Sportotek... 4 Sportoteket i Luleå... 4 Fritidsbanken... 5

Transkript

1

2 Örebro läns Idrottsförbund (ÖLIF) beviljades i slutet av 2015 idrottslyftsmedel från Riksidrottsförbundet (RF) för en satsning på fler utlåningsverksamheter av begagnad sportoch fritidsutrustning. Upphovet till ansökan var erfarenheter från integrationsarbete och satsningar för barn i ekonomiskt utsatta familjer, där utrustning ofta varit en av knäckfrågorna för att möjliggöra deltagande i såväl spontanidrott, prova-på-verksamhet och föreningsidrott. Med en satsning på utlåningsverksamhet runtom i kommunerna kan kostnaderna för idrott minska och fler får möjlighet att prova både idrott och andra fysiska aktiviteter. Utlåning av begagnad sport- och fritidsutrustning har vuxit sig större och ökat i popularitet under de senaste åren. Syftet är att möjliggöra för fler att vara fysiskt aktiva, både på egen hand och inom föreningsidrott, samtidigt som det bidrar till en mer hållbar miljö. I Luleå föddes Sportoteket ungefär samtidigt som konceptet Sportotek tog fart i Borlänge, och i Värmland har Fritidsbanken sedan ett par år tillbaka etablerats och spridits i främst distriktets kommuner, men i viss mån även till omkringliggande distrikt. Under senare tid har Fritidsbanken varit det koncept som vuxit sig större och erhöll nyligen stöd från RF för fortsatt etablering i landet. Samtliga koncept har liknande verksamhet med den viktiga distinktionen att Fritidsbankens värdegrund tydligt avsäger sig all form av pengahantering. Under det senaste året har processer inletts i flera av länets kommuner där etablerandet av en utlåningsverksamhet av begagnad sport- och fritidsutrustning både diskuterats, utretts och initierats. I Nora kommun har arbetsmarknadsenheten (AME) varit drivande tillsammans med kommunens utvecklingschef och fritidssamordnare. Efter ett år av planering och förberedelser invigdes den 17:e november 2016 Fritidsbanken i Nora. En annan kommun som i slutet av året öppnat för utlåning är Askersund. Avtalspart är kommunens arbetsmarknadsenhet och utlåningsverksamheten har sin fysiska plats i AME:s lokaler, bemannad av befintlig personal. I Örebro kommun har det under året bildats en arbetsgrupp primärt bestående av Folkets hus Vivalla, Västerporten fastigheter, ÖLIF, Örebro föreningsråd, Röda Korset och Örebro kommun. Målsättningen är att initiera Fritidsbanken som social investering över flera år med en platsansvarig/projektledare. Karlskoga öppnade sin Fritidsbank i början av Möckelnföreningarna står som huvudman men samarbete sker med Karlskogahem, Karlskoga kommun, Karlskoga Energi och Miljö och Svenska kyrkan. Karlskogas Fritidsbank har haft öppet två kvällar i veckan á tre timmar och haft över 2000 utlån sedan starten. Drygt ett år efter initierad satsning kan Örebro läns kommuner sägas ha kommit olika långt i etablerandet av Fritidsbanker. I Nora, Askersund och Örebro kommun har processer på allvar tagit fart och i de två förstnämnda har utlåningsverksamhet öppnat under vintern -16. Därefter finns även en del kommuner där dialog eller utredningar pågår men som ännu ej hunnit bli konkreta i sitt förarbete. Värt att beakta vid etablering av nya Fritidsbanker är den förberedelsetid som krävs för att informera och skapa intresse, samla aktuella aktörer, anskaffa lokal, finansiera, ansvarsfördela och samla in sport- och fritidsutrustning. De ställen där konceptet fungerat som bäst är de som har en anställd platsansvarig och där de inblandade i organisationen kommer från flera olika områden och samverkar. På så sätt får utlåningsverksamheten bättre möjligheter att spridas i fler sammanhang och har större chanser att växa och nå ut till allmänheten.

