TIMOTEJEN, STOCKHOLM

Transkript

1 TIMOTEJEN, STOCKHOLM - RISKHÄNSYN VID FYSISK PLANERING - TIMOTEJEN 17, 19 & 28, STOCKHOLM Briab Brand & Riskingenjörerna AB Stockholm: Rosenlundsgatan Stockholm. Telefon: Uppsala: Bredgränd Uppsala. Telefon: Organisationsnummer:

2 PROJEKTINFORMATION Projektnamn: Området Timotejen, Stockholm Fastighet: Timotejen 17, 19 & 28 Kommun: Ärende: Stockholm Riskbedömning för fysisk planering Uppdragsgivare: SSM Bygg & Fastighets AB (Timotejen 17) ALM Equity AB (Timotejen 19) Tellusborgsvägen Holding AB (Timotejen 28) Kontaktperson: Uppdragsansvarig: Handläggare: SSM Bygg & Fastighets AB: Erik Lemaitre ALM Equity AB: Joakim Alm Tellusborgsvägen Holding AB Curt Ahnström Peter Nilsson Johan Norén (JN) E-post: Telefonnummer: Kvalitetskontroll Riskbedömningen omfattas av kontroll enligt Briabs kvalitetssystem som är certifierat enligt FR2000 och anpassas efter uppdragets karaktär. Intern kontroll har genomförts av Anders Sandberg och Peter Nilsson. Tredjepartsgranskning av analyser kring Timotejen 19 & 28, Stockholm, har skett av Hanna Langéen, Civilingenjör i Riskhantering, på Structor Riskbyrån AB. Granskningen har skett under oktober och november Upprättat granskningsutlåtande finns bifogat som appendix i denna handling och föreslagna revideringar har beaktats i alla avseenden. Datum Version Kontrollnivå Kontrollant Version 2 sammanslagen version Egenkontroll Kvalitetskontroll Version 1 Egenkontroll Kvalitetskontroll Johan Norén Peter Nilsson Johan Norén Anders Sandberg Briab Brand & Riskingenjörerna AB 2 (49)

3 SAMMANFATTNING Briab, Brand & Riskingenjörerna AB har fått i uppdrag av Tellusborgsvägen Holding AB, ALM Equity AB samt SSM Bygg och Fastighets AB att genomföra fördjupade riskbedömningar i syfte att kartlägga, värdera och redogöra för den riskbild som är förknippad med ändrad detaljplan för kvarteren Timotejen 17 och 19, samt ny detaljplan för Timotejen 28, Stockholm. Detta för att i enlighet med krav i Plan- och bygglagen redogöra för nya detaljplaners lämplighet utifrån ett säkerhetsperspektiv. Syftet har även varit att identifiera och vid behov föreslå åtgärder för att reducera risknivån för att hamna inom acceptabel risknivå. Syfte och mål med riskbedömningen är att kartlägga vilken förhöjd risknivå, personer inom området kommer att utsättas för, till följd av oönskade händelser inom eller i nära anslutning till området Timotejen. För att identifiera vilka olyckshändelser och riskkällor som kan belasta området Timotejen har det inledningsvis upprättats en översiktlig riskinventering, inom ramen för riskbedömningens avgränsningar. För att få en så heltäckande analys som möjligt har utgångspunkten varit att undersöka olyckshändelse och skyddsobjekt utifrån perspektiven: Perspektiv A - Olycksrisker i omgivningen som påverkar planområdena/tänkt verksamhet. Perspektiv B - Olycksrisker inom planområdet som påverkar inom planområdena/tänkt verksamhet. Perspektiv C - Olycksrisker inom planområdena som påverkar omgivningen. Utifrån riskinventeringen har en första övergripande utvärdering genomförts för att få ett mer strukturerat underlag att arbeta vidare med samt för att identifiera och värdera de olyckshändelser som kan belasta området. Följande olyckshändelser och riskkällor bedöms ge upphov till förhöjda risknivåer för liv och hälsa: Olycka på angränsade väg och transporter av farligt gods Antagonistiska handlingar Kollison med luftfarkost Naturfenomen (till exempel blixtnedslag, kraftiga vindar, snömassor på tak) Övrigt fallande föremål För att bedöma om risknivån är acceptabel har Räddningsverkets förslag på acceptanskriterier verkat som översiktlig bedömningsgrund. För värdering av den risknivå som oönskade händelser förknippade med transporter av farligt gods kan generera har DNV:s acceptanskriterier för individ- och samhällsrisk varit utgångspunkten tillsammans med Länsstyrelsen i Skåne läns riktlinjer kring förslag på markanvändning. Transport av farligt gods Riskkällor och händelser förknippade med olycka på angränsade vägar och transporter av farligt gods längs Södertäljevägen och väg E4/E20 är de händelser som identifierats kunna ge förhöjda risknivåer enligt upprättad riskinventering. Södertäljevägen och E4/E20 är primära transportleder för farligt gods idag och samma klassificering bedöms gälla i framtiden, även då förbifartsvägen färdigställts. För analysen har referensåret 2035 använts för att inte underskatta framtida trafikmängder och mängd transporterat gods. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 3 (49)

4 Utifrån beräknade trafikmängder på Södertäljevägen och E4/E20 har ett antal möjliga olycksscenarier studerats utifrån en scenarioanalys. För respektive scenario har olycksfrekvens och konsekvens beräknats och ställts samman till en risknivå och värderats. Utifrån genomförd kvantitativ analys, som återfinns i bilaga A, är slutsatsen att transporter av och olyckor med farligt gods i anslutning till området har låg olycksfrekvens men kan generera stora konsekvenser för området. Detta medför att risknivån som närheten till Södertäljevägen och E4/E20 ger upphov till, ligger inom det område som benämns ALARP enligt använda acceptanskriterier definierade av DNV. Med hänsyn till detta ska följande riskreducerande åtgärder beaktas. Avstånden avser sträckan från närmsta körfältet till området. Ett skyddsavstånd på 20 meter bör finnas mellan bebyggelse och Södertäljevägen och E4/E20. Områden mellan vägen och bebyggelsen bör även utformas så att de inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Fasader vända mot Södertäljevägen och E4/E20, belägna inom ett kortare avstånd än 35 meter från vägen, ska klara strålningsnivåer upp till 20 kw/m 2 under minst 30 minuter. Kravet kan uppfyllas med fasader utförda i lägst brandteknisk klass EI 30 alternativt att fasaderna är obrännbara. Fönster i fasad, vända mot Södertäljevägen och E4/E20, belägna inom ett kortare avstånd än 35 meter från vägen, ska vara utförda så att strålningen på insidan av glaset understiger 20 kw/m 2 under minst 30 minuter. Kravet kan uppfyllas med fönster utförda i lägst brandteknisk klass E 30. Eventuella inglasade loftgångar eller korridorer, vända mot Södertäljevägen och E4/E20 inom kortare avstånd än 35 meter från vägen, ska vara utförda så att strålningen på insidan av glaset understiger 10 kw/m 2 under minst 30 minuter. Kravet kan uppfyllas med fönster utförda i lägst brandteknisk klass EW 30. Utrymningsvägar från byggnader inom ett kortare avstånd än 35 meter från Södertäljevägen och E4/E20 ska mynna bort från vägen. Automatiskt avstängbar ventilation, med friskluftsintag vända bort från Södertäljevägen och E4/E20 bör säkerställas för byggnader inom ett avstånd av 65 meter från vägen. Befintlig höjdskillnad mellan Södertäljevägen och E4/E20 och bebyggelse inom området bör bevaras. Befintliga skyddsbarriärer i form av dike och mur bör bevaras. Dock är dessa fysiska barriärer inte inkluderade i analyserna med hänsyn till framtida osäkerheter och svårigheter att upprätta de servitutsavtal som krävs för att säkerställa deras efterlevnad. De olyckshändelser som inte elimineras eller reduceras är händelser med väldigt låg sannolikhet så som explosioner. Utav det totala riskbidraget för individrisk står klass 1 (explosiver) endast för 0,05 % av det totala bidraget. Samma förhållande råder för samhällsrisken, men här utgör klass 1 endast 0,03 % av totalt riskbidraget. Med hänsyn till den begränsade bidraget från dessa olycksscenarier har inga direkta riskreducerande åtgärder föreslagits utifrån rimlighetsprincipen. Föreslagna åtgärder generar dock en reduktion för dessa olyckshändelser. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 4 (49)

