Examensrättsprövning utgångspunkter och tillvägagångssätt för Högskoleverkets examensrättsprövning

Transkript

1 Examensrättsprövning utgångspunkter och tillvägagångssätt för Högskoleverkets examensrättsprövning Högskoleverkets rapportserie 2001:4 R

2 Examensrättsprövning utgångspunkter och tillvägagångssätt för Högskoleverkets examensrättsprövning Högskoleverket 2001

3 Högskoleverket Birger Jarlsgatan 43 Box 7851, Stockholm tfn fax e-post Examensrättsprövning utgångspunkter och tillvägagångssätt för Högskoleverkets examensrättsprövning Producerad av Högskoleverket i februari 2001 Högskoleverkets rapportserie 2001:4 R ISSN X ISRN HSV-R--01/4-SE Innehåll: Högskoleverket, Utvärderingsavdelningen, Brita Bergseth Grafisk form: Högskoleverkets informationsavdelning Tryck: Högskoleverkets vaktmästeri, Stockholm, februari 2001 TRYCKT PÅ MILJÖMÄRKT PAPPER

4 Innehållsförteckning Högskoleverkets kvalitetsbedömningar 5 Examensrättsprövningar 7 Kvalitetsgranskningar görs av externa bedömare 7 Tidigare examensrättsprövningar 7 Villkor för examensrätt 9 Magister-, kandidat- och högskoleexamen 9 Yrkesexamen 10 Kvalitetskriterier 11 Högskolelagen 11 Kvalitetskriterier - tolkningar av lag och förordning. 11 Bedömningsunderlag 17 Skriftlig dokumentation 17 Intervjubesök på lärosätet 17 Beslut om examensrätt 19 Omprövning av examensrätt 21 Bilaga 23 Bedömningsprocessen i korthet steg för steg 25

5

6 Högskoleverkets kvalitetsbedömningar Högskoleverket genomför olika typer av kvalitetsbedömningar av högre utbildning. Bedömningarna görs i form av nationella ämnes- och programutvärderingar, examensrättsprövningar inom grundutbildningen och genom granskning av lärosätets eget kvalitetsarbete. På uppdrag av regeringen granskar också Högskoleverket ansökan från en högskola om att få inrätta vetenskapsområde eller att få universitetsstatus. Här redovisas utgångspunkter och tillvägagångssätt vid Högskoleverkets examensrättsprövningar. Utöver denna skrift redovisas också utgångspunkter och tillvägagångssätt för nationella ämnes- och programutvärderingar (Nationella ämnes- och programutvärderingar, Högskoleverkets rapportserie 2001:2 R) samt för granskning av högskolornas eget kvalitetsarbete (Fortsatt granskning och bedömning av kvalitetsarbete vid universitet och högskolor, Högskoleverkets rapportserie 1998:21 R). 5

7

8 Examensrättsprövningar Offentliga högskolor som önskar rätt att utfärda nya examina ansöker om detta hos Högskoleverket. Enskilda lärosäten ansöker om examensrätt hos regeringen. Som regel remitteras dessa ansökningar till Högskoleverket för prövning. Högskoleverket prövar ansökan om examensrätt. Därefter beslutar verket om examensrätt för högskolor med offentlig huvudman och yttrar sig till regeringen ifråga om examensrätt för enskilda utbildningsanordnare. Kvalitetsgranskningar görs av externa bedömare För att granska lärosätets kvalitativa förutsättningar att utfärda den sökta examen utser Högskoleverket en grupp bedömare. Dessa har till uppgift att utifrån vissa givna kriterier pröva utbildningens kvalitet eller kvalitativa förutsättningar för att därefter lämna en sammanfattande bedömning till verket. Tidigare examensrättsprövningar De första prövningarna för examensrätt genomfördes redan På initiativ från olika lärosäten har Högskoleverket, tidigare Kanslersämbetet, prövat mer än 400 ansökningar om magister-, kandidat- och högskoleexamen samt skilda yrkesexamina. Högskoleverket har tidigare redovisat de olika prövningarna i verkets rapportserie. En förteckning över några av de viktigaste rapporterna lämnas i appendix. Beslut och yttrande publiceras på verkets hemsida. 7

