Sportotek... 4 Sportoteket i Luleå... 4 Fritidsbanken... 5
|
|
- Sven Öberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Örebro läns Idrottsförbund (ÖLIF) beviljades i slutet av 2015 idrottslyftsmedel från Riksidrottsförbundet (RF) för en satsning på fler utlåningsverksamheter av begagnad sportoch fritidsutrustning. Upphovet till ansökan var erfarenheter från integrationsarbete och satsningar för barn i ekonomiskt utsatta familjer, där utrustning ofta varit en av knäckfrågorna för att möjliggöra deltagande i såväl spontanidrott, prova-på-verksamhet och föreningsidrott. Med en satsning på utlåningsverksamhet runtom i kommunerna kan kostnaderna för idrott minska och fler får möjlighet att prova både idrott och andra fysiska aktiviteter. Utlåning av begagnad sport- och fritidsutrustning har vuxit sig större och ökat i popularitet under de senaste åren. Syftet är att möjliggöra för fler att vara fysiskt aktiva, både på egen hand och inom föreningsidrott, samtidigt som det bidrar till en mer hållbar miljö. I Luleå föddes Sportoteket ungefär samtidigt som konceptet Sportotek tog fart i Borlänge, och i Värmland har Fritidsbanken sedan ett par år tillbaka etablerats och spridits i främst distriktets kommuner, men i viss mån även till omkringliggande distrikt. Under senare tid har Fritidsbanken varit det koncept som vuxit sig större och erhöll nyligen stöd från RF för fortsatt etablering i landet. Samtliga koncept har liknande verksamhet med den viktiga distinktionen att Fritidsbankens värdegrund tydligt avsäger sig all form av pengahantering. Under det senaste året har processer inletts i flera av länets kommuner där etablerandet av en utlåningsverksamhet av begagnad sport- och fritidsutrustning både diskuterats, utretts och initierats. I Nora kommun har arbetsmarknadsenheten (AME) varit drivande tillsammans med kommunens utvecklingschef och fritidssamordnare. Efter ett år av planering och förberedelser invigdes den 17:e november 2016 Fritidsbanken i Nora. En annan kommun som i slutet av året öppnat för utlåning är Askersund. Avtalspart är kommunens arbetsmarknadsenhet och utlåningsverksamheten har sin fysiska plats i AME:s lokaler, bemannad av befintlig personal. I Örebro kommun har det under året bildats en arbetsgrupp primärt bestående av Folkets hus Vivalla, Västerporten fastigheter, ÖLIF, Örebro föreningsråd, Röda Korset och Örebro kommun. Målsättningen är att initiera Fritidsbanken som social investering över flera år med en platsansvarig/projektledare. Karlskoga öppnade sin Fritidsbank i början av Möckelnföreningarna står som huvudman men samarbete sker med Karlskogahem, Karlskoga kommun, Karlskoga Energi och Miljö och Svenska kyrkan. Karlskogas Fritidsbank har haft öppet två kvällar i veckan á tre timmar och haft över 2000 utlån sedan starten. Drygt ett år efter initierad satsning kan Örebro läns kommuner sägas ha kommit olika långt i etablerandet av Fritidsbanker. I Nora, Askersund och Örebro kommun har processer på allvar tagit fart och i de två förstnämnda har utlåningsverksamhet öppnat under vintern -16. Därefter finns även en del kommuner där dialog eller utredningar pågår men som ännu ej hunnit bli konkreta i sitt förarbete. Värt att beakta vid etablering av nya Fritidsbanker är den förberedelsetid som krävs för att informera och skapa intresse, samla aktuella aktörer, anskaffa lokal, finansiera, ansvarsfördela och samla in sport- och fritidsutrustning. De ställen där konceptet fungerat som bäst är de som har en anställd platsansvarig och där de inblandade i organisationen kommer från flera olika områden och samverkar. På så sätt får utlåningsverksamheten bättre möjligheter att spridas i fler sammanhang och har större chanser att växa och nå ut till allmänheten.
3 Sportotek... 4 Sportoteket i Luleå... 4 Fritidsbanken... 5 Fritidsbanken som modell... 9 RF stöttar Fritidsbanken... 9 Resurspersoner i distrikten... 9
4 En Fritidsbank, Sportotek eller idrottsbibliotek är en plats där man kan låna sport- och fritidsprylar kostnadsfritt, ungefär som när man lånar en bok på ett bibliotek. Syftet är att uppmuntra till och möjliggöra barn och ungdomars spontanoch föreningsidrottande. Konceptet bidrar även till en mer hållbar miljö där man tar tillvara på prylar som andra kan ha glädje av, i stället för att kasta. Målsättningen är att kostnader kopplade till idrott och fysisk aktivitet ska minska. Inom idrotten finns ofta barriärer som försvårar eller omöjliggör deltagande i olika verksamheter. Örebro läns Idrottsförbunds (ÖLIF) erfarenheter från integrationsarbete och satsningar för barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer är att utrustning ofta är en av knäckfrågorna för att kunna prova på och delta i idrottsaktiviteter, såväl inom föreningslivet som på egen hand. Med stöd av en utlåningsverksamhet där begagnad sportoch fritidsutrustning används underlättas insteget till en fysiskt aktiv fritid, vilket bär med sig fördelar för både de som inte har möjlighet att köpa utrustning, eller vill prova en ny idrott eller fritidssysselsättning. I samverkan med exempelvis skolor kan utlåning av fritidsutrustning vara ett komplement vid friluftsdagar, där både elever och lärare kan använda begagnade prylar så att alla kan delta. Med detta som bakgrund sökte Örebro läns Idrottsförbund under slutet av 2015 idrottslyftsmedel från Riksidrottsförbundet (RF) för att under kommande år göra en särskild satsning i länet på att starta upp verksamheter som tillhandahåller låneutrustning för den som vill vara fysiskt aktiv eller prova en ny idrott. I dagsläget finns flera exempel på platser där utlåning av sport- och fritidsprylar sker. I Luleå bedrivs sedan ett antal år Sportoteket, i Borlänge finns konceptet Sportotek och i Värmland finns Fritidsbanken som ett stort och växande koncept. Samtliga verksamheter har liknande grundidé med insamling av begagnad sport- och fritidsutrustning men skiljer sig ändå åt på vissa punkter. Sportotek Sportotek är ett varumärkesskyddat koncept som ägs av Peace and love City (tidigare Borlänge Stora Tuna bandy), och bygger på ett samarbete med den lokala Röda Korset-föreningen. Genom den tar Sportoteket emot skänkt sportutrustning och lånar i sin tur ut den till barn och ungdomar som inte har egen utrustning. Syftet är att ge fler barn och ungdomar möjlighet att idrotta och bidra till ökad integration. Nyanlända och etablerade svenskar som annars har svårt att komma in i föreningslivet ska genom Sportoteket ges chansen. Alla har inte råd att köpa utrustning - därför finns Sportotek. Med lånad utrustning får tjejer och killar möjlighet att delta i föreningens verksamhet som prova-på-medlemmar. Idrottsföreningen i samarbetet är ansvarig för den utrustning som lånas ut och hur den får användas. Eventuellt överbliven utrustning säljs i Röda Korsets second hand-butiker och överskottet används för Röda Korsets hjälpverksamhet lokalt, nationellt och internationellt. Sportoteket i Luleå Luleå kommun startade år 2014 tillsammans med Norrbottens Idrottsförbund folkhälsoprojektet Sportoteket. Inriktningen har varit och är att öka den fysiska aktiviteten hos barn och unga genom kostnadsfri utlåning av sportutrustning. På så sätt ska kostnaderna kopplat till idrott och motion minska.
