Grundnivå Fördjupningsnivå: grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav (G1F)

Transkript

1 HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Telefon Sida 1 (6) Akademin för lärande, humaniora och samhälle Kurskod: Språk- och textvetenskap II, 30 hp General and Text Linguistics II, 30 credits Grundnivå Fördjupningsnivå: grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav (G1F) Kursplanen är fastställd av Forsknings- och utbildningsnämnden ( ) och gäller studenter antagna vårterminen Kursens inplacering i utbildningssystemet Kursen ingår i Språkvetarprogrammet, inriktning textbearbetning. Behörighetskrav Språkvetenskap och textvetenskap I 30 hp, eller Allmän språkvetenskap (1-30) 30 hp. Kursens mål Studenten ska under kursen tillägna sig fördjupade kunskaper inom textvetenskap och fördjupad förmåga till självständig textbearbetning på olika nivåer, av såväl tryckta som digitala texter. I kursen ingår även en femveckors arbetsförlagd praktik i offentlig eller privat sektor, där studenten utför ett specifikt, avgränsat utvecklingsprojekt utifrån arbetsplatsens kommunikation. Delkurs 1. Textbearbetning II, 7,5 hp Efter avslutad delkurs ska studenten kunna: redogöra för teorier om textbearbetning och klarspråk Färdigheter och förmåga tillämpa strategier för textbearbetning på ett adekvat och genomtänkt sätt på samtliga textnivåer anpassa texter för olika mottagargrupper anpassa texter för webben popularisera vetenskapliga texter för en bredare publik skriva pressutskick på ett nyanserat sätt reflektera kring texters förhållande till teorier om textbearbetning och klarspråk samt etiska perspektiv på detta självständigt bedöma texters behov av bearbetning och självständigt välja och genomföra lämpliga åtgärder Delkurs 2 Utveckling av kommunikationsstrategier och digitala koncept 7,5 hp Efter avslutad delkurs ska studenten kunna: identifiera och redogöra för projekt som arbetsform, samt grundläggande strategier för projektsamarbete och de kompetenser som behövs för olika delar av ett projekt beskriva olika faser i kommunikationsplanering och konceptutveckling, liksom vilka behov av särskilda kompetenser som aktualiseras i olika steg Färdighet och förmåga analysera och beskriva företags eller andra organisationers aktuella kommunikationsproblem och föreslå lösningsmodeller för resurseffektiv kommunikation i digitala kommunikationsmiljöer analysera användarmålgrupper och utveckla personas, med sikte på olika användarmålgruppers särskilda behov ta fram beslutsunderlag såsom konceptskisser, innehållsstrategier och designskisser föreslå och bedöma kommunikations- och produktionsformer som är resurseffektiva i förhållande till uppställda mål och syften med kommunikationsinsatsen reflektera kring planering och produktion i förhållande till uppsatta projektspecifika mål beskriva och förhålla sig till upphovsrättsliga aspekter och bedöma lämpliga åtgärder

2 Sida 2 (6) Delkurs 3. Textvetenskaplig fördjupningskurs 7,5 hp Efter avslutad delkurs ska studenten kunna: visa fördjupade kunskaper om forskningsläge, frågeställningar, teorier, metoder och forskningsresultat inom ett textvetenskapligt område Färdighet och förmåga tillämpa specifika textvetenskapliga teorier och metoder i analys av texter kritiskt reflektera kring hur forskning inom området kan användas för att främja en verksamhet inom textbearbetning Delkurs 4. Praktik 7,5 hp Delkursen behandlar resurseffektiv kommunikationsplanering och konceptutveckling för digitala kommunikationsmiljöer. Utvecklingsprocessen belyses i dess olika faser, från nuläges-/omvärldsanalys och målskapande; till konceptskisser och användaranpassning; till budskaps- och innehållsstrategi