Lönesystem inom tvättindustrin 1. Ett inspirations- och stödmaterial för företagsnära lönearbete
|
|
- Bengt Johansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lönesystem Lönesystem inom tvättindustrin 1 inom tvättindustrin Ett inspirations- och stödmaterial för företagsnära lönearbete
2 2 Lönesystem inom tvättindustrin
3 Lönesystem inom tvättindustrin 3 Innehåll Lönesystem inom tvättindustrin Inledning 5 Lön och lönesystem inom tvättindustrin 5 Hur tar man fram ett lönesystem? 6 Gemensamma utgångspunkter steg 1 6 Befattningar och dess innehåll steg 2 7 Lönekriterier steg 3 10 Skapa lönesystemet steg 4 14 Kompetensutveckling och utbildning 16 När lönesystemet börjar bli klart 17
4 4 Lönesystem inom tvättindustrin
5 Lönesystem inom tvättindustrin 5 Vad kännetecknar ett bra lönesystem? Att individerna ska kunna påverka sin lön. Lättförståeligt system. Tydliga nivåer så att man vet vad som förväntas. Vad man behöver utveckla för att nå nästa steg. En av IF Metalls lokala fackliga förtroendevalda Inledning IKEM och IF Metall vill stimulera till ökat intresse för den företagsnära lönebildningen där arbetsgivaren och den lokala fackliga organisationen har ett stort gemensamt ansvar. Vi är överens om att det finns ett stort behov inom branschen att arbeta mer för utvecklande av lön och lönesystem. Vi hoppas att broschyren ska inspirera utvecklingen av lokala lönesystem i enlighet med löneavtalets principer, och även visa exempel på hur ett lokalt lönesystem kan utvecklas på ett enkelt och bra sätt. Det viktiga med ett lokalt lönesystem är att det utgår från förutsättningarna på det berörda företaget. Andra företags arbete med lön och lönesystem kan ge idéer, men lönesystemet behöver vara relaterat till den egna produktionen och vad det är som ska bidra till löneutvecklingen för de anställda just där. I arbetet med att ta fram ett lönesystem kan arbetsgivaren och den lokala fackliga organisationen vända sig till IKEM och IF Metall centralt för rådgivning eller diskussion. Lön och lönesystem inom tvättindustrin Ett lönesystem visar på vilka grunder lönerna sätts och hur varje anställd kan påverka den egna lönen. Ett lönesystem kan se ut på många olika sätt. Det viktiga är att tydliggöra sambandet mellan den egna befattningen/ rollen, arbetsuppgifterna, arbetsresultat och lön. Ett lönesystem bör fungera som en drivkraft för utveckling av de anställdas kompetens och arbetsuppgifter. Därigenom stimulerar det till produktivitetsökning och ökad konkurrenskraft. För företaget bidrar ett bra lönesystem till att uppnå verksamhetsmålen. Ett lönesystem inom tvättindustrin bör främja arbetsutveckling och löneutveckling för de anställda. Genom att lära sig fler arbetsuppgifter, arbetsmoment eller genom att få större ansvar ska den anställde successivt kunna höja sin lön. Ett lönesystem bör vara utformat så
6 6 Lönesystem inom tvättindustrin att det omfattar alla anställda inom kollektivavtalsområdet på företaget. De anställda får då likartad möjlighet till löneutveckling och kompetensutveckling. Lönesystemet behöver också utformas så att det inte på något sätt är diskriminerande, t.ex. ur jämställdhetsaspekt. Ett lönesystem kan också bidra till att arbetsmotivationen hos de anställda ökar i och med ett breddat arbetsinnehåll och möjlighet att påverka den egna lönen. Med större rörlighet hos de anställda, blir företagets verksamheter mindre sårbara vid t.ex. sjukdom eller annan frånvaro. Långsiktig utveckling av de anställda innebär också att både anställda och företag bättre kan möta framtida kompetenskrav för att kunna vara konkurrenskraftiga. Slutligen kan även arbetsmiljön gynnas av att de anställda kan utföra flera arbetsmoment. Genom det kan risken för belastningsskador minskas. Hur tar man fram ett lönesystem? Grunden i lönebildningen på företaget är att den lokala fackliga organisationen och företagsledningen tillsammans arbetar fram ett lönesystem utifrån kollektivavtalets löneavtal med dess bestämmelser och intentioner. Lönesystemet ska vara anpassat till förutsättningarna på det egna företaget. För att ett lönesystem ska bli bra, krävs det att de lokala parterna avsätter tid och samverkar när det tas fram. Vad innebär företagets rotationssystem? Vi roterar varje vecka på de olika arbetsmomenten i vår produktion. Det ökar kompetensen hos de anställda, arbetet blir mer varierande och risken för belastningsskador minskar. VD, VIC Textiltvätt i Kållered Gemensamma utgångspunkter steg 1 Lönesystemet ska motivera de anställda att ta till sig nya arbetsuppgifter, ökat ansvar och befogenheter. Parterna behöver inledningsvis sätta sig ned och komma fram till en gemensam målbild utifrån de behov arbetstagarna respektive arbetsgivaren har. Exempel på gemensamma utgångspunkter: Utveckling i arbetet ska ge utveckling i lön. Varje anställd ska veta på vilka grunder lönen sätts och hur den egna lönen kan påverkas.
7 Lönesystem inom tvättindustrin 7 Högre krav i arbetet i form av ansvar, kompetens, skicklighet och prestation ska ge högre lön än då lägre krav ställs. Lönesystemet ska eliminera osakliga löneskillnader. Därefter behöver arbetsgivare och lokal facklig organisation se över och diskutera nuvarande system för lönesättning och vart man vill nå tillsammans utifrån en gemensam målbild. Några gemensamma frågor att arbeta med kan vara: Vad har vi för system för lönesättning i dag? Styr dagens lönesättning mot verksamheternas och företagets mål? Vilka för- och nackdelar finns med nuvarande system? Vad vill vi uppnå med ett lönesystem? Vilka gemensamma utgångspunkter ser vi? Befattningar och dess innehåll steg 2 När ett lönesystem tas fram bör parterna först inventera vilka befattningar som finns vid företaget. Därefter kartläggs vilka arbetsuppgifter som utförs och vilka krav som ställs i befattningarna. Detta kan göras på olika sätt. Ett exempel är med en enkel mall enligt beskrivning på nästa sida.