9

10 Villkor för examensrätt Villkoren för offentliga högskolor att utfärda examina föreskrivs i högskolelag och i högskoleförordning samt i bilaga 2 till denna förordning. I Högskoleverkets författningssamling finns en förteckning över vilka examina olika högskolor har rätt att utfärda. För Sveriges lantbruksuniversitet föreskrivs rätten i en särskild förordning. Vilka examina som får utfärdas av enskilda utbildningsanordnare anges i lag och förordning. Magister-, kandidat- och högskoleexamen Universitet och högskolor som har rätt att utfärda doktorsexamen har också generell rätt att utfärda magisterexamen. Högskolor som har vetenskapsområde har generell rätt att utfärda magisterexamen i ämnen inom detta område. Övriga högskolor, med undantag för de konstnärliga, har generell rätt att utfärda kandidat- och högskoleexamen. Enskilda utbildningsanordnare har inga givna examensrättigheter. Om en enskild utbildningsanordnare önskar utfärda en examen som finns i högskoleförordningen ska detta alltid prövas. De kan också prövas ifråga om statsbidrag eller de studerandes rätt till studiemedel. Kraven på omfattning och mål för magister-, kandidat- och högskoleexamen som föreskrivs i högskoleförordningen kan förenklat sammanfattas på följande sätt: Magisterexamen Kandidatexamen Högskoleexamen sammanlagt minst 160 poäng fördjupning i huvudämnet på 80-poängsnivå 20 poäng alt 2x10 poäng självständigt examensarbete i huvudämnet sammanlagt minst 120 poäng fördjupning i huvudämnet på 60-poängsnivå 10 poäng självständigt examensarbete i huvudämnet sammanlagt minst 80 poäng med viss inriktning Begreppet huvudämne definieras inte i några föreskrifter för högskolans verksamhet. Ämnesbegreppet diskuteras dock i förarbetena till lag och förordning och i samband med prövningar av rätt att utfärda magisterexamen. 9

11 Ämnesdefinitioner utvecklas när kandidat- och magisterutbildningar etableras inom nya områden. Huvudansvaret för att acceptera nya ämnen måste dock ligga på universitet och högskolor i samspel med det internationella forskarsamhället. Yrkesexamen Högskoleverket fattar beslut om rätt att utfärda yrkesexamen specifikt för varje utbildning vid respektive lärosäte. I högskoleförordningen föreskrivs omfattning och mål för nära femtio olika yrkesexamina som kan avläggas i högskolan eller vid ett lärosäte med enskild huvudman. 10

12 Kvalitetskriterier Högskoleverket prövar lärosätens examensrätt utifrån vad som föreskrivs i högskolelag och högskoleförordning och i förarbetena till 1993 års högskolereform. Högskolelagen All högskoleutbildning ska enligt högskolelagen vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet. Verksamheten ska bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. Den ska avpassas så att en hög kvalitet nås såväl i utbildningen som i forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet. De allmänna målen för grundläggande utbildning, 1 kap. högskolelagen: 9 Den grundläggande högskoleutbildningen skall, utöver kunskaper och färdigheter, ge studenterna förmåga till självständig och kritisk bedömning, förmåga att självständigt lösa problem samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen, allt inom det område som utbildningen avser. Utbildningen bör också utveckla studenternas förmåga till informationsutbyte på vetenskaplig nivå. Kvalitetskriterier tolkningar av lag och förordning. Tolkningen av föreskrifterna uttrycks vid bedömningarna i ett antal kvalitetskriterier. Några av dessa kriterier kan hänföras till högskolans specifika förutsättningar att utfärda examina i enskilda huvudämnen, andra till högskolans allmänna och långsiktiga förutsättningar att inneha en examensrätt. Vissa kriterier gäller enbart för utbildning som ges av enskilda utbildningsanordnare. Flertalet kriterier formulerades redan vid de första examensrättsprövningarna. Då redovisades också relativt utförligt vilken innebörd man lagt i de olika kriterierna och de resonemang som legat till grund för bedömningarna. Vid varje enskild prövning tolkas kvalitetskriterierna av de sakkunniga. Vilken tonvikt som läggs vid de olika kriterierna beror på vilken utbildning som ska prövas. Kriterierna kan inte betraktas isolerat var för sig. Utbildningens kvalitativa nivå avgörs sammantaget av alla kvalitetsfaktorer i ett inbördes samspel. 11

13 Lärarkompetens och kompetensutveckling Hög kvalitet förutsätter att utbildningen bärs upp av lärare som har vetenskaplig/konstnärlig skolning inom ämnet/ämnesområdet och som har god pedagogisk förmåga. För att garantera utbildningens kvalitet krävs som regel att huvudämnet i en examen företräds av minst två disputerade lärare, som är tillsvidareanställda vid lärosätet. Lärarna ska också ha förutsättningar att upprätthålla och vidareutveckla sin vetenskapliga/konstnärliga och pedagogiska kompetens. I syfte att utveckla lärarkompetensen bör de lärare som inte är forskarutbildade ges möjlighet till forskarutbildning inom ämnet/ämnesområdet. Utbildningens mål, innehåll och organisation Utbildningen ska uppfylla de krav på omfattning och mål som anges i högskoleförordningen. Utbildningen ska också svara mot det aktuella kunskapsoch forskningsläget. Det är därför nödvändigt att det vid den högskola som ansöker om examensrätt bedrivs forskning inom ämnet/ämnesområdet med en sådan volym att en kreativ forskningsmiljö kan upprätthållas. För rätt att utfärda magister- och kandidatexamen är det således nödvändigt att vetenskaplig verksamhet pågår i en sådan omfattning att kontinuiteten i verksamheten säkerställs. Även innehållet i utbildningar som leder till yrkesexamina ska genom anknytning till forskningen följa den aktuella kunskapsutvecklingen. Avgörande för att nå god yrkesrelevans i en utbildning som leder till yrkesexamina är som regel hur teoretisk och praktisk/tillämpad kunskap integreras. Hur samspelet fungerar mellan yrkesliv och omvärldens krav på förändringar och förnyelse kan också ge indikationer på utbildningens kvalitet. Examinator bör vara disputerad i ämnet alternativt vara disputerad i annat närliggande ämne och bedriva aktiv forskning inom ämnesområdet. På kandidatnivå och framför allt på magisternivå där självständiga arbeten ska ha tydliga inslag av forskning är det önskvärt att skilja rollerna som handledare och examinator. Det kan också vara en stor tillgång att använda någon form av extern medverkan i examinationen. Ämnesdjup och ämnesbredd Till villkoren för examensrätten hör att fördjupningsnivåerna inom huvudämnet ska kunna identifieras. Kravet på fördjupning i huvudämnet bör kompletteras med krav på en viss ämnesbredd i högskolan. Det handlar om den vetenskapliga totalmiljön i vilken det enskilda ämnet finns. Relationen till närliggande vetenskapsområden ska hållas öppen. En bredd i högskolans samlade kompetens skapar bättre förutsättningar att ge studenterna en varierad skolning i teori och metod. 12

