Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2017 RAPPORT 6749 MARS 2017 ÅRLIG UPPFÖLJNING miljomal.se

Transkript

1 Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2017 RAPPORT 6749 MARS 2017 ÅRLIG UPPFÖLJNING 2017 miljomal.se

2 Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2017 NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: Arkitektkopia AB, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN ISSN Naturvårdsverket 2017 Tryck: Arkitektkopia AB, Bromma 2017 Omslagsfoto: Pixabay.com TRYCKSAK

4 Förord I årets uppföljning av miljömålen presenterar vi hur miljön mår och hur miljöarbetet går. En stor del av möjligheterna att nå miljömålen hänger på insatser från kommuner och näringsliv. Den här rapporten har dock fokus på statliga insatser medan goda exempel från näringslivet och kommuner presenteras på I rapporten vill vi spegla att många myndigheter, även de som inte är utpekade miljömyndigheter, gör små och stora insatser som har betydelse för helheten. Miljömålen är riktmärken för vad som behöver uppnås. Till år 2020 ser vi att miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt kommer att nås. Miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö är nära att nås, medan resterande 14 miljökvalitetsmål inte kommer att nås. För att ställa om samhället och närma oss målen måste vi ta itu med existerande miljöproblem och samtidigt förebygga att nya miljöproblem uppstår. Förslag till åtgärder för att ställa om samhället lämnar Naturvårdsverket bland annat i de fördjupade utvärderingarna av miljö målen. Vi lämnade en fördjupad utvärdering till regeringen och planerar att redovisa nästa under Insatserna för att nå miljömålen bidrar till möjligheterna att nå de 17 globala hållbarhetsmålen i FN:s Agenda De globala hållbarhetsmålen integrerar ekonomiska, sociala och miljömässiga förutsättningar för en hållbar utveckling. I rapporten visar vi en sammanställning för varje miljökvalitetsmål, samt generationsmålet, och hur åtgärderna det senaste året bidragit till hållbarhetsmålen. Rapporten är ett resultat av samarbete mellan Naturvårdsverket, Boverket, Havs- och vattenmyndigheten, Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Skogsstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten, Sveriges geologiska undersökning och länsstyrelserna. De andra myndigheterna har bidragit med underlag och bedöm ningar inom sina ansvarsområden. Naturvårdsverket ansvarar för sina ansvarsområden och för den samlade rapporten. Inom Naturvårdsverket har Hans Wrådhe varit projektledare för årets uppföljning. Stockholm i mars 2017 Björn Risinger, generaldirektör 1 Styr med sikte på miljömålen. Naturvårdsverket, rapport

5

6 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 6 Bedömningar av miljökvalitetsmålen 8 Summary 11 Assessments of the environmental quality objectives 13 GENERATIONSMÅLET 17 DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN 37 Begränsad klimatpåverkan 38 Frisk luft 59 Bara naturlig försurning 70 Giftfri miljö 79 Skyddande ozonskikt 114 Säker strålmiljö 124 Ingen övergödning 139 Levande sjöar och vattendrag 149 Grundvatten av god kvalitet 161 Hav i balans samt levande kust och skärgård 171 Myllrande våtmarker 188 Levande skogar 199 Ett rikt odlingslandskap 214 Storslagen fjällmiljö 226 God bebyggd miljö 237 Ett rikt växt- och djurliv 252 SAMLAD REGIONAL BEDÖMNING 265 Når vi miljökvalitetsmålen i länen? 266 ETAPPMÅLEN 271 Etappmål om begränsad klimatpåverkan 272 Etappmål om luftföroreningar 274 Etappmål för farliga ämnen 277 Etappmål om avfall 313 Etappmål om biologisk mångfald 315 5

7 Sammanfattning Utvecklingen av miljöarbetet går åt rätt håll på flera sätt, exempelvis när det gäller luftkvalitet och försurning. Utvecklingen går åt fel håll för ekosystemens återhämtning och bevarandet av biologisk mångfald, trots nationella och internationella insatser. Takten för att minska klimat påverkan är för långsam för att begränsa den globala temperaturökningen till högst 1,5 grader enligt Parisavtalet. De styrmedel och åtgärder som behövs för att nå alla miljökvalitetsmålen och generationsmålet kommer inte att finnas på plats till Nedan följer ett axplock av alla de åtgärder som myndigheter har genomfört under det senaste året. De insatser som är kopplade till ett miljökvalitetsmål är beskrivna i de 16 målvisa kapitlen. I kapitlet om generationsmålet beskrivs andra åtgärder som bidrar till att ställa om till ett ekologiskt hållbart samhälle. Grön infrastruktur viktig I den fördjupade utvärderingen av miljömålen konstaterade Naturvårdsverket att ekosystemen inte återhämtar sig som de ska och att takten behöver öka för att bevara den biologiska mångfalden. Under 2016 har flera myndigheter utvecklat verktyg för att skapa grön infrastruktur. Grön infrastruktur betyder att naturområden både på land och i vatten hänger ihop så att djur och växter kan sprida sig på ett naturligt sätt. Den gröna infrastrukturen är också viktig för ekosystemens långsiktiga funktion och motståndskraft vid klimatförändringar samt för människans välbefinnande. Regeringen har ökat medel för skydd av värde full natur och flera myndigheter på nationell och regional nivå har lagt stora resurser på förvärv av nya områden och skötsel av redan skyddade områden. Många myndigheter och kommuner har börjat integrera ekosystemtjänster i miljökonsekvensbeskrivningar och översiktsplaner. I arbetet för hållbar stadsutveckling har ekosystemtjänster i bebyggda miljöer uppmärksammats. Bättre vatten Vattendelegationerna i de fem vattendistrikten beslutade i december 2016 om nya åtgärdsprogram, förvaltningsplaner och miljökvalitetsnormer. Dessa bidrar till att minska föroreningar och bevara biologisk mångfald. Åtgärdsprogrammen kommer att vara betydelsefulla för att nå miljökvalitetsmålen om övergödning, grundvatten, sjöar och vattendrag samt havet. Nya marina skyddade områden har inrättats, och över 15 procent av marina områden är nu skyddade. 2 Styr med sikte på miljömålen. Naturvårdsverket, rapport

8 Vår konsumtion orsakar stora miljöproblem Konsumtionens påverkan på klimatet och spridningen av miljögifter uppmärksammades i den fördjupade utvärderingen 2015, och Naturvårdsverket föreslog en rad åtgärder. Steg mot en hållbar konsumtion har tagits under året. EU har beslutat om en ny handlingsplan för cirkulär ekonomi. Regeringen har lagt fram en strategi för hållbar konsumtion och sänkt skatterna för vissa reparationstjänster. Svenska myndigheter gör stora insatser både globalt, nationellt och regionalt. Textilier och mat är varugrupper som har varit i fokus. Nätverket för giftfri vardag, som har växt snabbt under 2016, är ett exempel på hur lärande kan spridas mellan myndigheter och kommuner. Klimatpolitik World Economic Forum ger en mycket framträdande roll åt klimatförändringarna i sina bedömningar och menar att de är kopplade till risker för konflikter och storskalig ofrivillig migration. Regeringen har lagt fram en proposition med förslag till ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige, som kommer att behandlas i riksdagen under Propositionen bygger på Miljömålsberedningens förslag till ramverk och strategi för en långsiktig klimatpolitik. Detta blir en viktig grund för kommande klimatarbete. Lokalt stöd till klimatinvesteringar, Klimatklivet, har beviljats till 487 åtgärder under Dessa åtgärder kan minska utsläpp av växthusgaser med en halv miljon ton per år. 7

9 Bedömningar av miljökvalitetsmålen Miljömålssystemet består av generationsmålet, 16 miljökvalitetsmål, preciseringar till varje miljökvalitetsmål och 24 etappmål. Bedömningarna av om miljökvalitetsmålen kan nås till år 2020 och hur tillståndet i miljön utvecklas ansvarar respektive myndighet för och har sin grund i regeringens proposition 2009/10:15, Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete samt i regeringens beslut år 2012 om preciseringar av miljökvalitetsmålen. Bedömningen tar fasta på miljökvaliteten eller det tillstånd som miljökvalitetsmålet beskriver men också om förutsättningar kommer att finnas på plats till år 2020, det vill säga om styrmedel är beslutade och finns på plats så att tillräckliga åtgärder kommer att vara genomförda före år Bedömningen av miljökvalitetsmålen görs med något av alternativen för bedömningen av måluppfyllelse till år 2020: JA: Miljökvalitetsmålet är uppnått eller kommer kunna nås. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är delvis uppnått eller kommer delvis att kunna nås. NEJ: Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. När det gäller bedömning av utvecklingen i miljön används dessa alternativ: POSITIV: Utvecklingen i miljön är positiv. Under de senaste åren har betydelsefulla insatser i samhället skett som bedöms gynna miljötillståndet och/eller det går att se en positiv utveckling i miljötillståndet nu och framåt de närmaste åren. NEUTRAL: Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Under de senaste åren har inget av betydelse skett och/eller det går inte att se någon tydlig utveckling för miljötillståndet nu eller framåt de närmaste åren; alternativt positiva och negativa utvecklingsriktningar inom målet tar ut varandra. NEGATIV: Utvecklingen i miljön är negativ. Under de senaste åren har insatser i samhället skett som motverkar miljökvalitetsmålet och/eller det går att se en negativ utveckling i miljötillståndet nu och framåt de närmaste åren. OKLAR: Tillräckliga underlag för utvecklingen i miljön saknas, det är inte möjligt att ange utvecklingsriktning. 8

10 Når vi miljökvalitetsmålen? Miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Bedömningar av möjligheten att nå målet Halterna av växthusgaser ökar. De globala utsläppen behöver på sikt nå ned kring noll för att hålla temperaturökningen så långt under två grader som möjligt och därmed begränsa klimatförändringarnas omfattning. För att klara detta behövs samhällsförändringar och teknikutveckling. Stärkta ambitioner i klimat samarbetet globalt och inom EU krävs, liksom skärpta och nya nationella styrmedel. Nya beslut och en positiv trend förbättrar förutsättningarna att nå miljökvalitetsmålet, men fortsatta insatser behövs. Internationellt behövs åtgärder för att minska halter av partiklar och marknära ozon. Nationellt behöver utsläpp av kväveoxider från trafiken och partiklar från användning av dubbdäck minska, liksom utsläpp av partiklar från eldning och användning av lösningsmedel. Nedfallet av försurande ämnen har under de senaste decennierna minskat, liksom antalet försurade sjöar och vattendrag. Fler åtgärder krävs dock för att minska utsläppen från landbaserade källor i Europa och från internationell sjöfart. Den nya luftvårdspolitiken och revideringen av takdirektivet inom EU är viktiga insatser. Nationellt krävs åtgärder främst för att minska skogsbrukets påverkan. Vissa miljögifter minskar medan andra ökar. För många ämnen saknas kunskap om hälso- och miljöeffekterna. Ökad global konsumtion leder till allt större kemikalie- och varuproduktion och ökar spridningen av farliga ämnen. Kraftfulla insatser behövs för att alternativ till farliga ämnen ska utvecklas och användas. Lagstiftningen och företagens arbete behöver utvecklas för att få giftfria kretslopp. Uttunningen av ozonskiktet har avstannat och mycket tyder på att återväxten har påbörjats. Montrealprotokollet, det viktigaste styrmedlet, är framgångsrikt. Utsläpp av lustgas, fortsatt användning av ozonnedbrytande ämnen samt utsläpp från uttjänta produkter är dock kvarstående problem. Fortsatt internationellt arbete och nationellt omhändertagande av bland annat rivningsavfall är viktigt. Strålsäkerheten är godtagbar inom flera områden. Antalet fall av hudcancer har dock ökat under lång tid. Att minska exponeringen för UV-strålning är avgörande för att minska antalet hudcancerfall. Detta kräver en förändring av livsstil och attityder kring utseende och solning. Även om exponeringen för UV-strålning skulle minska, kommer antalet cancerfall att öka en period, eftersom det kan ta decennier för hudcancer att utvecklas. Belastningen av näringsämnen minskar. I vissa områden minskar övergödningssymtomen, men ännu påverkas stora delar av Sverige. Sämst förhållanden råder i Östersjön. Åtgärder för att minska utsläpp av övergödande ämnen har gett resultat men utsläppen behöver minska ytterligare för att vi ska närma oss målet. Återhämtningstiden i miljön är lång. Internationellt samarbete har stor betydelse. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före NEJ: Det är inte möjligt att nå miljökvaltetsmålet till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. POSITIV: Utvecklingen i miljön är positiv. NEUTRAL: Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. NEGATIV: Utvecklingen i miljön är negativ. OKLAR: Tillräckliga underlag för bedömning av utvecklingen i miljön saknas. 9

11 Miljökvalitetsmål Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Bedömningar av möjligheten att nå målet Alltför få sjöar och vattendrag har god ekologisk och kemisk status. Fysisk påverkan, övergödning, försurning och miljögifter är problem. Restaurering av sjöar och vattendrag bör öka och kräver mer resurser. Exploatering i strandzonen behöver minska, medan det behövs mer hänsyn till kulturmiljöer. Vattenförvaltningens åtgärdsprogram är viktigt att genomföra om målet ska kunna nås. Övervakningen av grundvatten behöver förbättras för att kunna hitta, prioritera och åtgärda problem med grundvatten. Det krävs en ökad takt i arbetet med att skydda grundvattenresurser. Åtgärder inom miljötillsyn, samhällsplanering och vattenförvaltning behöver förstärkas. Uttag och användning av naturgrus behöver minskas. Övergödning, farliga ämnen och delvis svaga fiskbestånd är utmaningar. Andra problem är marint skräp och främmande arter samt att känsliga livs- och kulturmiljöer påverkas eller förstörs. Åtgärdsprogrammen inom havsmiljö- och vattenförvaltning är betydelsefulla för att på sikt nå målet. Dock återstår mycket arbete med att utveckla och genomföra styrmedel, såväl i Sverige som på EU-nivå. Natur- och kulturvärden samt ekosystemtjänster påverkas negativt av främst äldre men även av ny markavvattning och vattenreglering. Även otillräcklig hävd, kvävenedfall, klimatförändringar och främmande arter inverkar negativt. Genomförda åtgärder ger bra resultat, men behöver öka i omfattning, liksom hänsyn i mark- och vattenanvändning. Lagefterlevnad och vissa styrmedel behöver förbättras. Miljöarbetet är inte tillräckligt för att nå samhällets uppsatta miljömål för skogen. Åtgärder för att motverka habitatförlust och fragmentering är av stor vikt för bevarande av biologisk mångfald. Formellt och frivilligt skydd av skogar med höga naturvärden, naturvårdande skötsel samt tillämpning av hyggesfria brukningsmetoder är viktiga byggstenar. Insatser pågår för att förbättra miljöhänsynen vid avverkning. Utvecklingen för miljökvalitetsmålet varierar. Flera preciseringar bedöms ha ett godtagbart tillstånd, medan andra är långt ifrån målet. Många arter och naturtyper saknar gynnsam bevarandestatus. Landsbygdsprogrammet är ett viktigt styrmedel för att bevara och sköta odlingslandskapets natur- och kulturvärden. Ett livskraftigt jordbruk i hela landet är avgörande för att klara målet på lång sikt. Många intressen nyttjar fjällen, och behovet av att kartlägga och jämka dem är stort. Klimatändring och minskad hävd utgör en klar hotbild mot det öppna fjällandskapets värden. Terrängkörning är ett växande problem. Mer kunskap och åtgärder behövs för fjällens kulturmiljö. Restaurering av fjälleder och start av lavinprognoser är positivt för såväl friluftsliv som fjällsäkerhet. Utvecklingen mot en hållbar bebyggelsestruktur är den största utmaningen. Många kommuner och städer går mot en mer uttalad helhetssyn på stadsutvecklingen och satsar på bilfria transporter som kollektivtrafik, cykel och gång. Byggsektorn har tagit flera initiativ för att hantera miljöpåverkan från byggnader ur ett livscykelperspektiv. Många arter och naturtyper riskerar att försvinna och ekosystem att utarmas. Främmande arter fortsätter att öka. Större hänsyn behövs när resurser nyttjas, liksom ökat skydd och bättre skötsel av naturmiljöer. Styrmedel saknas eller tillämpas inte, vilket leder till att biologisk mångfald och ekosystemtjänster inte bevaras på sikt. Under 2016 har takten i arbetet med skyddade områden och med åtgärdsprogram för hotade arter ökat. 10

12 Summary The environmental work is moving forward in many ways, particularly as regards air quality and acidification. However, the trend is heading in the opposite direction as regards the recovery of ecosystems and the conservation of biodiversity, despite the efforts being made at national and international levels. The rate of progress being made in the work to reduce climate impact is too slow to limit the global temperature rise to a maximum of 1.5 C in accordance with the Paris Agreement. The policy instruments and measures needed to achieve all the environmental quality objectives and the generational goal will not be in place by A selection of the measures that the government agencies have implemented during the past year is presented below. The measures that are linked to environmental objectives are described in the 16 goal-related chapters. The chapter on the generational goal presents a description of other measures which will help to bring about a transition to an ecologically sustainable society. Green infrastructure is important In the 2015 in-depth evaluation of the environmental objectives 1, the Environmental Protection Agency noted that ecosystems are not recovering as they should and that the rate of recovery needs to be accelerated in order to conserve biodiversity. During 2016, a number of government agencies developed tools to generate green infrastructure. Green infrastructure means natural areas both on land and in aquatic areas which are connected together so that animals and plants can disperse naturally. Green infrastructure is also important for the long-term functionality of ecosystems and for resilience to climate change as well as for human well-being. The government has allocated additional funding to protect valuable natural assets, and more government agencies at national and regional level have set aside substantial resources for the acquisition of new areas and the management of existing protected areas. Many government agencies and municipalities have begun integrating ecosystem services into environmental impact assessments and comprehensive land-use plans. In the work relating to sustainable urban development, ecosystem services in built environments have been a focal point. Better quality water In December 2016, water delegations from the five water districts approved new action programmes, management plans and environmental quality standards. These are helping to reduce pollution and conserve biodiversity. The action programmes will play an important role in achieving environmental quality objectives related to eutrophication, groundwater, lakes, rivers and the sea. New marine protected areas have been established, and over 15 percent of marine areas are now protected. 1 Styr med sikte på miljömålen. Naturvårdsverket, rapport

13 Our consumption is causing major environmental problems. The impact of consumption on the climate and the dispersal of environmental toxins was a focal point in the 2015 in-depth evaluation, and the Environmental Protection Agency proposed a raft of measures in connection with this. Steps towards sustainable consumption were taken during the year. The EU has adopted a new action plan for the circular economy. The government has put forward a strategy for sustainable consumption and tax cuts for certain repair services. Swedish government agencies have made important contributions globally, nationally and regionally. Textiles and food products are groups upon which a focus has been placed. The network for a non-toxic environment, which expanded rapidly during 2016, is one example of how learning can be disseminated between government agencies and municipalities. Climate policy The World Economic Forum has given climate changes a very prominent role in their assessments and believe that they are linked to risks of conflicts and large-scale involuntary migration. The government has presented a government bill which sets out proposals for a climate policy framework for Sweden. This bill will be considered by parliament during The bill is based on the proposals of the All Party Committee on Environmental Objectives concerning a framework and strategy for a long-term climate policy. This will form an important basis for work relating to climate change in the future. Local support for climate investments, Klimatklivet [The Climate Stride], was awarded for 487 initiatives during These measures are expected to contribute a reduction of around half a million tonnes in emissions of greenhouse gases annually. 12

14 Assessments of the environmental quality objectives Sweden s system of environmental objectives consists of a generational goal, 16 environmental quality objectives, specifications for each of the environmental quality objectives, and 24 milestone targets. Assessments of whether the environmental quality objectives can be achieved by 2020, and of trends in the state of the environment, are made by the government agencies responsible for each of the objectives. This work stems from Government Bill 2009/10:15, Swedish environmental objectives for more effective environmental action and the resolution by the Government in 2012 concerning specifications of the environmental quality objectives. The assessment is based not only on the environmental quality or the status that the environmental quality objective describes, but also on whether or not the preconditions will be met by 2020, i.e. whether instruments have been approved and are in place to enable sufficient measures to be completed prior to The prospects of meeting the environmental quality objectives by 2020 are assessed using one of the following alternatives: YES: The environmental quality objective has been achieved or could be achieved. CLOSE: The environmental quality objective has partly been achieved or could partly be achieved. NO: The environmental quality objective has not been achieved and cannot be achieved with existing and approved instruments and measures. To assess trends in the state of the environment, the following alternatives are used: POSITIVE: The trend in the state of the environment is positive. Significant measures have been taken in society in recent years which are judged to benefit the state of the environment and/or it is possible to see a positive trend in the state of the environment, now and in the next few years. NEUTRAL: No clear trend in the state of the environment can be seen. Nothing of significance has occurred in recent years and/or it is not possible to see a clear trend in the state of the environment, now or in the next few years; alternatively, positive and negative trends relevant to the objective cancel each other out. NEGATIVE: The trend in the state of the environment is negative. Measures have been taken in society in recent years which obstruct progress towards the environmental quality objective and/or it is possible to see a negative trend in the state of the environment, now and in the next few years. UNCLEAR: Insufficient data are available to assess the trend in the state of the environment. 13

15 Will the environmental quality objectives be achieved? Environmental quality objective Reduced Climate Impact Clean Air Natural Acidification Only A Non-toxic Environment A Protective Ozone Layer Assessment of prospects of meeting the objective No No No No Yes Concentrations of greenhouse gases are rising. In the long-term, global emissions need to be around zero in order to keep the temperature rise as far below 2 C as possible, and thus limit the scope of climate change. To achieve this, both societal changes and technological developments will be necessary. The ambitions of the climate partnership both globally and within the EU must be strengthened, and more stringent and new national policy instruments are also needed. Recent decisions and a positive trend improve the potential to achieve the environmental quality objective, but further investments are essential. Internationally, initiatives must be implemented to reduce concentrations of particulates and ground-level ozone. At a national level, emissions of nitrogen oxides from traffic and particulates from the use of studded types must be reduced, as must emissions of particulates from heating systems and the use of solvents. The deposition of pollutants causing acidification has declined in recent decades, as has the number of acidified lakes and watercourses. However, further action is needed in order to cut emissions from land-based sources in Europe and from international shipping. The new clean air strategy and the revision of the National Emission Ceilings Directive in the EU are key initiatives. At national level, action is needed to mitigate the effects of forestry in particular. Some toxic pollutants are declining, while others are increasing. We know little about the health and environmental effects of many substances. Growing global consumption is resulting in increased production of chemicals and goods, resulting in an increase in the dispersal of dangerous substances. Robust measures are needed to ensure that alternatives to dangerous substances are developed and used. The legislation and the work of companies needs to be developed in order to bring about a non-toxic ecocycle. Depletion of the ozone layer has ceased, with much evidence indicating that it has started to regenerate. The Montreal Protocol is the key policy instrument for this and has proved successful. However, emissions of nitrous oxide, continuing use of the ozone-depleting substances and emissions from end-of-life products remain a problem. Further international work and the national management of demolition waste, among other things, are important. Yes Close No YES: The environmental quality objective has been achieved or could be achieved. CLOSE: The environmental quality objective has partly been achieved or could partly be achieved. NO: The environmental quality objective has not been achieved and cannot be achieved with existing and approved instruments and measures. POSITIVE: The trend in the state of the environment is positive. NEUTRAL: No clear trend in the state of the environment can be seen. NEGATIVE: The trend in the state of the environment is negative. UNCLEAR: Insufficient data are available to assess the trend in the state of the environment. 14

16 Environmental quality objective Safe Radiation Environment Zero Eutrophication Flourishing Lakes and Streams Good Quality Groundwater A Balanced Marine Environment, Flourishing Coastal Areas and Archipelagos Thriving Wetlands Sustainable Forests Assessment of prospects of meeting the objective Close No No No No No No Radiation safety is acceptable within many areas. Nonetheless, the number of skin cancer incidences has been rising for many years. Reducing exposure to UV radiation is vital if the number of incidences of skin cancer is to be reduced. To achieve this, lifestyles and attitudes to personal appearance and sunbathing need to change. Even if exposure does decline, incidences of cancer will continue to rise for some time, as it can take decades for skin cancer to develop. Nutrient loads are declining. In some areas, symptoms of eutrophication are abating, but much of Sweden is still affected. Conditions are worst in the Baltic Sea. Initiatives to curb nutrient emissions have produced results, but emissions must be cut further if we are to realise our objective. The recovery time for the environment is protracted. International cooperation is of vital importance. Too few lakes and watercourses have a good ecological and chemical status. Physical impacts, eutrophication, acidification and environmental toxins are all problems. The restoration of lakes and streams should increase and will require more resources. Exploitation of the beach zone must be reduced, and more consideration needs to be given to cultural environments. It is vital that the water management action programme is implemented if the objective to be achieved. Better monitoring is essential in order to identify, prioritise and address groundwater problems. The work to protect groundwater resources must be accelerated. More effective measures are needed within environmental supervision, societal planning and water management. The extraction and use of natural gravel needs to be cut. Eutrophication, dangerous substances and weak fish stocks all represent challenges. Other concerns are marine litter and alien species, as well as the disturbance or destruction of sensitive habitats and cultural environments. The action programme relating to the marine environment and water management is important if the objective is to be achieved in the long term. However, much remains to be done to develop and implement policy instruments, both in Sweden and at EU level. Natural and cultural values and ecosystem services are primarily adversely affected by older drainage and water regulation, but more recent drainage and water regulation measures also play a role. Inadequate management, nitrogen deposition, climate changes and alien species all have a negative impact. The measures that have been carried out are producing good results, but need to be expanded, as does consideration for land and water use. Legislative compliance and certain instruments must be improved. The environmental initiatives are not sufficient to achieve society s adopted environmental objectives for forests. Measures to combat habitat loss and fragmentation are vital in order to conserve biodiversity. Formal and voluntary protection of forests with high natural values, management based around nature conservation and the application of clear-felling forestry methods are key cornerstones. Initiatives are being carried out to ensure that more consideration is given to the environment in connection with felling. 15

17 Environmental quality objective A Varied Agricultural Landscape A Magnificent Mountain Landscape A Good Built Environment A Rich Diversity of Plant and Animal Life Assessment of prospects of meeting the objective No No No No Trends concerning this environmental quality objective vary. Several clarifications are considered to have an acceptable state, while others are a long way from achieving the objective. Many species and habitat types do not have favourable conservation status. The rural development programme is a key instrument in conserving and managing the natural and cultural values of the agricultural landscape. Viable agriculture throughout the entire country is essential if we are to achieve the objectives in the long-term. Many stakeholders make use of the mountains of Sweden and there is an urgent need to map and accommodate them. Climate change and reduced management represent clear threats to the values of the open mountain landscape. Off-road driving is a growing problem. More knowledge and measures are needed as regards the cultural environment of mountain areas. The restoration of mountain trails and the establishment of avalanche warning systems are positive developments for both outdoor recreation and mountain safety. Progress towards a sustainable built environment represents the biggest challenge. Many municipalities and cities are adopting an increasingly holistic approach to urban development, and focusing on car-free transport such as public transport, cycling and walking. The construction sector has implemented a number of initiatives to manage the environmental impact of buildings from a lifecycle perspective. Many species and habitats are at risk of disappearing and ecosystems are becoming impoverished. Alien species continue to expand. Resources must be used with greater care, and natural environments better protected and managed. Policy instruments are not in place or not being applied, which will mean that biodiversity and ecosystem services will not be conserved in the long term. The pace of the work relating to protected areas and the action programme for threatened species was accelerated during

18 Generationsmålet

19 Generationsmålet Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälso problem utanför Sveriges gränser. Innebörden av det övergripande målet uttrycks i sju så kallade strecksatser. För att nå generationsmålet ska miljöpolitiken inriktas på att: Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad. Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart. Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas. Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen. En god hushållning sker med naturresurserna. Andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön. Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljöoch hälsoproblem som möjligt. Generationsmålet ställer krav på samhällsomställning Omställningen av samhället för att nå generationsmålet kräver insatser inom många politikområden. Insatserna bidrar också till att nå flera av hållbarhetsmålen och delmålen i Agenda Under 2016 har 86 myndigheter i regeringsuppdrag redovisat hur de bidrar till att de globala hållbarhetsmålen kan nås. 1 Miljömålsrådets 16 nationella myndigheter och länsstyrelserna har under året genomfört eller påbörjat ett 40-tal åtgärder. 2 De handlar bland annat om att ställa om till en fossilfri transportsektor, bidra till mer biobränsle för luftfarten, minska barns exponering för farliga kemikalier i inomhusmiljön och samverkan kring att väga samman olika samhällsmål i den fysiska planeringen. Länsstyrelserna arbetar med regionala handlingsplaner för en grön infrastruktur, tillsammans med flera nationella myndigheter. Många myndigheter och kommuner har påbörjat arbete med att integrera ekosystemtjänster 1 Regeringsuppdrag enligt regeringens beslut Fi2016/01355/SFÖ

20 i miljö konsekvensbeskrivningar och översiktsplaner. Dessa och flera viktiga insatser för strecksatsen om ekosystemens återhämtning och förmåga att generera ekosystemtjänster behandlas utförligt i årets uppföljning av miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö samt Ett rikt växt- och djurliv. Under året har ytterligare cirka hektar värdefull natur säkrats med ett formellt skydd. Denna och andra åtgärder för strecksatsen om bevarande av biologisk mångfald går att läsa mer om i uppföljningen av miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö samt Ett rikt växt- och djurliv. Avkastningen från jordbruksmarken ökar och uttaget av naturgrus minskar, men det är en bit kvar innan vi har ett långsiktigt hållbart fiske på plats. Insatser av vikt för strecksatsen om hushållning med naturresurserna är beskrivna i uppföljningen av miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, God bebyggd miljö samt Ett rikt växt- och djurliv. Sverige i världen Sverige är en del av EU och EU:s miljöpolitik är en del av Sveriges miljöpolitik. Viktiga steg under året inom EU:s politik har tagits för naturvård, cirkulär ekonomi, kemikalier, klimat och jordbruk. Sverige är också med i en rad internationella och globala konventioner där viktiga överenskommelser träffas om exempelvis klimatpåverkan, marin nedskräpning och värdefull natur liksom om Östersjön och Arktis. Sverige ger olika former av miljöbistånd. Under perioden bidrar Sverige med fyra miljarder kronor till Gröna klimatfonden, vilket gör Sverige till största givare per capita. 3 Den största delen av biståndet till andra länder och internationella organisationer går via Sidas budget, som 2016 bland annat inkluderade 2,25 miljarder kronor till insatser där miljömässig hållbarhet var ett huvudsyfte. Ytterligare 5,86 miljarder kronor gick till insatser där miljö är en viktig aspekt, men inte huvudsyftet. En översyn gjord av Sida visar en påtaglig ökning av insatser som integrerat miljö- och klimatperspektiv eller jämställdhetsperspektiv under perioden Figur G.1 visar de samlade miljömotiverade subventionerna från staten, och att andelen subventioner till andra länder, det vill säga bistånd, har ökat de senaste åren Sidas årsredovisning för

21 Figur G.1 Miljörelaterade statliga subventioner Miljoner kronor Totalt Miljörelaterat bistånd Figuren visar miljörelaterat bistånd i förhållande till totala miljömotiverade statliga subventioner. Ökningen i miljörelaterat bistånd beror till stor del på att Sidas bidrag till andra länder har ökat. Källa SCB 5 Ett exempel där Sida specifikt verkat för att främja en övergång till hållbara produktionsmetoder är Sweden Textile Water Initiative. Bakom initiativet står Stockholm International Water Institute och 20 svenska textilföretag, och det samfinansieras av Sida. Projektet är redan aktivt i 72 fabriker i Indien, Bangladesh, Kina, Turkiet och Etiopien, och målet är att nå 160 fabriker innan utgången av Ett annat exempel är Världsnaturfondens Market Transformation Initiative som ska motverka miljöproblem med konventionell produktion av palmolja, timmer, papper och pappersmassa, bomull, tonfisk samt odlad fisk i utvecklingsländerna, bland annat genom certifieringsprocesser. 6 Kommerskollegium följer noga genomförandet av WTO:s avtal om förenklade handelsprocedurer. Åtgärderna handlar främst om ekonomiska mål, men de bidrar också till att uppfylla miljömål. Bland annat genom åtgärder för att skapa processer, procedurer och infrastruktur som leder till ett smidigt godsflöde som minskar miljöpåverkan från handel. Kommerskollegium har granskat 126 författningsförslag i EU, och bland annat kritiserat EU för att använda regler som underlättar införandet av skyddstullar på solpaneler och bioetanol. Detta kan strida mot WTO:s regelverk som anger att de allmänna ursprungsreglerna inte får användas som ett indirekt handelspolitiskt instrument. Kommerskollegium och Havs- och vattenmyndigheten har under året arbetat med regleringen kring invasiva arter och bidragit med en analys av hur förenliga de föreslagna åtgärderna för att skydda hummerbestånd utmed Sveriges kuster är med WTO-regelverket. Kommerskollegium har också ana Sidas årsredovisning för

22 lyserat utvecklingen av hållbarhetsavsnitt i frihandelsavtal samt gjort analyser i samband med EGA-förhandlingarna (Environmental Goods Agreement). 7 Cirkulär ekonomi i ropet Materialkonsumtionen i Sverige ökar stadigt (se figur G.2). Materialåtervinningen av avfall har dessutom minskat de senaste åren (se figur G.3). Det är två trender som går åt fel håll om vi ska komma närmare ett samhälle med resurseffektiva kretslopp. Stora insatser för en cirkulär ekonomi samt en hållbar konsumtion och produktion krävs för att bryta dessa trender. EU:s miljöministrar beslutade i juni 2016 om rådsslutsatser om kommissionens förslag till handlingsplan för cirkulär ekonomi. I kommissionens färdplan för resurseffektivitet inom EU 2020-strategin lyfts bland annat forskning och innovationer, avskaffandet av miljöskadliga subventioner och vikten av att följa principen om att förorenaren ska betala. Naturvårdsverket har bistått regeringen i förhandlingarna av EU:s paket för cirkulär ekonomi. Syftet har varit dels att få en europeisk lagstiftning som ligger i linje med Sveriges miljöambitioner och mål, dels att stärka kopplingen mellan avfalls- och kemikalielagstiftningen. 8 Cirkulär ekonomi är ett begrepp som även har nått det regionala och lokala arbetet. Begreppet lyfts nu fram i offentliga verksamheter som avfallsplanering och regionala tillväxtsinsatser liksom i företag. I Skåne drivs ett kunskapshöjande projekt om cirkulär ekonomi, där länsstyrelsen medverkar. 9 Från den 1 januari 2017 har mervärdesskatten på reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne sänkts, från 25 procent till 12 procent. RUT-avdraget har också utökats, så att en skattereduktion kan ges för reparationer och underhåll av vitvaror som utförs i bostaden. Syftet med de båda åtgärderna är att öka incitamenten för konsumenter att reparera i stället för att köpa nytt. Det bedöms leda till en förbättrad resurshushållning och till att miljöbelastningen från produktionen av nya varor minskar. 10 Konjunkturinstitutets årliga rapport Miljö, ekonomi och politik 11 behandlar olika aspekter på styrmedel för att styra mot en cirkulär ekonomi. Rapporten ger värdefulla synpunkter på hur styrmedel bör utformas för att vara effektiva. Analysen ger exempel på hur användningen av såväl ekonomiska styrmedel som Miljöbalken och andra administrativa styrmedel kan effektiviseras. 7 Kommerskollegiums årsredovisning för Naturvårdsverkets årsredovisning för Regional uppföljning av miljökvalitetsmålen alla-lan/2016/regionala-bedomningar-2016.pdf 10 Budgetpropositionen för Prop. 2016/17:1. 11 Miljö, ekonomi och politik Konjunkturinstitutet

23 Figur G.2 Materialkonsumtion, BNP och resursproduktivitet i Sverige Index BNP Materialkonsumtion Resursproduktivitet Figuren visar utveckling av materialkonsumtion (röd kurva) sedan Figuren visar också Sveriges bruttonationalprodukt och resursproduktivitet (BNP/materialkonsumtion). Index för år 2000=100. Källa: SCB 12 Naturvårdsverket har redovisat ett uppdrag i samarbete med Kemikalieinspektionen om resurseffektiva giftfria kretslopp. Uppdraget syftar till att förbättra förutsättningarna för en miljö- och hälsomässigt säker återvinning. Myndigheterna har: kartlagt vilka avfallsströmmar som innehåller särskilt farliga ämnen, gjort en analys av hur avfalls- och kemikalielagstiftningen tillämpas för återvunnet material samt arbetat med att utveckla vägledningen avseende avfallshantering med fokus på att minska risker med farliga ämnen. Naturvårdsverket har också, tillsammans med Kemikalieinspektionen, tagit fram en vägledning för ökad och säker materialåtervinning. Vägledningen ger stöd till verksamhetsutövare att hantera avfall på ett sätt som bidrar till både giftfria och resurssnåla kretslopp. 13 Havs- och vattenmyndigheten har för 2016 och 2017 beslutat om bidrag på sammanlagt 12 miljoner kronor till fyra projekt som syftar till att rena avloppsvatten från läkemedelsrester och miljöfarliga ämnen Naturvårdsverkets årsredovisning för

24 Figur G.3 Mängden behandlat avfall i Sverige 2010, 2012 och Tusen ton Tusen ton Annan återvinning Bränsle Förbehandling och sortering Rötning och kompostering Deponering Utsläpp Annan återvinning Bränsle Förbehandling och sortering Återfyllnad Rötning och kompostering Förbränning Figuren visar hur icke farligt avfall i Sverige behandlades 2010, 2012 och Den lilla bilden zoomar in på de staplar som rör återvinning. Källa: Naturvårdsverket Många kommuner och länsstyrelser arbetar aktivt för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, vilket regeringens prioriteringar och uppdraget Giftfri vardag bidrar till. Länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Värmlands och Kronobergs län har initierat kemikalienätverk där kommuner och andra tillsammans arbetar med åtgärder inom bland annat upphandling, bygg- och anläggning samt giftfri förskola och skola. I Jämtlands län pågår projektet Giftfritt Jämtland Härjedalen för att fasa ut farliga ämnen från offentliga miljöer 16. I Kalmar län samarbetar länsstyrelsen, landstinget, regionförbundet och Miljösamverkan Sydost om farliga kemikalier och upphandling. I Blekinge län drivs ett projekt om alternativ till konstgräsplaner. 17 Naturvårdsverket har lämnat förslag till regeringen om hur hanteringen av textilier kan göras mer hållbar. Förslagen ska styra mot lång livslängd och ökad återanvändning av textilier och materialåtervinning av textilavfall, giftfria kretslopp samt en mer hållbar konsumtion och produktion. En ökad dialog mellan textilbranschen och myndigheter, information till konsumenter, samt ett nytt lagkrav att sortera ut textilavfall från annat avfall är några av förslagen. Naturvårdsverket har också lämnat förslag till regeringen om för Regional uppföljning av miljökvalitetsmålen alla-lan/2016/regionala-bedomningar-2016.pdf 23

25 bättrad avfallsstatistik och spårbarhet framför allt gällande farligt avfall för att få ett bättre beslutsunderlag för nya styrmedel och andra åtgärder. 18 Tillväxtanalys har under 2016 genomfört analyser för basindustrin, gruvnäringen och miljöteknikbranschen. De har studerat hur omställningen till en stål- och cementindustri utan utsläpp av växthusgaser kan genomföras. De har även studerat de regionala förutsättningarna och potentialen för miljö driven näringslivsutveckling. En analys har också gjorts av insatser för att främja utveckling av grön teknik. Ett exempel är analysen av Vinnovas program Testbäddar inom miljöteknik. 19 Fler exempel på åtgärder som bidrar till strecksatsen om resurseffektiva kretslopp fria från farliga ämnen finns i den årliga uppföjningen av miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö och God bebyggd miljö. Med sikte på hållbar konsumtion Det ekologiska fotavtrycket är ett mått på vilka resurser vår konsumtion tar i anspråk. Det svenska fotavtrycket ligger cirka fyra gånger högre än vad som är långsiktigt globalt hållbart 20 (se figur G.4). Det gör det mycket angeläget att ställa om till en hållbar konsumtion. Sveriges arbete med hållbar konsumtion och produktion ligger i framkant i en internationell jämförelse. Naturvårdsverket har som fokalpunkt i Sverige för genomförandet av FN:s ramverk av program för hållbar konsumtion och produktion (10YFP) under året skapat en nationell mötesplats för att dela erfarenheter och inspirera till handling för ökat medvetenheten om behovet av att ställa om till ekologiskt hållbara livsstilar. Inom Nordiska ministerrådet finns förslag till nordiska lösningar som bidrar till att bryta ohållbar konsumtion och produktion. 21 Regeringen presenterade under 2016 en strategi för hållbar konsumtion. 22 Genom den vill regeringen samverka med både konsumenter och producenter för att skapa större möjligheter att agera hållbart. I strategin ingår bland annat insatser för att öka kunskapen och fördjupa samarbetet, till exempel genom att låta Konsumentverket inrätta ett forum för miljösmart konsumtion i samverkan med forskare, näringslivet, länsstyrelser, kommuner och landsting samt det civila samhället. Konsumentverket har vidareutvecklat informationen om hållbar konsumtion på upplysningstjänsten Hallå konsument genom webbtjänsten Märkningsguiden. Myndigheten har också genomfört en studie om miljöargument i marknadsföring 23. Syftet var att testa förekommande miljöargument som kan uppfattas som tveksamma för att se hur de uppfattas av genomsnittskonsumenten. Konsumentverket har även skapat en ny samverkansgrupp för 18 Naturvårdsverkets årsredovisning för Tillväxtanalys årsredovisning för Living Planet Report Världsnaturfonden WWF Naturvårdsverkets årsredovisning för Strategi för hållbar konsumtion, Fi 2016:6. Finansdepartementet Marknadsföring med miljöargument. Konsumentverket 2015:

26 myndigheter om hållbar utveckling i förhållande till barn och unga. Gruppen har bland annat tagit initiativ till en studie över ungas förutsättningar att handla hållbart. 24 Studien visar att många unga är oroade för miljön, men inte agerar utifrån det när de konsumerar. Få unga tänker på produkters miljöpåverkan när de ska göra inköp. Konsumentverket har distribuerat ett läromedel för grundskolan om smarta val i exemplar. Under 2016 vidareutvecklades modellen för bevakning av konsumenters möjligheter att agera på ett miljömässigt hållbart sätt och nya resultat inhämtades genom Konsumentverkets konsumentmarknadsundersökning. 25 Regeringen presenterade i början av 2017 en livsmedelsstrategi 26 med en sammanhållen politik för att stödja Sverige som konkurrenskraftig matnation på en global marknad. Strategin inkluderar hela livsmedelskedjan och syftar till att skapa långsiktiga förutsättningar hela vägen från vetet på åkern till tallriken i hemmet, i skolan, på resturangen och ut i världen. På sikt ska strategin bland annat leda till ökad andel närproducerat, ökad ekologisk produktion och konsumtion av livsmedel samt bättre möjligheter för konsumenter att göra medvetna val. Några länsstyrelser har tagit fram regionala livsmedelsstrategier, däribland länsstyrelserna i Gotlands, Norrbottens, Västernorrlands och Östergötlands län. 27 Havsmiljöinstitutet har studerat hur olika dieter, fosfortillsatser i maten och matavfall påverkar övergödning av havet. 28 Resultaten är en pusselbit som kan ligga till grund för miljöanpassade kostråd. Livsmedelsverket har i samarbete med Naturvårdsverket och Jordbruksverket haft i uppdrag från regeringen att arbeta med åtgärder för att minska mängden matsvinn. Förslagen på åtgärder inkluderar industrin och livsmedelsbutiker, flytande matavfall och miljönytta samt kostnadsbesparingar med minskat matavfall. Åtgärderna förväntas leda till att mängden matsvinn minskar. 29 Regionalt och lokalt sker allt mer arbete för att gynna en hållbar konsumtion. Några exempel på insatser från länsstyrelserna är det regionala nätverk för hållbar konsumtion som bildats i Dalarna, aktiviteter om hållbar konsumtion under Västerbottens hållbarhetsvecka, insatser för hållbar konsumtion av kläder inom projektet Cirkulära garderoben i Kalmar län samt det avfallsförebyggande nätverk med kommuner, avfallsbolag, branschförening, akademin och konsulter som länsstyrelsen i Skåne har Ungas förutsättningar för hållbar konsumtion. Naturvårdsverkets rapport Konsumentverkets miljöledningsredovisning för En livsmedelsstrategi för Sverige fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Regeringens proposition 2016/17: Regional uppföljning av miljökvalitetsmålen alla-lan/2016/regionala-bedomningar-2016.pdf 28 Changes in four Societal Drivers and their Potential to Reduce Swedish Nutrient Inputs into the Sea. Havsmiljöinstitutet, Report 2016: Livsmedelsverkets årsredovisning för Regional uppföljning av miljökvalitetsmålen alla-lan/2016/regionala-bedomningar-2016.pdf 25

27 Länsstyrelsernas samverkansorgan för miljömålsarbetet (RUS) bidrar till samordning av länsstyrelsernas arbete för hållbar konsumtion. RUS medverkar också i flera nationella projekt. Under året har Stockholm Environment Institute startat forskningsprojektet UNLOCK 31, om drivkrafter för hållbar konsumtion lokalt och regionalt. Regeringen lanserade 2016 en nationell upphandlingsstrategi 32 som en del av utvecklingen av de offentliga upphandlingarna i Sverige. Syftet med strategin är att stimulera myndigheter, kommuner och landsting att använda upphandling som ett verktyg dels för att bidra till att hållbarhetsmålen uppfylls dels för att stimulera innovation och utvecklingen av nya varor och tjänster. Upphandlingsmyndigheten har i uppdrag att verka för att strategin genomförs och får genomslag. Den ökande konsumtionen av varor driver på en ökad import. En allt stötte andel av utsläppen av växthusgaser orsakade av svenskars konsumtion sker i andra länder. En stor del av de produkter vi importerar tillverkas i länder med ingen eller bristfällig kemikaliekontroll. Läs mer om hur konsumtionsmönstren påverkar miljö och hälsa, och åtgärder för att minska påverkan, i kapitlen Begränsad klimatpåverkan och Giftfri miljö. Figur G.4 Ekologiskt fotavtryck per person i Sverige Hektar Ekologiskt fotavtryck per person för Sverige (uttryckt som markanvändning). Konsumtion som bidrar till utsläpp av koldioxid samt användning av odlingsmark och skog är de tre största andelarna till det totala fotavtrycket. Källa: Global Footprint Network 33 Förnybart och effektivt Målet att energianvändningen i Sverige ska vara 20 procent effektivare 2020 jämfört med 2008 är ännu svårt att bedöma. Den totala energianvändningen per invånare har dock minskat de senaste åren (se figur G.5), vilket indikerar en effektivare energianvändning. Målet till 2020 om minst 50 procent förnybar Nationella upphandlingsstrategin. Finansdepartementet National Footprint Accounts, 2016 Edition.Se vidare 26

28 energi kommer dock att överträffas. Figur G.6 visar att andelen förnybart redan är en bit över målet på 50 procent. Regeringen och partier ur oppositionen enades sommaren 2016 om en överenskommelse 34 om Sveriges långsiktiga energipolitik 35. Överenskommelsen utgör en färdplan mot ett förnybart elsystem, med mål om att elproduktionen 2040 ska vara 100 procent förnybar. Energimyndigheten har redovisat ett förslag på förlängt elcertifikatsystem för att, i enlighet med överenskommelsen, kunna nå en ambitionsökning med ytterligare 18 TWh förnybar el till EU-kommissionen släppte i november 2016 ett paket med lagstiftningsförslag på en rad områden: energieffektivisering, förnybar energi, utformning av elmarknaden, försörjningstrygghet för el samt policyregler för den så kalllade Energiunionen. 37 Den nya arbetsplanen för ekodesign och energimärkning syftar dels till att prioritera vilka produkter som ska omfattas av krav på energieffektivitet framöver, dels hur ekodesign ska kopplas ihop med cirkulär ekonomi. Figur G.5 Energianvändning per person i Sverige MWh Offentlig verksamhet och övriga tjänster Hushåll Transporter Industri och byggverksamhet Jordbruk,skogsbruk och fiske Energianvändningen per person har minskat de senaste tio åren. Figuren visar energianvändningen per person i Sverige, fördelat på olika samhällsektorer. Hushållens andel var knappt 23 procent Källa: SCB och Energimyndigheten 38 Energimyndigheten har tagit fram en strategi för ökad användning av solel, med målbilden att solel på sikt ska bidra till 100 procent förnybar elproduktion i Sverige. I strategin finns förslag dels till förenklingar och målgruppsanpas s Överenskommelsen i fråga är grunden i det slutbetänkande som Energikommissionen presenterade i januari 2017: SOU2017:2. 36 Kontrollstation 2017 för elcertifikatsystemet, Energimyndigheten, ER2016:19 37 Clean Energy for all Europeans. EU-kommissionen COM(2016) 860 final

29 ning av såväl regelverk som stödsystem dels på hur heltäckande statistik ska kunna tas fram 39. Regeringens förordning om bidrag till privatpersoner för lagring av egenproducerad el trädde i kraft i november Stödet syftar till att understödja utvecklingen mot så kallade smarta elnät. Ett kansli har inrättats på Energimyndigheten, som ska främja utveckling av teknik för och affärsmodeller för smarta elnät. Boverket har i en förstudie 41 pekat på behovet av att öka kunskap och medvetenhet i byggbranschen om den betydelse olika val i byggskedet har på miljö- och klimatpåverkan. En förordning har beslutats om stöd för renovering och energieffektivisering i bostadsområden med socioekonomiska utmaningar 42. För att få del av det stöd som rör energieffektivisering krävs att renoveringen ska leda till att energianvändningen sänks med minst 20 procent. Alla nya byggnader i Sverige ska enligt EU-krav vara så kallade näranollenergibyggnader senast den 31 december Regeringen beslutade i december 2016 om en övergripande tolkning av nära-nollenergibegreppet 43, varefter Boverket nu förbereder föreskrifter utifrån det. Energimyndigheten driver Belysningsutmaningen på uppdrag av regeringen. Utmaningen är sprungen ur initiativet Global Lighting Challenge, som är ett samarbete mellan energiministrar inom G20 och de nordiska länderna. Globalt är målet att få ut 10 miljarder energieffektiva lampor på marknaden. Hittills har ett 60-tal aktörer inom svenskt näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle gått med. 44 Ikea är ett av de företag som har antagit utmaningen, och sedan 2016 säljer de enbart lampor med LED-belysning i alla sina varuhus världen runt. Coacher för energi och klimat är ett nytt projekt inom regionalfondsprogrammet som finansieras av EU. Det syftar till att stötta små företag, med en energianvändning under 300 megawattimmar (MWh), att effektivisera energianvändningen. 45 Konjunkturinstitutet har gjort en analys av vilka kombinationer av styrmedel som är effektiva för att styra mot en fullständig övergång till användning av förnybar energi, med fokus på biobränslen. 46 En viktig slutsats är att även biobränslen behöver bära sina hälso- och miljökostnader. 39 Energimyndigheten, 2016: Förslag till strategi för ökad användning av solel. 40 Förordning (2016:899) om bidrag till lagring av egenproducerad elenergi 41 Boverket, 2016: Miljö- och klimatanpassade byggregler. Rapport 2016: om-stod-for-renovering-och_sfs Plan- och byggförordning (2011:338) 44 Energimyndighetens årsredovisning för Kostnadseffektiv styrning mot mål om förnybar energi. Konjunkturinstitutets specialstudie

30 Regionalt och lokalt sker många åtgärder för en effektivare energianvändning och i riktning mot en övergång till förnybar energi. Länsstyrelserna har en viktig roll genom sitt uppdrag att samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens politik avseende energiomställning och minskad klimatpåverkan. LEKS, länsstyrelsernas energi- och klimatsamordning, driver gemensam metodutveckling. 47 Figur G.6 Andel förnybar energianvändning i Sverige inom olika områden % 80 % 60 % Total Värme, kyla, industri 40 % El Transporter 20 % 0 % Figuren visar andelen förnybar energianvändning på tre områden: el, värme/kyla/industri samt transporter. Även andelen förnybar energi totalt i Sverige redovisas (blå kurva). Andelen förnybar energi inom olika områden har ökat i genomsnitt en procentenhet per år de senaste tre åren var den totala andelen 53 procent. Källa: Energimyndigheten 48 Inom ramen för Miljömålsrådet genomförs åtgärder som syftar till att hantera de målkonflikter som finns mellan vattenkraftsproduktion och natur- och kulturmiljövärden. Under året har pilotprojekt bedrivits i Dalälven, Luleälven, Emån och Nissan. Länsstyrelserna i berörda län koordinerar arbetet, som består i att pröva nationella vägledningar och omsätta den nationella strategins ramar i konkreta åtgärder. Arbetet sker i dialog med näringsliv och organisationer i det civila samhället. 49 I uppföljningen av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan finns exempel på åtgärder för strecksatsen om att effektivisera energianvändningen och öka andelen förnybart inom transportsektorn. 47 Regional uppföljning av miljökvalitetsmålen alla-lan/2016/regionala-bedomningar-2016.pdf 48 Energiläget i siffror, 49 Regional uppföljning av miljökvalitetsmålen alla-lan/2016/regionala-bedomningar-2016.pdf 29

31 Kulturmiljö Under 2016 presenterade Myndigheten för kulturanalys en rapport 50 som tar upp kulturmiljöns värden i miljömålen. Rapporten pekar bland annat på hur till exempel demografiska skillnader påverkar förutsättningarna för att kunna bevara och utveckla kulturmiljöns värden. Av rapporten framgår även att det statliga anslaget har legat på samma nivå under hela 2000-talet. Flera länsstyrelser har tagit fram strategidokument eller åtgärder för att öka kunskapen kring olika landskapsvärden. Länsstyrelsen i Kalmar län har tagit fram utbildningsmaterial för kulturmiljön i odlingslandskapet. Länsstyrelserna i Örebro och Dalarnas län har drivit kompetensutveckling om natur- och kulturvärden. Enskild rådgivning inom natur- och kulturvärden har varit viktiga inslag i verksamheten i länsstyrelserna för Södermanlands, Västra Götalands och Gotlands län. 51 Exempel på andra åtgärder som genomförts med stöd av länsstyrelser är restaurering av betesmarker och stengärdesgårdar i Blekinge län, restaurering av strandängar i Gävleborgs län, åter- och nyhamling av träd i Blekinge och Södermanlands län. Projektet Life Coast Benefit, med syfte att återskapa betesmarker och slåtterängar längs kusten, drivs i Södermanlands län, och i Blekinge län har vårdinsatser för drygt 30 fornlämningar genomförts. 52 Många kommuner arbetar med åtgärder för den fysiska miljön, till exempel inventering av kulturmiljövärden, kulturmiljöprogram och insatser för att tillvarata och stärka grön infrastruktur i tätorter och tätortsnära miljöer. Ett flertal länsstyrelser påtalar behovet av att öka kommunernas antikvariska kompetens. Detta sker till stor del genom informationsinsatser men också genom aktiv dialog mellan kommunerna och länsstyrelserna. 53 Riksantikvarieämbetet driver till och med 2018 det femåriga programmet Digital arkeologisk process som ska säkerställa att fornminnesinformationens kvalitet är tillräckligt hög och tydligt beskriven för samhällsbyggnadsprocessens behov. Det är viktigt att kulturmiljöinformation finns tillgänglig för att miljömålen ska kunna uppnås. 54 Under 2015 och 2016 har Riksantikvarieämbetet medverkat i flera regionala projekt med syfte att förhindra att naturolyckor och klimatförändringar leder till negativ påverkan på kulturmiljöer. Arbetet har fokuserat på utvecklingen av metoder för riskbedömning och påverkansfaktorer. Projektet Kulturarv och klimatförändringar i Västsverige omfattade länsstyrelserna i Hallands och Västra Götalands län samt organisationerna Västarvet och Kulturmiljö Halland Kulturmiljöstatistik. Myndigheten för kulturanalys, Kulturfakta 2016: Regional uppföljning av miljökvalitetsmålen alla-lan/2016/regionala-bedomningar-2016.pdf 52 Regional uppföljning av miljökvalitetsmålen alla-lan/2016/regionala-bedomningar-2016.pdf 53 Regional uppföljning av miljökvalitetsmålen alla-lan/2016/regionala-bedomningar-2016.pdf 54 Riksantikvarieämbetets årsredovisning för Regional uppföljning av miljökvalitetsmålen alla-lan/2016/regionala-bedomningar-2016.pdf 30

32 Riksantikvarieämbetet har tagit fram en handlingsplan för energieffektivisering och klimatanpassning i kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Planen syftar till att öka kunskapen och beredskapen, så att skador på kulturarvet kan undvikas eller begränsas. Målgruppen för arbetet är länsstyrelserna och professionella förvaltare såsom Statens fastighetsverk, Fortifikationsverket och Svenska kyrkan. 56 Fler insatser för strecksatsen om hållbart nyttjande och bevarande av kulturmiljön finns beskrivna i uppföljningen av miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap samt God bebyggd miljö. Hälsa och friluftsliv Folkhälsoarbetet har på senare år blivit högre prioriterat på regional och kommunal nivå, och kopplingar mellan folkhälsa och miljö uppmärksammas allt mer. Inom ett nationellt projekt med länsstyrelser, landsting och kommuner i Dalarnas och Västerbottens län som piloter har en vägledning om hälsofrämjande processer som drivkraft för hållbar utveckling och miljömål färdigställts under året. 57 Livsmedelsverket har tagit fram nya kostråd där både hälso- och miljöaspekter ingår. Bland annat har fyra inspirationsfilmer för målgruppen unga vuxna tagits fram. Filmerna har spridits via annonsering i sociala medier, och där haft cirka 2,5 miljoner visningar. Råden har översatts till lättläst svenska. Livsmedelsverket har också, i samverkan med Skolverket, lanserat nya råd för bra måltider i förskolan. Råden handlar om hur förskolorna kan göra livsmedelsval som främjar både barns hälsa och miljö. 58 Närheten till natur är en viktig förutsättning för friluftslivet. Figur G.7 visar att närheten till skyddade områden har ökat något de senaste åren. I den uppföljning av friluftsmålen som Naturvårdsverket gjorde var en slutsats att den tätortsnära naturen är viktig. En annan iakttagelse var att kvinnor och män samt olika åldersgrupper utövar friluftsliv på olika sätt. Naturvårdsverket gjorde under 2016 en delredovisning inom ett uppdrag om friluftsliv. En metod har utvecklats för att kartlägga naturområden som har stor betydelse för friluftsliv, rekreation och turism på lokal och regional nivå. Metoden ska bidra till att öka förutsättningarna för att så många som möjligt ska kunna vara i naturen och utöva friluftsliv Riksantikvarieämbetets årsredovisning för Regional uppföljning av miljökvalitetsmålen alla-lan/2016/regionala-bedomningar-2016.pdf 58 Livsmedelsverkets årsredovisning för Friluftsliv för alla, uppföljning av de tio målen för friluftslivet. Naturvårdsverkets rapport Naturvårdsverkets årsredovisning för

33 Figur G.7 Genomsnittligt avstånd till skyddad natur ,0 4,5 4,0 3,5 Km 3,0 2,5 2,0 Riket Tätort Utanför tätort 1,5 1,0 0,5 0, Figuren visar genomsnittligt avstånd från bostad till områden med skyddad natur, för samtliga (röda staplar), boende i tätort (gröna staplar) och boende utanför tätort (blå staplar). Avståndet har minskat något de senaste åren tack vare inrättandet av fler naturreservat. Källa: SCB 61 Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket har med stöd av länsstyrelserna pekat ut 142 områden av riksintresse för friluftslivet. 62 Länsstyrelserna har ett uppdrag att samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens politik för friluftsliv. I flera län pågår åtgärder för att tillgängliggöra odlingslandskapet för friluftslivet. I Gävleborgs län har det till exempel genomförts åtgärder för att skapa vandringsleder och för att bygga fågeltorn. Länsstyrelserna i Kronobergs, Gotlands respektive Blekinge län har arbetat med tillgänglighetsplaner och riktade åtgärder för att öka tillgängligheten till natur- och kulturreservat. I Dalarnas, Jämtlands och Norrbottens län genomförs projekt med inriktning på friluftstrender och målkonflikter i fjällvärlden. Ökad tillsyn längs skoterleder och nya terrängkörningsplaner i samverkan med lokala intressen är exempel på sådana åtgärder. 63 Strålskyddsmyndighetens insatser för att minska fallen av hudcancer och andra åtgärder för att minska negativ miljöpåverkan av hälsan finns beskrivna i uppföljningen av miljökvalitetsmålen Frisk luft, Giftfri miljö, Säker strålmiljö, Grundvatten av god kvalitet samt God bebyggd miljö MI MI0603/ FmangdAvst/?rxid=676638f e31-8b54-bc25231b6d och Sverige/Regeringsuppdrag/Redovisade-2014/Oversyn-av-riksintresseomraden-for-friluftsliv/ 63 Regional uppföljning av miljökvalitetsmålen alla-lan/2016/regionala-bedomningar-2016.pdf 32

34 Ökad transparens och rättvisa Naturvårdsverket startade miljöbalksprojektet under Under 2016 har projektet tagit fram underlag till miljötillsynsutredningen. I underlaget bedömer Naturvårdsverket att en ökad styrning kommer att leda till en mer effektiv och likvärdig tillsyn. Projektet har också bidragit till översynen av sjätte kapitlet i miljöbalken, som reglerar utförandet av miljökonsekvensbeskrivningar och miljöbedömningar i samband med tillstånd för miljöfarlig verksamhet respektive planprocesser. Naturvårdsverket har under 2016 fortsatt att utveckla webbseminarier, vilket bland annat ökar tillgängligheten till myndighetens vägledning. 64 Arbetet inom Miljösamverkan Sverige består av att ta fram kunskapsunderlag och gemensam vägledning för tillämpning av miljöbalken. Två exempel från 2016 är Ålen en världsvan resenär samt Vägledning om nedmontering av vindkraft. Insatserna bidrar till en rättssäker och likvärdig tillsyn. 65 Utöver de nationella insatserna arbetar många kommuner och länsstyrelser för att förbättra tillämpningen av miljöbalken, utöver den händelsestyrda tillsynen. Exempelvis arbetar flera län för att förhindra spridning och läckage av ozonnedbrytande ämnen från gamla kylar och frysar samt från byggavfall. Insatser sker också med syfte att minska illegala transporter av avfall, att underlätta insamling av farligt avfall och att förbättra rutiner för rivningslov. Länsstyrelserna har också under året genomfört ett gemensamt arbete kring kulturmiljöfrågornas roll i miljöbalken. 66 Polisen har inrättat en permanent utredningsgrupp som utreder bland annat artskyddsbrott på nationell nivå. Det innebär att samtliga artskyddsbrott i Sverige utreds på ett och samma ställe med specialutbildad, och för ändamålet särskilt rekryterade poliser. Polisen samverkar med andra myndigheter såsom Tullverket, Jordbruksverket, samtliga länsstyrelser i Sverige, Kustbevakningen, Naturvårdsverket och Naturhistoriska riksmuseet. 67 Vid årsskiftet hade 35 myndigheter och organisationer undertecknat en avsiktsförklaring att följa den strategi för hantering av miljödata som utvecklades under Enligt strategin ska miljödata vara lätt tillgängliga, enkla att använda och effektivt förvaltade. Ambitionen är att detta ska öka medborgarnas möjlighet till insyn i pågående miljöarbete och att bedöma vilka effekter det har. Strategin ska också bidra till ett mer effektivt miljöarbete genom att myndigheterna tillgängliggör underlag för uppföljning, analys, förståelse, beslut och agerande. 68 Under 2016 har Naturvårdsverket påbörjat utvecklingen av webbplatsen Sveriges miljömål. Webbplatsen blir ett skarpt verktyg för åtgärds- och upp 64 Naturvårdsverkets årsredovisning för Naturvårdsverkets årsredovisning för Regional uppföljning av miljökvalitetsmålen alla-lan/2016/regionala-bedomningar-2016.pdf 67 Polismyndighetens årsredovisning för Naturvårdsverkets årsredovisning för

35 följningsarbetet, som syftar till att öka takten i arbetet med att nå miljömålen. Hela webbplatsen ska finnas färdig i början av Utbildning, forskning och innovation Skolverket samverkar med andra myndigheter och kommuner för att stärka lärandet om miljö och hållbar utveckling i grundskolan och gymnasiet. Bland annat deltar Skolverket i nätverket Lärande för hållbar utveckling. Skolverket samverkar också med centret Swedesd på Uppsala universitet, som har uppdraget att genomföra Global Action Plan (GAP) på ett nationellt plan. GAP är en internationell satsning på lärande och utbildning för hållbar utveckling. 70 I forskningspropositionen 71 som lämnades till riksdagen hösten 2016 föreslås tioåriga nationella forskningsprogram om klimat och om hållbart samhällsbyggande. Propositionen föreslår också strategiska innovationsområden för transporter, stadsutveckling och cirkulär ekonomi. Kungliga tekniska högskolan, KTH, är en av många universitet och högskolor som gör insatser för miljö och hållbarhet. Nya handlingsprogram för perioden har tagits fram för utbildning utifrån hållbarhetsmålen, både på grundläggande och avancerad nivå inom KTH. Åtgärder har även genomförts för att integrera hållbar utveckling i utbildningen på mastersnivå. 72 Länsstyrelser i flera län samarbetar med högskolor och universitet för att ta fram bättre kunskapsunderlag och för att sprida information i frågor som rör hälso- och miljörisker. Det förekommer också samarbeten med koppling till samhällsplanering och fysisk miljö. I Västerbottens län har länsstyrelsen och Vilhelmina kommun samverkat med Umeå universitet inom projektet Grön planering i fjällen. I Kalmar och Kronobergs län har Linnéuniversitetet bedrivit forskning rörande hälsorisker kring gamla glasbruk. I Uppsala respektive Värmlands län finns nätverk kring kemikaliefrågor bestående av länsstyrelser, landsting, kommuner och universiteten i Karlstad och Uppsala samt Sveriges lantbruksuniversitet. Arbetet i nätverket i Uppsala län har bland annat inriktats mot att sprida kunskap om hur människor själva kan göra kemikaliesmarta val i vardagen. I Värmlands län har bedrivits ett projekt med gravida kvinnor angående halter av de högfluorerade ämnena PFAS i kroppen. 73 Energimyndigheten finansierar forskning och innovation om smarta elnät, vilket ger möjligheter till ökad svensk export. I ett projekt sker samarbete med Indien om att etablera mikronät, där elen produceras där den ska användas. Då går det att elektrifiera områden som hittills är utan elanslutning, eller att byta ut exempelvis dieseldrivna kraftverk mot el med förnybara resurser. Forum för smarta elnät har påbörjat sitt arbete under Naturvårdsverkets årsredovisning för Skolverkets miljöledningsredovisning för Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Regeringens proposition 2016/17: Miljöledningsrapport Kungliga tekniska högskolan Regional uppföljning av miljökvalitetsmålen alla-lan/2016/regionala-bedomningar-2016.pdf 74 Energimyndighetens årsredovisning för

36 Havs- och vattenmyndigheten samverkar med Energiforsk inom två forskningsprogram för att utveckla miljöanpassningsåtgärder inom vattenkraften, Krafttag ål samt Kraft och liv i vatten. 75 Naturvårdsverket genomför ett uppdrag om stöd för spetstekniker och avancerade systemlösningar för hållbar stadsutveckling. Två stora forskningsprogram finansierade av Naturvårdsverket har avslutats, SPEQS och WATERS. Inom SPEQS har forskare inom juridik, statskunskap, miljöpsykologi och ekonomi undersökt hur systemet med miljökvalitetsnormer är uppbyggt, och hur det uppfattas av olika intressenter. De har även tittat på hur systemet kan förändras för att öka legitimiteten, kostnadseffektiviteten och adaptiviteten, samt hur sambandet kan stärkas mellan systemets olika delar. Inom WATERS studerades faktorer för bedömning av vattenkvalitet och hur metoder kan utvecklas för att ge en samlad bedömning. 76 Betydelse för Agenda 2030 I detta avsnitt ges exempel på Agenda 2030-delmål som generationsmålets strecksatser huvudsakligen bidrar till. Det svenska miljöbiståndet bidrar till delmål 17.7, om spridning av miljö vänlig teknik och delmål 17.9 om stöd för kapacitetsuppbyggnad. Miljöbiståndet bidrar även till flera andra delmål, inklusive a-, b- och c-delmål för hållbarhetsmål 2, 3, 6, 7, 8, 11, 12, 13, 14 och 15. Åtgärder för giftfria och resurseffektiva kretslopp bidrar exempelvis till delmål 8.4, om resurseffektiv konsumtion och produktion, delmål 12.4 om säker hantering av kemikalier under hela livscykeln, delmål 12.5 om att minska mängden avfall samt delmål 3.9 om minskade döds- och sjukdomsfall orsakade av kemikalier. Insatser för hållbar konsumtion bidrar till delmålen 12.1, om att genomföra det tioåriga ramverket för hållbar konsumtion och produktion, 12.3 om minskat matsvinn och 12.8 om information om hållbara val och livsstilar. De svenska åtgärderna inom energiområdet bidrar till delmål 7.2, som handlar om att öka andelen förnybar energi, samt delmål 7.3 om ökad energieffektivitet. Insatser för kulturmiljön har inte lika tydlig koppling till hållbarhetsmålen, men bidrar delvis till delmål 11.4, om en hållbar förvaltning av kultur- och naturarv i den bebyggda miljön. Insatserna bidrar emellertid ofta även till kulturella ekosystemtjänster i vattenmiljöer och odlingslandskapet samt i flera fall även till social hållbarhet. Hälso- och friluftsåtgärder bidrar till delmål 3.4 och 3.9, som bland annat handlar om förebyggande insatser mot icke smittsamma sjukdomar, att främja psykisk hälsa och välbefinnande, och att minska dödsfall och sjukdomsfall till följd av kemikalier. Åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten genom att minska föroreningar och minimera utsläpp av farliga kemikalier främjar hälsa Naturvårdsverkets årsredovisning för

37 och hushållning med vattenresurser och bidrar till delmål 6.3 samt till delmål 6.6 om att skydda vattenrelaterade ekosystem. Transparens och rättvisa är viktiga delar av hållbarhetsmål 16. De åtgärder som nämns i det här kapitlet bidrar till delmål 16.3 och Insatserna inom utbildning och forskning bidrar till delmål 4.7 som bland annat handlar om utbildning för hållbar utveckling och hållbara livsstilar. Insatserna bidrar också till delmål 9.5 som rör frågor om forskningskapacitet. I tabell G.1 redovisas exempel på Agenda 2030-delmål som generationsmålets strecksatser huvudsakligen bidrar till. Tabell G.1. Tabellen listar exempel på delmål i Agenda 2030 som påverkas av åtgärder för generations målets olika strecksatser. Tabellen ger även exempel på åtgärder som genomförts under 2016 (eller hänvisar till andra avsnitt av rapporten där sådana exempel ges). Agenda 2030-delmål som generationsmålets strecksatser huvudsakligen bidrar till Strecksats i Generationsmålet Exempel på åtgärder Hushållning Se Giftfri miljö och Ett rikt odlingslandskap. Ekosystem 3.4 Hälsa Insatser för friluftslivet. Se även Frisk luft och Säker strålmiljö. 3.9 Hälsa Se Giftfri miljö. 6.3 Hälsa Se Giftfri miljö. Hushållning Ekosystem 6.4 Hushållning Se Grundvatten av god kvalitet samt Levande sjöar och vattendrag. 6.6 Ekosystem Se Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet samt Levande sjöar och vattendrag. 7.2 Energi Energimyndighetens strategi för ökad användning av solel. 7.3 Energi Belysningsutmaningen och coacher för energi och klimat. 8.4 Kretslopp Naturvårdsverkets och Kemikalieinspektionens vägledning för ökad och säker materialåtervinning Konsumtion Sverige leder delar av det internationella samarbetet Hushållning Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket bidrar till bred samverkan med många aktörer för att minska matsvinnet Konsumtion Se Giftfri miljö. Hälsa Kretslopp 12.5 Kretslopp Naturvårdsverkets förslag om textilier. Se även Giftfri miljö Konsumtion Konsumentverkets upplysningstjänst Hallå konsument. Se även Giftfri miljö Ekosystem Se Hav i balans samt levande kust och skärgård Ekosystem Se Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö samt Ett rikt växt- och djurliv Biologisk mångfald Se Levande skogar Biologisk mångfald Se Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö samt Ett rikt växt- och djurliv Ekosystem Se God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. 36

38 De 16 miljökvalitetsmålen

39 Begränsad klimatpåverkan ANSVARIG MYNDIGHET: NATURVÅRDSVERKET BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Riksdagen har fastställt två preciseringar: TEMPERATUR: Den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till högst 2 grader Celsius jämfört med den förindustriella nivån. Sverige ska verka internationellt for att det globala arbetet inriktas mot detta mål. KONCENTRATION: Sveriges klimatpolitik utformas så att den bidrar till att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på nivån högst 400 miljondelar koldioxidekvivalenter (ppmv koldioxidekvivalenter). Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder Utvecklingen i miljön är negativ Sammanfattning Halterna av växthusgaser ökar i atmosfären. De globalt mest betydelsefulla utsläppskällorna är förbränning av fossila bränslen, avskogning i tropikerna och jordbruket. En uppvärmning av jordens klimat har blivit följden av de förhöjda växthusgashalterna. Ju mer omfattande klimatförändringarna blir framöver, desto mer ökar riskerna för allvarliga effekter för samhällen och ekosystem. För att begränsa farliga konsekvenser av klimatförändringarna behöver den globala temperaturökningen hållas så långt under två grader som möjligt. Parisavtalet det historiska klimatavtal som världssamfundet enades om 2015 trädde i kraft i november Förhandlingarna inom klimatkonventionen kretsar nu kring hur avtalet ska genomföras. Samtidigt har HFC-klimatgaserna nu reglerats under Wienkonventionen, i en annan historisk milstolpe; det så kallade Kigalitillägget till Montrealprotokollet. Framsteg i det internationella samarbetet till trots, åtgärdsarbetet behöver accelerera kraftigt om den globala temperaturökningen ska kunna hållas väl under två grader. 38

40 I Sverige fortsätter utsläppen att minska, men insatserna behöver förstärkas ordentligt för att nå Sveriges långsiktiga klimatpolitiska mål utifrån visionen om nettonollutsläpp. Flertalet styrmedel behöver skärpas, och nya införas. Bland viktiga händelser från 2016 finns överenskommelsen om den svenska energipolitiken, och i synnerhet Miljömålsberedningens överenskommelse om klimatpolitiken. Målåret för visionen om nettonollutsläpp tidigareläggs till 2045 (jämfört med som tidigare 2050), och visionen förtydligas till att innebära att utsläppen i Sverige senast vid målåret ska vara minst 85 procent lägre i förhållande till Med Miljömålsberedningens förslag som grund presenterades en klimatpolitisk proposition i mars Propositionen föreslår mål och former för regeringens och kommande regeringars arbetssätt helt i linje med Miljömålsberedningens tidigare överenskommelse. Till innehållet hör även ett oberoende klimatpolitiskt råd med uppgift att granska politiken. Resultat Temperatur och koncentration (precisering 1 och precisering 2) Enligt riksdagsbeslut är miljökvalitetsmålets innebörd att ökningen av den globala medeltemperaturen ska hållas under två grader Celsius jämfört med förindustriell nivå. Allvarliga klimatrisker föreligger redan vid en global temperaturökning på två grader, vilket motiverat Klimatkonventionens parter inklusive Sverige att vid partsmötet i Paris 2015 fastslå att ansträngningar dessutom ska göras för att begränsa temperaturökningen till högst 1,5 grader 1. I överensstämmelse med temperaturmålet ska den svenska klimatpolitiken enligt riksdagens beslut utformas så att den bidrar till att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på högst 400 ppm (miljondelar) koldioxidekvivalenter 2. Den sammanlagda halten av växthusgaser är idag cirka 470 ppm 3 koldioxidekvivalenter, och den ökar för varje år. Halten av koldioxid, den mest betydelsefulla av de växthusgaser människan släpper ut, har på senare tid överstigit 400 ppm, vilket är högre än vad halten har varit på minst år. Figur 1.1 visar de senaste årtiondenas utveckling för koldioxidhalten i atmosfären. 1 Se vidare UNFCCC Subsidiary Body for Scientific and Technological Advice, 2015: Report on the structured expert dialogue on the review, samt t.ex. Schleussner et al (2016). Differential climate impacts for policy relevant limits to global warming: the case of 1.5 C and 2 C. Earth System Dynamics, 7, , och Screen & Williamson Ice-free Arctic at 1.5 C? Nature Climate Change. 2 Koldioxidekvivalent är enkelt förklarat mängden av en växthusgas, till exempel metan, uttryckt som den mängd koldioxid som ger samma växthuseffekt. 3 Europeiska Miljöbyrån. 39

41 Figur 1.1. Koncentration av koldioxid i atmosfären BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Parts per million (ppm) Mänskliga utsläpp och avskogning gör att koncentrationen av koldioxid i atmosfären ökar. Trenden de senaste åren visar på en årlig ökning med cirka 0,5 procent och koncentrationen har numera passerat 400 ppm. Den förindustriella nivån var cirka ppm. Källa: ACES, Stockholms universitet inom miljöövervakningsprogrammet Klimatpåverkande ämnen på Svalbard, med en mätstation på Svalbard. Den största delen av de globala växthusgasutsläppen utgörs av förbränning av fossila bränslen, främst för el- och värmeproduktion, inom industrin och för transporter. Avskogning i tropikerna och jordbruksproduktion är andra betydande utsläppskällor globalt. Utsläpp av partiklar påverkar också klimatet 4. Sotpartiklar har en nettouppvärmande effekt, medan till exempel sulfat- och nitratpartiklar ger en kylning. Den sammanlagda effekten av de utsläpp som bidrar till partiklar i atmosfären uppskattas vara kylande. Totalt beräknas halten av samtliga klimatpåverkande gaser och partiklar i atmosfären motsvara cirka 435 ppm koldioxidekvivalenter. Den globala medeltemperaturen har det senaste decenniet varit i närheten av 1 grad högre jämfört med medeltemperaturen under 1800-talets andra hälft (se figur 1.2). Vart och ett av de senaste tre decennierna har varit varmare än samtliga föregående decennier så långt tillbaka som det finns globala mätdata 5. Det senaste decenniet har varit det varmaste under perioden. Paleo klimatologisk 6 forskning visar att den nuvarande genomsnittstemperaturen på norra halvklotet sannolikt är den högsta på minst år. Under publicerade FN:s klimatpanel IPCC sin femte stora utvärdering om klimatförändringarna 7. De beräkningar med klimatmodeller som finns sammanställda i utvärderingen visar på en ökning av den globala medeltemperaturen i intervallet 8 3,2 5,4 grader (jämfört med förindustriell tid) till slutet av detta sekel (och fortsatt uppvärmning därefter) om utsläppen fortsätter att öka som hittills 9. Samtidigt visar modellerna att det med kraftiga utsläppsreduktioner 4 Partiklarna är kortlivade i luften och har därför inte samma långvariga påverkan som de flesta växthusgaser har. 5 Ca år Paleoklimatologi är läran om klimatet under perioder före observationer med meteorologiska instrument. 7 Assessment Report 5 AR5 8 Intervallet anger sannolik förväntad temperaturökning för scenariot, vilket innebär en uppskattad probabilistisk sannolikhet på över 66 %. 9 Motsvarar ungefärligen RCP8,5 40

42 fortfarande är möjligt att hålla temperaturökningen under två grader, möjligen även under 1,5 grad. IPCC kommer 2018 att publicera en så kallad specialrapport om möjligheterna att begränsa temperaturökningen till 1,5 grad 10. Figur 1.2. Avvikelser från global genomsnittlig yttemperatur ,2 1 Global genomsnittlig yttemperatur i förhållande till genomsnittet C 0,8 0,6 0,4 0,2 0 0,2 0, De senaste decennierna har den globala genomsnittliga yttemperaturen stigit. Avvikelserna i figuren är i förhållande till temperaturgenomsnittet för perioden Källa: Climatic Research Unit, University of East Anglia Effekter av klimatförändringarna Utöver temperaturökningen märks klimatförändringen även i en rad andra observationer. Det gäller exempelvis tillbakagången för majoriteten av jordens glaciärer, stigande havsnivåer, förändrade nederbördsmönster (för Nord europas del generellt ökad nederbörd) och minskningen av havsistäcket i Arktis. Den ökade koldioxidhalten i atmosfären har också lett till en pågående försurning av världshaven, då en del av den tillförda koldioxiden löses i haven 11. Ett fenomen som särskilt uppmärksammats under 2016 är den omfattande korallblekning 12 som har pågått runt om i världen. Den senaste tidens blekning har globalt sett varit den mest omfattande som hittills observerats 13. Särskilt uppmärksammat under 2016 har också varit extrema situationer med avseende på bland annat tunn och tillbakadragen havsis och hög temperatur kring Arktis Rapporten kommer dessutom beskriva effekter av 1,5 graders temperaturökning. 11 Havens försurning är med andra ord i huvudsak en parallell effekt av koldioxidutsläppen. Åtgärder för att begränsa koldioxidutsläppen motverkar såväl den globala uppvärmningen och dess konsekvenser, som havsförsurningen. 12 Korallblekning kan ske vid temperaturökningar, vilket koraller är känsliga för, och innebär att korallerna dör. Korallerna är dessutom utsatta för havsförsurningen. Världens korallrevs möjligheter att överleva i ett skick liknande dagens är mycket osäker om den globala medeltemperaturen ökar med två grader Se exempelvis R. Monastersky (2016). Incredibly thin Arctic ice shocks researchers. Nature News och Stockholm Environment Institute & Stockholm Resilience Centre, Arctic Resilience Report

43 BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Ju mer utsläppen av växthusgaser begränsas framöver, desto större är också sannolikheten för att klimatförändringarna blir mindre omfattande. Fortsatta utsläpp enligt nuvarande utveckling skulle ge upphov till förändringar med mycket djupgående konsekvenser för ekosystem och biologisk mångfald runt om i världen, liksom för människors samhällen och försörjningsmöjligheter. Även om regioner eller samhällssektorer kan dra nytta av aspekter av klimat förändringarna, innebär den sammantagna bilden allvarliga störningar. Samhällen och infrastruktur runt om i världen har utvecklats efter, och anpassat sig till, de relativt stabila klimatförhållanden som har rått på jorden under Holocen (tidsperioden efter den senaste istiden). I sin senaste översikt över de största globala riskerna ger World Economic Forum klimatförändringsrelaterade risker en mycket framträdande plats. Dessa risker anges också som tätt sammanbundna med andra risktyper, såsom risker för konflikter och storskalig ofrivillig migration. 15 Tabell 1.1 illustrerar en bedömning av de viktigaste riskerna världen står inför under den närmaste tioårsperioden. Tabell 1.1. Det globala risklandskapet 2017 De 10 största riskerna sett till sannolikhet De 10 största riskerna sett till konsekvenser Kategorier Extrema väderhändelser Massförstörelsevapen Ekonomi Storskalig ofrivillig migration Extrema väderhändelser Miljö Naturkatastrofer Vattenkriser Geopolitik Terrorattacker Naturkatastrofer Samhälle Databedrägerier eller stölder Brister i begränsning av klimat - förändringarna och av klimat anpassning Teknik Cyberattacker Olaglig handel Miljökatastrofer orsakade av människan Mellanstatliga konflikter Bristande samhällsstyrning Storskalig ofrivillig migration Matkriser Terrorattacker Mellanstatliga konflikter Arbetslöshet eller under sysselsättning Bedömningen av riskerna utgår från en tioårshorisont och är baserad på en internationell enkät med 750 experter och beslutsfattare som respondenter. Källa: The Global Risks Report World Economic Forum, Genève, Schweiz, 2017 Sveriges klimat har generellt blivit varmare och blötare. Förändringarna i klimatet bedöms bli större i Skandinavien än i världen i genomsnitt 16. Effekterna kan bli omfattande bland annat för jord- och skogsbruket, liksom för naturliga ekosystem. Känsliga miljöer i fjällen, där trädgränsen förväntas flytta allt högre upp i terrängen, är särskilt utsatta. Även Östersjön anses särskilt utsatt för klimatförändringarna, med sitt bräckta vatten och speciella ekosystem, och en redan hög belastning av andra miljöpåverkansfaktorer 17. Samhället 15 World Economic Forum, 2017: The Global Risks Report Uppvärmningen går generellt fortare över land än över hav, och går likaså generellt fortare i områdena nära Arktis. 17 Se också bland annat uppföljningen av Ett rikt växt- och djurliv under precisering 2. 42

44 behöver stå rustat för ändrade förekomster av exempelvis översvämningar, värmeböljor, ras och skred. Konsekvenser för mänskliga system i Sverige handlar om direkta lokala effekter men också om indirekta effekter genom förändringar i omvärlden. 18,19,20,21 Globalt samarbete Samarbete mellan världens länder är en avgörande förutsättning för att minska de globala utsläppen. Den centrala globala processen för att minska klimatpåverkan är arbetet inom FN:s klimatkonvention 22. KLIMATKONVENTIONEN PARISAVTALET HAR TRÄTT IKRAFT Parisavtalet 23 det historiska klimatavtal som världssamfundet enades om i slutet av 2015 trädde i kraft den 4 november 2016, långt snabbare än förväntat. Klimatkonferensen i Marrakech, som inleddes några dagar senare och bland annat innefattade klimatkonventionens 22:a partsmöte (COP22), blev därmed det första mötet efter avtalets ikraftträdande. Parisavtalet kommer att ta vid efter utgången av Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod, det vill säga Avtalet innebär bland annat att samtliga länder ålagts att lägga fram åtaganden och att en regelbunden översyn av dessa kommer att göras. Förhandlingarna i Marrakech kretsade kring hur Parisavtalet ska genomföras. Ett centralt beslut vid mötet var att de detaljerade reglerna för implementeringen av avtalet (den så kallade regelboken för Parisavtalet) ska vara beslutade till december Många frågor återstår ännu att lösa ut, exempelvis på vilket sätt utsläppsmålen i avtalet över tid ska ses över. Ämnen relaterade till klimatanpassning, förluster och skador, samt finansiering till utvecklingsländer, hör också till nyckelfrågor under kommande förhandlingar, närmast vid nästa konferens i Bonn i maj Ett antal initiativ har lanserats kopplat till förhandlingarna i syfte att underlätta att nå Parisavtalets mål. Sverige deltar i flera av dessa, exempelvis det så kallade NDC-partnerskapet, ett samarbete där utvecklingsländer stödjs i arbetet med att genomföra sina nationella klimatplaner 24. HFC-VÄXTHUSGASERNA REGLERAS UNDER MONTREALPROTOKOLLET Ett viktigt framsteg under 2016 var också det så kallade Kigalitillägget till Montrealprotokollet. Det antogs vid ett möte i Rwanda i oktober Det rättsligt bindande tillägget innebär att HFC 25 regleras under 18 IPCC, 2014: Climate Change 2014: Impacts, Adaptation and Vulnerability. Contribution of Working Group II to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change 19 EEA, 2017: Climate change, impacts and vulnerability in Europe EEA Report No 1/ SMHI, 2015: Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat. Klimatologi Nr Regeringskansliet, 2017: Nationell säkerhetsstrategi 22 UNFCCC (United Nations Framework Convention on Climate Change) NDC Nationally Determined Contributions 25 Fluorerade kolväten industriellt framställda gaser som bland annat används som köldmedier. Många av HFC-gaserna är kraftfulla växthusgaser. 43