8 8 Lönesystem inom tvättindustrin Befattning Innehåll Lönespann Befattning A De krav som arbetsuppgifterna Kr/mån kr/mån i befattningen ställer, t.ex. arbetsuppgifterna 1, 2 och 3. Befattning B Kr/mån kr/mån Befattning C Kr/mån kr/mån Befattning D Kr/mån kr/mån Befattning E Kr/mån kr/mån Befattning F Kr/mån kr/mån Befattning G Kr/mån kr/mån Exempel på arbetsuppgifter vid insortering: Ta emot inkommande gods Märkning av kundgods Sortering av tvätt Förebyggande underhåll Datahantering Städning Rengöring av tvättvagnar 5 S-ansvarig Tömma säckar på 1:e man insorteringsbandet Vissa av arbetsuppgifterna kan utföras av alla insorterare medan andra mer specifika uppgifter kan utföras av någon eller några få. En större mångkunnighet som är användbar i tvätteriet graderas rimligen högre i lönespannet. Exempel på mer specifika arbetsuppgifter kan vara: Programmering av tvättrör 5 S-ansvarig 1:e man
9 Lönesystem inom tvättindustrin 9
10 10 Lönesystem inom tvättindustrin Lönekriterier steg 3 När inventeringen av befattningarna är genomförd är nästa steg att formulera ett begränsat antal kriterier och tydliga definitioner som bidrar till bättre verksamhet. För att kriterier ska vara vägledande och tillämpbara i ett lönesystem, bör lokala parter tänka på följande: Lönekriterier ska spegla kraven som ställs i arbetet. Antal lönekriterier bör begränsas. Lönekriterier måste definieras. Lönekriterier måste kunna redovisas, bedömas och mätas. Det är viktigt att lönekriterierna är tydliga och beskriver vad som krävs av den anställde för att kunna påverka den egna lönen. En tydlighet i verksamhetens krav, t.ex. mål som ska uppnås, underlättar val av relevanta kriterier. Lönekriterier kan sorteras på flera olika sätt. Exempel på lönekriterier som kan vara relevanta inom tvättindustrin är arbetsinnehåll, kompetens och prestation. Arbetsinnehåll kartläggs i grunden enligt ovan vid genomgång av befattningarna. Det kan också vara relevant att se över lönekriterier för eventuella särskilda ansvarsområden eller utökat ansvar som kan påverka lönen för den anställde. Kompetens kan t.ex. handla om hur många olika arbetsmoment, ofta maskiner, som den anställde kan hantera. Den anställdes mångkunnighet avgörs ofta av utbildning och erfarenhet. Det kan också handla om den anställdes kompetens för att gå in på andra befattningar än den egna. När ett lönesystem tas fram måste man ofta beakta och värdera att olika maskiner är olika avancerade och kräver olika kompetens och erfarenhet. Prestation kan handla om hur den anställde utför arbetet enligt befattningsbeskrivningen och med vilken kvalitet arbetet görs. Det kan också handla om hur den anställde deltar i produktivitetshöjande aktiviteter eller säkerställer att målen uppnås.
11 Lönesystem inom tvättindustrin 11 Egenskaper kan handla om initiativförmåga, t.ex. att anmäla fel enligt arbetsbeskrivning, att delta i förbättringsarbete, kan ta initiativ att instruera nya anställda och hjälpa dem tillrätta. Exempel på kompetensmatris utifrån den anställdes kunskaper och färdigheter: Befattning Arbets- Arbets- Arbets- Arbets- Arbets- Summa A uppgift 1 uppgift 2 uppgift 3 uppgift 4 uppgift 5 poäng Person A Person B Person C Person D Person E Person F Varje person bedöms efter yrkesskickligheten i varje arbetsuppgift. 0 = Kan inte alls. 1 = Kan utföra med hjälp av instruktör. 2 = Kan utföra självständigt. 3 = Expert på arbetsuppgiften, kan instruera andra. Olika arbetsuppgifter är olika svåra och kan graderas samt poängsättas efter svårighetsgrad. Enligt löneavtalet bör även lönesystemet innehålla faktorer baserade på personliga kvalifikationer och individuella prestationer. När man arbetar fram dessa faktorer är det viktigt att de definieras så att de kan förstås och bedömas. Lokala parter diskuterar tillsammans vad som är viktigt vid företaget när det gäller personliga kvalifikationer och prestationer och hur faktorerna ska värderas. Matrisen på nästa uppslag är ett förslag till underlag för bedömning i dessa delar.
12 12 Lönesystem inom tvättindustrin
13 Lönesystem inom tvättindustrin 13 Uppfyller Uppfyller Överträffar ej kraven kraven kraven Kompetens förmåga att förutse, analysera och lösa kända och nya problem/ uppgifter. Ordningssinne förmåga att hålla ordning på arbetsplatsen, både i den egna närheten och inom gruppens arbetsområde. Kvalitet arbetet utförs i form av rätt kvalitet i förhållande till fastställda kvalitetskrav. Samarbete förmåga att kommunicera och lösa uppgifter tillsammans med andra.
14 14 Lönesystem inom tvättindustrin Skapa lönesystemet steg 4 När befattningarna och kraven är inventerade och lönekriterierna är framtagna är det möjligt att sammanföra dessa till ett enhetligt lönesystem. Grundlön (ofta lägstlön/ingångslön för en befattning), befattningslön (utifrån kraven i befattningen), individuell del (utifrån kompetens, prestation och förtydligade genom lönekriterier) samt eventuell rörlig lönedel (bonus eller liknande) förs samman. Matrisen nedan visar det arbete som är gjort i steg 1 3 för att få med alla beståndsdelar. Matris över ett lönesystems beståndsdelar Lönedelar Rörlig lönedel Individuell lönedel Befattningslönedel Grundlönedel Grund för lönedifferentiering Fastställd formel. Uppmätt prestation. Personliga kvalifikationer (relaterade till arbetet). Kraven i befattningens arbetsuppgifter. (Skapar i förekommande fall löneskillnader inom ett arbete.) Kraven i arbetet. (Skapar i förekommande fall löneskillnader mellan personer som har olika arbete.) Exempel på faktorer Typer; bonus, ackord. Faktorer; leveranssäkerhet, kvalitet, genomloppstid. Kvalifikationer; självständighet, kvalitet, problemlösning. Meriter/egenskaper; ledningsförmåga, samarbetsförmåga, omdöme och initiativ. Faktorer; kunskaper och färdigheter, ansvar, ansträngning, arbetsförhållanden. Faktorer; kunskaper och färdigheter, ansvar, ansträngning, arbetsförhållanden.
