SAMMANFATTNING INLEDNING Uppdrag och syfte Bakgrund och definition Intern kontroll (IK) Tidigare granskningar av IK...

Transkript

1 R EVISIONSRAPPORT NR 8/2007 Granskning av Intern kontroll Åstorps kommun Bengt Sebring, ordf. Tord Sturesson, 1:e v ordf. Stig Andersson, 2:e v ordf Nils Persson Mars 2008 Bengt Joehns Carina Hart

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING INLEDNING Uppdrag och syfte Bakgrund och definition Intern kontroll (IK) Tidigare granskningar av IK IAKTTAGELSER Reglemente och övergripande riktlinjer Organisation och ansvar för intern kontroll Nuvarande övergripande IK-arbete IK inom KS och nämnderna...7 BILAGA Granskning av Intern Kontroll, Åstorp

3 Sammanfattning Ernst och Young AB har av de förtroendevalda revisorerna i Åstorps kommun fått uppdraget att granska kommunens arbete med intern kontroll (nedan IK). Efter genomförd granskning har vi följande kommentarer och rekommendationer: Kommunen har utvecklat det interna kontrollarbetet sedan revisionen senast granskade detta. Det finns ett reglemente för IK och nämnderna har antagit IK-planer, dock oregelbundet. Följande kan förbättras: Vi bedömer att det finns ett utbildningsbehov för internkontroll inom kommunen. Utbildning bör riktas mot förtroendevalda och personal. Det nuvarande reglementet bör revideras, eller att riktlinjer, som kan komplettera reglementet, antas. Kommunstyrelsen (KS) bör definiera den övergripande organisationen för IK i kommunen och ge ett förtydligat uppdrag till samordnaren för IK. Risk- och väsentlighetsanalyser måste utvecklas. Idag saknas strukturerade sådana. All personal bör engageras i arbetet i syfte att på alla nivåer utveckla en kontrollmiljö som förebygger att fel begås. Riktlinjer för när IK-planer ska vara antagna och hur och när de ska följas upp / rapporteras på året bör antas. Uppföljning av IK-planer bör ske innan eller i samband med att de nya IK-planerna antas. KS och revisionen bör ha underlag för sina respektive bedömningar av IK-arbetet i kommunen innan bedömningen om ansvarsfrihet ska göras i samband med årsredovisning. Förtydligande bör ske över innehållet i de olika delar som utgör ett sammantaget system för IK: o Organisation o Riktlinjer och tidplaner o Rutiner för att säkra IK o Risk- och väsentlighetsanalyser o IK-planer och dess innehåll o Uppföljningar och rapporter Nämnderna ska årligen ta ställning till om den interna kontrollen inom ansvarsområdet är tillräckligt. Bedömningsunderlaget bör därmed ha ett innehåll som ger en heltäckande bild av det sammantagna IK-arbetet inom nämnden. Utbildningsnämndens rapport kan tjäna som gott exempel. KS bör årligen ta ställning till om den samlade IK inom kommunen är tillräcklig. Detta bör ske utifrån en sammanställd rapport som presenterar styrelsens egen och nämndernas sammantagna IK-arbete. Granskning av Intern Kontroll, Åstorp

4 1 Inledning 1.1 Uppdrag och syfte Ernst och Young har av de förtroendevalda revisorerna i Åstorps kommun fått uppdraget att granska kommunens arbete med intern kontroll (nedan IK). Granskningen utgår från det arbete som görs av styrelse och nämnder avseende IK. 1.2 Bakgrund och definition Intern kontroll (IK) I det följande ges en bakgrund till hur IK definieras samt hur arbetet med IK kan bedrivas. Intern kontroll är en process där ledning och övrig personal samverkar och som utformas för att med rimlig grad av säkerhet kunna uppnå följande mål: Ändamålsenlig och effektiv verksamhet, Tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten, Efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer etc. Inom all kommunal verksamhet finns en risk för att oönskade händelser kan inträffa som negativt påverkar verksamheten, ekonomin och förtroendet. Även en handling eller brist på handling kan påverka t.ex. organisation invånare eller personal negativt. Interna kontrollsystem måste därför utformas utifrån en helhetssyn på den kommunala verksamheten med beaktande av risk- och väsentlighetsaspekter. Med intern kontroll avses systematiskt ordnade kontroller i organisation, system, processer och rutiner. Kommunstyrelsens (KS) och nämndernas ansvar när det gäller IK finns reglerat i kommunallagen (SFS 1991:900). Även revisionens ansvar är reglerat här. Kommunallagen 6 kap. 1 Styrelsen skall leda och samordna förvaltningen av kommunens eller landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet Nämnderna skall var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De skall också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt kap prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är till räcklig. Författarens anmärkning med fetstil Granskning av Intern Kontroll, Åstorp

