Guide för värdering av ekosystemtjänster

Transkript

1 Guide för värdering av ekosystemtjänster RAPPORT 6690 AUGUSTI 2015

2

3 Guide för värdering av ekosystemtjänster

4 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: Arkitektkopia AB, Box , Bromma Internet: naturvardsverket.se/publikationer Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: naturvardsverket.se ISBN ISSN Naturvårdsverket 2015 Tryck: Arkitektkopia AB, Bromma augusti 2015 Grafisk produktion: BNG Communication AB/Reform Act Omslagsbilder: Dan Lepp/Johnér (fasad med grönska) och Scandinav Bildbyrå (äppelplockande flicka) TRYCKSAK

5 Förord Ekosystemtjänster är nödvändiga för vår välfärd. Ändå tar vi dem ofta för givna. Genom att se och värdera ekosystemtjänster kan vi påverka vår framtida välfärd och livskvalitet. Politiker, myndigheter, kommuner, företag, organisationer och individer kan därigenom fatta mer medvetna och kloka beslut. Exempelvis behöver värdet av ekosystemtjänster ingå i planering och beslut om mark- och vattenanvändning. Att se värdet av ekosystemtjänster är nödvändigt för ett samhälle som har ambitionen om en hållbar utveckling. Värdering av ekosystemtjänster ger underlag för beslut om till exempel: Vilka områden ska bevaras och vilka ska utvecklas? Vilka ekosystemtjänster är vår verksamhet beroende av för att fungera? Ska det nya bostadsområdet ligga till öster eller väster om motorvägen? Hur ska vi utforma grönytorna i det nya bostadsområdet så att människors hälsa främjas? Den här guiden ger inte facit på alla frågor utan guidar dig att hitta svaren i ditt arbete. Innehållet är praktiskt inriktat med steg-för-steg-beskrivningar och ett antal exempel, och riktar sig till dig som jobbar på kommun, företag, myndighet, länsstyrelse eller intresseorganisation. Naturvårdsverkets förhoppning är att guiden underlättar och inspirerar fler att börja värdera ekosystemtjänster. Guiden är framtagen inom ett regeringsuppdrag om en kommunikationssatsning för ekosystemtjänster. Uppdraget är en del för att uppnå det av regeringen beslutade etappmålet om betydelsen av den biologiska mångfalden och värdet av ekosystemtjänster. Kontaktperson för guiden på Naturvårdsverket är Kerstin Bly Joyce. Naturvårdsverket i augusti 2015.

6 Innehåll Förord 3 INTRODUKTION 5 Om guiden 5 Vad är ekonomisk värdering? 6 Varför ska vi värdera ekosystemtjänster? 7 Att läsa och arbeta med guiden 8 VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER I SEX STEG 10 Steg 1. Vad ska du använda värderingen till? 12 Steg 2. Identifiera ekosystemtjänster 16 Steg 3. Avgränsa analysen 23 Steg 4. Bestäm utgångspunkter för värderingen 25 Steg 5. Tillämpa värderingsmetoder 30 Steg 6. Gör en återblick 36 PRAKTISKA EXEMPEL 37 C/O City ekosystemtjänster i stadsplanering 40 Lomma kommun ekosystemtjänster i detaljplanering 45 Saltå Kvarn en verktygslåda för åtgärder i odlingslandskapet 49 Riksbyggen ett verktyg för bedömning av ekosystemtjänster i byggsektorn 52 NCC en analys av ekosystemtjänster vid företagets huvudkontor 57 Sveaskog marknader för ekosystemtjänster 61 God havsmiljö ekosystemtjänsters betydelse för turism och rekreation 63 Efterbehandling av förorenad mark påverkan på ekosystemtjänster 71 Monetära värderingsstudier värdet av ekosystemtjänster i kronor 75 KÄLLFÖRTECKNING 81

7 Introduktion Under de senaste decennierna har begreppet ekosystemtjänster vunnit mark som ett sätt att synliggöra ekosystemens funktioner och processer och deras koppling till mänskligt välbefinnande. Begreppet är relativt nytt dock är tankesättet inte nytt. Redan Platon konstaterade för cirka år sedan att avskogningen runt Aten ledde till markerosion och uttorkade vattenkällor. 1 Kort sagt: vi människor behöver fungerande ekosystem för att samhället ska fungera bra. Värdering av ekosystemtjänster syftar till att belysa och bygga en förståelse för människans beroende av fungerande och friska ekosystem genom att beskriva de värden som är förknippade med ekosystemtjänsterna. Utan värdering riskerar ekosystemtjänsterna att få för liten vikt i beslutsfattandet, vilket äventyrar både dagens och kommande generationers välfärd. En värdering är ett sätt att belysa sambandskedjan från ekosystemets processer och funktioner till vårt välbefinnande. Vi behöver genomföra värderingar av ekosystemtjänster för att styra våra beslut mot hållbar utveckling. Om guiden Hur gör man en värdering? Svaret är ungefär: det beror på. I den internationella litteraturen finns en stor mängd vägledningar för hur värdering kan göras och det kan se olika ut beroende på syfte och sammanhang. Litteraturen är ibland teknisk och ibland inriktad till specifika former av värdering eller till specifika beslutsprocesser. Mycket av litteraturen kring miljövärdering på svenska har hittills saknat en tydlig koppling till ekosystemtjänster och varit inriktad mot att värdera i kronor. Denna guide riktar sig framförallt till kommuner, företag, myndigheter, länsstyrelser och intresseorganisationer i Sverige, och fokuserar på metodmässiga aspekter av värdering. 2 Guiden innehåller en steg-för-steg-metod för värdering, som tillåter en variation av syften med, och typer av värderingsstudier. Guiden är kortfattad och genomgående ges förslag på litteratur för fördjupning. Vidare ges i guidens senare del ett antal exempel som visar hur värdering kan göras i praktiken. 1 Daily, G., (ed), Guiden går alltså inte in på t.ex. hur man bäst implementerar resultat från en värdering i organisationen eller förvaltningen, vilka personalresurser som kan krävas för att genomföra analysen, etc. GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER 5

8 Naturvårdsverket ansvarar för guiden. Text och underlag har tagits fram av Enveco Miljöekonomi AB på uppdrag av Naturvårdsverket. Samrådsmyndigheter och ett nätverk för ekosystemtjänster som startats inom regeringsuppdraget har bidragit med återkoppling på innehåll och upplägg. Guiden har ett huvudbudskap: en värdering behöver göras metodiskt för att inte viktiga värden ska missas och för att analysen ska bli så givande som möjligt i förhållande till syftet med värderingen. Guiden bygger därför på att ge en bredd och täcka in relevanta steg från ett relativt tidigt utredningsskede. Därmed innehåller guiden inte detaljerade beskrivningar av till exempel olika metoder för värdering i kronor, vilket bör göras i ett relativt sent värderingsskede. Istället finns litteraturhänvisningar för fördjupning. Vad är ekonomisk värdering? Det finns många olika sätt att värdera och vad som är ett uttryck för ett värde är en diskussion i sig. Den här guiden handlar om ekonomisk värdering, vilket innebär att ekosystemtjänster värderas utifrån den nytta de genererar till människan. Ekonomisk värdering handlar om hur människors välbefinnande påverkas utifrån deras uppfattningar (preferenser) om vad som spelar roll för deras välbefinnande, givet en värld med begränsade resurser. När vi fortsatt skriver om värdering i guiden avses ekonomisk värdering och alltså ekosystemtjänsternas bidrag till samhällsnytta (välbefinnande) och företagsekonomisk lönsamhet. 3 Värden kan uttryckas på olika sätt En avgränsning till ekonomisk värdering innebär inte nödvändigtvis att värden uttrycks i kronor. Vi beskriver senare i guiden ett antal sätt att värdera som alla kan vara relevanta: Kvalitativ värdering: Värden uttrycks i ord. Semi-kvantitativ värdering: Värden uttrycks i en poängskala. Kvantitativ värdering: Värden uttrycks genom någon fysisk enhet, t.ex. mängden råvaror som produceras under en viss period eller antalet besök till ett rekreationsområde. Monetär värdering: Värden uttrycks i kronor. 3 Samhällsnytta utgörs teoretiskt av summan av konsument- och producentöverskott, ungefär välbefinnande och vinster. En företagsekonomisk nytta kan betraktas som bidrag till företagets lönsamhet på kort och lång sikt. Företagsekonomisk analys och samhällsekonomisk analys kan därmed skilja sig åt. 6 GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER

9 Värdering bygger på en kedja av händelser Ekosystemtjänster kan definieras som ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande. 4 Det innebär att det är viktigt att synliggöra strukturer, funktioner och processer i ekosystemen som i slutänden skapar samhällsnytta. Samspelet mellan ekosystemet och människan kan beskrivas genom en händelsekedja. Den kan se ut och benämnas på olika sätt, men oftast är innebörden likartad. Två exempel: Havets förmåga att rena vattnet från miljögifter leder tillsammans med andra processer i havet till god vattenkvalitet, vilket skapar förutsättningar för bad, vilket många människor värdesätter. Vegetation i stadsmiljön bidrar till naturligt bullerskydd, vilket påverkar vår hälsa. Ofta används en indelning av tjänsterna i indirekta och direkta ekosystemtjänster. Vad som är direkt och indirekt kan vara svårt att reda ut, men det är tydligt att ett sådant tankesätt är nödvändigt för att förstå ekosystemet i relation till människan. I havsexemplet ovan kan vattenreningen ses som en indirekt ekosystemtjänst, god vattenkvalitet som en direkt ekosystemtjänst och bad som en aktivitet (nyttighet) som genererar värde. Begreppsapparaten kan variera mellan olika rapporter och sammanhang, men huvudpoängen är densamma värdering bygger på en kedja av händelser. Slår vi ut ekosystemets förmåga att rena vattnet från farliga ämnen så kommer det att få konsekvenser för oss människor. Om vi inte skapar förutsättningar för vegetation blir stadsmiljön bullrigare och vi mår sämre. Därför behöver vi förstå processerna i ekosystemen, hur mänskliga aktiviteter och beslut påverkar dem och vad vi kan göra för att förbättra eller återställa deras funktion. Varför ska vi värdera ekosystemtjänster? Synliggörandet av ekosystemtjänsters värde innebär att vi kan fatta klokare beslut i förhållande till människans behov av fungerande ekosystem. Beslut som påverkar ekosystemen fattas dagligen av politiker, myndigheter, kommuner, företag och andra organisationer, liksom av individer. Genom att värdera de ekosystemtjänster som kan påverkas av olika beslut kan avvägningar göras mellan olika alternativ för att säkerställa samhällets långsiktiga behov av fungerande ekosystemtjänster. Exempel på syften med en värdering kan vara: 4 TEEB, GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER 7

10 Att avgöra om ett projekt, en plan eller en policy leder till samhällsekonomisk lönsamhet och att kunna prioritera mellan olika åtgärder eller alternativ. Att undersöka målkonflikter och att underlätta avvägningar mellan olika mål. Att ligga till grund för markanvändningsbeslut var kan vi lägga bebyggelse eller infrastruktur och hur kan den se ut för att bidra till, och inte försämra, ekosystemens förmåga att generera ekosystemtjänster? Att hjälpa till att kommunicera värdet av en hotad ekosystemtjänst ( kostnaden av att inte göra något ) eller värdet av ett projekt som förbättrar ekosystemens förmåga att generera samhällsnytta genom exempelvis restaurering eller återskapande av naturmiljöer. Att ligga till grund för beslut om ett företags strategiska inriktning, till exempel för att förbereda verksamheten för framtida risker i leverantörskedjan förknippade med påverkan på miljön eller för att stödja ett företags arbete med att bidra positivt till samhällsnytta. Att ta fram underlag för miljöräkenskaper, i en kommun eller nationellt. Att läsa och arbeta med guiden Guiden kan läsas antingen från början till slut eller direkt i enskilda avsnitt. Guiden har två delar: den första delen är en steg-för-steg-guide för ekonomisk värdering med litteraturhänvisningar, den andra delen ger praktiska exempel på hur metoderna har tillämpats av olika aktörer. Guiden är avsedd att vara ett metodstöd snarare än en handbok. Den är tänkt att kunna fungera praktiskt som inspiration för hur värdering kan göras. Men olika situationer innebär olika analysbehov och därför är det i vissa fall relevant att göra på något annat sätt eller i någon annan ordning. Till exempel kan ett alternativ vara att stanna efter identifieringen i steg 2 eftersom detta steg ger en relativt god första överblick. Ett annat alternativ är att fokusera på enskilda aspekter och därmed inte göra den breda kartläggning som samtliga steg innebär. Guiden täcker in en flora av olika typer av syften och sammanhang. Av nödvändighet är den därför i viss mån utspädd, och hänvisningar görs istället till mer specialiserad litteratur på olika områden. Guiden kan utgöra ett avstamp för framtagandet av mer specifika vägledningar och handböcker inom olika sammanhang. 8 GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER

11 LITTERATURTIPS: VARFÖR VÄRDERA EKOSYSTEMTJÄNSTER? SOU 2013:68 om ekosystemtjänster ger många genomarbetade resonemang och en uppsjö av litteraturhänvisningar. Se t.ex. avsnitt 1 som brett diskuterar kring ekosystemtjänstbegreppet och värdering. SOU 2013:68. Synliggöra värdet av ekosystemtjänster Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Betänkande av utredningen synliggöra värdet av ekosystemtjänster. Brännlund & Kriström har tagit fram en lärobok i miljöekonomi. Boken har sitt fokus på värdering i kronor. Se t.ex. kapitel 3: Att värdera miljövaror. Brännlund, R., Kriström, B., Miljöekonomi. Upplaga 2:1. Studentlitteratur, Lund. Naturvårdsverket har publicerat en rapport som ger en överblick över ekosystemtjänster i Sverige indelat efter olika naturtyper, och också en bakgrund kring begreppet ekosystemtjänster och värdering. Se t.ex. sid 34 36: varför ska vi värdera ekosystemtjänster ekonomiskt. Naturvårdsverket, Sammanställd information om ekosystemtjänster. Skrivelse GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER 9

12 Värdering av ekosystemtjänster i sex steg Följande utgångspunkter har varit avgörande för guiden: En värdering av ekosystemtjänster bör vara bred i termer av vilka ekosystemtjänster som täcks in i analysen. Vad som eftersträvas är att inte missa väsentliga värden till följd av en avgränsning utan att i så fall vara medveten om att så är fallet. Analysresurser är begränsade. Det innebär att det måste göras avvägningar av vad som ska täckas in och hur djupa analyserna ska vara. Allt behöver inte värderas i siffror eller kronor, det går i många fall att komma långt även med kvalitativa studier. Det finns alltid osäkerheter. Dessa bör i rimlig omfattning belysas. Ekosystemens komplexitet gör det dock omöjligt att belysa allt. Det är bättre att göra något än inget alls. Respekt behövs dock för det faktum att bra beslut kräver bra beslutsunderlag. 10 GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER

13 För att motsvara dessa utgångspunkter, återspegla en bred litteraturflora och samtidigt tillåta en uppsjö av möjliga syften med värdering bygger guiden på följande sex steg: Vad ska du använda värderingen till? Identifiera ekosystemtjänster Avgränsa analysen Bestäm utgångspunkt för värderingen Tillämpa värderingsmetod(er) Gör en återblick Observera att processen inte alltid görs ett steg i taget från steg 1 till 6, återupprepning av vissa steg kan behövas. Till exempel kan en preliminär bedömning av värdet av en ekosystemtjänst (steg 5) ligga till grund för en avgränsning av vilka ekosystemtjänster som ska analyseras vidare (steg 3). GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER 11

