Mötesplats IFO Dokumentation från. Göteborg 29 november Ett -arrangemang 1. Dagen för dig som jobbar inom individ- och familjeomsorg
|
|
- Ann-Christin Svensson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ett utdrag av en live-målning av Eric Magassa, vid Mötesplats IFO Dokumentation från Mötesplats IFO 2016 Dagen för dig som jobbar inom individ- och familjeomsorg Göteborg 29 november 2016 Ett -arrangemang 1
2 Mötesplats IFO 2016 Mötesplats IFO är en arena för anställda inom individ- och familjeomsorg i GR:s 13 medlemskommuner. Dagen syftar till att dela med sig av kunskap och erfarenheter, att inspirera till nytt tänkande och nya perspektiv samt att stärka yrkesrollen. Peter Molin, utvecklingsledare Social resursförvaltning Göteborgs Stad, och Eva Roslund, verksamhetschef Härryda kommun inledde årets Mötesplats IFO. Idag handlar det om att dela med sig av kunskap och erfarenheter men också att öppna upp för att ta emot lärande och låta sig inspireras, sa Eva. Peter Molin, utvecklingsledare Social resursförvaltning Göteborgs Stad, och Eva Roslund, verksamhetschef Härryda kommun, var moderatorer under årets Mötesplats IFO. 2 Ett utdrag av en live-målning av Eric Magassa, vid Mötesplats IFO 2015.
3 Där mitt hjärta slår Khazar Fatemi JAG MINNS HUR EN KONFLIKT LÅTER, hur den luktar och hur den känns. Jag kan förmedla det till människor som inte har varit med om det men som behöver veta för att förstå sina medmänniskor, säger Khazar Fatemi, journalist och dokumentärfilmare på SVT. Khazar kom till Sverige som åttaåring med sina föräldrar. Hon är född i Iran men uppvuxen i Afghanistan. När hon var färdigutbildad journalist bestämde hon sig för att åka tillbaka till Afghanistan för att söka upp sina barndomskvarter och möta människorna som blev kvar. Det resulterade i dokumentärfilmen Där mitt hjärta slår, som hon visar klipp ifrån. Det var inte lätt för mina föräldrar att acceptera att jag ville åka tillbaka. Jag är ensambarn och de har offrat allt för att vi ska vara fria, och så vill jag åka tillbaka till det vi har flytt från. Varifrån kommer den starka känslan av att vilja åka tillbaka? Det är en mix av skuld och tacksamhet. Skulden var väldigt stark till en början. Vi klarade oss, det gjorde inte min bästa vän. Och tacksamheten, vad skulle jag göra med den? Jag kan inte bara ha den i knät. Jag bestämde mig för att använda min röst och berätta det de vill säga, de som är kvar. Hon berättar om en svenskalärare som tog emot dem när de kom till Sverige och som har betytt mycket för hela familjen sedan dess. Khazar Fatemi inledde årets Mötesplats IFO. Hon fick oss att känna oss välkomna, men hon ställde också krav. Hon visste säkert inte ens var Afghanistan låg på kartan men hon lyssnade och var en medmänniska. Hon tittade aldrig på oss som offer för vi är inga offer, vi är de som överlevde. Det tror jag är viktigt, vi har ett ansvar att ställa krav på de som kommer hit och inte se dem som offer. Nu är Khazar aktuell som programledare för SVT:s dokumentärserie Kultur i farozonen. Hon visar klipp från ett avsnitt där hon åker till Homs i Syrien, en stad där förödelsen är enorm efter kriget. Hon träffar en man som håller på att återställa det som en gång var hans familjs lägenhet, i ett hus som är sönderbombat. Jag tycker inte det är så farligt säger mannen, och fyller igen skotthål med cement och sopar fram ett vackert mosaikgolv under allt damm och bråte. Det gäller att se det man vill se. Det håller honom uppe, drömmen om att återvända. Det är så viktigt att ha något att se fram emot, något att jobba för. Att få känna sig betydelsefull, säger Khazar. Jag tycker inte det är så farligt att prata med mäniskor från svåra konfliktområden om vad de minns. Många säger att de inte vågar fråga, tänk om jag väcker minnen. Men minnena finns där ändå. Det viktiga är att ta emot det som sägs om någon öppnar upp, man kan inte fråga och sedan bara gå, säger hon som avslutning. n 3
4 Seminarie Vad har sexuell hälsa att göra med arbetet inom individ- och familjeomsorgen? DET FINNS EN TYDLIG KOPPLING mellan sexuell ohälsa och social utsatthet. Samtidigt visar studier att socialsekreterare sällan pratar om sexuell hälsa med klienter. Det enda sättet vi kan få reda på saker är genom att fråga! Fråga om tillåtelse att prata om sexualitet eller öppna upp för frågor. Har du det som du vill ha det på det området är en bra och oladdad fråga. Man ska göra det rättighetsbaserat och ganska allmänt, många har funderingar har du också det. Signalera i den fysiska miljön att det är ok att prata om allt, till exempel genom en regnbågsflagga i rummet, säger Frida Larsson, utvecklingsledare i frågor om sexuell hälsa, Social utveckling, Göteborgs Stad. Hon pratar om SRHR som står för sexuell hälsa, reproduktiv hälsa, sexuella