15 Lönesystem inom tvättindustrin 15 Riktlinjer för lönesättning Lön Resultat kan baseras på; enskild, grupp, företag. Arbetstagarens sätt att uppfylla ställda krav och uppnådda resultat. Kr/mån kr/mån De kompetenskrav som ställs i arbetet. Kr/mån kr/mån Arbetsuppgifternas art och innehåll. Minst lägstlön. Ingångslön för befattningen.
16 16 Lönesystem inom tvättindustrin Kompetensutveckling och utbildning För att uppnå den kompetens som olika arbetsmoment kräver, behövs det olika former av utbildning och handledning/upplärning. De krav som ställs i de olika befattningarna bör matchas mot utbildnings- och handledarbehov. Exemplet Tvätteriet Företaget Tvätteriet har fyra chaufförer. Alla chaufförer är utbildade och upplärda för att arbeta i produktionen. Varje chaufför får var fjärde vecka rotera och arbeta i produktionen och resterande tre veckor arbetar de som chaufförer. Det här medför att övriga anställda i produktionen också roterar vidare på olika arbetsmoment. Fördelarna för Tvätteriet är: Minskad sårbarhet vid sjukdom och semester. Minskat antal korta visstidsanställningar. Ökad rotation i produktionen. Ökat arbetsinnehåll och ökad kompetens för de anställda. Minskad risk för belastningsskador. Bättre produktionsflöde (i förhållande till det fall en ersättare behöver tas in).
17 Lönesystem inom tvättindustrin 17 När lönesystemet börjar bli klart Kollektivavtal När parterna arbetat fram det nya lönesystemet dokumenteras och fastställs det i ett lokalt kollektivavtal. Avtalet kan formuleras som ett förhandlingsprotokoll med lönesystemet som bilaga. Avtalet bör innehålla detaljer såsom löpperiod, tidpunkt för utvärdering och uppsägningstid. Information För att lönekriterier och lönesystem ska fungera är det mycket viktigt att de kommuniceras så att de förstås och accepteras av både chefer och anställda. Det är bra om man redan vid starten av arbetet gör en plan för hur information och utbildning i det nya lönesystemet ska genomföras. Eftersom arbetet med lönesystemet bygger på en dialog mellan parterna, är det viktigt att även all information sker i samverkan. Det är viktigt att lönesättande chefer utbildas i lönesystemets olika delar. Cheferna är nyckelpersoner i tillämpningen och måste ges förutsättningar för att använda lönesystemet. Lönekriterierna kan kommuniceras genom utvecklingsoch lönesamtal. Fortlöpande arbete med lön och lönesystem För att ett lönesystem ska fungera som ett bra stöd och verktyg i lönearbetet på företaget, krävs det ett fortlöpande arbete mellan parterna för att utveckla lönesystemet. Arbetsgivaren och den lokala klubben kan gå igenom nuvarande system årligen eller utvärdera lönesystemet efter varje genomförd lönerevision. Vid förändringar i verksamheten kan systemet behöva uppdateras. Det kan handla om organisatoriska förändringar, ändringar i befattningarna eller nya arbetsmetoder.
18 18 Lönesystem inom tvättindustrin
19 Lönesystem inom tvättindustrin 19
20 Tvättindustrin industrin som gör övrig industri eller servicenäring möjlig Tvättindustrin är en servicenäring som gör övrig verksamhet inom såväl privat som offentlig sektor möjlig. Tvättindustrin behöver med kort varsel kunna möta kundernas skiftande behov. Det ställs höga krav på hög kvalitet i produktionen där arbetskläder levereras dagligen från tvättindustrin. Flatgods såsom dukar, handdukar och lakan i stora kvantiteter behöver dagligen levereras med perfekt resultat från tvättindustrin för att andra verksamheter ska kunna fungera. Tvättindustrin hanterar tre huvudområden som benämns flatgods (handdukar, dukar och lakan), plaggtvätt (arbetskläder i form av byxor, tröjor, jackor m.m.) och mattvätt (entrémattor till butiker, hotell m.m.). Kunderna är till största del hotellkedjor, offentlig sektor och organisationer/företag men även privatpersoner. Kunderna kan välja att lämna egna textilier till tvätt alternativt att från tvättföretag hyra textilier såsom lakan, handdukar, arbetskläder m.m. Inom tvätteribranschen finns en mängd olika arbetsuppgifter såsom sortering av inkommande tvätt, märkning (av arbetskläder), tvättning, mangling, strykning, galgning, lagning, vikning, paketering, utkörning till kund samt allehanda kundkontakter. Den här broschyren är framtagen gemensamt av IKEM Innovationsoch kemiindustrierna och IF Metall med syfte att utgöra ett inspirationsoch stödmaterial för det företagsnära lönearbetet /1 500 ex/danagårdlitho
Innehåll. Förord. KAPITEL 2 GRUNDEN FÖR BRA LÖNEBILDNING 6 Lönegrupp Aktörer i en lönegrupp
Bra lönebildning 1 Förord IKEM Innovations- och kemiindustrierna i Sverige verkar för en företags- och medarbetarnära lönebildning där IKEM:s löneavtal ska ge lokala parter goda förutsättningar. Det är
Läs merAvtal om lokal lönebildning i IT-företagen
Avtal om lokal lönebildning i IT-företagen Bilaga 1 2003 Avtalsområde IT ALMEGA IT-företagens Arbetsgivarorganisation CF Avtal om lokal lönebildning i företagen för avtalsområde IT mellan ALMEGA IT-företagens
Läs merEtt hjälpmedel för lönebildningen i företaget. www.sverigesingenjorer.se November 2009
Ett hjälpmedel för lönebildningen i företaget www.sverigesingenjorer.se November 2009 Förord Parterna är ense om vikten av att den lokala lönebildningsprocessen vidareutvecklas och genomförs enligt intentionerna
Läs merKFOs LÖNEBILDNING I PRAKTIKEN. LÖNER LÖNESÄTTNING Förskolor, fritidshem och fristående skolor
KFOs LÖNEBILDNING I PRAKTIKEN LÖNER LÖNESÄTTNING Förskolor, fritidshem och fristående skolor Individuella och differentierade löner Arbetsgivare och medarbetare på varje arbetsplats har i avtalet stor
Läs merKollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision
Bilaga 1 Löner Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision Detta avtal gäller för medlemmar i Vision som
Läs merLÖNEAVTAL Utveckling &Tjänster. Giltighetstid:
LÖNEAVTAL Utveckling &Tjänster 2017 2020 Giltighetstid: 2017-04-01 2020-03-31 Innehållsförteckning Löneavtal Utveckling och Tjänster, Almega Tjänsteförbunden - Unionen A. Konstruktion... 2 Löneavtal B...