3 Sportotek... 4 Sportoteket i Luleå... 4 Fritidsbanken... 5 Fritidsbanken som modell... 9 RF stöttar Fritidsbanken... 9 Resurspersoner i distrikten... 9

4 En Fritidsbank, Sportotek eller idrottsbibliotek är en plats där man kan låna sport- och fritidsprylar kostnadsfritt, ungefär som när man lånar en bok på ett bibliotek. Syftet är att uppmuntra till och möjliggöra barn och ungdomars spontanoch föreningsidrottande. Konceptet bidrar även till en mer hållbar miljö där man tar tillvara på prylar som andra kan ha glädje av, i stället för att kasta. Målsättningen är att kostnader kopplade till idrott och fysisk aktivitet ska minska. Inom idrotten finns ofta barriärer som försvårar eller omöjliggör deltagande i olika verksamheter. Örebro läns Idrottsförbunds (ÖLIF) erfarenheter från integrationsarbete och satsningar för barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer är att utrustning ofta är en av knäckfrågorna för att kunna prova på och delta i idrottsaktiviteter, såväl inom föreningslivet som på egen hand. Med stöd av en utlåningsverksamhet där begagnad sportoch fritidsutrustning används underlättas insteget till en fysiskt aktiv fritid, vilket bär med sig fördelar för både de som inte har möjlighet att köpa utrustning, eller vill prova en ny idrott eller fritidssysselsättning. I samverkan med exempelvis skolor kan utlåning av fritidsutrustning vara ett komplement vid friluftsdagar, där både elever och lärare kan använda begagnade prylar så att alla kan delta. Med detta som bakgrund sökte Örebro läns Idrottsförbund under slutet av 2015 idrottslyftsmedel från Riksidrottsförbundet (RF) för att under kommande år göra en särskild satsning i länet på att starta upp verksamheter som tillhandahåller låneutrustning för den som vill vara fysiskt aktiv eller prova en ny idrott. I dagsläget finns flera exempel på platser där utlåning av sport- och fritidsprylar sker. I Luleå bedrivs sedan ett antal år Sportoteket, i Borlänge finns konceptet Sportotek och i Värmland finns Fritidsbanken som ett stort och växande koncept. Samtliga verksamheter har liknande grundidé med insamling av begagnad sport- och fritidsutrustning men skiljer sig ändå åt på vissa punkter. Sportotek Sportotek är ett varumärkesskyddat koncept som ägs av Peace and love City (tidigare Borlänge Stora Tuna bandy), och bygger på ett samarbete med den lokala Röda Korset-föreningen. Genom den tar Sportoteket emot skänkt sportutrustning och lånar i sin tur ut den till barn och ungdomar som inte har egen utrustning. Syftet är att ge fler barn och ungdomar möjlighet att idrotta och bidra till ökad integration. Nyanlända och etablerade svenskar som annars har svårt att komma in i föreningslivet ska genom Sportoteket ges chansen. Alla har inte råd att köpa utrustning - därför finns Sportotek. Med lånad utrustning får tjejer och killar möjlighet att delta i föreningens verksamhet som prova-på-medlemmar. Idrottsföreningen i samarbetet är ansvarig för den utrustning som lånas ut och hur den får användas. Eventuellt överbliven utrustning säljs i Röda Korsets second hand-butiker och överskottet används för Röda Korsets hjälpverksamhet lokalt, nationellt och internationellt. Sportoteket i Luleå Luleå kommun startade år 2014 tillsammans med Norrbottens Idrottsförbund folkhälsoprojektet Sportoteket. Inriktningen har varit och är att öka den fysiska aktiviteten hos barn och unga genom kostnadsfri utlåning av sportutrustning. På så sätt ska kostnaderna kopplat till idrott och motion minska.