rättigheter och reproduktiva rättigheter. Det handlar om att slippa bli utsatt för övergrepp, att få säga ja till det man vill göra, tillgång till säker abort eller bra vård under en graviditet, rätt att bestämma om, när och med vem man vill ha sex och rätt att bestämma om och när man vill ha barn. Frida går igenom olika avdelningar inom socialtjänsten och kopplingen till sexuell ohälsa. På vuxenenheten kan det handla om klienter med missbruk bland annat. Det finns starka samband mellan missbruk Frida Larsson, utvecklingsledare i frågor om sexuell hälsa, Social utveckling, Göteborgs Stad. och sexuell ohälsa. Sexuell ohälsa kan också vara en anledning till att börja med droger. På enheten för funktionshinder kan det bli diskussioner om rätten till sin sexualitet. Man kanske har en personlig assistent som inte är bekväm att hjälpa till i sexuella situationer eller dålig tillgång till privata rum på sitt boende. På enheten för barn och unga vet vi att bara att vara ungdom idag är en riskfaktor när det handlar om sexuell utsatthet. Att inkludera en eller två frågor om sexualitet bland alla andra tar inte så mycket tid. Vi ställer redan en massa frågor, känsliga frågor. Fundera på vilka ord som funkar för dig innan du pratar med en klient. Och tänk på att vi inte ska så djupt, vi ska kartlägga ett behov. Upptäcker man ett större behov av samtal eller annan hjälp får man hänvisa vidare, säger hon. n 4
5 Seminarie Konsten att säga nej med gott samvete LENA HULTMAN ÄR PEDAGOG och familjehandledare på Familjehuset i Partille. På Familjehuset kan man som förälder få hjälp när man upplever utmaningar i föräldraskapet. De flesta som söker har många och stora konflikter dagligen med sina barn och vet inte hur de ska kunna bryta mönstret. Konsten att säga nej handlar om att ta hänsyn till sig själv, att säga nej till andra är att säga ja till sig själv. Ett ärligt nej är ett kärleksfullt svar eftersom det gör oss tydliga i förhållande till både barnen, vår partner och oss själva, säger Lena. Hon hänvisar till Jesper Juul, en dansk familjeterapeut och författare, och hans utbildningsorganisation Family-Lab som grundar sig i ett relationistiskt synsätt. Det personliga språket är det vi utvecklar först som barn: jag vill, jag vill inte, jag tycker om och så vidare. Många föräldrar korrigerar det för man vill lära barnen att uppföra sig och vara artiga. Men om man bara ska vara snäll och artig så är det nästintill omöjligt att utveckla en god självkänsla. Använder man det personliga språket när man säger nej till ett barn lär de sig vem du är också, jag vet att du vill se på tv men jag vill att du går och borstar tänderna nu. Vad är en hälsosam konflikt? Barnet har en önskan, den får sin vilja igenom och barnet är nöjd. Eller? Barnet har en önskan, föräldern säger nej, barnet går upp till kamp, sen ner till sorg, sen till balans och förhåller sig till nejet. Vad gör de vuxna under barnets kamp? Ska du bete dig så då kan du gå in på ditt rum. Vi missar ofta att ta barnen på allvar när de är i kamp och sorg. Barn som inte blir tagna på allvar kämpar ofta för att få rätt, säger Lena. n Seminarie Gatans barn våra barn Jenny Aleryd och Kim Melin från Fältgruppen City i Göteborg. FÄLTGRUPPEN CITY I GÖTEBORG arbetar med uppsökande socialarbete riktat till ungdomar som befinner sig i riskmiljöer i centrala Göteborg. Jenny Aleryd och Kim Melin berättar om sitt arbete i fältgruppen och hur det har förändrats under de senaste åren. Under våren 2015 mötte Jenny och Kim en ny målgrupp ute på stan nyanlända ungdomar och unga vuxna. Mötet med målgruppen bidrog till att Fältgruppen City hittade nya viktiga samarbetspartners, bland annat Migrationsverket. Centralt i fältgruppens arbete är mötet med nyanlända ungdomar och unga vuxna som inte har fått sina behov tillgodosedda under asylprocessen. Många gånger handlar det om att vi får hjälpa till med att bära deras ångest. Ungdomarna kan komma med frågor om den juridiska processen. Då är det viktigt att försvara barnens rättigheter och att motivera dem till att söka sig bort från livet på gatan, säger Jenny. I januari genomförde fältgruppen en kartläggning av situationen för nyanlända ungdomar som uppehåller sig i citymiljöer. Intervjuer gjordes med 76 personer. Nio av dessa uppgav att de saknade boende och 15 personer sa att de någon gång har sovit utomhus i Sverige, trots att en del av dem hade boenden. Kim berättar att de har mött mycket oro och uppgivenhet hos ungdomarna. Jag kommer ändå inte få några papper så det är ingen idé är en inställning som ungdomarna har gett uttryck för. Samtidigt har de mött personer med otroligt mycket kompetens och driv. Många gånger vet ungdomarna hur de kan få hjälp och de är ofta snabba med att föra fram det de vill ha hjälp med. Inför framtiden är Kim och Jenny inställda på att de kommer möta fler nyanlända ungdomar och unga vuxna i sitt arbete och de belyser vikten av att fortsätta jobba med ökad samverkan inom Göteborgs Stad. n Lena Hultman. 5
