Energikartläggning för energiledningssystem

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2005:109 CIV Energikartläggning för energiledningssystem Holmen Paper, Hallsta JONAS PETTERSSON CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET Luleå tekniska universitet Institutionen för Tillämpad fysik Maskin- och materialteknik Avdelningen för Energiteknik 2005:109 CIV ISSN: ISRN: LTU - EX / SE

2 Förord I civilingenjörsutbildningen i Maskinteknik vid Luleå tekniska universitet ingår ett examensarbete om 20 poäng. Arbetet skall ligga inom det område studenten avser ha som inriktning på sin examen. Detta examensarbete är utfört inom instutionen för Tillämpad fysik, maskin- och materialteknik, avdelningen energiteknik på uppdrag av Holmen Paper, Hallsta. Arbetet är i första hand fokuserat på en energikartläggning av Holmen Papers pappersbruk i Hallstavik, men även en del rutiner har tagits fram för ett energiledningssystem. Dessa rutiner samt energikartläggningen skall ligga till grund för det energiledningssystem som ska implementeras i dagens befintliga kvalitets- och miljöledningssystem. Arbetet har utförts på Holmen Papers pappersbruk i Hallstavik under perioden 9 augusti 2004 till månadsskiftet januari-februari Under arbetets gång har jag kommit i kontakt med många olika människor på bruket och dess avdelningar. Jag har fått ett bra bemötande trots att alla inte sett fördelarna med införandet av det system jag jobbat med. Den projektgrupp som arbetat med energiledningssystemet har fungerat som ett mycket bra stöd och det har varit bra att ha en sådan grupp att bolla idéer med. Jag vill därför tacka de personer som ingått i gruppen: Jonas Svensson, Lars Hägg, Per Sjögren, Sammy Öhrling, Lennart Karlsson och framför allt min handledare och tillika projektledare för gruppen, Krister Nygård. Jag vill även passa på att tacka alla övriga anställda på Holmen Paper, Hallsta som jag kommit i kontakt med i samband med projektet eller på annat sätt. Examensarbetet har varit ett bra sätt att få värdefulla erfarenheter av industrin och jag är därför mycket tacksam att jag fått möjligheten att utföra mitt examensarbete hos Holmen Paper, Hallsta. Lye, Gotland Jonas Pettersson

3 Abstract The purpose of this thesis have been to survey the energy use at Holmen Paper, Hallsta and to put together documents on how to work with energy issues at the mill as a first step towards applying an energy management system. The aim with an energy management system like this is to obtain knowledge about how the energy is used in the process. To locate the main energy consumers, to investigate the possibilities of using more bio fuel instead of oil, and to obtain knowledge about the possibilities of more effective energy systems between different processes in the factory or between the factory and the surrounding environment. The documentation of the energy management system has been created with guidance from the Swedish standard SS Furthermore has the aim of the document creating process been that as much as possible of the energy management system would be included in the already existing systems for quality and environmental. Therefore only a few new documents have been created with unique parts for the energy management system and all other changes have been made as changes in existing documents. Holmen Paper, Hallsta has four paper machines producing paper from mechanicle-produced pulp from a TMP-factory, a stone ground process, and a process for recycling paper. The paper production is separated into four separate production lines each containing one paper machine and the pulp process producing pulp for the machine. TMP (thermo mechanical pulp) is by far the largest supplier of pulp to the papermaking process. The TMP-process is a heavy consumer of electricity energy and in return it will bring a big quantity of steam energy back to use in the drying process at the paper machine. There is also energy extracted from the waste water coming from the TMP-process and it is used to heat up hot water, to help keeping up the system temperature of some of the paper machines and to preheat the wood before entering the debarking process. The bark from debarking process and bio fuel from the waste water refining is burned in furnaces together with purchased bio fuel and oil to supply the steam needed in the process that is not supplied from the TMP-process. There is also an electrical boiler for supplying of steam. The hot water needed in the process is supplied by extracting energy from the waste gases going out of the furnaces and by a heat exchanger that uses steam. The steam supply is generated at four different pressure levels, 100 bar (high pressure), 20 bar (medium pressure), 10 bar and 2,5 bar (low pressure). The steam from the TMP-process is supplied at 2,5

4 bar. In the steam system there is also two steam turbines producing electricity by reducing the pressure of the steam. The paper machines use mostly 2,5 bar steam and the largest consumer is the drying process. Some steam is also used for preheating water to remain the system temperature at a steady level and also for heating incoming air for the drying process and for ventilation. Steam of higher pressure is mainly used for heating the calender and for preparing starch. The consumption of electricity at Holmen Paper, Hallsta is relatively large due to the mechanical pulp processes. Refiners and the stone ground process uses over 60% of all electricity at the mill. This electricity is by the mill called raw material and is directly affecting the quality of the pulp. Therefore has focus been moved to the electricity not being directly affecting the quality. This electricity is used mainly for driving machinery 22% and pumping different media 14%. Energy aspects have been identified during this survey mainly by getting detailed information about the energy usage at the mill and by interviews with personal connected to each of the interesting processes. A deeper analyze is to be made for the energy aspects that have been assessed as interesting.

5 Sammanfattning Syftet med examensarbetet har varit att genom kartläggning av energianvändningen vid Holmen Paper, Hallsta och framtagning av rutiner lägga grunden till ett energiledningssystem vid bruket. Målet med ett energiledningssystem är att säkerställa företagets ständiga utveckling och effektivisering av energianvändningen. Viktig kunskap som systemet skall säkerställa är bland annat hur man kan förbättra sin andel förnybar energi i processen, var i processen de stora energiförbrukningarna finns, samt hur energiutbytet mellan olika processer i företaget, och utbytet med omgivande samhälle kan förbättras. Energiledningssystemets rutiner har byggts upp med ledning av svensk standard SS Utgångspunkten har vidare varit att till så stor del som möjligt bygga in energiledningssystemet i de redan befintliga systemen för kvalitet och miljö. Därför har endast ett fåtal nya rutiner skapats innehållande specifika delar för energiledningssystemet medan i övrigt har ändringar och tillägg gjorts i befintliga rutiner. Papperstillverkningen vid Holmen Paper, Hallsta sker genom produktion på fyra pappersmaskiner som förses med massa från en TMP-fabrik med tre linjer, ett sliperi och en anläggning för återvinning av returpapper. Papperstillverkningen är uppdelad på fyra produktionslinjer där varje pappersmaskin och den massatillverkning som tillhör bildar en linje. Brukets största andel av massatillverkning sker genom TMPprocess (termomekanisk massa). Denna process konsumerar en stor mängd el, men ger också stora mängder ånga i retur som kan användas till pappersmaskinerna i torkningsprocessen. Överskottsenergi från avloppsvatten vid TMP-fabriken används också för att värma bakvattensystem på pappersmaskinerna, vid upptining av inkommande ved under kalla perioder samt vid värmning av varmvatten. Ångcentralen (ÅKC) är brukets panncentral och bidrar med den ånga som behövs utöver det som genereras i TMP-fabriken. Ångtillverkningen sker med ångcentralens 5 olika pannor som eldas med bark från vedhanteringen, inköpt flis, samt slam från avloppsreningen. Det finns även en elpanna som kan generera ånga vid behov. Varmvatten framställs vid ångcentralen genom att utnyttja rökgasernas temperatur från pannorna samt genom ångvärmeväxlare. Ångnätet består av fyra olika trycknivåer, 100 bar (högtryck), 20 bar (mellantryck), 10 bar, samt 2,5 bar (lågtryck). Ångan från TMPfabriken håller trycket 2,5 bar, vilket också är den ånga som används i störst utsträckning. I ångnätet finns även två ångturbiner som genererar el samtidigt som de reducerar trycket på ångan.

6 Pappersmaskinerna använder till största delen ånga av 2,5 bars tryck. Detta för att torka pappret i torkpartiet. Även en del ånga används för värmning av vatten för att hålla systemtemperaturen stabil samt värmning av inkommande luft till ventilation och tork. Ånga av högre tryck används främst vid uppvärmning av kalander men också vid beredning av stärkelse. Elförbrukningen vid Holmen Paper, Hallsta är relativt stor. Detta för att massaframställningen sker på mekanisk väg. Raffinörer och slipar står för över 60% av den totala elförbrukningen. Denna el är direkt kvalitetspåverkande och därför kan den inte effektiviseras på samma sätt som övrig el. Fokus har därmed lagts på övrig elförbrukning som domineras av maskindrifter 22% och pumpning av olika media 14% och det är pumpningen som varit föremål för djupare kartläggning. Energiaspekter har identifierats genom kartläggning av de energiflöden som finns på bruket och genom intervjuer och samtal med processkunnig personal inom de berörda processavsnitten. Vid uppbyggnaden av energiaspektregistret har en relativt hög nivå satts på vad som kan betraktas som en energiaspekt. Detta för att antalet energiaspekter inte ska bli alltför stort och det ska bli svårt att arbeta med systemet. De aspekter som identifierats på en lägre nivå än den som lagts i energiaspektregistret har lagts in som förbättringspotentialer under respektive energiaspekt. Energiaspekterna har bedömts i ett första steg enligt framtagen bedömningsmodell och de 37 aspekter som bedömts som intressanta ska nu genomgå en djupare analys.

7 Innehållsförteckning Bilageförteckning Inledning Bakgrund Mål Allmänt om bruket Kort om massa- och papperstillverkning TMP Slipmassa Returpappersmassa Papperstillverkning Metod Kartläggning av ångsystem Beräkningar Kartläggning av el Beräkning av effektbehov för uppmätta pumpmotorer Beräkningar vid varvtalsreglering av pumpmotorer Kartläggning av avlopp Kartläggning av varmvatten Identifiering av energiaspekter Energiledningssystem PFE Programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri Energikartläggning Beskrivning av anläggning Organisation Månadsrapporter Historik energiförbrukning Redovisning av tillförd energi Beskrivning av energisystemet på Hallsta pappersbruk Kartläggning av ånga Ångförbrukning PM Ångförbrukning vid PM Ångförbrukning vid PM Ångförbrukning vid PM Ånghantering vid TMP-fabriken Ångproduktion vid ÅKC Övrig ångförbrukning Flödesmätare Kartläggning av el Frekvensstyrning av elmotorer Motorer till vacuumpumpar PM Energieffektivare elmotorer... 42

8 5.9. Kartläggning av varmvatten Kartläggning av avlopp Verkningsgrad på pappersmaskiner Identifiering av energiaspekter Bedömningsmodell Energiaspekter Betydande energiaspekter Förslag till energipolicy Förslag till energimål Rutiner för energiledningssystemet Nya delar till manualerna Redigering av befintliga delar i manualerna Diskussion Kartläggning av ånga Kartläggning av el Pumpmotorer Energiaspektregister Källförteckning Tryckta källor Källor på Internet Muntliga källor... 53

9 Bilageförteckning Bilaga I. Energiledningssystem Kravspecifikation SS Bilaga II. Organisationsstruktur Holmen Paper, Hallsta. Bilaga III. Sammanställning ånga. Bilaga IV. Sammanställning el. Bilaga V. Fördelning av installerad eleffekt. Bilaga VI. Sammanställning av uppmätta elmotorer. Bilaga VII. Sammanställning vatten. Bilaga VIII. Sammanställning avlopp. Bilaga IX. Energiaspektregister med bedömning. Bilaga X. Ej kartlagda energiaspekter. Bilaga XI. Förslag till energipolicy. Bilaga XII. Nya rutiner till energiledningssystemet.

10 1. Inledning 1.1. Bakgrund Koncernledningen för Holmen AB beslöt i januari 2004 att energiledningssystem skall införas vid alla svenska pappers- och kartongbruk som ingår i koncernen senast årsskiftet 2005/2006. För de utländska bruken i koncernen gäller senast årsskiftet 2006/2007. Som ett led i detta beslut har platsledningen vid Holmen Paper, Hallsta beslutat att utföra förarbetet till energiledningssystemet, dvs kartläggning, analys och framtagning av rutiner, som ett projekt. En del av detta projekt har varit detta examensarbete. Energiledningssystemets syfte är att genom kartläggning och löpande uppföljning av energianvändningen inom bruket få en bättre kontroll över energianvändningen och på sikt kunna utföra energieffektiviserande åtgärder enligt de mål som uppsatts Mål Målet med examensarbetet var att som en del av ett projekt kring införandet av ett energiledningssystem genomföra en kartläggning och analys av pappersbrukets energianvändning, samt att ta fram grunderna för ett certifierbart energiledningssystem vid Holmen Paper, Hallsta Allmänt om bruket Holmen Paper, Hallsta ligger i Hallstavik, längst in i Edeboviken i Roslagen. Pappersbruket startade 1915 med två pappersmaskiner. Pappersbruket har alltid varit specialiserat på att producera tidningspapper av mekanisk massa (TMP- och Slipmassa). Från slutet av 1950 till 1974 expanderade bruket kraftigt och då byggdes fyra nya pappersmaskiner. Från början av 80-talet har brukets produktsortiment gått från bulkprodukter till ett bredare sortiment av specialprodukter, till största delen Journalpapper. Att bruket hamnade där det gjorde, mitt i Roslagens famn, berodde främst på det strategiska läget. Närheten till Stockholm, en stor marknad för tidningspapper, och tillgången till energin från kraftverket i Älvkarleby var avgörande faktorer när Holmen beslutade att placera bruket här

11 Bruket använder sig idag av tre TMP-linjer, ett sliperi samt en returpappersanläggning för att förse de fyra pappersmaskinerna med massa. Pappersmaskinerna producerar papper enligt tabell Maskinfakta Pappersmaskin Maskintrim Kapacitet/år Papperskvalitéer PM 2 5,20 m ton MF Journal, Bokpapper PM 3 6,60 m ton SC-papper PM 11 8,60 m ton MF Journal PM 12 8,50 m ton Tidningspapper ton Tabell Data för de fyra pappersmaskinerna vid Hallsta pappersbruk Kort om massa- och papperstillverkning TMP Termomekanisk pappersmassa (TMP = Thermo mechanical pulp) framställs genom att den flisade veden bearbetas i raffinörer mellan roterande malskivor. Detta betyder att inga kemiska tillsatser behöver göras för att framställa massan. Tillvägagångssättet är som följer. Den flisade veden kommer in till TMP-fabriken från flissilos och värms upp av restånga från TMP-processen. Efter förvärmningen matas flisen in i raffinörssteg ett. Flisen matas in i centrum av raffinören och forceras genom malsegmenten mot periferin av centrifugalkrafter. När flisen, som nu börjat utgöras av frigjorda fibrer, passerat det första raffinörsteget går det vidare genom raffinörssteg två. Efter det andra raffinörssteget passerar den nu nästan färdiga massan genom ett sileri för att avskilja sammanhängande fiberknippen (spet) från den färdiga massan. Rejektet (spet) sorteras ut och går vidare till en rejektraffinörer där de bearbetas i ett tredje steg innan en ytterligare silning före lagring i massatorn Slipmassa Slipmassa är också en typ av mekanisk massa vilket betyder att fibrerna i veden frigörs genom mekanisk bearbetning och inga kemikalier behöver således tillsättas under processen. Massan framställs genom att stockar pressas mot en roterande slipsten varpå fibrerna frigörs. Processen ser ut som följer. I vedlinjen barkas och kapas veden till lagom längder (cirka en meter). Stockarna matas sedan in i slipstolarna. Där pressas stockarna mot den roterande slipstenen som vattenbegjuts för att inte temperaturen ska bli för hög samt för att hålla slipstenens mönster fritt från fibrer mm. När stockarna slipas mot slipstenarna frigörs fibrerna i veden och ut från sliperit kommer således en nästan färdig massa. Efter sliperiet måste dock massan silas för att avskilja fiberknippen (spet). Dessa fiberknipen behandlas vidare i en rejektraffinör för att åter silas innan lagring i massatorn

12 Returpappersmassa Massatillverkning av returpapper sker genom att det inkommande returpappret finfördelas i stora upplösare. Efter upplösningen tvättas massan fri från plast mm. innan den lagras i svälltankar. I svälltankarna sker en grovrening innan massan förs vidare till avsvärtning i flotationsceller. Avsvärtningen är till för att avlägsna trycksvärtan från fibrerna för att öka ljusheten på massan. Därefter går massan igenom ett antal steg där den silas, tvättas, avvattnas och bleks för att uppnå den önskade kvaliteten Papperstillverkning Massan pumpas till inloppslådan varifrån den sprids ut över viraduken för att forma själva pappret. Den första avvattningen sker genom att viraduken, som är en finmaskig väv, släpper igenom vattnet och håller kvar fibrerna. Vissa maskiner har en så kallad dubbelvira där massan sprutas in mellan två viradukar och på så sätt pressas vattnet ut ur massan. Efter den första avvattningen i virapartiet passerar pappersbanan ett pressparti där ytterligare vatten pressas ut ur massan genom att föra pappersbanan mellan roterande valsar. Vissa pressparti har så kallade skopressar. Skopressar har en vals som roterar i en sko vilket medför att pappersbanan uppehåller sig längre tid under tryck i pressen och avvattnas således effektivare. Denna sko är utformad med en skålning som motsvarar valsens utformning och på detta sätt får man pressning under en längre tidsperiod vilket ger högre avvattning (se figur ). Figur Princip för en skopress. (Theliander, H. Introduktion till massa och pappersframställning) Efter presspartiet håller pappret en torrhalt på cirka 50%. För att torka pappret till önskad torrhalt måste ytterligare energi tillsättas. Detta görs i torkpartiet. Här passerar pappret över torkvalsar som värms upp av ånga samtidigt som varmluft cirkulerar genom torkpartiet och transporterar bort det förångade vattnet som lämnat pappret. Efter torkpartiet håller pappret en fukthalt på cirka 8 10%. Pappret rullas upp på stora tambourer och transporteras vidare till rullningsmaskiner där varje tambour rullas av och delas upp till de storlekar på pappersrullar som kunderna efterfrågar

13 2. Metod För att beskriva hur anläggningen är uppbyggd och hur de större energiflödena går mellan processavsnitt har flödesscheman tillsammans med WinMOPS studerats och sammanställts till övergripande blockscheman som beskriver processernas energianvändning. WinMOPS är det fabriksövertäckande datasystem som bruket använder sig av för analys av data, och som innehåller det mesta av den driftdata som är av intresse för en kartläggning som den här. Även motorlistor har använts för att dela upp elenergin till motordrifter i olika användningsområden. Energimyndighetens handbok för energikartläggning beskriver hur en kartläggning och analys av anläggningens energianvändning kan gå till. Figur 2-1. Huvudmoment vid kartläggning och analys av energianvändning. (Energimyndighetens handbok för energikartläggning) Eftersom energimyndighetens handbok utkom först i slutet av detta examensarbete har den inte kunnat användas som stöd vid kartläggningen i någon större utsträckning, men tillvägagångssättet för

14 kartläggningen i examensarbetet är i stort sett det samma som det tillvägagångssätt energimyndigheten rekommenderar vid en kartläggning. Den stora skillnaden är att kartläggningen vid Hallsta pappersbruk har koncentrerat sig på kartläggning av nuvarande energianvändning. Vidare har kartläggningen genomförts fram till att undersöka om det finns potential för effektiviseringar. För att gå vidare med att fastställa storlek på effektiviseringarna, ekonomiska bedömningar och vilka tekniska lösningar som kan vara aktuella och vilka kostnader de medför måste en vidare kartläggning utföras av energiaspekterna. Eftersom det i de allra flesta fall rör sig om stora ekonomiska investeringar bör fortsatta undersökningar bedrivas som separata projekt med personal från berörda avdelningar involverade. När beskrivningen av anläggningens energiflöden är genomförd ner till en nivå som känns rimlig, i detta fall beskrivning av de större energiflödena på respektive processavsnitt, har ett antal energiaspekter identifierats. För att få en ett bra underlag till vilka förbättringspotentialer som finns för de aspekter som identifierats har personal på respektive processavsnitt intervjuats, främst processingenjörer och mästare. Detta har lett fram till ett antal förbättringspotentialer som kan vara intressanta att arbeta vidare med. En bedömning av vilka energiaspekter som kan vara av intresse för en djupare analys har gjorts. Vid denna bedömning är det viktigt att man tar hänsyn till andra processavsnitt som kan påverkas vid en effektivisering av en energiaspekt. Detta för att inte göra effektiviseringar inom ett processavsnitt som leder till mindre effektiv energianvändning på ett annat processavsnitt och kanske till och med mindre effektivt energiutnyttjande för hela anläggningen. Energikrävande processavsnitt har definierats som ett processavsnitt där energiflöden är omfattande, antingen av förbrukande art eller av omvandlande art. Energiformer som fokuserats på i detta examensarbete är el och värme, i form av ånga, men eftersom det mesta av energiflödena är tätt sammanlänkade så krävs en övergripande inblick även i övriga energiflöden för att få en helhetsöverblick. Därför har till exempel kondensatet från de ångkonsumerande processavsnitten på ett naturligt sätt länkats samman med kartläggningen av ånga och kommer till viss del också att redovisas i denna rapport Kartläggning av ångsystem Eftersom en stor del av energianvändningen på bruket regelbundet följs upp har utgångspunkten för kartläggningen av ångan varit att göra en genomgång av det material som finns. Här är det främst fråga om rapporter som sammanställs varje månad

15 Rapporterna beskriver dock inte ångflödena på en mer detaljerad nivå än total förbrukning på respektive processavsnitt. Därför har, med hjälp av WinMOPS, en kartläggning av de största flödena vid respektive processavsnitt sammanställts, för att få en mera detaljerad nivå på kartläggningen. Vidare har genomgång gjorts med personal på respektive processavsnitt för att identifiera de energiflöden som är av intresse för denna kartläggning. Ett problem som dyker upp, speciellt vid de äldre avsnitten på bruket, är att det inte finns mätning på så många flöden. Energimyndighetens handbok för kartläggning av energiflöden gör gällande att vid en första kartläggning, som detta, är skall fokus läggas på de flöden det redan finns mätning på. Detta ger inte en fullständig bild av hur förbrukningen ser ut på bruket, men en mer detaljerad information än tidigare erhålles och ett nästa steg i energiarbetet bör vara att installera flödesmätare på de flöden som saknar detta idag. Det är dock inte nödvändigt eller ekonomiskt motiverat att installera flödesmätare på alla flöden vid bruket. Man måste göra en utvärdering av vilka flöden som är intressanta att vidare kartlägga och bevaka. Tillvägagångssättet vid kartläggningen har varit att ställa upp en energibalans för tillverkning och förbrukning av ångan och därigenom hitta de stora förbrukarna och även de delar som behöver ytterligare kartläggas till exempel genom installation av fler flödesmätare. Eftersom ångflöden i WinMOPS oftast anges som massflöden och rapporter på ångförbrukning anges i energiflöden måste en omräkning göras för att kunna jämföra och ställa upp en balans. All energi som finns i ångan då den levereras till respektive processavsnitt utnyttjas inte utan en del följer med kondensatet ut ur processen. För att kunna beräkna hur mycket energi som används i processen måste man således känna till även hur mycket som följer med kondensatet ut ur processen. Eftersom inte allt kondensat går tillbaka till ÅKC efter att ha utnyttjats i processen måste man även ta hänsyn till var kondensatet tar vägen. Då en del av kondensatet används till spritsar och dylikt är det i vissa fall svårt att avgöra hur mycket av kondensatet från en delprocess som återgår till ÅKC och hur stor del som hamnar i processvattnet och så småningom i avloppshanteringen. Det blir därför fråga om en generaliserad fördelning. De processer som inte levererar kondensatet tillbaka till Ångkraftcentralen beräknas genom att använda energiflödet till avloppsreningen medan för de processer som levererar kondensatet tillbaka till Ångkraftcentralen fördelas det kondensatflöde som återgår proportionellt mot storleken på ångflödet Beräkningar För beräkningar av de olika energiflödena har följande samband använts. Vid beräkningar av ångflöde används

16 .. Q = h m (3.1-1).. där Q är energiflödet, m är massflödet och h är entalpin för det tryck och den temperatur som gäller för respektive flöde med referenspunkten vid 0 C. Vid beräkningarna av energiflödet i vattnet används Q. = m. c p T (2.1-2). där m är massflödet, cp är den specifika värmekapaciteten och T är temperaturen på flödet med referenstemperatur vid 0 C. I de fall då flödet är angivet som volymflöde har konvertering skett genom följande samband.. m = ρ V (2.1-3). där ρ är densiteten och V volymflödet. Entalpier och specifika värmekapaciteter har hämtats från tabellerade värden i Fundamentals of heat and masstransfer samt Data och diagram Energi- och kemitekniska tabeller Kartläggning av el Hallsta pappersbruk använder stora mängder elenergi och speciellt till raffinörerna i TMP-fabriken. Därför finns det redan idag en uppföljning månadsvis i rapporter över elförbrukningen. Det första steget i kartläggnigen av el har därför blivit att gå igenom det material som finns för att identifiera processavsnitt med stor förbrukning. Rapportnivån ligger på processavsnittsnivå och vill man kartlägga djupare än det så finns endast ett fåtal stora förbrukare uppmätta. Det är främst raffinörerna vid TMP-fabriken, men även raffinören vid returpappersfabriken, sliperiets åtta slipar och raffinörer vid PM 3. El som används vid framställning av massa genom raffinering och slipning kallas på bruket ofta för råvara. Denna el, som så direkt påverkar kvaliteten på produkten kan man givetvis inte effektivisera på samma sätt som till exempel pumpar och fläktar. Därför har elen delats upp i två olika typer, kvalitetspåverkande el och övrig el. Den övriga elen finns inte kartlagd på nivå under processavsnitt. För att få en överblick över hur elen används har motorlistor studerats och summerats i olika grupper beroende på vad den enskilda motorn driver för utrustning. På detta sätt får man en bra uppfattning om hur elen används och det är i detta skede av kartläggningen en lagom nivå

17 att lägga sig på. Man måste dock vara medveten om at det finns annan utrustning som inte drivs av elmotorer, till exempel belysning, men det rör sig i detta fall om ganska liten förbrukning i jämförelse med alla motorer. Eftersom den kvalitetspåverkande elen är av sådan betydelse för kvaliteten på massa och i slutändan pappret, kan man egentligen endast göra effektiviseringar i samband med större processutvecklingar varför man i första läget bör koncentrera sig på den övriga elen. En stor del av denna el används till pumpning av olika media och därför har en mer detaljerad studie av vilka förbättringar som kan göras på detta område gjorts. Då det finns en så stor mängd av pumpmotorer på bruket har det varit nödvändigt att göra ett urval bland dessa och efter diskussion med elkunnig personal på bruket har det bestämts att titta närmare på pumpmotorer i storleksordningen kw. Urvalet baseras på konstaterandet att motorer i större effektklasser har sedan tidigare varit mer uppmärksammade och har därför effektiviserats i den utsträckning som är ekonomiskt motiverat. När det gäller motorer i de mindre effektklasserna finns det en hel del att titta på, men eftersom antalet motorer är så stort och effekten för varje motor så liten har de valts bort i denna första omgång. Studien har vidare begränsats till att i första hand behandla hur effektiviseringspotentialen ser ut om frekvensstyrning skulle installeras på pumpar som idag styrs genom strypning av flödet. Detta har gjorts genom att ett antal exempel på effektiviseringspotentialer har beräknats Beräkning av effektbehov för uppmätta pumpmotorer För att beräkna hur stor effekt pumpmotorerna drar i nuläget har ekvationen för effekt i trefas-utrustning använts P = U I 3 cos ρ ( ) där U och I är spänning respektive ström, P är effekten, 3 en faktor som används för att räkna fram effektivvärdet på effekten vid trefas och cos ρ är effektfaktorn för det specifika driftfallet. Eftersom effektfaktorn för driftfallen är okänd görs en förenkling genom att anta den konstant för motorns alla driftfall. Detta är givetvis inte korrekt för alla driftfall, men effektfaktorn varierar relativt lite inom ett brett effektintervall så förenklingen ger ändå en bra uppfattning om hur effekten förändras. Därefter används motorns märkeffekt och märkström för att ta fram ett förhållande mellan märkeffekt och effekt i det aktuella fallet enligt följande:

18 P = U I 3 cos ρ ( ) 0 0 beskriver motorns effekt vid mättillfället. P U I 3 cos ρ ( ) märk = märk beskriver motorns märkeffekt. Eftersom effektfaktorn, som nämnts tidigare är okänd löser vi ut den ur båda ekvationerna och enligt antagandet ovan sätter dem lika för de två fallen. Genom att eliminera denna variabel samt genom att spänning är lika i de båda fallen får vi ett enkelt förhållande mellan effekterna som är direkt beroende av strömmen P I 0 = ( ) I 0 Pmärk märk Beräkningar vid varvtalsreglering av pumpmotorer Efter kartläggning och uppmätning av pumpmotorerna har ett antal valts ut för en djupare analys. För att beräkna hur mycket ett lägre varvtal på motorerna skulle påverka effektbehovet används ekvationen för pumpens effektbehov P pump. ϕ g H V = ( ) η där ϕ är mediets densitet, g är tyngdaccelerationen, H är. pumpens uppfodringshöjd, V är volymflödet genom pumpen och η pumpens totalverkningsgrad. Vidare har affinitetslagarna använts för att ta fram effektens beroende av varvtalet n. V 2 n2. = ( ) n1 1 V H H 2 1 n = n ( ) Eftersom även frekvensomriktaren och motorn kommer att ge förluster och därmed påverka effektförbrukningen ansätts ett samband mellan pumpens effektbehov och det totala effektbehovet