5 Verksamhet med hänsyn till avstånd från Södertäljevägen och E4/E20 Lämplig markanvändning i anslutning till Södertäljevägen, om föreslagna riskreducerande åtgärder vidtas, presenteras i tabellen nedan. Tabell 1 - verksamhet med hänsyn till avstånd från Södertäljevägens närmsta körfält. Avstånd från Södertäljevägens närmsta körfälts mitt, [m] Verksamhet 0 20 P - Parkering (ytparkering) T - Trafik N - Friluftsområde E - Teknisk anläggning Tillkommande verksamheter till ovan presenterade: J - Industri U - Lager H - Handel (mindre butiker) K Kontor 25 - Tillkommande verksamheter till ovan presenterade: B - Bostad H - Handel (Större butiker) S - Skola Y - Samlingslokal etc. D - Vård K - Hotell För Timotejen 19, som har befintlig bebyggelse, har en fördjupad jämförande analys gjorts för att undersöka den förändrade risknivån vid ändrad verksamhet. Utifrån denna analys är slutsatsen att det går att ha bostäder inom byggnaden benämnd The Brick och nå acceptabla risknivåer. Detta är dock under förutsättning att samtliga riskreducerande åtgärder vidtas. Antagonistiska handlingar Resultatet från genomförda analyser, kring antagonistisk handling är att den ändrade hotbild som kan föreligga mot Sverige och Stockholm kan generera en risknivå som inte är försumbara utifrån principen om undvikande av katastrofer. Riskreducerande åtgärder bör således beaktas för att säkerställa ett grundläggande skydd och de åtgärder som identifierats ge påverkan på markanvändning och funktion är: Parkeringsmöjligheter nära husfasader ska undvikas. Möjligheten till god översikt ska säkerställas för att minska möjligheterna att verka ostört. Kollison med luftfarkost, naturfenomen och fallande föremål Övriga riskkällor och olyckshändelser som kan belasta området har bedöms generera försumbara risknivåer, och dessa kommer att hanteras via ordinarie projektering av en hög byggnad eller utifrån organisatoriska aspekter. Slutsatsen från analys, värdering och förd diskussion är att risknivån, för varje analyserad olyckshändelse och riskkälla är hanterbar, via detaljplaneprocessen eller via de regelverk som styr framtida projektering. Upprättad riskbedömning ska ses som ett underlag för fortsatt planarbete och föreslagna åtgärder bör utgöra underlag till planbestämmelser och exploateringsavtal som är juridiskt bindande i samband med fortsatt projektering. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 5 (49)

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Syfte och mål Omfattning och avgränsningar Underlag Kvalitetssäkring Revideringar Rapportdisposition RISKHÄNSYN VID FYSISK PLANERING Begrepp och definitioner Styrande dokument Riskhanteringsprocessen Riskhantering i fysisk planering Nyttjad metod Acceptanskriterier OMÅRDET TIMOTEJENS FÖRUTSÄTTNINGAR Planområdena idag Förslag på ändrade detaljplaner Angränsande riksintressen och fysisk påverkan Inledande behovsprövning Riskkällor och funktioner i anslutning till området Befolkningstäthet Tidigare upprättad riskanalys för området Timotejen RISKINVENTERING OCH ÖVERGRIPANDE VÄRDERING Resultat FÖRDJUPADE RISKANALYSER R RISKVÄRDERING FÖR OMRÅDET TIMOTEJEN Riskvärdering kring transport av farligt gods Värdering av risknivån för antagonistiska handlingar Värdering av risknivån för naturfenomen Värdering av risknivån för ofrivillig kollison med luftfartkost Värdering av risknivån för övrigt fallande föremål DETALJSTUDIER AV RESPEKTIVE FASTIGHET Timotejen 17 Tellus Tower Timotejen Timotejen 28 - kvarter F DISKUSSION Identifiering av osäkerheter Hantering av osäkerheter SLUTSATSER Briab Brand & Riskingenjörerna AB 6 (49)

7 10LITTERATURFÖRTECKNIN LITTERATURFÖRTECKNING APPENDIX A - RISKINVENTERING APPENDIX B TREDJEPARTSGRANSKNING G AV ANALYSER FÖR TIMOTEJEN 19 & Briab Brand & Riskingenjörerna AB 7 (49)