45 Wienkonventionen och slår fast en tidtabell för utfasningen av ämnena. Wienkonventionen/Montrealprotokollet har även sedan tidigare varit av stor vikt för klimatarbetet genom utfasningen av de klimatuppvärmande ozonnedbrytarna CFC och HCFC. BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN GLOBALA STYRMEDEL FÖR FLYG OCH SJÖFART FN:s flygorgan ICAO har beslutat om en global marknadsmekanism för att begränsa utsläppen från flyget. Systemet börjar gälla 2021 och sätter ett tak på utsläppen från internationellt flyg på 2020 års nivå. Utsläpp som överstiger denna nivå ska flygbolagen kompensera för genom inköp av utsläppskrediter som motsvarar minskningar inom andra sektorer. Höghöjdseffekter 26 och inrikes flyg kommer inte att omfattas av systemet. Från 2021 omfattas omkring 87 procent av den internationella flygtrafiken i systemet. Obligatoriskt blir systemet år I början av 2016 beslutade ICAO:s miljökommitté även om en ny standard för koldioxidutsläpp från flygplan. Standarden omfattar nya flygplanstyper över 60 ton från och med år Den omfattar också alla flygplanstyper över 60 ton, inte bara nya, som produceras från och med En koldioxidstandard med något lägre miljöambition har även tagits fram för flygplanstyper under 60 ton. Den nya koldioxidstandarden bedöms kunna spara i storleksordningen 650 miljoner ton koldioxid mellan 2020 och FN:s sjöfartsorgan IMO har arbetat sedan 2009 med frågan om ökad energieffektivitet och minskade koldioxidutsläpp från internationell sjöfart antog IMO regler om energieffektiviseringsdesignindex (EEDI) gällande nya fartyg samt krav på att en energieffektiviseringsplan (SEEMP) ska finnas ombord på alla fartyg. Dessa tekniska och operationella krav trädde i kraft 2013 och tillämpas på fartyg över 400 brutto beslöt IMO om ett obligatoriskt datainsamlingssystem med syfte att samla in infor mation om sjöfartens bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp. Detta kommer att införas 2018 och ligga till grund för diskussioner om utsläppsmål och eventuella utsläppsminskande åtgärder för den internationella sjöfartssektorn. Beslut har fattats inom IMO om framtagandet av en strategi för målsättning samt ytterligare minskning av sjöfartens växthusgasutsläpp. Mål för utsläppen är att vänta först år Utvecklingen i Sverige Utsläppen av växthusgaser i Sverige år 2015 motsvarade 53,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter (figur 1.3) en minskning med en procent jämfört med 2014, och en minskning med 25 procent jämfört med Preliminär statistik för 2016 presenteras i maj Den särskilda klimateffekten av utsläpp av framför allt vattenånga och kväveoxider på hög höjd. 44

46 Figur 1.3 Växthusgasutsläpp per sektor Industri Miljoner ton koldioxidekvivalenter Inrikes transporter Jordbruk El och fjärrvärme Uppvärmning av bostäder och lokaler Arbetsmaskiner Avfall 10 Lösningsmedel och övrig produktanvändning Utsläppen av växthusgaser i Sverige har minskat med cirka 25 procent sedan Källa: Naturvårdsverket Styrmedel och åtgärder har bidragit till minskningen. Några viktiga faktorer bakom den långsiktiga utsläppsminskningen i Sverige är övergång från oljeeldade värmepannor till el och fjärrvärme, ökad bioenergianvändning, förändringar inom industrin, minskad deponering av avfall samt en minskande utsläppstrend från vägtransporterna under senare tid. Såväl generella ekonomiska styrmedel som andra typer av styrmedel, exempelvis stöd till teknikutveckling och marknadsintroduktion, har haft betydelse för utvecklingen. Det sammantagna kolupptaget i skog och mark är stort, och det har ökat med uppskattningsvis 40 procent sedan 1990 (se figur 1.4). Det beror framför allt på att skogens tillväxt har varit större än avverkningen. Samtidigt som utsläppen inom Sveriges gränser har minskat, har de svenska utsläppen ur ett konsumtionsperspektiv 27 totalt sett inte minskat under de senaste decennierna (se figur 1.5), till följd av import av varor och utsläpp från internationellt resande. 27 Där även utsläpp som sker utomlands, orsakade av svensk konsumtion, räknas in. 45

47 Figur 1.4 Utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Miljoner ton koldixoidekvivalenter Skogsmarker Träprodukter Våtmarker Betesmarker Bebyggda marker Åkermarker Markanvändningssektorn (LULUCF 28 ) uppvisar ett fortsatt stort beräknat nettoupptag. De största upptagen och kolflödena sker inom kategorin skogsmark, som finns på 63 procent av Sveriges areal. Källa: Naturvårdsverket Figur 1.5 Utsläpp av växthusgaser från svensk konsumtion, i Sverige och andra länder Miljoner ton koldioxidekvivalenter Totalt Utsläpp i Sverige Utsläpp i andra länder Utsläpp orsakade av svensk konsumtion, fördelat på utsläpp i andra länder respektive utsläpp i Sverige. Konsumtionsbaserade utsläpp är mer komplicerade att beräkna och bär på större osäkerhet jämfört med statistiken redovisad i figur 1.3. Källa: Naturvårdsverket 28 Land Use, Land-Use Change and Forestry 46

48 Styrmedel och åtgärder nationellt samt EU ÖVERGRIPANDE I mars 2017 lade regeringen fram en klimatpolitisk proposition 29. Propositionen är politiskt förankrad i arbetet inom Miljömålsberedningen, som utmynnade i en överenskommelse med förslag till ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige 30 och förslag till en svensk strategi för en samlad och långsiktig klimatpolitik 31. Miljömålsberedningens förslag till strategi inbegriper övergripande utgångspunkter för arbetet med att nå målen, åtgärder för att alla politikområden ska integrera klimataspekten, styrmedel för att minska utsläppen till 2030 med särskilt fokus på transporterna, samt styrmedel och processer som skapar förutsättningar för att nå nettonollutsläpp senast 2045 med fokus på omställningen av basmaterialindustrin, jordbrukssektorn och samhällsplaneringen. Den klimatpolitiska propositionen reglerar mål, planering och uppföljning till stöd för arbetet med att nå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Bland annat införs ett oberoende klimatpolitiskt råd som ska granska klimatpolitiken. Det fastslås att målåret för visionen om nettonollutsläpp tidigareläggs till 2045 (jämfört med som tidigare 2050), och visionen förtydligas till att innebära att utsläppen i Sverige senast vid målåret ska vara minst 85 procent lägre i förhållande till Etappmål för växthusgasutsläppen fastslås för 2030 och 2040 för den icke-handlande sektorn, samt ett utsläppsmål för inrikes transporter till Inom EU presenterade EU-kommissionen i juli 2016 sitt förslag till hur unionens klimatmål till 2030 ska nås för de utsläpp som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter (Effort Sharing Regulation, ESR). ESR-förslaget bedöms totalt sett innebära små behov av ytterligare åtgärder jämfört med ett referensfall, och ambitioner som är allt för låga i relation till Parisavtalet 32. Kommissionen har även presenterat förslag om hur utsläpp och upptag från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk ska regleras mot 2030 och kopplas till ESR-regelverket. Ett stort intresse finns för cirkulär ekonomi som ansats för att nå ett mer hållbart resursanvändande och minskade växthusgasutsläpp, med flera EU-insatser under det gånga året inom ramen för det nya så kallade paketet om cirkulär ekonomi 33. Även i Sverige har flera insatser lanserats kopplat till cirkulär ekonomi bland annat sänkt moms för vissa typer av reperationer. Regeringen har även presenterat en strategi för hållbar konsumtion 34, som syftar till att minska den negativa miljö- och klimatpåverkan från konsumtionen. 29 Proposition 2016/17: SOU 2016:21 31 SOU 2016:47 32 Naturvårdsverket, 2016: Samlings-PM: Effekter av förslag till genomförande av EU:s klimatramverk Regeringskansliet Strategi för hållbar konsumtion. 47

49 BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Inom ramen för investeringsstödet Klimatklivet delas medel ut till lokala och regionala satsningar som minskar utsläppen av växthusgaser. Under 2016 har stödet förstärkts med ytterligare medel. Klimatklivet förväntas ge en årlig minskning av växthusgaser som motsvarar cirka 1,4 miljoner ton koldioxid per år. Utifrån åtgärdernas bedömda livslängd förväntas den totala minskningen uppgå till cirka 22 miljoner ton koldioxid. Satsningar på forskning och utveckling är viktiga delar i klimatarbetet. I regeringens forskningspolitiska proposition 35, presenterad i november 2016, anges klimatutmaningen som ett av flera särskilt prioriterade områden. Energirelaterad forskning och utveckling är fundamentalt i sammanhanget, och regeringen förstärker resurserna för energiforskning och -innovation med samman lagt 620 miljoner kronor under perioden Finanssektorns intresse för klimatfrågorna har växt under senare tid, och bland annat inom AP-fonderna har det under 2016 skett ett arbete med att öka klimathänsynen i kapitalförvaltningen. Finansinspektionen har i flera rapporter under det senaste året belyst finanssektorns roll och potential i klimatoch hållbarhetsarbetet 36,37,38. En grön investeringsfond har etablerats. Fonden ska investera i små och medelstora företag som erbjuder varor och tjänster som minskar klimatutsläppen. Satsningen finansieras av Tillväxtverket, Almi och Energimyndigheten med medel från de nationella regionalfondsprogrammen och uppgår till totalt 650 miljoner kronor 39. ENERGI Såväl effektivare energianvändning som substitution av energikällor behövs för att minska klimatpåverkan. Regeringen och partier ur oppositionen enades sommaren 2016 om en överenskommelse 40 om Sveriges långsiktiga energipolitik. Överenskommelsen är grunden i det slutbetänkande som Energikommissionen presenterade i januari Överenskommelsen utgör en färdplan mot ett förnybart elsystem, med mål om att elproduktionen 2040 ska vara till 100 procent förnybar. Som en del i överenskommelsen meddelades senare under året också ett sektorsövergripande mål för energieffektivisering till 2030, vilket innebär att Sverige till det året ska ha en 50 procent effektivare energianvändning jämfört med Sektorsvisa strategier kommer att tas fram till stöd för att nå målet. 35 Proposition 2016/17:50 36 Finansinspektionen, 2016: Finansiella företags hållbarhetsarbete. 37 Finansinspektionen, 2016: Hur kan finanssektorn bidra till en hållbar utveckling? 38 Finansinspektionen, 2016: Klimatförändringar och finansiell stabilitet energioverenskommelse pdf 41 SOU2017:

50 Det så kallade Vinterpaketet presenterades av EU-kommissionen i november 2016 ett paket med olika lagstiftningsförslag för att EU ska leda omställningen till hållbar energianvändning. Förslagen handlar om energieffektivisering, förnybar energi, utformningen av elmarknaden, försörjningstryggheten för el och policyregler för den så kallade Energiunionen. Energimyndigheten har redovisat ett förslag på förlängt elcertifikatsystem och utformning av kvotkurvan efter Syftet är att, i enlighet med energiöverenskommelsen, kunna nå en ambitionsökning med ytterligare 18 TWh förnybar el till Mer om insatser under det senaste året för förnybar energi och energieffektivisering finns att läsa i uppföljningen av generationsmålet, i avsnittet om energi. TRANSPORTER Befintliga styrmedel och åtgärder på transportområdet är inte tillräckliga för att skapa en utveckling i linje med Sveriges prioritering om en fossiloberoende fordonsflotta år ,45. Energimyndigheten har fått ett samordningsansvar för det fortsatta arbetet för omställning till fossilfri transportsektor 46. Som en del i Energimyndig hetens samordningsuppdrag har en nulägesbeskrivning 47 redovisats, vilken är ett underlag till den strategiska plan som kommer i april Persontransporterna i Sverige (och utsläppen från dessa) domineras starkt av personbilstrafiken, som även är något ökande. Järnvägstrafiken har också varit ökande under de senaste åren (se uppföljningen av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, figur 15.1 och 15.2). Den sammantagna utvecklingen 2016 innebar för vägtrafiken enligt preliminära siffror en minskning av utsläppen under året 48. Effektivare fordon och mer biodrivmedel är huvudförklaringar till minskningen. Regeringens infrastrukturproposition för innehåller förslag till ekonomiska ramar och vägledning för prioritering av åtgärder i den åtgärdsplanering som följer efter riksdagens beslut. Planeringsramen för underhåll innebär att underhåll av vägnätet får större budget än underhåll av det nuvarande järnvägsnätet. Järnvägsunderhållet ökar enligt propositionen, men enligt Trafikverket inte i tillräcklig utsträckning för att upprätthålla funktionaliteten. Propositionen hänvisar till Trafikverkets bedömning att det finns mycket stora anspråk på utveckling av transportinfrastruktur, det vill säga nyinvesteringar. 43 Kontrollstation 2017 för elcertifikatsystemet, Energimyndigheten, ER2016:19 44 Miljömålsberedningen, 2016: En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige. SOU 2016:47 45 Trafikanalys 2016: Personbilsparkens fossiloberoende utveckling och styrmedel. Rapport 2016:11 46 SOFT Samordning för energiomställning i transportsektorn. miljo/fossilfria-transporter/nationell-strategi-for-att-stalla-om-till-en-fossilfri-transportsektor/ 47 Energimyndigheten, 2016: Nulägesrapport inom samordningsuppdraget fossilfri transportsektor. ER 2016:25 48 Trafikverket, 2017: Vägtrafikens utsläpp, PM. 49 Infrastruktur för framtiden innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling. Prop. 2016/17:21 49

51 BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Propositionen pekar på behov av satsningar på järnvägar inklusive nya stambanor för höghastighetståg med förbehållet att det ska finnas ett brett stöd i riksdagen för en sådan satsning. I viss mån pekas på behov av satsningar på sjöfartens infrastruktur. I städer anges att bättre förutsättningar för val av hållbara färdsätt ska ges genom satsning på stadsmiljöavtal. Samtidigt pekar propositionen på fortsatta satsningar på investeringar i ny vägkapacitet, också i städer. Trafikverket bedömer dock i en underlagsrapport till propositionen att nuvarande vägkapacitet är tillräcklig i stort sett och föreslår därför att man bör vara restriktiv med större investeringar i väginfrastruktur för ökad kapacitet 50. Teststräckan Elväg E16 vid Sandviken invigdes sommaren 2016, som världens första elväg i sitt slag 51. Ett svensk-tyskt elvägssamarbete presenterades i januari 2017 för att påskynda utvecklingen på området. Energiskatten för diesel och bensin höjdes i januari 2016 med 52 respektive 47 öre per liter. Från 2017 och framåt ska energiskatten räknas upp årligen med 2 procent av den totala energi- och koldioxidskatten, utöver den vanliga inflationsuppräkningen. Energiskatten för vissa biodrivmedel sänktes något i augusti 2016, då biodrivmedel under 2015 hade god marginal till överkompensation enligt EU:s statstödsregler. Energimyndigheten har inom ramen för tidigare nämnda samordningsuppdrag för fossilfri transportsektor tillsammans med Naturvårdsverket, Boverket, Trafikanalys, Trafikverket och Transportstyrelsen gjort ställningstaganden för hur en reduktionsplikt bör utformas för att öka användningen av biodrivmedel i bensin och diesel 52. Sverige har antagit ett handlingsprogram för att utveckla marknaden för alternativa drivmedel inom transportsektorn och utbyggnaden av den tillhörande infrastrukturen 53. Tidigare nämnda satsningen Klimatklivet ger en positiv effekt på utbyggnaden av laddinfrastruktur för elfordon 54. Nyregistreringarna av bilar fortsatte att öka till rekordnivåer under Samtidigt har andelen miljöbilsklassade bilar i nybilsförsäljningen minskat. Andelen renodlade elbilar i Sverige ökade inte under 2016, vilket däremot andelen laddhybrider gjorde. Utsläppen från nya bilar var 123 gram koldioxid per kilometer i Sverige 2016, en minskning med tre gram sedan EU-kommissionen förbereder nya utsläppskrav för personbilar för perioden (de nuvarande kraven gäller till och med 2021). För tunga fordon förväntas det bli krav på att ange utsläpp av koldioxid, tidigast Utsläppskrav är dock fortfarande en öppen fråga. 50 Trafikverket 2016:111. Åtgärder för att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser ett regeringsuppdrag. 51 Elvägar är vägar där elförsörjningen för fordonens framdrift med hjälp av någon av flera möjliga tekniker sker kontinuerligt under fordonens väg framåt. Elväg E16 var vid invigningen världens första elväg för tunga transporter på allmän väg. 52 Energimyndigheten, 2016: Förslag till styrmedel för ökad andel biodrivmedel i bensin och diesel. ER 2016:30 53 Regeringskansliet, 2016: Sveriges handlingsprogram för infrastrukturen för alternativa drivmedel i enlighet med direktiv 2014/94/EU 54 Stöd inom klimatklivet har beviljats till över 6000 nya laddpunkter. I juni 2016 fanns det cirka 2000 laddpunkter i Sverige. 50

52 Ett förslag har lämnats på hur ett så kallat bonus-malus-system 55 för nya lätta fordon kan utformas 56. En elbusspremie har införts, för att främja marknadsintroduktion av elbussar 57. En utredning lämnade i februari 2017 förslag på hur en avståndsbaserad vägslitageskatt (också kallat kilometerskatt) för tunga lastbilar kan utformas. Regeringen har aviserat att man vill revidera förslaget för att tillgodose en geografisk differentiering av skatten inom ramarna för EU:s statsstödsregler. En kilometerskatt var ett av de särskilt prioriterade förslagen för Begränsad klimatpåverkan i den fördjupade utvärderingen Landsbygdskommittén föreslog i sitt slutbetänkande i januari 2017 bland annat en revidering av avdragsreglerna för arbetsresor. Även detta föreslogs i den fördjupade utvärderingen Ett tvåårigt Vinnova-finansierat projekt har initierats för att undersöka hur miljödifferentierade avgifter och incitament kan minska klimat- och övrig miljöpåverkan från de olika trafikslag som trafikerar hamnar. Under senare tid har mycket uppmärksamhet inom transportområdet riktats mot utvecklingen gällande digitalisering och tjänster för delad mobilitet. Trafikanalys framhäver i en ny rapport 59 denna utvecklings potential till att bidra till minskade vägtrafikvolymer, ökad effektivitet och mindre utsläpp. Samtidigt varnar man för att utvecklingen utan en övergripande klimat- och hållbarhetsstyrning från det offentliga också kan riskera leda till mer snarare än mindre trafik. Den statlige samordnaren av flygkapacitet och bostäder i Stockholmsområdet har presenterat rapporten Mer flyg och bostäder. Samordnaren föreslår bland annat att Arlandas kapacitet markant ökas. En fortsatt ökning av globalt flygande försvårar kraftigt möjligheterna att uppfylla miljökvalitetsmålet 60. En utredning 61 har presenterat ett förslag på hur en skatt på flygresor skulle kunna utformas, i syfte att flygets klimatpåverkan ska minska för att bidra till att nå Begränsad klimatpåverkan. Enligt utredningen kan skatten, då hänsyn tas till ökade utsläpp från andra trafikslag genom överflyttningar från flyget, förväntas ge en nettoutsläppsreduktion på 0,08 0,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Regeringen framhöll i den nationella flygstrategi från januari 2017 att man avser att införa flygskatten Bonus-malus är en generell term för styrmedel med både positiva och negativa incitament. I detta sammanhang avses skattestyrmedel där bilar med höga utsläpp subventionerar bilar med låga utsläpp. 56 SOU2016:33 57 Förordning (2016:836) om elbusspremie. Stödet kan räcka till mellan 70 och 500 bussar under 2016 och 140 till 1000 bussar under (då 100 miljoner kronor avsatts per år). 58 Naturvårdsverket (2015). Mål i sikte, analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering, volym 1. Rapport Trafikanalys, 2016: Nya tjänster för delad mobilitet. Rapport 2016: Naturvårdsverkets yttrande över Näringsdepartementets remiss av Rapporten Mer flyg och bostäder den statlige samordnaren av flygkapacitet och bostäder i Stockholmsområdet (Dnr N2016/02702/TIF) 61 SOU 2016:83 62 Regeringskansliet, 2017: En svensk flygstrategi för flygets roll i framtidens transportsystem 51

53 Det är idag möjligt att blanda in upp till 50 procent biodrivmedel i vanligt flygbränsle. Användning av biobränslen inom flyget skulle kunna ha betydande potential för klimatarbetet, även om en avsevärd del av flygutsläppens klimatpåverkan (till skillnad från fallet med avgaserna från landtransporter) på grund av höghöjdseffekter kvarstår även då biodrivmedel används. Swedavia administrerade under 2016 ett ekonomiskt stöd för den merkostnad som köp av förnybart flygbränsle innebär, och försöker öka efterfrågan av biobränsle genom att handla upp bioflygbränsle som motsvarar Swedavias flygtjänsteresor 63. BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN EU:S SYSTEM FÖR HANDEL MED UTSLÄPPSRÄTTER För närvarande pågår en översyn av EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS 64 ) inför dess fjärde period, vilken ska pågå Över synen omfattar bland annat fördelningen mellan fri tilldelning och auktio nering samt en snabbare minskning än tidigare av antalet utsläppsrätter i systemet. Ett reviderat direktiv för EU ETS kommer sannolikt att antas av ministerrådet och Europaparlamentet under Det stora överskottet av utsläppsrätter inom EU:s system har inneburit en prisnivå på utsläppsrätterna som inte varit tillräcklig för att i någon större omfattning stimulera till långsiktiga utsläppsminskningar. Ministerrådet och EU-parlamentet har därför beslutat att delar av överskottet av utsläppsrätter från och med 2018 ska hanteras i en så kallad marknadsstabilitetsreserv. Vid stort överskott ska utsläppsrätter placeras i reserven, och när antalet utsläppsrätter i omlopp understiger en viss nivå ska utsläppsrätter återföras till marknaden. Vidare har regeringen tagit initiativ till en utsläppsbroms i handelssystemet ett särskilt program för att köpa in och annullera utsläppsrätter. INDUSTRI Industrisektorn berörs av många energiåtgärder, och stora delar av industrin ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter se under dessa rubriker. Bland industrirelaterade insatser under 2016 och 2017 kan också nämnas initiativet för en koldioxidfri stålindustri, i vilket SSAB, LKAB, Vattenfall och Energimyndigheten samverkar. Från initiativet kom i februari 2017 besked om att ett fyrårigt forskningsprojekt på totalt 102 miljoner kronor kommer att inledas, och dessutom att SSAB, LKAB och Vattenfall bildar ett joint venture-bolag för att fortsätta driva initiativet framåt. I 2015 års fördjupade 63 Bränslet handlades upp genom Fly Green Fund, en ekonomisk förening som syftar till att få igång en inhemsk produktion av bioflygbränsle i Sverige. Swedavia har handlat upp 450 ton 100 % bioflygbränsle, vilket motsvarar 0,3 % av svenska inrikesflygets behov och man arbetar nu för att flera företag och organisationer ska köpa bioflygbränsle som motsvarar organisationens behov. 64 European Union Emissions Trading System. Handelssystemet omfattar framför allt förbränningsanläggningar och energiintensiv industri. Sedan 2012 även viss flygverksamhet. EU ETS omfattar ca 45 % av det totala utsläppet av växthusgaser inom unionen. 52

54 utvärdering 65 framhölls vikten av satsningar på just demonstrationsprojekt för ny teknik inom järn- och stålindustrin, som mycket viktigt för att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan ska kunna nås. JORDBRUK OCH SKOGSBRUK Propositionen En livsmedelsstrategi för Sverige presenterades i januari Strategin syftar bland annat till att öka livsmedelsproduktionen, samtidigt som Begränsad klimatpåverkan och andra berörda miljökvalitetsmål ska nås. Sverige är ett av länderna som står bakom FN:s så kallade 4 -initiativ, med målet att öka kolhalten i odlingsmarken med fyra promille per år. Syfte är både att bromsa ökningen av den atmosfäriska koldioxidhalten och att öka bördigheten. En ny rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet framhåller att en omläggning mot en större andel vegetarisk kost har potential att bidra positivt för såväl klimatarbetet som för att minska annan miljöbelastning 66. Eftersom Sverige importerar en stor del av livsmedelsbehovet är det belysande för det svenska klimatavtrycket att även se till de klimatutsläpp som importerade livsmedel orsakar utanför våra gränser det vill säga att anlägga ett konsumtionsperspektiv i frågan. Skogen och skogsprodukter ger viktiga bidrag i klimatarbetet, och har stor potential att bidra ytterligare, kopplat till både material och energi. Ett av regeringens fem nya så kallade strategiska samverkansprogram syftar till att kraftsamla innovationsinsatser så att den biobaserade ekonomins andel kan öka, exempelvis i form av ökat träbyggande. Betydelse för Agenda 2030 En begränsning av klimatpåverkan är i stort sett identiskt med Agenda 2030:s mål 13. Bekämpa klimatförändringen, och torde bidra till arbetet med att nå samtliga övriga hållbarhetsmål. IPCC konstaterar i linje med detta i sin senaste utvärderingsrapport att det är nödvändigt att begränsa klimatförändringarna för att uppnå hållbar utveckling och rättvisa, inklusive fattigdomsutrotning 67, något som även senare forskningssammanställningar bekräftat 68. Ett exempel på samband är att en begränsning av klimatförändringarna bidrar till färre skördeförluster, vilket kan bidra till att undvika stora livsmedelskostnads ökningar. 65 Naturvårdsverket, 2015: Mål i sikte. Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering. Volym IVL, Environmental implications of Swedish food consumption and dietary choices. IVL Report C Assessment Report 5 (AR5) 2014, Sammanfattning för beslutsfattare av syntesrapporten. 68 Se exempelvis Ansuategi et al, 2015: The impact of climate change on the achievement of the post sustainable development goals. 53

55 Det är samtidigt viktigt att vara medveten om att åtgärder för Begränsad klimatpåverkan även kan stå i motsättning till andra hållbarhetsmål. Sådana målkonflikter är viktiga att hantera och söka undvika, genom att utforma klimatåtgärderna så att de ger positiva effekter för de andra hållbarhetsmålen. Exempel på delmål i Agenda 2030 som bedöms ha påverkats av insatser under 2016 inom miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan anges i tabell 1.2. BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Tabell 1.2 Delmål i Agenda 2030 som påverkats av åtgärder som genomförts under 2016 för att uppnå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. I tabellen ges även exempel på åtgärder. Delmål i Agenda 2030 Exempel på åtgärder b NDC-partnerskapet och liknande satsningar. 2.3 Det svenska engagemanget i 4 -initiativet. 3.6 Stadsmiljöavtalen och liknande åtgärder som haft bland sina syften att dämpa biltrafiken kan ha förbättrat trafiksäkerheten. 3.9 Stadsmiljöavtalen och liknande åtgärder som haft bland sina syften att dämpa biltrafiken kan ha bidragit till bland annat bättre luftkvalitet. 4.7 Informationsinsatser kopplade till en rad av de beskrivna insatserna genomförda under året. Delmål under mål 5 om jämställdhet. NDC-partnerskapet och liknande satsningar. 6.6 Restaurering av våtmarker för minskade klimatutsläpp nämns inte uttryckligen bland insatserna i årets uppföljning, men förekommer. 7.2 Utvecklingen av elcertifikatsystemet och annan stimulans för förnybar energi. 7.3 Energieffektiviseringsinsatser i EU:s Vinterpaket. 8.2 Regeringens nya strategiska samverkansprogram för innovationsinsatser i den biobaserade ekonomin. 9.4 Initiativet för en koldioxidfri stålindustri. Delmål under mål 10 om minskad NDC-partnerskapet och liknande satsningar. ojämlikhet 11.2 Stadsmiljöavtalen och liknande åtgärder som haft bland sina syften att dämpa biltrafiken kan bidra till hållbara transportsystem. Delmål under mål 12 om hållbar NDC-partnerskapet och liknande satsningar. konsumtion och produktion Delmål under mål 13 om att bekämpa klimatförändringen Delmål under mål 14 om hav och marina resurser Delmål under mål 15 om ekosystem och biologisk mångfald Delmål under mål 16 om fredliga och inkluderande samhällen En begränsning av klimatpåverkan är i stort sett identiskt med hållbarhetsmål 13. NDC-partnerskapet och liknande satsningar. NDC-partnerskapet och liknande satsningar. NDC-partnerskapet och liknande satsningar NDC-partnerskapet och liknande satsningar. 54

56 Analys Förutsättningarna finns idag inte på plats för att nå miljökvalitetsmålet. I motsats till de kraftfulla utsläppsminskningar som skulle behövas, visar senast tillgängliga statistik (för 2014) inte på att kurvan för de globala växthusgasutsläppen har börjat vända neråt. Samtidigt är det uppmuntrande att utsläppsökningen verkar ha avstannat för de globala utsläppen av koldioxid från fossilbränslen och industri. Avmattning i den globala användningen av kol är en central faktor i detta. 69 Det är dock för tidigt att säga om en vändpunkt i utsläppskurvan har nåtts. Den atmo sfäriska halten av koldioxid har trots detta fortsatt att öka, och vad gäller halten av metan i atmosfären ökar den nu snabbare än tidigare under de senaste årtiondena. Vad som ligger bakom den snabbare metanökningen är inte helt klarlagt, men jordbrukets utsläpp tros vara en stor del i förklaringen. Detta understryker vikten av insatser relaterade till jordbrukssektorn för att begränsa klimatpåverkan 70. Sedan 1870 har människan släppt ut drygt 500 miljarder ton kol 71 till atmosfären. För att sannolikt 72 klara av att hålla temperaturökningen under två grader behöver de ackumulerade utsläppen begränsas till cirka miljarder ton. Det innebär alltså att mer än hälften av utsläppsutrymmet redan har förbrukats. De nationella åtaganden som klimatkonventionens parter lämnat in har utformats på olika sätt och den sammantagna effekten av dem är svår att uppskatta. Dock är det tydligt att för att hålla temperatur ökningen under två grader (och i synnerhet under 1,5 grad) behöver åtagandena skärpas. UNEP bedömer gapet till 12 miljarder ton koldioxidekvivalenter år 2030, mellan en full implementering av åtagandena (inklusive villkorade åtaganden) och vad en utsläppsbana som sannolikt begränsar temperatur ökningen under två grader skulle kräva. För att kunna begränsa temperatur ökningen till 1,5 grader (dock med en annan sannolikhetsnivå 73 ) är gapet ytterligare 3 miljarder ton koldioxidekvivalenter större. De flesta scenarier tillgängliga i den vetenskapliga litteraturen där temperaturökningen begränsas till under två eller 1,5 grader förutsätter omfattande så kallade negativa utsläpp under andra halvan av seklet. Med detta menas att människan avlägsnar mer koldioxid än vad vi tillför atmosfären, något som bland annat skulle kunna uppnås genom lagring av koldioxid från biomassa 69 G. Peters et al (2017) Key indicators to track current progress and future ambition of the Paris Agreement. Nature Climate Change. Vol M. Saunois et al (2016). The growing role of methane in antropogenic climate change. Environmental Research Letters, Vol Inbegriper koldioxid och andra växthusgaser. 72 Med sannolikt avses här och fortsättningsvis >66 % sannolikhet. Vad som är en acceptabel eller rimlig sannolikhetsnivå för länders aggregerade åtaganden att nå upp till är en mer politisk än vetenskaplig fråga, som inte besvaras i Parisavtalet. 73 De i litteraturen bedömda 1,5-gradersscenarierna utgår från >50 % sannolikhet, istället som för tvågradersscenarierna >66 % sannolikhet, det vill säga ett utfall som med IPCC:s terminologi är lika sannolikt som inte. 55

57 BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN BECCS 74. Stora hållbarhetsutmaningar har identifierats gällande en storskalig realisering av negativa utsläpp, bland annat då stora behov av biomassa för BECCS kan vara till skada för arbetet med att bevara den biologiska mångfalden. Mer kraftfulla utsläppsminskningar i närtid skulle minska risken för att ett framtidsscenario där användande av tekniker för negativa utsläpp får skadliga effekter för andra hållbarhetsmål 75. Under de senaste åren har insikten om riskerna med och kostnaderna för en global uppvärmning ökat inom världssamfundet. Klimatfrågan har utvecklats till en samhälls- och säkerhetspolitisk fråga med samlat fokus på hur en bred omställning bort från fossilberoendet kan gå till i praktiken. Det vetenskapliga tidsperspektivet på brådskan med att begränsa ökningarna av halterna av klimatgaser i atmosfären accentueras av prognoser om såväl befolkningsökning, ökad energianvändning och behov av investeringar i ny infrastruktur i vid bemärkelse. Enligt FN:s senaste prognos (2015) kommer världens befolkning att öka från 7,3 miljarder människor till 9,7 miljarder år 2050 samtidigt som IEA (2017) prognosticerar att världens användning av energi under perioden kan bli lika stor som hela mänsklighetens samlade användning av energi fram till En rapport författad inom ramen för forskningsprogrammet The New Climate Economy 76 redovisar att det samlade investeringsbehovet för ny infrastruktur uppgår till smått ofattbara miljarder dollar för perioden fram till Avgörande för möjligheterna att nå klimatmålet blir vilken typ av teknik som världens länder och företag väljer att investera i. Teknikutvecklingen går samtidigt mycket snabbt framåt och kostnaderna för klimatanpassade alternativ, till exempel elproduktion genom sol och vind, är redan i dagsläget det mest konkurrenskraftiga alternativet i många länder. Inom byggsektorn produceras hus som tillverkar mera energi än de förbrukar genom exempelvis energieffektiv isolering, klimatsmarta materialval och egen elproduktion genom solceller på tak. De tekniska förutsättningarna för att avkarbonisera världens energiförsörjning och investeringar i ny infrastruktur är redan goda och nya, effektivare och mera konkurrenskraftiga lösningar utveck las i snabb takt. Däremot återstår stora utmaningar med att utveckla en klimat anpassad basmaterialproduktion för bland annat stål- och cementindustrin. Avgörande för om ambitionerna i Parisavtalet från 2015 ska kunna förverkligas är att de utsläppsminskande strategier som världens länder genomför syftar till såväl en anpassning till ett förändrat klimat som till att uppnå andra samhällsmål samtidigt. Klimatpolitiken behöver gå hand i hand med 74 Bio-Energy with Carbon Capture and Storage 75 En tidig vändpunkt och minskning av de globala utsläppen kan utöver att minska olika typer av risker, också ha stora fördelar genom en snabbare inhämtning av olika tillkommande nyttor av klimatåtgärderna (exempelvis hälsovinster genom förbättrad luftkvalitet) 76 summary.pdf 56

58 övriga politikområden, inte minst den ekonomiska politiken. Särskilt angeläget är att minska de mycket omfattande subventionerna till fossil energi runt om i världen (figur 1.6 ger en bild av storleksordningarna). Detta skulle göra den fossilfria tekniken mera konkurrenskraftig och underlätta övergången till fossilfria samhällen samtidigt som många länder skulle kunna förbättra sin ekonomi avsevärt. Figur 1.6. Subventioner till fossila bränslen klart större än till förnybara bränslen Över 30 mdr USD: Parkerings- och tjänstebilsförmåner i utvecklade länder 120 mdr USD: Subventioner till förnybar energi globalt mdr USD: Stöd till fossila bränslen i utvecklade länder 548 mdr USD: Subventioner för konsumtion av fossila bränslen På global nivå subventioneras fossila bränslen betydligt mer än förnybara bränslen. Enligt siffror från OECD och IEA uppgår de sammanlagda subventionerna till förnybara bränslen till cirka 120 miljarder dollar, medan subventionerna till fossila bränslen uppgår till mer än 600 miljarder dollar. Källa: World Energy Outlook (Data från OECD 2013: Inventory of Estimated Budgetary Support and Tax Expenditures for Fossil Fuels, och IEA 2014). SVERIGES ROLL Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Klimatpropositionen från preciserade att Sverige ska bidra med sin del av ansvaret för att begränsa de globala utsläppen till hållbara nivåer genom att år 2050 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser års klimatpolitiska proposition 78 förtydligar begreppet nettonoll, och tidigarelägger målåret till Senast vid detta år ska utsläppen i Sverige vara åtminstone 85 procent lägre i förhållande till Även för att klara denna svenska målsättning föreligger ett gap utsläppen väntas utan ytterligare åtgärder inte minska i tillräcklig takt för att nå målsättningen. Figur 1.7 visar det senast framtagna referensscenariot, vilket sträcker sig fram till Regeringens proposition 2008/09: Proposition 2016/17: Report for Sweden on assessment of projected progress,

59 Figur 1.7 Utsläpp i Sverige av växthusgaser per sektor samt referensscenario till Produktanvändning mm 80 Arbetsmaskiner BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Miljoner ton koldioxidekvivalenter Avfall Jordbruk Bostäder och service El och fjärrvärme Transport Industri Sveriges vision om nettonollutsläpp blir svår att nå med hittills beslutade styrmedel. Utan ytterligare åtgärder väntas utsläppen av växthusgaser endast minska långsamt. Det senaste referensscenariot som har tagits fram sträcker sig fram till Källa: Naturvårdsverket Utöver visionen om nettonollutsläpp har Sverige på kort sikt ett mål till 2020 för minskningen av utsläppen från den så kallade icke-handlande sektorn (se uppföljning av etappmålet Utsläpp av växthusgaser till år 2020) liksom flera andra mål och prioriteringar av relevans för den svenska klimatstrategin. Klimatfrågan är ett globalt miljöproblem och det gör att det är av stor betydelse hur Sverige förhåller sig till och agerar på den internationella arenan. Sverige har goda förutsättningar att lämna betydelsefulla avtryck i internationella processer och beslutsfattande. Sverige har en fortsatt viktig roll i att bidra med kapacitetsuppbyggnad, kunskapsöverföring och klimatfinansiering i utvecklingsländer. Omställningen till ett samhälle med låg klimatpåverkan framstår som en av de största utmaningarna som Sverige, världssamfundet och mänskligheten har att hantera under kommande decennier. Samtidigt som utmaningen är stor, inbegriper klimatpolitiken också en stor potential för mervärden för andra samhällsmål. Sådana positiva mervärden kan till exempel vara bättre luftkvalitet, förbättrad hälsa och högre livskvalitet, högre grad av energisäkerhet, och nya möjligheter för ekonomisk utveckling och sysselsättning. Bedömning av miljökvalitetsmålet och utvecklingen i miljön Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen i miljön är negativ. 58

60 Frisk luft ANSVARIG MYNDIGHET: NATURVÅRDSVERKET Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Regeringen har fastställt tio preciseringar: BENSEN: Halten av bensen inte överstiger 1 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde. BENS(A)PYREN: Halten av bens(a)pyren inte överstiger 0,0001 mikrogram per kubikmeter luft (0,1 nanogram per kubikmeter luft) beräknat som ett årsmedelvärde. BUTADIEN: Halten av butadien inte överstiger 0,2 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde. FORMALDEHYD: Halten av formaldehyd inte överstiger 10 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett timmedelvärde. FRISK LUFT PARTIKLAR (PM2,5): Halten av partiklar (PM2.5) inte överstiger 10 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 25 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde. PARTIKLAR (PM10): Halten av partiklar (PM10) inte överstiger 15 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 30 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde. MARKNÄRA OZON: Halten av marknära ozon inte överstiger 70 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett åttatimmarsmedelvärde eller 80 mikrogram per kubikmeter luft räknat som ett timmedelvärde. OZONINDEX: Ozonindex inte överstiger mikrogram per kubikmeter luft under en timme beräknat som ett AOT40-värde under perioden april september. KVÄVEDIOXID: Halten av kvävedioxid inte överstiger 20 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 60 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett timmedelvärde (98-percentil). KORROSION: Korrosion på kalksten understiger 6,5 mikrometer per år. Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder Utvecklingen i miljön är positiv 59

61 FRISK LUFT Sammanfattning Senaste publicerade data visar att intransporten av luftföroreningar från omgivande länder fortsätter att minska 80. Därmed ökar betydelsen av lokala luftföroreningskällor, som trafik och eldning med ved, för möjligheten att uppnå miljökvalitetsmålet. För de cancerframkallande ämnena bensen och bens(a)pyren är halterna generellt låga och under målnivåerna. Lokala utsläppskällor är främsta orsaken till att preciseringarna för dessa ämnen fortfarande riskerar att överstigas i tätorter. Intransporten av partiklar (PM2,5) minskar, och idag överskrids preciseringens årsvärde i bakgrundsluft endast i Malmö. EU:s nyligen reviderade direktiv om minskning av nationella utsläpp för luftföroreningar förväntas bidra till minskade halter av luftföroreningar, särskilt i södra Sverige 81. Som en följd är därför troligt att preciseringen för partiklar (PM2,5) kan nås till Preciseringen för ozonindex som rör påverkan på växtlighet nås, medan preciseringen för ozonets påverkan på hälsan inte kommer att klaras till De utsläppsminskningar som sker till följd av EU:s direktiv om nationella utsläpp kommer inte att räcka. Årsmedelvärdet för kvävedioxid klaras i den urbana bakgrundsmiljön utom i Göteborg. Årsmedelvärdet överskrids i tätorternas gatumiljö. Även timmedelvärdet för kvävedioxid överskrids i gatumiljön i storstäderna och i ett flertal mellanstora städer. Trendanalysen antyder att årsmedelvärdet för kvävedioxid i storstäderna med nuvarande trend sannolikt inte kommer att kunna klara preciseringen till Däremot klaras målet i övriga svenska städer över invånare. Preciseringen för partiklar (PM10) överskreds 2015 i gatumiljön i storstäderna och i flera mellanstora tätorter. Halten av partiklar (PM10) har dock en starkt minskande trend, och det finns möjligheter att preciseringen kan nås till 2020 med reservation för Malmö där halterna varit oförändrade de senaste tio åren. De lokala investeringarna inom Klimatklivet har bidragit positivt till luftkvaliteten, bland annat när det gäller cykelsatsningar. På sikt kommer även de så kallade stadsmiljöavtalen liksom EU:s nya avgasregler för utsläpp från fordon i verklig trafik, RDE-paketet, att bidra till sänkta halter av kvävedioxid. Ännu är det för tidigt att bedöma effekterna av dessa insatser, men sannolikt är de inte tillräckliga för att miljökvalitetsmålets precisering för kvävedioxid även ska klaras i gatumiljön. 80 Naturvårdsverket, 2017: luftfororeningar/nfr-report-sveriges-rapporterade-utslapp xlsx 81 ENG&toc=OJ:L:2016:344:TOC 60

62 Resultat Bensen, Butadien och Formaldehyd (precisering 1, precisering 3 och precisering 4) Bedömningen från förra årets uppföljning kvarstår, halterna av bensen, butadien och formaldehyd är låga och i nivå med eller under målvärdet för respektive precisering. Vid de senaste mätningarna i Stockholm var halten av såväl bensen som butadien och formaldehyd under preciseringarnas målvärden i urban bakgrund 82. Dock var halten av bensen något över målvärdet i Umeå 2013 och i Malmö 2014, vilket motiverar fortsatt övervakning. Bensa(a)pyren (precisering 2) Inom EU-28 har utsläppen av bens(a)pyren en svagt ökande trend 83. De rapporterade totala svenska utsläppen av bens(a)pyren har däremot minskat något de senaste fem åren, dock ökade utsläppen marginellt 2015 jämfört med Årsmedelvärden av halten bens(a)pyren i regional bakgrundsluft i Sverige minskar och understiger miljömålets precisering 85. Tidigare mätningar och undersökningar visar att preciseringen kan överskridas i tätorter där det förekommer mycket vedeldning 86. Partiklar (precisering 5 och precisering 6) Inom EU-28 har utsläppen av partiklar, såväl PM10 som PM2,5, minskat sedan år Dock har utsläppen av sot (black carbon) inom EU-28 inte minskat nämnvärt den senaste femårsperioden. De rapporterade svenska utsläppen av partiklar (PM2,5) har en minskande trend. Särskilt har utsläppen från industrin minskat 88. För det senaste rapporteringsåret, 2015, minskade utsläppen av partiklar (PM2,5) från industri, transporter, arbetsmaskiner och avfall medan utsläppen från uppvärmning, elproduktion och fjärrvärme ökade jämfört med föregående år 89 (se figur 2.1). Årsmedelvärden för halten av partiklar (PM2,5) i bakgrundsluft på såväl landsbygd som i tätorter och i gatumiljö klaras som regel i hela landet. Dessa är även nära att klaras i Malmö, som annars är den stad i landet som är mest påverkad av luftföroreningar från övriga Europa och Öresundsregionen. Ett mätprogram för sot med stöd från Naturvårdsverket har startat, och vi kan inom kort förvänta oss resultat därifrån. 82 Svensk miljöövervakning, Hälsorelaterad miljöövervakning, Cancerframkallande ämnen I tätortsluft. Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet, Air quality in Europe-2016 report. EEA Naturvårdsverket, Sveriges internationella rapportering, år Svensk miljöövervakning, naturvårdsverket, O/B ensapyren-och-andra- PAHer-halter-i-luft-nedfall-regional-bakgrund/ 86 SMHI, Meteorologi, Nr 159, Air quality in Europe-2016 report. EEA Naturvårdsverket, Sveriges internationella rapportering, Ibid. 61

63 Målets precisering för partiklar (PM10) överskreds 2015 i storstäderna samt i en rad mellanstora städer. Årsmedelhalten av partiklar (PM10) i Stockholm och Göteborg minskar med sju respektive fem procent årligen. I övriga städer med över invånare minskar halten med fyra procent årligen. Samtliga trender är statistiskt säkerställda 90. Andelen dubbfria vinterdäck ökar i centrala Stockholm. I övriga landet saknas trend för användning av dubbfria vinterdäck 91. Andelen bilister som använder dubbfria vinterdäck visas i figur 2.2. Figur 2.1 Utsläpp av partiklar (PM2,5) från olika samhällssektorer FRISK LUFT Tusen ton Lösningsmedel och övrig produktanvändning Arbetsmaskiner Uppvärmning av bostäder och lokaler El och fjärrvärme Avfall Transporter Industri Jordbruk Totalt Partiklar med en diameter mindre än 2,5 mikrometer (PM2,5) bildas främst vid förbränningsprocesser. Under 2015 minskade utsläppen från industri, transporter, arbets maskiner och avfallssektorn jämfört med föregående år. Däremot ökade under 2015 utsläppen som härrör från uppvärmning, elproduktion och fjärrvärme. Källa: Svensk miljöövervakning och Datavärden för luftkvalitet (IVL) Marknära ozon (precisering 7) Utsläppen av ozonbildande ämnen (kvävedioxid och flyktiga organiska ämnen) har minskat med 40 procent inom EU-28 under perioden Utsläppsminskningen återspeglas dock inte i de svenska årsmedelvärdena för marknära ozon, som har varit i princip oförändrade mellan 2000 och Däremot minskar antalet dygn med förhöjda halter av marknära ozon. Mellan 1990 och 2015 minskade antalet dygn då ozonhalten, räknat som åttatimmarsmedelvärde, överskred miljökvalitetsnormen 94,95. Trenden för antalet timmar då halten marknära ozon ligger över nivån för hälsorelevant ozon, 70 mikrogram per kubikmeter, är oklar. Trenden går åt olika håll på olika platser i landet. Emellertid överskrids miljökvalitetsmålets precisering i hela landet Trendanalys av haltdata (dnr:nv ) 91 Undersökning av däcktyp i Sverige, Vintern Trafikverket, Publikation 2016: Air quality in Europe-2016 report. EEA Nationell luftövervakning, IVL Rapport C224, Ibid 95 Naturvårdsverket, svensk miljöövervakning och Sveriges officiella statistik. Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Ozon-maximala-8-timmarsmedelvarden-i-regional-bakgrund-halter-29/ 96 Ibid 62

64 Figur 2.2 Andelen dubbfria vinterdäck vintern 2016/17 Andel 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % Figuren visar andelen bilister i olika län som använder som använder dubbfria vinterdäck. Statistiken är baserad på telefonintervjuer med slumpvis utvalda bilister. Källa: Naturvårdsverket, Attitydundersökning vinterdäck, Ozonindex (precisering 8) Trenden för ozonindex, mätt som AOT40 som rullande femårsmedelvärden, minskade mellan de två femårsperioderna och Ozonindex är generellt högre i södra Sverige än i norra Sverige. Miljömålets precisering för ozonindex klaras i hela landet, liksom även miljökvalitetsnormen för ozon Kvävedioxid (precisering 9) De rapporterade svenska utsläppen av kväveoxider har en stadigt minskande trend 97. För det senaste rapporteringsåret 2015 minskade utsläppen av kväveoxider från transporter, arbetsmaskiner och industri medan utsläppen ökade från el- och fjärrvärme, uppvärmning och från jordbruk, jämfört med föregående år 98. Preciseringen för årsmedelvärdet för kvävedioxid underskrids 97 Naturvårdsverket, Sveriges internationella rapportering, Ibid 63

65 som regel i urban bakgrundsluft, undantaget Göteborg, men överskrids i tät orternas gatumiljö 99. Även preciseringen för timmedelvärdet överskrids i gatumiljön i storstäderna och i ett flertal mellanstora städer 100. Människors genomsnittliga exponering ligger under den nivå som uttalas i preciseringen 101. En minskande trend för årsmedelvärdet för kvävedioxid syns i Stockholm samt i svenska städer över invånare (se figur 2.3). Figur 2.3 Kvävedioxid i gatumiljö FRISK LUFT Mikrogram per kubikmeter Göteborg, Haga Malmö, Dalaplan Stockholm, Hornsgatan Städer > inv. (utom Stockholm, Göteborg och Malmö) Trend Göteborg Trend Malmö 10 Trend Stockholm Trend städer > inv (utom Stockhom, Göteborg och Malmö) Figuren visar halten av kvävedioxid i gaturum i svenska städer över invånare. Siffrorna avser årsmedelvärden. Källa: Naturvårdsverket 102 Korrosion (precisering 10) Ingen uppdatering har skett från förra årets uppföljning. Betydelse för Agenda 2030 Internationellt luftvårdsarbete som det reviderade direktivet och utsläppstak och den pågående ratificeringen av det uppdaterade Göteborgsprotokollet kopplar till Agenda 2030-målen 2. Ingen hunger och 13. Bekämpa klimatförändringen. 99 Naturvårdsverket, svensk miljöövervakning och Sveriges officiella statistik. se/sa-mar-miljon/statistik-a-o/kvavedioxid-i-luft/ 100 Ibid 101 Naturvårdsverket, Hälsorelaterad miljöövervakning: Cancerframkallande ämnen i tätortsluft. Personlig exponering och bakgrundsmätning Stockholm Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet. 102 Trendanalys av haltdata (dnr: NV ) 64

66 Delmål 2.4 (om att senast 2030 uppnå hållbara system för livsmedelsförsörjning) kan inte uppnås utan nämnda internationella överenskommelser som ska minska utsläpp av ozonbildande och klimatpåverkande ämnen, däribland luftföroreningar som kväveoxider, flyktiga organiska ämnen, metan och sot. Det globala samarbetet inom klimatområdet med Parisavtalet 2015 öppnar för att även inkludera luftvårdsarbete i delmål 13.2 (om att integrera klimatåtgärder i politik och strategier). De lokala åtgärder som kontinuerligt genomförs som följd av de ovan nämnda internationella besluten för att minska människors exponering för luftföroreningar, är viktiga för att uppnå mål 3. Hälsa och välbefinnande, särskilt delmål 3.9 (om att till 2030 väsentligt minska döds- och sjukdomsfall till följd av föroreningar). Dessutom bidrar lokala åtgärder för att minska människors exponering av luftföroreningar till mål 11. Hållbara städer och samhällen, särskilt delmål 11.6 (om att till 2030 minska städernas negativa miljöpåverkan av luftföroreningar). I tabell 2.1 redovisas de delmål i Agenda 2030 som påverkats av åtgärder inom Frisk luft under Tabell 2.1 Delmål i Agenda 2030 som har påverkats av åtgärder under 2016 för att uppnå miljökvalitetsmålet Frisk luft. I tabellen ges även exempel på åtgärder. Delmål i Agenda 2030 Exempel på åtgärder CDM-projekt om energieffektivare hushållsspisar i Afrika (Energimyndigheten). Climate and Clean Air Coalition.* Pågående ratificering (av Sverige 2015) av det uppdaterade Göteborgsprotokollet. 3.9 Pågående ratificering (av Sverige 2015) av det uppdaterade Göteborgsprotokollet Pågående ratificering (av Sverige 2015) av det uppdaterade Göteborgsprotokollet Parisavtalet. * ICCI, part i CCAC, genomför projekt i u-länder om hushållens eldning med ved genom stöd från bland annat Miljödepartementet. Analys Flera olika beslut påverkar utsläpp av luftföroreningar. Ett exempel är EU-direktivet om nationella utsläppstak för de fem ämnesgrupperna svaveldioxid, kväveoxider, flyktiga organiska ämnen, ammoniak och små partiklar. Direktivet, som trädde ikraft i december 2016, kommer att medföra att antalet förtida dödsfall inom Europa på grund av luftföroreningar halveras mellan 2005 och För Sveriges del innebär direktivet att intransporten av luftföroreningar från övriga Europa kommer att minska. Det ger oss bättre möjligheter att klara preciseringarna för partiklar och ozon. Men vi måste också minska våra nationella utsläpp. Övriga styrmedel eller åtgärder diskuteras under respektive precisering. 65

67 Bensen, butadien och formaldehyd Halten av bensen är nära den nivå som anges för preciseringen. Preciseringen kan förväntas att uppnås med redan beslutade styrmedel. Preciseringarna för butadien och formaldehyd kommer sannolikt att klaras. FRISK LUFT Bens(a)pyren Den minskande trenden för halten av bens(a)pyren i regional bakgrundsmiljö beror sannolikt på att åtgärder för att minska utsläpp av luftföroreningar i Europa visar effekt även om europeiska utsläppsdata snarast pekar på en svagt ökande utsläppstrend från år Utsläppen i Sverige minskar visserligen något, men det kan inte ensamt förklara minskande halter i regional bakgrund. Det syns inte heller någon större förändring över åren när det gäller använd ningen av biobränsle 103. I den regionala uppföljningen uppmärksammar några län vedeldning som viktig källa till luftföroreningar. Boverket har ändrat byggreglerna för att påskynda introduktion av ekodesignkrav för eldstäder 104. Partiklar Den minskande trenden för utsläppen av partiklar (PM2,5) inom EU-28 har avtagit. Det är därför troligt att halterna i södra Sverige kommer att vara kvar ungefär på dagens nivå. Med ett utsläppscenario för Europa som i stort motsvarar EU:s luftpaket 105 och därmed även ungefärligen det reviderade takdirektivet kan vi på sikt förvänta att halterna av partiklar (PM2,5) på Skånes landsbygd fram till 2030 minskar från drygt 8 till 6 mikrogram per kubikmeter. Det är en nivå där intransport av luftföroreningar från Europa endast har ringa påverkan på hälsan 106. Däremot ökar den relativa betydelsen av utsläpp som sker lokalt i Sverige, ofta i närheten av där människor bor och vistas. Årsmedelvärdet för halten av partiklar (PM2,5) på landsbygd är idag låg och väl under miljökvalitetsmålets precisering. Det går inte att utläsa någon tydlig trend för årsmedelvärdet de senaste åren. Halterna av partiklar är högst i södra Sverige, på grund av en större påverkan av intransport från övriga Europa. Halterna för årsmedelvärdet av partiklar (PM2,5) är idag under målets precisering, såväl i tätorternas bakgrundsmiljö som i gatumiljön, med undantag av Malmö där halterna i större grad påverkas av intransport. Även halten av partiklar (PM10), som i gatumiljön främst orsakas av användning av dubbdäck, har minskat påtagligt i de flesta städer. Dock överskrids miljömålets precisering för partiklar (PM10) i gatumiljö, både i storstäderna och i ett antal medelstora städer. Miljökvalitetsnormen klaras som regel, vilket visar att åtgärdsprogrammen för partiklar (PM10) har haft 103 Energimyndigheten, 2016 Total energianvändning för uppvärmning och varmvatten i småhus år , TWh Naturvårdsverket, Slutrapport från forskningsprogrammet CLEO,

68 effekt. Trenden är att andelen dubbfria vinterdäck ökar i Stockholms- och Göteborgsregionen liksom i Skåne, Blekinge och Halland, medan den ligger relativt stilla eller minskar marginellt i övriga delar av landet 107,108. Det är troligt att det utökade dubbdäcksförbudet i Stockholm samt den samhällsdebatt som har varit om dubbdäckens negativa sidor har påverkat valet av däck för vinterbruk. Marknära ozon Målvärdet för preciseringen överskrids generellt, men antalet tillfällen med höga halter minskar. Ozonbildning är ett storregionalt problem som bäst hanteras inom ramen för de pågående samarbetena inom EU och FN:s luftvårdskonvention samt inom det internationella klimatarbetet. EU:s nyligen uppdaterade utsläppstaksdirektiv medför krav på ytterligare åtgärder till 2030, framför allt när det gäller utsläpp av kväveoxider men även av flyktiga organiska ämnen. För det senaste rapporteringsåret 2015 minskade utsläppen av kväveoxider, medan utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) är oförändrade. De största utsläppen av VOC sker vid avdunstning av lösningsmedel, och dessa utsläpp har inte minskat de senaste 20 åren. En kartläggning har genomförts för att tydligare förstå källorna till VOC-utsläppen 109. Analysen visar att utsläppen från industriella verksamheter har minskat kraftigt, medan däremot utsläppen från icke-industriell användning har ökat. Ökningen gäller bland annat utsläpp från användning av ensileringsmedel inom jordbruket. Detta är en komplex fråga, och man bör avvakta hur utsläppen ska beräknas och rapporteras innan man får en klar bild över åtgärdsbehoven. Även utsläpp från användning av kylmedel och konserveringsmedel ingår i kategorin ickeindustriell användning av lösningsmedel. Hushållens utsläpp av VOC ökade med cirka 150 procent mellan 2000 och 2005, för att sedan minska var utsläppen från hushållen cirka 80 procent större än de var Hushållens användning av bilvårdsprodukter, tändvätskor, lösningsmedel, avfettning och spolarvätskor bidrog under 2013 med sammanlagda VOC-utsläpp på ton, vilket motsvarar 13 procent av de totala utsläppen från lösningsmedel (inklusive ensileringsmedel). 107 Trafikverket, Undersökning av däcktyp i Sverige, Vintern 2016; Vägverket Dubbat eller odubbat? En förstudie om kunskaper och attityder till vinterdäck i Stockholm och Göteborg (2006) ineko.se/se/tv14200; Vägverket Dubbat eller odubbat? Kunskaper och attityder till vinterdäck i Göteborg. Uppföljning av studie gjord (2008) Vägverket Dubbat eller odubbat? Kunskaper och attityder till vinterdäck i Stockholm. Uppföljning av studie gjord (2008) Naturvårdsverket, Attitydundersökning vinterdäck. Genomförd av CMA Research AB, december Naturvårdsverket, SMED Report No Naturvårdsverket, SMED Report No

69 FRISK LUFT Ozonindex Miljömålets precisering för ozonindex klaras i hela landet, liksom även miljö kvalitetsnormens målvärde för marknära ozon Preciseringen för hälsorelevant ozon överskrids emellertid, men trenden är att antalet dygn med åttatimmarsmedelvärden över 70 mikrogram per kubikmeter minskar. Emellertid orsakar marknära ozon skador på växande gröda i södra Europa och i Asien, vilket kan bli ett hot mot livsmedelssäkerheten. Utöver dagens etablerade samverkan finns behov av att få till stånd ett globalt samarbete för att på sikt minska även långväga, hemisfärisk transport av ozon och ozonbildande ämnen. Kvävedioxid Preciseringen för årsmedelvärdet för kvävedioxid underskrids som regel i urban bakgrundsmiljö, med undantag för Göteborg. Människors exponering för kvävedioxid varierar inom ett stort intervall, men medelvärdet ligger under målets precisering. Den huvudsakliga exponeringen sker vid vistelse i gatumiljö, där preciseringens nivå, för såväl årsmedelvärde som timmedelvärde, överskrids. Trendanalysen antyder att miljömålets precisering för årsmedelvärdet kommer att klaras till 2020 i svenska städer över invånare, dock med undantag för de tre storstäderna. Stockholm, Göteborg och Malmö kommer sannolikt inte att klara preciseringen med nuvarande trend. Många satsningar inom regeringens initiativ Klimatklivet bidrar även till bättre luftkvalitet. Mer än hälften av den beviljade summan 2016, totalt cirka en miljard kronor, kan tillgodoräknas i bättre luftkvalitet 111. Till exempel bedöms 10 miljoner kronor i stöd för cykelsatsningar ge en möjlig minskning av volymen vägtransporter med cirka mil per år, vilket innebär minskade utsläpp av kväveoxider. I åldrarna år färdas män längre sträckor med bil än kvinnor. Kvinnor i samma åldersgrupper reser i stället längre sträckor med kollektiva färdmedel 112. Det är därför motiverat med satsningar för att öka mäns val av mindre miljöbelastande transportlösningar. 250 miljoner i stöd betalades ut 2016 inom ramen för de så kallade stadsmiljöavtalen 113. Effekten av avtalen ska följas upp och redovisas 2019, i första hand vad avser klimatutsläpp. Boverket har under 2016 tagit fram en vägledning om översiktsplanering för minskad klimatpåverkan Trafikanalys. RVU Sverige Den nationella resvaneundersökningen. 113 Trafikverket:

70 EU:s uppdaterade emissionslagstiftning för fordon som ska förbättra utsläppsprestanda i verklig trafik, RDE-paketet, består av fyra akter. Två av dessa har beslutats i rådet och resulterat i nya förordningar 115. Den tredje akten är under förhandling, och beslut fattas i rådet i början av Den fjärde akten ska börja förhandlas under Även typgodkännandeprocessen har uppdaterats 116. RDE-paketet kan, när de nya fordonen satts i trafik, förväntas minska problemen med höga halter av kvävedioxid i högtrafikerade gatumiljöer. Bedömning av miljökvalitetsmålet och utvecklingen i miljön Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen i miljön är positiv. 115 Commission Regulation (EU) 2016/427 of 10 March 2016 amending Regulation (EC) No 692/2008 as regards emissions from light passenger and commercial vehicles (Euro 6) (Text with EEA relevance) Commission Regulation (EU) 2016/646 of 20 April 2016 amending Regulation (EC) No 692/2008 as regards emissions from light passenger and commercial vehicles (Euro 6) 116 Commission Regulation (EC) No 692/2008 of 18 July 2008 implementing and amending Regulation (EC) No 715/2007 of the European Parliament and of the Council on type-approval of motor vehicles with respect to emissions from light passenger and commercial vehicles (Euro 5 and Euro 6) and on access to vehicle repair and maintenance information 69

71 Bara naturlig försurning ANSVARIG MYNDIGHET: NATURVÅRDSVERKET De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar. BARA NATURLIG FÖRSURNING Regeringen har fastställt fyra preciseringar: PÅVERKAN GENOM ATMOSFÄRISKT NEDFALL: Nedfallet av luftburna svavel- och kväveföreningar från svenska och internationella källor medför att den kritiska belastningen för försurning av mark och vatten inte överskrids i någon del av Sverige. PÅVERKAN GENOM SKOGSBRUK: Markanvändningens bidrag till försurning av mark och vatten motverkas genom att skogsbruket anpassas till växtplatsens försurningskänslighet. FÖRSURADE SJÖAR OCH VATTENDRAG: Sjöar och vattendrag uppnår oberoende av kalkning minst god status med avseende på försurning enligt förordningen (2004:660) om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön. FÖRSURAD MARK: Försurningen av marken inte påskyndar korrosion av tekniska material och arkeologiska föremål i mark och inte skadar den biologiska mångfalden i land- och vattenekosystem. Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder Utvecklingen i miljön är positiv Sammanfattning Under året har flera viktiga beslut tagits om nya åtgärder för att minska de försurande utsläppen, dels inom EU dels på internationell nivå. Dessa beslut kommer att ha betydelse för miljökvalitetsmålet. I december 2016 antogs det reviderade EU-direktivet om nationella utsläpp av vissa föroreningar, det så kallade takdirektivet 117. Direktivet omfattar reduktionskrav för fem gränsöverskridande luftföroreningar, och för perioden är dessa krav harmoniserade med det uppdaterade Göteborgsprotokollet inom luftvårdskonventionen. Ytterligare reduktionskrav tillkommer fram till Europaparlamentet och rådets direktiv (EU2016/2284) av den 14 december 2016 om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar och om ändring av direktiv 2003/35 EG och upphävande av direktiv 2001/81/EG. 70

72 Under året har den internationella sjöfartsorganisationen IMO beslutat att med början 2020 drastiskt skärpa de globala kraven på svavelhalten i marint bränsle. Inom svavelkontrollområdena Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen trädde nya svavelkrav i kraft under Dessa områden har under 2016 dessutom utpekats som kontrollområden för kväveoxider (NECA) som innebär strängare krav på att rena avgaser från kväveoxider (NO x ). Det beslutet träder i kraft för nya fartyg från På nationell nivå har Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket under 2016 inlett ett samarbete för att ta fram åtgärder för att motverka skogsbrukets försurande påverkan. Åtgärderna omfattar bland annat att peka ut områden där askåterföring är särskilt angelägen. Dessutom gör Skogsstyrelsen en översyn av rekommendationer för skogsbränsleuttag och askåterföring. På regional och lokal nivå samverkar värmeverk, industrier, skogsägare och länsstyrelser för att återföra aska till skogen. Västerbottens län prövar olika markanvändningsåtgärder för att minska negativ påverkan på vattendrag från sura sulfatjordar. Andelen försurade sjöar, som är större än en hektar, bedöms fortsatt vara cirka 10 procent och återhämtningen sker mycket långsamt. Tillståndet är sämst i landets sydvästra del (inklusive Blekinge och Örebro län) där nästan hälften av sjöarna är försurade. Under de senaste åren har kalkning bedrivits i syfte att skydda natur- och nyttjandevärden i drygt sjöar i 17 län. Resultat Påverkan genom atmosfäriskt nedfall (precisering 1) Nedfallet av försurande ämnen över Sverige bestäms i stor utsträckning av atmosfärisk intransport av svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak från källor i hela Europa. Det svenska bidraget ligger på procent på nationell nivå, något högre för ammoniak. Särskilt utsläppen av svaveldioxid har minskat drastiskt de senaste decennierna (se figur 3.1). I Sverige är nedfallet av svavel nu det lägsta på över hundra år 118. Kvävenedfallet var däremot relativt konstant från början av 1990-talet fram till 2005, men därefter har en tydlig minskning noterats (se figur 3.2). För perioden uppvisar miljöövervakningsdata en statistiskt säkerställd reduktion av våtdepositionen av kväveföreningar med cirka 25 procent för olika landsdelar i Sverige. Denna minskning kan härledas till de minskade utsläppen av luftföroreningar i Europa. Inom EU-28 har utsläppen av kväveoxider minskat med 39 procent under perioden , medan utsläppen av ammoniak under samma period endast har minskat med sju procent Naturvårdsverket Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål Naturvårdsverket rapport Data från EMEP Status Report 1/

73 Figur 3.1 Nedfall av svavel (våtdeposition) i tre regioner i Sverige ,00 6,00 BARA NATURLIG FÖRSURNING Kilo per hektar 4,00 2,00 0, Norra Sverige Sydöstra Sverige Sydvästra Sverige Figuren visar nedfallet av svavel i tre regioner i Sverige. Nedfall av svavel har minskat kraftigt de senaste decennierna och är nu det lägsta på mer än hundra år. Siffrorna avser nedfall i form av våt deposition, det vill säga via nederbörd. Källa: Svensk miljöövervakning, Krondroppsnätet, Luft och nederbördskemiska nätet samt Integrerad miljöövervakning (IVL Svenska miljöinstitutet). Figur 3.2 Nedfall av kväve i tre regioner (jfr fig 3.1) i Sverige Kilo per hektar 14,00 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 Norra Sverige Sydöstra Sverige Sydvästra Sverige 2,00 0, Figuren visar nedfallet av kväve i tre regioner (jfr fig 3.1) i Sverige. Statistiken avser nedfall i form av våtde position, det vill säga via nederbörd. Mellan 2000 och 2015 har nedfallet av kväve minskat med mellan 24 och 27 procent. Källa: Svensk miljöövervakning, Krondroppsnätet, Luft och nederbördskemiska nätet samt Integrerad miljöövervakning (IVL Svenska miljöinstitutet). EU-kommissionens förslag till nytt luftvårdspaket från 2013 innehåller flera delar som är av stor vikt för att uppfylla miljökvalitetsmålet genom minskade utsläpp. EU-parlamentet och ministerrådet beslutade till exempel i november 2015 om ett nytt direktiv för medelstora förbränningsanläggningar 120. I december Europaparlamentets och rådets direktiv (2015/2193/EU) av den 25 november 2015 om begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från medelstora förbränningsanläggningar. 72

74 antogs det reviderade direktivet om nationella utsläpp av vissa föroreningar, det så kallade takdirektivet 121. Direktivet omfattar fem gränsöverskridande luftföroreningar (svaveldioxid, kväveoxider, flyktiga organiska föroreningar, ammoniak och partiklar (PM2,5). För perioden är de nationella reduktionskraven harmoniserade med det uppdaterade Göteborgsprotokollet inom luftvårdskonventionen. Ytterligare bindande krav på utsläppsminskningar anges till 2030 med främsta syfte att reducera hälsoeffekter från partiklar och ozon. Icke bindande målnivåer har även angetts för år Den internationella sjöfartsorganisationen IMO har under året tagit beslut om att från 2020 drastiskt minska utsläppen av svaveldioxid från internationell sjöfart. Alla IMO-registrerade fartyg i hela världen ska från detta år övergå till marina bränslen som ger låga svavelutsläpp; antingen olja som innehåller högst 0,5 procent svavel alternativt flytande naturgas (LNG) som ger motsvarande utsläpp. Detta är en avsevärd förbättring jämfört med den nu gällande globala nivån (sedan 2012): 3,5 procent svavel. Beslutet om övergång till lågsvavlig olja togs redan Då beslutades också att göra en översyn för att bedöma om tillgången på olja med lågt svavelinnehåll var tillräcklig. Denna översyn slutfördes under 2016, och slutsatsen var att tillgången är tillräcklig för att genomföra åtgärden från Skärpta svavelkrav inom svavelkontrollområden (SECA) Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen trädde i kraft Ett annat viktigt beslut under 2016, som är av stor betydelse för Sverige, är att IMO har godkänt ett förslag att utse Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen till kontrollområden för kväveoxider 122 (NECA, NO x Emission Control Area). Beslutet ska slutligt konfirmeras under våren 2017, och träder i kraft 1 januari Det betyder att nya fartyg byggda under 2021 och senare ska uppfylla utsläppskrav som kräver avsevärt utökad NO x -rening. Påverkan genom skogsbruk (precisering 2) Skogsbrukets försurande påverkan har ökat avsevärt sedan 1990-talet, då uttaget av grenar och toppar från skogen (grot) för energiändamål tog fart. Skogsbruket har nu en försurande påverkan som är av samma storleksordning som den försurning som härrör från deposition 123. Under slutet av 2000-talets första decennium stabiliserades uttaget av grot. Grot-uttaget var då cirka hektar vid slutavverkning och hektar i gallringar (se figur 3.3). Efter 2013 har emellertid uttagen minskat något på grund av att användningen av biobränslen minskat inom fjärrvärmesektorn till förmån för ökad användning av avfallsbränslen. Återföring av aska till skogen för att motverka försurning av skogsmarken ökar långsamt (se figur 3.3). 121 Europaparlamentets och rådets direktiv (2016/2284/EU) av den 14 december 2016 om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar, om ändring av direktiv 2003/35/EG och om upphävande av direktiv 2001/81/EG. 122 IMO, Marine Environment Protection Committee (MEPC), 70th session, October Meeting Summaries. 123 Iwald, J Acidification of Swedish forest soils, Licenciatavhandling, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala. 73

75 BARA NATURLIG FÖRSURNING Huvuddelen av uttagen av grenar och toppar sker i södra Sverige, där också återföring av aska från värmeverk och industrier är mest omfattande. Under 2016 har Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket inlett gemensamma insatser för att motverka skogsbrukets försurningspåverkan. En del handlar om att på regional nivå identifiera dels de mest försurningskänsliga områdena dels de områden där askåterföring är särskilt angelägen. Detta arbete beräknas vara klart under En annan del handlar om att Skogsstyrelsen har påbörjat en översyn av rekommendationer för skogsbränsleuttag och askåterföring. Skogsstyrelsen har också fortsatt arbetet med att ta fram en strategi för hur uttag av biomassa kan ske inom skogsbruket utan att måluppfyllelsen av miljökvalitetsmålet påverkas negativt. Myndigheten arbetar också med att informera om och uppmuntra till askåterföring i 13 län i Götaland och Svealand, tvärsektoriellt mot skogs- och energisektorn. Figur 3.3 Uttag av grenar och toppar samt askåterföring Hektar Grotuttag slutavverkning Grotuttag gallring Askåterföring Figuren visar den areal av skogsmarken där uttag av grenar och toppar sker, både vid slutavverkning och i gallring. Figuren visar även den areal skogsmark, till vilken aska återförts från exempelvis värmeverk. Källa: Skogsstyrelsen Försurade sjöar och vattendrag (precisering 3) Andelen försurade sjöar och vattendrag i Sverige har minskat successivt sedan 1990, då försurningen var som störst. Inga nya uppskattningar av tillståndet har tillkommit sedan förra året. Då bedömdes dels att andelen försurade sjöar, som är större än en hektar, var cirka tio procent dels att återhämtningen sker mycket långsamt. Endast en liten förändring förväntades till 2020 och 2030 och samma bedömning gäller fortfarande. Tillståndet är sämst i landets sydvästra del (inklusive Blekinge och Örebro län) där knappt hälften av sjöarna är försurade, medan endast två procent av sjöarna i Norrland klassas som 74

76 försurade 124. I andelen försurade sjöar ingår även kalkade sjöar vars kemiska tillstånd före kalkning har beräknats. Kalkning av sjöar och vattendrag har sedan 1970-talet varit den främsta åtgärden för att för att motverka försurningens negativa effekter. Många vattenlevande organismer är känsliga för försurade vatten och syftet med kalkningen är att skydda de natur- och nyttjandevärden som hotas. Kalkningen bedrivs med syfte att höja ph-värdet i utpekade målområden och effektuppföljningen visar att kalkningen generellt sett gett god måluppfyllelse i målområdena uppnådde 73 procent av målvattendragen uppsatta vattenkemiska mål och för sjöar var uppfyllelsen 98 procent. Under de senaste åren har kalkningsverksamheten bedrivits i 17 län och årligen kostat cirka 160 miljoner kronor i bidragsmedel. Kalkning sker i drygt sjöar, vilket innebär att ungefär hälften av landets försurningspåverkade sjöar kalkas 125. Den mest omfattande verksamheten sker i Västra Götaland och Värmland. I nuläget används årligen cirka ton kalk, men under 2016 som var ett torrt år spreds endast ton. Den spridda kalkmängden har i det närmaste halverats sedan början av 2000-talet, vilket beror på att antalet försurade vatten har minskat men också att anslaget har sänkts. Ett flertal länsstyrelser bedömer att kalkningen behöver fortsätta under lång tid framöver. Längs Norrlandskusten påverkas vattenkvaliteten i vissa vattendrag av sura sulfatjordar. Arealen sura sulfatjordar har uppskattats till minst 600 kvadratkilometer i Norrbotten och Västerbotten 126 en karta håller på att tas fram över områden där dessa jordar kan förekomma. I Västerbottens län pågår försök med att testa olika markanvändningsåtgärder. Syftet är att minska de negativa effekterna på ytvatten från sura sulfatjordar. Försurad mark (precisering 4) Sedan mitten av 1900-talet har skogsmarken i Sverige främst försurats genom nedfall av svavel- och kväveföreningar, men successivt har skogstillväxt och uttag av biomassa från skogen fått allt större betydelse. Tydligast syns försurningen i sydvästra Sverige. Här är andelen skogsmark klassad med hög eller mycket hög surhetsgrad drygt 40 procent. I mellersta Sverige är motsvarande andel i genomsnitt omkring 30 procent och i Norrland cirka 20 procent. Skogsmarkens surhetstillstånd följs upp inom ramen för markinventeringen vid Sveriges lantbruksuniversitet sedan slutet av 1980-talet. Trots den kraftiga minskningen av surt nedfall under senare år märks ingen tydlig generell förbättring i skogsmarken. Istället har en viss ökning av andelen sur eller mycket sur mark kunnat noteras i Norrland. En liknande ökning av andelen sur eller mycket sur mark syntes i sydvästra Sverige fram till omkring 2005, varefter 124 För var dag blir det bättre men bra lär det aldrig bli. Försurning i sjöar och vattendrag Fölster, J., Valinia, S. Sandin, L., Futter M. N. Sveriges Lantbruksuniversitet. Vatten och miljö, Rapport 2014: Uppgifter från Havs- och vattenmyndigheten 126 Sohlenius, G, Aroka, N. Wåhlén, H. Uhlbeck, & Persson, L. 2015, Sulfidjordar och sura sulfatjordar i Västerbotten och Norrbotten, SGU-rapport 2015:26. 75

77 en viss återhämtning har skett. Det finns en del osäkerheter i dataunderlaget, och en översyn av data och beräkningsmetodik pågår. Flera länsstyrelser framhåller att det saknas kunskap om korrosionshastighet av markförlagda tekniska material och arkeologiska föremål och hällristningar. BARA NATURLIG FÖRSURNING Betydelse för Agenda 2030 Åtgärder för att uppnå miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning berör främst Agenda 2030-delmålet 15.1, som syftar till att bevara, återställa och hållbart använda ekosystem på land och i sötvatten och deras ekosystemtjänster. Åtgärder som har genomförts under 2016 har påverkan på detta delmål. Nationella åtgärder som görs för att minska försurningens effekter i Sverige är främst minskade utsläpp till luft, skogsbruk och kalkning av sjöar och vattendrag. De åtgärder som sker inom EU och på internationell nivå för att minska atmosfäriskt nedfall har dock störst betydelse för Agenda 2030-delmålet, eftersom dessa åtgärder påverkar många länder. I tabell 3.1 redovisas de delmål i Agenda 2030 som påverkas av åtgärder inom Bara naturlig försurning under Tabell 3.1 Delmål i Agenda 2030 som påverkas av åtgärder som genomförs under 2016 för att uppnå miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning. I tabellen ges även exempel på åtgärder. Delmål i Agenda 2030 Exempel på åtgärder Beslut om reviderat EU-direktiv (EU)2016/2284 innebär minskat nedfall av försurande ämnen i Sverige. IMO-beslut om krav på lågsvavligt fartygsbränsle för internationell sjöfart innebär minskat nedfall av svaveldioxid. Analys Påverkan genom atmosfäriskt nedfall Det viktigaste styrmedlet för att reducera nedfallet av försurande ämnen i Sverige fram till 2030 är i nuläget EU:s nya direktiv om minskning av nationella utsläpp av vissa föroreningar, det reviderade takdirektivet, i kombination med det uppdaterade Göteborgsprotokollet. Betydelsefulla är också de beslut som nyligen tagits inom internationell sjöfart samt insatser som kan behövas för att nå EU:s klimat- och energimål till Det reviderade takdirektivet stipulerar att de nationella utsläppen av svaveldioxid inom EU-28 ska minska med minst 59 procent till 2020 och med minst 79 procent till 2030, jämfört med 2005 års utsläppsnivå. Utsläppen av kväveoxider ska på motsvarande sätt minska med 24 procent till 2020 och 63 procent till Om dessa mål uppnås, kommer det att ge betydande minskningar av nedfallet till Sverige av försurande ämnen. Redan i den fördjupade utvärderingen gjordes bedömningen att direktivets preliminära krav 127 Naturvårdsverket Styr med sikte på miljömålen Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering av miljömålen 2015.Naturvårdsverket, rapport

78 ändå är otillräckliga för att uppnå miljökvalitetsmålet fullt ut. Denna bedömning gäller fortfarande eftersom ambitionsnivån för de fastställda reduktionskraven till 2020 är låg och det reviderade takdirektivet innehåller en rad möjligheter till lättnader för länderna. De skärpta svavelkraven inom den internationella sjöfarten kommer dock att ge ytterligare positiva effekter på svensk miljö. Utsläppen av svaveldioxid från sjöfart i Nordsjön och Östersjön står tillsammans för omkring åtta procent av svavelnedfallet i Sverige 128. Det medför att den skärpning av svavelkraven som trädde ikraft för SECA-områden i januari 2015, då den högsta tillåtna svavelhalten i olja minskade från 1 till 0,1 procent, avsevärt har reducerat sjöfartens utsläpp i Östersjön (se figur 3.4). Vidare bör den samlade reduktionen i alla SECA-områden bidra till en signifikant minskning av svavelnedfallet över Sverige. Effekten av den kommande globala begränsningen för svavel i marint oljebränsle från 2020 är svårare att bedöma. Påverkan på Sverige från andra havsområden än Nordsjön och Östersjön är mycket små, men en viss minskning av svavelnedfallet tack vare lägre bakgrundshalter i atmosfären är tänkbar. Figur 3.4. Utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider från sjöfart i Östersjön Tusen ton SO 2 /NO x per år SO 2 NO x Figuren visar utsläppen av svaveldioxid och kväveoxider från Östersjön de senaste tio åren. Utsläppen av svaveldioxid har minskat kraftigt sedan 2006, medan utsläppen av kväveoxider har legat på en relativt konstant nivå. Källa: Helsingforskommissionen 128 Data från EMEP Status Report 1/

79 BARA NATURLIG FÖRSURNING Hur utsläppen av kväveoxider kommer att påverkas på sikt av de NECAområden som införs i Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen är fortfarande osäkert. Eftersom endast fartyg byggda 2021 och senare omfattas av de nya kraven, kommer utsläppen att minska gradvis under relativt lång tid. En studie från bedömer att det mest sannolika scenariot är att sjöfartens kväveoxidutsläpp inom NECA-områdena kommer att minska med cirka 40 procent fram till 2030 och med drygt 60 procent fram till 2040, jämfört med den utsläppsnivå som rådde Kvävenedfallet från Nordsjön och Östersjön står för drygt 20 procent av det totala nedfallet av kväveoxider över Sverige. Därför kommer NECA-områdena att ha en betydande påverkan på kvävenedfallet över Sverige, i storleksordningen 10 procent av den nuvarande totala belastningen av kväve fram till Påverkan av skogsbruk Eftersom svaveldepositionen över Sverige minskar snabbt, kommer sannolikt skogsbruket att bli den viktigaste försurande faktorn framöver. Generellt sett påverkas skogsmarken mest av försurning genom en förändrad tillväxt och skörd, medan ytvatten kommer att påverkas mindre 130. Strategier för att motverka försurningen genom askåterföring till skogsmark kommer därför att behöva utvecklas vidare. Återhämtningen av försurade sjöar och vattendrag kommer att fortgå, men fortsatt kalkning kan behövas för att motverka försurningsskador på växt- och djurlivet. Övrigt Analysdelen fokuserar i denna uppföljning på de två preciseringarna Påverkan genom atmosfäriskt nedfall samt Påverkan genom skogsbruk, det vill säga de preciseringar som uttrycker påverkan på miljökvalitetsmålet. Anledningen är att miljökvalitetsmålet främst bedöms utifrån att förutsättningarna i form av styrmedel och åtgärder ska vara på plats till Preciseringarna Försurade sjöar och vattendrag samt Försurad mark bedömer framför allt miljötillstånd och kan uppnås senare när styrmedlen och åtgärderna fått effekt. Bedömning av miljökvalitetsmålet och utvecklingen i miljön Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen i miljön är positiv. 129 Winnes,H. Fridell,E.,Yaramenka,K., Nelissen,D., Fabe,J., Saliha,A NOx controls for shipping in EU Seas. IVL, Report U Löfgren, S. Ågren, A. Gustafsson, J. P, Olsson, B. A, Zetterberg. T Impact of whole-tree harvest on soil and stream water acidity in southern Sweden based on HD-MINTEQ simulations and ph-sensitivity. Forest Ecology and Management 383,

80 Giftfri miljö ANSVARIG MYNDIGHET: KEMIKALIEINSPEKTIONEN Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Regeringen har fastställt sex preciseringar. DEN SAMMANLAGDA EXPONERINGEN FÖR KEMISKA ÄMNEN: Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla exponeringsvägar är inte skadlig för människor eller den biologiska mångfalden. ANVÄNDNINGEN AV SÄRSKILT FARLIGA ÄMNEN: Användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört. OAVSIKTLIGT BILDADE ÄMNEN MED FARLIGA EGENSKAPER: Spridningen av oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper är mycket liten och uppgifter om bildning, källor, utsläpp samt spridning av de mest betydande av dessa ämnen och deras nedbrytningsprodukter är tillgängliga. GIFTFRI MILJÖ FÖRORENADE OMRÅDEN: Förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön. KUNSKAP OM KEMISKA ÄMNENS MILJÖ- OCH HÄLSOEGENSKAPER: Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är tillgänglig och tillräcklig för riskbedömning. INFORMATION OM FARLIGA ÄMNEN I MATERIAL OCH PRODUKTER: Information om miljö- och hälsofarliga ämnen i material, kemiska produkter och varor är tillgänglig. Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön Sammanfattning Hållbar utveckling kan inte uppnås utan förebyggande kemikaliekontroll. Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö med preciseringar och etappmålen för farliga ämnen är konkretare än de globala hållbarhetsmålen och bidrar tydligt till åtta av hållbarhetsmålen. Åtgärder för en giftfri miljö behövs även efter 2020, i Sverige, inom EU och internationellt. Regler och överenskommelser inom EU och internationellt är kraftfulla styrmedel för att minska kemikaliers hälso- och miljörisker. Utvecklingstakten 79

81 GIFTFRI MILJÖ inom EU var dock fortsatt långsam under EU-kommissionen presenterade sitt försenade förslag till kriterier för identifiering av hormonstörande kemikalier. Sverige menar att kriterierna inte tillräckligt kan förebygga effekter på människor och miljön. Tillstånd i kemikalielagstiftningen Reach för användning av särskilt farliga ämnen har beviljats både för breda användningsområden och där fullgoda alternativ finns. Besluten motverkar utfasningen av särskilt farliga ämnen och strävan efter höga och likvärdiga krav på innehåll i nyproducerade och återvunna material. Flera förbud som minskar barns exponering för farliga ämnen beslutades under året, exempelvis för medicintekniska produkter, elektronik och kosmetika. Offentlig upphandling ökar efterfrågan på bättre produkter och har potential att vara ett viktigt komplement till regelverken. Kriterierna för upphandling till förskolan har mottagits väl av kommuner och landsting som genomför åtgärder för en giftfri vardag. EU-kommissionens handlingsplan för cirkulär ekonomi har ökat intresset för förbättrad information om innehåll av farliga ämnen i material och varor. Cirkulära materialflöden ställer krav på att nya kemikalier, tekniker och metoder utvecklas. För att undvika kostsamma felsatsningar, behöver innovations- och forskningssatsningar redan från början inkludera kemikaliers farliga egenskaper, samt hur information om kemikaliers förekomst i material och varor kan överföras under varans hela livscykel, även till avfallsledet. Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen har redovisat konkreta förändringar som kan behövas inom EU för att uppnå ökad återvinning utan att öka spridningen av farliga ämnen i kretsloppen. Särskild uppmärksamhet behövs när det gäller kemiska ämnen som inte bryts ner i naturen och som kan orsaka långvariga effekter, exempelvis högfluorerade ämnen (PFAS). Kemikalieinspektionen redovisade en strategi för hur användningen av PFAS ska minska. För att öka möjligheterna att identifiera nya kemikaliehot beslutade regeringen att inrätta en samordningsgrupp, SamTox, i syfte att förbättra samarbetet mellan berörda myndigheter. Saneringstakten av förorenade områden behöver öka. Riksrevisionen uppmärksammade att tusentals förorenade områden ägs av staten eller har förorenats av statlig verksamhet. Ett nytt anslag för sanering av förorenad mark för bostadsbyggande kan bidra till att saneringstakten ökar i kommunerna. Resultat Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen (precisering 1) Preciseringen handlar om att minska den sammanlagda exponeringen av farliga ämnen för miljön och människor. Resultat som avser särskilt farliga ämnen respektive oavsiktligt bildade farliga ämnen redovisas under preciseringarna för dessa två kategorier av ämnen. 80