14 Ämnesbredden i en examen regleras inte centralt. Ämnen som vid sidan av huvudämnet också ingår i examen bör dock ha ett rimligt djup. Det ökar studenternas möjlighet till kritisk bedömning och till nya perspektiv på de problemområden som utbildningen inriktas mot. För rätt att utfärda magisterexamen förutsätts att högskolan har erfarenhet av att bedriva utbildning över 40-poängsnivån. Övergångsmöjligheter till forskarutbildning Enligt högskoleförordningens intentioner ska en utbildning som leder till magisterexamen självklart vara relaterad till en forskarutbildning. Detta markerar fördjupningsstudiernas vetenskapliga sammanhang. Även om dessa krav inte är lika markerade då utbildning till kandidatexamen diskuteras är intentionen i grunden densamma. En utbildning som leder till magister- eller kandidatexamen ska således genom fördjupningsstudier och examensarbete ge studenterna möjlighet att direkt gå över till forskarutbildning. Högskolor som exempelvis utfärdar kandidatexamen men saknar egen forskarutbildning i ämnet bör genom samverkan med lärosäten som har rätt att utfärda doktorsexamen tillförsäkra sig att studenterna blir behöriga att antas till forskarutbildning. Högskolor som inte har egen forskarutbildning i ämnet bör därför garantera de studerandes möjlighet att gå vidare till forskarutbildning vid ett annat lärosäte. Kvalitetsarbete och utvärdering Varje högskola är skyldig att utarbeta ett program för kvalitetsarbete och kvalitetssäkring. Med stöd av utvärderingar bör man kunna konstatera om detta program på ett positivt sätt fått genomslag i verksamheten. Högskolan ska också ansvara för att kursvärderingar genomförs. För att utbildningen ska kännetecknas av god kvalitet bör, förutom studentmedverkan och internationellt perspektiv, också jämställdhet och mångfald ingå bland perspektiven såväl ifråga om lärar- och studentrekrytering som utbildningsinnehåll och forskningsinriktning. Studentmedverkan Studenterna måste kontinuerligt garanteras hög kvalitet i utbildningen. Lärarnas pedagogiska skicklighet och förmåga att engagera sina studenter i egna forskningsprojekt, externa projekt med anknytning till arbetslivet etc. är aspekter som bör beaktas vid bedömningen. Studenterna ska också ha reella möjligheter att aktivt medverka i utvecklingsarbetet på alla nivåer, i planering och i utvärdering av utbildningen. Detta förutsätter bland annat möjligheter för studenterna att aktivt engagera sig i studentfackligt arbete. Internationellt perspektiv Ett internationellt perspektiv i utbildningen är en viktig och oeftergivlig 13

15 kvalitetsaspekt. Internationaliseringen tar sig särskilt uttryck i utbyte av lärare och studenter med andra länder. Detta berikar och breddar högskolans utbildning och är en självklar aspekt av en kreativ högskolemiljö. Det internationella perspektivet ska också återspeglas i kurslitteratur och kursinnehåll. Bibliotek och informationsförsörjning Gynnsamma utbildningsbetingelser förutsätter god tillgång till vetenskaplig litteratur av skilda slag inom högskolans ämnesområden. Biblioteket är en pedagogisk resurs och samarbetet med studenter, lärare och utbildningsansvariga är viktigt. Tillgång till goda sökmöjligheter i bibliografiska och andra databaser är också en nödvändighet. För konstnärliga utbildningar är kontakten med en konstnärlig aktiv miljö viktig. Lokaler och utrustning En god infrastruktur som också ger möjlighet till flexibelt lärande är viktig för en väl fungerande högskola. Här kan särskilt nämnas tillgång till datorer, studieplatser och mötesplatser. För utbildning och forskning inom exempelvis laborativa ämnen är tillgången till ändamålsenliga lokaler med adekvat utrustning avgörande. Behörighet och antagning Till förutsättningarna för att ett enskilt lärosäte ska ges examensrätt hör att de studerande antas till utbildning på lika villkor som vid offentliga högskolor. Några konfessions- eller bekännelsekrav av politisk, religiös eller annan ideologisk art får därmed inte ställas som villkor för antagning. Ekonomi och styrelse Det krävs rimliga ekonomiska och organisatoriska förutsättningar för att inneha en examensrätt. Verksamhetsberättelser och budget ger de sakkunniga underlag för en sådan bedömning. Stabilitet och långsiktighet Att bedriva högskoleutbildning och inneha en examensrätt är ett viktigt och långsiktigt åtagande inte enbart gentemot studenter utan också gentemot samhället i stort. Lärosätena måste ha förutsättningar för att upprätthålla god kvalitet i utbildningen över lång tid. Kritisk och kreativ miljö Den kritiska och kreativa miljön utgör en sammanfattning av alla kvalitetskriterier. Till förutsättningarna för att nå de kvalitativa krav som ställs för examensrätt hör att högskolan har en viss bredd i sitt utbildningsutbud och kan erbjuda möjligheter till fördjupningsstudier inom skilda ämnesområden. 14