6 Seminarie Insatser till EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer ARBETET MED EU-MEDBORGARE i utsatthet är något som berör hela kommunen genom att det spänner över flera verksamhetsområden och även aktualiserar olika regelverk och konventioner. Det är inte enbart en fråga för socialtjänsten som länge var den gängse uppfattningen. Frågan är heller inte möjlig att hantera i stuprör. Det är alldeles nödvändigt att den hanteras i samordning och samverkan, säger Jan Svensson, Social resursförvaltning Göteborgs Stad. Syftet för målgruppen med att komma till Göteborg är att få en möjlighet till försörjning. Ungefär 85 procent av de som vistas i staden kommer från Rumänien och 25 procent är kvinnor. Antalet EU-medborgare har inte ökat i kranskommunerna de senaste åren och man uppskattar även att det har skett en minskning av personer som försörjer sig i gatumiljö i Göteborg. Det är väldigt få från målgruppen som söker sig till socialtjänsten för ekonomiskt bistånd. Det är med andra ord inte fråga om någon social turism, säger Teresa Woodall, Social resursförvaltning Göteborgs Stad. GR-kommunerna har tagit ställning för en gemensam handlingsplan i arbetet med målgruppen. Tanken är att stärka likabehandlingen och minska risken för utsatthet. Planen utgår från vardagsfrågor som kommunerna har att hantera i åtta prioriterade områden: kunskap, illegala bosättningar, försörjning, barns situation, skolgång, hälso- och sjukvård, människohandel, våld och utnyttjande samt samverkan med civilsamhället. I dialog med publiken framkom att den största utmaningen i arbetet med EU-medborgare i utsatthet är osäkerheten. Därför känns det bra att veta att vi, genom planen, har våra politiker bakom oss. De uppmuntrar oss att sprida och ta del av kunskap och därför ska ni inte tveka att höra av er om ni bär på frågor eller funderingar som rör arbetet med målgruppen, säger Elisabeth Beijer, GR. Även på nationell nivå arbetar man med frågan. Bland annat har en ny samordnare tillsatts vid Länsstyrelsen i Stockholms län. En av samordnarens uppgifter är att ta fram en webbplats för information och vägledning som ska möjliggöra för kommuner i hela Sverige att ge likvärdiga insatser och bemötanden till målgruppen. På internationell nivå gör EU satsningar för att uppmärksamma romers situation och bilaterala avtal har också slutits mellan Sverige och Rumänien och Sverige och Bulgarien. Planen för utsatta EU-medborgare finns på: Kommun och Politik / Planer och styrdokument / Styrande dokument i Göteborgs Stad Detta jobbar GR med / Välfärd / Sociala området / Mitt i livet / Aktuellt arbete. n Jan Svensson och Teresa Woodall, Social resursförvaltning Göteborgs Stad, och Elisabeth Beijer, GR. 6
7 Seminarie Nätdroger NIKLAS LINDROTH ÄR NARKOTIKASAMORDNARE i Alingsås kommun. Han ger en bild av drogsituationen just nu i regionen och landet. Oroande just nu: Kraftig ökning av döda av fentanyl Fortsatt ökat antal beslag av narkotikaklassade läkemedel Är butanhascholja nästa trend? Ökning av kokainbeslag i Sverige, även på mindre orter Fortsatt mängder med nya NPS (nya psykoaktiva substanser) två i veckan ungefär MDMD (ecstasy) är starkare än någonsin Fentanyl är 100 gånger mer kraftfullt än samma mängd morfin, det är omöjligt att skilja från vitt heroin och används inom sjukvården i form av plåster som säljs på gatan. Det är en otroligt potent och väldigt farlig drog. Det vanligaste sättet att inta det är i färdigblandade nässprayer. Missbruksdos är ett sprut, två eller tre sprut så är det god natt för gott, säger Niklas. Sedan våren 2015 har det varit 200 dödsfall i Sverige av fentanyl. Han pratar om digitaliseringen av droghandeln. Niklas Lindroth. Det är inget nytt fenomen, drogförsäljarna använder den teknik som finns. Tekniken blir allt mer avancerad för varje år som går och det blir allt svårare att avlyssna kommunikation för polisen. De flesta chattprogram krypterar all kommunikation per automatik, det är omöjligt att avlyssna. Han visar hur enkelt det är att få tag i droger på internet, både legala preparat som säljs fram till att de blir narkotikaklassade, och illegala. Servrarna ligger utomlands så polisen kan inte göra någonting. Det finns programvaror som döljer all din aktivitet på nätet och mycket av droghandeln sker med den digitala valutan bitcoin. Det har aldrig tidigare varit lättare att få tag på narkotika, det är 100 procents tillgång var du än är. n Vad tycker du har varit bra med dagen? Ludvig Frick, socialsekreterare Göteborgs Stad Det är nyttigt med sådana här dagar, det ger energi i det dagliga arbetet. Jag tar med mig behovet av samverkan tillbaka till jobbet. Lena Leijondahl, familjebehandlare, Partille Jag lyssnade på Konsten att säga nej med gott samvete, det var bra och handlar om det jag jobbar med. Khazars föreläsning var stark, jag fick mycket tankar av den. Hur man ska ta emot en familj på bästa sätt utan att tänka på dem som offer. Sedan är det alltid mycket bra nätverkande på de här dagarna. 7 Khazars föreläsning var väldigt gripande. Jag vill se alla hennes filmer. Detta är min första mötesplats och jag tycker det är väldigt bra. Jag har lyssnat på intressanta saker. Anna Miles, behandlare, Stenungsund