5 Målsättningen har varit att starta Sportoteket i fyra förutbestämda områden; Bergnäset, Hertsön, Notviken och Råneå. Stor hänsyn har tagits till den geografiska placeringen av Sportoteken. Därför finns de nu etablerade i anslutning till fritidsgårdar eller idrottsplatser i kommunen. Driften av Sportoteket bygger på samverkan mellan exempelvis föreningar, kommunala arbetsmarknadsenheter och fritidsgårdar. Insamling av utrustning sker i samverkan med återvinning och i samband med större idrottsliga händelser såsom Luleå hockeys hemmamatcher, men det går också att lämna direkt till de olika Sportoteken. Fritidsbanken En Fritidsbank är som ett bibliotek fast med sport- och fritidsartiklar. Konceptet ägs av Fritidsbanken Värmland Ideell förening och är varumärkesskyddat. Allmänheten skänker fritidsartiklar som de inte längre använder och Fritidsbanken tar emot, iordningställer om det behövs, och lånar ut. Idén och verksamheten tog sin början i Deje, i Forshaga kommun under 2013 och har alltsedan starten kommit att utvecklas och spridas till andra kommuner. I Värmland finns idag antingen öppnade eller planerade Fritidsbanker i länets samtliga kommuner. Viss spridning har också skett till omkringliggande län, exempelvis Örebro län och Västergötland. För närvarande finns drygt ett tjugotal öppnade Fritidsbanker med aktiv utlåningsverksamhet, men många fler förväntas öppna upp inom en snar framtid. Borås kommun har kommit så långt att de planerar sin andra Fritidsbank, och har planer att på sikt starta upp ännu fler. Fritidsbanken vilar på en värdegrund där alla får låna, allt är gratis och fokus är på miljö och hållbarhet. De som skänker ska också känna sig trygga i att deras prylar och utrustning i ett senare skede inte säljs. Verksamheten bygger på lokala förutsättningar och långsiktigt engagemang. Målsättningen är att bidra till integration, ökad spontanidrott, hälsa och välbefinnande och ökad miljömedvetenhet. Det finns stora variationer hur Fritidsbanken är organiserad i olika kommuner. Allt bygger på lokala förutsättningar och vilka föreningar, organisationer och verksamheter som är initiativtagare och drivna på orten eller i kommunen. I några kommuner har en ny ideell förening bildats av intressenterna och i andra drivs själva konceptet av exempelvis kommunens arbetsmarknadsenhet. I slutet av 2015 beviljades Örebro läns Idrottsförbund ekonomiska medel från Riksidrottsförbundet för att i länet ta ett krafttag kring frågan om Sportotek och Fritidsbanker och under ett års tid i länets kommuner initiera och starta upp utlåningsverksamhet. Ambitionen med satsningen var att en utlåningsverksamhet skulle etableras i varje kommun i länet, för att på så sätt underlätta för fler att prova på nya idrotter och aktiviteter, oavsett ålder, kön eller ekonomiska förutsättningar. Syftet har varit att genom tillhandahållande av gratis utrustning uppmuntra främst barn- och ungdomar till ökat spontan- och föreningsidrottande, och bidra till en mer hållbar miljö där prylar som inte används tas tillvara och används och på så sätt bidrar till en mer hållbar miljö. Medlen har använts till att under det senaste året finansiera en projektledare, resor, kunskapsinhämtning, studiebesök och marknadsföring. Inledningsvis togs kontakter med kommunernas kultur- och fritidsansvariga, samt chefer för kommunernas arbetsmarknadsenheter. I vissa fall har även anställda inom integrationsområdet involverats, samt representanter för studieförbund och lokala idrottsföreningar. I några kommuner har idéer och tankar redan funnits på att skapa en
6 utlåningsverksamhet likt Fritidsbanken eller Sportoteket, och där har det gått relativt snabbt att etablera en arbetsgrupp att arbeta vidare tillsammans med. Hos en del kommuner har även politiska förslag lagts fram angående skapandet av en utlåningsverksamhet och även lett till att uppdraget att utreda förutsättningarna för en sådan landat på exempelvis arbetsmarknadsenheter, kultur- och fritidsförvaltningar eller båda tillsammans. I Nora har arbetsmarknadsenheten varit drivande, tillsammans med kommunens utvecklingschef och fritidssamordnare. Tillsammans med ÖLIF bildades en arbetsgrupp där regelbundna möten ägt rum under året. Arbetet ledde under hösten fram till att ett skyddsrum avsattes till att målas om och inredas för utlåningsverksamhet, vilket gjorde att Fritidsbanken i Nora kunde invigas den 17:e november I Askersund har även där arbetsmarknadsenheten (AME) varit huvudpart i samarbetet och där har avtal med Fritidsbanken tecknats under hösten Arbetsgruppen har innefattat chefer för Kultur och aktivitet samt Fritid och rekreation, men det är AME som står som huvudman för Fritidsbanken. Inför detta äskades ett belopp på 60 tkr från Kulturoch tekniknämnden, vilket beviljades under våren Utlåningsverksamheten har sin fysiska plats i AME:s lokaler och är tillgänglig dagtid, bemannad av befintlig personal. Utlåningsverksamheten öppnade den 5/ och arbete pågår med att samla in prylar från allmänheten samt sprida information om Fritidsbanken till föreningsliv och övriga lokalsamhället. I Örebro kommun har Fritidsbankens koncept redan funnits en tid under studieförbundet Medborgarskolan. I möten med företrädare från Medborgarskolan har det dock uttryckts en önskan om att lämna över konceptet till andra aktörer, då utlåningsverksamheten inte tagit önskad fart eller kunnat ges tillräckligt med resurser för att på allvar etableras. Efter kontakter med olika aktörer och verksamheter har det skapats en grupp primärt bestående av Folkets hus Vivalla, Västerporten fastigheter och ÖLIF, Örebro föreningsråd, Röda Korset och Örebro kommun. Ambitionen är att göra Fritidsbanken som social investering över flera år och som innefattar en anställd platsansvarig/projektledare. Förhoppningen är att rekrytera en ansvarig person som leder och driver arbetet med Fritidsbanken i kommunen. I Karlskoga öppnade Fritidsbanken i början av Organisationen bakom verksamheten bygger på ett samarbete mellan Möckelnföreningarna, Karlskogahem, Karlskoga kommun, Karlskoga Energi och Miljö och Svenska kyrkan. Den sistnämnda parten har hittills tagit kostnaden för att anställa en platsansvarig, medan Karlskogahem upplåtit en lokal och Möckelnföreningarna som paraplyorganisation för föreningslivet