Läs merEtt hjälpmedel för lönebildningen i företaget. Februari 2009
Ett hjälpmedel för lönebildningen i företaget www.sverigesingenjorer.se Februari 2009 Förord Parterna är ense om vikten av att den lokala lönebildningsprocessen vidareutvecklas och genomförs enligt intentionerna
Läs merStödmaterial inför lönerevision. Medieföretagen - Svenska Journalistförbundet
Stödmaterial inför lönerevision Medieföretagen - Svenska Journalistförbundet Löneprocessen gemensamt ansvar Mål-/utvecklingssamtal, bör 1. Inledande möte 1 Centrala avtalet Lönekriterier Lönestruktur Förutsättningar
Läs merSupplement/Löneavtal SLA Naturvetarna / Sveriges Ingenjörer Skogsbruk tjänstemän
Supplement/Löneavtal SLA Naturvetarna / Sveriges Ingenjörer Skogsbruk tjänstemän 1 april 2012 31 maj 2013 Lo neavtal Skog SLA Naturvetarna/Sveriges Ingenjo rer LÖNEBILDNINGEN I FÖRETAGET SLA och Naturvetarna/Sveriges
Läs merArbetsgrupp sjöbefäl Rapport
Arbetsgrupp sjöbefäl Rapport Bakgrund Parterna tillsatte denna arbetsgrupp i samband med avtalsförhandlingarna 2013 för att ta fram ett underlag förhandlingar med anledning av krav från Almega om övergång
Läs merAvtal om lokal lönebildning i företagen mellan Föreningen Vårdföretagarna och SKTF
Bilaga 1 Avtal om lokal lönebildning i företagen mellan Föreningen Vårdföretagarna och SKTF 1. Avtalets omfattning Avtalet gäller för medlemmar i ovanstående förbund som är anställda i företag anslutna
Läs merLöneprocessen inom Svenska kyrkan Ett stödmaterial
Löneprocessen inom Svenska kyrkan Ett stödmaterial 1 Förord I Svenska kyrkan liksom inom de flesta avtalsområden i svenskt arbetsliv har under många år tillämpats individuell och differentierad lönesättning.
Läs merLÖNEAVTAL Sveriges Byggindustrier Unionen Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer
LÖNEAVTAL 2012 Sveriges Byggindustrier Unionen Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer LÖNEAVTAL Sveriges Byggindustrier och Unionen... Sid 3-4 Sveriges Byggindustrier och Sveriges Ingenjörer... Sid
Läs merFÖRHANDLINGSPROTOKOLL Utskriftsdatum Protokoll nr Sida 2012-04-23 31-2012-3 9. Sign Sign Sign Sign. Löneavtal 2012. Version 2012-04-24
2012-04-23 31-2012-3 9 Löneavtal 2012 Version 2012-04-24 2012-04-23 31-2012-3 10 Verksamhetsutvecklin g Avstämning Medarbetarsamtal skäl. Överläggning Individuella lönesättande samtal Förhandling 2012-04-23
Läs merLÖNEAVTAL Telekom. Giltighetstid:
LÖNEAVTAL Telekom 2017 2020 Giltighetstid: 2017-04-01 2020-03-31 Innehåll 1 Avtalets omfattning... 5 2 Principer för lönebildning och lönesättning... 5 2.1 Övergripande mål... 5 2.2 Lönerevisionens omfattning...
Läs merLönebildning i företagen. Utbildningsföretag. Giltighet: 2007-04-01-2010-03-31
Lönebildning i företagen Utbildningsföretag Giltighet: 2007-04-01-2010-03-31 Innehållsförteckning 1 Gemensamma utgångspunkter... 3 2 Företagets utveckling och medarbetarens kompetensutveckling... 4 3 Grundläggande
Läs merBilaga 1 till förhandlingsprotokoll TEO 34-2013-1. Löneavtal 2013. Version 2013-06-19 TEO
Bilaga 1 till förhandlingsprotokoll TEO 34-2013-1 Löneavtal 2013 Version 2013-06-19 TEO 2 Verksamhetsutveckling Verksamhetsutveckling kräver en aktiv medverkan från arbetsgivaren, arbetstagarna och de
Läs merVägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF
Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF Fastigo och Vision, Unionen samt AiF Akademikerförbunden inom Fastigos avtalsområde (Sv. Ingenjörer, Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna,
Läs merLÖNEAVTAL Telekom. Giltighetstid:
LÖNEAVTAL Telekom 2013 2016 Giltighetstid: 2013-04-01 2016-03-31 Bilaga 1 Innehållsförteckning 1 Avtalets omfattning... 4 2 Övergripande mål för lönebildningen... 4 3 Löneprocessen... 5 3.1 Parternas
Läs merLÖNEAVTAL Telekom. Giltighetstid:
LÖNEAVTAL Telekom 2016 2017 Giltighetstid: 2016-04-01 2017-03-31 Innehållsförteckning 1 Avtalets omfattning... 3 2 Övergripande mål för lönebildningen... 3 3 Löneprocessen... 4 3.1 Parternas inledande
Läs merLÖNEAVTAL Friskolor. Giltighetstid: LR/Lärarförbundet 2013-09-01 2017-08-31 Kommunal 2013-09-01 2016-10-31 Vision 2013-09-01 tillsvidare
LÖNEAVTAL Friskolor Giltighetstid: LR/Lärarförbundet 2013-09-01 2017-08-31 Kommunal 2013-09-01 2016-10-31 Vision 2013-09-01 tillsvidare Innehållsförteckning Kollektivavtal om lönebildning i fristående
Läs merAvtal om lönebildning
Avtal om lönebildning för fristående skolor och förskolor samt uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen och Lärarförbundet & Lärarnas Riksförbund, 1 maj 2007 31 dec 2009 SKTF, 1 maj 2007 31 dec
Läs merHANDLINGSPLAN LÖNER. Mål och syfte
1(4) HANDLINGSPLAN LÖNER Mål och syfte Lönepolitiken som är en del av den gemensamma personalpolitiken skall formas inom de ekonomiska ramarna, den skall vara långsiktig, konsekvent och omfatta all personal