19 P pump = η η P ( ) motor frekvens total Vidare sätts samband mellan pumpens effektbehov och dess uppfodringshöjd samt volymflöde upp för de båda fallen, dvs för de nominella värdena och för fallet med varvtalsstyrning, enligt följande P no min ell ϕ g H no min ell no min ell = ( ) η no min ell V P var vtal ϕ g H var vtal var vtal = ( ) η var vtal V Densiteten ϕ antas vara lika i de båda fallen då det rör sig om relativt små skillnader mellan de båda flödena. Om de variabler som antas lika i de båda fallen löses ut kan ekvationerna sättas samman och då erhålls, tillsammans med ekvation ( ), följande resultat P total = P no min ellk H H var vtal no min ell. V. V var vtal no min ell η var vtal η η no min ell motor η frekvens ( ) För att förenkla beräkningarna sätts de fyra verkningsgraderna samman och värdet ansätts till 0,8. Detta värde ansätts utifrån följande resonemang. Figur Totalverkningsgrad för normala pumpar som funktion av varvtalet. (Henriksson, H. Pumpboken) En pumps verkningsgrad varierar enligt figur inom området mellan 0,65 och upp till 0,80 beroende på varvtal och volymflöde. Verkningsgraden för fallet med varvtalsstyrning ansätts

20 värdet 0,73 (medelvärdet av de två verkningsgraderna ovan) då pumpens varvtal kommer variera över ett stort område och då även arbeta utanför pumpens effektivaste område. Vid framtagning av detta värde har ingen analys av under vilka tidsperioder pumpen arbetar vid olika driftsfall. Den nominella verkningsgraden antas vara 0,8 enligt figur Vidare anses en elmotor ha en verkningsgrad av cirka 0,93 (Elmotorers utnyttjande och effektivitet vid Hallsta Pappersbruk) och frekvensomriktaren antas ha en verkningsgrad av 0,95 enligt projektingenjörer på bruket. Dessa verkningsgrader sätt samman enligt följande η tot η = var vtal η η motor no min ell η frekvens 0,73 0,93 0,95 = 0,8 0,8 ( ) Vidare används de två affinitetslagarna från ekvation ( ) och ( ). De sätts samman med ekvation ( ) och ger uttrycket P total = P no min ell η tot. V. V var vtal no min ell 3 ( ) vilket är det slutliga uttrycket som använts för att beskriva effektbehovet i pumpen vid varvtalsreglering. Vid beräkning av hur stor energibesparing varvtalsstyrning skulle ge per månad har ett medelantal timmar per månad räknats ut genom t = = 730tim / mån ( ) 12 vilket insatt i följande ekvation ger energibesparing per månad i MWh: W ( ) t = P stryp P total ( ) 1000 där P stryp är den effekt pumpen kräver vid nuvarande drift med strypventil. För att bestämma storleken av den ekonomiska besparingen har ett medel av elpriset för perioden tagits fram. Vidare har en kostnadsberäkning för installation av frekvensomriktare, gjord av projektingenjör vid bruket använts för att uppskatta investeringskostnad. Beräkningen bygger på att

21 frekvensomriktaren kan installeras i befintligt ställverk och att befintlig motorkabel samt motor kan användas. Vid beräkning av hur lång återbetalningstid investeringar skulle få har en enkel pay-off-kalkyl använts som beräknar återbetalningstid utan att ta hänsyn till någon ränta. Totalkostnad Årsbesparing = återbetalningstid ( ) 2.3. Kartläggning av avlopp Rapportering av avloppsflöden sker regelbundet och sammanställs av processingenjör vid avloppsreningen. I den rapporteringen delges de volymflöden avloppsvatten som avloppsreningen får ta hand om från de olika processavsnitten på bruket. För att få en uppfattning av hur stora energiflöden det handlar om har temperaturmätningar gjorda av labbtekniker vid huvudlabbet på Hallsta använts. Vidare har trender studerats i WinMOPS. Vid kartläggning av avloppsflöden har temperaturreferens valts till aktuell vattentemperatur i Edeboviken. Detta har valts för att studera hur mycket energi som försvinner ut genom avloppet utan att behöva ta hänsyn till den energi som kommer in i bruket via friskvattenintaget. Referensnivån har alltså lagts så att inkommande vatten inte har något energiinnehåll. Detta delvis för att förenkla, men även för att fokusera på det verkligen intressanta, hur mycket energi som tillförs vattnet i fabriken och som transporteras ut genom avloppet Kartläggning av varmvatten Ingen rapportering sker idag på varmvattenförbrukning. En stor del av varmvattentillverkningen sker genom att utnyttja restvärme från bark- och avfallspannor samt från avloppsvatten från TMP-anläggningen. Kartläggningen av varmvattenflöden på bruket har i av saknad av rapporter gjorts genom sammanställning av värden ur WinMOPS. För att bestämma energiinnehåll i varmvattnet har ekvation använts och referenstemperatur har satts till aktuell temperatur i Edeboviken. Analysen av varmvattensituationen har baserats på en nyligen gjord utredning som startats för att komma tillrätta med de allt för stora avlopps-, varmvatten- och renvattenflöden på bruket. Projektet har resulterat i ett antal förbättringsmöjligheter som är intressant att arbeta vidare med

22 2.5. Identifiering av energiaspekter Energiaspekterna har identifierats löpande under kartläggningen genom intervjuer med processingenjörer för de olika processavsnitten. Själva kartläggningen har också gett en del energiaspekter, främst genom att stora energiförbrukare identifierats. För att strukturera upp de identifierade energiaspekterna har ett register tagits fram. Riktvärden för när uppdatering av detta energiaspektsregister skall utföras har också tagits fram. En rutin för bedömning av energiaspekter har formulerats, innehållande hur en kartläggning ska utföras, med vilket intervall kartläggning ska utföras, samt innehåll i en sådan kartläggning. Rutinen är baserad på redan befintlig rutin i miljöledningssystem för att underlätta vid gemensamt arbete med miljö- och energiaspekter, samt för att rutinen redan är provad och fungerar på bruket. Vidare har en bedömningsgrund tagits fram för vad som skall bedömas som en energiaspekt respektive betydande energiaspekt (se SS ). 3. Energiledningssystem En standard för energiledningssystem är uppbyggd för att säkerställa företagets ständiga utveckling och effektivisering av energianvändningen. Genom ökad kunskap om hur energianvändningen ser ut får man också större kännedom om var och hur man kan göra effektiviseringar. Viktig kunskap om energisystemet kan vara, hur man kan förbättra sin andel förnybar energi i processen, var i processen de stora energiförbrukningarna finns, samt hur energiutbytet mellan olika processer i företaget, och utbytet med omkringliggande samhälle kan förbättras. Kartläggningen och analysen av energiaspekter är tänkt att fungera som grund för att bygga upp denna kunskap och även som en grund från vilken företaget sätter upp sin energipolicy och sina energimål. Det är därför viktigt att en plan för hur ofta en sådan kartläggning skall genomföras, för att få kontroll över processernas energianvändning och identifiera aspekter där effektiviseringar och förbättringar kan göras

23 Figur 3-1. PDCA-modellen enligt energiledningsstandard SS Standarden för energiledningssystem gör det möjligt att arbeta efter den så kallade PDCA-metoden (Plan-Do-Check-Act). Modellen kan kort beskrivas enligt följande: Planera (Plan): Genomföra (Do): Fastställning av mål och processer som erfordras för att åstadkomma resultat som överensstämmer med kundkrav och organisationens policy. Införa processerna Följa upp (Check): Övervaka och mät processer och produkter med utgångspunkt från policy, mål och krav, och rapportera resultaten. Förbättra (Act): Vidta åtgärder för att ständigt förbättra processernas prestanda. Det finns olika nationella standarder för hur företag kan bygga upp energiledningssystem. Två av dessa är den svenska standarden SS och den danska standarden DK Båda standarderna är uppbyggda för att passa standarden ISO för miljöledning. Här i Sverige är det valfritt att använda den svenska eller den danska standarden enligt energimyndigheten. Vid Holmen Paper, Hallsta är det den svenska standarden som ska följas (SS , se bilaga I). Energiledningssystemet vid Holmen Paper, Hallsta skall resultera i en kartlagd energianvändning och i fortlöpande arbete för energieffektiviserande investeringar och åtgärder. För att underlätta både införande och kontinuerligt arbete med energiledningssystemet har utgångspunkten för arbetet med framtagning av grunder till systemet varit att använda så stor del som möjligt av det redan befintliga Kvalitets- och miljöledningssystem

24 Tanken med detta är att undvika ett nytt system som står utanför de övriga redan befintliga systemen och genererar extra arbete samt försvårar vid en eventuell framtida sammanslagning av dessa system. Utifrån detta har energiledningssystemet utvecklats för att bli en kompletterande del i Kvalitets- och miljöledningssystemet som följer standarderna SS-EN ISO 9001:2000 och SS-EN ISO 14001: PFE Programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri Enligt beslut i Sveriges riksdag skall en energiskatt för el påföras företag. (Lag 1994:1776 om skatt på energi med ändringar enligt lag 2003:810.) Detta som ett led i att anpassa energiskatterna till vad som gäller inom EU. Skatten infördes den 1 juli 2004 och är bestämd till 0,5 öre/kwh. En fullständig skattenedsättning är dock möjlig om företaget deltar i ett program med avseende att minska energianvändandet (Program för energieffektivisering i energiintensiv industri, se energimyndighetens hemsida). En del i detta program är att införa ett energiledningssystem. Ett företag som inför energiledningssystem enligt en standard kan också certifiera sig, d v s få ett certifikat som visar att företaget tillämpar energiledning enligt en viss standard. Företag som deltar i Program för energieffektivisering i energiintensiv industri, PFE, måste certifiera sig enligt ett standardiserat energiledningssystem. Projektet kring energiledningssystemet och därmed också detta examensarbete har inte haft som syfte att detaljstudera programmet för energieffektivisering varför det inte vidare kommer att behandlas i detta examensarbete. Det har dock tagits hänsyn till att Holmen Paper, Hallsta eventuellt skall delta i programmet och energiledningssystemet har därför anpassats efter vad som kan komma att krävas för deltagande. Eftersom detta program ännu är under uppstart är det svårt att säga hur det slutligen kommer att se ut, men Holmen Paper, Hallsta har beslutat att oavsett om bruket kommer att delta i programmet eller ej så skall energiledningssystemet vara certifierbart i likhet med redan befintliga kvalitets- och miljöledningssystem

25 5. Energikartläggning 5.1. Beskrivning av anläggning Hallsta pappersbruk består av fyra pappersmaskiner som får massa från tre TMP-linjer, ett sliperi samt en returpappersanläggning. Två stycken vedlinjer förser TMP-fabriken och sliperiet med flis respektive slipstockar. Bruket är uppdelat i linjer med utgång från pappersmaskinerna. I dessa linjer ingår massaframställning och pappersmaskin. Linje PM 2 består av pappersmaskin 2 och TMP 2, Linje PM 3 består av pappersmaskin 3 och sliperiet, Linje PM 11 består av pappersmaskin 11 och TMP 3 och Linje PM 12 består av pappersmaskin 12, TMP 1 samt returpappersanläggningen. Med denna uppdelning får man en klar uppdelning mellan linjerna vilket är önskvärt för att kunna producera olika sorters papper på olika maskiner. Vidare finns en ångkraftcentral som förser bruket med den energi som behövs för att producera massa och papper. Energin är i form av el och ånga som produceras genom att elda den bark som avlägsnas från veden i vedlinjerna, det bioslam som avlägsnas från avloppsreningen, samt olja och inköpt flis. Det finns även en el-panna som vid behov producerar ånga. Elen som produceras i Ångkraftcentralen genereras med hjälp av ångturbiner som tar ner trycket på ångan från pannorna i olika steg för att slutligen erhålla det tryck som används vid pappersmaskinerna. Den egenproducerade elen är en väldigt liten del av totala elförbrukningen vid Hallsta och övrig el levereras av Holmen Kraft. För att ta hand om avloppsvattnet från massa- och papperstillverkningen finns även en avloppsrening. Reningen avskiljer de fibrer som finns kvar i avloppsvattnet samt tar hand om övriga ämnen som kan skada Edeboviken vid utsläpp Organisation För att införa ett ledningssystem behövs en dokumenterad organisation som beskriver vem som har ansvar och hur kommunikation inom organisationen fungerar. Hallstas organisation är uppbyggd av tio avdelningar som leds av en avdelningschef. Till de flesta avdelningar hör en eller flera sektioner. Indelning av avdelningar och sektioner framgår av organisationsschemat som presenteras i bilaga II

26 Hallstas produktion är uppbyggd efter ett linjetänkande, dvs. massa- och papperstillverkning är uppdelad i linjer med utgångspunkt från pappersmaskinerna. Från och med att råvarorna kommer in till massafabrikerna kan man följa den längs respektive linje till den färdiga pappersrullen. Detta ger en bra överblick och kontroll över kvalitet och produktionsvolymer. Eftersom detta linjetänkande redan är en del av befintliga ledningssystem har även tanken varit att använda samma organisation för energiledningssystemet. En samordnare kommer dock att behövas, i likhet med miljöledningssystemet, för att inte tappa den övergripande samordningen över bruket, något som skulle kunna leda till att optimeringar som genomförs i ett processavsnitt påverkar andra avsnitt negativt och leder till att bruket som helhet blir mindre effektivt Månadsrapporter Alla producerande enheter vid bruket sammanställer månatligen rapporter med, för respektive enhet, viktiga uppgifter såsom verkningsgrad, energiförbrukning, specifik elförbrukning, ångåtervinningsgrad eller liknande viktiga nyckeltal för att följa upp hur effektiv processen är. Månadsrapporter som sammanställs av Ångkraftcentralen (ÅKC) varje månad innehåller ång- och elförbrukning för de olika tillverkande enheterna samt bränsleförbrukning, elförbrukning och eltillverkning för Ångkraftcentralen. Rapporterna sammanställs till stor del utifrån mätningar vid olika punkter i bruket, men eftersom det inte finns mätningar på alla energiflöden (el och ånga) har en del av den interna fördelningen mellan de olika processavsnittet utförts schablonmässigt enligt en framtagen mall. Exempelvis finns det en hel del ställverk som levererar el till ett antal olika positioner på bruket. Dessa har fördelats ut på de berörda processavsnitten utifrån ungefärliga proportioner på hur mycket respektive process förbrukar från det ställverket. Vidare finns det ett antal ångflöden som fördelas till olika processavsnitt efter flödesmätarens placering. Även vid dessa fall har en fördelning gjorts efter ungefärlig förbrukning. Ytterligare en rapport sammanställs månatligen och där presenteras elförbrukning tillsammans med värmeförbrukning per producerande linje för att kunna följa hur mycket energi som används per ton producerat papper. Denna rapport sammanställs av brukets Kvalitets- och miljöchef. Ovan nämnda rapporter har analyserats för att kartlägga vilka enheter och delar av dessa enheter som är de mest energikrävande. En jämförelse har gjorts där varje enhets förbrukning har jämförts med

27 den totala förbrukningen för att hitta de mest energikrävande processerna. Denna jämförelse har sammanställts i en energibalans för bruket och dess olika avsnitt. En sammanställning har gjorts genom att ta fram månadsmedelvärden under ett år. Vidare har även en sammanställning gjorts för en sommarmånad (juli 2004) samt en vintermånad (januari 2004) för att hitta variationer i förbrukning beroende på årstid. Se bilaga III och IV för dessa sammanställningar Historik energiförbrukning Historiken för energiförbrukningen vid Hallsta pappersbruk har sammanställts av sektionschefen för MER-sektionen (Miljö Energi Returpapper) och bygger på data från 1960 till σ ENERGI OLJA EL PROD.kton Figur Historik på energiförbrukning vid Hallsta. Energiförbrukningen har ändrat fokus sedan Som figur visar har basenergin gått från olja till el σ ENERGI OLJA EL PROD.kton Figur Historik på specifik energiförbrukning vid Hallsta. Figur visar tydligt den energieffektivisering som främst från 1970-talet och framåt tagit fart

28 5.5. Redovisning av tillförd energi Tillförd energi baseras på Elenergirapport, Ång- och bränslerapport samt data från WinMOPS. Inköpt och egenproducerat bränsle står för ungefär hälften av den energi som används för omvandling till värmeenergi. Den andra hälften är till största delen el som omvandlas till värmeenergi i TMPprocessen, men även en liten del från el-pannan vid ÅKC. Energitillförsel Hallsta Pappersbruk (MWh/år) Inköpt Egenproducerad Såld El Bränsle Olja Bark Flis Bioslam Värme Tabell Tillförd energi till Hallsta pappersbruk under perioden september 2003 augusti Beräkning av nettotillförd energi (MWh/år) Inköpt Egenproducerad Såld Nettotillförsel Energi Tabell Nettotillförd energi för Hallsta pappersbruk under perioden september 2003 augusti Beskrivning av energisystemet på Hallsta pappersbruk. Den huvudsakliga energianvändningen vid Hallsta pappersbruk består av el, ånga, varmvatten samt bränsle till pannor. För att förse bruket med den energi som behövs förbränns flis, bark, slam och olja i pannor vid Ångkraftcentralen. En elpanna finns även installerad för att hjälpa till när behovet är som störst. Den mest energikrävande verksamheten på Hallsta pappersbruk är den termomekaniska massaframställningen. Raffinörerna som frilägger fibrerna i flisen har en mycket hög elförbrukning. Raffinörerna bidrar även med en hel del energi till systemet. Vid raffinering skapas mycket värmeenergi av den el som tillförs processen. Värmeenergin används genom att värmeväxla raffinörernas system med matarvatten från Ångkraftcentralen och därmed skapas ånga till senare led i pappersframställningen. Inte bara ånga skapas från den energi som utvecklas vid massatillverkningen i TMP-fabriken. Restvärme från fabrikens bakvattensystem, dvs. det system av vattencirkulation i fabriken, används till upptining av inkommande ved vid vedhanteringen, uppvärmning av vissa pappersmaskiners bakvatten, samt till värmning av varmvatten som används i senare led av pappersframställningen

29 Även sliperiet är en energikrävande enhet. Dock inte i samma utsträckning som TMP-fabriken. Sliperiet bidrar inte med någon ångeller varmvattenåtervinning till processen. Pappersmaskinerna förbrukar en mycket stor del av den ånga som tillverkas i TMP-fabriken och vid Ångkraftcentralen. Även en stor del el används vid pappersmaskinerna, dock en mindre del än vid massaframställningen. Övrig el och ånga används vid framställning av massa i returpappersfabriken, vid avloppsrening, vid upplösning av inköpt massa, vid vattenrening i Ångkraftcentralen samt vid underhålls- och utvecklingsverksamhet i form av verkstad, laboratorium, valshantering mm. Köpt elkraft Produktionsplan Verksamhetsplan Leda och utveckla Energianvändning Effektivt utnyttjande av energi Köpt biobränsle Energiförsörjning Värme- och elenergi till verksamheten Energisystem linje PM 2 Eldningsolja Drivmedel Bioslam från avlopp Hantera fossila bränslen Energisystem transporter Eldningsolja till energitillverkning Interna transporter Bark Energisystem vedråvara Flis och knubb till massatillverkning Mediaförsörjning (Luft och vatten) Spillvärme kompressorer Fjärrvärme Energisystem linje PM 3 Energisystem linje PM 11 Energisystem linje PM 12 Energisystem packing och utlastning Energisystem underhåll och administration Energisystem avloppshantering Värme till kund Figur Energiöversikt Hallsta pappersbruk. Bioslam Avloppsvatten Energianvändningen på Hallsta pappersbruk är ett mycket omfattande och invecklat system som utvecklats för att tillvarata så stor del av tillförd energi som möjligt. I Figur presenteras en översikt av hur energin används vid bruket. Här syns hur bruket har byggt upp ett linjetänkande kring massa- och papperstillverkning. I varje linje ingår en eller flera processavsnitt för framställande av pappersmassa samt en pappersmaskin Kartläggning av ånga För att lättare få en överblick av hur energiflödena på ångsidan ser ut har flödesschema för respektive processavsnitt undersökts och utifrån dessa har förenklade flödesscheman tagits fram där endast de stora flödena finns representerade. De processavsnitt som behandlats är TMP1, TMP2, TMP3, PM2, PM3, PM11, PM12, samt ÅKC. Att just dessa processavsnitt valts beror på att utifrån ångrapporten har de bedömts som de stora förbrukarna och tillverkarna av ångenergin på bruket. En sammanställning över ångenergin presenteras i bilaga III

30 Ångförbrukning PM 2 Vid PM 2 används ånga av fyra olika tryck, 2,5 bar, 6 bar, 10 bar och 65 bar. 2,5 bars ångan, även kallad lågtrycksånga, tas direkt från Ångcentralens lågtrycksnät där en stor del av ångan levereras av TMP-fabriken som tidigare nämnts. Lågtrycksångan används främst till torkprocessen vid pappersframställningen och då dels genom att den värmer torkvalsarna i torkpartiet, och dels genom att ångan används till värmning av den torkluft som cirkulerar genom torkpartiet. Vidare tas 10 bars ånga från Ångcentralen. Av den används en del vid framställningen av stärkelse till papperet vid PM 2 och PM 12 och den övriga 10 bars-ångan omformas till 6 bar och används till fickventilationen. Det finns även en möjlighet att använda 6 bars-ånga för att värma vatten i viragropen men denna möjlighet utnyttjas inte i dagsläget. 100 bars-ånga, eller så kallad högtrycksånga omformas till 65 bar genom ventiler och används till att värma cylindrar i kalandern. I torkpartiet utnyttjas ångan i flera steg genom att efter den första torkgruppen (sista i torken sett från pappersbanans riktning), som använder färskånga, sänka trycket på kondensatet och på så sätt åter förånga det och utnyttja det i följande steg. Ångan som återanvänds kallas flash-ånga. På så sätt kan samma ångflöde användas i samtliga steg i torkpartiet. Figur Schema över ångförbrukning vid PM 2. Det finns ingen mätning på hur stor del av kondensatet från ångan som återförs till Ångcentralen, men då det endast är vid stärkelseberedningen och vid viragropen som kondensat inte återtas och då viragropsvärmningen ej används och ångförbrukningen i stärkelseberedningen är relativt liten är det en ganska stor del av kondensatet som återtas

31 1200 Specifik förbrukning PM 2 [kwh/ton] Juli Januari Totalt PM 2 Tork PM 2 Viragrop Stärkelse/ Fickventilation Kalander Luftförvärmning/ Övrigt Figur Specifik ångförbrukning vid PM 2. Ångförbrukningen på PM 2 varierar en del över året som kan ses i figur Detta beror på den lägre utomhustemperaturen under vinterhalvåret vilket ger en ökad ångförbrukning för att hålla systemtemperaturer på kostant nivå. I Figur presenteras den specifika förbrukningen av ånga på pappersmaskinen, det vill säga hur mycket ångenergi som förbrukas per ton producerat papper. Man kan tydligt se att luftförvärmningen tar mera ånga per ton papper under den kallare månaden. Torkpartiet tar också mera ånga under januari än under juli. Här kan man dock inte säga lika klart att det beror på årstiden då ångförbrukningen påverkas i stor utsträckning av vilken produkt som tillverkas Ångförbrukning vid PM 3 PM 3 använder ånga av tre olika tryck, 2,5 bar (lågtrycksånga), 6 bar och 10 bar. Till största delen är det lågtrycksånga som förbrukas vid PM 3 med torkpartiet som den enskilt största förbrukaren. Luftförvärmningen använder även en stor del ånga för att spetsvärma inkommande ventilationsluft till önskad temperatur. Även ånglådan i pressen använder lågtrycksånga. Slutligen används även lågtrycksånga för att värma viravatten, varmvatten samt bakvatten i bakvattentornet. Den 6 bars-ånga som används vid PM 3 är till kalandern och omformas från 10 bars tryck. Ånga används både till ånglådor och till att värma valsarna i kalandern. Från omformningen till 6 bar finns även en anslutning till PM 11 (se nedan). För att bereda stärkelse till pappret i PM 3 och PM 11 används ånga av 10 bars tryck. I torkpartiet används flash-ånga till alla torkgrupper förutom den första som använder färskånga

32 Figur Schema över ångförbrukning vid PM 3. Det finns ett antal positioner där kondensatet inte återtas till Ångcentralen efter att ångenergin använts. Dessa positioner är vid bakvattentorn, viravatten, varmvatten, kalander och vid stärkelseberedning. Vid värmning i bakvattentornet, vid viravattenvärmningen och vid varmvattenvärmningen sitter tystkokare som genom munstycken fördelar färskånga i vattnet och därmed kan inget kondensat återtas. Vid kalandern finns återtag för det kondensat som kommer från värmning av valsar, men ånglådornas kondensat återtas inte. Från stärkelseproduktionen återtas heller inget kondensat Specifik förbrukning PM 3 [kwh/ton] Juli Januari Totalt PM 3 Tork PM 3 Bakvatten-torn Vira/ varmvatten Ånglåda press Stärkelse Luft-förvärmning Kalander Övrigt Figur Specifik ångförbrukning vid PM 3. I figur , som beskriver den specifika ångförbrukningen vid PM 3, kan man se att förbrukningen är högre under vintermånaden än under sommarmånaden för de positioner där värmning sker för att hålla systemtemperaturen uppe. Det är positioner som vira/varmvatten

33 och luftförvärmning. Även posten övrigt varierar stort. Det beror på att viss ventilation ingår i denna post som ej har kartlagts närmare. Man kan också se att torkpartiet förbrukat något mindre ånga i januari än i juli. Detta beror med största sannolikhet på vilken papperstyp som producerades under perioden Ångförbrukning vid PM 11 Ångförbrukningen vid PM 11 är till största delen baserad på lågtrycksånga (2,5 bar). Lågtrycks ånga används vid spetsvärmning av luften till torken efter det att överskottsvärmen i frånluften använts till förvärmning. Vidare finns en värmeväxlare som värmer viravattnet med hjälp av lågtrycksånga vilket gör att kondensat kan återtas även vid denna typ av värmning. För att värma ventilationsluften används glykolvattenvärmeväxlare där glykolvattnet värms av lågtrycksånga och detta vatten värmer i sin tur sedan upp den inkommande luften. Vidare används lågtrycksånga också för värmning av läppbalk till inloppslådan samt till kylmaskinen som har som uppgift att hålla optimal temperatur i transformatoranläggningarna. Ånglådan i pressen använder även den en del lågtrycksånga. Den största förbrukaren av lågtrycksångan är givetvis torkpartiet där ångan används för att värma upp det torkvalsar som i sin tur ska torka pappret till önskad torrhalt, men en del ånga används även till en så kallad pressrun som ska se till att pappersbanan transporteras från presspartiet in till torkpartiet. Torkpartiet är konstruerat på ett sätt som gör att ångan kan utnyttjas i flera steg. Färskånga används i det första torksteget (det sista steget i papprets riktning genom torken), sedan återanvänds kondensatet därifrån genom att man vid följande torkgrupp sänker trycket och på så sätt förångar kondensatet igen och kan plocka ut mera energi ur den. Detta görs i ett antal steg och slutligen går ångan genom en slutkondensor där det en sista gång tas ut energi ur ångan för att sedan skicka tillbaka kondensatet till Ångcentralen eller använda det vid spritspositioner. Vidare används en liten mängd lågtrycksånga till ånglådorna i kalandern

34 Figur Schema över ångförbrukningen vid PM11. Även en liten del ånga av högre tryck används vid PM 11. Det är i första hand 100 bars ånga eller så kallad högtrycksånga. Denna används för att hetta upp kalandervalsarna för kalandreringen. Det finns även möjlighet att använda ånga av 6 bars tryck. Användningsområdet för 6 bars-ångan är att vid längre stopp under kalla perioder hålla temperaturen i systemet. Eftersom det eftersträvas att pappersmaskinerna skall stå stilla så lite som möjligt är denna varmhållning av systemet något som används ytterst sällan. Då PM 11 är en sån ny maskin finns det inga positioner där kondensat inte återtas, men en del av det kondensat som erhålles efter ånganvändningen används vid spritspositioner och återtas således inte Specifik förbrukning PM 11 [kwh/ton] Juli Januari Totalt PM 11 Tork PM 11 Viravatten Övrig uppvärmning Ånglåda press PM 11 Kalander PM 11 Övrigt Figur Specifik ångförbrukning vid PM 11. Figur beskriver den specifika ångförbrukningen för PM 11 i kwh/ton papper. Man kan tydligt se hur förbrukningen förändras beroende på årstid. Torkpartiet, viravattenvärmningen, samt övrig uppvärmning är högre under januari än under juli. Detta beror på att en större mängd ångenergi går åt att hålla systemtemperaturer konstanta under vinterhalvåret. Torkpartiets högre förbrukning per ton

35 papper påverkas även av vilken produkt som tillverkats under månaden. Högre ytvikt på pappret ger ökad ångförbrukning i torkpartiet Ångförbrukning vid PM 12 Vid PM 12 används ånga av två olika tryck. 2,5 bar och 10 bar. Det är i huvudsak ånga av 2,5 bar (så kallad lågtrycksånga) som används. För att värma vatten i viragrop och varmvattentank används tystkokare som genom munstycken sprutar färskånga av 2,5 bar direkt ut i vattnet. För att spetsvärma ventilationeluft samt luft till torkpartiet används också 2,5 bars ånga. Detta endast för att få upp önskad temperatur på luften som förvärms genom den utgående luften. Ånglådan i pressen är en annan förbrukare av lågtrycksånga. Torkpartiet använder den klart största mängden ånga, och det är lågtrycksånga som används för att värma valsarna i torken. Även en liten del lågtrycksånga används till ånglådorna i kalandern. Den 10 bars-ånga som används vid PM 12 är till att värma valsarna i kalandern. Figur Schema över ångfördelningen vid PM 12. Luftförvärmning i figur består av två torkluftsflöden samt ett AHR-aggregat (aqua heat recovery unit). Återtagning av kondensat från ångförbrukarna är relativt bra utvecklad, det är endast de tystkokare som används för att värma vatten som inte har något återtag av kondensat, samt en mindre del kondensat som används till spritsar