5 Målsättningen har varit att starta Sportoteket i fyra förutbestämda områden; Bergnäset, Hertsön, Notviken och Råneå. Stor hänsyn har tagits till den geografiska placeringen av Sportoteken. Därför finns de nu etablerade i anslutning till fritidsgårdar eller idrottsplatser i kommunen. Driften av Sportoteket bygger på samverkan mellan exempelvis föreningar, kommunala arbetsmarknadsenheter och fritidsgårdar. Insamling av utrustning sker i samverkan med återvinning och i samband med större idrottsliga händelser såsom Luleå hockeys hemmamatcher, men det går också att lämna direkt till de olika Sportoteken. Fritidsbanken En Fritidsbank är som ett bibliotek fast med sport- och fritidsartiklar. Konceptet ägs av Fritidsbanken Värmland Ideell förening och är varumärkesskyddat. Allmänheten skänker fritidsartiklar som de inte längre använder och Fritidsbanken tar emot, iordningställer om det behövs, och lånar ut. Idén och verksamheten tog sin början i Deje, i Forshaga kommun under 2013 och har alltsedan starten kommit att utvecklas och spridas till andra kommuner. I Värmland finns idag antingen öppnade eller planerade Fritidsbanker i länets samtliga kommuner. Viss spridning har också skett till omkringliggande län, exempelvis Örebro län och Västergötland. För närvarande finns drygt ett tjugotal öppnade Fritidsbanker med aktiv utlåningsverksamhet, men många fler förväntas öppna upp inom en snar framtid. Borås kommun har kommit så långt att de planerar sin andra Fritidsbank, och har planer att på sikt starta upp ännu fler. Fritidsbanken vilar på en värdegrund där alla får låna, allt är gratis och fokus är på miljö och hållbarhet. De som skänker ska också känna sig trygga i att deras prylar och utrustning i ett senare skede inte säljs. Verksamheten bygger på lokala förutsättningar och långsiktigt engagemang. Målsättningen är att bidra till integration, ökad spontanidrott, hälsa och välbefinnande och ökad miljömedvetenhet. Det finns stora variationer hur Fritidsbanken är organiserad i olika kommuner. Allt bygger på lokala förutsättningar och vilka föreningar, organisationer och verksamheter som är initiativtagare och drivna på orten eller i kommunen. I några kommuner har en ny ideell förening bildats av intressenterna och i andra drivs själva konceptet av exempelvis kommunens arbetsmarknadsenhet. I slutet av 2015 beviljades Örebro läns Idrottsförbund ekonomiska medel från Riksidrottsförbundet för att i länet ta ett krafttag kring frågan om Sportotek och Fritidsbanker och under ett års tid i länets kommuner initiera och starta upp utlåningsverksamhet. Ambitionen med satsningen var att en utlåningsverksamhet skulle etableras i varje kommun i länet, för att på så sätt underlätta för fler att prova på nya idrotter och aktiviteter, oavsett ålder, kön eller ekonomiska förutsättningar. Syftet har varit att genom tillhandahållande av gratis utrustning uppmuntra främst barn- och ungdomar till ökat spontan- och föreningsidrottande, och bidra till en mer hållbar miljö där prylar som inte används tas tillvara och används och på så sätt bidrar till en mer hållbar miljö. Medlen har använts till att under det senaste året finansiera en projektledare, resor, kunskapsinhämtning, studiebesök och marknadsföring. Inledningsvis togs kontakter med kommunernas kultur- och fritidsansvariga, samt chefer för kommunernas arbetsmarknadsenheter. I vissa fall har även anställda inom integrationsområdet involverats, samt representanter för studieförbund och lokala idrottsföreningar. I några kommuner har idéer och tankar redan funnits på att skapa en

