur och natur. Särskild omsorg behöver läggas på natur- och grönområden i anslutning till förskolor och skolor då närnaturen ofta kompletterar skolgården och är en del i utomhuspedagogiken. Naturskoleverksamhet och skolornas utepedagogiska aktiviteter är viktiga inslag för att tidigt väcka intresse för motion, friluftsliv och natur. Enavallen är en av stadens gröna lungor I tidigare översiktsplaner för Enköpings stad har diskussioner förts om hur Enavallens idrottsområde ska utvecklas i framtiden och vad den huvudsakliga markanvändningen ska vara. I FÖP från 2009 pekas Enavallen ut som ett utredningsområde som kan vara intressant för bostadsbebyggelse. I denna nu föreliggande plan är förslaget däremot att Enavallen fortsatt ska användas för rekreation, lek och idrott. Anledningen till detta ställningstagande är att området har en viktig funktion för folkhälsan, för möten mellan människor samt att området ligger mycket centralt och grönt inbäddat i staden. Andra pågående och föreslagna nya bostadsetableringar i närområdet kommer öka trycket på den befintliga anläggningen vilket även det talar för en bibehållen markanvändning. Vi vill värna det gröna rekreationsområdet och en av stadens gröna lungor. I en framtida utveckling av staden kan det däremot vara intressant att komplettera innehållet i området utifrån nya behov. Området ska vara öppet och inbjuda till rörelse, lek och vardagsmotion men dess innehåll behöver inte vara statiskt. Skydda natur för att utveckla frilufts- och naturvärden Enköpings stad har många attraktiva och skyddsvärda naturområden. Dessa områden har även viktiga livsmiljöer för biologisk mångfald. Flera tätortsnära naturområden har så stor betydelse för den långsiktiga utvecklingen av staden att dessa områden bör skötas så att deras upplevelsevärden tillgängliggörs och deras naturvärden utvecklas. Dessa naturområden är bärande delar i Enköpings friluftslivsarena. Kommunen ska bilda kommunala naturreservat av våra viktigaste tätortsnära naturområden. Bevarande av områden av riksintresse Inom planområdet finns inget område som är av riksintresseområde för naturvården. Däremot är Haga Ekbackar ett Natura 2000-område vilket även klassas som riksintresse. Miljöbalken säger att områden som är av riksintresse för naturvården skall Enköpings kommun Plan för Enköpings stad 75

76 Foto: Malena Sattar skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. Detta utpekade område ska skyddas och bevaras för framtiden utifrån de naturvärden de inhyser. Samspel mellan natur- och kulturmiljö Det är viktigt att se stadsmiljön som en helhetsupplevelse av de natur- och kulturmiljöer som finns. De två är inte separata företeelser utan sammanvävda förutsättningar. Många gånger är ett attraktivt naturområde ett område som uppskattats och använts under lång tid och även de kulturhistoriska värdena höga. När vi utvecklar stadens offentliga rum ska det vara utifrån en medvetenhet om att Enköping är en av Sveriges äldsta städer med spår tillbaka till vikingatiden och en parkernas stad. Vi kan ta styrka ur båda dessa förutsättningar för att skapa dynamiska och spännande miljöer med anknytning till historien och möjliggöra en förståelse för det större sammanhanget vi är en del av idag. Landskapsbilder och landskapsrum som omger staden berättar även de en historia om staden dess framväxt. De öppna landskapsrummen bör fortsatt hållas öppna. Fortsatt hög kvalité i gestaltning och skötsel Enköping är en parkstad med miljöer att vara stolt över och visa upp. Vi ska förvalta tidigare visioner och skapa nya inför framtiden där vi gör nya avtryck från vår tid. Stadens natur- och grönområden håller hög kvalité och vi ska aktivt förvalta och skapa nya sevärdheter, upplevelsevärden för att utveckla parkstaden Enköping. Kommunenhar goda förutsättningar för att skapa en organisation som ligger i framkant när det gäller skötsel av grönytor för att optimera förutsättningar för rekreation, jämställdhet, klimatanpassning, friluftsliv och biologisk mångfald. Kommunen, tillsammans med föreningar, arbetsmarknad och utbildningsinstitutioner, kan utveckla framåtskridande experimentell verksamhet inom naturskötsel och samverkar för att ta vara på den tätortsnära naturens ekosystemtjänster, i vattenområden, parker och natur. 76 Enköpings kommun Plan för Enköpings stad