8 1 INLEDNING Briab Brand & Risk ingenjörerna AB har i uppdrag att kartlägga, värdera och redogöra för den riskbild som är förknippad med de ändrade detaljplanerna för kvarteren Timotejen 17 och 19 och för ny detaljplan för Timotejen 28, vid Telefonplan i Stockholm. Detta i enlighet med krav på att redogöra för planernas lämplighet utifrån ett säkerhetsperspektiv i Plan- och bygglagen samt Miljöbalken, om betydande miljöpåverkan kan förväntas. 1.1 Syfte och mål Syftet med riskbedömningen är att analysera och värdera riskkällor och olyckshändelser inom och i anslutning till de ändrade detaljplanerna för Timotejen 17 och 19 och den nya detaljplanen för Timotejen 28, Stockholm. I riskvärderingen ingår beslut om tolerabel risknivå och förslag på åtgärder. Riskbedömningen utgör således en del av beslutsunderlaget för ställningstagandet till den planerade markanvändningen inom området Timotejen. Målet med riskbedömningen är att skapa ett beslutsunderlag för området Timotejens olika detaljplaneprocesser och möjliggöra för en samlad bedömning av aktuella olycksriskers påverkan på liv och hälsa. Detta görs genom att presentera en samlad bedömning av aktuella risknivåer med hänsyn till områdets omgivande riskkällor. Vidare har utredningen som målsättning att verka som underlag för vidare visions- och programarbete för området. 1.2 Omfattning och avgränsningar Riskbedömningen omfattar endast plötsliga händelser, som kan orsaka negativ påverkan på människors liv och hälsa. Olyckshändelser där långvarig exponering krävs för skadliga konsekvenser och eventuella skador på egendom och miljö är exkluderade i denna utredning. Riskbedömningen hanterar i huvudsak direkta effekter av planförslaget. Bedömningen behandlar således primärt de riskkällor som förekommer vid genomfört planförslag med hänsyn till ökad persontäthet och ändrade funktioner inom området. Utgångspunkten för riskvärderingen är de rekommendationer som Räddningsverket presenterat i sin rapport Värdering av risk (Davidsson, 1997) samt de vägledningar som Länsstyrelsen i Stockholms län publicerat för att definiera vilken markanvändning ett område kan ha utifrån risknivå. Det är omöjligt att kvantifiera den totala risknivån för hela området då tillgängligt underlagsmaterial skiftar i detaljeringsgrad. Med hänsyn till detta kommer delar av riskanalyserna ske via kvalitativa resonemang kring risknivå, riskvärdering och eventuella riskreducerande åtgärder. Den geografiska avgränsningen definieras som det geografiska område som är markerat på Figur 4 och referensåret för analyserna är valt till år 2035 för att få robusthet i resultat och dragna slutsatser. 1.3 Underlag Underlag för denna version av riskbedömningen utgörs av: Handling Datum Upprättad av Presentationsmaterial för Timotejen 28, Kvarter F White Arkitekter AB Illustrationsplan över SSM Tellus Tower skiss(kvarter T17, T 19, T 28 m fl.) Wingårdhs Illustrationsplan för Timotejen 19 & White Arkitekter AB Sektionskisser för Timotejen 19 och White Arkitekter AB Briab Brand & Riskingenjörerna AB 8 (49)

9 Handling Datum Upprättad av Startpromemoria för planläggning av Timotejen 19 och 28 i stadsdelen Västberga Tjänsteutlåtande, DNR Stockholms stad, stadsbyggnadskontoret planavdelningen Tredjepartsgranskning Kv. Timotejen Structor Riskbyrån AB Risktekniskt utlåtande Timotejen 19, Stockholm - Ändring av detaljplan transport av farligt gods Timotejen 17, Stockholm, Riskanalys avseende transporter av farligt gods Timotejen 19 & 28, Stockholm, Riskbedömning för ändring av detaljplan (version 3 & 4). Situationsplan över SSM Tellus Tower skiss(kvarter T17, T 19, T 28 m fl.) Startpromemoria för planläggning av Timotejen 17 i stadsdelen Västberga Tjänsteutlåtande, DNR Briab Brand & Riskingenjörerna AB Briab Brand & Riskingenjörerna AB Briab Brand & Riskingenjörerna AB Wingårdhs Stockholms stad, stadsbyggnadskontoret planavdelningen Timotejen 17, Stockholm, Riskhänsyn vid fysisk planering Översiktlig PM (version 1-3) / Briab Brand & Riskingenjörerna AB 1.4 Kvalitetssäkring Riskbedömningen omfattas av kontroll enligt Briabs processbaserade kvalitetssystem som är certifierat enligt FR2000 och anpassas efter uppdragets karaktär. Intern kontroll har genomförts av Anders Sandberg och Peter Nilsson. Extern granskning i form av tredjepartsgranskning har även genomförts under hösten 2013 av de delar som behandlar Timotejen 19 och 28. Kontrollant vid tredjepartsgranskningen har varit Hanna Langéen, Civilingenjör i Riskhantering på Structor Riskbyrå AB. Inkomna kommentarer från tredjepartsgranskningen återfinns som appendix till denna rapport och samtliga kommentarer från granskaren har beaktats. 1.5 Revideringar Aktuell handling utgör version 2 och ersätter helt tidigare versioner av de riskbedömningar och utredningar som upprättats för detaljplanearbetet för Timotejen 17, Timotejen 19 och Timotejen 28 under hösten 2013 och våren De tidigare utredningarna är sammanslagna och presenteras samlat i denna version av handlingen för att öka transparensen och för att underlätta för det fortsatta planarbetet. I aktuell version har även synpunkter som Länsstyrelsen i Stockholms län belyste i anslutning till att de yttrade sig i ett tidigt skede (Länsstyrelsen Stockhom, 2014) inarbetats. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 9 (49)

10 1.6 Rapportdisposition För att öka förståelsen kring rapportstrukturen och underlätta för berörda parter presenteras nedan en översiktlig rapportdisposition med tillhörande appendix och bilagor. Huvudrapport I rapportens inledande kapitel presenteras grundläggande projektförutsättningar som syfte, mål, avgränsningar och underlag. Även förutsättningar för arbetsprocessen kopplat till riskhänsyn vid fysisk planering där styrande dokument, arbetsmetodik för riskhantering samt hur detta använts i projektet presenteras. En redogörelse ges av hur området är uppdelat, nuvarande gestaltning samt de planförslag som finns framtagna. Därefter presenteras resultatet från genomförda analyser där det för en djupare förståelse rekommenderas att bilaga A och bilaga B studeras. Avslutningsvis binder rapportens senare delar ihop resultatet från de fördjupade analyserna i en överskådlig presentation av detaljstudier, diskussion och slutsatser från arbetet. I appendix A presenteras den inledande riksinventeringen och en överssiktlig grovriskbedömning. I Appendix B presenteras granskningsyttrande från genomförd tredjepartsgranskning som gjordes för de inledande analyserna för Timotejen 19 & 28. Bilaga A I bilaga A återfinns den fördjupade riskanalysen för farligt gods transporter i anslutning till området. Bilaga B I bilaga B återfinns den fördjupade riskbedömningen kring olyckor och risker inom området främst kopplat till uppförandet av ett högt hus, Tellus Tower, inom fastigheten Timotejen 17. Bilaga C I bilaga C presenteras ett lättöverskådligt bildmaterial där riskreducerande åtgärder redovisas för respektive kvarter inom fastigheterna Timotejen 19 och 28 som är de som är lokaliserade närmst Södertäljevägen och E4/E20. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 10 (49)