6 utlåningsverksamhet likt Fritidsbanken eller Sportoteket, och där har det gått relativt snabbt att etablera en arbetsgrupp att arbeta vidare tillsammans med. Hos en del kommuner har även politiska förslag lagts fram angående skapandet av en utlåningsverksamhet och även lett till att uppdraget att utreda förutsättningarna för en sådan landat på exempelvis arbetsmarknadsenheter, kultur- och fritidsförvaltningar eller båda tillsammans. I Nora har arbetsmarknadsenheten varit drivande, tillsammans med kommunens utvecklingschef och fritidssamordnare. Tillsammans med ÖLIF bildades en arbetsgrupp där regelbundna möten ägt rum under året. Arbetet ledde under hösten fram till att ett skyddsrum avsattes till att målas om och inredas för utlåningsverksamhet, vilket gjorde att Fritidsbanken i Nora kunde invigas den 17:e november I Askersund har även där arbetsmarknadsenheten (AME) varit huvudpart i samarbetet och där har avtal med Fritidsbanken tecknats under hösten Arbetsgruppen har innefattat chefer för Kultur och aktivitet samt Fritid och rekreation, men det är AME som står som huvudman för Fritidsbanken. Inför detta äskades ett belopp på 60 tkr från Kulturoch tekniknämnden, vilket beviljades under våren Utlåningsverksamheten har sin fysiska plats i AME:s lokaler och är tillgänglig dagtid, bemannad av befintlig personal. Utlåningsverksamheten öppnade den 5/ och arbete pågår med att samla in prylar från allmänheten samt sprida information om Fritidsbanken till föreningsliv och övriga lokalsamhället. I Örebro kommun har Fritidsbankens koncept redan funnits en tid under studieförbundet Medborgarskolan. I möten med företrädare från Medborgarskolan har det dock uttryckts en önskan om att lämna över konceptet till andra aktörer, då utlåningsverksamheten inte tagit önskad fart eller kunnat ges tillräckligt med resurser för att på allvar etableras. Efter kontakter med olika aktörer och verksamheter har det skapats en grupp primärt bestående av Folkets hus Vivalla, Västerporten fastigheter och ÖLIF, Örebro föreningsråd, Röda Korset och Örebro kommun. Ambitionen är att göra Fritidsbanken som social investering över flera år och som innefattar en anställd platsansvarig/projektledare. Förhoppningen är att rekrytera en ansvarig person som leder och driver arbetet med Fritidsbanken i kommunen. I Karlskoga öppnade Fritidsbanken i början av Organisationen bakom verksamheten bygger på ett samarbete mellan Möckelnföreningarna, Karlskogahem, Karlskoga kommun, Karlskoga Energi och Miljö och Svenska kyrkan. Den sistnämnda parten har hittills tagit kostnaden för att anställa en platsansvarig, medan Karlskogahem upplåtit en lokal och Möckelnföreningarna som paraplyorganisation för föreningslivet

7 har en representationsroll att företräda deras samtliga anslutna föreningar. Responsen från barnen och skolan är fantastisk. Vi var med på luciafirandet som inte ens föräldrarna fick vara med på och dessutom blev vi bjudna på smörgåstårta av lärarna vid skolavslutningen. Namnet Knytgubbarna har barnen hittat på och gubbarna är välkända i Fellingsbro. När ungarna får se mig så slänger de cykeln och kommer och ger mig en kram, säger Pliggen Lindén. I Kumla har den politiska oppositionen lagt fram ett förslag om etablerande av en Fritidsbank. Detta har sedermera lett fram till ett beslut om att ge Kultur- och fritidsförvaltningen ett uppdrag om att utreda förutsättningarna för en sådan. I skrivande stund sker dialog med kommunpolitiken, arbetsmarknadsenheten, det kommunala bostadsbolaget och ideella föreningslivet. Efter genomförd utredning kommer en återrapportering att ske till Kultur- och fritidsnämnden. I Fellingsbro finns sedan cirka fem år tillbaka ett gäng pensionärer som kallas Knytgubbarna. Under vinterhalvåret finns de allt som oftast i Fellingsbro ishall och hjälper barn att knyta skridskor och knäppa hjälmar. På så sätt får alla gott om tid på isen och gemenskap över generationsgränserna. Det hela började med att Nils-Göran Lindén, Pliggen kallad, fick en förfrågan av hans barnbarn att komma ner till ishallen och hjälpa till när barnen skulle åka skridskor. Jag gick dit och det kom 40 barn och två lärare. Så skulle vi ha ut dem och åka skridskor på en timme. Det insåg jag att det var ganska hopplöst, berättar Pliggen. Efter det hörde han sig för bland grannarna om det fanns fler som ville hjälpa till. I dag är Knytgubbarna tretton till antalet. Den här knythjälpen betyder också att vi kan åka skridskor varje vecka, säger förskolläraren Mari Andersson. Utöver att underlätta skolans verksamhet så lär gubbarna också asylsökande barn att åka skridskor. Hjälmar och skridskor som skänkts av byborna finns tillgängligt i hallen att låna. Närheten till utrustningen, som finns i direkt anslutning till avbytarbåsen gör att alla som vill åka får hjälp genom hela ledet, från att prova ut och anpassa utrustning till stöttning och undervisning i själva åkningen. Pliggen hoppas på att det i förlängningen ska leda till fler hockeyspelare i Fellingsbro. Det ligger mig varmt om hjärtat att de får lära sig åka skridskor, säger Pliggen. Knytgubbarna är ett exempel på en idé och samverkan som är möjlig att göra med tillgång till utrustning som grundsten. Deras frivilliginsatser ger mervärden för skolan, integrationen, föreningslivet, lärandet och såväl de själva som individer, likväl som de individer som de hjälper.