82 EU:s ministerråd tydliggör förväntningar inom kemikalieområdet Sverige har tillsammans med några andra EU-länder 131 drivit på så att Europeiska unionens råd i december 2016 antog rådsslutsatser 132 om kemikalier som tydligt pekar ut regeringarnas förväntningar på policyutvecklingen inom kemikalieområdet. Det handlar dels om förbättringsområden i kemikalielagstiftningen Reach, dels om att EU-kommissionen snarast bör genomföra sina åtaganden enligt sjunde miljöhandlingsprogrammet, bland annat att till 2018 presentera en strategi för giftfri miljö. Länderna vill att strategin stakar ut vägen för EU:s kemikaliekontroll efter 2020 och samtidigt bidrar till att uppnå de globala hållbarhetsmålen. Länderna vill också att EU tar en aktiv roll i det pågående internationella arbetet för att åstadkomma ett ambitiöst globalt ramverk för att säkerställa god kemikalie- och avfallshantering efter Minskad exponering genom EU:s regelverk Beslut under året om att begränsa användning av några farliga ämnen genom EU:s kemikalielagstiftning och produktregelverk kommer att bidra till en minskad exponering för dessa ämnen (se avsnitt för preciseringen Användningen av särskilt farliga ämnen). Nationell samordningsgrupp för att upptäcka och åtgärda kemikalierisker Regeringen har beslutat 133 att inrätta en samordningsgrupp, SamTox, med sju myndighetschefer för att öka möjligheterna att tidigt kunna upptäcka och sätta in åtgärder mot nya potentiella kemikalierisker 134. Beslutet bygger på ett förslag som Kemikalieinspektionen presenterade i oktober SamTox ska få stöd i sitt arbete av Toxikologiska rådet, och ska säkerställa att det finns en struktur för snabb och systematisk överföring av information och samarbete kring åtgärder mellan ansvariga myndigheter, forskare och andra aktörer. I mars 2016 presenterade en särskild utredare en analys av de bakomliggande orsakerna till att högfluorerade ämnen (PFAS) kunde spridas till dricksvatten under lång tid innan åtgärder sattes in 136. I utredarens slutsatser ingick att samordningen mellan myndigheter i kemikaliefrågor behöver bli bättre, liksom arbetet med att samla och bearbeta kunskap om nya kemikaliehot. 131 Reach-up/Reach Forward initiativet 132 Council conclusions on the protection of human health and the environment through the sound management of chemicals / Regeringsbeslut M2016/02391/Ke, M2016/00642/Ke (delvis). 134 Cheferna för Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket, Läkemedelsverket, Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket, Sveriges Geologiska Undersökning och Havs- och vattenmyndigheten ska ingå i den nya samordningsgruppen SamTox. Kemikalieinspektionens generaldirektör blir sammankallande och ordförande för gruppen. 135 dnr M2016/02391/Ke 136 Enander, G. (2016). Utredningen om spridning av PFAS-föroreningar i dricksvatten (M 2015:B). dnr M2016/00642/Ke. utredningen-om-spridning-av-pfas-fororeningar-i-dricksvatten.pdf 81

83 GIFTFRI MILJÖ Substitution och innovation gynnar företagens konkurrenskraft Regeringen tillsatte 2016 en utredning 137 om hur företag kan arbeta effektivt för att ersätta farliga ämnen med säkrare alternativ genom att etablera ett centrum som ska erbjuda företag kunskap, men även bidra till utveckling av giftfria, hållbara kemiska produkter, varor samt icke-kemiska metoder och tekniker. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars Handlingsplanen Smart industri 138 presenterades av Näringsdepartementet under Inom fokusområdet Hållbar produktion betonas behovet av utfasning av särskilt farliga ämnen för att åstadkomma en hållbar industri och näringsliv. Satsningar på forskning, innovation och miljöteknik inom kemikalieområdet framhålls som viktiga för att långsiktigt stärka konkurrenskraft, samt skapa nya affärs- och exportmöjligheter och arbetstillfällen hos svenska företag. Regeringen har tillsatt fem samverkansprogram 139 för att kraftsamla svensk innovationspolitik. Kemikalieinspektionen deltar i den myndighetsgrupp som är knuten till programmet om Cirkulär och biobaserad ekonomi. GIFTFRIA OCH RESURSEFFEKTIVA KRETSLOPP Strategi för giftfria och resurseffektiva kretslopp Under 2016 redovisade 140 Kemikalieinspektionen en strategi till regeringen om hur giftfria och resurseffektiva kretslopp kan främjas inom kemikalielagstiftningen. Några av slutsatserna: En stark kemikalielagstiftning med tydliga kemikaliekrav är nödvändig för att återvinningen av material ska kunna öka på ett säkert sätt. Särskilt farliga ämnen bör fasas ut ur kretsloppen. Avfallshierarkin ska vägleda till det bästa resultatet för hälsa och miljö. Information om material och varors innehåll behöver nå avfallsledet. Kunskap och information behövs för att förebygga ekonomiska risker för företag som vill använda återvunnet material. Det behövs fler frivilliga initiativ och företag som går före och tar fram nya lösningar. Avfallsströmmar som kräver särskild uppmärksamhet Naturvårdsverket redovisade i december 2016 ett uppdrag till regeringen om hur spridningen av farliga ämnen i kretsloppen kan minska, samtidigt som materialåtervinningen av avfall ökar. 141 Uppdraget genomfördes i samverkan 137 Kommittédirektiv 2016:25. Centrum för ökad substitution av farliga ämnen i kemiska produkter och varor. Regeringsbeslut den 17 mars Näringsdepartementet (2016). Handlingsplan Smart industri en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Bilaga till protokoll I 6 vid regeringssammanträde (N2016/04273/FÖF) Kemikalieinspektionen (2016). Vägen till giftfria och resurseffektiva kretslopp en strategi för arbetet i EU och internationellt inom kemikalielagstiftningen. Rapport från ett regeringsuppdrag. Rapport 7/ Redovisade-2016/giftfria-och-resurseffektiva-kretslopp/ 82

84 med Kemikalieinspektionen. Naturvårdsverket har identifierat fyra avfallsströmmar som bör hanteras särskilt på grund av innehåll av särskilt farliga ämnen: PVC-plast, plast från uttjänta fordon, plast från uttjänt elektrisk utrustning och återvunnet däckmaterial till konstgräsplaner. Kartläggningen visar också att det råder brist på information om halter av särskilt farliga ämnen i olika material och varugrupper. 142 Bättre kopplingar mellan avfalls- och kemikalielagstiftningen Naturvårdsverket föreslår att begränsningar införs för fler farliga ämnen i EU:s direktiv om uttjänta fordon, förpackningar och batterier, och att gränsvärden skärps. Trots att det under relativt lång tid för både elavfall och uttjänta bilar funnits krav på information om innehåll av farliga ämnen fungerar inte systemen som det är tänkt. Tillsynen behöver öka för att se till att informationsutbyte sker i praktiken. 143 Tillsynsprojekt om återvunna ämnen Inom regeringsuppdraget om giftfria och resurseffektiva kretslopp genomförde Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket, kommuner och länsstyrelser 2016 ett gemensamt tillsynsprojekt 144. Syftet var att se hur kemikalielagstiftningen tillämpas i praktiken för återvunna ämnen. Åtta företag som återvinner avfall kontrollerades. Resultatet visar att företagens kunskap om kemikaliereglerna och det kemiska innehållet i de återvunna produkterna var låg. Det kan därför behövas utökad vägledning från myndigheterna om hur lagstiftningen ska tilllämpas. För att det ska bli tydligare när en verksamhetsutövare bedömt att ett avfall upphört att vara avfall och istället definieras som en kemisk produkt, och därmed när kemikalielagstiftningen är tillämplig, har Naturvårdsverket föreslagit att det införs en anteckningsskyldighet i avfallsförordningen för den som bedriver anmälnings- eller tillståndspliktig återvinningsverksamhet. Ministerrådets slutsatser om cirkulär ekonomi Europeiska unionens råd understryker i sina slutsatser om EU-kommissionens handlingsplan för en cirkulär ekonomi dels vikten av en stark kemikalielagstiftning för att stödja en cirkulär ekonomi dels att information om innehåll av farliga ämnen i varor behöver föras vidare till avfallsledet Naturvårdsverket (2016). Avfall och särskilt farliga ämnen. Kartläggning och analys av avfallsströmmar som bör hanteras på särskilt sätt. NV Naturvårdsverket (2016). Kopplingar mellan avfalls- och kemikalielagstiftningen. Analys av hur lagstiftningen tillämpas för återvunna material och förslag på förbättrade kopplingar mellan avfalls och kemikalielagstiftningen. NV Kemikalieinspektionen (2016). Återvunna ämnen. Rapport från ett tillsynsprojekt Tillsynsrapport 10/ Council conclusions on the EU action plan for the circular economy

85 GIFTFRI MILJÖ Textilier Nordiska ministerrådet skickade i december 2016 ett brev 146 till EU-kommissionen om att textilier bör vara ett prioriterat åtgärdsområde i den kommande EU-strategin för giftfri miljö inom det sjunde miljöhandlingsprogrammet. De nordiska ministrarna vill bland annat se åtgärder för att fasa ut särskilt farliga ämnen samt en förbättrad informationsöverföring i leverantörskedjor i syfte att generera hållbar, giftfri och resurseffektiv textil. Naturvårdsverket redovisade 2016 ett regeringsuppdrag 147 med förslag på ett paket av åtgärder och styrmedel som riktar sig till alla delar av textilhanteringen från produktion till konsumtion och avfallshantering. MINSKA BARNS EXPONERING Vägledning om barns exponering Den europeiska kemikaliemyndigheten, Echa, publicerade i juli 2016 en uppdaterad vägledning för bedömning av konsumenters exponering för farliga ämnen 148. I den har barns särskilda känslighet för kemikalier tydliggjorts. Kemikaliekrav vid offentlig upphandling till förskolor Sedan 2015 finns ett kravpaket som ska stödja kommunerna att i sin upphandling av varor ställa krav för att minska miljö- och hälsofarliga ämnen i förskolan. Upphandlingsmyndighetens uppföljning 2016 visar att av 52 svarande kommuner så har 71 procent använt kriterierna för upphandling till förskolan, och 29 procent har använt kriterierna för upphandling till andra verksamheter. Många kommuner anger att de tycker att det är bra med ett samlat kravpaket med kriterier, webbutbildning och informationsmaterial. 149 Kommunnätverket Giftfri vardag I november 2015 startade Kemikalieinspektionen ett nätverk om giftfri vardag för att underlätta för kommunerna att sprida goda exempel och att samverka med varandra. Intresset från kommunerna har varit stort. Under 2016 har ytter ligare kommuner tillkommit till nätverket, som nu består av 134 kommuner. Även sex regioner, två landsting och 13 länsstyrelser ingår i nätverket. Tillsammans med Upphandlingsmyndigheten och Sveriges kommuner och landsting ordnade Kemikalieinspektionen i december 2016 ett välbesökt möte för nätverket. På mötet diskuterades aktuella frågor för kommunernas arbete med särskilt fokus på kemikaliekrav i upphandling, byggprodukter och förskolor. 146 Nordiska Ministerrådet The Nordic countries call on the Commission to address textiles when developing the strategy for a non-toxic environment. J.nr Naturvårdsverket Förslag om hantering av textilier Redovisning av regeringsuppdrag. Ärendenr: NV Guidance on Information Requirements and Chemical Safety Assessment Chapter R.15: Consumer exposure assessment. en.pdf/35e6f804-c84d-4962-acc5-6546dc5d9a MIND Research AB (2016). Uppföljning av kravpaketet Giftfri förskola. Upphandlingsmyndighetens diarienummer UHM

86 Utbildningsmaterial om kemikalier i vardagen från förskolan till gymnasiet I samarbete med stiftelsen Håll Sverige Rent har Kemikalieinspektionen under 2016 tagit fram ytterligare pedagogiskt utbildningsmaterial om kemikalier i vardagen och hur risker kan minskas. Nu finns material på alla nivåer, från förskolan upp till gymnasienivå. Material som Håll Sverige Rent publicerar fritt tillgängligt på webben 150. Under 2016 har stiftelsen aktivt spridit materialet och vidareutbildat cirka förskolelärare genom sitt nätverk Grön Flagg 151. Efterfrågan på utbildningarna är stor, och responsen från förskolelärare har varit mycket positiv. MINSKA EXPONERINGEN I MILJÖN OCH VIA DRICKSVATTEN Åtgärder för att minska exponering från högfluorerade ämnen Högfluorerade ämnen (PFAS) är extremt långlivade i miljön och har förorenat grundvattnet och vattentäkter på många platser i Sverige. Brand släckningsskum är den största enskilda punktkällan som har identifierats när det gäller förorening av dricksvatten. Kemikalieinspektionen har därför under året föreslagit att brandsläckningsskum med högfluorerade ämnen som grundregel bara ska få användas när skummet kan samlas upp och förstöras efteråt 152. Under 2016 redovisade myndigheten en strategi 153 till regeringen hur användningen av högfluorerade ämnen ska minska. Användningen av PFAS som kan förorena miljön bör minimeras och upphöra på sikt. Kemikalieinspektionen arbetar i EU för förbud av sådana PFAS som förutom extremt långlivade i miljön, också är bioackumulerande eller toxiska (giftiga). Kemikalieinspektionen konstaterar att den bristfälliga kunskapen om toxicitet hos det stora flertalet PFAS-ämnen gör det svårt att uppskatta vilka risker dessa innebär för människa och miljö. Många av dem är vattenlösliga och rörliga i mark vilket medför risk för förorening av vatten och dricksvattentäkter en lång tid framöver. För att kunna minska användning och exponering är det viktigt att ha ett brett samarbete mellan olika myndigheter och andra aktörer både i Sverige och internationellt. Sedan 2014 finns två nationella nätverk för informationsutbyte och samordning av aktiviteter som rör PFAS. Det ena är ett brett nätverk för myndigheter, forskare, länsstyrelser, kommuner och vattenproducenter. Det andra är ett myndighetsnätverk. På Kemikalieinspektionens webbplats finns sedan sommaren 2016 en guide 154 om PFAS som visar ansvarsområden för de myndigheter som deltar i myndighetsnätverket 155. Guiden ska vara till hjälp ( ) 151 Håll Sverige Rent (2016). Slutrapport för projekt: Giftfri vardag i skola och förskola Kemikalieinspektionens diarienummer H Kemikalieinspektionen (2016). Förslag till nationella regler för högfluorerade ämnen i brandsläckningsskum. Rapport från ett regeringsuppdrag. Rapport 1/ Kemikalieinspektionen (2016). Strategi för att minska användningen av högfluorerade ämnen, PFAS. Delrapport från ett regeringsuppdrag. Rapport 9/ Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Sveriges geologiska undersökning (SGU) och Statens geotekniska institut (SGI), Havsoch vattenmyndigheten, Generalläkaren och Länsstyrelserna 85

87 för exempelvis dricksvattenproducenter, tillsynsmyndigheter, vattenmyndigheter, privatpersoner samt användare och tillverkare av brandsläckningsskum och andra produkter som innehåller PFAS. GIFTFRI MILJÖ Utveckling av avancerad rening för att bland annat minska läkemedelsrester i vatten Under 2016 har regeringens fyraåriga satsning på ökad kunskap om avancerad rening av läkemedel och andra miljögifter i avloppsvatten fortsatt. Havsoch vattenmyndigheten finansierar fyra projekt som testar och utvärderar olika behandlingstekniker. Svenskt Vatten har publicerat en omvärlds- och kunskapssammanställning 156 i samverkan med Havs- och vattenmyndigheten. Regeringen gav 2016 i uppdrag åt Naturvårdsverket att senast den 1 maj 2017 redovisa en analys av behovet av avancerad rening, vilka tekniska lösningar som finns samt för- och nackdelar med dessa. Avancerad rening kan bland annat bidra till minskad spridning till miljön av antibiotika. Miljöns betydelse för utveckling och spridning av antimikrobiell resistens har länge förbisetts men uppmärksammas alltmer. Läkemedelsverket arbetar för att inom hälso- och sjukvården uppmärksamma frågor som rör läkemedels miljöpåverkan. Åtgärder inom vården för att minska miljöbelastning har tagits upp vid utbildning av specialistläkare, vid landstingens nätverk för miljö samt för landstingens läkemedelskommitté. Mikroplaster På regeringens uppdrag har Kemikalieinspektionen utrett nationella åtgärder för att begränsa förekomsten av mikroplaster i kosmetika. Kemikalieinspektionen har föreslagit 157 att kosmetiska produkter som sköljs av direkt efter användning, och som innehåller mikrokorn av plast, förbjuds. Myndighetens bedömning är att förbudet bör kombineras med andra åtgärder för att minska mängden mikroplaster i hav och sjöar. Naturvårdsverket har ett uppdrag från regeringen att identifiera viktiga källor till spridningen av mikroplaster och föreslå åtgärder för att minska utsläppen. Naturvårdsverket ska redovisa sitt uppdrag i juni Vägledning för vattenskyddsområden För att minska risken att bekämpningsmedel förorenar vattentäkter har Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten gemensamt tagit fram en vägledning om tillståndsprövning av användning av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområden Svenskt Vatten AB (2016). Rening från läkemedelsrester och andra mikroföroreningar en kunskapssammanställning. Rapport nr Kemikalieinspektionen (2016). Förslag till nationellt förbud mot mikrokorn av plast i kosmetiska produkter. Rapport 2/ Havs- och vattenmyndigheten (2016). Tillstånd till användning av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområden. Vägledning för prövningen. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2016:7. 86

88 Nya regler för privat användning av växtskyddsmedel Kemikalieinspektionen har skärpt reglerna för vilka växtskyddsmedel som får användas av icke yrkesmässiga användare (behörighetsklass 3) 159 för medel som idag är godkända för behörighetsklass 3 träder de nya reglerna i kraft i takt med att medlens godkännande omprövas. De skärpta reglerna gäller sådana växtskyddsmedel som behöver hanteras särskilt försiktigt på grund av risker för hälsa eller miljö. Det gäller till exempel när särskild skyddsutrustning behövs vid hanteringen, eller när det finns särskilda krav för att skydda vatten. Inte heller växtskyddsmedel som innehåller ett verksamt ämne som är kandidatämne för substitution kommer att få användas av icke yrkesmässiga användare, eftersom dessa ämnen har särskilt problematiska egenskaper och kräver särskild kunskap då de hanteras. Bekämpningsmedel som är mycket giftigt för bin fick inte dispens Kemikalieinspektionen beslutade att inte ge dispens för att använda det neonikotinoid-innehållande växtskyddsmedlet Modesto i raps- och rybsodlingar. Bakgrunden är ett EU-förbud mot neonikotinoider från 2013, som är avsett att förhindra allvarliga skador på bisamhällen, vilket i förlängningen kan utgöra ett hot mot den europeiska livsmedelsproduktionen på grund av minskad pollinering. MILJÖ- OCH HÄLSOTILLSTÅND Någon entydig riktning för utvecklingen av miljö- och hälsotillståndet för Giftfri miljö kan inte anges. Ämnen som mäts och övervakas i miljön visar olika trender. För flertalet ämnen saknas dock underlag för att ange halter eller utvecklingsriktning. Halterna av flera välkända särskilt farliga och sedan länge förbjudna eller begränsade miljögifter minskar. Det visar att begränsningsåtgärder är effektiva. För bioackumulerande och långlivade ämnen som redan är spridda i varor, byggnader och miljön sker dock minskningen långsamt. Dessa ämnen kan påverka människor och miljö under lång tid, vilket gör att tillståndet för såväl preciseringen som för miljökvalitetsmålet tar lång tid att uppnå. Samtidigt motverkas miljökvalitetsmålet av en ökande konsumtion och ökad kemikalie- och varuproduktion som bidrar till ökad diffus spridning av farliga ämnen, såväl regionalt som globalt. Ämnen som inte har uppmärksammats och reglerats kan därigenom öka, som till exempel vissa långlivade högfluorerade ämnen (se figur 4.1). Högfluorerade ämnen Högfluorerade ämnen, så kallade PFAS 161, är vitt spridda i miljön och återfinns i både yt- och grundvatten över hela Sverige. PFAS i grundvatten hittas 159 Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2016:3) om ändring i Kemikalieinspektionens föreskrifter om bekämpningsmedel (KIFS 2008:3) 160 Kemikalieinspektionens diarienummer a-H PFAS står för per- och polufluorerade alkylsubstanser. 87

89 främst i särskilt förorenade områden. Utöver brandsläckningsskum, som är den största enskilda punktkällan, utgör sannolikt också avloppsreningsverk och avfallshantering betydande källor. Mätningar av PFAS saknas idag för drygt allmänna vattentäkter. PFAS-mätningar saknas även för enskilda brunnar som ligger inom ett par kilometers avstånd från omgivande markförorening, såsom brandövningsplatser, och som därmed riskerar att vara påverkade. Uppmätta halter i miljön visar att det finns risk för negativa effekter på människor och miljön. Exponeringen sker främst via vatten och intag av fisk. 162 GIFTFRI MILJÖ Figur 4.1 Miljögifter i modersmjölk och blod Index 1996/97 = PCB 153 p,p'-dde summa PBDE PCDD/F TEQ PFOA PFOS Summa PFNA, PFDA, PFUnDA, PFDoDA, PFTrDA Figuren speglar den samlade exponeringen för befolkningen av några långlivade organiska miljögifter. Halterna av de kraftigt reglerade miljögifterna minskar, till exempel PCB (svart kurva), bromerade flamskyddsmedel (gul kurva) och dioxiner (lila kurva). Detsamma gäller de uppmärksammade, numera reglerade, högfluorerade ämnena PFOS och PFOA (blå resp. orange kurva). De mindre uppmärksammade högfluorerade ämnena PFNA, PFDA, PFUnDA, PFDoDA, PFTrDA (grön kurva) har istället ökat under samma tidsperiod. Källa: Svensk miljöövervakning Spridningen av kemikalier från samhället varierar Kemiska ämnen som används i samhället, i olika typer av varor, material, byggnader och infrastruktur, har olika lång livslängd och sprids med varierande snabbhet till miljön. Därför kan halterna i samhället, både av nya ämnen som etableras på marknaden och sedan länge använda ämnen som inte utsatts för begränsade åtgärder, öka eller uppvisa en oförändrad trend (se figur 4.2). 162 Naturvårdsverket (2016). Högfluorerade ämnen (PFAS) och bekämpningsmedel. En sammantagen bild av förekomsten i miljön. Rapport

90 Figur 4.2 Trenden för miljö- och hälsofarliga ämnen i avloppsslam ,0 90,0 80,0 Minskande Oförändrad Ökande 70,0 60,0 % 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, Figuren visar hur halterna i avloppsslam för ett 60-tal miljö- och hälsofarliga ämnen har förändrats under perioden Halterna av de uppmätta ämnena i slam speglar trenden för hur miljö- och hälsofarliga ämnen generellt sprids i och belastar samhället. Ämnen med minskande halter i slam (grön färg) har blivit fler under perioden jämfört med , samtidigt som ämnen med ökande halter i slam (röd färg) också har blivit fler. För ett flertal ämnen kunde ingen förändring påvisas (gul färg). Källa: Svensk miljöövervakning. Växtskyddsmedel Rester av bekämpningsmedel förekommer både i grund- och ytvatten i Sverige. I grundvatten hittas främst rester av idag förbjudna ämnen, medan ämnen som uppmäts i ytvatten domineras av godkända växtskyddsmedel med huvudsaklig användning inom jordbruket. Ungefär en tiondel av de cirka 140 analyserade ämnena återfinns i fler än 50 procent av ytvattenproverna. Tio ämnen har hittats i halter över riktvärdet i 3 24 % av proverna. Växtskyddsmedel påträffas oftare i enskilda brunnar än i råvatten och dricksvatten från allmänna vattentäkter. 163 Användningen av växtskyddsmedel har ökat kraftigt under senare år (se figur 4.3). En viktig förklaring till denna utveckling kan vara den strukturomvandling som skett inom lantbruket med en ökad specialisering. Specialiseringen av växtodlingen har i många fall inneburit en sämre växtföljd och en ökad odling av höstsådd spannmål under senare år. Detta har haft betydelse för den ökade användningen av växtskyddsmedel. 163 Naturvårdsverket (2016). Högfluorerade ämnen (PFAS) och bekämpningsmedel. En sammantagen bild av förekomsten i miljön. Rapport

91 Figur 4.3 Hälso- och miljörisker med växtskyddsmedel GIFTFRI MILJÖ Index 1988 = Hektardoser Hälsorisk Miljörisk Figuren speglar trender i intensitet (antal hektardoser) samt hälso- och miljörisker med användningen av växtskyddsmedel inom jord-, skogs- och trädgårdsbruk. Antal hektardoser har ökat med drygt 30 procent under perioden Miljöriskindex minskade mellan 2014 och 2015, efter en uppgång under fyra år dessförinnan. Minskningen beror på att några ämnen med höga miljöriskpoäng har minskat i försäljning. Hälsoriskindex har varit relativt konstant de senaste tjugo åren. Jämfört med basåret 1988 har dock både hälso- och miljöriskindex minskat. Minskningen sedan 1988 är 69 procent för hälsoriskindex och 31 procent för miljöriskindex. Källa: Kemikalieinspektionen Användningen av särskilt farliga ämnen (precisering 2) Preciseringen handlar om att begränsa användningen av särskilt farliga ämnen. Det är ämnen som är långlivade och bioackumulerande eller är cancer framkallande, fortplantningsstörande eller kan skada arvsmassan. Även ämnen som är hormonstörande eller kraftigt allergiframkallande räknas hit, liksom metallerna bly, kvicksilver och kadmium. INTERNATIONELLA INSATSER Särskilt farliga ämnen i Stockholmskonventionen Kemikalieinspektionen är medlem i expertkommittén till Stockholms konventionen, som förbereder rekommendationer om nya ämnen att ta upp i konventionen. Till expertkommittémötet under 2016 hade flera underlag tagits fram inför kommande beslut under 2017 och de närmaste åren: en riskprofil för perfluoroktansyra (PFOA), en uppdaterad riskprofil för dikofol samt en riskhanteringsplan för kortkedjiga klorparaffiner (SCCPs). Ytterligare information hade även tagits fram om oavsiktlig bildning av hexaklorbutadien (HCBD) vid framställning av andra klorerade ämnen. INSATSER INOM EU Hormonstörande ämnen EU-kommissionen lämnade i juni 2016 sitt förslag på vetenskapliga kriterier för identifiering av hormonstörande ämnen. Kriterierna ska tillämpas 90

92 för både biocider 164 och växtskyddsmedel 165, men de kommer troligen även att påverka andra regelverk, exempelvis Reach. Enligt biocidförordningen skulle kommissionen ha tagit fram kriterier för identifiering av hormonstörande ämnen senast december Sveriges regering stämde under 2014 EU-kommissionen för passivitet, och fick rätt av EU-domstolen året därpå 166. Det råder oenighet bland medlemsländerna och andra aktörer om hur strikta kriterierna ska vara, framför allt kring kraven på känd negativ inverkan, hormonell verkningsmekanism och orsakssamband. Sverige, Frankrike och Danmark anser att de föreslagna kriterierna inte tillräckligt kommer att kunna förebygga skador på miljön och människors hälsa. 167 Kriterierna behövs för att en systematisk reglering av hormonstörande ämnen inom EU ska kunna komma till stånd. Förhoppningen är att kriterierna ska kunna bli klara under 2017, inklusive den vägledning för tillämpning som kemikaliemyndigheten Echa och myndigheten för livsmedelssäkerhet Efsa har påbörjat. Identifiering av hormonstörande ämnen som särskilt farliga ämnen har hittills skett från fall till fall utan EU-överenskomna kriterier. I januari 2017 fanns sju ämnen på kandidatförteckningen som har inkluderats på grund av att de är hormonstörande för organismer i miljön. Allergiframkallande ämnen I januari 2017 fanns tre luftvägsallergena ämnen på kandidatförteckningen, men ännu inget i tillståndssystemet. Echas medlemsstatskommitté har inte kunnat enas kring ett förslag att föra upp ytterligare ett luftvägsallergent ämne, TMA, på kandidatförteckningen. Kemikalieinspektionen har under 2016 lämnat förslag om att föra upp det hudallergena ämnet 1,6-hexandioldiakrylat (HDDA) på kandidatförteckningen. Trots stöd från flera medlemsländer röstades förslaget ner. Beslutet kan få betydelse för möjligheterna att identifiera hudallergena ämnen som särskilt farliga. Kemikalieinspektionen har stött på motstånd från andra medlemsländer i samband med en riskhanteringsanalys av allergiframkallande ämnen i textil. För reglering av hudallergena ämnen inom kemikalielagstiftningen är beviskraven högt ställda i förhållande till de vetenskapliga studier som görs på området. Antalet konsumenttillgängliga allergiframkallande kemiska produkter ökar kontinuerligt (se figur 4.4.). Inom ramen för kosmetikaförordningen har det starkt allergiframkallande ämnet metylisotiazolinon (MI) förbjudits i produkter som inte sköljs av vid användningen pdf/vytenisandriukaitis.pdf 168 Kommissionens förordning (EU) 2016/1198 av den 22 juli 2016 om ändring av bilaga V till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1223/2009 om kosmetiska produkter. 91

93 Figur 4.4 Antalet kemiska konsumentprodukter märkta som allergiframkallande Antal GIFTFRI MILJÖ Figuren visar att antalet allergimärkta konsumentprodukter i Sverige ökar, från cirka 650 stycken år 1995 till närmare år Den stora ökningen från år 2013 kan till en betydande del, men inte helt, förklaras dels av riktade inspektionsinsatser dels av övergången till den nya förordningen om klassificering och märkning (CLP). Detta har medfört att många produkter som redan tidigare borde varit märkta som allergiframkallande nu också har blivit det. Källa: Kemikalieinspektionen Tillstånd och begränsningar för särskilt farliga ämnen inom Reach Inom Reach fortsätter arbetet med att identifiera särskilt farliga ämnen. Ett nytt ämne har lagts till kandidatförteckningen i Reach under Ytterligare fyra ämnen beslutades under 2016 och fördes upp på förteckningen i januari 2017, däribland bisfenol A och det högfluorerade ämnet PFDA. PFDA hade föreslagits av Sverige. Förteckningen omfattar nu 173 särskilt farliga ämnen (se figur 4.5). I december 2016 utökades Reach bilaga XIV (tillståndslistan) med 12 ämnen till att nu omfatta 43 ämnen. Tillståndssystemet i Reach fortsätter att prövas genom praktisk tillämpning. Hur de första tillstånden utformas är principiellt viktigt för den fortsatta tillämpningen. Alltför breda användningsområden eller långa tillståndsperioder riskerar att urholka avsikten med tillståndsförfarandet, nämligen att verka för en övergång till bättre alternativ så att användningen av det särskilt farliga ämnet upphör. EU-kommissionen har under 2016 godkänt breda tillståndsansökningar i Reach för ftalaten DEHP i återvunnet material. Kommissionen har också beviljat ett tillstånd för pigment baserade på blykromater, vilka är utfasade sedan lång tid i Sverige och flera andra länder. Sverige anser att tillståndet för användning av blykromater strider mot intentionen i kemikalielagstiftningen, och har därför lämnat in en stämning till EU-domstolen Regeringens pressmeddelande, 26 november 2016, pressmeddelanden/2016/11/regeringen-stammer-eu-kommissionen-for-beslut-om-blykromater/ 92

94 Figur 4.5 Antal ämnen på kandidatförteckningen Ackumulerat antal ämnen Figuren visar hur antalet särskilt farliga ämnen som finns upptagna på kandidatförteckningen har ökat sedan En kraftig ökning kan ses mellan 2008 och 2013, varefter tilläggstakten av nya ämnen har planat ut. Varje halvår fattar EU:s kemikaliemyndighet Echa beslut om att inkludera ämnen på kandidatförteckningen. Förteckningen listar särskilt farliga ämnen som kan komma att kräva tillstånd i Reach för att användas. Ämnena som finns på kandidatförteckningen omfattas av särskilda krav på information om de ingår i varor. Alla relevanta särskilt farliga ämnen ska vara upptagna i förteckningen till Källa: Europeiska kemikaliemyndigheten För flera ämnen i tillståndssystemet bör användningen i EU i stort sett ha upphört, eftersom inga ansökningar om tillstånd skickats in. För andra ämnen, där ansökningar finns, har vissa användningar upphört eller minskat. Under 2016 har begränsningar inom ramen för Reach-förordningen (bilaga XVII) beslutats för ammoniumsalter i cellulosabaserad isolering, bisfenol A i termopapper (såsom kvitton och biljetter), krysotil, decabde (behandlas också inom Stockholmskonventionen) samt PFOA och ämnen som kan brytas ner till PFOA. Nytt gränsvärde för nonylfenoletoxilat i textil Ett nytt gränsvärde för hur mycket nonylfenoletoxilat som får finnas i textil inom EU beslutades under Det nya gränsvärdet, som gäller från 2021, är en halt motsvarande 0,01 viktprocent av en textilvara eller varje del av en textilvara. Sedan tidigare finns förbud mot användning av nonyl 170 Kommissionens förordning (EU) 2016/26 av den 13 januari 2016 om ändring av bilaga XVII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) vad gäller nonylfenoletoxilat 93

95 fenoletoxilat i EU, men nu omfattas även importerade textilier. Under 2016 har Kemikalieinspektionen inspekterat handdukar och bäddtextil. Det kommande gränsvärdet för nonylfenoletoxylat överskreds i nio procent av proverna. Detta föranledde ingen åtgärd, men de berörda företagen informerades för att möjliggöra utfasning inför att förbudet träder i kraft. GIFTFRI MILJÖ Begränsningar i produktregelverk inom EU I RoHS-direktivet, som begränsar farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning, har EU-kommissionen under året beslutat att lägga till fyra ämnen. Det gäller ftalaterna DEHP, BBP, DBP and DIBP, som alla används som mjukgörare i plast. Begränsningarna kommer att träda i kraft Under 2016 har krav för CMR-ämnen 171 och hormonstörande ämnen i medicintekniska produkter, vilket Sverige och Belgien har drivit, beslutats genom en ny EU-förordning som träder i kraft år Sådana ämnen får endast användas undantagsvis, och måste i så fall märkas på produkten om de förekommer i halter över 0,1 viktprocent. Om barn, gravida, ammande kvinnor eller andra särskilt känsliga patientgrupper omfattas av behandling med produkterna ska instruktion om risker och riskminskande åtgärder finnas. EU-beslut om stopp för triklosan i biocidprodukter och behandlade varor EU-kommissionen har beslutat att det bakteriedödande ämnet triklosan inte längre får användas som verksamt ämne i biocidprodukter inom EU. Ämnet får inte heller användas i behandlade varor som till exempel skor och sportkläder. Triklosan förbjöds delvis redan 2014, men nu omfattas användning i alla sorters biocidprodukter. Triklosan får efter detta endast användas i medicintekniska produkter och som konserveringsmedel i kosmetika. Beslutet gäller från 2016 för biocidprodukter, medan varor som är behandlade med triklosan inte får släppas ut på marknaden i EU från Jämförande bedömningar för bekämpningsmedel med kandidatämnen Under 2016 har ytterligare biocid- och växtskyddsämnen blivit identifierade som kandidater för substitution. Om det finns alternativ som innebär mindre risk för hälsa och miljö, ska produkten förbjudas eller begränsas. EU-reglerna om jämförande bedömning har funnits sedan 2013 för biocidprodukter och sedan 2015 för växtskyddsmedel. Totalt är nu 29 biocidämnen och 87 växtskyddsämnen kandidater för substitution. Kemikalieinspektionen har under 2016 gjort jämförande bedömningar för 12 biocidprodukter, varav nio produkter med det verksamma ämnet kreosot. Begränsningar beslutades för produkter innehållande kreosot, medan ingen av de övriga biocidprodukterna förbjöds eller begränsades. Inom EU kommer det att ske en översyn av godkännandet för kreosot som aktivt ämne i produkter till När det gäller växtskyddsmedel gjordes inga jämförande bedömningar under året. 171 CMR står för cancerframkallande, mutagena (genotoxiska) och reproduktionstoxiska 172 Publicering i Official Journal är planerad till början av Reglerna börjar gälla 3 år senare. 94

96 Implementering i EU av Minamatakonventionen om kvicksilver EU-kommissionen antog i februari 2016 ett ratificeringspaket för Minamatakonventionen, vilket medför att EU kan implementera konventionen så snart den juridiska processen är avslutad. 173 EU signerade konventionen 2013, och åtog sig därmed att säkerställa reglering av kvicksilver enligt konven tionen i hela unionen. Den nya EU-förordningen, som ska röstas igenom i EU-parlamentet i mars 2017, innehåller begränsningar för användning av dentalt amalgam, en fråga som Sverige under många år har verkat för. Förordningen begränsar även starkt möjligheten att exportera kvicksilver genom att utöka EU:s exportförbud till att gälla fler kvicksilverföreningar och kvick silver i produkter. De nya EU-reglerna väntas börja gälla från och med den 1 januari 2018, vilket kan komma att påverka de svenska kvicksilverreglerna. Kemikalieinspektionen har därför under 2016 beslutat att förlänga vissa undantag från det nationella kvicksilverförbudet med ett år i avvaktan på EU-reglerna. INSATSER I SVERIGE Bisfenol A vid relining Bisfenol A eller bisfenol A-diglycidyleter får från den 1 september 2016 inte användas i kontakt med dricksvatten. Det nationella förbudet gäller användningen av tvåkomponentsepoxi vid gjutning av nya plaströr inuti befintliga tappvattenrör, så kallad relining. 174 Bakgrunden till förbudet är ett förslag från Kemikalieinspektionen, Boverket och Livsmedelsverket som myndigheterna lämnade till regeringen Tillsynsprojekt om kemikalier i hemelektronik Under 2016 har Kemikalieinspektionen bedrivit ett tillsynsprojekt för att kontrollera det kemiska innehållet i elektriska och elektroniska lågprisprodukter. 176 De analyserade produkterna var sådana som är vanliga i hemmiljö, till exempel USB-kablar, cykellampor, ljusslingor och hörlurar. Av de analyserade varorna innehöll 38 procent begränsade ämnen i halter som översteg gränsvärden i RoHS-direktivet eller POPs-förordningen. Oftast handlade det om innehåll av kortkedjiga klorparaffiner och bly. Ungefär hälften av varorna saknade dessutom korrekt märkning och dokumentation enligt RoHS-direktivet Ändringsförordning SFS 2016:829, Förordning om ändring i förordningen (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter, utfärdad den 30 juni Kemikalieinspektionen 2013, Avgivning av bisfenol A (BPA) vid renovering av dricksvattenrör, Rapport 7/13, Kemikalieinspektionen 2016, Tillsyn av elektriska lågprisprodukter, Tillsynsrapport 11/16. kemi.se/global/tillsyns-pm/2016/tillsyn tillsyn-av-elektriska-lagprisprodukter.pdf 95

97 GIFTFRI MILJÖ Förslag om kemikalieskatt Regeringen har i budgetpropositionen för 2017 föreslagit en skatt på farliga ämnen i vitvaror och hemelektronik från och med den 1 juli Syftet är att minska användningen och spridningen av särskilt farliga ämnen i människors hemmiljö. Förslaget bygger på kemikalieskatteutredningens förslag från , kompletterad med en lista över vilka kemiska ämnen som ska omfattas av skatt 179. Regeringen tillsatte också en statlig utredning 180 som dels ska analysera behovet av att beskatta hälso- och miljöfarliga ämnen, exempelvis för att minska spridningen av kadmium, dels ska se över skatten på bekämpningsmedel. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december Oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper (precisering 3) Preciseringen handlar om att spridningen av oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper ska vara mycket liten och att uppgifter om bildning, källor, utsläpp samt spridning av de mest betydande av dessa ämnen och deras nedbrytningsprodukter ska vara tillgängliga. Inga resultat av betydelse har skett under 2016 för denna precisering. Förorenade områden (precisering 4) Preciseringen handlar om att åtgärda förorenade områden så att de inte utgör hot mot människors hälsa eller miljön. Det finns förorenade områden som bedöms utgöra mycket stor risk för miljön och människors hälsa (riskklass 1) 181. Ytterligare områden bedöms utgöra stor risk (riskklass 2) och skulle också behöva åtgärdas. Det finns 393 avslutade objekt i riskklass 1 och 2, där åtgärder eller någon form av insatser har genomförts 182. Totalt pågick under 2016 cirka efterbehandlingsinsatser eller saneringar 183 i landet. Naturvårdsverket ansvarar för den nationella samordningen och prioriteringen av efterbehandlingar med statliga medel. Som en del i prioriteringen av olika insatser och fördelningen av medel ingår att följa upp arbetet och se till att pengarna används där de gör mest nytta. Medlen används till utredningar, åtgärder, tillsyn och tillsynsprojekt i Sverige. Under 2016 utökades förordningen 184 om avhjälpande av föroreningsskador med en ny anslagspost om sanering av förorenad mark för bostads 177 Regeringens budgetproposition för 2017, proposition/2016/09/prop /, avsnitt SOU 2015:3. Kemikalieskatt Skatt på vissa konsumentvaror som innehåller kemikalier. 179 Regeringens remitterade tilläggsförslag, mars 2016: departementsserien-och-promemorior/2016/03/kompletterande-forslag-avseende-kemikalieskatterna/ Mycket stor risk för människors hälsa och miljö motsvarar riskklass 1 och stor risk motsvarar riskklass Länsstyrelsernas databas för förorenade områden, s.k. EBH-stödet. Exklusive Spimfab. 183 Länsstyrelsernas databas för förorenade områden, s.k. EBH-stödet. 184 Förordning (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statligt stöd för sådant avhjälpande. 96

98 byggande. Naturvårdsverket ska utlysa och fördela bidrag till de mest prioriterade områdena för byggande av bostäder. Med anledning av det nya anslaget har Naturvårdsverket kompletterat den nationella planen för fördelning av statliga bidrag för efterbehandling. Arbetet under 2016 har fokuserat på att göra anslaget känt. Naturvårdsverket fattade i juli 2016 det första beslutet 185, när man beviljade 5,5 miljoner kronor för två fastigheter i Sala kommun som är förorenade med metaller från gruvverksamhet. När marken är sanerad kommer 86 lägenheter att byggas. Under 2016 granskade Riksrevisionen hanteringen av de förorenade områden som förorenats genom statlig verksamhet eller som staten äger. Riksrevisionen skriver i sin rapport 186 att antalet förorenade områden som ägs av staten eller som förorenats av statlig verksamhet är oklart, men att det rör sig om tusentals objekt. Utifrån Trafikverkets instruktion ansvarar Trafikverket för avhjälpandeåtgärder enligt miljöbalken för föroreningar dels från flygplatsverksamhet som bedrivits av Luftfartsverket dels från verksamhet som bedrivits av Vägverket, Banverket och Statens järnvägar. Försvarsmaktens förorenade områden kan utgöras av exempelvis brandövningsplatser som förorenats av PFAS 187, skjutbanor och sprängningsplatser. Det är relativt få av dessa objekt som finns med i länsstyrelsens databas över förorenade områden, det så kalllade EBH-stödet. Det beror bland annat på att en del objekt är sekretessbelagda, samt att en del av områdena har upptäckts efter att länsstyrelsernas inventering har avslutats. Idag finns det en rad otydligheter som behöver klargöras. Det gäller exempelvis regleringen av ansvaret mellan Försvarsmakten och Fortifikationsverket för röjning av oexploderad ammunition. Riksrevisionen ger också rekommendationer att utveckla kartläggningen av förorenade områden, och att fördjupa samverkan mellan myndigheter om hanteringen av förorenade områden. Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper (precisering 5) Preciseringen handlar om att kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper ska vara tillgänglig och tillräcklig för riskbedömning. Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är fundamentalt för allt arbete med att förebygga och begränsa risker med kemikalier. Sådan kunskap är därmed en förutsättning för att skydda hälsa och miljö. Några områden som behöver uppmärksammas särskilt är: lågvolymämnen i Reach, hormonstörande ämnen, kombinationseffekter av kemiska ämnen, nanomaterial, läkemedel (avseende miljöegenskaper), samt testmetodutveckling, inklusive alternativ till djurförsök. 185 Naturvårdsverkets diarienummer: NV Riksrevisionen (2016). Statens förorenade områden. RIR 2016: poly- och perfluorerade alkylsubstanser 97

99 GIFTFRI MILJÖ Lågvolymämnen i Reach Enligt tidsplanen i Reach ska lågvolymämnen 188 registreras senast Dock omfattar dagens informationskrav för dessa ämnen endast fysikalisk-kemiska egenskaper eller en alltför begränsad mängd hälso- och miljödata för att möjliggöra en tillräcklig riskbedömning av ämnet. Kommissionen har presenterat kostnads-nyttoberäkningar för fem olika scenarier med utökade informationskrav för lågvolymämnen 189,190. Beräkningarna utgör en del av underlaget till en rapport om Reach-förordningens funktion som ska publiceras Inför registreringen 2018 har Echa tagit fram en så kallad färdplan 191 med information och vägledning som stöd till registranterna (företagen), bland annat i tillämpningen av de kriterier 192 som avgör när hälso- och miljödata krävs för lågvolymämnen som är infasningsämnen. Echa har under 2016 upprättat en förteckning av ämnen som sannolikt uppfyller kriterierna samt även utvecklat mallar och arbetsflöden 193. Kunskap om hormonstörande ämnen Hormonstörande ämnen kan skada människans förmåga att få barn, påverka det ofödda barnet och även påverka barnets fortsatta utveckling. En viktig metod för att identifiera ämnen med hormonstörande egenskaper är den nya testmetoden för reproduktionstoxicitet, Extended One Generation Reproductive Toxicity Study (EOGRTS). Under 2016 har Kemikalieinspektionen deltagit i en arbetsgrupp inom Echa för att underlätta införandet av testmetoden i Reach. För att effektivisera Echas utvärdering och beslut har Kemikalieinspektionen bland annat bidragit med ett diskussionsunderlag om teststrategi för EOGRTS. Kemikalieinspektionen har även deltagit aktivt i Echas rådgivande expertgrupp för att identifiera om kemiska ämnen har hormonstörande egenskaper. I gruppen hanteras också frågor om testning och testmetoder. EU-kommissionen presenterade 2016, kraftigt försenat, sitt förslag till kriterier för identifiering av hormonstörande ämnen (se även preciseringen Användningen av särskilt farliga ämnen). 188 Lågvolymämnen - Ämnen som tillverkas i volymer om 1 10 ton per tillverkare eller importör och år Reach bilaga 3. Kriterier för ämnen som registreras i mängder mellan 1 och 10 ton. Kriterierna innebär t ex att ämnen med spridd användning och som kan förmodas (t ex med tillämpning av QSAR) uppfylla klassificeringskrav för miljö- eller hälsofarlighet ska ha hälso- och miljödata enligt bilaga

100 Stora EU-finansierade forskningsprojekt tar årligen fram resultat som bidrar till den kunskapsuppbyggnad och metodutveckling som behövs för testmetoder, vägledningar och riskbedömning. Inom Horizon pågår ett forskningsprojekt, EDC-MixRisk 195, för att öka förståelsen av hälsoeffekter relaterat till hormonstörande kemikalier, inklusive hur dessa ämnen uppträder i blandningar. Sex svenska universitet knutna till det nationella akademiska forskningscentret SweTox ingår i projektet. Projektet pågår till Kombinationseffekter EU-kommissionens forskningscenter, Joint Research Center (JRC) har de senaste åren publicerat ett antal rapporter som kan utgöra kunskapsunderlag inför att utveckla regelverken så att riskbedömningar kan ta hänsyn till kombinationseffekter. Under 2016 presenterades en översikt av publicerade riskbedömningar för blandningar av kemiska ämnen 196. Tidigare har forskningscentret JRC tillhandahållit en översikt som bland annat innehöll metoder för effektbedömning av kemikalieblandningar samt en summering av tillgängliga vägledningsdokument i EU, USA och internationella organisationer 197. JRC har också publicerat en översikt över ny och alternativ metodik för bedömning av kombinationseffekter. 198 Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, har de senaste åren också bedrivit olika aktiviteter som berör kombinationseffekter, bland annat så kallade cumulative assessment group 199,200 samt vägledningar för riskbedömning av växtskyddsmedel 201 där kombinationseffekter beaktas. Under 2016 tillsatte Efsa en expertgrupp och ett flerårigt projekt kallat MixTox lanserades 202. Initiativet är avsett att bli banbrytande för att utarbeta metoder för riskbedömningar av kombinerad exponering från många kemiska ämnen. Kemikalieinspektionen deltar i OECD:s projekt Combined exposures to multiple chemicals. Projektet syftar till att utbyta kunskap och erfarenhet kring bedömning av risker från exponering för en blandning av många olika kemikalier. I projektet deltar experter från ett antal OECD-länder, men också från industrin, EU-kommissionen och Echa. Göteborgs universitet ansvarar i samarbete med Kanada för det som rör riskbedömning. Projektet skulle avrapporteras 2016, men det är försenat och avslutas istället under första halvåret EU:s ramprogram för forskning och innovation JRC Technical Reports (2016). Review of case studies on the human and environmental risk assessment of chemical mixtures. Identification of priorities, methodologies, data gaps, future needs. 197 JRC Science and Policy Reports (2014). Assessment of Mixtures Review of Regulatory Requirements and Guidance. 198 JRC Technical Reports (2015). Scientific methodologies for the assessment of combined effects of chemicals a survey and literature review. 199 Cumulative assessment group (CAGs) är grupper av ämnen som identifierats ha likartade toxikologiska egenskaper I specifika organ eller organsystem

101 GIFTFRI MILJÖ Det pågår också mer renodlade forskningsprojekt. De tar årligen fram resultat som bidrar till den kunskapsuppbyggnad och metodutveckling som behövs för testmetoder, vägledningar och riskbedömning av kombinerad exponering. Exempel på två stora EU-finansierade forskningsprojekt är EuroMix 203 och SOLUTIONS 204. Biomonitoringprojektet HBM4EU 205, som lanserades i december 2016, ska leda till harmonisering och bidra med ny kunskap och jämförbara data om människors exponering för kemiska ämnen och blandningar i Europa. Projektet ska pågå i fem år. Från Sverige deltar Karolinska institutet, Swetox 206 och Naturvårdsverket. Projektet innebär en stark satsning på hälsorelaterad miljöövervakning. Vid Göteborgs universitet startades under 2016 Centrum för framtidens kemiska riskanalyser och styrning (FRAM) 207, vars verksamhet är tvärvetenskapligt med inriktning på kombinationseffekter av kemiska ämnen i vattenmiljö. Två andra svenska forskningsprojekt som undersöker kombinations effekter, INTERACT 208 och MiSSE 209, har finansierats med medel från Formas till och med Kunskap om nanomaterial Att anpassa informationskraven i Reach så att de inkluderar relevanta fysikalisk-kemiska data för karaktärisering av nanomaterial är ett viktigt första steg för att kunna bedöma och hantera risker med nanomaterial. Kommissionen har, efter upprepade förseningar, nu utlovat att ändringar i Reach-bilagorna ska slutföras under 2017, vilket blir för sent för att ingå i registreringsomgången Echa har dock startat en process för att uppdatera följande vägledningar för registrering; definition av olika nanoformer, användande av data för olika nanoformer av samma substans samt informationskrav och riskbedömning av nanomaterial med avseende på human toxicitet respektive ekotoxicitet. För att utveckla regler för nanomaterial behövs överblick och ökad kunskap om vilka nanomaterial som finns på marknaden. Ett EU-gemensamt register har förespråkats av flera medlemsländer. Kommissionen har emellertid under 2016 beslutat att inte inrätta ett EU-register. Istället har man föreslagit en nanoplattform ett Nano Observatory som Echa ska ansvara för. En sådan plattform kommer dock inte att ha samma möjligheter som ett register Forskningsprojekt under Horizon Forskningsprojekt under sjunde ramprogrammet Forskningsprojekt under Horizon Swetox, Svenskt centrum för toxikologiska vetenskaper am.gu.se%2fsvenska%2fom%2f 208 INTERACT, Interaktionen med biocider och metaller i utvecklingen av antibiotikaresistens 209 MiSSE, Bedömning av hormonstörande ämnen i blandningar med inriktning på sköldkörtelpåverkan med katter som modell för människors inomhusexponering för kemikalier 100

102 att samla in information från företagen som idag inte är tillgänglig. Några medlems stater har infört nationella register, exempelvis Frankrike, Belgien och Danmark. För svensk del föreslår Kemikalieinspektionen att den som anmäler en produkt till produktregistret ska anmäla, utöver nuvarande register information, även information om de nanomaterial som produkten innehåller. 210 Regelförslaget är nu ute på remiss 211, och kan träda ikraft tidigast Ett EU-forskningsprojekt, NANoREG 212, med inriktning på regulatoriska frågeställningar och policyutveckling för nanomaterial avslutades Det har dock fått en förlängning i ProSafe 213, som ska tillvarata resultaten från NANoREG, bland annat för att ta fram ett policydokument riktat till myndigheter och industri. I Sverige har forskningskonsortiet Swetox 214 genom ett regeringsuppdrag tilldelats ansvaret att utveckla en plattform för säker hantering av nanomaterial som kan bidra till att skydda människors hälsa och att uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Medlen ska användas dels till att kommunicera och föra ut kunskap om risker med nanomaterial till akademi, näringsliv, myndigheter och organisationer dels för att identifiera eventuella hinder för säker hantering. Kemikalieinspektionen har under 2016 publicerat tre konsultrapporter om nanomaterial. De tre rapporterna belyser (1) hur nanomaterial tas upp och utsöndras i kroppen 215, (2) hur nanomaterial kan påverka arvsmassan 216 samt (3) effekter vid inandning av nanomaterial 217. Rapporterna bidrar till dels kunskapssammanställningar inom olika EU-forskningsprojekt dels till OECD:s arbete med nya testmetoder för nanomaterial. Läkemedel och kosmetiska produkter Vid ansökan om godkännande för försäljning av läkemedel för humant bruk krävs att en miljöriskbedömning (Environmental Risk Assessment, ERA) genomförs. 218 Miljöriskbedömningarna görs enligt en riktlinje 219 från europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, från 2006, som rekommenderar studier till grund för att bedöma miljöpåverkan av läkemedlet vid användning (inte vid produktion eller kassation). Metoderna i riktlinjen är inte anpassade till 210 Kemikalieinspektionen (2015). Förslag om utökad anmälningsplikt för nanomaterial. Rapport från ett regeringsuppdrag. Rapport 10/ Nytryck av KIFS 2008: Forskningsprojekt under sjunde ramprogrammet Forskningsprojekt under Horizon Swetox, Svenskt centrum för toxikologiska vetenskaper 215 Kemikalieinspektionen (2016). Uptake and biodistribution of nanoparticles a review. Rapport 12/ Kemikalieinspektionen (2016). Nanomaterials and genotoxicity a literature review. Rapport 13/ Kemikalieinspektionen (2016). Interactions between inhaled nanomaterials and biomolecules in the lung a study of the risks of systemic effects. Rapport 14/ Se art. 8.3 i direktiv 2001/83/EG samt bilagan till Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/ EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel. 219 EMA/CHMP/SWP/4447/00 corr1 Environmental risk assessment of medicinal products for human use (juni 2006) 101

103 GIFTFRI MILJÖ substansernas farmakologiska verkan, utan följer i stort sett de miljöriskbedömningar som görs för allmänna kemikalier enligt Reach-förordningen. Läkemedelsverket har under 2016 deltagit i en arbetsgrupp på EMA för översyn av denna riktlinje. Under året har ett så kallat concept paper beträffande behovet av revidering varit öppet för konsultation. Syftet med revideringen är dels att få mer adekvat miljöinformation för läkemedelssubstanser dels att åstadkomma en mer enhetlig tolkning av riktlinjen. Läkemedelsverket har på uppdrag av regeringen 220, och i samråd med Kemikalieinspektionen, utrett en snabbare anpassning av listorna över begränsade respektive tillåtna ämnen i förordningen om kosmetiska produkter 221. Syftet är att listorna ska kunna hållas aktuella med avseende på nya rön. I redovisningen föreslår Läkemedelsverket att Sverige ska arbeta för att processen inom EU för översyn av reglerna ska bli snabbare och att en systematisk bevakning av tillåtna ämnen införs. Samtliga färgämnen, konserveringsmedel och UV-filter som idag är tillåtna bör enligt rapporten granskas. Läkemedelsverket har identifierat 15 färgämnen som bör prioriteras i översynen. Uppdraget rapporterades i januari Testmetoder och alternativ till djurförsök En betydande satsning för att utveckla alternativ till djurförsök pågår i ett sexårigt forskningsprogram, EUTOXRISK 223. Resultat från försök på celler ska kombineras med stora mängder redan insamlade befintliga data för att utforma beräkningsmodeller. Målsättningen är att leverera trovärdiga, djurfria riskbedömningar av kemikalier. Sammanlagt ingår 39 universitet, företag, myndigheter och organisationer från Europa och USA. Swetox, ett konsortium för toxikologiska vetenskaper med elva ingående svenska universitet, är svensk part. Kemikalieinspektionen har under 2016 på uppdrag av regeringen tagit fram en strategi för hur myndigheten ska arbeta med så kallade 3R-frågor 224, det vill säga bidra till att minska, förfina och ersätta djurförsök med andra testmetoder S2015/08135/RS 221 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1223/2009 av den 30 november 2009 om kosmetiska produkter. 222 Läkemedelsverket (2017). Regeringsuppdrag Snabbare anpassning av regelverket för kosmetiska produkter. Rapport från Läkemedelsverket. Diarienummer: Forskningsprojekt under Horizon R står för Replace, Reduce och Refine (ersätta, minska och förfina) djurförsök med hjälp av andra metoder. 225 Kemikalieinspektionen (2017). Kemikalieinspektionens strategi för myndighetens arbete med 3R-frågor. Rapport från ett regeringsuppdrag. Rapport 1/

104 Information om farliga ämnen i material och produkter (precisering 6) Preciseringen handlar om att information om innehållet av miljö- och hälsofarliga ämnen i material, kemiska produkter och varor ska vara tillgänglig. INFORMATION OM KEMISKA ÄMNEN OCH PRODUKTER Klassificering och märkning av kemiska produkter Klassificering och märkning av kemikalier är en viktig grund för informationsöverföring i leverantörskedjan och för riskhantering av kemiska produkter och varor. EU:s förordning om klassificering och märkning, CLP, innehåller ett europeiskt register 226 som utvecklas och uppdateras kontinuerligt. Allt fler ämnen blir klassificerade. Ungefär kemiska ämnen har i dag en harmoniserad klassificering som är bindande inom EU. Därutöver har omkring kemiska ämnen självklassificerats och anmälts till registret av företag. Under 2016 har EU-kommissionens föreskrivande kommitté fattat beslut om 50 nya harmoniserade ämnesklassificeringar 227. För 24 av ämnena blir de nya klassificeringarna och märkningarna bindande från 1 mars För resterande ämnen har datum ännu inte fastställts. 228 Sedan CLP-förordningen trädde i kraft 2009 har Sverige föreslagit harmoniserad klassificering för totalt 24 ämnen, varav 16 är industrikemikalier och åtta är verksamma ämnen i biocidprodukter och växtskyddsmedel. Förenligt med EU-rätten att ha nationellt produktregister Företagens skyldighet att anmäla kemiska produkter till Kemikalieinspektionens produktregister strider inte mot EU:s Reach-förordning eller reglerna om fri rörlighet. Det visar ett förhandsavgörande 229 från EU-domstolen till Högsta domstolen. I december 2016 dömde 230 Högsta domstolen i enlighet med förhandsavgörandet. EU-domstolen konstaterar att det svenska produktregistret har andra syften än registreringen av kemiska ämnen hos den europeiska kemikaliemyndigheten Echa. Produktregistret underlättar den svenska kemikalietillsynen, och ger underlag för Sverige att föreslå nya ämnen till tillståndssystemet och begränsningar i Reach Teknisk anpassning ATP 9 och ATP 10, förs in i bilaga 6 i CLP-förordningen. 228 Ändringsförordningen har ännu inte publicerats i EU:s officiella tidning. 229 EU-domstolens dom i mål C-472/92, Canadian Oil Company Sweden AB mot Riksåklagaren: curia.europa.eu/juris/document/document.jsf?text=&docid=175163&pageindex=0&doclang=sv&mode=ls t&dir=&occ=first&part=1&cid= Högsta domstolens dom i mål B : hogstadomstolen/avgoranden/2016/ %20b% %20dom.pdf 103

105 GIFTFRI MILJÖ Tillsynsprojekt om märkning av kosmetika för barn Läkemedelsverket har under 2016, tillsammans med 95 kommuner, kontrollerat märkning av sminkprodukter riktade till barn, exempelvis halloweensmink. Totalt gjordes kontroller, huvudsakligen i butiker. Otillåtet innehåll, främst konserveringsmedel som kan vara allergiframkallande, förekom i 32 olika produkter. Innehållsförteckning saknades för cirka 50 produkter. Vid 110 kontroller togs produkten bort från försäljning, antingen frivilligt eller genom tvingande beslut, och vid 180 kontroller fattades beslut om miljösanktionsavgift för bristande säkerhetsmärkning på svenska. Läkemedelsverket bedömer att kontrollerna gav en god bild av marknaden, och att det var förhållandevis få allvarliga brister. 231 INFORMATION OM KEMISKA ÄMNEN I VAROR Globalt program för information om ämnen i varor Ett frivilligt globalt program för information om kemiska ämnen i varor 232 antogs 2015 av det fjärde högnivåmötet för FN:s globala kemikaliestrategi, SAICM. I programmet ingår gemensamma principer och mål för informationsöverföring under en varas hela livscykel. Dessutom ingår en guide med konkreta exempel på hur företag kan arbeta. Under 2016 har FN:s miljöprogram UNEP samarbetat främst med aktörer inom textil- och leksaksindustrin för att sprida kunskap om de möjligheter som programmet medför. Sverige har en fortsatt aktiv roll genom att Kemikalieinspektionen är ordförande i projektets styrgrupp. Information om kemiska ämnen behövs i en cirkulär ekonomi Sverige har under året fortsatt att driva på för stärkta informationskrav om kemiskt innehåll i varor genom hela livscykeln. Dels har Sverige under 2016 bidragit till att EU:s ministerråds slutsatser om EU-kommissionens handlingsplan för en cirkulär ekonomi 233 tydliggör att information om innehåll av farliga ämnen i varor ska föras vidare till avfallsledet. Dels har Sverige arbetat aktivt för att sådana informationskrav ska komma in i både nya och reviderade förordningar under Ekodesigndirektivet. Informationen behövs för att möjliggöra en säker återvinning, och för att på ett säkert sätt kunna använda återvunnet material i nya varor. Informationskravet för varor i Reach Informationskravet för varor i Reach har utökats genom att fler särskilt farliga ämnen har identifierats och förts upp på den så kallade kandidatförteckningen 234. Sammanlagt fattades beslut under 2016 om ytterligare 231 Läkemedelsverket (2017). Barnkoll 2016 Ett samverkansprojekt med kommunerna Council conclusions on the EU action plan for the circular economy 367/16 (paragraf 11 m.fl.)

106 fem ämnen, däribland bisfenol A och det högfluorerade ämnet PFDA. Fyra av dessa ämnen fördes upp på förteckningen i januari 2017, som då innehöll 173 särskilt farliga ämnen (se även figur 4.5, i avsnitt om preciseringen Användningen av särskilt farliga ämnen). EU-kommissionens målsättning är att alla relevanta särskilt farliga ämnen ska vara identifierade till Konsumenter har rätt att inom 45 dagar, om de efterfrågar det, få information om huruvida den vara de köper innehåller ämnen på kandidatförteckningen. På initiativ av miljömyndigheten i Tyskland har ett EU-nätverk bildats för att öka konsumenters nytta av informationskravet genom att utveckla en mobilapplikation. Från Sverige deltar Sveriges konsumenter och Kemikalieinspektionen i nätverket. Enligt den regionala uppföljningen har endast ett fåtal kommuner och länsstyrelser i Sverige genomfört insatser för att upplysa konsumenter om deras rättighet att få information. 235 Nytt informationskrav för medicintekniska produkter Se precisering Användningen av särskilt farliga ämnen. Information om bygg- och anläggningsprodukter Trafikverket bedriver ett systematiskt arbete med att ställa krav på farliga ämnen i sina entreprenadkontrakt och i sin upphandling av strategiskt material. Kraven bygger på dels kriterier i BASTA-systemet 236 för bygg- och anlägg nings produkter dels tillämpning av miljöbalkens produktvalsprincip. Målsättningen är att till 2020 få tillgång till information om innehåll av farliga ämnen i samtliga artiklar samt att byta ut de artiklar som inte klarar BASTA-kriterierna. Trafikverkets varuupphandling omfattar cirka artiklar. Under 2016 ökade andelen artiklar med tillgång på information från 13 till 24 procent. Under 2016 har byggvarudeklarationer, BVD, utvecklats för att i digitalt format kommunicera byggvarors miljöinformation genom hela kedjan, från materialproducenter till fastighetsförvaltaren, så kallade ebvd. Bygg varudeklarationen har idag en omfattande användning och är i jämförelse med andra länder ett unikt system med i dagsläget fler än deklarerade byggvaror. Det är accepterat av både leverantörer och användare av byggvaror som ett överenskommet format för att lämna miljöinformation Regional uppföljning av Giftfri miljö, IVL Svenska Miljöinstitutet (2016). En uppdaterad byggvarudeklaration. Rapport NR B

107 GIFTFRI MILJÖ Betydelse för Agenda 2030 Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och etappmålen för farliga ämnen bidrar direkt till åtta mål 238 och 16 delmål i Agenda Förebyggande kemikaliekontroll är nödvändigt för att uppfylla de globala hållbarhetsmålen i Sverige, inom EU och internationellt. Miljökvalitetsmålets preciseringar och etappmålen för farliga ämnen är mer konkreta än hållbarhetsmålen i vad som behövs för att målen ska kunna nås, och arbetet för en giftfri miljö behöver fortgå även efter Det visar den kartläggning som Kemikalieinspektionen redovisade 2016 på uppdrag av regeringen. 240 Insatser som görs i linje med preciseringarna bidrar samlat till att uppnå miljökvalitetsmålet och de globala hållbarhetsmålen genom att: minska den sammanlagda exponeringen för farliga ämnen, fasa ut användningen av särskilt farliga ämnen, minska spridningen av oavsiktligt bildade ämnen, åtgärda förorenade områden, öka kunskapen om kemiska ämnens hälso- och miljöfarliga egenskaper samt tillgängliggöra information om farliga ämnen i produkter och varor I tabell 4.1 redovisas de delmål som påverkas av åtgärder inom Giftfri miljö under året. 238 Giftfri miljö bidrar tydligt till de åtta globala hållbarhetsmålen 2. Ingen hunger, 3. Hälsa och välbefinnande, 6. Rent vatten och sanitet, 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, 11. Hållbara städer och samhällen, 12. Hållbar konsumtion och produktion, 14. Hav och marina resurser samt 15. Ekosystem och biologisk mångfald. 239 Agenda 2030 beslutades av FN:s generalförsamling 2015 och innehåller 17 mål och 169 delmål som ska leda till en långsiktigt hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling i världen. 240 Kemikalieinspektionen (2016). Underlag för Sveriges genomförande av Agenda Rapport från ett regeringsuppdrag. Rapport 10/

108 Tabell 4.1 Delmål i Agenda 2030 som påverkats av åtgärder under 2016 för att uppnå Giftfri miljö. I tabellen ges även exempel på åtgärder. Delmål i Agenda 2030 Exempel på åtgärder EU:s implementering av Minamatakonventionen för kvicksilver. Förslag till nationell begränsning för användning av PFASinnehållande brandskum. 2.4 Avslag på dispensansökan för bekämpningsmedlet Modesto som innehåller neonikotinoid som allvarligt kan skada bisamhällen. 3.9 Beslut om förbud inom EU för några särskilt farliga ämnen i konsumentprodukter som även minskar barns exponering. Beslut om begränsningar inom EU för bland annat hormonstörande ämnen i medicintekniska produkter. 6.1 Förslag till nationell begränsning för användning av PFASinnehållande brandskum. Nationell vägledning om tillståndsprövning av användning av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområden. 6.3 Nationell vägledning om tillståndsprövning av användning av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområden. Beslut om gränsvärde för innehåll av nonylfenoletoxilat i textilvaror som importeras till EU. 6.6 Alla åtgärder som förebygger och minskar spridningen av farliga ämnen till vattenmiljöer. 8.8 Beslut om harmoniserad klassificering och märkning för ytterligare 50 farliga ämnen inom EU Nytt anslag för sanering av förorenad mark för bostadsbyggande Beslut om förbud inom EU för några särskilt farliga ämnen i konsumentprodukter. Beslut om upptag av ytterligare särskilt farliga ämnen på EU:s kandidatförteckning. Beslut om harmoniserad klassificering och märkning för ytterligare 50 farliga ämnen inom EU Beslut om förbud inom EU för några särskilt farliga ämnen i konsumentprodukter. Beslut om upptag av ytterligare särskilt farliga ämnen på EU:s kandidatförteckning. Förslag till strategi för hur kemikalielagstiftningen behöver utvecklas för att uppnå giftfria och resurseffektiva kretslopp Utökat informationskrav för ämnen i varor till följd av beslut om upptag av ytterligare särskilt farliga ämnen på EU:s kandidatförteckning. Pedagogiskt utbildningsmaterial om giftfri vardag är framtaget från förskola till gymnasiet Förslag till nationell begränsning för mikroplast i kosmetika. Förslag till nationell begränsning för användning av PFASinnehållande brandskum Alla åtgärder som förebygger och minskar spridningen av farliga ämnen till miljön Nytt anslag för sanering av förorenad mark för bostadsbyggande Alla åtgärder som förebygger och minskar spridningen av farliga ämnen till miljön Alla åtgärder som förebygger och minskar spridningen av farliga ämnen till miljön. 107

109 GIFTFRI MILJÖ Analys Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen Hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling kan inte nås utan säker kemikaliehantering. För det behövs grundläggande och fungerande system för förebyggande kemikaliekontroll. Det inkluderar tillgång till kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöfarliga egenskaper och information om innehållet i varor. Dessutom behöver användningen av sådana kemiska ämnen som innebär stora risker för människors hälsa och miljön upphöra. Användningen av kemikalier och den sammanlagda exponeringen är starkt sammanlänkad med den ökande globala konsumtionen, produktionen och handeln med varor. En olämplig hantering och spridning av kemikalier påverkar människors hälsa och miljön negativt på kort och lång sikt, leder till föroreningar av mark, vatten, livsmedel och luft, och kostar samhället och företag stora pengar. En god kemikaliekontroll bidrar direkt och indirekt till att upp fylla de globala hållbarhetsmålen. Miljökvalitetsmålets preciseringar och etapp målen för farliga ämnen är mer konkreta än hållbarhetsmålen i vad som behövs för att målen ska kunna nås. Arbetet för en giftfri miljö behöver fortgå även efter 2020, i Sverige, inom EU och internationellt. En allt större andel av produktion och användning av farliga kemikalier sker i länder med bristfällig kemikaliekontroll. Det ökar riskerna för allvarliga hälso- och miljöproblem både globalt och i Sverige. Kemikalieinspektionens samarbete med och rådgivning till de utvecklingsländer och tillväxtländer 241 som tar fram kemikaliestrategier och kemikalielagstiftningar är betydelsefullt för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och de globala hållbarhetsmålen. Effektiva styrmedel och åtgärder behöver införas för att motverka den exponering för kemiska ämnen som människor och miljön utsätts för. Kunskapen om effekter av den sammanlagda exponeringen för farliga kemiska ämnen är fortfarande mycket begränsad. Sammanlagd exponering hanteras inte heller i dagens lagstiftning, som i huvudsak är inriktad på exponering för enskilda ämnen i vissa användningar. Regler behöver utformas så att dessa i ökad utsträckning tar hänsyn till att barn är känsligare än vuxna för exponering av farliga ämnen. Delvis exponeras män och kvinnor för olika kemikalier, och det finns skillnader mellan könen vad gäller upptag och ansamling av kemikalier i kroppen. Även de effekter som kemikalier kan ge upphov till kan bero på om det är en man eller kvinna som exponeras. Hormonstörande ämnen måste kunna identifieras och åtgärder sättas in så att ämnena inte orsakar effekter hos människor eller i miljön. Det är också av särskilt stor vikt att minska eller fasa ut användningen av kemiska ämnen som är mycket långlivade i miljön, exempelvis PFAS som riskerar att förorena mark och vatten, inklusive dricksvattentäkter, för lång tid framöver. Det tar lång tid innan förbud och begränsningar leder till minskad spridning till miljön, eftersom många varor finns kvar i samhället under lång tid 241 Brasilien, Indonesien, Kina och Sydafrika 108

110 och fortsätter att bidra till exponering av människor och miljön. Om särskilt farliga ämnen så långt som möjligt fasas ut ur kretsloppen, ökar möjligheterna till en säker användning av återvunna material. Dessutom bidrar det till att återvunnet material blir konkurrenskraftigt på marknaden, vilket är en förutsättning för en fungerande cirkulär ekonomi. För att kunna minska användning av och exponering för farliga ämnen är det helt avgörande att nya, bättre produkter utvecklas. Kemikaliefria lösningar, nya metoder och tekniker, nya affärsmodeller och informationsverktyg behöver utvecklas och anammas av företag. Innovations- och forskningssatsningar måste från början omfatta kemikaliers hälso- och miljöfarliga egenskaper för att undvika kostsamma misstag då nya lösningar tas fram. Substitution av farliga ämnen och nya innovativa lösningar som bidrar till att nå miljömålen har potential att såväl stärka svenska företags långsiktiga konkurrenskraft som att skapa tillväxt och jobb. Offentlig upphandling har potential att vara ett kraftfullt styrmedel för att komplettera kemikaliereglerna. Insatser för att stödja kommuner, landsting och staten att ställa kemikaliekrav behöver fortsätta. Användningen av särskilt farliga ämnen Viktiga kemikalieregelverk har de senaste åren kommit på plats, och regler som gäller utfasning av särskilt farliga ämnen ska nu tillämpas. Det gäller exempelvis både begränsningar och tillståndssystemet inom Reach samt jämförande bedömningar i bekämpningsmedelslagstiftningarna. Tillämpningen av tillståndssystemet i Reach har medfört att ett flertal särskilt farliga ämnen inte längre får användas. Dock har beslut fattats under året som motverkar avsikten med tillståndssystemet, det vill säga att användningen av särskilt farliga ämnen ska upphöra. Dels har tillstånd givits för användning av särskilt farliga ämnen (blykromater) trots att fullgoda alternativ finns, dels har tillstånd givits för breda användningsområden (ftalaten DEHP). Dessa båda beslut är inte heller förenliga med höga och likvärdiga krav på innehållet av särskilt farliga ämnen i nyproducerade och återvunna material. Framsteg vad gäller att begränsa användningen av särskilt farliga ämnen har skett inom den särskilda produktlagstiftningen för elektriska och elektroniska produkter, leksaksdirektivet, och i en ny förordning om medicintekniska produkter. För medicintekniska produkter regleras även informationsöverföring gällande särskilt farliga ämnen, vilket kan bidra till minskad användning även om den inte uttryckligen är förbjuden. Förutsättningar finns till stor del på plats för att hormonstörande ämnen ska kunna identifieras som särskilt farliga ämnen i olika relevanta regelverk. Det är dock inte klart hur dessa ämnen kommer att regleras i praktiken, eftersom de vetenskapliga kriterierna för vad som ska betraktas som hormonstörande ämnen ännu inte är fastställda. Det är fortsatt viktigt att verka för att kriterierna fastställs och att de medför en fullgod möjlighet att förebygga skador på miljön och människors hälsa. 109

111 GIFTFRI MILJÖ Förutsättningarna för att identifiera allergiframkallande ämnen som särskilt farliga ämnen är sämre, framförallt för ämnen som orsakar hudallergi. Efter beslutet under året att inte föra upp det hudallergena ämnet HDDA på kandidatförteckningen, är bedömningen att det blir svårt att ta fram de data som krävs för att identifiera hudallergena ämnen som särskilt farliga. Inom kosmetika lagstiftningen är det vanligare med begränsningar av allergiframkallande ämnen, antingen genom förbud mot olika typer av användning eller genom specifika märkningskrav. Fortfarande behöver regelverken förstärkas så som anges i etappmålen för farliga ämnen. Det har stor betydelse att Sverige och andra länder fortsätter att verka pådrivande för en hög skyddsnivå, inte minst vad gäller barn, i genomförandet av regelverken. När begränsningar väl beslutats får de stort genomslag. Identifiering av ämnen som särskilt farliga och upptag på kandidat förteckningen ger upphov till ett flertal åtgärder, både i lagstiftning och genom andra typer av styrmedel. Ämnen på kandidatförteckningen omfattas exempelvis av informationskrav om förekomst i varor enligt Reach, och ofta påbörjas även en frivillig utfasning av dessa ämnen, exempelvis genom upphandlingskriterier eller aktörsdrivna substitutionsverktyg. Oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper Kunskapen om oavsiktligt bildade ämnen ökar kontinuerligt, men fortfarande är det dåligt känt i vilken omfattning dessa bildas och sprids. Framför allt är den sekundära spridningen av oavsiktligt bildade ämnen, till exempel från förorenade land- och vattenområden och deponier, fortfarande dåligt kvantifierad. Både forskning och miljöövervakning bidrar till att öka och tillgängliggöra kunskap om oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper. Halterna av de idag kända ämnena minskar generellt. En primär källa till spridning av oavsiktligt bildade ämnen är förbränning av olika slag. För industrin ställs lagstiftningskrav på utsläppsnivåer, reningsteknik eller förbränningsteknik. Förorenade områden Flera myndigheter, bland annat Naturvårdsverket, Sveriges geologiska undersökning och länsstyrelserna, arbetar med att gamla miljögifter blir sanerade på områden där det saknas ansvarig verksamhetsutövare. Naturvårdsverket har ett efterbehandlingsbidrag som bland annat går till att bekosta de mest prioriterade förorenade områden runt om i Sverige. De områden som åtgärdas kan finansieras både med statliga medel och av verksamhetsutövaren som kan vara ansvarig för delar av saneringen. Det är relativt vanligt med en kombination. Det inventeringsarbete som genomförts ger ett bra underlag för att arbeta vidare med åtgärder, men nya områden upptäcks kontinuerligt. Naturvårdsverket bedömer att flera viktiga styrmedel finns på plats för att nå preciseringen, men efterbehandlingstakten behöver öka. Den nuvarande takten är för låg för att åtgärda förorenade områden så att de inte utgör en risk för kommande generationer. Riskerna för miljö och hälsa från Sveriges 110

112 förorenade områden kommer inte att vara åtgärdade till För att öka takten i åtgärdsarbetet är tre förutsättningar avgörande: Det behövs tillräckliga medel för att sanera områden där det inte finns någon ansvarig verksamhetsutövare eller där staten har förorenat. Det behöver utvecklas andra saneringstekniker än schakt och deponering som kan leda till effektivare saneringar. Miljöbalken behöver tillämpas så att den som förorenat får stå för kostnaderna som uppkommer vid sanering. Den nya anslagsposten om sanering för bostadsbyggande kan bidra till att takten att efterbehandla förorenad mark ökar, eftersom det totala anslaget därmed har ökat. Det kan också leda till att ren mark i större utsträckning kan bevaras, och att det istället byggs på industrimark. Tillsyn (kommuner och länsstyrelser) och tillämpningen av miljöbalken är avgörande, dels för att inte nya förorenade områden ska tillkomma på grund av miljöfarlig verksamhet dels att den ansvarige, där sådan finns, tar sin del av kostnaden. Antalet förorenade områden kan variera över åren, genom att ny kunskap tillkommer. Exempelvis gäller detta för områden som förorenats av tributyltenn som använts i båtbottenfärger och högfluorerade ämnen som PFAS. Teknikutveckling har pekats ut som en möjlig väg fram för att öka sanerings takten. De statligt genomförda projekten har dock hittills haft en låg innovationsgrad. Naturvårdsverket arbetar aktivt med att innovativa åtgärdstekniker för efterbehandling ska bidra till att öka saneringstakten. Bland annat gäller det sådana metoder som i större utsträckning behandlar förorenad jord och grundvatten på den plats där föroreningen uppstått, så kallad in situ-sanering. Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper Kunskapsläget för kemiska ämnen har avsevärt förbättrats den senaste tioårsperioden. Registreringsprocessen i Reach omfattar allt fler ämnen. Allt fler ämnen granskas också i utvärderingsprogrammen för verksamma ämnen i biocidprodukter och växtskyddsmedel. Kunskapsläget förbättras ytterligare de närmaste åren, särskilt vid nästa registreringsomgång i Reach Då förväntas upp till kemiska ämnen som produceras i volymer mellan 1 och 100 ton per år bli registrerade. Förutsättningar för att sådan kunskap som möjliggör riskbedömning och säker hantering ska bli tillgänglig, förväntas till stor del finnas på plats till Än så länge är dock kunskapen om hälso- och miljöfarliga egenskaper bristfällig, och inom flera områden är det inte troligt att tillräckliga förutsättningar kan nås. Det gäller särskilt för lågvolymämnen 242, för nanomaterial och för äldre läkemedel som saknar miljöriskbedömningar. Flera aktiviteter inom EU som skulle ha genomförts under de senaste åren har försenats. I dessa fall behöver Sverige tillsammans med andra medlemsländer fortsätta att driva på. 242 Lågvolymämnen ämnen som tillverkas i 1 10 ton per år och tillverkare/importör 111

113 GIFTFRI MILJÖ Enligt EU-kommissionen krävs konsekvensanalyser, som inte hinner utföras inför registreringsomgången 2018, av utökade informationskrav för lågvolymämnen. Därför finns inte förutsättningar för utvidgade krav innan dess, och bristen på information riskerar därmed att bli långvarig. För en stor del av lågvolymämnena förbättras kunskapsläget dock av att kemikaliemyndigheten Echa har en strategi som ska underlätta för registranter av lågvolymämnen 243. Strategin väntas bidra till att farliga lågvolymämnen som uppfyller kriterierna (bilaga 3) identifieras, samt att hälso- och miljödata därmed registreras för dessa ämnen. Under de senaste åren har kunskapsutvecklingen kring hormonstörande ämnen och utveckling av testmetoder varit intensiv. Kriterier för att identifiera ämnen som hormonstörande i regelverken är nu avgörande för den kommande utvecklingen av såväl testmetoder som ny kunskap, men framför allt för att kunskapen ska kunna omsättas i riskminskande åtgärder. Samtidigt förs diskussioner kring och det behövs ytterligare kunskap om grundläggande samband mellan användningen av hormonstörande ämnen och deras effekter på människor och miljö. När det gäller kombinationseffekter behövs en generell kunskapsuppbyggnad. Grundläggande metoder finns, men de måste vidareutvecklas så att hänsyn kan tas till kombinationseffekter i de riskbedömningar som används i relevanta regelverk. En omfattande uppbyggnad och spridning av kunskap sker för närvarande, genom exempelvis forskning, konferenser och workshops. Likaså är verksamheten kring metodutveckling och framtagande av vägledningar hög. Ny kunskap och nya metoder måste sedan omsättas i praktiken, och ändringar införas i relevanta regelverk så att kombinationseffekter kan beaktas. Det är ett genomgripande arbete, och avgörande steg att utveckla och anpassa regelverken har ännu inte kommit igång. Särskilt anpassade informationskrav för nanomaterial är en förutsättning för att kunna anpassa hanteringen av risker till nanomaterialens särskilda egenskaper. Kommissionens förväntade förslag på området har försenats i omgångar, och det kommer inte att hinna träda i kraft i tid för att kunna användas i registreringsomgången Sverige arbetar för att åtgärderna inte ytterligare ska försenas. Kommissionen har nu utlovat att ändringar i Reach bilagor ska slutföras under På senare år har kunskapen kring läkemedels miljöegenskaper ökat väsentligt, både tack vare satsningar på forskningsprojekt inom området och genom utvecklad lagstiftning. Ytterligare kunskap om miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv behövs, dels för kosmetiska och medicintekniska produkter dels för human- och veterinärmedicinska läkemedel. I många fall finns dock tillräcklig kunskap idag för att kunna vidta åtgärder. Tillräckliga styrmedel för att nå miljökvalitetsmålet saknas ännu för läkemedel och medicintekniska produkter. För både humanläkemedel och veterinärmedicinska läkemedel finns krav

114 på miljöriskbedömningar i direktiven, men informationen behöver tillgängliggöras och användas bland annat för riskminskningsåtgärder. Inom det pågående arbetet med en ny förordning för veterinärmedicinska läkemedel har Sverige möjlighet att påverka EU:s regelverk med ökade krav på miljöhänsyn. Sverige bör också verka för att motsvarande förändringar sker inom regelverket för humanläkemedel. En eventuell översyn av det regelverket är dock inte troligt före Information om farliga ämnen i material och produkter Information om innehåll av farliga ämnen i material och varor är mycket bristfällig. Många varor tillverkas utanför EU, vilket försvårar informationsflödet. Sverige har varit drivande för att ett frivilligt globalt program med gemensamma mål och principer nu finns på plats inom SAICM. Programmet kan lägga grunden för informationsöverföring om kemikalier i den globala varuhandeln. Viktiga åtgärder nu är att sprida kännedom om programmet, och verka för att företag inför informationssystem. Informationskravet för varor i Reach har utökats genom att fler särskilt farliga ämnen har förts upp på den så kallade kandidatförteckningen. I januari 2017 omfattades 173 ämnen av informationskravet för varor i Reach, fem ämnen fler än i december Informationskravet behöver utökas till att gälla alla miljö- och hälsofarliga ämnen. Information om innehållet i material och varor behöver dessutom nå avfallsledet. Konsumentens rätt att få information om innehåll i en vara behöver stärkas, genom att informationen ska vara tillgänglig vid inköpstillfället. EU-kommissionens initiativ för att genomföra handlingsplanen för en cirkulär ekonomi, liksom utvecklingen av EU:s strategi för giftfri miljö till 2018 är viktiga möjligheter för Sverige att under kommande år fortsätta att driva på för utökade informationskrav om ämnen i material och varor. Farliga ämnen som finns lagrade i samhället i byggnader och infrastruktur är en stor utmaning. Trafikverket har visat att det går att systematiskt öka informationen om innehållet av farliga ämnen. Det finns fortsatt stort behov av informationssystem även för byggnader 244. Bedömning av miljökvalitetsmålet och utvecklingen i miljön Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. 244 Boverket (2015). Dokumentationssystem för byggprodukter vid nybyggnation En så kallad loggbok. Rapport 2015:

115 Skyddande ozonskikt ANSVARIG MYNDIGHET: NATURVÅRDSVERKET Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning Regeringen har fastställt två preciseringar: VÄNDPUNKT OCH ÅTERVÄXT: Vändpunkten för uttunningen av ozonskiktet har nåtts och början på återväxten observeras. SKYDDANDE OZONSKIKT OFARLIGA HALTER OZONNEDBRYTANDE ÄMNEN: Halterna av klor, brom och andra ozonnedbrytande ämnen i de övre luftlagren understiger den nivå där ozonskiktet påverkas negativt. Miljökvalitetsmålet är uppnått eller kommer kunna nås Utvecklingen i miljön är positiv Sammanfattning Nationella mätdata under 2016 indikerar att återväxten av ozonskiktet kan ha påbörjats och att halterna av ozonnedbrytande ämnen minskar. Montrealprotokollet, det viktigaste styrmedlet, är framgångsrikt. Utsläpp av lustgas (N 2 O), fortsatt användning av reglerade ozonnedbrytande ämnen samt utsläpp från uttjänta produkter är dock kvarstående problem. Även om detta inte bedöms hota måluppfyllelsen så kommer dessa utsläpp att fördröja den fullständiga återhämtningen av ozonskiktet. Eftersom många kväveföreningar kan omvandlas till lustgas är det viktigt att minska utsläppen även av dessa ämnen. Åtgärder som leder till minskade utsläpp av kväveföreningar ökar dessutom förutsättningarna att nå många andra miljökvalitetsmål. Under 2016 har det nationella kunskapsläget och den regionala medvetenheten om hanteringen av klorfluorkarboner (CFC) i rivningsmaterial förbättrats. För att säkerställa återväxten av ozonskiktet, och om möjligt även tidigarelägga den fullständiga återhämtningen, behöver både det internationella och det nationella arbetet inom ramen för Montrealprotokollet fortsätta med oförminskad kraft. 114

116 Resultat Vändpunkt och återväxt av ozonskiktet (precisering 1) Globalt Den sedan länge pågående uttunningen av ozonskiktet upphörde, enligt nu tillgängliga data, redan år Tack vare det är ozonskiktet i dag endast cirka tre procent tunnare än medelvärdet för perioden (då ozonskiktet ansågs vara opåverkat av mänskliga utsläpp) 245. Såväl mark- som satellitmätningar och modellresultat indikerar att den globala återväxten av ozonskiktet har påbörjats. Dessa observationer har dock en rad osäkerheter, vilket var ett återkommande ämne vid ett internationellt symposium 246 under året där forskare med expertis på mätteknik deltog 247. Även om mycket tyder på att ozonskiktet är på väg att återhämta sig saknas alltså vetenskaplig konsensus, dels om att återhämtningen är statistiskt säkerställd, dels att denna återhämtning verkligen är ett direkt resultat av minskade utsläpp av ozonnedbrytande ämnen. Extra kraftiga uttunningar, så kallade ozonhål, fortsätter trots återhämtningen att varje år drabba både Nord- och Sydpolen. En ny studie 248 visar dock att ozonhålet över Antarktis minskar fortare än man tidigare trott. Samtidigt är det viktigt att notera att minskningen av ozonhålet bara till viss del kan kopplas till minskade halter av ozonnedbrytande ämnen i atmosfären. Vad som i övrigt bidrar till att ozonhålet över Antarktis minskar kommer att kräva ytterligare forskning. Nationellt Nationella mätningar av ozonskiktet visar inte på några större förändringar av ozonskiktets tjocklek, men utvecklingen är fortsatt försiktigt positiv även här (se figur 5.1). Beträffande de nationella mätningarna av UV-strålningen (se figur 5.2) är trenden fortsatt neutral. Några effekter som en följd av ozonskiktets positiva utveckling har ännu inte kunnat fastställas. 245 Assessment for Decision-Makers: Scientific Assessment of Ozone Depletion: 2014, World Meteorological Organization, Global Ozone Research and Monitoring Project Report No. 56, Geneva, Switzerland, Quadrennial Ozone Meeting i Edinburgh Muntligen Weine Josefsson, SMHI 248 Susan Solomon et. al Emergence of healing in the Antarctic ozone layer. Science 30 Jun 2016: DOI: /science.aae