11 2 RISKHÄNSYN VID FYSISK PLANERING Riskhänsyn vid fysisk planering består dels i att behandla riskfrågor i anslutning till exploatering av ett område och utgör ett beslutsunderlag i detaljplaneprocessen. Men, riskhänsyn utgör även en viktig del i anslutning till projektering av de byggnader och verksamheter som en detaljplan möjliggör. Den stora skillnaden mellan de två processerna är att vid exploatering bör processen fokusera på vilken funktion eller markanvändning en detaljplanen kan tillåta. Medan riskhantering vid projektering definierar dimensionerande laster och ingångsvärden, verkar som beslutsunderlag till systemval och som uppföljning av de eventuella riskreducerande åtgärderna som framkommit under exploateringsskedet. Då riskhanteringsprocessen utgör en integrerad process i exploatering och projektering och de olika skedena är beroende av varandra behandlas båda processerna översiktligt nedan. Detta med hänsyn till områdets kritiska geografiska läge och den komplexitet som en hög byggnad medför. 2.1 Begrepp och definitioner I samband med hantering av risker används olika begrepp. Nedan beskrivs begreppen som används i denna riskbedömning, samt vilken innebörd begreppen tillskrivits. Risk Begreppet risk kan tolkas på olika sätt. I säkerhetstekniska sammanhang förstås begreppet som: sannolikheten 1 för en händelse multiplicerat med omfattningen av dess konsekvens, vilka kan vara kvalitativt eller kvantitativt bestämda. 2.2 Styrande dokument Krav på att riskhantering ska genomföras vid fysik planering ställs utifrån lagstiftning medan riktlinjer rörande hur riskhantering kan genomföras behandlas i regionalt och lokalt styrande dokument. Det är främst Plan och bygglagen (SFS 2010:900) respektive Miljöbalken (SFS1998: 808), om det är fråga om betydande miljöpåverkan, som ställer krav på att utreda riskerna i anslutning till exploatering. Stadsbyggnadskontoret har bedömt att detaljplanernas genomförande inte genererar betydande miljöpåverkan och således föreligger inget krav på att upprätta miljökonsekvensbeskrivningar Rekommendationer och riktlinjer Lagstiftningen anger när en riskanalys bör göras men inte i detalj hur en sådan ska utföras eller vad den ska innehålla. För att tydliggöra detta har Länsstyrelserna runt om i landet presenterat riktlinjer med detaljerade specifikationer rörande innehållet i riskanalyser. Riktlinjerna utgör rekommendationer beträffande vilka typer av riskanalyser som bör utföras i olika sammanhang och vilka krav som bör ställas på dessa analyser. Länsstyrelsen i Stockholms län har gett ut rekommendationerna Riktlinjer för riskanalys som beslutsunderlag, (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2003), och Riskanalyser i detaljplaneprocessen, (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2003), som är generella rekommendationer beträffande krav på innehåll i riskanalyser för bland annat miljökonsekvensbeskrivningar och planärenden. Utöver de allmänna rekommendationerna har Länsstyrelsen i Stockholms län publicerat mer specifika rekommendationer rörande transporter av farligt gods. I skriften Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer från 2000 (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2000) anges att ny bebyggelse inte bör medges så nära att transporterna med farligt gods till slut omöjliggörs. Avses bebyggelse eller verksamheter lokaliseras inom 100 meter från en väg 1 Sannolikhet och frekvens används ofta synonymt, trots att det finns en skillnad mellan begreppen. Frekvensen uttrycker hur ofta något inträffar under en viss tidsperiod, t.ex. antalet trafikolyckor per år, och kan därigenom anta värden som är både större och mindre är 1. Sannolikheten anger istället hur troligt det är att en viss händelse kommer att inträffa och anges som ett värde mellan 0 och 1. Kopplingen mellan frekvens och sannolikhet utgörs av att den senare kan beräknas om den första är känd. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 11 (49)

12 eller järnväg som används för transporter av farligt gods eller från bensinstationer och om risk föreligger ska en riskanalys vara ett av underlagen vid planering. Som konkreta rekommendationer, utifrån sammanvägd bedömning av risk, stadsbild, samhällsekonomi med mera anger Länsstyrelsen följande rekommendationer i anslutning till väg som utgör transportled för farligt gods: 25 meter byggnadsfritt bör lämnas närmast transportleder. Tät kontorsbebyggelse närmare än 40 meter från vägkant bör undvikas. Sammanhållen bostadsbebyggelse eller personintensiv verksamheter närmare än 75 meter från vägkant bör undvikas. Avstånden avser då inga riskreducerande åtgårder vidtas. I en del fall kan avsteg från rekommendationerna göras. För att bedöma om avsteg kan vara aktuellt görs en bedömning från fall till fall. Då denna situation uppkommer krävs att en riskanalys görs som visar om den planerade bebyggelsen blir lämplig med hänsyn till behovet av skydd mot olyckshändelser. Enligt senare rekommendationer som tagits fram föreslår Länsstyrelsen Stockholms län att riskerna alltid ska bedömas då nyexploatering planeras. (Länsstyrelserna Skåne län, Stockholms län, Västra Götalands län, 2006). För att underlätta detaljplaneprocessens hantering av risker med farligt gods transporter är den framtagna riskpolicyn en vägledning i hur markanvändning, avstånd och riskhantering bör beaktas i samband med planprocessen. Policyn baseras på lagstöd i Plan- och bygglagen och Miljöbalken och innebär att riskhanteringsprocessen bör tillämpas i framtagande av detaljplaner inom 150 meter från farligt gods led, vilket kan utgöras av järnväg eller väg. Avståndet är valt utifrån regionala förutsättningar som framförallt råder i de tre storstäderna avseende transporter av farligt gods. Policyn ger även förslag på olika användningsområden av marken inom kvartersmark och föreslagen indelning presenteras i Figur 1. Figur 1 - Markanvändning i anslutning till transportled för farligt gods, (Länsstyrelserna Skåne län, Stockholms län, Västra Götalands län, 2006). Då delar av denna analys tar utgångspunkt från en kvantitativ probabilistisk analys används även Länsstyrelsen i Skåne läns (Länsstyrelsen i Skåne län, 2007) rekommendationer kring risknivåer och kriterium för att bedöma vilken verksamhet som kan vara tolerabel vid olika avstånd från transportled av farligt gods. Skåne läns riktlinjer används då de har en tydligare förklaring till definierade värden, kvantifierbara acceptansnivåer för olika verksamheter och det finns en redovisning till hur värdena definierats. Fördjupad information kring valet presenteras i bilaga A. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 12 (49)