8 Drygt ett år efter initierad satsning har Örebro läns kommuner kommit olika långt i etablerandet av Fritidsbanker. I Nora, Askersund och Örebro kommun har processer på allvar tagit fart och i de två förstnämnda har utlåningsverksamhet öppnat under vintern -16. Därefter finns även en del kommuner där dialog eller utredningar pågår men som ännu ej hunnit bli konkreta i sitt förarbete. Kommuner där intresset för en utlåningsverksamhet av begagnad sport- och fritidsutrustning varit lägre beror ofta på den berörda kommunens möjligheter att prioritera frågan. Förhoppningen är dock att ju större och fler de goda exemplen blir, desto lättare kommer det att vara för samtliga kommuner att se nyttan av en Fritidsbank i just sin kommun. De orter där utlåningsverksamheten på allvar tagit fart och utvecklats till att bli mer än bara ett förråd med sport- och fritidsprylar är de som prioriterat att anställa en projektledare eller platsansvarig. Om en Fritidsbank ska ha möjlighet att uppnå sin fulla potential och spela en viktig samhällelig roll behövs både personella och ekonomiska resurser. Det krävs lokal närvaro för att stödja och hjälpa alla parter att hitta rätt lokala förutsättningar för att få en livskraftig verksamhet som gör skillnad i samhället. Organisationen rekommenderas att bestå av flera olika intressenter för att på så sätt få bredare förankring och möjlighet att nå ut. Kommunen bör stå för trygghet och ramar, men inte nödvändigtvis som huvudman utan främst som möjliggörare. personer, organisationer och föreningar som kan tänkas ha intresse av att bygga upp en utlåningsverksamhet och ta det därifrån. De olika intressenterna kan till en början vara svåra att ringa in, men ambitionen bör vara att både förankra idén och involvera personer, organisationer och föreningar i själva skapandet av verksamheten. På så sätt får den relevans och betydelse för fler och en större förankring i lokalsamhället. Eftersom konceptet är relativt nytt i större utformning saknas gemensamma riktlinjer för vilka åldersgränser som gäller för utlån. I dagsläget är det upp till respektive Fritidsbank. Detta kan vara en svårighet då man ofta vill tillgodose låntagarens önskemål, men utan att skapa problem eller onödig fara för en ung låntagare. Inom Fritidsbankens nätverk finns stöd att söka i dessa frågor och det går att få ta del av erfarenheter och förhållningssätt till detta. Det går även att utarbeta policies för att exempelvis ett skyddspaket ska ingå om man som låntagare testar en idrott för första gången, såsom inlines, skridskor eller skidor. Till dags dato har de öppnade Fritidsbankerna tillsammans uppskattningsvis haft drygt utlån. Det är dock svårt att säga vem den typiske låntagaren är. Mycket beror på vad som finns att låna och vart utlåningsverksamheten geografiskt ligger placerad. När frågan ställts till några Fritidsbanker som haft verksamhet en tid är upplevelsen att det är en relativt jämn fördelning könsmässigt. Här planeras en djupare kartläggning och sammanställning av utlåningsstatistiken. En konstellation samarbetspartners eller en organisation fungerar på en plats behöver inte betyda att den går att kopiera och översätta till en annan. Vid etablerandet av en Fritidsbank behövs det byggas utifrån lokala förutsättningar och eftersökas