som leder vidare fram till en färdig designskiss till exempelvis en mobil applikation eller hemsida. Designarbetet involverar text och bild som samverkande element. Planering och konceptutveckling ska ha ett tydligt lean- och hållbarhetsperspektiv (dvs. med fokus på resurseffektivetet, användarbehov och processkvalitet), med utgångspunkt i de kommunikations- och målgruppsstrategier som sätts upp. Vidare ingår grundläggande upphovsrättsliga principer som en del av innehålls- och designarbetet. Delkurs 3. Textvetenskaplig fördjupningskurs 7,5 hp (Advanced Text Linguistics, 7.5 credits) Studenten läser en av följande fördjupningskurser (olika inriktningar kan erbjudas under olika terminer): Efter avslutad kurs ska studenten kunna: självständigt identifiera problem i texter och kommunikationsformer Färdighet och förmåga presentera sig själv och sina tjänster för en arbetsplats självständigt genomföra en adekvat kommunikationsinsats på en arbetsplats självständigt tillämpa lämpliga textvetenskapliga teorier och metoder för textbearbetning redovisa sitt arbete såväl skriftligt som muntligt samt anpassa denna redovisning både för den akademiska miljön och för arbetsplatsen kritiskt reflektera kring vardagsarbetet med textbearbetning Kursens huvudsakliga innehåll Delkurs 1. Textbearbetning II, 7,5 hp (Editing and processing II, 7.5 credits) Delkursen behandlar fördjupade teoretiska och praktiska perspektiv på textbearbetning, samt etiska förhållningssätt till textbearbetning och textvård. Den belyser hur texter kan anpassas för olika mottagargrupper, inklusive bearbetning av vetenskapliga texter för en allmän publik. I ett särskilt moment behandlas bearbetning av texter för webben. Delkurs 2. Utveckling av kommunikationsstrategier och digitala koncept 7,5 hp (Developing Communication Strategies and Digital Concepts, 7.5 credits) Effektivt myndighetsspråk Delkursen behandlar offentliga texter och kommunikation mellan myndigheter och privatpersoner. I delkursen diskuteras teorier och aktuell forskning om myndigheters demokratisering, läsbarhet, begriplighet och klarspråk. Offentliga texters tillgänglighet för grupper med funktionshinder och svenska som andraspråk berörs också. Vidare behandlas och granskas ett flertal konkreta metoder för hur offentliga texter kan anpassas för effektiv kommunikation med en bred läsekrets. I ett särskilt moment behandlas myndigheters kommunikation i digitala media. Jämställt språk Delkursen behandlar texter ur ett jämställdhetsperspektiv. Med hjälp av teorier och aktuell forskning om hur språk i texter konstruerar sociala representationer och maktstrukturer studeras texters förhållande till olika läsargrupper. Vidare behandlas konkreta metoder för hur texter kan anpassas för att undvika diskriminering. Särskilt fokus läggs på texters jämställdhet avseende kön och läsare med svenska som andraspråk, men även aspekter på funktionshinder och ålder berörs. I delkursen analyseras sakprosatexter av flera olika slag, inklusive tidningstext, faktatext och annan informationstext. Lingvistik i marknadsföring Delkursen behandlar hur lingvistiska koncept från bland annat semantik, pragmatik och semiotik kan användas för att analysera reklam och annan marknadsföring. Den handlar vidare om hur marknadsförare, copywriters, reklamskapare och grafiska formgivare utnyttjar lingvistiska och visuella metoder för att kommunicera budskap och övertala dess mottagare. Delkursen analyserar reklam i olika media, inklusive dagstidningar och tidskrifter, radio, TV och internet, och undersöker kulturens påverkan på produktion och uppfattning av reklam och annan marknadsföring såsom varumärkeshantering, produktdesign och presentation.

