Europeiska unionens råd Bryssel den 16 mars 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Transkript

1 Europeiska unionens råd Bryssel den 16 mars 2017 (OR. en) 7395/17 FÖLJENOT från: inkom den: 15 mars 2017 till: Komm. dok. nr: Ärende: COHAFA 16 PROCIV 24 ASIM 28 JAI 254 FIN 203 Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Jeppe TRANHOLM-MIKKELSEN, generalsekreterare för Europeiska unionens råd COM(2017) 131 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET om genomförandet av förordning (EU) 2016/369 om tillhandahållande av krisstöd inom unionen För delegationerna bifogas dokument COM(2017) 131 final. Bilaga: COM(2017) 131 final 7395/17 np DGC 2C SV

2 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den COM(2017) 131 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET om genomförandet av förordning (EU) 2016/369 om tillhandahållande av krisstöd inom unionen SV SV

3 Innehållsförteckning I. Inledning... 3 II. Fördelar med förordningen om krisstöd ) Mervärdet hos instrumentet för krisstöd inom unionen... 4 a. Snabbt tillhandahållande av bistånd... 5 b. Erfarna humanitära partner tillgodoser den drabbade befolkningens behov... 5 c. Tydlig inriktning på humanitärt bistånd... 5 d. Ett komplement till befintlig kapacitet... 5 e. Tillgång till beprövad sakkunskap och övervakningskapacitet ) Utfall och resultat... 6 a. Tillhandahållande av husrum... 6 b. Vinterboning... 7 c. Kontantstöd... 7 d. Skyddsåtgärder... 8 e. Utbildning... 8 f. Hälso- och sjukvårdstjänster... 8 g. Tillhandahållande av mat och andra förnödenheter och annan verksamhet... 8 III. Samordning och kommunikation ) Samordning av insatserna för att lösa flykting- och migrationskrisen på EU-nivå ) Samordning och samarbete med den drabbade medlemsstaten ) Samordning mellan partnerorganisationer ) Kommunikation om krisstödsinsatser i Grekland IV. Det fortsatta arbetet

4 I. Inledning Under 2015 och 2016 tog sig 1,1 miljoner personer som kan vara i behov av internationellt skydd och irreguljära migranter (nedan kallade flyktingar och migranter) till EU längs den östra Medelhavsrutten. När flyktingkrisen nådde sin kulmen sommaren 2015 anlände migranter och flyktingar till Grekland dagligen. Denna plötsliga tillströmning gav upphov till en humanitär kris inom EU. Även om EU redan har inrättat finansiella instrument för att hjälpa medlemsstaterna att hantera olika typer av interna utmaningar och för att uttrycka solidaritet med katastrofdrabbade regioner, visade flyktingkrisens exceptionella omfattning att inget av instrumenten lämpade sig helt för att tillgodose de omfattande humanitära behoven i EU. I kommissionens meddelande om genomförandet av de prioriterade åtgärderna i den europeiska migrationsagendan 1 betonades att EU måste utveckla kapacitet att tillhandahålla humanitärt bistånd inom EU till stöd för medlemsstater med ett stort inflöde av flyktingar och migranter. Det behövs ett flexibelt finansiellt instrument med en snabb insatskapacitet som bygger på europeisk solidaritet och förmåga att mobilisera befintlig sakkunskap. Den 19 februari 2016 uppmanade Europeiska rådet kommissionen att sörja för att EU har kapacitet att i samarbete med sådana organisationer som FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) ge humanitärt bistånd internt, till stöd för länder med ett stort inflöde av flyktingar och migranter, med utgångspunkt i erfarenheterna från EU:s generaldirektorat för humanitärt bistånd och civilskydd 2. Den 2 mars 2016 antog kommissionen sitt förslag till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/369 om tillhandahållande av krisstöd inom unionen 3. Förordningen antogs av rådet den 15 mars I enlighet med Europeiska rådets uppmaning bygger förordningen på de gedigna mångåriga