77 Vatten i staden Enköpingsån är stadens länk till Mälaren och fungerar fortfarande som farled för småbåttrafik, främst fritidsbåtar. I stadens centrala delar kan de rekreativa och ekologiska värden utvecklats ytterligare längs med ån. Detta kan öka områdenas attraktivitet så att stråken förblir välbesökta och uppskattade hos såväl invånare som besökare. Enköpingsån, som är förhållandevis liten, måste värderas högt för de olika ekosystemtjänster som den erbjuder. Vatten både i form av ån men även tillfälligt stående dagvatten ska ges utrymme i staden så att en medveten magasinering efter till exempel skyfall, möjlighet till rening av dagvatten och rekreativa värden skapas. Ett omfattande arbete i hela åns avrinningsområde behövs för att vattenkvaliteten ska förbättras och för att ån ska kunna uppnå god status enligt vattendirektivet. Ån är en viktig biotop även för växt- och djurlivet. Ett medvetet arbete kan möjliggöra att fiskarter hittar tillbaka till Enköpingsån vilket även har bidragit positivt till möjligheterna att utöva sportfiske. Bredsand är fortsatt ett av Mälarens populäraste områden för rekreation i form av badplats på sommaren och skridsko- och fiskeplats på vintern. Dessa värden ska vi värna och utveckla för alla stadens invånare. Planeringsprinciper Grönstrukturen Den sammanhängande grönstrukturen och stråken ska värnas när staden växer. Förtätningar som riskerar att bryta den sammanhängande strukturen eller skada befintliga grönområden ska undvikas. Om ett grönområde ändå påverkas negativt bör detta kompenseras i eller i anslutning till området. Det är viktigt att i den fysiska planeringen bevara och tillskapa olika typer av grönska i staden och därmed skapa en diversitet i grönstruktur, till exempel kan den lilla bevarade skogen i staden ofta ha lika högt värde som en park. Stadens gång- och cykelstråk ska vara väl sammankopplade och i så stor utsträckning som möjligt ligga inom stadens grönstråk. För att öka säkerheten ska människan sättas i fokus vid planering av trafiksystem, gång- och cykeltrafikanter ska prioriteras. Ekosystemtjänster Ur klimatreglerande perspektiv bör större gröna områden hållas intakta och områden med träd prioriteras framför gräsytor. Mångfunktionella ytor ska bevaras och utvecklas speciellt när dessa bidrar med flera ekosystemtjänster. Grönytor med fler funktioner än en bör generellt värderas högre. Barnperspektivet Kommunens utvecklingsplan för lekplatser (2014) ska vara vägledande vilket innebär att alla barn som längst ska ha 300 meter till en närlekplats, 600 meter till en områdeslekplats och 900 meter till en temalekplats. Viktigt att beakta är dock att barnens tillgänglighet till lekplatserna kan skärmas av av stora vägar eller andra barriärer som försvårar barnens rörelse i staden. Enköpings kommun Plan för Enköpings stad 77

78 Barns möjlighet till lek i natur ska gynnas och särskilt beaktas vid bostads-, förskole- och skollokaliseringar. På samma sätt ska skolornas närnatur beaktas i den fysiska planeringen. I stadsdelar bör lättillgängliga ytor finnas för rörelse och fysisk aktivitet genom exempelvis grönytor och anläggningar för spontan aktivitet, idrott och motion. Invånare i Enköpings stad ska ha max 400 meter till en skolgård, spontanidrott, idrottsplats eller annan grönyta. Infrastrukturen till och från spontanidrottsplats, idrottsplats och lekplats ska utgå ifrån att barnen själva kan ta sig till platsen genom att gå eller cykla. Bevarande Områden av riksintresse för naturvården ska fredas från bebyggelsutveckling och värdena skyddas så att de inte påtagligt skadas. Särskilt viktiga tätortsnära naturområden (t.ex. Gröngarnsåsen- Dyarna, Brännskogen- Storskogen och eventuellt Fagerskogen) ska bevaras, utvecklas och skyddas i form av kommunala naturreservat. Skötsel och förvaltningen av kommunens egna natur- och friluftsområden ska utvecklas. Nya aktuella skötselplaner behöver tas fram för våra viktigaste naturområden, dessa ska beakta naturvärden och friluftslivsvärden och syfta till att utveckla dessa värden. Viktiga fornlämningar i stadens grönstruktur bör lyftas fram genom skötsel och information. Kvalitet Parker ska gestaltas för både rofylld och aktiv rekreation samt