16 Ett rikt spektrum av ämnen relaterade till varandra har alltid uppfattats som pådrivande och stimulerande för att åstadkomma en kvalitativt god utbildning. Lärosätet måste därmed också ha en viss volym i verksamheten. Någon nedre gräns kan dock inte uttryckas i kvantitativa mått. Ett väl fungerande nätverk av kontakter med närliggande utbildningar, angränsande ämnen och ämnesområden både nationellt och internationellt bidrar till att konstituera den kritiska och kreativa miljön. 15

17

18 Bedömningsunderlag Bedömningarna ska göras på likvärdiga grunder. Oavsett vilket ämne eller vilket utbildningsprogram som bedöms ska värderingarna göras utifrån samma kriterier och på basis av ett likvärdigt underlag. Bedömningsunderlaget består dels av lärosätenas skriftliga dokumentation om verksamheten, dels av de erfarenheter och intryck som bedömargruppen får vid intervjusamtal med olika företrädare för lärosätet. Kvalitetskriterierna utgör utgångspunkten för såväl den skriftliga dokumentationen som intervjusamtalen. Skriftlig dokumentation Bedömningsunderlaget ska vara relevant. Det material som lämnats i samband med ansökan om examensrätt, utbildnings- och kursplanen, uppgifter om lärarkompetens etc., kan enligt bedömarna ibland behöva kompletteras. Ofta begärs kompletteringar in efter en särskild checklista. Checklistans funktion är att säkerställa att underlaget från lärosätena är likvärdigt och adekvat samt att ingenting är glömt. Intervjubesök på lärosätet I samband med en examensrättsprövning görs alltid en dags intervjubesök på lärosätet. Intervjusamtal förs i olika grupper med ledning, lärare och studenter var för sig. Samtalen är konsultativa till sin karaktär i syfte att också främja utvecklingen av verksamheten. Uppgifterna om verksamheten kan vid besöket kompletteras och aktualiseras. Bedömarna har samtidigt också möjlighet att bilda sig en uppfattning om lärosätets infrastrukturella resurser, bibliotek, lokaler och utrustning. Ett intervjubesök kan läggas upp på följande sätt: Inledande samtal med rektor Samtal med ämnes- eller programansvarig Samtal med lärare Besök i bibliotek och lokaler i övrigt Samtal med studenter Överläggningar inom sakkunniggruppen Avslutande samtal med rektor 17

19 Medverkande studenter utses på sätt de själva beslutar. I övrigt utser rektor vilka som från lärosätet ska delta i samtalen. De som medverkar vid intervjuerna kan enbart delta i en av intervjugrupperna. Vid intervjubesöken deltar utöver bedömargruppen också projektansvarig från Högskoleverket. Högskoleverkets roll är bl.a. att förmedla erfarenheter från tidigare examensrättsprövningar och så långt möjligt bidra till att prövningarna görs på ett likvärdigt sätt. 18

20 Beslut om examensrätt När de sakkunniga slutfört sin bedömning lämnas ett yttrande och förslag om beslut till Högskoleverket. Dessförinnan har lärosätet fått tillfälle att ge synpunkter på och eventuellt komplettera den beskrivande delen av yttrandet. Med utgångspunkt i de sakkunnigas yttrande fattar Högskoleverket beslut om examensrätt för offentlig högskola. Ifråga om enskilda utbildningsanordnare överlämnar verket ett förslag om beslut till regeringen. 19

21

22 Omprövning av examensrätt Examensrätten är inte en gång för alla given utan kan omprövas. Detta gäller för både offentliga och enskilda utbildningsanordnare. Villkoret för att en offentlig utbildningsanordnare ska få behålla eller tilldelas rätten regleras i 1 kap. högskolelagen samt för en enskild utbildningsanordnare i Lagen om tillstånd att utfärda vissa examina. Högskoleverkets beslut om en examensrätt omprövas som regel i samband med de regelbundet återkommande utvärderingar som Högskoleverket från och med 2001 genomför av samtliga ämnes- och programutbildningar. I särskilda fall kan Högskoleverket ompröva examensrätt efter kortare tid än vad dessa utvärderingar medför. I fråga om enskilda utbildningsanordnare kan regeringen också besluta att en omprövning ska göras inom viss tid. 21