erfarenheter som kommissionens generaldirektorat för humanitärt bistånd och civilskydd (Echo) har förvärvat inom sitt behörighetsområde, i syfte att inom unionen utnyttja Echos sakkunskap från åtgärder som genomförts i tredjeländer. Förordningen syftar inte bara till att hantera de exceptionella humanitära utmaningar som härrör från det fortsatta migrationstrycket vid EU:s yttre gränser, utan också att hantera alla typer av naturkatastrofer eller katastrofer orsakade av människan som får omfattande humanitära konsekvenser inom EU. I förordningen föreskrivs därför också att allt EU-finansierat krisstöd ska beviljas och genomföras i enlighet med de internationellt överenskomna grundläggande humanitära principerna om humanitet, neutralitet, opartiskhet och oberoende. För att maximera effektiviteten bör det dessutom i förordningen föreskrivas att katastrofinsatser ska genomföras av partnerorganisationer 5 med vilka kommissionen har ingått ramavtal om partnerskap, eller ekonomiska och administrativa ramavtal. Samtidigt bör särskilda krav gälla med hänsyn till att krisstöd tillhandahålls på en EU-medlemsstats territorium. I synnerhet måste katastrofbiståndet tillhandahållas som ett stöd och 1 COM(2016) 85 final, Bryssel, Europeiska rådets slutsatser, EUCO 1/16, Bryssel den februari COM(2016) 115 final, Bryssel, EUT L 70, , s Inbegripet internationella organisationer, icke-statliga organisationer utan vinstsyfte och medlemsstaternas specialiserade organ. 3

5 komplement till den drabbade medlemsstatens åtgärder 6, och ett nära samarbete och samråd med medlemsstaten måste säkerställas. I den rättsliga grunden fastställs att krisstödet har aktiverats i tre år, till och med den 16 mars 2019, för förvaltningen av de humanitära konsekvenserna av flykting- och migrationskrisen. Kort efter antagandet av rådets förordning förändrades situationen vid den östra Medelhavsrutten dramatiskt. Efter uttalandet från EU och Turkiet av den 18 mars har de irreguljära gränspassagerna från Turkiet till Grekland minskat kraftigt, och i genomsnitt anlände 79 personer per dag fram till den 6 mars Ett tillfälligt införande av gränskontroller vid vissa medlemsstaters inre gränser och vid vissa andra länders yttre gränser längs den östra Medelhavsrutten försatte dock över personer i svårigheter i Grekland, varav över personer på öarna 9. Detta ledde till betydande humanitära behov av bland annat livsmedelsbistånd, husrum, hälso- och sjukvård, vatten, sanitet, hygien och andra basvaror utöver livsmedel och skydd. Det bör noteras att Grekland 2016 var den enda medlemsstat som uppfyllde de två villkoren för att vara berättigad till stöd enligt förordningen, nämligen att den exceptionella omfattningen och följden av en katastrof leder till allvarliga och omfattande humanitära konsekvenser i en eller flera medlemsstater, och att inget annat instrument som står till medlemsstaternas och unionens förfogande räcker till. Till följd av detta har alla de åtgärder som hittills finansierats inom ramen för förordningen uteslutande syftat till att avhjälpa den humanitära krissituationen i Grekland. I enlighet med artikel 8.1 i förordningen syftar denna rapport till att ge en överblick över de viktigaste effekterna av instrumentet för krisstöd inom unionen sedan dess aktivering, en analys av de viktigaste utmaningarna, och en översikt av planerad framtida verksamhet. II. Fördelar med förordningen om krisstöd Med hjälp av anvisningar från de grekiska myndigheter som är ytterst ansvariga för hanteringen av flykting- och migrationskrisen i Grekland har förordningen gett de humanitära aktörerna möjlighet att snabbt bidra till hanteringen av krisens humanitära konsekvenser. Förordningen har gett konkreta resultat inom alla sektorer för mer än stödmottagare utspridda på mer än 30 anläggningar på öarna och på grekiska fastlandet. De största fördelarna med det nya instrumentet och de viktigaste operativa resultaten beskrivs nedan. 