Skriftlig Omtentamen Termin 2 Läkarprogrammet SVARSFÖRSLAG

Transkript

1 Skriftlig Omtentamen Termin 2 Läkarprogrammet SVARSFÖRSLAG kl Plats: Berzeliussalen Examinator: Jorma Hinkula, tel Terminssekreterare: Anna Munter, tel Kurskod: 8LAG10 / MSTA10 Provkod: SLP2 / SLPB Slutprov T2 Tentamen omfattar 100 poäng För godkänt resultat krävs 60 poäng Lycka till! Jorma Hinkula/Anna Munter

2 Tema: Immun-Hud-Infektion. Virusinfektioner kan överföras via mygg och andra av sommarens insekter. Fråga 1a) Beskriv hur man namnger fenomenet: Insektsöverförbar virusinfektion Svar: Zonoos alternativt vektoröverförd infektion b) Ge exempel på virus som kan överföras till människa på detta vis, beskriv hur Ditt valda virus är uppbyggt (arvsmassa, byggstenar mm) samt dess principiella replikationscykel i humana celler Svar: Tick-borne encephalitis (TBE eller RSSE), Plavivirus (68 members), +ssrna, helikal struktur, hölje, Yellow fever (Gula febern), Flavivirus, +ssrna, helikal struktur, hölje. Krim-Kongo-Hemorragisk febervirus (CCHFV), smitta bl.a via fästingar, +ssrna i tre segment, helikal struktur med hölje, Bunyavirusfamiljen. Japansk B encephalit virus, +ssrna ickesegmenterat genom, Flavivirus Denguefeber (ssrna, helikal struktur med hölje, Flavi, Aaedis aegypti och Aedes albopictusmyggor Devils crunch ). West Nile feber (Arbovirus, Flavi, +ssrna), S:t Louis encephalitvirus (+ssrna, helikal struktur med hölje, Flavi, Culexmygg). Ockelbovirus (Sinbisvirus, +ssrna, helikal struktur med hölje, Culicetamyggor), Chikungungavirus (Arbovirus, +ssrna, Aaedes albopictusmygg), Ross River, Mayaro och O nyong-nyongvirus ( Bärplockarfeber/sjukan), samtliga ingår i Togavirusfamiljen Sandflugefebervirus (Toscanavirus, Phlebotomusmygg) Rift Valley Febervirus (RVFV), Bunyavirusfamiljen, ss 3-segmenterat RNAvirus, helikal struktur med hölje, Aaedesmyggor och Culexmygg) Hantavirus, Bunyavirus (-ssrna, helikal struktur, hölje.) sork och gnagarburen/överförd.

3 Huden spelar en viktig roll i kroppens värme- och vätskereglering Fråga 2. Solexposition leder till ökad pigmentering av huden. Fråga 3. En hudskada med invasion av bakterier leder till en inflammation i huden. Fråga 4.a). Svarsförslag: Rubor, Tumor, Calor, Dolor, Functio laeca b). Svarsförslag:

4 Fråga 5. Svarsförslag: Langerhanska celler, Epidermis Fråga 6. Beskriv vad som sker med hudens dendritiska celler efter de exponerats för, myggstick, allergener/patogener via små sår i huden? (aktivering, migrering, lymph) Tema: Neuro-Sinne-Psyke-Rörelse Insektsbett kan klia rejält och det blir ännu värre när man kliar. Börjar man klia så kommer det röda området runt betten att öka i storlek och klådan kommer att bli ännu mer intensiv. Fråga 7. Svar: Dessa saker skall diskuteras: Bettet i sig orsakar en liten inflammation genom att inflammatoriska mediatorer släpps ut av immunceller (t ex mastceller => histamin)=>c-fibrer stimuleras (fria nervändar som sträcker sig upp i epidermis)=> aktionspotential i primärafferenten=>omkoppling i lamina 1 i ryggmärgen till 2:a ordningens neuron som förmedlar informationen till hjärnan=>vi känner klådan. Samtidigt sker en lokal reaktion på histaminfrisättningen: c-fibern stimuleras=>frisättning av substans P=>stimulering av fler immunceller och fler nervfibrer=>även axonreflexer som gör att signalen går via retrograd väg ut i fler axonförgreningar osv=>rodnad, området ökar, värme och lite svullnad Fråga 8. Svar: De T-celler vars TCR inte kan binda till MHC selekteras bort. De T-celler vars TCR binder MHC med hög affinitet selekteras också bort för att undvika självreaktiva T-celler. T- celler vars TCR binder MHC med låg affinitet exporteras till periferin (behåller CD4+ om binder till MHC II och CD8+ om binder till MHCI). Fråga 9. En evolutionär kronometer används för att bestämma evolutionärt avstånd mellan olika organismer. Ange två krav som måste ställas på en molekyl som kan används som en sådan