117 Figur 5.1 Ozonskiktets tjocklek över Sverige SKYDDANDE OZONSKIKT Totalozon, DU Årsmedelvärde för uppmätt totalozon (Norrköping) Medelvärde/referensvärde före påverkan av ozonnedbrytande ämnen (Uppsala ) Trend för uppmätt totalozon Figuren visar en jämförelse av ozonskiktets tjocklek över Sverige före respektive efter påverkan från ozonnedbrytande ämnen (röd respektive blå linje). Tjockleken mäts i Dobsonenheter, DU. Ozonskiktet varierar mycket i tjocklek, men är i genomsnitt (svart linje) tunnare idag än vad det var före introduktionen av ozonnedbrytande ämnen. Trots allt fler indikationer på en återhämtning syns ännu ingen statistiskt säkerställd trend i ozonskiktets tjocklek. Källa: Svensk miljöövervakning, SMHI 249 Figur 5.2 UV-strålning på marknivå Joule per kvadratmeter och dag Vår Sommar Figuren visar hur UV-strålningen över Sverige (mätt i joule per kvadratmeter och dag) har förändrats från 1980-talet, då påverkan från ozonnedbrytande ämnen var som störst. Trots allt fler indikationer på att ozonskiktet återhämtar sig syns ännu ingen tydlig minskning av UV-strålning. Detta beror delvis på att UV-mätningarna kom igång efter att den största minskningen av ozon skiktet ägt rum. Dessutom varierar den uppmätta UV-strålningen kraftigt på grund av naturliga variationer i ozonskiktets tjocklek och påverkan från bland annat moln och halten av aerosoler. Källa: Svensk miljöövervakning, SMHI. 249 Bearbetade data från 116

118 Ofarliga halter ozonnedbrytande ämnen (precisering 2) Globalt Globalt sker en minskning av såväl utsläpp som halter i stratosfären av flertalet ozonnedbrytande gaser. De flesta ämnen som bryter ned ozonskiktet regleras under Montrealprotokollet, som i dagsläget har resulterat i en 98 procentig utfasning av dessa ämnen. Däremot fortsätter både utsläpp och halter av antropogen lustgas (N 2 O) att öka 250, trots att utsläppen regleras under FN:s klimatkonvention. Utsläppen av lustgas, som både bryter ned ozon skiktet och bidrar till växthuseffekten, är i dag större än för någon annan ozonnedbrytande gas (med avseende på dess ozonnedbrytande potential) 251. Förhopp ningarna om att klimatkonventionen ska leda till minskade utsläpp av lustgas har ökat sedan Parisavtalet trädde i kraft i november Inte minst eftersom många av ländernas nationella åtaganden (Intended Nationally Determined Contributions, INDC) omfattar åtgärder som kan leda till minskade utsläpp. Även flera utvecklingsländer med stora lustgasutsläpp lämnade in åtaganden som innehöll sådana åtgärder (se även uppföljningen av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan). Inom ramen för FN har det även tagits initiativ till ett stort projekt som ska leda till en bättre hushållning med kväve 252 och därmed även minskade utsläpp av kväveföroreningar. Projektet går under namnet International Nitrogen Management System (INMS) och ska resultera i en vetenskaplig underbyggd stödprocess där man bland annat sammanför aktörer, strategier, indikatorer, kostnads-nyttoanalyser och regionala demonstrationsobjekt 253. Fokus ligger på att lyfta fram alla fördelar med en sammanhållen kvävestrategi. Vidare har EU tagit beslut om ett nytt takdirektiv för luftföroreningar, och den internationella sjöfartsorganisationen IMO har godkänt ett förslag om att utse Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen till kontrollområden för kväve oxider, så kallade NECA-områden. Båda dessa åtgärder kommer att leda till minskade kväveutsläpp (se även uppföljningen av miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning). Internationellt har arbetet fortsatt för att öka kunskapen om koltetraklorid, ett ämne som regleras inom Montrealprotokollet. Under 2016 hölls en workshop med syfte att förklara de avvikelser mellan inrapporterade utsläpp och uppmätta halter i atmosfären som tidigare konstaterats. 254 Med hjälp av nya data och nya beräkningsmetoder resulterade workshopen i revideringar, dels av livslängden hos koltetraklorid i atmosfären dels av utsläppen från den tillåtna användningen av koltetraklorid. Avvikelserna har därmed minskat, 250 Assessment for Decision-Makers: Scientific Assessment of Ozone Depletion: 2014, World Meteorological Organization, Global Ozone Research and Monitoring Project Report No. 56, Geneva, Switzerland, Nitrous Oxide (N2O): The Dominant Ozone-Depleting Substance Emitted in the 21 st Century. A. R. Ravishankara,* John S. Daniel, Robert W. Portmann. Published online 27 August 2009; / science Alla kväveföreningar har en potential att omvandlas till lustgas Se även Naturvårdsverket (2015). Mål i sikte, analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering, volym 1. Rapport

119 men behovet av ytterligare kunskap kvarstår. Workshopen resulterade även i en rad förslag för fortsatt arbete. 255 Naturvårdsverket har under 2016 gett fortsatt stöd till regeringen i förhandlingsarbetet inom ramen för Montrealprotokollet och EU. Montrealprotokollets partsmöte 2015, som dominerades av frågan om att inkludera växthusgaserna HFC (fluorkolväten) till protokollet, har under 2016 lett till ett partsbeslut om att lägga till utfasningen av produktion och konsumtion av HFC under Montrealprotokollet (se även uppföljningen av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan). HFC bidrar inte till att bryta ned ozon, men kan ge en indirekt negativ påverkan via sin klimateffekt. SKYDDANDE OZONSKIKT Nationellt De nationella utsläppen av reglerade ozonnedbrytande ämnen består nästan uteslutande av CFC (klorfluorkarboner) från befintliga och uttjänta produkter. Utsläppen, som kommer från exempelvis kyl- och frysmöbler samt bygg-, rör- och markisolering, fortsätter att minska beräknas utsläppen av CFC i Sverige uppgå till cirka 142 ton i jämförelse med cirka 150 ton 2015 (se figur 5.3). Den absoluta huvudelen av utsläppen kommer från isoleringsmaterial. Naturvårdsverket och Sveriges byggindustrier har därför fortsatt sin gemensamma satsning på att informera om hantering av CFC i isoleringsmaterial vid rivning och ombyggnation. Under året har ännu ett gemensamt webbseminarium genomförts, och Sveriges byggindustrier har även tagit fram en informationsfilm tillsammans med Naturvårdsverket. Filmen beskriver problemet, samt visar hur isoleringsmaterial som innehåller CFC kan se ut. Boverket har tillsammans med Naturvårdsverket tagit fram ett förslag till rutin vid handläggning av rivningsärenden enligt plan- och bygglagen (PBL) 256. Syftet är främst att kommunens byggnadsnämnd ska nyttja den kompetens som finns hos miljönämnden vid handläggning av rivningsärenden. Enligt de regionala uppföljningarna av miljökvalitetsmålet för finns det en ökande medvetenhet i frågor som rör utsläpp av ozonnedbrytande ämnen från befintliga och uttjänta produkter och flera län arbetar även aktivt med åtgärder. Framför allt gäller det illegala transporter från Sverige till utvecklingsländer samt tillsyn av köldmedier. Det finns även en ökning när det gäller insatser för att omhänderta ozonnedbrytande ämnen i bygg- och rörisolering vid rivning och ombyggnation. Nationella mätningar av väteklorid (HCl), det ämne i vilket merparten av atmosfärens klor finns lagrat, visar att den totala halten av klor i atmosfären minskade mellan 1999 och 2008 (se figur 5.4). Efter 2008 har minskningen avstannat, vilket förmodligen beror på en förändring i atmosfärens storskaliga cirkulation. Efter 2102 finns en tendens till att halterna åter är på väg att minska men det är för tidigt att dra några slutsatser om orsaken till detta. 255 SPARC Report on the Mystery of Carbon Tetrachloride Q. Liang, P. A. Newman, S. Reimann SPARC Report No. 7, WCRP-13/

120 Figur 5.3 Utsläpp av klorfluorkarboner (CFC) i Sverige Ton Figur 5.4 Nationella halter av väteklorid Köldmedier, stora anläggningar Köldmedier, små anläggningar Övrig isolering Markisolering XPS Byggnadsisolering XPS Rörisolering PUR Byggnadsisolering PUR Kylmöbelsisolering, hushåll Figuren visar utsläppen av det ozonnedbrytande ämnet CFC från olika produktgrupper mellan 1990 och 2020 utifrån beräkningar. De nationella utsläppen fortsätter att minska och är nu nere i cirka 140 ton per år. Källa: Naturvårdsverket (IVL 2011: Emissioner och kvarvarande mängder CFC i Sverige). 5, Molekyler per cm , , Dagmedelvärde Årsmedelvärde sommar Trendkurva 2, Figuren visar mängden klor uppmätt med infraröd solabsorptionsmätning ovanför Harestua. Årmedelvärdet minskade mellan 1999 och 2008 för att sen avstanna. Mostvarande trender mäts även på andra liknande mätstationer på norra hemisfären. Källa: Mahieu et al 258 De nationella utsläppen av antropogen lustgas bedöms fortsätta att minska, om än i liten omfattning (se figur 5.5). Utsläppen från jordbrukssektorn, som står för 76 procent av de totala nationella utsläppen av lustgas, har i stort minskat sedan Minskningen beror främst på minskad djurhållning 258 Mahieu et al., Recent Northern hemisphere stratospheric HCl increase due to atmospheric circulation changes, Nature, 515 (7525),

121 (framför allt mjölkkor och grisar) samt minskad användning av mineralgödsel. Den största utsläppsminskningen har skett inom industrin, där utsläppen av lustgas minskat med 78 procent sedan Figur 5.5 Nationella utsläpp av lustgas Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk Uppvärmning av bostäder och lokaler SKYDDANDE OZONSKIKT Ton Lösningsmedel och övrig produktanvändning Jordbruk Inrikes transporter Industri El och fjärrvärme Avfall Arbetsmaskiner Figuren visar utsläpp av lustgas (N 2 O) från olika sektorer under åren 1990 till De nationella utsläppen minskar sakta och är nere i cirka ton per år. Källa: Naturvårdsverket, Sveriges officiella statistik. Lustgasens ökade betydelse för ozonnedbrytningen kan urskiljas även på nationell nivå. Med hänsyn tagen till ämnets ozonnedbrytande potential motsvarar de totala svenska utsläppen cirka 340 ton. Följaktligen är den potentiella påverkan på ozonskiktet från de nationella utsläppen av lustgas mer än dubbelt så stort som för utsläppen av CFC på 142 ton. På regional nivå har många län uppmärksammat vikten att åtgärder sker i syfte att förbättra kvävehanteringen inom jordbruket 260. Flera län arbetar med projektet Greppa näringen som bygger på rådgivning om kväveläckage till lantbrukare. I Sverige pågår forskning vid flera universitet, exempelvis pågår studier vid Göteborgs universitet om bildandet av lustgas i samband med jord- och skogsbruk. Vid Sveriges lantbruksuniversitet bedrivs forskning med fokus på mikrobiologiska processer och ekologin hos de organismer som är inblandade i produktion och reduktion av lustgas. Beträffande insatser i övrigt för att minska utsläpp av kväveföreningar hänvisas till uppföljningen av miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Frisk luft. 259 Naturvårdsverket. Den preliminära statistiken för år 2015 publiceras under

122 Betydelse för Agenda 2030 Åtgärder för att skydda ozonskiktet bidrar till att uppnå följande tre hållbarhetsmål i Agenda 2030: 3. Hälsa och välbefinnande, 12. Hållbar konsumtion och produktion samt 13. Bekämpa klimatförändringen. I tabell 5.1 redovisas samtliga delmål som påverkas av åtgärder under 2016 inom Skyddande ozonskikt. I många fall bidrar en och samma åtgärd till flera av Agenda 2030-målen. Som tidigare nämnts kommer åtgärder som vidtas i syfte att skydda ozonskiktet även bidra till att uppnå andra nationella miljömål (se även Analys). I och med det kan därför ytterligare delmål i Agenda 2030 komma att beröras. Tabell 5.1 Delmål i Agenda 2030 som påverkats av åtgärder under 2016 för att uppnå Skyddande ozonskikt. I tabellen ges även exempel på åtgärder. Delmål i Agenda 2030 Exempel på åtgärder International Nitrogen Management System (INMS). Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen utses till kontrollområden för kväveoxider, så kallade NECA-områden Åtgärder mot illegala transporter från Sverige till utvecklingsländer. Insatser för att omhänderta ozonnedbrytande ämnen i bygg- och rörisolering vid rivning och ombyggnation Information om hantering av CFC i isoleringsmaterial vid rivning och ombyggnation. Förslag till nya rutiner vid handläggning av rivningsärenden. 12.a Tillförande av extra stöd genom en Top-up av finansiering av Montreal, protokollets multilaterala fond Kigalitillägget. Tillförande av extra stöd till Montreal, protokollets multilaterala fond. Analys Sedan den förra årliga uppföljningen 261 och den fördjupade utvärderingen har det inte skett några förändringar beträffande miljötillståndet, eller förutsättningarna i övrigt, som är av sådan vikt att möjligheterna att nå målet har förändrats. Även om en statistiskt säkerställd återväxt av ozonskiktet förväntas kunna fastställas först om fem år, pekar allt mer vetenskapligt underlag på att återhämtningen påbörjats och att detta är ett resultat av minskade utsläpp av ozonnedbrytande ämnen. Det är emellertid viktigt att hålla i minnet att det finns stora osäkerheter i bedömningen, dels i det vetenskapliga underlaget, dels på grund av ozonskiktets naturliga variationer samt klimatets fortsatta påverkan. Förutsatt att det internationella arbetet inom ramen för Montrealprotokollet fortsätter med oförminskad kraft, är det ändå rimligt 261 Naturvårdsverket (2016) Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2016 Rapport Naturvårdsverket (2015). Mål i sikte, analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering, volym 1. Rapport

123 SKYDDANDE OZONSKIKT att anta att miljökvalitetsmålet kommer att nås till 2020, samt att en fullständig återhämtning 263 av ozonskiktet kommer att ske mellan 2025 och Ett fortsatt fokus på det internationella förhandlingsarbetet inom ramen för Montrealprotokollet är viktigt även för att påskynda utvecklingen mot en fullständig återhämtning. Särskilt viktigt är det att säkerställa ekonomiska resurser till den multilaterala fonden, som syftar till att stödja utvecklingsländernas genomförande av protokollet. Eftersom många ozonnedbrytande ämnen även är klimatgaser, kommer ett framgångsrikt arbete inom Montrealprotokollet också att bidra till en minskad klimatpåverkan. Denna positiva effekt för klimatet har ytterligare förstärkts genom beslutet att stegvis avveckla tillverkningen, användningen och utsläppen av klimatgaserna HFC under Montrealprotokollet 265. De flesta prognoser pekar mot att såväl utsläpp som halter av lustgas kommer att fortsätta öka globalt, och att lustgas därför även framöver kommer att ha en betydande påverkan på både ozonskikt och klimat 266. Det kan leda till en försening av det fullständiga återhämtandet men bedöms inte hindra uppfyllandet av miljökvalitetsmålet 267. Ett positivt steg i rätt riktning utgörs av preliminära nationella åtaganden (INDC) som lades fram i samband med FN:s klimatmöte (COP21) i Paris Det kvarstår dock att se i vilken grad målsättningarna genomförs det är bindande att förbereda INDC och vidta åtgärder för att uppfylla dem, men inte bindande att uppnå dessa. I och med att länderna ratificerar Parisavtalet övergår ländernas INDC:er till NDC:er (nationellt bestämda bidrag) och det kommer framöver att bli viktigt att analysera innehållet i dessa. Upprättandet av kvävekontrollområden (NECA-områden) i bland annat Östersjön och Nordsjön liksom även EU:s nya takdirektiv för luft kommer med tiden att bidra till minskade utsläpp av kväveföreningar. Detta kommer i förlängningen även att minska utsläppen av lustgas. Minskade utsläpp av kväveföreningar till luft, inklusive lustgas, kommer dessutom att innebära ökade möjligheter att uppnå miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Frisk luft. Det kommer, i varierande grad, även att indirekt gynna många av de andra miljökvalitetsmålen. Förutsättningarna för att begränsa utsläpp av kväve hanteras mer utförligt inom miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Frisk luft och Bara naturlig försurning. Nationellt har det pågående informationsarbetet ökat medvetenheten hos såväl myndigheter som verksamhetsutövare om klorfluorkarboner (CFC) i kvarvarande produkter samt hur de ska omhändertas. Beträffande gräns 263 I form av ett globalt årligt medelvärde. 264 Assessment for Decision-Makers: Scientific Assessment of Ozone Depletion: 2014, World Meteorological Organization, Global Ozone Research and Monitoring Project Report No. 56, Geneva, Switzerland, Drawing Down N2O to Protect Climate and the Ozone Layer, UNEP (2013). 267 Assessment for Decision-Makers: Scientific Assessment of Ozone Depletion: 2014, World Meteorological Organization, Global Ozone Research and Monitoring Project Report No. 56, Geneva, Switzerland,

124 överskridande avfallstransporter har länsstyrelserna gjort en viss tillsyn på exportsändningar och kunnat konstatera att olaglig export av kylskåp innehållande CFC fortarande pågår. Bedömningen är att den olagliga exporten ändå minskar vilket antas beror på att antalet gamla CFC-kylskåp som behöver omhändertas minskar med tiden. Bedömning av miljökvalitetsmålet och utvecklingen i miljön Miljökvalitetsmålet är uppnått eller kommer kunna nås. Utvecklingen i miljön är positiv. 123

125 Säker strålmiljö ANSVARIG MYNDIGHET: STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. Regeringen har fastställt fyra preciseringar: SÄKER STRÅLMILJÖ STRÅLSKYDDSPRINCIPER: Individens exponering för skadlig strålning i arbetslivet och övriga miljön begränsas så långt det är rimligt möjligt. RADIOAKTIVA ÄMNEN: Utsläppen av radioaktiva ämnen i miljön begränsas så att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas. ULTRAVIOLETT STRÅLNING: Antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning är lägre än år ELEKTROMAGNETISKA FÄLT: Exponeringen för elektromagnetiska fält i arbetslivet och i övriga miljön är så låg att människors hälsa och den biologiska mångfalden inte påverkas negativt. Miljökvalitetsmålet är delvis uppnått eller kommer delvis att kunna nås Utvecklingen i miljön är neutral Sammanfattning Miljökvalitetsmålet bedöms vara nära att uppnås. Tre av fyra preciseringar kan vara uppfyllda 2020, dock inte preciseringen för ultraviolett (UV) strålning. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) gör bedömningen att det inte kommer att vara möjligt att minska antalet fall av hudcancer så att de 2020 kommer att vara lägre än Den negativa trenden med ett ökat antal årliga fall av all slags hudcancer fortsätter. Att minska människors exponering för UV strålning är av central betydelse för att på sikt minska antalet hudcancerfall. Detta kräver dock en förändring av livsstil och attityder kring utseende och solning. Det är emellertid en stor utmaning att förändra svenskarnas solvanor och attityder för att få barn och vuxna att minska sin exponering för solens UV-strålar. Myndigheten bedömer fortsatt att det är extra viktigt att verka pådrivande för strålskyddsarbetet vid de kärntekniska anläggningarna, mot bakgrund av de förändringar som nedläggning av en eller flera reaktorer innebär. 124

126 Under 2016 har SSM redovisat flera regeringsuppdrag som resulterat i att myndigheten har tagit fram en handlingsplan dels med beslutade åtgärder 268,269 dels en åtgärdslista för att nå miljömålen 270,271. Vidare har myndigheten även beslutat om en samverkansåtgärd som ingår i Miljömålsrådets gemensamma åtgärdslista 272,273, föreslagit nya indikatorer 274,275, redovisat analys och bedömning gällande hur Säker strålmiljö påverkar miljökvaliteten och generationsmålet 276,277 samt bidragit med underlag i arbetet med genomförandet av Agenda ,279. SSM kommer att ta fram en nationell tillsynsvägledning för UV-skyddade utemiljöer i samverkan med Boverket och Folkhälsomyndigheten 280,281. I ett första steg under 2017 kommer SSM att ta fram goda exempel från förskolors utemiljöer. Åtgärden förväntas leda till att utemiljöer, exempelvis skolgårdar, kommer att förbättras med avseende på UV-skydd och därigenom minska risken för eventuella skador orsakade av UV-strålning. Resultat SSM har under 2016 analyserat hur myndigheten ska verka för att nå de nationella miljökvalitetsmålen 282,283 samt upprättat en fyraårig handlingsplan 284,285. Handlingsplanen omfattar totalt arton åtgärder som ska integreras i myndighetens ordinarie planeringsprocesser. I arbetet med att bistå Miljömålsrådet 286 har SSM under året tagit beslut om nio åtgärder 287,288 som innefattas i den ovan nämnda handlingsplanen. Dessa åtgärder avser myndigheten att genomföra i syfte att öka takten i 268 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen M2015/2633/Mm. 269 Strålsäkerhetsmyndighetens fyraåriga handlingsplan/genomförandeplan för att nå miljömålen SSM Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen M2015/2633/Mm. 271 Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista, februari 2016, för att nå miljömålen SSM Miljömålsrådets gemensamma åtgärdslista I:16, M2015/213/Mm, NV Strålsäkerhetsmyndighetens samverkansåtgärder 2016 för att nå miljömålen SSM Uppdrag om indikatorer för miljökvalitetsmålen och Generationsmålet M2016/01592/Mm. 275 Strålsäkerhetsmyndighetens indikatorer SSM Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen M2015/2633/Mm. 277 Analys av hur myndigheten påverkar miljökvalitetsmålen och generationsmålet SSM Uppdrag till statliga myndigheter att bidra med underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Fi2016/01355/SFÖ. 279 Genomförande av Agenda 2030 SSM Miljömålsrådets gemensamma åtgärdslista I:16, M2015/213/Mm, NV Strålsäkerhetsmyndighetens samverkansåtgärder 2016 för att nå miljömålen SSM Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen M2015/2633/Mm. 283 Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista, februari 2016, för att nå miljömålen SSM Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen M2015/2633/Mm. 285 Strålsäkerhetsmyndighetens fyraåriga handlingsplan/genomförandeplan för att nå miljömålen SSM Regeringsbeslut M2015/00214/Mm. 287 Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista, februari 2016, för att nå miljömålen SSM Strålsäkerhetsmyndighetens samverkansåtgärder SSM

127 SÄKER STRÅLMILJÖ arbetet med att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet 289. Åtta av dessa åtgärder ingår i myndighetens egen åtgärdslista 290, medan den nionde åtgärden (om nationell tillsynsvägledning för UV-skyddade utemiljöer) utgör en samverkansåtgärd som ingår i Miljömålsrådets gemensamma åtgärdslista 291. Samtliga åtgärdslistor publiceras på Miljömålsportalen 292 senast den 1 mars varje år, med början Vidare har SSM under året bidragit med underlag för Sveriges genomförande av FN:s Agenda ,294. Regeringsuppdraget har omfattat en bedömning av vilka mål och delmål i agenda 2030 där SSM:s verksamhet kan ha en inverkan på nationell och internationell nivå samt en bedömning av hur mål och delmål i Agenda 2030 förhåller sig till miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö. SSM har under 2016 även gjort en översyn av befintliga indikatorer för miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö 295. Översynen resulterade i att SSM föreslår att det bör finnas fyra indikatorer som följer upp Säker strålmiljö, en för varje precisering 296. Det råder inga stora skillnader när det gäller den regionala bedömningen av Säker strålmiljö 297. För samtliga län är det intentionen och målsättningen i preciseringen om UV-strålning som anses vara problematisk att leva upp till, då antalet hudcancerfall fortsätter att öka. Flertalet län nämner att de bevakar och arbetar aktivt med frågan i kommunernas fysiska planering, såsom solskyddade utemiljöer. Halterna i miljön av radioaktiva ämnen är generellt sett låga, även i de län som drabbades av nedfall efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl När det gäller frågor om elektromagnetisk strålning uppger länen att de hänvisar till försiktighetsprincipen 298 och SSM:s rekommendationer samt att de bevakar frågan i kommunernas fysiska planer exempelvis vid nybyggnation. Regionala initiativ och åtgärder som genomförts under året är informationsinsatser och utbildning om UV-strålning och hudcancer, radon samt cesiumhalten i miljön. Länsstyrelserna sammanställer även mätresultaten efter kommunernas återkommande mätningar av bakgrundsstrålningen och inrapporterar dessa till SSM. 289 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen M2015/2633/Mm. 290 Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista, februari 2016, för att nå miljömålen SSM Miljömålsrådets gemensamma åtgärdslista I:16, M2015/213/Mm, NV Uppdrag till statliga myndigheter att bidra med underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Fi2016/01355/SFÖ. 294 Genomförande av Agenda 2030 SSM Uppdrag om indikatorer för miljökvalitetsmålen och Generationsmålet M2016/01592/Mm. 296 Strålsäkerhetsmyndighetens indikatorer SSM Med bedömning avses här bedömning av utvecklingen av Säker strålmiljö i stort och ej specifikt bedömningen av måluppfyllelsen av Säker strålmiljö, då denna inte bedöms regionalt. 298 Försiktighetsprincipen enligt Miljöbalken 2 kap 3 dokument/svensk-forfattningssamling/miljobalk _sfs

128 Flera län lyfter kunskapsbristen vad gäller radonhalter i bostäder och dricksvatten i enskilda brunnar. När det inte längre går att söka bidrag hos länsstyrelserna för radonåtgärder i bostadshus är det osäkert hur eventuella saneringsarbeten påverkas. Det finns en regional skillnad i att en lägre andel bostäder undersöks med avseende på radon i Norrland jämfört med övriga Sverige 299. Strålskyddsprinciper (precisering 1) Inga allvarliga tillbud eller haverier har inträffat vid kärntekniska anläggningar i Sverige under Inga dosgränser har överskridits vid de svenska kärnkraftverken under de senaste tio åren, och det finns goda förutsättningar för att doserna till arbetstagare såväl som till allmänheten kommer att minska ytterligare i framtiden. EU:s strålskyddsdirektiv Regeringsuppdraget att implementera EU:s strålskyddsdirektiv slutredovisades av SSM den 30 juni Föreskriftsarbetet för att implementera direktivet har under året fortsatt inom verksamhetsområdet. Anläggningarna MAX IV och ESS Tillståndsprövningen av de slutliga stegen i provdriften av forskningsanläggningen MAX IV har hanterats under året liksom granskning inför ett drifttillstånd. Granskningen ledde till att ett tillstånd 300 för drift beslutades under Den stegvisa tillståndsprövningen av MAX IV, som pågått sedan 2009, har därmed avslutats. Under tiden har avvecklingen av tidigare verksamhet i MAX-lab pågått och dessa lokaler har friklassats, så att de nu kan användas för annan verksamhet. Tillståndsprövningen för forskningsanläggningen ESS fortskrider. En ansökan för nästa steg, tillstånd för installation, har inkommit och granskningsarbetet har påbörjats. Långsiktig strålskyddsanalys SSM ska genomföra en utredning i form av en långsiktig strålskyddsanalys avseende strålskyddet vid de kärntekniska anläggningarna för åren Arbetet med att ta fram strålskyddsanalysen har påbörjats under 2016 och planeras genomföras under Dock har arbetet under året prioriterats ned till förmån för arbetet med föreskrifter och införlivandet av EU:s strålskyddsdirektiv och EU:s kärnsäkerhetsdirektiv i svenskt regelverk. 299 Miljöhälsorapport Norr 2013, Barns hälsa och miljö i Norrland. 300 SSM Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista, februari 2016, för att nå miljömålen SSM SSM Projekt

129 Forskning om icke-joniserande strålning inom den svenska sjukvården SSM har under 2016 tecknat ett avtal om en forskningsstudie vid Umeå universitet om icke-joniserande strålning inom den svenska sjukvården. Studien syftar till att kartlägga sjukvårdsverksamhet som använder icke-joniserande strålning och är ett första steg för att skapa ett beslutsunderlag för eventuellt föreskriftsarbete inom området. Projektet innefattar bland annat undersökning av såväl olika metoders exponeringsnivåer som i vilken omfattning olika metoder används samt identifiering av möjliga hälsorisker med aktuell exponering. Projektet påbörjades i mars 2016 och planeras vara klart i början av SÄKER STRÅLMILJÖ Nukleär icke-spridning Under året har en ny tillståndsdatabas utvecklats, där tillstånd för export och överföring inom EU av kärntekniska produkter hanteras. Den nya databasen förväntas underlätta hanteringen av exportansökningar genom bland annat ökad informationskvalitet. Laser och intensivt pulserande ljus (IPL) Laser och IPL används för kosmetiska behandlingar. SSM är sedan 2015 marknadskontrollmyndighet och har i denna roll under 2016 deltagit i tre möten i marknadskontrollrådet. Under 2016 har elva anmälningar gjorts till myndigheten varav sju stycken gäller behandlingar och fyra stycken gäller produkter. Radioaktiva ämnen (precisering 2) Utsläpp av radioaktiva ämnen Beslutet att avveckla fyra kärnkraftsreaktorer innebär att utsläppen av radioaktiva ämnen från kärntekniska anläggningar kommer att minska på sikt. Beslutet innebär också utmaningar, eftersom utsläppspunkter och mätsystem förändras och nya spridningsvägar uppstår i samband med avvecklingsarbetet. Granskning av nya dosmodeller SSM kommer att granska nya och uppdaterade dosmodeller som de kärntekniska anläggningarna avser att använda för att beräkna halter av radioaktiva ämnen i växter och djur samt doser till personer ur allmänheten 303. Granskningen är dock försenad på grund av att underlaget ännu inte inkommit till SSM. Ny tidplan är att granskningen påbörjas i början av 2017 och planeras vara avslutad vid årsskiftet 2017/ Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista, februari 2016, för att nå miljömålen SSM

130 Halter i miljön Halterna av radioaktiva ämnen i miljön är normalt låga, och halterna bedöms inte utgöra något generellt miljö eller hälsoproblem. Av de icke naturligt förekommande radioaktiva ämnena i miljön utgörs den största delen fortfarande av cesium från Tjernobyl. Stråldosen som allmänheten utsätts för från detta kvardröjande cesium är betydligt lägre än stråldosen från naturlig bakgrundsstrålning (se figur 6.1). Figur 6.1 Halt av cesium-137 i mejerimjölk Becquerel/liter Radioaktivt cesium-137 från nedfallen efter de atmosfäriska kärnvapenproven på och 60-talen samt från Tjernobyl-olyckan 1986 finns fortfarande kvar i marken, och kan via bete överföras till korna och deras mjölk. Cesiumhalten i mejerimjölk har minskat stadigt sedan Tjernobylolyckan Den stråldos som människan kan få genom intag av mjölk är obetydlig i jämförelse med dosen från naturligt förekommande strålkällor. Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten Icke-kärntekniskt avfall Myndigheten arbetar för att klargöra kvarstående brister i hanteringen av radioaktivt avfall från icke-kärntekniska verksamheter. SSM har under 2016 påbörjat uppföljningen av hanteringen av icke-kärntekniskt radioaktivt avfall i syfte att identifiera och sammanställa eventuella brister 304,305. Uppföljningen planeras bli klar under Herrelösa strålkällor Under 2016 har SSM ombesörjt behandling och slutligt omhändertagande av drygt herrelösa strålkällor i form av kasserade joniserande rökdetektorer 306,307,308. SSM kommer under 2017, med hjälp av resursförstärkning, tillse att ett större antal herrelösa strålkällor får ett säkert omhändertagande. 304 Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista, februari 2016, för att nå miljömålen SSM Kärnämneskontroll på Ranstad Mineral AB (PIV 2016) SSM Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista, februari 2016, för att nå miljömålen SSM Behandling och slutligt omhändertagande av rökdetektorer SSM Avrop av - Behandling och slutligt omhändertagande av rökdetektorer SSM

131 Naturligt förekommande radioaktivt material (NORM) Under 2017 planeras granskning av olika verksamheter: filtreringsanläggningar för grundvatten, pappersindustri samt produktion av material som ingår i byggande och som kan ge upphov till radonproblem. SÄKER STRÅLMILJÖ Seminarium om BSS-direktivet SSM har under året arrangerat en konferens om införandet av EU:s BSSdirektiv 309 och hur direktivet påverkar industriella verksamheter som ger upphov till avfall med förhöjt NORM 310. EU:s ministerråd antog ett omfattande strålskyddsdirektiv för skydd mot joniserande strålning Direktivet baserar sig på fem tidigare direktiv och täcker i stort sett alla företeelser där individer kan utsättas för skadliga effekter av strålning samt omfattar även skydd av miljön. I februari 2018 ska BSS-direktivet vara infört i respektive lands lagstiftning. Insatser för minskad exponering för radon SSM har under året påbörjat arbetet med att ta fram en nationell handlingsplan för radon, vars syfte är att förbättra hanteringen av riskerna med exponering för radon. Arbetet med handlingsplanen, som tas fram i enlighet med kraven i strålskyddsdirektivet 2013/59/Euratom, sker i samarbete med flera andra myndigheter. Utöver detta har ett utkast till föreskrifter för radon på arbetsplatser utformats. Under 2016 har SSM arrangerat en utbildning om radon i dricksvatten riktad till kommuner som vägledningsstöd. Kursdeltagarna har utgjorts av miljö- och hälsoskyddspersonal, laboratoriepersonal, vattenproducenter, livsmedelsinspektörer och intresseorganisationer 311. Myndigheten har dessutom i samarbete med Livsmedelsverket och Sveriges geologiska undersökning (SGU) arrangerat ett seminarium för kommuner i syfte att upplysa om de nya kraven i dricksvattenföreskrifterna. För uppföljning av radon i miljön hänvisas till uppföljningen av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Ultraviolett strålning (precisering 3) Antalet årliga hudcancerfall fortsätter att öka, vilket illustreras i figur 6.2 och figur Naturligt förekommande radioaktivt material (NORM)

132 Figur 6.2 Antal fall av malignt melanom i Sverige Män Kvinnor Antalet nya fall av den elakartade hudcancerformen malignt melanom ökar i Sverige. Sedan år 2000 har antalet individer som drabbas mer än fördubblats. Under 2015 konstaterades drygt nya fall. Antalet dödsfall 2015 var knappt 600. Källa: Socialstyrelsens cancerregister Figur 6.3 Antalet fall av hudtumörer, ej malignt melanom Män Kvinnor konstaterades drygt nya fall av tumör i huden, bortsett från malignt melanom. Ökningen av hudtumörer har varit markant sedan början av 1980-talet. Den typ av hudtumörer som avses i figur 6.3 är framförallt skivepitelcancer, en mindre allvarlig och mindre dödlig form av hudcancer. Källa: Socialstyrelsens cancerregister Regeringsuppdrag om solbeteende SSM har under året redovisat regeringsuppdraget Solbeteende 312. Inom ramen för uppdraget redovisades dels vidtagna åtgärder för att ändra solningsbeteende dels en åtgärdsplan för perioden De föreslagna åtgärderna bedöms öka förutsättningarna för att nå preciseringen Ultraviolett strålning. Rapport från SSM:s vetenskapliga råd om UV-strålning SSM:s vetenskapliga råd för UV-frågor har färdigställt 2016 års rapport 314. I rapporten redovisas bland annat aktuella tidstrender för malignt melanom och övrig hudcancer, en genomgång av riskfaktorer, kostnader för hudcancer 312 Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Strålsäkerhetsmyndigheten, M2014/2957/S och M2014/2972/S. 313 Redovisning av regleringsbrevsuppdrag Solbeteende SSM :34 Rapport från SSM:s vetenskapliga råd om ultraviolett strålning 2015 (SSM ). 131

133 samt den geografiska betydelsen för hudcancer hos barn. Vidare ingår en studie om gymnasieungdomars attityder mot solbränna och solbrun hud, en uppdatering om vitamin D-intag och cancerrisk samt en studie av samhällskostnaderna för hudcancer i Sverige. Åtgärdsprojekt om UV-skyddade utemiljöer SSM har under 2016 deltagit i Boverkets åtgärdsprojekt Barns och ungas utemiljöer 315. Deltagandet har varit en introduktion inför arbetet med framtagandet av en nationell tillsynsvägledning för UV-skyddade utemiljöer 316,317. SÄKER STRÅLMILJÖ Enkät om solvanor SSM har under året utvecklat en ny enkät för att få en bild av svenskarnas solvanor. Enkäten innehåller tekniskt och kognitivt enklare frågor som gör att resultaten blir lättare att tolka och dra slutsatser ifrån. Ett flertal av frågorna från den tidigare enkäten har dock behållits, för att kunna göra jämförelser bakåt i tiden. Efter att enkäten genomförts under 2016 har resultaten sammanställts i en rapport 318, som lyfter de viktigaste insikterna om svenskars solvanor. Några resultat från 2016 års enkät är att svenskars riskbeteende i solen är störst under utlandssemester, men att det även är stort på annan ledig tid i Sverige. Solariesolande har en nedåtgående trend sedan 2006 allt färre svenskar solar i solarium. Analysen visar även ett samband mellan kunskap, ålder och sannolikheten för att bränna sig under året. Seminarium om solskydd i förskolan I samband med Almedalsveckan i Visby, arrangerade myndigheten ett seminarium om solskyddade skolmiljöer för barn i förskolan. Elektromagnetiska fält (precisering 4) Mobila mätningar av elektromagnetiska fält SSM har under 2016 genomfört mobila mätningar av radiofrekventa elektromagnetiska fält 319,320. Mätningarna har genomförts på allmänna vägar i sju utvalda kommuner som representerar stad, landsbygd och glesbygd; Borgholm, Kalmar, Karlshamn, Mörbylånga, Norrköping, Solna samt Stockholm. Mätningarna ger olika exponeringsgrad beroende på skillnad i befolkningstäthet. Resultaten pekar på nivåer långt under referensvärdena 321. Mätresultaten ligger i linje med tidigare mätningar på delvis andra orter i Sverige, och exponeringen är normalt mindre än en tusendel av rekommenderat maxvärde (referensvärde). 315 Miljömålsrådets gemensamma åtgärdslista I:16, M2015/213/Mm, NV Miljömålsrådets gemensamma åtgärdslista I:16, M2015/213/Mm, NV Strålsäkerhetsmyndighetens samverkansåtgärder SSM Rapport Sveriges solvanor 2016 (SSM ). 319 Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista, februari 2016, för att nå miljömålen SSM Missiv Samlade mätprotokoll för Strålsäkerhetsmyndighetens mobila mätningar av radiovågor under år 2016 SSM Referensvärdena återfinns i SSMFS2008:

134 Detta är ett forskningsområde som är prioriterat av världshälsoorganisationen WHO. Organisationen kan komma att använda insamlade data för att bedöma risker med radiovågsexponering och för framtida epidemiologisk forskning. Mätningarna ger också besked om hur nivåerna förändras när ny teknik introduceras. De gör det även möjligt att upptäcka om exempelvis basstationer placerats olämpligt och därmed exponerar människor för onödigt höga nivåer. I figur 6.4 presenteras styrkan hos de radiofrekventa fält som uppmättes vid de mobila mätningarna under perioden SSM har, utifrån mätresultaten, föreslagit att en ny indikator tas fram för uppföljning av Säker strålmiljö, Exponeringstrender för radiovågor i allmän miljö. Figur 6.4 Elektromagnetiska fält i allmän miljö, Solna och Sundbyberg ,0 3,5 3,0 Medel Median 2,5 mw/m 2 2,0 1,5 1,0 0,5 0, Figuren redovisar utvecklingen av fältstyrkan hos de radiofrekventa elektromagnetiska fält som uppmätts i allmän miljö i Solna och Sundbyberg mellan 2012 och Inga mätningar genomfördes Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten Övriga mätningar SSM har även under året genomfört mätningar av magnetfältsnivån i närområdet kring ett induktivt energiöverföringssystem avsett för laddning av stillastående bussar. Forskning om risker med MRI-undersökningar SSM har under 2016 tecknat ett avtal med Umeå universitet om att genomföra en forskningsstudie för att studera sannolikheten för DNA-skador vid undersökning med magnetisk resonanstomografi (MRI),. Forskningsprojektet kommer att undersöka sannolikheten för DNA-skador vid undersökning med magnetisk resonanstomografi (MRI),. Idag är MRI-undersökning vanlig inom den svenska sjukvården. Vid sådana undersökningar exponeras patienter för relativt starka flerfrekventa elektromagnetiska fält (lågfrekvent icke-joniserande 133

135 strålning). I detta projekt undersöks huruvida de radiofrekventa delarna möjligen kan orsaka DNA-skador. Projektet påbörjades i maj 2016 och planeras vara klart i maj SÄKER STRÅLMILJÖ Rapport från SSM:s vetenskapliga råd SSM:s vetenskapliga råd inom området elektromagnetiska fält har producerat en rapport med det aktuella forskningsläget 322. Rapporten utgör ett viktigt underlag för myndighetens riskbedömningar inom detta område. Rapporten har distribuerats till WHO och till medlemsländer inom WHO:s projekt om elektromagnetiska fält. Kunskapshöjande aktiviteter Under 2016 har ett antal möten hållits med såväl radioamatörernas branschorganisationer som med Post- och telestyrelsen (PTS) och Elsäkerhetsverket. Syftet har varit att hitta gemensamma vägar framåt i arbetet med att säkerställa att människor inte exponeras för elektromagnetiska fält från amatörernas anläggningar i nivåer som överstiger referensvärdesnivåerna. Ett första steg är att öka radioamatörernas kunskap i frågan genom att inkludera strålskyddsfrågor i amatörernas certifikatstest, vilket är ett pågående arbete. Betydelse för Agenda 2030 Arbetet med miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö har en särskilt påverkan på mål 3 inom Agenda 2030, Hälsa och välbefinnande 323,324. Även mål 6, 8, 9, 11, 12 samt 14 i Agenda 2030 påverkas av arbetet med miljökvalitetsmålet 325. I tabell 6.1 anges de delmål i Agenda 203 som påverkas av åtgärder inom Säker strålmiljö under :15 Recent Research on EMF and Health Risk Eleventh report from SSM s Scientific Council on Electromagnetic Fields, 2016 (SSM , SSM ). 323 Uppdrag till statliga myndigheter att bidra med underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Fi2016/01355/SFÖ. 324 Genomförande av Agenda 2030 SSM Genomförande av Agenda 2030 SSM

136 Tabell 6.1 I tabellen anges de delmål i Agenda 2030 som påverkas tydligt av åtgärder som genomförts under 2016 för att uppnå miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö. I tabellen ges även några konkreta exempel på åtgärder. Delmål i Agenda 2030 Exempel på åtgärder Enkätundersökning om solvanor. Forskningsstudie om icke-joniserande strålning inom den svenska sjukvården. Forskningsstudie om DNA-skador vid MRI-undersökning. 3.9 Långsiktig strålskyddsanalys (tioårsutredning). 6.3 Dosmodeller, Långsiktig strålskyddsanalys (tioårsutredning). 8.8 Forskningsstudie om icke-joniserande strålning inom den svenska sjukvården. Forskningsstudie om DNA-skador vid MRI-undersökning. Långsiktig strålskyddsanalys (tioårsutredning). 9.4 Mobila radiovågsmätningar. Dosmodeller. Långsiktig strålskyddsanalys (tioårsutredning) Mobila radiovågsmätningar Omhändertagande av kasserade rökdetektorer. Uppföljning av hantering av icke-kärntekniskt avfall. Långsiktig strålskyddsanalys (tioårsutredning) Omhändertagande av kasserade rökdetektorer. Uppföljning av hantering av icke-kärntekniskt avfall. Långsiktig strålskyddsanalys (tioårsutredning) Långsiktig strålskyddsanalys (tioårsutredning). Analys Sedan den förra årliga uppföljningen 326 och den fördjupade utvärderingen har det inte skett några förändringar beträffande miljötillståndet eller förutsättningarna i övrigt som är av sådan vikt att möjligheterna att nå målet har förändrats. SSM bedömer att strålsäkerhetsarbetet är en förutsättning för att uppfylla en majoritet av alla miljökvalitetsmål, utöver Säker strålmiljö. En olycka vid ett kärnkraftverk kan ge mycket allvarliga konsekvenser för människor och miljö, men även annan verksamhet med strålning kan ge upphov till en oönskad exponering för strålning och spridning av radioaktiva ämnen. Måluppfyllelsen för Säker strålmiljö och miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö, Skyddande ozonskikt, Grundvatten av god kvalitet samt i viss mån Begränsad klimatpåverkan är särskilt avhängiga av varandra. Det gäller exempelvis i frågor som rör UV-exponering, solsäkra miljöer, radioaktivt avfall och ozonskiktets skydd mot skadlig UV-strålning. 326 Naturvårdsverket (2016) Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2016 Rapport Naturvårdsverket (2015). Mål i sikte, analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering, volym 1. Rapport

137 Strålskyddsprinciper Avvecklingen av reaktorer innebär nya utmaningar för strålskydd för såväl arbetstagare som allmänhet och miljö. Det är viktigt att tillståndshavare fortsätter att arbeta med optimering av strålskyddet under avvecklingsskedet, då arbetsuppgifter och utsläppsvägar förändras. Användning av laser och IPL för kosmetiska behandlingar har blivit vanligare. Det är dock svårt att få en samlad bild av eventuella skadors omfattning, eftersom skaderegister för behandlingar med kosmetisk laser och IPL saknas i Sverige. SÄKER STRÅLMILJÖ Radioaktiva ämnen SSM bedömer inte att allmänhetens exponering för joniserande strålning i miljön i dagsläget är något miljö- eller hälsoproblem. Halterna av radioaktiva ämnen i miljön fortsätter att vara låga. Av de icke naturligt förekommande radioaktiva ämnena i miljön utgörs den största delen fortfarande av cesium från Tjernobylolyckan Vissa djur och växter från skogs- och sjöekosystem i områden som drabbades av nedfall efter olyckan kan fortfarande innehålla halter av cesium-137 som överstiger försäljningsgränsvärdet becquerel per kilo. Enstaka personer som konsumerar stora mängder av dessa produkter kan få stråldoser som ligger över det målvärde som preciserats i miljökvalitetsmålet. Utsläpp av radioaktiva ämnen Det är viktigt att utsläpp från kärntekniska anläggningar fortsatt begränsas genom att bästa möjliga teknik tillämpas och strålskyddet optimeras. Detta gäller både under den tid anläggningarna är i drift, samt under avveckling. Kärntekniskt avfall SSM bereder för närvarande tillståndsansökningar för två anläggningar; dels för ett planerat slutförvar för använt kärnbränsle, dels för en planerad utbyggnad av det befintliga slutförvaret för driftavfall från de svenska kärnkraftverken för att kunna omhänderta rivningsavfall från avveckling av kärnkraftverk. Förutom dessa två anläggningar är det av vikt att kärnkraftsindustrins arbete med ett slutförvar för långlivat låg- och medelaktivt avfall fortlöper för att på ett säkert sätt slutligt kunna omhänderta befintligt långlivat lågoch medelaktivt avfall från tidiga skeden i det svenska kärntekniska programmet samt sådant avfall som kommer att produceras framöver. Herrelösa strålkällor SSM planerar att under 2017 se till att ett större antal herrelösa strålkällor i form av kasserade rökdetektorer får ett säkert omhändertagande. Myndigheten har fått en väsentligt utökad anslagspost för att finansiera omhändertagandet av herrelösa strålkällor och visst historiskt radioaktivt avfall från icke-kärntekniska verksamheter. 136

138 Naturligt förekommande radioaktivt material (NORM) Under 2017 planeras granskning av olika verksamheter: filtreringsanläggningar för grundvatten, pappersindustri samt produktion av material som ingår i byggande och som kan ge upphov till radonproblem. Radon Radon är den enskilt största källan för allmänhetens exponering av joniserande strålning. I dricksvatten från bergborrade brunnar kan det förekomma radon och dess långlivade sönderfallsprodukter samt uran, som kan ge en icke försumbar dos till människor. Det finns ett stort behov av att öka medvetenheten om dessa ämnen hos allmänheten och kommunerna. Det är miljö-, hälso- och livsmedelsinspektörerna i kommunerna som har den operativa tillsynen. Årligen diagnostiseras patienter med lungcancer. SSM bedömer att cirka 500 av dessa fall orsakas av radon. Av de 500 radonrelaterade fallen är 450 kopplade till rökning, det vill säga att rökare som exponeras för radon löper ökad risk att drabbas av lungcancer jämfört med icke-rökare. Antalet radonmätningar som redovisas i energideklarationer har över åren stadigt minskat. Det är önskvärt att öka antalet radonmätningar som underlag för att kunna sätta in åtgärder för att minska radonhalter där riktvärden överskrids. Den planerade nationella handlingsplanen för radon förväntas rekommendera konkreta strategier för att minska exponeringen för radon i såväl bostäder som arbetsplatser. Ultraviolett strålning SSM kommer att ta fram en nationell tillsynsvägledning för kommuner avseende UV-skyddade utemiljöer 328. Åtgärden är en av myndighetens beslutade åtgärder 2016 och ingår i Miljömålsrådets gemensamma åtgärdslista 329. Åtgärden förväntas leda till förbättrad utemiljö, exempelvis på skolgårdar, med avseende på UV-skydd och därigenom minska risken för eventuella skador orsakade av UV-strålning. Den nationella planen för tillsynsvägledning kommer att tas fram i samverkan med andra myndigheter, främst Boverket och Folkhälsomyndigheten. I ett första steg under 2017 kommer SSM att ta fram goda exempel från förskolors utemiljöer. Därefter kommer tillsynsplanen att tas fram i samverkan med Boverket och Folkhälsomyndigheten. Det tillgängliga statistiska underlaget för samtliga typer av hudcancer indikerar att trenden med ökat antal hudcancerfall kommer att fortsätta. Vad gäller hudcancerformen malignt melanom är incidensen 330 ungefär lika stor för kvinnor som för män. Kvinnor har en högre ålderspecifik incidens upp till 50 år medan männen har en högre ålderspecifik incidens från 60 år och uppåt. För skivepitelcancer är incidensen högre för män än för kvinnor. 328 Strålsäkerhetsmyndighetens samverkansåtgärder 2016 för att nå miljömålen SSM Miljömålsrådets gemensamma åtgärdslista I:16, M2015/213/Mm, NV Antalet fall av en viss sjukdom som uppträder i en befolkning under viss tid; anges t ex som antalet diagnoser per invånare per år. 137

139 SÄKER STRÅLMILJÖ Elektromagnetiska fält Allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält är normalt sett låg 331 jämfört med gällande referensvärden. SSM bedömer att exponeringen inte innebär något miljö- eller hälsoproblem i dagsläget. SSM följer noggrant utvecklingen inom området. Även trådlös elektromagnetisk överföring av elektricitet håller på att introduceras, exempelvis för att driva elbilar och ladda batterier. SSM bevakar aktuell forskning inom elektromagnetiska fält och planerar för fortsatta egna mätningar och utbildningsinsatser. SSM planerar att under 2017 fortsätta med mobila radiovågsmätningar i olika typer av miljöer, både i stadsmiljö och på landsbygden 332. Den mest rimliga vägen för att nå ett förbättrat strålskydd för amatörradioanläggningar är information och utbildningsinsatser. Myndigheten har för avsikt att under 2017, i samarbete med branschorganisationerna, ta fram såväl utbildningsmaterial som testfrågor för amatörernas certifikat. SSM:s framtida arbete kommer att fokusera på att dels hålla uppsikt över exponeringsnivåer i allmänna miljöer och bostäder, dels att vara uppdaterad, och informera om, det vetenskapliga kunskapsläget när det gäller hälsorisker med lågfrekventa magnetfält. SSM genomför mätningar, utvärderar forskning inom området, ger råd och rekommendationer samt tar fram föreskrifter. Bedömning av miljökvalitetsmålet och utvecklingen i miljön Miljökvalitetsmålet är delvis uppnått eller kommer delvis att kunna nås. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Under de senaste åren har inget av betydelse skett och det går inte att se någon tydlig utveckling för miljötillståndet nu eller framåt de närmaste åren. 331 Missiv Samlade mätprotokoll för Strålsäkerhetsmyndighetens mobila mätningar av radiovågor under år 2016 SSM Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista, februari 2016, för att nå miljömålen SSM

140 Ingen övergödning ANSVARIG MYNDIGHET: HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Regeringen har fastställt fyra preciseringar: PÅVERKAN PÅ HAVET: Den svenska och den sammanlagda tillförseln av kväveföreningar och fosforföreningar till Sveriges omgivande hav underskrider den maximala belastning som fastställts inom ramen för internationella överenskommelser. PÅVERKAN PÅ LANDMILJÖN: Atmosfäriskt nedfall och brukande av mark inte leder till att ekosystemen uppvisar några väsentliga långsiktiga skadliga effekter av övergödande ämnen i någon del av Sverige. TILLSTÅND I SJÖAR, VATTENDRAG, KUSTVATTEN OCH GRUNDVATTEN: Sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten uppnår minst god status för näringsämnen enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. TILLSTÅND I HAVET: Havet har minst god miljöstatus med avseende på övergödning enligt havsmiljöförordningen (2010:134). Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder INGEN ÖVERGÖDNING Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön Sammanfattning Belastningen av näringsämnen minskar, men övergödning är fortfarande ett stort problem, framför allt i kust och hav. Återhämtningstiden i miljön är lång och de insatser som är viktiga för måluppfyllelse kommer att ta lång tid att genomföra. Särskilt svår är övergödningsproblematiken i Östersjön. Utbredningen av syrefria bottnar är fortsatt stor och leder till internbelastning, där fosfor i sediment frisätts till vattnet. Detta har blivit en betydande fosforkälla. I delar av landet är det atmosfäriska kvävenedfallet över den kritiska gränsen för vegetationsförändringar och kväveläckage från skogsmark. En viktig händelse under 2016 var att vattenförvaltningens åtgärdsprogram för beslutades efter prövning av regeringen. De beslutade program men innehåller dock för få åtgärder mot övergödning för att i någon större utsträckning kunna bidra till att miljökvalitetsmålet uppnås. Åtgärdsprogrammet kan endast bidra med cirka 20 procent av den minskning av fosfor till Egentliga Östersjön som behövs. 139

141 Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) har under året godkänt ett införande av utsläppskontrollområde för kväve i Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen. De nya utsläppsreglerna för sjöfart kommer att minska nedfallet av kväve över både land och hav i området. IMO har också beslutat om förbud mot utsläpp av toalettavfall från passagerarfartyg i Östersjön, vilket kommer att bidra till minskad övergödning i havet. INGEN ÖVERGÖDNING Resultat Påverkan på havet (precisering 1) Näringsämnesbelastningen på havet minskar. Den svenska tillförseln av kväve och fosfor till kusten via vattendrag varierar mycket mellan olika år, vilket till stor del beror på variationer i nederbörd och därmed avrinning. 333 Normaliserade data, där hänsyn tagits till naturliga variationer i vattenflödet, visar att kväve- och fosforbelastningen till både Östersjön och Västerhavet minskar sedan början av 90-talet. 334,335 Även det nederbördsnormaliserade atmosfäriska kvävenedfallet till Östersjön och Västerhavet har minskat under samma period. 336,337 Helsingforskommissionens (Helcoms) reduktionskrav för Östersjön inom ramen för aktionsplanen för Östersjön (Baltic Sea Action Plan, BSAP) fastställdes Kraven avser minskad tillförsel av kväve och fosfor via såväl luft som vatten jämfört med referensperioden Sverige har snart uppnått belastningsmålen för kväve, men för fosfor återstår nästan 80 procent av minskningsbehovet till Egentliga Östersjön. 339 De senaste beräkningarna 340 av källfördelning för kväve- och fosforbelastning (se figur 7.1) på Sveriges omgivande hav visar att av den antropogena 341 belastningen står jordbruket för den största andelen i södra Sverige, följt av utsläpp från avloppsreningsverk. I norra Sverige står punktkällor som industri och reningsverk för stora bidrag av både kväve och fosfor. För kväve är även atmosfäriskt nedfall på vatten betydande. Skillnader i metoder och indata gör 333 Naturvårdsverket ( ). Tillförsel av fosfor till kusten. Tillgänglig: se/miljomalen/alla-indikatorer/indikatorsida/?iid=129&pl=1 [ ], Naturvårdsverket ( ). Tillförsel av kväve till kusten. Tillgänglig: Indikatorsida/?iid=130&pl=1 [ ]. 334 Helcom Updated Fifth Baltic Sea pollution load compilation (PLC-5.5.). Baltic Sea Environment Proceedings No SMHI Swedish National Report on Eutrophication Status in the Skagerrak, Kattegat and the Sound. Ospar assessment Report Oceanography No. 54, Bartnicki, J. & Benedictow, A Atmospheric nitrogen depositions to the Baltic Sea during HELCOM Baltic Sea Environment Fact Sheet. Online , baltic-sea-trends/environment-fact-sheets/. 337 SMHI Swedish National Report on Eutrophication Status in the Skagerrak, Kattegat and the Sound. Ospar assessment Report Oceanography No. 54, Helcom Helcom Copenhagen Ministerial Declaration, Taking further action to implement the Baltic Sea Action Plan reaching good environmental status for a healthy Baltic Sea. 3 October Draft CART follow-up system: MeetingDocuments/3-26%20Draft%20CART%20follow-up%20system.pdf 340 Togs fram som underlag till Sveriges rapportering till Helcom Pollution Load Compilation 6 PLC Antropogen belastning är den belastning som orsakas av människans aktiviteter, tex odling av jordbruksmark och industriutsläpp. 140

142 Figur 7.1 Källfördelning av antropogen nettobelastning av kväve och fosfor till havsbassängerna KVÄVE 23% 23% Skagerrak ton/år 0% 8% 3% 10% 3% 1% Kattegatt ton/år 52% 0% Bottenviken ton/år 12% 28% 18% 21% Bottenhavet ton/år 17% 8% 0% 2% 32% Jordbruk Hygge Dagvatten Små avlopp KARV Industri Fiskodlingar Deposition 4% 1% 19% 23% 3% 2% 1% Öresund ton/år 2% 0% 1% 47% 3% 15% Egentliga Östersjön ton/år 0% 11% 3% 32% 8% 0% 4% 1% 1% 27% 53% 0% 72% 4% 1% 1% FOSFOR 19% 17% 5% 1% Kattegatt 310 ton/år 7% 1% Skagerrak 70 ton/år 5% 0% 8% 64% 50% Bottenviken 90 ton/år 10% 1% Bottenhavet 350 ton/år 7% 4% 8% 19% 20% 11% Jordbruk Hygge Dagvatten Små avlopp KARV Industri Fiskodlingar 15% 11% 1% Öresund 70 ton/år 8% 2% 46% 26% 39% Egentliga Östersjön 410 ton/år 10% 0% 11% 2% 6% 12% 0% 22% 40% 41% 13% 10% 18% Källfördelning av antropogen nettobelastning av kväve och fosfor år Förkortningen KARV står för kommunala avloppsreningsverk. Källa: Svenska Miljöemissionsdata (SMED). 10% 0% 141

143 INGEN ÖVERGÖDNING att det inte går att direkt jämföra hur belastningen från jordbruksmark ändrats sedan föregående beräkningar som gjordes 2006 och Belastningen från avloppsreningsverk och industrier har däremot beräknats på samma sätt och där är det tydligt att utsläppen av både kväve och fosfor till havet har minskat. 342 Den internationella sjöfartsorganisationen, IMO, har godkänt förslaget från medlemsländerna i de regionala havskonventionerna (Helcom och Ospar) att Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen ska bli utsläppskontrollområden för kväve, så kallade NECA-områden. För att beslutet ska träda i kraft behöver det bekräftas på ytterligare ett möte inom IMO, i juli Det nya, strängare, regelverket kommer att gälla fartyg som byggs efter den 1 januari Införandet av NECA-områden i Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen uppskattas leda till en årlig minskning av kvävenedfallet på Östersjöområdet med ton 343. Eftersom reglerna bara gäller nybyggda fartyg kommer det att ta tid innan fartygsflottan bytts ut och full effekt uppnås. 344 IMO har även beslutat om att införa ett förbud mot utsläpp av toalettavfall från passagerarfartyg i Östersjön. För nya fartyg träder förbudet i kraft 2019, och för befintliga fartyg kommer utsläpp av toalettavfall inte att vara tillåtet från och med Påverkan på landmiljön (precisering 2) Även ekosystem på land kan påverkas när halterna av övergödande ämnen blir alltför höga. Den kritiska belastningen för övergödande kväve till skogsmark överskrids i dag i delar av Sverige genom atmosfäriskt nedfall av kväve. 346 Internationella avtal och EU:s luftvårdspolitik är viktiga instrument för att minska det atmosfäriska kvävenedfallet. Under 2015 ratificerade Sverige det reviderade Göteborgsprotokollet, som innehåller krav på utsläppsminskningar. Det innebär att Sverige till 2020 har ett åtagande att minska utsläppen av kväveoxider till ton (från ton 347 år 2014). Utsläppen av ammoniak ska minska till ton (från ton 348 år 2014). Under 342 Ejhed, H. m.fl Näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet Sveriges underlag till Helcoms sjätte Pollution Load Compilation. Havs- och vattenmyndigheten. Rapport 2016: Varav 7000 ton är minskat nedfall direkt på Östersjöns vattenyta, resterande ton är minskat nedfall på land i Östersjöns avrinningsområde. 344 Helcom ( ). Shipping sector cuts nitrogen loads to the Baltic Sea. Tillgänglig: helcom.fi/news/pages/shipping-sector-cuts-nitrogen-loads-to-the-baltic-sea.aspx [ ]. 345 Regeringen ( ). Förbud mot utsläpp av toalettavfall från passagerarfartyg i Östersjön. Tillgänglig: [ ]. 346 En längre beskrivning av miljötillståndet finns i årlig uppföljning 2016: Naturvårdsverket Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål Naturvårdsverket Rapport Naturvårdsverket ( ). Kväveoxidutsläpp. Tillgänglig: Alla-indikatorer/Indikatorsida/?iid=91&pl=1 [ ]. 348 Naturvårdsverket ( ). Ammoniakutsläpp. Tillgänglig: Alla-indikatorer/Indikatorsida/?iid=5&pl=1 [ ]. 142

144 2016 antog EU det reviderade takdirektivet 349 som innehåller skärpta nationella utsläppskrav för bland annat kväveoxider och ammoniak till Till 2020 är kraven inom takdirektivet harmoniserade med Göteborgsprotokollet (se vidare uppföljningen av miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning). Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten (precisering 3) Vattenmyndigheternas senaste bedömning av status för näringsämnen enligt vattenförvaltningen gjordes Av de klassade vattenförekomsterna 350 uppnås minst god status i 87 procent av vattendragen, i 90 procent av sjöarna och i 40 procent av kustvattenförekomsterna. 351 För grundvatten kan förhöjda nitrathalter innebära ett problem. Vattenmyndigheternas statusklassning för grundvatten visar att tre grundvattenförekomster inte uppnår god kemisk status på grund av förhöjda nitrathalter. 352 Regeringen har under 2016 prövat Vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram enligt vattenförvaltningen, och beslutade om revidering av programmen. 353 I december 2016 beslutade Vattenmyndigheterna om slutliga åtgärdsprogram för Arbetet med att genomföra åtgärderna ska nu påbörjas av kommuner och myndigheter. Havs- och vattenmyndigheten har lämnat ett förslag till regeringen på tydligare och mer enhetliga regler för små avlopp. Förslaget innebär högre krav på rening av fosfor för små avlopp i områden med övergödningsproblem och där utsläppen från små avloppsanläggningar står för en betydande del. Samtidigt föreslås en sänkning av kravet på rening av fosfor i områden där risken för påverkan är liten. 355 Havs- och vattenmyndigheten har under 2016 delat ut cirka 3,9 miljoner kronor till projekt som ska inhämta och sprida kunskap samt bidra till utvecklingen av metoder för att minska utsläpp av övergödande ämnen och 349 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 av den 14 december 2016 om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar, om ändring av direktiv 2003/35/EG och om upphävande av direktiv 2001/81/EG. 350 Nästan hälften av vattendragen och en tredjedel av sjöarna är fortfarande oklassade. Vad gäller kustvatten har mer än 90 procent klassats. 351 Resultat från VISS: arch=128&watertype=cw&managementcycleid=1&parametermanagementcycleid=1&date2=&date1=&q uantity=count&area=10%2c1&tab= [ ]. 352 Resultat från VISS: viss.lansstyrelsen.se/waters.aspx?watereuid=se , aspx?watereuid=se [ ]. 353 Regeringen ( ). Viktigt steg för att nå EU:s ramdirektiv för vatten. Tillgänglig: regeringen.se/pressmeddelanden/2016/10/viktigt-steg-for-att-na-eus-ramdirektiv-for-vatten/ [ ]. 354 Vattenmyndigheterna ( ). Åtgärdsprogram för vatten beslutade för Tillgänglig: aspx/ [ ]. 355 Havs- och vattenmyndigheten ( ). HaV föreslår tydligare regler för små avlopp i hela landet. Tillgänglig: 6bf7bc [ ]. 143

145 INGEN ÖVERGÖDNING smittämnen från små avloppsanläggningar. 356 Projekten som genomfördes med medel utdelade under 2015 har bland annat resulterat i informationsmaterial och verktyg som ska underlätta vid prövning och tillsyn. 357 Under 2016 har drygt 50 miljoner kronor beviljats till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA). LOVA riktar sig främst mot åtgärder som minskar mängderna kväve och fosfor i Östersjön och Västerhavet. Exempel på genomförda åtgärder är kommunalt arbete med VA-planer, våtmarksanläggning, strukturkalkning, samt dagvattendammar 358. Jordbruksverket har på uppdrag av regeringen föreslagit ändringar i nuvarande landsbygdsprogram med syfte att stärka möjligheterna att nå flera miljökvalitetsmål, däribland Ingen övergödning. Förslaget innebär bland annat förstärkta resurser till anläggning och skötsel av våtmarker, utökad rådgivning samt uppsökande verksamhet. 359 Inom rådgivningsprojektet Greppa Näringen genomförs en fosforkampanj med syfte att fler åtgärder för bättre vattenkvalitet ska genomföras i jordbruket. 360 Från 2016 är miljöersättningarna för minskat kväveläckage och skyddszoner i landsbygdsprogrammet åter öppna för nyanslutning. Arealen fånggrödor och skyddszoner har därför ökat. 361 Beloppen för miljöersättningarna är i dag baserade på kostnaden för att genomföra en åtgärd. Enligt en studie av skyddszoner kan resultatbaserad ersättning, som istället baseras på hur mycket fosforläckaget minskas, ge ökad miljönytta till samma kostnad. 362 I Norra Östersjöns vattendistrikt ska LIFE IP-projektet 363 Rich Waters, med start 2017 och sju år framåt, genomföra ett stort antal åtgärder för att bland annat minska övergödning. Projektets budget på 300 miljoner kronor finansieras genom EU-medel, Havs- och vattenmyndigheten, samt av andra medverkande partners Havs- och vattenmyndigheten ( ). Stöd för projekt små avlopp Tillgänglig: [ ]. 357 Havs- och vattenmyndigheten ( ). Rapportering av projekt som fick medel Tillgänglig: [ ]. 358 Naturvårdsverket Regional årlig uppföljning av miljökvalitetsmålen Ärendenr: NV Jordbruksverket Förslag på miljöåtgärder inom ramen för landsbygdsprogrammet. Tillgänglig: 3%B6rslag+till+milj%C3%B6%C3%A5tg%C3%A4rder.pdf [ ]. 360 Greppa Näringen ( ). Fosforkampanj ska minska läckage från lantbruket. Tillgänglig: [ ]. 361 Jordbruksverket Årsredovisning Sidemo Holm, W. & Brady, M Skyddszoner i jordbruket betalt för resultat? AgriFood economics centre. Policy Brief Nr 2016: LIFE är EU-kommissionens miljöprogram och IP står för integrerade projekt som utformats för att stödja genomförandet av EUs miljödirektiv. 364 Länsstyrelsen ( ). Krafttag för bättre vatten med stöd av unikt EU-projekt. Tillgänglig: [ ]. 144

146 Tillstånd i havet (precisering 4) Helcoms senaste internationella bedömning av miljötillståndet visar att Östersjön är kraftigt övergödd. 365 Övergödning är fortsatt ett stort problem även i Västerhavet. Den senaste Ospar-bedömningen av de svenska delarna av Skagerrak, Kattegatt och Öresund visar att endast Skagerraks utsjö är fri från övergödning. 366 Utbredningen av områden i Östersjön med syrebrist eller helt syrefria förhållanden är fortsatt omfattande (se figurer 7.2 och 7.3). Sedan 2014 har ett flertal inflöden av syrerikt djupvatten skett till Östersjön. Arean och volymen av syrefritt bottenvatten är trots detta nästan lika stor som förut. Däremot har inflödena gjort så att halterna av giftigt svavelväte 367 minskat kraftigt i både Östra och Norra Gotlandsbassängen. 368 Figur 7.2 Utbredning av syrefattigt och syrefritt bottenvatten i Östersjön Area (1000 km2) År Syrebrist: <2 ml O ² /l (1000 km²) Syrefritt: <0 ml O ² /l (1000 km²) Syrebrist: <2 ml O ² /l (%) Syrefritt: <0 ml O ² /l (%) Area (%) Figuren visar areell utbredning av syrefattigt och syrefritt bottenvatten i Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten, augusti till oktober Staplarna visar utbredning i kvadratkilometer (avläses mot y-axeln till vänster). Punkterna visar hur stor andel, i procent, av havsbassängernas bottenarea som har syrefattigt eller syrefritt vatten (avläses mot y-axeln till höger). Källa: Oceanografiska enheten, SMHI. 365 Helcom Eutrophication status of the Baltic Sea A concise thematic assessment. Baltic Sea Environment Proceedings No SMHI Swedish National Report on Eutrophication Status in the Skagerrak, Kattegat and the Sound. Ospar assessment Report Oceanography No. 54, Vid syrefria bottnar kan nedbrytningen av organiskt material fortsätta genom att bakterier använder sulfat som syrekälla, vilket leder till bildandet av svavelväte. Halten av svavelväte anges ibland som negativt syre, vilket motsvarar den mängd syre som skulle gå åt för att åter oxidera svavelvätet. 368 SMHI Oxygen survey in the Baltic Sea Report Oceanography No. 58,

147 Figur 7.3 Utbredning av syrefattigt och syrefritt bottenvatten i Östersjön INGEN ÖVERGÖDNING Figuren visar att syresituationen i Östersjöns djupvatten är fortsatt dålig. Svarta områden på kartan markerar syrefria bottnar där växt- och djurliv ofta saknas helt. Grå områden markerar syrefattiga bottnar där växt- och djurlivet ofta är begränsat. Kartan bygger på data från hösten I figur 7.2 visas hur utvecklingen har sett ut över tid. Källa: Oceanografiska enheten, SMHI. Syrefria bottnar leder till att fosfor, som tidigare varit lagrad i bottensedimentet, frisätts till vattnet, så kallad internbelastning. Som ett led i genomförandet av åtgärdsprogram för havsmiljön och vattenförvaltningen har Havs- och vattenmyndigheten påbörjat ett arbete med att öka kunskapen om internbelastning i sjöar samt kust- och havsområden 369. Tillsammans med Sveriges geologiska undersökning, SGU, arbetar Havs- och vattenmyndigheten för att identifiera områden med höga fosforhalter i bottensediment, både i kustzonen och i utsjön 370. Betydelse för Agenda 2030 Miljökvalitetsmålet Ingen övergödning har nära kopplingar till hållbarhetsmålen 6. Rent vatten och sanitet, 14. Hav och marina resurser samt 15, Ekosystem och biologisk mångfald. En detaljerad beskrivning av hur dessa kopplingar ser ut finns i Havs- och vattenmyndighetens rapport av regeringsuppdrag Fi2016/01355/SFÖ 371. I tabell 7.1 redovisas de delmål i Agenda 2030 som påverkas av åtgärder inom Ingen övergödning under Havs- och vattenmyndigheten Årsredovisning Havs- och vattenmyndigheten Årsredovisning agenda html 146

148 Tabell 7.1 Delmål i Agenda 2030 som påverkats av åtgärder under 2016 för att uppnå miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. I tabellen ges även exempel på åtgärder. Delmål i Agenda 2030 Exempel på åtgärder Beslut om åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen. Fördelning av LOVA-medel. Miljöersättningar genom landsbygdsprogrammet. 6.6 Beslut om åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen. Fördelning av LOVA-medel. Miljöersättningar genom landsbygdsprogrammet. Införande av kvävekontrollområde (NECA). Beslut om nytt takdirektiv Beslut om åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen. Genomförande av åtgärdsprogram för havsmiljön. Fördelning av LOVA-medel. Miljöersättningar genom landsbygdsprogrammet. Införande av kväve kontrollområde (NECA). Beslut om nytt takdirektiv. Förbud mot utsläpp av toalettavfall från passagerarfartyg i Östersjön 14.2 Beslut om åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen. Genomförande av åtgärdsprogram för havsmiljön 15.1 Beslut om åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen. Fördelning av LOVA-medel. Miljöersättningar genom landsbygdsprogrammet. Införande av kvävekontrollområde (NECA). Beslut om nytt takdirektiv. Analys Bedömning av utvecklingen i miljön Utvecklingen för miljökvalitetsmålet. Ingen övergödning bedöms vara neutral. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Anledningen är att tillståndet i miljön fortfarande är allvarligt, även om det finns tecken på förbättring inom vissa områden. Tillförseln av kväve och fosfor till havet minskar, men det tar tid innan miljötillståndet i havet förbättras. Övergödning och utbredning av syrefria bottnar är ett stort problem i Östersjön. Det atmosfäriska kvävenedfallet är över den kritiska gränsen i delar av landet. Till bedömningen hör också att det under de senaste åren inte har genomförts tillräckliga insatser i samhället för att gynna miljötillståndet. Beslutet om åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen är viktigt, men i de slutliga programmen har för mycket av övergödningsåtgärderna strukits för att genomförandet i någon större utsträckning ska kunna bidra till att miljökvalitetsmålet uppnås. Det beslutade åtgärdsprogrammet kan endast bidra med cirka 20 procent av den minskning av fosfor till Egentliga Östersjön som 147

149 behövs 372. För jordbruket ingår inga åtgärder utöver vad som redan finansieras inom befintlig budget för vattenåtgärder i landsbygdsprogrammet 373. Regionala skillnader Övergödningen är betydligt allvarligare i södra Sverige än i landets norra delar. Det beror framför allt på mer omfattande jordbruksverksamhet och mer avloppsvatten från en större befolkning i söder. Tre nordliga län bedömer att målet är nära att nås till 2020, medan resterande 18 län gör bedömningen att målet inte kommer att kunna nås. 374 INGEN ÖVERGÖDNING Om möjligheterna att nå belastningsmål för Östersjön Enligt de senaste belastningsberäkningarna 375 är den totala svenska nettobelastningen av fosfor till Egentliga Östersjön 780 ton. Av detta har 370 ton beräknats vara bakgrundsbelastning, alltså den naturliga belastning från mark som sker oberoende av mänsklig aktivitet till skillnad från antropogen belastning som orsakas av exempelvis odling av jordbruksmark och industriutsläpp. Det svenska belastningstaket inom aktionsplanen BSAP för Egentliga Östersjön är 308 ton. Det innebär att bakgrundsbelastningen är högre än belastningstaket, och för att målet ska kunna nås måste åtgärder vidtas för att minska även bakgrundsbelastningen. Det kan exempelvis ske genom anläggandet av våtmarker som minskar transporten av kväve och fosfor till havet. För att nå målet i Egentliga Östersjön kommer det även behövas åtgärder i andra delbassänger i Östersjön. 376 Även andra typer av åtgärder kan bidra till att minska övergödningen. En studie från Havsmiljöinstitutet visar att minskad proteinkonsumtion och minskade fosfortillsatser i mat skulle kunna leda till minskad näringstillförsel till havet. 377 Bedömning av miljökvalitetsmålet och utvecklingen i miljön Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. 372 Vattenmyndigheten Södra Östersjön. Förvaltningsplan i Södra Östersjöns vattendistrikt, del 1. Introduktion, Vattenförvaltning och dess verktyg i Sverige. SiteCollectionDocuments/sv/sodra-ostersjon/publikationer/beslut-2016/fp-del1-sovd.pdf 373 Vattenmyndigheterna ( ). Åtgärdsprogram för vatten beslutade för Tillgänglig: aspx/ [ ]. 374 Naturvårdsverket Regional årlig uppföljning av miljökvalitetsmålen Ärendenr: NV Togs fram som underlag till Sveriges rapportering till Helcom Pollution Load Compilation 6 PLC Ejhed, H. m.fl Näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet Sveriges underlag till Helcoms sjätte Pollution Load Compilation. Havs- och vattenmyndigheten. Rapport 2016: Havsmiljöinstitutet Changes in four societal drivers and their potential to reduce Swedish nutrient inputs into the sea. Havsmiljöinstitutets rapport nr 2016:3. 148

150 Levande sjöar och vattendrag ANSVARIG MYNDIGHET: HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som f örutsättningar för friluftsliv värnas. Regeringen har fastställt elva preciseringar: GOD EKOLOGISK OCH KEMISK STATUS: Sjöar och vattendrag har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. OEXPLOATERADE OCH I HUVUDSAK OPÅVERKADE VATTENDRAG: Oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag har naturliga vattenflöden och vattennivåer bibehållna. YTVATTENTÄKTERS KVALITET: Ytvattentäkter som används för dricksvattenproduktion har god kvalitet. EKOSYSTEMTJÄNSTER: Sjöar och vattendrags viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna. STRUKTURER OCH VATTENFLÖDEN: Sjöar och vattendrag har strukturer och vattenflöden som ger möjlighet till livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter som en del i en grön infrastruktur. GYNNSAM BEVARANDESTATUS OCH GENETISK VARIATION: Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till sjöar och vattendrag har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer. HOTADE ARTER OCH ÅTERSTÄLLDA LIVSMILJÖER: Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla sjöar och vattendrag. FRÄMMANDE ARTER OCH GENOTYPER: Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden. GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER: Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade. LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG BEVARADE NATUR- OCH KULTURMILJÖVÄRDEN: Sjöar och vattendrags natur- och kulturmiljövärden är bevarade och förutsättningarna för fortsatt bevarande och utveckling av värdena finns. FRILUFTSLIV: Strandmiljöer, sjöar och vattendrags värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad. Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön 149

151 LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG Sammanfattning För att nå miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag behöver förvaltningen av sjöar och vattendrag ske utifrån ett perspektiv som tar in allt som sker i avrinningsområden 378. Åtgärder för att minska övergödningen och tillförseln av miljöfarliga ämnen till vatten är angeläget. Ytterligare åtgärder behövs också för att minska den fysiska påverkan på vattenmiljöerna. Insatser behövs för att bevara och återställa strandzoner, något som även kan bidra med naturliga lösningar för klimatanpassning. Kulturmiljöerna behöver beaktas mer vid miljöåtgärder i sjöar och vattendrag, och i anslutning till dessa. Samtidigt måste styrmedel utvecklas så att kulturmiljöer kan fortsätta bevaras och brukas. En analys under året av en tidigare dom i EU-domstolen 379 innebär att tillämpningen av miljökvalitetsnormer för bedömning av ekologisk status kommer att skärpas, vilket kan påverka miljökvalitetsmålet positivt. Metoder för avvägning mellan energi-, natur- och kulturmiljövärden vid miljöåtgärder inom vattenkraften har utvecklats vidare under 2016 inom ramen för dialogen om vattenkraft och miljö. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram för har beslutats och ska genomföras. En effekt är att Havs- och vattenmyndigheten får ytterligare 25 miljoner kronor 2017 till tillsyn och åtgärder för vattenverksamhet. Arbetet med att skydda sjöar och vattendrag med höga naturvärden behöver intensifieras. Resultat God ekologisk och kemisk status (precisering 1) Havs- och vattenmyndigheten har analyserat det nuvarande rättsläget i Sverige utifrån den så kallade Weserdomen i EU och aktuella svenska domar 380. Myndigheten bedömer att det räcker med en försämring av en enda kvalitetsfaktor 381 för att status hos en vattenförekomst ska bedömas som försämrad. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat underlag i prövningar måste därmed innehålla en beskrivning av hur verksamheten påverkar relevanta kvalitetsfaktorer. Det är en skärpning jämfört med tidigare svensk tolkning. I rapporten framgår också dels att miljökvalitetsnormerna för ekologisk status och kemisk status ska ha samma rättsverkan, dels att det behövs ett heltäckande system för att kunna pröva undantag för vissa verksamheter. 378 Ett avrinningsområde är det område från vilket vatten från regn och snö avrinner till en specifik havsbassäng, sjö eller vattendrag. Det som sker i avrinningsområdet i form av utsläpp eller liknande avgör vilka förhållanden det är i vattenmiljön. 379 Dom i EU-domstolens mål C-461/13 om muddringsarbeten i floden Weser i Tyskland. 380 Följder av Weserdomen. Analys av rättsläget med sammanställning av domar. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2016: För att bedöma ekologisk status enligt Vattenförvaltningsförordningen används en rad kvalitetsfaktorer som vägs samman. Exempel på kvalitetsfaktorer är konnektivitet i sjöar, försurning, näringsämnen, växtplankton och fisk. 150

152 I december 2016 publicerade Havs- och vattenmyndigheten en vägledning för klassificering av ytvattenstatus 382. Vägledningen ska hjälpa vattenmyndigheter och länsstyrelser i deras arbete med att klassificera ekologisk status och kemisk ytvattenstatus med avseende på miljögifter i landets ytvattenförekomster. Under 2016 slutrapporterades forskningsprogrammet WATERS 383. Syftet har varit att ta fram kunskap för att bättre bedöma ekologisk status med hjälp av biologiska kvalitetsfaktorer i enlighet med vattenförvaltningsförordningen. Skogsstyrelsen har under året fortsatt sitt arbete med målbilder för miljöhänsyn i skogsbruket 384. Dessa kan bidra till att minska omfattningen av körskador nära vattenmiljöer och därmed minska bland annat erosion, sediment transport och tillförsel av metylkvicksilver 385. Oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag (precisering 2) År 2015 klassades vattendrag (12 procent) ha hög ekologisk status, vilket innebär ingen eller obefintlig mänsklig påverkan på vattenförekomsten. Dessa opåverkade vattendrag ligger främst i Sveriges fjällområden. Arbetet med att återskapa och bevara fler naturliga vattenflöden och vattennivåer pågår, bland annat i form av områdesskydd och restaureringsinsatser. Ytvattentäkters kvalitet (precisering 3) Under 2016 har Havs- och vattenmyndigheten pekat ut områden och anläggningar som är av riksintresse för vattenförsörjning 386. Myndighetens beslut gör att dricksvattenförsörjningen får samma status som andra viktiga samhällsfunktioner. Det förenklar också för olika aktörer att ta hänsyn till dricksvattnet vid planering och utbyggnad av till exempel bostäder, vägar och järnvägar. Svenska dricksvattenproducenter analyserar regelbundet bekämpningsmedelsrester i rå- och dricksvatten. Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel har på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten gjort en utvärdering av relevansen hos de vattenanalyser som erbjuds av kommersiella laboratorier. Utvärderingen visar att analyserna inkluderar ett stort antal av de substanser som används som växtskyddsmedel inom svenskt lantbruk. Det innebär att sammanställningar baserade på tillgängliga analysdata utgör ett tillfredställande underlag både för att undersöka en generell förekomst av växtskyddsmedel i yt- och grundvatten, och för att bedöma långsiktiga trender. 382 Miljögifter i vatten klassificering av ytvattenstatus. Havs- och vattenmyndigheten rapport 2016: Nya och reviderade målbilder för miljöhänsyn. Rapport 12:2016, Skogsstyrelsen 385 Kvicksilver är ett av de allra farligaste miljögifterna. En del kvicksilver omvandlas i naturen till den mycket giftiga föreningen metylkvicksilver som kan tas upp av levande organismer. Skogsbruket står för ca 25 procent av tillförseln av kvicksilver till fisk genom den transport av metylkvicksilver som sker från skogsmark efter avverkning

153 Problem med högfluorerade ämnen, PFAS 387, i dricksvatten har uppmärksammats under senare år 388. Att dricka vatten med mycket höga halter av PFAS under lång tid misstänks öka risken för negativa hälsoeffekter 389. I december 2016 bestämde EU efter en omröstning att förbjuda en rad fluorhaltiga ämnen, varav det mest kända är PFOA. Förbudet träder i kraft om tre år. LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG Ekosystemtjänster (precisering 4) Preciseringen har nära koppling till miljökvalitetsmålets alla övriga preciseringar. En bevarad eller restaurerad natur- och kulturmiljö bidrar till att upprätthålla och producera ekosystemtjänster som till exempel livsmiljöer för olika arter, friluftsliv, utjämning av vattenflöden och dricksvatten. För att nå miljökvalitetsmålet och även generationsmålet behöver således ekosystemtjänster bibehållas och bevaras. RUS (Regional uppföljning och samverkan i miljömålssystemet) har under 2016 sammanställt en rapport 390 för att sprida kunskap om ekosystemtjänster och ge vägledning för hur de kan användas i det praktiska arbetet för handläggare inom länsstyrelserna och Skogsstyrelsen. Rapporten presenterar ett förslag på hur ekosystemtjänster kan beaktas i myndigheters handläggning. Även Naturvårdsverket har under 2016 publicerat en vägledning för att ge myndigheter stöd och råd att ta med ekosystemtjänster i sin verksamhet och i sina beslut 391. Naturvårdsverket arbetar också med en pågående satsning på kommunikation om ekosystemtjänster. Uppdraget ska slutredovisas till regeringen i mars Havs- och vattenmyndigheten har sammanställt länsstyrelsernas erfarenheter kring vattenresurser och vattenmiljön Vädersituationen var under året annorlunda än normalt, med liten nederbörd under våren och sommaren i flera delar av landet (se figur 8.1). Den allmänna vattenförsörjningen har varit ansträngd eller mycket allvarlig för hela eller delar av följande län: Östergötland, Gotland, Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Blekinge, Skåne och Halland. I dessa län har flera kommuner varit tvungna att vidta nödåtgärder. 387 Poly- och perfluorerade alkylsubstanser, PFAS, är ett samlingsnamn på en grupp kemikalier som är framställda för att tåla höga temperaturer och vara vatten- och fettavvisande. De mest kända typerna av PFAS är PFOS och PFOA. 388 Mer om PFAS finns att läsa i ÅU17 för Giftfri miljö. 389 Som påverkan på sköldkörteln, levern, fettomsättningen och immunförsvaret. 390 Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet. RUS Länsstyrelserna i samverkan. Rapport 2016:34, Länsstyrelsen i Örebro län 391 Integrera ekosystemtjänster i myndigheters verksamheter. En vägledning. Rapport 6733, Naturvårdsverket kommunikationssatsning-om-ekosystemtjanster/ 393 Havs- och vattenmyndigheten dnr Sammanställning av länsstyrelsernas erfarenheter och konsekvenser för vattenresurser och vattenmiljön av vädersituationen under

154 Figur 8.1. Vattenflöden i södra Sverige juni december 2016 Juni Juli Lägre flöde än normalt Högre flöde än normalt Lägre flöde än normalt Högre flöde än normalt Augusti September Lägre flöde än normalt Högre flöde än normalt Lägre flöde än normalt Högre flöde än normalt Oktober November Lägre flöde än normalt Högre flöde än normalt Lägre flöde än normalt Högre flöde än normalt December Lägre flöde än normalt Högre flöde än normalt Stora delar av södra Sverige hade lägre vattenflöden under andra halvan av året på grund av mindre nederbörd än normalt. Förutom att påverka sjöar och vattendrag ledde den lägre nederbörden även till sänkta grundvattennivåer i många kommuner. Källa: SMHI, 153