1) Mervärdet hos instrumentet för krisstöd inom unionen Instrumentet för krisstöd har utformats för att avhjälpa allvarliga humanitära konsekvenser av akuta kriser. Med hjälp av instrumentet kunde unionen under snabbt tillhandahålla 6 Se artikel 1.2 i rådets förordning (EU) 2016/ Se 8 På grundval av uppgifter från de grekiska myndigheterna till kommissionens stödtjänst för strukturreformer. 9 Uppgifter från de grekiska myndigheterna per den 28 februari 2017: 4

6 lämpligt stöd till flyktingar och migranter som befann sig i Grekland. Utformningen av instrumentet kännetecknas av följande: a. Snabbt tillhandahållande av bistånd Instrumentet för krisstöd bygger på förfaranden som antagits och personal som utbildats för att reagera på nödsituationer i hela världen. Efter en behovsbedömning för att fastställa finansieringsprioriteringar tillkännagav kommissionen den 19 april 2016 en första tilldelning på 83 miljoner euro 10 till åtta partnerorganisationer, inom fem veckor efter det att förordningen hade antagits. Så snart kontrakten hade undertecknats, och bara några dagar efter det att budgetmyndigheten hade gett inledande finansiering, tillhandahölls redan husrum, vatten, sanitet och hygien, hälso- och sjukvård, skydd och utbildning på fältet. b. Erfarna humanitära partner tillgodoser den drabbade befolkningens behov Biståndet genomförs av erfarna humanitära partner Förenta nationernas organ, internationella organisationer och icke-statliga organisationer med vilka kommissionen har undertecknat ramavtal på grundval av deras kompetens, yrkeskunnande och sunda förvaltning när det gäller att snabbt reagera på humanitära behov. Hittills har fjorton partner, som alla varit verksamma i Grekland redan i ett tidigt skede av flyktingkrisen, tilldelats EU-medel av kommissionen. Dessa partner säkerställer också att bistånd ges i enlighet med de internationella humanitära principerna. c. Tydlig inriktning på humanitärt bistånd Andra befintliga instrument, t.ex. asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) och fonden för inre säkerhet (ISF), fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead) eller, när det gäller naturkatastrofer, Europeiska unionens solidaritetsfond (EUSF) kan visserligen ställa betydande ekonomiska resurser till förfogande för bistånd inom Europa, men är kraftigt beroende av de nationella förvaltningarnas administrativa och operativa kapacitet, som redan kan vara utsatt för ett stort finansiellt och ekonomiskt tryck. Dessa instrument är inte heller utformade för de rent humanitära behoven hos stora grupper av flyktingar och migranter. Även EU:s befintliga civilskyddsmekanism ger välbehövligt stöd genom frivilliga bidrag från medlemsstaterna, men är inte rustad för de omfattande strukturella humanitära behov som uppstår till följd av flyktingkrisen. Instrumentet för krisstöd kan däremot snabbt finansiera riktat humanitärt bistånd i nödsituationer. d. Ett komplement till befintlig kapacitet För att kunna dra nytta av krisstödet behöver de drabbade medlemsstaterna inte upprätta nya strukturer eller institutionella mekanismer. I stället kompletterar instrumentet för krisstöd det humanitära biståndet med ytterligare mänskliga och ekonomiska resurser. Verksamheten i Grekland har visat att effektiva kommunikationskanaler och en effektiv samordningsmekanism som backas upp av motsvarande personal inom de ansvariga nationella myndigheterna är avgörande för insatsernas framgång. e. Tillgång till beprövad sakkunskap och övervakningskapacitet 10 Se IP/16/1447, Bryssel,