13 2.2.2 Övriga styrande dokument Förutom ovanstående presenterade regler och normer förekommer ytterligare ett antal lagar och föreskrifter avseende risk och säkerhet för personer som kan vara relevanta i planärenden, men där det ej explicit definierar att riskanalyser ska genomföras i detaljplaneprocessen. Dessa berör i första hand hantering och rutiner för olika typer av riskkällor som kan vara värda att beakta. Exempelvis har Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) utgivit föreskrifter för hantering av brandfarliga och explosiva ämnen och Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO), som definierar att olika verksamheter ska ha tillfredsställande skydd mot olyckor. En konsekvens av LSO som kan vara av särskilt intresse i planärenden är om det i anslutning till planområdet finns anläggningar vilka klassas som farliga verksamheter enligt kap 2:4. Sådana verksamheter är ålagda att vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa olyckor Riskhänsyn vid projektering Riskhänsyn vid projektering styrs dels via Bovekrets byggregler, BBR (BFS 2011:6 med ändringar t.o.m. 2013:14) (Boverket, 2013) där krav på riskanalys föreligger för till exempel dimensionering av byggnaders brandskydd om byggnaden överstiger 16 våningar. Krav på riskhantering ställs även via EKS 9 (BFS 2011:10 med ändringar t.o.m. 2013:12) (Boverket 1A, 2013) och i förlängningen enligt Eurokod 1, (SS-EN :2006) (SIS, 2006) där risker förknippade med olyckslaster som kan utgöra ett hot mot byggnaders och andra byggnadsverks integritet och stabilitet ska identifieras, analyseras, värderas och vid behov reduceras, kontrolleras eller elimineras. 2.3 Riskhanteringsprocessen Att hantera risker är en kontinuerlig process som innebär att beakta de delar som finns beskrivna i Figur 2. Riskhanteringsprocessens tre delar riskanalys, riskvärdering och riskreduktion, behandlar allt från identifiering av olyckshändelser och riskkällor till beslut om och genomförande av riskreducerande åtgärder samt uppföljning av att besluten svarar mot den aktuella riskbilden. Riskbedömning utgör enligt denna metodik de två första stegen, riskanalys och riskvärdering i riskhanteringsprocessen presenterad i Figur 2. Figur 2 - Metodik för riskhantering (Länsstyrelserna Skåne län, Stockholms län, Västra Götalands län, 2006). Riskanalys Riskanalys utgör den första delen i riskhanteringsprocessen. En grundläggande förutsättning för ett välgrundat resultat av en riskanalys är att dess syfte och omfattning är tydligt beskrivna. Utifrån det kan en riskinventering göras och möjliga olyckshändelser och riskkällor identifieras. Därefter beskrivs riskerna genom att kvalitativt eller kvantitativt bestämma sannolikhet och konsekvens och en sammanvägning av dessa kan därefter genomföras. (Länsstyrelserna Skåne län, Stockholms län, Västra Götalands län, 2006) Briab Brand & Riskingenjörerna AB 13 (49)

14 Riskvärdering Vid riskvärderingen värderas risknivån genom att den jämförs mot tydligt motiverade värderingskriterier för att åskådliggöra om risknivån ligger på en tolerabel nivå eller ej. Visar riskvärderingen på en icke tolerabel risknivå ska åtgärdsförslag tas fram och verifieras, vilket innebär att risken, inklusive föreslagna åtgärder, på nytt analyseras och värderas för att påvisa att åtgärderna har en riskreducerande effekt. (Länsstyrelserna Skåne län, Stockholms län, Västra Götalands län, 2006) Riskreduktion/kontroll Riskanalys och riskvärdering utgör tillsammans riskbedömningen. Riskbedömningen utgör i sin tur beslutsunderlag och ligger till grund för riskhanteringsprocessens sista del; riskreduktion/kontroll. Denna omfattar ställningstaganden och beslutsfattanden, genomförande av eventuella riskreducerande åtgärder samt kontroll och återkoppling gentemot riskanalysens syfte och mål. (Länsstyrelserna Skåne län, Stockholms län, Västra Götalands län, 2006) 2.4 Riskhantering i fysisk planering I PBL utgör hälsa och säkerhet en av prövningsgrunderna för länsstyrelsens ställningstagande till om den markanvändning som är planerad är lämplig. Lagstiftningen innebär att riskhantering behöver integreras i detaljplanearbetet och att ställningstaganden ska göras vad gäller hantering av risker. Hur riskhanteringsprocessen bör se ut i fysisk planering presenteras schematiskt i Figur 3. De röda streckade linjen anger omfattningen i denna riskbedömning För att få ett helhetsgrepp kring detaljplanens risknivå som olycksrisker generar för personers liv och hälsa utgår analysen från de tre perspektiven: A. Olyckshändelser i omgivningen som påverkar planområdena. B. Olyckshändelser inom planområdena som påverkar inom planområdena. C. Olyckshändelser inom planområdena som påverkar omgivning. Figur 3 Scehmatisk bild över riskhantering vid fysisk planering (Räddningsverket, 2001). Streckad röd linje anger omfattningen i denna analys. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 14 (49)

15 2.5 Nyttjad metod Utifrån ovan presenterad metodik och process för riskhantering presenteras nedan den använda metoden för denna riskbedömning. Riskinventering För att ta reda på vilka olyckshändelser och riskkällor som kan vara relevanta för planområdet har omgivningen studerats, inom ramen för riskbedömningens avgränsningar. Utifrån den översiktliga riskinventeringen har en första övergripande utvärdering genomförts för att kunna få ett mer strukturerat underlag att arbeta vidare med. För att få en så heltäckande analys som möjligt har utgångspunkten varit att identifiera olyckshändelse utifrån olika perspektiv. Perspektiv A Riskkälla = Olycka som sker i angränsande närområde Skyddsobjekt = Personer som rör sig inom planområdet Perspektiv B Riskkälla = olycka som sker inom planområdena Skyddsobjekt = Personer som rör sig inom planområdena Perspektiv C Riskkälla = Olycka som sker inom planområdena Skyddsobjekt = Personer som rör sig i angränsande närområde Fördjupad riskanalys De olyckshändelser och riskkällor som bedömts ge upphov till förhöjd risknivå, analyseras mer ingående via separata analyser. Händelsernas olycksfrekvenser och konsekvenser studeras via logiska argument och/eller via kvantitativa metoder för att värdera risknivån. Om risknivån bedöms som oacceptabel, enligt de använda acceptanskriterierna ges förslag på riskreducerande åtgärder för att nå en acceptabel risknivå. Riskvärdering För att få en samlad bild över risknivån har resultaten från de fördjupade riskanalyserna sammanställts och en samlad riskvärdering genomförts. Eventuella riskreducerande åtgärder, med anknytning till markanvändning och funktion, har identifierats. 2.6 Acceptanskriterier För risker förknippade med säkerhet för liv och hälsa bedöms risknivåerna övergripande utifrån de fyra principer som utarbetats av Räddningsverket (Davidsson, 1997): Rimlighetsprincipen - Om det med rimliga tekniska och ekonomiska medel är möjligt att reducera eller eliminera en risk skall detta göras. Proportionalitetsprincipen - En verksamhets totala risknivå bör stå i proportion till den nyttan i form av exempelvis produkter och tjänster, verksamheten medför. Fördelningsprincipen - Riskerna bör, i relation till den nytta verksamheten medför, vara skäligt fördelade inom samhället. Principen om undvikande av katastrofer - Om risker realiseras bör detta hellre ske i form av händelser som kan hanteras av befintliga resurser än i form av katastrofer. I varje specifik delanalys redovisas eventuellt specifika acceptanskriterier som har använts med hänsyn till annan lagstiftning eller gängse bedömningsgrund för den typen av analys. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 15 (49)