36 1600 Specifik förbrukning PM 12 [kwh/ton] Juli Januari Totalt PM 12 Tork PM 12 Viragrop/ varmvatten PM 12 Torkflöde 1 Torkflöde 2 AHR Ånglåda press PM 12 Kalander Övrigt Figur Specifik ångförbrukning vid PM 12. Man kan tydligt se att ångförbrukningen vid de flöden som håller systemtemperaturer uppe, viragrop/varmvatten, torkflöde 1 och 2, samt AHR (aqua heat recovery unit) är högre under vintermånaden än under sommarmånaden. Även ångförbrukningen vid torkpartiet är högre under vintermånaden. Förbrukningen beror på vilken typ av produkt som tillverkats under månaden Ånghantering vid TMP-fabriken. TMP-fabriken består av tre olika linjer som tillverkar massa. Ånghanteringen på de tre linjerna ser lika ut varför de beskrivs tillsammans. Vid ångåtervinningen levereras matarvatten från Ångcentralen som går genom en förvärmarkedja och värms genom den ångenergi som är kvar som rest efter ångvermeväxlaren. Efter förvärmningen passerar matarvattnet själva ångvärmeväxlaren och upphettas till överhettad ånga med hjälp av smutsånga från raffinörerna. Det är denna smutsånga som efter ångvärmeväxlaren passerar genom förvärmaren och på så sätt fås en motriktad värmeväxling. Varje linje har två stycken parallella ångåtervinningsanläggningar

37 Princip för ångåtervinning vid TMP-fabriken. TMP-fabriken använder sig även av en del ånga för tryckreglering i raffinörerna mm. Den ånga som används i processen är av 10 bars tryck. Ångproduktionen vid TMP-fabriken står för 47% av det totala ångenergibehovet på bruket. Figur beskriver hur ångproduktionen är fördelad över de tre linjerna vid TMP-fabriken Ångproduktion TMP [MWh/mån] jul-04 jan TMP 1 TMP 2 TMP 3 Figur Ångproduktion vid TMP-fabriken

38 Ångproduktion vid ÅKC I Ångcentralens barkpanna (HP 3) förbränns den bark som avlägsnas från veden i vedhanteringen, samt inköpt flis och som stöd också en del olja. Avfallspannan förbränner det bioslam som skiljs ut från vattenreningen. För att få en jämn förbränning används även här en del olja. Ångcentralen har även två pannor som endast eldas med olja, HP 1 och HP 2. Av dessa två är det en som mycket sällan används (HP 1) och den andra verkar som en backup och kan köras igång vid behov. Det finns också en elpanna som bidrar till ångtillverkningen och sätts även den in vid behov. Pannorna i Ångcentralen tillverkar all ånga till ett högre tryck och en högre temperatur än som används vid pappersmaskinerna och på övriga bruket. För att ta ner trycket till rätt nivå används ångturbiner som genererar el av den energi som avlägsnas ångan. Figur Schema över ångtillverkning vid Ångcentralen. HP 2 (high pressure) och barkpannan (HP 3) distribuerar ånga till högtrycksnätet där det främst är högtrycksturbinen ansluten och som genererar el då den tar ner trycket på ångan till ett mellantrycksnät. Det finns även ett litet uttag av högtrycksånga till pappersmaskinerna och då speciellt PM 2 och PM 11. Avfallspannan och elpannan distribuerar ånga till mellantrycksnätet. Från mellantrycksnätet transformerar lågtrycksgeneratorn ångan till lågtrycksnätet och genererar på så sätt el till anläggningen. Mellan lågtryck- och mellantrycksnätet sitter även en ångackumulator ansluten som fungerar som en buffert vid snabba svängningar på lågtrycksnätet. Det finns även en reduceringsventil som levererar ånga från mellantrycksnätet till 10 bars-nätet. 10 bars-nätet levererar ånga till pappersmaskinerna, till TMP-fabriken samt till atomiseringen vid oljelansarna i pannorna

39 Lågtrycksnätet levererar den största delen ånga till bruket. Här tar pappersmaskinerna ångan till torkpartierna mm. Vedhantering, ångvärmeväxlare till varmvattenberedningen och fjärrvärmen tar ånga från lågtrycksnätet. En del ånga går även till dejonatavgasning i matarvattensystemet. Till lågtrycksnätet bidrar Ångcentralen med ånga genom ett system av reduceringsventiler som tar ner trycket på ångan från de andra näten samt genom lågtrycksturbinen. Till lågtrycksnätet levereras även all den ånga som genererats i TMPfabrikens ångåtervinning Ångproduktion ÅKC [MWh] Juli Januari Årsmedel ÅKC ångproduktion totalt HP 3 ångproduktion AP ångproduktion EP ångproduktion HP 2 ångproduktion Figur Ångproduktionen vid Ångcentralen i MWh/månad. Ångproduktionen vid barkpannan och avfallspannan är relativt konstant över året och varierar inte med årstid. Elpannan och HP 2 däremot körs olika beroende på årstid. Under vinterhalvåret körs HP 2 och elpannan fungerar som en backup medan under sommarhalvåret körs elpannan hårdare och HP 2 fungerar som en backup. I figur kan man tydligt se att ångenergibehovet är större under vinterhalvåret. Detta beror på att ett större behov av uppvärmning finns under perioden

40 Ångproduktion TMP 1 ångproduktion TMP 2 ångproduktion TMP 3 ångproduktion ÅKC ångproduktion totalt 12% 10% 53% 25% Figur Procentuell fördelning av ångproduktionen på bruket. Ångproduktionen vid ÅKC står för 53% av det totala ångenergibehovet på bruket. Resterande ånga levereras från TMPfabriken Övrig ångförbrukning Utöver de stora ångförbrukarna finns ett antal mindre. Dessa är vedhanteringen, returpappersfabriken, sliperiet. Då dessa står för en så liten del av ångförbrukningen har de inte kartlagts närmare Flödesmätare På många ångflöden, speciellt på de äldre enheterna, saknas det flödesmätare på ett antal flöden som kan vara intressant att ha översikt över. PM 2 är den äldsta pappersmaskinen på Hallsta Pappersbruk och det finns ett antal ångflöden som inte finns någon mätning på. De flöden som saknar flödesmätning är 10 bars-ånga till stärkelseberedningen, 6 bars-ånga till fickventilationen, samt lågtrycksånga till luftförvärmningen. När det gäller inkommande 10 bars-ånga finns endast mätning på den totala mängd som går ut till samtliga pappersmaskiner och denna mängd delas upp enligt en schablon till de olika pappersmaskinerna. Mätning av den ånga som används till att värma valsarna i kalandern finns men problem att få mätarna att fungera tillförlitligt i styrprogrammet har gjort att dessa inte används i någon större utsträckning. På PM 3 finns flödesmätare installerade på de intressanta ångflödena. Mätarna finns dock endast i styrsystemet och inte i WinMOPS. Man bör lägga upp mätningarna även i WinMOPS för att på ett enkelt sätt kunna följa upp hur ångförbrukningen ser ut. De flöden som inte finns i WinMOPS är lågtrycksånga till bakvattentorn,

41 viravattenvärmning, varmvattenvärmning, luftförvärmning och ånglådor vid kalander. Vidare saknas även mätning i WinMOPS på 6 bars-ånga till luftförvärmning och kalandervalsar. Ångflödet till beredning av stärkelse saknar flödesmätare, endast en mätning på utgående ånga från Ångcentralen finns. PM 11, som är den nyaste pappersmaskinen har flödesmätare på alla intressanta ångflöden. Även PM 12 har installerade flödesmätare på de intressanta ångflödena till maskinen och därför finns inte något direkt behov av att installera några nya. Flödesmätning sker av den ånga som används vid TMP-fabriken i sin helhet, men ingen mätning av hur stor del respektive linje använder finns. I ångrapporten fördelas denna förbrukning på ett schablonmässigt sätt. Det kan vara intressant att se hur flödet fördelar sig över de tre linjerna varför installation av flödesmätare kan vara aktuellt. Det finns inte heller någon mätning av hur stor del av smutsångan som friblåses över tak. Något som är av största intresse att ta reda på för att kunna optimera systemet så denna friblåsning kan minimeras. Det bör därför även installeras en flödesmätare även för detta flöde. Friblåsningar av smutsånga sker vid TMP-anläggningen. Under kartläggningen har det även framkommit att en del mätare behöver kalibreras då de inte visar korrekta värden. Det är mätare för flöde av lågtrycksånga till pappersmaskinerna samt flödesmätning av matarvatten till TMP-fabrikens ångåtervinning och då främst TMP 2. Flödesmätning av matarvatten till ångåtervinningen vid TMP sker både vid Ångcentralen och vid TMP-fabriken Kartläggning av el För att beskriva hur den installerade effekten ser ut har en indelning gjorts i effektområden. Effektområdena är baserade på motorernas märkeffekt och beskriver således hur stor del av den installerade effekten som utgörs av de olika motorstorlekarna. Med installerad effekt menas märkeffekt på elmotorer. Totalt [kw] [%] Effekt < 0,5 MW Effekt 0,5-5 MW Effekt > 5 MW Tabell Uppdelning av installerad effekt i effektområden. Uppdelning av den installerade effekten i användningsområden för att ge en beskrivning om hur energifördelningen ser ut

42 Totalt [kw] [%] Massapumpar ,4 Vattenpumpar ,8 Luft (fläktar) ,5 Vacuumpumpar ,5 Övriga pumpar (kemikalier mm.) ,8 Raffinörer ,0 Slipmotorer ,6 Blåsmaskiner ,7 Maskindrift mm ,6 Tabell Uppdelning av installerad effekt i användningsområden. I effektklassen över 5 MW är det endast raffinörer som finns representerade. Om man jämför tabell och tabell ser man dock att inte alla raffinörer finns i effektklassen. De raffinörer som inte finns med är raffinörer vid PM 3 samt raffinör vid returpappersanläggningen. PM 3s raffinörmotorer återfinns i effektklassen < 0,5 MW. Returpappersanläggningens raffinörmotor återfinns i effektklassen 0,5 5 MW liksom Sliperiets slipmotorer. Förbrukningen på dessa motorer är den kvalitetspåverkande elen och den har inte vidare analyserats i denna kartläggning. Se bilaga V för uppdelning per processavsnitt. Ett antal pumpmotorer har valts ut för att mäta upp hur hårt de går och resultatet av denna uppmätning är att motorerna oftast inte utnyttjas fullt ut. Det vill säga att märkeffekt inte tas ur dem under normal drift. Denna överdimensionering är ett medvetet val för att ha en viss reserv ifall hårdare drift skulle behövas i extremfall. Ett fåtal motorer går hårdare än märkeffekt och riskerar därmed att slitas ut i förtid. Man bör dock tillägga att mätningarna inte är tillräckliga för att avgöra om det är att betrakta som ett normalfall eller om det rör sig om ett extremfall. Kartläggningen är att betrakta som ett påvisande om var det kan vara intressant att koncentrera fortsatt utredningsarbete Frekvensstyrning av elmotorer För att belysa besparingspotentialen vid installation av frekvensstyrning på pumpmotorer har tre pumpar vid TMP-fabriken valts ut för en närmare studie. En pump från varje TMP-linje samt för olika medier har valts ut. Linje Pumpmedia Pumpnummer Motordata Nominell Nominellt pumpeffekt flöde [kw] [A] [V] [kw] [m 3 /h] TMP 1 Flistvättvatten 41-P TMP 2 Färdigmassa 42-P TMP 3 Finrejekt 43-P Tabell Pumpar som utförts beräkningar på. På de tre pumparna har flöde och strömförbrukning uppmätts för att kunna göra ett överslag för effektförbrukningen

43 Uppmätt Uppmätt Effekt vid Effekt vid Energibesparing ström flöde strypning frekv.styrn. [A] [m 3 /h] [kw] [kw] [MWh/mån] 41-P P P Tabell Energibesparing på uppmätta pumpar. Som tydligt framgår av tabell så finns det möjligheter att spara en del elenergi genom att installera frekvensstyrningar på pumpmotorer. För att avgöra om det kan vara ekonomiskt motiverat att titta vidare på dessa pumpar har ekonomiska beräkningar utförts. Pumpnummer Pumpnummer Kostnadsbesparing Investerings- Pay off-tid el kostnad [kr/år] [kr] [år] 41-P ,72 42-P ,32 43-P ,39 Tabell Ekonomiska beräkningar för uppmätta pumpar. Som synes i tabell är det ekonomiskt motiverat att göra en djupare kartläggning av de pumpar som utförts beräkningar på. Man bör dock beakta att dessa beräkningar endast är överslag och en djupare studie av pumpens påverkan på det system där den sitter installerad bör genomföras. Detta för att förhindra att en investering i frekvensstyrning på pumpen ger en ökad energiförbrukning vid en annan position i systemet och på så sätt inte ger den effektivisering som önskades. En sådan undersökning har inte utförts inom ramen för detta examensarbete då det anses alltför omfattande och bör drivas som enskilda projekt för respektive pump. Övriga pumpar som uppmätts och presenteras i bilaga VI bör även de vidare undersökas på samma sätt Motorer till vacuumpumpar PM 2 Kartläggningen av pumpmotorer har även gett som resultat ett antal gamla vacuumpumpar vid PM 2 som skulle kunna bytas ut mot mer energieffektiva pumpar. Sedan tidigare har en av dessa pumpar bytts ut och det har sparat cirka 70 ampere i strömförbrukning på motorn. Om de återstående fyra vacuumpumparna byttes ut skulle det motsvara en energibesparing per pump på MWh/mån. Pumparna presenteras i bilaga VI Energieffektivare elmotorer En tidigare genomförd undersökning om hur besparingspotentialen ser ut vid installation av energieffektiva elmotorer vid bruket har studerats (Elmotorers utnyttjande och effektivitet vid Hallsta Pappersbruk). Undersökningen har gett

44 resultatet att på vissa positioner finns det besparingar att göra genom installation av effektivare motorer. Denna undersökning har dock inte tagit hänsyn till den ökade lagerhållningskostnaderna som en utfasningsperiod för de mindre energieffektiva motorerna skulle leda till. Vidare visar undersökningen på att återbetalningstiden för den ökade kostnaden kommer att ligga på mer än 5 år och om man även ska ta med den ökade lagerkostnaden kommer återbetalningstiden att öka ytterligare. Vidare undersökningar av detta har inte utförts Kartläggning av varmvatten Varmvattenproduktionen sker till största delen genom restvärme från avfallspannans och barkpannans rökgaser genom att utnyttja skrubbrar. En viss del av varmvattnet kommer även från restvärme från TMP-fabriken där klarfiltrat från TMP3 används för att värma varmvatten genom en värmeväxlare, kallad u-båt. Denna varmvattentillverkning är inte alltid tillräcklig varför en ångvärmeväxlare finns i systemet för att ge den spetsvärme som behövs för att uppnå tillräcklig värme på vattnet. Just nu drivs även ett projekt för att installera ytterligare en ångvärmeväxlare för att komma tillrätta med problemet att varmvattnet inte räcker till vid vissa tillfällen. En sammanställning av vattenförbrukning presenteras i bilaga VII Kartläggning av avlopp Till avloppsreningen kommer allt avloppsvatten från brukets alla processavsnitt med undantag för det vatten som används enbart för kylning. Kylvattnet är till stor del vatten som pumpas direkt från Skeboån och Edeboviken och genom värmeväxling för ut värme från motorer mm till viken. Avloppsvattnet som kommer till avloppsreningen renas genom biobassänger där levande organismer bryter ner miljöfarliga ämnen så som COD (kemisk syreförbrukande ämnen), BOD (biokemisk syreförbrukande ämnen) och suspenderade ämnen (fiberpartiklar, bioslam, kaolinrester mm.). Denna process samt processen där fiberrester avskiljs från det fiberrika avloppsvattnet ger det bioslam som avvattnas och används som bränsle i avfallspannan. Innan vattnet kommer till avloppsreningen har en del av vattenflödena utnyttjats till att värma olika processer. Avloppsvatten från TMP 2 används till upptining av ved vid vedlinje 1 samt till att värma bakvatten i systemet hos PM 2. Avloppsvattnet från TMP 3 utnyttjas till att värma varmvatten genom en värmeväxlare, samt till att värma bakvatten vid PM 11. Avloppsvatten vid pappersmaskinerna och returpappersfabriken håller inte speciellt hög temperatur och det är därför inte de högst prioriterade energiflödena att utnyttja för energiåtervinning, men det finns en viss potential. Sliperiets avlopp

45 utnyttjas inte i någon utsträckning. Det finns ej heller någon mätning på detta flöde då det sammanstrålar med avlopp från TMP. Avloppsvatten från TMP 1 utnyttjas ej heller till någon form av uppvärmning och en relativt stor del energi måste därmed kylas bort i avloppsreningen för att inte få för hög temperatur i biobassängerna. En vidare undersökning bör göras om avloppsvattnet från TMP 1 kan utnyttjas till exempelvis upptining vid vedlinje 1 och 6. I bilaga VIII presenteras avloppsflöden Verkningsgrad på pappersmaskiner Något som i allra högsta grad påverkar energiförbrukningen på pappersmaskinen är dess verkningsgrad. Verkningsgraderna tas fram och räknas samman av personal på respektive pappersmaskin och beskriver hur stor del av periodens totala tid pappersmaskinen producerat papper. I tabell presenteras totalverkningsgraden för pappersmaskinerna under den period som kartläggningen sträcker sig över. Tidsperiod Totalverkningsgrad [%] PM 2 PM 3 PM 11 PM 12 Juli ,59 75,75 80,88 82,23 Januari ,44 68,48 69,50 78, ,02 75,12 72,26 82,14 Tabell Totalverkningsgrad för pappersmaskiner. Data hämtad från brukets rush-system. Totalverkningsgraden beror av ett antal olika verkningsgrader och det är därför svårt att säga exakt hur en ökning av verkningsgraden skulle påverka energiförbrukningen, men klart är att effektiviseringar vid körning så att avbrott i pappersmaskinen och i rullmaskinen kan minskas påverkar effektiviteten mycket då mindre mängd utskott behöver tas tillbaka och göras till papper på nytt med en ny torkningsprocess. Man kan se att verkningsgraden varierar relativt mycket för framför allt PM 3 och PM 11, medan för PM 2 och PM 12 ligger den mera stabilt kring 80%. Att verkningsgraden varierar så mycket på vissa maskiner är svårt att hitta någon förklaring till, men en bidragande orsak är givetvis hur bra produktionen varit och hur mycket stopptid som maskinen haft under perioden. Stopptiden presenteras i tabell och vid jämförelse syns ett tydligt samband mellan verkningsgraden och stopptiden. Tidsperiod Stopptid [min/dygn] PM 2 PM 3 PM 11 PM 12 Juli ,2 77,5 16,0 101,8 Januari ,6 232,0 168,3 128, ,4 100,8 103,7 89,9 Tabell Stopptid för pappersmaskiner. Data hämtad från brukets rush-system

46 5.12. Identifiering av energiaspekter Bedömningsmodell Bedömningsmodellen är införd i energiledningsmanualen i kapitlet som berör kartläggning och analys av energiaspekter. Bedömningsmodellen ser ut som följer: En betydande energiaspekt är en energiaspekt som har en märkbar inverkan på energianvändningen. För att värdera vilken betydelse olika energiaspekter har genomgår varje aspekt en bedömning enligt följande modell i två steg. Steg 1 Betydelsefulla energiaspekter Med betydelsefull energiaspekt menas process som tar stor del av totala energianvändningen eller att det finns möjlighet att förbättra processen enligt följande steg: Effektivare energianvändning (konstruktionsförbättringar, styrning av process) Ökad användning av förnybar energi Ökat energiutbyte med omgivande processer/samhälle Steg 2 Prioritering av betydelsefulla energiaspekter De energiaspekter som bedömts vara betydelsefulla rangordnas vidare i följande modell för att ge underlag till övergripande och detaljerade energimål. Energipåverkan Poängsättning av energipåverkan kan ske med siffrorna 3, 4, och 5. I bedömningen tas hänsyn till energiaspektens egenskaper, effektivitet i jämförelse med ny teknik på marknaden, storlek i jämförelse med total förbrukning på bruket, samt investeringskostnad vägd mot energibesparing. Under denna punkt relateras energiaspekten till brukets möjlighet att påverka den. Mycket stor energipåverkan 5 Stor energipåverkan 4 Energipåverkan 3 Om energipåverkan får 5 poäng bedöms energiaspekten vara betydande

47 Energiaspekter En energiaspekt är en del av en organisations aktiviteter/verksamheter, produkter eller tjänster, som påverkar energianvändningen och som är av sådan art att organisationen kan påverka den. I praktiken är därmed nästan alla processer och aktiviteter i någon mån att betraktas som energiaspekter. Om man vill ha en övergripande struktur för att få översyn över energiaspekterna är det viktigt att bygga upp en struktur på energiaspekterna som gör att man kan fånga upp alla förbättringsmöjligheter utan att varje sådan blir en egen energiaspekt då detta skulle medföra ett alldeles för stort system som skulle vara svårt att jobba med. Därför har en struktur byggts upp utifrån tankegången att en energiaspekt innehåller ett antal förbättringspotentialer. Till exempel kan pumpning av massa, som är en energiaspekt, innehålla ett antal olika massapumpar där effektiviseringar kan göras. För att inte få alltför omfattande energiaspekter har aspekterna delats upp efter de processavsnitt där de identifierats. Energiaspekten pumpning av massa är således uppdelad i pumpning av massa PM 2, PM 3, TMP 1 osv. På så sätt har man fått ett antal energiaspekter som är övergripande utan att vara för omfattande. För att i ett första läge inte hamna i situationen att få ett väldigt stort antal energiaspekter har nivån på kartläggningen lagts så att endast de större energiflödena och de aspekter med stor förbättringspotential har kartlagts och analyserats. Efter kartläggningen har de uppkomna aspekterna inordnats i ett register för att hitta en struktur som är övergripbar. Se bilaga IX för energiaspektregister med bedömning. Då kartläggning av ett helt pappersbruk är ett väldigt omfattande arbete har det uppkommit ett antal energiaspekter som ej har kartlagts ännu. Dessa presenteras i bilaga X Betydande energiaspekter En betydande energiaspekt är en energiaspekt som har en betydande inverkan på energianvändningen. Det kan vara genom att det är en stor energianvändare eller genom att det finns stora förbättringspotentialer för aspekten. För att sortera ut de betydande energiaspekterna har en bedömning gjorts enligt den framtagna bedömningsmodellen. De aspekter som därigenom värderats som betydande skall vidare analyseras och ge en grund för de energimål som bruket ska sätta upp. Denna analys skall också ligga till grund för den prioritering som ska göras av de energiaspekter som bedömts som betydande. Efter det första bedömningssteget där energiaspekterna bedömdes efter fyra kriterier enligt bedömningsmodellen: Betydande energiflöde i förhållande till totalt energiflöde

48 Effektiviseringspotential finns. Utökat användande av förnybart bränsle. Utökat utbyte med omgivande processer/samhälle. har 37 stycken aspekter sorterats ut för vidare undersökning för att kunna göra en prioritering av hur intressanta de är att åtgärda utifrån ekonomiska och tekniska bedömningsgrunder enligt steg två i bedömningsmodellen Förslag till energipolicy En energipolicy har tagits fram i projektgruppen runt energiledningssystemet. Arbetet har gått till så att projektgruppens medlemmar har lagt förslag till energipolicy och utifrån detta har tre alternativ valts ut och presenterats för styrgruppen, dvs. den grupp som ytterst är ansvarig för införandet av energiledningssystemet. De tre förslag som lagts fram har i olika utsträckning varit baserade på befintliga policys. Se bilaga XI för en presentation av de olika förslagen till energipolicy. Förslag 1 bygger på den nyformulerade miljöpolicyn för Hallsta och är tänkt som en sammanslagen energi- och miljöpolicy. Förslag 2 bygger på den tidigare gällande miljöpolicyn för Hallsta pappersbruk. Förslag 3 bygger på den nyformulerade miljöpolicyn för Hallsta pappersbruk, men är tänkt som en egen energipolicy. Förslag 3 var den energipolicy som antogs av styrgruppen Förslag till energimål Energimål har tagits fram för bruket. Utifrån den fastslagna energipolicyn och de betydande energiaspekter som kommit fram vid kartläggning och bedömning har tre övergripande energimål lagts fram som förslag från projektgruppen till styrgruppen. 1. Elförbrukning Minska den icke kvalitetsrelaterade specifika elanvändningen. - frekvensstyrning av pumpar - verkningsgrad på pappersmaskiner 2. Värmeförbrukning Minska den specifika värmeförbrukningen. - systemtemperatur skall inte vara högre än varmvattentemperaturen - verkningsgrad på pappersmaskin

49 - bättre ångåtervinning - bättre ångreglering (minska friblåsning, start-stopp samarbete) - återanvända TMP 1 avloppets värme - lösa problemet med Ca-oxalat (ej del av detta examensarbete) 3. Fortsatt kartering Följande områden skall kartläggas - ventilation - pumpar i vattenreningen - effektförluster vid transformering och distibution På de övergripande målen har inga siffror satts i detta läge. En vidare kartläggning krävs för att kunna fastslå hur stora effektiviseringar som kan göras med utgångspunkt från de energiaspekter som framkommit i detta första steg av kartläggningen. De övergripande energimålen skall sedan brytas ner till avdelningsnivå för att där lättare kunna följa upp vad som kan göras och vad som gjorts. Vidare skall en handlingsplan arbetas fram för att säkerställa att åtgärder vidtags för att uppfylla de energimål som lagts fram. 6. Rutiner för energiledningssystemet Standarden framtagen för energiledningssystemet har utarbetats av SIS (Swedish Standards Institute) tillsammans med representanter för industrin. Massa- och pappersindustrin har bland annat varit representerade av Skogsindustrierna, en politiskt inriktad organisation som bevakar skogsnäringens och skogsindustrins intressen. Deras arbete har drivits med utgångspunkt från att göra energiledningsstandarden så likt miljöledningsstandarden som möjligt. Detta för att underlätta för företag som redan idag har ett fungerande miljöledningssystem. Standarden är även utformad så att den till stor del kan utnyttja redan befintliga kvalitetssäkrings- och miljöledningssystem och endast verka som en utbyggnad utav dessa. Arbetet med att skriva rutiner för energiledningssystemet har därför utförts med utgångspunkt från ovan förda resonemang och med målet att så mycket som möjligt av systemet ska vara tillägg i redan befintlig dokumentation. Det finns dock delar av energiledningssystemet som behöver beskrivas i en egen manual. Allmän beskrivning av systemet, ansvarsområden och ansvariga befattningar, samt hur övervakning och mätning utförs är exempel på sådana delar

50 Figur 6-1. Beskrivning över hur rutiner i energiledningssystemet har införts i Kvalitets- och miljöledningssystemet. Rutiner för varje enskild avdelning har gjorts som tillägg till kvalitetsmanualen i likhet med hur detta gjorts för miljöledningsrutinerna för respektive avdelning Nya delar till manualerna Delar av energiledningsmanualens rutiner som inte kan implementeras som delar av den befintliga dokumentationen har skrivit med utgångspunkt från att göra det så lika som befintlig dokumentation som möjligt för att användaren enkelt ska se likheten med övriga system och finna det enklare att arbeta efter rutinerna. I figur 6-1 kan man se de rutiner som är nya för energiledningssystemet. Det är de rutiner som är upptagna under grenen Systemkomponenter som beskrivs i energiledningsmanualen. Det har även tillkommit ett fåtal nya rutiner i de olika avdelningsmanualerna. De rutiner som är nya där är rutiner som beskriver förfarandet vid start och stopp av energikrävande utrustning vid oplanerade stopp. Rutiner som tagits fram presenteras i bilaga XII. Observera att detta endast är förslag till rutiner. Det fortsatta arbetet blir att godkänna och förankra rutinerna vid berörda avdelningar på bruket. Arbetet kommer inte att ingå som en del av detta examensarbete

51 6.2. Redigering av befintliga delar i manualerna De delar av den nya energiledningsmanualen som överensstämmer med de redan befintliga kvalitets- och energiledningsmanualerna har utförts som ett tillägg i befintlig dokumentation. Detta för att förenkla införandet av energiledningssystemet. De ändringarna som införts i befintliga manualer är formuleringar och enstaka meningar och ord som tillagts för att inkludera även energin. Till exempel har ett tillägg gjorts för vilken befattning som har ansvar för uppföljning av energiutvecklingen vid större förändringar i processer vid de olika avdelningarna. 7. Diskussion Målet med detta arbete har, som tidigare nämnts, varit att ta fram grunderna till ett certifierbart energiledningssystem vid Hallsta pappersbruk. Ett projekt som detta, som spänner över hela bruket, måste hållas på en övergripande nivå. Tanken har varit att genom en övergripande kartläggning identifiera de stora energiflödena och se vad dessa tillför processen. För att få ett grepp över energikartläggningen är det viktigt att rätt nivå sätts på arbetet. En alltför detaljerad nivå gör att arbetet blir väldigt omfattande och inte ryms inom ramen för ett examensarbete. En för ytlig nivå leder i värsta fall till att delar av de energibesparingsmöjligheter som finns inte kommer fram vid kartläggningen Kartläggning av ånga. Vid ångkartläggning av denna storlek är det omöjligt att gå på djupet och detaljstudera varje enskilt processavsnitt. Det blir därför fråga om en översiktlig kartläggning. Eftersom ånga används på så många olika positioner finns det alltid små flöden man inte kan ta med vid kartläggningen. Detta medför problem då man ska beräkna energiflöden eftersom de små flöden som inte tas upp i kartläggningen ändå påverkar beräkningarna. Man måste därför se siffrorna som en överslagsberäkning och inte detaljstudera på decimalnivå. Det faktum att dessa flöden påverkas av så många variabler och därför kan variera mer eller mindre kraftigt under olika tidsperioder är ytterligare en sak som påverkar beräkningarna. Man får därför se denna kartläggning som ett verktyg för att få en uppskattning om hur energiflödena ser ut på bruket