7 Kommissionen förfogar över ett nätverk av sektorsexperter och projektexperter i hela världen. Tre av dessa experter har återinsatts för att övervaka och samordna de finansierade åtgärderna på fältet. Närvaron av dessa experter är avgörande för att stödja de humanitära partnerna i deras arbete och för kontakterna med de grekiska myndigheterna. Dessa snabba insatser har varit viktiga för att de EU-finansierade projekten ska kunna börja genomföras i rask takt. Dessutom har en del av kommissionens experter på övergripande teman (t.ex. hälsooch sjukvårdstjänster, skydd och jämställdhetsfrågor) även sänts ut till Grekland för att snabbstarta verksamheten inom sina expertområden. 2) Utfall och resultat Under 2016 var de viktigaste operativa prioriteringarna husrum och vinterboning, stöd via kontaktöverföringar, skydd av ensamkommande barn, utbildning i nödsituationer och tillhandahållande av hälso- och sjukvårdstjänster 11. År 2016 ingicks kontrakt för sammanlagt 191,9 miljoner euro, enligt följande: Partner 12 Kontraktsbelopp OXFAM-NL STC-UK DRC-DK IRC-UK UNHCR-CH MDM-BE ASB-DE IFRC-CH NRC-NO IOM-CH CARE-DE MCE-UK UNICEF-US TDH-CH TOTALT Tabell: EU-finansiering för vilken kontrakt ingåtts, per partner 2016 a. Tillhandahållande av husrum Kommissionen har anslagit 80 miljoner euro till UNHCR, IOM, IRC, IFRC, ASB, DRC, NRC och OXFAM för tillhandahållande av husrum åt över personer i svårigheter i 11 Emergency Support Financing Decision Operational Priorities, finns på 12 Oxfam, FN:s flyktingkommissariat (nedan kallat UNHCR), Internationella organisationen för migration (IOM), Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen (IFRC), Internationella räddningskommittén (IRC), Dansk Flygtningehjælp (DRC), Arbeiter-Samariter-Bund (ASB), Rädda Barnen (STC), Läkare i Världen (MDM), Flyktinghjelpen (NRC), FN:s barnfond (Unicef), Care International (Care), Mercy Corps (MCE) och Terre des Hommes (TDH). 6

8 Grekland. I samordning med de grekiska myndigheterna har insatser finansierade genom instrumentet för krisstöd genomförts på 30 tillfälliga och permanenta anläggningar på fastlandet av totalt 49 som identifierats av den grekiska regeringen. Den 14 februari 2017 härbärgerade dessa anläggningar personer inom en total kapacitet på personer. Insatserna omfattade arbeten för utveckling av anläggningen, tillhandahållande av tält (inledningsfasen), installation av containrar samt vinterboning och renovering av befintliga byggnader. Insatserna inbegrep även finansiering av upprustning, modernisering och uppförande av anläggningar för vatten- och sanitetstjänster samt system och anläggningar för värme och el. b. Vinterboning Partnerorganisationerna har deltagit i åtgärder för att vinterbona anläggningarna, bland annat insatser och underhåll rörande husrum, vatten, sanitet och hygien, vilka avsevärt har höjt boendestandarden och ger invånarna en säker tillflyktsort under vintermånaderna. Alla de 30 anläggningar som erhållit finansiering från instrumentet för krisstöd har vinterbonats. De åtgärder som genomförts omfattar bättre isolering, installering av uppvärmningsanordningar och säkerhetsuppgraderingar för att begränsa den ökade brandrisken. UNHCR har av den grekiska regeringen ensamt tilldelats rollen att utveckla infrastrukturen på och vinterbona 14 anläggningar på fastlandet 13. Åtgärderna för att vinterbona de anläggningar som UNHCR ansvarar för varierar från plats till plats. I vissa fall har UNHCR installerat monteringsfärdiga hus 14, medan UNHCR på andra anläggningar har rustat upp befintliga byggnader och utrymmen 15. Ytterligare exempel: IFRC har tillhandahållit nödbostäder på de tillfälliga anläggningarna Softex och Cherso, vilket inbegriper tält, pallar till golvunderlag, isolering samt rumsvärmare och fotogen. ASB