23

24 Bilaga Lagar och förordningar Högskolelagen (1992:1434) Högskoleförordningen (1993:100) Lag om tillstånd att utfärda vissa examina (1993:792) Förordning om tillstånd att utfärda vissa examina (1993:956) Förordning med instruktion för Högskoleverket (1995:945) Referenser Betänkande Ds 1992:1 Fria universitet och högskolor (Utbildningsdepartementet) Propositioner Proposition 1992/93:1 om universitet och högskolor frihet för kvalitet Proposition 1992/1993:169 om högre utbildning för ökad kompetens Proposition 1994/95: 165 Ett högskoleverk Principiellt viktiga examensrättsprövningar Magisterexamen vid vissa högskolor, Ds 1992:127 Magisterexamensprövning, Kanslersämbetets rapportserie 1993:2 Magister- och kandidatexamen inom vård och omsorg, Högskoleverkets rapportserie 1998:9 R Utbildning inom vård och omsorg en uppföljande utvärdering, Högskoleverkets rapportserie 2000:5 R Prövning och omprövning av magisterexamensrätt våren 2000 Psykoterapeutexamen. Examensrättsprövning för tio enskilda utbildningsanordnare, Högskoleverkets rapportserie 1999:9 R 23

25

26 Bedömningsprocessen i korthet steg för steg 1. Ansökan inkommer till Högskoleverket 2. En extern bedömargrupp tillsätts av Högskoleverket 3. Möte äger rum med gruppen och den projektansvarige från Högskoleverket 4. Kontakt tas med lärosätet för komplettering av bedömningsunderlag, planering av intervjubesök och för presentation av sakkunniggruppen 5. Intervjubesök på lärosätet 6. Bedömarna skriver sitt yttrande till Högskoleverket 7. Lärosätet ges tillfälle att ge synpunkter på och eventuellt komplettera den beskrivande delen av bedömarnas yttrande 8. De sakkunnigas yttrande överlämnas till Högskoleverket 9. Högskoleverket fattar beslut om examensrätt ifråga om högskola med offentlig huvudman 10. Högskoleverket avger yttrande till regeringen ifråga om enskild utbildningsanordnare 11. Beslut och yttrande publiceras 25