5 Olika adhesionsmolekyler, bl.a. selektiner, spelar en viktig roll i utvecklingen av ett inflammatoriskt svar. Fråga 10. a) Hur regleras uttrycket av olika selektiner på leukocyter och endotelceller? b) Vilka är liganderna för L- selektiner resp P/E-selektiner? c) Hur påverkar selektinerna uttrycket av ß-integriner på leukocyterna? Tema: Cirkulation-Respiration-Erytron-Njurar En mygga sticker dig rakt på kinden när du ligger ned och försöker att sova. Du klappar till den och konstaterar irriterat att du blir blodig på hela halva ansiktet. Du reser dig upp för att gå till badrummet och tvätta av dig. Fråga 11 Svar- aktivering via sympatikus av smärt/irritation, av baroreceptorer vid uppresning samt av direkt detektion av lågt tryck i afferent arteriol i glomeruli i njurarna. Fråga 12. Svar- renin från njurar verkar på angiotensinogen från levern som spjälkar av angiotensin I som via fra ACE (endotel) bildar angiotensin II som är vasokonstringerande och som också stimulerar frisättning av aldosteron från binjurebark och som i sin tur verkar Na retinerande i distala tubuli Du tar ett glas vatten för att lugna ned dig när du är i badrummet, trots att du inte egentligen är törstig och alltså är i bra vätske- och saltbalans. Fråga 13. Svar: volymökningen minskar insöndringen av renin och därmed aldosteron något genom temporär tryckstegring, ADH sjunker av viss utspädning vilket får vätskan att så småningom utsöndras med urin som fritt vatten igen

6 Ibland vid sammandrabbning med en mygga får människan välja att fly hellre än att illa fäkta. Stig, en frisk 26- åring, som sitter i solstolen står plötsligt inte ut med den attackerande myggsvärmen utan löper ett 100- meterslopp på personlig rekordtid till den närbelägna sjön. Fråga 14. Svar: Vid det explosiva kortvariga arbetet rekryterar Stig typ II- fibrer f.a. Dessa karaktäriseras av hög ATP- as.- aktivitet medan deras oxidativa kapacitet är låg jämfört med typ I- fibrernas. För det korta arbetet används huvudsakligen anaerob energiproduktion och i första hand utnyttjas det ATP som redan finns i de arbetande musklerna. Fråga 15. Hjärtfrekvens Hjärtminutvolym Systoliskt blodtryck Tidalvolym Vi antar att en mygga lyckas suga blod från en artär hos Stig. Fråga 16. Svar: Syreinnehållet bestäms f.a. av Hb- koncentrationen och syremättnaden. Syrgasdissociationskurvan påverkas av temperatur, ph och 2,3-difosfoglycerat. Vid arbete ökar mängden producerat CO2, sura metaboliter i vävnaden, vilket ger ett lokalt sänkt ph. Sänkt ph tillsammans med ökad värmeproduktion tillföljd av ökad metabolism skjuter dissociationskurvan åt höger. Detta innebär att hemoglobinet får lägre O2-saturation (större O2 extraktion, hemoglobinet avger mer O2) vid samma PO2 och kan så ta upp mer CO2 för borttransportering. Lungvenerna transporterar syrerikt blod. Fråga 17. Svar: Försämras. Minskad aktivering av faktor XIII som ska tvärbinda fibrinet och minskad aktivering av TAFI (trombin activatable fibrinolysis inhibitor) som ska ta bort lysin från fibrin. Plasminogen och t-pa binder till lysin i fibrinet.