7 har en representationsroll att företräda deras samtliga anslutna föreningar. Responsen från barnen och skolan är fantastisk. Vi var med på luciafirandet som inte ens föräldrarna fick vara med på och dessutom blev vi bjudna på smörgåstårta av lärarna vid skolavslutningen. Namnet Knytgubbarna har barnen hittat på och gubbarna är välkända i Fellingsbro. När ungarna får se mig så slänger de cykeln och kommer och ger mig en kram, säger Pliggen Lindén. I Kumla har den politiska oppositionen lagt fram ett förslag om etablerande av en Fritidsbank. Detta har sedermera lett fram till ett beslut om att ge Kultur- och fritidsförvaltningen ett uppdrag om att utreda förutsättningarna för en sådan. I skrivande stund sker dialog med kommunpolitiken, arbetsmarknadsenheten, det kommunala bostadsbolaget och ideella föreningslivet. Efter genomförd utredning kommer en återrapportering att ske till Kultur- och fritidsnämnden. I Fellingsbro finns sedan cirka fem år tillbaka ett gäng pensionärer som kallas Knytgubbarna. Under vinterhalvåret finns de allt som oftast i Fellingsbro ishall och hjälper barn att knyta skridskor och knäppa hjälmar. På så sätt får alla gott om tid på isen och gemenskap över generationsgränserna. Det hela började med att Nils-Göran Lindén, Pliggen kallad, fick en förfrågan av hans barnbarn att komma ner till ishallen och hjälpa till när barnen skulle åka skridskor. Jag gick dit och det kom 40 barn och två lärare. Så skulle vi ha ut dem och åka skridskor på en timme. Det insåg jag att det var ganska hopplöst, berättar Pliggen. Efter det hörde han sig för bland grannarna om det fanns fler som ville hjälpa till. I dag är Knytgubbarna tretton till antalet. Den här knythjälpen betyder också att vi kan åka skridskor varje vecka, säger förskolläraren Mari Andersson. Utöver att underlätta skolans verksamhet så lär gubbarna också asylsökande barn att åka skridskor. Hjälmar och skridskor som skänkts av byborna finns tillgängligt i hallen att låna. Närheten till utrustningen, som finns i direkt anslutning till avbytarbåsen gör att alla som vill åka får hjälp genom hela ledet, från att prova ut och anpassa utrustning till stöttning och undervisning i själva åkningen. Pliggen hoppas på att det i förlängningen ska leda till fler hockeyspelare i Fellingsbro. Det ligger mig varmt om hjärtat att de får lära sig åka skridskor, säger Pliggen. Knytgubbarna är ett exempel på en idé och samverkan som är möjlig att göra med tillgång till utrustning som grundsten. Deras frivilliginsatser ger mervärden för skolan, integrationen, föreningslivet, lärandet och såväl de själva som individer, likväl som de individer som de hjälper.
8 Drygt ett år efter initierad satsning har Örebro läns kommuner kommit olika långt i etablerandet av Fritidsbanker. I Nora, Askersund och Örebro kommun har processer på allvar tagit fart och i de två förstnämnda har utlåningsverksamhet öppnat under vintern -16. Därefter finns även en del kommuner där dialog eller utredningar pågår men som ännu ej hunnit bli konkreta i sitt förarbete. Kommuner där intresset för en utlåningsverksamhet av begagnad sport- och fritidsutrustning varit lägre beror ofta på den berörda kommunens möjligheter att prioritera frågan. Förhoppningen är dock att ju större och fler de goda exemplen blir, desto lättare kommer det att vara för samtliga kommuner att se nyttan av en Fritidsbank i just sin kommun. De orter där utlåningsverksamheten på allvar tagit fart och utvecklats till att bli mer än bara ett förråd med sport- och fritidsprylar är de som prioriterat att anställa en projektledare eller platsansvarig. Om en Fritidsbank ska ha möjlighet att uppnå sin fulla potential och spela en viktig samhällelig roll behövs både personella och ekonomiska resurser. Det krävs lokal närvaro för att stödja och hjälpa alla parter att hitta rätt lokala förutsättningar för att få en livskraftig verksamhet som gör skillnad i samhället. Organisationen rekommenderas att bestå av flera olika intressenter för att på så sätt få bredare förankring och möjlighet att nå ut. Kommunen bör stå för trygghet och ramar, men inte nödvändigtvis som huvudman utan främst som möjliggörare. personer, organisationer och föreningar som kan tänkas ha intresse av att bygga upp en utlåningsverksamhet och ta det därifrån. De olika intressenterna kan till en början vara svåra att ringa in, men ambitionen bör vara att både förankra idén och involvera personer, organisationer och föreningar i själva skapandet av verksamheten. På så sätt får den relevans och betydelse för fler och en större förankring i lokalsamhället. Eftersom konceptet är relativt nytt i större utformning saknas gemensamma riktlinjer för vilka åldersgränser som gäller för utlån. I dagsläget är det upp till respektive Fritidsbank. Detta kan vara en svårighet då man ofta vill tillgodose låntagarens önskemål, men utan att skapa problem eller onödig fara för en ung låntagare. Inom Fritidsbankens nätverk finns stöd att söka i dessa frågor och det går att få ta del av erfarenheter och förhållningssätt till detta. Det går även att utarbeta policies för att exempelvis ett skyddspaket ska ingå om man som låntagare testar en idrott för första gången, såsom inlines, skridskor eller skidor. Till dags dato har de öppnade Fritidsbankerna tillsammans uppskattningsvis haft drygt utlån. Det är dock svårt att säga vem den typiske låntagaren är. Mycket beror på vad som finns att låna och vart utlåningsverksamheten geografiskt ligger placerad. När frågan ställts till några Fritidsbanker som haft verksamhet en tid är upplevelsen att det är en relativt jämn fördelning könsmässigt. Här planeras en djupare kartläggning och sammanställning av utlåningsstatistiken. En konstellation samarbetspartners eller en organisation fungerar på en plats behöver inte betyda att den går att kopiera och översätta till en annan. Vid etablerandet av en Fritidsbank behövs det byggas utifrån lokala förutsättningar och eftersökas