5 Av utdragen ur kommunallagen enligt ovan framgår att KS i enlighet med uppsiktsplikten har ett speciellt ansvar för att IK i kommunen bedrivs på ett ändamålsenligt sätt. I detta ingår att se till det i kommunen finns en organisation och ett ramverk för hur IKarbetet ska fullgöras. Men nämnderna har även ett eget och gentemot KS självständigt ansvar för IK. En praxis har utvecklats i kommunerna för hur arbetet med den interna kontrollen kan struktureras och underlättas. Denna beskrives enligt nedan och kan sägas utgöra en miniminivå för IK-arbetet: Delar i system för strukturerat arbete med intern kontroll Riktlinjer och rutiner finns för den egna verksamheten. Ett medvetet förhållningssätt till riskmiljön i verksamheten, vilket innebär förtroendevaldas och anställdas engagemang. Kommunövergripande politiskt antaget reglemente för IK. Analys görs kontinuerligt av risker i styrelsens och nämndernas verksamhet. Analysen innefattar bedömning av vilka risker som är mest väsentliga i perspektiv av hur sannolikt det är att riskerna förverkligas och vilken grad av skada de kan åstadkomma. IK-planer (årliga) antas av styrelse och nämnd, vilka bygger på ovan nämnda riskanalys. Regelbundna kontroller genomförs enligt antagna IK-planer. Rapportering sker till nämnden över genomförd uppföljning enligt IK-planen och vilka slutsatser man kommit fram till. Nämnden gör en bedömning av om den interna kontrollen är tillräcklig. Nämnden rapporterar till KS om nämndens IK. KS gör en samlad utvärdering och bedömning av om kommunen har en tillräcklig IK. 1.3 Tidigare granskningar av IK Revisionen genomförde år 2003 i juni (granskningsrapport 2003:1) och oktober (granskningsrapport 2003:5) granskningar av kommunens system för IK. Det konstaterades först att KS hade stora brister i uppsikten över nämndernas internkontrollarbete, att det inte fanns ett IK-reglemente och att strukturerat IK-arbete var i det närmaste obefintligt hos nämnderna. I den andra omgången hade ett IK-reglemente antagits, men befanns behöva kompletteras med bl.a. tillämpningsanvisningar som grund för det fortsatta arbetet i förvaltningarna. Förvaltningarna var i färd med att ta fram IK-planer. Risk- och väsentlighetsanalyser gjordes inte. Granskning av Intern Kontroll, Åstorp

6 2 Iakttagelser 2.1 Reglemente och övergripande riktlinjer Kommunfullmäktige (KF) har antagit ett kommunövergripande reglemente för intern kontroll I reglementet anges att det är KS som har ansvaret för att tillse att det finns en god intern kontroll och att i detta ligger att en organisation kring intern kontroll upprättas inom kommunen. Den enskilde nämnden ska se till att det finns en IK-organisation inom respektive verksamhetsområde och att regler och anvisningar antages för den interna kontrollen. Det är förvaltningschefen som ska se till att konkreta regler och anvisningar utformas. I reglementet föreskrivs att nämnderna löpande ska följa upp IK-systemet, att särskild plan för uppföljning av den intern kontrollen ska antas och att resultat från uppföljningarna löpande ska rapporteras till nämnden. Nämnden ska i sin tur löpande rapportera till kommunstyrelsen (KS). KS ska med utgångspunkt i nämndernas uppföljningsrapporter utvärdera kommunens samlade system för IK. Med reglementet finns också en bilaga som kallas för mall för nämndens interna kontrollplan. Mallen innehåller dock inte en struktur för de kontroller som ska genomföras utan är en uppräkning av vilka åtgärder som ska ingå för att nämnderna ska upprätthålla en god intern kontroll. Rekommendationer Vi rekommenderar att det nuvarande reglementet revideras eller att riktlinjer som kan komplettera reglementet antages. Det handlar framförallt om att förtydliga på vilket sätt det interna kontrollarbetet ska bedrivas. Nämndernas/förvaltningarnas arbete kan betydligt underlättas genom att t.ex. ange på vilket sätt som riskanalyser kan genomföras och dokumenteras, hur IK-planerna ska vara strukturerade och när i tiden IK-planerna ska antas varje år, på vilket sätt de uppföljningsrapporter som presenteras för nämnden/ks ska struktureras och vilket innehåll de ska ha, när uppföljningarna utifrån IK-planerna ska vara redovisade för nämnderna, och vid vilken tidpunkt som KS/Kommunstyrelseförvaltningen vill ha in underlag från nämnderna för att kunna förbereda beslutsunderlag/göra en sammanfattande bedömning av hur IK-arbetet inom kommunen ser ut och om det håller en tillräcklig nivå. Granskning av Intern Kontroll, Åstorp