7 Fråga 18. a) Hur förmedlas de impulser som avgår från kardiovaskulära centra till hjärta och kärl (arterioli)? b) Vilken effekt ger ett sänkt artärtryck på hjärta och perifera kärl (arterioli)? Tema: Förhållningssätt och Folkhälsa. Till det svenska cancerregistret anmäldes år 2000 totalt nya fall av cancersjukdom. Av dessa utgör hudmelanom (1616 fall) tillsammans med skivepitelcancer i huden (2934 fall) hela 10 %. I Sverige har en kraftig ökning av antalet nya fall av hudmelanom på mellan 5 och 6 % per år noterats under flera decennier. Ökningstakt har emellertid sedan mitten av 1990-talet avtagit och ligger nu på ca 2,5 % per år för män och 2,2 % för kvinnor. Ingen större könsskillnad föreligger i antalet hudmelanom (797 män resp. 819 kvinnor år 2000). Fråga 19. Svar: Tiden från exponering till insjuknande som för vissa sjukdomar kan vara flera decennier. Fråga 20. Svar: Medvetenheten om exponeringen för sol och dess risker har ökat, mer primärprevention åtgärder har vidtagits i samhället. Mer uppmärksamhet och kunskap bland befolkningen om hudförändringar. Fråga 21. Svar: Det är en kohortstudie med både män och kvinnor som gäller risken att få melanomcancer i relation till utbildningsnivå. Signifikant fler fall med risken 1.41 framkom bland män med akademisk utbildning. Lägsta risken finns bland män med låg utbildning. För kvinnor finns en liknande trend med risken 1.32 men inte signifikant. Observerade värden jämförs med förväntade värden. En standardiserad incidens rat är beräknad. Skillnaden i risk är större bland männen än bland kvinnorna. Kommentarer om de statistiska/epidemiologiska måtten SIR och konfidensintervall.

8 Tema: Neuro-Sinne-Psyke-Rörelse Fråga 22. Svar: Piriformis, gemellus sup och inf, obturator internus och externus, och quadratus femoris. Samtliga muskler roterar höften lateralt. Fråga 23. Svar: Sartorius, rectus femoris, gracilis, semitendinosus, semimembranosus, och biceps femoris. Sartorius och rectus femoris N. femoralis, gracilis n. obturator, semitendinosus, semimembranosus och biceps femoris N. tibialis. Fästet heter pes anserinus = gås fot. Fråga 24. Svar: N. suprascapularis; musklerna heter supraspinatus och infraspinatus. Fråga 25. Namnge de strukturer som är märkta med en bokstav (A-L) Se bilaga. Fråga 26. Svar: Skadorna sitter i dorsala kolumnen och spino-talamiska banan på hö sida och orsakar nedsatt beröringssinne i hö ben och nedsatt smärt- och temperaturkänsel i vä ben.fortledningen av icke nociceptiva impulser från högerbenet går via dorsala kolumnen. I dorsala kolumnen löper de primärafferenters axon som sedan kopplar om i medulla och korsar över för vidare färd mot hjänan. Lesionen orsakar nedsatt känsel pga av att impulserna inte leds till CNS eftersom dorsala kolumnen är skadad. 2. Den spinothalamiska banan är skadad, vilket gör att impulser från vä bens primärafferenter, som har kopplats om i den dorsala grå substansen och korsat över, kommer inte att kunna gå upp i spinotalamiska banan. Detta gäller segmenten under T12, dvs smärt o tempimpulsledningen är nedsatt.