fortsätta ha hög kvalitet i gestaltning, material, växtlighet och skötsel. Gestaltningen av nya platser ska vara genomtänkt så att skötseln blir effektiv. Vatten Inne i staden ska grönområdena längs ån utvecklas ytterligare till exempel med en dubbelsidig å-promenad. I den fysiska planeringen ska dagvattenhantering säkerställas så att vatten renas men även gärna att dagvattnet blir en del av upplevelsen av grönstrukturen. Kommunen ska skapa en långsiktigt arbetande vattenvårdsgrupp som bland annat kan utreda förutsättningarna för inrättande av ett vattenråd för Enköpingsån. En övergripande vattenplan bör tas fram för att säkerställa att kommunen kan leverera efter kraven i vattendirektivets nya åtgärdsprogram. Åtgärder En grönstrukturplan ska tas fram för att kommunen ska kunna arbeta med stadens grönska på ett långsiktigt sätt. Fler aktivitetsytor bör skapas i stadsdelarna. Västerleden och Romberga anses extra prioriterade. Flera utegym ska byggas, fördelat över stadens olika områden. Kartunderlag med skolornas utepedagogiska miljöer skall tillgängliggöras och vid behov uppdateras. 78

79 Foto: Mostphoto Fokus 5: Klimatanpassning Övergripande målet En hållbar stad Klimatanpassningsåtgärder behöver integreras i stadsrummet och vegetation är ett viktigt redskap för att hantera både ökad nederbörd och tillfälliga översvämningar samt för att sänka temperaturen och bidra med behagligt klimat i staden. Mångfunktionella ytor är platser som är utformade för till exempel att hantera översvämningar och samtidigt bidrar till att minska temperaturen under en varm dag. En grönare stad innehåller många månfunktionella ytor och är också en mer hälsosam och attraktiv stad att bo i. Andelen hårdgjorda ytor behöver minskat till fördel för genomsläppliga markbeläggningar, gröna ytor och vegetation. En grön stad Olika typer av byggnader kan hantera översvämningsrisken på olika sätt. Till exempel kan konstruktioner göras vattentäta i bottenplan och vallar byggas men framför allt ska ny bebyggelse inte placeras där risken för översvämning finns om inte åtgärder samtidigt utförs. Att klimatanpassa i befintlig bebyggelsemiljö, där gatuhöjder och täthet i stadsbebyggelsen är fasta, är en större utmaning. Områden och viktiga samhällsfunktioner som riskerar att svämmas över har identifierats. Klimatanpassning ska finns med som en aspekt från början i planeringsprocessen för att skapa möjligheter att ta fram väl integrerade, långsiktiga lösningar som bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Då skapas goda förutsättningar för att klimatanpassning kan tillföra nya kvaliteter. Översvämning Nya byggnader och funktioner ska placeras medvetet med hänsyn till risken för översvämning. En översvämningsutredning behöver tas fram för Enköpings stad men generellt kan sägas att områden under 1,5 meter över havet ska prioriteras och åtgärdsplaner tas fram. Därefter bör områden som ligger under 2,7 meter över havet åtgärdas. När det gäller områden under 1,5 meter över havet ska dessa prioriteras nedifrån för att hantera de mest akuta fallen först. Däremot bör åtgärder prioriteras uppifrån i områden under 2,7 meter över havet som ligger inom befintligt bebyggelseområde. Detta för att åtgärder som att höja marken är lättare att genomföra om man Enköpings kommun Plan för Enköpings stad 79

80 börjar högst upp i ett område, där marken är som högst. I Enköpings fall handlar det till stor del om att klimatanpassa hamnen och Kryddgården för översvämning. Då den lägre bebyggelsen ligger inom kraftvärmeverkets skyddsavstånd, vilket bedöms förhindra omvandling nedifrån inom planperioden, blir det naturligt att börja högst upp i Kryddgården och jobba nedåt mot hamnen. Det finns flera strategier att jobba efter när det gäller att klimatanpassa för att minska risken för översvämning. Tre strategier som brukar användas är reträtt, försvar och attack. Reträttstrategin går ut på att undvika områden som ligger inom risk för översvämning. Med försvarsstrategin byggs vallar eller slussar för att skydda områden mot översvämning. I attackstrategin handlar det om att jobba med vattnet som stadsbyggnadselement istället för att hålla det borta. De olika strategierna kan användas inom olika områden, något som översvämningsutredningen får