14 Steg 1. Vad ska du använda värderingen till? Vad ska du använda värderingen till? Identifiera ekosystemtjänster Avgränsa analysen Bestäm utgångspunkt för värderingen Tillämpa värderingsmetod(er) Gör en återblick Ditt syfte med värderingen bör relateras till verksamhetens övergripande mål. Olika syften kräver olika ansatser för värdering. Grundläggande för värderingen är att den är avsedd att uppfylla något särskilt syfte, samt att syftet är betydelsefullt för upplägget av studien. Du behöver därför precisera vad du ska använda värderingen till. Ett antal möjliga utgångspunkter kan vara till exempel följande: Balansera olika intressen och prioritera mellan olika saker som behöver finansiering. Vilka områden ska bevaras och vilka ska utvecklas? Vilka miljöförbättringsåtgärder är viktigast för ett företag eller en kommun? Hur ambitiös är det rimligt att vara i miljöarbetet? Synliggöra ekosystemtjänster i förhållande till din verksamhet. Hur påverkar din verksamhet olika ekosystemtjänster? Vilka ekosystemtjänster är verksamheten beroende av för att fungera, och hur ser eventuella affärsrisker och affärsmöjligheter ut? Bidra positivt till tillhandahållandet av ekosystemtjänster, eller minimera negativ påverkan. Vilka åtgärder behövs för att ett projekt eller en viss verksamhet ska vara hållbart? Välja mellan alternativa exploateringsalternativ. Ska det nya handelsområdet ligga öster eller väster om motorvägen? Ska vi satsa på en park eller ett naturreservat här? Hur ska vi utforma grönytor i det nya bostadsområdet? Du kan säkert hitta någon eller några bland dessa aspekter som är mer relevanta för dig än de andra. Ofta, men inte alltid knyts en värdering av ekosystemtjänster till någon annan, bredare process, se Box 1 för några typiska tillämpningsområden. 12 GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER

15 EXEMPEL PÅ PROCESSER DÄR DET ÄR RELEVANT MED EKOSYSTEMTJÄNSTANALYSER Översiktsplan eller detaljplan. Miljökonsekvensbeskrivning. En samhällsekonomisk konsekvensanalys av något visst beslut eller projekt. Utveckling av kommunala strategier. Utveckling av företags hållbarhets- eller affärsstrategier. Riskanalyser. Box 1. Ofta men inte alltid knyts värdering av ekosystemtjänster till någon bredare process. Givet den övergripande syftesformuleringen och de tänkta användningsområdena behövs en precisering av vad som ska värderas mer exakt. Exempel på möjliga typer av värderingsstudier kan vara följande: Ett underlag till en samhällsekonomisk konsekvensanalys. Här undersöks vilka samhällsekonomiska kostnader och nyttor, fördelningsaspekter och finansiella effekter som kan förväntas givet genomförandet av t.ex. något projekt, en plan eller en policy. En värdering av befintliga ekosystemtjänster på en viss plats. Detta kan till exempel handla om att vid fysisk planering peka ut vilka ekosystemtjänster som finns var, och hur viktiga dessa är. En analys av ekosystemtjänsters bidrag till regionalekonomi eller hälsa. Här undersöks hur olika ekosystemtjänster bidrar till exempelvis sysselsättning, skatteintäkter eller olika mått på folkhälsa. En ögonöppnare. Detta kan till exempel handla om att ta fram underlag som kraftfullt kan kommunicera värdet av en specifik ekosystemtjänst som är hotad eller som skulle kunna förbättras. En företagsekonomisk riskanalys eller analys av påverkan på ekosystemtjänster. Här kartläggs beroendeförhållanden. Vilka ekosystemtjänster är företaget beroende av, och hur mycket? Vilka ekosystemtjänster påverkas av verksamheten, och hur mycket? Ett underlag för miljöräkenskaper. Här tar man fram underlag som till exempel kan ingå i gröna national- eller kommunalräkenskaper. Syftet med värderingen av ekosystemtjänster styr hur du bör utforma din studie exempelvis med avseende på hur ekosystemtjänster ska identifieras (steg 2), vilken eller vilka ekosystemtjänster som ska ges extra fokus (steg 3), vilka utgångspunkter som ska gälla för värderingen (steg 4), och hur värdet ska uttryckas, till exem- GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER 13

16 pel om värderingen ska vara kvalitativ, kvantitativ eller monetär (steg 5). I tabell 1 ges några typexempel på värderingsstudier och hur dessa relaterar till behov i analysens steg 2 5. Texten i tabellen avser att illustrera vilka tillvägagångssätt som är vanligast eller möjliga i förhållande till olika typer av värderingsstudier. Andra upplägg är dock också möjliga. Tabell 1. Olika typer av värderingsstudier innebär olika tillvägagångssätt. Syfte med analysen (Steg 1) Behövs en fullständig identifiering av ekosystemtjänster? (Steg 2) Ska en avgränsning göras? (Steg 3) Vilka utgångspunkter för värdering? (Steg 4) Vilka uttryck för värde är vanliga? (Steg 5) Ett underlag till en samhällsekonomisk konsekvensanalys En värdering av befintliga ekosystemtjänster på en viss plats En analys av ekosystemtjänsters bidrag till regionalekonomin eller hälsa Ja Helst inte Definiera miljöförändringen till följd av projektet, planen eller policyn Beskriv hur miljöförändringen påverkar ekosystemtjänster Ja Helst inte Värdera samlad befintlig tillgång på olika platser Kanske Ja Gör en koppling mellan ekosystemtjänst och t.ex. skatteintäkter, jobb, hälsomått, etc. Ord Poäng Någon fysisk enhet (t.ex. mängd av någon vara) Kronor Ord Poäng Någon fysisk enhet (t.ex. yta av någon viss naturtyp) Ord Poäng Jobb, hälsomått Kronor (i skatteintäkter) En ögonöppnare Nej Ja Vad riskerar att gå förlorat? eller Samlade värdet av någon viss typ av natur? Kronor Någon fysisk enhet (t.ex. mängd av någon vara) En företagsekonomisk riskanalys eller analys av påverkan på ekosystemtjänster Ett underlag för miljöräkenskaper Ja Helst inte Hur påverkar en förändring i tillgång till ekosystemtjänster produktionen? eller Hur påverkar företagets verksamhet ekosystemtjänster? Kanske Kanske Hur stor är den samlade tillgången? Kronor Påverkan på produktion Poäng Kronor Fysiska enheter 14 GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER

17 LITTERATURTIPS: VÄRDERING FÖR OLIKA SYFTEN OCH SAMMANHANG Värdering för konsekvensanalys: Naturvårdsverket har tagit fram en vägledning i samhällsekonomiska analyser av miljöprojekt. Rapporten ger en genomarbetad steg-för-steg-guide till kostnads-nyttoanalys. Naturvårdsverket, Samhällsekonomisk analys av miljöprojekt en vägledning. Rapport 6628, Oktober Värdering för fysisk planering/markanvändning: UNEP har tagit fram en handbok i hur ekosystemtjänster kan integreras i fysisk planering och strategiska miljöbedömningar. UNEP, Integrating Ecosystem Services in Strategic Environmental Assessment: A guide for practitioners. A report of Proecoserv. Geneletti, D. Värdet av ekosystemtjänster i regionalekonomin: Se t.ex. Boston Consulting Group, 2015, som beräknat kommunalekonomiska effekter av en bättre Östersjömiljö. Boston Consulting Group, Restoring Waters in the Baltic Sea Region A strategy for municipalities and local governments to capture economic and environmental benefits. February Monetär värdering som ögonöppnare : Se t.ex. Naturvårdsverkets vägledning kring scenariometoder, som är en djupgående rapport till stöd för genomförande och upphandling av värderingsstudier baserat på scenariovärdering. Se vidare de litteraturtips som ges i Steg 5. Naturvårdsverket, Ekonomisk värdering med scenariometoder. En vägledning som stöd för genomförande och upphandling. Rapport 6469, November Värdering för företag: Se WRI:s rapport om Corporate Ecosystem Services Review (ESR), som innehåller en steg-för-steg-guide för att belysa ett företags risker och möjligheter i förhållande till ekosystemtjänster. Hanson, C., Ranganathan, J., Iceland, C., Finisdore, J., The Corporate Ecosystem Services Review: Guidelines for Identifying Business Risks and Opportunities Arising from Ecosystem Change. Version 2.0. Washington, DC: World Resources Institute. Miljöräkenskaper: Ekosystemtjänster har ännu inte tagit det stora klivet in i miljöräkenskaperna. SCB diskuterar möjligheterna till detta i en rapport från SCB, Miljöräkenskaper 2013:2. Kartläggning av datakällor för kvantifiering av ekosystemtjänster. GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER 15

18 Steg 2. Identifiera ekosystemtjänster Vad ska du använda värderingen till? Identifiera ekosystemtjänster Avgränsa analysen Bestäm utgångspunkt för värderingen Tillämpa värderingsmetod(er) Gör en återblick En bred identifiering av ekosystemtjänster behövs. Försök också identifiera vilka ekosystemtjänster som är beroende av varandra. Använd gärna någon bruttolista av ekosystemtjänster, det finns många att utgå ifrån. Beskriv på vilket sätt ekosystemtjänsten visar sig eller påverkas. Efter att syftet med analysen fastlagts identifieras berörda ekosystemtjänster. En övergripande strategi kan vara att bygga identifieringen på en bruttolista av ekosystemtjänster. Olika sådana listningar/kategoriseringar finns tillgängliga i litteraturen (se litteraturförslagen i slutet av avsnittet). Olika listningar kan vara lämpliga för olika sammanhang och naturtyper. I figur 1 ges exempel på en översikt över ekosystemtjänster i skogen. En generell lista har tagits fram av TEEB vars kategorier är avsedda att vara allmängiltiga (se litteraturtips i slutet av avsnittet). Naturvårdsverket har tagit fram en lista ämnad att vara anpassad till svenska förhållanden. Det finns även mer specifika listor, exempelvis för jord, havsmiljön, FÖRSÖRJANDE Till exempel: spannmål dricksvatten trävirke bioenergi REGLERANDE Till exempel: pollinering rena luft och vatten klimatreglering KULTURELLA Till exempel: friluftsliv hälsa och inspiration naturarv och turism STÖDJANDE För att övriga tjänster ska fungera, till exempel: fotosyntes, bildning av jordmån, biogeokemiska kretslopp Ekosystemtjänster kategoriseras oftast som försörjande, reglerande, kulturella och stödjande tjänster. 16 GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER

19 Stabil och säker mark genom rötternas förmåga att binda mark och vatten. Livsmedel såsom bär, svamp och kött från vilt. Pollinering för både skogens egna arter såsom blåbär och lingon och för jordbruksoch trädgårdsgrödor. Träråvara och bioenergi 5 5. genom avverkning av träd till massa- och pappersindustrin och till sågverken och genom grenar, toppar och gallrade träd till bränsle. Naturupplevelser Skadedjursbekämpning med allt vad det innebär för enskilda människors livskvalitet och för turismen. genom att skogens egna små och stora rovdjur och parasiter är naturliga fiender till arter som kan uppträda som skadegörare. Klimatreglering Översvämningsskydd genom lagring av kol i träd och mark samt temperaturutjämning. Näringstillförsel genom trädens vattenupptag och rikligt förnalager (jordskikt med delvis nedbrutet växtmaterial) och vattenmagasinering i så kallade sumpskogar. och återvinning av näring som skogen behöver ges av svampar och mikroorganismer i marken. Figur 1. Ekosystemtjänster i skogen. KÄLLA: MILJÖ- OCH ENERGIDEPARTEMENTET skogen, och så vidare. De flesta kategoriseringarna utgår från uppdelningen i Millennium Ecosystem Assessment: försörjande, reglerande, kulturella och stödjande ekosystemtjänster (se illustrationen på sid 16).5 De försörjande tjänsterna ger varor och nyttor som mat och träfiber. De reglerande påverkar eller styr ekosystemens naturliga processer som vattenhållande förmåga och biologisk kontroll av skadegörare. De kulturella ger upplevelsevärden som rekreation medan de stödjande tjänsterna är förutsättningar för att övriga ekosystemtjänster ska fungera som fotosyntes och bildning av jordmån.6 När du har hittat en lämplig bruttolista av ekosystemtjänster behöver du beskriva dessa utifrån ett antal aspekter. En möjlig start för denna beskrivning ges i tabell 2. Där ges några exempel på nyckelfrågor att försöka besvara för var och en av ekosystemtjänsterna. För att besvara frågorna kan du behöva ta stöd av annat befintligt underlag, specialistkompetens från olika ämnesområden och dialog med berörda intressenter. 5 6 MEA, Notera att i de flesta kategoriseringar benämns inte biologisk mångfald som en ekosystemtjänst. Anledningen till det är att biologisk mångfald i sig ses som en förutsättning för alla ekosystemtjänster. GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER 17

20 Försök belysa vilka osäkerheter som finns när du besvarar frågorna. 1. Finns ekosystemtjänsten i området? Om din analys är inriktad på ett särskilt geografiskt område behöver du för det första konstatera om ekosystemtjänsten finns i området. Även om du bedömer att tjänstens omfattning är liten bör du tills vidare ta med dig ekosystemtjänsten för vidare analys. Fundera gärna över tidsperspektivet även om en ekosystemtjänst inte upplevs som särskilt viktig i nuläget är det möjligt att den blir det i framtiden. Ett exempel kan vara översvämningsskydd som kan förväntas bli viktigare i framtiden till följd av ändrade nederbördsförhållanden. Naturliga funktioner som infiltration eller transpiration kan bidra till att minska eller skära av flödestoppar. Ett annat exempel kan vara tillgången till grönytor i urbana områden, där utvecklingen kan leda till att de ytor som finns tillgängliga för naturupplevelser blir mer knappa. 2. Vilka platser är särskilt viktiga för ekosystemtjänsten? Försök precisera vilka platser eller geografiska områden som är särskilt viktiga för ekosystemtjänsten. Detta kan till exempel handla om att peka ut rekreationsområden eller att undersöka var det finns viktiga habitat för nyckelarter som bidrar till viktiga funktioner i ekosystemen, eller att peka ut områden med markförhållanden som bidrar till översvämningsskydd. 3. På vilket sätt skapar ekosystemtjänsten nytta? Beskriv på ett övergripande sätt hur ekosystemtjänsten skapar nytta för människan. Här behöver du ha ett ekosystemperspektiv kombinerat med ett samhällsperspektiv, det vill säga att du översiktligt behöver beskriva processer i ekosystemet som slutligen leder till en positiv påverkan på samhället. För tjänsten översvämningsskydd kan det till exempel handla om att beskriva hur ekosystemet bidrar till översvämningsskydd och därefter vad denna tjänst leder till, exempelvis i form av minskat behov av att konstruera annat översvämningsskydd eller att helt slippa översvämningsrisker. 4. För vem skapas nytta? Beskriv vilka som gynnas av ekosystemtjänsten. Vissa ekosystemtjänster, inte minst de stödjande och reglerande tjänsterna, gynnar samhället i stort genom att upprätthålla viktiga funktioner. Andra tjänster är mer tydligt kopplade till intressenter på någon särskild plats eller i någon särskild näring. Försök belysa dessa olika geografiska skalor. 18 GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER

21 5. Är ekosystemtjänsten hotad? Gör en bedömning av ekosystemtjänstens knapphet lokalt, regionalt, nationellt och/ eller globalt. Tänk gärna långsiktigt, försök alltså att beskriva hur hotsituationen mot ekosystemtjänsten kan förväntas se ut i framtiden. Det kan vara svårt att bedöma detta, men det kan vara till hjälp att till exempel använda litteraturöversikter eller lokal kunskap. Ett särskilt hot är om en negativ påverkan kan leda till att det uppstår tröskeleffekter i ekosystemet som är svåra att reparera. Försök därför att ha ett riskperspektiv med i dina bedömningar. 6. Vilka andra ekosystemtjänster är den beroende av, alternativt påverkar? En ytterligare uppgift som är viktig inför värderingen är att undersöka interaktionen mellan ekosystemtjänsterna. På så sätt synliggörs de bakomliggande ekologiska samband som till slut leder fram till nytta. Till exempel är produktionen av fisk beroende av fungerande habitat, som i sin tur är beroende av vattenkvaliteten, som i sin tur är beroende av ett flertal stödjande och reglerande tjänster, till exempel vattenrening och flödesreglering. Som beskrivs i inledningen används ofta begreppen direkta respektive indirekta ekosystemtjänster för att skilja mellan de ekosystemtjänster som direkt genererar nytta och de bakomliggande tjänster som är grunden för att denna nytta ska kunna skapas. I fallet ovan är fiskproduktion en direkt tjänst, medan habitat, vattenrening och flödesreglering är indirekta tjänster. Om din värderingsstudie går ut på att utvärdera konsekvenserna av ett särskilt projekt, en plan eller policy, eller någon annan form av förändring, behöver du också identifiera vilka ekosystemtjänster som påverkas. Ovanstående sex frågor lägger en grund för att komma vidare med denna analys. Åtminstone följande fyra frågor (7 10) är viktiga att ställa: 7. Påverkas ekosystemtjänsten av projektet? Frågan är lätt att ställa men kan vara svår att besvara. Även om du bedömer att påverkan är liten bör du svara ja på frågan, för att senare undersöka ekosystemtjänsten vidare. Påverkan kan vara direkt, till exempel när ett tidigare obebyggt område exploateras, eller indirekt, exempelvis genom löpande påverkan över tiden. 8. På vilket sätt påverkas den? Är påverkan positiv eller negativ? Försök beskriva vilka aspekter av projektet som leder till påverkan. Använd ett systemperspektiv där du beskriver vad som beror på vad. GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER 19

22 9. Vem gynnas eller drabbas? Från ditt svar på fråga 4 bör du ha bra underlag för att besvara denna fråga. Kom ihåg att även fundera på hur en förbättring eller försämring av ekosystemtjänsten påverkar ekosystemet i stort och därmed människor på andra platser än just den där projektet genomförs. 10. Hur kan negativ påverkan undvikas, minimeras, restaureras eller kompenseras? Om projektet, planen eller policyn leder till negativa konsekvenser för ekosystemtjänster, fundera över vilka åtgärder som kan vidtas för att skadan ska kunna undvikas, minimeras, restaureras eller kompenseras. I vissa fall kan det i så fall vara möjligt att slippa vissa negativa effekter på ekosystemtjänsterna, eller till och med att generera ett nettopositivt utfall i slutänden. Detta får sedan konsekvenser för värderingen. Om projektet/planen/policyn i grunden leder till en positiv påverkan på ekosystemtjänster kan du här, som ett avslutande steg i identifieringen, fundera över om några åtgärder är relevanta för att ytterligare stärka dessa positiva effekter. När du har besvarat dessa frågor har du i viss mån redan värderat många aspekter. Sammanfatta gärna dina slutsatser och samla in synpunkter från berörda eller andra experter. ANVÄNDBARA VERKTYG OCH RESURSER FÖR IDENTIFIERINGEN En färdig bruttolista på ekosystemtjänster från litteraturen som passar in på det specifika fallet, alternativt en allmän lista från t.ex. TEEB. Redan tillgängliga översikter över ekosystemtjänster i ett område, eller i en viss naturtyp, eller andra analyser av konsekvenser av en viss typ av projekt. Kartor. GIS-data. Information relaterad till eventuella skyddade områden. Flygfoton och satellitbilder. Fältstudier (geologiska inventeringar, artinventeringar, etc.). Konsultation av experter och intressenter. Nationella eller internationella ekosystemtjänstbedömningar, t.ex. olika tilllämpningar av TEEB. Box 2. För att göra identifieringen kan du ta hjälp av en rad olika verktyg och resurser. 20 GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER

23 Tabell 2. En möjlig checklista för identifiering av ekosystemtjänster i ett område, samt för identifiering av ekosystemtjänster som påverkas av ett projekt. Ekosystemtjänst Om du utvärderar konsekvenser av ett projekt, en plan eller policy, använd även dessa kolumner 1. Finns i området? 2. Vilka platser är särskilt viktiga? 3. På vilket sätt skapar den nytta? 4. För vem skapas nytta? 5. Är ekosystemtjänsten hotad? 6. Vilka andra ekosystemtjänster är den beroende av, alternativt påverkar? 7. Påverkas av projektet? 8. På vilket sätt påverkas den? 9. Vem gynnas eller drabbas? 10. Hur kan påverkan undvikas, minimeras, restaureras eller kompenseras? (Ja/Nej) (Använd gärna kartverktyg) (Beskriv) (Beskriv) (Om ja, beskriv på vilket sätt) (Försök beskriva påverkanskedjan) (Ja/Nej) (Beskriv) (Beskriv) (Beskriv möjliga strategier) Stödjande EST 1 EST 2... osv Reglerande EST 1 EST 2... osv Försörjande EST 1 EST 2... osv Kulturella EST 1 EST 2... osv GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER 21

24 LITTERATURTIPS: LISTNINGAR AV EKOSYSTEMTJÄNSTER I OLIKA MILJÖER TEEB ger en generell listning som kan passa i många sammanhang. I en av TEEB-rapporterna ges också en överblick över TEEB:s listning i förhållande till en del andra, se s. 40 i nedanstående dokument: TEEB, The Economics of Ecosystems and Biodiversity Ecological and Economic Foundations. Chapter 1 Integrating the ecological and economic dimensions in biodiversity and ecosystem service valuation. Naturvårdsverket har tagit fram listningar av ekosystemtjänster i olika naturtyper. Naturvårdsverket, Sammanställd information om ekosystemtjänster. Skrivelse För havsmiljön används ofta Garpes indelning från 2008*. Garpe, K., 2008, Ecosystem services provided by the Baltic Sea and Skagerrak. Report 5873, Naturvårdsverket, Stockholm. För skogen kan till exempel IVL:s sammanställning användas, se s. 14. IVL, Ekosystemtjänster i svenska skogar. IVL Rapport B2190. För grundvattnet kan SGU:s rapport från 2014 användas. Rapporten tar även upp begreppet grundvattentjänster, som inte nödvändigtvis har en koppling till ekosystemets biotiska processer, men väl till människan och bland annat våra markanvändningsbeslut. SGU, Grundvattnets ekosystemtjänster och deras ekonomiska värden en inledande kartläggning. SGU rapport 2014:40. * En uppdatering kommer under 2015: Havs- och Vattenmyndigheten, 2015a (kommande rapport). Ekosystemtjänster i svenska hav. Bryhn, A., Lindegarth, M., Bergström, U., Bergström, L. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015: GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER

25 Steg 3. Avgränsa analysen Vad ska du använda värderingen till? Identifiera ekosystemtjänster Avgränsa analysen Bestäm utgångspunkt för värderingen Tillämpa värderingsmetod(er) Gör en återblick Ofta behövs ingen särskild avgränsning, utan en mer heltäckande analys görs. Avgränsa utifrån ditt övergripande syfte. Tänk igenom vad konsekvenserna blir om du väljer bort vissa ekosystemtjänster. En avgränsning av vad som ska analyseras vidare kan behövas. Grunderna för avgränsningen kan se olika ut beroende på syftet med värderingen. Exempel på faktorer som kan styra din avgränsning kan vara: Lokala prioriteringar det kan finnas styrdokument eller andra uttryckliga önskemål som gör att värdering kan vara särskilt viktigt för vissa ekosystemtjänster som förekommer eller borde förekomma lokalt. Tillgängliga analysresurser tillgången till tid, kunskapsunderlag och expertis kan innebära att du för vissa ekosystemtjänster har möjlighet att gå på djupet, medan det är svårare för andra ekosystemtjänster. Detta kan vara en grund för avgränsning. Detta bör dock inte vara helt styrande för analysen. Tänk på att avgränsa utifrån ditt övergripande syfte. Tidsperspektivet vill du till exempel prioritera ekosystemtjänster som genererar värde nu eller ekosystemtjänster som skulle kunna generera värde i framtiden? Graden av påverkan kanske vill du välja att fokusera på att värdera ekosystemtjänster som förväntas påverkas i hög grad av ditt projekt, din plan eller policy, och för de ekosystemtjänster som förväntas påverkas i lägre grad nöja dig med den analys som gjordes i identifieringssteget. Typen av ekosystemtjänster kanske vill du av någon anledning fokusera vidare analys på en särskild ekosystemtjänst eller en särskild grupp av ekosystemtjänster. GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER 23

26 Att avgränsa analysen betyder att du bortser från något. Det är särskilt viktigt att fundera över vad detta innebär när du senare drar slutsatser. Vidare behöver du göra avvägningar givet tillgänglig tid och övriga resurser. Vill du ha en bred översikt eller vill du fokusera på något särskilt; det är svårt att göra både och. En god identifiering i steg 2 ger en plattform som hjälper dig att göra avgränsningar utan att du förlorar det nödvändiga helhetsperspektivet. Var transparent i din beskrivning av vilka avgränsningar som har gjorts och motivera dina val. 24 GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER

27 Steg 4. Bestäm utgångspunkter för värderingen Vad ska du använda värderingen till? Identifiera ekosystemtjänster Avgränsa analysen Bestäm utgångspunkt för värderingen Tillämpa värderingsmetod(er) Gör en återblick Undersök värdeskapandekedjan och värdera direkta ekosystemtjänster i första hand. Undersök om du missar några viktiga värden. Även de värden som kan genereras eller riskeras i framtiden är viktiga att belysa. Värden kan beskrivas i ord, poäng, fysiska mått eller kronor. Välj angreppssätt utifrån syfte och förutsättningar. När du har identifierat ekosystemtjänster i steg 2 och också sorterat ut vilka som ska analyseras vidare i steg 3, behöver du ta nästa steg mot att kunna värdera dem genom att sätta upp riktlinjer för värderingen. Givet din identifiering i steg 2 har du redan kommit ganska långt med att till exempel beskriva vilka typer av värden som genereras, vem som påverkas och hur interaktionen ser ut mellan olika ekosystemtjänster. I steg 4 behöver du: Undersöka vidare hur värden skapas av de ekosystemtjänster du har identifierat. Undersöka vad det är för typ av värden som skapas. Bestämma dig för på vilket sätt värdet ska uttryckas (vill du beskriva värdet i ord, poäng, fysiska enheter eller i kronor?). Utöver dessa aspekter behöver du också tydliggöra vad det är du vill värdera. Vill du till exempel belysa värdet av befintliga ekosystemtjänster på en viss plats, eller studera effekter av ett visst projekt eller beslut? Att kunna ge svar på den här frågan är centralt för att få struktur på din analys och komma vidare med att bestämma utgångspunkterna för värderingen. Viktigt att komma ihåg är följande grundläggande principer för värdering: Det är ekosystemens bidrag till mänskligt välbefinnande som ska värderas. Värdet är platsberoende. Värdet är beroende av tjänstens knapphet lokalt, regionalt, nationellt och/eller globalt. Dubbelräkning av värden ska undvikas. GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER 25

28 Undersök hur värden skapas Du bör så långt som möjligt försöka värdera ekosystemtjänsterna utifrån deras slutnytta. Det innebär att de samspel mellan olika ekosystemtjänster som du identifierat i steg 2 bör konkretiseras till en indelning i direkta och indirekta ekosystemtjänster och att du värderar de indirekta ekosystemtjänsterna genom deras bidrag till de direkta tjänsterna. Det finns annars risk för att du dubbelräknar, ungefär som den dubbelräkning som sker om värdet av en limpa skulle beräknas som värdet av limpan plus värdet av insatsvarorna, alltså värdet av mjölet plus värdet av vetet och så vidare. Värdet av insatsvarorna är inkluderat i limpans värde. Försök därför fånga upp och beskriva samspelen mellan ekosystemtjänsterna. Ett verktyg som kan användas är, som illustrerats i introduktionen, en värdeskapandekedja från indirekta till direkta tjänster som leder till nytta, och som sedan kan värderas. Ibland kan det dock vara svårt att placera in olika komponenter under dess rätta etikett. Ekosystemtjänster kan ses som direkta ur vissa synpunkter och indirekta ur andra. God vattenkvalitet kan ses som en direkt tjänst som möjliggör dricksvattenuttag, men också som en indirekt tjänst som leder till Kulturarv såväl det unika biologiska kulturarvet som kulturarvet från samer och andra i fjällområdet är en källa till inspiration och konst. Livsmedel såsom bär, svamp och kött från ren, andra tamdjur och vilt. Naturarv den särpräglade biologiska mångfalden är inte bara en förutsättning för ekosystemens förmåga att ge ekosystemtjänster utan också ett värde i form av det arv som förknippas med fjällen. Rekreation och naturturism möjligheter till skidåkning, jakt och fiske i kombination med den unika naturupplevelsen förhöjer livskvaliteten för enskilda människor och bidrar till turismen. Klimatreglering genom lagring av kol i vegetation och torv (kol lagrat i ofullständigt nedbrutet växtmaterial). Temperaturutjämning vintertid genom att snön reflekterar solinstrålningen i öppna områden, den så kallade albedoeffekten. Naturlig vattenreglering Översvämningszonen längs med oreglerade vattendrag ger kapacitet för naturlig flödesreglering och vattenupptag. Översvämningszonerna skapar också viktiga lekmiljöer för fisk och motverkar igenväxning av stränderna. Resurs för forskning och utveckling unika möjligheter för forskning och utbildning inom såväl klimat, ekologi som geologi. Figur 2. Ekosystemtjänster i fjällen. Vilka av ekosystemtjänsterna påverkar varandra och vad är en förutsättning för vad? KÄLLA: NATURVÅRDSVERKET 26 GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER

29 tillhandahållande av fisk, som i sin tur möjliggör ett uttag från yrkesfisket. 7 Det viktigaste är att ställa sig frågan: Vad är det som leder till vad som sedan genererar nytta för oss, och som slutligen kan värderas? En möjlig metod kan vara att utgå från slutet av kedjan, alltså vad slutnyttan är, och arbeta sig bakåt. Till exempel ställa sig frågan: vilka ekosystemtjänster är förutsättningar för yrkesfisket? När värdeskapandekedjan tas fram är det också viktigt att ställa sig frågan om något missas. Figur 2 illustrerar ekosystemtjänster i fjällen. En värdeskapandekedja finns till exempel i form av Naturlig vattenreglering Livsmedel Rekreation och naturturism. Vattenregleringen påverkar dock också många av de andra tjänsterna, såsom naturarvet och förmågan till klimatreglering? Dessutom ger vattenregleringen kanske mindre risk för översvämningar nedströms? Olika typer av värden Vi fortsätter med exemplet om ekosystemtjänster i fjällen. Olika nyttigheter genererar olika typer av värden. Ekosystemets förmåga att producera fisk skapar DET FINNS OLIKA TYPER AV VÄRDEN Med användarvärden menas värden som genereras till följd av användning av varor eller nyttigheter. Detta kan till exempel handla om användandet av råvaror eller användandet av ett naturområde för rekreation. I begreppet användarvärden ingår också framtida användning samt mer indirekta värden, som optionsvärden och informationsvärden, vilket kortfattat uttryckt avspeglar att en ekosystemtjänst kan vara nyttig och skapa användarvärden i framtiden men vi vet inte idag hur, eller hur stora värden detta innebär. Dessa aspekter är ofta förbisedda i värderingslitteraturen, men de är inte desto mindre viktiga att belysa för att få en fullständigare bild av en ekosystemtjänsts totala värde. Ofta används begreppet försäkringsvärde i dessa sammanhang. Det är dock ofta svårt att värdera försäkringsvärden i kronor. För att göra detta krävs att långsiktiga scenarier tas fram för hur omvärlden kan tänkas utvecklas och vilken roll ekosystemtjänsten kan tänkas ha i framtiden givet denna utveckling. Med icke-användarvärden menas t.ex. värden som att vilja lämna över friska ekosystem till framtida generationer eller värden förknippade med vetskapen om att ekosystemen är i gott skick. Ofta används begreppet TEV (Total Economic Value) som ett konstaterande att det totala ekonomiska värdet som genereras av en ekosystemtjänst är en summa av användarvärden och icke-användarvärden. Vidare kan både användarvärden och icke-användarvärden delas upp ytterligare i olika typer (se litteraturtipsen i slutet av avsnittet). Box 3. Olika typer av värden. Att undersöka vilka typer av värden som en ekosystemtjänst bidrar till kan öka förståelsen för vad som värderas och också påverka vilken värderingsmetod som är lämpligast. 7 I arbetet med att kartlägga värdeskapandekedjan kan det också vara relevant att fundera över vilket insatskapital eller vilka insatsvaror som krävs för att kunna utnyttja en tjänst. GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER 27

30 nyttor i form av livsmedel och fritidsfiske. Dessa nyttor leder till så kallade användarvärden, det vill säga att värdet bygger på att en viss resurs används. När det gäller naturarvet kan människor sätta stort värde på detta, oberoende av om vi besöker området eller inte. Detta är ett så kallat icke-användarvärde (se Box 3 för en fördjupning). Olika värderingsmetoder är olika lämpade för att fånga upp användarvärden respektive icke-användarvärden. Ord, poäng, fysiska enheter eller kronor? När du fått en överblick över de aspekter som belysts ovan kan det vara lämpligt att börja fundera på detaljer kring hur du kan komma vidare med att mäta värdet. Ett antal möjliga grupper av värderingsmetoder finns: Kvalitativ värdering: Värdet uttrycks i ord. Semi-kvantitativ värdering: Värdet uttrycks i någon form av poängeller betygsskala. Kvantitativ värdering: Värdet uttrycks i någon fysisk enhet, till exempel yta av en viss naturtyp, antal förväntade besök till ett område, mängd av en viss vara som kan produceras etcetera. Monetär värdering: Värdet uttrycks i kronor. Valet av värderingsmetod kan exempelvis styras av a) vad du vill använda värderingen till, b) vilka analysresurser som finns tillgängliga och c) om det finns tillgängliga indikatorer för den/de tjänster du vill värdera. Vidare kan monetär värdering ibland vara svår att göra om den gäller den samlade tillgången till en ekosystemtjänst och inte värdering av en förändring. Värdering av den samlade tillgången innebär en skattning av totalvärdet av en eller flera befintliga ekosystemtjänster på en viss plats, medan en värdering av en förändring bygger på att skatta värdet av just förändringen, till exempel till följd av ett projekt, en plan eller en policy. Åtskillnaden är viktig att göra, dels för att bättre precisera vad som värderas, dels för att det kan påverka förutsättningarna för en monetär värdering i kronor. Monetär värdering kan vara problematisk att använda när det gäller att värdera den samlade tillgången på ekosystemtjänster eftersom den bakomliggande teorin är uppbyggd för att värdera (ganska små) förändringar. I nästa avsnitt ges ytterligare detaljer kring dessa värderingsmetoder. Ibland kan det vara lämpligt att använda en kombination av olika metoder för att beskriva värdet av en viss ekosystemtjänst, andra gånger behövs olika metoder för olika ekosystemtjänster i en och samma studie. Sammanfatta dina utgångspunkter Ett bra tillvägagångssätt kan vara att för respektive ekosystemtjänst sammanfatta utgångspunkterna för värdering i en översiktstabell. Tabell 3 illustrerar detta. 28 GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER

31 Tabell 3. Sammanfatta gärna utgångspunkterna för värdering enligt denna typ av tabell. Ekosystemtjänst Direkt eller indirekt tjänst? Om indirekt, vilka direkta tjänster leder den till? Aktiviteter/ nyttigheter/ varor som genereras eller påverkas Typ av värden Hur ska värdet mätas? (T.ex. användarvärden eller existensvärden?) (Kvalitativt, semikvantitativt, kvantitativt eller monetärt?) EST 1 EST 2 EST 3 LITTERATURTIPS: VÄRDESKAPANDEKEDJAN OCH VÄRDEN, STRUKTURERING AV ANALYSEN Resonemang kring kedjan indirekta tjänster direkta tjänster nytta värde finns till exempel i Storbritanniens National Ecosystem Assessment (UK NEA, kapitel 2), samt i en vetenskaplig artikel av Boyd & Banzhaf: UK NEA, UK National Ecosystem Assessment Understanding nature's value to society. Technical report. Chapter 2: Conceptual Framework and Methodology. Boyd, J., Banzhaf, S., What are ecosystem services? The need for standardized environmental accounting units. Ecological Economics 63: Olika typer av värden diskuteras bland annat i SOU 2013:68. Se Bilaga 2, s SOU 2013:68. Synliggöra värdet av ekosystemtjänster Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Betänkande av utredningen synliggöra värdet av ekosystemtjänster. GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER 29

32 Steg 5. Tillämpa värderingsmetoder Vad ska du använda värderingen till? Identifiera ekosystemtjänster Avgränsa analysen Bestäm utgångspunkt för värderingen Tillämpa värderingsmetod(er) Gör en återblick Alla metoder har sina för- och nackdelar. Komplettera gärna med ett i värsta fall - och ett i bästa fall -angreppssätt. Framtida förändringar i omvärlden kan påverka värdet av en ekosystemtjänst. En gedigen värderingsstudie tar tid och kräver resurser. Fundera över vilka aspekter som är viktigast för dig att studera. I detta avsnitt redovisas några möjliga metoder att mäta värdet på ekosystemtjänster. Steg 4 visade att värdet kan uttryckas: med hjälp av ord (kvalitativt), med hjälp av poängsättning (semi-kvantitativt), i form av olika fysiska enheter (kvantitativt); eller i kronor (monetärt). Det är inte nödvändigtvis så att en monetär värdering är mer informativ än exempelvis en kvalitativ eller kvantitativ värdering. Dock underlättar en monetär värdering när avvägningar ska göras mellan kostnader och nytta. I vissa fall kan marknadspriser ligga till grund för monetära skattningar. I många fall är det dock så att ekosystemtjänstens värde inte är synligt på någon särskild marknad eller att bara en viss komponent av värdet är det. Till exempel kan ekosystemets förmåga att producera råvaror värderas genom produktionsvärden, men ett fungerande ekosystem ger också många andra nyttor. I alla värderingsstudier finns osäkerheter. Vidare är värdering av ekosystemtjänster ett område som ofta innefattar relativt långa tidsperspektiv. Tänk därför särskilt på följande: Det är relevant att inte bara uttrycka det mest sannolika utfallet. Använd också ett i värsta fall - och i bästa fall -angreppssätt. Det är relevant att reflektera över hur omvärlden förändras. En ekosystemtjänst kan till exempel finnas i stor omfattning eller fungera väl idag, men förväntas bli mer knapp i framtiden. Detta bör avspeglas i dess värde. 30 GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER

33 Kvalitativ värdering Det finns många sätt att kvalitativt beskriva ett värde. Syftet med kvalitativ värdering är att ge en djupare förståelse av värdet, utan att nödvändigtvis koppla det till något särskilt mått. Exempel på aspekter som kan studeras är: Vad allmänheten tycker om en viss miljöfråga. Hur ett område används och hur folk upplever området. Vad olika experter eller litteraturen säger om samband i ekosystemen som levererar ekosystemtjänster. Metoder för denna form av värdering kan vara: Djupare ekologiska kartläggningar. Detta kan till exempel handla om att djupare undersöka hur mycket olika indirekta ekosystemtjänster påverkas av en exploatering eller en miljöförbättrande åtgärd. Kontakt med intressenter. Fokusgrupper, djupintervjuer eller enkätstudier kan ge information till exempel om hur olika områden brukar användas eller vilka naturvärden som anses som särskilt viktiga. Beskrivning av värden utifrån berättelser eller historiska händelser. En berättelse, en uppsättning citat eller liknande kan visa på hur individer värderar olika ekosystemtjänster. TVÅ EXEMPEL PÅ KVALITATIV VÄRDERING I en studie från 2014 i Göteborg fick en testgrupp bestående av 200 lärar- och teknologstudenter se bilder över olika stadsmiljöer och samtidigt lyssna på olika fågelljud. Studien visade att stadsmiljöerna upplevdes som mer positiva med fågelljud. Sånger och ljud från en kombination av lövsångare, bofink, blåmes, rödhake, talgoxe, koltrast och större hackspett var de som rankades högst av testgruppen. Det här resultatet är en form av kvalitativ värdering av livsmiljöer för fåglar i stadsmiljön. Hedman, M., Heyman, E., Antonsson, H., Gunnarson, B., Bird song diversity influences young people s appreciation of urban landscapes. Urban Forestry and Urban Greening 13 (3): Nedre Dalälven, från mynningen upp till Älvkarlebyfallen har historiskt utgjort ett av Sveriges mest betydande laxfiskeområden. Orten Älvkarleby är starkt förknippad med laxfiske, vilket kan exemplifieras med namnet på en lokal restaurang Laxen restaurang och pizzeria. Ett tydligt exempel på en identitetsyttring. Det är lätt att dra slutsatsen att laxfisket i Älvkarleby bär på stora kulturella värden. Box 4. Kvalitativ värdering kan se ut på olika sätt. GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER 31

34 Semi-kvantitativ värdering Denna typ av metod bygger på att redovisa värden genom att poängsätta dem. Detta görs ofta som en skrivbordsstudie, men information inför en poängsättning kan till exempel baseras på dialog med intressenter och andra experter, eller fältstudier av artsammansättningar och användning av ett område. Utgångspunkten för semi-kvantitativa metoder är någon form av skala, såsom ett betyg från -5 till +5, från stor negativ påverkan till stor positiv påverkan, och så vidare. Med hjälp av en sådan bedömning är det möjligt att exempelvis rangordna betydelsen av olika ekosystemtjänster för människan, eller ekosystemtjänsternas grad av viktighet i termer av vilka som påverkas mest och minst av ett visst projekt. En viktig aspekt vid semi-kvantitativ värdering är att hänga upp skalan på något rimligt ramverk. Det ska gå att förstå vad som menas med betyget 5 eller 3 eller liten påverkan, så att analysen blir transparent. Se exemplet i nästa kapitel om efterbehandling av förorenad mark och exemplet om turism och rekreation vid havet för ett par illustrationer av metoden. Kvantitativ värdering Kvantitativ värdering innebär att värdet av en ekosystemtjänst beskrivs genom att använda en eller flera indikatorer för tjänsten. Tanken är att vissa mätbara aspekter av miljön, eller vår användning av den, kan avspegla olika ekosystemtjänsters bidrag till vårt välbefinnande relativt väl. Till exempel kan en viss yta av en viss naturtyp vara en bra utgångspunkt för värdering av tjänster som genereras av naturtypen. Vidare kan antalet besök till ett område som används för rekreation vara en indikator för rekreationsvärdet. En utgångspunkt för val av indikatorer ges till exempel av EU:s arbete med kartläggning och analys av ekosystemtjänster (se litteraturtipsen i slutet av avsnittet). Använd gärna denna, men försök också att vara kreativ. Indikatorer kan vara av olika karaktär, nedan finns tre möjliga indikatortyper listade: Fullständig indikator matchar ekosystemtjänsten väl. Till exempel kan koldioxidupptag från ett skogsområde vara en god indikator för områdets bidrag till global klimatreglering. Delindikator mäter en del av en ekosystemtjänst, men inte fullständigt. Till exempel kan antalet besök till ett rekreationsområde vara en indikator för dess estetiska värden, men det kan också vara så att estetiska värden förändras utan att detta avspeglas i antalet besök. Riktningsindikator en förändring i indikatorn är inte proportionell mot en förändring i ekosystemtjänsten. Däremot kan indikatorn användas för att förutspå om ekosystemtjänsten kommer att öka eller minska. Till exempel kan mängden död lövved vara en indikator för tillhandahållande av habitat för vitryggig hackspett. Om mängden död lövved minskar kan också levnadsförhållandena för vitryggig hackspett förväntas påverkas negativt, men exakt hur stor effekten är kan vara svårt att förutspå. 32 GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER

35 Valet av indikatorer kan vara knepigt, men om det går att hitta bra indikatorer för en viss tjänst finns förutsättningar för att kunna beskriva omfattningen av en förändring av, eller nuläget för, tillhandahållandet av ekosystemtjänsten. Ofta kan modellering vara till hjälp för kvantitativ värdering. En modell kan till exempel användas för att beskriva hur stor mängd luftutsläpp en viss aktivitet genererar, eller för att beskriva hur olika miljökvalitetsnivåer inverkar på förekomsten av olika arter, vilka effekter en temperaturökning kan få för växtligheten eller hur riskbilden ser ut för översvämningar givet olika typer av markanvändning. Undersök gärna vilka existerande modeller som finns tillgängliga och vad som går att lära utifrån tidigare tillämpningar av dessa. Se litteraturtipsen i slutet av avsnittet för ett par ingångar. Monetär värdering Monetär värdering innebär att man mäter värdet av en ekosystemtjänst i kronor. En sådan värdering kan till exempel ligga till grund för samhällsekonomiska avvägningar mellan kostnader och nytta av en miljöåtgärd, eller för att besluta om vad som kan vara en rimlig nivå på en miljöskatt eller subvention. Vidare kan en monetär värdering vara praktiskt ur ett kommunikationsperspektiv. Grunden för monetär värdering är att människor gör avvägningar mellan olika saker som skapar välbefinnande. Till exempel är individer villiga att göra ekonomiska uppoffringar för att själva få tillgång till en god miljökvalitet, eller för att andra ska få det. Detta avspeglar sig till exempel i priser på fastigheter som ligger nära fina naturområden, kostnader som läggs på resor till sådana områden, frivilliga bidrag till miljöorganisationer, eller betalningsvilja för ekologiska livsmedel. Två huvudsakliga grupper av metoder för monetär värdering är följande: Scenariovärderingsmetoder (Stated Preferences): Bygger oftast på att respondenter till en enkät ställs inför olika hypotetiska scenarier, och att de där uppger sin betalningsvilja för att scenarierna ska uppnås (se exemplet om myggorna i nästa kapitel) Marknadsdatametoder (Revealed Preferences): Bygger på att man studerar kopplingar mellan ekosystemen och verkliga beteenden, priser och produktion, till exempel: En ekosystemtjänsts bidrag till produktion av exempelvis fisk eller timmer (se exemplet om rödspotta i nästa kapitel) Naturmiljöns roll för prissättning av fastigheter Miljökvalitetens inverkan på val av resmål för friluftsupplevelser Faktiska utgifter för skydd mot till exempel förorenat vatten, buller eller översvämningar. 8 8 Att använda kostnader för att skatta nytta kan dock vara problematiskt, se t.ex. diskussionen i SGU, 2014 (s. 23 och framåt). GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER 33

