Att få fler. teknik. En guide till ungas intresse för att läsa teknik och data på högskola

Transkript

1 Att få fler at t väl ja teknik En guide till ungas intresse för att läsa teknik och data på högskola

2 redaktion Utgivare: Teknikföretagen Projektledare: Ulrik Simonsson, Ungdomsbarometern Analysansvarig: Meike Büscher, Ungdomsbarometern Data-/metodansvarig: Wilhelm Landerholm Form & original: Camilla Frantzell Tryck: Åtta 45 Tryckeri AB KONTAKT Li Ljungberg Nilsson Kompetensförsörjning Teknikföretagen

3 Innehåll Inledning... 4 Vad har vi gjort... 5 Ungas intresse för att studera teknik och data... 6 Fördjupning: DE VUNNA Fördjupning: DE AMBITIÖSA NATURARNA Vad kan attrahera ambitiösa naturare till teknik- och datautbildningar? Fördjupning: DE TEKNIKKREATIVA Vad kan attrahera teknikkreativa till teknik- och datautbildningar? Ungdomars intresse för akademiska ämnesområden Den verkliga utmaningen börjar här... 27

4 inledning Ungas framtidsval präglas idag av en balansakt mellan intresse och framtidsutsikter. För somliga är det enkelt, när intresse och efterfrågan på arbetsmarknaden sammanfaller, medan det för andra ger upphov till svår beslutsångest. Klart är i alla fall att en förväntat stark arbetsmarknad i sig inte ensamt kommer att få fler unga att söka sig till ett område, vare sig det är högre tekniska utbildningar eller något annat. Det behövs någon form av intresse i grunden. Den här skriften handlar dock inte om de ointresserade, utan tvärt om: om dem som redan är eller skulle kunna bli intresserade. För att få fler unga att söka teknik- och datautbildningar på högskola på medellång sikt är ett första steg nämligen att fokusera aktiviteter och kommunikation till dem som potentiellt skulle kunna vinnas utifrån denna tidshorisont. Naturligtvis ska vi inte glömma bort de andra heller - på längre sikt är det lika viktigt att bredda och öka gruppen potentiella genom att stimulera teknikintresset. Om detta kan du läsa mer om på medan vi i den här skriften fokuserar på dem som överväger en teknisk utbildning men ännu inte bestämt sig. Genom att lära sig att känna igen dessa och prata med dem på rätt sätt, finns nyckeln till att få fler att söka sig till utbildningarna och bli morgondagens medarbetare i teknikföretag. Li Ljungberg-Nilsson Teknikföretagen 4

5 VAD HAR VI GJORT? Grundinsikten i arbetet med den här skriften är att alla unga inte är likadana, utan tvärt om, varandra mer olika än någonsin tidigare. Det bästa sättet att öka ungas intresse för tekniska utbildningar på högskola vore så klart ett personligt samtal med varje intresserad individ, men av praktiska skäl är det svårt. Vi har därför försökt komma en bit på vägen genom göra en uppdelning i olika grupper baserat på: I den här skriften beskriver vi resultaten utifrån arketyper, som kan användas för att bättre förstå olika drivkrafter bakom utbildningsvalen och därigenom kunna prata på rätt sätt. Skriften vänder sig framförallt till dig som arbetar i en organisation eller på ett företag med att öka ungas intresse för teknik, men kan läsas av vem som helst som tycker att frågan är viktig eller intressant. Data kring över svenska ungdomars utbildningsval från undersökningen Ungdomsbarometern 14/15 Fokusgrupper med gymnasieelever Djupintervjuer med unga som precis påbörjat tekniska utbildningar 5

6 Ungas intresse för att studera teknik och data GYMNASIEELEVER I SVERIGE: 44% OSANNOLIKA Vill sannolikt inte studera vidare 32% OSANNOLIKA Vill studera vidare men saknar intresse för att studera teknik och data 14% POTENTIELLA Teknik och data är två av flera tänkbara områden 10% VUNNA Teknik och data är förstahandsvalet 8% AMBITIÖSA NATURARE 6% TEKNIKKREATIVA 6