52 7.2. Kartläggning av el. När man kartlägger ett pappersbruk som till största delen framställer massa genom mekaniska processer blir givetvis elförbrukningen vid raffinering och slipning stora poster och kan tyckas vara de ställen man ska sätta in allt krut på att förbättra. Det kan till viss del vara sant, men man måste tänka på att energieffektivisering inte är något nytt för en sån här industri och givetvis har då de största förbrukarna som raffinörer och slipar varit mål för en mängd tidigare utredningar och arbete pågår kontinuerligt för att genom utveckling av processen göra den mer energieffektiv. Med utgångspunkt ifrån resonemanget ovan har brukets totala elförbrukning delats upp i två poster, kvalitetspåverkande el samt övrig el. Kvalitetspåverkande el är den el som tillsätts processen för att uppnå önskad kvalitet på massa och slutligen pappret, dvs. den el som tillsätts raffinörer och slipar för att förädla veden och returpappret till massa. Denna el betraktas ofta av pappersindustrin som en råvara som tillförs massan för att uppnå önskad kvalitet. Kvalitetspåverkande el finns det med andra ord ganska små möjligheter att påverka av ekonomiska skäl eftersom effektiviseringar kräver mycket stora investeringar. Den övriga elen är el som i stor del används för pumpning av media (massa och vatten) samt för maskindrift av olika slag. Här kan man se en betydligt större effektiviseringspotential genom till exempel utbyte av gamla pumpar mot nya energieffektivare eller att installera frekvensstyrningar på pumpmotorerna istället för att strypa bort pumpeffekt med reglerventiler. Man måste dock ta stor hänsyn till var i processen pumparna sitter för att inte effektiviseringarna skall påverka kvaliteten på slutprodukten eller produktionskapaciteten. Därför kan man alltså säga att i slutändan är det alltid kvaliteten som sätts i första rummet, effektiviseringen är något som måste arbetas med, med utgångspunkt ifrån bevarad eller förbättrad kvalitet Pumpmotorer Vid uppmätning av pumpmotorer har undersökningen inte i någon större utsträckning tagit hänsyn till pumpens uppgift i systemet, dvs. hur kritiskt pumpens flöde är ur kvalitets- eller kapacitetssynpunkt. Inte heller har någon undersökning gjorts huruvida en installation av ny styrutrustningen skulle påverka driftsäkerheten. Därför bör denna undersökning ses som en första genomgång av var besparingspotentialerna finns. Vidare undersökningar bör göras för att säkerställa hur en förändring av motorstyrningen skulle påverka kvalitet och driftsäkerhet i systemet. Vid beräkning av besparingspotential över ett år för minskad elförbrukning som följd av investeringar i form av frekvensomriktare bör man ta i beaktande att pumparna kan arbeta väldigt olika under ett intervall av ett år. Så för att få en bättre bild av hur besparingen skulle

53 slå över ett år bör en mera omfattande mätning ske av respektive motors elförbrukning samt hur regleringen ser ut Energiaspektregister Identifiering av energiaspekter är inget svårt arbete vid en anläggning som denna. De flesta processer och verksamheter inom en energiintensiv industri som det här kan i någon bemärkelse kallas energiaspekter. Det kan därför lätt bli allt för många energiaspekter för att kunna överblicka och arbeta med. Därför är det viktigt hur energiaspektregistret byggs upp. Förslaget i denna rapport bygger på att en relativt hög nivå sätts upp och allt som identifieras under denna nivå och som kan påverka energin kallas förbättringspotentialer, dvs. man sammanför ett antal energiaspekter och arbetar med dem ifrån ett helhetsperspektiv. På så sätt har man ett inte allt för stort antal energiaspekter men får ändå med de verksamheter och processer där det finns potential för att förbättra och effektivisera. Som presenterats i bilaga X är det inte alla energiaspekter som blivit kartlagda. Detta beror på att avgränsningar var tvungna att göras för att inte arbetet skulle bli alltför stort för detta examensarbete. Man måste även anta att det finns ett antal energiaspekter som inte blivit identifierade. Detta kan låta konstigt men man måste ta i beaktande att detta är ett mycket stort projekt och det kommer att ta lång tid innan kartläggningen kan anses helt klar. Det är ju även så att energiledningssystemet skall verka för att nya energiaspekter identifieras när de dyker upp och därför är det egentligen bra att det finns energiaspekter som ännu inte identifierats för då kan systemet testas för att se om det verkligen fungerar. Energiaspekterna i energiaspektregistret är inte på något sätt färdigutredda utan nästa steg i processen måste bli att utifrån den prioritering som gjorts vid första bedömningen jobba vidare och kartlägga aspekterna djupare för att klarlägga om det finns ekonomiska och tekniska möjligheter att utföra effektiviseringar inom respektive aspekt. Eftersom det i de flesta fall rör sig om stora investeringar så bör fortsatta utredningar i de flesta fall drivas som enskilda projekt. Detta för att säkerställa att ordentliga grunder finns för eventuella investeringar

54 8. Källförteckning 8.1. Tryckta källor SIS, Swedish Standards Institute. (2003). SS Energiledningssystem Kravspecifikation. Utgåva 1. Stockholm. SIS Förlag AB. Alvarez, H. (1990). Energiteknik. Lund. Studentlitteratur. Incropera, F. DeWitt, D. (2002). Fundamentals of heat and mass transfer. 5:e upplagan. New York. John Wiley & sons. Theliander, H. Paulsson, M. Brelid, H. (2002). Introduktion till Massa- och pappersframställning. 4:e upplagan. Göteborg. Energimyndigheten (2004). Handbok för kartläggning och analys av energianvändning. Eskilstuna. Energimyndigheten. Energimyndigheten. (2004). Handbok för energiledningssystem. Eskilstuna. Energimyndigheten. Henriksson, H. (1985). Pumpboken. Markaryd. Sveriges Skogsindustriförbund. Mörtstedt, S. Hellsten, G. (2003). Data och diagram Energi- och kemitekniska tabeller. 7:e upplagan. Malmö. Liber. Jansson, L.(2004) Rapport. Hallsta pappersbruk Förstudie Media Varmvatten. Åhsberg, K. (2000). Rapport. Elmotorers utnyttjande och effektivitet vid Hallsta Pappersbruk Källor på Internet Energimyndigheten ( ). Holmen Paper ( ) Muntliga källor Ingrid Haglind Skogsindustrierna

55 HALLSTA PAPPERSBRUK Platschef Per Bjurbom Teknisk Controller Miljö & Kvalité Per Sjögren Massa & Energi Mikael Wahlgren Produktion Papper Lars Sjögren Order & Distribution Ingvar Lemdahl Ekonomi & Inköp Anders Olsson Personal Ante Söderlindh Lab & Utveckling Lena Hultin (tjl) Jenny Melander (tf) Teknisk Utveckling Lars Wiklund IT Per-Anders Wikström Underhåll Christer Andersson Vedhantering & Sliperi Lennart Karlsson PM 2 Per-Arne Andersson Ekonomi Anders Olsson Personal & Utbildning Magnus Lindkvist Process & Produktutveckling Lena Hultin (tjl) Jenny Melander (tf) Lennart Nilsson Projektkontor Underhållsutveckling Lennart Staf TMP Krister Nygård PM 3 Stefan Svensson (1/10) Inköp Carolina Andersson Avtal & Service Ante Söderlindh Produktkontroll Carina Ramberg (tjl) Åsa Norman (tf) Papper & Distribution Lennart Jonasson UH Ved & Massa PM 11 Information Elkraft Joakim Lirfeldt Frank Dietrich Jan Zetterman Kaj Åhsberg Miljö, Enegi & Returpapper PM 12 Företagshälsovård El & Reglerteknik Tage Sundblom Kjell Buhre Conny Larsson Ove Sjögren Förråd Lars-Åke Andersson Bygg & Mekanik Ture Flemström Säkerhet Göran Niclason

56 Sammanställning ånga Bilaga III Ånga medel mån Energiflöde Spec. flöde [GJ] [MWh] [kwh/ton] Total produktion Total förbrukning Ångproduktion medel Energiflöde Del av total Spec. flöde [GJ] [MWh] [%] [kwh/ton] TMP 1 ångproduktion , TMP 2 ångproduktion*** , TMP 3 ångproduktion , ÅKC ångproduktion totalt ,3 HP 3 ångproduktion ,9 AP ångproduktion ,7 EP ångproduktion ,4 HP 2 ångproduktion ,3

57 Sammanställning ånga Bilaga III Ångförbrukning medel Energiflöde Del av total Spec. flöde [GJ] [MWh] [%] [kwh/ton] Vedhantering ,4 Totalt SLIP ,4 54 TMP 1 ångförbrukning** ,6 TMP 2 ångförbrukning** ,4 TMP 3 ångförbrukning** ,6 Totalt RP ,1 16 Totalt PM 2*** , Tork PM ,8 742 Viragrop 0 0 0,0 0 Stärkelse/ Fickventilation** ,2 23 Kalander ,0 4 Luftförvärmning/ Övrigt ,2 347 Totalt PM 3*** , Tork PM ,3 752 Bakvattentorn PM 3* 0 0 0,0 0 Vira/varmvatten PM 3* ,3 108 Ånglåda press PM ,9 71 Stärkelse** ,0 4 Luftförvärmning* ,1 173 Kalander ,4 30 Övrigt ,7 141 Totalt PM 11*** , Tork PM ,5 819 Viravatten ,1 132 Övrig uppvärmning ,4 60 Ånglåda press PM ,9 80 Kalander PM ,5 65 Övrigt ,4 100

58 Sammanställning ånga Bilaga III Ångförbrukning medel Energiflöde Del av total Spec. flöde [GJ] [MWh] [%] [kwh/ton] Totalt PM 12*** , Tork PM ,8 863 Viragrop/varmvatten PM ,9 47 Torkflöde ,4 75 Torkflöde ,2 64 AHR ,7 36 Ånglåda press PM ,4 78 Kalander** ,7 36 Övrigt ,6 305 ÅKC ångförbrukning ,3 Ångvärmeväxlare (varmvatten) ,9 Fjärrvärme ,3 Mottryckskraft ,3 Friblåsning PR ,9 Övrigt ,1 * Momentanvärden från styrsystem PM ** Beräknat värde från ångrapport *** Kompenseringar för felvisande mätare enl. ång- och bränslerapport Produktion medel Steg [ton] SLIP 6117 TMP TMP TMP RP 7373 PM PM PM PM Ångförbrukning per linje januari 2004 Inkl TMP Exkl TMP Linje [kwh/ton] [kwh/ton] PM PM PM PM

59 Sammanställning ånga Bilaga III Ånga januari 2004 Energiflöde Spec. flöde [GJ] [MWh] [kwh/ton] Total produktion Total förbrukning Ångproduktion januari 2004 Energiflöde Del av total Spec. flöde [GJ] [MWh] [%] [kwh/ton] TMP 1 ångproduktion , TMP 2 ångproduktion*** , TMP 3 ångproduktion , ÅKC ångproduktion totalt ,6 HP 3 ångproduktion ,7 AP ångproduktion ,6 EP ångproduktion ,2 HP 2 ångproduktion ,2

60 Sammanställning ånga Bilaga III Ångförbrukning januari 2004 Energiflöde Del av total Spec. flöde [GJ] [MWh] [%] [kwh/ton] Vedhantering ,2 Totalt SLIP ,5 99 TMP 1 ångförbrukning** ,5 TMP 2 ångförbrukning** ,4 TMP 3 ångförbrukning** ,5 Totalt RP ,1 16 Totalt PM 2*** , Tork PM ,2 759 Viragrop 0 0 0,0 0 Stärkelse/ 0 Fickventilation** ,2 21 Kalander ,0 3 Luftförvärmning/ 0 Övrigt ,7 329 Totalt PM 3*** , Tork PM ,2 723 Bakvattentorn PM 3* 0 0 0,0 0 Vira/varmvatten PM 3* ,1 112 Ånglåda press PM ,7 69 Stärkelse** ,0 4 Luftförvärmning* ,8 180 Kalander ,3 32 Övrigt ,1 208 Totalt PM 11*** , Tork PM ,7 813 Viravatten ,2 164 Övrig uppvärmning ,4 71 Ånglåda press PM ,5 76 Kalander PM ,1 57 Övrigt ,3 118

61 Sammanställning ånga Bilaga III Ångförbrukning januari 2004 Energiflöde Del av total Spec. flöde [GJ] [MWh] [%] [kwh/ton] Totalt PM 12*** , Tork PM ,2 871 Viragrop/varmvatten PM ,2 81 Torkflöde ,1 75 Torkflöde ,0 67 AHR ,6 105 Ånglåda press PM ,1 75 Kalander** ,5 36 Övrigt ,2 212 ÅKC ångförbrukning ,0 Ångvärmeväxlare (varmvatten) ,9 Fjärrvärme ,2 Mottryckskraft ,7 Friblåsning PR ,2 Övrigt ,3 * Momentanvärden från styrsystem PM ** Beräknat värde från ångrapport *** Kompenseringar för felvisande mätare enl. ång- och bränslerapport Produktion januari 2004 Steg [ton] SLIP 5799 TMP TMP TMP RP 7602 PM PM PM PM Ångförbrukning per linje januari 2004 Inkl TMP Exkl TMP Linje [kwh/ton] [kwh/ton] PM PM PM PM

62 Sammanställning ånga Bilaga III Ånga juli 2004 Energiflöde Spec. flöde [GJ] [MWh] [kwh/ton] Total produktion Total förbrukning Ångproduktion juli 2004 Energiflöde Del av total Spec. flöde [GJ] [MWh] [%] [kwh/ton] TMP 1 ångproduktion , TMP 2 ångproduktion*** , TMP 3 ångproduktion , ÅKC ångproduktion totalt ,6 HP 3 ångproduktion ,2 AP ångproduktion ,5 EP ångproduktion ,8 HP 2 ångproduktion 0 0 0,0

63 Sammanställning ånga Bilaga III Ångförbrukning juli 2004 Energiflöde Del av total Spec. flöde [GJ] [MWh] [%] [kwh/ton] Vedhantering ,4 Totalt SLIP ,0 4 TMP 1 ångförbrukning** ,6 TMP 2 ångförbrukning** ,4 TMP 3 ångförbrukning** ,6 Totalt RP ,1 13 Totalt PM 2*** , Tork PM ,3 716 Viragrop 0 0 0,0 0 Stärkelse/ Fickventilation** ,2 22 Kalander ,1 7 Luftförvärmning/ Övrigt ,2 314 Totalt PM 3*** , Tork PM ,1 749 Bakvatten-torn* 0 0 0,0 0 Vira/ varmvatten* ,4 103 Ånglåda press ,1 78 Stärkelse** ,0 4 Luft-förvärmning* ,2 165 Kalander ,4 29 Övrigt ,6 46 Totalt PM 11*** , Tork PM ,1 733 Viravatten ,9 67 Övrig uppvärmning ,6 56 Ånglåda press PM ,3 79 Kalander PM ,8 63 Övrigt ,5 86

64 Sammanställning ånga Bilaga III Ångförbrukning juli 2004 Energiflöde Del av total Spec. flöde [GJ] [MWh] [%] [kwh/ton] Totalt PM 12*** , Tork PM ,5 819 Viragrop/ varmvatten PM ,3 17 Torkflöde ,4 70 Torkflöde ,2 60 AHR ,1 4 Ånglåda press PM ,6 79 Kalander** ,7 35 Övrigt ,5 224 ÅKC ångförbrukning ,2 Ångvärmeväxlare (varmvatten) ,2 Fjärrvärme ,2 Mottryckskraft ,1 Friblåsning PR ,7 Övrigt ,9 * Momentanvärden från styrsystem PM ** Beräknat värde från ångrapport *** Kompenseringar för felvisande mätare enl. ång- och bränslerapport Produktion juli 2004 Steg [ton] SLIP 6519 TMP TMP TMP RP 7710 PM PM PM PM Ångförbrukning per linje juli 2004 Inkl TMP Exkl TMP Linje [kwh/ton] [kwh/ton] PM PM PM PM

65 Sammanställning el Bilaga IV El medel mån Förbrukning Specifik förbr. Totalverkn.grad [MWh/mån] [%] [kwh/ton] [%] Totalt Totalt kvalitetspåverkande el , Totalt övrig el , Totalt Vedhantering ,3 Totalt Slip , Totalt TMP , Totalt TMP , Totalt TMP , Totalt DIP ,6 552 Totalt PM , ,0 Totalt PM , ,1 Totalt PM , ,3 Totalt PM , ,1 Totalt ÅKC ,4 Totalt Avlopp ,2 Totalt Elpanna ,6 Totalt Mottryck ,4 Totalt inköpt el ,6

66 Sammanställning el Bilaga IV El medel mån Förbrukning Andel Kvalitetspåverkande el Övrig el Totalt [MWh/mån] [%] [kwh/ton] [MWh/mån] [%] [%] Summa Slip , ,4 Slip , ,5 Slip , ,7 Slip , ,8 Slip , ,5 Slip , ,6 Slip , ,6 Slip , ,9 Slip , ,6 Frotapulper 202 0, ,1 J-sil raff A , ,0 T4R 792 1,3 0,5 T4S 656 1,1 0,4 Övrigt 442 0,7 0,3 Fördelning 195 0,3 0,1 Summa TMP , ,0 A , ,1 A , ,6 A , ,6 TMP Transformator ,7 1,0 Övrigt 367 0,6 0,2 Fördelning 385 0,6 0,2 Totalt TMP , ,6 Linje 1 (2250, 2260) , ,3 Linje 2 (2350, 2360) , ,3 Rejekt (2560) , ,9 T41A 625 1,0 0,4 T41B 525 0,9 0,3 T41C 644 1,1 0,4 Övrigt 623 1,0 0,4 Fördelning 370 0,6 0,2 Totalt TMP , ,1 Linje 3 (3110, 3120) , ,8 Linje 4 (3210, 3220) , ,6 Linje 5 (3310, 3320) , ,1 Linje 6 (3410, 3420) , ,9 Rejekt 1 (3630) , ,4 Rejekt 2 (3660) , ,3 T41G 403 0,7 0,3 T41H ,8 1,1 T41K 596 1,0 0,4 T41L 617 1,0 0,4 T41M 443 0,7 0,3 T41D/T41F (75%) 575 0,9 0,4 Stv 1 exkl kompressorststion norr (6%) 63 0,1 0,0 Kompressorstation norr (10%) 163 0,3 0,1 Övrigt 105 0,2 0,1 Fördelning 822 1,4 0,5

67 Sammanställning el Bilaga IV El medel mån Förbrukning Andel Kvalitetspåverkande el Övrig el Totalt [MWh/mån] [%] [kwh/ton] [MWh/mån] [%] [%] Totalt PM ,3 Stv ,0 0,8 T4C 482 0,8 0,3 Stv ,3 0,5 Övrigt 92 0,2 0,1 Fördelning 43 0,1 0,0 Totalt PM , ,7 Raffinörer 733 0,8 0,0 0,5 Sektionsdrift ,8 1,1 Vaccumpumpar ,0 0,8 Transformator (96%) ,3 2,4 Övrigt 184 0,3 0,1 Fördelning 129 0,2 0,1 Totalt PM , ,8 Massaupplösning 472 0,5 0,0 0,3 Blekeri ,3 0,9 Transformator PM ,5 5,2 RM + pump (80%) ,4 2,8 Rep och belysning PM ,1 0,0 Övrigt 62 0,1 0,0 Fördelning 246 0,4 0,2 Totalt PM ,4 0,0 RM + Pump PM 11 (20%) ,8 0,7 Transformator PM 3 (4%) 161 0,3 0,1 Vacuumpumpar ,2 2,0 Transformator PM ,9 2,6 Sektionsdrift ,8 1,8 Övrigt 106 0,2 0,1 Fördelning 194 0,3 0,1

68 Sammanställning el Bilaga IV El medel mån Förbrukning Andel Kvalitetspåverkande el Övrig el Totalt [MWh/mån] [%] [kwh/ton] [MWh/mån] [%] [%] Totalt Avlopp ,2 0,0 LB ,9 0,3 Biologiska (83%) 677 1,1 0,4 VL 6 (40%) 472 0,8 0,3 Övrigt 215 0,4 0,1 Fördelning 32 0,1 0,0 Totalt ÅKC ,7 20-S11 (fd Stv 1) exkl kompr.station norr (45%) 473 0,8 0,3 Biologiska (17%) 139 0,2 0,1 VL 6 (10%) 118 0,2 0,1 EMP ,9 0,3 T5D 367 0,6 0,2 T5E 519 0,9 0,3 Övrigt 38 0,1 0,0 Fördelning 37 0,1 0,0 Totalt Vedhantering ,4 0,0 Kompressorstation norr (24%) 390 0,6 0,2 Vedlinje ,6 0,6 Huggeri 22 0,0 0,0 Vedlinje 6 (50%) 591 1,0 0,4 Övrigt 70 0,1 0,0 Fördelning 34 0,1 0,0 Totalt RP 773 0, ,4 LC-raff RP 773 0,8 54 0,5 50-TP15 (80%) 397 0,7 0,3 Transformator RP ,5 1,8 Övrigt 63 0,1 0,0 Fördelning 67 0,1 0,0 Totalt utfördelat ,2 1,6 Totalt Elpanna ,1 1,6 Totalt inköpt el ,6 Totalt Mottryckskraft ,4

69 Sammanställning el Bilaga IV Produktion medel per månad Steg [ton] SLIP 6117 TMP TMP TMP RP 7373 PM PM PM PM Specifik elförbrukning per linje Linje [kwh/tppr] PM PM PM PM

70 Sammanställning el Bilaga IV El januari 2004 Förbrukning Specifik förbr. Totalverkn.grad [MWh] [%] [kwh/ton] [%] Totalt Totalt kvalitetspåverkande el , Totalt övrig el ,7 926 Totalt Vedhantering ,4 Totalt Slip , Totalt TMP , Totalt TMP , Totalt TMP , Totalt DIP ,6 532 Totalt PM , ,4 Totalt PM , ,5 Totalt PM , ,5 Totalt PM , ,8 Cellulosahantering ,7 Totalt ÅKC ,7 Totalt Avlopp ,2 Totalt Elpanna ,9 Totalt Mottryck ,6 Totalt inköpt el ,4

71 Sammanställning el Bilaga IV El januari 2004 Förbrukning Andel Kvalitetspåverkande el Övrig el Totalt [MWh] [%] [kwh/ton] [MWh] [%] [%] Summa Slip , ,9 Slip , ,6 Slip , ,7 Slip , ,8 Slip , ,5 Slip , ,5 Slip , ,6 Slip , ,9 Slip , ,6 Frotapulper 72 0, ,0 J-sil raff A , ,0 T4R 777 1,4 0,5 T4S 587 1,1 0,4 Övrigt 489 0,9 0,3 Fördelning ,5-0,2 Summa TMP , ,9 A , ,7 A , ,4 A , ,5 TMP Transformator ,2 1,1 Övrigt 380 0,7 0,2 Fördelning ,0-0,3 Totalt TMP , ,6 Linje 1 (2250, 2260) , ,8 Linje 2 (2350, 2360) , ,6 Rejekt (2560) , ,0 T41A 664 1,2 0,4 T41B 556 1,0 0,4 T41C 656 1,2 0,4 Övrigt 643 1,2 0,4 Fördelning ,1-0,4 Totalt TMP , ,6 Linje 3 (3110, 3120) , ,8 Linje 4 (3210, 3220) , ,2 Linje 5 (3310, 3320) , ,5 Linje 6 (3410, 3420) , ,4 Rejekt 1 (3630) , ,4 Rejekt 2 (3660) , ,1 T41G 403 0,8 0,3 T41H ,3 1,1 T41K 602 1,1 0,4 T41L 604 1,1 0,4 T41M 449 0,8 0,3 T41D/T41F (75%) 583 1,1 0,4 Stv 1 exkl kompressorststion norr (6%) 63 0,1 0,0 Kompressorstation norr (10%) 169 0,3 0,1 Övrigt 128 0,2 0,1 Fördelning ,3-0,8

72 Sammanställning el Bilaga IV El januari 2004 Förbrukning Andel Kvalitetspåverkande el Övrig el Totalt [MWh] [%] [kwh/ton] [MWh] [%] [%] Totalt PM ,9 Stv ,3 0,8 T4C 510 1,0 0,3 Stv ,6 0,6 Övrigt 92 0,2 0,1 Fördelning -67-0,1 0,0 Totalt PM , ,9 Raffinörer 749 0,7 0,5 Sektionsdrift ,3 1,1 Vaccumpumpar ,3 0,8 Transformator (96%) ,3 2,5 Övrigt 212 0,4 0,1 Fördelning ,4-0,1 Totalt PM , ,7 Massaupplösning ,3 2,8 Blekeri ,6 0,9 Transformator PM ,8 5,5 RM + pump (80%) ,0 2,8 Rep och belysning PM ,1 0,0 Övrigt 63 0,1 0,0 Fördelning ,9-0,3 Totalt PM ,6 0,0 Transformator PM 3 (4%) 163 0,3 0,1 Vacuumpumpar ,0 2,1 Transformator PM ,1 2,8 Sektionsdrift ,5 1,9 Övrigt 89 0,2 0,1 Fördelning ,5-0,2 Cellulosahantering ,1-6 0,0 RM + Pump PM 11 (20%) ,1 0,7 Övrigt 21 0,0 0,0 Fördelning -27-0,1 0,0

73 Sammanställning el Bilaga IV El januari 2004 Förbrukning Andel Kvalitetspåverkande el Övrig el Totalt [MWh] [%] [kwh/ton] [MWh] [%] [%] Totalt Avlopp ,6 0,0 LB ,9 0,3 Biologiska (83%) 724 1,3 0,5 VL 6 (40%) 540 1,0 0,3 Övrigt 224 0,4 0,1 Fördelning -49-0,1 0,0 Totalt ÅKC ,8 Stv 1 exkl kompr.station norr 45% 472 0,9 0,3 Biologiska (17%) 148 0,3 0,1 VL 6 (10%) 135 0,3 0,1 EMP ,6 0,6 T5D 405 0,8 0,3 T5E 561 1,0 0,4 Övrigt 58 0,1 0,0 Fördelning -66-0,1 0,0 Totalt Vedhantering ,0 0,0 Kompressorstation norr (24%) 406 0,8 0,3 Vedlinje ,8 0,6 Huggeri 20 0,0 0,0 Vedlinje 6 (50%) 676 1,3 0,4 Övrigt 90 0,2 0,1 Fördelning -54-0,1 0,0 Totalt RP 789 0, ,1 LC-raff RP 789 0,8 52 0,0 0,5 50-TP15 (80%) 400 0,7 0,3 Transformator RP ,4 1,9 Övrigt 63 0,1 0,0 Fördelning ,2-0,1 Totalt utfördelat ,2-2,5 Totalt Elpanna ,5 0,9 Totalt inköpt el ,4 Totalt Mottryckskraft ,6

74 Sammanställning el Bilaga IV Produktion januari Steg [ton] SLIP 5799 TMP TMP TMP RP 7602 PM PM PM PM Specifik elförbrukning per linje januari Linje [kwh/tppr] PM PM PM PM

75 Sammanställning el Bilaga IV El juli 2004 Förbrukning Specifik förbr. Totalverkn.grad [MWh] [%] [kwh/ton] [%] Totalt Totalt kvalitetspåverkande el Totalt övrig el Totalt Vedhantering ,3 Totalt Slip , Totalt TMP , Totalt TMP , Totalt TMP , Totalt DIP ,4 539 Totalt PM , ,6 Totalt PM , ,8 Totalt PM , ,9 Totalt PM , ,2 Totalt ÅKC ,0 Totalt Avlopp ,2 Totalt Elpanna ,6 Totalt Mottryck ,0 Totalt inköpt el ,0

76 Sammanställning el Bilaga IV El juli 2004 Förbrukning Andel Kvalitetspåverkande el Övrig el Totalt [MWh] [%] [kwh/ton] [MWh] [%] [%] Summa Slip , ,2 Slip , ,5 Slip , ,7 Slip , ,7 Slip , ,5 Slip , ,6 Slip , ,6 Slip , ,9 Slip , ,5 Frotapulper 236 0, ,1 J-sil raff A , ,9 T4R 845 1,3 0,5 T4S 718 1,1 0,4 Övrigt 463 0,7 0,3 Fördelning 42 0,1 0,0 Summa TMP , ,5 A , ,3 A , ,2 A , ,6 TMP Transformator ,8 1,0 Övrigt 394 0,6 0,2 Fördelning 84 0,1 0,0 Totalt TMP , ,1 Linje 1 (2250, 2260) , ,1 Linje 2 (2350, 2360) , ,2 Rejekt (2560) , ,8 T41A 660 1,0 0,4 T41B 564 0,9 0,3 T41C 675 1,1 0,4 Övrigt 671 1,0 0,4 Fördelning 79 0,1 0,0 Totalt TMP , ,5 Linje 3 (3110, 3120) , ,8 Linje 4 (3210, 3220) , ,7 Linje 5 (3310, 3320) , ,3 Linje 6 (3410, 3420) , ,9 Rejekt 1 (3630) , ,7 Rejekt 2 (3660) , ,4 T41G 462 0,7 0,3 T41H ,0 1,1 T41K 676 1,1 0,4 T41L 687 1,1 0,4 T41M 504 0,8 0,3 T41D/T41F (75%) 638 1,0 0,4 Stv 1 exkl kompressorststion norr (6%) 73 0,1 0,0 Kompressorstation norr (10%) 171 0,3 0,1 Övrigt 90 0,1 0,1 Fördelning 198 0,3 0,1