155 LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG Strukturer och vattenflöden (precisering 5) Energimyndigheten har tillsammans med Svenska kraftnät och Havs- och vattenmyndigheten kartlagt den svenska vattenkraftens betydelse och framtida möjligheter i elsystemet. I en gemensam rapport 394 anger de tre myndigheterna en metod för att värdera en vattenkraftsanläggnings bidrag med så kallad reglerkraft, för att möta variationer i elförbrukningen. Rapporten är en vidareutveckling av en tidigare strategi om vattenkraft som Havs- och vattenmyndigheten och Energimyndigheten tog fram Den nya rapporten fokuserar på den samhällsnytta som skapas av vattenkraftens reglerbidrag i elsystemet. Rapporten ska vara ett fördjupat stöd till Vattenmyndigheterna och länsstyrelserna i deras arbete med att dels besluta om vattenförekomsters miljökvalitetsnormer, dels klassa omfattande och permanent förändrade vattenförekomster som kraftigt modifierade vatten (KMV). Ett KMV-utpekande kan medföra en tidsfrist för när miljöåtgärder ska vara vidtagna alternativt medföra mindre stränga miljökrav. Havs- och vattenmyndigheten driver tillsammans med Jordbruksverket ett dialogprojekt kring åtgärder mot fysisk påverkan på vattenmiljön från jordbruket. Målet är att leverera vägledningsunderlag för hur kraftigt modifierade vatten samt undantag ska hanteras i jordbruksvatten. Projektet är en fortsättning på myndigheternas samarbete med en nationell strategi för prioritering av vattenåtgärder inom jordbruket 396. Under 2016 har arbetet fokuserat på att ta fram en lista över åtgärder mot fysisk påverkan som finns beskrivna utifrån såväl miljöeffekter som konsekvenser för jordbruket. I december beslutade EU om Sveriges första LIFE IP-projekt, Rich Waters. 397 Länsstyrelsen i Västmanland är koordinator, och projektet 398 ska bland annat bygga vandringsvägar för fisk. Havs- och vattenmyndigheten bidrar med 50 miljoner kronor till projektet, som har en total budget på 300 miljoner kronor under sju år. Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation (precisering 6) I december publicerade Havs- och vattenmyndigheten den årliga rapport som beskriver tillståndet för 41 fisk- och sju skaldjursarter i hav och sötvatten. 399 Fiskarterna är uppdelade i olika bestånd, och rapporten innehåller bland annat uppgifter om utbredningsområde, maxålder och i vilka miljöer arten trivs bäst. Dessutom redovisas de biologiska råd som forskarna ger inför Vattenkraftens reglerbidrag och värde för elsystemet. Rapport ER 2016: Strategi för åtgärder inom vattenkraften. Havs-och vattenmyndighetens rapport 2014: Havs- och vattenmyndigheten (2015) Nationell strategi för prioritering av vattenåtgärder inom jordbruket, rapport 2015: LIFE är EU-kommissionens miljöprogram och IP står för integrerade projekt som utformats för att stödja genomförandet av EUs miljödirektiv North%20Baltic/Infoblad_sammanfattning_LIFE_IP_Rich_Waters.pdf 399 Havs- och vattenmyndigheten (2016) Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 154

156 för de ekonomiskt viktigaste fisk- och skaldjursbestånden. Abborre är en av arterna som enligt rapporten klarar sig bra i de flesta sjöar, och även bestånden av gös och sik ser bra ut i de stora sjöarna 400. Hotade arter och återställda livsmiljöer (precisering 7) Ofta saknas tillräcklig kunskap för att kunna upprätta nödvändiga åtgärdsprogram för hotade arter. Kunskapsuppbyggande program kan då ta fram kunskap både om arten och om lämpliga bevarandemetoder. Sådana program är särskilt viktiga för hotade arter i sjöar och marina miljöer, där kunskapsbristen både vad gäller hotade arter och bevarandemetoder är särskilt stor. Under 2016 har Havs- och vattenmyndigheten arbetat med ett kunskapsuppbyggande program för 16 hotade makrofyter (vattenväxter) i permanenta vatten. 401 Programmet kommer att beslutas under Främmande arter och genotyper (precisering 8) I november 2016 gjordes det första svenska fyndet av den invasiva växten sydfyrling, eller vattenkrassula som den också kallas, i en damm i Helsingborg. Arten kommer ursprungligen från Australien och Nya Zealand och är en populär växt i trädgårdsdammar. Eftersom den sprider sig effektivt genom vegetativ förökning kan den göra stor skada om den kommer ut i vattendrag och sjöar. Fyndlokalen i Helsingborg har sanerats av Länsstyrelsen i Skåne för att förhindra ytterligare spridning. Genetiskt modifierade organismer (precisering 9) Det bedrivs ingen kommersiell verksamhet med genetiskt modifierade vattenlevande organismer i Sverige. Bevarade natur- och kulturmiljövärden (precisering 10) Riksantikvarieämbetet presenterade i juni en rapport 403 med en rad rekommendationer för att ta hänsyn till kulturmiljöer vid vattendrag i samband med åtgärder för ökad biologisk mångfald och förbättrad vattenkvalitet. I anslutning till exempelvis dammar, kvarnar och flottledslämningar kan det uppstå konflikter mellan å ena sidan förbättrad vattenkvalitet och ökad biologisk mångfald, och å andra sidan kulturmiljöer som ska bevaras, användas och utvecklas. Utvärderingen konstaterar att de målkonflikterna förstärks av att stöddokumenten för restaurering av vattendrag är föråldrade och att verksamhetsutövare har svårt att bära de kostnader som krävs för att bevara kulturmiljöer vid vattendrag. Rapporten konstaterar också att kunskapen kring 400 Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren 401 Med permanenta vatten avses sjöar och vattendrag som alltid innehåller vatten och i normala fall inte torkar ut någon gång under året. 402 I skrivande stund är programmet på remiss, men kommer förhoppningsvis att beslutas under första halvåret Kulturmiljöer vid vattendrag, Riksantikvarieämbetets rapport

157 LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG kulturmiljöer vid vattendrag behöver öka och bli tillgänglig nationellt. Det finns stora skillnader i hur mycket resurser länen använder för kulturmiljöåtgärder (se figur 8.2). Under 2016 har det hållits slutkonferens för projekten Kulturmiljö och vattenförvaltning i Södra Östersjöns vattendistrikt och VaKul i Västerhavets vattendistrikt 404. Syftet med projekten har varit att förbättra det tvärsektoriella arbetet och att ta fram kunskapsunderlag för kulturvärden vid vatten. Riksantikvarieämbetet deltar även i dialogen om vattenkraft 405, och myndigheten har under 2016 tagit fram ett första underlag för att värdera och prioritera kulturmiljöer vid miljöåtgärder vid vattenkraftsanläggningar 406. Länsstyrelserna har haft ett särskilt regleringsbrevsuppdrag som bland annat handlar om hur kulturmiljöperspektivet omhändertas i miljökvalitetsmålen och hur länsstyrelserna arbetar för att överbrygga eventuella konflikter mellan naturvårdsintressen och kulturmiljöintressen vid hantering av småskalig vattenverksamhet 407. Figur 8.2 Länsvis användning av medel från kulturmiljöanslaget 7:2 kopplade till Levande sjöar och vattendrag 2016 Kronor Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Totalt fördelade Riksantikvarieämbetet drygt 21 miljoner kronor till olika län under året för kulturmiljöåtgärder kopplade till miljökvalitetsmålet från kulturmiljöanslaget 7:2. Det finns dock stora skillnader mellan länen. Insatserna går till kunskapsunderlag, vård, information/kommunikation och att göra kulturmiljöer tillgängliga. Källa: Riksantikvarieämbetets handläggningssystem för anslaget 7:2, bidrag till kulturmiljövård Havs- och vattenmyndigheten har i uppdrag från regeringen att samla myndigheter och intressenter till dialog för att försöka nå samsyn kring Sveriges mål att hälften av energiförbrukningen ska vara förnybar år Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende länsstyrelserna, uppdrag 20, 156

158 Friluftsliv (precisering 11) En förutsättning för friluftsliv kopplat till vatten är tillgänglighet. När strandzoner bebyggs blir det svårare att få tillgång till vattenmiljöerna. Byggande i strandzonen kan också påverka andra viktiga ekosystemtjänster negativt, till exempel livsmiljöer för olika arter, möjligheter för arter att sprida sig samt översvämningsskydd. Det strandnära byggandet fortsätter dock att öka (se figur 8.3). Strandskyddsdelegationen konstaterade i en rapport 408 från december 2015 att det finns indikationer på att strandskyddet fortfarande är starkt i glest bebyggda områden men svagare i tättbebyggda områden. I de regionala årliga uppföljningarna lyfts just exploateringstryck i strandzonen fram som en av de viktigaste orsakerna till att miljökvalitetsmålet inte kommer att nås. Figur 8.3 Antal nyuppförda byggnader inom 100 meter från sjöar och vattendrag Ej fristående Fristående Totalt Antalet byggnader i närheten av sjöar och vattendrag ökar och riskerar både att försämra tillgängligheten för friluftslivet och att påverka vattenmiljöer negativt. Fristående byggnader innebär att de är uppförda där avståndet till tidigare bebyggelse är större än 75 meter. Källa: SCB Betydelse för Agenda 2030 Levande sjöar och vattendrag har nära kopplingar till hållbarhetsmålen 6. Rent vatten och sanitet samt 15. Ekosystem och biologisk mångfald. Åtgärder som bidrar till uppfyllandet av mål 6 främjar också uppfyllandet av mål 14. Hav och marina resurser, eftersom bland annat transport av näringsämnen sker från källorna, via sjöar och vattendrag, till havet. En detaljerad beskrivning av hur dessa kopplingar ser ut finns i Havs- och vattenmyndighetens rapport av regeringsuppdrag Fi2016/01355/SFÖ Strandskyddet i praktiken. Slutrapport från Strandskyddsdelegationen, nationell arena för samverkan. SOU 2015: agenda html 157

159 I tabell 8.1 redovisas de delmål i Agenda 2030 som påverkas av åtgärder inom Levande sjöar och vattendrag under LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG Tabell 8.1 Delmål i Agenda 2030 som påverkas av åtgärder som genomförs under 2016 för att uppnå miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. I tabellen ges även exempel på åtgärder. Delmål i Agenda 2030 Exempel på åtgärder Beslut om vattenförvaltningens åtgärdsprogram (bidrar också till att nå delmål 6.6 och 15.1). 6.6 Lokalt och regionalt arbete med restaurering av sjöar och vattendrag Lokalt och regionalt arbete med områdesskydd, till exempel naturreservat och Natura Arbete med kunskapshöjande program och åtgärdsprogram för hotade arter Kartläggning av invasiva främmande arter och bekämpning av några av dessa, till exempel sjögull och sydfyrling Arbete med handlingsplan för grön infrastruktur och vägledningsmaterial om ekosystemtjänster. Analys För att nå Levande sjöar och vattendrag behöver vattenmiljöer förvaltas så att djur och växter har livsmiljöer av tillräcklig storlek och kvalitet, och som dessutom hänger ihop inom avrinningsområden. Fragmentering på grund av dammar och andra vandringshinder bedöms som den viktigaste orsaken till att miljökvalitetsmålet inte uppnås till Även försurning och övergödning av vatten bidrar i stor grad, liksom exploateringstryck i strandzonen, till exempel nybyggnation av hus, bryggor och andra anläggningar. Utvecklingen av miljötillståndet bedöms vara neutral eftersom för få åtgärder genomförs för att komma till rätta med dessa problem. Åtgärder och styrmedel Effekten av insatta åtgärder och styrmedel varierar. Generellt är dock åtgärdstakten för långsam, och speciellt påtagligt är detta när det gäller miljö prövning av vattenverksamhet. Prövning av till exempel dammar utan tillstånd upplevs av länsstyrelserna som krånglig och tidskrävande, och resurserna för tillsyn är begränsade. Därför bör man kunna se en positiv effekt kommande år av de extra 25 miljoner kronor till bland annat tillsyn som Havs- och vattenmyndigheten tilldelats för Myndigheten kommer att fördela merparten av dessa medel till länsstyrelserna. De ska förutom tillsyn även gå till att stärka arbetet med vägledning, prövning och omprövning av vattenverksamheter samt till restaurering och biologisk återställning inom ramen för vattenförvaltningens åtgärdsprogram. Kravet på moderna tillstånd för små vattenkraftverk eller andra dammar kan vara problematiskt för bevarande av kulturmiljövärdena. Både tillstånd och naturvårdsanpassning ska enligt rådande praxis bekostas av fastighetsägaren och många saknar ekonomiska möjligheter för detta. Därför behövs 158

160 nya ekonomiska och juridiska styrmedel så att kulturmiljöer kan bevaras och fortsätta att brukas samtidigt som naturvårdsanpassning kan genomföras. I december 2016 beslutade vattenmyndigheterna om vattenförvaltningens åtgärdsprogram för Att dessa genomförs är viktigt för att miljökvalitetsmålet ska kunna nås. Det beslutade programmet är dock mindre ambitiöst när det gäller åtgärder för att minska övergödningen än vad som skulle behövas för att uppnå miljökvalitetsmålet Ingen övergödning 412. Att det uppnås är en förutsättning för att kunna uppnå också Levande sjöar och vattendrag. När det gäller flera andra miljöproblem beror effekten av åtgärdsprogrammen mycket på vilka styrmedelsförändringar som myndigheterna kommer att föreslå och genomföra utifrån de krav som ställs i programmen. De senaste åren har det varit ett ökat fokus på kulturmiljöer vid vatten 413 och det börjar ge resultat. Fler länsstyrelser rapporterar 414 att de nu har ett bra samarbete mellan kulturmiljö- och vattenmiljöenheterna. Under 2016 har flera länsstyrelser genomfört inventeringar av kulturmiljöer vid vatten för att ytterligare öka kunskapen om dessa värden. Samtidigt anger de flesta länen att det finns ett stort behov av fortsatta insatser inom detta område. Alla län gör bedömningen att Levande sjöar och vattendrag inte kommer att nås till 2020 (se figur 8.4). 14 län anger att det inte går att se någon tydlig utvecklingsriktning i miljön. Länen i Västra Götaland, Gävleborg, Norrbotten och Västerbotten ser en positiv trend, medan länen i Blekinge, Kronoberg och Stockholm ser en negativ trend. En förändring är att Skåne och Kalmar län gör bedömningen att utvecklingen vänt från negativ till neutral. Orsakerna till att miljökvalitetsmålet inte nås är framför allt fysisk påverkan i form av dammar, flottledsrensning, rätning, sjösänkning och dikning, men också övergödning, försurning och påverkan av miljögifter Se ÅU17 för Ingen övergödning 413 Till exempel projekten Kulturmiljö och vattenförvaltning i Södra Östersjöns vattendistrikt och Va- Kul i Västerhavets vattendistrikt

161 Figur 8.4 Länsvis bedömning av utvecklingstrenden för Levande sjöar och vattendrag 2016 LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG Målbedömning och utveckling Målet nås inte, utvecklingen är negativ Målet nås inte, utvecklingen är neutral Målet nås inte, utvecklingen är positiv Bedömningen av hur miljötillståndet utvecklas skiljer sig mellan landets län. En förändring i årets uppföljning är att Skåne och Kalmar län gör en något mer positiv bedömning där miljötillståndet ändrats från negativ till neutral utveckling. Källa: Regional årlig uppföljning 2016 Bedömning av miljökvalitetsmålet och utvecklingen i miljön Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. 160

162 Grundvatten av god kvalitet ANSVARIG MYNDIGHET: SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Regeringen har fastställt sex preciseringar: GRUNDVATTNETS KVALITET: Grundvattnet är med få undantag av sådan kvalitet att det inte begränsar användningen av grundvatten för allmän eller enskild dricksvattenförsörjning. GOD KEMISK GRUNDVATTENSTATUS: Grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kemisk status. KVALITETEN PÅ UTSTRÖMMANDE GRUNDVATTEN: Utströmmande grundvatten har sådan kvalitet att det bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i källor, sjöar, våtmarker, vattendrag och hav. GOD KVANTITATIV GRUNDVATTENSTATUS: Grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kvantitativ status. GRUNDVATTENNIVÅER: Grundvattennivåerna är sådana att negativa konsekvenser för vattenförsörjning, markstabilitet eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem inte uppkommer. BEVARANDE AV NATURGRUSAVLAGRINGAR: Naturgrusavlagringar av stor betydelse för drickvattenförsörjning, energilagring, natur- och kulturlandskapet är fortsatt bevarade. Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön Sammanfattning Åtgärder för att uppnå grundvattenmålet har under 2016 ingått i flera regerings uppdrag. Vid Sveriges geologiska undersökning (SGU) har en genomförandeplan för arbetet med miljömålen beslutats, indikatorutveckling pågår och åtgärder inom Miljömålsrådet har påbörjats. Grundvattenmålets koppling till hållbarhetsmålen inom Agenda 2030 har kartlagts. Under året har nya åtgärdsprogram, förvaltningsplaner och miljökvalitetsnormer beslutats inom vattenförvaltningen. Dricksvattenutredningens förslag om att utöka skyddet av grundvattenförekomster och grundvattentäkter, att anpassa dricksvattenkontrollen samt att utveckla undersökningen av råvatten 161

163 GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET är i linje med måluppfyllelse men når inte tillräckligt långt. Vattenförsörjningsplaner har tagits fram för allt fler län och kommuner. Under året har låga grundvattennivåer orsakat betydande problem framför allt i sydöstra Sverige. Detta visar på det stora behovet av vattenplanering och klimatanpassningsåtgärder. Kunskapsspridningen om högfluorerade ämnen (PFAS) i dricksvattentäkter har ökat genom seminarier och informationsmaterial. Fokus har legat på inventering för att förbättra övervakningen. Flera län planerar att utöka den regionala övervakningen och screeningprogram har påbörjats i urbana områden. Kunskapen om grundvattenberoende ekosystem förbättras genom kartläggning, övervakning och indikatorutveckling. Takten behöver öka i den pågående omställningen från användning av naturgrus till ersättningsmaterial, främst krossat bergmaterial. Kartläggning av berggrundens lämplighet som ballast för betong krävs i expansiva och tätbebyggda regioner. Inom samhällsplaneringen behöver materialförsörjningsplaner tas fram och användas. Resultat Under 2016 har flera regeringsuppdrag genomförts eller påbörjats som direkt berör miljökvalitetsmålet. SGU har tagit fram en genomförandeplan för arbete med miljömålen 415 där flera åtgärder har bäring på miljökvalitetsmålet och några ingår i Miljömålsrådets arbete. I regeringsuppdraget om de globala hållbarhetsmålen inom Agenda 2030 bedömer SGU att för Grundvatten av god kvalitet är mål 6. Vatten och sanitet mest relevant, och de åtgärder som görs och behövs har lyfts fram. I regeringsuppdraget 416 om indikatorer, som redovisas under 2017, poängterar SGU behovet av uppföljning av dricksvattnets kvalitet samt påverkan på grundvattenberoende ekosystem i ytvatten. SGU driver inom ramen för Miljömålsrådet en åtgärd om planeringsförutsättningarna för byggande under mark som berör både grundvattnet och andra mål, där bland andra Trafikverket bidrar aktivt. I december 2016 fattade vattendelegationerna i de fem vattendistrikten beslut om nya åtgärdsprogram, förvaltningsplaner och miljökvalitetsnormer. 417 Arbetet är centralt för att nå miljökvalitetsmålet. Utvecklingen i vattenförvaltningsarbetet behöver följas noggrant. 415 Miljömålsanalys av SGUs verksamhet - genomförandeplan för åtgärder. Delrapport 2 av regeringsuppdrag M2015/2633/Mm. SGU Dnr / regeringsrapporter/2016/delrapprt-2-m mn-juni-2016.pdf 416 Uppdrag om indikatorer för miljökvalitetsmålen och Generationsmålet. Miljö- och energidepartementet, Regeringsbeslut I: M2016/01592/Mm

164 Grundvattnets kvalitet och kemiska status (precisering 1 och precisering 2) I slutbetänkandet 418 från dricksvattenutredningen finns flera viktiga förslag för grundvattnet: 1) skyddet av grundvattenförekomster/-täkter, 2) anpassning av dricksvattenkontrollen, samt 3) utveckla undersökningen av råvatten. Inom myndighetsnätverket för PFAS har nationella seminarier anordnats och en kunskapsportal har tagits fram 419. Naturvårdsverkets regeringsuppdrag om screening av miljögifter (PFAS och bekämpningsmedel) har rapporterats 420 med förslag på utökad övervakning av grundvatten och utveckling av riktvärden. I mars redovisade regeringens utredare sina slutsatser om spridning av PFAS-föroreningar i dricksvatten 421. Det är ännu oklart vilka av föreslagna åtgärder inom ovanstående regeringsuppdrag och utredningar som kommer att genomföras. Många enskilda brunnar har kvalitetsproblem. För att förbättra kunskapen har SGU påbörjat ett arbete med att utvärdera cirka vattenanalyser från enskilda vattentäkter som genomförts under åren Brister i övervakningen av grundvattnets kvalitet har tidigare påtalats av bland andra EU-kommissionen 422. Samtliga länsstyrelser tar också upp bristen på kunskap om grundvattnets kvalitet i årets miljömålsuppföljningar 423. SGU har under 2016, i samråd med länsstyrelserna och med finansiering från Havs- och vattenmyndigheten, intensifierat arbetet med att inventera nya provtagningsplatser och att föreslå fler stationer för övervakning. Inventeringen fokuserar på grundvattenförekomster inom Vattenförvaltningen. Arbetet innebär sökning i databaser, kontakter med brunnsägare, länsstyrelser och kommuner, följt av inventering i fält med eventuell provtagning. Från inventeringen 2015 föreslås 33 nya övervakningsstationer och för 2016 föreslås 41 nya stationer (se tabell 9.1), totalt en möjlig ökning av nationella stationer med 17 procent. 418 Statens offentliga utredningar: En trygg dricksvattenförsörjning sammanfattning av Dricksvattenutredningens förslag. Slutbetänkande av Dricksvattenutredningen, SOU 2016:32. Stockholm Högfluorerade ämnen (PFAS) och bekämpningsmedel. Redovisning av ett regeringsuppdrag. En sammantagen bild av förekomsten i miljön. Naturvårdsverket. Rapport naturvardsverket.se/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i-sverige/regeringsuppdrag/redovisade-2016/ Naturvardsverket-redovisar-till-regeringen-uppdraget-om-att-undersoka-forekomsten-av-hogfluoreradeamnen-och-vaxtskyddsmedel-i-vara-vatten-/ 421 Utredning om spridning av PFAS-föroreningar i dricksvatten. Regeringskansliet (M2015:B) European Commission (2012). Member State: Sweden, Accompanying the document Report from the Commission to the European Parliament and the Council on the Implementation of the Water Framework Directive (2000/60/EC), River Basin Management Plans, (SWD (2012) 379 final. 423 Länsstyrelsernas miljömålsrapportering i november 2016 till Naturvårdsverket. 163

165 Tabell 9.1. Inventering för grundvattenövervakning. Inventerade provtagningsplatser 2016 Källa Brunn Rör Totalt Besökta platser Provtagna platser Bra provtagningsplatser till grundvattenövervakning Inventerade provtagningsplatser som skulle kunna ingå i övervakningsprogram för grundvattenförekomster inom vattenförvaltningen som är i risk att inte nå målet god status och där övervakningsstation eller kommunal vattentäkt saknas. Provtagningsplatsen kan vara en källa, en brunn eller ett grundvattenrör dit grundvattenflöde bedöms ske från påverkanskällor som lett till riskbedömningen. Källa: SGU. GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET SGU har även under 2016, inom Naturvårdsverkets screeningprogram, påbörjat provtagning och analys av råvatten vid kommunala grundvattentäkter i urbana områden. Länen kan bidra till screeningen genom regional förtätning. Flera län planerar att utöka den regionala övervakningen. Jordbruksverket har gett Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i uppdrag att utarbeta ett förslag till program för grundvattenövervakning av jordbruksmark. Regionala och kommunala vattenförsörjningsplaner framställs som stöd och underlag i planeringsarbete. Elva län har nu regionala vattenförsörjningsplaner. Arbete pågår även med kommunala vattenförsörjningsplaner 424. Riksintresseutredningen har föreslagit utökat skydd för grundvattenmagasin som är viktiga för samhället 425. Många kommunala grundvattentäkter saknar fortfarande vattenskyddsområde (se figur 9.1). Flera län rapporterar också att arbetet går långsamt och att inga nya vattenskyddsområden har tillkommit under Figur 9.2 visar på en långsam takt i inrättandet av nya vattenskyddsområden. Påverkan på ytvatten (precisering 3) Arbetet med grundvattenberoende akvatiska och terrestra ekosystem har utökats under Vid SGU pågår en rad arbeten: vägledningsarbete inom vattenförvaltningen, inledande övervakning, utveckling av indikatorer samt Bevarande och skydd av källmiljöer, en åtgärd inom ramen för Miljömålsrådets arbete. En rapport om geologins betydelse för grundvattenberoende ekosystem har också publicerats Länsstyrelsernas miljömålsrapportering i november 2016 till Naturvårdsverket. 425 Planering och beslut för hållbar utveckling. SOU 2015: Länsstyrelsernas miljömålsrapportering i november 2016 till Naturvårdsverket. 427 Thorsbrink, M., Dahlqvist, P., Holgersson. B. & McCarthy. J. Geologins betydelse för Grundvattenberoende ekosystem. Redovisning av ett internt kunskapsuppbyggande FoU-arbete vid SGU. SGU-rapport 2016:

166 Figur 9.1. Vattenskyddsområden vid kommunala grundvattentäkter Antal områden Antal nya broar Antal upprustade broar Antal km spång Antal nya rastskydd Antal renoverade rastskydd Ant. mil förb. ledmarkering Antal mil röjd led Kvarstående upprustninsgbehov Utfört 2016 Utfört 2015 Många kommunala grundvattentäkter saknar vattenskyddsområde. Dricksvattenutredningen föreslår att kommunerna ska ha skyldighet att ansöka om inrättande av vattenskyddsområden för alla allmänna vattentäkter som ger mer än 10 m3 per dygn eller försörjer fler än 50 personer. Kommunerna ska vid behov också se till att äldre områden och föreskrifter ses över. Det är främst de mindre vattentäkterna som saknar skyddsområde. Även om 29 procent av grundvattentäkterna saknar vattenskyddsområde så produceras enbart 6,5 procent av mängden vatten från en grundvattentäkt utan vattenskyddsområde. Källa: Vattentäktsarkivet vid SGU samt miljömålsindikatorn Vattenskyddsområden. Figur 9.2. Beslut om vattenskyddsområden för grundvattentäkter Antal beslut Uppdaterat Figuren visar hur många av nu gällande vattenskyddsområden för grundvattentäkter som beslutats under respektive år. Under 2016 har 10 nya vattenskyddsområden för grundvattentäkter beslutats. Av dessa har ett överklagats. Blå stapel anger antalet vattenskyddsområden som inrättats för grundvattentäkter som tidigare saknat vattenskyddsområde. Grön stapel visar på antalet grundvattentäkter där förändringsbehov medfört att nytt beslut tagits om vattenskyddsområde vid grundvattentäkter där vattenskyddsområde funnits även tidigare. I Naturvårdsverkets databas Vic Natur redovisas beslut för alla gällande vattenskyddsområden. I figuren ingår således vattenskyddsområden för både kommunala grundvattentäkter och grundvattentäkter med annan huvudman. Källa: Vic Natur, Naturvårdsverket. Nytt 165

167 Grundvattennivåer och grundvattnets kvantitativa status (precisering 4 och precisering 5) Under året har torka orsakat problem i stora delar av södra Sverige. De låga grundvattennivåerna är resultatet av flera år med låg nederbörd under vinterhalvåret (se figur 9.3). Vattentillgången är ofta dålig på sensommaren i grunda grävda brunnar, men uttalade problem uppstod under 2016 redan under tidig vår. Även den kommunala vattenförsörjningen har drabbats på flera orter. Figur 9.3. Variationer i grundvattennivåer på Öland GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Meter under markytan 4,0 4,5 5,0 5,5 6,0 6,5 7, Grundvattennivåerna i Böda på Öland är ett exempel på variationen i ett större och långsamreagerande grundvattenmagasin i en grusavlagring. Den låga nederbörden och grundvattenbildningen under senare år i sydöstra Sverige innebär att även större grundvattenmagasin uppvisar mycket låga nivåer, och därmed påverkas även kommunala vattentäkter. Av tidsserien framgår att även om årets nivå är rekordlåg så finns det ett mönster med återkommande torrperioder. Vi bör alltså planera för att ha en bättre beredskap för att möta återkommande torrperioder, särskilt i sydöstra Sverige där klimatförändringarna beräknas medföra ytterligare sämre vattentillgång 428. Källa: Grundvattennätet vid SGU. Bevarande av naturgrusavlagringar (precisering 6) Uttaget av naturgrus har minskat sedan mitten av 1990-talet, men trenden har planat ut (se figur 9.4). Antalet täkttillstånd för naturgrustäkt fortsätter att minska och tillståndstider kortas. Kornstorleken hos naturgruset beaktas oftare, så att tillstånd endast ges till täkter som producerar material som är svåra att ersätta med krossat berg. Under 2016 har SGU tagit initiativet till en åtgärd inom Miljömålsrådet, området materialförsörjningsplanering. SGU driver inledningsvis ett sam arbete med Skåne län kring ersättning av naturgrus med helkrossad ballast för betong. Samarbete med fler länsstyrelser planeras i expansiva regioner med stora behov av material och många motstående intressen. Även om flera län ser värdet av en regional materialförsörjningsplan har de inte kunnat prioritera arbetet 429 så åtgärden SGU driver är av stor vikt och fler län har anmält intresse. Under 2016 har SGU haft ett regeringsuppdrag att utreda de ekonomiska och miljömässiga förutsättningarna att ersätta naturgrus med havssand. Uppdraget redovisades i januari Klimatförändringar och dricksvattenförsörjning. Delbetänkande av Dricksvattenutredningen. SOU 2015: Länsstyrelsernas miljömålsrapportering i november 2016 till Naturvårdsverket. 166

168 Figur 9.4 Användning av naturgrus Miljoner ton Det totala uttaget av naturgrus fördelat på olika användningsområden. Från och med 2011 sker rapporteringen direkt till Svensk Miljörapporteringsportal. Data från 2010 saknas. Källa: SGU 430 samt miljömålsindikatorn Grusanvändning. Betong Väg Fyllnad Övrigt Anv. omr ej redovisad Betydelse för Agenda 2030 De insatser för miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet som SGU arbetat med relaterar även till Agenda Under 2016 har främst bidrag gjorts till mål 6. Rent vatten och sanitet. Exempel på insatser under året är kartläggning av grundvattnets kvalitet och kvantitet med fokus på Öland och Gotland samt inventering och förbättringar inom den nationella grundvattenövervakningen. Metodutveckling pågår också för kartläggning av föroreningsproblem i grundvatten inom vattenförvaltningen. Utöver vägledning till länen inom vattenförvaltningen når SGU även många aktörer inom grundvattenområdet genom omfattande remissverksamhet. Kopplat till delmål 12.2 (om hållbar förvaltning av naturresurser) verkar SGU för bevarande av naturgrusavlagringar, samt utarbetar en strategi för återvinning och efterbehandling av gruvavfall tillsammans med Naturvårdsverket. SGU:s bidrag till mål 15. Ekosystem och biologisk mångfald ligger främst i kartläggning, kunskap och vägledning om grundvattnets roll för ekosystemen. I tabell 9.2 redovisas de delmål i Agenda 2030 som påverkats av åtgärder inom Grundvatten av god kvalitet under Grus, sand och krossberg SGU periodiska publikationer 2016:3 167

169 Tabell 9.2. Delmål i Agenda 2030 som påverkats av åtgärder under 2016 för att uppnå miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet. I tabellen ges även exempel på åtgärder. GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Delmål i Agenda 2030 Exempel på åtgärder 2016 Analys 6.1 Kartläggning av grundvattnets kvalitet och kvantitet på bland annat Öland och Gotland, varvid flera möjliga nya vattentäkter identifierats. Inventering och förbättringar inom den nationella grundvattenövervakningen. Vattenförsörjningsplaner har tagits fram för allt fler län och kommuner. Antalet tillstånd för naturgrustäkt fortsätter att minska. 6.3 Metodutveckling vid SGU för kartläggning av föroreningsproblem i grundvatten. 6.4 Kartläggning av grundvattnets kvalitet och kvantitet på bland annat Öland och Gotland, varvid flera möjliga nya vattentäkter har identifierats. Kommunal räddningstjänst förser hushåll med egen brunn och djurgårdar med dricksvatten. Informationskampanjer till brunnsägare, bevattningsförbud samt sänkt ledningstryck i kommunala vattensystem. 6.5 Under året har nya åtgärdsprogram, förvaltningsplaner och miljökvalitetsnormer beslutats inom vattenförvaltningen. Vid SGU fortgår vägledningsarbete inom vattenförvaltningen. 6.6 En myndighetsgemensam åtgärd inom miljömålsrådets arbete har påbörjats: Bevarande och skydd av källmiljöer. Kunskapen om grundvattenberoende ekosystem har förbättrats genom kartläggning, övervakning och indikatorutveckling Åtgärder för hållbar naturresursförvaltning: se delmål 6.1 hållbar materialförsörjning och hållbar vattenförsörjning. SGU och Skåne län har samarbetat om materialförsörjningsplanering och kring ersättning av naturgrus med helkrossad ballast för betong Se åtgärder under delmål 6.6 ovan. Nio av 21 län bedömer att miljökvalitetsmålet är nära att nås till , tack vare goda tillgångar på grundvatten och relativt bra grundvattenkvalitet där denna är känd. Övriga tolv län bedömer att miljökvalitetsmålet inte nås. Orsaker är kvalitetsproblem samt att grundvattnet behöver prioriteras bättre inom samhällsplanering, vid tillstånds- och tillsynsärenden samt inom vattenförvaltningen. De flesta länen framhåller en brist på data om grundvattnets kvalitet och kvantitet samt ett behov av fler och uppdaterade vattenskyddsområden. Positivt är att allt fler skyddsområden fastställts av kommunerna, men takten är för långsam (se figur 9.5). 431 Länsstyrelsernas miljömålsrapportering i november 2016 till Naturvårdsverket. 168

170 Grundvattnets kvalitet och kemiska status Arbetet med att utveckla grundvattenövervakningen har varit framgångsrikt under SGU avser att 2017 inventera cirka 100 av vattenförvaltningens grundvattenförekomster och föreslå nya övervakningsstationer. Grundvattenövervakningen förbättras successivt, men fortsatt utökning krävs för att Sverige ska uppnå de krav som ställs i EU:s vattendirektiv. Allt fler vattenförsörjningsplaner finns nu både på regional och kommunal nivå. Figur 9.5 Beslutsmyndighet för vattenskyddsområden Antal beslut Kommun Domstol Länsstyrelse Figuren visar hur många vattenskyddsområden för grundvattentäkter som beslutats under respektive år. Vattenskyddsområden har kunnat beslutas av antingen länsstyrelse, kommun eller domstol. I Kalmar, Kronoberg, Västerbotten, Östergötland, Jönköping, Gotland, Västra Götaland och Norrbottens län har under 2000-talet flertalet av vattenskyddsområdena fastställts av kommunerna. Med tanke på att så många kommunala vattentäkter fortfarande saknar vattenskyddsområden och att arbetet går så långsamt bör det undersökas om fler kommuner kan engageras i detta arbete. Källa: Vic natur, Naturvårdsverket. Påverkan på ytvatten Arbetet med grundvattnets betydelse för att upprätthålla akvatiska livsmiljöer pågår bland annat vid SGU. Centrala frågeställningar att utveckla är nya bedömningskriterier för grundvattenberoende ekosystem, utökat skydd av känsliga miljöer samt kunskapshöjning kring utbytet mellan yt- och grundvatten. Grundvattennivåer och grundvattnets kvantitativa status I årets länsvisa redovisningar 432 för främst Blekinge, Gotland, Jönköpings, Hallands och Kalmar län poängteras problemen med vattenbrist under året. Exempel på praktiska åtgärder som vidtagits är att räddningstjänsten förser hushåll med egen brunn, liksom djurgårdar, med dricksvatten. Andra typer 432 Länsstyrelsernas miljömålsrapportering i november 2016 till Naturvårdsverket. 169

171 av åtgärder är informationskampanjer, bevattningsförbud samt sänkt ledningstryck i kommunala vattensystem. Problemen med vattenbrist har även lett till ett ökat intresse för vattenförsörjningsplanering inklusive reservvattenförsörjning. Bevarande av naturgrusavlagringar Det går framåt med omställningen från naturgrus till ersättningsmaterial, främst krossat bergmaterial. Kunskapen om möjliga ersättningsmaterial har under senare år ökat. Riktlinjer för upphandling hos offentliga och privata aktörer är nödvändiga för en ännu snabbare omställning. Särskilt i expansiva och tätbebyggda regioner krävs kartläggningar av berggrundens lämplighet som ballast för betong och framtagande av aktuella materialförsörjningsplaner. SGU har i ett remissyttrande 433 lyft fram utmaningen med att göra en stor samhällssatsning inom bostadsbyggande, men utan att öka materialtransporternas klimatpåverkan och utan att tillstånd ges till fler eller utvidgade naturgrustäkter. Täkter av naturgrus och annan markexploatering utgör fortfarande ett hot mot naturgrusavlagringars geologiska naturvärden. Naturgrusavlagringar saknar i stor utsträckning ett formellt skydd. Bedömning av miljökvalitetsmålet och utvecklingen i miljön Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. 433 SGUs remissyttrande på Miljömålsberedningens förslag till klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige (SOU 2016:47). SGU Dnr /

172 Hav i balans samt levande kust och skärgård ANSVARIG MYNDIGHET: HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. GOD MILJÖSTATUS: Kust- och havsvatten har god miljöstatus med avseende på fysikaliska, kemiska och biologiska förhållanden i enlighet med havsmiljöförordningen (2010:1341). GOD EKOLOGISK OCH KEMISK STATUS: Kustvatten har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. EKOSYSTEMTJÄNSTER: Kusternas och havens viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna. GRUNDA KUSTNÄRA MILJÖER: Grunda kustnära miljöer präglas av en rik biologisk mångfald och av en naturlig rekrytering av fisk samt erbjuder livsmiljöer och spridningsvägar för växt- och djurarter som en del i en grön infrastruktur. GYNNSAM BEVARANDESTATUS OCH GENETISK VARIATION: Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till kust och hav har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer samt att naturligt förekommande fiskarter och andra havslevande arter fortlever i livskraftiga bestånd. HOTADE ARTER OCH ÅTERSTÄLLDA LIVSMILJÖER: Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla kust- och havsvatten. HAV I BALANS SAMT LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD FRÄMMANDE ARTER OCH GENOTYPER: Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden och kulturarvet. GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER: Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade. BEVARADE NATUR- OCH KULTURMILJÖVÄRDEN: Havs-, kust- och skärgårdslandskapens natur- och kulturvärden är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena. KULTURLÄMNINGAR UNDER VATTEN: Tillståndet är oförändrat för kulturhistoriska lämningar under vattnet. FRILUFTSLIV OCH BULLER: Havs-, kust- och skärgårdslandskapens värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad. 171

173 Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön HAV I BALANS SAMT LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD Sammanfattning Kust- och havsmiljön är fortfarande negativt påverkad av för stor tillförsel av näringsämnen och farliga ämnen samt fiske av vissa arter. Andra problem är förekomst av marint skräp, syrebrist, samt att känsliga livsmiljöer och kulturmiljöer påverkas eller förstörs genom exploatering och fragmentering. Fokus för det fortsatta havsmiljöarbetet bör ligga på att genomföra och följa upp förbättringsåtgärder. Återhämtningstiden i havet är lång och alla de insatser som är viktiga för att nå miljökvalitetsmålet kommer ta lång tid att genomföra. Åtgärdsprogrammet enligt vattenförvaltningsförordningen blev beslutat under Tillsammans med åtgärdsprogrammet enligt havsmiljöförordningen kommer det att vara betydelsefullt för att miljökvalitetsmålet ska utvecklas positivt. Att den gemensamma fiskeripolitiken genomförs och ser till hela ekosystemet förbättrar möjligheterna för ett långsiktigt hållbart fiske. Havsplaneringsförordningen är central för ett hållbart nyttjande av havsområden, genom de kommande havsplanerna. Sverige har under året nått målet om skydd av minst tio procent av de marina områdena, men målen för ett ekologiskt representativt, sammanhängande och funktionellt nätverk av skyddade områden återstår. Ett fortsatt arbete med skydd av natur- och kulturvärden är av stor vikt. Dessutom behöver Sverige fortsatt verka för ett ambitiöst miljöarbete inom EU och inom de regionala havsmiljökonventionerna Ospar och Helcom. Resultat God miljöstatus (precisering 1) Den senaste bedömningen av miljöstatus i svenska hav genomfördes Den samlade slutsatsen var att i många fall uppnås inte god miljöstatus. Sammanfattningsvis är det tillförsel av näringsämnen, uttag av arter genom fiske och tillförsel av farliga ämnen som på en övergripande nivå bedöms påverka miljötillståndet mest. Åtgärdsprogrammet enligt havsmiljöförordningen fastställdes i december Under 2016 påbörjades genomförandet. Under 2017 och 2018 kommer bedömningarna av miljötillståndet 434 Havs- och vattenmyndigheten, God Havsmiljö Marin strategi för Nordsjön och Östersjön. Del 1: Inledande bedömning av miljötillstånd och socioekonomisk analys. Rapport 2012: Havs- och vattenmyndigheten, God havsmiljö Marin strategi för Nordsjön och Östersjön. Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön. Rapport 2015:

174 uppdateras, liksom definitionerna av god miljöstatus och miljökvalitetsnormerna med indikatorer. Detta ska rapporteras till EU-kommissionen hösten Förekomst och tillförsel av marint skräp är ett växande problem i havsmiljön. Största delen av skräpet utgörs av plast. Under året har Havs- och vattenmyndigheten medfinansierat två EU-projekt, MARELITT Baltic 436 (om förlorade fiskeredskap i Östersjön) och BLASTIC 437 (om källor till plastskräp och spridningsvägar från land till hav). Projektens resultat ska användas på både nationell och regional nivå för att minska och motverka tillförseln av marint skräp. Myndigheten har även gett organisationen Håll Sverige Rent i uppdrag att planera en treårig informationskampanj med start under I slutet av 2016 beslutade regeringen om en förordning 438 för att minska användningen av plastbärkassar. Även förekomst av mikroplaster är ett problem 439 och regeringen gav 2015 ett uppdrag till Naturvårdsverket att identifiera och föreslå åtgärder mot utsläpp av mikroplaster i havet från källor i Sverige 440. En kartläggning inom uppdraget om källor och spridningsvägar visade att den största källan är väg- och däckslitage, därefter utsläpp från konstgräsplaner 441. Uppdraget ska slutredovisas i juni I början av 2016 lämnade även Kemikalieinspektionen ett förslag till regeringen om ett förbud mot kosmetiska produkter som innehåller mikrokorn av plast 442. Under 2017 ska myndigheten utreda om fler produkter bör omfattas av ett förbud, i syfte att minska spridningen av plastpartiklar till sjöar och hav 443. Uppdraget redovisas i december Oljeutsläpp kan skada växt- och djurliv liksom värdefulla kustmiljöer. Små kontinuerliga utsläpp i fartygsrutter kan innebära en större fara för exempelvis sjöfågel än ett stort utsläpp. Med ökad sjöfart blir också riskerna för oljeföroreningar större. Antalet anmälda och konstaterade utsläpp av olja visar dock en minskande trend (se figur 10.1). Det kan emellertid finnas ett betydande mörkertal av oljeutsläpp, eftersom ett stort antal oljeskadade fåglar har observerats i områden där inga utsläpp har registrerats Hassellöv, M., Karlsson, T. och A. Kärrman, Att kartlägga mikroplastens obevekliga spridning. I Havet 2015/2016 om miljötillståndet i Svenska havsområden, sid , Havsmiljöinstitutet. 440 Miljö- och energidepartementet, Uppdrag att identifiera och föreslå åtgärder mot utsläpp av mikroplaster i havet från viktiga källor i Sverige. Regeringsbeslut. M2015/2928/Ke 441 Magnusson, K. et al., Swedish sources and pathways for microplastics to the marine environment. IVL Swedish Environmental Research Institute. Report C183 C183.pdf 442 Kemikalieinspektionen, Förslag till nationellt förbud mot mikrokorn av plast i kosmetiska produkter. Rapport från ett regeringsuppdrag. Rapport 2/16. rapport-2-16-forslag-till-nationellt-forbud-mot-mikrokorn-av-plast-i-kosmetiska-produkter.pdf Havs- och vattenmyndigheten, Sjöfart och naturvärden vid utsjöbankar i centrala Östersjön. Havsplanering kan reducera konflikter. Rapport 2016: dbac15817a9551e46077/ /hav-rapport sjofart-naturvarden-utsjobankar.pdf 173

175 Figur 10.1 Bekräftade oljeutsläpp i svensk ansvarszon HAV I BALANS SAMT LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD Antal oljeutsläpp År Antalet anmälda och konstaterade utsläpp av olja i svenskt territorialhav och ekonomisk zon visar en långsiktig minskande trend sedan Källa Miljömålsportalen 445. Övergödning är ett fortsatt stort problem, speciellt i Östersjön. Mer om det redovisas i den årliga uppföljningen av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. God ekologisk och kemisk status (precisering 2) Den senaste statusklassningen från visar att 18 procent av kustvattenförekomsterna uppnår minst god ekologisk status. Motsvarande siffra vid förra statusklassningen 2009 var 14 procent. Ingen kustvattenförekomst uppnår god kemisk status i ytvatten. Det beror på generellt höga halter av kvicksilver. Se även förra årets uppföljning av Hav i balans samt levande kust och skärgård 447. Miljöövervakning av miljögifter i djurliv 448 visar att halterna av många organiska miljögifter, bromerade ämnen och dioxiner minskar. Däremot ökar halterna av flera perfluorerade ämnen, och kvicksilverhalterna ligger i flera arter över EU:s gränsvärde. Vattenmyndigheterna tog under 2015 fram ett förslag till åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen inför förvaltningscykeln Förslaget har under 2016 prövats av regeringen som fattat beslut om ett antal revideringar e=cw&date2=&date1=&quantity=count&reload=uppdatera&area=10%2c1 447 Naturvårdsverket, Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål Rapport myndigheter/2016/au2016.pdf 448 Faxneld, S., Nyberg, E., Danielsson, S. och A. Bignert, Miljögifter i biota. I Havet 2015/2016 om miljötillståndet i Svenska havsområden, sid , Havsmiljöinstitutet. 174

176 I december 2016 fattade vattendelegationerna i de fem vattendistrikten beslut om nya åtgärdsprogram, förvaltningsplaner och miljökvalitetsnormer 449. Myndigheter och kommuner ansvarar för att åtgärderna utförs. Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram en ny vägledning för åtgärder för god vattenkvalitet 450. Vägledningen tydliggör bland annat vilken information om reglering och andra styrmedel som behövs i åtgärdsprogrammen. Havs- och vattenmyndigheten har under 2016 även tagit fram en vägledning om klassificering av ytvattenstatus för miljögifter 451 för tillämpning av föreskriften HVMFS 2013: Arbetet har visat på behov av att göra några mindre justeringar i föreskriften. Havs- och vattenmyndigheten har för 2016 och 2017 beslutat om bidrag på 12 miljoner kronor till fyra olika projekt om avancerad rening av avloppsvatten från läkemedelsrester och miljöfarliga ämnen. Under 2016 slutrapporterades forskningsprogrammet WATERS 453. Syftet har varit att ta fram kunskap för att bättre bedöma ekologisk status med hjälp av biologiska kvalitetsfaktorer, i enlighet med vattenförvaltningsförordningen. Havs- och vattenmyndigheten har under året analyserat det nuvarande rättsläget i samband med tillämpningen av miljökvalitetsnormer för vatten utifrån den så kallade Weserdomen i EU och aktuella svenska domar. 454 Myndigheten bedömer att det räcker med att en verksamhet försämrar en enda kvalitetsfaktor 455 för att vattenförekomstens status ska försämras. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat underlag i prövningar måste därför innehålla en beskrivning av hur verksamheten påverkar relevanta kvalitetsfaktorer. Detta innebär en skärpning jämfört med tidigare svensk tolkning. Rapporten anger också att miljökvalitetsnormerna för ekologisk och kemisk status ska ha samma rättsverkan samt att det behövs ett heltäckande system för att kunna pröva undantag för vissa verksamheter. Genom havs- och vattenmiljöanslaget 1:11 (tidigare 1:12), görs många åtgärder som har betydelse för Sveriges havsområden. Många åtgärder Havs- och vattenmyndigheten, Grundläggande och kompletterande åtgärder för god vattenkvalitet. Att tillämpa artikel 11 (3) och 11 (4) i ramdirektivet för vatten. Rapport 2016:34. havochvatten.se/download/18.6d9c45e9158fa37fe9fa9ea2/ /vagledning-grundlaggande-och-kompletterande-atgarder.pdf Havs- och vattenmyndigheten, Följder av Weserdomen. Analys av rättsläget med sammanställning av domar. Rapport 2016: e8/ /hav-rapport foljder-av-weserdomen.pdf 455 Biologisk, fysikalisk-kemisk eller hydromorfologisk faktor; faktorerna vägs samman till ekologisk status eller potential. En kvalitetsfaktor består av en eller flera parametrar. Exempel på biologiska kvalitetsfaktorer är fisk, växtplankton och bottenlevande djur. Exempel på fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer är näringsämnen, siktdjup och syrgas och exempel på hydromorfologiska kvalitetsfaktorer är kontinuitet och hydrologisk regim. 175

177 HAV I BALANS SAMT LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD i sötvatten är också viktiga för kustvattnets status. Under 2016 fördelades drygt 730 miljoner kronor för olika åtgärder. Av dessa medel tilldelades länsstyrelserna 400 miljoner kronor till arbete med vattenförvaltning, fiskevård, åtgärdsprogram för hotade arter, lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) och kalkning. Dessutom har drygt 40 miljoner kronor fördelats till särskilda åtgärdsprojekt (SÅP) för kustvatten, vikar och skär. SÅP-projekten är större och fleråriga och ska stimulera regionalt åtgärdsarbete. Denna satsning ska fortsätta under 2017 med ytterligare 25 miljoner kronor till bland annat fortsatt satsning på kustvatten, vikar och skär. Den ska då även omfatta genomförande av handlingsplanen för marint områdesskydd 456. Under 2017 kommer drygt 787 miljoner kronor att fördelas för åtgärder genom 1:11-anslaget. Ekosystemtjänster (precisering 3) Inom FN:s konvention för biologisk mångfald betonas vikten av att synliggöra och värdera ekosystemtjänster. Det pågår bland annat arbeten med att kartlägga, värdera och ta fram vägledningar för ekosystemtjänster. 457,458,459 Naturvårdsverket har tagit fram en rapport om ekosystemtjänster i praktiken 460 och en vägledning om integrering av ekosystemtjänster i myndigheters verksamheter 461. Även RUS (Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet) har under året tagit fram en vägledning för ärendehandläggning 462. Naturvårdsverket har även delredovisat ett regeringsuppdrag om kommunikationssatsning kring ekosystemtjänster 463. Arbetet med att genomföra EU:s gemensamma fiskeripolitik 464 har fortsatt under året. Fokus har legat på landningsskyldigheten som infördes för bottenlevande arter i Västerhavet från 2016, liksom på fortsatt genomförande av landningsskyldighet för fiske i Östersjön och efter pelagiska arter 456 Havs- och vattenmyndigheten, Handlingsplan för marint områdesskydd. Myllrande mångfald och unika naturvärden i ett ekologiskt nätverk under ytan. Slutredovisning av regeringsuppdrag M2015/771/Nm Nordic Council of Ministers, Ecosystem services. In the coastal zone of the Nordic countries. TemaNord 2016: Nordic Council of Ministers, Marine Ecosystem Services. Marine ecosystem services in Nordic marine waters and the Baltic Sea possibilities for valuation. TemaNord 2016: Naturvårdsverket, Guide för värdering av ekosystemtjänster. Rapport naturvardsverket.se/documents/publikationer6400/ pdf?pid= Naturvårdsverket, Ekosystemtjänster i praktiken. Erfarenheter av att praktiskt använda begreppet ekosystemtjänster i planering och beslutsfattande i Sverige och en exempelsamling. Rapport Naturvårdsverket, Integrera ekosystemtjänster i myndigheters verksamheter, en vägledning. Rapport Naturvårdsverket, Kommunikationssatsning om ekosystemtjänster. Delredovisning av regeringsuppdrag M2014/1903/Nm Havs- och vattenmyndigheten, Verksamheten inom EU:s gemensamma fiskeripolitik under Rapport 2017:4. 9d/ /verksamheten-inom-eus-gemensamma-fiskeripolitik.pdf 176

178 i Västerhavet. Havs- och vattenmyndigheten har under 2016 utarbetat ett system för att fördela fiskemöjligheter med tillfälliga överlåtelser mellan fartyg för att underlätta genomförandet av landningsskyldigheten. Förslaget gäller från januari EU har även fattat beslut om en flerårig plan för torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön 465. Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram underlag om en flerårig plan för bottenlevande arter i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt, liksom underlag om tekniska bevarandeåtgärder för alla EU:s vattenområden. Även arbetet med selektiva redskap har fortsatt. Myndigheten har under 2016 påbörjat arbetet med att ta fram en nationell strategi för hur en ekosystembaserad fiskförvaltning kan utvecklas och bidra till att uppfylla målen inom havs- och vattenförvaltningen. Målet är att en första strategi ska färdigställas i slutet av Fiskekvoter i Västerhavet för 2017 beslutades i december För torsk i Nordsjön och Skagerrak samt för havskräfta i Kattegatt och Skagerrak har kvoterna ökat. I Östersjön har kvoter för 2017 beslutats för torsk, sill, skarpsill, lax och rödspätta 467. För både de västra och östra bestånden av torsk minskas kvoterna betydligt. För sill och skarpsill ökar kvoterna och för rödspätta innebär beslutet en betydande ökning, medan kvoten för lax i centrala Östersjön är oförändrad. För fritidsfisket införs en fångstbegränsning för torsk i västra Östersjön inklusive Öresund 468. Tillsammans med Jordbruksverket har Havs- och vattenmyndigheten tagit fram en strategi för yrkesfisket 469. Utgångspunkten är att fisket ska vara ekologiskt, socialt och ekonomiskt långsiktigt hållbart. Strategin gäller till 2020 och kommer därefter att revideras. Havs- och vattenmyndigheten har under året fortsatt arbetet med att utveckla förslag till havsplaner. En färdplan som visar vägen fram till förslag om havsplaner, med mål för planeringen och steg i arbetet beslutades under hösten I december publicerades utkast till havsplaner för Bottniska viken 471, Östersjön 472 och Västerhavet 473. Utkasten ska fungera som underlag till dialogarbetet om de kommande planerna pdf html %C3%96stersj%C3%B6n.aspx 469 Havs- och vattenmyndigheten & Jordbruksverket, Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat. svenskt-yrkesfiske-2020.pdf 470 Havs- och vattenmyndigheten, Färdplan havsplanering. Rapport 2016:21. havochvatten.se/download/18.6e7da7f9157b7c5f41478b3/ /fardplan-havsplaneringen pdf

179 HAV I BALANS SAMT LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD Havs- och vattenmyndigheten har beslutat om ett särskilt bidrag för att stödja förberedelser och genomförande av kommunal översiktsplanering i havet. Det så kallade KOMPIS-bidraget för kommunal planering i havet i statlig samverkan uppgår till totalt 22 miljoner kronor för projekt under 2016 och Bidraget finansieras från havs- och vattenmiljöanslaget, 1:11. Sverige har sedan 2015 en maritim strategi 474. Strategin omfattar alla maritima näringar och syftar till att ge ökad sysselsättning, minskad miljöbelastning och en attraktiv livsmiljö. Strategin ska leda till en utvecklad och integrerad svensk havspolitik som även bidrar till att nå miljökvalitetsmålet och till att nå målsättningarna i EU:s havsmiljödirektiv. En fördjupad uppföljning 475 av strategin kommer att göras för första gången under 2017, och därefter vart tredje år. Havs- och vattenmyndigheten har tillsammans med andra myndigheter och berörda aktörer tagit fram ett förslag på en modell för att följa upp strategin 476. Grunda kustnära miljöer (precisering 4) I grunda kustnära miljöer återfinns bland annat ålgräsängar som är betydelsefulla för många ekosystemtjänster. Ängarna är till exempel viktiga som uppväxtområden för fisk och för upptag av näringsämnen 477. Utbredningen av ålgräsängar fortsätter att minska och sedan 1980-talet har uppskattningsvis hektar försvunnit på västkusten 478. Orsaker till att ålgräsängarna minskar är bland annat övergödning och överfiske, men även ökad exploatering med till exempel utfyllnader i hamnar, bryggor och muddring. En ny studie visar att bryggor påverkar negativt genom skuggning, och att flytbryggor skuggar dubbelt så mycket som pålade bryggor 479. Studien visade dessutom att ålgräs i praktiken har ett svagt skydd gentemot fortsatt exploatering. En stor majoritet av bryggärenden i ålgräsängar fick godkänt, till och med när de befann sig inom skyddade områden. Under året har Havs- och vattenmyndigheten tagit fram en handbok 480 för restaurering av ålgräs, liksom en vägledning 481 vid kompensationsrestaurering Dnr _Regeringsbeslut.pdf 476 Havs- och vattenmyndigheten, Process och modell för fördjupad uppföljning av maritima strategin samt förslag på indikatorområden. Havs- och vattenmyndighetens förslag , dnr N mrt-hav-rapport-maritima-strategin.pdf 477 Gullström, M., Dahl, M., Deyanova, D., Björk, M. och H. W. Linderholm, Friska sjögräsängar motverkar klimatförändringar. I Havet 2015/2016 om miljötillståndet i Svenska havsområden, sid , Havsmiljöinstitutet. 478 Havs- och vattenmyndigheten, Förvaltning och restaurering av ålgräs i Sverige. Ekologisk, juridisk och ekonomisk bakgrund. Rapport 2016: f6eab6165b769/ /hav-rapport restaurering-algras.pdf 479 Eriander, L., Restoration and management of eelgrass (Zostera marina) on the west coast of Sweden. Doctoral Thesis, University of Gothenburg Havs- och vattenmyndigheten, Handbok för restaurering av ålgräs i Sverige. Rapport 2016: Havs- och vattenmyndigheten, Kompensationsrestaurering av ålgräs i Sverige. havochvatten.se/download/18.7bb4ad22156f6eab6165b7a9/ /bilaga-2-hav-rapport pdf 178

180 Exploateringstrycket med fysisk påverkan på kustnära miljöer är generellt hög 482. Livsmiljöer förstörs eller fragmenteras och det medför konsekvenser för växter, djur och livsmiljöer, liksom för de ekosystemtjänster som människan nyttjar. Bebyggelsen i strandnära lägen fortsätter (se figur 10.2). Ofta medför bebyggelse även andra aktiviteter som kan påverka kustområdet, som till exempel anläggning av marinor. Figur 10.2 Nyuppförda byggnader, exklusive tätorter, inom 100 meter från havsstrand Ackumulerat antal byggnader Ej fristående Fristående Totalt Bebyggelsen i närheten av kuststränder fortsätter och riskerar både att försämra tillgängligheten för friluftslivet och att påverka vattenmiljön negativt. Fristående byggnader innebär att de är uppförda där avståndet till tidigare bebyggelse är större än 75 meter. Källa: Bearbetad data från miljömålsportalen och SCB. Arbete pågår med att etablera en grön infrastruktur, vilket innebär att det finns ett ekologiskt funktionellt nätverk av livsmiljöer och naturområden där biologisk mångfald kan bevaras och ekosystemtjänster främjas. Arbetet med grön infrastruktur innebär till exempel att hänsyn tas till skydd, bevarande, restaurering och ekosystemfunktioner, dels i samband med fysisk planering och mark- och vattenanvändning, dels när naturresurserna används och förvaltas. Havs- och vattenmyndigheten har sedan 2015 arbetat med att utveckla ett ramverk för marin naturvärdesbedömning (MOSAIC 483 ) som grund för bland annat grön infrastruktur. Arbetet fortsätter under Naturvårdsverket, Mål i sikte. Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering. Volym 2. Rapport Kapitlet om Hav i balans samt levande kust och skärgård

181 HAV I BALANS SAMT LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation (precisering 5) Ingen ny rapportering enligt art- och habitatdirektivet har skett under året. Nästa rapportering sker Musselätande dykänder som ejder och alfågel fortsätter att minska i Östersjöregionen 484. Ejdern är upptagen på EU:s rödlista och alfågel är upptagen på internationella naturvårdsunionen IUCN:s globala rödlista över hotade arter. Mycket intensiv fartygstrafik i Natura 2000-områdena Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken medför risker och störningar för hotade övervintrande sjöfåglar och tumlare 485. Även Södra Midsjöbanken är ett mycket viktigt övervintringsområde för alfågel 486. I det nya utökade Natura 2000-området till skydd för tumlare lämnades dock Södra Midsjöbanken utanför. Fartygsrutter i centrala Östersjön bör modifieras för att tillgodose skyddet av naturvärden i marina Natura 2000-områden 487,488. Enligt Internationella havsforskningsrådet (ICES) befinner sig det västra beståndet av torsk i Östersjön i ett kritiskt läge med hög fiskeridödlighet, och biomassan respektive rekryteringen är på en låg nivå. Enligt ICES är utvecklingen i Östersjön positiv för de flesta pelagiska bestånd (sill och skarpsill) samt för rödspotta. ICES bedömer att utvecklingen är positiv för bestånden av torsk i Skagerrak och Nordsjön, samt för gråsej, rödspotta och havskräfta. Beståndet för kolja minskar och torsken i Kattegatt är fortfarande under återhämtning. På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten tar Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) årligen fram en översikt av de kommersiellt viktigaste fisk- och skaldjursbeståndens tillstånd och utveckling 489. Rapporten bygger på data från ICES, SLU och yrkesfisket. Bland annat gör SLU bedömningen att fisketrycket på gädda i Egentliga Östersjön bör minska, på grund av fritidsfiskets påverkan, nedåtgående trender i provfiske samt svaga underlag om bestånden av gädda. Abborrens beståndssituation varierar kraftigt mellan områden och lokala populationer. För att stärka beståndet av gös i kustområden behöver fisket minska och ytterligare förvaltningsåtgärder vidtas. På västkusten bedöms till exempel fisket efter hummer vara för högt och ytterligare regleringar behöver införas. 484 Nilsson, L., Changes in numbers and distribution of wintering Long-tailed Ducks Clangula hyemalis in Swedish waters during the last fifty years. Ornis Svecica 26: Havs- och vattenmyndigheten, Sjöfart och naturvärden vid utsjöbankar i centrala Östersjön. Havsplanering kan reducera konflikter. Rapport 2016: dbac15817a9551e46077/ /hav-rapport sjofart-naturvarden-utsjobankar.pdf 486 Nilsson, L., Changes in numbers and distribution of wintering Long-tailed Ducks Clangula hyemalis in Swedish waters during the last fifty years. Ornis Svecica 26: Hearn, R.D., A.L. Harrison och P.A. Cranswick, International Single Species Action Plan for the conservation of the Long-tailed Duck Clangula hyemalis, AEWA Technical Series. 488 Havs- och vattenmyndigheten, Sjöfart och naturvärden vid utsjöbankar i centrala Östersjön. Havsplanering kan reducera konflikter. Rapport 2016: dbac15817a9551e46077/ /hav-rapport sjofart-naturvarden-utsjobankar.pdf 489 Havs- och vattenmyndigheten, Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt

182 Hotade arter och återställda livsmiljöer (precisering 6) Havs- och vattenmyndigheten har under 2016 fortsatt arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter. Det har bland annat lett till att programmen för ålgräsängar och kustnära makrofyter (vattenväxter) kan fastställas under Även inom de regionala havskonventionerna Ospar och Helcom har arbetet fortsatt med att ta fram och implementera åtgärder för de arter och biotoper/ habitat som konventionerna listar. Trots implementering av EU:s förordning 490 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål är rekryteringen fortsatt kritiskt låg. Inom ramen för Miljösamverkan Sverige har Havs- och vattenmyndigheten under 2016 samverkat med länsstyrelser, Naturvårdverket och Jordbruksverket för att samordna och effektivisera information och tillsyn som rör ålfiske och artskydd. Ett arbete med att förbättra samarbetet mellan länder runt Östersjön har initierats genom projektet HELCOM FISH-M. SLU Aqua har på uppdrag av myndigheten bland annat initierat en utvärdering av ålbeståndet på västkusten och effekten av förbudet på ålfiske För första gången har det publicerats en rödlista över Europas alla havsmiljöer 491. Ålgräsängarna på västkusten pekas ut som allra mest hotade i svenska havsområden. Andra hotade miljöer är knutna till djupa mjuka bottnar som är kraftigt påverkade av bottentrålning samt i Östersjön även av syrebrist. Främmande arter och genotyper (precisering 7) EU-kommissionens förordning om att förebygga och hantera att invasiva främmande arter introduceras och sprids 492 trädde i kraft Naturvårdsverket redovisade, i samråd med Havs- och vattenmyndigheten, under 2016 ett förslag på en svensk förordning 493 liksom förslag på hur EU-förordningen ska genomföras nationellt. Arbete pågår med att ta fram bland annat föreskrifter, hanteringsprogram, vägledning och information. Under 2016 föreslog Sverige att amerikansk hummer listas på EU:s förordning över invasiva främmande arter, och i september godkändes den svenska riskbedömningen 494. Arten bedöms som invasiv och den är ett hot mot främst den inhemska hummern. Trots detta fick Sverige inte tillräckligt stöd för att arten ska föras upp på förordningens förteckning, bland annat på grund av socioekonomiska konsekvenser av ett importförbud. Sverige arbetar vidare nationellt med hur en fortsatt spridning av arten kan förhindras Naturvårdsverket, Redovisning av förslag till svenska regler och åtgärder för invasiva främmande arter. Ärendenr: NV Havs- och vattenmyndigheten, Risk assessment of American lobster (Homarus americanus). Report 2016:4. 4b/ /risk-assesment-american-lobster_old.pdf 181

183 HAV I BALANS SAMT LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD Det saknas svensk miljöövervakning av främmande arter. Arbete har dock skett under året med att ta fram ett övervakningsprogram 495 inom havsmiljödirektivet som planeras vara klart Under 2016 startade Havs- och vattenmyndigheten ett pilotprojekt med syfte att övervaka främmande, invasiva arter i hamnar och farleder. Resultatet kommer att bidra till kvalitetssäkrade metoder i miljöövervakningen. För att begränsa spridning av främmande arter i marin miljö är barlastkonventionen inom sjöfarten ett viktigt styrmedel. Den kommer att träda i kraft den 8 september Konventionen innebär att alla fartyg som går i internationell fart ska ha ett godkänt reningssystem för barlastvatten. Svensk lagstiftning gällande barlastvatten kommer att träda i kraft Genetiskt modifierade organismer (precisering 8) Inga ansökningar om utsättning av genetiskt modifierade organismer har kommit in till Havs- och vattenmyndigheten. Det finns idag inget lagutrymme för att ge tillstånd för utsättning av sådana organismer i havsmiljön. Bevarade natur- och kulturmiljöer (precisering 9) Andelen skyddade marina områden redovisas i tabell Tabell 10.1 Marina skyddade områden, antal och arealer Data för 2016 är preliminära. Skyddsform Antal 2013 Antal 2015 Antal 2016 Havsareal (km 2 ) 2013 Havsareal (km 2 ) 2015 Havsareal (km 2 ) 2016 Marin nationalpark Marint naturreservat/ naturvårdsområde Marint Natura * * På grund av en teknisk faktor har arealen minskat marginellt. Havs- och vattenmyndigheten har gjort en fördjupad analys av det befintliga nätverket av formellt skyddade områden. Baserat på denna analys har en handlingsplan för marint områdesskydd tagits fram 497 kopplat till etappmålet Skydd av landområden, sötvattensområden och marina områden. Enligt handlingsplanen behöver skyddet vara minst 10 procent av havet per havsområde (Västerhavet, Egentliga Östersjön och Bottniska viken) för att bidra till att uppfylla mål om ekologisk representativitet. Både för Västerhavet och Egentliga Östersjön är arealmålet uppfyllt, däremot återstår en del att skydda 495 Havs- och vattenmyndigheten, God havsmiljö Marin strategi för Nordsjön och Östersjön. Del 3: Övervakningsprogram. Rapport 2014: Havs- och vattenmyndigheten, Fördjupad analys av befintligt nätverk av marina skyddade områden. Delredovisning av regeringsuppdrag M2015/771/Nm. 497 Havs- och vattenmyndigheten, Handlingsplan för marint områdesskydd. Myllrande mångfald och unika naturvärden i ett ekologiskt nätverk under ytan. Slutredovisning av regeringsuppdrag M2015/771/Nm. 9f/ /handlingsplan-marint-omradesskydd.pdf 182

184 i Bottniska viken. Under 2016 beslutade regeringen om fyra nya Natura 2000-områden som skydd för tumlare, dessutom ska två befintliga områden utökas 498. I och med detta beslut är 15,5 procent av havet skyddat, och etappmålet om skydd av minst tio procent av de marina områdena till 2020 nås. Fortfarande kvarstår dock att nå målets delar om ett ekologisk representativt, sammanhängande och funktionellt nätverk av skyddade områden. Havs- och vattenmyndigheten har även gjort en analys av bevarandevärden i fredningsområdet för torsk i Kattegatt 499. Hotade arter och habitat har identifierats och en av de bevarandeåtgärder som föreslås är ett fortsatt fiskefritt område i södra Kattegatt. Under 2016 har Havs- och vattenmyndigheten analyserat biologiska och samhällsekonomiska effekter av fem fiskefria områden som inrättades I rapporten framgår bland annat att fiskefria områden kan vara en effektiv åtgärd för att stärka bestånd av fisk och kräftdjur, men även ge positiva effekter på andra ekosystemfunktioner och ekosystemtjänster. Myndigheten gör dock bedömningen att åtgärden främst ska användas då andra fiskereglerande åtgärder, som tillåter visst fiske, bedöms vara otillräckliga. Under 2016 har det införts fiskeförbud i vissa delar av Brattens marina skyddade område för att skydda känsliga arter och livsmiljöer. Sammanlagt skyddas 27 procent av området, vilket motsvarar cirka hektar. Förbudet omfattar alla typer av fiskeredskap som används av yrkesfisket. I dagsläget saknas en nationell och regional kulturmiljöövervakning, och under 2016 har inga kulturreservat med relevans för miljökvalitetsmålet bildats. I Blekinge, Halland och Västra Götalands län har planeringsunderlag för kultur miljön i förhållande till klimatförändringar och klimatanpassning tagits fram 501,502 vilket är av särskilt intresse för bland annat Hav i balans och levande kust och skärgård. Arbetet med att peka ut ett havsområde som riksintresse för kulturmiljövård har påbörjats i Skåne under Havs- och vattenmyndigheten, Analys av bevarandevärden i Kattegatt möjliga MPA i Kattegatt. Uppdrag i regleringsbrev e248ef/ /analys-av-bevarandevarden-i-kattegatt.pdf 500 Havs- och vattenmyndigheten, Utvärdering av fiskefria områden. Redovisning av regeringsuppdrag: Biologiska effekter och samhällsekonomiska konsekvenser av fiskefria områden. Rapport 2016: Länsstyrelsen Blekinge, Blekinges kulturmiljöer översvämning till följd av ett förändrat klimat Pages/kulturarv-och-klimat.aspx 503 Naturvårdsverket, Regional uppföljning av miljökvalitetsmålen Ärendenr: NV

185 Under 2016 har Riksantikvarieämbetet fördelat drygt 10,7 miljoner kronor från anslaget 7:2 (bidrag till kulturmiljövård) för åtgärder kopplade till miljökvalitetsmålet. Bidrag har fördelats till arbete med kulturmiljöer inom åtgärdskategorierna kunskapsunderlag, vård, information/kommunikation och fysiskt tillgängliggörande. HAV I BALANS SAMT LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD Kulturlämningar under vatten (precisering 10) Se preciseringen ovan för anslag till kulturmiljövård, där även arbete med kulturlämningar under vatten ingår. Kännedom och uppföljning av kulturhistoriska lämningar under vatten är generellt bristfällig. Länsstyrelserna i Hallands, Norrbottens och Västerbottens län har utrett vilka vrak som har ett högt kulturhistoriskt värde och hur de kan skyddas och förvaltas 504. Friluftsliv och buller (precisering 11) Fritidsfisket i Sverige är betydande och omsätter årligen stora summor och är ett viktigt bidrag till besöksnäring och upplevelseindustri. Under 2015 gjordes ungefär 3,2 miljoner fiskedagar längs kusten eller på havet 505. Sammanlagd fångst som behölls uppskattas till ton och bestod främst av sill/strömming, torsk, lax, makrill och abborre. Ungefär en tredjedel av fritidsfiskarna var kvinnor. En SCB-studie av levnadsförhållanden i Sverige (andel av befolkningen 16 år och äldre) visar att vara ute på sjön för att fiska eller åka båt är populära aktiviteter 506. Under gjorde 44 procent av männen i studien en sådan fiske- eller båttur (motsvarande 1,7 miljoner personer i hela befolkningen). Motsvarande siffror för kvinnor var ungefär 30 procent och 1,2 miljoner personer. Målet enligt EU:s badvattendirektiv var att alla större bad skulle ha åtminstone tillfredställande kvalitet senast vid slutet av 2015 års badsäsong. Efter 2015 får EU-klassade bad endast tillfälligt klassificeras som dåliga. Av Sveriges kustbad hade 77 procent tillfredställande kvalitet eller bättre under , jämfört med 75 procent under Inför säsongen 2016 har en rapport tagits fram som stöd till landets kommuner. I den beskrivs hur klassificeringen går till och konsekvenserna av en felaktig provtagning Naturvårdsverket, Regional uppföljning av miljökvalitetsmålen Ärendenr: NV Havs- och vattenmyndigheten, Sveriges officiella statistik. Statistiska meddelanden JO 57 SM 1703 Fritidsfisket i Sverige SCB, Levnadsförhållanden Rapport 128. Fritid c80a a439098cd1dc518d08da1/le0101_2014i15_br_lebr1701.pdf 507 EEA, European bathing water quality in EEA Report No9/ eu//publications/european-bathing-water-quality EEA, European bathing water quality in EEA Report No1/ eu/publications/european-bathing-water-quality-in Havs- och vattenmyndigheten, Sveriges badvattenkvalitet. Om EU-bad inför badsäsongen 2016 Havs- och vattenmyndigheten i samarbete med Folkhälsomyndigheten. Rapport 2016:14. havochvatten.se/download/18.44ebc86154b1fe664a41e01/ /rapport sveriges-badvattenkvalitet.pdf 184

186 Nya områden för riksintresse för friluftslivet har beslutats, och avgränsningar och värdebeskrivningar för alla områden har uppdaterats 510. Betydelse för Agenda 2030 Miljökvalitetsmålet är nära kopplat till FN:s hållbarhetsmål 14. Hav och marina resurser och 15. Ekosystem och biologisk mångfald. Havs- och vattenmyndigheten har bland annat kartlagt hur mål och delmål i agendan förhåller sig till miljökvalitetsmålen och till generationsmålet 511. De delmål som miljökvalitetsmålet främst bidrar till att nå redovisas i tabell Under 2016 har åtgärder gjorts som påverkar alla dessa delmål. Utöver de delmål som redovisas i tabellen är även mål 6. Rent vatten och sanitet och delmål 14.3 (om havsförsurning) betydelsefulla för att miljökvalitetsmålet ska nås. Viktiga insatser under året som påverkar Agenda 2030-målen var åtgärdsprogrammen inom havs- och vattenförvaltningen, arbetet inom EU:s gemensamma fiskeripolitik, arbetet med formellt skydd av marina områden samt på nationell, regional och lokal nivå arbetet med bland annat handlingsplaner för grön infrastruktur och vägledningsmaterial om ekosystemtjänster. Tabell 10.2 Delmål i Agenda 2030 som påverkats av åtgärder under 2016 för att uppnå miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård. I tabellen ges även exempel på åtgärder. Delmål i Agenda 2030 Exempel på åtgärder Beslut om vattenförvaltningens åtgärdsprogram Arbete mot marint skräp och mikroplaster Beslut om skyddade områden i form av naturreservat och Natura 2000-områden. Handbok för restaurering av ålgräs och vägledning för kompensationsrestaurering Arbete inom EU:s fiskeripolitik med flerårsplaner, landningsskyldighet och selektiva redskap. Arbete med nationell strategi om ekosystembaserad fiskförvaltning Beslut om skyddade områden i form av naturreservat och Natura 2000-områden Beslut om skyddade områden i form av naturreservat och Natura 2000-områden. Arbete med åtgärdsprogram för hotade arter Arbete med att ta fram föreskrifter, hanteringsprogram, vägledning och information om invasiva främmande arter Arbete med handlingsplan för grön infrastruktur och vägledningsmaterial om ekosystemtjänster agenda html 185

187 Analys Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Under kommande år sker dock betydande arbete för att på sikt nå målet. Åtgärder genomförs och ny kunskap hämtas in genom miljöövervakning och forskning. Ett hinder på väg mot måluppfyllelse är dock att insatserna går långsamt och att återhämtningstiden är lång. I den fördjupade utvärderingen av Hav i balans samt levande kust och skärgård beskrivs mer ingående bedömning och utveckling av miljötillståndet. HAV I BALANS SAMT LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD Åtgärder och styrmedel Åtgärdsprogrammen inom havs- och vattenförvaltningen kompletterar varandra och att de genomförs har stor betydelse för att Hav i balans samt levande kust och skärgård på sikt ska kunna nås. Åtgärdsprogrammet för havsmiljön beslutades 2015 och innehåller 32 åtgärder som myndigheter och kommuner behöver utföra för att nå en bättre havsmiljö. Åtgärdsprogrammet kommer inte nå hela vägen till god status 2020, bland annat beroende på lång återhämtningstid i naturen och internationell påverkan. Vattenförvaltningens åtgärdsprogram för reviderades och beslutades i december Det beslutade programmet kommer inte att vara tillräckligt för att nå målen när det gäller övergödning, som är ett stort problem i havet (läs mer i uppföljningen av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning). Andra åtgärder i åtgärds programmen för havs- och vattenmiljön, som minskad tillförsel av föroreningar i havet och åtgärder mot spridning av främmande arter, är viktiga för en positiv utveckling i havsmiljön. Att skydda marina områden ger positiva effekter för många av miljökvalitetsmålets preciseringar och att inrätta skyddsområden ökar möjligheterna för att nå målet. Under 2016 har Sverige nått det areella etappmålet om skydd av minst tio procent marina områden, men arbetet måste fortsätta för att de skyddade områdena ska vara ekologisk representativa, sammanhängande och funktionella. De kommande havsplanerna blir betydelsefulla för att nå miljökvalitetsmålet, liksom arbetet med en ekosystembaserad fiskförvaltning. Effekter av klimatförändringar och havsförsurning från framför allt förhöjd halt koldioxid i atmosfären kan framöver ge stor påverkan på havsmiljön. Insatser kring det beskrivs i uppföljningen av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. 512 Naturvårdsverket, Mål i sikte. Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering. Volym 2. Rapport Kapitlet om Hav i balans samt levande kust och skärgård

188 Alla kustlän gör bedömningen att miljökvalitetsmålet inte kommer att nås till Anledningar som anges till detta är bland annat övergödning, förekomst av farliga ämnen, svaga fiskbestånd, fysisk exploatering, bristfälliga planeringsunderlag, långsam åtgärdstakt och naturens återhämtningsförmåga. Flera län framhåller också att brist på resurser och undermåliga planeringsunderlag gör det svårt att nå målen om att bevara kulturmiljö värden. De flesta län kan inte se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön, men länen i Stockholm, Västernorrland och Östergötland bedömer utvecklingen som negativ medan Skånes län anger att utvecklingen är oklar. Hallands län har ändrat bedömningen för utvecklingen i miljön från negativ till neutral med anledning av att torskbeståndet visar en svag återhämtning till följd av det fiskefria området i södra Kattegatt. Bedömning av miljökvalitetsmålet och utvecklingen i miljön Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. 513 Naturvårdsverket, Regional uppföljning av miljökvalitetsmålen Ärendenr: NV

189 Myllrande våtmarker ANSVARIG MYNDIGHET: NATURVÅRDSVERKET Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Regeringen har fastställt nio preciseringar: MYLLRANDE VÅTMARKER VÅTMARKSTYPERNAS UTBREDNING: Våtmarker av alla typer finns representerade i hela landet inom sina naturliga utbredningsområden. EKOSYSTEMTJÄNSTER: Våtmarkernas viktiga ekosystemtjänster som biologisk produktion, kollagring, vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden är vidmakthållna. ÅTERSKAPADE VÅTMARKER OCH ARTERS SPRIDNINGSMÖJLIGHETER: Våtmarker är återskapade, i synnerhet där aktiviteter som exempelvis dränering och torvtäkter har medfört förlust och fragmentering av våtmarker och arter knutna till våtmarker har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sitt naturliga utbredningsområde. GYNNSAM BEVARANDESTATUS OCH GENETISK VARIATION: Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till våtmarkerna har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer. HOTADE ARTER OCH ÅTERSTÄLLDA LIVSMILJÖER: Hotade våtmarksarter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts. FRÄMMANDE ARTER OCH GENOTYPER: Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden. GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER: Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade. BEVARADE NATUR- OCH KULTURMILJÖVÄRDEN: Våtmarkernas natur- och kulturvärden i ett landskapsperspektiv är bevarade och förutsättningarna finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena. FRILUFTSLIV OCH BULLER: Våtmarkernas värde för friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad. Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder Utvecklingen i miljön är negativ 188

190 Sammanfattning Våtmarkerna bedöms ha en i huvudsak negativ utveckling, främst på grund av negativ påverkan av markavvattning, vattenregleringar, klimatförändringar och förhöjda näringsnivåer samt bristande skötsel. Våtmarker skadas av otillräcklig hänsyn i skogs- och jordbruk. Ett stort problem är befintliga äldre vattenanläggningar som inte fungerar/används enligt föreskrifter eller där miljöpåverkan inte har vägts in i tillståndet. Både legala och illegala ingrepp påverkar våtmarkerna. Även våtmarker med höga naturvärden drabbas av negativa förändringar. Under 2016 framkom data om arealminskningar av oskyddad produktiv sumpskog och att ett en stor andel av undersökta källmiljöer påverkats negativt i sen tid. Under 2016 blev inga våtmarker restaurerade eller anlagda med stöd från landsbygdsprogrammet. Det beror bl.a. på att det under delar av inte varit möjligt att söka medel från landsbygdsprogrammet för sådana åtgärder. Nästa år kommer resultaten från årets ansökningar. Restaurering finansieras också genom andra bidrag, men reglerna har skärpts så att det blir svårt för många aktörer att uppfylla kraven för att få bidrag. Skogsstyrelsens anslag har delfinansierat restaurering av 13 hektar våtmark och Naturvårdsverket har finansierat restaurering av drygt 40 hektar torvmark. Under året har hektar våtmark skyddats i reservat. De åtgärder som genomförs ger goda resultat. En studie visar att de våtmarker som anlagts med stöd av landsbygdsprogrammet renat 18 ton fosfor och 170 ton kväve per år. Insatser mot mårdhund fungerar bra. Resultat För miljötillståndet har inga större förändringar ägt rum Det förekommer framsteg inom några områden, men försämringar inom andra. De undersökningar som gjorts bekräftar den tidigare bilden av de problem som finns för att nå målet, de bekräftar även att genomförda åtgärder ger bra resultat. Våtmarkstypernas utbredning (precisering 1) Läs mer om palsmyrar under avsnittet Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation (precisering 4). Ekosystemtjänster (precisering 2) Våtmarker som beviljats stöd från landsbygdsprogrammet minskar transporten till havet med 18 ton fosfor och 170 ton kväve per år. Det motsvarar 1,9 respektive 0,5 procent av transporten till havet från jordbruksmark Jordbruksverket, Årsredovisning (Baserat på beräkningar av Högskolan i Halmstad och Linköpings universitet). 189

191 MYLLRANDE VÅTMARKER Torvmarksinventeringen genomfördes under och 1920-talen. SGU har nu återupprepat inventeringen för 28 områden i Uppland och Småland. Resultaten visar att flera av de återbesökta myrarna blivit torrare, att det översta torvlagret brutits ned, att naturlig myrvegetation minskat och att trädtäckning ökat. SGU bedömer att funktionen som kolsänka har försämrats eller gått förlorad för 18 av de undersökta torvmarkerna 515. Vid skogsbränder brinner inte odikade myrar eller så brinner endast ett tillfälligt uttorkat toppskikt. I dikad torvmark går bränder djupt ned i torven och ger upphov till svårsläckta förhållanden. De senaste årens stora skog- och torvbränder har fått forskare att beräkna hur mycket kol som släppts ut till atmosfären vid bränder av dikad torvmark i taigabältet. Resultatet blev 200 ton kol per hektar, vilket motsvarar femhundra års kolinlagring. Ett klimatscenario för visar att mängden vatten kommer att minska i de torvmarker där dikning är mest utbredd (norra Europa och västra Ryssland), vilket gör markerna mer utsatta för brand i framtiden 516. Forskarna drar slutsatsen att restaurering av torvmarker är viktigt för att begränsa klimatförändringar och klara klimatanpassning. Torvbränder bidrar till hälsoskadliga luftföroreningar 517, vilket motiverar restaureringsåtgärder, framför allt i befolkningstäta områden för att minimera risken för negativa hälsoeffekter vid bränder. Intervjuade personer med stor kunskap och erfarenhet inom rennäringen upplever att det pågår många olika slags intrång (exempelvis torvutvinning, mineralutvinning och vindkraft), som påverkar myrmarkerna både direkt och indirekt vilket får konsekvenser för renarna 518. Återskapade våtmarker och arters spridningsmöjligheter (precisering 3) Inga våtmarker har restaurerats eller anlagts genom landsbygdsprogrammet Det ska jämföras med hektar våtmarker som restaurerades eller anlades Ansökningar för cirka 46 miljoner kronor inkommit, så resultaten framöver blir bättre 521. Skogsstyrelsens anslag har delfinansierat restaurering av 13 hektar våtmark och Naturvårdsverket (exklusive lokala naturvårdssatsningar, LONA) har finansierat restaurering av drygt 40 hektar torvmark Schoning Kristian Förändringar i torvegenskaper, markanvändning och vegetation hos södra och mellersta Sveriges torvmarker. Sveriges geologiska undersökning rapport 2015: Granath G, Moore P, Lukenbach M, & Waddington J, Mitigating wildfire carbon loss in managed northern peatlands through restoration. Scientific Reports, 6:28498, DOI: /srep Sahani, M. et al. A case-crossover analysis of forest fire haze events and mortality in Malaysia. Atmospheric Environment 96, (2014) and Shaposhnikov, D. et al. Mortality related to air pollution with the Moscow heat wave and wildfire of Epidemiology (Cambridge, Mass.) 25, (2014). 518 Naptek, Centrum för biologisk mångfald & Sametinget, Myrens betydelse för renen och renskötseln Biologisk mångfald på myrar i renskötselland. 519 Jordbruksverket E-post från Rebecka Jönsson. NV Jordbruksverket E-post från Sandra Nicklasson. NV Jordbruksverket E-post från Magnus Bång. NV Naturvårdsverket, Underlag i ärendet Indikator hydrologisk restaurering underlag NV