har anslutit byggnader till elnätet i Diavata och Anagnostopoulou, vilket möjliggör inkoppling av belysning och uppvärmning. IOM håller på att genomföra återuppbyggnads- eller renoveringsarbeten på sex anläggningar: Agios Andreas I, Agios Andreas II, Thiva, Serres, Drama och Kavala. En annan direkt förberedelseåtgärd inför vintern var att överföra ett antal personer som vistades på otillräckliga eller ofullständiga anläggningar till hotell eller lägenheter. Per den 28 februari 2017 hade enbart UNHCR överfört över personer. De som bodde på dessa anläggningar var utsatta för svåra väderförhållanden och inkvarterade i olämpliga tillfälliga byggnader, vilket medförde ökade hälsorisker. De vinterboningsåtgärder som hittills genomförts motsvarar uppskattningsvis 52 miljoner euro. c. Kontantstöd År 2016 uppgick det sammanlagda kontantstödet till personer i svårigheter i Grekland till 28,7 millioner euro. Stödet täcker en rad grundläggande behov och ersätter distribution av förnödenheter in natura, med undantag av livsmedelsstöd. När anläggningarna har fått 13 Anläggningarna Alexandria, Nea Kavala, Katsikas, Filippiada, Lagadikia, Redestos, Petra Olympou, Schisto, Andravida, Eleonas, Elefsina, Kipselohori, Thermophiles och Rafina i Alexandria, 180 i Lagadikia, 100 i Filippiada, 100 i Katsikas, 180 i Schisto och 180 i Nea Kavala. 15 I Andravida, Elefsina, Thermopiles, Eleonas och Rafina. 7

9 tillräcklig köksutrustning kan samtliga grundläggande behov hos flyktinghushållen i Grekland, inklusive livsmedel, tillgodoses genom bidrag som ges oavsett ändamål. I februari 2017 hade över personer som bor i 44 anläggningar på fastlandet och öarna samt i två tätorter erhållit kontantstöd, som tillhandahålls i form av förbetalda kort. Kontantstöd ger flyktingar och migranter värdighet genom att deras valfrihet ökar, och ger en direkt ekonomisk förmån för de lokala värdsamhällena (där inköpen av livsmedel och andra förnödenheter sker) och är en betydligt mer kostnadseffektiv lösning. d. Skyddsåtgärder Inom ramen för instrumentet för krisstöd tilldelade kommissionen 33 miljoner euro till ASB, Oxfam, IRC, UNHCR, DRC, NRC, IFRC, STC, MCE, Care, TDH och Unicef för skyddsåtgärder i Grekland. Av detta totalbelopp har 23 miljoner euro anslagits till insatser för barnskydd för mer än underåriga flyktingar och migranter som uppehåller sig i Grekland 16. Insatserna omfattar bl.a. tillhandahållande av psykosocialt stöd, barnvänliga utrymmen, ärendehanteringssystem, spårande av familjemedlemmar och 417 nödplatser för ensamkommande barn i särskilda anläggningar, i överensstämmelse med grekiska standarder för omsorg. Två tredjedelar av de barn som bor i läger har tillgång till barnvänliga utrymmen, som är särskilda säkra platser där barnen kan samlas, leka och återfå en känsla av normalitet, och där man samtidigt kan identifiera utsatta barn som kräver specialiserat stöd av professionella socialarbetare och underlätta en närmare kontakt med föräldrarna. Bland övriga insatser kan nämnas skydd för kvinnor, äldre och personer med funktionsnedsättning och att man ser till att flyktingar och migranter är väl informerade om sin ställning och sina rättigheter. e. Utbildning 2.8 miljoner euro har anslagits till IOM för transport av barn till skolor och utdelning av skolmaterial till vissa flyktingbarn i skolåldern (4 17 år) som vistas i Grekland, i linje med det grekiska utbildningsministeriets strategi att ge tillgång till utbildning för alla. Parallellt med detta har 7,7 miljoner euro tillhandahållits för att stödja kompletterande icke-formell utbildning 17 för över barn bosatta i läger och städer, inbegripet grundläggande undervisning i matematik, läsning och skrivning samt lektioner i grekiska, engelska och flyktingbarnens