Läs merAlmega Tjänsteföretagen, bransch Turism och Sjöfart. Sjöbefälsföreningen. Patrik Eidfelt och Tomas Bengtson jämte delegation
Förhandlingsprotokoll Parter Almega Tjänsteföretagen, bransch Turism och Sjöfart Sjöbefälsföreningen Närvarande för Arbetsgivarparten Patrik Eidfelt och Tomas Bengtson jämte delegation Arbetstagarparten
Läs merLÖNEPOLITIK LÖNESÄTTNING I DIALOG. Antagen av arbetsgivardelegationen den 27 april 2010. Dnr Ks/2010:375
LÖNEPOLITIK LÖNESÄTTNING I DIALOG Antagen av arbetsgivardelegationen den 27 april 2010 Dnr Ks/2010:375 Fotografier på framsidan Kompisar: Foto Shayfoto Kille pluggar: Foto Anna Wahlström Fotbollsmatch:
Läs merLönekriterier. för sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Generella utgångspunkter för lönebildning. Syftet. Metod. Viktning
Lönekriterier för sjukgymnaster och arbetsterapeuter ÖSTERSUND VÅRD- OCH OMSORGS- FÖRVALTNINGEN Generella utgångspunkter för lönebildning Lönebildning och lönesättning ska bidra till att arbetsgivaren
Läs merAvtal om lokal lönebildning i företagen för avtalsområde IT mellan IT&Telekomföretagen inom Almega, arbetsgivarsektionen och Unionen
Avtal om lokal lönebildning i företagen för avtalsområde IT mellan IT&Telekomföretagen inom Almega, arbetsgivarsektionen och Unionen 1 Avtalets omfattning Avtalet gäller för medlemmar i Unionen som är
Läs merLönepolitiskt program. Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige , 144. Distribueras av personalenheten
Lönepolitiskt program Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 144. Distribueras av personalenheten LÖNEPOLITISKT PROGRAM Lönepolitiken är en del av kommunens personalpolitik. Lönebildning
Läs merAVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING IT-företag. Giltighetstid:
AVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING IT-företag Giltighetstid: 2017-04-01 2020-03-31 Innehållsförteckning 1 Avtalets omfattning... 5 2 Övergripande mål för lönebildningen... 5 3 Löneprocessen... 6 4 Förhandlingsordning...
Läs merLönesättning riktlinjer
Datum Reviderad 2016 01 12 Version Texten har lagts in nya mall 161001. Ej andra ändringar. Godkänd av Tony Schmidt Lönesättning riktlinjer Lönebildningen och lönesättningen på Tillväxtverket ska medverka
Läs merStödmaterial inför lönerevision
Stödmaterial inför lönerevision Revision&Konsult Almega Tjänsteföretagen - Unionen Löneprocessen gemensamt ansvar Enligt löneavtalet för tjänstemän mellan Almega Tjänsteföretagen och Unionen ska lönen
Läs merAVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING Kommunikation. Giltighetstid:
AVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING Kommunikation 2013 2016 Giltighetstid: 2013-06-01 2016-07-31 Avtal om lokal lönebildning mellan å ena sidan Almega Tjänsteförbunden, Branschstyrelse Kommunikation och å andra
Läs merLöneavtal 2012-2014. Löneavtal mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Idrott, Unionen och Akademikerförbunden avseende tjänstemän.
Löneavtal 2012-2014 Löneavtal mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Idrott, Unionen och Akademikerförbunden avseende tjänstemän. 1. UTGÅNGSPUNKTER Arbetsgivare och arbetstagare har ett gemensamt
Läs merLönekriterier för sjuksköterskor och specialistutbildade sjuksköterskor
Lönekriterier för sjuksköterskor och specialistutbildade sjuksköterskor Generella utgångspunkter Lönebildningen och lönesättningen ska bidra till att arbetsgivaren når målen för verksamheten. Lönen ska
Läs merBILAGA 1 Löner 1 juli juni 2020
BILAGA 1 Löner 1 juli 2017 30 juni 2020 Löneavtal 1 Övergripande mål för lönebildningen Lönebildningen är en viktig drivkraft för goda arbetsinsatser, bra resultat och individuell utveckling. Därigenom
Läs merLönesättning riktlinjer
Datum Reviderad 2018-01-17 Godkänd av Moa Hjertson Lönesättning riktlinjer Lönebildningen och lönesättningen på Tillväxtverket ska medverka till att målen för verksamheten uppnås och att verksamheten bedrivs
Läs merAvtal om lönebildning mellan Almega Tjänsteförbunden/Almega Fastighetsarbetsgivarna och Sveriges Ingenjörer 1 juni 2012 till 31 maj 2013.
Löneavtal Bilaga 1 Avtal om lönebildning mellan Almega Tjänsteförbunden/Almega Fastighetsarbetsgivarna och Sveriges Ingenjörer 1 juni 2012 till 31 maj 2013. Detta avtal gäller för medlemmar i Unionen som
Läs merLönesättning riktlinjer
Datum Reviderad 2016-11-28 Godkänd av Moa Hjertson Lönesättning riktlinjer Lönebildningen och lönesättningen på Tillväxtverket ska medverka till att målen för verksamheten uppnås och att verksamheten bedrivs
Läs merEn information om avtalets innebörd lämnas till samtliga tjänstemän. Arbetsgivaren och berörd lokal tjänstemannapart anordnar en sådan information.