77 Sammanställning el Bilaga IV El juli 2004 Förbrukning Andel Kvalitetspåverkande el Övrig el Totalt [MWh] [%] [kwh/ton] [MWh] [%] [%] Totalt PM ,2 Stv ,0 0,7 T4C 506 0,8 0,3 Stv ,3 0,5 Övrigt 101 0,2 0,1 Fördelning 9 0,0 0,0 Totalt PM , ,1 Raffinörer 783 0,7 0,5 Sektionsdrift ,6 0,9 Vaccumpumpar ,0 0,8 Transformator (96%) ,2 2,3 Övrigt 168 0,3 0,1 Fördelning 27 0,0 0,0 Totalt PM , ,3 Massaupplösning 144 0,1 0,1 Blekeri ,5 0,9 Transformator PM ,8 5,1 RM + pump (80%) ,7 2,8 Rep och belysning PM ,1 0,1 Övrigt 72 0,1 0,0 Fördelning 53 0,1 0,0 Totalt PM ,2 0,0 RM + Pump PM 11 (20%) ,9 0,7 Transformator PM 3 (4%) 165 0,3 0,1 Vacuumpumpar ,3 1,9 Transformator PM ,8 2,5 Sektionsdrift ,8 1,8 Övrigt 120 0,2 0,1 Fördelning 41 0,1 0,0

78 Sammanställning el Bilaga IV El juli 2004 Förbrukning Andel Kvalitetspåverkande el Övrig el Totalt [MWh] [%] [kwh/ton] [MWh] [%] [%] Totalt Avlopp ,2 0,0 LB ,2 0,4 Biologiska (83%) 664 1,0 0,4 VL 6 (40%) 424 0,7 0,2 Övrigt 229 0,4 0,1 Fördelning 7 0,0 0,0 Totalt ÅKC ,8 Stv 1 exkl kompr.station norr 45% 544 0,9 0,3 Biologiska (17%) 136 0,2 0,1 VL 6 (10%) 106 0,2 0,1 EMP 5 5 0,0 0,0 T5D 371 0,6 0,2 T5E 591 0,9 0,3 Övrigt 28 0,0 0,0 Fördelning 6 0,0 0,0 Totalt Vedhantering ,5 0,0 Kompressorstation norr (24%) 410 0,6 0,2 Vedlinje ,9 0,7 Huggeri 23 0,0 0,0 Vedlinje 6 (50%) 530 0,8 0,3 Övrigt 64 0,1 0,0 Fördelning 7 0,0 0,0 Totalt RP 789 0, ,3 LC-raff RP 789 0,7 55 0,5 50-TP15 (80%) 423 0,7 0,2 Transformator RP ,5 1,7 Övrigt 73 0,1 0,0 Fördelning 14 0,0 0,0 Totalt utfördelat 568 0,9 0,3 Totalt Elpanna ,9 2,6 Totalt inköpt el ,0 Totalt Mottryckskraft ,0

79 Sammanställning el Bilaga IV Produktion juli Steg [ton] SLIP 6519 TMP TMP TMP RP 7710 PM PM PM PM Specifik elförbrukning per linje juli Linje [kwh/tppr] PM PM PM PM

80 Fördelning av installerad eleffekt Bilaga V Totalt [kw] [%] Effekt < 0,5 MW Effekt 0,5-5 MW Effekt > 5 MW TMP 1 TMP 2 [kw] [%] [kw] [%] Effekt < 0,5 MW Effekt < 0,5 MW Effekt 0,5-5 MW 0 0 Effekt 0,5-5 MW 0 0 Effekt > 5 MW Effekt >5 MW TMP 3 Sliperi* + J-sileri [kw] [%] [kw] [%] Effekt < 0,5 MW Effekt < 0,5 MW Effekt 0,5-5 MW 0 0 Effekt 0,5-5 MW Effekt >5 MW Effekt >5 MW 0 0 DIP PM 2 [kw] [%] [kw] [%] Effekt < 0,5 MW Effekt < 0,5 MW Effekt 0,5-5 MW Effekt 0,5-5 MW Effekt >5 MW 0 0 Effekt >5 MW 0 0 PM 3 PM 11 [kw] [%] [kw] [%] Effekt < 0,5 MW Effekt < 0,5 MW Effekt 0,5-5 MW Effekt 0,5-5 MW Effekt >5 MW 0 0 Effekt >5 MW 0 0 PM 12 Blekeri PM 11 [kw] [%] [kw] [%] Effekt < 0,5 MW Effekt < 0,5 MW Effekt 0,5-5 MW Effekt 0,5-5 MW Effekt >5 MW 0 0 Effekt >5 MW 0 0 ÅKC Avloppsrening [kw] [%] [kw] [%] Effekt < 0,5 MW ,0 Effekt < 0,5 MW ,0 Effekt 0,5-5 MW 0 0,0 Effekt 0,5-5 MW 0 0,0 Effekt >5 MW 0 0,0 Effekt >5 MW 0 0,0 * Sliperiet saknar motorlistor och därför har endast slipmotorer tagits med.

81 Fördelning av installerad eleffekt Bilaga V Totalt [kw] [%] Massapumpar ,4 Vattenpumpar ,8 Luft (fläktar) ,5 Vacuumpumpar ,5 Övriga pumpar (kemikalier mm.) ,8 Raffinörer ,0 Slipmotorer ,6 Blåsmaskiner ,7 Maskindrift mm ,6 TMP 1 [kw] [%] TMP 2 [kw] [%] Massapumpar ,0 Massapumpar 696 1,4 Vattenpumpar 912 1,5 Vattenpumpar 836 1,7 Luft (fläktar) 37 0,1 Luft (fläktar) 273 0,5 Övriga pumpar (kemikalier mm.) 634 1,1 Övriga pumpar (kemikalier mm.) 131 0,3 Raffinörer ,9 Raffinörer ,2 Maskindrift mm ,5 Maskindrift mm ,9 TMP 3 [kw] [%] DIP [kw] [%] Massapumpar ,5 Massapumpar ,5 Vattenpumpar ,4 Vattenpumpar ,1 Luft (fläktar) 197 0,2 Luft (fläktar) 86 0,8 Övriga pumpar (kemikalier mm.) 312 0,3 Övriga pumpar (kemikalie mm.) 49 0,5 Raffinörer ,4 Raffinörer ,0 Maskindrift mm ,3 Maskindrift mm ,1 Sliperi* och J-sileri [kw] [%] PM 2 [kw] [%] Massapumpar 959 3,2 Massapumpar ,2 Vattenpumpar 657 2,2 Vattenpumpar 868 6,3 Luft (Fläktar) 214 0,7 Vacuumpumpar ,7 Öviga pumpar (kemikalier mm.) 83 0,3 Luft (fläktar) 744 5,4 Maskindrift mm ,6 Övriga pumpar (kemikalier mm.) 49 0,4 Slipmotorer ,0 Maskindrift mm ,1 PM 3 [kw] [%] PM 11 [kw] [%] Massapumpar Massapumpar ,5 Vattenpumpar Vattenpumpar ,3 Vacuumpumpar Luft (Fläktar) ,8 Luft (fläktar) Vacuumpumpar 214 0,4 Övriga pumpar (kemikalier mm.) Öviga pumpar (kemikalier mm.) 276 0,5 Raffinörer Maskindrift mm ,4 Maskindrift mm PM 12 [kw] [%] ÅKC [kw] [%] Massapumpar ,4 Vattenpumpar ,0 Vattenpumpar ,4 Luft (fläktar) ,5 Vacuumpumpar 132 0,9 Övriga pumpar (kemikalier mm.) ,2 Luft (fläktar) 897 6,1 Maskindrift mm ,3 Övriga pumpar (kemikalier mm.) 248 1,7 Maskindrift mm ,5 Blekeri PM 11 [kw] [%] Avloppsrening [kw] [%] Massapumpar ,0 Vattenpumpar ,0 Vattenpumpar 349 7,7 Övriga pumpar (kemikalier mm.) 401 7,8 Övriga pumpar (kemikalier mm.) 403 8,8 Blåsmaskiner ,6 Luft (fläktar) 164 3,6 Luft (fläktar) 186 3,6 Maskindrift mm ,9 Maskindrift mm ,9 * Sliperiet saknar motorlistor och därför har endast slipmotorer tagits med.

82 Motorlista uppmätta pumpmotorer Totalt Hallsta Energikostnad Andel av totalt inköpt el [MWh/mån] [kr/år] [%] Total inköpt el: kr 100% Vattenpumpar: kr 0,3% Massapumpar: kr 0,8% Luftfläktar: kr 0,1% Vacuumpumpar: kr 0,4% Bilaga VI Totalt RP Energikostnad Andel av total förbrukning RP [MWh/mån] [kr/år] [%] Total elförbrukning RP: kr 100% Vattenpumpar: kr 6,2% Massapumpar: kr 9,6% Sliperi TMP 1 TMP 2 TMP 3 PM 2 PM 3 PM 12 Energikostnad Andel av total förbrukning Sliperi [MWh/mån] [kr/år] [%] Total elförbrukning Sliperi: kr 100% Vattenpumpar: 0 0 kr 0,0% Massapumpar: kr 1,2% Energikostnad Andel av total förbrukning TMP1 [MWh/mån] [kr/år] [%] Total elförbrukning TMP 1: kr 100% Vattenpumpar: kr 0,2% Massapumpar: kr 0,7% Energikostnad Andel av total förbrukning TMP2 [MWh/mån] [kr/år] [%] Total elförbrukning TMP 2: kr 100% Vattenpumpar: kr 0,2% Massapumpar: kr 0,8% Energikostnad Andel av total förbrukning TMP3 [MWh/mån] [kr/år] [%] Total elförbrukning TMP 3: kr 100% Vattenpumpar: kr 0,0% Massapumpar: kr 0,4% Energikostnad Andel av total förbrukning PM2 [MWh/mån] [kr/år] [%] Total elförbrukning PM 2: kr 100% Vacuumpumpar: kr 24,6% Massapumpar: kr 3,2% Energikostnad Andel av total förbrukning PM3 [MWh/mån] [kr/år] [%] Total elförbrukning PM 3: kr 100% Vattenpumpar: kr 0,4% Massapumpar: kr 1,6% Luftfläktar: kr 1,6% Energiförbrukning Energiförbrukning Energiförbrukning Energiförbrukning Energiförbrukning Energiförbrukning Energiförbrukning Energiförbrukning Energiförbrukning Energikostnad Andel av total förbrukning PM12 [MWh/mån] [kr/år] [%] Total elförbrukning PM 12: kr 100% Vattenpumpar: kr 0,6% Massapumpar: 0 0 kr 0,0%

83 DIP Bilaga VI Pos.- Benämning Motordata Uppmätt Öppning Effekt Energi- Övrigt ström Strypventil kostnad nr kw Im A V [A] [%] [kw] [kr/år] 50-P4802 BAKVATTEN % kr 50-P4573 FRÅN INJEKTTANK PRIMÄRFLOTATION % kr 50-P4656 TILL SKIVFILTER % kr 50-P4875 TILL PRIMÄRFLOTATION % kr 50-P P P4892 BAKVATTEN TILL FÖRSIL 1 DISPERSIONS- VATTENPUMP 1 DISPERSIONS- VATTENPUMP ,5 24% kr % kr % kr 50-P4429 TILL FÖRSIL % kr 50-P4893 RENVATTENPUMP % kr 50-P4894 RENVATTENPUMP % kr 50-P4426 TILL FÖRSIL % kr 50-P4580 TILL AVLUFTNINGSTANK % kr 50-P P P4590 INJEKTPUMP EFTERFLOTATION INJEKTPUMP EFTERFLOTATION ACCEPTPUMP EFTERFLOTATION % kr % kr % kr 50-P4789 BAKVATTEN % kr 50-P4790 BAKVATTEN % kr 50-P4782 PUMP EFTER FÄRDIGMASSATANK K % kr 50-P4784 TILL BANDPRESSAR % kr 50-P4556 FRÅN SVARTSLAMTANK % 0 0 kr 50-P4557 FRÅN SVARTSLAMTANK % kr Summa: kr Energiförbrukning Energikostnad [MWh/mån] [kr/år] Total elförbrukning RP: kr Vattenpumpar: kr Massapumpar: kr

84 Sliperi Bilaga VI Pos.- Benämning Motordata Öppning Avläst Effekt Energi- Övrigt Stryp- ström kostnad nr kw Im A V ventil [A] [kw] [kr/år] P209 REJEKTPUMP % kr P208 SEKUNDÄRSILPUMP % kr P300 PUMP PEROXIDTORN % kr P242 MASSAPUMP % kr Summa: kr Energiförbrukning Energi-kostnad [MWh/mån] [kr/år] Total elförbrukning Sliperi: kr Vattenpumpar: 0 0 kr Massapumpar: kr

85 TMP 1 Bilaga VI Pos.- Motordata Öppning Avläst Effekt Energi- Övrigt Stryp- ström kostnad nr Benämning kw Im A V ventil [A] [kw] [kr/år] 41-P P P P0811 PUMP FLISTVÄTTVATTEN PUMP LATENCYTANK LINJE A PUMP LATENCYTANK LINJE B PUMP BAKVATTEN % kr % 51, kr % kr % kr Pumpar flöde till flera ställen 41-P1507 PUMP FÖRTJ.REJEKTKAR % kr 41-P1536 PUMP REJEKTSIL % kr 41-P1532 REJEKTPUMP 18, % 20, kr 41-P1874 PUMP SEKUNDÄRSIL % kr Summa: kr Energiförbrukning Energi-kostnad Accept 38%, rejekt 27%. Kvotstyrd mot pump P1532 Accept 67%, rejekt 50%. Kvotstyrd mot pump P1870, P1871 [MWh/mån] [kr/år] Total elförbrukning TMP 1: kr Vattenpumpar: kr Massapumpar: kr

86 TMP 2 Bilaga VI Pos.- Benämning Motordata Öppning Avläst Effekt Energi- Övrigt Stryp- ström kostnad nr kw Im A V ventil [A] [kw] [kr/år] 42-P2452 PUMP PRIMÄRSIL LINJE A , kr 42-P2455 PUMP PRIMÄRSIL LINJE B , kr 42-P2457 PUMP SEKUNDÄRSIL , kr Accept 41%, rejekt 60%. Kvotstyrd av pump P2451 Accept 42%, rejekt 48%. Kvotstyrd av pump P2454 Accept 46%, rejekt 62%. Kvotstyrd av rejekt från sil (pump P2455, P2452) 42-P2472-M1 PUMP FÄRDIGM.KAR , kr Skiljer mkt mellan hel och halv produktion 42-P2573 PUMP REJEKTSIL ,52 57, kr Accept 52%, rejekt 34%. Kvotstyrd av pump P P2603 BAKVATTENPUMP TILL VVX , kr Körs med samma strypning stor del av tiden 42-P2451 LATENCYPUMP LINJE A ,46 15, kr 42-P2454 LATENCYPUMP LINJE B , kr 42-P2550 PUMP FÖRTJ. REJEKT , kr Två strypventiler 23% och 28% öppna Summa: kr Energiförbrukning Energikostnad [MWh/mån] [kr/år] Total elförbrukning TMP 2: kr Vattenpumpar: kr Massapumpar: kr

87 TMP 3 Bilaga VI Pos.- Benämning Motordata Öppning Avläst Effekt Energi- Övrigt Strypventil ström kostnad nr kw Im A V [%] [A] [kw] [kr/år] 43-P3774 PUMP TMP KONDENSAT % kr 43-P3525 PUMP INJEKT PRIMÄRSIL % kr Accept 100%, rejekt 70% 43-P3555 PUMP INJEKT REJEKTSIL % kr Accept 41%, rejekt 52% 43-P3515 PUMP INJEKT PRIMÄRSIL % kr Accept 100%, rejekt 70% 43-P3545 PUMP INJEKT REJEKTSIL % kr Accept 51%, rejekt 60% 43-P3535 PUMP INJEKT SEKUNDÄRSIL % kr Accept 100%, rejekt 40% 43-P3501 LATENCYKAR PUMP % kr 43-P3502 LATENCYKAR PUMP % kr 43-P3642 PUMP FRÅN TANK K % kr Accept 20%, rejekt 36% 43-P3667 LATENCYPULPER PUMP % kr 43-P3652 FINREJEKT MASSAPUMP % kr Två ventiler 23% och 25% öppna. Summa: kr Energiförbrukning Energikostnad [MWh/mån] [kr/år] Total elförbrukning TMP 3: kr Vattenpumpar: kr Massapumpar: kr

88 PM 2 Bilaga VI Benämning Motordata Öppning Avläst Effekt Energi- Effekt Energi- Övrigt Strypventil ström kostnad nya pumpar besparing kw Im A V [%] [A] [kw] [kr/år] [kw] [MWh/mån] Utskottspump utskottskar % kr 25-30% UTSKOTTSPUMP 1 glättupplösning kr VARMVATTENPUMP pumpar till två olika ställen. Borde fungera med samma lösning som popeupplösningen, varvtalsstyrt. VARMVATTENPUMP 2, PM6 - - PUMP VID BLEKTORN % kr 20-25% PUMP VID BLANDARE % kr VACUUMPUMP 1 GUSK kr VACUUMPUMP 2 PICKUP kr VACUUMPUMP 4 SUGVALS PRESS 1 VACUUMPUMP 5 SUGVALS PRESS 2 VACUUMPUMP 7 RÖR- SUGLÅDA PRESS 2 & 3 VACUUMPUMP 3 RÖRSUGLÅDA PRESS Har bytts ut mot den nya energieffektiva pumpen (62-P5354) kr - - Ny energieffektiv pump (drar ca 70A mindre, 26%) kr kr Summa: kr Energiförbrukning Energikostnad [MWh/mån] [kr/år] Total elförbrukning PM 2: kr Massapumpar: kr Vacuumpumpar: kr

89 PM 3 Bilaga VI Pos.- Benämning Motordata Öppning Uppmätt Effekt Energi- Övrigt Stryp- ström kostnad nr kw Im A V ventil [A] [kw] [kr/år] 63-P404 Slipmassapump % kr 63-P416 Pump e blandningskar % kr 63-P424 Maskinkarspump % 49, kr 63-P460 Pump grovfiltrat % kr 63-P500 Utskottspump % kr 63-P525 Varmvattenpump % 17, kr 63-P528 K.fil till sprv.tank % kr 63-F413 Torkluftfläkt % kr 63-F423 Torkluftfläkt % kr Summa: kr Energiförbrukning Energi-kostnad [MWh/mån] [kr/år] Total elförbrukning PM 3: kr Vattenpumpar: kr Massapumpar: kr Luftfläktar: kr

90 PM 12 Bilaga VI Pos.- Benämning Motordata Öppning Avläst Effekt Energi- Övrigt Strypventil ström kostnad nr kw Im A V [%] [A] [kw] [kr/år] 72-P8232 FILTRATTANK K1210 TILL BÅGSILAR % kr Står ofta nästan helt strypt. 72-P8267 KYLVATTENRETURPUMP % kr Summa: kr Energiförbrukning Energi-kostnad [MWh/mån] [kr/år] Total elförbrukning PM 12: kr Vattenpumpar: kr Massapumpar: 0 0 kr

91 Sammanställning vatten Bilaga VII Vatten medel mån Förbrukning [m 3 /min] [%] Total vattenförbrukning 30, Totalt Vedhantering 0,84 2,8 Totalt Slip 3,07 10,1 Totalt TMP 1 0,59 2,0 Totalt TMP 2 0,58 1,9 Totalt TMP 3 1,32 4,4 Totalt DIP 0,20 0,7 Totalt PM 2 3,86 12,7 Totalt PM 3 3,25 10,7 Totalt PM 11 4,55 15,0 Totalt PM 12 7,03 23,2 Totalt Blekeri 0,15 0,5 Totalt till dejonisering 1,13 3,7 Övrigt vatten 3,72 12,3 Totalt inkommande vatten 30,29 100,0

92 Sammanställning vatten Bilaga VII Vatten medel mån Förbrukning [m 3 /min] [GJ] [MWh] [%] Totalt Slip 3, Råvatten 3, Totalt TMP 1 0, Råvatten 0, Totalt TMP 2 0, Råvatten 0, Totalt TMP 3 1, Råvatten 1,29 97,8 Renvatten 0,03 2,2 Totalt PM 2 3, Råvatten 2,27 58,9 Renvatten 0,00 0,0 Varmvatten 1, ,1 Totalt PM 3 3, Råvatten 1,30 39,9 Renvatten 0,72 22,3 Varmvatten 1, ,8 Totalt PM 11 4, Råvatten 0,00 0,0 Renvatten 1,31 28,7 Varmvatten 3, ,3 Totalt PM 12 7, Råvatten 4,80 68,2 Renvatten 0,51 7,3 Varmvatten 1, ,5 Totalt Blekeri 0, Varmvatten 1 0, ,4 Varmvatten 2 0, ,6 Totalt Vedhantering 0, Råvatten Vedlinje 1 0,21 25,6 Råvatten Vedlinje 6 0,62 74,4 Totalt DIP 0, Råvatten 0,20 100

93 Sammanställning vatten Bilaga VII Produktion Steg [ton] SLIP 6117 TMP TMP TMP RP 7373 PM PM PM PM Varmvatten per linje Linje [kwh/tppr] PM PM PM PM

94 Sammanställning avlopp Bilaga VIII Avlopp medel mån Förbrukning [m 3 /min] [GJ] [MWh] [%] Totalt flöde till avloppsrening 16, Vedhantering + avloppsrening 0, ,4 Slip Ingen mätning 0 0,0 Totalt TMP 1 1, ,4 Filtrat TMP 2 0, ,1 Filtrat TMP 3 1, ,1 TMP 2/3 Fr 3, ,8 Totalt DIP 2, ,8 Totalt PM 2 2, ,1 Totalt PM 3 1, ,6 Totalt PM 11 1, ,1 Totalt PM 12 0, ,6 Övrigt avlopp 0, ,9 Till Edeboviken 16, ,5 Kylning nya reningen 3, Kylning gamla reningen 19,

95 Bilaga IX Energiaspektregister med bedömning ENERGIASPEKT VEDHANTERING... 1 ÅNGA - UPPTINING... 1 MASKINDRIFT - VEDHANTERING... 1 VATTEN - AVLOPP... 2 VATTEN - FÖRBRUKNING... 2 SLIP... 3 MASSA - PUMPNING... 3 SLIPNING - REJEKT... 4 SLIPNING - SLIP SLIPNING - SLIP SLIPNING - SLIP SLIPNING - SLIP SLIPNING - SLIP SLIPNING - SLIP SLIPNING - SLIP SLIPNING - SLIP TMP RAFFINERING - LINJE RAFFINERING - LINJE VATTEN - AVLOPP RAFFINERING - REJEKT ÅNGA - ÖVRIG ÅNGA (ÅNGFÖRBRUKNING) MASSA - PUMPNING VATTEN - PUMPNING ÅNGA - ÅNGOMFORMNING (ÅNGPRODUKTION) TMP RAFFINERING - LINJE RAFFINERING - LINJE RAFFINERING - REJEKT ÅNGA - ÖVRIG ÅNGA (ÅNGFÖRBRUKNING) MASSA - PUMPNING VATTEN - PUMPNING ÅNGA - ÅNGOMFORMNING (ÅNGPRODUKTION) VATTEN - AVLOPP VATTEN - VÄRMEVÄXLING TMP RAFFINERING - LINJE RAFFINERING - LINJE RAFFINERING - LINJE RAFFINERING - LINJE RAFFINERING - REJEKT RAFFINERING - REJEKT ÅNGA - ÖVRIG ÅNGA (ÅNGFÖRBRUKNING) MASSA - PUMPNING VATTEN - PUMPNING ÅNGA - ÅNGOMFORMNING (ÅNGPRODUKTION) VATTEN - VÄRMEVÄXLING VATTEN - AVLOPP DIP MASSA - PUMPNING SID

96 Bilaga IX VATTEN - PUMPNING VATTEN - AVLOPP RAFFINERING - DIP PM ÅNGA - TORKNING ÅNGA - ÖVRIG ÅNGA VATTEN - AVLOPP VACUUM - PUMPNING MASSA - PUMPNING ÅNGA - KONDENSAT VATTEN - PUMPNING PM ÅNGA - TORKNING VATTEN - AVLOPP ÅNGA - KONDENSAT LUFT - VENTILATION MASSA - PUMPNING VATTEN - PUMPNING VATTEN - RÖRDRAGNING ÅNGA - ÖVRIG ÅNGA PM ÅNGA - TORKNING VATTEN - AVLOPP VATTEN - RÖRDRAGNING ÅNGA - ÖVRIG ÅNGA ÅNGA - KONDENSAT PM ÅNGA - TORKNING VATTEN - AVLOPP ÅNGA - KONDENSAT VATTEN - PUMPNING ÅNGA - ÖVRIG ÅNGA ÅKC HP 3 - BRÄNSLE HP 2 - BRÄNSLE AVLOPPSRENING - KYLNING ÅNGA - ELGENERERING VATTEN - PUMPNING HP 1 - BRÄNSLE VATTEN - VÄRMEVÄXLING AP - BRÄNSLE EP - BRÄNSLE ÅNGA - FJÄRRVÄRME... 53

97 Bilaga IX Vedhantering Vedhantering Energiaspekt Ånga - Upptining Medelproduktion flis: 58,3 t/h (42559 ton/mån) Medelångflöde: 4,0 t/h Energiflöde: 7960 GJ/mån (2211 MWh/mån) Specifik ångförbrukning: 0,19 GJ/ton flis (52 kwh/ton flis) Andel av total ångförbrukning: 2,3% Förbättringspotentialer Beskrivning Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Kan mer energi användas från TMP:s avlopp till upptining? TMP 1:s avlopp används inte alls Ja Nej idag. Prioritering (3-5): Energiaspekt Maskindrift - Vedhantering Medelproduktion flis: 58,3 t/h (42559 ton/mån) Elförbrukning: 2055 MWh/mån (inklusive pumpning av vatten) Specifik elförbrukning: 48 kwh/ton flis Andel av total elförbrukning: 1,3% Förbättringspotentialer Beskrivning Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Vedlinje 1 är stora förbrukaren, så pass ny att det inte är intressant i detta läge att titta på. Ja Nej Prioritering (3-5): - 1 -

98 Bilaga IX Vedhantering Energiaspekt Vatten - Avlopp Medelflöde: 0,9 m 3 /min (inklusive avloppsrening) Temperatur: 25 C Energiflöde: 4119 GJ/mån (1144 MWh/mån) Andel av totalt avloppsflöde: 3,4% Förbättringspotentialer Beskrivning Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Litet energiflöde, ej intressant att titta på. Ja Nej Prioritering (3-5): Energiaspekt Vatten - Förbrukning Vattenförbrukning: Vedlinje 1: 0,21 m 3 /min Vedlinje 6: 0,64 m 3 /min (inklusive avloppsrening) Förbättringspotentialer Beskrivning Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Litet energiflöde, ej intressant att titta på. Ja Nej Prioritering (3-5): - 2 -

99 Bilaga IX SLIP SLIP Energiaspekt Massa - Pumpning Pumpar som utförts mätningar på (se nedan): Elförbrukning: 138 MWh/mån Andel av Sliperiets totala elförbrukning: 1,15% Andel av total elförbrukning: 0,09% Sliperi Energiförbrukning Energikostnad [MWh/mån] [kr/år] Total elförbrukning Sliperi: kr Förbättringspotentialer Pumpmotorer Beskrivning Pumpmotorer där styrning sker genom strypning av flöde från pumpen. Skulle kunna bytas ut mot frekvensstyrning, alternativt motor med lägre varvtal på motorn. Ström och strypning uppmätt vid normal produktion (endast momentanvärden). Installation av frekvensstyrning, alternativt motorer med lägre varvtal skulle ge en effektivare elanvändning. Pumpmotorer 45- P200/P202/P P209 Motor till rejektpump 30 kw. Styrs genom strypning av flödet genom pumpen, strypventil 65% öppen. 45-P208 Motor till sekundärsilpump 75 kw. Styrs genom strypning av flödet från pumpen, strypventil 51% öppen. 45-P300 Motor till pump för peroxidtorn 37 kw. Styrs genom strypning av flödet från pumpen, strypventil 34% öppen. 45-P242 Motor till massapump 75 kw. Styrs genom strypning av flödet från pumpen, strypventil 50% öppen. Grovmassapumpar 45 kw. Strypventiler öppna 67%. Ingen mätning på ström gjord. Körs växelvis, två i taget. Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Intressant att titta vidare på för att få mer tillförlitliga mätvärden. Ja Nej Prioritering (3-5): - 3 -

100 Bilaga IX SLIP Energiaspekt Slipning - Rejekt Medelproduktion: 2,24 t/h (1635 ton/mån) Elförbrukning: 1518 MWh/mån Specifik elförbrukning: 1212 kwh/ton massa Del av total elförbrukning: 1,1% Förbättringspotentialer Beskrivning Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Arbetas med kontinuerligt. Ja Nej Prioritering (3-5): Energiaspekt Slipning - Slip 37 Medelproduktion: 0,88 t/h (642 ton/mån) Elförbrukning: 1353 MWh/mån Specifik elförbrukning: 1889 kwh/ton massa Del av total elförbrukning: 1,0% Förbättringspotentialer Beskrivning Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Kontinuerligt arbete pågår. Ja Nej Prioritering (3-5): - 4 -

101 Bilaga IX SLIP Energiaspekt Slipning - Slip 33 Medelproduktion: 0,87 t/h (635 ton/mån) Elförbrukning: 1214 MWh/mån Specifik elförbrukning: 1690 kwh/ton massa Del av total elförbrukning: 0,8% Förbättringspotentialer Beskrivning Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Kontinuerligt arbete pågår. Ja Nej Prioritering (3-5): Energiaspekt Slipning - Slip 32 Medelproduktion: 0,79 t/h (576 ton/mån) Elförbrukning: 1146 MWh/mån Specifik elförbrukning: 1893 kwh/ton massa Del av total elförbrukning: 0,8% Förbättringspotentialer Beskrivning Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Kontinuerligt arbete pågår. Ja Nej Prioritering (3-5): - 5 -