7 2.2 Organisation och ansvar för intern kontroll Controllern på kommunstyrelseförvaltningens ekonomiavdelning är den som uppges vara kommunens samordnare av den interna kontrollen inom kommunen. Hon har haft det uppdraget under en kortare tid. Vad detta uppdrag innebär i praktiken är dock inte närmare definierat. Rekommendationer Vi rekommenderar att KS definierar den övergripande organisationen för den interna kontrollen i kommunen samt att den person som har det samordnande ansvaret får ett förtydligat uppdrag. Detta bör innefatta samordning, utbildning och rådgivning avseende intern kontroll gentemot nämnderna/förvaltningarna. Vidare bör KS se till att tydligare riktlinjer/reviderat reglemente (se ovan) blir framtaget. 2.3 Nuvarande övergripande IK-arbete Granskningen visar att det övergripande IK-arbetet de senare åren inte har varit aktivt och att det inte funnits något övergripande arbete som kunnat fungera som stöd till och pådrivning på nämnderna. KS har inte begärt in IK-planer eller uppföljningsrapporter från nämnderna och har inte haft något beslutsunderlag för att kunna bedöma om kommunens sammantagna arbete med IK är tillräckligt. Det ser dock ut som om det skett en ökad aktivitet avseende IK-arbetet i kommunen och nämnderna förbereder att sända uppföljningsrapporter till KS utifrån de IK-planer som antagits för verksamhetsåret 2007 samt att anta nya planer för Controllern kommer enligt uppgift att inhämta material från nämnderna. Rekommendationer Vi rekommenderar att kommunen anordnar kommunövergripande utbildning om IK som riktar sig till förtroendevalda och tjänstemän inom KS och nämnderna. Utbildningen kan tjäna som gemensam referensram i det fortsatta arbetet. Vidare rekommenderas att det inom kommunen startas ett nämndsövergripande arbete under KS ledning för att ta fram gemensamma arbetssätt för IK och för att skapa forum för erfarenhetsutbyte. Det är av vikt att KS på ett aktivt sätt visar vägen för det fortsatta IK-arbetet. 2.4 IK inom KS och nämnderna KS Det finns en beskrivning från 2004 av vad IK ska vara för dåvarande kommunledningskontoret. I en bilaga till ärendet anges kontrollområden som troligen ska ses som återkommande över åren. I en följande bilaga 2 återges de kontroller som ska genomföras det året. Granskning av Intern Kontroll, Åstorp