192 Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation (precisering 4) Bevarandestatusen för våtmarker nedanför fjällområdet är i huvudsak negativ, enligt den rapportering Sverige gjorde till EU Under 2016 har uppgifter som indikerar en försämring för vissa naturtyper framkommit. De tre första rapporterna från palsmyrövervakningen utgör en måttstock för framtida övervakning. Rapporterna gör en historisk exposé för de tre detaljstuderade områdena. I Tavvavuoma minskar palsarnas volym och inga nya palsar bildas 524. Oaggujeaggi har haft torvnedbrytning, men läget är nu stabilt 525. I Mannavuoma återstår ungefär hälften av arealen och av volymen en tredjedel 526. Lokalklimatet där har sedan 20 år tillbaka en högre temperatur än vad svenska palsmyrar behöver. Flera av de aktuella myrarna ligger nära eller utgör utpostlokaler för det svenska utbredningsområdet av palsar. Arealen produktiv sumpskog (exklusive den som låg i skyddade områden 2014) har minskat med en femtedel, cirka hektar sedan 1990-talet 527 (se figur 11.1). Figur 11.1 Produktiv sumpskog utanför skyddade områden Tusen hektar Figuren redovisar arealen produktiv sumpskog utanför de områden som var skyddade Produktiv sumpskog definieras enligt sumpskogsinventeringen. Källa: SLU, Riksskogstaxeringen. 523 Rapportering enligt art och habitatdirektivet artikel , Naturvårdsverket, NV Länsstyrelsen i Norrbottens län, Tavvavuoma Inledande dokumentation inom övervakningsprogram för Sveriges palsmyrar. Rapport Länsstyrelsen i Norrbottens län, Oaggujeaggi Inledande dokumentation inom övervakningsprogram för Sveriges palsmyrar. Rapport Länsstyrelsen i Norrbottens län, Mannavuoma Inledande dokumentation inom övervakningsprogram för Sveriges palsmyrar. Rapport Kempe, G. och Dahlgren, J Uppföljning av miljötillståndet i skogslandskapet baserat på riksskogstaxeringen. Samt e-post från Kempe, G i NV

193 MYLLRANDE VÅTMARKER Vid en stickprovsundersökning av källmiljöer framkom att 42 procent av besökta källor inte längre uppfyllde naturlighetskriteriet, att många var sönderkörda, försumpade eller att dikning påverkat källans frånflöde. Ett stort antal av källorna bedömdes ha blivit påverkade de senaste 5 10 åren 528. En annan undersökning i södra Sverige visar att 65 procent av besökta källor haft en negativ påverkan av skogsbruk (körskador, avverkning till källkant) eller olika anläggningar för att nyttja källan (vattentäkt, tillgängliggörande) 529. De låga grundvattennivåerna har även inneburit att många källor som enligt folksägen aldrig sinar har sinat under 2016, ett fenomen som kommer öka i delar av landet i och med klimatförändringarna 530. De stora påverkansfaktorerna markavvattning och upphörd hävd finns kvar. I den regionala årliga uppföljningen tar flera län åter upp problem med bristande hänsyn i skogsbruket och några nämner att skogsbrukets målbilder kan bidra till en förbättring 531. Användning av de nya markfuktighetskartorna kan också bidra till bättre hänsyn. Sedan 2003 har ungefär 200 hektar nyckelbiotoper avverkats årligen, andelen sumpskog framgår inte 532. Skogsstyrelsen har förtydligat sina föreskrifter om skyddsdikning och tillåtna avverkningsformer, vilket kan bidra till en förbättring av miljötillståndet. Under 2016 publicerades resultaten från miljöövervakningen av öppna myrar i Örebro, Västra Götalands och Värmlands län. Jämförelser mellan satellitbilder från 1997 och 2007 visar en säker vegetationsförändring på 1,46 procent och därutöver en potentiell förändring på 0,84 procent för undersökt areal. De vanligaste orsakerna till vegetationsförändringar (i procent av fallen när endast de med högst relevans noterades) är diken (44), hyggen (12), ungskog (10), väg (8) och odlingsmark (6) 533. I rapporten finns fler lokala exempel på vegetationsförändringar som påverkar värdefulla våtmarker, bland annat Västersjöområdet, Skagerhultsmyren och Klarälvdalen (se exempel i figur 11.2). 528 Lundmark,R. och Pihlgren, A., Test av metod för uppföljning av källnaturtyper 7160 Källor och källkärr och 7220* Kalktuffkällor. 529 Sweco, Götbrink, E PM Verifiering av grundvattenkällor. Rapport inom biogeografisk uppföljning för delsystem våtmarker. 530 Thorsbrink, M ett år med rekordlåga grundvattennivåer. Källvärlden sid 15 18, Källakademin. 531 Länsstyrelserna Regional årlig uppföljning Wester, J. och Engström, A Nulägesbeskrivning om nyckelbiotoper. Skogsstyrelsen rapport 2016: Hahn, N. & Wester, K Satellitbaserad övervakning av våtmarker Slutrapport Värmlands, Västra Götalands och Örebro län. 192

194 Figur 11.2 Vegetationsförändringar runt Västersjön Kartan visar Västersjön i Torsby kommun (Värmlands län) med omgivande myrar och skogsholmar. Vegetationsförändringar (i rött och gult) bedöms vara orsakade av skogsbruksåtgärder och tidigare markavvattningar. Västersjöområdet är riksintresse för naturvården, Natura 2000 och ingår i myrskyddsplanen. En stor del av skogarna runt och i våtmarkerna är klassade som nyckelbiotoper. Källa: Se fotnot 537. Befintliga vattenanläggningar som inte fungerar, inte sköts enligt föreskrifterna eller där miljöpåverkan inte beaktats tillräckligt vid tillståndsgivningen innebär problem. Detta gäller även i våtmarker med höga naturvärden, till exempel reservaten Fredriksdalsviken 534 och Fysingen. Länsstyrelsen i Jämtland har inventerat terrängkörningsskador i 25 områden i myrskyddsplanen (i rutor om 1x1 kilometer). Totalt fanns skador i 70 procent av drygt tusen undersökta rutor, och i 50 rutor bedöms skadorna vara djupa och svåra. Av sju fjällnära områden hade alla utom två relativt svåra skador 535. Torvutvinningen var 2015 den lägsta på 15 år, se tabell 11.1, och lägre än den genomsnittliga utvinningen de senaste 25 åren (3 526 miljoner kubikmeter/år) Naturvårdsverket, Handlingar i ärende NV Länsstyreslen i Jämtlands län, Inventering av körskador i myrskyddsplanområden i Jämtland. 536 SCB Torv 2014, Produktion, användning och miljöeffekter m.m. Statistiskt meddelande MI 25 SM

195 Tabell 11.1 Torvutvinning (miljoner kubikmeter per år) Energitorv Odlingstorv Totalt Källa: SCB. 537 Inga nya uppgifter har framkommit om genetisk variation. För arters bevarandestatus, se avsnitt Hotade arter och återställda livsmiljöer (precisering 5). MYLLRANDE VÅTMARKER Hotade arter och återställda livsmiljöer (precisering 5) Enligt Sveriges rapportering till EU bedömdes bevarandestatus för våtmarksarterna i habitatdirektivets annex 2 vara gynnsam för 80 procent av arterna i alpin region. Motsvarande andel för den boreala regionen är 33 procent, och i den kontinentala regionen 43 procent. Inget som indikerar en påtaglig förbättring har framkommit under För återställda livsmiljöer, se avsnitt Återskapade våtmarker och arters spridningsmöjligheter (precisering 3). Främmande arter och genotyper (precisering 6) Ny forskning i Sydeuropa visar att utbrott av chytridsjuka, som drabbar groddjur, begränsas i vattenmiljöer som innehåller stora mängder av encelliga protozoer och hjuldjur som livnär sig på chytridsvampens sporer, vilket håller mängden sporer nere 539. I Sverige har det inte framkommit några nya uppgifter om huruvida svampsjukdomen har infekterat djur i fler län eller om fler arter drabbats jämfört med Det första svenska fyndet av sydfyrling (vattencrassula) gjordes i en damm i Helsingborg. Fyndlokalen har sanerats för att hindra spridning. Bekämpning av främmande arter pågår även för bland annat vresros, jätteloka, sjögull och mink. Mårdhundsprojektet fortsätter och fungerar bra, projektet bedömer att populationen är under kontroll och minskande. Under 2015 oskadliggjordes 62 individer i Sverige, varav två tredjedelar fångades eller avlivades av projektet. Populationen hålls begränsad till området norr om Ume älv. Uppskattningsvis finns minst privata viltövervakningskameror. Såvitt projektet känner till har ingen fotograferat mårdhund eller tvättbjörn i södra och mellersta Sverige och antalet mårdhundar som fotograferats i Norrbotten minskar. Projektet hanterar även tvättbjörn och under 2015 finns ingen bekräftad förekomst SCB Torv 2014, Produktion, användning och miljöeffekter m.m. Statistiskt meddelande MI 25 SM 1501 Produktion, användning och miljöeffekter m.m. 538 Naturvårdsverket, Rapportering enligt art och habitatdirektivet artikel , NV D.S. Schmeller et al Microscopic Aquatic Predators Strongly Affect Infection Dynamics of a Globally Emerged Pathogen. Current Biology. 540 Svenska Jägareförbundet, Årsrapport Svenska mårdhundsprojektet. 194

196 Den första genomförandeakten 541 till EU-förordningen om invasiva främmande arter trädde i kraft. Genetiskt modifierade organismer (precisering 7) Genetiskt modifierade organismer bedöms inte som ett hot. Bevarade natur- och kulturmiljövärden (precisering 8) Data om reservatsbildning visar att arealen skyddad öppen våtmark 543 har ökat med hektar. Det kan jämföras med hektar under Arealen skyddad sumpskog har under 2016 ökat med hektar (2015 var ökningen 900 hektar). Under året bildades nya reservat för hektar av arealen i myrskyddsplanen (2015 var ökningen hektar). Den areal i planen som det ännu inte gjorts några åtgärder för minskade med hektar hektar återstår 544 (se figur 11.3). Medan skyddsåtgärder dröjer förstörs naturvärden i områdena 545. Figur 11.3 Myrskyddsplanens genomförande Hektar Inga resultat 4 Skyddas ej 3 Markåtkomst 2 Natura 1 Skyddat Staplarna visar arealen klassad till någon av fem åtgärdsnivåer. Ju mörkare grön färg, desto längre har genomförandet nått och desto bättre är skyddet. Röd färg markerar areal som hittills är utan åtgärdsresultat, men där skyddsåtgärd ska genomföras. Källa: Naturvårdsverket. 541 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1141 av den 13 juli 2016 om antagande av en förteckning över invasiva främmande arter av unionsbetydelse i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/ Naturvårdsverket, Återrapportering enl. regleringsbrevet för 1:3- och 1:16-anslagen Ärende NV Våtmark enligt KNAS-naturtyperna dvs Våtmark, Övrig våtmark, Hävdad våtmark och Täkt. 544 Naturvårdsverket, Myrskyddsplanens genomförande (opubl.) NV och NV Länsstyrelserna Regional årlig uppföljning Figur 11.3 Myrskyddsplanens genomförande

197 Flera länsstyrelser lyfter problematiken med att det inte finns tillräckligt med resurser för kulturmiljöinsatser och för skötsel som bete och slåtter 546. Friluftsliv och buller (precisering 9) Inga nya uppgifter om friluftsliv och buller i våtmarker har framkommit sedan förra året. Insatser görs lokalt för att höja kunskap om våtmarker, verksamheten vid Kristianstads vattenrike är ett av många goda exempel 547. I Falsterbo invigdes nytt naturum 548. MYLLRANDE VÅTMARKER Betydelse för Agenda 2030 Miljömålet berör hållbar vattenförvaltning, klimatåtgärder och bevarande av ekosystem och biologisk mångfald (delmål 6.4 och 6.6, mål 13 samt 15.1, 15.2 och 15.8). Friluftsliv bidrar till att förebygga ohälsa (delmål 3.4). Genomförda åtgärder bidrog till att nå alla dessa mål, men bara i begränsad omfattning på grund av att åtgärderna var begränsade i antal. Samtidigt har motverkande intressen bidragit till att försämra möjligheten till måluppfyllelse. I tabell 11.2 redovisas de delmål i Agenda 2030 som påverkats av åtgärder inom Myllrande våtmarker under Tabell 11.2 Delmål i Agenda 2030 som påverkats av åtgärder under 2016 för att uppnå miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker. I tabellen ges även exempel på åtgärder. Delmål i Agenda 2030 Exempel på åtgärder Lokala insatser för besökare i form av naturguidning och utbildning görs i vissa skyddade områden. Ett nytt naturum, Falsterbo, invigt. 6.4 Restaureringsåtgärder beskrivna i 15.1 innebär troligen att grundvattenbildning förbättrats lokalt i några områden. Anlagda våtmarker minskar transporten till havet med 18 ton fosfor och 170 ton kväve per år. 6.6 Se åtgärder under delmål Drygt 40 hektar av restaurerad våtmark (som beskrivs under delmål 15.1) är torvmark, vilket bidragit marginellt till att minska klimatförändringarna Cirka 55 hektar våtmark har restaurerats och har skyddats som reservat. Landsbygdsprogrammet regelverk har förbättrats gällande anläggning av våtmarker För skyddsåtgärder, se åtgärder under delmål Två planeringsverktyg som kan användas av skogsbruket för att minska påverkan på våtmarker har tagits fram. Föreskrifter om skyddsdikning och tillåtna avverkningsformer har förtydligats Den första genomförandeakten till EU-förordningen om invasiva främmande arter trädde i kraft. Projekt med åtgärder mot invasiva arter förekommer. 546 Länsstyrelserna Regional årlig uppföljning Biosfärområde Kristianstads Vattenrike, Verksamheten år ( ) 196

198 Analys Bedömningen är att målet inte kan nås och att trenden för miljötillståndet är negativ. Bedömningen baseras huvudsakligen på att: Stora arealer drabbas av igenväxningen till följd av markavvattning och upphörd hävd samt i viss mån kvävenedfall. De flesta våtmarkstyper och -arter har inte gynnsam bevarandestatus utanför alpin region. Förekomst av oskyddad produktiv sumpskog och en stor andel källor påverkas. Negativ påverkan sker i våtmarker, även där naturvärden är höga. Den stora minskningen av oskyddad produktiv sumpskog beror troligen på upptorkningsfaktorer som är negativa för miljökvalitetsmålet, men även positiva orsaker kan vara en del av resultatet. Det faktum att så många källor påverkats i sen tid av skogsbruk och anläggningar visar att svensk rätt inte tillämpas fullt ut. Genomförandet av myrskyddsplanen går fortfarande långsamt därför att skogsskyddet ges högre prioritet. De befintliga anslag som skulle kunnat ha bekostat torvmarksrestaurering används till andra typer av åtgärder. Arealen restaurerad torvmark med statliga medel omfattade drygt 40 hektar. Inga våtmarker anlades med stöd av landsbygdsprogrammet, vilket är följden av att det under perioden inte var möjligt att söka medel för det. I övrigt finansierade Skogsstyrelsens stöd Nokås restaurering omfattande 13 hektar. Förutsättningarna för anläggning och restaurering av våtmarker har förbättrats något i och med att landsbygdsprogrammet sedan hösten 2015 återigen kan stödja miljöinvesteringar i våtmarker. Regelverket är dock inte lika bra som för programperioden Totalbudgeten är lägre och det finns krav på privat medfinansiering. Under 2016 var det endast små rättsliga förändringar som påverkar våtmarker, men de underlättar möjligheten att nå målet. Jordbruksverket har tagit fram ett förslag till framtida regelverk för lantbruksprogrammet som kan stimulera mer miljönytta om det genomförs blir det en förbättring för våtmarkerna 549. Naturvårdsverket gör bedömningen att underlaget till nationellt skogsprogram inte bidrar till att nå miljökvalitetsmålet om det genomförs enligt förslaget Jordbruksverket, Förslag på miljöåtgärder inom ramen för landsbygdsprogrammet. Diarienummer är / Naturvårdsverket, NV Yttrande över Näringsdepartementets remiss Underlagsrapporter från arbetet med att ta fram Sveriges första nationella skogsprogram Förslag på miljöåtgärder inom ramen för landsbygdsprogrammet. 197

199 En uppföljning av huruvida habitat- och fågeldirektiven fyller sitt syfte 551 visade att de överlag är ändamålsenliga men att genomförandet behöver förbättras. Naturvårdsverket instämmer i att det finns ett genomförandeunderskott. MYLLRANDE VÅTMARKER Bedömning av miljökvalitetsmålet och utvecklingen i miljön Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. I de regionala bedömningarna är det inte något län som bedömer att målet kan nås till Genomförda åtgärder ger bra resultat, men behöver öka i omfattning. Utvecklingen i miljön är negativ. 551 EU kommissionen, Fitness check of the EU Nature Legislation (Birds and Habitats Directives) Directive 2009/147/EC of the European Parliament and of the Council of 30 November 2009 on the conservation of wild birds and Council Directive 92/43/EEC of 21 May 1992 on the conservation of natural habitats and of wild fauna and flora. 198

200 Levande skogar ANSVARIG MYNDIGHET: SKOGSSTYRELSEN Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Regeringen har fastställt följande nio preciseringar: SKOGSMARKENS EGENSKAPER OCH PROCESSER: Skogsmarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer är bibehållna. EKOSYSTEMTJÄNSTER: Skogens ekosystemtjänster är vidmakthållna. GRÖN INFRASTRUKTUR: Skogens biologiska mångfald är bevarad i samtliga naturgeografiska regioner och arter har möjlighet att sprida sig inom sina naturliga utbredningsområden som en del i en grön infrastruktur. GYNNSAM BEVARANDESTATUS OCH GENETISK VARIATION: Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till skogslandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer. HOTADE ARTER OCH ÅTERSTÄLLDA LIVSMILJÖER: Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla skogar. LEVANDE SKOGAR FRÄMMANDE ARTER OCH GENOTYPER: Främmande arter och genotyper hotar inte skogens biologiska mångfald. GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER: Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade. BEVARADE NATUR- OCH KULTURMILJÖVÄRDEN: Natur- och kulturmiljövärden i skogen är bevarade och förutsättningarna för fortsatt bevarande och utveckling av värdena finns. FRILUFTSLIV: Skogens värden för friluftslivet är värnade och bibehållna. Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön Sammanfattning Förlust av livsmiljöer är ett hot mot biologisk mångfald. Det råder brist på arealer gammal skog med bibehållen skogskontinuitet, flerskiktade skogar, ostörda fuktiga och våta skogsmiljöer samt tillgång på död ved i olika 199

201 LEVANDE SKOGAR miljöer. 552 Många skogslevande arter påverkas negativt, och förlusten av biologisk mångfald har inte bromsats upp 553. Viktiga strukturer som död ved och äldre lövrik skog har ökat över tid. Det tar lång tid för nya livsmiljöer att bildas. Nyetablering begränsas ytterligare av att de rödlistade arterna oftast är ovanliga och av att spridningsavstånden är för stora för dem i brukade landskap. Många nyckelbiotoper saknar i dag skydd. Arbete med att förbättra skogsbrukets miljöhänsyn pågår. Målbilderna för god miljöhänsyn har fått ett stort genomslag i skogsbruket när det gäller andelen aktörer som har för avsikt att följa målbilderna., Formellt skydd, frivilliga avsättningar och naturvårdande skötsel är viktiga åtgärder för att bevara skogar med höga naturvärden. Att öka andelen skog som brukas med hyggesfria brukningsmetoder är en viktig åtgärd i arbetet med att bevara biologisk mångfald. Utvecklingen av hyggesfritt skogsbruk går dock långsamt framåt. Arealen gammal skog och volymen hård död ved har ökat under senare tid. Flera myndigheter har ökat sitt fokus på miljömålsarbetet. Miljömålsrådet har fortsatt sitt arbete och deltagande myndigheter har tagit fram en rad samverkansåtgärder för att tillsammans arbeta mot miljömålen. Det pågående arbetet med regionala handlingsplaner för grön infrastruktur har stor potential att bidra till bevarande av biologisk mångfald. Resultat Skogsmarkens egenskaper och processer (precisering 1) Miljöövervakningsdata 554 visar på låga nitratkvävehalter på merparten av skogsytorna i Sverige, men i sydvästra Sverige 555 är kraftigt förhöjda nitratkvävehalter vanligt förekommande 556. Kvävegödslingen har halverats sedan perioden Under 2015 gödslades hektar i huvudsak på bolagsskog i Svealand och södra Norrland. 558 Uttag av grenar och toppar (grot) görs på en areal av närmare hektar 559. Askåterföringen motsvarar procent av grot-uttaget vid föryngringsavverkning de senaste åren. Detta är långt under Skogsstyrelsens rekommendationer 560. Dikesrensning och skyddsdikning sker i begränsad omfattning. Systematisk uppföljning av dikningsåtgärder saknas i dagsläget. 552 Styr med sikte på miljömålen Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering av miljömålen 2015 Naturvårdsverket, rapport 6666, Styr med sikte på miljömålen Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering av miljömålen 2015 Naturvårdsverket, rapport 6666, i Krondroppsnätet mäts markvattenkemi för närvarande på drygt 60 skogsytor i Sverige 555 framför allt Skåne och Halland 556 Skogsstyrelsen rapport Nulägesbeskrivning nyckelbiotoper Skogsstyrelsens årsredovisning Skogsstyrelsens årsredovisning Skogsstyrelsens årsredovisning

202 Transporter över vattendrag Sedan 2010 finns totalt sett en svag men stabil positiv trend när det gäller hänsyn vid körning över vattendrag. Transporter över vattendrag har under 2010-talet ökat och förekommer idag vid drygt var fjärde avverkning. Av dessa överfarter medför knappt tio procent stor negativ påverkan (se figur 12.1). Figur 12.1 Påverkan på vattendrag på grund av transporter vid avverkning Procent /99 00/01 99/00 01/02 00/01 02/03 01/02 03/04 02/03 04/05 03/04 05/06 04/05 06/07 05/06 07/08 06/07 08/09 07/08 09/10 08/09 10/11 09/10 11/12 10/11 12/13 11/12 13/14 12/13 14/15 Transporter över vattendrag i samband med avverkningar kan orsaka körskador som påverkar vattnets kvalitet. I ungefär 28 procent av överfarterna sker en påverkan på vattendraget och i åtta procent av avverkningarna är påverkan stor. Källa: Skogsstyrelsens hänsynsinventering 561 Ingen negativ påverkan Liten negativ påverkan Stor negativ påverkan Ekosystemtjänster (precisering 2) Skogen bidrar med många olika ekosystemtjänster. För tjänsterna träråvara och bioenergi finns god tillgång på dataunderlag och analyser för tillstånd och utveckling. För flera av de övriga tjänsterna saknas motsvarande underlag och analyser. Det är därför svårt att utvärdera och följa upp, samt bedöma nyttor och målkonflikter som uppstår vid förvaltning av ekosystem. Skogsstyrelsen påbörjade under 2016 arbetet med att ta fram en rapport som beskriver status och påverkansfaktorer på ekosystemtjänster från den svenska skogen. Sverige deltar aktivt i det forskningsnära arbetet inom EU med kartläggning och bedömning av ekosystemtjänster (MAES) Skogsvard-och-miljohansyn/ 201

203 LEVANDE SKOGAR Grön infrastruktur (precisering 3) Formellt skyddad skog Arealen skyddad skog är ojämnt fördelad över landet. Nedanför den fjällnära gränsen uppgår arealen produktiv skyddad skogsmark till drygt tre procent av den produktiva skogsmarken 562. Impediment, 563 inom naturreservat, nationalparker, biotopskydd och naturvårdsavtal uppgår till cirka 1,2 miljoner hektar. Naturvärdeskvaliteten i naturvårdsavtal och biotopskyddsområden är hög. Intresset för ekonomisk ersättning för formellt skydd av skog med höga naturvärden är fortsatt stort. Under 2016 skyddade Skogsstyrelsen cirka 1460 hektar som biotopskyddsområden och cirka hektar som naturvårdsavtal. 564 Länsstyrelserna beslutade om naturreservat på hektar. Ytterligare fyra naturvårdsavtal för områden med höga sociala värden har tecknats under Under 2016 har hektar mark skyddats för naturvårdsändamål genom ESAB-paketet 565. Tillkommande arealer i det ordinarie skyddsarbetet har under de senaste åren minskat avsevärt, delvis på grund ökade kostnader för områdesskyddet 566. Regeringen beslutade om ett ökat anslag för skydd av skog inför Etappmålet för arealen formellt skyddad skogsmark i form av naturreservat, biotopskyddsområden och naturvårdsavtal bedöms dock inte nås trots det höjda anslaget. Arbetet med att bevara den vitryggiga hackspetten inom åtgärdsprogrammet har fortsatt med ett geografiskt fokus i det mellansvenska stråket från Dalsland i väster till Uppland i öster. Beslut om genresurser inom biotopskyddsområden följer plan, och målet för perioden bedöms nås. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har under året utvärderat den nationella strategin för formellt skydd av skog för att nå ett mer kostnadseffektivt skydd och revidera den befintliga strategin. Frivilliga avsättningar Skogsbrukets frivilliga avsättningar uppgår till 1,1 miljoner hektar produktiv skogsmark nedanför den fjällnära gränsen. Frivilliga avsättningar i de fjällnära skogarna omfattar cirka hektar produktiv skogsmark 567. Under 2016 har Skogsstyrelsen genomfört en ny skattning av arealen och beskaffenheten hos skogsbrukets frivilliga avsättningar. En rapport publiceras i början av Regeringsbeslut M2014/593/Nm: Etappmål för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, s Impediment är mark med låg förmåga att producera virke. Det kan till exempel vara kärr, berghällar eller fjäll. Impediment har en produktionsförmåga som är lägre än en skogskubikmeter (m 3 sk) per hektar och år. 564 Sveriges officiella statistik Statistiska meddelanden Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6699 Återrapportering Åtgärder för biologisk mångfald förändringar i ersättningsbestämmelser och högre fastighetspriser 567 Det kan förekomma överlappningar mellan det formella skyddet och de frivilliga avsättningarna. 202

204 Naturvårdande skötsel Naturvårdande skötsel utförs i begränsad omfattning i förhållande till behovet 568. En överenskommelse undertecknades under hösten 2016 av Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket. Syftet är att tydliggöra myndigheternas intention att gemensamt sätta fokus på frågan om naturvårdande skötsel i skog. Under året har Naturvårdsverket medfinansierat projekt inom EU:s LIFE-program, bland annat för att genomföra naturvårdsbränning och restaurera värdefulla trädmiljöer. Strukturer i skogslandskapet Arealen äldre lövrik skog i hela landet var som lägst Därefter ökade arealen men har de senaste tio åren varit relativt oförändrad. Det är främst i södra Sverige som arealen har ökat 570. Utvecklingen av volymen hård död ved har varit positiv sedan 1996, men de senaste åren har ökningen planat ut (se figur 12.2). Variationen är stor mellan olika skogar och landsdelar. En nyligen publicerad studie visar att ökningen till största delen är ett resultat av stormar 571. Figur 12.2 Utveckling av volymen hård död ved i skogslandskapet Kubikmeter per hektar Hela landet Svealand Norra Norrland Götaland Södra Norrland Volymen hård död ved har ökat i skogarna sedan 1996 men ökningen har planat ut de senaste åren. Källa: Sveriges Lantbruksuniversitet, Riksskogstaxeringen. 568 Naturvårdsverket 2012: Steg på vägen Fördjupad utvärdering av miljömålen Naturvårdsverket, rapport 6500 (kapitlet om miljömålet Levande Skogar) Skogsstyrelsens årsredovisningar samt Dead wood availability in managed Swedish forests Policy outcomes and implications for biodiversity. Jonsson et al. Forest Ecology and Management 376 (2016)

205 Gammal skog Arealen gammal 572 skog var som lägst i början av 1990-talet, ungefär en miljon hektar. Arealen gammal skog har därefter ökat, och uppgår i dag till knappt två miljoner hektar 573. LEVANDE SKOGAR Skog med lång kontinuitet Skogsstyrelsen har gjort en förstudie 574 som visar att området i den nordvästra delen av landet 575 på många vis skiljer sig från övriga landet då där finns en relativt hög andel naturskogsartade skogar med olika former av skoglig kontinuitet kvar i landskapet. Skogen avviker markant från övriga landet, främst till följd av brukningshistoriken. Hyggesfritt skogsbruk Storskogsbruket har aviserat att man avser att bedriva hyggesfritt skogsbruk på knappt en procent 576 av sin produktiva skogsmark. Flera ändringar i Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd till skogsvårdslagen trädde i kraft i juni 2015 i syfte att undanröja hinder för hyggesfritt skogsbruk. Skogsstyrelsen har bedrivit rådgivning och utbildning om hyggesfritt skogsbruk under året. Intresset för hyggesfria metoder ökat under de senaste åren. Nyckelbiotoper Under 2016 påträffades och registrerades 881 nya områden som nyckelbiotoper, med en total areal på cirka hektar. Av dessa registreras drygt 200 i samband med fältbesök vid avverkningsanmälan 577. Nyckelbiotoper som skogsbruket inventerat i egen regi är inte med i statistiken. Förekomsten av tidigare ej kända nyckelbiotoper, som upptäcks i avverkningsanmälningar, har ökat de senaste åtta åren. I genomsnitt har cirka 200 hektar registrerade nyckel biotoper per år avverkats helt eller delvis sedan Det finns inget som tyder på att arealen kända nyckelbiotoper som avverkas håller på att minska. Även oregistrerade nyckelbiotoper skadas årligen till följd av skogsbruksåtgärder, men omfattningen är svårbedömd. Hur stor areal som har tillkommit då naturvärdeslokaler utvecklas till nyckelbiotoper är ej känt. 572 Med gammal skog avses skog med en medelålder av minst 140 år i norra Sverige och 120 år i södra Sverige. 573 Skogsstyrelsens årsredovisningar samt uppgifter från Skogsstyrelsen rapport Nulägesbeskrivning nyckelbiotoper 575 Från norra Svealand genom Norrland till finska gränsen, 576 Skogliga konsekvensanalyser 2015 SKA 15. Skogsstyrelsen. Rapport 10/ Skogsstyrelsen rapport Nulägesbeskrivning nyckelbiotoper 578 Skogsstyrelsen rapport Nulägesbeskrivning nyckelbiotoper 204

206 GRÖN INFRASTRUKTUR Under året har arbetet med att utveckla handlingsplaner 579 för grön infrastruktur påbörjats. Det råder stor skillnad mellan hur långt man kommit i olika län. HÄNSYN VID SKOGSBRUKSÅTGÄRDER Vid varannan avverkning har det funnits anledning att ta hänsyn till en eller flera hänsynskrävande biotoper 580 och i ungefär 20 procent av fallen har avverkningen medfört en stor negativ påverkan. Det går inte att se några s ignifikanta förändringar över tid. Figur 12.3 Påverkan på hänsynskrävande biotoper Procent /99 00/01 99/00 01/02 00/01 02/03 01/02 03/04 02/03 04/05 03/04 05/06 04/05 06/07 05/06 07/08 06/07 08/09 07/08 09/10 08/09 10/11 09/10 11/12 10/11 12/13 11/12 13/14 12/13 14/15 Ingen negativ påverkan Liten negativ påverkan Stor negativ påverkan Nästan var femte hänsynskrävande biotop påverkas stort i samband med föryngringsavverkning. Källa: Skogsstyrelsens hänsynsinventering 581 Skogsstyrelsen har under 2016 fortsatt arbetet med att bekämpa almsjukan på Gotland. Fram till sommaren 2017 bekostas arbetet med hjälp av EU:s LIFEfond. Den fortsatta finansieringen är ännu oklar. Arbetet är av betydande vikt eftersom Gotland sannolikt har Europas största kvarvarande förekomster av äldre almar och en rik biologisk mångfald knuten till dessa. 579 NATURVÅRDSVERKET RAPPORT Riktlinjer för regionala handlingsplaner och genomförandeplan för arbetet att utveckla en grön infrastruktur i Sverige En hänsynskrävande biotop är ett skogsområde med påtagliga naturvärden där särskild hänsyn skall tas vid alla skogliga åtgärder för att förhindra eller begränsa skador i eller invid biotopen

207 Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation (precisering 4) Vid den senaste uppföljningen av EU:s art- och habitatdirektiv 582 framgick att 15 av de 16 skogstyper som omfattas har dålig eller otillräcklig bevarandestatus. Merparten av befintlig areal finns i områden som inte är skyddade, varken formellt eller frivilligt av de 32 skogslevande arterna som omfattas har dålig eller otillräcklig bevarandestatus. LEVANDE SKOGAR Hotade arter och återställda livsmiljöer (precisering 5) Hotade arter Artdatabanken tog 2015 fram en ny rödlista. Rödlisteindex 584 visar att förlust av biologisk mångfald inte hejdats. Hälften av de rödlistade arterna förekommer i skogslandskapet och för drygt 40 procent (cirka arter) är denna landskapstyp viktig. 585 Av dessa bedöms cirka 900 arter vara hotade 586 och knappt 700 arter nära hotade. Avverkning är den faktor som påverkar flest skogslevande rödlistade arter, genom att minska arealen skog där naturliga strukturer och naturlig dynamik upprätthålls. Flera av de skogslevande hotade arterna har förekomster som är kraftigt fragmenterade. De hotade skogsarterna är mest frekventa i gamla skogar som inte har kalavverkats eller brukats intensivt. Artskydd i skogen Naturvårdsverket har, tillsammans med Skogsstyrelsen och i samverkan med länsstyrelserna, tagit fram gemensamma riktlinjer för hur ärenden ska handläggas där fridlysta arter berörs av skogsbruksåtgärder. För att etablera riktlinjerna och bidra till myndighetssamverkan har webbinarier och fältexkursioner genomförts. Artdatabanken har på Skogsstyrelsens uppdrag tagit fram artvisa vägledningar för ett 60-tal fågelarter. Dessa vägledningar ska vara ett stöd i bedömningarna av arternas ekologiska krav och behov av hänsyn 587. Häckande fåglar i skogen Tillståndet för miljövariabler som bör gynna fåglar har i vissa avseenden förbättrats sedan 1990-talet, vilket sannolikt har påverkat populationen för en del arter positivt. Enligt Svensk fågeltaxerings inventeringar av 72 skogsfågelarter under perioden är det fler skogslevande fågelarter i Sverige som ökar i antal än som minskar. Gröngöling och lappmes hör till de arter som har minskande populationer, medan exempelvis domherre och trädkrypare har ökat i antal (se figur 12.4). 582 ArtDatabanken 2014 Arter & naturtyper i habitatdirektivet bevarandestatus i Sverige Styr med sikte på miljömålen Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering av miljömålen 2015 Naturvårdsverket, rapport 6666, Se miljökvalitetsmål Ett rikt växt och djurliv 585 Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer rödlistade arter i Sverige 2015 Jonas Sandström, Ulf Bjelke, Tomas Carlberg och Sebastian Sundberg 586 Kategori Akut hotad, Starkt hotad och Sårbar

208 Figur 12.4 Häckande fåglar i skogen ,8 1,6 Index 2002 = 100 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 Häckande fåglar död ved Häckande fåglar i lövskog Häckande fåglar i gammal skog Häckande fåglar i skogen 0,2 0, Populationsutveckling från 2002 och framåt för häckande fåglar i skogen. Källa: Svensk fågeltaxering Främmande arter och genotyper (precisering 6) Omfattningen av främmande trädslag i Sverige domineras av contortatall (cirka hektar), medan andra introducerade trädslag skogsodlas i betydligt mindre utsträckning. En ny EU-förordning om att förebygga och hantera introduktion och spridning av invasiva främmande arter 589 trädde i kraft den 1 januari Utifrån en riskbedömning kan medlemsstater peka ut nationellt invasiva arter. Arbetet med att kartlägga vilka arter som ska klassas som nationellt invasiva har pågått under Genetiskt modifierade organismer (precisering 7) I skogslandskapet förekommer inga genetiskt modifierade organismer. Viss forskning bedrivs på genetiskt modifierad hybridasp. Bevarade natur- och kulturmiljövärden (precisering 8) Med hjälp av NOKÅS 590 -stödet har flera åtgärder genomförts för att stärka bland annat biologisk mångfald, vattenmiljöer samt rekreation och friluftsliv. Intresset för stödet är stort. Under våren 2016 öppnade stöden för ansökningar inom landsbygdsprogrammet som löper Intresset för stöden har varit mycket stort och ansökt volym har överstigit tillgängliga medel. 589 En invasiv främmande art är en främmande art vars introduktion eller spridning har konstaterats hota eller negativt inverka på biologisk mångfald och relaterade ekosystemtjänster. 590 Stöd till natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen (NOKÅS). Syftet med NOKÅS är att berika skogsmiljön genom aktiva åtgärder som bidrar till att bevara, restaurera och återskapa värdefulla naturoch kulturmiljöer. 207

209 LEVANDE SKOGAR Hänsyn till forn- och kulturlämningar Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen har under året tagit fram en modell för beskrivning och bedömning av skogsbruksskador på forn- och kulturlämningar. Skogsstyrelsens hänsynsuppföljning av kulturmiljö visar att full hänsyn till forn- och kulturlämningarna har tagits i 65 procent av avverkningarna medan 19 procent av de inventerade lämningarna har påverkats negativt (se figur 12.5). Resterande 16 procent av lämningarna har skador eller grova skador med betydande påverkan på lämningarna. De vanligaste skadorna är kör- och markberedningsskador. Även om det sker en viss fluktuation i resultatet är tendensen att hänsynen sakta blir bättre. I norra Norrland, Svealand och Götaland har skadorna minskat medan de ökat i södra Norrland. Hänsyn i samband med skogliga åtgärder är ungefär densamma oavsett om det är en fornlämning eller en övrig kulturhistorisk lämning. Figur 12.5 Skador på forn- och kulturlämningar vid avverkning % 50 % 40 % 30 % Påverkan Skada/Grov skada 20 % 10 % 0 % Cirka 35 procent av landets kända forn- och kulturlämningar påverkas i samband med avverkningar, varav hälften av dessa drabbats av mer eller mindre grova kör- eller markberedningsskador. Källa: Skogsstyrelsens årsredovisning 2016 Arbetet med att kvalitetssäkra forn- och kulturlämningar inom projektet Skog och historia har haft som mål att under åren kvalitetssäkra registreringar som finns i Skogsstyrelsens databas. Arbetet har utförts i samarbete med Riksantikvarieämbetet. Resultaten från 2016 års arbete presenteras i år. Det finns 43 kulturreservat i landet, de flesta är agrara miljöer Riksantikvarieämbetets hemsida Kulturreservat forteckning-3/ 208

210 Friluftsliv (precisering 9) Under 2016 publicerades de nya målbilderna för god miljöhänsyn inom skogsområden av betydelse för friluftsliv och rekreation. Under året har en första metod utvecklats för att följa upp skogsbrukets hänsyn till upplevelsevärden. Företag inom naturturism omsätter 3,6 miljarder kronor årligen och skogslandskapet är en av de viktiga arenorna för olika former av upplevelseturism 592. Naturvårdsverket har på regeringens uppdrag tagit fram en metod för kartläggning av betydelsefulla naturområden för friluftslivet. Verket har också beslutat om nya och reviderade områden som är av riksintresse för friluftsliv 593. Vid utgången av 2015 hade den svenska befolkningen i genomsnitt tre kilometer till närmaste skyddat område. 594 Betydelse för Agenda 2030 Miljökvalitetsmålet kopplar till flera mål inom Agenda I tabell 12.1 redovisas de delmål som påverkas av åtgärder under 2016 inom Levande skogar. 592 Skogsstyrelsen årsredovisning Naturvårdsverkets årsredovisning SCB Skyddad natur Med skyddat område avses en nationalpark, ett naturreservat eller ett naturvårdsområde 209

211 Tabell 12.1 Delmål i Agenda 2030 som påverkas av åtgärder inom miljökvalitetsmålet Levande skogar under I tabellen ges även exempel på åtgärder. LEVANDE SKOGAR Delmål i Agenda 2030 Exempel på åtgärder Målbilder för god miljöhänsyn: Arbete med förbättrad hänsyn till upplevelsevärden och stigar och leder. NOKÅS-stöd till åtgärder som gynnar rekreation och friluftsliv 6.3 och 6.6 Målbilder för god miljöhänsyn: Arbete med förbättrad hänsyn till våtmarker och vattendrag vid skogsbruksåtgärder minskar risk för bland annat utlakning av metylkvicksilver och uttransport av slam och organiskt material. Utveckling och tillgängliggörande av markfuktighetskartor Systematisk dialog mellan Skogsstyrelsen och skogsbruket. Återkoppling av miljöhänsyn till yrkesverksamma. Handlingsplaner för grön infrastruktur. NOKÅS -stöd till åtgärder för att stärka vattenmiljöer. 8.4 Formellt skydd av skog. Frivilliga avsättningar. Målbilder för god miljöhänsyn. Systematisk dialog mellan Skogsstyrelsen och skogsbruket. Handlingsplaner för grön infrastruktur och 11.7 Myndighetsnätverk för att motverka skador på forn-och kulturlämningar Uppföljning av hänsyn till forn-och kulturlämningar vid avverkning. Målbilder för god miljöhänsyn: Hänsyn till forn-och kulturlämningar samt upplevelsevärden. Framtagande av modell för beskrivning och bedömning av skogsbruksskador på forn- och kulturlämningar. Formellt skydd av skogar med höga sociala värden 12.2 Målbilder för god miljöhänsyn. Handlingsplaner för grön infrastruktur Skogsråvara ger substitutionsnytta i form av biobränslen och energisnåla material för husbyggnad. Handlingsplaner för grön infrastruktur. 15.1, 15.2 och Handlingsplaner för grön infrastruktur Nationell strategi för formellt skydd. Skydd av skog (formellt skydd och frivilliga avsättningar). Skattningar av frivilliga avsättningars areal och beskaffenhet. Målbilder för god miljöhänsyn. Systematisk dialog mellan Skogsstyrelsen och skogsbruket. Återkoppling av miljöhänsyn till yrkesverksamma inom skogsbruket. Nulägesbeskrivning nyckelbiotoper. Kunskapsuppbyggnad och rådgivning om hyggesfritt skogsbruk. Uppföljning av miljöhänsyn vid avverkning. Samverkansprojekt med skogsbruket i Norrland med målet att inga fornoch kulturlämningar ska skadas. Medfinansiering EU:s LIFE-program. Överenskommelse mellan Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen för att ge ökat fokus på naturvårdande skötsel i skog. NOKÅS -stöd till åtgärder för att stärka biologisk mångfald. Arbete med artskydd. Stöd inom Landsbygdsprogrammet. Systemtillsyn. Skogsprogrammet. Dialogprocesser, exempelvis samverkan om nyckelbiotoper och samverkan om ökad skogsproduktion. 210

212 Analys Miljöarbetet i skogen utvecklas positivt, men genomförda åtgärder har hittills inte varit tillräckligt för att nå samhällets uppsatta miljömål för skogen. En stor andel av de skogar med höga naturvärden, exempelvis nyckelbiotoper samt skogar som uppfyller naturtypskvalitéer enligt art- och habitatdirektivet, är varken formellt skyddade eller frivilligt avsatta 595. Många skogslevande arter påverkas negativt, och förlusten av biologisk mångfald har inte bromsats upp. Skadenivåerna på forn- och kulturlämningar är fortsatt höga, dock pekar trenden på en svag förbättring. Hänsynskrävande biotoper och vattendrag skadas i hög utsträckning. Det krävs större arealer långsiktigt bevarade områden av de mest skyddsvärda skogarna för att motverka ytterligare fragmentering av habitaten för många hotade arter, och den gröna infrastrukturen behöver utvecklas. Behovet av naturvårdande skötselåtgärder är fortsatt stort i hela landet. Mängden hård död ved behöver fortsätta att öka 596. Ökat fokus på miljömålen Flera myndigheter har ökat sitt fokus på miljömålsarbetet. Bland andra Skogsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket har analyserat hur man verkar för att miljömålen ska nås 597. En åtgärdsplan har tagits fram av respektive myndighet. Arbetet i Miljömålsrådet har resulterat i att deltagande myndigheter tagit fram en rad samverkansåtgärder för att tillsammans arbeta mot målen. Ett ökat samarbete kommer troligtvis att ge bättre förutsättningar att lösa målkonflikter. Den nya nationella strategin för formellt skydd inriktas på att utifrån tillgängliga biologiska kunskaper och kunskaper om var värdekärnor finns, åstadkomma ett värdebaserat kostnadseffektivt formellt skydd. För att nå framgång i arbetet är öppenhet och dialog viktig. Genom arbetssättet Nya Komet 598 ges markägarna stora möjligheter att bidra. Under 2016 har Skogsstyrelsen börjat bedriva systemtillsyn 599 enligt miljöbalken. På sikt väntas detta göra miljöarbetet bättre. Regeringens pågående arbete med det nationella skogsprogrammet och den aviserade utredningen om förändringar i skogsvårdslagstiftningen kan leda till förbättrad miljöhänsyn i skogen på längre sikt. Skogsstyrelsen har tagit fram rikstäckande markfuktighetskartor. De finns tillgängliga för alla skogsägare och skogsmaskinförare och kan användas som planeringsunderlag vid avverkning för att undvika körskador. 595 Styr med sikte på miljömålen Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering av miljömålen 2015 Naturvårdsverket, rapport 6666, Skogsstyrelsens meddelande nr 2/ Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och länsstyrelserna har infört en kompletterande arbetsmetod för skydd av värdefull skog. Nya Komet ska göra det enklare för markägare att föreslå skogsområden med höga naturvärden för formellt skydd. 599 Systemtillsyn innebär att myndigheten granskar om verksamhetsutövarens egenkontroll är tillräcklig för att säkerställa att regelverket följs. Om det visar sig att det finns brister i verksamhetsutövarens egenkontroll kan Skogsstyrelsen ställa krav på att de förbättrar sina rutiner och därmed bidra till att samma fel inte begås igen. 211

213 LEVANDE SKOGAR Skogar med höga naturvärden Förekomsten av kvarvarande kontinuitetsskogar 600 och hur de behandlas är en viktig faktor för framtidens Levande skogar. Skogar med lång trädkontinuitet är biologiskt mycket värdefulla och påverkas starkt av avverkning. När miljövärdena förstörs är de inte möjliga att återskapa inom överskådlig tid. Till följd av trakthyggesbruket har svårspridda arter som är beroende av lång skoglig kontinuitet missgynnats och är därför hotade i dagens skogslandskap. Allt eftersom områden slutavverkas minskar arealen kontinuitetsskog, vilket troligen leder till en trivialisering av de svenska skogsekosystemen 601. I nordvästra Sverige finns landets största förekomster av skogar med lång kontinuitet. Att landskapets höga naturvärden nu synliggörs, såsom i Skogsstyrelsens nulägesbeskrivning av nyckelbiotoper, är bra. Det finns ett tydligt behov av kompletterande arbetssätt för att hantera dessa naturskogsartade skogar som är mycket betydelsefulla för biologisk mångfald. I arbetet med att bevara biologisk mångfald är formellt skydd och frivilliga avsättningar viktiga byggstenar. Att skydda nyckelbiotoper är ett kostnadseffektivt sätt att skydda hotade arter. Många nyckelbiotoper saknar dock skydd. Den ekologiska variationen är stor bland nyckelbiotoperna. Det betyder att nyckelbiotoper inte är utbytbara sinsemellan, och att det krävs många objekt för att kunna säkerställa artbevarandet 602. Bevarandet av nyckelbiotopernas naturvärden är i stor utsträckning beroende av frivillighet inom ramen för sektorsansvar och skogscertifiering. Arealen gammal skog har ökat starkt under senare tid. Det är dock osäkert om den på kort sikt fortsätter att öka 603. Även volymen hård död ved och äldre lövrik skog har ökat. Skogsmiljöer med lämpliga kvaliteter för många hotade, skogslevande arter nyskapas och koloniseras inte i samma snabba takt som gamla miljöer försvinner 604. Nyetablering begränsas av att de hotade arterna oftast är ovanliga och av att spridningsavstånden är för stora för dem i brukade landskap. Därför fortsätter många av skogens hotade arter att minska, även om mängden viktiga strukturer som hård död ved, lövträd samt äldre skog har ökat Skog som har naturvärden vars förekomst förklaras av att det under lång tid funnits lämpliga skogsmiljöer och substrat i just denna skog eller i dess närhet. 601 Skogsstyrelsen Projektrapport Hyggesfritt skogsbruk 602 Wijk, S., Uppföljning av biologisk mångfald i skog med höga naturvärden. Metodik och genomförande. Skogsstyrelsen. Rapport 1: Skogsstyrelsen 2015 Skogliga konsekvensanalyser (SKA 15) 604 Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer rödlistade arter i Sverige 2015 Jonas Sandström, Ulf Bjelke, Tomas Carlberg och Sebastian Sundberg 605 Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer rödlistade arter i Sverige 2015 Jonas Sandström, Ulf Bjelke, Tomas Carlberg och Sebastian Sundberg 212

214 Grön infrastruktur Det pågående arbetet med att ta fram regionala handlingsplaner har goda förutsättningar att ge effekter på bevarande av biologisk mångfald. Den gröna infrastrukturen har en avgörande betydelse för de ekologiska sambanden i landskapet och fungerar som spridningsvägar för djur- och växtliv. Nätverken är också viktiga för ekosystemens långsiktiga funktion och motståndskraft vid klimatförändringar. Åtgärderna i handlingsplanerna bygger på frivillighet. Handlingsplanernas effekter i miljön är beroende av engagemanget hos de aktörer som förväntas bidra i åtgärdsarbetet. Det är därför viktigt att involvera dessa aktörer i ett tidigt skede i arbetet. Dialog och kommunikation för ett utvecklat miljöarbete Skogsstyrelsen bedömer att en aktiv dialog stödjer erfarenhetsutbyte och lägger grunden för ett lärande som har potential att påverka miljöarbetet i positiv riktning. Under året genomförde Skogsstyrelsen möten med ett stort antal företag och organisationer i skogssektorn där frågeställningar kopplade till miljöhänsyn/kulturmiljö lyftes. Ett stort antal yrkesverksamma deltog i dialoger om åtgärder som man själv planerat och/eller utfört. Skogsstyrelsen har också startat en samverkansprocess om nyckelbiotoper. Skogsstyrelsen har sedan 2013 flera samverkansprojekt med skogsbruket i Norrland med målet att inga forn- och kulturlämningar ska skadas. Under 2016 har myndigheten även initierat ett nordligt myndighetsnätverk med representanter för Riksantikvarieämbetet och länsstyrelser samt berörda länsmuseer. Sedan tidigare finns ett liknande nätverk för Svealand. Målbilder för god miljöhänsyn Årets uppföljning av implementering av målbilder för god miljöhänsyn visar att målbilderna har fått ett stort genomslag i skogsbruket när det gäller andelen aktörer som har för avsikt att följa målbilderna. Flertalet tjänstemän och entreprenörer är utbildade om målbildernas innehåll. Att de har fått ett stort genomslag bidrar till en ökad samsyn om den miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder som bör tas inom ramen för sektorsansvaret. Därmed har en god grund för att förbättra miljöhänsynen lagts. Resultatet i skogen kommer att bero av hur skogsbrukets aktörer fortsätter arbetet med att föra ut målbilderna för praktisk tillämpning. Skogsstyrelsen har tillsammans med skogssektorn ett ansvar att vidareutveckla och förvalta målbilderna. Bedömning av miljökvalitetsmålet och utvecklingen i miljön Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. 213

215 Ett rikt odlingslandskap ANSVARIG MYNDIGHET: JORDBRUKSVERKET Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Regeringen har fastställt tolv preciseringar: ETT RIKT ODLINGSLANDSKAP ÅKERMARKENS EGENSKAPER OCH PROCESSER: Åkermarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer är bibehållna. JORDBRUKSMARKENS HALT AV FÖRORENINGAR: Jordbruksmarken har så låg halt av föroreningar att ekosystemens funktioner, den biologiska mångfalden och människors hälsa inte hotas. EKOSYSTEMTJÄNSTER: Odlingslandskapets viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna. VARIATIONSRIKT ODLINGSLANDSKAP: Odlingslandskapet är öppet och variationsrikt med betydande inslag av hävdade naturbetesmarker och slåtterängar, småbiotoper och vattenmiljöer, bland annat som en del i en grön infrastruktur och erbjuder livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter. GYNNSAM BEVARANDESTATUS OCH GENETISK VARIATION: Naturtyper och arter knutna till odlingslandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer. VÄXT- OCH HUSDJURSGENETISKA RESURSER: Husdjurens lantraser och de odlade växternas genetiska resurser är hållbart bevarade. HOTADE ARTER OCH NATURMILJÖER: Hotade arter och naturmiljöer har återhämtat sig. FRÄMMANDE ARTER OCH GENOTYPER: Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden. GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER: Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade. BEVARADE NATUR- OCH KULTURMILJÖVÄRDEN: Biologiska värden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionsenlig skötsel är bevarade eller förbättrade. KULTUR- OCH BEBYGGELSEMILJÖER: Kultur- och bebyggelsemiljöer i odlingslandskapet är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena. FRILUFTSLIV: Odlingslandskapets värden för friluftslivet är värnade och bibehållna samt tillgängliga för människor. Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder Utvecklingen i miljön är negativ 214

216 Sammanfattning Utvecklingen för Ett rikt odlingslandskap beror främst på möjligheterna att behålla ett aktivt jordbruk i hela landet men även på tillståndet och utvecklingen för natur- och kulturmiljöer. Många av odlingslandskapets arter och naturtyper har inte en gynnsam bevarandestatus. Tillståndet för flera av miljökvalitetsmålets preciseringar är godtagbart, men de preciseringar som handlar om biologisk mångfald och kulturmiljöer är idag långt ifrån önskat miljötillstånd. Detta drar ner den sammanvägda bedömningen för målet. Samhället gör omfattande insatser för att nå miljökvalitetsmålet. Bland annat hävdas flera hundra tusen hektar ängs- och betesmarker med hjälp av pengar ur landsbygdsprogrammet. Trots detta blir igenväxande betesmarker en allt vanligare syn, enligt länsstyrelserna. Landsbygdsprogrammet är ett av de viktigaste styrmedlen för att bevara och sköta odlingslandskapets naturoch kulturvärden, men även gårdsstödet är viktigt för att behålla ett öppet landskap. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram har, efter revidering, beslutats. Arbetet med att genomföra åtgärderna kan därmed börja. Under året har den tidigare miljöersättningen för skötsel av natur- och kulturmiljöer utvärderats. Slutsatsen är att stödet inte var helt ändamålsenligt, och att en ny form av ersättning behövs. Länsstyrelserna bedriver ett betydande arbete, bland annat genom rådgivning och informationsinsatser, restaurering av betesmarker, anläggning och restaurering av våtmarker samt för att öka tillgängligheten till odlingslandskapet. Miljömålsrådet har initierat 44 samverkansprojekt under året, varav flera berör odlingslandskapet. Detta har inneburit att både takten och strukturen på miljöarbetet hos myndigheterna har förbättrats. Resultat Åkermarkens egenskaper och processer (precisering 1) Att bevara jordbruksmarkens produktionsförmåga är en viktig del för att nå miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Produktionsförmågan bedöms generellt vara god, och den genomsnittliga avkastningen från marken fortsätter att öka (se figur 13.1). 215

217 Figur 13.1 Skördar av vårkorn och höstvete Kilo per hektar Höstvete Vårkorn ETT RIKT ODLINGSLANDSKAP Hektarskörden visar den genomsnittliga årliga avkastningen per hektar från svenska åkrar för två odlade grödor. Avkastningen presenteras som glidande treåriga medelvärden. Källa: Jordbruksverket 606 Liksom i fjol anger flera länsstyrelser att eftersatt underhåll av dränering är ett allt större problem 607. En väl fungerande dränering minskar risken för markpackning och ökar dessutom åkermarkens produktionsförmåga. För att öka kunskapen kring markpackning finns rådgivning inom programmet Greppa näringen 608. Strukturkalkning är en åtgärd för att minska fosforförluster från åkermark, och kalkningen förbättrar även markstrukturen. I det nuvarande landsbygdsprogrammet finns möjlighet att söka ersättning för strukturkalkning. Åtgärder som genomförs för att förbättra åkermarkens egenskaper och processer kan ibland leda till negativa effekter på omgivande vattenmiljöer. Vattenmyndigheterna har tidigare lämnat förslag på åtgärder som behöver genomföras för att förbättra vattnets ekologiska status. Flera av dessa åtgärder berör jordbruket. Regeringen har under 2016 prövat åtgärdsprogrammen för vatten, och vattenmyndigheterna har därefter reviderat och fastställt programmen. Arbetet med att genomföra programmen kan nu påbörjas. Jordbruksmarkens halt av föroreningar (precisering 2) Inga nya data har tillkommit under året. Jordbruksmarkens halter av föroreningar har sannolikt inte ändrats nämnvärt sedan i fjol, då tillståndet bedömdes som godtagbart. 606 Jordbruksverkets publikation JO 16 SM 1601 och bakåt i tiden. 607 Länsstyrelsernas årliga uppföljning av miljökvalitetsmålen

218 I början av 2016 lämnade EU-kommissionen ett förslag till omarbetning av gödselmedelsförordningen 609. I förslaget ingår gränsvärden för innehåll av kadmium i mineralgödsel. Under året har förslaget bearbetats i rådsarbetsgruppen, men något beslut är ännu inte fattat. Mineralgödsel innehåller kadmium, eftersom det följer med som en förorening i det fosfat som används för att framställa konstgödsel. Kadmiuminnehållet i det mineralgödsel som säljs i Sverige har minskat stadigt under en längre tid, men en svag ökning syns under de senaste åren (se figur 13.2). Om ökningen är tillfällig eller inte återstår att se. Utöver detta sprids kilo kadmium årligen på åkermark via användningen av kalkningsmedel 610. Den enskilda åkern kalkas dock betydligt mer sällan än den gödslas. Figur 13.2 Kadmium i mineralgödsel Kg /96 98/99 01/02 04/05 07/08 10/11 13/14 Mängden kadmium i mineralgödsel som säljs i Sverige har minskat under en längre period, men har ökat svagt igen de senaste två åren. Källa: SCB 611 Ekosystemtjänster (precisering 3) Bedömningen skiljer sig inte från tidigare år. Tillståndet för odlingslandskapets ekosystemtjänster bedöms fortsatt som tillfredsställande om än inte långsiktigt säkrat. Gårdsstöd, landsbygdsprogram, anslag för skydd och skötsel av värdefull natur samt kulturmiljövårdsanslaget bidrar till ett öppet och varierat odlingslandskap där de biologiska värdena och kulturmiljöerna bevaras. Stöden har därmed stor betydelse även för att upprätthålla såväl stödjande som producerande och upplevelsebaserade ekosystemtjänster. Flera länsstyrelser har bedrivit rådgivning om odlingslandskapets naturoch kulturvärden. Inom projektet Mångfald på slätten har det genomförts informationsinsatser om ekosystemtjänster i slättbygd. Landsbygdsnätverket, där både myndigheter och organisationer deltar, har genomfört en satsning på ekosystemtjänster under året. Genom att sprida kunskap om de gröna näringarnas ekosystemtjänster kan fler förstå nyttan med att ta miljöhänsyn. 609 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2003/2003 av den 13 oktober 2003 om gödselmedel. 610 SCB, Statistiska meddelande MI 30 SM MI 30 SM SCB, Statistiska meddelande MI 30 SM

219 ETT RIKT ODLINGSLANDSKAP I en nyligen genomförd enkätundersökning anger 60 procent av de lantbrukare som har miljöersättning att de är intresserade av miljörådgivning 612. Här finns därmed goda förutsättningar för fortsatt rådgivning. Forskning om jordbrukets ekosystemtjänster bedrivs bland annat inom projektet Värdering av ekosystemtjänster inom jordbruket 613. Resultaten presenterades i mars Ekologiska fokusarealer (EFA) infördes 2015 som en av tre miljöåtgärder i det nya gårdsstödet. Syftet är att gynna biologisk mångfald och därmed också ekosystemtjänster. EFA är den av de tre miljöåtgärderna som ger störst miljönytta. I Sverige har EFA inneburit att markanvändningen blivit mer miljövänlig på hektar åker 614. Det handlar främst om en ökad omfattning av trädor, kvävefixerande grödor samt obrukade fältkanter i främst slättbygd och mellanbygd. Utredningar visar att miljöeffekten av EFA, både inom EU som helhet och specifikt i Sverige, kan bli betydligt större om man undviker att använda gödsel- och växtskyddsmedel på dessa arealer. Större nytta uppnås också om man förlänger tiden då åtgärden finns på plats och att brukningsåtgärder, som att putsa marken, genomförs när det är lämpligt för att gynna den biologiska mångfalden. 615,616 Variationsrikt odlingslandskap (precisering 4) På nationell nivå bedöms odlingslandskapet som fortsatt variationsrikt, men regionala skillnader förekommer. Jordbruksmarken fortsätter dock att minska i omfattning och produktionen blir mer specialiserad, vilket påverkar variationen i landskapet. Enligt preliminär officiell statistik för 2016 har arealen åkermark minskat med drygt hektar sedan 2015, medan slåtterängs- och betesmarksarealen har ökat med cirka hektar 617. Åkermarken fortsätter därmed att minska i samma storleksordning som tidigare år. Ängs- och betesmarkernas ökade arealer beror dels på att marker restaureras dels på att definitionen för betesmark ändrades 2015 Enligt preliminär statistik för 2016 har antalet nötkreatur ökat något sedan i fjol, medan antalet får har minskat 618. I länsstyrelsernas årliga uppföljning av miljömålen nämner några län att de vid återbesök i betesmarker noterar att hävden har försämrats jämfört med tidigare besök. Det är i många fall även brist på betesdjur 619. Det stämmer 612 Landja marknadsanalys Böndernas syn på miljöersättningarna och deras framtidstro varderingavekosystemtjansterinomjordbruketforeffektivtbeslutsfattande.4.1acdfdc8146d949da6d2950. html 614 Jordbruksverket Förgröningen i praktiken. Rapport 2016: Underwood, E. and Tucker, G. (2016) Ecological Focus Area choices and their potential impacts on biodiversity. Report for BirdLife Europe and the European Environmental Bureau, Institute for European Environmental Policy, London. 616 Jordbruksverket Förgröningen i praktiken. Rapport 2016: Jordbruksverkets statistiska meddelanden JO 10 SM Jordbruksverkets statistiska meddelanden JO 20 SM Länsstyrelsernas årliga uppföljning av miljökvalitetsmålen

220 överens med nya beräkningar, som visar att även om det totalt i Sverige finns tillräckligt med betesdjur medför den ojämna fördelningen över landet att det råder brist på betesdjur i främst östra och sydöstra Sverige 620. Flera länsstyrelser noterar att bevarandestatusen för betesmarker i skyddade områden är bättre än i de områden som inte omfattas av formellt skydd. Det beror på att det i skyddade områden finns mer resurser att satsa på hävd än i andra områden. Jordbruksverket och länsstyrelserna har påbörjat en ny omgång av ängsoch betesmarksinventeringen. Drygt marker från den tidigare inventeringen har återbesökts. Arbetet har koncentrerats på att besöka marker som bedöms ligga i riskzonen för att överges. Ännu finns inga resultat tillgängliga från ominventeringen. Den ändring i lagen om generellt biotopskydd som infördes 2014, och som innebär att dispens från biotopskyddet även kan ges för att utveckla jordbruk, har inte fått några större effekter. Det visar länens årliga uppföljning av miljökvalitetsmålen 621. Det verkar främst vara i slättbygder i Skåne, Hallands och Blekinge län som hänvisning till lagändringen görs i inkomna dispensansökningar. Mycket görs för att bevara betesmarkerna i det öppna landskapet. Förutom den dagliga hävden inom lantbruket arbetar länsstyrelserna och ideella organisationer med restaurering. Många länsstyrelser rapporterar om ett ökat intresse hos markägare för att restaurera betesmarker, och länsstyrelserna passar på att ha rådgivningsinsatser i anslutning till detta. Flera storskaliga Life-projekt med syfte att restaurera ängs- och betesmarker pågår (exempelvis BushLife, SandLife och Life Coast Benefit), och dessa omfattar flera län. 622 De senaste årens allt högre köttpriser inom animalieproduktionen 623 kan leda till att intresset för att hålla köttdjur ökar. Hur detta påverkar hävden av naturbetesmarkerna är inte uppenbart, eftersom en del av en ökad köttproduk tion kan komma att ske på stall eller genom att djuren hålls på betesvallar i stället för på naturbetesmarker. Incitamentet för djurägarna att hålla djuren på naturbetesmarker måste därför stärkas. Kännedom om miljöersättningarna är ibland begränsad. Enbart en tredjedel av lantbrukarna har hört talas om att man kan få ersättning för engångsröjning i betesmark 624. Ökad information och/eller uppsökande verksamhet kan krävas för att öka kännedomen om vissa stödformer. 620 Jordbruksverket Hävdmodellen, uppdaterad version Länsstyrelsernas årliga uppföljning av miljökvalitetsmålen Länsstyrelsernas årliga uppföljning av miljökvalitetsmålen Jordbruksverkets statistiska meddelanden JO 49 SM Landja marknadsanalys Böndernas syn på miljöersättningarna och deras framtidstro. 219

221 Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation (precisering 5) För många av odlingslandskapets vanligaste fåglar är den långsiktiga populationsutvecklingen ( ) fortsatt negativ 625 (se figur 13.3). Figur 13.3 Fåglar i odlingslandskapet ,0 1,5 ETT RIKT ODLINGSLANDSKAP Index 1998 = 1 1,0 0,5 0, Index standardrutter Index fria punktrutter Populationsutvecklingen för 14 vanligt förekommande fågelarter i odlingslandskapet. Orange linje visar den skattade populationsutvecklingen mellan 1975 och Grå linje visar populationsutvecklingen utifrån inventeringsdata insamlade från de så kallade standardrutterna. Källa: Svensk Fågeltaxering, Lunds universitet. Miljöövervakningen av fjärilarnas populationsutveckling visar att tillståndet för Sveriges gräsmarksfjärilar är svagt minskande sedan 2010 (se figur 13.4), men längre tidsserier behövs innan den långsiktiga utvecklingen säkert går att bedöma. Figur 13.4 Gräsmarksfjärilar ,2 1,0 Index 2010 = 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0, Populationsutvecklingen för de tolv svenska arter som ingår i den europeiska miljöindikatorn för gräsmarksfjärilar, Grassland Butterfly Indicator. Orange linje visar den skattade populationen utifrån inventeringsdata mellan 2010 och Källa: Svensk Dagfjärilsövervakning, Lunds universitet. 625 Green, M., Lindström, Å., Haas, F Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för Lunds universitet. 220

222 Sedan tidigare är det känt att många av gräsmarkernas naturtyper saknar gynnsam bevarandestatus 626. De senaste årens utveckling ger inte någon anledning att tro att detta förändrats. Kunskapen om den genetiska variationen hos odlingslandskapets arter är begränsad. Ingen övervakning av genetisk variation pågår. Åtgärder inom landsbygdsprogrammet som bevarar ett öppet och variationsrikt landskap är viktiga för att förbättra bevarandestatusen för arter och naturtyper. Inom Miljömålsrådet samverkar flera myndigheter i arbetet att skapa bättre förutsättningar för odlingslandskapets biologiska mångfald. Det handlar bland annat om att ta fram en strategi för odlingslandskapets biologiska mångfald och att öka arealen och kvaliteten av skogsbryn i övergångszoner mellan skogs- och jordbrukslandskap 627. Sammanlagt har Miljömålsrådet initierat 44 samverkansåtgärder under 2016, flera med relevans för miljökvalitetsmålet. Växt- och husdjursgenetiska resurser (precisering 6) Tillståndet och utvecklingen för preciseringen bedöms i dagsläget som positiv, även om det långsiktiga tillståndet är svårbedömt, speciellt för de husdjursgenetiska resurserna invigdes den nationella genbanken för vegetativt förökade växter. Återintroduktionen på marknaden av så kallade kulturarvssorter har gått fortsatt starkt, både av frö och vegetativt förökningsmaterial. Ett nära samarbete kring växtgenetiska resurser, bland annat kring in situ-bevarande 628, sker inom Norden. För bevarande av de husdjursgenetiska resurserna är hög ålder på djurägarna ett problem. Att rekrytera nya djurägare för vissa djurslag är svårt. Det faktum att det inte funnits möjlighet att ansluta sig till landsbygdsprogrammets stöd för hotade husdjursraser under 2014 och 2015, samt förändringar i ersättningssystemet har varit negativt för små besättningar. Det finns risk att djurantalet kommer att minska. Under året har handlingsplanen för svenska husdjursraser reviderats 629. Hotade arter och naturmiljöer (precisering 7) Miljöersättningarnas omfattning för vissa hotade gräsmarkstyper har varit relativt stabil under en längre tid 630. Nya data för 2015 och 2016 saknas 626 Wenche Eide (red.) Arter- och naturtyper i habitatdirektivet- bevarandestatus i Sverige Artdatabanken SLU, Uppsala b9c6933bc71c4.html 628 Med In situ bevarande avses att arterna bevaras på sina naturliga platser i naturen. 629 Jordbruksverket Bevara, nyttja och utveckla, handlingsplan för uthållig förvaltning av svenska husdjursraser Revidering av rapport 2010: Naturvårdsverket Miljömålen- årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål Rapport Sidan

223 ETT RIKT ODLINGSLANDSKAP ännu, men det är inte sannolikt att några större förändringar har skett de senaste åren. Många av odlingslandskapets arter är fortsatt hotade och har därmed inte uppnått gynnsam bevarandestatus 631. Sedan hösten 2015 är det åter möjligt att söka medel ur landsbygdsprogrammet för restaurering och nyanläggning av våtmarker, vilket är positivt. En utvärdering om biologisk mångfald i de våtmarker i odlingslandskapet som anlagts med stöd från landsbygdsprogrammet visar på många positiva effekter. De anlagda våtmarkerna skulle varken ha varit så stora, haft samma funktion eller utformats på ett sätt som tydligt gynnar miljön om det inte funnits stöd för att anlägga och restaurera våtmarker 632. Främmande arter och genotyper (precisering 8) Det är oklart hur stort problemet är med invasiva främmande arter i odlingslandskapet. Problematiska arter är blomsterlupin, jätteloka och vresros. Utbredningen av blomsterlupin längs med vägkanter hotar arter som normalt återfinns i odlingslandskapet men som numera har en del av sin utbredning längs med vägar 633. EU-förordningen om invasiva främmande arter trädde i kraft den 1 januari En första unionsförteckning över invasiva främmande arter trädde ikraft i augusti 2016 med 37 listade arter, varav sex finns i Sverige. Ett arbete med att komplettera listan med nya arter pågår. Under året har Sverige även påbörjat ett arbete med att ta fram en nationell lista. Genetiskt modifierade organismer (precisering 9) Någon kommersiell odling av genetiskt modifierade organismer har inte funnits under Verksamheten med fältförsök med genetiskt modifierade växter fortsätter ligga på en stabil nivå i Sverige. Ett mönster som kan skönjas är att företagen minskar sin aktivitet medan akademiska institutioner ökar sin. Bevarade natur- och kulturmiljövärden samt Kultur- och bebyggelsemiljöer (precisering 10 och 11) Tillståndet för odlingslandskapets kulturmiljövärden och bebyggelsemiljöer är svårt att följa, eftersom ingen rikstäckande övervakning pågår. Data från Nationell inventering av landskapet i Sverige (NILS) och Regional miljöövervakning i landskapsrutor (Remiil) kan användas för att följa utvecklingen för vissa av odlingslandskapets landskapselement. Jordbruksverket och länsstyrelserna arbetar med att ta fram en indikator för småbiotoper, en indikator som även ska kunna användas för att följa tillståndet för vissa landskapselement. 631 Eide, W. (redaktör) Arter och naturtyper i habitatdirektivet bevarandestatus i Sverige Artdatabanken, SLU, Uppsala. 632 Jordbruksverket Biologisk mångfald i våtmarker som har anlagts med stöd från landsbygdsprogrammet. UTV 16: Centrum för biologisk mångfald Wissman, J., Norlin, K., Lennartsson, T Invasiva arter i infrastruktur. CBM:s skriftserie

224 I länsstyrelsernas uppföljning av miljökvalitetsmålet nämns att odlingslandskapets äldre byggnader ofta förfaller då de saknar användningsområde i dagens produktion. I kulturreservaten kan byggnader underhållas genom kulturmiljöanslaget, men utanför reservaten är det svårare att finansiera skötseln av överloppsbyggnader. Förändringar i nuvarande landsbygdsprogram förväntas försvåra möjligheterna att nå preciseringarna. Bland annat har miljöersättningen för skötsel av natur- och kulturmiljöer (KULT-stödet) tagits bort. Länsstyrelsen på Gotland skriver att det är svårt att hålla intresset uppe för skötseln av landskapselementen utan stöd 634. Under året har det tidigare KULT-stödet utvärderats 635. Slutsatsen är att stödet inte var helt ändamålsenligt, och att en ny form av ersättning behövs. Den nya ersättningen bör utformas så att den ger en högre måluppfyllelse och en bättre samhällsnytta än den tidigare miljöersättningen. Just nu utreder Riksantikvarieämbetet, inom ramen för projektet CAP:s miljöeffekter 636, hur det skulle kunna gå till. Utredningen, som beräknas vara klar under första halvåret 2017, är avsedd att bilda underlag för förslag till utformning av ersättningar i kommande programperiod från I avsaknad av KULTstödet ser många län behov av ökad rådgivning och kompetensutveckling om kulturmiljöer. Länsstyrelserna arbetar också med att ta fram fördjupade kunskapsunderlag och att inventera förekomsten av lantbrukets byggnader 638. Friluftsliv (precisering 12) Allemansrätten tillgodoser den grundläggande tillgängligheten till odlingslandskapet. Bristen på tillgänglighet är mest påtaglig i slättbygd, där hög brukningsintensitet, stora åkrar och få stigar vid sidan av de trafikerade vägarna begränsar den fysiska tillgängligheten. Att det finns betande djur i markerna kan troligen också begränsa hur tillgängligt odlingslandskapet upplevs. Landsbygdsprogrammets stöd samt lokala naturvårdssatsningar (LONA) har bidragit till att öka odlingslandskapets tillgänglighet i form av nya vandrings-, cykel- och vattenleder 639. Flera länsstyrelser arbetar aktivt med att göra odlingslandskapet mer tillgängligt för friluftslivet Länsstyrelsernas årliga uppföljning av miljökvalitetsmålen Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? En utvärdering av miljöersättningen till natur- och kulturmiljöer i Sveriges landsbygdsprogram Rapport från Riksantikvarieämbetet ukspolitikenseffekterpamiljon.4.7a446fa211f3c824a0e html 637 RAÄ dnr Länsstyrelsernas årliga uppföljning av miljökvalitetsmålen Jordbruksverket Årsrapport 2014 landsbygdsprogram för Sverige år Rapport 2015: Länsstyrelsernas årliga uppföljning av miljökvalitetsmålen

225 ETT RIKT ODLINGSLANDSKAP Betydelse för Agenda 2030 Många av de insatser som gjorts under 2016 har skett inom landsbygdsprogrammets regi. Landsbygdsprogrammet har därför en stor påverkan på hållbarhetsmålen inom Agenda I kombination med områdesskydd och förvaltning av skyddade områden påverkar åtgärder som görs inom landsbygdsprogrammet på ett direkt sätt möjligheterna att nå delmål inom mål 2, 3, 11 och 15. Den livsmedelsstrategi som nyligen presenterats av regeringen förbättrar Sveriges möjligheter att bidra till möjligheten att nå flera av delmålen inom mål 2. I tabell 13.1 redovisas de delmål i Agenda 2030 som påverkats av åtgärder inom Ett rikt odlingslandskap. Tabell 13.1 Delmål i Agenda 2030 som påverkats av åtgärder under 2016 för att uppnå miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. I tabellen ges även exempel på åtgärder. Delmål i Agenda 2030 Exempel på åtgärder Livsmedelsstrategin. Greppa Näringen. Gårdsstödet. Delar av Landsbygdsprogrammet (kompensationsbidrag). 2.4 Rådgivning inom Greppa Näringen, Mångfald på slätten och Ett rikt odlingslandskap. Landsbygdsprogrammets miljöersättningar, bland annat till ekologisk produktion. Arbetet med integrerat växtskydd. Miljöinsatser (förgröningsstöd) inom Gårdsstödet. 2.5 Arbetet inom Programmet för odlad mångfald (POM). Arbetet med hotade husdjursraser. 3.4 Insatser inom Landsbygdsprogrammet för hävd och tillgängliggörande av odlingslandskapet, till exempel för rekreation. LONA Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet genom rådgivning och miljöersättningar Landsbygdsprogrammet genom rådgivning och miljöersättningar. Analys Miljökvalitetsmålet kommer inte att nås till 2020, trots att flera av preciseringarna har ett godtagbart tillstånd. Preciseringarna Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation, Hotade arter och naturmiljöer samt de två preciseringar som omfattar kulturmiljöer är långt ifrån önskat miljötillstånd. Detta drar ner den sammanvägda bedömningen för miljökvalitetsmålet. Den negativa utvecklingen för biologisk mångfald påverkar också möjligheterna att nå mål 15 inom Agenda 2030, Ekosystem och biologisk mångfald. Samhället gör dock omfattande insatser för att nå Ett rikt odlingslandskap. Flera hundra tusen hektar ängs- och betesmarker hävdas med hjälp av pengar ur landsbygdsprogrammet, tusentals hektar våtmarker har anlagts och insatser för rådgivnings- och kompetensutveckling är omfattande. Mer än hundra 224

226 tusen hektar ängs- och betesmark är skyddade, och odlingslandskapets tillstånd följs av en omfattande miljöövervakning. Inom Miljömålsrådet samverkar många statliga myndigheter kring åtgärder som ökar takten i miljöarbetet. Trots detta är många natur- och kulturvärden fortsatt hotade. Om det öppna landskapet och dess värden långsiktigt ska kunna bevaras, krävs en hållbar och lönsam jordbruksproduktion i hela landet. Omfattningen av svenskt jordbruk fortsätter dock att minska, vilket minskar möjligheten att nå miljökvalitetsmålet på längre sikt. Den livsmedelsstrategi som nyligen presenterats av regeringen, och som både innehåller mål om ökad produktion och att relevanta miljömål ska nås, blir ett värdefullt medel i arbetet med att bevara ett lönsamt jordbruk i hela landet. Detta förbättrar även Sveriges möjligheter att bidra till möjligheten att nå mål 2 inom Agenda 2030, Ingen hunger. Det stora intresset som finns hos lantbrukare för att restaurera betesmarker är positivt för miljökvalitetsmålet. Bristen på betesdjur innebär dock att det blir svårt att klara hävden på lång sikt. Fler betesdjur behövs, liksom även satsningar på alternativa skötselmetoder i områden där bristen på djur är akut. Rådgivning och kompetensutveckling är långsiktiga satsningar för att ändra beteenden så att brukandet i ökad omfattning sker i linje med både produktionsmål och miljömål. Satsningar på rådgivning och kompetensutveckling är därför angelägna, speciellt inom områden där andra styrmedel saknas. Att ytterligare förstärka rådgivning och kompetensutveckling inom kulturmiljöområdet är ett sätt att förbättra möjligheterna att bevara och sköta dessa. Rådgivningen kan också medverka till att öka kännedomen om vilka miljöersättningar och andra stöd som finns att söka för att bevara och restaurera natur- och kulturmiljöer. Åkermarkens avkastning har ökat under en längre tid. Det är dock oroväckande att flera länsstyrelser lyfter fram problemet med eftersatt dränering. Ökad nederbörd, i kombination med allt tyngre jordbruksmaskiner och eftersatt dränering, riskerar att öka packningen av marken och därmed försämra markens produktionsförmåga. EU:s gemensamma jordbrukspolitik är viktig för möjligheten att nå Ett rikt odlingslandskap och flera andra miljökvalitetsmål. Det är därför angeläget att de ökade miljöinsatserna (förgröningen) inom gårdsstödet och en eventuellt ny ersättning för skötsel av kulturmiljöer utformas på ett för miljön optimalt sätt. Bedömning av miljökvalitetsmålet och utvecklingen i miljön Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen i miljön är negativ. 225

227 Storslagen fjällmiljö ANSVARIG MYNDIGHET: NATURVÅRDSVERKET Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. STORSLAGEN FJÄLLMILJÖ Regeringen har fastställt åtta preciseringar: FJÄLLENS MILJÖTILLSTÅND: Fjällens värden för rennäringen är bevarade och fjällens karaktär av betespräglat, storslaget landskap med vidsträckta sammanhängande områden är bibehållen. EKOSYSTEMTJÄNSTER: Fjällmiljöernas viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna. GYNNSAM BEVARANDESTATUS OCH GENETISK VARIATION: Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till fjällandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer. HOTADE ARTER OCH ÅTERSTÄLLDA LIVSMILJÖER: Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla fjällmiljöer. FRÄMMANDE ARTER OCH GENOTYPER: Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden. GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER: Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade. BEVARADE NATUR- OCH KULTURMILJÖVÄRDEN: Fjällmiljöer med höga natur- och kulturmiljövärden är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena. FRILUFTSLIV OCH BULLER: Fjällmiljöers värden för friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad. Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder Utvecklingen i miljön är negativ 226

228 Sammanfattning Varmare klimat, ändrat renbete och minskat fjälljordbruk har lett till att trädgränsen höjts, men också till igenväxning, förbuskning och en generellt tätare vegetation. Terrängkörning, speciellt på barmark, är ett ökande problem som orsakar skador på mark och vegetation. En kommunikationsplan om olovlig terrängkörning har tagits fram. Renbruksplanerna har fortsatt att utvecklas. Exploateringstrycket från såväl gruvnäring som vindkraft ligger kvar på senare års jämförelsevis låga nivå. En kraftig nedgång i fjällrävens reproduktion bedöms vara tillfällig. På kulturmiljöområdet är det arbete som inletts med kulturmiljöplaner inom renbruksplanerna en av få ljuspunkter. Arbetet med att rusta upp fjällederna, vilket inleddes 2015, fortsätter med god takt och en ny lavinprognostjänst för utvalda fjällområden har lanserats. Ett par nya rapporter om markanvändningskonflikter mellan dels ren näring och vindkraft dels rennäring och mineralutvinning aktualiserar Naturvårdsverkets förslag till nytt etappmål om att Senast år 2018 har olika intressens behov och anspråk på mark och vatten i fjällområdet kartlagts och förslag tagits fram på hur dessa behov och anspråk kan vägas samman så att Storslagen fjällmiljö kan nås. Resultat Fjällens miljötillstånd (precisering 1) Klimatförändringar har inneburit att träd- och skogsgränser flyttats uppåt och att kalfjällsarealen reducerats något. Processen är dock ojämn i tid och rum och kan motverkas av betande tamboskap, inklusive tamren, och höga små gnagartätheter. Nedlagda fjälljordbruk och en mer extensiv rennäring har dock huvudsakligen verkat i samma riktning som uppvärmningen. Även marktäckningen av ris- och stråväxter, såväl i björkskog som på kalfjäll, har ökat på senare år (se figur 14.1a och b). 227

229 Figur 14.1a Täckningsgrad av vegetation i fjällbjörkskog STORSLAGEN FJÄLLMILJÖ Procent Figur 14.1b Täckningsgrad av vegetation på kalfjället Procent Täckning trädskikt Täckning buskskikt Täckning fältskikt totalt Täckning ris Täckning stråväxter Täckning örter Täckning trädskikt Täckning buskskikt Täckning fältskikt totalt Täckning ris Täckning stråväxter Täckning örter Trädskiktets täckning ökar såväl i fjällbjörkskogen som på kalfjället. Figurerna visar täckningsgraden, i procent, och avser 5-års glidande medelvärden. Fältskiktet ökar kraftigt i såväl fjällbjörkskog som på kalfjäll. Inom fältskäktet gäller för båda naturtyperna att risväxterna ökar mest, men även stråväxterna ökar medan örterna ligger ungefär oförändrat. För trädskikt på kalfjället och för totalt fältskikt, ris och stråväxter i båda naturtyperna är ökningen statistiskt säkerställd (p<0,05) mellan perioderna och För buskskiktet finns bara en kort tidsserie på grund av byte av mätmetod, men åtminstone på kalfjället verkar trenden ökande. Källa: Svensk miljöövervakning (NILS-programmet). 228

230 Användningen av terrängfordon i fjällen fortsätter att öka. Särskilt barmarkskörning ger skador på mark och vegetation som lokalt är betydande. Mängden spår av fordon har ökat signifikant i fjällområdet mellan de två femårsperioderna och (se figur 14.2). En ny riskfaktor är Norges beslut att upprätta skoterleder nära den svenska gränsen, men utan anknytning till existerande svenska skoterleder. Det befaras medföra ökad olovlig körning in på svensk sida. Figur 14.2 Körspår av fordon i fjällområdet 3 2,5 Meter per hektar 2 1,5 1 0, Spåren efter terrängkörning i fjällområdet har mer än fördubblats på ett decennium. Förändringen mellan perioderna och är statistiskt säkerställd (P<0,05). Data i figuren avser 5-års glidande medelvärde. Källa: Svensk miljöövervakning (NILS-programmet). Även under 2016 har en del samebyar beviljats medel av länsstyrelserna för förebyggande markförstärkningsarbeten, i enlighet med terrängkörningsplanerna. Två saker som kan få betydelse i framtiden: Naturvårdsverket har under året tagit fram ett utkast till kommunikationsplan. Planen innehåller förslag till insatser under som har till syfte att minska olovlig terrängkörning. Vidare aviserade regeringen i höstens budgetproposition ett uppdrag till Naturvårdsverket och till övriga berörda myndigheter att ta fram ett förslag till moderniserad terrängkörningslagstiftning (vilket föreslogs i fjällstrategin 2014). Under 2016 tog Sametinget över som verksamhetsägare av renbruksplanerna från Skogsstyrelsen. Syftet med planerna är att samebyarna (utifrån beteslandsindelning, fältkontroller, beskrivning av omvärldsfaktorer samt GPSövervakning av ren) ska ha ett bra underlag för en kunskapsbaserad dialog med andra aktörer om hur renskötseln påverkas av åtgärder inom skogsbruk, gruvnäring, rekreation, vindkraftsetablering med mera. Under året har en manual för fjäll- och myrinventering tagits fram med stöd av Sveriges lantbruksuniversitet, med metoder som möjliggör jämförbarhet med miljöövervakningens NILS-program (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige). 229

231 STORSLAGEN FJÄLLMILJÖ Under 2016 har enskilda utbildningsinsatser om renbruksplanerna gjorts. 32 samebyar och cirka 150 renskötande samer har deltagit. Noterbart är att de yngre renskötarna deltog i större omfattning än tidigare och att drygt 30 procent av deltagarna var kvinnor också det en ökning. Intresset för mineralprospektering i fjällområden förefaller att stabilisera sig på en låg nivå jämfört med ruschen (se figur 14.3). I slutet av 2016 avslog Bergsstaten Bolidens ansökan om bearbetningskoncession i Laver, Älvsbyn 641. Det berörda området utpekat som riksintresse för ren näringen är viktigt vinterbetesland för fjällsamebyn Semisjaur Njarg, som varit mycket kritiska till projektet 642. Bergsstaten sa dock inte nej av det skälet, utan anser att en tillståndsprövning av påverkan på berörda Natura 2000-områden skulle skett före ansökan om bearbetningskoncession. Beslutet är överklagat till regeringen. Figur 14.3 Andel av fjällområdet som berörs av gällande undersökningstillstånd % 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Undersökningstillstånd Undersökningstillstånd + 10km buffer Undersökningstillstånd + 5km buffer Figuren visar areal där undersökningstillstånd utfärdats för mineralprospektering i fjällområdet, samt hur stor del av fjällen som kan antas påverkas i omgivningen. Tillstånden, som vanligen utfärdas på tre år, innebär att ett företag har rätt att inom ett avgränsat område undersöka om det finns brytvärda ämnen. Förutom att tillstånden kan leda vidare till gruvdrift innebär undersökningarna i sig ofta negativ påverkan i form av buller och markslitage inom undersökningsområdena och i deras närhet. Observera att även undersökningar och exploatering nedanför fjällområdet kan ha negativ inverkan på fjällens miljötillstånd, genom att negativt påverka renarnas vinterbetesland. Källa: Bergsstatens (SGU) mineralrättsregister och Metria Se t.ex. Rebecca Lawrence och Rasmus Klöcker Larsen. Då är det inte renskötsel - Konsekvenser av en gruvetablering i Laver, Älvsbyn, för Semisjaur Njarg sameby SEI,Project Report sei-international.org/publications?pid=

232 Inom fjällområdena finns omkring 250 vindkraftverk installerade och de flesta vindparker finns placerade i utkanten av fjällområdet (se figur 14.4). Under 2016 har vindkraften fortsatt byggas ut trots låga elpriser och låga priser på elcertifikat, men inga av nyetableringarna ligger inom fjällområdet. Figur 14.4 Vindkraftparker i fjällområdet 2016 Cirka sex procent av Sveriges vindkraftverk finns i fjällområdet. Flertalet vindkraftparker finns i ytterkanten av fjällområdet. Källa: Energimyndigheten och Metria. 231