8 Våran sort om socialt utanförskap i ett barnperspektiv Joel Alme JOEL ALME VÄXTE UPP med sin mamma, styvpappa och syster i Majorna i Göteborg. Det var en uppväxtmiljö kantad av missbruk och sociala problem, som har präglat hans livssyn och låtskapande. Joels senaste skiva Flyktligan kom ut 2015 och är en skildring av uppväxten i en ostabil omgivning. Hur kom skivan till? Med den här skivan visste jag innan vad jag ville göra. Kanske för att jag har fått familj själv. Jag började söka mig bakåt. Min familj har handlat mycket om fäder som svikit, i många generationer. Men skivan går ut på att inte döma någon. Vad är historien bakom att vara en riktigt dålig farsa? Alla vill något bra tror jag. Skivan handlar om förlåtelse. Men din mamma och din styvpappa var inte glada över att du gjorde skivan? Nej, det är nog lite en generationsfråga. För dem är det inte lika självklart att prata om missbruk och sådant som det är för vår generation. Det är mycket skam inblandat. Min mamma har hela tiden velat titta framåt för att komma vidare. Men nu när folk kommer fram till henne och berömmer henne för att 8 hon klarat det tror jag hon känner stolthet. Joel spelar några låtar från skivan, Backa tiden bland annat. Den handlar om hans kusin och bästa vän som båda gick bort som 19-åringar. Känner du skuld för att du borde gjort mer, eller frustration över att någon annan borde gjort det? Jag kunde inte säga till min kusin, han lyssnade inte på mig. Men det går inte att lägga skuld sådär. Man kommer ingenstans genom att peka finger åt någon efteråt, om man inte har makt att ändra på saker och ting. Alkoholen har tagit livet av generationer av män i din släkt. Vad beror det på tror du? Jag tror mer på miljö än gener. Jag kan se en tydlig röd tråd hos de av mina vänner som det gått åt helvete för. De har inte velat vara hemma, kanske för att de växt upp i en missbruksmiljö. Som förälder har man ett uppdrag att visa att det finns ljus i livet. Bara man känner sig trygg hemma klarar man mycket.
9 Vad kan man göra för ett barn som far illa? Ni har ett väldigt viktigt jobb! Jag har inga tips till er, ni vet ju tusen gånger mer än vad jag kan. Det är viktigt att vara en varm person tror jag, man ska fria hellre än fälla. Hur tänker du på ditt eget faderskap? Det finns något i ryggmärgen som man har med sig hem ifrån, hur man ska bete sig beroende på hur folk betedde sig mot en. Har man inte fått något sådant har man inget att luta sig mot. Jag kan förstå på ett sätt varför min pappa har varit som han har varit, han hade inget med sig hemifrån. Han ville mer vara polare med mig, jag fick röka och han tyckte att jag skulle hoppa av gymnasiet och börja jobba. Jag vill vara där för mina barn, hur de än beter sig. Jag vill att de ska kunna lita på mig. n Moderator Peter Molin lyssnar när Joel spelar Backa tiden från skivan Flyktligan bland annat. Låten handlar om hans kusin och bästa vän som båda gick bort som 19-åringar. Som förälder har man ett uppdrag att visa att det finns ljus i livet. Bara man känner sig trygg hemma klarar man mycket. 9
10 Konstnären Eric Magassa i arbete. Det slutliga resultatet Jag bär mina minnen lottades ut till Öckerö kommun. Denna dokumentation visar några av dagens seminarier och föreläsningar. Samtliga föreläsares presentationer hittar du på: Aktuella kurser och konferenser hittar du på: Text: Maja Sabelsjö, Peter Lindgren och Emma Nilsson, GR Foto: Cecilia Kaan, GR Layout: Tony Dahl, GR Info Kontaktperson: Nicholas Singleton, GR nicholas.singleton@grkom.se Goda GRannar. Göteborgsregionens kommunalförbund Besök Anders Personsgatan 8 Post Box 5073, Gbg Tel Fax e-post gr@grkom.se 10
Insatser till EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer, en GR-gemensam angelägenhet
Insatser till EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer, en GR-gemensam angelägenhet 1 Presentation Elisabeth Beijer, GR Jan Svensson, Göteborgs Stad Teresa Woodall, Göteborgs Stad 2 Idag
FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN
FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett
Mötesplats IFO. Välkommen till. Göteborg 29 november I år för fjortonde gången!