9 Fritidsbanken som modell Riksidrottsförbundet har under det senaste året beviljat idrottslyftsmedel till både Norrbottens och Örebro län för att genomföra regionala satsningar att utöka antalet utlåningscentran av sport- och fritidsutrustning i länet. Distrikten upplever att de skulle kunna arbeta ännu mer offensivt med detta och att det skulle finnas en styrka i att arbeta på ett likvärdigt sätt över hela landet. Av de olika modeller och tidigare satsningar som gjorts runtom i landet har Fritidsbanken varit det koncept som distrikten fastnat för. Distriktidrottschefer har därför uttryckt sitt stöd för att från Riksidrottsförbundets sida ta ett inledande ansvar att säkerställa utvecklandet av Fritidsbanker i hela landet. Anledningen till valet av Fritidsbankens koncept grundar sig i dess tydliga värdegrund som väl överensstämmer med de värden som idrottsrörelsen vill förmedla. Utlåningsverksamheten är till för alla och har fokus på både långsiktighet och hållbarhet. Resurspersoner i distrikten I satsningen på fler Fritidsbanker i landet har en nationell struktur för Fritidsbanken bildats. Distriktsidrottsförbunden har huvudansvaret för att tillgodose resurspersoner eller projektledare som ska fungera som stöd i etableringen av fler Fritidsbanker i landet. Utöver detta tillkommer en roll som nationell samordnare samt en varumärkes- och kommunikationsansvarig. Dessa två tjänster utbildar, stöttar och ger rätt verktyg till ovan nämnda resurspersoner för att samma budskap ska kommuniceras från norr till söder. Det är av yttersta vikt att alla lokala Fritidsbanker faller in under konceptets gemensamma värdegrund. RF stöttar Fritidsbanken Riksidrottsförbundet och distrikten vill stötta skapandet och etablerandet av fler Fritidsbanker för att gynna idrottsrörelsens arbete att rekrytera nya idrottsutövare, vara integrationsfrämjande, stimulera ökat spontanidrottande och minska kostnaderna för idrottsutövare. Det finns ingen ambition att införliva Fritidsbanken med Riksidrottsförbundet i nuvarande skede. Däremot finns ett stort värde för svensk idrott med den verksamhet som bedrivs och RF:s ambition är därför att vara en stöttande part för att kunna etablera fler Fritidsbanker i landet stärka kopplingen till det lokala föreningslivet.
10
11 Askersund Fritidsbanken drivs i Arbetsmarknadsenhetens (AME) lokaler på Smidesvägen av befintlig personal. Samverka med Återbruket Bumerangen för insamling av prylar. Beviljats 60 tkr i stöd från Kultur- och tekniknämnden för underhåll och serviceutrustning. Hallsberg Dialog med Childrens Upptäckarhuset, som är en ekonomisk förening bestående av Stiftelsen Activa, Hallsbergs kommun och Röda Korset. Vänder sig i första hand till barn 3-10 år. Finns ambition att samverka kring etablerandet av en Fritidsbank så småningom. Hällefors Kontakt och möte med kommunens Kultur- och fritidsförvaltning och utvecklingsstrateg. Eventuell samverkan med second handbutiken Companiet, men inga konkreta planer på Fritidsbank ännu. Kumla Kultur- och fritidsförvaltningen utreder förutsättningarna för en Fritidsbank i kommunen. Återrapportering kommer att ske till Kultur- och fritidsnämnden. Möten har hållits med bland annat Kumlabostäder, Svenska kyrkan och kommunens flyktingsamordnare. Lindesberg Kommunens arbetsmarknadsenhet och fritidskonsulent har fått i uppgift att utreda förutsättningarna för Fritidsbank i Lindesberg. Laxå Möten och information för Kulturoch fritidschef, och representant för arbetsmarknadsenheten samt lokala Röda Korset-föreningen. Ljusnarsberg Informationsmöte med representanter från ABF, Projekt Norrsken, Arbetsmarknad och Integration. Finns tankar om att eventuellt göra Fritidsbanken som en form av filial till det sociala kooperativ som planeras i Ljusnarsberg. Lekeberg Information på kultur- och fritidsforum i början av En första träff har hållits med utvalda föreningar i kommunen, tillsammans med arbetsmarknadsenhetens chef och kommunens kultur- och fritidschef. Nytt möte planerat till början av Lokalfrågan utreds av kulturoch fritidschefen. Nora Tillväxt- och utveckling står som huvudman i avtalet med Fritidsbanken. Verksamheten drivs genom bemanning från AME som också fungerar som handledningsstöd till personer som arbetsprövar. Örebro Arbetsgrupp bestående av Folkets hus Vivalla, Västerporten fastigheter, Röda korset, Örebro föreningsråd och Örebro kommun utreder förutsättningarna för att starta upp Fritidsbanken i Vivalla till att börja med. Idén ska skrivas fram som en social investering Karlskoga Fritidsbanken i Karlskoga ligger på Skogsrundan 32C och är ett samarbete mellan Möckelnföreningarna, Karlskogahem, Karlskoga kommun, Karlskoga energi och miljö och Svenska kyrkan. En platsansvarig finns anställd och finansieras av Svenska kyrkan.
12 Örebro läns Idrottsförbund December 2016
Ideella sektorn i Örebro län - En kraft att räkna med
Ideella sektorn i Örebro län - En kraft att räkna med 2013-02-19 Föreningar i Örebro län Det finns drygt 3 100 föreningar i Örebro län. Nästan hälften av alla vuxna är aktiva i en förening. Största engagemanget
Svar på m otion (S) Sportotek - låna sportutrustning gratis
Tjänsteskrivelse 2017-11 - 28 Handläggare Marie Lindström Utredningsenheten Kultur - och fritidsnämnden Svar på m otion (S) Sportotek - låna sportutrustning gratis Förslag till beslut Motionen avslås.