16 3 OMÅRDET TIMOTEJENS FÖRUTSÄTTNINGAR Nedan presenteras kortfattat områdets förutsättningar samt detaljplanområdenas huvudalternativ (planförslagen) för kvarteret Timotejen 17 respektive Timotejen 19 & Planområdena idag Kvarteren ligger nära Telefonplan i stadsdelen Västberga vid Telefonplan i Liljeholmen. Områdena har tidigare ingått i ett större industrikluster med koppling till Västberga industriområde. Området ligger högt i terrängen och har Södertäljevägen och E4/E20 i direkt anslutning i sydväst. (Stadsbyggnadskontoret- planavdelningen, 2013) I Figur 4 och presenteras de olika kvarterens geografiska placering och utbredning. Timotejen 17 Timotejen 28 Södertäljevägen Timotejen 19 Figur 4 Planområdets orientering och ungefärlig plangräns. I figuren är även E4/E20 respektive Södertäljevägen & E4/E20 markerade. (Stadsbyggnadskontoret- planavdelningen, 2013) För Timotejen 17 anger gällande detaljplan att den primära markanvändningen är industri. (Stadsbyggnadskontoret- planavdelningen, 2013). Fastigheten är gulklassad av Stockholms stadsmuseum, vilket innebär att den har ett positivt värde för stadsbilden. Intilliggande fastigheter som är av kulturhistoriskt intresse är bland annat byggnader på fastigheten Timotejen 20 som har ett särskilt kulturvärde. (Stadsbyggnadskontoret- planavdelningen, 2013). I Figur 5 presenteras Timotejen 17:s geografiska placering och utbredning mer i detalj. Inom fastigheten Timotejen 19 ligger LM Ericssons gamla huvudkontor som består av 8 delvis sammanhängande byggnader. Byggnaderna uppfördes mellan 1930 och Fastighetens areal uppgår till ca m 2 och inom fastigheten finns idag ca m 2 kontorsyta. Den största byggnaden inom området är niovåningsbyggnaden som innehåller Ericssons gamla kontorslokaler som fungerar som ett viktigt landmärke vid infarten till Stockholm. Byggnaden har ett stort arkitektoniskt och arkitekturhistoriskt värde och delar av bebyggelsen är blåklassad av Stockholms stadsmuseum. Detta innebär att den anses vara synnerligen kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen. Blåklassningen gäller främst tegelbyggnadens borgliknande uttryck sett från E4. Timotejen 28 var tidigare en del av Timotejen 19 men styckades av under tidigt 2000-tal. På Timotejen 28 står idag ett parkeringsdäck i tre plan, som angörs från Radiusbacken. Timotejen 28 är gulklassad av Stockholms stadsmuseum, vilket innebär att den har ett positivt värde. I Figur 6 presenteras Timotejen 19 och 28 geografiska placering och utbredning mer i detalj. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 16 (49)

17 Figur 5 Timotejen 17:s geografiska läge. (Stadsbyggnadskontoret- planavdelningen, 2013) Figur 6 Timotejen 19 och 28 geografiska läge. (Stadsbyggnadskontoret- planavdelningen, 2013). Timotejen 28 är det nordligaste delen av området (längst åt höger i figuren). Briab Brand & Riskingenjörerna AB 17 (49)

18 3.2 Förslag på ändrade detaljplaner Målsättningen för den ändrade detaljplanerna är att primärt möjligöra för bostäder. I Figur 7 presenteras en illustrationsskiss över den tänkta bebyggelsen. Timotejen 19 Timotejen 17 Timotejen 28 Figur 7 Illustrationsplan över planerad utformning av fastigheterna Timotejen 19 & 28 samt Timotejen 17. (White, 2014) Planförslag för Timotejen 17 Ändringen av detaljplanen för Timotejen 17 syftar till att möjligöra för bostadsändamål, delvis med centrumändamål i bottenvåningarna och förskoleverksamhet. Inom Timotejen 17 önskar SSM uppföra en hög byggnad benämnd Tellus Tower. Tellus Tower föreslås bli över 200 meter hög och bestå av ca 75 våningar, varav 70 bostadsvåningar. I entréplan placeras publika lokaler och högst upp i huset planeras en restaurang/samlingslokal. I slutet av Radiusbacken föreslås ett entrétorg som ansluter till Tellus Tower. Totalt planeras det att byggas cirka 700 nya lägenheter inom fastigheten. I Figur 8 presenteras situationsplanen över den tänkta bebyggelsen och i Figur 9 presenteras schematiskt den höga byggnadens gestaltning. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 18 (49)

19 Figur 8 Skiss över planerad utformning av fastigheterna Timotejen 17. Röd streckad linje anger fastighetsgräns. (Wingårdh Arkitektkontor AB, 2013) Tellus Tower Figur 9 Schematiska bilder över Tellus Tower där fasad mot sydost och nordväst visualiseras. (Wingårdh Arkitektkontor AB, 2013) Briab Brand & Riskingenjörerna AB 19 (49)

20 3.2.2 Planförslag för Timotejen 19 och 28 Syftet med planförslaget är att få en mer sammanhängande stadsmiljö och ändra befintlig verksamhet, som utgörs av industriområde och kontorsbebyggelse till bostäder, och knyta an till de äldre delarnas struktur med nya gator, parker, torg och bebyggelse. Samtidigt som en del äldre bebyggelse sparas. Målsättningen med att ändra detaljplanen för Timotejen 19 & 28 är primärt att skapa cirka 980 nya yteffektiva bostäder anpassade till förstagångsköpare. I Figur 10 presenteras en tredimensionell visualisering av bebyggelsen. I Figur 11 presenteras situationsplan över området med översiktlig placering av tänkt bebyggelse och med avstånd angivna till bebyggelse från Södertäljevägen. Figur 10 Tredimensionell visualisering över planerad bebyggelse inom området. (White, 2014) Figur 11 Situationsplan över området med översiktlig placering av tänkt bebyggelse, (White, 2014). Briab Brand & Riskingenjörerna AB 20 (49)