36 Ibland används värdeöverföring i syfte att ge en ungefärlig bild av värdet på en ekosystemtjänst. Metoden bygger på att man försöker generalisera ett värde från en studie som gjorts på någon annan plats. Värden är dock ofta platsberoende och det krävs därför särskilda metoder för överföringen. Vidare behöver man i slutänden leva med att värdet är förknippat med stor osäkerhet. Se exemplet om värdet av vattenkvalitetsförbättringar i Sverige i nästa kapitel för en djupare beskrivning. En form av värdeöverföring görs också när man utnyttjar så kallade schablonvärden, eller standardiserade värden, för en viss typ av miljöpåverkan. Dessa är praktiska att använda, men innehåller förstås också osäkerheter. Det finns ett flertal handböcker och läroböcker i monetär värdering, både svenska och internationella. Ett par av dessa finns i litteraturlistan i slutet av avsnittet. Ofta krävs ett relativt omfattande förarbete när ekosystemtjänster ska värderas monetärt. Till exempel behöver man beskriva förväntade effekter på miljökvaliteten eller på olika ekosystemtjänster av ett visst projekt. Detta är i sig en värdering och kan vara en värdefull process i sig. Det är alltså inte bara det resulterande värdet som är intressant när en monetär värderingsstudie görs. 34 GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER

37 LITTERATURTIPS: VÄRDERINGSMETODER En allmän genomgång av värderingsmetoder ges i SOU 2013:68, Bilaga 2. SOU 2013:68. Synliggöra värdet av ekosystemtjänster Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Betänkande av utredningen synliggöra värdet av ekosystemtjänster. Vad gäller möjliga indikatorer för olika ekosystemtjänster, till exempel för användning i kvantitativ värdering, har en arbetsgrupp inom EU (MAES) tagit fram en bred sammanställning: European Commission, Mapping and Assessment of Ecosystems and their Services - Indicators for ecosystem assessments under Action 5 of the EU Biodiversity Strategy to nd Report Final, February För värdering i kronor finns en uppsjö med litteratur, bland annat: Naturvårdsverket, Ekonomisk värdering med scenariometoder. En vägledning som stöd för genomförande och upphandling. Rapport 6469, november Naturvårdsverket, Kvalitetskriterier för ekonomiska miljövärderingsstudier. Freeman, A.M., III., The Measurement of Environmental and Resource Values. Theory and Methods. 2nd Edition. Resources for the Future, Washington. För schablonvärden, det vill säga standardvärden i kronor för miljöpåverkan av olika slag, är bland annat följande litteratur relevant för Sverige: Ecovalue, An updated set of valuation factors for environmental systems analysis tools. Ingår i avhandlingen Valuing ecosystem services linking ecology and policy av Maria Noring. Naturvårdsverket, Monetära schablonvärden för miljöförändringar. Rapport 6322, Naturvårdsverket, Stockholm. Trafikverket, Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1. För diskussion om modellering som ett verktyg i värdering av ekosystemtjänster, se till exempel: Söderqvist, T., Hammer, M., Gren, I-M., Samverkan för människa och natur. En introduktion till ekologisk ekonomi. Studentlitteratur AB, Lund. (se s om modellering) COWI, Support Policy Development for Integration of Ecosystem Service Assessments into WFD and FD Implementation. Resource Document, January (se s om modellering) GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER 35

38 Steg 6. Gör en återblick Vad ska du använda värderingen till? Identifiera ekosystemtjänster Avgränsa analysen Bestäm utgångspunkt för värderingen Tillämpa värderingsmetod(er) Gör en återblick Avsluta analysen genom att sätta värderingen i sitt sammanhang. När värderingen är genomförd behövs en avslutande återblick. Syftet med återblicken är att sätta resultaten i sitt sammanhang. Följande frågor kan vara relevanta att belysa: Vilka osäkerheter föreligger i de värderingar som gjorts? Om en avgränsning av analysen gjorts i steg 3: Hur relaterar de värden som tagits fram i steg 5 till helhetsbilden av samtliga ekosystemtjänster som identifierats i steg 2? Har de viktigaste värdena fångats upp? Ger resultaten tillräckliga beslutsunderlag eller behövs ytterligare studier? Ger resultaten svar på de frågeställningar som analysen syftade till att besvara? Hur ska resultaten användas i förhållande till övergripande policymålsättningar eller företagsekonomiska målsättningar? Vad har fångats upp med hjälp av ekosystemtjänstperspektivet och vad har inte fångats upp? Tänk till exempel på att ekosystemtjänstperspektivet inte brukar räcka för att fånga in alla relevanta miljöeffekter. Exempelvis brukar icke-biologiska samband såsom grundvattnets betydelse för markstabilitet 9 och vattenflödens betydelse för energiutvinning hamna utanför. Ett ytterligare steg som kan vara relevant är att efter ett projekt följa upp resultatet. För att göra detta krävs en plan. Fundera på hur resultatet kan följas upp: vad är mätbart och vilka åtgärder kan vidtas givet olika tänkbara scenarier för ekosystemtjänsternas utveckling över tid? 9 Se SGU, 2014 för en genomgång av grundvattentjänster. 36 GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER

39 Praktiska exempel I detta avsnitt redovisas ett antal praktiska exempel på värdering av ekosystemtjänster. Exemplen är tagna från värderingar i olika svenska sammanhang och täcker in olika syften, verksamhetstyper och miljöaspekter. Dessutom innebär urvalet en geografisk variation där både stad och land inkluderas. Genomgående görs kopplingar till värderingsguidens sex steg för värdering. Exemplen täcker in några av stegen mer ingående, andra mer översiktligt, och några inte alls. För vart och ett av exemplen ges först en presentation av vilken värdering som gjorts, och därefter diskuteras hur värderingarna kopplar till guidens olika steg. Urvalet av exempel har styrts av att de ska illustrera och konkretisera den stegvisa metod för värdering som guiden beskriver. Detta innebär att andra aspekter, som också kan vara av betydelse för värdering av ekosystemtjänster, inte diskuteras här. Sådana aspekter kan till exempel handla om befintliga styrmedel och processer inom kommuner och företag, vilka aktörer som bör vara med vid en värdering av ekosystemtjänster och hur samspelet mellan olika kompetenser kan se ut. Nedan presenteras samtliga nio exempel kort. C/O City ekosystemtjänster i stadsplanering C/O City är ett projekt vars syfte är att skapa konkreta lösningar för användning av ekosystemtjänstbegreppet i stadsutvecklingen. Bland annat har projektet tagit fram en vägledning som beskriver en stegvis arbetsprocess för att integrera urbana ekosystemtjänster i planprocessen. Syftet med detta är att öka hänsynstagandet till ekosystemtjänsternas betydelse genom att integrera dem i översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner, detaljplaner, och så vidare. Lomma kommun ekosystemtjänster i detaljplanering Lomma kommun har beslutat att balanseringsprincipen för ekosystemtjänster ska gälla i all planering och exploatering, det vill säga att om värden kan gå förlorade ska miljökompensation göras så långt det är möjligt. Dessa politiska beslut har fattats efter att man uppnått insikten att förlust av ekosystemtjänster kommer att medföra kostnader i framtiden om man i samma takt fortsätter ta mark i anspråk. Ett exempel är att en detaljplan för ett område i kommunen tagits fram som på ett konkret sätt tar hänsyn till ekosystemtjänster. GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER 37

40 Saltå Kvarn en verktygslåda för ekosystemtjänster i odlingslandskapet Saltå Kvarn har under en längre tid arbetat med en verktygslåda av åtgärder i odlingslandskapet som syftar till att uppnå ett hållbart arbetssätt i leverantörskedjan och minskad belastning på miljön. Metoden bygger på frivillighet, det vill säga att de spannmålsleverantörer som väljer att genomföra åtgärder på gården i enlighet med verktyget erhåller poäng, och därmed får mer betalt för sina spannmål. Dessa åtgärder har ofta en direkt effekt på ekosystemtjänster. Riksbyggen ett verktyg för bedömning av ekosystemtjänster i byggsektorn Riksbyggen använder ett poängsättningssystem, så kallade ekopoäng, för att värdera påverkan på ekosystemtjänster vid nybyggnation. Dessutom ingår ett antal förslag på aktiviteter som kan genomföras för att bevara, stärka eller kompensera olika ekosystemtjänster. Exemplet visar hur värdering av ekosystemtjänster kan integreras i ett företags dagliga arbete. NCC en analys av ekosystemtjänster vid företagets huvudkontor NCC har utvecklat en metod för att i ett tidigt skede av byggprocessen analysera viktiga ekosystemtjänster. Metoden tillämpas på det nya huvudkontoret i Järva krog i Stockholm. Det övergripande målet för NCC är att befintliga ekosystemtjänster ska utgöra en grund för utformningen av bebyggelsen. NCC har därför geografiskt kartlagt ekosystemtjänsterna i området. Sveaskog marknader för ekosystemtjänster Detta exempel handlar om marknader för ekosystemtjänster. Vissa verksamheter som har en negativ påverkan på naturområden möts idag av lagkrav att kompensera för de värden som förstörs, så kallad ekologisk kompensation. Detta skapar nya affärsmöjligheter för markägare som kan restaurera och skydda värdefulla livsmiljöer, för att sedan sälja som kompensation till företag som efterfrågar detta. Sveaskog ser en möjlighet att erbjuda denna tjänst. God havsmiljö ekosystemtjänsters betydelse för turism och rekreation Detta exempel handlar om Havs- och vattenmyndighetens analys av den rekreationsnytta som skapas om god miljöstatus i havet uppnås. Analysen bygger på en kartläggning av samband mellan olika ekosystemtjänster och visar de många beroenden som finns mellan rekreation och indirekta ekosystemtjänster. Värderingen är i huvudsak gjord med en semi-kvantitativ modell där nyttor poängbedöms. 38 GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER

41 Efterbehandling av förorenad mark påverkan på ekosystemtjänster Effekterna av olika alternativ för efterbehandling av förorenad mark vid Fixfabriken i Göteborg studeras med hjälp av ekosystemtjänstvärdering. Studien kan ligga till grund för prioriteringar i marksaneringsbeslut, och bygger på en semikvantitativ värdering. Studien visar hur en bred kartläggning tillsammans med en relativt rudimentär värdering kan ge tillräcklig avstamp för markanvändningsbeslut. Monetära värderingsstudier värdet av ekosystemtjänster i kronor Genom fyra olika nedslag i värderingslitteraturen visar detta exempel på hur monetära värderingar av ekosystemtjänster kan göras, och även hur sådana resultat kan komma till användning i praktiken. Till exempel kan nyttor som uttrycks i kronor vägas mot kostnader för projekt som ökar tillgången på ekosystemtjänster. Monetära värderingar kan även vara ögonöppnare som sätter fokus på viktiga ekosystemtjänster. GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER 39

42 C/O City ekosystemtjänster i stadsplanering C/O City är ett projekt som syftar till att synliggöra ekosystemtjänster i stadsutvecklingen. Projektet har finansierats av VINNOVA och är ett samarbete mellan Stockholms stad, Malmö stad, NCC, SP, White arkitekter, WSP, U&We, Albaeco, Esam och Ekokultur. Projektets mål har varit att identifiera och kvantifiera urbana ekosystemtjänster, utveckla planerings- och uppföljningsverktyg och ta fram data för samband mellan urbana ekosystemtjänster och resiliens. På projektets hemsida 10 presenteras resultat från de olika delprojekten, bland annat grönytefaktor för stadsdelar, ekosystemtjänster i stadsplanering en vägledning, kvantifiering och värdering av ekosystemtjänster, och indikatorer för ekosystemtjänster. Rapporten Urbana ekosystemtjänster: Låt naturen göra jobbet 11 sammanfattar resultaten för projektet som helhet. Detta exempel fokuserar närmare på Ekosystemtjänster i stadsplanering en vägledning 12, men för den intresserade finns alltså många fler resultat att ta del av på projekthemsidan. I vägledningen beskrivs en stegvis arbetsprocess för att integrera urbana ekosystemtjänster i planprocessen. Det övergripande användningsområdet är att ekosystemtjänster ska integreras i stadsplaneringen, till exempel i översiktsplaner, planprogram, fördjupade översiktsplaner och detaljplaner. Helt kort går arbetsprocessen ut på att identifiera, bedöma och verkställa och innebär att olika typer av frågor ställs för varje ekosystemtjänst och planeringsnivå. Vägledningen konstaterar att frågorna inte är huggna i sten utan kan behöva anpassas beroende på vilka lokala förutsättningar som råder på en viss given plats. Identifiera. Detta steg handlar om att ta reda på vilka ekosystemtjänster som finns i ett område och vilka som saknas. Det innebär också att brukare av ekosystemtjänster behöver identifieras. Detta kan göras på olika sätt, till exempel kan det för en översiktsplan både krävas utredningar och dialogmöten med intressenter, medan det för en enklare detaljplan kan räcka med workshops, att grupper med representanter från olika kommunala förvaltningar sätts samman och att behovsbedömningar även inkluderar frågor om ekosystemtjänster. Bedöma. Tanken med att bedöma är att jämföra resultaten av identifieringen med den planerade utvecklingen för ett givet område. Detta steg föreslås i vägledningen ske utifrån fyra S: skapa, skydda, stärka och skippa. Skapa betyder att ekosystemtjänster inte finns idag men att det finns ett behov av nyskapande, skydda betyder att ekosystemtjänster finns idag men att de behöver skyddas på grund av framtida förändringar, stärka innebär att ekosystemtjänster finns men inte i tillfredsställande hög grad. Slutligen innebär skippa att avvägningar kan behöva 10 C/O City, C/O City, 2014a. 12 C/O City, 2014b. 40 GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER

43 göras mot andra intressen i ett område, vilket betyder att en viss ekosystemtjänst kanske inte kan bevaras. Vägledningens rekommendation är att fokusera på ekosystemtjänster med potential och som människor är beroende av. Vidare konstateras att värdering av ekosystemtjänster är viktigt för att hävda deras betydelse. Ett antal frågor föreslås för att underlätta bedömningen, bland annat: 1) Vilka ekosystemtjänster är allra viktigast? 2) Vad är resultatet av en SWOT-analys (Strenghts Weaknesses Opportunities Threats)? 3) Finns konflikter mellan olika typer av ambitioner i stadsutvecklingen? 4) Finns en samhällsekonomisk konsekvensanalys? Verkställa. I vägledningen beskrivs hur resultatet av bedömningen och värderingen ska implementeras i planhandlingar, avtal, praktiskt genomförande och förvaltning. Tidiga dialogprocesser beskrivs som viktiga för att skapa gemensamma mål och förankra beslut. Ett konkret exempel på vad ett framgångsrikt verkställande kan leda till är samfälligheter för skötsel av ett visst område. Vad gäller värdering mer precist är vägledningen tydlig med att det är urbana ekosystemtjänster som ska värderas. En diskussion förs om att vissa ekosystemtjänster upplevs som mer betydelsefulla i tätbebyggda områden, till exempel rening av vatten, skugga från träd, rekreationsområden och lekplatser. För människor i staden bedöms de kulturella tjänsterna vara särskilt viktiga, även om indirekta ekosystemtjänster såsom jordmånsbildning och livsmiljö för arter också omnämns. Värderingen av ekosystemtjänsterna behöver inte vara monetär utan kan vara kvalitativ eller kvantitativ, till exempel med hjälp av indikatorer. Exempel på aspekter som kan och bör kvantifieras är enligt C/O City: Hur många kubikmeter dagvatten kan en park hantera? Hur mycket koldioxid binder stadens träd? Hur många växt- och djurarter bor det på ett grönt tak? Hur många kilo luftföroreningar kan en allé med träd rena? Med hur många decibel kan vegetationen minska bullret i en stadsdel? Inom C/O City-projektet har indikatorer utvecklats med syfte att underlätta planeringen av ekosystemtjänster. 13 Mer konkret används Cities Biodiversity Index (CBI) som är en uppföljningsmetod för biologisk mångfald på stadsnivå och som används av flera städer, bland andra Bryssel, Curitiba och Stockholm. Tabell 4 visar hur uppföljning av ekosystemtjänstfunktionen tillgång och vistelse i park och natur kan göras med hjälp av ett antal indikatorer, nämligen: 13 C/O City, 2014c. GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER 41