27 Högskoleverkets rapportserie Granskning och bedömning av kvalitetsarbete vid universitet och högskolor Bilagor: Bilaga 1: Vägledning för lärosäten vid bedömning av kvalitetsarbete Bilaga 2: Handledning för bedömare av kvalitetsarbete vid universitet och högskolor Högskoleverkets rapportserie 1995:1 R Grundskollärarutbildningen 1995 Högskoleverkets rapportserie 1996:1 R Examensrättsprövning Utbildning i biodynamisk odling Högskoleverkets rapportserie 1996:2 R Tillsynsrapport Avgiftsfri utbildning Högskoleverkets rapportserie 1996:3 R Examensrättsprövning Konstnärlig kandidat- och magisterexamen Högskoleverkets rapportserie 1996:4 R Examensrättsprövning Kyrkomusikalisk utbildning vid Sköndalsinstitutet Högskoleverkets rapportserie 1996:5 R Kvalitetsarbete vid universitet och högskola Högskoleverkets rapportserie 1996:6 R Vårdutbildningar i högskolan En utvärdering Högskoleverkets rapportserie 1996:7 R Årsrapport för universitet och högskolor 1994/95 Högskoleverkets rapportserie 1996:8 R Forskarutbildningen inom det språkvetenskapliga området En utvärdering Högskoleverkets rapportserie 1996:9 R The National Quality Audit of Higher Education in Sweden Högskoleverkets rapportserie 1996:10 R Avgiftsbelagd utbildning i privat regi En utredning Högskoleverkets rapportserie 1996:11 R Kriterier för benämningen universitet En utredning Högskoleverkets rapportserie 1996:12 R Kvinnor och män i högskolan. Från gymnasium till forskarutbildning Högskoleverkets rapportserie 1996:13 R Swedish Universities & University Colleges1994/95 Short Version of Annual Report Högskoleverkets rapportserie 1996:14 R Examensrättsprövning Teologisk utbildning vid frikyrkliga seminarier och vid Umeå universitet Högskoleverkets rapportserie 1996:15 R Högskolan i Borås Högskoleverkets rapportserie 1996:16 R Uppsala universitet Högskoleverkets rapportserie 1996:17 R Examensrättsprövning Uppföljning av teologisk utbildning Högskoleverkets rapportserie 1996:18 R Högskolan i Jönköping Högskoleverkets rapportserie 1996:19 R Högskolan i Karlstad Högskoleverkets rapportserie 1996:20 R Lärarhögskolan i Stockholm Högskoleverkets rapportserie 1996:21 R Högskoleprovet Genom elva forskares ögon Högskoleverkets rapportserie 1996:22 R Högskola på Gotland Högskoleverkets rapportserie 1996:23 R Rätt att inrätta professurer Högskoleverkets prövning av Högskolan i Kalmar, Karlstad, Växjö, Örebro samt Mitthögskolan och Mälardalens högskola Högskoleverkets rapportserie 1996:24 R Årsrapport för universitet & högskolor 1994/95 Kortversion Högskoleverkets rapportserie 1996:25 R Förslag till meritvärdering vid urval på betyg Högskoleverkets förslag till meritvärdering av nya och gamla gymnasiebetyg m.m. Högskoleverkets rapportserie 1996:26 R Redovisning vid universitet och högskolor Rapport till regeringen Högskoleverkets rapportserie 1996:27 R Quality Audit of Uppsala University Högskoleverkets rapportserie 1996:28 R Tillsynsrapport Förfarande med inaktiva doktorander Högskoleverkets rapportserie 1996:29 R Examensrättsprövning Prövning av medieutbildningen vid Mediehögskolan i Uppsala Högskoleverkets rapportserie 1996:30 R Granskning och bedömning av kvalitetsarbete vid fem lärosäten Högskoleverkets rapportserie 1997:1 R Högskoleutbildningar inom vård och omsorg En utredning Högskoleverkets rapportserie 1997:2 R Högskolan Kristianstad Högskoleverkets rapportserie 1997:3 R Examensrättsprövning Lärarutbildning vid högskolorna i Borås och Halmstad Högskoleverkets rapportserie 1997:4 R Högskolan i Örebro Högskoleverkets rapportserie 1997:5 R Högskolan Dalarna Högskoleverkets rapportserie 1997:6 R Operahögskolan i Stockholm Högskoleverkets rapportserie 1997:7 R Kvalitet och förändring Högskoleverkets rapportserie 1997:8 R Rekryteringsmål för kvinnliga professorer ett regeringsuppdrag Högskoleverkets rapportserie 1997:9 R Examensrättsprövning Utbildningar vid Södertörns högskola Högskoleverkets rapportserie 1997:10 R Examensrättsprövning Grundskollärarexamen vid Högskolan i Falun/Borlänge, Högskolan i Jönköping och Högskolan i Kristianstad Högskoleverkets rapportserie 1997:11 R Examensrättsprövning Utbildningar vid Företagsekonomiska Institutet, Stockholms Musikpedagogiska Institut och Högskolan i Gävle/ Sandviken Högskoleverkets rapportserie 1997:12 R Högskolan i Karlskrona/Ronneby Högskoleverkets rapportserie 1997:13 R Examensrättsprövning Utbildning i pedagogiskt drama vid tre folkhögskolor Högskoleverkets rapportserie 1997:14 R Högskolan i Gävle/Sandviken Högskoleverkets rapportserie 1997:15 R Poänggivande uppdragsutbildning i högskolan Högskoleverkets rapportserie 1997:16 R Årsrapport för universitet & högskolor 1995/96 Högskoleverkets rapportserie 1997:17 R Swedish Universities & University Colleges 1995/96 Short Version of Annual Report Högskoleverkets rapportserie 1997:18 R Årsrapport för universitet och högskolor 1995/96 Kortversion Högskoleverkets rapportserie 1997:19 R Mälardalens högskola Högskoleverkets rapportserie 1997:20 R Danshögskolan Högskoleverkets rapportserie 1997:21 R Kungliga Musikhögskolan Högskoleverkets rapportserie 1997:22 R Lunds universitet Högskoleverkets rapportserie 1997:23 R Högskolan i Halmstad Högskoleverkets rapportserie 1997:24 R Högskolan i Kalmar Högskoleverkets rapportserie 1997:25 R Kandidat- och magisterexamen vid Kungliga Musikhögskolan Examensrättsprövning Högskoleverkets rapportserie 1997:26 R Uppföljning av resurstilldelningssystemet för grundläggande högskoleutbildning ett regeringsuppdrag Högskoleverkets rapportserie 1997:27 R Bilateralt forskningssamarbete med Östeuropa ett regeringsuppdrag Högskoleverkets rapportserie 1997:28 R Läkarutbildningen i Sverige hur bra är den? Bilagor: Självvärderingar och extern bedömning Vad säger studenterna om läkarutbildningen? Vad säger AT-läkare, handledare och examinatorer om läkarutbildningen? Högskoleverkets