Bilaga 2 LOKALT LÖNEAVTAL Inledning Det traditionella centrala löneavtalet anger hur löneökningarna ska räknas fram, t ex i kronor, procent och fördelning av potter. Detta avtal är ett alternativ och anger
Läs merLöneprocessen - pågår hela året
Löneprocessen - pågår hela året Arbetet med lön är mer än några veckor av traditionellt förhandlingsarbete. Det är en process som pågår hela året. Kretsloppet har många delar: klubbens egen strategi, förhandling,
Läs merFrågor och svar kring Saco-S löneavtal
Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Varför finns inga nivåer eller ramar angivna i löneavtalet? Saco-S utgångspunkt är att lönebildningen ska vara ett verktyg
Läs merGemensam kommentar till RALS
Gemensam kommentar till RALS 2012-2013 Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O 2012-10-23 Version 1.0 Innehåll Ingress 4 Gemensamma löneprinciper 5 5 5 Lokal lönebildning 6 6.1 Planering av det lokala lönebildningsarbetet
Läs merLÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD
M Ö L N D A L S S T A D LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD Utarbetad i samverkan och godkänd av kommunstyrelsen den 1 februari 2006 PERSONALKONTORET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. POLICY 3 2.1 Grundläggande
Läs merLÖ NEBILDNINGSAVTAL SLA och Naturvetarna
LÖ NEBILDNINGSAVTAL SLA och Naturvetarna 1 Gemensamma utgångspunkter Avtalets inriktning är att uppnå en lönebildning som både arbetsgivaren och den enskilde tjänstemannen kan förstå och acceptera. Lönebildningen
Läs merLOKAL LÖNEBILDNING 1
LOKAL LÖNEBILDNING 1 2 SYFTE Trä- och Möbelföretagen, TMF, och GS, facket för skogs-, trä- och grafisk bransch, hoppas här kunna hjälpa de lokala parterna att skapa en bra process kring lönesättningen
Läs merLönekriterier för Vård- och omsorgsförvaltningen. Biståndsenheten
2008-02-05 Vård och omsorgsförvaltningen Lönekriterier för Vård- och omsorgsförvaltningen Biståndsenheten Generella utgångspunkter Lönebildningen och lönesättningen ska bidra till att arbetsgivaren når
Läs merLönepolicy med riktlinjer
Dokumentansvarig Monica Högberg, 0485-47011 monica.hogberg@morbylanga.se Handbok POLICY Beslutande Kommunledningsutskottet 2016-06-15, 45 Giltighetstid 2016-2019 1(6) Dnr 2016/000600-003 Beteckning Aktualitetsprövning/revidering
Läs mer1 Lönehöjningar from den 1 januari 2005
Bilaga 2 till överenskommelse Arbetsgivaralliansen branschkommitté Vård och Omsorg - CFmfl, Sveriges Läkarförbund, SKTF, Vårdförbundet Löneavtal 2005 Löneavtalet gäller mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté
Läs merInnehållsförteckning. Bestnr Tnr 601, 602, 603, 604
Innehållsförteckning Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund 5 1. Lönebildningens
Läs merLönebildning i Borlänge kommun - riktlinjer Kommunstyrelsen 2008-01-16 4. Personalkontoret
Personalkontoret Lönebildning i Borlänge kommun - riktlinjer Kommunstyrelsen 2008-01-16 4 1 Inledning Kommunen är en arbetsgivare med en gemensam personal- och lönepolitik. Lönepolitiken är en del av kommunens
Läs merDOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT
Lönepolicy DOKUMENTNAMN Lönepolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2004-01-12 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KS 130211 12 DOKUMENTÄGARE Kommunstyrelsen VERSION 3.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- löneenheten
Läs merTill förtroendevalda för Sveriges Ingenjörer inom sågverken. Avtalet Skogsindustrierna Sveriges Ingenjörer sågverken 1 juni januari 2012
Till förtroendevalda för Sveriges Ingenjörer inom sågverken Avtalet Skogsindustrierna Sveriges Ingenjörer sågverken 1 juni 2010-31 januari 2012 KOMMENTARER INFÖR LOKALA LÖNEFÖRHANDLINGEN 2010 Som branschansvarig
Läs merFörslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad
Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala
Läs merRiktlinjer för lönesättning vid Uppsala universitet
UFV-PA 2014/639 Riktlinjer för lönesättning vid Uppsala universitet Fastställd av Personaldirektören 2014-03-03 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Utgångspunkter 3 3. Lönepolitiska mål 3 4. Lönepolitiskt
Läs merLedaravtalet - från ord till handling. Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning
Ledaravtalet - från ord till handling Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning 2. Möjligheternas avtal Ledaravtalet kopplar ihop företagets affärsidé och mål med personlig
Läs merLönen är ersättning för utfört arbete och bestäms dels vid anställningens början, dels vid återkommande löneöversyner.
Övertorneå kommun LÖNEPOLICY Inledning Denna lönepolicy utgör en gemensam värdegrund för lönesättande chefer i Övertorneå kommun och skall bidra till kontinuitet och samsyn i lönebildningsfrågorna. n utgår
Läs merBra lönebildning. Lönen som värdeskapande drivkraft i företagets utveckling - IF Metalls avtalsområde.
Bra lönebildning Lönen som värdeskapande drivkraft i företagets utveckling - IF Metalls avtalsområde. 1 Förord IKEM Innovations- och kemiindustrierna i Sverige verkar för en företags- och medarbetarnära
Läs merPERSONALPOLITISKA PROGRAMMET
PERSONALPOLITISKA PROGRAMMET Mål Personal som känner sig delaktig i besluten Programmet Detta personalpolitiska program omfattar dig som anställd i Högsby kommun. Kraven på kommunal service förändras hela
Läs mer2. Lönehöjning 2013-05-01, 2014-05-01 och 2015-05-01 Allmän pott för lokala förhandlingar
Löner m m 1. Löneprinciper Lönesättningen skall vara individuell och differentierad. BILAGA A LÖNER M M Bilaga A Lönerna skall bestämmas med hänsyn till ansvaret och svårighetsgraden i arbetsuppgi erna
Läs merFörtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga samt för deras vilja att ta ansvar. Nacka kommuns grundläggande värdering
LÖNEPOLICY 2 Förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga samt för deras vilja att ta ansvar. Nacka kommuns grundläggande värdering NACKA KOMMUNS LÖNEPOLICY LÖNEPOLICYN I NACKA KOMMUN
Läs merLönepolicy, lönepolitik och löneväxling i Hofors kommun
Lönepolicy, lönepolitik och löneväxling i Hofors kommun Hofors kommun fastställd av, KS 2008-03-03, 34 Lönepolicyn gäller från och med faställningsdatum Revideras 2016-08-31 2 (9) Hofors kommuns lönepolicy
Läs merLöneavtal Fastigo - Unionen, AiF
Löneavtal Fastigo - Unionen, AiF Bilaga A Fastigo, Fastighetsbranschens Arbetsgivarorganisation och Unionen samt AiF är ense om följande löneavtal från den 1 april 2016 till den 31 mars 2019. 1 Lönebildning
Läs merGemensam kommentar till RALS
Gemensam kommentar till RALS 2013-2016 Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O 2013-10-04 Version 2.0 Innehåll Ingress... 4 Centrala parters stöd till lokala parter 5 Processtöd... 5 Obligatorisk konsultation...