7 Om modellen Hur kan intresset för att studera teknik och data på högskola beskrivas? En viktig utgångspunkt är hur många som över huvud taget vill bedriva akademiska studier. Denna andel uppgår till knappt 6 av 10, vilket är rekordhögt. Övriga, som sannolikt inte kommer att studera vidare har vi valt att kalla Osannolika. Kanske kommer några av dem ändå att studera i framtiden, men mycket pekar på att det då inte kommer att bli teknik eller data. Utifrån de som sannolikt kommer att studera vidare faller vårt datamaterial med hjälp av bl.a. klusteranalys baserat på allmänt teknikintresse, intresse för högre tekniska utbildningar samt intresse för att jobba med teknik och data ut i tre olika grupper. Den första gruppen saknar intresse för teknik (utom möjligen att använda den) och har det inte alls på kartan för vidare studier eller jobb. Denna grupp kallar vi också för Osannolika. Därutöver har vi identifierat en grupp Potentiella, som är intresserade av teknik och kanske vill läsa det, men som också funderar på andra saker. De Potentiella går i sin tur att dela in i två undergrupper, vilka beskrivs senare. Den tredje och sista gruppen är de Vunna som har ett stort teknikintresse och ser tekniska utbildningar som sitt förstahandsval inför vidare studier. Modellen har verifierats dels kvantitativt genom data på befintliga studenter i samma studie, dels genom fokusgrupper och djupintervjuer. OM STUDIEN UNGDOMSBAROMETERN 14/15: Fältperiod: Oktober 2014 Målgrupp: Svenska unga mellan år Antal svarande: Ca st i frågor kring utbildning Ur ovan studie har gymnasieelever och högskolestuderande brutits ut för att ta fram och verifiera modellen. GRUPPERNA MED TRE MENINGAR: Vunna: Kommer sannolikt läsa en teknisk högskoleutbildning Potentiella: Har en teknisk högskoleutbildning på kartan men också annat Osannolika: Vill inte läsa vidare eller saknar intresse för teknisk högskoleutbildning 7

8 En grupp KALLAR VI vunnen 10% av gymnasieeleverna VUNNA Kommer sannolikt att läsa en teknisk högskoleutbildning Siffran kan jämföras med att 14 % av de befintliga högskolestudenterna läser en teknisk utbildning (något fler om systemvetenskap inkluderas). En del av dem som läser idag utgörs alltså sannolikt av sådana som tidigare var potentiella. Mer om dem på nästa sida! 8

9 De potentiella går att dela in i två undergrupper som står och väger 8% 6% av gymnasieeleverna av gymnasieeleverna AMBITIÖSA NATURARE Som vill göra det bästa av sina betyg Konkurrerande områden: medicin/farmaci och andra områden med koppling till naturvetenskap. Kan också tänka sig områden som ekologi och miljö. Gruppen är mycket ambitiös och karriärmöjligheter har stor betydelse. TEKNIKKREATIVA Som gillar att använda teknik och gärna på ett kreativt sätt Konkurrerande områden: yrken inom design, marknadsföring och webutveckling. Gruppen uppvisar huvudsakligen intresse för tekniska utbildningar som använder teknik på ett kreativt sätt (t.ex. design/produktutveckling, arkitektur). 9