233 Ekosystemtjänster (precisering 2) Fortsatt gäller att värdering, kartering och uppföljning av ekosystemtjänster befinner sig i ett forsknings- och utvecklingsstadium. Detta gäller inte minst fjällens ekosystemtjänster. Det av Naturvårdsverket finansierade forskningsprojektet Fjällandskap: betydelsen av kulturella ekosystemtjänster i fjällen har sammanfattat sina resultat i en populär publikation 643. STORSLAGEN FJÄLLMILJÖ Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation (precisering 3) Länsstyrelsen i Dalarna har publicerat en översikt 644 av sin inventering av fjällfåglar som utförts på ett antal provytor sedan Inga övergripande signifikanta trender i fågelfaunan observerades. Hotade arter och återställda livsmiljöer (precisering 4) Efter rekordåret 2015 blev 2016 ett mycket dåligt år för föryngringen av fjällrävsstammen. Ungar föddes i endast åtta lyor, varav inga i Norrbotten (se figur 14.5). Det är dock normalt att fjällräven inte reproducerar sig under dåliga smågnagarår, och 2016 var ett bottenår i det avseendet. Det låga antalet kullar innebär att den svenska fjällrävsstammen sannolikt minskat under 2016, eftersom upp till hälften av alla vuxna rävar dör varje år. Trots att det innebär en betydande minskning av stammen, som redan är liten, behöver det inte nödvändigtvis vara ett stort problem, såvida tillgången på smågnagare blir god de kommande åren. Men läget kan snabbt förändras till det sämre om smågnagartopparna blir svaga eller uteblir, som var fallet åren kring millennieskiftet. Figur 14.5 Antal kända kullar av fjällräv i Sverige Norrbotten Västerbotten Jämtland Brist på smågnagare gjorde 2016 till ett mycket dåligt år för fjällrävsreproduktionen. Om gnagarcyklerna håller i sig ser framtidsutsikterna ändå rätt ljusa ut på kort sikt. På längre sikt blir klimatförändringen avgörande. Källa: Fjällrävsprojektet, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet Urban Gunnarsson. Fjällfågelinventeringen i Dalarna Rapport

234 Främmande arter och genotyper (precisering 5) 2015 trädde EU:s förordning om invasiva främmande arter (IAS) i kraft. Den första gemensamma listan med invasiva arter av betydelse trädde i kraft i augusti Med på listan är bland annat tromsölokan, som uppträder på en del fjällnära lokaler i mellersta Norrland. Enligt inventeringar utförda av Artdatabanken 645 har den dock minskat i området och uppträder inte ens lokalt invasivt. Genetiskt modifierade organismer (precisering 6) Såvitt känt har inga genetiskt modifierade organismer under 2016 satts ut, varken i den terrestra eller den akvatiska fjällmiljön. Bevarade natur- och kulturmiljövärden (precisering 7) Länsstyrelsen i Dalarna pekar i sin regionala årliga utvärdering på att Markoch miljödomstolens tillstånd för att bygga en flygplats i Rörbäcksnäs tillsammans med tillhörande vägbygge, kraftledningsdragningar och ett planerat köpcentrum kan komma att ge stor påverkan på natur- och kulturmiljöer. I arbetet med renbruksplanerna (se vidare under preciseringen Fjällens miljötillstånd) har ett antal samebyar påbörjat ett arbete med kulturmiljöplaner. Historiska dokument, traditionell kunskap och samiska kulturspår utgör en grund för detta arbete. Trots stort behov har endast mycket små insatser under året gjorts vad gäller fortsatt fornminnes- och byggnadsinventering i fjällområdet. Friluftsliv och buller (precisering 8) Det omfattande arbetet att rusta upp fjällederna, vilket inleddes 2015, har fortsatt under 2016 (se figur 14.6). Vintersäsongen 2015/16 innebar också starten för Naturvårdsverkets operativa verksamhet med lavinprognoser i fjällområdet, med dagliga prognoser publicerats för tre områden i svenska fjällen. Webbplatsen har registrerat unika besökare under prognossäsongen PM , Mora Aronsson, ArtDatabanken, på uppdrag av Naturvårdsverket (ärende NV ). 646 Statusrapport. Etableringen av lavinprognoser för svenska fjällen Naturvårdsverket rapport 6728, augusti

235 STORSLAGEN FJÄLLMILJÖ Figur 14.6 Upprustning av fjälleder under 2015 och 2016 samt återstående upprustningsbehov Antal nya broar Antal upprustade broar Antal km spång Antal nya rastskydd Antal renoverade rastskydd Ant. mil förb. ledmarkering Antal mil röjd led Kvarstående upprustninsgbehov Utfört 2016 Utfört 2015 Extraanslagen från och med 2015 för att rusta upp fjällederna har gett god effekt, men än återstår en hel del att göra. Källa: Naturvårdsverket. Betydelse för Agenda 2030 Arbetet med terrängkörningsplaner, planeringen av kommunikationsinsats mot olovlig terrängkörning, och även arbetet med renbruksplaner bidrar till delmål 15.4 (om bevarande av bergsekosystem och deras biologiska mångfald) samt till mål 15.5 (om åtgärder mot förlust av naturliga livsmiljöer och biologisk mångfald). Även åtgärderna för att rädda fjällräven bidrar till delmål 15.4 och Upprustningen av fjälleder kan, genom att stimulera till mer och säkrare fjällvandring, gynna delmål 3.4 (om förebyggande åtgärder mot icke smittsamma sjukdomar samt främja psykisk hälsa och välbefinnande). Detsamma gäller införandet av lavinprognoser. I tabell 14.1 redovisas de delmål i Agenda 2030 som påverkats av åtgärder inom Storslagen fjällmiljö under Tabell 14.1 Delmål i Agenda 2030 som påverkats av åtgärder under 2016 för att uppnå miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö. I tabellen ges även exempel på åtgärder. Delmål i Agenda 2030 Exempel på åtgärder Upprustning av fjälleder. Införande av lavinprognoser Terrängkörningsplaner. Planeringen av kommunikationsinsats mot olovlig terrängkörning. Renbruksplaner. Fjällrävsprojektet Terrängkörningsplaner. Planeringen av kommunikationsinsats mot olovlig terrängkörning. Renbruksplaner. Fjällrävsprojektet. 234

236 Analys Motstående markanspråk och kumulativa effekter läge för beslut? Naturvårdsverket föreslog, i redovisningen av regeringsuppdraget om en strategi för miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö 647, ett nytt etappmål med följande formulering: Senast år 2018 har olika intressens behov och anspråk på mark och vatten i fjällområdet kartlagts och förslag tagits fram på hur dessa behov och anspråk kan vägas samman så att Storslagen fjällmiljö kan nås. Trycket från vissa former av nyttjande, såsom mineralutvinning och vindkraft, har avtagit sannolikt temporärt. Behovet av kartläggning och efterföljande sammanvägning är dock fortsatt stort. Risken är annars att många beslut, som vart och ett synes ha måttlig påverkan på motstridiga intressen, totalt innebär en mycket omfattande negativ påverkan. Inte minst samerna och rennäringen har pekat på risken för sådana kumulativa effekter. Rennäringens extensiva markanvändning över stora arealer innebär därtill att varje sameby oftast får en mycket stor arbetsbörda, i form av samråds- och rättsprocesser, kring olika delområden inom den areal där samebyn har nyttjanderätt. Två nya rapporter belyser dessa problem och innehåller även förslag till åtgärder. Den ena 648 kommer från forskningsprogrammet Vindval och pekar bland annat på behoven: att minska fragmenteringen i prövningsprocessen, att etablera en regional landskapsplanering, att utarbeta en toleransnivå för hur mycket exploatering samebyarna förväntas tåla samt att förse samebyarna med tillräckliga resurser för att kunna agera effektivt i tillståndsärenden. Den andra 649 rapporten behandlar samverkan mellan ren- och gruvnäring under tillståndsprocessen för mineralprospektering och utvinning, och avrapporterar ett regeringsuppdrag till Länsstyrelsen Norrbotten. Även här återfinns i slutsatserna frågor som berör toleransnivå och behovet av stärkt stöd till same byarna vid tillståndsprocesser. För att minska fragmenterad prövning föreslås att miljökonsekvensbeskrivningarnas rennäringsanalyser, när rennäringens riksintressen påverkas, även bör omfatta eventuellt tillkommande Rasmus Kløcker Larsen, Kaisa Raitio, Per Sandström, Anna Skarin, Marita Stinnerbom, Jenny Wik- Karlsson, Stefan Sandström, Carl Österlin, Yann Buhot, Kumulativa effekter av exploateringar på renskötseln. Vad behöver göras inom tillståndsprocesser. Naturvårdsverket Rapport naturvardsverket.se/ Länsstyrelsen Norrbotten och Sweco, Ökad samverkan mellan rennäring och gruvnäring

237 anläggningar, exempelvis vägar, täkter och kraftledningar. Vidare föreslås att Sametinget bör genomföra en översyn av rennäringens riksintressen. Även om perspektivet i nämnda rapporter är begränsat till rennäringen så går många av förslagen i samma riktning som de i regeringsuppdraget om strategi för en Storslagen fjällmiljö. Underlaget för politiskt beslutsfattande inom området har därför ytterligare stärkts. STORSLAGEN FJÄLLMILJÖ Restaurering av fjälleder Om nuvarande finansiering och effektiva genomförande upprätthålls under de närmaste åren, bör eftersläpningen i underhållet av fjällederna vara inhämtat senast För att därefter kunna bibehålla denna nivå bedöms anslaget behöva öka till en högre nivå än den som gällde före extrasatsningen på restaurering. Bedömning av miljökvalitetsmålet och utvecklingen i miljön Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel. Den kombinerade påverkan från olika former av exploatering (vindkraft, gruvindustri, turistanläggningar med mera) samt från terrängkörning är omfattande, framför allt i de södra fjällen. Fjällmiljön påverkas också negativt av pågående klimatförändringar och av upphörd hävd. Utvecklingen i fjällmiljön är negativ. Betydande insatser vad gäller planering och nya styrmedel krävs för att balansera olika markanspråk med varandra. Terrängkörning är ett ökande problem. Bristande inventeringar av kulturvärden men även otillräckliga styrmedel för fortsatt hävd av traditionella samiska kulturmiljöer och av fjälljordbruk gör att värden knutna till dessa går förlorade. Även om det antagna målet i klimatavtalet från Paris 2015 uppnås att stabilisera den globala temperaturökningen till 1,5 2 grader kommer fjällmiljön mycket negativt att påverkas av klimatförändringen. Klimatanpassningsåtgärder som är inriktade på att bevara strategiska delar av kalfjället från beskogning torde, om de införs, kunna minska, men knappast hejda, den nedåtgående trenden. Positivt är arbetet med att rusta upp fjällederna samt inrättandet av en lavinprognostjänst för utvalda fjällområden. 236

238 God bebyggd miljö ANSVARIG MYNDIGHET: BOVERKET Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Regeringen har fastställt tio preciseringar: HÅLLBAR BEBYGGELSESTRUKTUR: En långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur har utvecklats både vid nylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheter och vid användning, förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse samtidigt som byggnader är hållbart utformade. HÅLLBAR SAMHÄLLSPLANERING: Städer och tätorter samt sambandet mellan tätorter och landsbygd är planerade utifrån ett sammanhållet och hållbart perspektiv på sociala, ekonomiska samt miljö- och hälsorelaterade frågor. INFRASTRUKTUR: Infrastruktur för energisystem, transporter, avfallshantering och vatten- och avloppsförsörjning är integrerade i stadsplaneringen och i övrig fysisk planering samt att lokalisering och utformning av infrastrukturen är anpassad till människors behov, för att minska resurs och energianvändning samt klimatpåverkan, samtidigt som hänsyn är tagen till natur- och kulturmiljö, estetik, hälsa och säkerhet. GOD BEBYGGD MILJÖ KOLLEKTIVTRAFIK, GÅNG OCH CYKEL: Kollektivtrafiksystem är miljöanpassade, energieffektiva och tillgängliga och det finns attraktiva, säkra och effektiva gång- och cykelvägar. NATUR- OCH GRÖNOMRÅDEN: Det finns natur- och grönområden och grönstråk i närhet till bebyggelsen med god kvalitet och tillgänglighet. KULTURVÄRDEN I BEBYGGD MILJÖ: Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används och utvecklas. GOD VARDAGSMILJÖ: Den bebyggda miljön utgår från och stöder människans behov, ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur. HÄLSA OCH SÄKERHET: Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker. HUSHÅLLNING MED ENERGI OCH NATURRESURSER: Användningen av energi, mark, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska och att främst förnybara energikällor används. 237

239 HÅLLBAR AVFALLSHANTERING: Avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön GOD BEBYGGD MILJÖ Sammanfattning Tydliga internationella ställningstaganden som klimatavtalet från Paris och New Urban Agenda från Quito kan lyfta miljöarbetet och utgöra viktig vägledning för Sveriges samhällsaktörer. Det finns flera ekonomiska stöd som kan bidra till miljökvalitetsmålet och till omställningsarbetet för ett mer hållbart Sverige. Många kommuner har fortsatt bostadsbrist vilket leder till hårt marktryck. Det ökade bostadsbehovet kan medföra risk för att den byggda miljöns alla värden inte kan tas om hand och utvecklas. Den byggda miljöns kulturvärden får ofta stå tillbaka i dagens snabbare processer och hårda byggtryck. Bilen fortsätter vara det dominerande transportslaget och antalet personkilometer med bil har ökat de senaste två åren. Det är en utmaning att bryta trenden. Stadsmiljöavtal bidrar till förutsättningar för att hjälpa kommunerna att minska bilresandet. De senaste årens ändringar för utomhusbuller i lagstiftningen har bland annat inneburit en tydligare och mer förutsägbar tillämpning. Miljöpåverkan från bygg- och fastighetssektorn bedöms minska något. Det stora behovet av många nya bostäder innebär dock en stor utmaning för byggsektorn. Mängden hushållsavfall fortsätter att öka. Resultat Hållbar bebyggelsestruktur och Hållbar samhällsplanering (precisering 1 och precisering 2) 2015 fattades beslut om det nya klimatavtalet från Paris. I oktober 2016 hade 55 länder, som tillsammans står för 55 procent av de globala utsläppen, ratificerat avtalet som därför trädde i kraft den 4 november. New Urban Agenda antogs under FN-konferensen Habitat III i Quito, Ecuador under året. New Urban Agenda är en färdriktning för hållbar stadsutveckling inom ramen för Agenda

240 I Sverige har många kommuner fortsatt bostadsbrist, vilket leder till hårt marktryck. 650 Boverkets senaste byggbehovsprognos visar att behovet fram till 2025 bedöms vara nya bostäder. 651 Regeringsuppdraget PBL Kompetens har pågått sedan 2014 och avslutades i december Webbutbildningar om bland annat klimatanpassning, buller och avvägningar mellan olika intressen har tagits fram. 652 Boverket har även lämnat stöd till ett antal utvecklingsprojekt där kommuner samverkat, exempelvis BEST (om ekosystemtjänster) 653 och God arkitektur inom ramen för PBL. 654 Boverket har tagit fram en vägledning för kommuner om översiktsplanering för minskad klimatpåverkan. Vägledningen ger stöd så att översiktsplanen bidrar till att nå miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö och Begränsad klimatpåverkan. Breda samarbeten, dels inom kommunen och dels mellan kommunen och övriga samhällsaktörer, är viktiga för att få till stånd en översiktsplanering som verkar för en minskad klimatpåverkan. Många kustkommuner har under 2016 initierat planeringsinsatser som rör kust- och havsområden. Orsakerna till detta är bland annat att Havs- och vattenmyndigheten har inlett ett arbete med nationell havsplanering och att länsstyrelserna i kustlänen tagit fram faktaunderlag som rör kust- och havsområdena. Infrastruktur samt Kollektivtrafik, gång och cykel (precisering 3 och precisering 4) Bilen fortsätter att vara det dominerande transportslaget. Antalet personkilometer med bil ökade såväl 2014 som 2015, och nådde vid årsskiftet 2015/2016 högre än under något år på 2000-talet (se figur 15.1 och figur 15.2) Länsstyrelserna, Regional uppföljning av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. 651 Boverket, Reviderad prognos för byggbehovet av bostäder. Länk: Boverket, Webbutbildningar. Länk: Länk: Länk: Trafikanalys, Statistik: Länk: 239

241 Figur 15.1 Persontransporter fördelade på olika transportslag GOD BEBYGGD MILJÖ Miljoner personkilometer Personbil, MC Buss, tunnelbana, spårvagn Gång, cykel, moped Järnväg Inrikesflyg Figuren visar persontransporter uttryckt i antal personkilometer, fördelat på olika transportslag. Bilen fortsätter att vara det dominerande transportslaget. Trenden sedan 2013 är att resorna med personbil ökar. Källa: Trafikanalys, Figur 15.2 Persontransporter, utom personbil och motorcykel Miljoner personkilometer Buss, tunnelbana, spårvagn Gång, cykel, moped Järnväg Inrikesflyg Figuren visar persontransporter, uttryckt i antal personkilometer, fördelat på olika transportslag (exklusive personbil och motorcykel). Persontransporter på järnväg har ökat något, medan det har knappt skett någon förändring för övriga trafikslag. Figuren är en detalj från figur Källa: Trafikanalys, års stadsmiljöavtal har haft två ansökningsomgångar. 656 Totalt har 24 kommuner fått stöd, beslutat av Trafikverket, och det totala stödet uppgår till cirka 725 miljoner kronor. Exempelvis har stöd getts för upprustning och nybyggnad av centrumnära hållplatser, separata kollektivtrafikkörfält och regionala superbussar. 656 Förordning 2015:579 om stöd för att främja hållbara stadsmiljöer. 240

242 Natur- och grönområden (precisering 5) Boverket har tillsammans med Naturvårdsverket tagit fram en folder om ekosystemtjänster i staden (se figur 15.3). 657 Nya texter om ekosystemtjänster i den byggda miljön har publicerats på Boverkets webbplats. 658 Figur 15.3 Ekosystemtjänster i staden. Lokalklimat och renare luft Hälsa och rekreation Klimatanpassning Naturupplevelse Grön infrastruktur Stadsodling Kulturarv Ekosystemtjänster i staden kan delas upp i olika kategorier. För en hållbar utveckling av städer och tätorter är det viktigt att samspela med och utveckla naturens ekosystemtjänster. Källa: Boverket och Naturvårdsverket, Inom ramen för regeringsuppdraget Plattform för hållbar stadsutveckling ordnade Boverket tillsammans med Naturvårdsverket ett seminarium med fokus på samverkan mellan olika aktörer kring ekosystemtjänster i staden. 659 På Plattformsdagarna genomfördes också två kunskapsdialoger. Inom utbildningssatsningen PBL kompetens har Boverket tagit fram en webbutbildning om klimatanpassning i planeringen, där värdet av gröna och blå områden särskilt lyfts fram Länk: ekosystemtjanster/bilder-och-material/natu_4260_ekotj%c3%a4nster_staden_uppslagutskrift.pdf 658 Boverket, Länk: Länk: Boverket, Webbutbildningar. Länk: 241

243 GOD BEBYGGD MILJÖ Kulturvärden i bebyggd miljö (precisering 6) Riksantikvarieämbetet pekar i en förstudie på att den byggda miljöns kulturvärden i dagens snabbare processer och hårda byggtryck ofta får stå tillbaka, trots att kulturvärden är ett allmänt intresse enligt PBL. 661 Under året har Myndigheten för kulturanalys för första gången tagit fram officiell statistik för kulturmiljöområdet. Sammanställningen visar att väsentlig statistik saknas och att befintliga datakällor behöver utvecklas. 662 Det finns också ett stort underskott på antikvarisk kompetens bland kommunerna, vilket ger sämre förutsättningar för att tillvarata och utveckla kulturmiljöns värden vid förändringar eller tillägg i stadsmiljön. 663 Boverket har under 2016 kompletterat Boverkets byggregler med ett allmänt råd om begreppen särskilt värdefull och förvanskning. 664 Tillsammans med Riksantikvarieämbetet har Boverket informerat om riksintressen på två regionala utbildningar med deltagare från sex länsstyrelser. God vardagsmiljö (precisering 7) Mellan 2014 och 2016 har Boverket fördelat medel till utvecklingsprojekt för att skapa jämställda offentliga miljöer. 665 Totalt har 24 projekt fått stöd. Stödet har bland annat använts till att anlägga en jämställd och tillgänglig temalekplats i Eslöv. Tre av projekten finns dokumenterade i korta filmer på Boverkets webbplats. 666 I november 2016 hölls en slutkonferens om projekten med 95 deltagare från främst kommuner. Boverket beslutar om stöd till utemiljöer i bostadsområden med socioekonomiska utmaningar. 667 Boverket har beviljat 115 ansökningar för 198 miljoner kronor. Exempelvis har stöd beviljats för att anordna en mångfunktionell ny mötesplats i parkmiljö i Gottsunda i Uppsala kommun (Lina Sandells park). I arbetet har Boverket samverkat med Statens konstråd och Statens kulturråd, vars verksamhet inom regeringsuppdraget Äga rum rör samma typ av bostadsområden. I oktober 2016 hölls konferensen Gestaltning och PBL med fokus på gestaltningens betydelse för en god livsmiljö och dess koppling till plan- och bygglagen. Boverket ordnade konferensen tillsammans med Statens konstråd, Riksantikvarieämbetet samt Arkitektur- och designcentrum (ArkDes). 661 Riksantikvarieämbetet. Länk: Myndigheten för kulturanalys, Kulturfakta 2016:2 Kulturmiljöstatistik. 663 RUS och Boverket, Miljömålsenkät Länk: publicerat-av-boverket/oppna-data/miljomalsenkaten/ 664 BBR 23 avsnitt 1: Förordning 2013:1102 om stöd till utvecklingsprojekt för jämställda offentliga miljöer i städer och tätorter 666 Boverket. Länk: Förordning 2016:398 om stöd till utemiljöer i vissa bostadsområden. 242

244 Omkring 340 personer från kommuner, länsstyrelser, domstolar, bygg- och konsultbranschen, departement och akademin deltog. Den variationsrika dagen lyfte bland annat betydelsen av en nationell arkitekturpolitik och frågan om hur stadskvaliteter kan nås genom att använda en aktiv markpolitik. Hälsa och säkerhet (precisering 8) Under våren 2016 publicerades en film om akustisk design och goda ljudmiljöer på Boverkets webbplats. 668 Filmen syftar till att starta en diskussion samt informera om nya sätt att minska buller och arbeta för hållbara och trivsamma städer. Boverket har också tagit fram sju webbutbildningar om buller. 669 Sedan 2015 ska beräknade ljudnivåer för omgivningsbuller redovisas vid planläggning och bygglov. Dessa ljudnivåer ska även accepteras vid senare tilllämpning enligt miljöbalken. Därför har det blivit än viktigare att bullerfrågor hanteras noggrant i planeringsprocessen. Boverket har tillsammans med Sveriges kommuner och landsting tagit fram två metoder som kan användas som underlag vid översiktliga bedömningar av vägtrafikbuller. 670 Arbetet inom den nationella samordningen av omgivningsbuller har fortsatt i samverkan med Naturvårdsverket (sammankallande), Trafikverket, Transportstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och länsstyrelserna. Under året har rapporter publicerats om riktvärden och kunskapsunderlag om stomljud 671 och vibrationer 672 samt översyn av nationella metoder för beräkning och mätning av buller. 673 Boverket utarbetade under 2016 en strategi för att bättre samordna och utveckla hanteringen av olika typer av material som kommer i kontakt med dricksvatten. 674 I arbetet samrådde Boverket med Livsmedelsverket, Kemikalieinspektionen och Swedac. Bland annat innebär strategin att berörda myndigheter så snart som möjligt ska publicera information om sina ansvarsområden och om nuvarande regler. Sverige bör också undersöka möjligheterna att ta aktiv del i det arbete som bedrivs inom Europa för att få till stånd gemensamma europeiska regler på området. Med syfte att rusta upp skollokaler, förbättra lär- och arbetsmiljö samt att minska miljöpåverkan har regeringen beslutat om särskilt statsbidrag. 675 Vid årsskiftet 2016/2017 hade beslut tagits om bidrag på sammanlagt 145,7 668 Boverket. Länk: Boverket, Webbutbildningar. Länk: Boverket och SKL, Hur mycket bullrar vägtrafiken? 671 WSP, Stomljud. Beskrivning och genomgång av riktvärden för spår- och vägburen trafik. 672 Ögren Mikael, Västra Götalandsregionen, Miljömedicinskt centrum, Vibrationer inomhus från trafik. 673 Structor, Enhetlig utbredningsmetod för buller. 674 Boverket, Rapport 2016:15 Strategi för material i kontakt med dricksvatten. 675 Förordning (2015:552) om statsbidrag för upprustning av skollokaler och av utemiljöer vid skolor, förskolor och fritidshem. 243

245 GOD BEBYGGD MILJÖ miljoner kronor. Stöd har till exempel beviljats för byte av ventilationsanläggning samt byte av belysning och fönster. Från och med juni 2016 är det också möjligt att söka bidrag för upprustning av utemiljöer vid skolor, förskolor och fritidshem. 676 Vid årsskiftet 2016/2017 hade beslut tagits om bidrag på sammanlagt 22,6 miljoner kronor för åtgärder i utomhusmiljön. Exempelvis har stöd beviljats för montering av lekutrustning, bullerplank och dränering av mark. Enligt EU:s strålskyddsdirektiv ska alla medlemsländer, senast i februari 2018, upprätta en nationell handlingsplan för att hantera riskerna med exponering för radon. 677 Handlingsplanen ska bland annat innehålla strategier för hantering av de långsiktiga riskerna till följd av radonexponering i såväl bostäder som i offentliga byggnader och på arbetsplatser. Strålsäkerhetsmyndigheten påbörjade under 2016 Sveriges arbete med att ta fram handlingsplanen i ett samarbete med berörda myndigheter, bland annat Boverket och Folkhälsomyndigheten. Inom området fukt i byggnader är det positivt att material- och byggindustrin nu gör tydliga insatser för att utvärdera tekniska lösningar och lämna garantier för putsade fasader. För våtrum är det däremot oroande att tester visar att flertalet tätskiktsdukar läcker i skarvarna. Risken för fukt och mögel ökar om tätskiktet är otätt, särskilt i de fall då kartongklädd gips används bakom tätskiktet. Hushållning med energi- och naturresurser (precisering 9) Bygg- och fastighetssektorn orsakar betydande miljöpåverkan. Sammantaget står sektorn för upp till 30 procent av miljöpåverkan i Sverige inom de områden som följs upp med Boverkets miljöindikatorer (se tabell 15.1). Sektorn står för 31 procent av allt avfall och cirka 23 procent av allt farligt avfall. 678 Dessutom bidrar sektorn till utsläpp i andra länder genom importerade varor. Utsläppen av växthusgaser från importvaror uppskattas till cirka 8,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Sektorn importerar mer miljöfarliga kemiska produkter än vad som produceras i Sverige. 676 Förordning (2015:552) om statsbidrag för upprustning av skollokaler och av utemiljöer vid skolor, förskolor och fritidshem. 677 EU:s strålskyddsdirektiv 2013/59/Euratom 678 Obs. Avfallsstatistiken är inte beräknad ur ett livscykelperspektiv. 244

246 Tabell 15.1 Miljöindikatorer för bygg- och fastighetssektorn Miljöindikatorer, bygg och fastighetsförvaltning 2014 Utsläpp från sektorn, inhemsk produktion Sektorns andel av totala utsläpp i Sverige Utsläpp från inhemsk produktion och import Växthusgaser (ton CO 2 -ekvivalenter) % NO x (ton) % SO 2 (ton) % Partiklar (ton) % Användning i sektorn, inhemsk produktion Sektorns andel av total användning i Sverige (procent) Total användning i inhemsk produktion och import Total bränsleanvändning (TWh) % 88 därav biobränslen (TWh) % 52 därav fossila bränslen (TWh) % 36 Miljöfarliga kemikalier (ton) % Hälsofarliga kemikalier (ton) % exklusive cement (ton) % Tabellen redovisar miljöindikatorer för dels utsläpp och dels användning av energi och kemikalier ur ett livscykelperspektiv. Uppgifterna kommer från Boverkets miljöindikatorer. Källa: Boverket, De totala utsläppen av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn, inklusive utsläpp från uppvärmning och importerade varor, har legat stadigt mellan cirka 20,6 och 24,4 miljoner ton per år under perioden (se figur 15.4). Sett över tid har utsläppen minskat något sedan toppnoteringen 2010 (som var ett kallt år). En stor del av de årliga utsläppen kommer från byggverksamhet (nyproduktion/rivning) samt övrig fastighetsförvaltning (renoveringar/ombyggnad). Dessa utsläpp svarar för cirka 70 procent av byggsektorns totala utsläpp. Figur 15.4 Bygg- och fastighetssektorns utsläpp av växthusgaser, fördelat på delsektorer Tusen ton CO 2 e Fastighetsförvaltning uppvärmning Fastighetsförvaltning övrigt Byggverksamhet Figuren visar bygg- och fastighetssektorns totala utsläpp av växthusgaser (uttryckt i tusen ton koldioxidekvivalenter). Jämfört med 2013 ökade utsläppen från byggverksamheten något under 2014, medan utsläppen från såväl fastighetsförvaltning som uppvärmning har minskat. Ökningen i byggfasen kan sannolikt förklaras med ett ökat byggande. Statistiken inkluderar både utsläpp i Sverige och de som uppstår i andra länder genom varuimport. Utsläppen fördelas på uppvärmning (gröna staplar), övrig fastighetsförvaltning såsom renoveringar och ombyggnader (röda staplar) samt byggverksamhet såsom nyproduktion och rivning (blå staplar). Källa: Boverket,

247 Den totala temperaturkorrigerade energianvändningen per areaenhet för bostäder och lokaler har minskat med nästan 14 procent mellan 1995 och 2014 (se figur 15.5). Minskningen beror främst på att värmepumpar har installerats i småhus, men även på andra energieffektiviserande åtgärder. Andelen använd energi som fås av fossila bränslen (olja eller gas) direkt i värmepannor i byggnaden har minskat från 20 procent till 2 procent under samma period. Figur 15.5 Total temperaturkorrigerad energianvändning per kvadratmeter för bostäder och lokaler GOD BEBYGGD MILJÖ Index 1995 = Figuren visar total energianvändning per kvadratmeter för bostäder och lokaler. Osäkerheter finns i statistik och metod för temperaturkorrigering av energianvändning för uppvärmning. Extremt varma år (2014) och kalla år (2010) ger ett något avvikande utfall. Figuren är indexerad och energianvändningen 1995 har givits värdet 100. Källa: Energimyndigheten, Boverket och Energimyndigheten har uppdaterat och kompletterat underlag till nationell strategi för energieffektiviserande renovering. I den nya strategin presenteras en hinderanalys för renovering med förslag på styrmedel som kan avhjälpa identifierade hinder mot energieffektivisering och renovering, framför allt brister i information. Sverige har många styrmedel för energieffektivisering (se figur 15.6). När informationsbristen åtgärdats, blir uppgiften att säkerställa att de befintliga styrmedlen fungerar så bra som möjligt. Befintliga och föreslagna styrmedel stimulerar främst till en ökad energieffektivisering vid redan planerade renoveringar, och i synnerhet högre kvalitet på de renoveringar som genomförs. 679 Energiindikatorer 2016, ER 2016:10 246

248 Figur 15.6 Styrmedel för energieffektivisering i Sverige Figuren visar ekonomiska, administrativa och informativa styrmedel samt forskning och innovation för renovering och energieffektivisering. Vissa styrmedel bidrar delvis till att öka antalet renoveringar, exempelvis ROT-avdrag, kreditgaranti samt stöd till renovering och energieffektivisering. Källa: Boverket,

249 GOD BEBYGGD MILJÖ Boverkets föreskrift om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande trädde i kraft i december Föreskriften reglerar hur brukarbeteendet ska hanteras. Därmed säkerställs att energianvändningen i högre grad speglar byggnadens energitekniska egenskaper. Byggnader blir därmed mer jämförbara med varandra vid bestämning av energiprestanda. Energimyndigheten har presenterat förslag för ökad användning av solel, och heltäckande statistik för solel. Målet är att solel ska stå för 5 10 procent av Sveriges totala elanvändning Boverket har i en förstudie undersökt om det finns behov av att reglera byggnader ur ett livscykelperspektiv med ökad hänsyn till miljö- och klimataspekter. 682 LCA utgör ett bra verktyg för att identifiera och kvantifiera miljöpåverkan, men användning av LCA kräver samtidigt särskild kompetens och mycket data. Att lämna förslag på regeländringar är dock för tidigt. Europeiska kommissionen lade i december 2015 fram förslag till ett nytt lagstiftningspaket om cirkulär ekonomi. Syftet är att hjälpa företag och konsumenter inom EU att klara övergången till en starkare och mer cirkulär ekonomi där resurser används på ett mer hållbart sätt. De föreslagna åtgärderna ska bidra till att sluta kretsloppet i produkters livscykel genom ökad materialåtervinning och återanvändning. Handlingsplanen omfattar bland annat åtgärder för ökad återvinning av värdefulla resurser, för lämplig avfallshantering i bygg- och rivningssektorn samt för att underlätta bedömningen av byggnaders miljöprestanda. Hållbar avfallshantering (precisering 10) EU har beslutat om en avfallshierarki, som ska styra hur avfallet ska tas om hand. 683 Under 2016 infördes avfallshierarkin i den svenska lagstiftningen. 684 Enligt hierarkin ska avfall i första hand förebyggas, och endast som sista alternativ deponeras eller på annat sätt bortskaffas utan att dess resurser tas omhand. Mängden hushållsavfall fortsätter att öka. Totala mängden behandlat hushållsavfall ökade med 4 procent under 2015 (jämfört med 2014), och uppgick till 478 kg per person. 685 Figur 15.7 visar mängden hushållsavfall enligt olika behandlingsmetoder BFS 2016:12 BEN 1, Boverkets föreskrifter och allmänna råd om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår. 681 Energimyndigheten, Förslag till strategi om ökad användning av solel. 682 Boverket, Rapport 2016:14 Miljö- och klimatanpassade byggregler. 683 Avfalldirektivet (2008/98/EG). 684 Miljöbalk (1998:808). 685 Avfall Sverige, Svensk avfallshantering Länk: 248

250 Figur 15.7 Mängden hushållsavfall i Sverige, fördelat på olika behandlingsmetoder Deponering 4 Biologisk återvinning Materialåtervinning Miljoner ton 3 2 Förbränning med energiutvinning Materialåtervinning stod för 35 procent av behandlat hushållsavfall 2015, en ökning med två procent jämfört med procent av hushållsavfallet behandlades biologiskt, även det en ökning med två procent. Merparten av hushållsavfallet 2015, 49 procent, gick till energiåtervinning en ökning med sex procent jämfört med Källa: Avfall Sverige. Den senaste statistiken visar att mängden matavfall i Sverige under 2014 minskade jämfört med 2012, från ton (118 kg per person) till ton (98 kg per person). Siffror för 2014 visar att hushållen och livsmedelsindustrin svarar för den största minskningen av matavfall. Hushållen svarar dock fortfarande för den största delen matavfall i Sverige, i storleksordningen ton. Betydelse för Agenda 2030 Flera stöd som kan bidra till omställningsarbetet för ett mer hållbart Sverige, kan bidra till delmål i Agenda Även vägledning och informationsförmedling kan bidra till delmål. I tabell 15.2 redovisas samtliga delmål i Agenda 2030 som påverkas av åtgärder inom God bebyggd miljö under

251 Tabell Delmål i Agenda 2030 som påverkas av åtgärder för att uppnå miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. I tabellen ges även exempel på åtgärder. Delmål i Agenda 2030 Exempel på åtgärder Stöd för upprustning av skollokaler samt utemiljöer vid skolor, förskolor och fritidshem. Stöd till utemiljöer i bostadsområden med socioekonomiska utmaningar. Stöd till utvecklingsprojekt för att skapa jämställda offentliga miljöer. 7.3 Stöd för energieffektiviserande renovering. 9.1 Stadsmiljöavtal. GOD BEBYGGD MILJÖ 11.1 Ändringar för utomhusbuller i lagstiftningen Stadsmiljöavtal Webbutbildningar i plan- och bygglagen. Ändringar för utomhusbuller i lagstiftningen. Stadsmiljöavtal. Stöd för energieffektiviserande renovering. Utvecklingsprojekt för jämställda offentliga miljöer. Stöd för upprustning av utemiljöer vid skolor, förskolor och fritidshem. Stöd för upprustning av skollokaler och utemiljöer i bostadsområden med socioekonomiska utmaningar Flera initiativ har tagits för att lyfta vikten av att arbeta med ekosystemtjänster i samhällsplaneringen Vägledning om översiktsplanering för minskad klimatpåverkan Stöd för upprustning av utemiljöer i bostadsområden med socioekonomiska utmaningar. Flera initiativ har tagits för att lyfta vikten av att arbeta med ekosystemtjänster i samhällsplaneringen Flera initiativ har tagits för att lyfta vikten av att arbeta med ekosystemtjänster i samhällsplaneringen. Analys Det är svårt att bedöma utvecklingen i sin helhet för miljökvalitetsmålet, eftersom målet är komplext och de regionala skillnaderna är stora. Bebyggelsestruktur och transporter Tydliga internationella ställningstaganden som klimatavtalet från Paris och New Urban Agenda från Quito kan lyfta miljöarbetet och utgöra viktig vägledning för Sveriges samhällsaktörer. Inom arbetet för att uppnå miljökvalitetsmålet finns numera flera stöd som kan bidra till omställningsarbetet för ett mer hållbart Sverige. Det gäller exempelvis stöd för energieffektiviserande renovering, utvecklingsprojekt för jämställda offentliga miljöer, upprustning av utemiljöer vid skolor, förskolor och fritidshem samt upprustning av skollokaler och utemiljöer i bostadsområden med socioekonomiska utmaningar. Stöden bidrar i första hand till delmål 3.4, 7.3, 11.3 och 11.7 i Agenda Bilen behåller sin starka position som dominerande transportmedel, och det är oroande att bilresorna fortsätter öka. Möjligheten att söka stöd genom stadsmiljöavtalet kan, tillsammans med ny vägledning om översiktsplanering 250

252 för minskad klimatpåverkan, hjälpa kommunerna att minska bilresandet. Kompetenshöjande åtgärder, såsom webbutbildningar i plan- och bygglagen, bidrar till bättre planer och mer hållbart byggande. Dessa åtgärder bidrar i första hand till delmål 9.1, 11.2, 11.3 och 11.6 i Agenda God livsmiljö Det finns behov av att utveckla befintlig statistik om kulturmiljön. Flera initiativ har tagits för att lyfta vikten av att arbeta med ekosystemtjänster i samhällsplaneringen. Vägledning och informationsspridning är dock fortsatt viktig. Dessa åtgärder bidrar i första hand till delmål 11.4, 11.7 och 15.9 i Agenda Problem med fukt och mögel, radon och buller i inomhusmiljön är fortfarande aktuella, vilket påverkar delmål 3.4 och 3.9 i Agenda De senaste årens ändringar för utomhusbuller i lagstiftningen har bland annat inneburit en tydligare och mer förutsägbar tillämpning. Möjligheterna att förtäta i attraktiva, centralt belägna och kollektivtrafiknära lägen har ökat, liksom möjligheterna att bygga små lägenheter. Dessa åtgärder bidrar i första hand till delmål 11.1, och 11.3 i Agenda Byggnader och resurshushållning Den totala temperaturkorrigerade energianvändningen per areaenhet för bostäder och lokaler har minskat sedan 1995, vilket är positivt. Sveriges många styrmedel för energieffektivisering ger goda förutsättningar för att energieffektiviseringen kommer fortsätta. Detta bidrar i första hand till delmål 7.3 och 11.6 i Agenda Miljöpåverkan från bygg- och fastighetssektorn har minskat något. Det stora behovet av nya bostäder innebär dock en avsevärd utmaning för byggsektorn. Bygg- och fastighetssektorns totala utsläpp av växthusgaser har minskat något. Detta bidrar i första hand till delmål 11.6 i Agenda Återvinningen av hushållsavfall har fungerat bra, men mängden hushållsavfall fortsätter att öka. Vi behöver minska vår konsumtion av varor för att bidra till delmål 11.6 och 12.5 i Agenda Den senaste statistiken visar att mängden matavfall i Sverige minskar år 2014 jämfört med Detta bidrar till delmål 12.3 i Agenda Bedömning av miljökvalitetsmålet och utvecklingen i miljön Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön, utvecklingen i miljön är neutral. Högkonjunktur, en kraftigt ökad befolkning och ett ökat bostadsbyggande har lett till större påfrestning på miljön. Samtidigt görs många åtgärder som är positiva för målet. 251

253 Ett rikt växt- och djurliv ANSVARIG MYNDIGHET: NATURVÅRDSVERKET ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Regeringen har fastställt åtta preciseringar: GYNNSAM BEVARANDESTATUS OCH GENETISK VARIATION: Bevarandestatusen för i Sverige naturligt förekommande naturtyper och arter är gynnsam och för hotade arter har statusen förbättrats samt att tillräcklig genetisk variation är bibehållen inom och mellan populationer. PÅVERKAN AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR: Den av klimatscenarier utpekade förhöjda risken för utdöende har minskat för de arter och naturtyper som löper störst risk att påverkas negativt av klimatförändringar. EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH RESILIENS: Ekosystemen har förmåga att klara av störningar samt anpassa sig till förändringar, som ett ändrat klimat, så att de kan fortsätta leverera ekosystemtjänster och bidra till att motverka klimatförändringen och dess effekter. GRÖN INFRASTRUKTUR: Det finns en fungerande grön infrastruktur, som upprätthålls genom en kombination av skydd, återställande och hållbart nyttjande inom sektorer, så att fragmentering av populationer och livsmiljöer inte sker och den biologiska mångfalden i landskapet bevaras. GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER: Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade. FRÄMMANDE ARTER OCH GENOTYPER: Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden. BIOLOGISKT KULTURARV: Det biologiska kulturarvet är förvaltat så att viktiga naturoch kulturvärden är bevarade och förutsättningar finns för ett fortsatt bevarande och utveckling av värdena. TÄTORTSNÄRA NATUR: Tätortsnära natur som är värdefull för friluftslivet, kulturmiljön och den biologiska mångfalden värnas och bibehålls samt är tillgänglig för människan. Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder Utvecklingen i miljön är negativ 252

254 Sammanfattning Förlusten av biologisk mångfald har inte bromsats upp. Många arter och naturtyper riskerar att försvinna och ekosystem att utarmas. Främ mande arter fortsätter att öka. Större hänsyn behövs när resurser nyttjas, liksom ökat skydd och bättre skötsel av naturmiljöer. Sverige måste även påverka internationellt. Styrmedel saknas eller tillämpas inte, och det finns inte tillräckliga resurser för att biologisk mångfald och ekosystemtjänster ska bevaras på sikt. Naturvårdsverket har under 2016, i samverkan med länsstyrelserna och andra myndigheter, koordinerat genomförandet av grön infrastruktur i Sverige. I början av året tilldelades länsstyrelserna medel för att arbeta med regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. Naturvårdsverkets arbete med att genomföra en kommunikationssatsning om ekosystemtjänster fortsatte under året, bland annat togs en vägledning fram för integrering av ekosystemtjänster i myndigheters verksamheter. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har under 2016 utvärderat och reviderat den nationella strategin för formellt skydd av skog. Under 2016 har Jordbruksverket tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet föreslagit ändringar av miljöåtgärder i nuvarande landsbygdsprogram som ska stärka möjligheterna att nå flera miljökvalitetsmål. Jordbruksverket har också, i samverkan med Naturvårdverket, Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna påbörjar arbetet med att ta fram en strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald. Barlastvattenkonventionen, som är viktig för arbetet med att begränsa spridningen av marina främmande arter, träder i kraft den 8 september Den första EU-förteckningen över 37 invasiva främmande arter trädde i kraft i augusti Av dessa finns skunkkalla, tromsöloka, kabomba och signalkräfta i svensk natur. Stora statliga resurser har lagts på att nå miljökvalitetsmålet Ett rikt växtoch djurliv, till exempel genom jordbrukets miljöersättningar, områdesskydd, skötsel och åtgärdsprogram för hotade arter. Anslagshöjningen för 2016 till Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten har gjort att takten i arbetet med skyddade områden och åtgärder i vardagslandskapet kunnat öka. Ett rikt växt- och djurliv är beroende av att merparten av de övriga miljökvalitetsmålen nås. Resultat Partsmötet om konventionen för biologisk mångfald hölls i december 2016 i Mexiko. Huvudtemat var sektorsintegrering. Det inledande ministermötet utmynnade i Cancúndeklarationen 686 medan partsmötet fattade beslut om att 686 The Cancun Declaration on mainstreaming the conservation and sustainable use of biodiversity for wellbeing. UNEP/CBD/COP/13/24 253

255 integrera biologisk mångfald i sektorerna jordbruk, skog, turism och fiske samt i åtgärder för att uppnå Agenda 2030 för hållbar utveckling 687. Beslut togs också om att genomföra åtgärder inom ett antal teman som skyddade områden, restaurering av ekosystem, den marina biologiska mångfalden, biologisk mångfald och hälsa, invasiva främmande arter, syntetisk biologi och traditionell kunskap. Vid partsmötet fattades även beslut om att stärka kapacitetsutveckling och att mobilisera finansiella resurser. ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation (precisering 1) Bedömning av bevarandestatus för de arter och naturtyper som omfattas av EU:s habitatdirektiv görs vart sjätte år. Senast gjordes det ,689. Resultaten har även redovisats i tidigare årliga uppföljningar 690,691 och i fördjupad utvärdering EU-kommissionen publicerade under 2016 en översyn av habitat- och fågeldirektiven 693. Den visade att direktiven överlag är ändamålsenliga, men att genomförandet behöver förbättras. Den svenska rödlistan uppdaterades Samtidigt togs rödlisteindex fram, för att ge en överblick över situationen för hotade arter 694. Resultaten redovisades i årlig uppföljning År 2016 fastställdes åtgärdsprogram för mosippa. Uppdatering gjordes av fyra andra program. Vid årets slut var 142 program gällande. Jordbruksverket 696 har under året redovisat förslag till åtgärder som ska förebygga artskyddsbrott samt stärka och samordna berörda myndigheters arbete inom området. För uppföljning av genetisk variation, se etappmålet Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation 687 Strategic actions to enhance the implementation of the Strategic Plan for Biodiversity and the achievement of the Aichi Biodiversity Targets, including with respect to mainstreaming and the integration of biodiversity within and across sectors. CBD/COP/DEC/XIII/3 688 Sveriges rapportering 2013 enligt artikel 17 i art- och habitatdirektivet. 689 Wenche Eide (red.) Arter och naturtyper i habitatdirektivet bevarandestatus i Sverige Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål Rapport Naturvårdsverket Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål Rapport Naturvårdsverket Mål i sikte. Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering. Volym 2 Rapport 6662 Naturvårdsverket Fitness check of the EU Nature Legislation (Birds and Habitats Directives) Directive 2009/147/EC of the European Parliament and of the Council of 30 November 2009 on the conservation of wild birds and Council Directive 92/43/EEC of 21 May 1992 on the conservation of natural habitats and of wild fauna and flora. EU kommissionen Sandström, J., Bjelke, U., Carlberg, T. & Sundberg, S Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken Rapporterar 17. ArtDatabanken, SLU. Uppsala 695 Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål Rapport Naturvårdsverket Förstärkta åtgärder mot artskyddsbrott. Rapport 2016:02. Jordbruksverket. 254

256 Påverkan av klimatförändringar (precisering 2) Klimatprojektioner visar att de största temperaturförändringarna kommer att ske vintertid och på norra halvklotet. I Sverige bedöms fjällen och Östersjöns växt- och djurliv som särskilt känsliga. Nederbörden förväntas öka i landet, mest i norra och västra Sverige. Tidigare islossning i sjöar och stora floder har observerats. Klimatförändringar har redan påverkat permafrostområden och glaciärer i Sverige negativt. Klimatförändringar kan vara en av orsakerna till igenväxning av fjällgräsmarkerna. Fjällområdena kan vara den sista utposten för arter som gynnas av ett kallt klimat. Kunskapen om hur klimatförändringar påverkar Östersjön är otillräcklig, men ett förändrat klimat kan påverka vattentemperatur, isförhållanden, näringstillgång och salthalt. Ishavsrelikter och kallvattensarter kan till exempel missgynnas. Övergödning som leder till ökade algblomningar och syrefattiga bottnar kan förvärras i ett varmare och våtare klimat. Förutom att påverka klimatet, har utsläpp av koldioxid även en försurande effekt på havsvattnet, ph-värdet sjunker. Det kan på sikt leda till att havslevande djur med skal eller skelett av kalk får svårt att bilda dessa strukturer. Sannolikt påverkas även annan biologisk mångfald i havet av ett sjunkande ph-värde. Bevarandestatus för arter och naturtyper i fjällen och marin baltisk region har redovisats i tidigare årliga uppföljningar 697,698 och i fördjupad utvärdering Enligt ArtDatabanken påverkas nästan 700 arter, i flera olika artgrupper, negativt av klimatförändringar 700. För knappt 200 av dessa arter är klimatpåverkan av stor negativ betydelse. Endast för ett fåtal arter antas effekten vara positiv. Förändringar i artsammansättningen kan också leda till förändringar i naturtyper och ekosystem. Det finns inga styrmedel specifikt inriktade på klimatanpassningsåtgärder för de arter och naturtyper som enligt klimatscenarier har en förhöjd risk att dö ut. Om andra påfrestningar minskar, såsom fragmentering, överexploatering, föroreningar, invaderande arter och andra skador och förlust av livsmiljöer, ökar också möjligheten för arter och ekosystem att kunna anpassa sig till klimatförändringar. Olika åtgärder görs för att minska sådana påfrestningar, både i fjällen (se uppföljningen av miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö) och i havet (se uppföljningen av miljökvalitetsmålen Hav i balans samt levande kust och skärgård samt Ingen övergödning). Ytterligare förslag på åtgärder i fjällen togs fram 2014 i förslaget till strategi för miljökvalitetsmålet Storslagen 697 Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål Rapport Naturvårdsverket Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål Rapport Naturvårdsverket Mål i sikte. Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering. Volym 2 Rapport 6662 Naturvårdsverket ArtDataBanken, sökning i Artfakta : påverkan av klimatförändringar 255

257 fjällmiljö 701. Ännu har dock inget beslut fattats om att genomföra dessa åtgärder. Detsamma gäller de förslag som redovisades 2015 i Naturvårdsverkets regeringsuppdrag om biologisk mångfald i ett förändrat klimat 702. ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Ekosystemtjänster och resiliens (precisering 3) Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag har finansierat sju projekt inom forskningssatsningen Värdet av ekosystemtjänster. Projekten avslutades under 2016, och en slutkonferens ägde rum i mars Naturvårdsverkets arbete med att genomföra en kommunikationssatsning om ekosystemtjänster fortsatte under 2016, bland annat togs en vägledning fram för integrering av ekosystemtjänster i myndigheters verksamheter 703. Sverige deltar aktivt i det forskningsnära samarbetet inom EU med hur man kartlägger och bedömera ekosystemtjänster (MAES). Det nordiska projekt som kartlägger biologisk mångfald och värderar ekosystemtjänster har fokuserat på kustområden. Projektet finansieras av Nordiska ministerrådet och beskrivningen av områdena följer IPBES 704 struktur på kapitelindelning som omfattar ekosystemens struktur och funktion, påverkansfaktorer, lokal och traditionell kunskap samt sociala och ekonomiska förhållanden. Se även uppföljningen av etappmålet Betydelsen av den biologiska mångfalden och värdet av ekosystemtjänster. Grön infrastruktur (precisering 4) Naturvårdsverket har under 2016, i samverkan med länsstyrelserna och andra myndigheter, koordinerat genomförandet av grön infrastruktur i Sveriges land-, vatten- och havsområden. En central del i arbetet är att koordinera länsstyrelsernas arbete med att ta fram regionala handlingsplaner. Länsstyrelserna tilldelades i början av året medel för arbetet med att ta fram planerna. Fyra länsstyrelser fick särskilda uppdrag att ta fram underlag som andra länsstyrelser kan dra nytta av. Några av dessa underlag var nationella bullerkartor, nationellt förvaltningsindex, värdekärnor och värdetrakter i boreal skog, i odlingslandskapet och i havsmiljön, skyddsvärda träd samt en metod för förankring genom open standards. ArtDatabanken tog också fram en artlista, som ska användas som underlag för att göra regionala prioriteringar av naturtyper och arter utifrån betydelse och förutsättningar för grön infrastruktur. Naturvårdsverket tog under 2016 fram en enkel vägledning och förklaring av vad grön infrastruktur är samt några budskap och en mindre ordlista som 701 Förslag till en strategi för miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö. Redovisning av ett regeringsuppdrag. Naturvårdsverket. SKRIVELSE NV Bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald i ett förändrat klimat. Redovisning av regeringsuppdrag. NV Naturvårdsverket 703 Integrera ekosystemtjänster i myndigheters verksamheter, en vägledning. Rapport Naturvårdsverket Intergovernmetal platform on biodiveristy and ecosystem services 256

258 syftar till att förklara hur myndigheten arbetar med grön infrastruktur. Under året har möten genomförts med länsstyreler och myndigheter om bland annat GIS-analyser, landskapsanalyser, kommunikationsstöd och goda exempel på arbete med grön infrastruktur. En plan har även tagits fram för samordnad utveckling och förvaltning av länsstyrelsernas IT-stöd. Under hösten 2016 genomfördes en större konferens för landskapets aktörer om initiativ och insatser bland ideella intressenter, kommuner, regioner, näringsliv samt jordoch skogsägarorganisationer. Trafikverket har under året tagit fram en rapport om anpassning av transportinfrastrukturen och dess bidrag till grön infrastruktur 705. Jordbruksverket arbetade under året med övergångszoner mellan skogs- och jordbruksmark som ett första steg i ett sektorsövergripande samarbete för att gynna biologisk mångfald, landskapets gröna infrastruktur och ekosystemtjänster. Arbetet sker i samverkan med Skogsstyrelsen, länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Sveriges geologiska undersökning och Riksantikvarieämbetet. Naturvårdsverket har under 2016 fattat 666 beslut om områdesskydd, vilket var något fler än under Under 2016 har hektar mark säkrats för naturvårdsändamål genom ESAB-paketet 706. Tillsammans med de hektar som säkerställts genom 1:16-anslaget har Naturvårdsverket under 2016 skyddat totalt cirka hektar. Cirka hektar av denna areal kan hänföras till en särskild överenskommelse med Sveaskog med begränsad belastning på anslaget. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har under 2016 utvärderat och reviderat den nationella strategin för formellt skydd av skog. Etappmålet Skydd av landområden, sötvattensområden och marina områden har i den del som handlar om arealer för skydd av skog fördelats på län och på de skyddsinstrument som myndigheterna förfogar över. Revideringen innebär ett fortsatt starkt fokus på befintliga värden inom ramen för miljökvalitetsmålet Levande skogar, men lägger också en större tonvikt tätortsnära skogar jämfört med 2005 års strategi. Det bedöms vara angeläget att öka takten i arbetet med formellt skydd för att kunna nå etappmålet innan utgången av I redovisningen av arbetet pekar myndigheterna också på angelägna insatser för att öka kunskapen om värdefulla skogar utanför det formella skyddet. Arbetet redovisades i januari Naturvårdsverket fördelade cirka 400 miljoner kronor i bidrag till länsstyrelserna, stiftelserna Tyrestaskogen och Laponiatjuudjudus för arbete med förvaltning av nationalparker, naturreservat, Natura 2000-områden och naturvårdsområden. Cirka 35 procent av de fördelade medlen går till skötsel av natur, framför allt till odlingslandskapets betesmarker och slåtterängar som har den mest krävande skötseln. I många fall behövs också omfattande restaureringar av markerna. 705 Anpassning av transportinfrastrukturen som ett bidrag till en fungerande grön infrastruktur. Planera, bygga och sköta. Publikation 2016:133. Trafikverket Ersättningsmark i Sverige AB. 257

259 Under 2016 har EU-kommissionen beviljat ett nytt LIFE-projekt inom natur och biologisk mångfald för att restaurera värdefulla ekmiljöer. Finansieringen från EU är strax under fem miljoner euro. ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Främmande arter och genotyper (precisering 6) I Sverige finns cirka främmande arter, arter som spritts med människans hjälp till platser utanför deras naturliga hemvist. I dag uppskattas 387 av dem vara invasiva och 84 potentiellt invasiva 707. De riskerar att hota biologisk mångfald samt relaterade ekosystemtjänster, och kan i vissa fall även ha stora negativa effekter på människors hälsa eller ekonomin. Global handel, med fler transporter och kortare transporttider, ökar antalet främmande organismer som oavsiktligt följer med exempelvis virkestransporter eller i fartygs barlastvatten. Risken ökar också att de överlever och sprids i landet. Avsiktlig import av sällskapsdjur, levande livsmedel och exotiska växter har också ökat. Dessutom medför förändringar i klimatet en större möjlighet för främmande arter att överleva och sprida sig i svensk natur. En oroande utveckling i Centraleuropa är spridningen av den främmande svampsjukdomen Bachachocytium salandrivorans, som kraftigt decimerat hotade salamanderpopulationer i flera länder. Den sprids sannolikt på liknande sätt som sjukdomen Batrachochytrium dendrobatidis, vilken nyligen etablerat sig i flera svenska grodpopulationer. Chytridsjuka är därmed ett reellt hot mot redan hotade svenska groddjur. Barlastvattenkonventionen 708, som antogs 2004, är viktig för att begränsa spridningen av marina främmande arter. Konventionen träder i kraft den 8 september Då ska regeringen ha beslutat om en barlastvattenförordning och Transportstyrelsen om barlastvattenföreskrifter. Intensivt arbete pågår för att genomföra den nya EU-förordningen om invasiva främmande arter 709. Under året kom en genomförandeakt, 710 som listar 37 arter som invasiva främmande arter av unionsbetydelse. För dessa arter finns skyldigheter att vidta åtgärder. Fyra av dessa arter anses vara etablerade i svensk natur: skunkkalla, tromsöloka, kabomba och signalkräfta. Ytterligare en art, ullhandskrabba, hittas ofta i svenska vattnen. Sverige har arbetat för att amerikansk hummer och mårdhund ska betecknas som invasiva främmande arter av unionsbetydelse, eftersom en reglering skulle minska hotet de utgör mot biologisk mångfald i Europa. Riskbedömningen för amerikansk hummer godkändes av EU:s vetenskapliga forum för invasiva främmande arter i september. EU-kommissionen beslutade dock under hösten 2016 att inte lista arten på unionsförteckningen då åtgärden inte ansågs 707 The European Network on Invasive Alien Species, NOBANIS ( 708 International convention for the control and management of ships ballast water and sediments, International Maritime Organisation, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 av den 22 oktober 2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter. 710 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1141 av den 13 juli 2016 om antagande av en förteckning över invasiva främmande arter av unionsbetydelse i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/

260 proportionerlig ur ett EU-perspektiv. Tolv nya arter till förteckningen, bland annat mårdhund och smal vattenpest kommer upp till röstning under Naturvårdsverket har i samråd med Havs- och vattenmyndigheten lagt fram ett förslag på hur den nya EU-förordningen ska genomföras i Sverige, samt en svensk förordning 711. Regeringen har skickat ut förslaget på förordning på remiss. Ett fokus för arbetet under 2016 har varit att utföra insatser som behövs för att uppfylla EU-förordningen. Insatser inom havsmiljödirektivets åtgärds- och övervakningsprogram har också gjorts, bland dessa kan nämnas utveckling av provtagningsmetodik i hamnar, ett stort provtagningsprogram för att utreda orsakerna av fiskdöd längs våra kuster samt ett nationellt hanteringsprogram för svartmunnad smörbult. Bekämpning av mårdhund samt lokala bekämpningsinsatser mot bland annat vresros, jätteloka, blomsterlupin, sjögull, sydfyrling, signalkräfta och mink har utförts. Biologiskt kulturarv (precisering 7) Det biologiska kulturarvet utgörs av de ekosystem, naturtyper och arter som har uppstått, utvecklats eller gynnats av människans nyttjande av landskapet. Deras långsiktiga fortlevnad och utveckling förutsätter eller påverkas positivt av en viss typ av mänskligt brukande och skötsel. Värdefulla ängs- och betesmarker, brynmiljöer och betad skog är några av de miljöer som innehåller biologiskt kulturarv och som hotas av förändrad markanvändning och moderna brukningsmetoder inom jord- och skogsbruket. Det biologiska kulturarvet i fjällandskapet är viktigt men mindre känt. Gräsmarkerna hör till de naturtyper som har sämst status enligt artikel 17-rapporteringen och trenden verkar fortsätta brant utför 712,713. Ängs- och betesmarker i odlingslandskapet sköts bland annat med miljöersättningar, men arealen betesmark som fått stöd under perioden har minskat. Sedan 2014 har även arealen slåtteräng minskat 715. Miljöersättningar, Nokås-stödet och Skogsstyrelsens stöd inom Landsbygdsprogrammet, har också finansierat bevarande av naturvärden och kulturmiljöer i skogen som fäbodmiljöer, brynmiljöer och betad skog. Landsbygdsprogrammets miljöersättningar är viktiga för att stärka biologisk mångfald, framför allt genom att behålla marker i hävd. Även gårdsstödet är betydelsefullt i det avseendet. Behovet av åtgärder är fortsatt stort och Jordbruksverket har på regeringens uppdrag föreslagit nya och reviderade 711 Naturvårdsverket , Redovisning av förslag till svenska regler och åtgärder för invasiva främmande arter. Ärendenummer NV Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål Rapport Naturvårdsverket Mål i sikte. Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering. Volym 2 Rapport 6662 Naturvårdsverket ra16_19.pdf 715 Miljömålsportalen Indikatorerna Areal betesmark och Areal slåtteräng i miljöersättningen för bevarande av betesmarker och slåtterängar för miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap 259

261 ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV åtgärder inom landsbygdsprogrammet som kan förbättra måluppfyllelsen för bland annat miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv 716. Två av de högst prioriterade förslagen är en samlad satsning på skötsel av ängs- och betesmarker samt ökad budget till utveckling av natur- och kulturmiljöer. De nya målen för den nationella livsmedelsstrategin har beslutats 717. Jordbruksverket tar fram en strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald 718. Arbetet sker i samverkan med Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna. Strategin ska bidra till bättre samordning av arbetet och skapa en gemensam långsiktig syn om vilka insatser som behövs, var de behövs och hur styrmedel bör utformas och fördelas för att ge bäst miljöeffekt och samtidigt ha acceptans hos lantbrukarna. Den väntas bli klar under 2017 och bland annat innehålla en strategi för åtgärdsarbetet. Biologiskt kulturarv återfinns i många naturreservat, och det behöver lyftas fram och skötas för att värdena ska bestå. En stor del av de medel för skötsel som Naturvårdsverket fördelar går till odlingslandskapets betesmarker och slåtterängar, men medlen räcker inte till. För att skydda och vårda särskilt värdefulla kulturhistoriska helhetsmiljöer, som till exempel har formats av lantbruket eller präglats av samekulturen, bildas kulturreservat där även biologiskt kulturarv ingår i varierande grad fanns 43 kulturreservat i Sverige 719. Den genetiska mångfalden hos domesticerade arter följs upp inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Tätortsnära natur (precisering 8) Lövskogar är den naturtyp som mest uppskattas av friluftslivet. Nöjes- och motionspromenader, vistelser i skog och mark och trädgårdsarbete är de vanligaste friluftsaktiviteterna. Andelen svenskar som är ute i naturen mycket ofta har minskat sedan 2007, medan andelen svenskar som motionerat utomhus kraftigt har ökat sedan början av 1980-talet 720. Varannan svensk upplever brist på lämpliga platser eller områden för friluftsaktiviteter, och lika många har upplevt buller vid senaste friluftstillfället. Avstånden från bostaden till ett friluftsområde är en indikator på tillgänglighet. Senaste friluftsbesöket gjordes i 90 procent av fallen inom en mils radie från bostaden. Avståndet 300 meter till ett grönområde är extra viktigt för barn och äldre, som i större uträckning har begränsade möjligheter att förflytta sig %C3%B6rslag+till+milj%C3%B6%C3%A5tg%C3%A4rder.pdf Friluftsliv Nationell undersökning om svenska folkets friluftsvanor, ISBN

262 Totalt i Sverige finns det 374 kommunala naturreservat, vilket utgör åtta procent av antalet naturreservat i Sverige. Av dessa 374 reservat bildades 107 mellan 2010 och Cirka 35 procent av alla kommunala naturreservat har som syfte att tillgodose behov av område för friluftsliv. Andra syften är att bevara biologisk mångfald samt att vårda och bevara värdefulla naturmiljöer. Under 2016 beviljades cirka 25 miljoner kronor i bidrag till tätortsnära LONA-projekt, där totalkostnaden var cirka 56 miljoner kronor. För att bättre ta tillvara den tätortsnära naturen pågår arbete med att ta fram sammanlagt ett 80-tal naturvårdsprogram, grönstrukturplaner, skötselplaner, friluftsplaner och fiskevårdsplaner 721. Betydelse för Agenda 2030 Miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv kopplar till många delmål i Agenda Framför allt berörs mål 15. Ekosystem och biologisk mångfald, men även mål 3, 6, 8, 9, 11, 12, 13 och 14 inom Agenda 2030 kopplar till miljökvalitetsmålet. I tabell 16.1 redovisas de delmål i Agenda 2030 som påverkats av åtgärder inom Ett rikt växt och djurliv under Tabell 16.1 Delmål i Agenda 2030 som påverkats av åtgärder som genomförts under 2016 för att uppnå miljökvalitetsmålet Ett rikt växt och djurliv. I tabellen ges även exempel på åtgärder. Delmål i Agenda 2030 Exempel på åtgärder Arbete med tätortsnära natur och friluftsliv, LONA-projekt 11.4 Arbetet med biologiskt kulturarv och tätortsnära natur. Lantbrukets miljöersättningar, skötselmedel och LONA-projekt Grön infrastruktur. Lantbrukets miljöersättningar, skötselmedel och LONA-projekt Arbetet med grön infrastruktur och kommunikation om ekosystemtjänster och biologisk mångfald Grön infrastruktur Skydd av marina områden Arbete med skydd, skötsel och grön infrastruktur Åtgärdsprogram för hotade arter Förslag på åtgärder som ska förebygga artskyddsbrott samt stärka och samordna berörda myndigheters arbete Åtgärder mot invasiva arter Kommunikation om integrering av ekosystemtjänster och biologisk mångfald i olika beslut i samhället. 721 LONA-registret

263 ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Analys Uppgifter från 2013 om bevarandestatus för de arter och naturtyper som omfattas av EU:s habitatdirektiv visar inte på tillräcklig effekt av de senaste årens miljöarbete för att leda till gynnsam bevarandestatus. En jämförelse av rödlisteindex över tid visar också att förlusten av biologisk mångfald inte har hejdats. Den takt med vilken arter försvinner har inte heller bromsats upp. De enda artgrupper med tydlig positiv utveckling är grod- och däggdjur. Oroande för groddjurens utveckling på sikt är dock förekomsten av chytridsjuka i landet. Nyttjandet av naturresurser är det som 2016 har störst påverkan på biologisk mångfald. Eftersom effekter av markanvändning är så mycket kraftigare idag, är det svårt att upptäcka och förutsäga effekter av klimatförändringar 722. En slutsats i redovisningen av Naturvårdsverkets regeringsuppdrag 723 är att vi har större möjlighet att hantera indirekta effekter av klimatförändringar. Mest fokus bör därför läggas på mark- och vattenanvändningens påverkan och med syftet att den ska vara hållbar i ett förändrat klimat. Det handlar om att vidmakthålla och skapa resilienta ekosystem, stabila populationer och god genetisk variation. Kunskapsläget har också brister vad gäller dels tillståndet för ekosystem, dels den genetiska mångfalden men också vilka främmande arter som kan vara invasiva. Störst betydelse för att nå målet gynnsam bevarandestatus för i Sverige naturligt förekommande naturtyper och arter är det som sker i vardagslandskapet. Hänsyn i nyttjandet av mark och vatten, liksom även skötselåtgärder utanför skyddade områden är därför av största betydelse. Förslag till ändringar av styrmedel som tagits fram under 2016 räcker inte för att ändra på detta. Regeringens pågående arbeten, dels med det nationella skogsprogrammet dels med den utredningen om förändringar i skogsvårdslagstiftningen, kan dock beroende på utfall leda till förbättrad miljöhänsyn i skogen på längre sikt. Odlingslandskapets arter och naturtyper hör till dem med sämst status 724. Jordbrukslandskapet är också den landskapstypen med högst andel rödlistade arter. Möjligheten att få dispens från det generella biotopskyddet i miljöbalken ökade under Syftet var att möjliggöra ett mer rationellt jordbruk. Dispens får dock endast ges i de fall då syftet med skyddet inte äventyras. Tillämpningen bör följas över tid, för att undvika att syftet med biotop skyddet åsidosätts och att en grön infrastruktur försvagas. Det är viktigt också i ljuset av att miljöersättningen tagits bort för dessa biotoper. Såväl tillstånd som styrmedel för odlingslandskapets biologiska mångfald indikerar alltså en försämring. 722 Sverige inför klimatförändringarna hot och möjligheter SOU. Kapitel 4.5 Naturmiljön och miljömålen 2007:60. Miljödepartementet 723 Bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald i ett förändrat klimat. Redovisning av regeringsuppdrag. NV Naturvårdsverket 724 Wenche Eide (red.) Arter och naturtyper i habitatdirektivet bevarandestatus i Sverige

264 Sveriges landsbygdsprogram gäller för åren Jämfört med tidigare program ger det sammantaget försämrade möjligheter att nå miljökvalitetsmålet. Jordbruksverket har på regeringens uppdrag föreslagit nya och reviderade åtgärder inom det nuvarande landsbygdsprogrammet, som kan förbättra måluppfyllelsen för bland annat Ett rikt växt- och djurliv. Endast förändringar i befintliga stöd inom pågående landsbygdsprogram föreslås, större förändringar görs enligt förslaget först i nästa landsbygdsprogram som startar Den strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald som är på väg att tas fram förväntas föra arbetet framåt 725. De nya målen för den nationella livsmedelsstrategin kan leda till en ökad produktion av livsmedel i Sverige, vilket främst skulle innebära positiva konsekvenser för miljökvalitetsmålet. Aktiva jordbrukare är en förutsättning för många arter som behöver öppna och hävdade miljöer. Samtidigt kan en intensifiering av livsmedelsproduktionen innebära ökade skador på miljön lokalt. Den ansats som regeringen gör för att stärka arbetet med grön infrastruktur är bra, och bör även fortsatt vara en central del i arbetet med att bevara biologisk mångfald. När arbetet med de regionala handlingsplanerna har kommit längre, och gett ett väsentligt bättre beslutsunderlag, kan perspektivet få större genomslag för styrmedlens utformning och implementering. Att kunna rikta åtgärder i landskapet där de bedöms göra störst nytta leder till en mer kostnadseffektiv naturvårdspolitik. Under 2014 fick länsstyrelserna möjlighet att upphäva strandskyddet vid små sjöar och vattendrag. Utvecklingen av hur detta tillämpas bör följas upp, för att undvika att syftet med strandskyddet åsidosätts och att en grön infrastruktur försvagas och naturvärden försvinner. Stora statliga resurser har lagts på att nå miljökvalitetsmålet Ett rikt växtoch djurliv, till exempel genom jordbrukets miljöersättningar, områdesskydd, skötsel och åtgärdsprogram för hotade arter. Anslagshöjningen för 2016 till Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten innebär att takten i arbetet med skyddade områden, deras skötsel och med åtgärdsprogram för hotade arter har kunnat öka. Förståelsen för ekosystemtjänsternas värden och deras betydelse i samhället kan öka genom den kommunikationssatsning som Naturvårdsverket nu genomför. Forskningssatsningen Värdet av ekosystemtjänster, som avslutades under 2016, kan på sikt öka kunskapen om hur dessa värden bättre beaktas i olika beslutssituationer. Det fortsatta arbetet med att genomföra EU-förordningen om invasiva främmande arter i Sverige är prioriterat. Ett system för offentliga kontroller ska tas fram, liksom program för hur invasiva främmande arter av unionsbetydelse ska hanteras. Fortsatt arbete behöver även bedrivas mot de invasiva främmande arter som ännu inte omfattas av EU-förordningen, men som utgör ett möjligt nationellt hot mot den biologiska mångfalden och relaterade eko

265 ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV systemtjänster i Sverige. Detta kan exempelvis göras genom att arbeta för att dessa arter tas upp på EU-förteckningen eller på en förteckning över invasiva främmande arter av betydelse för medlemsstaterna, det vill säga en nationell lista. Det kvarstår mycket arbete för att bevara och förstärka den biologiska mångfalden, kulturmiljön samt förbättra förutsättningarna för friluftsliv i tätortsnära natur. En utvärdering av de lokala naturvårdsatsningarna (LONA) har gjorts 726. Där framgår bland annat att det kvarstår ett stort behov av att skydda tätortsnära natur. Genom LONA har många naturvårdsplaner, friluftsplaner och andra kunskapsunderlag tagits fram. Detta har lett till att kommunernas översiktplaner står på en bättre grund än tidigare. När det gäller den kommunala reservatsbildningen bör länsstyrelserna presentera regionala prioriteringar så att kommunerna får en helhetsbild av regionen. Vägledningen gentemot kommunerna bör samordnas och inriktas på att hjälpa kommunerna, dels att bedöma områdens lämplighet och avgränsningar, dels att författa föreskrifter och skötselplaner. I det arbetet är det viktigt att lyfta nyttan av friluftsliv, ekosystemtjänster och kopplingen till den biologiska mångfalden. Miljökvalitetsmålet är beroende av att de andra miljökvalitetsmålen nås, framför allt Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Storslagen fjällmiljö, Begränsad klimatpåverkan samt de delar av Giftfri miljö som handlar om biologisk mångfald och ekosystem. Bedömning av miljökvalitetsmålet och utvecklingen i miljön Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen i miljön är negativ. Under de senaste åren har insatser i samhället gjorts som motverkar miljökvalitetsmålet, och det går att se en negativ utveckling i miljötillståndet i dag och framåt de närmaste åren. Stora statliga resurser har dock lagts på att nå miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv, till exempel genom jordbrukets miljöersättningar, områdesskydd, skötsel och åtgärdsprogram för hotade arter. Anslagshöjningen för 2016 till Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten har gjort att takten i arbetet med skyddade områden, deras skötsel och med åtgärdsprogram för hotade arter kunnat öka. Det pågår också arbete inom flera områden som på sikt kan leda till nya eller förändrade styrmedel och en positiv utveckling av miljöarbetet. Det handlar till exempel om insatser för en grön infrastruktur och för att öka förståelsen för ekosystemtjänsternas värden men också om kommande arbete som relaterar till en strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald, översynen av landsbygdprogrammet och den nya nationella livsmedelsstrategin. 726 Tio års erfarenheter med Lokala naturvårdssatsningen -En utvärdering om långsiktigt intresse, deltagande och lärande i kommunernas arbete med naturvård och friluftsliv. Rapport Naturvårdsverket

266 Samlad regional bedömning

267 Når vi miljökvalitetsmålen i länen? Länsstyrelsernas och Skogsstyrelsens regionala uppföljning av miljömålen ger underlag för den nationella uppföljningen, men bidrar också till att kommunicera miljötillstånd och miljöarbete regionalt och lokalt. Tablån visar de regionala bedömningarna 2016 av om målen nås och utvecklingen i miljön i länen. På finns den regionala uppföljningen för respektive län i sin helhet. Länsstyrelserna har i enlighet med sina anvisningar bedömt alla mål utom Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö. De två första är globala mål och bedömningar kan här inte skilja sig från de nationella. För det sistnämnda är betingelserna över landet desamma. För samtliga mål har länsstyrelserna redovisat resultat och analys av miljöarbete och miljötillstånd. Länsstyrelsernas bedömningar är i stort oförändrade jämfört med året innan. Några förändringar kan dock utläsas. Noterbart är att den nationella bedömningen för flera mål är att det inte går att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön, medan man regionalt i allmänhet ser en sådan riktning. Frisk luft och Bara naturlig försurning: Liksom tidigare år är flera läns bedömningar av dessa mål mer positiva än nationellt, beroende på gynnsammare förutsättningar i de mer glest befolkade länen samt att vissa delar av landet drabbats mindre av försurningen beroende på en mer gynnsam geologi. Några län gör dessutom en mer positiv bedömning 2016 än 2015, genom att några nej har ändrats till nära. Giftfri miljö: Bedömningen är fortsatt hos samtliga län att målet inte nås, men några län som 2015 bedömde att även utvecklingen i miljön är negativ, bedömer 2016 att den är neutral. Ingen övergödning: Bedömningarna är oförändrade jämfört med föregående år. Tre norrlandslän bedömer att målet är nära att nås, medan övriga, liksom nationellt, bedömer att det inte nås. Grundvatten av god kvalitet: Liksom tidigare år bedömer flera län, till skillnad mot nationellt, att målet är nära att nås. Detta beror framför allt gynnsammare förutsättningar i de mer glest befolkade länen samt en mer gynnsam geologi. Ett län som 2015 bedömde att målet nås, har i 2016 års bedömning ändrat detta till att målet är nära att nås. Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växtoch djurliv: Bedöm ningarna är oförändrade jämfört med föregående år. Samtliga län bedömer, liksom nationellt, att målet inte nås. För Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv bedömer de flesta län, liksom nationellt, att utvecklingen i miljön är negativ. Storslagen fjällmiljö: De fyra fjällänens bedömningar är desamma som föregående år. Dalarna och Jämtland bedömer, liksom nationellt, att målet inte nås, medan Västerbotten och Norrbotten bedömer att det är nära att nås. God bebyggd miljö: Bedömningarna är oförändrade jämfört med föregående år. Samtliga län utom ett bedömer, liksom nationellt, att målet inte nås. Kronoberg bedömer att det är nära att nås. 266

268 Så mår miljön och så går miljöarbetet i ditt län 2016 bedömningar av uppfyllelse av miljökvalitetsmålen och utvecklingen i miljön för samtliga miljökvalitetsmål län för län. Om årets bedömning har förändrats, finns även föregående års bedömning även med i tabellen. Då står denna bedömning först och årets bedömning kommer sist i raden. 1 (3) Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växtoch djurliv Blekinge 267 Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6749 Teckenförklaring Miljökvalitetsmålet är uppnått eller kommer kunna nås. Miljökvalitetsmålet är delvis uppnått eller kommer delvis att kunna nås. Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen i miljön är positiv. Det går inte att se någon tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Utvecklingen i miljön är negativ. Oklar utveckling i miljön, tillräckliga underlag för bedömning saknas. Fotnot: Länsstyrelserna har inte bedömt uppfyllelsen av miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt eller Säker strålmiljö. För att nå dessa mål krävs i huvudsak internationella insatser, så bedömningen görs därför samlat på nationell nivå.

269 Så mår miljön och så går miljöarbetet i ditt län 2016 bedömningar av uppfyllelse av miljökvalitetsmålen och utvecklingen i miljön för samtliga miljökvalitetsmål län för län. Om årets bedömning har förändrats, finns även föregående års bedömning även med i tabellen. Då står denna bedömning först och årets bedömning kommer sist i raden. 2 (3) Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växtoch djurliv Norrbotten 268 Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6749 Teckenförklaring Miljökvalitetsmålet är uppnått eller kommer kunna nås. Miljökvalitetsmålet är delvis uppnått eller kommer delvis att kunna nås. Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen i miljön är positiv. Det går inte att se någon tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Utvecklingen i miljön är negativ. Oklar utveckling i miljön, tillräckliga underlag för bedömning saknas. Fotnot: Länsstyrelserna har inte bedömt uppfyllelsen av miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt eller Säker strålmiljö. För att nå dessa mål krävs i huvudsak internationella insatser, så bedömningen görs därför samlat på nationell nivå.

270 Så mår miljön och så går miljöarbetet i ditt län 2016 bedömningar av uppfyllelse av miljökvalitetsmålen och utvecklingen i miljön för samtliga miljökvalitetsmål län för län. Om årets bedömning har förändrats, finns även föregående års bedömning även med i tabellen. Då står denna bedömning först och årets bedömning kommer sist i raden. 3 (3) Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växtoch djurliv Västra Götaland 269 Örebro Östergötland NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6749 Teckenförklaring Miljökvalitetsmålet är uppnått eller kommer kunna nås. Miljökvalitetsmålet är delvis uppnått eller kommer delvis att kunna nås. Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen i miljön är positiv. Det går inte att se någon tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Utvecklingen i miljön är negativ. Oklar utveckling i miljön, tillräckliga underlag för bedömning saknas. Fotnot: Länsstyrelserna har inte bedömt uppfyllelsen av miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt eller Säker strålmiljö. För att nå dessa mål krävs i huvudsak internationella insatser, så bedömningen görs därför samlat på nationell nivå.