8 Likaså har beskrivningar tagits fram över vad den interna kontrollen ska bestå i inom det dåvarande tekniska kontoret (2004) och räddningstjänsten (2006). Ansvarfördelningar mellan olika funktioner beskrivs, liksom rutiner och kontroller. I övrigt har inte hittats IK-planer för övriga verksamheter inom KS ansvarsområde förrän inför år Strukturerad riskanalys har ej genomförts inför framtagandet av 2008 års IK-plan. En IK-plan för 2008 har antagits av KS för kommunstyrelseförvaltningen. Den är omfattande och innehåller 18 kontrollområden, som ibland även innehåller flera kontrollmoment. Vid en jämförelse med 2004 års plan, framkommer att de flesta områdena/momenten är de samma i planen för år Kontrollansvariga är utsedda för alla moment, och är delat mellan controller, kommunchef, områdeschef, kommunsekreterare och redovisningsekonom. Kontrollfrekvens är angivet, t.ex. en gång/år, månadsvis, m.m. Det sätt på vilket kontrollerna ska ske (kontrollmedel) är redovisade i en del av fallen, men saknas i en del fall där detta bedöms vara motiverat. Återrapportering av kontrollerna ska enligt planen ske till annan i organisationen. Redovisning av internkontroll till KS avseende det egna verksamhetsområdet har inte hittats i granskningen Bildningsnämnden I de IK-planer som nämnden antagit finns en organisationsplan för IK inom förvaltningen som beskriver syfte med IK, citat från kommunallagen, ansvarsfördelning för IK inom nämnden/förvaltningen. Vidare finns riktlinjer för intern kontroll inom nämnden vilka beskriver olika slag av IK-aktiviteter. Bildningsnämnden har antagit en IK-plan för I denna finns sju kontrollmoment upptagna som hanterar sju kontroller av ekonomisk karaktär och en av verksamhetskaraktär (om att åtgärdsprogram ska upprättas för elever som inte når målet godkänd). I planen finns metod och frekvens angivet och vem som är ansvarig för att kontrollerna genomförs. En klassning med hjälp av poängsättning utifrån en risk- och väsentlighetsanalys återges också för varje kontrollmoment. Modell för riskanalys återges som bilaga. Rapport till nämnden utifrån uppföljning av IK-planen för 2007 har godkänts Rapporten innehåller en utförlig beskrivning av vilka granskningsområden som kontrollerats, hur de har kontrollerats, med vilket omfång och med vilken frekvens de har kontrollerats, vilket resultat som kontrollerna visat samt vilka åtgärder som vidtagits utifrån resultatet. Denna har sänts vidare till KS. En IK-plan för 2008 ska behandlas på nämndens februarimöte. Förslaget innehåller samma kontrollmoment som planen för 2008, med den skillnaden att år 2007 kontrollerades åtgärdsprogrammen för elever i skolår 2 och 5, men i IK-planen för 2008 för skolår 8. Granskning av Intern Kontroll, Åstorp

9 2.4.3 Hälso- och omsorgsnämnden En IK-plan har antagits för år Denna innehåller till större delen en beskrivning av vilka effektmål som gäller för året och ansvarsfördelningen inom förvaltningen för olika former av IK-aktiviteter; ekonomisk uppföljning, revidering av plan för IK, delegationsordning, attestförteckning, upprättande av internbudget, månatliga avstämningar, inventarieförteckningar och återrapportering till nämnden. Avseende kontroller sägs att det är förvaltningscheferna som ansvarar för kontroller av fakturahantering, attestuppdrag, omföringar m.m. Vidare har valts ut hanteringen av kontanta medel, för vilket områdeschefen svarar för angivna rutiner för kontanta medel. Det anges inte på vilket sätt detta ska kontrolleras och med vilken frekvens. I ett särskilt ärende om intern kontroll i maj 2007 sägs också att den interna kontrollen för 2007 ska riktas mot rutiner för verkställighet av beslut fattade av Medborgarnämnden/-förvaltningen, samt hantering av privata medel inom omsorgsverksamheten. Återrapportering till nämnden uppges ska ske under mars månad och en ny IK-plan för 2008 ska antas Bygg- och miljönämnden Det finns en IK-plan som dåvarande miljönämnden antog I planen finns en uppräkning av de lagar som styr arbetet samt det arbete som pågår inom ramen för Agenda 21-arbetet och Allergikommittén. En risk- och väsentlighetsanalys återges där det konstateras att sårbarheten i personalgruppen är stor pga. den låga bemanningen. Vidare görs en ansvarsfördelning avseende vissa IK-aktiviteter samt konstateras att det är förvaltningschefen som har ansvaret för stickprov. Återrapportering har skett utifrån uppföljning av planen under 2006, då det konstateras att uppföljning skett enligt plan och att avvikelser inte förekommit. Nuvarande nämnd har i februari 2008 antagit en IK plan som benämns Internkontroll av ekonomi och rutiner inom bygg- och miljökontoret. Planen är strukturerad efter den mall som antogs i samband med reglementet. Strukturerad riskanalys har inte föregått framtagandet av IK-planen Medborgarnämnden Nämnden antog i maj 2007 en plan för IK under det året. Då beslutades att IK skulle riktas mot rutiner för överflyttning av ärenden, såväl inom den egna förvaltningen som vid överflyttning av ärenden till Hälso- och omsorgsförvaltningen, rutiner för kontanthantering, rutiner för uppföljning av den psykosociala miljön. Uppföljning gentemot 2007 års IK-plan har rapporterats för nämnden i november. I rapporteringen ingår en beskrivning av hur rutinerna fungerar samt vilka åtgärder som vidtagits eller föreslås vidtas. Granskning av Intern Kontroll, Åstorp