Kompetensnämnden. Dnr Kon 2016/125 Sportotek i Järfälla kommun
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2017-01-31 Kompetensnämnden Dnr Kon 2016/125 Sportotek i Järfälla kommun Förslag till beslut Kompetensförvaltningen föreslår att: 1 Kompetensnämnden uppdrar åt kompetensförvaltningen
139 Ansökan från socialnämnden om projektmedel för start av Fritidsbanken Kristinehamn
Protokoll Sammanträdesdatum 2015-06-02 Sida 30(39) Kommunstyrelsen Ks/2015:107 139 Ansökan från socialnämnden om projektmedel för start av Fritidsbanken Kristinehamn Beslut Kommunstyrelsen beslutar att
Fritids- och föreningslivet en arena för integration och hälsa
Fritids- och föreningslivet en arena för integration och hälsa Hur ökar vi deltagandet hos nyanlända flyktingar? Projektledare: Anton Olofsson anton.olofsson@olif.se Fritids- och föreningslivet en arena
Fördjupad utredning - e-förslag fritidsbank Ärende 8 BN 2017/197
Fördjupad utredning - e-förslag fritidsbank Ärende 8 BN 2017/197 Sida 39 av 160 Tjänsteskrivelse 1(2) 2018-10-03 Dnr: BN 2017/197 Bildningsnämnden E-förslag fritidsbank Förslag till beslut Bildningsnämndens
Kartläggning av Fritidsbank för mer fysisk aktivitet
BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Britt-Louise Nilsson 2018-02-20 nrun 2017-279 Regionutvecklingsnämnden Kartläggning av Fritidsbank för mer fysisk aktivitet Slutrapport I Region Östergötlands satsning
IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01
IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv
Verksamhetsplan Östergötlands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna
Verksamhetsplan 2017 Östergötlands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Östergötlands Idrottsförbund/SISU Idrottsutbildarna Januari 2017 3 Den svenska idrottsrörelsen samlas i en gemensam verksamhetsidé,
Idrottslyftet mer och fler - regler och principer för Stockholms Idrottsförbunds skolsamverkan
2009-02-01 Idrottslyftet mer och fler - regler och principer för Stockholms Idrottsförbunds skolsamverkan Bakgrund Stockholms Idrottsförbunds fick 1 juli 2007 i uppdrag att ge idrottsföreningar möjligheten
WasaNytt v 18 Information från Wasaskolan & Tingsryds Lärcenter
WasaNytt v 18 Information från Wasaskolan & Tingsryds Lärcenter Nyhetsbrev 2017 Barn och utbildning Nationella prov i matematik Se bilagor för planeringen kring våra nationella prov i matematik vecka 20.
Svar på motion om att införa ett mobilt sportotek
Kommunstyrelsen 2016-07-07 Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2015:604 Sara Molander 016-710 25 16 1 (2) Kommunstyrelsen Svar på motion om att införa ett mobilt sportotek Förslag till beslut
Projekt Ensamkommande flyktingbarn
Projekt Ensamkommande flyktingbarn Syfte: Att erbjuda ensamkommande flyktingbarn och ungdomar i Örebro län en meningsfull och aktiv fritid genom fritids- och föreningslivet. Tidsperiod: 20120805-20150201
Vision Ungas delaktighet genom Idrotten vill och Barnkonventionen
Vision 2020 Ungas delaktighet genom Idrotten vill och Barnkonventionen Skånes skolidrottsförbunds del i att skapa förutsättningar för kommuner att arbeta efter barnkonventionen samt till att bedriva idrott
Idrottsföreningar i kommunen 2016
Idrottsföreningar i kommunen 2016 Kommuner Totalt antal aktiva IF LOKrapporterande Samarbetsföreningar Lindesberg 68 37 34 Ljusnarsberg 17 3 6 Nora 30 (32) 17 (17) 14 (16) Hällefors 24 12 10 (Riksidrottsförbundet,
Idrottens strategiarbete och förslag på verksamhetsinriktning
Idrottens strategiarbete och förslag på verksamhetsinriktning Strategiarbetet Uppdraget RF-stämman 2013 beslutade att uppdra till RS: att genomföra ett strategiarbete om Svensk idrotts framtid att ge förslag
Inspiration för Integration. 19 november Dokumentation Från workshops
Inspiration för Integration 19 november 2016 Dokumentation Från workshops MEDLEMSAVGIFTER Ge idéer på hur man ska kunna ha lägre medlems- och träningsavgifter - Bidrag via SISU/ VIF/ Kommun - Söka fondmedel
Nu bildar vi nya Region Örebro län
Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2018-05-23 82 KS 157/17 Uppdrag om att utarbeta förslag för genomförande av en Fritidsbank i Mölndal Beslut Utredningen noteras och
Idrottspolitiskt program för Sundbybergs stad
Idrottspolitiskt program för Sundbybergs stad Inledning Den svenska idrottsrörelsen, som är landets största folkrörelse är en unik kraft inte minst genom sitt arbete med verksamhet för barn och ungdomar.
Fastställt av Kommunfullmäktige
1 Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-02-23 Programhandling för området Fritid Programområde Uppdraget innebär att ta fram ett program, ett styrande dokument, för vad som skall uppnås till år 2015, för
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2017-10-25 249 KS 157/17 Svar på motion (M) om att starta en Fritidsbank i Mölndal Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Motionen
- Hur strategin ska se ut framöver, för att involvera flera i organisationen - Hur vår totala ekonomi används för att möjliggöra detta förslag
Förslagsställare Dalarnas skolidrottsförbund Bakgrund Skolidrottsförbundet har succesivt förändrats under en rad år, där SDF:n fått mindre engagemang, många skolidrottare har hoppat av sina SDF-roller
Idrott och social hållbarhet
Idrott och social hållbarhet Malmö 27 maj 2015 Janne Carlstedt, Riksidrottsförbundet Jenny Hellberg, Skåneidrotten Idrott och social hållbarhet (A6 och B6) Idrotten engagerar många människor i vårt samhälle
Utvecklingsresa till Garda 8-11 april 2011
Utvecklingsresa till Garda 8-11 april 2011 Syftet med resan är att stärka föreningslivets drivande aktivitets- och organisationsledare. SISU avser att stimulera med utbildning och utvecklingsarbete där
Verksamhetsplan & Budget
Verksamhetsplan & Budget 2014-2015 Malmö Idrottsföreningars Samorganisation 40 år den 16 oktober 2014 MISO Idrott åt alla MISO stöder Idrottens värdegrund och dess fyra grundpelare Glädje och gemenskap
ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN
2016-06-02 1 (8) ANSÖKAN TILL FINSAM LEKEBERG OCH ÖREBRO ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN Datum: 2016-06-02 Benämning Samordnad förvaltningsövergripande
IDROTTSLYFTET. MER OCH FLER Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet!