10 FÖRDJUPNING: DE VUNNA 10% av gymnasieeleverna 10

11 DE VUNNA BESKRIVNING: Utmärkande för gruppen vunna är att de i princip uteslutande har teknik och data på kartan för vidare studier, med undantag för några naturvetenskapliga ämnen. I den här gruppen finns inte bara ett stort tekniskt intresse, utan också viljan att jobba med detsamma. Det tekniska intresset har också funnits med länge av utbildningsvalen att döma en stor del av ungdomarna i den här gruppen har gått teknikprogrammet tidigare och vissa berättar hur de byggt elmotorer hemma sedan barnsben. I fråga om vidare studier återfinner vi däremot en stor bredd av utbildningar gruppen vunna kan tänka sig att läsa eftersom de redan tidigt bestämt sig för att läsa teknik eller data har de hunnit fundera mer på exakt vad. Såtillvida ska man inte lura sig att tro att de vunna är en homogen grupp här finns alltifrån dataintresserade och kemitekniker till lantmätare och tekniska fysiker. En nyckel är att de ofta redan tidigt identifierar sig som blivande ingenjörer och ser sig tillhöra en grupp som de själva tycker är lite speciell. Gruppen har också en tydlig slagsida mot killar, vilket fortfarande präglar många tekniska utbildningar. 70% 75% 25% HAR FÖRÄLDRAR KILLAR 36% 49% TJEJER GÅR NATURVETENSKAPS- PROGRAMMET GÅR TEKNIKPROGRAMMET 32% BESKRIVER SIG SOM SMART MED AKADEMISK BAKGRUND 36% BESKRIVER SIG SOM TEKNISK 29% Har mest MVG eller A 11

12 DE VUNNA Vilka är de? 80% vill jobba med teknik 77% 52% vill jobba med data/telekom/it 76% kan tänka sig att bli ingenjör ÄR (MYCKET) INTRESSERADE AV ATT GÖRA KARRIÄR 53% är (mycket) intresserade av att idrotta/ tävla 60% 22% ÄR MYCKET INTRESSERADE AV ATT SPELA DATA/TV-SPEL 80% är (mycket) intresserade av att lösa tekniska uppgifter/problem IDENTIFIERAR SIG SOM FRILUFTSMÄNNISKA 94% är (mycket) intresserade av naturvetenskap och teknik Utmärkande mediavanor: 1/ 2 Tittar regelbundet på Youtube-kanaler FAVORITSIDOR PÅ FACEBOOK: SERIER DE TYCKER ÄR RIKTIGT ROLIGA: 4/ 5 1/ 5 Brukar ta del av humorinnehåll regelbundet via roliga bilder Håller sig uppdaterad i forum I fucking love science 9gag Family guy Big bang theory 12

13 Citat ur intervjuerna DET HAR ALLTID FUNNITS ATT DET ÄR KUL MED FYSIK JAG HAR VALT ÖPPEN INGÅNG - JAG VISSTE ATT JAG VILL BLI INGENJÖR MEN INTE VILKEN SORT BARA MAN HAR EN AMBITION ATT KLARA AV MATTEN SÅ KAN MAN KLARA AV DEN 13

14 FÖRDJUPNING: DE ambitiösa naturarna 8% av gymnasieeleverna 14

15 DE AMBITIÖSA NATURARNA BESKRIVNING: De Ambitiösa Naturarna valde sina gymnasieprogram av två huvudanledningar för att de är intresserade av ämnena och att det ger många möjligheter framåt, utan att så noga veta exakt vad det är. De är studiemotiverade och har bra betyg som de gärna vill göra någonting av och av den anledningen är läkarutbildningen något som de flesta i gruppen kan tänka sig. Kanske inte som sitt drömyrke, men för att det helt enkelt är ett bra sätt att kombinera naturintresset med ett statusfyllt och tryggt yrke. Teknikintresset finns också i delar av gruppen men i fråga om data är det ofta svalare, snarare är det ingenjörsutbildningar i gränslandet mellan samhälle och naturvetenskap som har störst potential att attrahera många. Denna grupp är den som har högst andel tjejer, vilket också speglar fördelningen på NV-programmet. 80% 50% 50% Anstränger sig KILLAR 79% 7% TJEJER GÅR NATURVETENSKAPS- PROGRAMMET GÅR TEKNIKPROGRAMMET stenhårt/ganska hårt i skolan 75% HAR FÖRÄLDRAR MED AKADEMISK BAKGRUND 47% KOMMER FRÅN STORSTADSOMRÅDEN 26% Har utländsk bakgrund 15