10 Risker avseende arbetsmiljö har dokumenterats i samband med systematiskt arbetsmiljöarbete. Det finns ingen dokumenterad riskanalys utifrån andra perspektiv. I IK-planen för 2008 som beslutades av nämnden i januari har tagits upp kontroll av att varje pågående ärende har aktuell vårdplan uppföljning av rutiner för överflyttning av ärenden kontroll av rutiner för biologiska förälders ersättningsskyldighet avseende placerade barn utanför hemmet. KS Bildningsnämnden Sammanfattning av KS och nämndernas IK-arbete Nedan sammanfattas översiktligt förekomst av vissa, för ett sammantaget IK-system, viktiga delar inom respektive nämnd/styrelse. Beskrivning av organisation o ansvar Strukturerad / dokumenterad risko väsentlighetsanalys IK-plan -07 IK-plan -08 Rapport till egen styrelse/nämnd för IK -07 Rapport till KS för IK -07 _ Hälsooch omsorgsnämnden Bygg- och Miljönämnden _ ( ) Finns i IKplan från -04 för miljö-delen. På väg ( ) På väg _ Medborgarnämnden Finns riskanalys avs. arbetsmiljön _ Teckenförklaring till tabell ovan: = förekommer, - = förekommer ej. Granskning av Intern Kontroll, Åstorp

11 2.4.7 Bedömning och rekommendationer IK-arbetet har utvecklats sedan de tidigare granskningarna som revisionen genomfört. IK-planer har antagits, men det kan konstateras att detta inte har skett kontinuerligt över de sista åren på alla nämnder. På bildningsnämnden har dock upprätthållits ett kontinuerligt arbete över åren. Vi bedömer att nämnderna har olika sätt att hantera IK-arbetet och att kommunen har potential att effektivisera IK-arbetet genom framtagande av gemensamma rutiner. Det behövs även ett gemensam synsätt och en gemensam referensram avseende IK. Detta kan uppnås genom t.ex. gemensamma utbildningar för förtroendevalda och tjänstemän. Vi bedömer att det finns ett utbildningsbehov inom kommunen avseende internkontrollarbete. Vi vill rekommendera att kommunen tar fram riktlinjer för när på året nämndernas IKplaner ska vara antagna. Detta kan gärna ske innan ingången av det verksamhetsår för vilket IK-planerna ska gälla eller åtminstone i början av det. Det finns metodmässiga och arbetsfördelningsmässiga fördelar om de kontroller som ska genomföras kan spridas över året. Likaså är det ändamålsenligt med uppföljningsrapporteringar till nämnderna och till KS vid gemensamma tidpunkter. Detta bör ske innan eller i samband med att de nya IK-planerna antas, då resultat från uppföljningarna ska vägas in i övervägandet av vilka risker och kontrollmoment som ska prioriteras i den nya planen. Det är också ändamålsenligt om KS och revisionen har underlag för sina respektive bedömningar av IK-arbetet i kommunen innan bedömningen om ansvarsfrihet ska göras i samband med bokslut/årsredovisning. Nämnderna har beskrivit organisation och ansvarsfördelning på olika sätt. Det är viktigt att varje nämnd ser över sin organisation och också ser till att det finns ändamålsenliga arbetsformer för IK-arbetet. Detta är motiverat också utifrån de förändringar som skett med den senaste omorganisationen. Framförallt är det av vikt att det risk-/ säkerhetstänkande som bör prägla IK-arbetet omfattas av all personal och att alla enheter är delaktiga i arbetet. I granskningen framkommer att det råder en viss osäkerhet om vad som ska finnas i IKplanen. Idag är dessa en blandning av ansvarsfördelning, rutiner, kontroller och anvisningar om uppföljningar m.m. Förhållandet kan bl.a. att spåras till den mall som beslutats i samband med reglementets antagande. Vi rekommenderar att renodling kan ske i olika dokument eller som delar av dokument, och utgöra delar av IK-aktiviteter i ett sammantaget system för IK: Förtydligande av nämndens organisation och ansvarsfördelning av IK-arbetet inom ansvarsområdet. Nämndens egna riktlinjer och tidplaner för IK-arbetet (utöver de som finns i reglemente och övergripande riktlinjer), tex. avseende risk- och väsentlighetsanalys m.m. Nämndens arbete med att ta fram, förtydliga och ibland besluta om rutiner för olika delar och processer av verksamheten. Det kan ske genom t.ex. handböcker, rutinförteckningar och/eller kvalitetssäkringssystem Granskning av Intern Kontroll, Åstorp