rapportserie 1997:29 R Apotekarutbildningen vid ytterligare en högskola? Ett regeringsuppdrag Högskoleverkets rapportserie 1997:30 R Mitthögskolan Högskoleverkets rapportserie 1997:31 R Gymnasielärarexamen vid Högskolan Dalarna, Luleå tekniska universitet och Mitthögskolan Examensrättsprövning Högskoleverkets rapportserie 1997:32 R Granskning och bedömning av kvalitetsarbete vid universitet och högskolor Bilagor: Vägledning för lärosäten vid bedömning av kvalitetsarbete Handledning för bedömare av kvalitetsarbete vid universitet och högskolor Högskoleverkets rapportserie 1997:33 R Konstnärlig högskoleexamen i konst och design vid fem hantverksskolor Examensrättsprövning Högskoleverkets rapportserie 1997:34 R Kungl. Konsthögskolan Högskoleverkets rapportserie 1997:35 R Examensmål för lärarexamina Högskoleverkets rapportserie 1997:36 R Rätt att inrätta professurer Högskoleverkets prövning av Högskolan i Halmstad, Högskolan i Karlskrona/ Ronneby, Högskolan i Örebro, Idrottshögskolan samt Mitthögskolan Högskoleverkets rapportserie 1997:37 R Magisterexamensprövning vid elva högskolor Examensrättsprövning Högskoleverkets rapportserie 1997:38 R Examinationen i högskolan Slutrapport från Högskoleverkets examinationsprojekt Högskoleverkets rapportserie 1997:39 R Tillväxt och växtvärk Uppföljning av magisterexamensrätt på medelstora högskolor Högskoleverkets rapportserie 1997:40 R Kvalitetsarbete ett sätt att förbättra verksamhetens kvalitet vid universitet och högskolor. Halvtidsrapport för granskningen av kvalitetsarbetet vid universitet och högskolor Högskoleverkets rapportserie 1997:41 R Kungl. Tekniska högskolan Högskoleverkets rapportserie 1997:42 R Stockholms universitet Högskoleverkets rapportserie 1997:43 R Kvinnor och män i högskolan från gymnasium till forskarutbildning 1986/ /96 Högskoleverkets rapportserie 1997:44 R Magisterexamen söker identitet Högskoleverkets rapportserie 1997:45 R Högskolan i Skövde Högskoleverkets rapportserie 1997:46 R Hur står det till med kvaliteten i högskolan? Högskoleverkets rapportserie 1998:1 R De första 20 åren utvecklingen vid de mindre och medelstora högskolorna sedan 1977 Högskoleverkets rapportserie 1998:2 R Quality Audit of Mid-Sweden University College Högskoleverkets rapportserie 1998:3 R Särskilda utbildningssatsningar vad blev det av dem? En uppföljningsstudie av vissa särskilda utbildningssatsningar inom högskolan som finansierats med arbetsmarknadspolitiska medel, enligt regeringens uppdrag. Högskoleverkets rapportserie 1998:4 R En utmärkt möjlighet att byta karriär NT-SVUX-satsningen vad blev det av den? Högskoleverkets rapportserie 1998:5 R Bara jag får chansen att få visa vad jag kan Satsningen på aspirantutbildningen vad blev det av den? Högskoleverkets rapportserie 1998:6 R Karolinska Institutet Högskoleverkets rapportserie 1998:7 R Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Högskoleverkets rapportserie 1998:8 R Magister- och kandidatexamen i huvudämnen inom vård och omsorg Högskoleverkets rapportserie 1998:9 R Konstfack Högskoleverkets rapportserie 1998:10 R Högskola i dynamisk utveckling fyra högskolors förutsättningar att bli universitet Högskoleverkets rapportserie 1998:11 R Kan kiropraktor- och naprapatutbildningar inordnas i den statliga högskolan? En utredning Högskoleverkets rapportserie 1998:12 R Women and men in higher education from upper secondary to postgraduate training 1986/ /96 Högskoleverkets rapportserie 1998:13 R Diakonivetenskap vid Ersta Sköndal högskola Examensrättsprövnng Högskoleverkets rapportserie 1998:14 R Värdering & erkännande av utländsk högskoleutbildning, principer och metodik Högskoleverkets rapportserie 1998:15 R Utbildning och forskning för strategisk internationalisering, Redovisning av ett regeringsuppdrag Högskoleverkets rapportserie 1998:16 R SLU Högskoleverkets rapportserie 1998:17 R Sjöbefälsutbildningar i högskolan En utvärdering Högskoleverkets rapportserie 1998:18 R Sjöbefälsutbildning vid Comet AB Examensrättsprövning Högskoleverkets rapportserie 1998:19 R Chalmers tekniska högskola Högskoleverkets rapportserie 1998:20 R Forsatt granskning och bedömning av kvalitetsarbetet vid universitet och högskolor Utgångpunkter samt angrepps- och tillvägagångssätt för Högskoleverkets bedömningsarbete Högskoleverkets rapportserie 1998:21 R Teaterhögskolan i Stockholm Högskoleverkets rapportserie 1998:22 R Årsrapport för universitet & högskolor 1997 Högskoleverkets rapportserie 1998:23 R Swedish Universities & University Colleges 1997 Short Version of Annual Report Högskoleverkets rapportserie 1998:24 R Årsrapport för universitet och högskolor 1997 Kortversion Högskoleverkets rapportserie 1998:25 R Göteborgs universitet Högskoleverkets rapportserie 1998:26 R Vetenskapsområden. Bedömning av tre högskolor Högskoleverkets rapportserie 1998:27 R Ny yrkesexamina inom hälso- och sjukvård - ett regeringsuppdrag Högskoleverkets rapportserie 1998:28 R Dramatiska institutet Högskoleverkets rapportserie 1998:29 R Lärarutbildning vid högskolorna i Karlskrona/Ronneby, Mälardalen, Kristianstad och Södertörn Högskoleverkets rapportserie 1998:30 R Högskolans lokaler ett regeringsuppdrag Högskoleverkets rapportserie 1998:31 R Tillgodoräknande av kurs Tillsynsrapport Högskoleverkets rapportserie 1998:32 R Idrottshögskolan Högskoleverkets rapportserie 1998:33 R Luleå tekniska universitet Högskoleverkets rapportserie 1998:34 R Ett system för forskningsinformation på Internet (SAFARI) Ett regeringsuppdrag Högskoleverkets rapportserie 1998:35 R Högskolan i Växjö Högskoleverkets rapportserie 1998:36 R En försvarshögskola på väg mot akademin En bedömning av hur Försvarshögskolans stabsprogram, chefsprogram och totalförsvarsprogram förhåller sig till likartad utbildning inom högskolan vad avser nivå och kvalitet Högskoleverkets rapportserie 1998:37 R