svara på. I Enköpings kommun ska vi, när det är ekonomiskt försvarbart och finns utrymme, använda oss av strategin attack. I fall där det är trångt, exempelvis på grund av närliggande bebyggelse och där det saknas ytor, kan strategin försvar användas. Reträttstrategin bör i användas vid större nyexploateringar i översvämningshotade områden som ännu inte är ianspråkstagna. Exempel på åtgärder som har kommit upp under arbetet med denna plan och som behöver utredas vidare i en översvämningsutredning är: En sluss/bro mellan Haga Bredsand Avsättande av översvämningsytor vid Nynäsfälten Försvarsstrategi i form av vall eller höjd mark för att skydda Torggatan och Kryddgården Vid exploatering av Hamnen bör ett attackscenario användas Skyfall Ledningsnätet i staden kan inte och ska inte vara dimensionerat för att klara av kraftiga skyfall utan ytvatten behöver ledas undan ovan mark. Mångfunktionella ytor kan hantera tillfälligt högt vatten. Mångfunktionalitet eftersträvas därför, speciellt i urbana miljöer, där exempelvis en grön yta kan rymma ett flertal olika funktioner som exempelvis infiltration av regnvatten, skugga, grön infrastruktur och bevarande av biologisk mångfald. Exempel på mångfunktionella ytor kan vara: Gräsklädda svackor i parker/lekparker som kan låtas svämma över. Torg och andra nedsänkta ytor som kan översvämmas Skatepark som kan översvämmas Leda vattnet dit det kan infiltreras alternativt dit det kan förvaras innan ledningssystemet kan svälja det I Enköping ska dagvattnet lyftas som en tillgång i stadsmiljön. Lågpunkter i gaturummet kan få agera ytor för tillfälliga vattenansamlingar, med rätt utformning och med vegetation. Så kallade raingardens, regngårdar på svenska, är ett exempel, ett annat är att använda sig av växtbäddar och jobba med rännor som leder vattnet till en lämplig plats, där det finns plats. Människors hälsa (fokus värme) Vissa områden i staden är särskilt utsatta under varma perioder, så kallade urbana värmeöar. Dessa platser behöver identifieras och åtgärdas. De högsta lufttemperaturerna finner man i de centrala, tätbebyggda delarna av staden för att sedan långsamt avta längre ut från centrum. Parker, vattendrag och öppna ytor bildar öar av kalluft. Även byggmaterial påverkar värmen i en stad. Genom att använda byggnadsmaterial med hög förmåga att absorbera och avge energi, kan den urbana värmeöeffekten i staden minska. Exempel 80 Enköpings kommun Plan för Enköpings stad

81 Foto: Enköpings kommun på sådana material är naturliga material som trä och vegetation. Andra viktiga faktorer som påverkar temperaturen är andelen hårdgjorda ytor och mängden vegetation samt hur mycket värme och luftföroreningar som släpps ut i staden. Vid öppna hårdgjorda ytor som till exempel parkeringsplatser och grusplaner bör vegetation planteras för att minska solexponeringen. Vid trafikerade gator kan vegetation användas både för att fånga upp luftföroreningar och för att verka svalkande. Andelen hårdgjorda ytor bör minska och ersättas med genomsläppliga material. Kyleffekten från grönområdena beror på områdets storlek. Stora grönområden är svalare och har större kyleffekt på den omgivande bebyggelsen än små. Därför är störa grönområden betydelsefulla för staden. Särskilt utsatta riskgrupper för värmebölja bland invånarna behöver identifieras och information tas fram till exempel om hur man bör agera vid en värmebölja. På särskilda boenden, skolor och förskolor bör checklistor finnas med råd för hur personal kan säkerställa att alla får i sig tillräckligt med vatten och inte vistas i solen under dagen. Gårdarna till boenden, skolor och förskolor ska till stor del vara skuggade. I sjukhuk, omsorgsboenden och andra lokaler där sjuka eller äldre vitsas eller bor bör avkylning vara möjlig. På sikt kommer det bli nödvändigt att förändra vår byggstandard allteftersom uppvärmningsbehoven minskar och avkylningsbehovet ökar. Det är viktigt att det sker utan att öka energiåtgången. Dricksvattenförsörjning En statlig dricksvattenutredningen har resulterat i en rad förslag som syftar till att säkra den framtida dricksvattenförsörjningen i landet. Förslagen som lyfts fram är högst relevanta, och aktuella, för Enköpings dricksvattenförsörjning. Enköpings kommun Plan för Enköpings stad 81