102 Bilaga IX SLIP Energiaspekt Slipning - Slip 36 Medelproduktion: 0,83 t/h (606 ton/mån) Elförbrukning: 912 MWh/mån Specifik elförbrukning: 1851 kwh/ton massa Del av total elförbrukning: 0,6% Förbättringspotentialer Beskrivning Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Kontinuerligt arbete pågår. Ja Nej Prioritering (3-5): Energiaspekt Slipning - Slip 38 Medelproduktion: 1,01 t/h (737 ton/mån) Elförbrukning: 891 MWh/mån Specifik elförbrukning: 1347 kwh/ton massa Del av total elförbrukning: 0,5% Förbättringspotentialer Beskrivning Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Kontinuerligt arbete pågår. Ja Nej Prioritering (3-5): - 6 -

103 Bilaga IX SLIP Energiaspekt Slipning - Slip 35 Medelproduktion: 0,85 t/h (621 ton/mån) Elförbrukning: 884 MWh/mån Specifik elförbrukning: 1797 kwh/ton massa Del av total elförbrukning: 0,6% Förbättringspotentialer Beskrivning Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Kontinuerligt arbete pågår. Ja Nej Prioritering (3-5): Energiaspekt Slipning - Slip 34 Medelproduktion: 0,85 t/h (621 ton/mån) Elförbrukning: 857 MWh Specifik elförbrukning: 1603 kwh/ton massa Del av total elförbrukning: 0,6% Förbättringspotentialer Beskrivning Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Kontinuerligt arbete pågår. Ja Nej Prioritering (3-5): - 7 -

104 Bilaga IX SLIP Energiaspekt Slipning - Slip 31 Medelproduktion: 0,85 t/h (621 ton/mån) Elförbrukning: 839 MWh/mån Specifik elförbrukning: 1763 kwh/ton massa Del av total elförbrukning: 0,6% Förbättringspotentialer Beskrivning Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Kontinuerligt arbete pågår. Ja Nej Prioritering (3-5): - 8 -

105 Bilaga IX TMP 1 TMP 1 Energiaspekt Raffinering - Linje 1 Medelproduktion: 7,82 t/h (2708 ton/mån) Elförbrukning: 9662 MWh/mån Specifik elförbrukning: 1362 kwh/ton massa Del av total elförbrukning: 7,4% Förbättringspotentialer Lågenergisegment i raffinörer Inblandning av sågverksflis Ökat produktionsflöde Beskrivning Användning av lågenergisegment i raffinörer kan minska elförbrukningen en del. Utvecklingen sköts av leverantör och vissa försök genomförs på bruket. Genom att blanda i sågverksflis i flisen till raffinörerna kan elförbrukningen vid raffineringen minskas något. Ångåtervinningen minskar dock också. Massakvaliteten styr vilken typ av flis som kan användas. Ökat produktionsflöde (massaflöde) genom raffinörer ger lägre specifik elförbrukning. Optimalt flöde mot elförbrukning bör kontrolleras och styras utifrån kvalitet på massan. Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Kontinuerligt arbete pågår. Ja Nej Prioritering (3-5): Energiaspekt Raffinering - Linje 2 Medelproduktion: 7,38 t/h (2701 ton/mån) Elförbrukning: 8774 MWh/mån Specifik elförbrukning: 1269 kwh/ton massa Del av total elförbrukning: 4,6% Förbättringspotentialer Lågenergisegment i raffinörer Inblandning av sågverksflis Ökat produktionsflöde Beskrivning Användning av lågenergisegment i raffinörer kan minska elförbrukningen en del. Utvecklingen sköts av leverantör och vissa försök genomförs på bruket. Genom att blanda i sågverksflis i flisen till raffinörerna kan elförbrukningen vid raffineringen minskas något. Ångåtervinningen minskar dock också. Massakvaliteten styr vilken typ av flis som kan användas. Ökat produktionsflöde (massaflöde) genom raffinörer ger lägre specifik elförbrukning. Optimalt flöde mot elförbrukning bör kontrolleras och styras utifrån kvalitet på massan. Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Kontinuerligt arbete pågår. Ja Nej Prioritering (3-5): - 9 -

106 Bilaga IX Energiaspekt Vatten - Avlopp TMP 1 Fiberrikt avlopp Medelflöde: 1,52 m 3 /min Specifikt flöde: 6,21 m 3 /ton massa Temperatur: 58 C Energiflöde: GJ/mån (4472 MWh/mån) Del av total energi till avloppsrening: 13% Förbättringspotentialer Avloppsflöde Beskrivning Avloppsflöde från TMP1 går ej genom någon värmeåtervinning vilket gör att stora mängder energi går ut i avloppsreningen och måste kylas bort. Idag ligger temperaturen i avloppet på ca 58 C vilket ger ett energiflöde per månad på 4472 MWh. En minskning av temperaturen till 45 C (TMP 3 40,7 C) genom tex. värmning av varmvatten/bakvatten skulle ge en energibesparing per månad på 979 MWh. Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Kan vattnet användas i upptining på vedlinje. Intressant att titta vidare på. Ja Nej Prioritering (3-5): Energiaspekt Raffinering - Rejekt Medelproduktion: 5,91 t/h (576 ton/mån) Elförbrukning: 2586 MWh/mån Specifik elförbrukning: 631 kwh/ton massa Del av total elförbrukning: 1,8% Förbättringspotentialer Lågenergisegment i raffinörer Överdimensionerad pumpmotor Beskrivning Användning av lågenergisegment i raffinörer kan minska elförbrukningen en del. Utvecklingen sköts av leverantör och vissa försök genomförs på bruket. Rejektpumpsmotor till TMP 1 är överdimensionerad. Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Kontinuerligt arbete pågår. Ja Nej Rejektpumpsmotor kan vara intressant att titta vidare på. Prioritering (3-5):

107 Bilaga IX TMP 1 Energiaspekt Ånga - Övrig ånga (ångförbrukning) Medelångflöde: 1,0 t/h Energiflöde: 1864 GJ/mån (518 MWh/mån) Andel av total ångförbrukning: 0,5% Förbättringspotentialer Lågtrycksånga över tak Mätning av ångförbrukning Beskrivning Lågtrycksånga med tryck under 2,5 bar körs ut över tak. Viss del av ångan används idag till att förvärma flisen innan raffineringen. Tveksamt om det är tillräckligt energiinnehåll för att ta tillvara. Mätning av ångförbrukning på TMP 1, 2 och 3 sker i klump och fördelas ut med 37,5% vardera på TMP 1 och TMP 3 och 25% på TMP 2. Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Kan ånga över tak användas tex vid upptining vedlinje? Ja Nej Prioritering (3-5):

108 Bilaga IX TMP 1 Energiaspekt Massa - Pumpning Pumpar som utförts mätningar på (se nedan): Elförbrukning: 167 MWh/mån Andel av TMP1:s totala elförbrukning: 0,71% Andel av total elförbrukning: 0,11% TMP 1 Energiförbrukning Energikostnad [MWh/mån] [kr/år] Total elförbrukning TMP 1: kr Förbättringspotentialer Pumpmotorer Beskrivning Pumpmotorer där styrning sker genom strypning av flöde från pumpen. Skulle kunna bytas ut mot frekvensstyrning, alternativt motor med lägre varvtal på motorn. Ström och strypning uppmätt vid full produktion (endast momentanvärden). Installation av frekvensstyrning, alternativt motorer med lägre varvtal skulle ge effektivare energianvändning. Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Intressant att titta vidare på. Ja Nej Prioritering (3-5): 41-P0510 Motor till pump för latencytank linje A 55 kw. Styrs genom strypning av flödet från pumpen, strypventil 50% öppen. 41-P0515 Motor till pump för latencytank linje A 55 kw. Styrs genom strypning av flödet från pumpen, strypventil 40% öppen. 41-P1507 Motor till pump för förtjockning rejektkar 55 kw. Styrs genom strypning av flödet från pumpen, strypventil 34% öppen. 41-P1536 Motor till pump rejektsil 75 kw. Styrs genom strypning av acceptoch rejektflödet efter silen, accept 38% och rejekt 27% öppen. Kvotstyrd mot pump P P1532 Motor till rejektpump 18,5 kw. Styrs genom strypning av flödet från pumpen, strypventil 35% öppen. 41-P1874 Pumpmotor sekundärsil 75 kw. Styrs genom strypning av acceptoch rejektflödet efter silen, accept 67% och rejekt 50% öppen. Kvotstyrd mot pump P1870, P

109 Bilaga IX TMP 1 Energiaspekt Vatten - Pumpning Pumpar som utförts mätningar på (se nedan): Elförbrukning: 56 MWh/mån Andel av TMP1:s totala elförbrukning: 0,24% Andel av total elförbrukning: 0,04% TMP 1 Energiförbrukning Energikostnad [MWh/mån] [kr/år] Total elförbrukning TMP 1: kr Förbättringspotentialer Pumpmotorer Beskrivning Pumpmotorer där styrning sker genom strypning av flöde från pumpen. Skulle kunna bytas ut mot frekvensstyrning, alternativt motor med lägre varvtal på motorn. Ström och strypning uppmätt vid full produktion (endast momentanvärden). Installation av frekvensstyrning, alternativt motorer med lägre varvtal skulle ge en effektivare energianvändning. 41-P0309 Motor till pump för flistvättvatten 55 kw. Styrs genom strypning av flödet genom pumpen, strypventil 40% öppen. 41-P0811 Motor till bakvattenpump 75 kw. Styrs genom strypning av flödet från pumpen, strypventil 35% öppen. Pumpmotorer 41-P0305 Pumpen har reglering genom strypning av flödet. Strypventilen styrs genom handreglering. Svårbedömt om besparingspotential finns, bör undersökas närmare. 41-P0871 Pumpen har reglering genom strypning av flödet. Strypventilen styrs genom handreglering. Svårbedömt om besparingspotential finns, bör undersökas närmare. Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Intressant att titta vidare på. Ja Nej Prioritering (3-5):

110 Bilaga IX TMP 1 Energiaspekt Ånga - Ångomformning (ångproduktion) Medelångflöde: 22,7 t/h Energiflöde: GJ/mån (11067 MWh/mån) Återvinningsgrad: 41,84% Andel av total ångproduktion: 10,6% Förbättringspotentialer Beskrivning Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Kan ångåtervinningsgraden ökas? Friblåsning minimeras. Ja Nej Prioritering (3-5):

111 Bilaga IX TMP 2 TMP 2 Energiaspekt Raffinering - Linje 1 Medelproduktion: 7,2 t/h (5256 ton/mån) Elförbrukning: 8357 MWh/mån Specifik elförbrukning: 1707 kwh/ton massa Del av total elförbrukning: 5,4% Förbättringspotentialer Lågenergisegment i raffinörer Inblandning av sågverksflis Ökat produktionsflöde Beskrivning Användning av lågenergisegment i raffinörer kan minska elförbrukningen en del. Utvecklingen sköts av leverantör och vissa försök genomförs på bruket. Genom att blanda i sågverksflis i flisen till raffinörerna kan elförbrukningen vid raffineringen minskas något. Ångåtervinningen minskar dock också. Massakvaliteten styr vilken typ av flis som kan användas. Ökat produktionsflöde (massaflöde) genom raffinörer ger lägre specifik elförbrukning. Optimalt flöde mot elförbrukning bör kontrolleras och styras utifrån kvalitet på massan. Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Kontinuerligt arbete pågår. Ja Nej Prioritering (3-5): Energiaspekt Raffinering - Linje 2 Medelproduktion: 7,21 t/h (5263 ton/mån) Elförbrukning: 8346 MWh Specifik elförbrukning: 1793 kwh/ton massa Del av total elförbrukning: 5,3% Förbättringspotentialer Lågenergisegment i raffinörer Inblandning av sågverksflis Ökat produktionsflöde Beskrivning Användning av lågenergisegment i raffinörer kan minska elförbrukningen en del. Utvecklingen sköts av leverantör och vissa försök genomförs på bruket. Genom att blanda i sågverksflis i flisen till raffinörerna kan elförbrukningen vid raffineringen minskas något. Ångåtervinningen minskar dock också. Massakvaliteten styr vilken typ av flis som kan användas. Ökat produktionsflöde (massaflöde) genom raffinörer ger lägre specifik elförbrukning. Optimalt flöde mot elförbrukning bör kontrolleras och styras utifrån kvalitet på massan. Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Kontinuerligt arbete pågår. Ja Nej Prioritering (3-5):

112 Bilaga IX Energiaspekt Raffinering - Rejekt TMP 2 Medelproduktion: 5,24 t/h (3825 ton/mån) Elförbrukning: 3021 MWh Specifik elförbrukning: 850 kwh/ton papper Del av total elförbrukning: 2,0% Förbättringspotentialer Lågenergisegment i raffinörer Beskrivning Användning av lågenergisegment i raffinörer kan minska elförbrukningen en del. Utvecklingen sköts av leverantör och vissa försök genomförs på bruket. Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Kontinuerligt arbete pågår. Ja Nej Prioritering (3-5): Energiaspekt Ånga - Övrig ånga (ångförbrukning) Medelångflöde: 0,7 t/h Energiflöde: 1243 GJ/mån (345 MWh/mån) Andel av total ångförbrukning: 0,4% Förbättringspotentialer Lågtrycksånga över tak Mätning av ångförbrukning Beskrivning Lågtrycksånga med tryck under 2,5 bar körs ut över tak. Viss del av ångan används idag till att förvärma flisen innan raffineringen. Tveksamt om det är tillräckligt energiinnehåll för att ta tillvara. Mätning av ångförbrukning på TMP 1, 2 och 3 sker i klump och fördelas ut med 37,5% vardera på TMP 1 och TMP 3 och 25% på TMP 2. Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Kan lågtrycksångan användas till tex upptining vedhantering? Ja Nej Prioritering (3-5):

113 Bilaga IX TMP 2 Energiaspekt Massa - Pumpning Pumpar som utförts mätningar på (se nedan): Elförbrukning: 187 MWh/mån Andel av TMP2:s totala elförbrukning: 0,83% Andel av total elförbrukning: 0,12% TMP 2 Energiförbrukning Energikostnad [MWh/mån] [kr/år] Total elförbrukning TMP 2: kr Förbättringspotentialer Pumpmotorer Beskrivning Pumpmotorer där styrning sker genom strypning av flöde från pumpen. Skulle kunna bytas ut mot frekvensstyrning, alternativt motor med lägre varvtal på motorn. Ström och strypning uppmätt vid full produktion (endast momentanvärden). Installation av frekvensstyrning, alternativt motorer med lägre varvtal skulle ge en effektivare enrgianvändning. Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Intressant att titta vidare på. Ja Nej Prioritering (3-5): 42-P2452 Motor till pump primärsil linje A 75 kw. Styrs genom strypning av accept- och rejektflödet efter silen, accept 41% och rejekt 60% öppen. Kvotstyrd mot pump P P2455 Motor till pump primärsil linje B 75 kw. Styrs genom strypning av accept- och rejektflödet efter silen, accept 42% och rejekt 48% öppen. Kvotstyrd mot pump P P2457 Motor till pump sekundärsil 55 kw. Styrs genom strypning av accept- och rejektflödet efter silen, accept 46% och rejekt 62% öppen. Kvotstyrd mot pump P2452, P P2472-M1 Motor till pump för färdigmassakar 45 kw. Styrs genom strypning av flödet från pumpen, strypventil 35% öppen. Varierar mycket beroende på hel/halv produktion. 42-P2573 Motor till rejektsilspump 55 kw. Styrs genom strypning av acceptoch rejektflödet efter silen, accept 52% och rejekt 34% öppen. Kvotstyrd mot pump P P2550 Motor till rejektpump 15 kw. Styrs genom strypning av flödet från pumpen, strypventiler 23% och 28% öppna. 42-P2451 Motor till latencypump linje A 15 kw. Styrs genom strypning av flödet från pumpen, strypventil 46% öppen. 42-P2454 Motor till latencypump linje B 15 kw. Styrs genom strypning av flödet från pumpen, strypventil 46% öppen

114 Bilaga IX TMP 2 Energiaspekt Vatten - Pumpning Pumpar som utförts mätningar på (se nedan): Elförbrukning: 38 MWh/mån Andel av TMP2:s totala elförbrukning: 0,17% Andel av total elförbrukning: 0,02% TMP 2 Energiförbrukning Energikostnad [MWh/mån] [kr/år] Total elförbrukning TMP 2: kr Förbättringspotentialer Pumpmotorer Beskrivning Pumpmotorer där styrning sker genom strypning av flöde från pumpen. Skulle kunna bytas ut mot frekvensstyrning, alternativt motor med lägre varvtal på motorn. Ström och strypning uppmätt vid full produktion (endast momentanvärden). Installation av frekvensstyrning, alternativt motorer med lägre varvtal skulle ge en minskning på upp till 24 MWh/mån (0,1% av TMP2:s totala elförbrukning 0,02% av brukets totala elförbrukning) vid full produktion och drift enligt nedan. 42-P2603 Motor till pump för bakvatten till VVX 75 kw. Styrs genom strypning av flödet från pumpen, strypventil 56% öppen. Pumpmotorer 42-P2222 Pumpen har reglering genom strypning av flödet. Strypventilen styrs genom handreglering. Svårbedömt om besparingspotential finns, bör undersökas närmare. Ingen mätning gjord. Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Relativt kort återbetalningstid. Intressant att titta vidare på för att få mer tillförlitliga mätvärden. Ja Nej Prioritering (3-5): Energiaspekt Ånga - Ångomformning (ångproduktion) Medelångflöde: 22,9 t/h Energiflöde: GJ/mån (9362 MWh/mån) Återvinningsgrad: 67,15% Andel av total ångproduktion: 9% Förbättringspotentialer Beskrivning Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Utnyttjas så pass mycket redan idag att det inte är intressant för tillfället. Ja Nej Prioritering (3-5):

115 Bilaga IX TMP 2 Energiaspekt Vatten - Avlopp Fiberfattigt avlopp Medelflöde: 1,01 m 3 /min Specifikt flöde: 5,57 m 3 /ton massa Temperatur: 47,5 C Energiflöde: 8766 GJ/mån (2435 MWh/mån) Del av total energi till avloppsrening: 10,4% Fiberrikt avlopp Medelflöde: 0,95 m 3 /min Specifikt flöde: 5,25 m 3 /ton massa Temperatur: 47,5 C Energiflöde: 8267 GJ/mån (2296 MWh/mån) Del av total energi till avloppsrening: 6,7% Förbättringspotentialer Beskrivning Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: För litet energiinnehåll för att vara intressant att titta på i dagens läge. Ja Nej Prioritering (3-5): Energiaspekt Vatten - Värmeväxling Bakvatten PM 2 Medelflöde: 2,22 m 3 /min Temperatur: 69,4 C Energiflöde: 2493 GJ/mån (692 MWh/Mån) Upptining Vedhantering Medelflöde: 2,16 m 3 /min Temperatur: 63,3 C Energiflöde: 6248 GJ/mån (1736 MWh/mån) Klarfiltrat från TMP 2 används för värmning av bakvatten PM 2 samt upptining vid Vedhantering. Förbättringspotentialer Beskrivning Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Kan värmeväxlingen utnyttjas effektivare genom högre energiuttag ur avloppsvattnet? Ja Nej Intressant att titta på. Prioritering (3-5):

116 Bilaga IX TMP 3 TMP 3 Energiaspekt Raffinering - Linje 6 Medelproduktion: 8,1 t/h (5913 ton/mån) Elförbrukning: MWh Specifik elförbrukning: 1627 kwh/ton papper Del av total elförbrukning: 6,8% Förbättringspotentialer Lågenergisegment i raffinörer Inblandning av sågverksflis Ökat produktionsflöde Beskrivning Användning av lågenergisegment i raffinörer kan minska elförbrukningen en del. Utvecklingen sköts av leverantör och vissa försök genomförs på bruket. Genom att blanda i sågverksflis i flisen till raffinörerna kan elförbrukningen vid raffineringen minskas något. Ångåtervinningen minskar dock också. Massakvaliteten styr vilken typ av flis som kan användas. Ökat produktionsflöde (massaflöde) genom raffinörer ger lägre specifik elförbrukning. Optimalt flöde mot elförbrukning bör kontrolleras och styras utifrån kvalitet på massan. Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Kontinuerligt arbete pågår. Ja Nej Prioritering (3-5): Energiaspekt Raffinering - Linje 3 Medelproduktion: 8,1 t/h (5913 ton/mån) Elförbrukning: MWh Specifik elförbrukning: 1665 kwh/ton papper Del av total elförbrukning: 6,9% Förbättringspotentialer Lågenergisegment i raffinörer Inblandning av sågverksflis Ökat produktionsflöde Beskrivning Användning av lågenergisegment i raffinörer kan minska elförbrukningen en del. Utvecklingen sköts av leverantör och vissa försök genomförs på bruket. Genom att blanda i sågverksflis i flisen till raffinörerna kan elförbrukningen vid raffineringen minskas något. Ångåtervinningen minskar dock också. Massakvaliteten styr vilken typ av flis som kan användas. Ökat produktionsflöde (massaflöde) genom raffinörer ger lägre specifik elförbrukning. Optimalt flöde mot elförbrukning bör kontrolleras och styras utifrån kvalitet på massan. Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Kontinuerligt arbete pågår. Ja Nej Prioritering (3-5):

117 Bilaga IX TMP 3 Energiaspekt Raffinering - Linje 5 Medelproduktion: 7,1 t/h (5183 ton/mån) Elförbrukning: 8091 MWh Specifik elförbrukning: 1769 kwh/ton papper Del av total elförbrukning: 5,1% Förbättringspotentialer Lågenergisegment i raffinörer Inblandning av sågverksflis Ökat produktionsflöde Beskrivning Användning av lågenergisegment i raffinörer kan minska elförbrukningen en del. Utvecklingen sköts av leverantör och vissa försök genomförs på bruket. Genom att blanda i sågverksflis i flisen till raffinörerna kan elförbrukningen vid raffineringen minskas något. Ångåtervinningen minskar dock också. Massakvaliteten styr vilken typ av flis som kan användas. Ökat produktionsflöde (massaflöde) genom raffinörer ger lägre specifik elförbrukning. Optimalt flöde mot elförbrukning bör kontrolleras och styras utifrån kvalitet på massan. Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Kontinuerligt arbete pågår. Ja Nej Prioritering (3-5): Energiaspekt Raffinering - Linje 4 Medelproduktion: 6,43 t/h (4694 ton/mån) Elförbrukning: 7341 MWh Specifik elförbrukning: 1882 kwh/ton papper Del av total elförbrukning: 4,2% Förbättringspotentialer Lågenergisegment i raffinörer Inblandning av sågverksflis Ökat produktionsflöde Beskrivning Användning av lågenergisegment i raffinörer kan minska elförbrukningen en del. Utvecklingen sköts av leverantör och vissa försök genomförs på bruket. Genom att blanda i sågverksflis i flisen till raffinörerna kan elförbrukningen vid raffineringen minskas något. Ångåtervinningen minskar dock också. Massakvaliteten styr vilken typ av flis som kan användas. Ökat produktionsflöde (massaflöde) genom raffinörer ger lägre specifik elförbrukning. Optimalt flöde mot elförbrukning bör kontrolleras och styras utifrån kvalitet på massan. Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Kontinuerligt arbete pågår. Ja Nej Prioritering (3-5):

118 Bilaga IX TMP 3 Energiaspekt Raffinering - Rejekt 1 Medelproduktion: 5,86 t/h (4278 ton/mån) Elförbrukning: 3843 MWh Specifik elförbrukning: 903 kwh/ton papper Del av total elförbrukning: 2,3% Förbättringspotentialer Lågenergisegment i raffinörer Beskrivning Användning av lågenergisegment i raffinörer kan minska elförbrukningen en del. Utvecklingen sköts av leverantör och vissa försök genomförs på bruket. Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Kontinuerligt arbete pågår. Ja Nej Prioritering (3-5): Energiaspekt Raffinering - Rejekt 2 Medelproduktion: 5,81 t/h (4241 ton/mån) Elförbrukning: 3654 MWh Specifik elförbrukning: 876 kwh/ton papper Del av total elförbrukning: 2,2% Förbättringspotentialer Lågenergisegment i raffinörer Beskrivning Användning av lågenergisegment i raffinörer kan minska elförbrukningen en del. Utvecklingen sköts av leverantör och vissa försök genomförs på bruket. Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Kontinuerligt arbete pågår. Ja Nej Prioritering (3-5):

119 Bilaga IX TMP 3 Energiaspekt Ånga - Övrig ånga (ångförbrukning) Medelångflöde: 1,0 t/h Energiflöde: 1864 GJ/mån (518 MWh/mån) Andel av total ångförbrukning: 0,5% Förbättringspotentialer Lågtrycksånga över tak Mätning av ångförbrukning Beskrivning Lågtrycksånga med tryck under 2,5 bar körs ut över tak. Viss del av ångan används idag till att förvärma flisen innan raffineringen. Tveksamt om det är tillräckligt energiinnehåll för att ta tillvara. Mätning av ångförbrukning på TMP 1, 2 och 3 sker i klump och fördelas ut med 37,5% vardera på TMP 1 och TMP 3 och 25% på TMP 2. Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Kan ångan användas till upptining vedhantering? Ja Nej Prioritering (3-5):

120 Bilaga IX TMP 3 Energiaspekt Massa - Pumpning Pumpar som utförts mätningar på (se nedan): Elförbrukning: 196 MWh/mån Andel av TMP3:s totala elförbrukning: 0,39% Andel av total elförbrukning: 0,12% TMP 3 Energiförbrukning Energikostnad [MWh/mån] [kr/år] Total elförbrukning TMP 3: kr Förbättringspotentialer Pumpmotorer Beskrivning Pumpmotorer där styrning sker genom strypning av flöde från pumpen. Skulle kunna bytas ut mot frekvensstyrning, alternativt motor med lägre varvtal på motorn. Ström och strypning uppmätt vid full produktion (endast momentanvärden). Installation av frekvensstyrning, alternativt motorer med lägre varvtal skulle ge en effektivare elanvändning. Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Intressant att titta vidare på. Ja Nej Prioritering (3-5): 43-P3525 Motor till pump injekt primärsil kw. Styrs genom strypning av accept- och rejektflödet efter silen, accept 100% och rejekt 70% öppen. 43-P3555 Motor till pump injekt rejektsil 2 90 kw. Styrs genom strypning av accept- och rejektflödet efter silen, accept 41% och rejekt 52% öppen. 43-P3515 Motor till pump injekt primärsil 1200 kw. Styrs genom strypning av accept- och rejektflödet efter silen, accept 100% och rejekt 70% öppen. 43-P3545 Motor till pump injekt rejektsil 1 90 kw. Styrs genom strypning av accept- och rejektflödet efter silen, accept 51% och rejekt 60% öppen. 43-P3535 Motor till pump injekt sekundärsil 160 kw. Styrs genom strypning av accept- och rejektflödet efter silen, accept 100% och rejekt 40% öppen. 43-P3501 Motor till pump latencykar 30 kw. Styrs genom strypning av flöde från pump, strypventil 44% öppen. 43-P3502 Motor till pump latencykar 30 kw. Styrs genom strypning av flöde från pump, strypventil 37% öppen. 43-P3642 Motor till pump från tank K kw. Styrs genom strypning av accept- och rejektflödet efter silen, accept 20% och rejekt 36% öppen. 43-P3667 Motor till pump latencypulper 45 kw. Styrs genom strypning av flöde från pump, strypventil 52% öppen. 43-P3652 Motor till pump finrejekt 30 kw. Styrs genom strypning av flöde från pump, strypventiler 23% och 25% öppna

121 Bilaga IX TMP 3 Energiaspekt Vatten - Pumpning Pumpar som utförts mätningar på (se nedan): Elförbrukning: 12 MWh/mån Andel av TMP3:s totala elförbrukning: 0,02% Andel av total elförbrukning: 0,01% TMP 3 Energiförbrukning Energikostnad [MWh/mån] [kr/år] Total elförbrukning TMP 3: kr Förbättringspotentialer Pumpmotorer Beskrivning Pumpmotorer där styrning sker genom strypning av flöde från pumpen. Skulle kunna bytas ut mot frekvensstyrning, alternativt motor med lägre varvtal på motorn. Ström och strypning uppmätt vid full produktion (endast momentanvärden). Installation av frekvensstyrning, alternativt motorer med lägre varvtal skulle ge en effektivare energianvändning. 43-P3774 Motor till pump TMP kondensat 30 kw. Styrs genom strypning av flöde från pump, strypventil 45% öppen. Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Relativt kort återbetalningstid. Intressant att titta vidare på för att få mer tillförlitliga mätvärden. Ja Nej Prioritering (3-5): Energiaspekt Ånga - Ångomformning (ångproduktion) Medelångflöde: 54,5 t/h Energiflöde: GJ/mån (23424 MWh/mån) Återvinningsgrad: 61,1% Andel av total ångproduktion: 22,4% Förbättringspotentialer Beskrivning Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Inte intressant att titta på i dagens läge. Ja Nej Prioritering (3-5):

122 Bilaga IX TMP 3 Energiaspekt Vatten - Värmeväxling Bakvatten PM 11 Medelflöde: 5,87 m 3 /min Temperatur: 79,4 C Energiflöde: GJ/mån (11523 MWh/mån) Varmvattenberedning (U-båt) Medelflöde: 1,48 m 3 /min Temperatur: 45,6 C Energiflöde: GJ/mån (3437 MWh/mån) Förbättringspotentialer Beskrivning Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Inte intressant att titta på i dagens läge. Ja Nej Prioritering (3-5): Energiaspekt Vatten - Avlopp Fiberfattigt avlopp Medelflöde: 1,65 m 3 /min Specifikt flöde: 3,62 m 3 /ton massa Temperatur: 40,8 C Energiflöde: GJ/mån (3428 MWh/mån) Del av total energi till avloppsrening: 10% Fiberrikt avlopp Medelflöde: 2,39 m 3 /min Specifikt flöde: 5,25 m 3 /ton massa Temperatur: 47,5 C Energiflöde: GJ/mån (5769 MWh/mån) Del av total energi till avloppsrening: 16,8% Förbättringspotentialer Beskrivning Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Inte intressant att titta på i dagens läge. Ja Nej Prioritering (3-5):