16 DE AMBITIÖSA NATURARNA Vilka är de? 34% BESKRIVER SIG SOM SMART 57% kan tänka sig att bli ingengör 80% ÄR (MYCKET) INTRESSERADE AV ATT GÖRA KARRIÄR 81% kan tänka sig 53% att bli läkare 37% BESKRIVER SIG SOM AMBITIÖS 46% Har mest MVG eller A 66% ÄR (MYCKET) INTRESSERADE AV KOST OCH HÄLSA 90% är (mycket) intresserade av naturvetenskap och teknik 32% vill fördjupa intresset för naturvetenskap/teknik genom att forska/ experimentera inom det 36% identifierar sig som PLUGGHÄST 26% identifierar sig som FEMINIST är (mycket) intresserade av miljöfrågor/ ekologi 21% identifierar sig som TRÄNINGSFREAK 16

17 DE AMBITIÖSA NATURARNA Utmärkande mediavanor: 1/ 3 1/ 6 Läser tidningar i pappersform för att hålla sig uppdaterad Följer forskare/vetenskapsmän FAVORITSIDOR PÅ FACEBOOK: I fucking love science SERIER DE TYCKER ÄR RIKTIGT ROLIGA: Scrubs 1/ 5 1/ 3 Följer tränings-/hälsoprofiler Följer idrottsstjärna i sociala nätverk 9GAG SweClockers 8fact Big bang theory New girl Citat ur intervjuerna JAG HAR SATSAT PÅ SKOLAN FÖR ATT KUNNA BLI DET JAG VILL JAG ÄR NÄSTAN LITE INNE PÅ ATT LÄSA DUBBELT De ville locka fler unga till teknik men hade bara en plansch med en bil på. Det var inte särskilt inspirerande 17

18 DE AMBITIÖSA NATURARNA Vad kan attrahera Ambitiösa Naturare till teknik- och datautbildningar? De Ambitiösa Naturarna är smarta och har bra betyg som de vill göra något med. Även om långt ifrån alla är statusdrivna, är de många gånger måna om att få avkastning på den tid och energi de lagt på skolan, i form av ett bra jobb. För många i gruppen blir därför utbildningsvalet en kamp där det som intresserar allra mest naturvetenskap eller medicin utvärderas tillsammans med andra alternativ utifrån möjligheter att komma in och få ett välbetalt jobb senare. För i sanningens namn kommer ju alla inte in på läkarlinjen och då finns ofta två alternativ att välja en naturvetenskaplig utbildning eller en ingenjörsutbildning. I det sammanhanget har ingenjörsutbildningarna några fördelar som kan lyftas fram: Goda karriärmöjligheter på sikt och högre löner Möjligheten att fördjupa sig och bli riktigt duktig inom ett smalt område alternativt forska vidare Att ingenjörer finns i alla branscher och har omväxlande arbetsuppgifter inom alltifrån forskning till management Möjligheter att göra skillnad för miljö och samhälle KAN VARA VÄRT ATT TONA NED: Matten. Även om de flesta klarar den är det inte det största intresset Bilden av ingenjören: Lyft fram förebilder med olika bakgrund och kön Data attraherar inte i någon större utsträckning, även om kunskaperna är relativt goda i gruppen 18

19 DE AMBITIÖSA NATURARNA 94% KAN TÄNKA SIG LÄSA MEDICIN OCH FARMACI 55% KAN TÄNKA SIG LÄSA INGENJÖRSVETENSKAP, TEKNIK OCH DATA 59% VILL FÖRDJUPA INTRESSET GENOM ATT JOBBA MED NATURVETENSKAP OCH TEKNIK I FRAMTIDEN 61% TYCKER HÖG LÖN/STATUS ÄR AVGÖRANDE I FRAMTIDA ARBETE 50% KAN TÄNKA SIG LÄSA NATURVETENSKAP 22% SKULLE VILJA JOBBA MED MEDICINSK TEKNIK 19