28 Umeå universitet Högskoleverkets rapportserie 1998:38 R Rättssäker examination en tillsynsrapport Högskoleverkets rapportserie 1998:39 R Doktorander från länder utanför Norden och Europeiska unionen Högskoleverkets rapportserie 1998:40 R Handelshögskolan Högskoleverkets rapportserie 1999:1 R Linköpings universitet Högskoleverkets rapportserie 1999:2 R Magisterexamen söker identitet. Del II Högskoleverkets rapportserie 1999:3 R Dimensionering av lärarutbildning analys inför samråd 1998 Högskoleverkets rapportserie 1999:4 R Högskolornas regler och delegeringssystem Tillsynsrapport Högskoleverkets rapportserie 1999:5 R Högskolans ansvar för studenthälsovården Tillsynsrapport Högskoleverkets rapportserie 1999:6 R Vad hände sedan? Avnämarna av gymnasieskolan och av högskolans grundutbildning Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Arkitektutbildningen Högskoleverkets utredning och utvärdering Högskoleverkets rapportserie 1999:8 R Psykoterapeutexamen Examensrättsprövning för tio enskilda utbildningsanordnare Högskoleverkets rapportserie 1999:9 R Utlandsstudier till vilken nytta? En utvärdering av effekter av utlandsstudier Högskoleverkets rapportserie 1999:10 R Årsrapport för universitet och högskolor 1998 Högskoleverkets rapportserie 1999:11 R Swedish Universities & University Colleges 1998 Short Version of Annual Report Högskoleverkets rapportserie 1999:12 R Årsrapport för universitet och högskolor 1998 Kortversion Högskoleverkets rapportserie 1999:13 R Högskolans uppdragsutbildning Ett regeringsuppdrag Högskoleverkets rapportserie 1999:14 R Antagning till forskarutbildning Högskoleverkets rapportserie 1999:15 R Ny inriktning inom magisterexamen Högskoleverkets rapportserie 1999:16 R Rätt juristutbildning? Utvärdering av juristutbildningar Högskoleverkets rapportserie 2000:1 R Forskarskolor ett regeringsuppdrag Högskoleverkets rapportserie 2000:2 R Journalistutbildningarna i högskolan Högskoleverkets rapportserie 2000:3 R Högskolestudier och funktionshinder Högskoleverkets rapportserie 2000:4 R Utbildningar inom vård och omsorg en uppföljande utvärdering Högskoleverkets rapportserie 2000:5 R Utvärdering av Socionomutbildningar Högskoleverkets rapportserie 2000:6 R Förnyad granskning och bedömning av kvalitetsarbetet vid Högskolan i Jönköping Högskoleverkets rapportserie 2000:7 R Lärosätenas arbete med jämställdhet, studentinflytande samt social och etnisk mångfald Högskoleverkets rapportserie 2000:8 R Goda exempel Hur universitet och högskolor kan arbeta med jämställdhet, studentinflytande och social och etnisk mångfald Högskoleverkets rapportserie 2000:9 R Tentamen: Plussning och begränsning av antalet tillfällen Högskoleverkets rapportserie 2000:10 R Designutbildningar i Sverige. En utredning och utvärdering. Högskoleverkets rapportserie 2000:11 R Högskoleprovet Gårdagens mål och framtida inriktning Högskoleverkets rapportserie 2000:12 R Eldsjälar och institutionell utveckling Högskoleverkets rapportserie 2000:13 R Antagning till högskolan erfarenheter och visioner Högskoleverkets rapportserie 2000:14 R Att leda universitet och högskolor. En uppföljning och analys av styrelsereformen 1998 Högskoleverkets rapportserie 2000:15 R Högskolornas tillämpning av EG-direktiv i sjuksköterskeutbildningen och barnmorskeutbildningen Högskoleverkets rapportserie 2000:16 R Sexuella trakaserier mot studenter högskolornas åtgärder Högskoleverkets rapportserie 2000:17 R Livslångt lärande som idé och praktik i högskolan Högskoleverkets rapportserie 2001:1 R Nationella ämnes- och programutvärderingar Högskoleverkets rapportserie 2001:2 R Vilken betydelse har utländsk bakgrund för resultatet på högskoleprovet? Högskoleverkets rapportserie 2001:3 R

29

30 Högskoleverkets rapportserie 2001:4 R ISSN: X ISRN: HSV-R--01/4--SE Högskoleverket är en central myndighet för frågor som rör universitet och högskolor. Verket arbetar med kvalitetsbedömningar, tillsyn, uppföljningar, utveckling av högre utbildning, utredningar och analyser, bedömning av utländsk utbildning och studieinformation.