123 Bilaga IX DIP DIP Energiaspekt Massa - Pumpning Pumpar som utförts mätningar på (se nedan): Elförbrukning: 389 MWh/mån Andel av RP:s totala elförbrukning: 9,6% Andel av total elförbrukning: 0,25% DIP Energiförbrukning Energikostnad [MWh/mån] [kr/år] Total elförbrukning RP: kr Förbättringspotentialer Pumpmotorer Beskrivning Pumpmotorer där styrning sker genom strypning av flöde från pumpen. Skulle kunna bytas ut mot frekvensstyrning av motorn. Ström och strypning uppmätt vid 85-90% av full produktion (endast momentanvärden). Installation av frekvensstyrning skulle ge en effektivare energianvändning. Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Intressant att titta vidare på. Ja Nej Prioritering (3-5): 50-P4573 Motor till pump från injekttank primärflotation 1 30 kw. Styrs genom strypning av flödet från pumpen, strypventil 36% öppen. 50-P4656 Pumpmotor till skivfilter kw. Styrs genom strypning av flödet från pumpen, strypventil 34% öppen. 50-P4875 Pumpmotor till primärflotation 1 90 kw. Styrs genom strypning av flödet från pumpen, strypventil 66% öppen. 50-P4429 Pumpmotor till försil 1 90 kw. Styrs genom strypning av flödet från pumpen, strypventil 73% öppen. 50-P4426 Pumpmotor till försil 2 37 kw. Styrs genom strypning av flödet från pumpen, strypventil 55% öppen. 50-P4433 Motor till injektpump efterflotation 22 kw. Styrs genom strypning av flödet från pumpen, strypventil 64% öppen. 50-P4434 Motor till injektpump efterflotation 22 kw. Styrs genom strypning av flödet från pumpen, strypventil 56% öppen. 50-P4590 Motor till acceptpump efterflotation 90 kw. Styrs genom strypning av flödet från pumpen, strypventil 53% öppen. 50-P4782 Motor till pump efter färdigmassatank K kw. Styrs genom strypning av flödet från pumpen, strypventil 41% öppen. 50-P4784 Motor för pump till bandpressar 90 kw. Styrs genom strypning av flödet genom pumpen, strypventiler 21% och 24% öppna

124 Bilaga IX DIP Energiaspekt Vatten - Pumpning Pumpar som utförts mätningar på (se nedan): Elförbrukning: 251 MWh/mån Andel av RP:s totala elförbrukning: 6,2% Andel av total elförbrukning: 0,16% DIP Energiförbrukning Energikostnad [MWh/mån] [kr/år] Total elförbrukning RP: kr Förbättringspotentialer Pumpmotorer Beskrivning Pumpmotorer där styrning sker genom strypning av flöde från pumpen. Skulle kunna bytas ut mot frekvensstyrning av motorn. Ström och strypning uppmätt vid 85-90% av full produktion (endast momentanvärden). Installation av frekvensstyrning skulle ge en effektivareenergianvändning. Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Intressant att titta vidare på. Ja Nej Prioritering (3-5): 50-P4802 Bakvattenpumpmotor 75 kw. Styrs genom strypning av flödet genom pumpen, strypventiler 64% och 70% öppna. 50-P4455 Motor till pump för bakvatten till försil 1 22 kw. Styrs genom strypning av flödet från pumpen, strypventil 24% öppen. 50-P4891 Motor till dispersionsvattenpump 1 37 kw. Styrs genom strypning av flödet från pumpen, strypventil 22% öppen. 50-P4892 Motor till dispersionsvattenpump 2 37 kw. Styrs genom strypning av flödet från pumpen, strypventil 23% öppen. 50-P4893 Motor till renvattenpump 22 kw. Styrs genom strypning av flödet från pumpen, strypventil 17% öppen. 50-P4894 Motor till renvattenpump 22 kw. Styrs genom strypning av flödet från pumpen, strypventil 47% öppen. 50-P4580 Motor till pump innan avluftningstank 55 kw. Styrs genom strypning av flödet från pumpen, strypventil 54% öppen. 50-P4789 Bakvattenpumpmotor 90 kw. Styrs genom strypning av flödet från pumpen, strypventil 26% öppen. Samma ventil som 50-P en pump som styrs av processen. 50-P4790 Bakvattenpumpmotor 90 kw. Styrs genom strypning av flödet från pumpen, strypventil 26% öppen. Samma ventil som 50-P en pump som styrs av processen. 50-P4556 Motor till svartslammapump 55 kw. Styrs genom strypning av flödet från pumpen, strypventil 5-40% öppen. Körs växelvis med 50-P P4557 Motor till svartslammapump 55 kw. Styrs genom strypning av flödet från pumpen, strypventil 5-40% öppen. Körs växelvis med 50-P

125 Bilaga IX DIP Energiaspekt Vatten - Avlopp Svartslammaflöde: 1,01 m 3 /min Temperatur: 43 C Energiflöde: 7945 GJ/mån (2207 MWh/mån) Andel av totalt avloppsflöde: 6,4% Övrigt avloppsflöde: 1,29 m 3 /min Temperatur: 37,1 C Energiflöde: 8774 GJ/mån (2437 MWh/mån) Andel av totalt avloppsflöde: 7,1% Förbättringspotentialer Beskrivning Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Inte intressant, lågt energiinnehåll. Ja Nej Prioritering (3-5): Energiaspekt Raffinering - DIP Medelproduktion: 10,1 t/h (7373 ton/mån) Elförbrukning: 773 MWh/mån Specifik energiförbrukning: 53,8 kwh/ton massa Andel av total elförbrukning: 0,51% Förbättringspotentialer Beskrivning Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Jobbas med kontinuerligt. Ja Nej Prioritering (3-5):

126 Bilaga IX PM 2 PM 2 Energiaspekt Ånga - Torkning Medelflöde: 12,9 t/h Energiflöde: GJ/mån (6277 MWh/mån) Specifikt flöde: 2,68 GJ/ton papper (746 kwh/ton papper) Del av total ångförbrukning: 6,5% Förbättringspotentialer Tryckkvotering mellan torkgrupper Fyllmedel i pappersmassan Beskrivning Tryckkvotering mellan torkgrupper i torkpartiet. Idag styrs alla torkgrupper via en fast kvotering som utgår från inställt tryck på sista torkgrupp. Rätt inställning av denna kvotering kan spara ånga speciellt vid höga ytvikter. Svårt att uppskatta hur stor besparingspotential som finns, men om förbrukningen minskas med 5 % ger det en minskad energiförbrukning på 314 MWh/mån. Inga större investeringar är förknippade med åtgärden. Ökad mängd fyllmedel i pappersmassan ger lägre ångförbrukning i torkparti pga. att massan blir mer lättavvattnad. Styrs av kvaliteten på massa och papper i första hand. Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Tryckkvotering intressant att titta vidare på. Ja Nej Prioritering (3-5):

127 Bilaga IX PM 2 Energiaspekt Ånga - Övrig ånga Medelflöde: 6 t/h Energiflöde: GJ/mån (3119 MWh/mån) Specifikt flöde: 1,33 GJ/ton papper (370 kwh/ton papper) Del av total ångförbrukning: 3,3% Förbättringspotentialer Installation av turbulenslister i tork Optimering av torkluft Ångflödesmätare Kalander Kondensproblem i tak Beskrivning Installation av turbulenslister i tork för att förbättra värme- och fuktupptagningen i torkluften. Svårt att uppskatta hur stor besparingspotential som finns. Investeringar behövs för att genomföra åtgärd. Länge sedan optimering av torkluftsgenomströmning är genomförd. En optimering kan ge besparingar, inte enbart genom luftuppvärmning utan också genom mindre ångförbrukning i torkcylindrar. Svårt att uppskatta hur stor besparingspotential som finns. Ångflödesmätare finns installerad, men är inte tillförlitlig. Flödesmätaren är ej helt kompatibel med styrsystem och värden på flödet är därför inte tillförlitligt. Små flöden, men mätning bör finnas för övervakning. Kondensproblem i taket. Därför värms ventilationsluft till 25 C med hjälp av ånga. För att komma tillrätta med problemet krävs ombyggnad av ventilationssystem eller byggnad, alternativt att kondensatfällor installeras i tak. Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Optimering av torkluft intressant att titta vidare på. Ja Nej Prioritering (3-5):

128 Bilaga IX PM 2 Energiaspekt Vatten - Avlopp Fiberfattigt avlopp Medelflöde: 1,53 m 3 /min Fiberrikt avlopp Medelflöde: 0,85 m 3 /min Specifikt flöde: 4,42 m 3 /tppr Temperatur: 41,9 C Energiflöde: 6516 GJ/mån (1810 MWh/mån) Del av total energi till avloppsrening: 5,3% Förbättringspotentialer Nashpumpsvatten Beskrivning Efter filtbyten läggs nashpumpsvatten till avlopp under de första dygnen. Med ökad reningskapacitet skulle nashpumpsvattnet kunna återföras till PM 2:s process, alternativt till renvattenverk. Ökad kapacitet för rening för användande av klarfiltrat minskar varmvattenbehov. PM 2 saknar idag skivfilter. Investering krävs för åtgärden. Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Drivs av vattenprojektet. Ja Nej Prioritering (3-5):

129 Bilaga IX PM 2 Energiaspekt Vacuum - Pumpning Pumpar som utförts mätningar på (se nedan): Elförbrukning: 651 MWh/mån Andel av PM 2:s totala elförbrukning: 24,7% Andel av total elförbrukning: 0,43% PM 2 Energiförbrukning Energikostnad [MWh/mån] [kr/år] Total elförbrukning PM 2: kr Förbättringspotentialer Pumpmotorer Beskrivning Pumpmotorer till vacuumpumpar. Pumparna är gamla och utbytta mot nya energieffektiva pumpar (en har blivit utbytt) skulle kunna ge en besparing på upp till 142 MWh/mån (5,38% av PM 2:s totala elförbrukning och 0,09% av brukets totala elförbrukning) vid normal produktion. 62-P5350 Motor till vacuumpump 1 gusk 200 kw. 62-P5351 Motor till vacuumpump 2 pickup 200 kw. 62-P5352 Motor till vacuumpump 3 rörsuglåda press kw. 62-P5356 Motor till vacuumpump 7 rörsuglåda press 2 & kw. Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Kort återbetalningstid. Värt att titta på. PM 2 jobbar med det just nu. Ja Nej Prioritering (3-5):

130 Bilaga IX PM 2 Energiaspekt Massa - Pumpning Pumpar som utförts mätningar på (se nedan): Elförbrukning: 84 MWh/mån Andel av PM 2:s totala elförbrukning: 3,2% Andel av total elförbrukning: 0,06% PM 2 Energiförbrukning Energikostnad [MWh/mån] [kr/år] Total elförbrukning PM 2: kr Förbättringspotentialer Pumpmotorer Beskrivning Pumpmotorer där styrning sker genom strypning av flöde från pumpen. Skulle kunna bytas ut mot frekvensstyrning, alternativt motor med lägre varvtal på motorn. Ström och strypning uppmätt vid normal produktion (endast momentanvärden). Installation av frekvensstyrning, alternativt motorer med lägre varvtal skulle ge en effektivare energianvändning. 62-P5125 Motor till utskottspump vid utskottskar 37 kw. Styrs genom strypning av flöde. Strypventilen 30% öppen. Normalt 25-30% öppen ventil. 62-P5620 Motor till pump vid blektorn 45 kw. Styrs genom strypning av flöde. Strypventilen 25% öppen. Normalt 20-25% öppen ventil. 62-P5616 Motor till pump vid blandare 75 kw. Styrs genom strypning av flöde. Strypventilen 20% öppen. Pumpmotorer 62-P5120 Utskottspump glättupplösning. Pumpen pumpar i cirkulation när uttag är lågt. Borde kunna bytas ut mot varvtalsstyrning med samma system som vid popeupplösning. Ingen mätning gjord. Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Intressant att titta vidare på. Ja Nej Prioritering (3-5):

131 Bilaga IX PM 2 Energiaspekt Ånga - Kondensat Kondensatflöde till ÅKC: - Temperatur: ca 70 C Energiflöde: - Flödesmätare saknas för kondensat från PM 2. Förbättringspotentialer Uttag av kondensat ur torkcylinder Kondensatåtertag från ånga till stärkelse Beskrivning Ny skopteknik för att effektivisera uttag av kondensat ur torkcylindrar kan ge en effektiviserad och jämnare värmning av torkcylindern. Detta i sin tur kan ge en lägre förbrukning av ånga. Svårt att uppskatta hur stor besparingspotential som finns. Investeringar behövs för att genomföra åtgärd. Inget kondensat återtas från ångan som används vid beredning av stärkelse till PM 2 och PM 11. Mycket små flöden. Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Ej intressant i dagsläget. Ja Nej Prioritering (3-5): Energiaspekt Vatten - Pumpning Elförbrukning: - Andel av PM 2:s totala elförbrukning: - Förbättringspotentialer Beskrivning Pumpmotorer 62-P5262 Varmvattenpump 1. Pumpen gammal. Utbyte mot ny energieffektiv pump skulle kunna spara el. 62-P5260 Varmvattenpump 2. Pumpen gammal. Utbyte mot ny energieffektiv pump skulle kunna spara el. Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Gamla pumpar, kan vara intressant att titta vidare på. Ja Nej Prioritering (3-5):

132 Bilaga IX PM 3 PM 3 Energiaspekt Ånga - Torkning Medelflöde: 17,7 t/h Energiflöde: GJ/mån (8614 MWh/mån) Specifikt flöde: 2,72 GJ/ton papper (755 kwh/ton papper) Del av total ångförbrukning: 9% Förbättringspotentialer Pressfiltsbyte Freeness på massa Beskrivning Ångförbrukning i torkparti ökar när nya pressfiltar monteras. Ångtryck på sista torkgrupp kan behöva ökas från cirka 60 kpa till 150 kpa vid extrema fall. Detta beror på sämre avvattning i pressparti under inkörning av ny filt vilket tar cirka 1 1,5 dygn. PM 11 har ej detta problem, kan deras förbehandling av pressfiltar även användas till PM 3. Freeness på massa påverkar ångförbrukningen. Försämrad avvattning ger lägre torrhalt ur pressparti. 1% lägre torrhalt ur pressparti ger cirka 4% högre ångförbrukning i torkparti. Styrs av kvaliteten på massa och papper i första hand. Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Ej intressant i dagsläget. Ja Nej Prioritering (3-5):

133 Bilaga IX PM 3 Energiaspekt Vatten - Avlopp Fiberfattigt avlopp Medelflöde: - Fiberrikt avlopp Medelflöde: 1,59 m 3 /min Specifikt flöde: 6,1 m 3 /tppr Temperatur: 34,4 C Energiflöde: 9997 GJ/mån (2777 MWh/mån) Del av total energi till avloppsrening: 8,1% Toppar på flödet kan vid extrema fall överstiga 2 m 3 /min vilket ger en effektförlust på 4800 kw. Förbättringspotentialer Rejekttank Nashpumpsvatten Varmvatten vid stopp och uppstart Beskrivning Rejekttank rinner tidvis över med ca 500 l/min. Med en investering av bågsil och pumpkapacitet kan detta vatten återföras till bakvattentorn. Åtgärden kräver investeringar. Efter filtbyten läggs nashpumpsvatten till avlopp under de första dygnen. Med fungerande vattenavskiljare skulle vatten kunna återföras till renvattenverket större delen av tiden. Åtgärden kräver investeringar. I samband med stopp och uppstart fås en hög varmvattenförbrukning och avloppsbelastning (2 m 3 /min). Ett förslag kan vara att från virabassäng- och suglådsbytta återföra vatten till bakvattentorn via skivfiltertank. Situationen påverkas i dagsläget av en ej fungerande vattenavskiljare i första press. Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Drivs i vattenprojektet. Ja Nej Prioritering (3-5):

134 Bilaga IX PM 3 Energiaspekt Ånga - Kondensat Kondensatflöde till ÅKC: 25,8 m 3 /h Temperatur: ca 70 C Energiflöde: 4763 GJ/mån (1323 MWh/mån) Förbättringspotentialer Kondensat från bakvattentorn Kondensat från varmvatten Kondensat från viragrop Beskrivning Tystkokare värmer bakvattnet i torn vilket leder till att inget kondensat återtas. Här finns en besparingspotential på upp till 5 ton kondensat i timmen beroende på hur bakvattenbalans och massakoncentration påverkas. Besparingar genom att uppvärmning av kondensat ej tar lika mycket energi som uppvärmning av nytt vatten, samt besparingar genom att ökad cirkulation av kondensat ger en minskning av reningskemikalier. Tystkokare används för att värma varmvatten vilket leder till att inget kondensat återtas. Här finns en besparingspotential på upp till 5 ton kondensat i timmen (tillsammans med tystkokare för viragrop) beroende på hur bakvattenbalans och massakoncentration påverkas. Besparingar genom att uppvärmning av kondensat ej tar lika mycket energi som uppvärmning av nytt vatten, samt besparingar genom att ökad cirkulation av kondensat ger en minskning av reningskemikalier. Tystkokare används för att värma vatten i viragrop vilket medför att inget kondensat återtas. Här finns en besparingspotential på upp till 5 ton kondensat i timmen (tillsammans med tystkokare för varmvatten) beroende på hur bakvattenbalans och massakoncentration påverkas. Besparingar genom att uppvärmning av kondensat ej tar lika mycket energi som uppvärmning av nytt vatten, samt besparingar genom att ökad cirkulation av kondensat ger en minskning av reningskemikalier. Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Intressant att titta på om en ombyggnad för att få bort tystkokare är ekonomiskt motiverad. Ja Nej Prioritering (3-5):

135 Bilaga IX PM 3 Energiaspekt Luft - Ventilation Fläktar som utförts mätningar på (se nedan): Elförbrukning: 128 MWh/mån Andel av PM 3:s totala elförbrukning: 1,6% Andel av total elförbrukning: 0,08% PM 3 Energiförbrukning Energikostnad [MWh/mån] [kr/år] Total elförbrukning PM 3: kr Förbättringspotentialer Fläktmotorer Beskrivning Fläktmotorer där styrning sker genom strypning av flöde från fläkten. Skulle kunna bytas ut mot frekvensstyrning, alternativt motor med lägre varvtal på motorn. Ström och strypning uppmätt vid normal produktion (endast momentanvärden). Installation av frekvensstyrning, alternativt motorer med lägre varvtal skulle ge en effektivare energianvändning. Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Intressant att titta vidare på. Ja Nej Prioritering (3-5): 63-F413 Motor till torkluftsfläkt kw. Styrs genom strypning av flöde. Strypventilen 20% öppen. 63-P423 Motor till torkluftsfläkt kw. Styrs genom strypning av flöde. Strypventilen 20% öppen

136 Bilaga IX PM 3 Energiaspekt Massa - Pumpning Pumpar som utförts mätningar på (se nedan): Elförbrukning: 125 MWh/mån Andel av PM 3:s totala elförbrukning: 1,6% Andel av total elförbrukning: 0,08% PM 3 Energiförbrukning Energikostnad [MWh/mån] [kr/år] Total elförbrukning PM 3: kr Förbättringspotentialer Pumpmotorer Beskrivning Pumpmotorer där styrning sker genom strypning av flöde från pumpen. Skulle kunna bytas ut mot frekvensstyrning, alternativt motor med lägre varvtal på motorn. Ström och strypning uppmätt vid normal produktion (endast momentanvärden). Installation av frekvensstyrning, alternativt motorer med lägre varvtal skulle ge en effektivare energianvändning. Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Intressant att titta vidare på. Ja Nej Prioritering (3-5): 63-P404 Motor till slipmassapump 37 kw. Styrs genom strypning av flöde. Strypventilen 33% öppen. 63-P416 Motor till pump efter blandningskar 55 kw. Styrs genom strypning av flöde. Strypventilen 67% öppen. 63-P424 Motor till maskinkarspump 37 kw. Styrs genom strypning av flöde. Strypventilen 81% öppen. 63-P460 Motor till pump för grovfiltrat 37 kw. Styrs genom strypning av flödet från pumpen, strypventil 68% öppen. 63-P500 Motor till utskottspump 30 kw. Styrs genom strypning av flödet från pumpen, strypventil 18% öppen. Normalt är strypventil 20 30% öppen

137 Bilaga IX PM 3 Energiaspekt Vatten - Pumpning Pumpar som utförts mätningar på (se nedan): Elförbrukning: 30 MWh/mån Andel av PM 3:s totala elförbrukning: 0,4% Andel av total elförbrukning: 0,02% PM 3 Energiförbrukning Energikostnad [MWh/mån] [kr/år] Total elförbrukning PM 3: kr Förbättringspotentialer Pumpmotorer Beskrivning Pumpmotorer där styrning sker genom strypning av flöde från pumpen. Skulle kunna bytas ut mot frekvensstyrning, alternativt motor med lägre varvtal på motorn. Ström och strypning uppmätt vid normal produktion (endast momentanvärden). Installation av frekvensstyrning, alternativt motorer med lägre varvtal skulle ge en effektivare energianvändning. Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Intressant att titta vidare på. Ja Nej Prioritering (3-5): 63-P525 Motor till varmvattenpump 22 kw. Styrs genom strypning av flöde. Strypventilen 60% öppen. 63-P416 Motor till pump för pumpning av klarfiltrat till spritsvattentank 37 kw. Styrs genom strypning av flöde. Strypventilen 30% öppen. Normalt 20-30% öppen ventil. Energiaspekt Vatten - Rördragning Vattenförbrukning PM 3: 3,3 m 3 /min Varav varmvatten: ca 1,0 m 3 /min (normalt) Förbättringspotentialer Varmvattentemperatur Beskrivning Varmvatten kan ibland tappa upp till 10 grader i temperatur mellan ÅKC och PM 3. Detta ger en effektförlust på 1,39 kw räknat på ett varmvattenflöde av 2 m 3 /min. Kan bero på opålitlig mätare, förluster pga. dålig isolering eller för liten vattenbuffert till pappersmaskinerna. (Se även PM 11) Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Intressant att titta vidare på. Tas upp av vattenprojektet Ja Nej Prioritering (3-5):

138 Bilaga IX Energiaspekt Ånga - Övrig ånga PM 3 Medelflöde: 11 t/h Energiflöde: GJ/mån (5975 MWh/mån) Specifikt flöde: 1,89 GJ/ton papper (524 kwh/ton papper) Del av total ångförbrukning: 6,2% Förbättringspotentialer Beskrivning Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Ej intressant i dagsläget Ja Nej Prioritering (3-5):

139 Bilaga IX PM 11 PM 11 Energiaspekt Ånga - Torkning Medelflöde: 36,3 t/h Energiflöde: GJ/mån (17676 MWh/mån) Specifikt flöde: 2,90 GJ/ton papper (807 kwh/ton papper) Del av total ångförbrukning: 18,4% Förbättringspotentialer Tryckkvotering mellan torkgrupper Beskrivning Tryckkvotering mellan torkgrupper i torkpartiet. Rätt inställt kan en del ånga sparas speciellt vid höga ytvikter. Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Ej intressant. Ja Nej Prioritering (3-5): Energiaspekt Vatten - Avlopp Fiberfattigt avlopp Medelflöde: - Specifikt flöde: - Fiberrikt avlopp Medelflöde: 0,94 m 3 /min Specifikt flöde: 1,88 m 3 /tppr Temperatur: 42,6 C Energiflöde: 7295 GJ/mån (2026 MWh/mån) Del av total energi till avloppsrening: 5,9% Förbättringspotentialer Varmvatten sprits Tätvatten Beskrivning Använder idag delvis varmvatten i spritsfunktioner i vira- och presspartiet. Ytterligare optimeringar pågår för att minska varmvattenanvändning. Tätvattenförbrukningen går att minska speciellt på omrörarpositioner. Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Drivs av vattenprojektet Ja Nej Prioritering (3-5):

140 Bilaga IX PM 11 Energiaspekt Vatten - Rördragning Vattenförbrukning PM 11: 4,45 m 3 /min Varav varmvatten: ca 3,5 m 3 /min (normalt) Förbättringspotentialer Varmvattentemperatur Beskrivning Problem att hålla temperaturen uppe på varmvattnet när underhållsarbete pågår vid ÅKC. Speciellt ett problem när PM 3 tar mycket, men även övriga PM. Detta bidrar till sämre avvattning samt lägre kondensattemperatur till ÅKC. Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Intressant att titta på. Tas upp av vattenprojektet. Ja Nej Prioritering (3-5): Energiaspekt Ånga - Övrig ånga Medelflöde: 17,2 t/h Energiflöde: GJ/mån (9834 MWh/mån) Specifikt flöde: 1,62 GJ/ton papper (449 kwh/ton papper) Del av total ångförbrukning: 10,3% Förbättringspotentialer Beskrivning Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Ej intressant i dagsläget. Ja Nej Prioritering (3-5):

141 Bilaga IX PM 11 Energiaspekt Ånga - Kondensat Kondensatflöde till ÅKC: 48,1 t/h Temperatur: ca 70 C Energiflöde: 9093 GJ/mån (2526 MWh/mån) Förbättringspotentialer Beskrivning Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Ej intressant. Ja Nej Prioritering (3-5):

142 Bilaga IX PM 12 PM 12 Energiaspekt Ånga - Torkning Medelflöde: 30,5 t/h Energiflöde: GJ/mån (14843 MWh/mån) Specifikt flöde: 3,16 GJ/ton papper (879 kwh/ton papper) Del av total ångförbrukning: 15,5% Förbättringspotentialer Effektiviseringar i pressparti Pressfiltsbyte Papper genom tork vid banbrott Beskrivning Ett nytt effektivare pressparti skulle ge en högre torrhalt in i torkparti vilket medför lägre ångförbrukning. Det rör sig om stora investeringar för denna åtgärd. Ångförbrukning i torkparti ökar när nya pressfiltar monteras. Detta beror på sämre avvattning i pressparti under inkörning av ny filt. PM 11 har ej detta problem, kan deras förbehandling av pressfiltar även användas till PM 12. Ökad ångförbrukning för att få papper genom torkparti efter pappersbrott. Ej att betrakta som normalt driftfall. Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Diskussioner förs om presspartiet, intressant att ta med. Ja Nej Prioritering (3-5): Energiaspekt Vatten - Avlopp Fiberfattigt flöde Medelflöde: 4,66 m 3 /min Fiberrikt avlopp Medelflöde: 0,79 m 3 /min Specifikt flöde: 2,05 m 3 /tppr Temperatur: 47,2 C Energiflöde: 6785 GJ/mån (1885 MWh/mån) Del av total energi till avloppsrening: 5,5% Förbättringspotentialer Klarfiltrat i spritsfunktioner Beskrivning Använder idag varmvatten till spritsfunktioner i presspartiet. Har idag utnyttjat den egna kapaciteten av eget klarfiltrat. Ökad reningskapacitet är nödvändig för ökad klarfiltratanvändning. Kräver investeringar då existerande skivfilter uppnått sin kapacitetsgräns. Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Drivs av vattenprojektet. Ja Nej Prioritering (3-5):

143 Bilaga IX PM 12 Energiaspekt Ånga - Kondensat Kondensatflöde till ÅKC: 35,3 t/h Temperatur: ca 70 C Energiflöde: 6672 GJ/mån (1853 MWh/mån) Förbättringspotentialer Kondensat från viragrop Kondensat från varmvatten Beskrivning Tystkokare används för att värma vatten i viragrop vilket medför att inget kondensat återtas. Här finns en besparingspotential på, vid enstaka tillfällen, upp till 5 ton kondensat i timmen (sammanräknat med kondensat från varmvattenvärmning) beroende på hur bakvattenbalans och massakoncentration påverkas. Besparingar genom att uppvärmning av kondensat ej tar lika mycket energi som uppvärmning av nytt vatten, samt besparingar genom att ökad cirkulation av kondensat ger en minskning av reningskemikalier. Tystkokare används för att värma varmvatten vilket leder till att inget kondensat återtas. Besparingar genom att uppvärmning av kondensat ej tar lika mycket energi som uppvärmning av nytt vatten, samt besparingar genom att ökad cirkulation av kondensat ger en minskning av reningskemikalier. Mycket små flöden dock. Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Intressant att utreda om det är ekonomiskt motiverat att bygga bort tystkokare. Ja Nej Prioritering (3-5):

144 Bilaga IX PM 12 Energiaspekt Vatten - Pumpning Pumpar som utförts mätningar på (se nedan): Elförbrukning: 69 MWh/mån Andel av PM 12:s totala elförbrukning: 0,61% Andel av total elförbrukning: 0,04% PM 12 Energiförbrukning Energikostnad [MWh/mån] [kr/år] Total elförbrukning PM 12: kr Förbättringspotentialer Pumpmotorer Beskrivning Pumpmotorer där styrning sker genom strypning av flöde från pumpen. Skulle kunna bytas ut mot frekvensstyrning, alternativt motor med lägre varvtal på motorn. Ström och strypning uppmätt vid normal produktion (endast momentanvärden). Installation av frekvensstyrning, alternativt motorer med lägre varvtal skulle ge en effektivare energianvändning. Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Intressant att titta vidare på. Ja Nej Prioritering (3-5): 72-P8267 Motor till kylvattenreturpump 75 kw. Styrs genom strypning av flöde. Strypventilen 30% öppen. 72-P8232 Motor till pump mellan Filtrattank K1210 och bågsilar 75 kw. Styrs genom strypning av flöde. Strypventilen nästan helt stängd, 5-10% öppen. Energiaspekt Ånga - Övrig ånga Medelflöde: 17 t/h Energiflöde: GJ/mån (10569 MWh/mån) Specifikt flöde: 2,25 GJ/ton papper (625 kwh/ton papper) Del av total ångförbrukning: 11% Förbättringspotentialer Beskrivning Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Ej intressant att titta på i dagsläget Ja Nej Prioritering (3-5):