modersmål. f. Hälso- och sjukvårdstjänster Knappt 15 miljoner euro av krisstödet har använts till primärvård, psykosocialt stöd och sjukhusvård för över personer i 26 läger på fastlandet och på öarna under I genomsnitt har över läkarbesök gjorts möjliga varje månad, till vilket kommer vaccinationer och psykosocialt stöd. T.ex. när det gäller primärvård har IFRC möjliggjort läkarbesök för nya klienter 18, ASB besök och MDM besök. När det gäller vaccineringar har barn vaccinerats genom IFRC och genom MDM, utöver vaccinationer som utförts av hälsoministeriet. Alla patienter som behövt sjukhusvård har fått remiss till sjukhus. g. Tillhandahållande av mat och andra förnödenheter och annan verksamhet 16 Uppgifter per den 31 januari Den icke-formella utbildningen sker utanför de formella nationella systemen (vilka inte kan finansieras inom ramen för instrumentet för krisstöd). Tack vare den kan barn som har gått miste om flera års skolgång läsa in och därefter integreras i det formella utbildningssystemet. 18 Personer som besöker läkare antingen för första gången eller av ett nytt medicinskt skäl. 8

10 18,6 miljoner euro i krisstöd har anslagits för tillhandahållande av livsmedel och andra förnödenheter. År 2016 och de två första månaderna 2017 tillhandahöll enbart UNHCR över grundläggande förnödenheter (filtar, kläder, regnponchos, mössor, handskar osv). Ytterligare 6,2 miljoner euro har anslagits till partnerorganisationerna och omfattar stöd till förvaltningen av anläggningar (en partner per anläggning), stöd till insatser, samt samordningsåtgärder. III. Samordning och kommunikation Gott samarbete på alla nivåer är den viktigaste faktorn när det gäller att åstadkomma meningsfulla resultat. I synnerhet partnerorganisationerna framhåller att goda resultat har uppnåtts när ett gott samarbete med de grekiska myndigheterna samt lokala partner säkerställts. Däremot har förseningar i humanitära insatser förekommit när ett sådant samarbete inte varit optimalt (t.ex. i fråga om tillhandahållande av husrum, vinterboning och elektrifiering av anläggningar, livsmedelsförsörjning och säkerhetsfrågor). Kommunikation på alla nivåer är en annan viktig faktor. Att förbättra kommunikationen med lokalsamhällena och mottagarna av stöd är avgörande för att insatserna ska vara verkningsfulla och effektiva. Extern kommunikation är nödvändig för att säkerställa att EU:s åtgärder får tillräcklig synlighet och förståelse. Under 2017 kommer kommissionen att fortsätta att arbeta med humanitära partner för att åtgärda detta. 1) Samordning av insatserna för att lösa flykting- och migrationskrisen på EU-nivå Åtgärderna inom ramen för instrumentet för krisstöd bör genomföras i full samverkan och komplementaritet med andra finansiella instrument, särskilt de som tillhandahåller olika former av katastrofbistånd. År 2015 och 2016 var EU den överlägset största givaren av humanitärt bistånd som tog sig an flyktingkrisen i Grekland, och stod för 77 % av den sammanlagda finansieringen 19. För att maximera effekterna och undvika överlappningar eller luckor är det nödvändigt att ha en hög grad av samordning inom kommissionen och med andra EU-institutioner, byråer och organ och med behöriga myndigheter i de drabbade medlemsstaterna. 2) Samordning och samarbete med den drabbade medlemsstaten Kommissionen måste upprätthålla ett nära samarbete och samråd med den drabbade medlemsstaten, särskilt när det gäller urvalet av partner. Med tanke på att katastrofbiståndet ges som stöd och komplement till den drabbade medlemsstatens åtgärder måste kommissionen och dess partner arbeta i enlighet med den plan som fastställts av de grekiska myndigheterna. Även om EU har gedigen erfarenhet av finansiering av humanitärt bistånd i tredjeländer har detta instrument erbjudit ett första tillfälle att genomföra humanitära insatser i en av EU:s medlemsstater. Det kan också framhållas att de grekiska myndigheterna inte tidigare har drabbats av en humanitär kris i den här omfattningen. För att underlätta ett mer strukturerat samarbete med det grekiska ministeriet för migrationspolitik har kommissionen sedan maj 2016 hållit regelbundna möten per videokonferens med företrädare för ministeriet och alla partnerorganisationer. Denna praxis säkerställer ett smidigt flöde av information om beslut från de nationella myndigheterna och partnerorganisationerna ute på fältet och gör det möjligt att diskutera de olika prioriteringarna och finna omedelbara lösningar på eventuella problem. 19 FN:s kontor för samordning av humanitära frågor (UN OCHA), september

11 Att den drabbade medlemsstatens myndigheter gör en tydlig planering är viktigt för en god samordning, vilket i sin tur är en förutsättning för att de humanitära insatserna ska vara effektiva och samstämmiga. När det gäller den finansiella planeringen har stora framsteg gjorts. I februari 2017 kom den grekiska regeringen och kommissionens berörda avdelningar överens om en finansieringsplan som omfattar mottagningsanläggningarna och behoven hos flyktingar och migranter, med finansiering från den nationella budgeten, asyl-, migrations- och integrationsfonden och instrumentet för krisstöd. Framsteg har således gjorts, och samordningen med de nationella myndigheterna, som är de som i slutändan ansvarar för insatserna, är fortfarande är avgörande för ett effektivt och snabbt tillhandahållande av bistånd. Detta kommer även fortsättningsvis att vara en prioritering under 2017, med särskilt fokus på bättre planering och operativt beslutsfattande. 3) Samordning mellan partnerorganisationer Under 2016 undertecknade 14 partnerorganisationer kontrakt med kommissionen för genomförandet av de åtgärder i Grekland som finansieras inom ramen för förordningen. Dessa organisationer arbetar i sin tur med olika genomförandepartner. Med tanke på att stödmottagarna är spridda över hela landet, bor i hyresbostäder och på officiella och informella anläggningar på fastlandet och öarna är en effektiv samordning nödvändig. En serie tematiska arbetsgrupper har inrättats både på lokal och nationell nivå, och informationen har centraliserats med hjälp av it-verktyg. 20. Kommissionen och de grekiska myndigheterna deltar i arbetsgrupperna, vilket underlättar informationsutbyte och samordning, och stöder myndigheterna aktivt vid samordningen av de humanitära insatserna. En huvudprioritering för 2017 är att upprätthålla en effektiv samordning mellan alla humanitära aktörer, samtidigt som man bibehåller högsta möjliga standard på insatserna. 4) Kommunikation om krisstödsinsatser i Grekland För EU-medborgarna är instrumentet för krisstöd ett tydligt uttryck för solidaritet som visar att EU kan ta itu med brådskande humanitära utmaningar genom kollektiva insatser. I detta sammanhang främjar kommissionen aktivt en effektiv kommunikation och synlighet för de humanitära partnerna. Kommissionen har även ökat sitt eget kommunikationsarbete, särskilt på sin webbplats och i sociala medier. Kommunikationen måste också riktas både till de lokala samhällena och migranterna i Grekland, i syfte att öka deras deltagande och minska motståndet mot pågående insatser hos dessa grupper. Även om stora framsteg har gjorts 2016 förväntas partnerorganisationerna göra ytterligare ansträngningar och nå resultat 2017 när det gäller uppsökande verksamhet och kommunikation med migranterna och lokalbefolkningen. IV. Det fortsatta arbetet Även om mycket har uppnåtts när det gäller lösningar på de mest akuta humanitära behoven i Grekland återstår ändå ett antal brister som måste åtgärdas, och som beskrivs närmare i 2017 års dokument om de operativa prioriteringarna för krisstödet (Emergency Support Operational 20 Se 10

12 Priorities document, ESOP) 21. Krisstödet kommer att genomföras helt i linje med 2017 års finansplan som överenskoms mellan den grekiska regeringen och kommissionens berörda avdelningar för att säkerställa komplementaritet mellan alla instrument och verksamheter. När det gäller husrum inkvarteras flyktingar eller migranter på olika platser med olika kvalitetsnormer, vilket inbegriper både tillfälliga och mer permanenta bostadslösningar. Den viktigaste uppgiften under 2017 är en övergång till hyresbostäder i städer, med tillgång till sociala tjänster, eftersom detta ger ett mer värdigt boende vid långvarig vistelse. Varma matransoner har tillhandahållits dagligen i flyktinglägren under 2016 och de första månaderna För att göra det möjligt för personer att köpa och laga sin egen mat, strävar man efter att stegvis utvidga systemet med kontantstöd oavsett ändamål, och bygger vidare på de kontantstödsprogram som utarbetades 2016 för andra förnödenheter än livsmedel. Detta system kommer att komplettera de investeringar i infrastruktur på anläggningarna, avseende elnätet och gemensamma köksutrymmen, som redan gjorts eller pågår. När det gäller hälso- och sjukvård måste förstahjälpskapaciteten och akutvården säkerställas, inklusive remitteringar till det nationella hälso- och sjukvårdssystemet där så behövs. Tillgången till grundläggande hälso- och sjukvårdstjänster bör säkerställas och underlättas med hjälp av transport- och tolktjänster. Vaccinationskampanjerna bör utvidgas. Vatten- och sanitetsanläggningarna är fortfarande otillräckliga på många platser. Tillhandahållandet av sådana måste därför fortsätta. När det gäller skydd kommer insatser som rör barnskydd i krissituationer att prioriteras, t.ex. familjespårning och familjeåterförening samt de psykosociala behoven hos barn som drabbats av konflikter och tvångsförflyttning. Även tolktjänster, för att underlätta informationsutbytet med flyktingar och migranter på deras egna språk, kommer att finansieras. Förutom underåriga omfattar behovet av skydd även utsatta personer, t.ex. personer med funktionsnedsättning, ensamstående mödrar osv. Behov av utbildning kvarstår på området icke-formell utbildning, där man bör komplettera den grekiska regeringens ansträngningar att låta alla flykting- och migrantbarn få utbildning inom det offentliga skolsystemet. Flykting- och migrantungdomar (15 24 år) måste också få möjligheter att delta i lärande av hög kvalitet som omfattar alla. Vuxna bör få tillgång till yrkesutbildning och språkkurser i syfte att bygga upp sin livskunskap och framgångsrikt integreras i det europeiska samhället. Krisstöd började tillhandahållas i Grekland omedelbart efter antagandet av förordningen. Ett år senare kvarstår fortfarande behov på fältet och det är därför inte tillrådligt att avbryta stödet i detta skede. Trots detta bör olika alternativ övervägas för att gradvis fasa ut eller överlåta insatserna till de grekiska myndigheterna. I slutet av 2017 bör en diskussion med partnerna äga rum med sikte på en exitstrategi för 2018, eftersom förordningen endast avsåg insatser under en treårsperiod. Under det första året av genomförandet är nyttan med insatserna inom ramen för förordningen uppenbara. Den flexibilitet som är utmärkande för förordningen, som har gjort det möjligt för kommissionen att samarbeta med väletablerade och erfarna partner, har underlättat tillgodoseendet av de humanitära behoven i Grekland. Insatserna har varit snabba bland annat eftersom kunskaper som härrör från insatser som genomförts i tredjeländer har kunnat överföras till en EU-medlemsstat. 21 Se 11