Ett utdrag av en live-målning av Eric Magassa, vid Mötesplats IFO 2015. Välkommen till Mötesplats IFO Göteborg 29 november 2016 Seminarier och workshops för Dig som jobbar inom individ- och familjeomsorgen
Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården
Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården Maj 2019 Thomas Jonsland Alla kan prata med barn. Alla kan också utveckla sin förmåga att prata med barn. Varför
Hur få r bårn du/ni mö ter vetå ått de hår rå tt till delåktighet?
Demokratisamordnare Sundsvalls kommun Årlig demokratidag med LUPP-fokus LUPP Utbildning, BK, Demokrati. Ungt inflytande Ungdomsprojekt (jobba med delaktighet utifrån sitt intresse) Demokratiprojekt för
ATT UTVECKLA FAMILJEPERSPEKTIVET I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Per Jörnmyr, projektledare Karin Swensån Retzman, processledare
ATT UTVECKLA FAMILJEPERSPEKTIVET I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Per Jörnmyr, projektledare Karin Swensån Retzman, processledare Kunskap till praktik- stöd till föräldrar Beakta barns behov av information,
Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!
Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,
Föräldraföreningen Mot Narkotika - UMEÅ
Föräldraföreningen Mot Narkotika i Umeå arbetar lokalt i Umeå och Västerbotten med att stötta och hjälpa anhöriga till drogmissbrukare. Vårt arbete är ideellt och vår drivkraft är att hjälpa andra människor
Tjänsteutlåtande avseende Plan för insatser som rör EUmedborgare
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(7) Sektor kommunstyrelsen Diarienummer: KS.2016.105 Datum: 2016-05-13 Utvecklingschef Gunilla Dörner Buskas E-post: gunilla.dorner-buskas@ale.se Kommunstyrelsen Tjänsteutlåtande avseende
1
www.supermamsen.com 1 Skolan ser: En elev som fungerar. Jobbar på. Har vänner. Det är inga problem i skolan! Hemmet ser: Ett barn som trotsar, inte orkar med Inte orkar träffa vänner... Inte orkar fritidsaktiviteter
Mötesplats IFO. Dokumentation från. Göteborg 15 oktober 2015. En dag för dig som jobbar inom individ- och familjeomsorg.
Ett utdrag av en live-målning av Eric Magassa, vid Mötesplats IFO 2014. Dokumentation från Mötesplats IFO En dag för dig som jobbar inom individ- och familjeomsorg Göteborg 15 oktober 2015 Ett -arrangemang
Family-Lab är den svenska delen av Jesper Juuls internationella utbildning, undervisnings och rådgivningsorganisation Family-Lab International.
Family-Lab fungerar som ett laboratorium där professionella och föräldrar arbetar tillsammans för att hitta nya sätt att omvandla kärleksfulla tankar till kärleksfulla handlingar. Family-Lab är den svenska
Värt att veta om ungas livssituation
Värt att veta om ungas livssituation Arbete och resultat från det regionala samarbetet kring Lupp 2017 i Göteborgsregionen Socialchefsnätverket, GR, 23 november 2018 Åsa Nilsson, analytiker GR/FoU i Väst
Minnesanteckningar IFO-chefsnätverket/GR
IFO-chefsnätverket Minnesanteckningar 2016-10-14 Peter Lindgren/EB Minnesanteckningar IFO-chefsnätverket/GR 2016-10-14 GR, Anders Personsgatan 8, Göteborg Närvarande: Irene Jansson, Mölndal Barbro Carlhamre,
Ätstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Protokoll från sammanträde med styrgruppen för social välfärd
från sammanträde med styrgruppen för social välfärd Dag och tid: Torsdag den 16 augusti 2018 kl 9 12 15 Plats: GR, Anders Personsgatan 8 Ledamöter Närvarande: Henrik Ripa (M), ordförande, Lerum Eva Borg
Frågeformulär till vårdnadshavare
Frågeformulär till vårdnadshavare Kod: (behandlare fyller i) Datum: (ÅÅMMDD) Innan du svarar på dessa frågor ska din behandlare ha gett dig information om den aktuella studien. Genom att svara på frågorna
EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR
KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKOD STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER I
Ungas möte med socialtjänsten
Ungas möte med socialtjänsten Maria Thell Matilda Karlsson Vi träffades i början på gymnasiet och det visade sig att vi hade liknande bakgrund och upplevelser. Tillsammans bestämde vi oss för att starta
Studieguide till boken. Mitt ibland oss Kyrkans utmaning kring nätpornografi Ulrica Stigberg, Libris förlag
Studieguide till boken Mitt ibland oss Kyrkans utmaning kring nätpornografi Ulrica Stigberg, Libris förlag Läse- och samtalscirkel utifrån boken Mitt ibland oss Författare: Ulrica Stigberg Förlag: Libris
Protokoll från sammanträde med styrgruppen för social välfärd
från sammanträde med styrgruppen för social välfärd Dag och tid: Torsdag den 2 november 2017 kl 11 12 Plats: GR, Anders Personsgatan 8 Ledamöter Närvarande: Henrik Ripa (M), ordförande, Lerum Eva Borg
Unga med funktionsnedsättning
Unga med funktionsnedsättning Jobb, fritid och möjlighet att påverka samhället LÄTTLÄST SVENSKA Våra delrapporter till Fokus 17 är: Fokus 16:1 Unga nyanländas etablering. Kartläggning av etableringsuppdraget
Erfarenhet från ett år av Västermodellen
Erfarenhet från ett år av Västermodellen Återkoppling från genomförande och följeforskning i Göteborg Dalheimers hus, 18 oktober 2018 Övergripande reflektioner Förberedelse, urval, kontakt Intervju Seminarium,
Av Daniel Terres och Anna-Klara Behlin
Av Daniel Terres och Anna-Klara Behlin Att genom dialog få en fördjupad kunskap och ett socialt perspektiv av graffitifrågan. Att kartlägga området kring Röda sten. Att utreda om det finns behov av sociala
JAG FUNDERADE INTE ENS PÅ
JAG FUNDERADE INTE ENS PÅ DET HÄR MED KLASS INNAN JAG BÖRJADE PLUGGA OM MEDELKLASSNORMER I UNIVERSITETSMILJÖN Lena Sohl Doktorand Sociologiska institutionen, Uppsala Universitet JENNYS BERÄTTELSE Ja, jag
Förebyggandevecka på Fabriken.