IDROTTSLYFTET MER OCH FLER Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet! ÖPPNA DÖRRARNA FÖR FLER OCH BEHÅLL FLER LÄNGRE Vi vill att barn och ungdomar ska utvecklas, trivas och må bra
Verksamhetsplan Kultur & Fritid
Verksamhetsplan 2017-2020 Kultur & Fritid 1. ÖVERGRIPANDE MÅL/VISION JOKKMOKK - DEN SJÄLVKLARA MÖTESPLATSEN PÅ POLCIRKELN Jokkmokk är en nyskapande kommun med position i framtiden och närvaro i världen
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2017-11-15 187 KS 157/17 Svar på motion (M) om att starta en Fritidsbank i Mölndal Beslut Ärendet bordläggs. Ärendet Kajsa Hamnén (M), Ingvar Paulsson
Projekt Region 2015. Vår Region. Fredagsakademin 130531
Projekt Region 2015 Vår Region Fredagsakademin 130531 1 Vilket beslutsunderlag skall tas fram? Roll och uppdrag Styrmodell Politiska organisation Lednings- och kansliorganisation Samarbete och gränsdragning
Överenskommelsen. mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin
Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Dialog med samråd ålder 14 september 2016 Bakgrund samt fakta vad gäller social ekonomi Var är vi idag i arbetet med Överenskommelsen?
Jämtland/Härjedalens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna. Verksamhetsinriktning
Jämtland/Härjedalens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Verksamhetsinriktning 2016-2017 Jämtland Härjedalens Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Box 384, Sollidenvägen 62 B 831 25 Östersund Tel:
Uppföljning medborgarlöfte 2017
Uppföljning medborgarlöfte 2017 Löfte Aktiviteter 2017 1. Kommunen och polisen ska utveckla samverkan med civilsamhället och övriga aktörer. 2. Kommunen och polisen ska utveckla arbetet med trygghetsvandringar,
Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.
Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:
Överenskommelsen. mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin
Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Nationella Överenskommelsen Definition social ekonomi Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta,
El Sistema och annan klassisk kultur redovisning av budgetuppdrag 44
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-03-31 Kultur- och fritidskontoret Dnr KOF 2015-160 Christin Ericsson Lina Marcusson Kultur- och fritidsnämnden El Sistema och annan klassisk kultur redovisning av budgetuppdrag
Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt
Rörelsesatsning i skolan. För att alla barn ska vilja, våga och kunna vara aktiva genom hela livet
Rörelsesatsning i skolan För att alla barn ska vilja, våga och kunna vara aktiva genom hela livet Mer rörelse i skolan! Alltför många barn och unga sitter stilla. Riksidrottsförbundet (RF) har därför fått
Bilaga 2: Idéprövningsblankett för välfärdsprojekt. Kultur och Fritid Involverade förvaltningar för projektet samt kontaktpersoner:
Digital kopia skicka till folkhälsostrateg den xxxx-xx-xx Behandlad i välfärdsgruppen den xxxx-xx-xx Bilaga 2: Idéprövningsblankett för välfärdsprojekt Vid frågor kontakta folkhälsostrateg, telefon 0413-626
STRATEGI sammanfattning. därför Svensk Basket vill bli bättre och samla sig. HUR SBBF:s styrelse och kansli har under hösten
Strategi 2025. sammanfattning STRATEGI 2025. därför Svensk Basket vill bli bättre och samla sig kring en ny strategi. Den tidigare strategin fastställdes 2014 och stäcker sig till 2020. Riksidrottsförbundet
Idrottens ideella ledare idrottens största strategiska ledarsatsning
Idrottens ideella ledare idrottens största strategiska ledarsatsning Idrottens ideella ledare idrottens största strategiska ledarsatsning Idrottens ledarbrist beskrivs ofta som en ödesfråga. Flera projekt
VERKSAMHETSINRIKTNING & VERKSAMHETSPLAN VERKSAMHETSINRIKTNING & VERKSAMHETSPLAN SKÅNEIDROTTEN
VERKSAMHETSINRIKTNING & VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 1 SKÅNEIDROTTEN VERKSAMHETSIDÈ Skåneidrotten är samlingsbegreppet för Skånes Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Skåne. Skåneidrottens huvuduppdrag
Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)
Styrande dokument Måldokument Direktiv PROJEKTil Sida 1 (7) Samverkan och dialog Sida 2 (7) Samverkan och dialog... 1 1. Grundläggande information... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Verksamhetsstrategi... 4 2
Idrottens organisation
Idrottens organisation Riksidrottsstyrelsen, RS Riksidrottsförbundet RF Förbundsstyrelsen, FS SISU Idrottsutbildarna SOK:s styrelse Sveriges Olympiska Kommitté SOK 71 Specialidrottsförbund SF Styrelser
Beskrivning av vår verksamhet i Piteå
Beskrivning av vår verksamhet i Piteå SISU Idrottsutbildarna är idrottens eget studieförbund och utbildningsorganisation. Vi bildar, utbildar och utvecklar idrotten SISU Idrottsutbildarna utbildar och
Svensk rodd idrotten hela livet
Svensk rodd idrotten hela livet Verksamhetsinriktning med strategiska mål för svensk rodd mot 2025 Svensk rodds vision dit vill vi Idrotten hela livet Innehåll Svensk rodds verksamhetsidé därför finns
Ansökan om projektbidrag - sommarfotbollsläger Flemingsberg
i HUDDINGE KOMMUN KUL TUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN T JÄNSTEUTLATANDE DATUM DIARIENR 2014-03-13 KFN-20 14/90.387 SIDA 1 (2) HANDLÄGGARE Wesslen, Mats 08-53531737 Mats.Wesslen@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden
KALLELSE Plats och tid för sammanträde Kommunkontoret, Bergssalen tisdag den 24 oktober kl 13:00
KALLELSE 2017-10-19 Kommunstyrelsens utvecklingsutskott Plats och tid för sammanträde Kommunkontoret, Bergssalen tisdag den 24 oktober kl 13:00 Informationspunkter 1 13.00 Arrenden elljusspår i kommunen
Idrottspolitiskt program för Sundbybergs stad
Idrottspolitiskt program för Sundbybergs stad Inledning Sundbyberg är en stad i förändring och det är viktigt att idrottslivet tillsammans med staden utvecklas i takt med det övriga samhället. Det idrottspolitiska
Fritidsnämndens riktlinjer för barn- och ungdomsverksamhet
PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Fritidsnämndens riktlinjer för barn- och ungdomsverksamhet Örebro kommun 2016-09-20 Ft 264/2016 orebro.se 2 PROGRAM Uttrycker värdegrund och önskvärd utveckling
Tabell 2: Antal kvinnor, män och utbildningstyp 2009-2015 i Askersund kommun
Tabell 1: Utbildningar i Askersund kommun 2009-2014 Utbildningstyp Kategori 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Total YH Teknik och tillverkning 16 16 17 17 16 82 Total 16 16 17 17 16 82 Tabell 2: Antal kvinnor,
Verksamhetsplan & Budget
Verksamhetsplan & Budget 2013 Malmö Idrottsföreningars Samorganisation MISO Idrott åt alla MISO stöder Idrottens värdegrund och dess fyra grundpelare Glädje och gemenskap Demokrati och delaktighet Allas
Kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige 2007-12-17 Sidhänvisning Sidhänvisning..2 Varför ett idrottspolitiskt program... 3 Idrotten en samhällsresurs... 3 Kommunens policy för barn och ungdomsidrott... 4 -... 4 -... 4 Kommunens
Motion av Markus Lagerquist (M) om ett kommunalt idrottslyft för alla
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Davidsson Per (KLK) Malmgren Jan (SBF) Datum 2017-05-09 Diarienummer KSN-2016-0472 Kommunstyrelsen Motion av Markus Lagerquist (M) om ett kommunalt idrottslyft för alla
Seminarium kring hälsosamt åldrande att främja psykisk hälsa hos äldre
Seminarium kring hälsosamt åldrande att främja psykisk hälsa hos äldre 215-1-2 I denna bilaga finns ett antal bakgrundsfakta om antal och andel äldre i länets kommuner. Diagram och tabeller redovisar även
Integrationsplan för Ale kommun
Ärendenr: KS 2017.407 Integrationsplan för Ale kommun 2018 2021 Integration för hela livet Förord Integration av nyanlända och utrikesfödda Alebor i Ale kommun ska genomsyra hela kommunen och alla verksamheter.
Till Södermöre kommundelsnämnd SK 2011/
2011-12-14 2012-02-21 Till Södermöre kommundelsnämnd SK 2011/00089 827. Återremiss Modell för ökad föräldra- och föreningsmedverkan på kommunens fritidsgårdar, för att öka öppettiderna Förslag till beslut
NATTFOTBOLL I OXHAGEN SOMMAR Rapport
NATTFOTBOLL I OXHAGEN SOMMAR 2016 Rapport Bakgrund Hyresgästföreningen har under sommaren drivit ett projekt där vi genomfört fotbollsaktiviteter under fredag- och lördagskvällar kl. 20-24 för ungdomar,
Återrapportering E-förslag om fritidsbank Ärende 28 KS 2017/290
Återrapportering E-förslag om fritidsbank Ärende 28 KS 2017/290 Sida 374 av 395 Tjänsteskrivelse 1(2) 2018-11-08 Dnr: KS 2017/290 Kommunstyrelsen Återrapportering E-förslag om fritidsbank Förslag till
Meningsfull fritid Motion (2016:103) av Per Ossmer m.fl. (alla SD)
Utlåtande 2017:112 RIV (Dnr 106-1450/2016) Meningsfull fritid Motion (2016:103) av Per Ossmer m.fl. (alla SD) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion (2016:103) av Per
Företagsamheten Örebro län
Företagsamheten 2019 Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt
Verksamhetsplan
Verksamhetsplan 2016 2018 Innehållsförteckning Bild 3-7 Bild 8-9 Riksidrottsförbundets strategidokument (antaget maj 2015), Tennisförbundets vision, mission, kärnvärderingar (antaget april 2014 ) Bild
Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 Svenska Castingförbundet (SCF)
Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 (SCF) Denna utvecklingsplan är ett levande dokument som kan göra förändringar i om så krävs för att Idrottslyftets mål i ännu högre utsträckning ska uppnås.
Antagen av KF , 145. Vision 2030
Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet
Lärling Jobb i Sikte. ESF projekt
ESF projekt Bakgrund Lärling - Jobb i Sikte Projekttid 160501-190430 Analys- och planeringsfas 160501-161231 Genomförandefas 170101-190228 Avslutsfas 190301-190430 Lärling Jobb i Sikte Projektägare Activa
Fritids- plan 2009-2013. Landskrona stad
Fritids- 2009-2013 plan Landskrona stad Plan för idrott och friluftsliv i Landskrons stad 2009-2013 BAKGRUND Idrotten i samhället Statens stöd till idrotten Målet med den nationella idrottspolitiken är:
163 Svar på motion om att införa ett mobilt Sportotek (KSKF/2015:604)
Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2016-09-06 Sida 1(3) 163 Svar på motion om att införa ett mobilt Sportotek (KSKF/2015:604) Beslut Förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås. Reservation
Se till att fler barn introduceras till idrotten och föreningen i skolan
13.7 Motion nr 8: Introducera fler barn till idrotten och föreningen i skolan 13.7 Motion nr 8 Svenska Skolidrottsförbundet: Se till fler barn introduceras till idrotten och föreningen i skolan Motionärens
Strategisk inriktning
Idrottspolitik 2.0 Program för kvällen Inledning Mona Kanaan - Strategisk inriktning 2016-2019 Eskilstuna kommun Tema Utveckling och nya möjligheter: Idrotten utvecklar Eskilstuna (SI) Svensk idrotts strategi
Kommunteam. För idrottens bästa För vårt bästa
Kommunteam För idrottens bästa För vårt bästa Syfte Att utveckla formerna för samverkan mellan våra tre enheter Att nyttja och samordna våra resurser och kompetenser på ett smartare sätt Att uppnå förbättrad
Studiestödsprojektet. Jan Jämte & Pia Ridderby
Studiestödsprojektet Jan Jämte & Pia Ridderby Ett möte + Två utmaningar = nytt projekt 2018-06-15 2 Vad är Linje 14? Startade 2003 Samfinansieras sedan 2006 av Örebro kommun och Örebro universitet VI har
Samsyn Dalarna. vårt bästa för barnens bästa. För lagidrotterna: Bandy Fotboll Handboll Innebandy Ishockey. FOTO: Lennart Månsson, Bildbyrån
Samsyn Dalarna vårt bästa för barnens bästa För lagidrotterna: Bandy Fotboll Handboll Innebandy Ishockey FOTO: Lennart Månsson, Bildbyrån Våra värdeord för Samsyn är Samverkan Kommunikation Uppföljning
PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet
PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för
Utvärdering Bygd och stad i balans Leader
Utvärdering Bygd och stad i balans Leader 1 Innehåll Utvärdering... 1 Bygd och stad i balans Leader... 1 Bakgrund... 3 Metod... 3 Stärkt attraktivitet - fastighetsvärden... 4 Ortsvandringar... 4 Växtplatser...
Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Reviderad av kommunstyrelsen 2018-03-06, 64 Denna
Utökning av kommunstyrelsens föreningsbidrag till föreningars/organisationers stöd i flyktingmottagande
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Nilsson Daniel Datum 2016-09-01 Diarienummer KSN-2016-1831 Kommunstyrelsen Utökning av kommunstyrelsens föreningsbidrag till föreningars/organisationers stöd i flyktingmottagande
SLUTRAPPORT UNGA ESS PROJEKTLEDARE VERONIKA EKSTRAND. Projektnamn: Unga Ess. Projektägare: Leader Skånes Ess. Projektledare:Veronika Ekstrand
SLUTRAPPORT UNGA ESS PROJEKTLEDARE VERONIKA EKSTRAND Projektnamn: Unga Ess Projektägare: Leader Skånes Ess Projektledare:Veronika Ekstrand Journalnummer:SJV 2009-4452 Innehållsförteckning Projektidé och
Kommunteam. För idrottens bästa För vårt bästa
Kommunteam För idrottens bästa För vårt bästa Syfte Att utveckla formerna för samverkan mellan våra tre enheter Att nyttja och samordna våra resurser och kompetenser på ett smartare sätt Att uppnå förbättrad
Verksamhetsrapport 2017 Version: 1. Anders Bro
Verksamhetsrapport 2017 Version: 1 Anders Bro 2017-12-04 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Syfte och parter... 3 3. Stormöten och arbetsutskott... 4 4. Rådgivning och metodstöd... 4 4.1 Rådgivningsgruppen...
Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15
Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa
Några grundläggande begrepp och prognossiffror 2014
Några grundläggande begrepp och prognossiffror 2014 Återvändande Asylsökande 61 000 (inkl ensamkommande barn) Kvotuttagning 1900/år (Inklusive anknytningar, kvotflyktingar och ensamkommande barn) Uppehållstillstånd
Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer
Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar
IDROTTSLYFTET. MER OCH FLER Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet!
IDROTTSLYFTET MER OCH FLER Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet! ÖPPNA DÖRRARNA FÖR FLER OCH BEHÅLL FLER LÄNGRE Vi vill att barn och ungdomar ska utvecklas, trivas och må bra
Välkommen till Utvecklingsträff
Välkommen till Utvecklingsträff Syfte och mål Syfte Få höra vad som är på gång inom Svensk Cricket, var med och påverka och få chans att utveckla er förening för framtiden Mål Att skapa en gemensam utgångspunkt
Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten
1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning. Avdelning kultur, fritid och demokrati. Handläggare Caroline Teir Telefon:
Avdelning kultur, fritid och demokrati Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2017-10-05 Handläggare Caroline Teir Telefon: 08-508 14 997 Bilaga 1 Redovisning av ansökningar om föreningsbidrag för aktiviteter för
Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011
2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-
Utbildningsdepartementet (5) Dnr:
Utbildningsdepartementet 1 (5) Delredovisning av uppdrag om att genomföra insatser för att förbättra det förebyggande och hälsofrämjande arbetet inom elevhälsan i syfte att stödja elevernas utveckling
Klubbledarpärm. 21. Bidragsinformation. 1. LOKstöd 2. SISU. 3. RF anläggningsbidrag. 4. Idrottslyftet. 5. SISU Kulturarrangemang. 6.
21. Bidragsinformation 1. LOKstöd 2. SISU 3. RF anläggningsbidrag 4. Idrottslyftet 5. SISU Kulturarrangemang 6. Kommunala bidrag 7. Arvsfonden 8. Svenska Spel 9. RF avtal 1 1. LOKstöd Förkortningen LOK
Idrottspolitiskt program för Söderköpings kommun
Idrottspolitiskt program för Söderköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-02 119 Hälsa Stillasittande fritid har blivit allt vanligare i vårt samhälle. Vi ser också en ökad fysisk inaktivitet
Slutrapport Förstudie Resurskartläggning och inventering på landsbygden
Slutrapport Förstudie Resurskartläggning och inventering på landsbygden September 2016 Gjord av Lars Bergström och Bertil Degerlund Hela Sverige ska leva Norrbotten 1 Innehållsförteckning Sida Inledning
Verksamhetsinriktning
Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna Blekinge 2014 2015 Verksamhetsinriktning 2014-2015 SISU Idrottsutbildarna består av samma specialidrottsförbund som Riksidrottsförbundet (RF), samt tre ytterligare
Verksamhetsinriktning
Verksamhetsinriktning 2018 Innehåll 03 Verksamhetsinriktning med ekonomiska planer för RF och SISU Idrottsutbildarna 04 Idrottsrörelsens mål 2025 06 RF:s, DF:s och SISU:s uppdrag 08 Utvecklingsresor mot
Civilsamhället i samhällsomvandling
Civilsamhället i samhällsomvandling Det offentligas karaktärsdrag: Lagar och regler Förordningar, föreskrifter Politisk påverkan Tydlig hierarki Byråkrati Rättssäkerhet Jämlikhet Rättvist för alla Förutsägbarhet
Bilaga 2, revidering av redovisning av befintliga verksamheter 6.1 Beskrivning av befintlig verksamhet Arbetsmarknadsenheten:
Sida 1 av 5 Bilaga 2, revidering av redovisning av befintliga verksamheter 6.1 Beskrivning av befintlig verksamhet Arbetsmarknadsenheten: Arbetsmarknadsenheten är organiserad inom Tillväxt och utveckling.
Instruktioner för Erikshjälpens valberedningar
1(6) ESH-styrelsen 27 januari Erikshjälpens 1. INLEDNING Ett samordnat valberedningsarbete och ett strategiskt rekryteringsarbete till våra olika förtroendevalda poster är en av Erikshjälpens viktiga framtidsfrågor.
Idrottslyftet
Syfte Idrottslyftets syfte är att utveckla verksamheten så att barn och unga i åldern 7-25 år väljer att idrotta i förening och stimuleras till ett livslångt idrottande i föreningsidrotten Idrottslyftet
2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län
2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk
ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN. Samordnare av Samverkansteam. Rehabkoordinator.
Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN Datum: november 2015 Benämning Samverkan Lekeberg Samordnare av Samverkansteam.