271

272 Etappmålen

273 Etappmål om begränsad klimatpåverkan UPPFÖLJNINGSANSVARIG MYNDIGHET: NATURVÅRDSVERKET Utsläpp av växthusgaser till år 2020 Utsläppen för Sverige år 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990 och gäller för de verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Detta innebär att utsläppen av växthusgaser år 2020 ska vara cirka 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre för den icke handlande sektorn i förhållande till 1990 års nivå. Minskningen sker genom utsläppsreduktioner i Sverige och i form av investeringar i andra EU-länder eller flexibla mekanismer som mekanismen för ren utveckling (CDM). Sammanfattning Etappmålet bedöms kunna nås inom uppsatt tid. Att minska utsläppen till 2020 med 40 procent jämfört med 1990, för de utsläpp som ligger utanför systemet för handel med utsläppsrätter, bedöms kunna nås. Detta under förutsättning att reduktion genom investeringar i andra EU-länder eller flexibla mekanismer genomförs i tillräcklig omfattning, alternativt att ytterligare åtgärder införs för att åstadkomma inhemska utsläppsminskningar. Resultat Utsläppen av växthusgaser i Sverige minskar uppgick utsläppen till 53,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket innebär en minskning med 25 procent sedan 1990 (se figur E.1). Figuren visar förutom historiska utsläpp av växthusgaser även beräknade utsläpp för 2020, enligt det scenario som har gjorts utifrån beslutade styrmedel till och med juni Utsläppen beräknas enligt scenariot minska ytterligare till Beslut om etappmålet togs i propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat, och innebär att utsläppen som inte ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter ska vara 40 procent lägre än utsläppen Det är möjligt att tillgodoräkna sig utsläppsminskningar från investeringsprojekt i andra EU-länder eller flexibla mekanismer. Etappmålet är formulerat så att en minskning med 40 procent ska ske mellan 1990 och 2020 för utsläpp inom den icke handlande sektorn, motsvarande den andra perioden i handelssystemet. Denna minskning motsvarades 1 Report for Sweden on assessment of projected progress,

274 av 33 procent av 2005 års utsläpp till 2020, baserat på samma underlag som beslutet grundandes på. Bedömningen har utgått från utsläppen Målet har sedan justerats för en utvidgning av handelssystemet till den tredje handelsperioden. Figur E.1 Utsläpp av växthusgaser samt scenario för Miljoner ton koldioxidekvivalenter Totala växthusgasutsläpp ESD-utsläpp Rapporterade nationella utsläpp av växthusgaser fram till 2015, inom ESD (utsläppen utanför handelssystemet) och totalt, samt scenario för utsläppen för Scenariot för 2020 visar på utsläpp något över målnivån på 28,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Källa: Naturvårdsverket Mer om klimatarbetet och åtgärder och styrmedel för utsläppsminskningar beskrivs i uppföljningen av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Analys Bedömningen baserad på det senaste scenarioarbetet är att målet kan nås, förutsatt att reduktion genom investeringar i andra EU-länder eller flexibla mekanismer genomförs i tillräcklig omfattning, alternativt att ytterligare åtgärder införs för att åstadkomma inhemska utsläppsminskningar. Regeringen har aviserat en ambition om att i ökad utsträckning nå etappmålet genom nationella insatser. Det senaste scenariot uppskattar att utsläppen i Sverige utanför handelssystemet 2020 kan uppgå till 29,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Eftersom utsläppen för att nå målnivån behöver minska till 28,8 miljoner ton innebär detta ett gap till målnivån på en knapp miljon ton koldioxidekvivalenter. Betydelse för Agenda 2030 Se uppföljningen av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. 273

275 Etappmål om luftföroreningar UPPFÖLJNINGSANSVARIG MYNDIGHET: NATURVÅRDSVERKET Begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa Etappmålet innebär att: EU har beslutat om ytterligare begränsningar av nationella utsläpp av luftföroreningar genom en revision av det så kallade takdirektivet senast år Ändringen av Göteborgsprotokollet under Konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar har ratificerats av tillräckligt många länder för att ha trätt i kraft senast år Sammanfattning Etappmålet har delvis uppnåtts under 2016 och bedöms uppnås helt till Arbetet med att revidera takdirektivet har fortgått under året och Ministerrådet antog det nya EU-direktivet den 8 december Att arbetet med framtagandet av det nya takdirektivet nu är klart öppnar för att EU och dess medlemsländer ska kunna ratificera Göteborgsprotokollet 4. Målet har inte uppnåtts inom utsatt tid. Under 2015 ratificerade Sverige som första land Göteborgsprotokollet under FN:s luftvårdskonvention. USA följde efter och ratificerade, som andra land, protokollet i januari Resultat Förhandlingar om nytt takdirektiv avslutade 2014 påbörjades EU-förhandlingarna om det nya direktivet och dessa har fortgått under Rådet antog det nya direktivet den 8 december Ursprungligen var målet att dödligheten från luftföroreningar skulle minska med 52 procent. Resultatet efter justerade åtaganden blev istället 50 procent minskad dödlighet jämfört med Detta innebär tio procentenheter minskad dödlighet från luftföroreningar jämfört med effekten av redan beslutade styrmedel. 2 Bedömning utifrån ratificeringsstatus som diskuterades vid 36:e sessionen med Executive Body (EB36) CLRTAP, EB (2013) 1999 Protocol to Abate Acidification, Eutrophication and Groundlevel Ozone to the Convention on Longrange Transboundary Air Pollution, as amended on 4 May 2012, 6 May 2013, ECE/ EB.AIR/

276 Ratificering av reviderat Göteborgsprotokoll Inom FN:s luftvårdskonvention antogs 2012 ett reviderat Göteborgsprotokoll. Ändringarna träder i kraft när två tredjedelar av parterna (till nuvarande protokoll) har ratificerat det reviderade protokollet. Det innebär att EU-länderna är nyckeln till att revideringarna träder i kraft. Som första land ratificerade Sverige det reviderade protokollet den 16 november Flertalet EU-länder har deklarerat att de inte kommer att kunna ratificera protokollet förrän förhandlingarna om takdirektivet är klara och ett nytt direktiv är på plats. I och med att det reviderade takdirektivet antagits kan därför flera parter komma att ratificera. I skrivande stund har två stater ratificerat det reviderade Göteborgsprotokollet, Sverige och USA. Analys Etappmålet har delvis uppnåtts under 2016 och bedöms uppnås i sin helhet till Arbetet med att revidera takdirektivet har fortgått under året och Ministerrådet antog det nya EU-direktivet den 8 december Att arbetet med framtagandet av det nya takdirektivet nu är klart öppnar för att EU och dess medlemsländer ska kunna ratificera Göteborgsprotokollet 7. Målet har inte uppnåtts inom utsatt tid. Det reviderade Göteborgsprotokollet har ännu inte trätt i kraft. Det sker först när två tredjedelar av parterna (till nuvarande protokoll) har ratificerat. Ett av syftena med revideringen var att möjliggöra för nya parter att ansluta sig till protokollet. Nya parter kan dock inte ansluta sig förrän protokollet har trätt i kraft varför EU och dess medlemsländer har stor möjlighet att påverka tidplanen. Sverige ratificerade som första land det reviderade protokollet under Sverige bör verka för att dels övriga EU-länder ska ratificera det reviderade protokollet så snart som möjligt, dels stödja nya ratificeringar från de så kallade EECCA- och SEE-länderna i östra samt sydöstra Europa, Kaukasus och Centralasien. Att nå etappmålet inom utsatt tid är inte möjligt med skrivningen att det reviderade Göteborgsprotokollet skulle trätt i kraft under Det är dock rimligt att ändå följa upp detta mål tills protokollet träder i kraft. Betydelse för Agenda 2030 Betydelsen av ett globalt luftvårdsarbete kopplar till följande mål inom Agenda 2030: 2. Ingen hunger, 3. Hälsa och välbefinnande samt 13. Bekämpa klimatförändringen. 5 Bedömning utifrån ratificeringsstatus som diskuterades vid 36:e sessionen med Executive Body (EB36) CLRTAP, EB (2013) 1999 Protocol to Abate Acidification, Eutrophication and Groundlevel Ozone to the Convention on Longrange Transboundary Air Pollution, as amended on 4 May 2012, 6 May 2013, ECE/ EB.AIR/

277 Ozon medför skador på växande gröda för stora belopp. Delmål 2.4 om att senast 2030 uppnå hållbara system för livsmedelsförsörjning kräver överenskommelser för att minska utsläpp av ozonbildande och klimatpåverkande ämnen, däribland luftföroreningar som kväveoxider, flyktiga organiska ämnen, metan och sot. Ett globalt luftvårdsarbete är ett viktigt element i delmål 13.2 om att integrera klimatåtgärder i politik och strategier. Det gäller till exempel att inom takdirektivet fokusera på att minska utsläppen av källor till partiklar (PM2,5) som även släpper ut sot. Minskade utsläpp är även en förutsättning för att nå delmål 3.9, om att minska döds- och sjukdomsfall från luftföroreningar. Begränsningar av utsläpp av luftföroreningar från sjöfarten Utsläppen av svaveldioxid, kväveoxider och partiklar ska ha börjat minska från fartygstrafiken i Östersjön och Nordsjön senast Etappmålet har uppnåtts. För mer information, se förra årets uppföljning. Luftföroreningar från småskalig vedeldning Nya pannor för småskalig vedeldning ska ha låga utsläpp av luftföroreningar och hög verkningsgrad. Boverket har i uppdrag att förbereda nya byggregler under Etappmålet har uppnåtts. För mer information se förra årets uppföljning. 276

278 Etappmål för farliga ämnen ANSVARIG MYNDIGHET: KEMIKALIEINSPEKTIONEN Särskilt farliga ämnen Etappmålet om särskilt farliga ämnen är att beslut som fattas inom Europeiska unionen och internationellt om sådana ämnen ska innehålla åtgärder som innebär att: hormonstörande respektive kraftigt allergiframkallande ämnen betraktas som särskilt farliga ämnen i relevanta regelverk senast 2015, särskilt farliga ämnen blir föremål för prövning eller beslut om utfasning under gällande regelverk inom alla användningsområden senast 2018, särskilt farliga ämnen i produktionsprocesser används endast under strikt reglerade omständigheter senast 2018, och uttrycket särskilt farliga ämnen i relevanta regelverk även inkluderar ämnen med andra allvarliga egenskaper än de som omfattas av nuvarande specifika kriterier och som inger motsvarande grad av betänklighet senast Sammanfattning Målet har inte uppnåtts och bedöms inte nås inom uppsatt tid. Det finns emellertid inom räckhåll. En förutsättning är att EU-kommissionen genomför relevanta regelverk och inte fördröjer viktiga moment i den planerade implementeringen samt att EU:s medlemsländer satsar de resurser som behövs för genomförande. Förutsättningar finns till stor del för att hormonstörande ämnen ska kunna betraktas som särskilt farliga ämnen (SVHC) i olika relevanta regelverk. Kommissionen har under 2016, om än kraftigt försenat, presenterat ett förslag till kriterier för identifiering av hormonstörande ämnen inom ramen för biocid- och växtskyddsförordningarna. Bland andra Sverige anser dock att de föreslagna kriterierna är utformade så att möjligheterna att förebygga skador på hälsa och miljö blir alltför begränsade och vill se en förändring innan kriterierna fastslås. Kriterierna tillsammans med en vägledning för hur dessa ska tillämpas väntas fastställas under Ämnen som orsakar allergi i luftvägarna finns numera representerade på kandidatförteckningen, men ännu finns inget av dessa ämnen upptagna på tillståndslistan i Reach. Ett förslag från Kemikalieinspektionen, om att för första gången identifiera ett hudsensibiliserande ämne (akrylaten HDDA) som särskilt farligt ämne, fick i slutskedet stöd av för få medlemsländer. Det bedöms nu bli svårt att ta fram de data som tycks krävas för att få gehör för att hudsensibiliserande ämnen ska betraktas som SVHC, och därmed inkluderas i 277

279 kandidatförteckningen. Den första punkten i etappmålet kan därför ännu inte sägas vara uppnådd. Dataunderlag för att identifiera särskilt farliga ämnen är nu tillgängligt i större omfattning än tidigare. Det krävs ett mycket ambitiöst genomförande av kommissionens färdplan för särskilt farliga ämnen om etappmålet ska kunna uppnås. Jämförande bedömning av substitutionskandidater inom biocid- och växtskyddsförordningarna väntas ge striktare reglering av särskilt farliga ämnen. Begränsning och utfasning av särskilt farliga ämnen sker inom regelverk på EU-nivå, såsom Reach-förordningen och RoHS-direktivet men också inom internationella konventioner. Det är fortsatt viktigt att arbeta med implementeringen av europeisk kemikalielagstiftning och utveckling av globala styrmedel. Nuvarande miljöpolitiska läge inom EU gör att genomförandetakten är för långsam. Det är inte sannolikt att etappmålets delar med målår 2018 är möjliga att nå i tid. Resultat Hormonstörande ämnen och kraftigt allergiframkallande ämnen Hormonstörande ämnen pekas idag ut som särskilt farliga i flera relevanta regelverk. Samtidigt återstår oklarheter om hur ämnena i praktiken ska hanteras. EU-kommissionens arbete med att ta fram kriterier för identifiering av hormonstörande ämnen inom ramen för biocid- och växtskyddsförordningarna har under 2016 resulterat i ett förslag, om än kraftigt försenat. Sverige stämde under 2014 kommissionen för att inte ha följt bestämmelserna i EU:s förordning om biocidprodukter och fick sedermera rätt. Sverige och andra medlemsländer har kommenterat de nu föreslagna kriterierna, eftersom de är utformade så att möjligheterna att förebygga skador på hälsa och miljö blir alltför begränsade. I januari 2017 fanns sju ämnen på kandidatförteckningen, som alla har identifierats som SVHC på grund av att de är hormonstörande för organismer i miljön. SVHC-identifiering har hittills skett från fall till fall, utan EU-överenskomna kriterier för hormonstörande ämnen. I januari 2017 fanns tre luftvägssensibiliserande ämnen på kandidatförteckningen, men ännu inget på tillståndslistan i Reach, Bilaga XIV. Europeiska kemikaliemyndigheten ECHA:s medlemsstatskommitté kunde inte enas om det senaste förslaget (den organiska syraanhydriden TMA). När det gäller hudsensibiliserande ämnen fick Kemikalieinspektionen inte gehör för ett förslag om att föra upp 1,6-hexandioldiakrylat (HDDA) på kandidatförteckningen. Det starkt allergiframkallande ämnet metylisotiazolinon (MI) har förbjudits i kosmetikaförordningen i produkter som inte sköljs av vid användningen. 8 8 Kommissionens förordning (EU) 2016/1198 av den 22 juli 2016 om ändring av bilaga V till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1223/2009 om kosmetiska produkter. 278

280 Begränsning av särskilt farliga ämnen i Reach Enligt ECHA:s färdplan för särskilt farliga ämnen ska alla relevanta SVHCämnen finnas på kandidatförteckningen Ett nytt ämne har lagts till kandidatförteckningen i Reach under Ytterligare fyra ämnen beslutades i december 2016, och fördes upp på förteckningen i januari Ett av ämnena hade föreslagits av Kemikalieinspektionen (det högfluorerade ämnet PFDA). Listan omfattar nu 173 särskilt farliga ämnen. Dessa ämnen kan bli aktuella för tillståndsprövning, och därmed påskyndas utfasningen av dem. I december fattade Reachkommittén beslut om att utöka Bilaga XIV (tillståndslistan) med 12 ämnen till att omfatta totalt 43 ämnen. Tillståndssystemet i Reach prövas nu i praktiken. Hur de första tillstånden utformas är principiellt viktigt för den fortsatta tillämpningen, särskilt att regleringen blir strikt begränsande. Alltför breda användningsområden riskerar att urholka avsikten med tillståndsförfarandet, nämligen att användningen med tiden ska upphöra. Kommissionen har under 2016 godkänt breda tillståndsansökningar för återvunnet material med mjukgöraren DEHP (en ftalat) och för pigment baserade på blykromater. Dessa är utfasade sedan lång tid i Sverige och flera andra länder. För blykromater fick Sverige under 2016 igenom ett villkor i tillståndet om tydligare återrapportering från nedströmsanvändare till tillståndsinnehavare. I återrapporteringen ska nedströmsanvändaren motivera vilka egenskaper hos pigmenten som är nödvändiga för användningen. Sverige stödde ändå inte tillståndsansökan och har också stämt EU-kommissionen, eftersom det enligt lagstiftningen inte ska kunna ges tillstånd när det finns fullgoda alternativ. För flera ämnen har dock tillståndssystemet medfört att användningen inom EU i stort sett bör ha upphört, eftersom inga ansökningar om tillstånd skickats in. Det gäller exempelvis industrikemikalierna DIBP, BBP, diarsenikpentaoxid, TCEP och 2,4-DNT. För andra ämnen, där tillståndsansökningar har lämnats in, har vissa användningar upphört eller minskat. För närvarande behandlas många tillståndsansökningar för krom(vi)-föreningar och för trikloretylen, det senare är ett ämne som Sverige tidigare haft nationella begränsningsregler för. Vissa typer av användningar, till exempel som intermediär 9 eller inom forskning och utveckling, omfattas inte av tillståndssystemet och där kan ämnena fortfarande användas. Inom ramen för Reach-förordningen (bilaga XVII) som reglerar ämnen med oacceptabla risker för människa eller miljö har under 2016 begränsningar beslutats för: ammoniumsalter i cellulosabaserad isolering, bisfenol A i termopapper, krysotil samt decabde, som också behandlas inom Stockholmskonventionen. 9 En mellanprodukt vid en kemisk reaktion som omvandlas till ett annat ämne. 279

281 Det har beslutats om ett generellt förbud för det högfluorerade ämnet PFOA och dess prekursorer (ämnen som omvandlas till PFOA). Förbudet har vissa undantag och genomförandet kommer att ske under en lång tidsperiod. Begränsningar inom andra regelverk Vid ansökan om godkännande av växtskyddsmedel ska, om produkten innehåller kandidatämnen för substitution, en så kallad jämförandebedömning göras. Om alternativ finns som innebär mindre risk för hälsa och miljö, ska produkten förbjudas eller begränsas. Motsvarande regler gäller för biocidprodukter. EU-kommissionen har under 2016 beslutat om ytterligare verksamma ämnena som kandidater för substitution. Totalt är nu 29 biocidämnen och 87 växtskyddsämnen identifierade. Kemikalieinspektionen har under 2016 gjort jämförandebedömningar för 12 biocidprodukter. För nio av dessa ämnen som innehöll det verksamma ämnet kreosot beslutades om att begränsa produkternas användningsområden. Ingen av de övriga produkterna förbjöds eller begränsades. När det gäller växtskyddsämnen gjordes inga jämförandebedömningar under Inom CLP-förordningen om klassificering och märkning för kemiska ämnen och blandningar har beslut tagits som bidrar till begränsad användning. I den senaste uppdateringen av CLP-förordningen, rörande nya harmoniserade klassificeringar, har Kemikalieinspektionen bidragit med förslag och underlag för sex ämnen. Under 2016 har krav för CMR-ämnen 10 och hormonstörande ämnen i medicintekniska produkter beslutats 11. Sådana ämnen får endast användas undantagsvis, och produkten måste i så fall märkas om ämnena förekommer i halter över 0,1 viktprocent. Produkterna ska dessutom ha instruktion om risker och riskminskande åtgärder för barn, gravida, ammande kvinnor eller andra särskilt känsliga patientgrupper. En ny förordning för veterinärmedicinska läkemedel håller på att tas fram. I samband med det övervägs en paragraf om möjligheten att avslå medel som innehåller PBT-substanser 12. Läkemedelsverket ingår i en arbetsgrupp inom den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) som utreder problematiken kring detta. Under året har ett så kallat reflection paper angående PBT-substanser varit ute för konsultation. Arbetsgruppen arbetar nu med att bedöma inkomna svar. Kemikalieinspektionen har tagit fram underlag till ett begränsningsförslag enligt RoHS-direktivet för medellånga klorparaffiner (MCCP). Begränsningsförslaget kan vara klart tidigast Kemikalieinspektionen är medlem i den expertkommitté som förbereder rekommendationer om nya ämnen att ta upp i Stockholmskonventionen. Kommittén hade till mötet under 2016 tagit fram en riskprofil för 10 CMR-ämnen är cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska. 11 Publicering i EU:s officiella tidning av en ny förordning är planerad till början av Reglerna börjar gälla 3 år senare. 12 Kemikalier med PBT-egenskaper är långlivade (persistenta), kan lagras i levande vävnad (bioackumulerbara) och är giftiga (toxiska). 280

282 perfluoroktansyra, (PFOA), en uppdaterad riskprofil för dikofol samt en riskhanteringsplan för kortkedjiga klorparaffiner (SCCPs). Ytterligare information om hexaklorbutadien (HCBD), som oavsiktligt bildas vid framställning av andra klorerade ämnen, har också tagits fram av expertkommittén. Analys Etappmålet har inte uppnåtts och bedöms inte nås inom uppsatt tid. Det pågår emellertid arbete som innebär betydande framsteg. En förutsättning är dock att EU-kommissionen genomför relevanta regelverk och inte fördröjer viktiga moment i den planerade implementeringen samt att EU:s medlemsländer satsar de resurser som behövs för genomförande. Hormonstörande ämnen och kraftigt allergiframkallande ämnen Förutsättningar finns till stor del på plats för att hormonstörande ämnen ska kunna betraktas som särskilt farliga ämnen i olika relevanta regelverk. Eftersom kriterierna för identifiering av hormonstörande ämnen ännu inte är fastställda, är det dock inte klart hur dessa ämnen kommer att regleras i praktiken. För möjligheterna att förebygga skador på hälsa och miljö är det angeläget att de kommentarer som Sverige och andra länder har framfört på kommissionens nuvarande förslag tas tillvara, och att förslaget omarbetas och slutförs i början av Det är likaledes angeläget att det arbete som påbörjats inom kemikaliemyndigheten ECHA och livsmedelsmyndigheten EFSA, för att ta fram en vägledning för tillämpning av kriterierna, också blir klart under det kommande året. Detta skulle säkerställa att arbetet med att reglera hormonstörande ämnen inom EU kan komma till stånd. Beslutet att inte identifiera det hudsensibiliserande ämnet HDDA som SVHC-ämne kan komma att få principiell betydelse, eftersom de data som tycks krävas för att få gehör för att hudsensibiliserande ämnen ska kunna betraktas som SVHC är svåra att få fram. Kemikalieinspektionen har stött på motstånd från andra medlemsländer också i riskhanteringsanalysen av allergiframkallande ämnen i textilier. Kemikalieinspektionen anser att EU bör införa en begränsning, men beviskraven för att få igenom ett förslag är för högt ställda i förhållande till de vetenskapliga studier som utförs på sådana ämnen. Problemet är inte unikt för textil, utan gäller reglering av hudsensibiliserande ämnen generellt. Med avseende på allergiframkallande ämnen är målet ännu inte uppnått. Begränsning och utfasning av särskilt farliga ämnen Den jämförande bedömningen av substitutionskandidater inom EU:s växtskyddsförordning och biocidproduktförordning väntas ge en striktare reglering av särskilt farliga ämnen. Prövning, beslut om begränsning och utfasning av särskilt farliga ämnen fortgår inom flera regelverk på EU-nivå. Det gäller kandidatämnen för substitution i Reach, växtskyddsmedels- och 281

283 biocidförordningarna, tillståndssystemet och begränsningsreglerna i Reach samt vissa specifika regler i produktdirektiv som RoHS- och leksaksdirektivet. Även internationella konventioner som Stockholmskonventionen och Minamatakonventionen spelar en stor roll för utfasningen av särskilt farliga ämnen. Vilken skyddsnivå som i praktiken kommer att uppnås sätts nu på prov. Inom tillståndssystemet har under 2016 förekommit exempel på förslag till alltför vida tillstånd för särskilt farliga ämnen. Det är fortsatt mycket kostsamt att ta fram det underlag som krävs för begränsningar av användningen av ämnen i EU, och bara ett fåtal länder bidrar med sådana underlag. Det är inte sannolikt att etappmålets delar med målår 2018 är möjliga att nå i tid av flera anledningar. Dataunderlag för att identifiera särskilt farliga ämnen är först nu tillgängliga i större omfattning. Det krävs vidare ett mycket ambitiöst genomförande av EU-kommissionens färdplan för särskilt farliga ämnen. Nuvarande miljöpolitiska läge inom EU gör att genomförandetakten är för långsam. Det krävs därför starka insatser, både på teknisk och på politisk nivå, för att öka förutsättningarna för att etappmålet ska kunna nås inom en snar framtid. Det är fortsatt viktigt att arbeta för en stark implementering av europeisk kemikalielagstiftning och utveckling av globala styrmedel. Betydelse för Agenda 2030 Uppfyllelse av detta etappmål bidrar till uppfyllelse av följande delmål inom Agenda 2030: 2.1, 2.4, 3.9, 6.1, 6.3, 6.6, 8.8, 11.6, 12.4, 12.5, 14.1, 15.1, 15.4 och Kunskap om ämnens hälso- och miljöegenskaper Etappmålet om kunskap om ämnens hälso- och miljöegenskaper är att beslut som fattas inom EU och internationellt ställer krav på att uppgifter om miljö- och hälsofarliga egenskaper hos kemiska ämnen ska vara tillgängliga och tillräckliga för att möjliggöra riskbedömning för alla användningsområden. Besluten ska innehålla åtgärder som innebär att: Relevanta regelverk ställer senast år 2015 krav på kunskap samt uppgifter om förekomst gällande nanopartiklar och nanomaterial som är tillräckliga för att bedöma och minimera hälso- och miljöeffekter av sådana. Förutsättningar finns senast år 2015 för att relevanta regelverk kan beakta kombinationseffekter vid exponering för kemikalier. Regelverken beaktar senast år 2015 att barn är särskilt känsliga för påverkan från kemikalier. 13 Kemikalieinspektionen (2016). Underlag för Sveriges genomförande av Agenda Rapport från ett regeringsuppdrag. Rapport 10/

284 Informationskraven i samband med registrering i Reach för ämnen som tillverkas eller importeras i lägre kvantiteter (mindre än 10 ton per tillverkare eller importör och år) stärks senast år Sammanfattning Målet har inte uppnåtts och bedöms inte nås inom uppsatt tid. Utvecklingen när det gäller att ta fram kunskap om ämnens miljö- och hälsoegenskaper har dock generellt sett gått starkt framåt. Förutsättningarna för att uppnå målet kommer sannolikt att förbättras under de närmaste åren, och till stor del kan målet troligen nås inom några år efter det sista målåret Denna bedömning gäller främst för nanomaterial och beaktande av barns särskilda känslighet. Det tar sannolikt längre tid att genomföra en anpassning av regelverken för att höja informationskraven för lågvolymämnen och ta hänsyn till kombinationseffekter. Kommissionens arbete med en EU-strategi för giftfri miljö bedöms vara betydelsefullt för att nå målet. Kunskap för att bedöma och minimera effekter av nanomaterial Nationella nanoregister har införts i flera EU-länder. I Sverige finns förslag att den som anmäler produkter till produktregistret även ska lämna information om de nanomaterial som produkten innehåller 14. Nanospecifik information förväntas kunna anmälas och registreras från Särskilda informationskrav vid registrering i Reach är nödvändiga för att anpassa riskhanteringen till nanomaterialens särskilda egenskaper. Förslag till förändringar av bilagorna inom Reach har försenats, och förändringar kommer inte att beslutas i tid för att användas i nästa registreringsomgång, Etappmålets punkt om nanomaterial har inte uppnåtts inom uppsatt tid (senast 2015). Förutsättningar för att regelverken ska beakta kombinationseffekter En omfattande kunskapsuppbyggnad och metodutveckling sker inom området, men att utveckla och anpassa regelverken har ännu inte påbörjats. Etappmålets punkt om kombinationseffekter har inte uppnåtts inom uppsatt tid (senast 2015). Kunskapsutvecklingen är dock sådan att trycket dels på att ta fram vägledningar dels på att anpassa regelverken så att de tar hänsyn till kombinationseffekter, bedöms öka. Regelverken beaktar barns känslighet EU:s leksaksdirektiv innehåller specifika kemikaliekrav som började tillämpas De har väsentligt ökat skyddsnivån för barn jämfört med tidigare. Under 2016 togs beslut om att reglera ytterligare två ämnen enligt direktivet. 14 Kemikalieinspektionen (2015). Förslag om utökad anmälningsplikt för nanomaterial. Rapport 10/

285 Det pågår också diskussion om att begränsa ytterligare ämnen. Fler steg i rätt riktning har tagits under 2016 i arbetet med att ta fram nya vägledningar liksom att se över befintliga vägledningar till EU:s lagstiftning. I den uppdaterade vägledningen för konsumentexponering för Reach tydliggjordes att det är väsentligt att bedöma barns exponering för kemiska ämnen. Generellt är dock dagens lagstiftning fortfarande otillräcklig när det gäller att beakta barn särskilda känslighet. 15,16 Etappmålets punkt om att regelverken ska beakta barns känslighet har inte uppnåtts inom uppsatt tid (senast 2015). Stärkta informationskrav för lågvolymämnen Ämnen som tillverkas eller importeras i volymer om 1 10 ton årligen (av samma tillverkare eller importör) omfattas av de lägsta informationskraven i Reach. Kraven är otillräckliga för riskbedömning och säker hantering. EU-kommissionen presenterade 2015 kostnads-nyttoberäkningar för fem scenarier med utökade informationskrav för dessa lågvolymämnen. 17,18 Kommissionen framförde samtidigt att ändringar av informationskraven kräver konsekvensbedömning, och dessutom att tiden till registreringsomgången 2018 inte räcker till och att uppdateringar möjligen kan införas senare. I dagsläget verkar det därmed inte möjligt att kunna genomdriva tillräckliga förbättringar i tid. Etappmålets punkt om lågvolymämnen har inte uppnåtts och bedöms inte nås inom uppsatt tid (senast 2018). För en stor del av lågvolymämnena förbättras kunskapsläget dock av att kemikaliemyndigheten ECHA har en strategi för att underlätta för registranter att tillämpa bilaga 3 i Reach inför registreringen Strategin väntas bidra dels till att farliga lågvolymämnen som uppfyller kriterierna i bilaga 3 identifieras, dels till att hälso- och miljödata därmed registreras för dessa ämnen, vilket annars kunde förväntas ske i lägre grad. Resultat Kunskap för att bedöma och minimera effekter av nanomaterial Bilagorna till Reach behöver anpassas så att de inkluderar relevanta fysikaliskkemiska data för en karaktärisering av nanomaterial. Kommissionen har efter upprepade förseningar utlovat att ändringar i Reachs bilagor ska slutföras under Det blir emellertid för sent för att ingå i de registreringarna av ämnen som ska ske i maj Kemikalieinspektionen (2012). Children and Chemical Safety An Inventory of Activities by International and National Organizations and Agencies. Rapport 3/ Kemikalieinspektionen (2013). Barn och kemikaliesäkerhet lagstiftning och andra styrmedel. PM 6/

286 Kemikaliemyndigheten ECHA har startat en process för att uppdatera vägledningen för registrering av nanomaterial. Även flera andra vägledningar uppdateras: Definition av olika nanoformer i samband med vägledning för registrering. Användning av data för olika nanoformer av samma substans. Informationskrav och riskbedömning av nanomaterial med avseende på human toxicitet. Informationskrav och riskbedömning av nanomaterial med avseende på ekotoxicitet. Som underlag för att utveckla regler för nanomaterial behövs också en bättre överblick och ökad kunskap om vilka nanomaterial som finns på marknaden. Under 2016 beslöt dock kommissionen att inte inrätta ett EU-register, utan istället förespråka en nanoplattform (Nano Observatory) som ECHA ska ansvara för. En sådan plattform kommer emellertid inte att ha samma möjligheter som ett register att få in nödvändig information från företag. Några medlemsstater har dock infört nationella register, exempelvis Frankrike, Belgien och Danmark. I Sverige togs frågan upp i två tidigare utredningar om nanomaterial 20,21, och Kemikalieinspektionen lämnade 2015 ett förslag om att den som anmäler produkter till produktregistret ska, utöver nuvarande registreringsinformation, även lämna information om de nanomaterial som produkten innehåller. 22 Regler för nationell registrering av nanomaterial finns nu med i nytryck av myndighetens föreskrifter 23, och förslaget är för närvarande ute på remiss. Nanospecifik information förväntas kunna börja anmälas Ett EU-forskningsprojekt, NANoREG 24, med inriktning på regulatoriska frågeställningar och policyutveckling för nanomaterial avslutades Resultaten därifrån tillvaratas nu i ett nytt projekt, ProSafe 25, som bland annat ska ta fram ett policydokument riktat till myndigheter och industri. Förutsättningar för att regelverken ska beakta kombinationseffekter EU-kommissionens forskningscenter, Joint Research Center (JRC), har de senaste åren publicerat ett antal rapporter, som kan utgöra kunskapsunderlag för att utveckla regelverken och skapa förutsättningar för att beakta kombinationseffekter. En översikt av lagstiftning och vägledningar om kombinationseffekter från såväl EU som andra länder och internationella organisationer 20 Kemikalieinspektionen (2010). Säker användning av nanomaterial. Behov av reglering och andra åtgärder. Rapport från ett regeringsuppdrag. Rapport 1/ SOU 2013:70 Säker Utveckling! Nationell handlingsplan för säker användning och hantering av nanomaterial 22 Kemikalieinspektionen (2015). Förslag om utökad anmälningsplikt för nanomaterial. Rapport från ett regeringsuppdrag. Rapport 10/ KIFS 2008:2 om kemiska produkter och biotekniska organismer 24 Forskningsprojekt under sjunde ramprogrammet Forskningsprojekt under Horizon

287 publicerades Året därpå kom en översikt över ny och alternativ metodik för bedömning av kombinationseffekter. 27 JRC ser en stark potential i användningen av nya verktyg, men konstaterar också att mer vägledning behövs för att dessa ska komma till bred användning publicerade JRC en översikt med fallstudier av publicerade riskbedömningar för blandningar av kemiska ämnen 28. Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA, har de senaste åren bedrivit flera aktiviteter som berör kombinationseffekter, bland annat arbete med så kallade cumulative assessment groups (CAGs) 29 som grupperar ämnen med liknande toxiska egenskaper, och vägledningar för kumulativ riskbedömning av växtskyddsmedel 30. Under 2016 tillsatte EFSA en expertgrupp och startade ett flerårigt projekt, MixTox 31. Initiativet avses att bli banbrytande beträffande att utarbeta metoder för riskbedömning av kombinerad exponering från många kemiska ämnen. Ministerrådet efterlyser, i de rådsslutsatser 32 som antogs i december , EU-kommissionens rapport om bedömning av blandningar av kemiska ämnen. Rapporten, som kommissionen utlovade skulle vara klar till 2015, har ännu inte publicerats. Flera stora EU-finansierade forskningsprojekt tar årligen fram resultat som bidrar till den kunskapsuppbyggnad och metodutveckling som behövs för att kunna ta fram vägledningar och att anpassa regelverken så att de tar hänsyn till kombinationseffekter. Tre sådana exempel är: EuroMix 35, som syftar till att ta fram en teststrategi och strategi för riskbedömning av kombinerad exponering från många kemiska ämnen med olika källor. SOLUTIONS 36, med syftet att ta fram verktyg för miljöövervakning, identifiering, prioritering och modeller för bedömning av exponering, effekter och risker. HBM4EU 37, en stark satsning på hälsorelaterad miljöövervakning som ska bidra med kunskap och jämförbara data kring människors exponering för kemiska ämnen och blandningar i EU. 26 JRC Science and Policy Reports (2014). Assessment of Mixtures - Review of Regulatory Requirements and Guidance. 27 JRC Technical Reports (2015). Scientific methodologies for the assessment of combined effects of chemicals a survey and literature review. 28 JRC Technical Reports (2016). Review of case studies on the human and environmental risk assessment of chemical mixtures. Identification of priorities, methodologies, data gaps, future needs

288 I Sverige startades 2016 ett nytt forskningscentrum vid Göteborgs universitet, Centrum för framtidens kemiska riskanalyser och styrning, FRAM. 38 Forskningen är tvärvetenskaplig med fokus på kombinationseffekter orsakade av blandningar av kemiska ämnen i vattenmiljö. Regelverken beaktar barns känslighet Kemikaliekontrollen bör fokusera bland annat på att skydda människans fortplantning och barns hälsa. Produkter som Kemikalieinspektionen har låtit analysera under året med avseende på farliga ämnen har tillhört produktgrupper som barn kommer i kontakt med i sin vardag: leksaker och barnavårdsartiklar; kläder, skor och accessoarer; elektriska produkter; byggvaror och inredning; sport- och fritidsvaror samt vissa kemiska produkter. Under 2016 har beslut tagits inom EU-kommissionen att begränsa två ämnen i leksaksdirektivet: fenol och bisfenol A (BPA). Båda ämnena är redan reglerade, genom den generella CMR-gränsen, men de nya besluten innebär en skärpning av kraven. Att se över och begränsa ämnen i direktivet sker fortlöpande. Det har exempelvis länge diskuterats att sänka gränsvärdena för bly i leksaker. Under året har den möjligheten tagit ett stort steg framåt, eftersom EU:s ministerråd numera är för en skärpning ett beslut i frågan kommer troligen under EU-kommissionen har under 2016 också beslutat om en begränsning av bisfenol A i så kallat termopapper, som används för exempelvis kvitton och biljetter, eftersom dessa har identifierats som en betydande källa till exponering för barn. Den europeiska kemikaliemyndigheten ECHA publicerade i juli 2016 en uppdaterad vägledning för bedömning av konsumenters exponering 39, i vilken barns särskilda känslighet för kemikalier har tydliggjorts. ECHA tog även fram en vägledning om vad barn kan stoppa i munnen, som ett stöd till den ftalat-begränsning som finns i Reach 40. Stärkta informationskrav för lågvolymämnen Enligt tidplanen för infasning i Reach ska lågvolymämnen (ämnen som tillverkas i volymer om 1 10 ton per tillverkare eller importör och år) registreras 38 gu.se%2fsvenska%2fom%2f 39 ECHA Guidance (2016). Guidance on Information Requirements and Chemical Safety Assessment Chapter R.15: Consumer exposure assessment. 40 Guideline on the interpretation of the concept which can be placed in the mouth as laid down in the entry 52 of Annex XVII to REACH Regulation 1907/

289 senast i maj De informationskrav som idag gäller vid registrering av dessa ämnen omfattar antingen endast fysikalisk-kemiska egenskaper eller en alltför begränsad mängd hälso- och miljödata för att möjliggöra en tillräcklig riskbedömning av ämnet. EU-kommissionen har presenterat kostnadsnyttoberäkningar för fem olika scenarier med utökade informationskrav för dessa lågvolymämnen. 41,42 Studien utgör en del av underlaget för en rapport om Reach-förordningens funktion som kommissionen ska publicera Kommissionen kräver dock ändringar av informationskrav i Reach konsekvensbedömningar, som inte hinner utföras innan registreringsomgången Inför nästa registreringsomgång av ämnen 2018 har ECHA tagit fram en så kallad färdplan 43 med information och vägledning för att stödja registranterna. Detta bland annat för att underlätta tillämpningen av de kriterier (Reach, bilaga 3) som avgör när hälso- och miljödata krävs för lågvolymämnen som är infasningsämnen. ECHA har under 2016 upprättat en förteckning av ämnen som sannolikt uppfyller kriterierna samt även utvecklat mallar och arbetsflöden 44. Analys Målet har inte uppnåtts och bedöms inte nås inom uppsatt tid. Utvecklingen när det gäller att ta fram kunskap om ämnens miljö- och hälsoegenskaper har dock generellt sett gått starkt framåt. Förutsättningarna för att nå etappmålet kommer sannolikt att förbättras de närmaste åren, och till stor del kan dessa troligen nås inom några år efter det sista målåret Enligt EU:s sjunde miljöhandlingsprogram ska EU-kommissionen till 2018 utveckla en EU-strategi för en giftfri miljö. 45 Strategin bedöms vara betydelsefull för etappmålet. Kemikalieinspektionen bidrar med en nationell expert som arbetar med strategin. Fyra områden är prioriterade: nanomaterial, hormonstörande ämnen, kombinationseffekter och farliga ämnen i varor. Inom etappmålet är tre av fyra målår satta till Inget av målen har ännu uppnåtts. Pågående arbete i EU, liksom de svenska insatser som görs för att påverka, behöver därför fortsätta så att målen kan nås inom de närmaste åren. Det skulle även bidra till grundläggande och nödvändiga förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö i sin helhet, inklusive preciseringar. Kunskap för att bedöma och minimera effekter av nanomaterial EU-kommissionen anser att riskhantering av nanomaterial bäst hanteras under Reach-förordningen. Särskilt anpassade informationskrav är dock en

290 förutsättning för att kunna anpassa hanteringen av risker till nanomaterialens särskilda egenskaper. Därmed krävs förändringar i bilagor och i vägledningsdokument. Sverige bör arbeta för att kommissionens redan försenade förslag till bilagor och vägledningar inte ytterligare ska försenas. Sverige stödjer inte kommissionens förslag att inrätta en nanoplattform istället för ett register, eftersom plattformens information kommer att vara mer begränsad. En plattform anses inte ge tillräckligt underlag för att utveckla regler som ger förutsättningar för att hantera risker med nanomaterial. Behovet av och trycket på att anpassa regelverken är emellertid starkt, och rimligen kommer en anpassning att ske inom de närmaste åren. Huruvida förändringarna kommer att vara tillräckliga för att redan inledningsvis bedöma och minimera hälso- och miljöeffekter av nanomaterial är svårt att säga i förväg, men det är fortsatt viktigt med ett högt tryck på kommissionen för att påskynda en sådan utveckling. Förutsättningar för att regelverken ska beakta kombinationseffekter Kombinationseffekter beaktas normalt inte vid riskbedömningar enligt Reach. Kombinationseffekter vid exponering för flera aktiva substanser beaktas inte heller vid prövning av bekämpningsmedel, såvida inte dessa substanser ingår i samma bekämpningsmedel. I kemikaliepropositionen från framfördes behov av en generell kunskapsuppbyggnad om kemikaliers kombinationseffekter. Vidare måste metoder utvecklas för att ta hänsyn till kombinationseffekter och kumulativ exponering vid riskbedömningar. En omfattande uppbyggnad och spridning av kunskap sker också för närvarande inom området, exempelvis genom forskning, konferenser och workshops. Likaså är verksamheten kring metodutveckling och för att ta fram vägledningar hög. Ny kunskap och nya metoder behöver dessutom omsättas i praktiken, genom att utveckla och anpassa relevanta regelverk så att kombinationseffekter kan beaktas. Detta är ett genomgripande arbete som ännu inte kommit igång. Kunskapsuppbyggnaden kring kemikaliers kombinationseffekter går emellertid framåt, och behovet av att ta fram vägledningar samt att övergripande anpassa regelverken så att de tar hänsyn till kombinationseffekter är stort. Regelverken beaktar barns känslighet Att regelverken utvecklas så att barns särskilda känslighet för kemiska ämnen beaktas är fortsatt mycket viktigt. Dagens lagstiftning är otillräcklig när det gäller att identifiera, informera om och begränsa kemikalier som kan leda till skador hos barn. Leksaksdirektivet är emellertid ett exempel på positiv utveckling, när det gäller att ta ökad hänsyn till barns särskilda känslighet. Arbetet med nya vägledningar tyder också på en ökande medvetenhet, dels om vikten av att särskilt bedöma barns exponering för kemiska ämnen dels att det då kan 46 Proposition 2013/14:39. På väg mot en giftfri vardag plattform för kemikaliepolitiken 289

291 behövas en något annorlunda metodik. För att en sådan hållning ska få genomslag i relevanta delar av EU:s regelutveckling på kemikalieområdet, krävs dock sannolikt att en tydlig politisk linje formuleras på EU-nivå om barns särskilda känslighet och om behovet av att öka deras skydd. Kommissionens kommande EU-strategi för en giftfri miljö är ett exempel där ett sådant tänkande bör föras in. Stärkta informationskrav för lågvolymämnen I samband med att EU-kommissionen presenterade kostnadsnyttoberäkningar för utökade informationskrav för lågvolymämnen framförde kommissionen att ändringar av informationskrav i Reach kräver konsekvensbedömningar, som inte hinner utföras innan registreringsomgången Därmed saknas förutsättningar för utvidgade informationskrav innan dess, och bristen på information riskerar att bli långvarig. Om informationskraven på längre sikt skulle utökas så att registranterna också måste uppdatera sina registreringar med nya data förbättras situationen. Förslag till hur informationskraven i Reach för lågvolymämnen kan utvecklas finns presenterat i ett tidigare regeringsuppdrag 47. Om de föreslagna åtgärderna genomfördes i god tid innan registreringen 2018, bedömdes målet kunna uppnås. Med nuvarande situation är det inte realistiskt att tro att förbättringarna kan genomdrivas i tid. ECHA:s stöd till registranter kommer dock att bidra till dels att farliga lågvolymämnen som uppfyller kriterierna identi fieras dels att fullständiga data enligt bilaga 7 i Reach registreras för dessa ämnen, vilket annars kunde förväntas ske i lägre grad. Betydelse för Agenda 2030 Uppfyllelse av detta etappmål bidrar till uppfyllelse av följande delmål inom Agenda 2030: 3.9, 11.6, 12.4 och Information om farliga ämnen i varor Etappmålet om information om farliga ämnen i varor är att: Regelverk eller överenskommelser inom EU eller internationellt ska tillämpas så att information om miljö- och hälsofarliga ämnen i varor är tillgänglig för alla berörda senast år Reglerna ska införas stegvis för olika varugrupper och i informationen ska särskilt barns hälsa beaktas. 47 Kemikalieinspektionen (2014). Utveckla och effektivisera Reach en handlingsplan. Rapport 4/14 48 Kemikalieinspektionen (2016). Underlag för Sveriges genomförande av Agenda Rapport från ett regeringsuppdrag. Rapport 10/

292 Information om hälso- och miljöfarliga ämnen som ingår i material och varor görs tillgängliga under varans hela livscykel genom harmoniserade system som omfattar prioriterade varugrupper. Sammanfattning Målet har inte uppnåtts och bedöms inte nås inom uppsatt tid. Förutsättningarna har förbättrats de senaste åren, men ytterligare insatser krävs. Det gäller både ändrad lagstiftning och frivilliga initiativ för att information om miljö- och hälsofarliga ämnen i varor ska vara tillgänglig för alla berörda senast Information om farliga ämnen i varor underlättar utvecklingen av giftfria materialkretslopp, vilket ingår i EU-kommissionens handlingsplan för en cirkulär ekonomi. Genomförandet av handlingsplanen liksom EU:s kommande strategi för giftfri miljö ger möjligheter för Sverige att verka för utökade informationskrav för prioriterade varugrupper. Genom att fler särskilt farliga ämnen inom EU förs upp på kandidatförteckningen, utökas informationskravet för varor successivt. En databas med mobilapplikation för konsumenter är under planering. Det kan innebära betydande förenklingar i kommunikationen, men applikationen tar ytterligare några år att färdigställa. Ett frivilligt globalt program som kan lägga grunden för överföring av information om kemikalier i den globala varuhandeln antogs av FN under FN:s miljöprogram UNEP samarbetar med flera aktörer för att sprida kunskap om programmet, och för att få företag att införa informationssystem. Resultat Globalt program om information om ämnen i varor Ett frivilligt globalt program för information om kemiska ämnen i varor antogs 2015 av det fjärde högnivåmötet för FN:s globala kemikaliestrategi, SAICM 49. I programmet ingår gemensamma principer och mål för informationsöverföring under en varas hela livscykel samt en guide med konkreta exempel på hur företag kan arbeta. Under 2016 har FN:s miljöprogram UNEP samarbetat främst med aktörer inom textil- och leksaksindustrin för att sprida kunskap om de möjligheter som programmet medför. Sverige har en fortsatt aktiv roll genom att Kemikalieinspektionen är ordförande i projektets styrgrupp

293 Utveckling av regler Informationskravet för varor i Reach utökas genom att fler särskilt farliga ämnen identifieras och förs upp på den så kallade kandidatförteckningen 50. Ett nytt ämne lades till kandidatförteckningen under För ytterligare fyra ämnen, däribland bisfenol A, fattades beslut i december Dessa ämnen fördes upp på förteckningen i januari Förteckningen innehöll då totalt 173 särskilt farliga ämnen, fem fler än i december EU-kommissionens målsättning är att alla relevanta särskilt farliga ämnen ska vara identifierade till På initiativ av miljömyndigheten i Tyskland har ett EU-nätverk bildats för att öka konsumenters nytta av informationskravet. Det ska uppnås genom att skapa en databas och utveckla en mobilapplikation där konsumenter kan efterfråga information om innehållet i varor. Från Sverige deltar organisationen Sveriges konsumenter och Kemikalieinspektionen. Under 2016 har krav på CMR-ämnen 51 och hormonstörande ämnen 52 införts i en ny EU-förordning om medicintekniska produkter som börjar gälla Ämnena får endast användas undantagsvis, och det måste i så fall märkas på produkten om ämnena förekommer i halter över 0,1 viktprocent. Om barn, gravida, ammande kvinnor eller andra särskilt känsliga patientgrupper behandlas med produkterna, ska instruktion om risker och riskminskande åtgärder finnas. Sverige har under 2016 bidragit till att ministerrådets slutsatser om EU-kommissionens handlingsplan för en cirkulär ekonomi 54 också tydliggör att information om innehåll av farliga ämnen i varor ska föras vidare till avfallsledet. Informationen behövs för en säker avfallshantering och återvinning, och då återvunnet material används till nya varor. Branschinitiativ om byggvarudeklarationer Under 2016 har byggvarudeklarationer (BVD) utvecklats för att i digitalt format kommunicera byggvarors miljöinformation genom hela byggkedjan, från materialproducenter till fastighetsförvaltare, så kallade ebvd. Byggvarudeklarationer har idag en omfattande användning i Sverige. I jämförelse med andra länder är det ett unikt system med i dagsläget fler än deklarerade byggvaror. Deklarationerna är accepterat av både leverantörer och användare av byggvaror som ett överenskommet format för att lämna miljöinformation CMR: Cancerframkallande, Mutagena och Reproduktionsstörande ämnen 52 Med referens till identifiering av hormonstörande ämnen enligt Reach- eller Biocidproduktförordningen. 53 Publicering i Official Journal är planerad till början av Reglerna börja gälla 3 år senare. 54 Council conclusions on the EU action plan for the circular economy 367/16 (paragraf 11 m.fl.) IVL Svenska Miljöinstitutet (2016). En uppdaterad byggvarudeklaration. Rapport NR B

294 Analys Målet har inte uppnåtts och bedöms inte nås inom uppsatt tid. Information om innehåll av farliga ämnen i material och varor är mycket bristfällig. Många varor tillverkas utanför EU, vilket försvårar informationsflödet. För att information om innehållet i varor ska bli tillgänglig behöver information överföras i många led, ofta genom komplexa och många gånger internationella leverantörskedjor. Sverige har varit drivande för att det sedan 2015 finns ett frivilligt globalt program med gemensamma mål och principer som kan lägga grunden för informationsöverföring om kemikalier i den globala varuhandeln. En av de viktigaste åtgärderna framöver är att fortsätta sprida kännedom om programmet och verka för att fler företag och branscher inför informationssystem. Företagens kunskap om informationskraven i Reach har ökat, men tekniska hjälpmedel för att förmedla informationen till konsumenter är inte fullt utvecklade ännu. Den mobilapplikation som förhoppningsvis kommer att göras tillgänglig för konsumenter inom några år kan underlätta kommunikationen. På så vis ökar incitamenten för företag att ta fram relevant information om innehållet i varor. Informationskravet i Reach är begränsat till att gälla särskilt farliga ämnen på kandidatförteckningen, medan etappmålet omfattar hela gruppen miljö- och hälsofarliga ämnen, exempelvis även allergiframkallande ämnen. Likaså finns inget krav i Reach på att vidareförmedla information om innehåll i material och varor till avfallsledet. Detta gör att styrmedel utöver dagens informationskrav i Reach behövs för att nå etappmålet. Konsumentens rätt att få information om innehåll i en vara behöver stärkas genom att informationen ska vara tillgänglig vid inköpstillfället. EU-kommissionens initiativ för att genomföra handlingsplanen för en cirkulär ekonomi samt utvecklingen av EU:s strategi för giftfri miljö till 2018 inom sjunde miljöhandlingsprogrammet är viktiga möjligheter för Sverige att kommande år driva på för utökade informationskrav. Betydelse för Agenda 2030 Uppfyllelse av detta etappmål bidrar till uppfyllelse av följande delmål inom Agenda 2030: 3.9, 8.8, 11.6, 12.4, 12.5 och Kemikalieinspektionen (2016). Underlag för Sveriges genomförande av Agenda Rapport från ett regeringsuppdrag. Rapport 10/

295 Utveckling och tillämpning av EU:s kemikalieregler Etappmålet om utveckling och tillämpning av EU:s kemikalieregler är att Reach och andra relevanta EU-regelverk, senast 2020 tillämpas eller om så behövs revideras, så att: det i ökad utsträckning blir möjligt att bedöma och pröva grupper av ämnen med liknande inneboende egenskaper, kemisk struktur eller användningsområde, och substitutionsprincipen och dess tillämpning stärks i samband med begränsningar, tillståndsprövning och andra relevanta moment i regelverket. Sammanfattning Målet har inte uppnåtts och bedöms inte nås inom uppsatt tid. Utifrån dagens bedömning, är emellertid förutsättningarna goda för att tillämpa befintlig lagstiftning så att etappmålet till stor del kan anses möjligt att nå till Det kvarstår dock behov av regelutveckling för att anse målet uppfyllt, och det kan sannolikt inte genomföras till dess. Under 2016 har gruppvis reglering fortsatt att utvecklas och prövas dels inom EU under Reach och RoHS-direktivet, dels nationellt samt internationellt under Stockholmskonventionen. Åtgärder har gjorts för att förankra och utveckla arbetsmetodiken med att hantera och bedöma grupper av ämnen. Det är viktiga steg, men ytterligare åtgärder krävs av teknisk karaktär som metodutveckling och utveckling av styrmedel (lagstiftning och vägledningar). Sverige arbetar för att Reach och andra kemikalieregler ska utvecklas till att bli mer substitutionsdrivande. För att underlätta substitution behövs bra alternativ, mindre skadliga produkter som företag kan byta till. Det saknas ofta i dag eller förbigås, till exempel i tillståndssystemet. Därför behövs regelutveckling och andra styrmedel för att driva på forskning och innovation, och därigenom få fram mindre miljö- och hälsofarliga kemikalier eller kemikaliefria alternativ för såväl industrikemikalier som bekämpningsmedel. Resultat Gruppering av ämnen Kemikaliekontrollen är idag i hög grad inriktad på att bedöma enskilda ämnen var för sig. De huvudsakliga skälen till att, om möjligt, istället hantera grupper av ämnen är att effektivisera och att motverka oönskad substitution Kemikalieinspektionen (2014). Utveckla och effektivisera Reach - en handlingsplan. Rapport 4/14 294

296 Under 2016 har begränsningen för ämnesgruppen PFOA 58 röstats igenom i Reach-kommittén. Begränsningen omfattar många högfluorerade ämnen med olika användningsområden som enskilda ämnen, i kemiska produkter och i varor. PFOA är sedan tidigare identifierad som ett PBT-ämne och upptagen på kandidatförteckningen. Kemikalieinspektionen har även, tillsammans med tyska myndigheter, påbörjat ett begränsningsförslag för gruppen perfluorerade karboxylsyror med kolkedjelängder C9 C14, inklusive alla ämnen som kan brytas ner till dessa. Vidare beslutade Stockholmskonventionens granskningskommitté på sitt möte i oktober 2016 att PFOA, inklusive de ämnen som kan brytas ner till PFOA, ska ingå i kategorin långlivade organiska föroreningar, POP (persistent organic pollutants). Huruvida dessa PFOA-ämnen slutligen inkluderas i Stockholmskonventionen avgörs sannolikt vid partskonferensen På mötet i oktober antogs också en riskhanteringsplan för gruppen kortkedjiga klorparaffiner (används som mjukgörare och flamskyddsmedel) samt detaljer i riskhanteringsplanen för den tekniska blandningen av dekabromdifenyleter (flamskyddsmedel). För grupper av ämnen som dels har farliga egenskaper dels används på ett sätt som leder till oönskad exponering, finns sedan tidigare åtgärder inom kemikaliekontrollen. Under 2016 har ytterligare exempel tillkommit. Krav på CMR-ämnen 59 och hormonstörande ämnen har införts i en ny EU-förordning om medicintekniska produkter som träder ikraft Ett annat exempel är ett förslag från EU-kommissionen om att förbjuda CMR-ämnen i konsumentvaror av textil. 61. Kemikalieinspektionen har under 2016 tagit fram ett underlag om gruppering av ämnen. Underlaget beskriver olika typer av gruppering, exemplifierar hur gruppering kan användas samt utreder olika möjligheter för att hantera grupper av ämnen inom Reach och CLP-förordningen om klassificering och märkning. 62 Kemikaliemyndigheten ECHA presenterade 2016 en rapport 63 om gruppering inom Reach- och CLP-processerna. Rapporten ska användas som underlag för samverkan med berörda myndigheter i EU:s medlemsländer, i syfte att effektivisera utvärderingen av ämnen och motverka oönskad substitution. Substitutionsprincipens tillämpning När produkter godkänns för användning som växtskyddsmedel ska, om produkten innehåller kandidatämnen för substitution, en jämförande bedömning göras. Produkten ska förbjudas eller begränsas, om det finns alternativ 58 PFOA inklusive dess salter och andra strukturlika ämnen som kan omvandlas till PFOA 59 CMR-ämnen är ämnen som är cancerframkallande, skadliga för arvsmassan (mutagena) eller som kan störa fortplantningsförmågan (reproduktionstoxiska) Kemikalieinspektionen, Gruppering av kemiska ämnen inom Reach och CLP, diarienr H Similarity and Grouping in Screening, REACH and CLP processes. Risk Management Expert Meeting RiME-3/2016, Den Haag, the Netherlands, 4-5 October

297 som innebär mindre risk för hälsa och miljö. Dessa regler trädde i kraft 2016, medan motsvarande regler för biocidprodukter gäller sedan EU-kommissionen har under 2016 beslutat om ytterligare verksamma ämnena som kandidater för substitution. Totalt är nu 29 biocidämnen och 87 växtskyddsämnen identifierade. Kemikalieinspektionen har under 2016 gjort jämförande bedömningar för 12 biocidprodukter. För de nio produkter som innehöll det verksamma ämnet kreosot beslutades om att begränsa produkternas användningsområden. Ingen av de övriga biocidprodukterna förbjöds eller begränsades. Kemikalieinspektionen har tagit fram underlag till ett begränsningsförslag i RoHS-direktivet för medellånga klorparaffiner (MCCP). Förslaget kan leda till ökad substitution av dessa ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning. Begränsningsförslaget kan tidigast vara klart Ett nytt ämne fördes upp på kandidatförteckningen i Reach under För ytterligare fyra ämnen fattades beslut i december 2016, men de fördes upp på förteckningen först i januari Kemikalieinspektionen bidrog med ett ämne (det högfluorerade ämnet PFDA). Listan omfattar nu 173 särskilt farliga ämnen. Kandidatförteckningen är ett betydande incitament för substitution, då den signalerar till företagen att ämnena har särskilt farliga egenskaper och kan komma att regleras. Kommissionen har under 2016 godkänt breda tillståndsansökningar i Reach för återvunnet material med mjukgöraren DEHP (en ftalat) och pigment baserade på blykromater. För blykromater, som är utfasade sedan lång tid i både Sverige och flera andra länder, fick Sverige igenom villkor i tillståndet. Det handlar om tydligare återrapportering från nedströmsanvändare till tillståndsinnehavare, där användaren ska motivera vilka egenskaper hos pigmenten som är nödvändiga för användningen. Sverige stödde ändå inte tillståndsansökan och har också stämt kommissionen, eftersom det enligt lagstiftningen inte ska kunna ges tillstånd när det finns fullgoda alternativ. Analys Målet har inte uppnåtts och bedöms inte nås inom uppsatt tid. Utifrån vad som kan bedömas idag, är emellertid förutsättningarna goda för att tillämpa befintlig lagstiftning så att etappmålet till stor del kan anses möjligt att nå till Det kvarstår dock behov av regelutveckling för att anse målet uppfyllt, och det kan sannolikt inte genomföras till dess. Gruppering av ämnen Inom Reach och CLP har utvecklingen av bedömning och prövning av grupper av ämnen hittills gått långsamt. En rapport från ECHA 2016 visar emellertid att gruppering av ämnen är prioriterat, och att gruppering används i ökande grad i ECHA:s processer. Flera ansatser till bedömning och prövning av grupper av ämnen har skett under Förutsättningarna för att i ökad utsträckning hantera grupper för exempelvis klassificering och begränsning av ämnen bedöms som goda framöver. Det behöver dock prövas vidare vilka 296

298 möjligheter, befintliga eller utvecklingsbara, som finns för gruppvis upptag av särskilt farliga ämnen på kandidatförteckningen och på tillståndslistan. Även i samband med ämnesutvärdering behöver ytterligare möjligheter skapas för gruppvis hantering. Vid ämnesregistrering i Reach tillåts utnyttjande av testdata från andra strukturellt likartade ämnen inom en grupp. Denna utväg används ofta på ett felaktigt eller tveksamt sätt, och leder till bristande registreringsunderlag. Flera aktiviteter, bland annat från ECHA, syftar till att förbättra kvaliteten på registreringarna för specifika grupper av ämnen. Ytterligare insatser behövs både när det gäller tillämpning och utveckling av befintliga regler. Det inkluderar åtgärder på något längre sikt för att hantera grupper, särskilt inom ämnesutvärdering och i samband med tillståndsprövning. Substitutionsprincipens tillämpning Det finns regler på plats för att stimulera substitution av ämnen i biocidprodukter och växtskyddsmedel. Identifieringen av kandidatämnen för substitution pågår kontinuerligt, vilket är en förutsättning för att substitution ska kunna göras inom regelverken. En effektiv tillämpning kräver dock att det finns alternativa bekämpningsmetoder med mindre hälso- och miljörisker. Att jämförande bedömningar av biocidprodukter under 2016 inte har lett till någon substitution, visar att det finns ett behov av satsningar på forskning och innovation och av att utveckla andra styrmedel. I dessa fall är förutsättningarna i själva kemikaliereglerna således till stor del på plats. Istället är det regeltillämpningen framöver, och underliggande förutsättningar, såsom tillgång till alternativ, som blir avgörande för framgången. Substitution är centralt i tillstånds- och begränsningsprocesserna i Reach. Under 2016 presenterade ECHA en konsultstudie, med syfte att förbättra identifiering och bedömning av alternativ, samt bidra till att substitution i högre grad uppnås. 64 Kemikalieinspektionen verkar för att stärka substitution i praktiken, bland annat genom att i en arbetsgrupp hos ECHA driva att förbättra tillämpningen av tillståndsprocessen i Reach 65 och genom att motverka breda tillståndsansökningar. Det finns ett fortsatt starkt behov av att substitutionsprincipen, och tillämpningarna av principen, stärks i samband med begränsningar och tillståndsprövning inom Reach. Förstärkning av kemikaliereglerna behövs således, men även andra styrmedel som driver på forskning och innovation för att ta fram mindre miljö- och hälsofarliga kemikalier eller kemikaliefria alternativ. Kandidatförteckningen inom Reach driver på substitution. Sverige bör fortsätta verka dels för att särskilt farliga ämnen förs upp på kandidatförteckningen dels för att även hormonstörande och kraftigt allergiframkallande ämnen betraktas som särskilt farliga ämnen Task Force on the Workability of Applications for Authorisation 297

299 Betydelse för Agenda 2030 Uppfyllelse av detta etappmål bidrar också till uppfyllelse av följande delmål i Agenda 2030: 3.9, 6.1, 6.3, 8.8, 11.6, 12.4 och Effektivare kemikalietillsyn inom EU Etappmålet om en effektivare kemikalietillsyn inom EU är att senast 2018 har beslut fattats inom EU som förstärker och effektiviserar tillsynen i medlemsländerna samt utvecklar tillsynssamverkan inom unionen gällande regler för kemikalier inklusive farliga ämnen i varor och avfall. Sammanfattning Målet har inte uppnåtts och bedöms inte nås inom uppsatt tid. Målet är nära att nås när det gäller tillsyn av de stora kemikalieregelverken 67. För kemikalier i varor behövs en ytterligare formalisering av tillsynssamverkan för att på sikt uppnå en mer likvärdig tillsyn inom EU. Kemikalieinspektionen och Arbetsmiljöverket har under 2016 deltagit i flera olika EU-grupper där tillsyn av kemikalieregler behandlas, inklusive farliga ämnen i varor och avfall. Nya EU-grupper har bildats för biocider respektive växtskyddsmedel. För biocidreglerna kommer det under 2017 att tas fram en miniminivå för tillsyn. Under 2016 har nya verktyg för att dela information tagits fram, vilket effektiviserar den EU-gemensamma tillsynen. Flera gemensamma tillsynsprojekt har genomförts. Det bidrar till att höja kvaliteten på tillsynen inom EU. Antalet deltagande medlemsländer varierar stort, och en ytterligare formalisering av tillsynssamverkan behövs för att på sikt uppnå en mer likvärdig tillsyn inom EU. Framförallt gäller det tillsynen av ämnen i varor. Någon sådan process pågår dock för närvarande inte. Resultat Kemikalieinspektionen har under 2016 ökat sitt engagemang i de olika EU-grupperna för tillsyn. Vad gäller det formaliserade samarbetet inom Reach, Forum för informationsutbyte om verkställighet (Forum), 68 har inspektörer från Kemikalieinspektionen deltagit i fyra arbetsgrupper. Inom Prosafe 69, som är en frivillig samverkan inom marknadskontroll av konsumentvaror, 66 Kemikalieinspektionen (2016). Underlag för Sveriges genomförande av Agenda Rapport från ett regeringsuppdrag. Rapport 10/ Reach, CLP, Biocidförordningen, Växtskyddsmedelsförordningen

300 har myndigheten deltagit i två grupper, bland annat i ett tillsynsprojekt om kemikalier i leksaker. Arbetsmiljöverket har deltagit i en samverkansgrupp om kemikalier och skydd av arbetstagare 70. Under året har tillsynsgrupper för biocider och växtskyddsmedel bildats inom EU. ECHA kommer, efter förfrågan från EU-kommissionen, att fatta beslut om att biocidgruppen ska ingå i Forum under Det betyder att tillsyn av biocidreglerna kommer att omfattas av de minimikriterier som finns för Reach 71 och CLP-förordningen 72. Gemensamma tillsynsprojekt Under 2016 har tre gemensamma tillsynsprojekt genomförts. Projekten har kontrollerat dels reglerna om begränsningar och tillstånd i Reach-förordningen dels efterlevnaden av reglerna i RoHS-direktivet 73. Antal medlemsländer som deltog i de tre projekten var 29, 17 respektive 7. Kemikalieinspektionen har deltagit i samtliga. Det har under 2016 också fattats beslut om kommande projekt om tillsyn, bland annat av informationsplikten för ämnen i varor samt av klassificering och märkning av blandningar. Kemikalieinspektionen kommer att vara ordförande i arbetsgrupperna, som tar fram manualer och checklistor för tillsynen. Det innebär att myndigheten har stora möjligheter att bidra med erfarenhet och påverka utformning av tillsynen inom EU. Informationsutbyte Forum har fattat beslut om ett nytt arbetssätt och ett nytt verktyg för praktiska frågor om tillsyn av lagstiftning. Syftet är att effektivisera processen som leder till att fler praktiska frågor om tillsyn tas upp i forumet. För att förbättra kommunikationen mellan myndigheter har ett nytt verktyg lanserats, med särskilda arbetsblad för att rapportera tillsyn av marknadskontroll enligt Reach, CLP, PIC 74 och RoHS. Utbildningar och vägledningar I Forums årliga utbildning för inspektörer har både Kemikalieinspektionen och Arbetsmiljöverket bidragit med experter. Samverkansgruppen SLIC-Chemex har tagit fram guider dels för interaktionen mellan lagstiftningarna Reach, CAD 75 och CMD 76 dels för hur inspektörer ska förhålla sig till de olika gränsvärden som finns för exponering av 70 SLIC-Chemex, 71 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) och inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet 72 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar. 73 Kemikalieinspektionen (2016). RoHS AdCo Joint Project USB cables and contacts. Enforcement report 12/ Förordning (EU) nr 649/201 om export och import av farliga kemikalier. 75 CAD-direktivet om Exponering för kemiska agenser 76 CMD-direktivet om cancerogener och mutagener på arbetsplatsen 299

301 arbetstagare. Arbetsmiljöverket deltar i den arbetsgrupp som bland annat ansvarar för att ta fram vägledningsmaterial. Analys Målet har inte uppnåtts och bedöms inte nås inom uppsatt tid. Det finns idag en fungerande tillsynssamverkan för kemikalier inom EU, men den behöver utvecklas ytterligare för att på sikt uppnå en likvärdig tillsyn inom hela unionen. De EU-gemensamma tillsynsprojekten är viktiga för att åstadkomma en mer enhetlig tillsyn av Reach och andra kemikalieregler inom EU. Tillsynsprojekten är även viktiga för att motverka en snedvriden konkurrens mellan företag. Antalet medlemsländer som deltar i frivilliga tillsynssamverkansprojekt varierar, men är vanligtvis cirka Det lagstiftade Forum har ett betydligt större deltagande i projekt än de frivilliga grupperna. Det skulle kunna tala för att formella krav på medlemsländerna kan behövas för att uppnå en någorlunda likvärdig tillsyn och jämlika konkurrensvillkor för företag, framförallt när det gäller regler för varor som inte omfattas av Reach- eller biocidförordningen. Det finns idag ingen agenda inom EU för att ytterligare formalisera arbetet. Ett förslag om att inrätta ett forum för marknadskontroll, som bland annat skulle hantera de tillsynsfrågor om kemiska ämnen i varor som inte täcks av Forum, har exempelvis helt avstannat, eftersom medlemsstaterna inte kunnat enas om en rad frågor. På grund av detta är bedömningen att etappmålet inte kommer att nås inom utsatt tid. Kemikalieinspektionen anser att ett formaliserat samarbete krävs för att få en effektiv EU-samverkan för tillsyn av ämnen i varor, till exempel leksaker. Sverige anser att det är viktigt att EU-kommissionen övervakar om medlemsländerna lägger tillräckligt med tid och resurser på tillsyn, och att det ska finnas nationella möjligheter att utveckla krav och sanktioner utöver vad som anges i miniminivån för marknadskontroll 77. Fler EU-gemensamma tillsynsprojekt är planerade, och detta kan vara en effektiv väg framåt i syfte att nå en mera harmoniserad tolkning av regler och tillsyn. Flera länder har angett att de inte skulle kunna genomföra tillsynen på egen hand då de saknar resurser, exempelvis för kostsamma kemiska analyser. Kemikalieinspektionen har värdefull kunskap och erfarenhet från tillsyn i Sverige och bidrar aktivt till ett fortsatt fördjupat samarbete mellan tillsynsmyndigheter inom EU. Myndigheten bedömer att det samarbete som finns idag leder till en förstärkt och effektiviserad tillsyn i medlemsländerna. Det har också lett till att det nu finns vägledningar och riktlinjer för tillsynsarbetet, som eventuellt på sikt skulle kunna formaliseras vad det gäller deltagande och miniminivåer för tillsyn. Med de insatser som gjorts, och med de beslut som fattats, kommer de flesta av de större kemikaliereglerna, inklusive farliga ämnen i varor, att omfattas av ett EU-gemensamt projekt inom en snar framtid. 77 UD2016/18988/HI 300

302 Betydelse för Agenda 2030 Uppfyllelse av detta etappmål bidrar till uppfyllelse av följande delmål i Agenda 2030: 3.9, 6.1, 6.3, 8.8, 11.6, 12.4 och Giftfria och resurseffektiva kretslopp Etappmålet om giftfria och resurseffektiva kretslopp är att användningen av återvunna material ska vara säker ur hälso- och miljösynpunkt genom att återcirkulation av farliga ämnen så långt som möjligt undviks samtidigt som resurseffektiva kretslopp eftersträvas. Detta uppnås genom en samlad åtgärdsstrategi inom Europeiska unionen, vilken senast 2018 resulterat i bland annat följande insatser: EU:s regelverk för avfall, kemikalier och varor är i huvudsak kompletterade och samordnade så att de styr mot giftfria och resurseffektiva kretslopp, och principen om höga och likvärdiga krav på innehållet av farliga ämnen i nyproducerade och återvunna material är fastslagen genom beslut där så är lämpligt. Sammanfattning Målet har inte uppnåtts och bedöms inte nås inom uppsatt tid. En samlad åtgärdsstrategi inom EU kan komma att utformas innan 2018, eftersom EU-kommissionen under 2017 ska analysera och föreslå åtgärder som berör kontaktytorna mellan de olika lagstiftningarna för kemikalier, varor respektive avfall. Arbetet ska utgöra underlag till EU-strategin för giftfri miljö som EU-kommissionen ska presentera senast Regelverken kommer dock inte att vara kompletterade och samordnade till Det finns ett ökat stöd bland EU-länderna dels för att information om innehåll av farliga ämnen i varor behöver föras vidare till avfallsledet dels att en stark kemikalielagstiftning behövs för att understödja en cirkulär ekonomi. De beslut som fattas inom Reach är dock inte konsekventa när det gäller höga och likvärdiga krav på innehållet av farliga ämnen i nyproducerat och återvunnet material. Under året beviljades det första tillståndsärendet i Reach för ett särskilt farligt ämne i återvunnet material (DEHP i återvunnen PVC-plast). Genom beslutet ökar risken att ämnet, som producerats i stora volymer, fortsätter att återcirkuleras i kretsloppen under lång tid. När de särskilt farliga ämnena deka-bde och PFOA begränsades inom Reach, ställdes däremot höga och likvärdiga krav på nyproducerade såväl som på återvunna material. 78 Kemikalieinspektionen (2016). Underlag för Sveriges genomförande av Agenda Rapport från ett regeringsuppdrag. Rapport 10/

303 Resultat EU-kommissionens handlingsplan för cirkulär ekonomi Ministerrådet underströk i juni 2016, i sina slutsatser 79 om EU-kommissionens handlingsplan för en cirkulär ekonomi 80, vikten av en stark kemikalielagstiftning för att stödja en cirkulär ekonomi och vikten av att information om innehåll av farliga ämnen i varor behöver föras vidare till avfallsledet. Handlingsplanen för en cirkulär ekonomi har inte resulterat i några för etappmålet tydliga resultat under I de pågående förhandlingarna om revideringar i sex avfallsrelaterade direktiv driver Sverige förändringar som syftar till att samordna lagstiftningarna om avfall, kemikalier och varor. Senast under 2017 ska EU-kommissionen analysera och föreslå åtgärder som berör kontaktytorna mellan dessa lagstiftningar. Det blir ett underlag till EU-strategin för giftfri miljö som kommissionen ska presentera senast Begränsningar och tillstånd i EU och internationellt Inom ramen för Reach fattade EU-kommissionen 2016 beslut om att begränsa det bromerade flamskyddsmedlet deka-bde och det högfluorerade ämnet PFOA. Samma krav ska gälla för nytillverkade som för återvunna material. EU-kommissionen beslutade också 2016 att bevilja tillstånd för den första ansökan i Reach om användningen av ett särskilt farligt ämne i återvunnet material. Ansökan gällde mjukgöraren DEHP i återvunnen PVC-plast i ett stort antal användningar, inklusive varor för konsumentbruk. Det bromerade flamskyddsmedlet HBCDD inkluderades i POPförordningen 81 under Undantag finns för användning av HBCDD i polystyren i byggnader. Det gränsvärde som satts för HBCDD i begränsningen ger inte en total utfasning, utan medför att material som innehåller HBCDD kan återvinnas. Nationella initiativ visar på utvecklingsområden Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket har under 2016 redovisat var sitt regeringsuppdrag om giftfria och resurseffektiva kretslopp. Dessa uppdrag innebär steg på vägen för att konkretisera förändringar som kan behövas inom EU. 82,83 Naturvårdsverkets kartläggning pekar på att de fyra avfallsströmmarna PVC-plast, plast från uttjänta bilar, plast från uttjänt elutrustning samt gummi 79 Council conclusions on the EU action plan for the circular economy EU-kommissionens förslag om cirkulär ekonomi rom=sv 82 Kemikalieinspektionen (2016). Vägen till giftfria och resurseffektiva kretslopp en strategi för arbetet i EU och internationellt inom kemikalielagstiftningen. Rapport från ett regeringsuppdrag. Rapport 7/ Naturvårdsverket (2016): Regeringsuppdrag/Redovisade-2016/giftfria-och-resurseffektiva-kretslopp/ 302

304 granulat från uttjänta bildäck behöver hanteras på ett särskilt sätt, på grund av innehåll av särskilt farliga ämnen. 84 Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket, kommuner och länsstyrelser genomförde under 2016 ett gemensamt tillsynsprojekt. Syftet var att se hur kemikalielagstiftningen tillämpas i praktiken för ämnen i återvunna material. Resultatet visar att företagens kunskap om kemikaliereglerna och det kemiska innehållet i de återvunna produkterna var låg. 85 För att det ska bli tydligare när en verksamhetsutövare bedömt att ett avfall upphört att vara avfall och istället definieras som en kemisk produkt, och därmed när kemikalielagstiftningen är tillämplig, har Naturvårdsverket föreslagit att det införs en anteckningsskyldighet i avfallsförordningen för den som bedriver anmälnings- eller tillståndspliktig återvinningsverksamhet. 86 Analys Målet har inte uppnåtts och bedöms inte nås inom uppsatt tid. Det finns fortfarande möjlighet att en samlad åtgärdsstrategi kan komma att utformas inom EU senast 2018, i samband med att EU-kommissionens strategi för en giftfri miljö presenteras. Därefter kommer det att ta ytterligare tid innan EU:s regelverk för avfall, kemikalier och varor är kompletterade och samordnade så att de styr mot giftfria och resurseffektiva kretslopp. Naturvårdsverkets och Kemikalieinspektionens redovisade uppdrag om giftfria och resurseffektiva kretslopp utgör en gemensam plattform för den vidare utveckling som behöver ske. Det finns ett ökat stöd bland EU-länderna att en stark kemikalielagstiftning behövs för att understödja en cirkulär ekonomi. De tydliga slutsatser som ministerrådet antog under 2016 om en stark kemikalielagstiftning kopplat till möjligheterna att uppnå en cirkulär ekonomi ökar förutsättningarna för att EU-kommissionen måste prioritera denna fråga framöver. EU-kommissionen har ännu inte utfört någon analys om brister i regelverken för kemikalier och varor i ett kretsloppsperspektiv. Regelverken kommer inte att vara kompletterade och samordnade till Inför kommande revideringar av avfallsdirektiven och handlingsplan för en cirkulär ekonomi är det en brist att EU-kommissionen inte har låtit utföra några analyser om de återvunna materialens kvalitet (inklusive dess innehåll av farliga kemiska ämnen). Det saknas även analyser av hur detta påverkar marknadens efterfrågan, och därmed möjligheten för återvunnet material att ersätta nyproducerad råvara. 84 Naturvårdsverket (2016). Avfall och särskilt farliga ämnen. Kartläggning och analys av avfallsströmmar som bör hanteras på särskilt sätt. NV Kemikalieinspektionen (2016). Återvunna ämnen. Rapport från ett tillsynsprojekt Tillsynsrapport 10/ Naturvårdsverket (2016). Kopplingar mellan avfalls- och kemikalielagstiftningen. Analys av hur lagstiftningen tillämpas för återvunna material och förslag på förbättrade kopplingar mellan avfallsoch kemikalielagstiftningen. NV

305 Processerna för begränsning och tillstånd av farliga ämnen inom EU är resurskrävande, och den avgiftning av kretsloppen som sker med stöd av lagstiftningen går långsamt. Beslut som fattas inom Reach är inte heller konsekventa när det gäller höga och likvärdiga krav på innehållet av farliga ämnen i nyproducerade och återvunna material. Däremot är de regler och överenskommelser som fastställs inom EU, eller på internationell nivå, kraftfulla, och bidrar till den harmonisering som marknadens aktörer efterfrågar. Det finns ett fortsatt behov av förebilder inom näringslivet, företag som frivilligt tar täten inom sin bransch för att snabbare fasa ut särskilt farliga ämnen och minska risker med farliga ämnen som återcirkuleras i kretsloppen. Betydelse för Agenda 2030 Uppfyllelse av detta etappmål bidrar till uppfyllelse av följande delmål i Agenda 2030: 2.1, 2.4, 3.9, 6.1, 6.3, 8.8, 11.6, 12.4 och Minska barns exponering för farliga kemikalier Etappmålet om att minska barns exponering för farliga kemikalier är att senast 2018 har beslut fattats avseende befintliga och vid behov nya regelverk och andra styrmedel, vilka medför en betydande minskning av hälsoriskerna för barn till följd av den samlade exponeringen för kemikalier. Riskminskningen ska bedömas i jämförelse med situationen Sammanfattning Målet har inte uppnåtts och bedöms inte nås inom uppsatt tid. Flera viktiga framsteg har skett under 2016, dels inom lagstiftningen dels genom andra typer av styrmedel. Ännu återstår emellertid mycket arbete innan barns exponering och särskilda känslighet beaktas fullt ut vid identifiering, riskbedömning och begränsning av kemiska ämnen. Under året har regleringar skärpts för flera farliga ämnen i konsumentvaror, vilket på sikt kommer att ge ett ökat skydd för barn. De kriterier för hormonstörande ämnen som nu håller på att tas fram inom EU är viktiga för möjligheten att kunna reglera sådana ämnen i flera regelverk. Både upphandlingskriterier och pedagogiskt utbildningsmaterial är värdefulla bidrag för att minska exponering och därmed hälsorisker för barn. 87 Kemikalieinspektionen (2016). Underlag för Sveriges genomförande av Agenda Rapport från ett regeringsuppdrag. Rapport 10/

306 Resultat Generellt har de insatser för att minska användning och exponering för farliga ämnen som redovisats för övriga etappmål stor betydelse för att även minska barns exponering för farliga ämnen. Arbetet med att skärpa kemikaliereglerna inom de stora regelverken såsom Reach, produktlagstiftningen, växtskyddsmedels- och biocidförordningen samt att klassificera fler ämnen, bidrar på sikt även till att minska barns exponering. Nationella initiativ Förbud mot bisfenol A vid relining Tvåkomponentsepoxi som innehåller bisfenol A eller bisfenol A-diglycidyleter får från den 1 september 2016 inte användas vid gjutning av nya plaströr inuti befintliga tappvattenrör i Sverige. 88 Förslaget bygger på en bedömning av hälsorisker för barn som exponeras via dricksvatten. Bakgrunden till förbudet är ett gemensamt förslag från Kemikalieinspektionen, Boverket och Livsmedelsverket som myndigheterna lämnade till regeringen Tillsyn av varor och kemiska produkter Kemikalieinspektionen har under året analyserat varor och produkter inom flera av de områden som är prioriterade inom handlingsplanen för giftfri vardag. 90 Totalt innehöll 16 procent av de analyserade varorna/ produkterna otillåtna ämnen i halter som låg över gränsvärden. I elektriska produkter, men även i leksaker och barnavårdsartiklar, hittades framför allt ftalater, kortkedjiga klorparaffiner och bly. Ftalater och kortkedjiga klorparaffiner hittades också i byggvaror och inredning samt i sport- och fritidsvaror. I bijouterier hittades kadmium, bly, kvicksilver, azofärgämnen och nickel. Kemikalieskatt för elektronik Regeringen har i budgetpropositionen för 2017 föreslagit en skatt på farliga ämnen i vitvaror och hemelektronik från och med den 1 juli Syftet är att minska användningen och spridningen av farliga ämnen i människors hemmiljö. Barn exponeras i högre grad än vuxna för farliga ämnen som finns i luft och damm. Förslaget bygger på kemikalieskatteutredningens förslag från 88 Ändringsförordning SFS 2016:829, Förordning om ändring i förordningen (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter, utfärdad den 30 juni Kemikalieinspektionen (2013). Avgivning av bisfenol A (BPA) vid renovering av dricksvattenrör. Redovisning från ett regeringsuppdrag. Rapport 7/ Kemikalieinspektionen (2017). Kemikalieinspektionens analyser i samband med tillsyn Tillsynsrapport 6/ Regeringens budgetproposition för 2017, avsnitt

307 , och har kompletterats med en lista över vilka kemiska ämnen som ska omfattas av skatten 93. Kemikaliekrav vid offentlig upphandling till förskolor Sedan 2015 finns ett kravpaket som ska stödja kommunerna att i sin upphandling av varor ställa krav för att minska miljö- och hälsofarliga ämnen i förskolan. Upphandlingsmyndighetens uppföljning 2016 visar att av 52 svarande kommuner så har 71 procent använt kriterierna för upphandling till förskolan, och 29 procent har använt kriterierna för upphandling till andra verksamheter. Många kommuner anger att de tycker att det är bra med ett samlat kravpaket med kriterier, webbutbildning och informationsmaterial. 94 Kommunnätverket Giftfri vardag I kommunnätverket Giftfri vardag, som startades 2015, är nu 134 kommuner medlemmar. Även två landsting, sex regioner och 13 länsstyrelser deltar i nätverket. Nätverket syftar till att stärka arbetet inom handlingsplanen för giftfri vardag. Nätverket har ett särskilt fokus på barn, och inkluderar exempelvis upphandlingsfrågor och giftfritt byggande. Tillsammans med Upphandlingsmyndigheten och Sveriges kommuner och landsting ordnade Kemikalieinspektionen i december 2016 ett möte om aktuella frågor med över 100 deltagare från nätverket. Pedagogiskt material om kemikalier i vardagen I samarbete med stiftelsen Håll Sverige Rent har Kemikalieinspektionen under 2016 tagit fram ytterligare pedagogiskt utbildningsmaterial om kemikalier i vardagen och hur riskerna kan minskas. Nu finns material för alla nivåer från förskolan upp till gymnasienivå fritt tillgängligt på webben 95. Under 2016 har Håll Sverige Rent aktivt spridit materialet och vidareutbildat cirka förskolelärare genom sitt nätverk Grön Flagg 96. Efterfrågan på utbildningarna är stor och responsen från förskolelärare har varit mycket positiv. Kemikalieinspektionen gav under året ut en ny, omarbetad upplaga av broschyren Kemikalier i barns vardag. 97 Broschyren innehåller handfasta tips till föräldrar om hur man kan skydda barn från skadliga kemikalier. 92 SOU 2015:3. Kemikalieskatt Skatt på vissa konsumentvaror som innehåller kemikalier. 93 Regeringens remitterade tilläggsförslag, mars 2016: 94 MIND Research AB (2016). Uppföljning av kravpaketet Giftfri förskola. Upphandlingsmyndighetens diarienummer UHM ( ) 96 Håll Sverige Rent (2016). Slutrapport för projekt: Giftfri vardag i skola och förskola Kemikalieinspektionens diarienummer H

308 Initiativ inom EU Reach-förordningen Inom Reach-förordningen fortsätter arbetet med att identifiera och begränsa farliga ämnen, vilket också påverkar barns exponering. Kandi datförteckningen, där särskilt farliga ämnen listas, innehåller nu 173 ämnen. Bland nytillkomna ämnena återfinns det högfluorerade ämnet PFDA, efter förslag från Sverige, samt bisfenol A. Under 2016 utökades tillståndslistan (bilaga XIV) med 12 ämnen och omfattar nu 43 ämnen. Kommissionen har under 2016 godkänt breda tillståndsansökningar i Reach för återvunnet material innehållande ftalaten DEHP, samt också beviljat ett tillstånd för pigment baserade på blykromater. Sverige anser att tillståndet för användning av blykromater strider mot intentionen i kemikalielagstiftningen, och har därför lämnat in en stämning till EU-domstolen. 98 Begränsningar (bilaga XVII) har under 2016 beslutats för fyra ämnen/ ämnesgrupper. Av särskild vikt är beslutet om att begränsa bisfenol A i termopapper (används i kvitton och biljetter), eftersom dessa har identifierats som en stor källa till exponering för barn. Begränsningen beräknas träda i kraft i slutet av Vägledning i Reach om barns exponering Den europeiska kemikaliemyndigheten ECHA publicerade i juli 2016 en uppdaterad vägledning för bedömning av konsumenters exponering 99. I den uppdaterade vägledningen har både barns särskilda känslighet för kemikalier och behovet av modifierad metodik för bedömning tydliggjorts. Leksaksdirektivet Under 2016 har beslut tagits av EU-kommissionen om att sänka gränsvärdena ytterligare för två ämnen i leksaksdirektivet, fenol och bisfenol A. Att se över och begränsa ämnen i direktivet sker fortlöpande. Det har exempelvis länge diskuterats att sänka gränsvärdena för bly i leksaker. Under året har den möjligheten tagit ett stort steg framåt, eftersom EU:s ministerråd numera är för en skärpning ett beslut i frågan kommer troligen under RoHS-direktivet Inom RoHS-direktivet, som begränsar farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning, har EU-kommissionen under året beslutat att lägga till de fyra ftalaterna DEHP, BBP, DBP and DIBP. Begränsningarna kommer att träda i kraft först 2019, men substitueringsarbete pågår redan, och därmed minskar barns exponering successivt. 98 Regeringens pressmeddelande, 26 november 2016, 99 Guidance on Information Requirements and Chemical Safety Assessment Chapter R.15: Consumer exposure assessment. en.pdf/35e6f804-c84d-4962-acc5-6546dc5d9a55 307

309 Hormonstörande ämnen EU-kommissionen lämnade i juni 2016 sitt förslag på vetenskapliga kriterier för identifiering av hormonstörande ämnen inom bekämpningsmedelslagstiftningarna. Det råder oenighet bland medlemsländerna och andra aktörer om hur strikta kriterierna ska vara, framför allt när det gäller kraven på känd negativ inverkan, hormonell verkningsmekanism och orsakssamband. Sverige, Frankrike och Danmark anser att de föreslagna kriterierna inte kommer att kunna förebygga skador på miljön och människors hälsa. 100 Kriterierna behövs för att en systematisk reglering av hormonstörande ämnen inom EU ska kunna komma till stånd. Förhoppningen är att kriterierna, inklusive den vägledning för tillämpning som ECHA och EFSA påbörjat, ska bli klara under Analys Målet har inte uppnåtts och bedöms inte nås inom uppsatt tid. Flera viktiga framsteg har skett under året, både inom lagstiftningen och genom andra typer av styrmedel. Ännu återstår emellertid mycket arbete innan barns exponering och särskilda känslighet beaktas fullt ut vid identifiering, riskbedömning och begränsning av kemiska ämnen. Det kontinuerliga arbetet för att identifiera och begränsa farliga ämnen i befintliga regelverk minskar barns exponering, och därmed relaterade hälsorisker. Exempelvis väntas de skärpta regleringarna av bisfenol A och vissa ftalater som beslutats under året minska barns exponering. Flera förbjudna ämnen hittas dock fortfarande vid tillsyn av varor och produkter som barn kommer i kontakt med. Den nya vägledningen för att bedöma exponering av konsumenter, där barns exponering särskilt beaktats, är ett viktigt bidrag för att tillämpningen av Reach ska få ett tydligare barnperspektiv. De vetenskapliga kriterierna för vad som ska betraktas som hormonstörande ämnen är ännu inte fastställda. Även om förutsättningar till stor del finns på plats för att hormonstörande ämnen ska kunna identifieras som särskilt farliga ämnen i olika relevanta regelverk, är det således inte klart hur dessa ämnen kommer att regleras i praktiken. Handlingsplanen för en giftfri vardag har gjort det möjligt att arbeta mer fokuserat med andra styrmedel än lagstiftning. Handlingsplanen har även förtydligat behovet av att arbeta utifrån ett barnperspektiv. En viktig del har varit att ta fram pedagogisk och enkel information för att öka kunskapen hos barn och unga. Offentlig upphandling har stor potential att vara ett kraftfullt komplement till utveckling av regler. Arbetet med implementering av upphandlingskriterier kommer att intensifieras under nästa år. Detta arbete pdf/vytenisandriukaitis.pdf 308

310 sker till stor del ske i nära kontakt med kommuner och andra regionala och lokala företrädare. Det finns ett stort intresse för arbete med giftfri vardag hos kommunerna, vilket inte minst visar sig genom engagemanget i kommunnätverket Giftfri vardag. Betydelse för Agenda 2030 Uppfyllelse av detta etappmål bidrar till uppfyllelse av följande delmål i Agenda 2030: 2.1, 3.9, 6.1, 11.6 och Ökad miljöhänsyn i EU:s läkemedelslagstiftning och internationellt Senast år 2020 har beslut fattats inom EU eller internationellt som innebär att befintliga och eventuella nya regelverk för human- och veterinärmedicinska läkemedel i ökad utsträckning väger in miljöaspekter. Sammanfattning Målet har inte uppnåtts och bedöms inte nås inom uppsatt tid. Beträffande de veterinärmedicinska läkemedlen finns dock förutsättningar att målet nås senast 2020, eftersom revidering av EU-förordningen för dessa läkemedel pågår. För att kunna nå målet även för läkemedel för människor, humanläkemedel, krävs motsvarande revidering. Eftersom EU-kommissionen inte planerar att diskutera eventuell översyn av regelverket inom de närmaste åren är det emellertid inte möjligt. För att målet som helhet ska nås krävs politisk prioritering och samverkan nationellt, inom EU och internationellt. Läkemedelsverket har arbetat för att införa ökad miljöhänsyn vid pågående revidering av EU-förordningen om veterinärmedicinska läkemedel. Myndigheten har även deltagit i arbetet med översyn av riktlinjen för miljöriskbedömning av humanläkemedel. Resultat Etappmålet är baserat på det förslag om insatser på fyra områden för läkemedel som togs fram i Miljömålsberedningens strategi för Sveriges arbete för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö 102. Syftet med insatserna är att minska miljöpåverkan av läkemedel vid tillverkning och användning (se figur E.2). 101 Kemikalieinspektionen (2016). Underlag för Sveriges genomförande av Agenda Rapport från ett regeringsuppdrag. Rapport 10/ SOU 2012:38 (2013) Minska riskerna med farliga ämnen! Strategi för Sveriges arbete för en giftfri miljö. Delbetänkande av Miljömålsberedningen

311 Figur E.2 Strategi för att minska miljöpåverkan från läkemedel Förbättrade testkrav för miljöriskbedömningar Insamling och tillgängliggörande av miljödata för läkemedel Begränsning av utsläpp vid tillverkning av läkemedel Miljöhänsyn vid bedömning av nyttan och riskerna av läkemedel Figuren illustrerar fyra områden där insatser behövs för att nå etappmålet om ökad miljöhänsyn i läkemedelslagstiftningen inom EU och internationellt. För att åstadkomma förbättrade testkrav har Läkemedelsverket tidigare verkat för och fått gehör för att göra en översyn av riktlinjen för miljöriskbedömning av human läkemedel. Under 2016 har Läkemedelsverket deltagit i den översynen 103, och bland annat har ett så kallat concept paper varit öppet för konsultation. 104 Erhållna kommentarer samt identifierade förbättringsområden har diskuterats. Syftet med översynen är att få förbättrad miljöinformation för läkemedelssubstanser. Detta ska ske med hjälp av mer relevanta testmetoder, som fokuserar på den farmakologiska effektens betydelse för eventuell miljöpåverkan. Arbete har under 2016 även skett för att utveckla EU-förordningen för veterinärmedicinska läkemedel. Slutligt utfall är inte klart, men de pågående förhandlingarna innehåller i dagsläget flera förslag för ökad miljöhänsyn: Enskilda länder ska kunna ha nationella krav gällande antibiotika. Det ska inte förekomma förebyggande eller tillväxtfrämjande behandling med antibiotika och inte heller ekonomiska incitament att förskriva antibiotika. EU-kommissionen ombeds lämna förslag om nytt regelverk gällande begränsning av utsläpp av aktiva substanser (API) i läkemedel vid tillverkning. Den information som tas fram vid miljöriskbedömning i samband med godkännande ska tillgängliggöras i en officiell databas. 103 Environmental risk assessment of medicinal products for human use (EMA/CHMP/SWP/4447/00 corr1, juni 2006) Concept paper on the revision of the Guideline on the environmental risk assessment of medicinal products for human use (EMEA/CHMP/SWP/4447/00 corr 2, april 2016) 310