12 IK-planen ska vara en uppräkning över de kontroller som behöver utföras för att nämnden ska kunna försäkra sig om att verksamheten uppnår målen med IK (se under 1.2). I planen bör framgå med vilken metod kontroller ska ske och med vilken frekvens dessa ska ske, i syfte att säkra ett underlag för att kunna bedöma om verksamheten fungerar tillfredsställande och/eller om åtgärder behöver vidtas. Det förekommer inte hos varken styrelse eller nämnderna någon strukturerad / dokumenterad riskanalys. Risk- och väsentlighetsanalysen ska ligga till grund för vilka kontroller som ska prioriteras och beslutas om i IK-planen. Riskanalysen, som i så stor utsträckning som möjligt ska omfattas av all personal inom enheterna (t.ex. genom diskussion på arbetsplatsträffarna), ska göras utifrån perspektiv av externa, interna och förtroenderisker och omfatta såväl ekonomiska som verksamhetsinriktade aktiviteter och händelser. Syftet med att engagera all personal i arbetet är att utveckla en kontrollmiljö på alla nivåer som förebygger att fel begås. De risker som det är mest sannolikt ska inträffa samt kan åsamka störst skada, ska uppmärksammas med förebyggande åtgärder samt interna kontroller. Lokala IK-planer kan upprättas. Det bedömningsunderlag som nämnden ska ha för att kunna bedöma om IK inom verksamhetsområdet är tillräckligt, bör innehålla flera delar. Underlaget bör härmed innehålla en redogörelse över den riskanalys som är gjord och de överväganden som ligger till grund för vad som tas upp i IK-planen. Vidare bör finnas en redogörelse hur de olika kontrollmomenten har följts upp avseende metod och frekvens. Resultat av kontrollerna ska redovisas och i fall av avvikelser ska en redogörelse ske över förslag till, eller redan genomförda, åtgärder. Här kan utbildningsförvaltningens rapport till sin egen nämnd utgöra ett föredömligt underlag för övriga nämnder. KS ska årligen göra en sammantagen bedömning över kommunens IK-arbete. För att kunna göra ett sådant ställningstagande behövs en sammanställd rapport över alla nämnders IK-arbete, med ett innehåll liknande det som förvaltningarna ska ge sina nämnder. Förvaltningarnas redogörelser till sina nämnder utgör då, i den mån de är ändamålsenligt skrivna, den källa till information som rapporten bygger på. Åstorp Carina Hart Granskning av Intern Kontroll, Åstorp

13 Källor Bilaga 1 Intervjuade Jan Nilsson, kommunalråd Anita Månsson, chef medborgarförvaltningen Göran Holmqvist, chef bildningsförvaltningen Gunilla Abrahamsson, chef hälso- och omsorgsförvaltningen Annika Hansson, controller kommunstyrelseförvaltningen Ingela Lundgren, ekonom bildningsförvaltningen Ann-Marie Malmström, ekonom medborgarförvaltningen och hälso- och omsorgsförvaltningen Owe Wybrands, ekonom bygg- och miljö Granskade dokument och källor Reglemente för IK, KF I nämnderna förekommande IK-planer I nämnderna förekommande uppföljningsrapporter om IK Referensmaterial Kommunallagen, SFS 1991:900 God revisionssed i kommunal verksamhet 2006, Sveriges kommuner och landsting. Kommunrevisionen Åstorps kommun, granskningsrapporter 2003:1 och 2003:5 om IK Granskning av Intern Kontroll, Åstorp