21 3.3 Angränsande riksintressen och fysisk påverkan Planområdena angränsar till E4:an, som är ett riksintresse för kommunikationer enligt Miljöbalken. Planområdena ligger även mycket nära, men inte inom, det begärda utökade influensområdet för Bromma flygplats. (Stadsbyggnadskontoret- planavdelningen, 2013). 3.4 Inledande behovsprövning Stadsbyggnadskontoret har bedömt att detaljplanernas genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL 4 kap 34 eller MB 6 kap 11 att en miljöbedömning behöver göras. (Stadsbyggnadskontoret- planavdelningen, 2013) Vidare bedömer Stadsbyggnadskontoret att ingen av planerna strider mot gällande översiktsplan. Planerna bedöms heller inte strida mot några andra kommunala eller nationella riktlinjer, lagar eller förordningar. De berör inte område av nationell, gemenskaps- eller internationell skyddsstatus. Den planerade verksamheten bedöms vidare inte medföra väsentlig påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa. 3.5 Riskkällor och funktioner i anslutning till området Nedan beskrivs kortfattat identifierade riskkällor och funktioner med hänsyn till planområdenas lokalisering Anslutande vägar Södertäljevägen och väg E4/E20 Södertäljevägen passerar planområdet och i områdets södra gräns övergår Södertäljevägen till att bli en del av motorväg E4/E20. Södertäljevägen och E4/E20 är en vägförbindelse mellan Liljeholmsbron i Stockholm och Södertälje och utgör primär transportled för farligt gods. Förbi området är årsmedeldygnstrafik i dagsläget ca fordon per dygn (TUB Trafikutredningsbyrån AB, 2014) och för år 2035 är prognostiserade årsdygnsmedeltrafiken ca förbi området enligt de trafikflödesprognoser som TUB Trafikutredningsbyrån AB presenterat specifikt för projektek. TUB:s prognos presenteras i Tabell 2 och för att öka förståelsen har aktuella värden visualiserats på en karta i Figur 12. Tabell 2. Trafikprognos förbi området Timotejen, (TUB Trafikutredningsbyrån AB, 2014). Fetade värden har varit utgångspunkten för vidare analys Vägavsnitt E4/E20 norr om tpl Västberga Södertäljevägen vid tpl 155 E4/E20 söder om tpl Västberga Mätning 2011 Mätning 2013 Modell 2010 Justerad 2030* Ökning till 2030 Uppräknad 2035** Briab Brand & Riskingenjörerna AB 21 (49) Ökning till % % % % % % Mikrofonvägen % Västbergavägen %

22 Vägavsnitt Mätning 2011 Mätning 2013 Modell 2010 Justerad 2030* Ökning till 2030 Uppräknad 2035** Ökning till 2035 Ramp tpl 154 norra anslutningen (söderut)*** Ramp tpl 154 norra anslutningen (norrut)*** % % % % Dim. ÅDT: *Prognos 2030 enligt aktuella planförslag inkl. Förbifart Stockholm och trängselavgift om 20 kr på Essingeleden **Prognos 2035 baseras på länsvisa uppräkningstal : 0,8 % ***Mätning under ett dygn av RoadInfo AB för Trafikutredning Telefonplan: uppräkning :1,4 %, : 0,8 % Södertäljevägen E4/E20 norr om trp E4/E Ramp söder Ramp mot E Ramp norr Figur 12 - Trafikflöden förbi området Timotejen (källa för kartan: Avståndet mellan Södertäljevägens och E4/E20:s närmsta vägkant och tänkt bebyggelse inom Timotejen 17 är som kortast 65 meter och avståndet till detaljplanegräns är ca 60 meter. Avståndet mellan Södertäljevägens och E4/E20:s närmsta vägkant och tänkt bebyggelse inom Timotejen 19 och 28 är som kortast ca 20 meter. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 22 (49)

23 Mikrofonvägen, Radiusbacken och Tellusborgsvägen I områdets södra respektive västra del passerar Mikrofonvägen och Tellusborgsvägen samt inom området kommer Radiusbacken att finnas. Enligt Länsstyrelsens senaste utgåva rörande vägar och vissa lokala trafikföreskrifter inom Stockholms län (Länsstyrelsen Stockholm län, 2012) utgör vägarna varken primära eller sekundära transportleder Tillståndspliktig verksamhet I anslutning till avfarten från E4/E20 och i anslutning till Södertäljevägen på Nioörtsvägen finns två bensinstationer. Avståndet mellan bensinstationerna och området Timotejen är minst 250 meter. Tillståndspliktig verksamhet utifrån Lagen om brandfarliga och explosiva varor (SFS 2010:1011) eller Miljöbalken (SFS 1998:808) som finns i anslutning till området är bland annat två företag inom Västberga industriområde (CTW & Danab AB och Sandvik) som främst hanterar giftiga ämnen eller brandfarlig gas i större mänger. Sandvik hanterar farliga ämnen i sådan omfattning att de omfattas av Seveso lagstiftningens lägre nivå. Avståndet från detaljplaneområdet till verksamheterna som är tillståndspliktiga är längre än 600 meter, (Briab Brand & riskingenjörerna AB, 2006) Luftfart Planområdet ligger nära, men inte inom, det begärda utökade influensområdet för Bromma flygplats. Med hänsyn till Tellus Tower och ökad befolkningstäthet inom detaljplaneområdet bedöms närheten till inflygningstråket påverka riskbilden Verksamhet inom detaljplaneområdet Tellus Tower som byggnad utgör en riskkälla för sin omgivning. Utifrån den komplexitet byggnaden i sig utgör och att olyckshändelser som vid normala byggnader är hanterbara kan leda till ökade risknivåer. Detta kan till exempel vara brand inom byggnaden, naturfenomen som kan påverka byggnaden och generera sekundär påverkan på angränsade områden eller antagonistiska handlingar. I planförslagen finns ytor för att attrahera människor, göra området till en mötesplats vilket kan påverka riskbilden. 3.6 Befolkningstäthet I Statistisk årsbok för Stockholm 2013 (Stockholms stad, 2012) framgår att befolkningstätheten för området Midsommarkransen och Telefonplan, som planområdet ligger inom, uppgår till 103 personer per hektar per 2012 vilket motsvarar personer per km 2. Den befolkningstillväxt som prognostiseras inom stadselen Hägersten mellan åren är ca 3 % per år. Denna tillväxt bedöms även gälla för aktuellt område fram till år Utifrån dessa antaganden är dimensionerande befolkningstäthet år personer per km Tidigare upprättad riskanalys för området Timotejen 17 Under 2009 och 2011 upprättade Briab Brand & Riskingenjörerna AB en riskanalys med avseende på transport av farligt gods förbi området (Briab Brand & Riskingenjörerna AB, 2011). Syftet och målet med riskanalysen var att analysera vilken risknivå som kunde förväntas i anslutning till tidigare tänkta lamellhus med 7-8 våningar med bostäder och vid behov beskriva vilka skyddsåtgärder som behövdes för att få acceptabel risknivå. De sammantagna slutsatserna av den analysen var att om den planerade byggnaden inom Timotejen 17 utfördes med stomme av betong, skyddande glasvägg och ventilationsintag vända bort från vägen var risknivån acceptabel. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 23 (49)