9 Fritidsbanken som modell Riksidrottsförbundet har under det senaste året beviljat idrottslyftsmedel till både Norrbottens och Örebro län för att genomföra regionala satsningar att utöka antalet utlåningscentran av sport- och fritidsutrustning i länet. Distrikten upplever att de skulle kunna arbeta ännu mer offensivt med detta och att det skulle finnas en styrka i att arbeta på ett likvärdigt sätt över hela landet. Av de olika modeller och tidigare satsningar som gjorts runtom i landet har Fritidsbanken varit det koncept som distrikten fastnat för. Distriktidrottschefer har därför uttryckt sitt stöd för att från Riksidrottsförbundets sida ta ett inledande ansvar att säkerställa utvecklandet av Fritidsbanker i hela landet. Anledningen till valet av Fritidsbankens koncept grundar sig i dess tydliga värdegrund som väl överensstämmer med de värden som idrottsrörelsen vill förmedla. Utlåningsverksamheten är till för alla och har fokus på både långsiktighet och hållbarhet. Resurspersoner i distrikten I satsningen på fler Fritidsbanker i landet har en nationell struktur för Fritidsbanken bildats. Distriktsidrottsförbunden har huvudansvaret för att tillgodose resurspersoner eller projektledare som ska fungera som stöd i etableringen av fler Fritidsbanker i landet. Utöver detta tillkommer en roll som nationell samordnare samt en varumärkes- och kommunikationsansvarig. Dessa två tjänster utbildar, stöttar och ger rätt verktyg till ovan nämnda resurspersoner för att samma budskap ska kommuniceras från norr till söder. Det är av yttersta vikt att alla lokala Fritidsbanker faller in under konceptets gemensamma värdegrund. RF stöttar Fritidsbanken Riksidrottsförbundet och distrikten vill stötta skapandet och etablerandet av fler Fritidsbanker för att gynna idrottsrörelsens arbete att rekrytera nya idrottsutövare, vara integrationsfrämjande, stimulera ökat spontanidrottande och minska kostnaderna för idrottsutövare. Det finns ingen ambition att införliva Fritidsbanken med Riksidrottsförbundet i nuvarande skede. Däremot finns ett stort värde för svensk idrott med den verksamhet som bedrivs och RF:s ambition är därför att vara en stöttande part för att kunna etablera fler Fritidsbanker i landet stärka kopplingen till det lokala föreningslivet.

10

11 Askersund Fritidsbanken drivs i Arbetsmarknadsenhetens (AME) lokaler på Smidesvägen av befintlig personal. Samverka med Återbruket Bumerangen för insamling av prylar. Beviljats 60 tkr i stöd från Kultur- och tekniknämnden för underhåll och serviceutrustning. Hallsberg Dialog med Childrens Upptäckarhuset, som är en ekonomisk förening bestående av Stiftelsen Activa, Hallsbergs kommun och Röda Korset. Vänder sig i första hand till barn 3-10 år. Finns ambition att samverka kring etablerandet av en Fritidsbank så småningom. Hällefors Kontakt och möte med kommunens Kultur- och fritidsförvaltning och utvecklingsstrateg. Eventuell samverkan med second handbutiken Companiet, men inga konkreta planer på Fritidsbank ännu. Kumla Kultur- och fritidsförvaltningen utreder förutsättningarna för en Fritidsbank i kommunen. Återrapportering kommer att ske till Kultur- och fritidsnämnden. Möten har hållits med bland annat Kumlabostäder, Svenska kyrkan och kommunens flyktingsamordnare. Lindesberg Kommunens arbetsmarknadsenhet och fritidskonsulent har fått i uppgift att utreda förutsättningarna för Fritidsbank i Lindesberg. Laxå Möten och information för Kulturoch fritidschef, och representant för arbetsmarknadsenheten samt lokala Röda Korset-föreningen. Ljusnarsberg Informationsmöte med representanter från ABF, Projekt Norrsken, Arbetsmarknad och Integration. Finns tankar om att eventuellt göra Fritidsbanken som en form av filial till det sociala kooperativ som planeras i Ljusnarsberg. Lekeberg Information på kultur- och fritidsforum i början av En första träff har hållits med utvalda föreningar i kommunen, tillsammans med arbetsmarknadsenhetens chef och kommunens kultur- och fritidschef. Nytt möte planerat till början av Lokalfrågan utreds av kulturoch fritidschefen. Nora Tillväxt- och utveckling står som huvudman i avtalet med Fritidsbanken. Verksamheten drivs genom bemanning från AME som också fungerar som handledningsstöd till personer som arbetsprövar. Örebro Arbetsgrupp bestående av Folkets hus Vivalla, Västerporten fastigheter, Röda korset, Örebro föreningsråd och Örebro kommun utreder förutsättningarna för att starta upp Fritidsbanken i Vivalla till att börja med. Idén ska skrivas fram som en social investering Karlskoga Fritidsbanken i Karlskoga ligger på Skogsrundan 32C och är ett samarbete mellan Möckelnföreningarna, Karlskogahem, Karlskoga kommun, Karlskoga energi och miljö och Svenska kyrkan. En platsansvarig finns anställd och finansieras av Svenska kyrkan.

12 Örebro läns Idrottsförbund December 2016