20 FÖRDJUPNING: DE TEKNIKKREATIVA 6% av gymnasieeleverna 20

21 DE TEKNIKKREATIVA BESKRIVNING: För de teknikkreativa är form och funktion två sidor av samma mynt. De ligger i framkant när det gäller att ta till sig och använda ny teknik, men är än många gånger mer intresserade av tillämpning och design än hur det egentligen fungerar där bakom. Eftersom teknik är ett intresse bland andra för de teknikkreativa återfinns de på många olika gymnasieprogram, och i fråga om vidare studier väljer de brett mellan ämnen som företagsekonomi, design eller teknik och data. Här finns alltså alltifrån blivande ljudtekniker till dataspelsutvecklare och art directors. Tekniken är ett medel för att släppa lös kreativiteten och i gruppen finns många som drömmer om att starta nästa Spotify eller Minecraft. Mot löfte om jobb på något av dessa företag skulle de förmodligen ta sig igenom den svåraste teknikutbildning på ren vilja. 62% 38% KILLAR 28% Beskriver sig som kreativ 22% Beskriver sig som teknisk 65% TJEJER är (mycket) intresserade av naturvetenskap och teknik 56% är (mycket) intresserade av att lösa tekniska uppgifter/problem GÅR TEKNIK- 25% PROGRAMMET GÅR NATURVETENSKAPS- 20% PROGRAMMET GÅR ESTETISKA 17% PROGRAMMET GÅR EKONOMI- 14% PROGRAMMET GÅR SAMHÄLLSVETENSKAPS- 12% PROGRAMMET 44% Kommer från storstadsområden 25% Har mest MVG eller A 21

22 DE TEKNIKKREATIVA Vilka är de? 30% IDENTIFIERAR SIG SOM GAMER 26% IDENTIFIERAR SIG SOM STORSTADSMÄNNISKA 24% IDENTIFIERAR SIG SOM PRYLNÖRD 80% ÄR (MYCKET) INTRESSERADE AV ATT GÖRA KARRIÄR 34% är (mycket) intresserade av att gå på museer/ konstutställningar 50% vill jobba med teknik 33% vill jobba med data/telekom/it 47% vill jobba med design/formgivning 22

23 DE TEKNIKKREATIVA Utmärkande mediavanor: 2/ 3 2/ 5 3/ 4 Tittar regelbundet på Youtube-kanaler Använder regelbundet Twitter Använder regelbundet Instagram FAVORITSIDOR PÅ FACEBOOK: 9gag I Fucking Love Science Architecture and Engineering Upworthy SERIER DE TYCKER ÄR RIKTIGT ROLIGA: How I met your mother The Simpsons Silicon Valley Citat ur intervjuerna Det finns ju så väldigt mycket som konkurrerar om framtiden Får jag en skitbra idé kommer jag att starta något själv Det finns enorma communities som hackerday.com eller instructibles.com som bidragit till mitt intresse 23