44 1) Tillgång till strandbad mätt som procentandelen invånare som är nöjda med tillgången till strandbad i sin stadsdel. 2) Tillgång till parker och natur mätt som procentandelen invånare som är mycket eller ganska nöjda med tillgången till parker och naturområden i sin stadsdel. 3) Vistelse i park eller naturområde mätt som andel som vistas i park/naturområde nära bostaden mer än en gång i veckan under sommarhalvåret. 4) Vistelse i park eller naturområde mätt som procentandelen som vistas i park eller naturområde nära bostaden mer än en gång i veckan under sommarhalvåret, eller andel som har tillgång till ett grönområde inom 300 eller 200 meter. Metoder för att göra uppföljningen är till exempel med hjälp av medborgarenkäten Miljö och miljövanor i Stockholm 14 och analys av faktiska gångavstånd. Tabell 4. Indikatorer för ekosystemtjänster. Indikator CBI Ekosystemtjänstfunktionen på stadsdelsnivå Metod för uppföljning Indikatorer Anpassning av CBI:s indikator 13 till stadsdelsnivå Tillgång till natur för rekreation Sociotopkartor, Parkprogrammet eller de åtta parkkvaliteterna CBI, bearbetad indikator 13 Anpassning till stadsdelsnivå av CBI:s indikator 13 Tillgång och vistelse i park och natur Medborgarenkäten "Miljö och miljövanor i Stockholm", Miljöförvaltningen Analys av faktiska gångavstånd* Tillgång till strandbad** Tillgång till parker och natur*** Vistelse i park eller naturområde**** Vistelse i park eller naturområde***** Anpassning av CBI:s indikator 15 till stadsdelsnivå Budget tillägnad gröna lösningar****** Kartläggning Projektkoder för tidredovisning kan användas för att beräkna ut budget Budget tillägnad biologisk mångfald (SEK) KÄLLA: C/O CITY, 2014c * Avståndet från bostadsadress via gator och gångvägar till grönytans entrépunkt. Analysen är baserad på parkprogrammet och Stockholms stads sociotopkarta ** Andel invånare som är nöjda med tillgången till strandbad i sin stadsdel (%) *** Andel invånare som är mycket eller ganska nöjda med tillgången till parker och naturområden i sin stadsdel (%) **** Andel som vistas i park/naturområde nära bostaden mer än 1 gång i veckan under sommarhalvåret ***** Andel som har tillgång till ett grönområde inom 300 eller 200 meter (%) ****** T.ex. dagvattenlösningar, bullerdämpning, parker, övriga grönområden 14 Miljöbarometern, GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER

45 DISKUSSION Vägledningen illustrerar, i olika hög grad, samtliga steg av värderingsguiden. Syftet med värderingen (steg 1) är att hävda ekosystemtjänsternas betydelse och att integrera dem i den kommunala planprocessen (ÖP, FÖP, DP osv.). De tre första stegen (skapa, skydda och stärka) i vägledningens bedömningssteg täcks i denna värderingsguide in av identifieringssteget (steg 2). Identifieringen som föreslås i vägledningen skulle kunna utökas genom att även ställa frågan på vilket sätt skapar ekosystemtjänsten nytta? detta för att inte enbart konstatera att ekosystemtjänster är viktiga för människor, utan även hur. Sådan information är värdefull för en fortsatt analys av ekosystemtjänsternas värde, särskilt om syftet är att integrera detta i en samhällsekonomisk konsekvensanalys. I vägledningen beskrivs att fokus ska vara på ekosystemtjänster som vi är beroende av och som har potential i området, alltså att det redan i identifieringssteget görs en prioritering, och därmed en form av värdering genom att fokus läggs på sådana ekosystemtjänster som ger störst nytta för människan. Även om indirekta ekosystemtjänster såsom jordmånsbildning omnämns finns en risk att dessa kommer i skymundan. En annan indikation kring hur identifieringen av ekosystemtjänster ska gå till är konstaterandet att denna ska utgå ifrån ekosystemtjänsterna och inte från exploateringens ambitioner. Det fjärde s:et, skippa, relaterar till värderingsguidens tredje steg, som handlar om att avgränsa. Skippa-steget utgör en form av värdering då det framgår att man gör avvägningar som kan innebära att andra intressen väger tyngre än ekosystemtjänsterna i ett visst område. För att ta reda på vad som kan vara en klok avvägning utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv skulle dessa andra intressen i ett område behöva tydliggöras. Vägledningens konstaterande att ekosystemen kommer oss aldrig så nära som när de direkt påverkar människors hälsa och vårt välbefinnande gör det uppenbart att en tydlig utgångspunkt för värderingen är att direkta ekosystemtjänster står i fokus. Det finns därmed risk för att inte tillräckligt stor hänsyn tas till indirekta ekosystemtjänster med betydelse för människor i staden, till exempel jordmånsbildning. Utifrån de faktorer som listas i värderingsguidens steg 3 verkar det alltså som att en avgränsning i vägledningen föreslås ske utifrån lokala prioriteringar och de intressenter som berörs. På ett mer övergripande plan sker dessutom en allra första avgränsning genom att ett tydligt fokus läggs på urbana ekosystemtjänster, vilket motsvaras av prioriteringsfaktorn typ av ekosystemtjänst. Viktiga utgångspunkter för värderingen (steg 4) är att direkta ekosystemtjänster är i fokus. Såväl totaluppskattningar, alltså identifiering av befintliga ekosystemtjänster i ett område, som uppskattningar av förändringar med hjälp av indikatorer föreslås. Själva värderingen av ekosystemtjänster (steg 5) som gjorts inom ramen för C/O City är kvalitativ och i viss mån även kvantitativ med hjälp av tillämpning av uppföljningsbara indikatorer för biologisk mångfald (CBI, Cities Biodiversity Index). GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER 43

46 Värderingsguidens steg 6 innebär att när värderingen är genomförd behöver en avslutande återblick göras, med syfte att sätta resultaten i sitt sammanhang. Vägledningen ger på ett generellt plan stöd för hur ekosystemtjänster ska kunna integreras i stadsplanering, men en faktisk värdering av ekosystemtjänster för ett verkligt område genomförs inte. (C/O Citys delprojekt om indikatorer beskriver hur värdering kan gå till, men även detta projekt rör sig på ett generellt plan.) Återblicken för exemplet C/O City utgår inte från konkreta värderingsresultat utan handlar mer om att till exempel belysa vilka förslag som lämnas gällande ytterligare studier. Exempelvis föreslås att en samhällsekonomisk analys genomförs som väger in ekosystemtjänster åtminstone vid framtagande av översiktsplaner, fördjupande översiktsplaner och detaljplaner. Att man kan behöva fundera på hur andra ekonomiska värderingar kan göras nämns också. Vad som avses med andra här är inte helt tydligt men det kan till exempel förmodas vara metoder som inte bygger på monetära värderingar. Ytterligare en typ av analys som föreslås är kostnadseffektivitetsanalys för att kunna jämföra ekosystemlösningar med tekniska lösningar. Även multikriterieanalys beskrivs som en möjlig metod. Till sist kan nämnas att det inom ramarna för C/O City-projektet kontinuerligt görs återblickar, till exempel på så sätt att verktyget med grönytefaktor följs upp på årsbasis i uppföljningen av hållbarhetskrav och hållbarhetsredovisningar samt i projektets månadsrapporter. 44 GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER

47 Lomma kommun ekosystemtjänster i detaljplanering Detta exempel handlar om en detaljplan som Lomma kommun i Skåne har gjort för ett område i sydöstra Lomma och som på ett konkret sätt tagit hänsyn till ekosystemtjänster med hjälp av ifyllande av checklistor och tabeller. 15 Lomma kommun har beslutat att balanseringsprincipen för ekosystemtjänster ska gälla i all planering och exploatering, det vill säga att om värden kan gå förlorade ska miljökompensation göras så långt det är möjligt. En följd av de resonemang som förts kring hanteringen av detta har också inneburit att arealen naturskyddad mark under perioden ska fördubblas. Dessa politiska beslut har fattats efter att insikten uppnåtts att förlust av ekosystemtjänster kommer att medföra kostnader i framtiden om man fortsätter ta mark i anspråk i samma takt som nu. Sydvästra Skåne är en region med hårt exploateringstryck och ett landskap med många förlorade ekosystemtjänster, vilket bland annat visar sig genom upprepade kraftiga översvämningar, försämrade mullhalter i jordarna, minst allemansrättslig mark i landet och ökande antal hotade arter. För att börja arbetet med att återställa en del av detta har kommunen sedan 2007 i sitt översiktsplanarbete arbetat med ekosystemtjänster på landskapsnivå. Rent konkret har bland annat kartor tagits fram för både mark och hav som illustrerar kommande mark- och vattenanvändning med bland annat översvämningsytor, tillkommande vattenmagasin, kompensationsområden, behov av tillkommande ekologiska korridorer samt zonering för att ge vissa ekosystemtjänster företräde med mera. Innebörden av kommunens arbete med kompensation av ekosystemtjänster är att det inför varje detaljplan eller exploateringsprojekt ska göras en bedömning av platsens ekosystemtjänster. Som stöd för denna bedömning har kommunen tagit fram checklistor och tabeller som ska ge information om vad som finns på platsen idag, vad som har försvunnit och vad det finns brist på. Dessutom ska en bedömning göras kring vad som kan tänkas vara en rimlig framtida användning/potential för en plats. Frågan behöver ställas om en plats som planeras att tas i anspråk har framtida potential exempelvis som översvämningsyta eller stadspark, och inte endast är den innehållsfattiga gräsyta den först verkar vara. I översiktsplaneringen har också i tidigt skede de områden som har högst värden undantagits från tänkbar exploatering, för att följa balanseringsprincipens steg. Kostnaden för kompensationen belastar projektet och får tas ut vid markförsäljning, genom avtal eller genom annan intern finansiering. En detaljerad beskrivning av hur värdena ska ersättas/kompenseras ska finnas innan bygglov ges/exploatering sker. Beskrivningen ska godkännas av miljöstrateg eller annan tjänsteman med ekologisk kompetens. Kompensation kan ibland ske genom att 15 Lomma kommun, GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER 45

48 FOTO: CHRISTIAN ALMSTRÖM I Lomma kommun ska en bedömning av platsens ekosystemtjänster göras inför varje detaljplan eller exploateringsprojekt. En plats som planeras tas i anspråk kan verka vara en innehållsfattig yta men visa sig ha framtida potential som exempelvis översvämningsyta. På bilden Vattenverksgatan i Lomma. öka naturvärden inom området eller på en annan plats, binda samman områden för högre ekologisk eller rekreativ funktion eller genom att utforma byggnaderna så att infiltration eller grönstruktur inte minskar. Detaljplanen berör ett område i sydöstra Lomma som omfattar cirka m 2 och ägs av kommunen. Syftet med detaljplanen är att pröva lämpligheten av att möjliggöra för bostäder, teknisk anläggning, park samt huvud- och lokalgata inom planområdet. Planförslaget innebär att den befintliga lekplatsen i planområdets norra del behålls. Enligt detaljplanen finns inga stora naturvärden i området utan det består främst av park-/gräsytor som främst används för rekreation. De naturvärden som finns är kopplade till ängsytan i mitten av området och askträd som står på platsen. Ask är ett rödlistat träd som minskar kraftigt i landskapet på grund av askskottssjuka. En bedömning har gjorts av vilken påverkan planförslaget förväntas ha på områdets värden. Det handlar här om ekologiska värden (planförslaget innebär att cirka m 2 gräsmatta och ängsyta med ädellövträd tas i anspråk för exploatering) och rekreativa värden (lekplats, område för rastning av hundar). För att identifiera de rekreativa värdena ställs frågor om hur området används och vilka rekreativa funktioner det fyller. Vad gäller övriga ekosystemtjänster konstateras att ytan gräsmatta och äng som tas bort fungerar för infiltration. Eftersom planen medger att denna yta bebyggs/hårdgörs riskerar dess funktion att gå förlorad. En annan förlust av ekosystemtjänster sker om träd tas bort, med minskat bidrag till mikroklimat och luftrening som följd. Identifieringen av ekosystemtjänster sker 46 GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER

49 med stöd av slutrapporten från Naturvårdsverkets regeringsuppdrag att sammanställa information om viktiga ekosystem och ekosystemtjänster i Sverige. 16 Figur 3 är ett urklipp från detaljplanen som visar hur värden i planområdets delområden identifierats, såväl före som efter genomförande av den tänkta planen. Dessutom ges förslag på kompensationsåtgärder i de fall värden bedöms gå förlorade, såsom växttak på planerad bebyggelse för att kompensera för förlorad infiltrationsförmåga och vissa biologiska värden kopplade till gräsytor; omhändertagande av dagvatten till exempel mellan fastigheter, utformade med arter som tål fuktig mark och utformande av nya ängsmiljöer och trädplantering. Förlorade värden anses dock endast till viss del vara möjliga att kompensera. Eftersom det Figur 3. Ekosystemtjänstbedömning i detaljplan för Lomma. Delområden Värden Före Efter Påverkan av förslag Potentiella värden med bibehållen situation Kvantifiera påverkat område Förslag på åtgärd Kompenserat Fylls i senare skede 1,3 Biologisk mångfald Låga Kvar Rekreativa värden Öppen yta, rymd Kvar Övriga ekosystemtjänster Infiltrationsyta Kvar 2 Biologisk mångfald Lövträdshäck, låga värden Kvar Rekreativa värden Övriga ekosystemtjänster Rumsskapande, avskiljdhet, lek Infiltrationsyta, luftrening, träd, mikroklimat Kvar Kvar 4 Biologisk mångfald Låga Tas bort Behöver ej kompenseras. Rekreativa värden Öppen yta, rymd, parkkänsla, mötesplats/hundrastplats Tas bort Delar av dessa funktioner får flyttas till annan plats. Kommer inte samma människor till gagn vid kompensation. Övriga ekosystemtjänster Infiltrationsyta Tas bort Ersätts med infiltrationsyta/dagvattenssystem på plats/annan plats 5 Biologisk mångfald Ängsmark, torr/frisk äng med relativt låga/mellan artvärden. Blomresurser. Tas bort Ny ängsmark av samma storlek anläggs på annan plats. KÄLLA: LOMMA KOMMUN, Naturvårdsverket, GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER 47