Läs merLÖNEBILDNING I FÖRETAGEN Utbildningsföretag Unionen. Giltighetstid:
LÖNEBILDNING I FÖRETAGEN Utbildningsföretag Unionen 2017 2020 Giltighetstid: 2017-04-01 2020-03-31 Avtal om löner avseende lönerevisioner 2017-2019 Innehåll A. Konstruktion... 2 Löneavtal B... 4 Förutsättningar...
Läs merLönepolicy i. Botkyrka kommun Lönepolicy i Botkyrka kommun
2008-04-08 Lönepolicy i Lönepolicy i kommun Botkyrka kommun Lönepolicy i Botkyrka kommun BOTKYRKA KOMMUN 2 [6] Utgångspunkter för vår lönepolitik Vår lönepolicy är en viktig del av personalpolitiken och
Läs merGemensam kommentar till RALS 2010-T
Gemensam kommentar till RALS 2010-T Arbetsgivarverket och Saco-S 2010-11-11 Version 10.1 Innehåll RALS 2010-T en sammanfattning Inledning Partsgemensamt arbete med lokal lönebildning 3 4 5 Syftet med
Läs merSaco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T
2010-10-25 Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T Saco-S och Arbetsgivarverket träffade den 25 oktober 2010 ett nytt avtal. Avtalet gäller från och med den 1 oktober 2010 och löper tillsvidare. Med
Läs merVi är överens osakliga löneskillnader ska bort
Vi är överens osakliga löneskillnader ska bort En partsgemensam satsning Målsättning att de statistiska skillnaderna i lön mellan kvinnor och män som utför lika arbete och som inte kan förklaras väsentligen
Läs merDen lokala. löneprocessen. och individuell lönesättning Tips och idéer för lönearbetet. Almega Serviceföretagen och Kommunal
Den lokala löneprocessen och individuell lönesättning Tips och idéer för lönearbetet Almega Serviceföretagen och Kommunal Inledning Lön har stor betydelse för både företag och anställda. För serviceföretagen
Läs mer4. Förhandlingsordning
1 Ledaravtalet Avtal om lönebildning Elektriska Installatörsorganisationen EIO, Glasbranschföreningen, Maskinentreprenörerna, Målaremästarna, Plåtslageriernas Riksförbund, VVS Företagen, och Ledarna är
Läs merLÖNEBILDNING I FÖRETAGEN Lernia Lärarförbundet Sveriges Ingenjörer 2012 2013. Giltighetstid: 2012-04-01 2013-03-31
LÖNEBILDNING I FÖRETAGEN Lernia Lärarförbundet Sveriges Ingenjörer 2012 2013 Giltighetstid: 2012-04-01 2013-03-31 Innehållsförteckning 1 Lönebildningens betydelse inom Lernia... 4 2 Kompetensutveckling...
Läs merLÖNEAVTAL Telekom. Giltighetstid: tillsvidare
LÖNEAVTAL Telekom Giltighetstid: 2003-01-01 tillsvidare Detta är ett nytryck av det av parterna tecknade avtal med giltighet från 2003-01-01 och tillsvidare. Avtal om lönebildning - Ledaravtal Almega
Läs merLöneprocess inom staten
Löneprocess inom staten RALS-avtalet betonar vikten av att lokala parter tillsammans planerar och förbereder för lönebildningen och dess gemensamma mål så att det fungerar långsiktigt. Man ska vara överens
Läs merLönekonferens. Lokal lönebildning - Friskoleavtalet
Lönekonferens Lokal lönebildning - Friskoleavtalet Presentation Ulla Persson Lärarförbundet ulla.persson@lararforbundet.se Elisabeth Ollesdotter Lärarnas Riksförbund elisabeth.ollesdotter@lr.se Gunnar
Läs merLöneavtal 2013-2016. 1. Utgångspunkter. 2. Lönepolitik LÖNEAVTAL 2013-2016
Löneavtal 2013-2016 Löneavtalet gäller mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Ideella och Idéburna Organisationer och Unionen, Akademikerförbunden och Vision avseende tjänstemän. 1. Utgångspunkter
Läs merStockholms stads Personalpolicy
Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så
Läs merDu och din lön. eller hur du kan göra din lönedialog bättre
Du och din lön eller hur du kan göra din lönedialog bättre STs lönepolitik Din lön ska vara saklig Ju högre krav som ställs på ditt jobb och skickligare du är desto mer ska du tjäna Osakliga löneskillnader
Läs merLönepolitiskt program för Hällefors kommun
Lönepolitiskt program för Hällefors kommun 2(7) Innehåll 1 Inledning... 3 2 Kommunens lönepolitiska mål... 3 3 Lönebildning... 4 3.1 Nyanställning... 4 3.2 Löneöversyn... 4 3.3 Lönestruktur... 4 4 Kriterier...
Läs merLönekartläggning Upplands Väsby kommun
Lönekartläggning Upplands Väsby kommun 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lönekartläggning enligt lagen mot diskriminering... 3 Arbetsgrupp... 3 Granskning av lönepolitiken... 3 Kartläggning av medarbetares arbetsuppgifter...
Läs merLönesättande samtal SLU september 2013. Personalavdelningen
Lönesättande samtal SLU september 2013 Personalavdelningen Dan Åkhagen, personalspecialist, ank. 2258 Helen Nordhall, personalspecialist, ank. 2283 Cecilia Mårtas, personalspecialist, ank. 2293 Aktuella
Läs mer2006-11-07 Sid 1 (5) Grästorps kommuns lönepolicy skall underlätta för förvaltningarna att bedriva en effektiv verksamhet.