24 DE TEKNIKKREATIVA Vad kan attrahera Teknikkreativa till teknik- och datautbildningar? För många av de teknikkreativa har det länge varit uppenbart att det inte är samma sak att använda teknik i form av en iphone eller GoPro-kamera som att läsa om det i skolan. Eller att det inte är samma sak att rita ett hus som att förstå hur man bygger det. Därför har långt ifrån alla omsatt sitt teknikintresse i att exempelvis läsa NV eller TE på gymnasiet. Men när det drar ihop sig till att välja högre utbildning börjar många ändå fundera på om det här med att läsa teknik och data inte vore så dumt ändå? Det är ju chansen att kunna kombinera teknik och design som de älskar, med möjligheten till ett välbetalt jobb på ett coolt företag. I andra änden av vågskålen ligger det faktum att många av utbildningarna upplevs som både långa och svåra. Vore det kanske enklare att läsa marknadsföring? För att hjälpa till i beslutsprocessen finns några saker som förtjänar att lyftas fram i fråga om teknik och datautbildningar: Det är ingenjörer som utvecklar och designar Playstation 4 och Google Glass, inte marknadsförare Det finns många olika typer av teknik- och datautbildningar och framhäv att högskoleingenjörsutbildningarna bara är 3 år Niklas Zennström, Mark Zuckerberg, Marissa Mayer och Sergey Brin har alla läst teknik och data på universitetsnivå KAN VARA VÄRT ATT TÄNKA PÅ: Teorin även om utbildningarna innehåller mycket teori är det få jobb som går ut på att läsa böcker Bilden av ingenjörsstudenten välj att lyfta förebilder som passar denna målgrupp. Att man inte måste ha gått NV eller TE alla datautbildningar kräver inte det och de flesta lärosäten har tekniska basår 24

25 DE TEKNIKKREATIVA 54% SKULLE VILJA JOBBA MED DESIGN/MODE/FORMGIVNING 57% KAN TÄNKA SIG LÄSA INGENJÖRSVETENSKAP, TEKNIK OCH DATA 27% VILL FÖRDJUPA INTRESSET FÖR NATURVETENSKAP OCH TEKNIK GENOM ATT JOBBA MED NATURVETENSKAP OCH TEKNIK I FRAMTIDEN 42% KAN TÄNKA SIG BLI INGENJÖR 56% SKULLE VILJA JOBBA MED PROGRAMMERING/UTVECKLING 41% KAN TÄNKA SIG BLI KONSULT INOM IT 25

26 UNGDOMARS INTRESSE FÖR AKADEMISKA ÄMNESOMRÅDEN Andel som kan tänka sig läsa: Andel som kan tänka sig läsa: Samhällsvetenskap Till exempel juristutbildning, statsvetenskap, psykologi, personal och ekonomi Vård, omsorg och hälsa 49% 17% Till exempel sjuksköterska, dietist och arbetsterapeut INGENJÖRSVETENSKAP, TEKNIK OCH DATA 35% Humaniora och teologi Till exempel historia, filosofi och språk 16% Naturvetenskap Till exempel biolog, matematiker eller jägmästare 19% Lärarutbildning 15% Medicin och farmaci Till exempel läkare, apotekare och veterinär Konstnärligt område 19% Till exempel scenkonst och musik 12% 26

27 Den verkliga utmaningen börjar här Till vänster beskrivs ungas intresse för att läsa teknik och data på ett annat sätt, genom att ställa det mot andra ämnesområden. Som synes står sig området relativt väl, vilket också har synts i söktrycket till många utbildningar de senaste åren. Men vi ska också vara väl medvetna om att andelarna till vänster är uttryckta som kan tänka sig. Av den anledningen är siffran högre än andelen vi kommit fram till är Vunna eller Potentiella i modellen. Unga gillar att ha alla dörrar öppna och eftersom många tekniska utbildningar har rykte om sig att vara svåra, är sannolikheten att ett utryckt kan tänka sig, ska omsättas i påbörjad utbildning, allt annat lika, lägre än för andra alternativ. För dig som tagit del av denna skrift väntar därför ett hårt men framförallt spännande arbete med att få de Vunna att känna sig ännu säkrare på sin sak och de Potentiella att faktiskt söka teknik- och datautbildningar. Genom målgruppsanpassad kommunikation är möjligheterna att attrahera fler att bli morgondagens medarbetare i teknikföretag större än någonsin! 27

28 I EN GLOBALISERAD VÄRLD ÄR KREATIVITETEN SVERIGES STYRKA Teknikföretagen är arbets givar organisationen för de kreativa företag som står för hälften av Sveriges export. Över hela landet bistår vi teknik företag i arbets rätt och bransch frågor, så att de kan fokusera på att utveckla varor och tjänster i världs klass.