Förebyggandevecka på Fabriken. Välkommen till gratis föreläsningar om socialtjänstens förebyggande arbete i år med fokus på tjejer! 20 24 november bjuder och Familjecentralsenheten in till Fabriksgatan
Protokoll från sammanträde med sociala styrgruppen
från sammanträde med sociala styrgruppen Tid: Torsdag den 10 september 2015, kl. 14.00-16.00 Plats: At Work, Johan på Gårdas gata 5A, Göteborg Ledamöter Närvarande: Henrik Ripa (M), ordförande, Lerum Eva
BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN
FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK
Välfärdsteknik och tillgängliga boendemiljöer
Välfärdsteknik och tillgängliga boendemiljöer VISION En samverkansplattform för forskning, utveckling och innovation som främjar tillgängliga boendemiljöer och välfärdstekniktjänster så att människor oavsett
Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå
Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå 2015-04-21 Cecilia Edström cecilia.edstrom@vll.se Sofia Elwer sofia.elwer@vll.se Lena Sjöquist Andersson lena.sjoquist.anderson@vll.se Folkhälsoenheten, Västerbottens
Hur stödjer du barn med föräldrar i fängelse?
Hur stödjer du barn med föräldrar i fängelse? Det här kan skolan göra Barn och ungdom med förälder / familjemedlem i fängelse Vi beräknar att omkring 160 000 barn och ungdomar i Sverige om året har en
Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent
Anhörigperspektiv och Anhörigstöd 180315 Tina Hermansson, anhörigkonsulent Vad menas med anhörigperspektiv? Göteborgs stads riktlinje för anhörigperspektiv: Att uppmärksamma brukarens/klientens behov av
Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR
Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Vem? 3 Inget storstadsproblem
BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)
BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är
Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar
Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%
Foto: Tomas Ohlsson HEJ OCH VÄLKOMMEN SOM MEDLEM!
HEJ OCH VÄLKOMMEN SOM MEDLEM! Var med och kämpa för barns rättigheter Sverige är på många sätt ett bra land att växa upp i, men fortfarande lever många barn i otrygghet och utanförskap. Därför finns Rädda
Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1
Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö
Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun
Föräldrastöd - en investering för framtiden Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun 2011-2014 Inledning Föräldrar är de viktigaste personerna i varje barns liv. Föräldrar har som
Sexuell hälsa och socialt arbete
Sexuell hälsa och socialt arbete En introduktion SRHR Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter SRHR-teamet, Social resursförvaltning Felix Lekare Utvecklingsledare, hbtqfrågor Hanna Byström Utvecklingsledare,
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Övning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser Till Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborg. Underskrift
Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser 2010 Till Länsstyrelsen Västra Götalands län 403 40 Göteborg Sökande Huvudman Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Adress Postnummer Box 5073 402 22
Facit Spra kva gen B tester
Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1
Lidköping, Sockerbruket 071109
Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,
Protokoll från sammanträde med styrgruppen för social välfärd
från sammanträde med styrgruppen för social välfärd Dag och tid: Fredag den 23 februari 2018 kl 9-12 Plats: GR, Anders Personsgatan 8 Ledamöter Närvarande: Henrik Ripa (M), ordförande, Lerum Sebastian
FRÅGAR MAN INGET - FÅR MAN INGET VETA
FRÅGAR MAN INGET - FÅR MAN INGET VETA - Vad barn och ungdomar vill ha i kontakten med professionella Sandra Patel och Therese Eriksson www.maskrosbarn.org Maskrosbarns verksamhet Lägerverksamhet (sommar,
Barnperspektivet inom Beroendevården
Barnperspektivet inom Beroendevården Sölvie Eriksson & Anna-Carin Hultgren Dagens Agenda Vårt sammanhang och vårt uppdrag Lagar och åtaganden Barnombud och Barnsamordnare Anhöriga barn Utbildningsinsatser
RIKTLINJE. Syftet med riktlinjen är att ge stöd och vägledning i anhörigperspektiv inom Vård & Omsorg.