145 Bilaga IX ÅKC ÅKC Energiaspekt HP 3 - Bränsle Tillförd energi till ångan: GJ/mån (22902 MWh/mån) Andel av total ångproduktion: 24,9% Medelbränsleförbrukning Egen bark: GJ/mån (15294 MWh/mån) Köpt flis: GJ/mån (5227 MWh/mån) Köpt bark: - Olja: GJ/mån (4924 MWh/mån) Förbättringspotentialer Rökgasfläktar HP 3 Oljeförbrukning vid skiftbyte Beskrivning Rökgasfläktar samt fläktar för förbränningsluft styrs i nuläget med ledskenor som är öppna till ca 60% vid normal drift. F3301, F3302, F3303 samt F3304. Utredning av möjligheter att installera varvtalsstyrning på fläktarna bör göras. Oljeförbrukningen tenderar att stiga i samband med skiftbyten, från ca 4,5 5,5 MW under skiften till ca MW under skiftbyten. Oljeförbrukningstoppen varar ca en timme vilket medför en onödig oljeförbrukning per år med ca MWh, vilket motsvarar ca 960 ton olja/år. Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Intressant att titta på oljeförbrukningen. Ja Nej Prioritering (3-5): Energiaspekt HP 2 - Bränsle Tillförd energi till ångan: GJ/mån (15945 MWh/mån) Andel av total ångproduktion: 17,3% Medelbränsleförbrukning Olja: GJ/mån (19665 MWh/mån) Förbättringspotentialer Bränsle HP 2 Beskrivning HP 2 Kan endast eldas med eldningsolja. Möjligheter att elda andra typer av bränsle i pannan skulle kunna ge ekonomiska besparingar. Åtgärden kräver stora investeringar. Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Ej intressant att titta på. Ny panna ett bättre alternativ. Ja Nej Prioritering (3-5):

146 Bilaga IX ÅKC Energiaspekt Avloppsrening - Kylning Vattenkylning Medelflöde: 3,74 m 3 /min Temperaturändring: 17,8 C Energiflöde: GJ/mån (3386 MWh/mån) Luftkylning Medelflöde: 18,47 m 3 /min Temperaturändring: 4,24 C Energiflöde: GJ/mån (3982 MWh/mån) Förbättringspotentialer Minskat tillflöde Beskrivning Minskat flöde till avloppsreningen genom minskad vattenanvändning i processavsnitten minskar behovet av kylning i avloppsreningen. Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Ej intressant då det beror på andra processavsnitt hur kylningen används. Ja Nej Prioritering (3-5): Energiaspekt Ånga - Elgenerering Genererad el medel: 5417 MWh/mån Andel av total elförbrukning: 3,4% Förbrukad ångenergi medel: GJ/mån (5789 MWh/mån) Andel av total ångförbrukning: 7% Förbättringspotentialer Utnyttjandegrad av turbiner Beskrivning Årsmedelvärden ( ) av uttagen effekt ur turbinerna är LTG = 4,7 MW och HTG = 2,6 MW av möjliga 10 MW på båda. En vidare utredning av hur dessa kan användas mera effektivt bör göras. Åtgärder kräver stora investeringar. Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Ej intressant i dagsläget. Ja Nej Prioritering (3-5):

147 Bilaga IX ÅKC Energiaspekt Vatten - Pumpning Matarvattenpump EMP 5: Körtid per år: ca 60% Effektuttag: ca 1100 kw Energiflöde: 551 MWh/mån Förbättringspotentialer Matarvattenpump EMP5 Cirkulationspumpar EP Beskrivning Matarvattenpump EMP 5 styrs genom strypning av flöde med ventiler istället för varvtalsreglering av pumpmotor. Elförbrukning bör kunna minskas genom installation av varvtalsreglering. Ingen mätning utförd. En genomgång av pumparna P5302, P5303 samt P5304 för att se om varvtalsstyrning kan vara ett alternativ bör göras. Ingen mätning utförd. Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Intressant att titta på EMP5. Pumpar stora mängder vatten i cirkulation då den har mycket Ja Nej överkapacitet. Varvtalsstyra? Prioritering (3-5): Energiaspekt HP 1 - Bränsle Medelbränsleförbrukning Olja: - Verkningsgrad: - Förbättringspotentialer Bränsle HP1 Beskrivning HP 1 Kan endast eldas med eldningsolja. Möjligheter att elda andra typer av bränsle i pannan skulle kunna ge ekonomiska besparingar. Åtgärden kräver stora investeringar. Pannan används mycket sällan Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Ej intressant. Ny panna ett bättre alternativ. Ja Nej Prioritering (3-5):

148 Bilaga IX ÅKC Energiaspekt Vatten - Värmeväxling Skrubber AP: Flöde: 1,95 m 3 /min Temperatur: 53 C Energiflöde: GJ/mån (5229 MWh/mån) Skrubber HP 3: Flöde: 4,07 m 3 /min Temperatur: 61 C Energiflöde: GJ/mån (12700 MWh/mån) VVX 1: Flöde: 4,21 m 3 /min Temperatur: 64 C Energiflöde: 6474 GJ/mån (1798 MWh/mån) VVX 2: Installation pågår. Förbättringspotentialer Beskrivning Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Ej intressant i dagsläget då nyinstallation pågår. Vattenprojektet har berört detta. Ja Nej Prioritering (3-5): Energiaspekt AP - Bränsle Tillförd energi till ångan: GJ/mån (7994 MWh/mån) Andel av total ångproduktion: 8,7% Medelbränsleförbrukning Slam: GJ/mån (5346 MWh/mån) Olja: GJ/mån (3526 MWh/mån) Förbättringspotentialer Beskrivning Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Kan vara intressant att titta på möjligheterna att elda flis och bark i pannan. Ja Nej Prioritering (3-5):

149 Bilaga IX ÅKC Energiaspekt EP - Bränsle Ångproduktion: 8726 GJ/mån (2424 MWh/mån) Andel av total ångproduktion: 1,4% Medelbränsleförbrukning El: 8975 GJ/mån (2493 MWh/mån) Förbättringspotentialer Beskrivning Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Intressant att minska pannans körning så mycket som möjligt. Ja Nej Prioritering (3-5): Energiaspekt Ånga - Fjärrvärme Ångflöde: 4,1 t/h Varmvattenflöde: 64,5 m 3 /h Energiflöde: 8723 GJ/mån (2423 MWh/mån) Förbättringspotentialer Beskrivning Bedömning Betydelsefull energiaspekt Kommentar: Bra förtjänst på fjärrvärme, kan den utökas? Ja Nej Prioritering (3-5):

150 Bilaga X Ej kartlagda energiaspekter Övergripande bruket El Transformeringsförluster El Distributionsförluster El Lågenergilampor El Datorer och skärmar Vedhantering Vatten Rördragning Vatten Pumpning Luft Tryckluft Luft Ventilation SLIP Vatten Rördragning Vatten Pumpning Vatten Avlopp Massa Rördragning Luft Tryckluft Luft Ventilation TMP 1 Ånga Kondensat Vatten Rördragning Massa Rördragning Luft Tryckluft Luft Ventilation DIP Vatten Massa Luft Luft Maskindrift PM 2 Papperstillverkning Vatten Vatten Massa Luft Luft Maskindrift Maskindrift PM 3 Papperstillverkning Vatten Massa Luft Maskindrift Maskindrift Rördragning Rördragning Tryckluft Ventilation DIP Verkningsgrad Rördragning Systemtemperatur Rördragning Tryckluft Ventilation Pappersmaskin Rullning Verkningsgrad Systemtemperatur Rördragning Tryckluft Pappersmaskin Rullning TMP 2 Ånga Vatten Massa Luft Luft Kondensat Rördragning Rördragning Tryckluft Ventilation PM 11 Papperstillverkning Vatten Vatten Massa Massa Luft Luft Maskindrift Maskindrift Verkningsgrad Pumpning Systemtemperatur Rördragning Pumpning Tryckluft Ventilation Pappersmaskin Rullning TMP 3 Ånga Vatten Massa Luft Luft Kondensat Rördragning Rördragning Tryckluft Ventilation PM 12 Papperstillverkning Vatten Vatten Verkningsgrad Rördragning Systemtemperatur - 1 -

151 Bilaga X Massa Massa Luft Luft Maskindrift Maskindrift Rördragning Pumpning Tryckluft Ventilation Pappersmaskin Rullning ÅKC Vatten Vatten Vatten Luft Luft Avloppsrening Vattenrening Rördragning Avlopp Pumpning Tryckluft Ventilation Luftning Pumpning - 2 -

152 Bilaga XI Förslag 1. HALLSTA MILJÖ- OCH ENERGIPOLICY Det ligger i Hallstas intresse att bidra till en positiv och uthållig samhällsutveckling. Miljöoch energipolicyn innehåller de övergripande principerna för miljö- och energiarbetet i Hallsta. I vår process förädlar vi förnybar och återvinningsbar vedfiber till tryckpapper. Miljövårdsarbete och energianvändning Hallsta ska efterleva alla miljö- och energikrav som fastställs genom lagstiftning och av berörda myndigheter. Miljöarbetet och energianvändningen ska präglas av helhetssyn och bedrivas förebyggande. Utifrån miljö- och energiledningssystemet i Hallsta bedrivs arbetet med mål att uppnå ständiga förbättringar. Insatserna bestäms av vad som är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och miljömässigt motiverat. Anläggningens miljöpåverkan ska vara acceptabel för miljön. Vid risk för störning av yttre miljön skall denna prioriteras framför produktion. Råvaror och energi ska användas effektivt. Ansvar och utbildning Ansvar för miljö och energifrågor skall vara tydligt delegerat i organisationen. Hallstas anställda ska ha goda miljö och energikunskaper för att kunna ta ett personligt ansvar för miljön och energianvändningen. Utveckling Vid produktutveckling och investeringar ska möjligheterna att kombinera effektiv produktion med miljövård tas tillvara. Krav på leverantörer Hallsta ska påverka leverantörer av varor och tjänster att beakta miljö- och energiaspekter i sina verksamheter. Kommunikation Hallsta ska redovisa miljö och energi information på ett sakligt sätt och ska ha en öppen dialog med intressenter och omvärld

153 Bilaga XI Förslag 2 HALLSTA ENERGIPOLICY Genom ständiga förbättringar i Hallstas verksamheter, produkter och tjänster uppnår vi en ökad energieffektivitet och uppfyller ställda myndighetskrav och andra krav som berör oss med god marginal

154 Bilaga XI Förslag 3 HALLSTA ENERGIPOLICY Det ligger i Hallstas intresse att bidra till en positiv och uthållig samhällsutveckling. Energipolicyn innehåller de övergripande principerna för energiarbetet i Hallsta. I vår process förädlar vi förnybar och återvinningsbar vedfiber till tryckpapper. Energianvändning Hallsta ska efterleva alla energikrav som fastställs genom lagstiftning och av berörda myndigheter. Energiarbetet ska präglas av helhetssyn och bedrivas förebyggande. Utifrån energiledningssystemet i Hallsta bedrivs arbetet med mål att uppnå ständiga förbättringar. Insatserna bestäms av vad som är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och energimässigt motiverat. Råvaror och energi ska användas effektivt. Ansvar och utbildning Ansvar för energifrågor skall vara tydligt delegerat i organisationen. Hallstas anställda ska ha goda kunskaper för att kunna ta ett personligt ansvar för energianvändningen. Utveckling Vid produktutveckling och investeringar ska hänsyn tas till energianvändningen. Energikommunikation Hallsta ska redovisa energiinformation på ett sakligt sätt och ska ha en öppen dialog med intressenter och omvärld

155 Nya rutiner till energiledningssystemet Bilaga XII 4.1 Allmänt om energiledningssystemet Kartläggning och analys av energiaspekter Prognoser för elförbrukningen vid Holmen Paper, Hallsta LCC-Rutin vid inköp av utrustning och råvaror Energi- och miljöbedömning i projekt Övervakning och mätning Start- och stopprutin vid avvikelse från planering vid PM/TMP

156 Nya rutiner till energiledningssystemet Bilaga XII 4.1 Allmänt om energiledningssystemet Allmänt Energiledningssystemet vid Hallsta Pappersbruk är uppbyggt för att motsvara kraven enligt SS Systemet ingår som en integrerad del i Hallsta Pappersbruks kvalitetssäkringssystem och är konstruerat som en utvidgning av brukets miljöledningssystem. Energiledningssystemet är begränsat till att omfatta Hallsta Pappersbruks fabriksområde och dess energianvändning. Systemets främsta uppgift är att säkerställa att organisationens aktiviteter/verksamheter sker på ett sådant sätt att vi uppfyller kraven i vår energipolicy, våra/vårt energimål, samt lagar och förordningar som berör oss. Systemet skall också medverka till ständiga förbättringar i vårt arbete för ett energieffektivare bruk. Energiledningssystemet ska också användas för att visa externa intressenter, exempelvis myndigheter, hur vi uppfyller deras ställda krav. Energiledningsmanualen är en övergripande manual i energiledningssystemet och ger referenser till hur vi via rutiner, instruktioner och ansvarsfördelning har byggt upp och integrerat energiledningssystemet i kvalitetssäkrings- och miljöledningssystemen. Administrativ uppbyggnad Energiledningssystemet är uppbyggt som en integrerad del av kvalitetssäkringssystemet och är en utvidgning av miljöledningssystemet. Därför är vissa rutiner gemensamma för systemen. De rutiner som är gemensamma för energilednings- och kvalitetssäkringssystemen beskrivs i kvalitetssäkringssystemet. De rutiner som är gemensamma för energi- och miljöledningssystemen beskrivs i miljöledningssystemet. Avdelningsmanualerna är gemensamma för kvalitetssäkring, miljö- och energiledning. Dokumentation av SS Systemkomponenter som beskrivs i Kvalitetssäkringsmanualen. Systemkomponenter som beskrivs i Miljöledningsmanualen. Systemkomponenter som beskrivs i Energiledningsmanualen Organisationsstruktur och ansvar Utbildning, medvetenhet och kompetens Dokumentation av energiledningssystem Dokumentstyrning Avvikelser, korrigeringar och förebyggande åtgärder Revision av Energiledningssystem 4.6 Ledningens genomgång Lagar och andra krav Kommunikation 4.1 Allmänt 4.2 Energipolicy Kartläggning och analys av energiaspekter Energimål och handlingsplan Verksamhetsstyrning Övervakning och mätning Bild 1. Dokumentation av SS

157 Nya rutiner till energiledningssystemet Bilaga XII Organisation och ansvar för energifrågor och energiledningssystemet. Organisation av energiarbete Platschefen har ett helhetsansvar för hur energiarbetet organiseras på Hallsta Pappersbruk. Ledningens representant Kvalitetschefen är ledningens representant och ansvarig för energiledningssystemet. Ledningens representant har ansvar för rapportering av energiledningssystemets prestanda vid ledningens genomgång av energiledningssystemet. Uttalandet av en energipolicy Energiledningssystemet byggs upp kring Hallsta Pappersbruks energipolicy. Energipolicyn formuleras av kvalitetschefen och platschefen. Energipolicyn utgör en vägledande princip för allt arbete. Platschefen svarar för att energipolicyn står i samklang med Holmen Papers affärsidé, målsättning, strategier och kraven i SS Energipolicyn skall uttalas skriftligt och förankras hos all personal. Ansvaret för att så sker åvilar fabriksledningen. Funktionens ansvar och befogenheter i energiledningssystemet Ansvar och befogenhet för en funktion i energiledningssystemet finns dokumenterat i rutinerna i kvalitetssäkringsmanualen eller kvalitetssystemets dokumentation. Alla funktioner som har ansvar i energiledningssystemets rutiner har tillgång till dokumentationen och får där klart angivet sitt ansvar. Ansvar beskrivs även i kapitel 4.8 i kvalitetssäkringsmanualen. Delegat på energiområdet Speciella delegerade ansvar direkt till befattningshavare arkiveras hos kvalitetschefen.

158 Nya rutiner till energiledningssystemet Bilaga XII Kartläggning och analys av energiaspekter Tidigare och nuvarande energianvändning dokumenteras i elenergirapport samt ång- och bränslerapport som sammanställs en gång per månad och arkiveras hos sektionschef MER. Energiaspekter Med energiaspekter avses organisationens aktiviteter/verksamheter, produkter eller tjänster som kan ge upphov till betydande påverkan på energianvändningen och som är av sådan natur att organisationen kan styra och påverka dessa. Identifiering av energiaspekter Ansvarig för identifiering av energiaspekter är energisamordnare (processingenjör, underhållsingenjör, mästare, kvalitetschef). Ett förslag till prioritering av identifierade energiaspekter görs årligen av en beredningsgrupp bestående av olika befattningshavare som arbetar med energifrågor samt representanter från driften. Förslaget till prioritering av identifierade energiaspekter presenteras för ledningsgruppen Beslut om betydande energiaspekter tas av platschefen i samråd med berörda avdelningschefer (alternativt sektionschefer). Underlag för identifiering av utrustning eller system med betydande energianvändning, identifiering av medarbetare, vars arbete kan påverka energianvändningen i väsentlig grad, samt identifiering av förbättringsmöjligheter är genomgång av processen och intervjuer med personal knuten till densamma, interna möten och rapporter (Hallsta och Holmen), externa artiklar och rapporter om ny teknik mm. Vid identifiering av aspekter beaktas endast aspekter över vilka Hallsta Pappersbruk direkt kan påverka, vidare beaktas normal driftsituation och onormal driftsituation (tex. start och nedstängning av process), samt nödlägessituationer. Identifierade energiaspekter sammanställs i ett energiaspektregister som presenteras i dokument x.x energiaspektregister. Registret upprätthålls av energisamordnare (avdelningschef Massa & Energi, sektionschef MER, kvalitetschef) och uppdateras årligen eller oftare om behov föreligger. Sådana förändringar kan vara: Lagändringar Teknikutveckling Förändringar i process (ny teknik el. liknande) Myndighetskrav Interna krav Externa krav Processingenjör (alternativt underhållsingenjör, mästare) ansvarar för att övervaka hur viktiga förändringar i verksamheten påverkar energianvändningen. Bedömning av energiaspekter I praktiken är nästan alla processer och aktiviteter i någon mån att betraktas som energiaspekter. För att värdera vilken betydelse olika energiaspekter har genomgår varje sådan en bedömning. För denna bedömning ansvarar energisamordnare (avdelningschef Massa & Energi, sektionschef MER, kvalitetschef), detta görs i samråd med beredningsgruppen och fabrikens ledning. En betydande energiaspekt är en energiaspekt som har en betydande inverkan på energianvändningen. För att värdera vilken betydelse olika energiaspekter har genomgår varje aspekt en bedömning enligt följande modell i två steg.

159 Nya rutiner till energiledningssystemet Bilaga XII Steg 1 Betydelsefulla energiaspekter Med betydelsefull energiaspekt menas process som tar stor del av totala energianvändningen eller om det finns möjlighet att förbättra processen enligt följande steg: Effektivare energianvändning (konstruktionsförbättringar, styrning av process) Ökad användning av förnybar energi Ökat energiutbyte med omgivande processer/samhälle Steg 2 Prioritering av betydelsefulla energiaspekter De energiaspekter som bedömts vara betydelsefulla rangordnas vidare i följande modell för att ge underlag till övergripande och detaljerade energimål. Energipåverkan Poängsättning av energipåverkan kan ske med siffrorna 3, 4, och 5. I bedömningen tas hänsyn till energiaspektens egenskaper, effektivitet i jämförelse med ny teknik på marknaden, storlek i jämförelse med total förbrukning på bruket, samt investeringskostnad vägd mot energibesparing. Under denna punkt relateras energiaspekten till brukets möjlighet att påverka den. Mycket stor energipåverkan 5 Stor energipåverkan 4 Energipåverkan 3 Om energipåverkan får 5 poäng bedöms energiaspekten vara betydande. Hallsta Pappersbruks energiaspektsregister redovisas i dokumentet energiaspektregister med bedömning. För tillhörande bedömning se det redovisande dokumentet "Energiaspektregister med bedömning" samt beredningsgruppens protokoll som förvaras hos energisamordnare (avdelningschef Massa & Energi, sektionschef MER, kvalitetschef).

160 Nya rutiner till energiledningssystemet Bilaga XII Prognoser för elförbrukningen vid Holmen Paper, Hallsta Holmen Kraft ansvarar för prognoser gällande elförbrukningen på Holmen Paper, Hallsta. Denna prognos skall lämnas till Vattenfall AB. Prognosarbetet sker enligt följande: Holmen Kraft håller Vattenfall uppdaterade om Hallstas normalförbrukning. Enskilda avvikelser, eller summan av flera avvikelser, som är större eller lika med 30 MW skall inrapporteras till Vattenfall snarast möjligt. Det gäller såväl planerade som oförutsedda plötsliga förändringar. Den inrapporterade informationen skall innehålla uppgift om storleken på avvikelsen samt varaktighet på densamma. Detta ska göras direkt från Hallsta. Rutiner för Hallsta. Driftledare MER är ansvarig för rapportering till Vattenfall Rutin för prognostisering. Prognos för planerade stopp. (se internet) är tillgänglig för Holmen Kraft och ligger som underlag för daglig förbrukningsplanering. Prognos Planerade stopp skall kompletteras med stopptid och varaktighet. (Gäller både PM och resp Massafabrik.) Rutin för avvikelser från planering. Start och stopp av raffinör i TMP, Turbin samt PM skall inrapporteras till Vattenfall. Om möjligt senast 2 timmar före förändringen. Samtidigt skall en bedömning göras av effekt påverkan av förändringen samt den förväntade varaktigheten. Rutin för rapporteringen. Respektive produktionsdriftledare är ansvarig för rapportering till merblockets driftledare som rapporterar vidare till Holmen kraft samt gör en anteckning i loggboken.

161 Nya rutiner till energiledningssystemet Bilaga XII LCC-RUTIN VID INKÖP AV UTRUSTNING OCH RÅVAROR Vid inköp av utrustning och råvaror ska en livscykelkostnadsberäkning utföras för de olika alternativen enligt Mall för livscykelberäkning. Vid inköp av mer energikrävande utrustning ska de mest energieffektiva produkterna väljas såvida det inte medför sämre produktkvalitet eller att investeringen medför en merkostnad med avskrivningstid som överstiger 3 år. För mer information angående livscykelkostnadsberäkning se (Energimyndigheten).

162 Nya rutiner till energiledningssystemet Bilaga XII ENERGI- OCH MILJÖBEDÖMNING I PROJEKT I samband med anläggningsprojekt samt process- och produktutvecklingsprojekt ska yttre miljöpåverkan värderas utifrån miljöpolicy och betydande miljöaspekter. Även energipåverkan ska värderas utifrån energipolicy och betydande energiaspekter. Detta framgår i process- och produktutvecklings manual samt i projektkontorets manual. För anläggnings projekt samt process- och produktutvecklingsprojekt har projektsystematiken i pärmen "Spelregler för projektarbete" kompletterats med bilaga 24 "Checklista för energi- och miljöbedömning" för att energi- och miljöbedömning i samband med förprojektering ska göras. Ifylld checklista ska ingå i förprojektrapporten vilket framgår av instruktionen till checklistan.

163 Nya rutiner till energiledningssystemet Bilaga XII Tillägg till Checklista för energi- och miljöbedömning Påverkar projektet Hallstas energianvändning? Ja, nedanstående lista ifylles. Observera att även vid positiv energipåverkan ska listan ifyllas (tex. minskad elförbrukning). Råder minsta tveksamhet skall listan ifyllas. Nej, listan ifylles inte (kommentera varför i bilaga eller i förprojektrapport). Energiaspekt Förändring Kort beskrivning av förändring och åtgärd. Energiflöde Process Ökar Minskar Eventuellt ytterligare kommentar i bilaga. El Varmvatten Ånga Bränsle Annan energiaspekt Övrigt Ja Nej Kommentarer Kan projektet utgöra ett led i att uppfylla våra energimål? Uppföljning av projektets energipåverkan Resultat Instruktion för ifyllande av checklistan Checklistan skall ifyllas av projektledare i samråd med driftansvarig. Checklistan ska användas för anläggningsprojekt samt process- och produktutvecklingsprojekt. Syftet med checklistan är att väcka tanken på vårt miljö- och energiarbete i ett så tidigt skede som möjligt så att största möjliga anpassning för energianvändning och miljö kan vävas in i projektet. För process- och produktutvecklingsprojekt ifylls checklistan vid förstudie eller vid förprojekt. För anläggningsprojekt ifylls checklistan vid förprojektering. Ifylld checklista skall ingå i förprojektrapporten. Påverkar projektet Hallstas energiförbrukning. Vid ja fylls checklista i. Observera att även vid positiv energipåverkan (tex. minskad elförbrukning) skall checklistan ifyllas. Vid Nej (kommentera varför) behövs inga ytterligare uppgifter på checklistan. Energiaspekt är något som på något sätt påverkar energianvändningen vid bruket. Hallsta Pappersbruk har identifierat ett antal energiaspekter baserade på olika flöden och delar av produktionen. Med process menas den del av produktionslinjen som påverkas av åtgärden (tex. Torkparti PM 3, Elpanna ÅKC). Förändring ökar eller minskar innebär att man skall fylla i om en förändring sker för respektive energiflöde. Kommentera hur energiflödet förändras. Kan projektet utgöra led i att uppfylla energimål? innebär en förfrågan om projektet kan åstadkomma en effektivare energianvändning och utgöra en handlingsplan för att uppnå ett av Hallsta Pappersbruks energimål. Uppföljning av projektets energipåverkan innebär att en uppföljning av projektets energipåverkan ska göras inom ramen för projektet och dokumenteras. Ifylld checklista ingår i projektdokumentationen, kopia skickas till kvalitetschef. Ifylld checklista används för uppdatering av Hallstas energi- och miljöprogram.

164 Nya rutiner till energiledningssystemet Bilaga XII Övervakning och mätning Omfattning El- och värmeenergi mäts och följs upp månatligen genom sammanställning av el-energirapport samt ång- och bränslerapport. Övergripande energimål och detaljerade energimål för hela bruket följs upp enligt kap 5 i miljöledningsmanualen, miljö- och energimål. Detaljerade energimål på respektive avdelning mäts och följs upp på respektive avdelning/sektion. Elenergi Inkommande elenergi mäts och debiteras av Holmen Kraft. Fördelning sköts av sektionschef MER till respektive förbrukare linjevis efter intern avläsning av summerad förbrukning månadsvis. Mätning av den interna elförbrukningen sker genom ett datasystem kopplat till avläsare i ställverk. Med data från dessa avläsningar skapas i WinMOPS automatiskt en månadsrapport för elförbrukningen. Denna rapport ligger till grund för den el-energirapport som sektionschef MER sammanställer och balanserar mot de uppgifter om elförbrukning som levererats av Holmen Kraft. Månatlig el-energiredovisning för Hallsta Pappersbruks förbrukare redovisas i rapporten "el-energiredovisning Hallsta" som tas fram av sektionschef MER. Fördelning av elförbrukning sker enligt dokumentet Princip för intern elfördelning. Värmeenergi Fossilt: Fossilt bränsle köps in av sektionschef MER och mäts via opartisk firma. Fossil bränsleförbrukning sammanställs till en månadsrapport av avdelningschef MER. Biogent: Energin mäts utgående från pannornas ångtillverkning och avräknas mot tillfört fossilt bränsle av sektionschef MER. Förbrukning biobränsle ( HP3) Energi från tillfört slam, bark, flis, contaminex och kross Beräknas utifrån nyttiggjord energi. (Energi i ånga - Energi i matarvatten)/0,9. [MWh]. Energimängd BIO = (Tillförd energi [MWh] - Tillförd energi Olja [MWh]) Biogen CO2 HP3 = Energimängd BIO * 0,3888 [ kg CO2 / MWh]. Förbrukning biobränsle ( AP) Energi från slam beräknas utifrån till slampressarna tillförd torrsubstansmängd kompenserat för askhalt, och fuktmängd. =19,1*(1-Askhalt)-(2,45*(1-Fuktkvot)/Fuktkvot) *3,6 = [MWh/ ton torrsubstans] Energimängd BIO = (Tillförd energi [MWh] - Tillförd energi Olja [MWh]) Biogen CO2 AP = Energimängd BIO * 0,460 [ kg CO2 / MWh]. Ångförbrukning mäts och sammanställs i en rapport automatiskt via WinMOPS. Rapporten ligger tillgrund för den ång- och bränslerapport som sektionschef MER sammanställer varje månad. Fjärrvärme Fjärrvärmerapport sammanställs månadsvis av Norrtälje energi och rapporteras till sektionschef MER varje kvartal.

165 Nya rutiner till energiledningssystemet Bilaga XII Kalibrering av mätutrustning Kalibrering av mätutrustning sker vid behov. Bevakning av mätutrustningen sker månatligen genom balansering av värden i de månadsrapporter för ånga, el och bränsle som sammanställs av sektionschef MER.

166 Nya rutiner till energiledningssystemet Bilaga XII Start- och stopprutin vid avvikelse från planering vid PM/TMP Ansvarig för utförande är skiftledare PM/TMP. Ska utföras vid oplanerade stopp och starter av pappersmaskin. Start och stopp av pappersmaskin skall inrapporteras till skiftledare MER om möjligt senast 2 timmar före förändringen. En bedömning skall göras av effektpåverkan av förändringen samt den förväntade varaktigheten.