GRÄSTORPS KOMMUN STYRDOKUMENT 10 2006-11-07 Sid 1 (5) LÖNEPOLICY Antagandebeslut: Kommunstyrelsen 2006-11-07, 188 Giltighet: 2006-11-07 och tills vidare Grästorps kommuns lönepolicy skall underlätta för
Läs merPolisförbundets LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN
Polisförbundets LÖNEPOLITISKA program LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN 2 Polisförbundets LÖNEpolitiska program 4 Nu är det dags att sätta ner foten i lönefrågorna! En möjlighet
Läs merRiktlinje för lönebildning
Riktlinje för lönebildning Riktlinje för lönebildning Diarienr: Beslutsdatum: Ansvarig: HR-direktör Senast reviderad: Ansvar och roller Kommunfullmäktige Ansvarar för att känna till och besluta om denna
Läs merVälkomna till partsgemensam avtalsinformation EFA - Sveriges Ingenjörer och Unionen
Välkomna till partsgemensam avtalsinformation 2013 EFA - Sveriges Ingenjörer och Unionen EFA - Sveriges Ingenjörer - Unionen 3 juni 2013 Program Inledning Löneavtal EFA-Sv. Ingenjörer och Unionen Deltidspension
Läs merDen lokala. löneprocessen. och individuell lönesättning Tips och idéer för lönearbetet. Friskolorna inom Almega Tjänsteföretagen och Kommunal
Den lokala löneprocessen och individuell lönesättning Tips och idéer för lönearbetet Friskolorna inom Almega Tjänsteföretagen och Kommunal Inledning Lön har stor betydelse för både företag och anställda.
Läs merNytt löne- och allmänna villkorsavtal för Arbetsgivaralliansens Branschkommitté för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer
2011-05-06 Nytt löne- och allmänna villkorsavtal för Arbetsgivaralliansens Branschkommitté för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer Akademikerförbunden och Arbetsgivaralliansen kom 2011-04-29 överens
Läs merStöd till lokal lönebildning. Resultat av partsgemensamt arbete
Stöd till lokal lönebildning Resultat av partsgemensamt arbete Förord Löneavtalen har de senaste decennierna utvecklats från att i huvudsak bygga på tariffer och generella lönepåslag som lades fast av
Läs merLönesättande- samtal
Lönesättandesamtal RALS 2010-T Ramavtal om löner m.m. inom det statliga avtalsområdet 2010. (Förkortningen T betyder att det är ett tillsvidareavtal) Avtalet är tecknat av centrala parter: Saco-S och AgV
Läs merLönsamt Inför lönesamtalet
Lönsamt Inför lönesamtalet Vårdförbundets lönestrategi är individuell löne sättning och lokal lönebildning. Det innebär att din lön ska vara individuell och baseras på din kunskap, kompetens, erfarenhet
Läs merStödmaterial inför lönerevision
Stödmaterial inför lönerevision Vårdföretagarna Unionen Bransch Tandvård (A) Bransch Dentallaboratorier (B) Löneprocessen gemensamt ansvar Enligt löneavtalen för bransch tandvård och bransch dentallaboratorier
Läs merLönepeppen Råd och stöd inför din lönedialog
Lönepeppen Råd och stöd inför din lönedialog Syfte Denna träff är en del av Visions stöd till er medlemmar för att ni ska få tips och råd inför era lönesamtal. Så att du är förberedd inför ditt lönesamtal.
Läs merStockholms stads personalpolicy
Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen Stockholms stads personalpolicy Vårt gemensamma uppdrag Ett Stockholm för alla Vi som arbetar i Stockholms stad bidrar till att forma ett hållbart
Läs merDin lön och din utveckling
Din lön och din utveckling Lönepolitik? Statistik för ditt yrke? Hjärtefråga lön? På vision.se/lon hittar du till allt som rör din lön. Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av
Läs merLönerna ska bestämmas med hänsyn till arbetstagarens bidrag till verksamhetens utveckling och måluppfyllelse.
080306 Information till dig som är anställd där arbetsgivaren omfattas av Arbetsgivaralliansens bransch- och löneavtal för Branschkommittén för Vård och Omsorg Akademikerförbunden och Arbetsgivaralliansen
Läs merLÖNEAVTAL Arkitekt-, Teknikkonsult- och Industrikonsultföretag STD Svenska Teknik&Designföretagen
LÖNEAVTAL Arkitekt-, Teknikkonsult- och Industrikonsultföretag STD Svenska Teknik&Designföretagen Giltighet: 2011-04-01 2012-03-31 Innehållsförteckning 1 Avtalets omfattning 3 2 Övergripande mål för lönebildningen
Läs merPersonalpolicy. för Stockholms stad
Personalpolicy för Stockholms stad Tydliga gemensamma mål För att värna och utveckla vår allra viktigaste tillgång, stadens anställda och deras arbete för stockholmarnas bästa, är en aktiv personalpolitik
Läs merLönepolitisk plattform
Lönepolitisk plattform Antagen vid FTFs riksstämma 2010 2 (8) Inledning Denna lönepolitiska plattform syftar till att på ett övergripande plan beskriva hur vi som förbund ser på den mest centrala frågan
Läs merHuvudspåret. AG förbereder. Överläggning K. Överläggning F. Facklig org påkallar förhandl.
Löneprocessen 2014 Löneöversyn Samtliga medarbetare i Ystads kommun lönesätts individuellt. Utvecklingssamtal och lönesamtal är en förutsättning för att individuell lönesättning ska kunna genomföras. Ansvariga
Läs merHållbart arbete. så utvecklar vi arbetet
Hållbart arbete så utvecklar vi arbetet Hållbart arbete en överlevnadsfråga IF Metall utgår ifrån att arbetsorganisationen är nyckeln till utveckling. Att utveckla både produktion och arbetsuppgifter är
Läs mer3. Parterna enas om att prolongera avtalet om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän.
ÖVERENSKOMMELSE mellan Petroleumbranschens Arbetsgivareförbund (PAF) och Sveriges Ingenjörer 1. Parterna enas om att för tiden från den 1 maj 2010 till och med den 29 februari 2012 prolongera senast gällande
Läs mer