3 Sida 3 (6) Delkurs 4. Praktik 7,5 hp (Internship, 7.5 credits) Under delkursen är studenten verksam på en egenvald arbetsplats och ska där genomföra en kommunikationsinsats. Studenten tar själv kontakt med en lämplig arbetsplats och inhämtar tillstånd för genomförande av praktiken. Studenten ska sedan, i samråd med företrädare för arbetsplatsen, identifiera en lämplig kommunikationsinsats som kan bestå av exempelvis en kartläggning, granskning, analys, bearbetning eller ny utformning av arbetsplatsens kommunikationsformer, kommunikationsstrategier eller av enskilda texter på svenska eller engelska. I detta arbete ska studenten självständigt använda sig av teorier och metoder som tillägnats under utbildningen. Arbetet redovisas i en skriftlig rapport, som också lämnas till arbetsplatsen. Rapporten presenteras även muntligt för övriga kursdeltagare i slutet av kursen. Under praktikperioden står en handledare vid högskolan till förfogande vid behov. Vid något tillfälle under praktikperioden anordnas även diskussionsseminarium där studenten ventilerar och reflekterar kring sina erfarenheter från praktiken. Undervisning Undervisningen består av föreläsningar varvade med gruppövningar/seminarier. Närvaro är obligatorisk i de moment som ej har avslutande skriftligt prov. Detta innebär att den studerande är skyldig att närvara om ej särskilda skäl för frånvaro föreligger. Vid sådan frånvaro ska den studerande själv kontakta undervisande lärare för instruktioner. Studerande som ej deltagit i föreskriven undervisning åläggs normalt kompletterande redovisning. Examination Som betyg för hel kurs används något av uttrycken Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Varje delkurs examineras separat. Som betyg för delkurs 1, 2 och 3 används något av uttrycken Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. För delkurs fyra används Underkänd eller Godkänd. För att få betyget väl godkänd på hela kursen krävs väl godkänd på minst 15 hp, alla delkurser måste vara godkända. Delkurs 1 examineras genom skriftligt prov samt inlämningsuppgifter. Delkurs 2 examineras genom en skriftlig inlämningsuppgift. Delkurs 3 examineras genom en skriftlig hemtentamen. Delkurs 4 examineras genom deltagande i diskussionsseminarium samt en skriftlig rapport som också redovisas muntligt. Efter genomgången praktik med underkänt betyg som beror på frånvaro eller bristande deltagande på praktikplatsen har studenten rätt till ytterligare en praktikperiod. Underkänt betyg från diskussionsseminarium eller den skriftliga rapporten med muntlig redovisning omtenteras på sedvanligt sätt. Kursvärdering I kursen ingår kursvärdering. Denna ska vara vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen ska dokumenteras och redovisas för studenterna. Undervisning bedrivs på engelska och svenska. Kurslitteratur Delkurs 1. Textbearbetning II, 7,5 hp Deegan, Marilyn & Kathryn Sutherland (2009) Transferred Illusions: Digital Technology and the Forms of Print. Ashgate. Guldbrand, Karin & Englund Hjalmarsson, Helena (2012), Webbredaktörens skrivhandbok: klarspråk på nätet. Stockholm: Prodicta. Gunnarsson, B.-L. (1996), Populärvetenskapens register om texten, syftet och läsaren. I: Språk och stil. Tidskrift för svensk språkforskning. Ny följd nr 6. S (tillhandahålls av läraren) Hedlund, Anneli (2013) Klarspråk lönar sig handbok för ett effektivt klarspråksarbete. Norstedts Juridik. Herbert, Ingrid & Englund, Hjalmarsson, Helena (2012), Språket i sociala medier. Stockholm: Prodicta. Josephson, Olle (1991), Varför en lätt text kan vara svår att förstå? I: Kultur, text, språk. Uppsala: Hallgren & Fallgren Studieförlag. (s ). Myndigheternas skrivregler. (2014, Åttonde upplagan). Språkrådet / Stockholm: Fritzes. Nyström Höög, Catharina (2010), Kursändring i klarspråksarbetet? Om myndighetsspråkvård och språkforskning. I: Språkvård och språkpolitik. Svenska språknämndens forskningskonferens i Saltsjöbaden (Språkrådets skrifter 10). Stockholm:

4 Sida 4 (6) Norstedts. Puschmann, Cornelius & Hagelmoser, Rebecca (2016): Corporate blogging and corporate social media. I: The Routledge handbook of language and digital communication. Milton Park: Routledge. S (tillhandahålls av läraren) Verdonk, Peter. (2002), Stylistics. Oxford Introduction to Language Study ELT. Oxford: Oxford UP. (delar läses enligt anvisning) Zabalbescoa, Patrick. (2008), The nature of the audiovisual text and its parameters. I: The didactics of Audiovisual Translation. Philadephia: John Benjamins. S (tillhandahålls av läraren) Delkurs 2. Utveckling av kommunikationsstrategier och digitala koncept 7,5 hp Brown, Daniel (2010). Communicating Design: Developing Web Site Documentation for Design and Planning. 2.uppl. New Riders Smith, Ronald D. (2016) Becoming a Public Relations writer. Strategic Writing for emerging and established media. 5th Ed. Routledge Smith, Ronald D. (2013). Strategic Planning for Public Relations. 4.uppl. Routledge. Referenslitteratur: Halvorson, Kristina & Rach, Melissa (2012). Content Strategy for the Web. 2.Uppl. New Riders Valentin Rehncrona Pia (2012). Immaterialrättens grunder. Studentlitteratur Delkurs 3. Textvetenskaplig fördjupningskurs 7,5 hp Lingvistik i marknadsföring Cook, G (2001) The Discourse of Advertising, (2nd Ed.), Routledge ISBN: Bignell, J (2002) Media Semiotics (2nd Ed.), Manchester University Press ISBN: Clark, B (2013) Relevance Theory, Cambridge, Cambridge University Press ISBN: Rekomenderad: Beasley, R, & Danesi, M (2002) Persuasive Signs: The Semiotics of Advertising, Mouton de Gruyter ISBN: Tanaka, S (1994) Advertising Language: A Pragmatic Approach to Avertisements in Britain and Japan, Routledge ISBN: van Leeuwen, T, Introducing Social Semiotics (2005), Routlege ISBN: Jämställt språk Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2012, 3e uppl.), Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig textoch diskursanalys. Lund: Studentlitteratur (kap. 1, 2, 7, 9) Cameron, Deborah (1992, 2nd ed), Feminism and linguistic theory. New York: Saint Martins Press. (delar läses enligt anvisning) Fowler, R. (1991), Language in the news. Discourse and ideology in the press. Routledge, London & New York. (delar läses enligt anvisning) Hall, Stuart (2003), Representation: Cultural representations and signifying practices. London: SAGE. (Introduktion + valda delar läses enligt anvisning) Hanell, Linnea (2009), Man måste bli helt svensk för att hitta någonting Om myndigheters webbplatser ur ett andraspråksperspektiv. Examensarbete. Lunds universitet.

5 Sida 5 (6) Landquist, Mats (red.) (2015), Från social kategorisering till diskriminering : fyra studier av språk och diskriminering och ett modellförslag. Södertörns högskola. (delar läses enligt anvisning) Lind Palicki, Lena (2010), Normaliserade föräldrar: en undersökning av Försäkringskassans broschyrer Örebro universitet. (delar läses enligt anvisning) Lind Palicki, Lena (2005), Hur man än vänder sig har man rumpan bar om hur man konstruerar kön i en progressiv lärobok. I: Språk och stil 15, s Mattisson, Anki (2007), Är SAOB ett verk av män. För män? I: Britt-Louise Gunnarsson, Sonja Entzenberg & Maria Ohlsson (red.), Språk och kön i nutida och historiskt perspektiv. Studier presenterade vid Den sjätte nordiska konferensen om språk och kön, Uppsala 6-7 oktober Uppsala, Uppsala universitet, s Milles, Karin (2013), En öppning i en sluten ordklass? Den nya användningen av pronomenet hen. I: Språk & Stil 23 (s ). Milles, Karin (2008, 2a uppl.) Jämställt språk - en handbok i att skriva och tala jämställt. (Språkrådets skrifter 5.) Stockholm: Norstedts. Börestam Uhlmann & Huss, Leena (2001), Språkliga möten tvåspråkighet och kontaktlingvistik. Lund: Studentlitteratur Domeij, Rickard & Spetz, Jennie (2013), Begripliga myndigheter på nätet. Hur man skapar tillgänglighet för alla i ett flerspråkigt samhälle? I: Svenskans beskrivning 33. Helsingfors universitet. (s ) Enström, Ingegerd (2004), Ordförråd och ordinlärning med särskilt fokus på avancerade inlärare. I: Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur (s ) Englund, Helena & Sundin, Maria (2008), Tillgängliga webbplatser i praktiken. Stockholm: Jure Förlag. Josephson, Olle (1991), Varför en lätt text kan vara svår att förstå? I: Kultur, text, språk. Uppsala: Hallgren & Fallgren Studieförlag. (s ). Viberg, Åke (1990), Bisatser i inlärarperspektiv. I: Tingbjörn, Gunnar (red.), Andra symposiet om svenska som andraspråk i Göteborg Stockholm: Skriptor Förlag AB. (s ). Wellros, Seija (1993) Varje gång jag säger sten... Om begrepp, referensramar och förförståelse. I: Lärarbok 2, Svenska som andraspråk: Mera om språket och inlärningen. Ceru, Eva (red.) Utbildningsradion, Natur och kultur. (40 s.) Effektivt myndighetsspråk Balke, Ola & Mehlich, Anna-Klara (2009), En webbplats för alla. I: Service på nätet. Rapport från en konferens om myndigheters webbplatser. Institutionen för språk och folkminnen, Språkrådet. (Språkrådets skrifter 10.) (ingår i kompendium) Domeij, Rickard & Spetz, Jennie (2013), Begripliga myndigheter på nätet. Hur man skapar tillgänglighet för alla i ett flerspråkigt samhälle? I: Svenskans beskrivning 33. Helsingfors universitet. (s ) (ingår i kompendium) Forsberg, Camilla (2014), Myndigheten som pedagog: om myndigheters lättlästa texter. I: Vetenskapliga perspektiv på lärande, undervisning och utbildning i olika institutionella sammanhang. Lunds universitet. (s ). (ingår i kompendium) Gunnarsson, Britt-Louise (2009), Lagen, medborgaren och textsamhället. I: Medborgare och myndigheter. TeFa-rapporter 47. Uppsala universitet. S (Ingår i kompendium) Brottsofferjouren (2015), Handledning och checklista för klarspråk. (Tillhandahålls av läraren) Hanell, Linnea (2009), Man måste bli helt svensk för att hitta någonting Om myndigheters webbplatser ur ett andraspråksperspektiv. Examensarbete. Lunds universitet. (Tillhandahålls av läraren) Josephson, Olle (2009), Klarspråksforskningens framtid. I: Medborgare och myndigheter. TeFa-rapporter 47. Uppsala universitet. S (Ingår i kompendium)

6 Sida 6 (6) Klarspråk i kommunen - en skrivhandledning. I: Finlands kommuntidning 2012 (8) (Tillhandahålls av läraren) Klarspråk på kronofogden. Skrivhandledning. (2014) (Tillhandahålls av läraren) Koskela, Merja (2009), Skattemyndigheter på webben dubbel mottagaranpassning eller ingen alls? I: Medborgare och myndigheter. TeFa-rapporter 47. Uppsala universitet. S (Ingår i kompendium) Ledin, Per & Göransson, Anna-Lena (2009), Myndighetstext för ett säkrare samhälle i brukarperspektiv. Räddningsverket. (Tillhandahålls av läraren) Nyström, Catharina (2001), Hur hänger det ihop? En bok om textbindning. Uppsala: Hallgren & Fallgren. Nyström Höög, Catharina (2009), Nya medier, nya utmaningar om klarspråksarbete i e-förvalt-ningens tid. I: Service på nätet. Rapport från en konferens om myndigheters webbplatser. Institutionen för språk och folkminnen, Språkrådet. (Språkrådets skrifter 10.) S (Ingår i kompendium) Rahm, Henrik (2013), Medborgaren i centrum? Äldreomsorgens texter och Malmö stads webbplats. I: Svenskans beskrivning 33. Helsingfors universitet (s ) (Ingår i kompendium) Sandström, Håkan (2002), Kommunen, Internet och medborgarna. I: Internet, medier och kommunikation. Studentlitteratur. S (Ingår i kompendium) Sundberg, Gunnlög (2009), Praktikanten som kommunikationsetnograf: insocialisering i myndigheters textkulturer. I: Medborgare och myndigheter. TeFa-rapporter 47. Uppsala universitet. S (Ingår i kompendium) Sörlin, Marie & Söderlundh, Hedda (2013), Myndighet och privatpersoner i dialog på facebook. I: Svenskans beskrivning 33. Helsingfors universitet (s ) (Ingår i kompendium) Delkurs 4. Praktik 7,5 hp Litteratur väljs i samråd med handledare