50 vid planens framtagande inte var helt klarlagt hur området ska se ut vid exploatering kunde inte heller en detaljerad plan för kompensation presenteras. Däremot konstaterades att rekreativa värden inte kommer kunna kompenseras inom planområdet utan kommer att behöva flytta till annan plats, vilket i praktiken innebär att dessa värden kommer att tillfalla andra människor än idag. DISKUSSION Kommunens beslut att balanseringsprincipen ska gälla för all planering och exploatering ligger till grund för det arbete som nu sker för att integrera betydelsen av ekosystemtjänster och föreslå kompensationsåtgärder vid behov. Värderingen av ekosystemtjänster syftar till en långsiktigt hållbar utveckling i en del av landet med stora förluster av ekosystemtjänster. Mer precist används värderingen i kommunens översiktsplaner och detaljplaner (steg 1). I den exemplifierade detaljplanen identifieras ekosystemtjänster (steg 2) med hjälp av Naturvårdsverket (2012). Det framgår inte mer precist hur urvalet av ekosystemtjänster i det aktuella området har gjorts och vilka ekosystemtjänster som därmed inte kommer med. Vad gäller rekreativa värden föreslås i detaljplanen att frågor ställs om hur området används och vilka rekreativa funktioner det fyller. I detaljplanen finns ingen detaljerad information om användningsområden och vilka grupper i samhället som berörs, men det är uppenbart av sammanställningen att de rekreativa värdena bedöms vara stora och att de kommer att gå förlorade om planen blir verklighet. Avgränsningen för de ekosystemtjänster som analyseras baseras på lokala prioriteringar (steg 3). Utgångspunkterna för värdering (steg 4) är att en förändrad tillgång (påverkan) på ekosystemtjänster beskrivs, och även hur en negativ påverkan kan kompenseras. Den värdering som sker (steg 5) är uteslutande kvalitativ, beskriven med ord. En återblick på exemplet (steg 6) visar att bakomliggande politiska beslut har haft stor betydelse för att i praktiken integrera ekosystemtjänster i kommunens arbete med planer och exploatering. Utan genomgången hade det inte blivit så uppenbart att ett till synes värdefattigt gräsområde kunde hysa så pass viktiga rekreativa värden. 48 GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER

51 Saltå Kvarn en verktygslåda för åtgärder i odlingslandskapet FOTO: JENNIFER KEY/SALTÅ KVARN Saltå Kvarns spannmålsleverantörer väljer att genomföra åtgärder på gården i enlighet med verktygslådan där flera åtgärder har effekt på ekosystemtjänster. Här en gård i Södermanland vid Vrena, Nykyrka Lida 1. Saltå Kvarn AB är ett ekologiskt matföretag som omsätter ton spannmål och cirka 155 miljoner kr per år. Företaget driver två bagerier och en kvarn. Saltå Kvarn ställer krav på sina spannmålsleverantörer bland annat genom att odlingen ska vara certifierad och godkänd enligt KRAV:s regler och att inköp från ekologiska kretsloppsgårdar prioriteras. Dessa krav är även utgångspunkt för ett verktyg som Saltå Kvarn utvecklat för att åstadkomma ett jordbruk som är mindre belastande för miljön. Metoden utgår ifrån de planetära gränsvärden som tagits fram av Stockholm Resilience Centre, vilka kort sagt handlar om att definiera gränser för vad planeten tål inom en rad områden (klimat, biologisk mångfald, kretslopp för kväve och fosfor, och så vidare). Verktyget bygger på frivillighet, det vill säga att de spannmålsleverantörer som väljer att genomföra åtgärder på gården i enlighet med verktygslådan erhåller poäng och därmed bättre betalt för sina spannmål betalade Saltå Kvarn som mest ut 30 öre/kg kvarngill spannmål, i bonus till dem som uppnådde 1000 poäng eller mer. Systemet med poäng är en framgång på så sätt att spannmålsleverantörerna levererar mer åtgärder än de får ersättning för. Pengarna är alltså inte den GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER 49

52 enda drivkraften i arbetet. Sammanlagt finns 128 åtgärder listade i verktyget, fördelade på grupperna växtodling, växt-/djurhållning, djurhållning och energi. 17 Figur 4 illustrerar med hjälp av ett urklipp från verktyget hur poäng sätts för olika typer av åtgärder som spannmålsleverantörerna genomför. 18 Flera av åtgärderna har effekt på ekosystemtjänster, till exempel specificeras åtgärd 2 i figuren Odlingsytornas andel i relation till de naturliga ekosystemens andel i landskapet Figur 4. Saltå Kvarns verktygslåda. Gruppering Åtgärds nr Åtgärdsområde Åtgärd Specificering av åtgärd Effekt, påverkan Poäng Er poäng Växtodling 1 Avkastning, skördenivåer Val av sort som ger jämn skörd. Prioritering av sorter som är motståndskraftiga och ger jämna och förhållandevis höga skördar. Output i relation till input. Jämn skörd över tid och rum ger mindre läckage. 5 Växtodling 2 Biodiversitet, ökade naturbiotoper Odlingsytornas andel i relation till de naturliga ekosystemens andel i landskapet. Minst 25% av gårdens ägor utgörs av naturmark (ej brukad mark). Varken jordbruk eller skogsbruk. Ekosystemtjänster förutsättningar för biologisk mångfald. 50 Växt/djurhållning 3 Biodiversitet, ökade naturbiotoper Studie av gårdens roll och sammanhang i ekosystem och landskap. En studie av gårdens marker är genomförd med hjälp av relevant kompetens. Studien ska innehålla förslag till strategi och åtgärder för att förstärka ekologiska korridorer och ekosystem. Påverkar ekosystemtjänster och biologisk mångfald. 100 Växt/djurhållning 4 Biodiversitet, ökade naturbiotoper Agroforestry Deltagande i försök med agroforestry (skogsjordbruk). Bygger resiliens, efterliknar naturliga ekosystem, främjar mångfald, ökar kolbindning, minskar läckage. 50 Växtodling 5 Biodiversitet, ökade naturbiotoper Öka kontakt mellan metapopulationer och minska fragmentering. Etablera en ekologisk korridor per 20 ha mellan naturbiotoper. Påverkar förutsättningarna för biologisk mångfald. 75 Växt/djurhållning 6 Biodiversitet, ökade naturbiotoper Betesmark, natur. Exempelvis skogsbete. Om förutsättningarna medger så skapa bete på utmark där en del utgörs av skog. Minst 15% av totala betet. Påverkar artrikedom. Skapar ökad biologisk mångfald där det betas, men innebär också något minskad foderproduktion på odlingsmark. 50 Växt/djurhållning 7 Biodiversitet, ökade naturbiotoper Skapande av ekologiska spridningskorridorer (linje- och punktelement). Skapa träd, busk och/eller gräs-ås över minst en av tio åkarar. Minimibredd 2 meter för gröna stråk, 6 meter vid vattendrag kan ge miljöstöd. Främjar livsmiljöer och populationer. 40 Växt/djurhållning 8 Biodiversitet, ökade naturbiotoper Variation på landskapsnivå. Bidra till ökad variation i landskapet. Vidta två av de föreslagna i genomförd gårdsstudie. Påverkar artrikedom. 50 KÄLLA: SALTÅ KVARN, Saltå Kvarn, Saltå Kvarn, GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER

53 som att: Minst 25 % av gårdens ägor utgörs av naturmark (ej brukad mark). Varken jordbruk eller skogsbruk. Effekten/påverkan av denna åtgärd beskrivs i termer av ekosystemtjänster och förutsättningar för biologisk mångfald, och ger 50 poäng. På samma sätt ger även åtgärd 3 Studie av gårdens roll och sammanhang i ekosystem och landskap effekt på ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Åtgärden ger 100 poäng till den spannmålsleverantör som genomför en studie av gårdens marker med hjälp av relevant kompetens. DISKUSSION Detta exempel kopplar på ett indirekt sätt till värdering av ekosystemtjänster och därför diskuteras här möjliga sätt att vidareutveckla verktygslådan för att öka dess användbarhet för värdering av ekosystemtjänster. Till att börja med kan konstateras att ordet ekosystemtjänst/-er som en typ av effekt/påverkan omnämns för sex av de sammanlagt 128 åtgärderna. Samtidigt är det tydligt att ett flertal åtgärder faktiskt har effekter på ekosystemtjänster även om det inte sägs uttryckligen. Ett exempel på detta är åtgärd 7 i figur 4 Skapande av ekologiska spridningskorridorer vilket främjar livsmiljöer och populationer. Genomförandet av olika typer av åtgärder ger olika höga poäng vilket skulle kunna tolkas som en semi-kvantitativ värdering av åtgärdernas effekter på ekosystemtjänster. En viss fördjupning skulle då behövas kring vilka ekosystemtjänster som påverkas och i hur hög grad. För de sex åtgärder som uttryckligen uppges ha effekt på ekosystemtjänster är poängen satta till 50, 100, 25, 30, 15 respektive 5. Dessa poäng säger en hel del om vilken typ av åtgärder som värderas högst och detta skulle kunna kompletteras med en beskrivning av motiven för de olika poängen. Genom att komplettera verktyget med en mer detaljerad analys av åtgärdernas effekter på ekosystemtjänster vilka och hur? skulle verktyget kunna bli mycket användbart för värdering. GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER 51

54 Riksbyggen ett verktyg för bedömning av ekosystemtjänster i byggsektorn Detta exempel handlar om ett verktyg som fastighets- och byggbolaget Riksbyggen tillsammans med Sweco har utvecklat för värdering av ekosystemtjänster vid nybyggnation, såväl vid inköp av mark som vid kommande försäljning. 19 Verktyget utgör ett viktigt beslutsunderlag för Riksbyggen, som har gjort bedömningen att redan existerande verktyg för integrering av ekosystemtjänster i planering inte fångar upp komplexiteten med avseende på biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Snarare än att ge absoluta värden menar Riksbyggen att verktyget ger komparativa värden genom att mäta fiktiva så kallade ekopoäng, och att en första indikation på så vis kan ges gällande markens ekosystem och hur de utnyttjas av människor. Därutöver ingår även ett antal aktiviteter som Riksbyggens projektledare kan genomföra för att bevara, stärka eller kompensera olika ekosystemtjänster. Till sist analyseras exploateringsprojektet som helhet och jämförs med det ursprungliga, oexploaterade tillståndet. Marken får inte köpas upp om inte åtgärder planeras som gör att den har minst lika stort värde som före exploateringen. Dessutom är ekosystemtjänster med som en del av ett belöningssystem. För att få en extra belöning måste exploateringsprojekten totalt uppnå fler ekopoäng än före exploatering. Riksbyggen uppger att det går snabbt att genomföra analysen och att arbetet rent praktiskt sker genom ett samarbete mellan hållbarhetsenheten och projektledaren. Verktyget har använts i mer än 50 projekt och anses inom Riksbyggen vara mycket användbart för att konkretisera begreppet ekosystemtjänster. De ekosystemtjänster som ingår i verktyget har identifierats baserat på en anpassning av Millennium Ecosystem Assessment. 20 Sammanlagt omfattar verktyget 16 olika ekosystemtjänster som valts ut eftersom de alla är urbana ekosystemtjänster: odlingsbar mark, naturtillgångar, färskvatten, vattenreglering, vattenrening, mikroklimat, bindning av koldioxid, upprätthållande av luftkvalitet, pollinering, biologisk kontroll, förebyggande av jorderosion, habitat för arter, rekreation och estetiska värden, turism och kulturmiljövärden. När verktyget tillämpas i praktiken görs en bedömning av vilka ekosystemtjänster som finns på ett markområde, alternativt har framtida potential. En analys görs även av vilka platser inom ett område som är särskilt viktiga för ekosystemtjänster, till exempel med avseende på rekreationsmöjligheter eller någon särskild art. Vidare görs ytterligare prioriteringar från fall till fall eftersom varje projekt är unikt. 19 Sweco, MEA, GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER

55 FOTO: 02 LANDSKAP Riksbyggens projekt på Dr Allards gata i Göteborg innehåller ett grönområde som idag är svårtillgängligt och samtidigt viktigt för rekreation. Ett exempel på tillämpning av verktyget illustreras av Riksbyggens projekt Brf Viva på Dr Allards gata i Göteborg. Marken som ska bebyggas beskrivs som centralt belägen invid Chalmersområdet, en grön kil mitt i Göteborg. Grönområdet är ganska svårtillgängligt, men samtidigt viktigt för rekreation och det finns enligt Riksbyggen stort stöd bland allmänheten för att bevara det. Riksbyggens analys med hjälp av verktyget visar att marken utöver rekreationsmöjligheter även erbjuder ekosystemtjänster såsom vattenreglering, bindning av koldioxid och upprätthållande av luftkvalitet. Dessutom är platsen viktig som habitat för mindre hackspett. Det konstateras att en exploatering skulle medföra att identifierade värden skulle ha gått förlorade. Figur 5 visar resultatet av en tillämpning av verktyget på projektet Brf Viva i Göteborg, och hur värdet efter exploatering ökar vid genomförande av olika typer av aktiviteter. Värdena i verktyget har tagits fram genom en individuell viktning av ekosystemtjänster baserat på dagens behov, troliga framtida behov och lagkrav. Tanken är att verktyget ska ge en första indikation på vilka värden som finns på ett markområde, men det poängteras också att relevant expertis behöver konsulteras om en grundligare analys krävs. I verktyget 21 förklaras vidare att om ett markområde får höga gröna ekopoäng innebär detta att platsen kan tolkas som en hållbar 21 Sweco, GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER 53

56 Ekopoäng 350 Kulturmiljövärden Före exploatering Efter exploatering Turism Rekreation och estetiska värden Habitat för arter Förebyggande av jorderosion Biologisk kontroll Pollinering och fröspridning Upprätthållande av luftkvalitet Bindning av koldioxid Mikroklimat Vattenrening Vattenreglering Naturtillgångar Odlingsbar mark Figur 5. Resultatet före och efter exploatering för Riksbyggens projekt brf Viva i Göteborg. KÄLLA: RIKSBYGGEN boendemiljö. Väljer Riksbyggen att bygga på en sådan plats är fördelen att de naturliga förutsättningarna för en hållbar miljö är goda, nackdelen är att själva byggandet medför negativa effekter på området och dess potential att tillhandahålla ekosystemtjänster. Omvänt betyder låga gröna ekopoäng att det skulle krävas större resurser för att åstadkomma hållbar miljö på platsen, men att själva byggandet skulle kunna bidra till ökad hållbarhet. Höga blå ekopoäng erhålls om Riksbyggens möjligheter att bevara, förstärka eller kompensera vid exploatering är stora. Figur 6 är ett utklipp från Excel-verktyget. Som nämndes tidigare ingår i verktyget även ett antal aktiviteter som Riksbyggens projektledare kan genomföra för att bevara, stärka eller kompensera olika ekosystemtjänster. Exempel på sådana aktiviteter är för ekosystemtjänsterna odlingsbar mark och färskvatten: Odlingsbar mark Gröna tak Kolonilotter Gårdsodling Fasad på balkonger anpassade för odling Växthus på balkong Vertikala växthus, fristående eller i fasad Avloppsvatten kan användas tillsammans med organiskt avfall för att producera biogas Kompensationsåtgärder i närområde Andra likvärdiga åtgärder 54 GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER

57 Figur 6. Riksbyggens verktyg för värdering av ekosystemtjänster. KÄLLA: RIKSBYGGEN Markområde: xxxx Storlek: xxxx Typ: xxxx Processtadie: xxxx NUVARANDE TILLSTÅND NYTTJANDE RIKSBYGGENS AKTIVITET EKOSYSTEM- TJÄNSTER VÄGLEDANDE FRÅGOR 1. Finns det potentiell tillgång till tjänsten i området eller i närheten? Utgå från de vägledande frågorna till vänster. Vid val "Nej" gå vidare till fråga Utnyttjas tjänsten av människor lokalt? 3. Utnyttjas tjänsten av människor i den större omgivningen? 4. Är det troligt att tjänsten efterfrågas i framtiden? 5. Är det troligt att tillgången på tjänsten påverkas negativt av Riksbyggens planerade byggaktivitet? Vid val "Ja" gå vidare till fråga Kommer tillgänglig teknik för att bevara, förstärka eller kompensera tjänsten att tillämpas vid byggandet? Se stöddokument under bladet "Åtgärder". 8. Kommentarer Upprätthållande av luftkvalitet 1. Finns det på hela eller delar av marken träd eller annan vegetation som kan filtrera luftföroreningar från vägar? 2. Finns det större grön-/ naturområden (>500 x 500 m) som bidrar till luftombyte mellan hårdgjorda ytor (dvs förutsättningar för stadsbris)? Pollinering 1. Odlas det nektarproducerande växter på hela eller delar av marken alternativt i direkt anknytning till det? 2. Finns det habitat inom området för värdefulla pollinerare, t.ex. ekar och gamla träd? Biologisk kontroll 1. Finns värdefulla miljöer såsom skogsbryn, diken, trädridåer, stenrösen, alléer m.m. Färskvatten Anläggning av våtmark Undvika material som avger farliga ämnen till vatten (t.ex. koppar) Minska risk för förorening Minska vatten som rinner över hårdgjord yta och maximera vatten som rinner igenom växtlighet Anläggning av diken längs med vägar och uppbyggda områden Lokal rening och återanvändning av gråvatten Andra likvärdiga åtgärder DISKUSSION Värderingen av ekosystemtjänster används i förhållande till företagets hållbarhetsarbete (steg 1). Utgångspunkten är ett urval av urbana ekosystemtjänster. Utifrån dessa 16 ekosystemtjänster (som alltså är resultatet av en avgränsning av ekosystemtjänster, se steg 3) kan verktyget användas för att identifiera vilka eko- GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER 55

58 systemtjänster som finns på ett markområde/har framtida potential, och även vilka platser som är särskilt viktiga för ekosystemtjänster (steg 2). Verktyget ger även visst stöd för bedömning av hur ekosystemtjänsterna skapar nytta för människan, till exempel att vattenreglering kan minska risker för översvämningar och därmed även behovet av infrastruktur för att hantera översvämningar. 22 I verktyget ställs frågor om ekosystemtjänsterna nyttjas av människor lokalt och i den större omgivningen. Denna analys skulle kunna bli mer djupgående för att ge ytterligare information om vilka grupper i samhället som påverkas av byggnation. Eftersom verktyget går ut på att bedöma ett markområdes tillhandahållande av ekosystemtjänster före och efter en exploatering, det vill säga konsekvenserna av ett projekt, behöver de ekosystemtjänster som påverkas av denna förändring identifieras. Enligt steg 2 i guiden kan detta åstadkommas genom att ställa frågor gällande huruvida en ekosystemtjänst påverkas av projektet, på vilket sätt och vem som gynnas/drabbas, samt hur en negativ påverkan kan undvikas, minimeras, restaureras eller kompenseras. I Riksbyggens Excel-verktyg ställs denna typ av frågor uttryckligen: Är det troligt att tillgången på tjänsten påverkas negativt av Riksbyggens planerade byggaktivitet? Kommer tillgänglig teknik för att bevara, förstärka eller kompensera tjänsten att tillämpas vid byggandet? En utgångspunkt för värderingen (steg 4) är alltså en förändring av tillhandahållandet av ekosystemtjänster. Verktyget innefattar att en nulägesbeskrivning av ekosystemtjänster i ett område före exploatering jämförs med situationen efter exploatering. Både direkta och indirekta ekosystemtjänster värderas med hjälp av poängsystemet. Ytterligare tydlighet skulle kunna ges genom att studera beroenden mellan olika ekosystemtjänster. Detta skulle också kunna minska risken för dubbelräkning. Tanken är dock att verktyget ska vara enkelt att använda och att ekologisk expertis inte ska krävas. En analys av beroendeförhållanden mellan ekosystemtjänster är något som sannolikt skulle kräva ytterligare sakkunskap. Till sist värderas ekosystemtjänsterna semi-kvantitativt med hjälp av poängsättning, så kallade ekopoäng (steg 5). En återblick (steg 6) visar att resultatet av Riksbyggens verktyg främst används i förhållande till företagsstrategiska målsättningar. En stor fördel med verktyget anses vara att ledningen får möjlighet att leda, styra och följa upp arbetet för mer hållbara boendemiljöer. En annan fördel anses vara att dialogen mellan olika nivåer har förbättrats, till exempel mellan strateger, kommuner, kunder, övriga intressenter och förvaltare. 22 Sweco, GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER

59 NCC en analys av ekosystemtjänster vid företagets huvudkontor Detta exempel handlar om bygg- och fastighetsbolaget NCC:s arbete med ekosystemtjänster. Tillämpat på sitt nya huvudkontor i Järva krog i Stockholm har NCC tillsammans med White arkitekter utvecklat en metod för att i ett tidigt skede av byggprocessen analysera viktiga ekosystemtjänster. 23 Det övergripande målet för NCC är att befintliga ekosystemtjänster ska utgöra en grund för utformningen av bebyggelsen. Det är alltså viktigt att ta reda på hur befintliga ekosystemtjänster bäst kan tas tillvara. Mer precist handlar värderingen om att geografiskt kartlägga befintliga ekosystemtjänster i ett område. Med hjälp av subjektiv inventering ekologisk, sensorisk, social bedömning till exempel rörelsemönster och användning genom intervjuer med personer på plats har ekosystemtjänster kring NCC:s huvudkontor i Järva krog identifierats utifrån kategorierna i TEEB. 24 Dessutom har gemensam fältvandring och dialog med kommunekolog på Solna stad och Djurgårdsförvaltningen ägt rum. I utredningen A. Korta naturvandringen Gravfält från yngre järnåldern ( e. Kr.) Här finns drygt 120 synliga gravar. Vildbin trivs i den sandiga miljön på åsen. Kvarnkullen är kulturpåverkad natur av en typ som inte finns någon annanstans i Stockholmsområdet. Backsippor blommar på kullen på våren. B. Kulturpromenaden Milstenen invid gamla Uppsalavägen är från Inskriptionen är grunt inhuggen. Bro med växtlighet. Bron kantas av växtlighet som gör den mer tilltalande även för insekter och vilda djur. Överjärva mjölkhandel hade omfattande mjölkproduktion och bedrev jordbruk och trädgårdsodling. Idag huserar Solna naturskola på gården. Här finns djur, evenemang, gårdsbutiker, Statarmuseet samt gårdscafé (endast öppet fredag söndag under sommaren). C. Långa naturvandringen FOTO: NCC/ LANTMÄTERIET DNR 2158_ Hålväg är en fåra i marken som bildats av slitage från hovar, klövar och fötter samt regnvattenserosion. Bokskog har genom åren planterats kring slottet. Naturreservatet har omfattande barrblandskog, men intill Villa Beylon finns ett stort bokskogsparti. Smedjan flyttades till sin nuvarande plats omkring (Troligen från ovanför Ulriksdals slottskapell). Tre generationer smeder med namn Bjurberg har arbetat i smedjan. Damm där grodor och paddor leker och lägger rom om vårarna. Confidencen är Sveriges äldsta teater. Rokokoteatern inreddes 1753 av arkitekt Carl Fredrik Adlercrantz. D. Slottspromenaden Milstenen invid gamla Uppsalavägen är från Inskriptionen är grunt inhuggen. Igelbäcken ger husrum åt bland annat två ovanliga fiskarter. Nissöga som har gett namn åt en av NCC:s bostadsrättsföreningar som ligger i Ursvik. Den lilla bandliknande bottenfisken lever ofta nedgrävd dagtid och är därför svår att upptäcka. Grönlingen är bäckens andra sällsynta fiskart. Den trivs i små bäckar med stenig botten. Vildsvinen är skulpturer av Carl Milles. De gjordes 1929 för Lord Melchett i England och föreställer två sittande vildsvin i brons. Orangeriet byggdes första gången efter Jean de la Vallées ritningar. Då odlade man bland annat pomeranser, citroner och apelsiner i växthuset. Fisktrappan invigdes i april Den är en faunapassage, en fisktrappa som gör det möjligt för främst fiskar att fritt passera upp och ner förbi dämmet. Naturgrus och sten i passagen underlättar för grönlingen att leva här. NCC Lantmäteriet Dnr 2158_ Naturpromenader är ett av resultaten av NCC:s ekosystemtjänstkartläggning vid huvudkontoret i Stockholm, och ett led i att synliggöra naturvärden och ekosystemtjänster i närmiljön för medarbetare. 23 White och NCC, TEEB, GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER 57

60 beskrivs att det i området finns attraktiva gröna miljöer, att dessa är tämligen otillgängliga idag men har potential att kunna ge mervärden åt NCC:s medarbetare, kunder och grannar. En lummigt grön promenad till och från arbetet sänker stressnivåerna och ökar känslan av trivsel. En promenad på lunchen håller hälsan uppe. Även att titta på natur och grönska från kontorsfönstret ger oss människor positiva effekter. En liten odlingsyta på taket eller intill byggnaden kan bidra både till arbetsglädje och sammanhållning. (White och NCC, 2013, s. 9) En kartläggning görs av de aktörer i samhället som skapar respektive nyttjar ekosystemtjänsterna. Denna visar bland annat att Solna stad och Storstockholms lokaltrafik (SL) definieras som enbart skapare av ekosystemtjänster, medan kringboende i princip enbart är brukare av ekosystemtjänster. Därutöver finns ett antal aktörer omnämnda som både skapare och brukare av ekosystemtjänster, till exempel NCC, fastighetsägare och deras kontorsgäster, exploatörer och Djurgårdsförvaltningen. En avgränsning för analysen är att den handlar om urbana ekosystemtjänster. En annan avgränsning är att de ekosystemtjänster som bedöms vara relevanta Ekosystemtjänst Projekt Luftföroreningar och buller Rekreation Stillhet och estetik Pedagogik Dagvatten Mikroklimat Biodiversitet Pollination Grönskande utemiljöer Gång/motionsslingor Informationsskyltar Bänkar och belysning Badplats Dagvattenhantering (dammar, raingarden etc) Grönskande tak och väggar Överdäckning Grön spårväg Urban odling Kopplingar till grönområden Gynna flora fauna Figur 7. Projekt och ekosystemtjänster. KÄLLA: WHITE OCH NCC, GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER

61 framförallt är de kulturella och reglerande. Ett par stödjande ekosystemtjänster ingår i analysen men ingen försörjande tjänst. Viktiga ekosystemtjänster som beskrivs är skydd mot luftföroreningar och buller, rekreation, stillhet och estetik, pedagogik, dagvatten, mikroklimat och pollinering. Biodiversitet och habitat betraktas som en underliggande förutsättning för flödet av ekosystemtjänster. De identifierade ekosystemtjänsterna påverkas på olika sätt beroende på olika tänkbara projekt i området. Till exempel visar figur 7 att grönskande utemiljöer innebär att samtliga ekosystemtjänster (förutom rekreation) stärks, medan gång- och motionsslingor stärker rekreationsmöjligheterna i området, och så vidare. Till sist värderas ekosystemtjänsterna semi-kvantitativt genom att olika ekosystemtjänsters grad av viktighet bedöms med hjälp av en skala (se figur 8). Det beskrivs hur NCC kan prioritera mellan olika projekt genom att bedöma hur lätt eller svårt projektet är att genomföra och hur högt eller lågt värdet av projektet är för företaget. Lätt att genomföra Prioritering av projekt Lågt värde för NCC Högt värde för NCC Svårt att genomföra Figur 8. Prioritering av projekt. KÄLLA: WHITE OCH NCC, 2013 GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER 59

62 DISKUSSION Värderingen av ekosystemtjänster används i förhållande till företagets hållbarhetsarbete (steg 1). Utgångspunkten är en identifiering av ett urval urbana ekosystemtjänster och en relativt utförlig kartläggning av de aktörer i samhället som skapar respektive nyttjar ekosystemtjänsterna. Den tydliga koppling som görs till olika samhällsaktörer ger ett konkret samhällsperspektiv och öppnar upp för genomförandet av en samhällsekonomisk konsekvensanalys (steg 2). Utifrån de faktorer som listas i värderingsguidens steg 3 sker avgränsningen avseende urval av ekosystemtjänster utifrån typ av ekosystemtjänst (framför allt kulturella och reglerande) och lokala prioriteringar (befintliga ekosystemtjänster i Järva krog). En av slutsatserna från NCC:s arbete med ekosystemtjänster är att man behöver våga göra subjektiva bedömningar. Arbetet utfördes som en inledande utredning innan detaljplan och utformning av bebyggelsen var bestämd, och mer detaljerade utredningar och åtgärder kommer i ett senare skede. En utgångspunkt för värderingen (steg 4) är att en förändring (orsakad av något projekt) innebär en förändrad tillgång på ekosystemtjänster, och att detta i sin tur bidrar till höga eller låga värden för NCC. Den semi-kvantitativa värderingen av ekosystemtjänster (steg 5) görs med hjälp av en skala (se figur 10) och kan utgöra ett direkt beslutsunderlag för NCC som företag. Vad som avgör om ett projekt är lätt eller svårt att genomföra och vad som utgör ett högt eller lågt värde för NCC framgår dock inte på något detaljerat sätt. Värderingen handlar i detta fall till största delen om ett företagsstrategiskt perspektiv, även om nyttor för samhället i stort samtidigt skapas på köpet. Resultatet av NCC:s värdering av ekosystemtjänster är sannolikt främst till för företaget i sig, det vill säga att det är tänkt att användas i förhållande till företagsekonomiska målsättningar. Värderingen kan dock även bidra till övergripande policymålsättningar eftersom ett syfte med NCC:s arbete med ekosystemtjänster är att de vill bidra till att öka kunskapen om människans beroende av dessa (steg 6). 60 GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER

63 Sveaskog marknader för ekosystemtjänster FOTO: HANS WINSA/SVEASKOG Genom olika skötselåtgärder, som att öka stamantalet vid föryngring, har markägare ökat skogens tillväxt. En ökad tillväxt ger ett större koldioxidupptag som sedan kan användas som klimatkompensation och köpas eller säljas som koldioxidkrediter. Detta exempel handlar om marknader för ekosystemtjänster. Det statligt ägda skogsbolaget Sveaskog ser beaktandet av ekosystemtjänster som en naturlig del i ett hållbart skogsbruk. Företaget avsätter 20 procent av sin produktiva skogsmark för naturvårdsändamål och den generella hänsyn som lämnas vid avverkningar har som syfte att motverka negativ påverkan på många ekosystemtjänster kopplade till skog. 25 På ett övergripande plan, alltså inte kopplat till någon särskild skog, identifieras några av de viktigaste ekosystemtjänsterna som skogen erbjuder: produktion av träråvara, reglering av klimatet genom koldioxidbindning, tillhandahållande av färskvatten, översvämnings- och erosionsskydd, samt föda och rekreationsmöjligheter. Även den biologiska mångfald som skogen bidrar med lyfts fram som grunden för alla ekosystemtjänster. Ett exempel som presenteras är skogens koldioxidupptag och skogsråvarans substitutionseffekt. För svensk del binder en kubikmeter skog i genomsnitt drygt ett ton koldioxid per år. För varje skördad skogskubikmeter undviks i genomsnitt utsläpp av 470 kg fossilt koldioxid. Om tillväxten i skogen skulle öka med 50 procent fram till 2035, vilket är möjligt att uppnå med intensifierad skötsel, kan den totala klimateffekten fördubblas. 25 Sveaskog, GUIDE FÖR VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER 61