RIKTLINJE Gäller från Utfärdat av Godkänt 2017-05-31 Therese Lindén Sas, Anna Gröneberg Mas, Ulrika Ström Mar Förvaltningschef Vård & Omsorg Riktlinje anhörigperspektiv Styrdokument Socialtjänstlagen 2001:453
Våld i nära relationer. Dialoga, Social resursförvaltning
Våld i nära relationer Dialoga, Social resursförvaltning Om Dialoga Startade 2008 efter ett beslut i kommunstyrelsen. Uppdrag: Erbjuda kunskapshöjande aktiviteter för att förbättra och kvalitetsutveckla
Delaktighet - på barns villkor?
Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter
Det handlar om kärlek
Det handlar om kärlek Inför besöket i klassrum: Finns det några särskilda behov i klassen ni ska träffa? Utifrån exempelvis fysiska och psykiska funktionshinder, språkkunskaper mm. Vilka övningar väljer
Protokoll från sammanträde med sociala styrgruppen
från sammanträde med sociala styrgruppen Dag och tid: Torsdag den 17 mars 2016 kl 9 11 30 Plats: GR-huset, Anders Personsgatan 8, Göteborg Ledamöter Närvarande: Henrik Ripa (M), ordförande, Lerum Eva Borg
Likabehandlingsplan & Värdegrund
Solgläntans & Solbackens Likabehandlingsplan & Värdegrund 1 Datum: 20091201 *Reviderad 20110830, 20120508,201305,20140605,20150512, 20160503, 170524,20170821, 20180508 Denna skrift är ett resultat utifrån
Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj
Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Svenska Opratat.se förebygger ohälsa Opratat.se är ett verktyg
Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter
Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning
Mer för fler Hur ökar vi den digital delaktigheten?
Mer för fler Hur ökar vi den digital delaktigheten? Vårt utmaningsområde Hur kan vi öka den digitala delaktigheten hos datorovana? Vi Teknik Besökare Bilder: CC0 Affischer Annonser Olika nätverk Personliga
Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården
Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning Ett utbildningspaket för barnhälsovården Utbildningspaketet innehåller ett kunskapsstöd två filmer två scenarier en broschyr till föräldrar en studiehandledning
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 Lärarhandledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Att jobba i klassrummet med Skarven s.3 Förslag på samtalsfrågor per kapitel Efter läsningen s.4-9 s.10-11 Lärarhandledning till Skarven av Sara Lövestam Utgiven
Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma.
1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma Fostermamma Pappa Fosterpappa Pappas sambo/maka/make Mammas sambo/maka/make Någon bror/styvbror Någon syster/styvsyster
MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås
MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som
Intervju: Björns pappa har alkoholproblem
Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.
Presentation av resultat från samverkan kring föräldrakurser till föräldrar med barn i förskoleålder
2017 Presentation av resultat från samverkan kring föräldrakurser till föräldrar med barn i förskoleålder FRÅN KURSER I HÄSTVEDA, VITTSJÖ, HÄSSLEHOLM OCH VINSLÖV Inledning Under höstterminen 2017 erbjöd
ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd
ÅRSRAPPORT 2016 Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd Jag kan inte riktigt skilja på vad som är min diagnos och vad som är jag Barn är aktiva och kompetenta aktörer som bär på otroligt mycket
Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet
Märtha Lundkvist Regionens arbete BUSA Barnrättsanalys Vardagsarbetet Varför? Uppfylla lagen Samhällsekonomiskt : nästan 1 miljard om året för Region Örebro län För BARNENS skull! Hälso- och sjukvårdslagen
Yrkesresan. en satsning på kompetens och stabilitet för personal i Göteborgsregionen. Nätverk FH-chefer Göteborg, Cristina Dahlberg, GR
Yrkesresan en satsning på kompetens och stabilitet för personal i Göteborgsregionen Nätverk FH-chefer Göteborg, 2017-12-08 Cristina Dahlberg, GR Innehåll Bakgrund Resultat: Yrkesresan innehåll erfarenheter
Vilka framtidsplaner har du med ditt arbete? Hur hade du det under din uppväxt?
Vad har du arbetet med förut och vad arbetar du med idag? Vilka framtidsplaner har du med ditt arbete? Hur var skolgången för dig när du var liten? Var har du bott tidigare? Hur hade du det under din uppväxt?
ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12
ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.
Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö
Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land
3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING
ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING Att vara förälder till en 3-åring Jag kan, jag vill, jag ska, jag törs. Att vara förälder till ett barn i denna ålder kan vara både roligt och krävande. Det är inte ovanligt
Studerande föräldrars studiesociala situation
Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens
SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.
SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Ung och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Att prata med din tonåring om alkohol När det gäller alkohol
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs
De förstår alla situationer
De förstår alla situationer Erfarenheter av att utveckla integrerade former för vård vid missbruk/beroende och psykisk ohälsa Med fokus på brukares perspektiv Järntorgsmottagningen Elisabeth Beijer FoU
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av
Mötesanteckningar samverkansorganet VFU
Mötesanteckningar samverkansorganet VFU 140916 Närvarande: Ale, Ann- Kristin Forlslund Alingsås, Ann Cajvert Göteborg, Margaretha Hägglund Härryda, Marie Blomqvist Lerum, Maria Larsson Mölndal, Catarina
Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar
Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar 2008-2010 Vårsols Familjecenter Jönköping 2011-02-08 Föräldrautvärdering (I) 2008-2010 Utvärderingen innefattar de barn och ungdomar som varit inskrivna och blivit
Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänstens område vad gör GR?
Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänstens område vad gör GR? 2012 05 31 Bakgrund Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) Målet:
Hur ofta är du frånvarande från skolan?
Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur trivs du i skolan? Umgås du med någon i skolan? Berätta! Vad tänker du om dina lärare? När är det svårt respektive lätt att koncentrera sig i skolan? Vilka skolor
När mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.
Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar
Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från
Policy och handlingsregler för Lidingö simklubb
Policy och handlingsregler för Lidingö simklubb Lidingö simklubb ( simklubben ) har antagit en värdegrund som bland annat syftar till att erbjuda sina medlemmar och anställda en trygg social miljö. För
Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181
Socialförvaltningen Boendeenheten Tjänsteskrivelse 1(6) Karin Säfström 046-35 57 94 Karin.safstrom@lund.se Socialnämnden i Lund Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Sammanfattning
Yttrande till IVO, diarienr /2017-9
YTTRANDE 1 (5) Skapad 2017-12-05 Antaget 2017-12-18 Bildnings- och omsorgsnämnden Helena Sparrfeldt Enhetschef 033-430 57 84 helena.sparrfeldt@bollebygd.se Dnr : BON2017/126-8 IVO Yttrande till IVO, diarienr
Vanliga familjer under ovanliga omständigheter
Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet, Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Exempel på de
SOS Barnbyar Sverige Återrapport 1/2017
SOS Barnbyar Sverige Återrapport 1/2017 Foto: SOS Arkiv Foto: Vincent Tremeau Tack för att ni ger barn en trygg uppväxt! SOS Barnbyar arbetar i 135 länder runtom i världen. Totalt fick nästan 800 000 barn
Orolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander I den här foldern hittar du information och kontaktuppgifter som gäller för Åland. Texten i foldern
STÄRKA SMÅ BARNS TRYGGHET
STÄRKA SMÅ BARNS TRYGGHET www.fou.sormland.se EN PILOTSTUDIE Syfte med pilotstudien Att pröva en stödsamtalsmodell för föräldrar till små barn, 0-7 år, som blivit föremål för orosanmälning till socialtjänsten
Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld
Basutbildning våld i nära relation Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld Ann Dahl Lisa Petersson När våld är vardag 10 % av svenska barn uppger att de varit med om att en förälder blivit
Att undervisa om socialtjänsten
Modul Att undervisa om socialtjänsten Modul: Att undervisa om socialjänsten www.sollentuna.se Att undervisa om socialtjänsten Mål Att de som deltar i arbetet enligt modulen får kunskap som utvecklar sin
Att undervisa om socialtjänsten
Modul Att undervisa om socialtjänsten Modul: Att undervisa om socialjänsten www.sollentuna.se Att undervisa om socialtjänsten Mål Att de som deltar i arbetet enligt modulen får kunskap som utvecklar sin
Genomförandet av mätningen 2015
Genomförandet av mätningen 015 I sammanställningen redovisas resultaten från den enkät som genomfördes vid Socialförvaltningens Vuxensektion under 015. Enkäten utförs årligen. Enkäten riktades till alla
Orolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men vad kan du som vuxen göra om du är
Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår
Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.
Stärka barn i socialt utsatta livssituationer
Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Förskolan Hasselbol Fastställd 20150915 Gäller läsåret 2015/2016 Revideras varje läsår, ansvarig är förskolechef Vårt gemensamma arbete på
ENKÄTSAMMANSTÄLLNING: VÅRDNADSHAVARE
ENKÄTSAMMANSTÄLLNING: VÅRDNADSHAVARE Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av vårdnadshavare till barn som åkte ut på Tuskulums helgkollo och lovläger, vår/sommar 2016. Syftet med enkäterna är
Tysta(de?) Röster. Vem lyssnar på Rosengårdsbarn som lever med en psykiskt sjuk förälder? Med barnets ögon
Tysta(de?) Röster Vem lyssnar på Rosengårdsbarn som lever med en psykiskt sjuk förälder? Med barnets ögon Årskonferens i Göteborg 30-31 mars 2009 Karin Ingvarsdotter Doktorand, Hälsa & Samhälle Malmö Högskola
Mammahjärtat som initiativ är unikt, det finns inget liknande i Sverige idag!
Mammahjärtat som initiativ är unikt, det finns inget liknande i Sverige idag! På mindre än ett år har Mammahjärtat gått från idé till verklighet och det sista halvåret har plattformen vuxit rejält. Många
10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser
Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt