Kvalitetsredovisning

Transkript

1 Kvalitetsredovisning ProCivitas Privata Gymnasium Växjö Johan Kåberg, rektor

2 Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 2. Information om vår skola 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal 3.2 Elever 4. Viktiga händelser under året 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan 5.4 Intern och/eller extern granskning 5.5 Klagomål och synpunkter 6. Vårt värdegrundsarbete 7. Resultat 7.1. Funktionell kvalitet Kunskapsresultat Sammanfattande analys Åtgärder för utveckling Värdegrundsresultat Sammanfattande analys Åtgärder för utveckling 7.2. Upplevd kvalitet Sammanfattande analys Åtgärder för utveckling 7.3. Ändamålsenlig kvalitet Sammanfattande analys Åtgärder för utveckling 7.4. Våra utvecklingsområden under läsåret Sammanfattande analys Åtgärder för utveckling 8 Nya utvecklingsområden 8.1 Utvecklingsområde Bakgrund Åtgärder 8.2 Utvecklingsområde Bakgrund Åtgärder 1

3 1. Information om huvudmannen ProCivitas Privata Gymnasium AB är ett fristående gymnasieföretag inom AcadeMedia och som ingår i AcadeMedias Teoretiska gymnasieskolor. Vi erbjuder i skrivande stund studieförberedande utbildningar vid fyra skolor Helsingborg (start 1997), Växjö (start 1999), Malmö (start 2002) och Lund (start 2014). ProCivitas har som ambition att vara Sveriges Bästa Gymnasieskola. Vi arbetar för att skapa bästa tänkbara skolmiljö som attraherar engagerade och välutbildade lärare och studiemotiverade elever. Skolmiljön är ett högt prioriterat område och eleverna har mycket att säga till om på skolan. Det existerar mycket sällan skadegörelse och det råder ordning och reda på skolorna, något som vi ser som en självklar förutsättning för goda studieresultat. Skolan har en stark koppling till det lokala näringslivet bl.a. genom gästföreläsningar och ett väl utbyggt mentorsprogram där alla elever i åk3 erbjuds en egen mentor från näringsliv, organisationer eller universitet. Vi samarbetar också med företag och organisationer i Växjö med omnejd. 2. Information om ProCivitas i Växjö ProCivitas vision är att vi ska sträva efter att vara Sveriges Bästa gymnasieskola. I vår strävan att nå vår vision vill vi att alla elever ska få känna sig som vinnare. ProCivitas Privata Gymnasiums vision om att skapa Sveriges Bästa Gymnasieskola, kräver att vi är Sveriges Bästa Arbetsplats, och attraherar Sveriges Bästa Lärare som i sin tur attraherar Sveriges Bästa Elever. I vår vision att sträva mot att vara Sveriges Bästa Gymnaieskola krävs att vi har en tydlig målsättning i det vi gör. Vi vill att varje elev som kommer till oss ska få en Guldbiljet till framtiden. Tillsammans laddar vi biljetten med kunskaper och färdigheter som ska ta dem till sina drömmars mål. Vi vill att våra elever ska få känna sig som vinnare. Att känna sig som en vinnare på ProCivitas är en känsla eller ett sinnestillstånd där en elev, som oberoende av sin bakgrund och oberoende av sina förutsättningar, ges möjlighet att utveckla sin självkänsla och sin inre drivkraft för att vara väl förberedd för framtiden Skolans strävan mot att uppfylla visionen kan sammanfattas i våra övergripande och gemensamt beslutade mål: Inre mål: Att arbeta för ökad måluppfyllelse Att arbeta med stresshantering Yttre mål: Att arbeta för en attraktiv skola/arbetsplats för att stärka varumärket och säkerställa sökandebilden 2

4 Att i stor utsträckning nätverka med företag, organisationer och universitet, grundskolor Vi har sedan tidigare identifierat en rad med Key Success Factors som ligger till grund för god trivsel och därmed flera viktiga parametrar för att nå vår vision. Dessa KSF är: - Kvalitet i utbildningen - Studiemotiverade kamrater - Fantastiskt engagemang - Bra skolmiljö - Nätverk näringsliv, idrottsliv, universitet - Sociala arrangemang - Sociala arrangemang - Familjärt och exklusivt ProCivitas Privta Gymnasium i Växjö startade 1999 med samhällsvetenskapligt program inrikting ekonomi. Idag finns tre program på skolan - Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprorgammet. ProCivitas är även certifierade för Nationell idrottsutbildning (NIU) i fotboll, golf och tennis. Utöver dessa NIU finns även en lokal idrottsutbildning (LIU) i fotboll, basket och bordtennis. På skolan fanns under läsåret 2015/2016 ca 350 elever. 3.Skolans förutsättningar 3.1 Personal Inför läsåret förbereddes för en ny biträdande rektor som tillsammans med förstelärare och rektor bildar skolans ledningsgrupp. Nyrekryteringar gjordes med ny ekonomilärare samt en ny lärare i matematik. Behörigheten är god, de lärare som under året inte varit behöriga har varit en visstidsanställd samt en disputerad. Lärartätheten ligger på 24,7 elever per lärare. Detta kan tyckas vara högt, men det är viktigt att komma ihåg att ca 100 elever får sin specialidrottutbildning externt via samarbetande föreningar samt att ProCivitas lärare har relativt många undervisningstimmar per lärare. ProCivitas har fyra förstelärare, tre av dessa är programansvariga medan den fjärde är förstelärare i matematik. Uppdraget som förstelärare innebär att arbeta för samarbete för undervisning och kollegialt lärande. Uppdraget har i syfte att höja undervisningskvaliteten i skolan och utveckla verksamheten för högre måluppfyllelse. I uppdraget ingår ex det för tidigare beslutade fokusområdet studieteknik samt det uppdrag Academedia ålägger förstelärarna. Skolans elevhälsoteam utökades inför läsåret och vi kan med stolthet känna att vi uppfyller författningens krav på elevhälsa. I elevhälsoteamet ingår rektor, bitr rektor, specialpedagog, kurator, skolsköterska, skolpsykolog och skolläkare. Elevhälsoteamet har träffats en gång per vecka för att arbeta med de elevärenden som är aktuella och som tagits upp vid varje elevvårdsmöte som alla i personalen deltar i på måndagar. Teamet har även arbetat utifrån vår elevhälsoplan och har under föregående år fokuserat på att arbeta fram fungerande rutiner för elevhälsoarbete (rutiner för extra anpassningar, rutin för ärendegång på skolan, rutin vid kränkande behandling etc ) samt att öka hela personalens kunskaper och förståelse för vad elevhälsoarbete är samt hur vi kan samverka för elevens bästa. 3

5 De administrativa funktionerna är indelade i 1) avancerad admin inom bla Schoolsoft, 2) stödfunktion för personal och elever samt 3) data och IT-stöd. Lunchen är kanske den viktigaste schemapositionen varje dag för eleverna. Därför är det av stor vikt att vi erbjuder eleverna en välsmakande och nyttig lunch. ProCivitas kockar har mycket höga mål med den mat som serveras. Under året fick vi ett bra kvitto på att vår skolmat är välsmakande då vi tog plats i White Guide Junior. I Restaurang ProCivitas arbetar fyra kockar och en diskare. Enheten fungerar självständigt där köksmästaren är arbetsledare. Gymnasieskolan - Personalstatistik med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne Valt läsår: 2015/16 Valt uttag: Heltidstjänster Antal tjänstgörande lärare Totalt antal Andel (%) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne Totalt antal Andel (%) med pedagogisk högskoleexam en Andel (%) med lärarlegitimatio n och behörighet i minst ett ämne AcadeMedia 981,4 74, ,6 73,9 ProCivitas 52,0 86, ,9 84,4 ProCivitas Privata Gymnasium. Växjö 14,6 84, ,9 78,9 Riket ,0 79, ,6 79,5 Källa: Skolverkets databas SIRIS. Uppgifterna avser de som var anställda i gymnasieskolan i oktober Gymnasieskolan - Personalstatistik Valt läsår: 2015/16 Valt läsår: 2014/15 Antal lärare - heltidstjänster Antal elever per lärare Antal lärare - heltidstjänster Antal elever per lärare AcadeMedia 1 565,3 15, ,0 15,2 ProCivitas 60,2 24,7 61,2 23,8 ProCivitas Privata Gymnasium. Växjö 15,8 22,4 17,6 20,7 Riket ,5 11, ,3 11,9 Källa: Skolverkets databas SIRIS. Uppgifterna avser de som var anställda i gymnasieskolan i oktober 2015 resp. oktober

6 3.2 Elever ProCivitas i Växjö har en hög andel av studiemotiverade elever, vilket även speglas i de relativt höga meritvärden eleverna har med sig från högstadiet och tar med sig ut från gymnasiet. Inför läsåret 2015/2016 hade vi en relativt god sökandebild då närmare 120 elever sökte till skolans tre program och den nationella idrottsutbildningen. I slutskedet tog vi in 110 elever fördelat på fyra klasser. Det totala antalet elever på skolan under läsåret var ca 350. Könsfördelningen är relativt jämn men kan skilja ganska mycket mellan program och klass vilket till stor del kan förklaras av många killar på SA för det är där NIU-eleverna till största andelan går. Eleverna är fördelade enligt tabell nedan på NA, SA och EK. På naturvetenskapsprogrammet finns två nationella inriktningar 1) natur och 2) samhäll. På samhällsvetenskapsprogrammet erbjuder vi båda inriktningarna 1) samhäll och 2) beteende. På ekonomiprogrammet finns bara inriktning ekonomi. Till detta tillkommer att vi har ca 70 elever på nationell idrottsutbildning (NIU) samt ca 30 på vår lokala idrottsutbildning (LIU). Work Hard, Be Nice, Dream BIG För att nå framgång tror vi på tre viktiga egenskaper. Det är vikten av att jobba hårt - för det finns inga genvägar. Det är också viktigt att möta andra människor som du själv vill bli bemött - det hjälper att vara snäll. Och så måste eleverna drömma stort - Dream Big! Vi vill att de sätter höga mål och kör Work Hard och Be Nice, då vet vi att de når lång med hjälp av engagerad personal. Vi pratar ofta med elevena om närvarons och den egna ansträngningens betydelse för framgång. Det finns ingen elev på skolan som inte känner till våra fyra R - Rätt plats, Rätt tid, Rätt material och Rätt mental inställning. På ett lättsamt sätt vill vi stimulera och uppmärksamma den goda närvaron för alla på skolan genom att belöna elever med mycket hög närvaro. Vi har relativt få avhopp under studietiden. De avhopp vi noterat under året är ofta kopplat till idrottsutbildningen. Något beror på en upplevd kvalitetsbrist i idrottsutbildningen medan andra flyttar tillbaka till sin hemkommun på grund av hemlängtan. Det kan även finnas ekonomiska incitament för avhopp på grund av hemflytt då det är förenat med stora kostnader för familjer att ha sina ungdomar inackorderade. Vi följer varje vecka upp elever med hög frånvaro genom kontaktläraren och elevhälsoteam Gymnasieskolan - Elevstatistik läsåret 2015/16 Program Elever i år 1 Elever i år 2 Elever i år 3 Summa program Ekonomiprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Summa årskurs Källa: Skolverkets databas SIRIS. Uppgiften avser det totala antalet elever som var inskrivna i gymnasieskolans årskurs 1, 2 och 3 i oktober

7 Närvaro (%) 2015/16 v Närvaro Förälderanmäl d Anmäld frånvaro Oanmäld frånvaro Sen ankomst ProCivitas Växjö 90,5 2,7 5,9 0,8 0 Källa: Schoolsoft 4. Viktiga händelser under året Syftet med att redogöra för viktiga händelser under året är att ge en god bakgrund och en kontext till de kommande resultaten. Detta är händelser och insatser som har haft betydelse för resultat, mål- uppfyllelse och framgångar för eleverna positivt såväl som negativt. Utvecklingsprojekt Inom Academedia har det initierats ett projekt under namnet Bra Blir Bäst (BBB). Detta projekt genomfördes på ProCivitas under 2015/2016. BBB är ett projekt som arbetats fram av managementkonsulterna McKinsey och syftar till att utmana oss själva i vår bild av vår egen verksamhet och och i viljan att förändras. Gemensamt ska vi inom skolan skapa en förståelse av nuläge och en målbild som engagerar oss alla samt genomföra viktiga förändringar som ger effekt. Målet är att stärka personalens engagemang och ledningsfokus på identifierade förbättringsområden. BBB-arbetet har varit det största enskilda kvalitetsutvecklingsprojekt som skolan genomfört. Vi har verkligen utmanats i vårt arbete och i vår sträva att skapa ett hållbart systematiskt kvalitetsarbete i syfte att säkerställa författningens krav på oss som skola. BBB-arbetet beskrivs och resultaten analyseras längre fram i rapporten. Nedan beskrivna insatser är årligt återkommande grunder i vårt arbete med ge eleverna rätt kunskaper, färdigheter och egenskaper inom entreprenörskap och hur vi ska uppträda med och mot varandra. Entreprenörskap En av skolans grundbultar är ett entrepröneriellt lärande där vi vill stimulera elevernas inre drivkrafter att våga utmana sig själva. En form av ta-sig-församhet som ska förebereda dem än bättre på framtiden. Entreprenörskap ligger i fokus på alla tre programmen i form av Ung Företagsamhet, Unga forskare och Samhällsentreprenörer. Under åren har vi blivit bortskämda med framgångar inom UF och detta läsår var inget undantag. Under den regionala UF-mässan vann vi en lång rad priser och ett par av våra företag fick representera ProCivitas på den nationella mässan i Stockholm. Eleverna på naturvetenskapliga programmet i åk3 ställde ut sina gymnasiearbeten på den regionala mässan i Lund. 6

8 För samhällseleverna har vi under ett några års tid arbetat med att stärka den entreprenöriella känslan hos eleverna för att det ska kunna bli samhällsentreprenörer och sociala entreprenörer. Projektet har slagit väl ut och vi kan se att eleverna uppskattar arbetssättet och att de utvecklar sina entreprenöriella förmågor. Det är inte bara samhällselever, de är samhällsentreprenörer. Tillsammans med organisationen Aiducatius har vi också skapat ett samarbete med en skola i Tanzania. Viktigt att framhålla är även att idrottseleverna är vassa entreprenörer inom sina respektive idrotter. Det krävs samma förmågor att satsa på sin idrott som att utvecklas som entreprenör, en förmåga att våga och att tro på sig själv. Under året har vi sett flera framgångrika elever på olika arenor i Sverige och över världen. Bland de finare meriterna fick vi genom årskurs-1 eleven på idrottsprogrammet med inriktning tennis Stephanie Thour som vinner junior-sm i tennis, Alexia Lillhav som vinner brons på junior-sm i stavhopp och EM-spelande P17-landslaget i fotboll med Filip Örnblom Teambuilding och resor Teambuildingdagar har genomförts ända sedan skolan startade. Efter tio år i Kolboda utanför Kalmar. valde vi ny plats för teambuildningen - Isaberg, Hestra. På agendan står som vanligt teambuildande övningar, middag och disco. Det här är ett viktigt koncept för att introducera elever i ProCivitasandan. Nytt för i år är att rektor ansvarar för att prata om skolans värdegrund och arbetet med Plan mot diskriminering och kränkande handling. Under året har vi fortsatt med ett välbeprövat och lyckat koncept med studieresor. För åk2-eleverna har stockholmsresan genomförts flera gånger. Studiebesök görs på Forum för levande hsitoria, Sveriges Television och Riksdagen samt på programspecifika mål. För åk-3 eleverna har vi utvecklat ett koncept med berlinresor för alla programmen. Mål och syfte med resorna är att uppnå en ökad samhörighet och kollektiv känsla för eleverna inom programmen såväl som inom klasserna. Resorna har genomförts baserade på mål för programinriktningarna och syftar till att stimulera eleverna till en utvecklad syn på andra språk samt andra kulturer; förståelse av miljöfrågor och företagsklimat samt värdegrund. Deltagande personal har via elevintervjuer återkopplat att elevernas allmänna respons är att resorna är lyckade och framgångsrika. Några av våra fantastiska elever som under läsåret hade framgångar inom entreprenörskap och idrott 7

9 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund Enligt 4 kap. 3 skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enligt 4 kap. 5 ska inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Av 4 kap. 6 framgår att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras och av 4 kap. 7 framgår att huvudmannen ska se till att nödvändiga åtgärder vidtas om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten. 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet Vi följer systematiskt upp vår verksamhet genom olika kvalitetsaspekter som utgår från den sk Academediamodellen: Funktionell kvalitet i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen/verksamheten? Upplevd kvalitet hur nöjda är våra kunder med verksamheten? Ändamålsenlig kvalitet hur går det för våra elever sedan de lämnat verksamheten? 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan Den systematik som löper under året och som ligger till grund för skolans systematiska kvalitetsarbete beskriv i ett årshjul. I årshjulet ligger flera verktyg för utveckling och resultatuppföljning i form av schemalagda möten, resurstider och insamling av resultat och data. Planering, genomförande, uppföljning och analyser av verksamheten görs tillsammans med personal och elever enligt årshjul som översiktligt bekrivs nedan Schemalagda mötestider 2015/2016 1) Pedagog- och elevvårdsmöte, rapportering, överlämning och uppföljning av elevärenden 2) Personal- och planeringsmöten, roterande mötesagenda med arbetslagsmöte, personalmöte, elevkonferenser och BBB-möte 3) Samplaneringsmöten, undervisande personal och elevhälsa samplanerar undervisning, temadagar och studiedagar. 4) Resurstid, en för lärare att träffas och lärare och elever att träffas 5) Elevhälsoteam, beslutande och uppföljande möte kring elevärenden Årshjul för resultatinsamling 2015/2016 Period 1 augusti, september, oktober Augusti Kvalitetsredosisning för 2014/2015 fastställd Augusti - Kick-off och samplanering September - Upprättande och fastsällande av PDK för 2015/2016 September - Utvecklingssamtal åk1 (from 2016/2017) Period 2 november, december, januari November - Elevkonferens åk1-3 November Friskolenätverk November Rektors lektionsbesök December - Utvecklingssamtal åk1-3 December Uppföljning av utvecklingssamtal December Betygsprognos 1 8

10 September - Medarbetarsamtal uppstart Oktober Lokal verksamhetsplan för 2015/2016 Oktober Fastställande av Elevhälsoplan Oktober - Föräldramöte åk1 Period 3 februari, mars, april Februari Medarbetarsamtal Februari Rektors lektionsbesök Februari- Årsmöte Elevplenum Februari - Friskolenätverk Mars - Elevkonferens åk1-3 Mars- Utvecklingssamtal åk1-3 Mars - Uppföljning av NMI med personal och programråd Mars - Uppföljning av NKI med personal och programråd Mars Betygsprognos 2 April - Budgetarbete April - Genomförande av undervisningsutvärdering December - Utvärdering av nya lärare December Genomförande av ändamålsenlig kvalitet Januari - Upprättande av Affärsplan Januari - Genomförande av NMI Januari- Genomförande av NKI Period 4 maj, juni, juli Juni Resultatuppföljning med avseende på kursbetyg slutbetyg och glidning NP-kurs Juni - Utvärdering av läsåret Juni - Utvärdering av PDK Juni - Upprättande av PDK för Juni - Uppföljning av undervisningsutvärdering Juni Kvalitetsrapport upprättas Juli Antagning och schemaläggning 5.4 Intern och/eller extern granskning Externa och interna granskningar används både som en kontroll på att arbetet i verksamheten svarar mot kraven i författningarna och som drivande i vårt kvalitetsarbete. Därför använder vi dessa till att systematisera kvalitetsarbetet på den egna verksamheten för att tillsammans lärare, rektor, huvudman träna på att bedöma verksamheten utifrån författningarnas krav. Under läsåret genomfördes en intern granskning i syfte att säkerställa att vi följer författningens krav. Den interna granskningen var ett viktigt underlag för de skolinspektioner som genomfördes på enheten under läsåret Skolinspektionen genomförde under året tre olika granskningar av verksamheten Nationella prov - Skolinspektionens ombedömning av NP i engelska Riktad tillsyn av arbetet mot kränkande behandling vid gymnasiala idrottsutbildningar med tillhörande elevhem. Tillsyn vid ProCivitas Privata Gymnasium i Växjö samt tillhörande huvudmannagranskning Glädjande är att Skolinspektionens tillsyn inte kunde konstaterats några brister i verksamheten. Vid Skolinspektionens riktade tillsyn av arbetet mot kränkande behandling vid idrottsutbildningar fick vi dock påpekande om brister som måste åtgärdas. Ett omfattande arbete gjordes med att intensifiera värdegrundsarbetet under läsåret och vi redovisade faktiskt vidtagna åtgärder för att avhjälpa bristerna. Vid Skolinspektionens ombedömning av nationella prov kunde konstateras av våra lärare i engelska gjort bedömningar i linje med Skolinspektionen. Nöjdmedarbetarindex (NMI) och Nöjdkundindex (NKI) genomförs varje år med personal och elever samt med alumnielever. Resultaten visar många styrkor med verksamheten men även områden som behöver utvecklas och stärkas. Undervisningsutvärdering och huvudmannens prognosuppföljning av elever med ej godkända betyg är ytterligare interna instrument för att säkerställa kvalitet och lagkrav. 9

11 5.5 Klagomål och synpunkter Enligt Skollagen 4 kap. 8 ska huvudmannen ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information kring rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. Rektor ansvarar alltid för att klagomål samt anmälningar/misstankar om kränkande behandling utreds, likaså för att skolans huvudman informeras samt hålls löpande underrättad om ärendenas gång. Större beslut såsom polisanmälan, avstängning eller kontakt med Skolinspektionen fattas av rektor och huvudman gemensamt. På och på skolans intranät (Schoolsoft) finns rutiner för synpunkter på verksamheten och ett steg-för-steg-förfarande att följa då någon vill framföra klagomål eller lämna synpunkter på verksamheten. Information kring rutinerna lämnas till elever och vårdnadshavare vid skolstart. Det finns också många andra vägar för klagomål att nå mottagaren ofta sker dessa muntligt och utan formaliteter. I alla lägen hanteras klagomålen på samma sätt: klagomålen diskuteras, analyseras och dokumenteras och sedan återkopplas responsen till avsändaren. Vi bemöter varje år flera funderingar från elever och vårdnadshavare som dock inte leder till ett formellt klagomål. Under läsåret har inga formella klagomål eller synpunkter inkommit. Inkommer informella klagomål hanterar vi det som ett formellt. 6. Vårt värdegrundsarbete I Skollagens första kapitel 5 betonas att utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individen frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen och solidraritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Enligt Skollagens kapitel 6 8 ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Alla verksamma i ProCivitas ska, arbeta målinriktat för att främja lika rättigheter och möjligheter och förebygga trakasserier och kränkande behandling. Detta ska speglas i undervisning såväl som i skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. I planen mot diskriminering och kränkande behandling ska vi tydligt koppla vision och mål med verksamheten och kartlägga, förtydliga konkreta åtgärder, följa upp och utvärdera. Vårt mål är att planen ska vara känd av all personal, alla elever och vårdnadshavare. Alla ska veta vad planen innebär och var den finns att hämta. 10

12 Inför läsåret 2015/2016 gjordes ett omfattande arbete med att omarbeta Plan mot diskriminering och kränkande behandling (PDK). Vi utgick från Diskrimnineringsombudsmannen (DO) verktyg Plan för skolan. Med DO:s webbverktyg kan och skolor ta fram en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Kartläggning görs med hjälp av NMI, NKI, undervisningsutvärdering samt samtal med elever i programråd. Frågeställningar som ryms inom ovan nämnda undersökningar berör elevens upplevda situation av att - bli behandlad med respekt - skolans personal tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt - känna sig trygg i skolan - känna studiero på skolan - känna att skolans personal ger eleverna möjlighet att utöva inflytande i skolan samt genom frågeställningar i undervisningsutvärderingen - Jag känner mig trygg på lärarens lektioner. - Jag har möjlighet att vara med och påverka hur vi arbetar i kursen. Även inom Nöjdmedarbetarindex (NMI) ställs frågor kring mångfald och likabehandling, öppenhet för individers olikhet och hur oliktänkande och nya synsätt uppskattas. Under läsåret fick vi genom Skolinspektionens riktade granskning bra skjuts på värdegrundsarbetet och kunde säkerställa att vi arbetade enligt författningens krav. En av de viktigaste var utvecklingen av rutinerna kring att anmäla och utreda kränkande behandling. 7. Resultat 7.1. Funktionell kvalitet Mäter i vilken mån de nationella målen för utbildningen/verksamheten nås. Följs främst upp genom resultatstatistik över nationella prov och betyg Kunskapsresultat Den nationella betygsstatistiken för vårterminen publiceras i Skolverkets databas SIRIS först i december. Därför genomför AcadeMedia årligen en egen, intern insamling av betygsresultaten redan i juni. Tabellen nedan bygger därmed både på resultat från Skolverket (2014/15) och AcadeMedias egen insamling (2015/16). Gymnasieskolan - avgångselever, nationella program Andel (%) elever med examen GBP för elever med examen eller studiebevis GBP för elever med examen Program 2015/16* 2014/15** 2015/16* 2014/15** 2015/16* 2014/1 5** Ekonomiprogrammet 97,1 99,0 15,5 15,3 15,6 15,6 11

13 Ekonomiprogrammet - riket - 90,7-14,4-14,8 Naturvetenskapsprogrammet 100,0 100,0 15,0 16,6 15,0 17,1 Naturvetenskapsprogrammet - riket - 93,9-15,5-15,9 Samhällsvetenskapsprogrammet 96,2 94,4 14,4 13,9 14,6 14,4 Samhällsvetenskapsprogrammet - riket - 90,2-14,2-14,7 ProCivitas Växjö 97,3 92,7 14,8 15,0 15,0 15,5 Nationella program totalt - riket - 89,2-14,0-14,5 *Intern insamling, **SIRIS Avgångselever: elever som tagit gymnasieexamen samt elever som fått ett studiebevis där eleven är betygssatt i kurser som totalt omfattar minst 2500 poäng. Andel (%) med examen: procentuell andel elever som fått gymnasieexamen av samtliga avgångselever. GBP för elever med examen eller studiebevis: genomsnittliga betygspoängen för samtliga avgångselever. GBP för elever med examen: genomsnittliga betygspoängen för de elever elever som uppnått examen från antingen ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program. Gymnasieskolan - Genomströmning (Gy 2011) Nationella program Valt startläsår: 2011/12 Program Andel (%) elever som slutfört med examen Inom 4 år (examen 2014/15) Inom 3 år (examen 2013/14) Ekonomiprogrammet 83,0 75,5 Ekonomiprogrammet - riket 82,0 76,8 Naturvetenskapsprogrammet 95,8 87,5 Naturvetenskapsprogrammet - riket 85,8 78,6 Samhällsvetenskapsprogrammet 81,8 75,0 Samhällsvetenskapsprogrammet - riket 79,3 74,0 ProCivitas Växjö 85,1 77,7 12

14 Nationella program totalt - riket 77,0 71,4 Källa: Skolverkets databas SIRIS, uppgifter för lå 2015/16 publiceras i december Gymnasieskolan - Relationen mellan nationella prov och kursbetyg, 2015/16* Totalt antal elever med provbetyg och slutbetyg Andel (%) elever med lägre, lika eller högre kursbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre Engelska ,0% 71,0% 16,0% Engelska ,0% 48,7% 38,3% Matematik 1B 76 5,3% 72,4% 22,4% Matematik 2B 82 0,0% 42,7% 57,3% Matematik 2C 26 0,0% 73,1% 26,9% Matematik 3B 43 0,0% 79,1% 20,9% Matematik 3C 20 0,0% 70,0% 30,0% Svenska ,0% 62,1% 4,9% Svenska ,7% 49,1% 34,3% Svenska som andraspråk 1 1 0,0% 100,0% 0,0% ProCivitas Växjö ,5% 59,6% 27,9% Riket (VT2015) ,1% 65,5% 26,3% *Intern insamling Sammanfattande analys När vi sammanfattade läsåret 2015/2016 kunde vi glädjande konstatera att betydligt fler elever har tagit examen. Sedan de första kullen med studenter med GY-11 examen kunde vi skönja lite oroande resultat med relativt hög andel elever utan examen. Med årets studentkull har 97.3 procent tagit examen. Skolinspektionens omrättning av nationella prov i engelska gav trygga besked om att lärarna gör bedömningar på samma nivå som Skolinspektionen. Det visar även vår egen jämförelse över relationen mellan betyg i nationella prov och kursbetyg. Här ligger vi i nivå med rikssnitt med en liten tendens till att vara hårdare i bedömingen, dvs fler elever får lägre kursbetyg än provbetyg. Andelen elever som får ett högre kursbetyg än provbetyg ligger i nivå med riket medan andelen elever lika betyg för kurs och prov är något lägre än riket. Den största skillnaden ser vi i matematik 2b där en betydligt större andel får högre kursbetyg än provbetyg. I Ma2b har vi arbetat i mindre 13

15 grupper med ett antal elever som har haft svårt för kursen. Dessa elever hade svårt att klara nationellt prov med har i de mindre undervisningsgruppen fått arbeta extra med sina utmaningar. Vi kan även se en större skillnad i Sv1 där en tredjedel av eleverna får ett lägre kursbetyg än provbetyg medan endast fem procent får ett högre kursbetyg än provbetyg vilket skiljer sig från snittet i riket. Vi har observerat diskrepansen och kommer att följa den under läsåret. Viktigt att komma ihåg är att NP är endast en del av bedömningen vid kursbetyget Vi kommer att kommande läsår fortsätta den täta resultatuppföjningen via kontaktlärare, EWS, klasskonferenser, elevvårdsmöten och elevhäsloteam för att säkerställa hög måluppfyllelse. Vi har via BBB-verktyget kommit till rätta med många processer och flöden och har därmed säkerställt en högre måluppfyllelse Åtgärder för utveckling Vi kommer att fortsätta att bevaka eleverna med en kontinuerlig resultatuppföljning. Det goda arbetet under läsåret har gett avsedd effekt. Inför läsåret 2016/2017 utökar vi resurserna för specialpedagogen för att än mer möjliggöra hög måluppfyllelse Värdegrundsresultat ProCivitas Växjö ProCivitas totalt AcadeMedia Gymnasium Andel elever som uppger att de blir behandlade med respekt 74% 83% 83% 85% 68% 71% Andel elever som upplever att skolans personal tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt 85% 89% 90% 92% 77% 80% Andel elever som känner sig trygga i sin skola 95% 97% 97% 98% 87% 90% Andel elever som uppger att de kan få arbetsro på skolan 62% 67% 82% 83% 60% 61% Andel elever som upplever att skolans personal tar hänsyn till vad eleverna har för synpunkter 71% 77% 85% 87% 69% 71% Källa: Markör Sammanfattande analys De uppvisade resultaten ligger över Academedias snitt men under ProCivitas snitt. Vår tydliga ambition är att arbeta för att nå ett procivitassnitt. Vi kan skönja en tydlig negativ förändring i elevernas upplevelse i att de behandlas med respekt. Samtidigt visar eleverna ett stort förtroende för skolans personal i deras ansvar i att alla ska bli behandlade med respekt. Den upplevda 14

16 tryggheten är hög även om den minskat något. Elevernas upplevelse kring studiero har fortsatt någon procent- enhet ned. Detta har varit en utmaning under en tid. Trångboddheten är tydlig då vi har för få grupprum och övriga studieytor. Andelen elever som upplever att skolans personal tar hänsyn till vad eleverna har för synpunkter har sjunkit något. En del av denna återkoppling kan förklaras med ett tajt provschema. Eleverna önskar en bättre dialog med lärarna om arbetsbördan helt enkelt Under kommande läsår kommer vi att arbeta mycket tydligare med återkoppling till elever och återkoppling från elever Värdegrundarbetet är fundamentalt för oss att arbeta med. Under föregående läsår arbetade vi mycket med värdegrund för personalen. Det är viktigt att personalen känner sig bekväm i sin roll som värdegrundskapande. För att kunna arbeta med eleverna behöver vi utbilda personal och elever till förändringsagenter som kan påverka och förändra attityder. Detta kunde vi tydligt koppla till PDK och arbetet med projektet Lika Olika som har som tydligt syfte att utbilda förändringsagenter. Lika viktigt är det att förankra ordningsreglerna med eleverna. Detta har vi tydligt arbetat med samt kopplat ihop det med vår ProCivitasanda. Detta är helt enkelt en familjär känsla där vi bryr oss om varandra, där vi har goda relationer med varandra och känner oss trygga med varandra Åtgärder för utveckling Vi har inför läsåret 2016/2017 satt mål kring klassrummet, klassrumsklimat samt att införa klassråd för att fånga upp elevernas behov och önskemål. Vi vill att alla elever ska känna sig trygga i alla lärmiljöer på ProCivitas så de kan må bra, känna tillhörighet, våga utmana sig själva och nå sina mål. Klassen ska vara en naturligt tillhörighet och gemenskap och att eleverna kan respektera varandra och samarbeta även om de inte är vänner. Vi vill att det ska pågå ett kontinuerligt lärande samtal pedagoger emellan kring lämpligt förhållningssätt i att leda en grupp oberoende av mognadsgrad. Vi kommer även att skapa fungerande klassråd där klassen kan prata om sina funderingar och sedan skicka vidare punkter till elevplenum, programlag eller skolledning. En annan viktig parameter att arbeta med är att utöka lokalytorna 7.2. Upplevd kvalitet Mäter hur nöjda våra kunder är med verksamheten. Följs främst upp genom undersökningar och utvärderingar. ProCivitas Växjö ProCivitas totalt AcadeMedia Gymnasium NKI Rek. grad

17 Trivsel Studiemiljö Undervisning Källa: Markör Sammanfattande analys Vi kan konstatera att vi i de flesta områden ligger över Academedias snitt. Vi är dock inte nöjda med detta. Vi strävar mot att röra oss mot ett ProCivitas snitt. I NKI, rekommendationsgrad och trivsel ligger vi i nivå med föregående år, och några procentenheter efter ProCivitassnittet men en bit över Academedias snitt. I upplevd studiemiljö och undervisning ligger vi sämre till än föregående år och i nivå och tom lägre än Academedias snitt. Här har vi mest att göra inför 2016/2017. Vi tror att orsakerna bakom resultaten har att göra med elevernas upplevelse av sin studiemiljö, dvs en miljö där eleven inte får den studiero som de önskat. Detta tillsammans med att vi kan skönja utmaningar med gruppdynamik i klassrummen spelar roll för hur eleverna upplever undervisningen Åtgärder för utveckling För att främst stärka elevernas upplevelse av sin studiemiljö är den enskilt viktigaste parmetern utökning av lokalytorna. Härtill behöver vi göra ett omfattande arbete med att stärka lärarnas undervisning och elevernas upplevelse av sin undervisningssituation. Mycket av detta arbete ligger inom ramen för värdegrundsarbetet, dvs vi vill att alla elever ska känna sig trygga i alla lärmiljöer på ProCivitas så de kan må bra, känna tillhörighet, våga utmana sig själva och nå sina mål. Klassen ska vara en naturligt tillhörighet och gemenskap och att eleverna kan respektera varandra och samarbeta även om de inte är vänner. Vi vill att det ska pågå ett kontinuerligt lärande samtal pedagoger emellan kring lämpligt förhållningssätt i att leda en grupp oberoende av mognadsgrad. 7.3 Ändamålsenlig kvalitet 16

18 Den ändamålsenliga kvaliteten mäter hur det går för våra elever sedan de lämnat verksamheten. Detta följs främst upp genom telefonintervjuer. Intervjuerna genomförs av Markör i december 2,5 år efter avslutade studier. Vi kan konstatera att av de som intervjuades i december 2015 var 100 procent nöjda med sin skola. Vi följer även eleverna rätt väl flera år efter avslutad utbildning genom en Facebook-grupp där 1000 av 1200 alumnis finns registrerade. Känslan är god, de klarar sig väl i studier och yrkesliv efter gymnasiet. ProCivitas Växjö ProCivitas AcadeMedia Gymnasium Om du tänker tillbaka på din gymnasieskola i sin helhet, hur nöjd är du då? Skulle du rekommendera din skola till någon som ska börja gymnasiet? Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig inför högre studier? Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig inför arbetslivet? % 99% 71% % 96% 63% % 98% 74% % 97% 69% % 80% 65% % 81% 55% % 62% 42% % 59% 34% Källa: telefonintervjuer av elever genomförda av Markör under Leverans av resultat skedde januari Sammanfattande analys 17

19 Vi kan konstatera att vi ligger långt över Academedia-snitt på samtliga mätområden och i nivå med mycket höga ProCivitas-snitt på de flesta områden. En parameter som gått ned något är rekommendationsgraden (från 97% till 92%). Detta kan tyckas lite motsägelsefullt jämfört med att nöjdheten gått upp från 90% till 100%. Den största förändringen uppåt är hur eleverna uppfattar att vi förberett dem för arbetslivet (upp från 60% till 71%). Här har vi arbetat mer med bla mentorsprogram och framtidsdagar samt gästföreläsare från näringsliv och organisationer Åtgärder för utveckling Vi ska fortsätta att bevaka våra elever i de framtidsval de gör kring studier och yrken. Vi ska fotsätta att bjuda in alumnielever som gästföreläsare. Det ger oss en bra bild av hur det går för dem efter avslutad utbildning. Vi kommer självklart att arbeta för att stärka övriga upplevelser från eleverna, dvs undervisningens kvalitet och arbetsmiljö för att även fortsättningsvis få goda omdömen från våra alumnielever. 7.4 Våra utvecklingsområden under läsåret Gemensamt för det BBB-projekt som initierades under var att vi inom skolan skapade en förståelse av nuläge och en målbild som engagerar oss alla samt genomföra viktiga förändringar som ger effekt. Målet var att stärka personalens engagemang och ledningsfokus på identifierade förbättringsområden. Processen var upplagd enligt följande: Nuläge och prioriterade områden En självskattning av verksamheten genomfördes utifrån ett ramverk för diagnos för skola såväl för elevhälsa under juni Härtill gjordes analyser av resultaten från nöjdmedarbetarundesökning (NMI), nöjsdkundundersökning (NKI), elevernas undervisningsutvärdering samt den av Academedia genomförda verksamhetsuppföljning. Utifrån analys av nuläget skapades målbilder för det fortsatta arbetet under kommande lärsår Målbild Att prioritera områden och skapa grupper där personalen engagerar sig och börjar göra Genomförande Grupper arbetade utifrån beslutade förbättringsområden vid beslutade tidpunkter, temadagar och studiedagar. Vid uppstartsarbetet under maj-juni beslutades om följande mål för läsåret 2015/2016: Skolledningen prioriterade att arbeta med att förtydliga och förbättra: Organisation, roller etc Kommunikation Fungerande processer (EHT, vikarier, besluts-/medbestämmandeprocesser ) Gemensamt beslutade från ramverktyg för diagnos (BBB) som alla involveras i 1) Kultur & attityd - att skapa en högpresterande kultur där vi har höga förväntningar på varandra och där vi strävar efter kontinuerliga förbättringar. För att detta skulle fungera behövde vi arbeta för ett öppet och stödjande klimat. 18

20 2) Arbetsätt i huvudprocesser - att skapa samarbete för undervisning och kollegialt lärande samt följa upp resultaten bättre på individ- och skolnivå. Detta i samband med utevcklandet av bättre elevhälsoprocesser. Valda områden arbetades med i programlag, gemensamma möten, studiedagar och konferenser samt i den dagliga verksamheten Utvecklingsområde 1, Kultur & attityd Under läsåret 2014/2015 hade vi använt en extern konsult för att arbeta med utveckling av ledningsgruppen. Utifrån den självskattning som gjort i ramverktyg för diagnos samt NMI-undersökningen var det tydligt att ett av de prioriterade områdena var att arbeta med var värdegrunden. Arbetssätt Steg 1 och steg 2 i kartläggningen genomfördes i maj-juni. De första två stegen har mynnat ut i tre ledord som gemensamt arbetats fram av personalen - Professionalitet, Engagemang och Respekt (PER). Dessa ledord kom under höstens två första steg att definieras och tydliggöras vad de betyder för oss och vår verksamhet. Steg 3 genomfördes i september och steg 4 genomfördes i oktober. Arbetspassen med personalen leddes av konsult Utvecklingsområde 2, Samarbete för undervisning och kollegialt lärande Fokusområdets arbetssätt ligger inom förstelärarnas ansvarsområde. Vi har fyra förstelärare på skolan som gemensamt arbetar med att leda det pedagogiska utvecklingsarbetet. Tre av förstelärarna har i sitt uppdrag att leda programlagens arbete. I det ingår att bla att utveckla arbetssätt för samplanering, sambedömning, ökad måluppfyllelse för eleverna etc. Den fjärde försteläraren har sitt uppdrag i ämnet matematik. Där ligger samma uppdrag, dvs att utveckla arbetssätt för samplanering, sambedömning etc som ska leda till ökad måluppfyllelse för eleverna. Under läsåret arbetade förstelärarna även med det prioriterade området studieteknik/ studieplanering Arbetssätt Förstelärarna har genomfört ett baspaket med studieteknik i tre delar. Till detta har vi även under utvecklingssamtalen betonat vikten av god studieteknik och hur vi arbetar med eleverna för att de ska få en god studieteknik. Genomförandet av studieteknikpassen har kontinuerligt utvärderats i syfte att göra dessa till verktyg för eleverna i deras studier. Dessutom har förstelärarna i uppdrag att skapa en bank med elevexempel på uppgifter vilka ska användas får att definiera de olika begreppen i kunskapskraven. Elevexemplen ska diskuteras i arbetslagen men även i tvärgrupper under studiedagar under året Utvecklingsområde 3, Resultatuppföljning 19

21 Området resultatuppföljning har prioriterats då det har saknats rutiner för detta. Området ligger under biträdande rektors ansvarsområde och kommer arbetas med i elevhälsan men även i arbetslagen. Arbetssätt Under läsåret har vi arbetat med resultatuppföljning med följande insatser: Årshjul för resultatuppföljning: Årshjulet definierar vilka insatser som ska genomföras, hur de ska följas upp samt vem som ansvarar för vad. EWS: Early Warning System är ett dokument där elevens och klassens resultat samt utmaningar dokumenteras. Syftet med dokumentet är att skapa en översikt över både elevens studiesresultat och utmaningar, samt en översikt över utmaningar som kan förekomma i en kurs. Det är ett kalkylark med kolumner för respektive kurs, men även med kolumner för screening, insatser i klassrummet som eleven behöver, etc. Elevhälsan har ansvarat för att fylla i information om screening etc och undervisande lärare om resultat i kursen. Dokumentation sker med ett färgsystem. EWS fylls i vid terminsstart och har sedan följts upp under två bestämda tillfällen under terminen. Screening: Screening genomfördes av samtliga elever i årskurs 1 under de första veckorna av höstterminen. Screening genomfördes i matematik, svenska och engelska. Specialpedagogen ansvarade för genomförandet och sammanställningen av resultaten. Elevhälsoteamet följde sedan upp screeningresultaten med elev och vårdnadshavare samt undervisande lärare angående anpassningar och åtgärder som krävs för att eleven ska lyckas med sina studier. Klasskonferenser: Klasskonferenser hölls både under höstterminen och vårterminen. Rutinen inför klasskonferenserna var att undervisande lärare inför konferensen ska ha gått igenom elevens studieresultat, utfärdat ev F-varningar och uppdaterat EWS-dokumentet. Klasskonferensen syftar sedan till att skapa en helhetsbild över elevens och klassens sociala situation samt deras studieresultat. Klasskonferensen leddes av kontaktlärare, som följer en given agenda och dokumenteras. Rektor/biträdande rektor samt representant för elevhälsoteamet är närvarande på klasskonferensen. Utvecklingssamtal: Utvecklingssamtal erbjöds till eleven och elevens vårdnadshavare en gång per termin. Under hösten arbetade vi fram ett nytt förslag till genomförande av utvecklingssamtal. Förstelärarna presenterade ett sådant förslag i september. Beslut om metod för genomförande togs i september. Utvecklingssamtal genomförs i november-december Utvecklingsområde 4, Elevhälsoprocesser Elevhälsoprocesser (arbetades med inom ramverket för diagnos elevhälsa) Elevhälsoprocesser som ingår i ramverket för diagnos elevhälsa enligt BBB är hälsofrämjande arbete, förebyggande och åtgärdande arbete samt ledning, styrning och samverkan. 20

22 Skolans elevhälsoteam utökades inför läsåret och vi kan med stolthet känna att vi uppfyller författningens krav på elevhälsa. Elevhälsoteamet har träffats en gång per vecka för att arbeta med de elevärenden som är aktuella och som tagits upp vid varje elevvårdsmöte som alla i personalen deltar i på måndagar. Teamet har även arbetat utifrån vår elevhälsoplan och har under föregående år fokuserat på att arbeta fram fungerande rutiner för elevhälsoarbete (rutiner för extra anpassningar, rutin för ärendegång på skolan, rutin vid kränkande behandling etc ) samt att öka hela personalens kunskaper och förståelse för vad elevhälsoarbete är samt hur vi kan samverka för elevens bästa Sammanfattande analys Arbetet med att skapa rutiner för elevhälsoprocesser samt förebyggande och främjande arbete var delvis framgångsrikt. De mål som sattes upp var följande: Antal F i åk 1 - nollvision för juni 2016 RESULTAT = 20 F Kommentar: Detta resultat är vi ej nöjda med och till detta läsår har vi inlett med uppstartssamtal för att snabbare kunna veta vilka utmaningar eleverna har och sedan arbeta aktivt med dem i elevhälsoteamet men framförallt ihop med personalen. Närvaro bland elever i åk 2 - vilket mäts genom att räkna på antalet elever som har 100% närvaro vid terminsslut. RESULTAT = 15 elever totalt åk 1-2 har 100% närvaro vid terminsslut. En vision av att 100% tar gymnasieexamen VT 2016 RESULTAT = 112/115 dvs 97 % En trygghet bland personalen i att alla känner till arbetsgången och att eleven får den hjälp den behöver RESULTAT = Enligt diagnosen anser personalen att vi nått en trea. Det betyder att de anser att det finns: - Tillgång till lagstadgade kompetenser - God systematik i att fånga upp problem tvärs elever/skola och agera - rutiner för elevhälsan och särskilt stöd finns dokumenterade och följs i praktiken - Elevhälsan samverkar (även främjande och förebyggande) med kollegiet - Extra anpassningar och särkilt stöd som genomförs ger effekt. En ökad kunskap hos personalen i de områden vi önskar kompetensutveckla oss i detta läsår RESULTAT = JA De goda resultaten visar på ett lyckat systematiskt arbete med målet att alla elever ska nå sina mål. Det är samarbetet mellan EHT, kontaktlärare och ämneslärare, införda fungerande rutiner samt ökad kunskap kring extra anpassningar hos personalen som har möjliggjort detta Åtgärder för utveckling 21

23 Det finns fortfarande utmaningar och till nästa läsår kommer vi arbeta vidare med extra anpassningar, ledarskap i klassrummet, hur man kan vända en orolig elevgrupp, samt metodik i att utforma tydliga och väl fungerande uppgifter. 8. Nya utvecklingsområden 2016/2017 Under läsåret 2015/2016 gjorde vi ett omfattande arbete med skolutveckling med fokus på det systematiska kvalitetsarbetet. Utifrån ramverktyget i BBB satte vi flera utvecklingsområden som gett goda resultat. Vi kunde dock känna att arbetet hade varit betungande i främst ett avseende. Vi hade helt enkelt valt alltför många utvecklingsområden som resulterade i mycket goda resultat men även mycket arbete med många möten och utvecklingsarbete som lärarna ansåg tog för mycket tid från deras undervisning. Därför har vi varit tydliga med inför kommande läsår att 1) välja två utvecklingsområden och 2) begränsa den gemensamma mötestiden. Vi utgick från ramverktyget och ställde tillsammans med personal en ny diagnos. Denna visar stora förbättringar på många områden. Vi valde utifrån detta två utvecklingsområden. 8.1 Utvecklingsområde 1 - Gemenskap för trygghet och studiero för ökad måluppfyllelse Arbetet görs främst i arbetslagen med utgångspunkt från klass/elevgrupp med hjälp av specialkompetens i elevhälsoteamet Klassråd kommer införas Fokus på trygghet och gemenskap i klassen/elevgruppen Arbetslagsledare ansvarar för att arbetet drivs i arbetslagen Bakgrund Under läsåret har vi kunnat skönja utmaningar med grupperingar i flera klassrum samt en upplevelse av otrygghet i vissa elevgrupper. Vi bedömmer att alla lärare behöver verktyg för att kunna leda arbetet i klasserna samt att vi som skola behöver synliggöra och diskutera metoder för fungerande lärsituationer - inte för att komma fram till best practice utan - för att öka vårt kollegiala lärande. 22

24 Vår målsättning med utvecklingsområde 1 är att skapa större trygghet och bättre studiero i skola och under varje lektion. NKI ger oss en bild av att eleverna generellt är trygga i skolan och i klassrummen. NKI, elevintervjuer och fall från EHT visar dock även att vi måste arbeta mer med studieron i skolan och i klassrummen. Det finns fall där elever känner osäkerhet kring vad som efterfrågas av läraren/i momentet, där elever inte vågar räcka upp handen för de vet inte hur kompisarna ska reagera eller där elever väljer att vara tysta istället för att riskera att göra fel. Arbetet med utvecklingsområdet ska leda till en bättre upplevelse av trygghet och studiero som i sin tur ska ge en bättre måluppfyllelse. Syftet är att vi ska arbeta för att alla elever känner sig trygga i alla lärmiljöer på ProCivitas så de kan må bra, känna tillhörighet, våga utmana sig själva och nå sina mål Åtgärder De aktiviteter som vi kommer att arbeta med för att nå målen med utvecklingsområdet beskriv i detalj i verksamhetsplanen för kommande läsår. De stor dragen är: Att arbeta med mogna och omogna grupper enligt Steinberg och Sourander (Att vända en klass) Kartläggning, obervationer och uppföljning av klasser för att säkerställa trygghet och studiero Införandet av klassråd för att ta fram klassregler och normer för att nå önskad trygghet och studiero Fortsatt samarbete med idrottsföreningar i syfte att motverka jargonger och normaliseringar mellan skola och idrott. 8.2 Utvecklingsområde 2 - Samarbete för undervisning och kollegialt lärande Arbetet görs skolövergripande i ämnesgrupper med ämnes- och metodikfokus med hjälp av specialkompetens i elevhälsoteamet Förstelärare ansvarar för utveckling av: a. arbete med återkoppling b. studieteknik c. utvecklingssamtal d. mall för skrivande Bakgrund Föregående läsårs arbete med utvecklingsområde mot ökat kollegialt lärande gav ett gott resultat. Syftet var att arbeta vidare mot än bättre måluppfyllelse och minskad stress för elever såväl som personal. Personal har under föregående läsår upplevt stress och en påfrestande arbetssituation med många möten och stor undervisningsbörda Åtgärder De aktiviteter som vi kommer att arbeta med för att nå målen med utvecklingsområdet beskriv i detalj i verksamhetsplanen för kommande läsår. De stor dragen är: Arbete med återkoppling - kontinuerligt under läsåret samt i gemensam studiedag tillsammans med lärare i friskolenätverket i Växjö. Studieteknik - föreläsningar och utbildning för elever 23