24 4 RISKINVENTERING OCH ÖVERGRIPANDE VÄRDERING För att kartlägga olika olyckshändelser och riskkällor har en övergripande riskinventering genomförts. Utgångspunkten för att få en så heltäckande analys som möjligt har varit att identifiera olika tänkbara olyckshändelser som kan ha påverkan på området utifrån perspektiven: A. Olycksrisker i omgivningen som påverkar området. B. Olycksrisker inom området som påverkar inom själva området. C. Olycksrisker inom området som kan påverka angränsande områden. Utifrån hur påverkan sker har en bedömning gjorts kring effekten på riskbilden. Då vissa specifika olyckshändelser och riskkällor hanteras explicit via andra regelverk, har utöver påverkan på riksbilden, två övergripande bedömningsgrunder medtagits för att möjliggöra en logisk bedömning om en olyckshändelse eller riskkälla ska underkastas fördjupad analys: eller: 1. Olyckshändelsen/riskkällan hanteras inte explicit via andra regelverk (exempelvis rådande bygg- eller arbetsmiljölagstiftning). 2. Olyckshändelsen/riskkällan hanteras explicit i andra regelverk, men eventuella förslag på åtgärder kan ge stor påverkan på markanvändning och/eller funktion inom detaljplaneområdet. Den inledande riskinventeringen och övergripande värderingen återfinns i Appendix A (som är en del av denna handling). 4.1 Resultat Utifrån riskinventeringen och den översiktliga väderingen är det följande grupper av riskkällor och olyckshändelser som bedöms ge upphov till förhöjda risknivåer. I resultatet är även riskkällor och olyckshändelser medtagna där uppskattningarna av olycksfrekvens eller konsekvens bedömts ha stora osäkerheter. Transporter av farligt gods på angränsande vägar (Södertäljevägen och väg E4/E20) Antagonistiska handlingar Naturfenomen Kollison med luftfarkoster Nedfallande föremål Då avstånd till tillståndpliktig verksamhet (exempelvis bensinstationer eller verksamhet som påverkas av krav i LBE (SFS 2011:101)) överstiger 250 meter är bedömningen att olyckshändelser i anslutning till dessa har försumbar påverkan på området eller planerad bebyggelse inom området. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 24 (49)

25 5 FÖRDJUPADE RISKANALYSER Utifrån resultatet från den översiktliga analysen har fördjupade riskanalyser genomföras för att på ett mer strukturerat sätt analysera och så långt som möjligt värdera risknivån utifrån varje olyckshändelse eller riskkälla. De delanalyser som upprättats är: Riskanalys rörande transport och hantering av farligt gods Analysen behandlar förväntade risknivåer med hänsyn till närheten till Södertäljevägen och E4/E20 och utgör en kvantifiering av riskmåtten samhällsrisk och individrisk. I bilaga A (separat handling) presenteras en fördjupad analys av de risknivåer som kan förväntas för hela området Timotejen. I bilagan beskrivs angreppsätt, indata, använda acceptanskriterier, resulterande risknivåer och förslag på riskreducerande åtgärder. Övergripande riskanalys rörande antagonistiska handlingar Analysen avser handlingar avsedda för att avsiktligt förstöra byggnader inom området (främst Timotejen 17) eller skada personer inom byggnaderna. I bilaga B (separat handling) presenteras analys och genomförd riskvärdering. Övergripande riskanalys rörande naturfenomen Analysen avser olyckshändelser förknippade med väder och naturfenomen så som ras, skred och jordbävningar som kan påverka en hög byggnad och generera påverkan inom området Timotejen eller på angränsande områden. I bilaga B (separat handling) presenteras analys och genomförd riskvärdering. Övergripande riskanalys rörande kollison med luftfartyg Analysen behandlar ofrivilliga kollisoner mellan en hög byggnad och ett luftfartyg. Vid analysen har begreppet luftfartyg behandlat flygplan, helikopter och luftballong, men inte antagonistiska handlingar kopplat till luftfart. I bilaga B (separat handling) presenteras analys och genomförd riskvärdering. Övergripande riskanalys rörande nedfallande föremål Med hänsyn till höjden på den planerade höga byggnaden inom Timotejen 17 har olyckshändelser förknippad med nedfallande föremål analyserats fördjupat då eventuella förslag på åtgärder kan ge påverkan på markanvändning och/eller funktion inom hela området. I bilaga B (separat handling) presenteras analys och genomförd riskvärdering. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 25 (49)

26 6 RISKVÄRDERING FÖR OMRÅDET TIMOTEJEN Nedan presenteras kortfattat resultaten från genomförda delanalyser där slutsatser och genomförd riskvärdering återges. Utöver detta presenteras riskreducerande åtgärder som bedöms generera påverkan på markanvändning eller funktion inom detaljplaneområdet. Vidare förs en diskussion om risknivån bedöms som acceptabel eller ej. I bilaga A och B presenteras fördjupade analyser och identifierade riskreducerande åtgärder som bör beaktas för att nå acceptabla risknivåer. De riskreducerande åtgärderna som identifierats generera inverkan på markanvändning eller funktion inom planområdet presenteras nedan. Dock bör övriga åtgärder som identifierats via de genomförda analyserna säkerställas vid fortsatt detaljprojektering och/eller i driftskedet via exploateringsavtal. De riskreducerande åtgärderna som inte bedömts ha direkt påverkan på markanvändning eller funktion återfinns i huvudsak i bilaga B. 6.1 Riskvärdering kring transport av farligt gods Utifrån genomförd riskanalys, som återfinns i bilaga A är bedömningen att transporter av farligt gods har låg olycksfrekvens, men kan generera stora konsekvenser för hela området Timotejen. Individrisken för området, med hänsyn till avstånd från närmsta körfält, presenteras i Figur 13. I figuren har även acceptanskriterier från DNV inkluderats Figur 13 Individrisk med hänsyn till avstånd från närmsta körbanan. Grafen presenterar individrisken för de närmsta hundra metrarna. Analysen visar att individrisken hamnar inom området som benämns ALARP mätt från närmsta körfältet och riskreducerande åtgärder ska vidtas, om det är ekonomiskt rimligt. Majoriteten av riskbidraget genereras av en olycka med brandfarlig vätska (ca 85 %). För övriga olyckshändelser är riskbidraget relativt begränsat och som näst största bidragskälla är en olycka med giftig gas (11 %) medan resterande olyckshändelser står för resterande 4 % av totala riskbidraget. Utav de resterande händelserna står brandfarlig gas för 3,9 % medan klass 5 (oxiderande ämnen) och klass 1 (explosiver) generar vardera 0,05 % av totala riskbidraget. Som komplement till individrisk har risknivån för området även beräknats i form av samhällsrisk. Resultatet presenteras enligt gängse normer i ett F/N-diagram och är beräknad för de olycksscenarier som identifierats påverka planområdet. F/N-diagrammet visualiseras i Figur 14 och avser samtliga Briab Brand & Riskingenjörerna AB 26 (49)

27 olycksscenarier som kan belasta området. I figuren har även acceptanskrieter från DNV infogats med undre och övre gräns. Figur 14 Beräknad samhällsrisk för samtliga personer som kan förväntas påverkas av en olycka. Även samhällsrisken visar på en risknivå som ligger inom området som benämns ALARP och riskreducerande åtgärder bör genomföras för att reducera konsekvensera av en olycka. Störst riskbidrag för samhällsrisken genereras av en olycka med brandfarlig vätska (ca 47 %) respektive olycka med giftig gas (ca 38 %) och fördröjd antändning och gasmolnsexplosion (ca 8 %). Resterande olycksscenarier står för 7 % av det totala riskbidraget. Klass 1 (explosiver) och klass 5 (oxiderande ämnen) står för respektive drygt 0,03 % av totala riskbidraget för området Åtgärdsförslag för att reducera risknivåerna förknippade med farligt gods Det finns fyra grundläggande typer av riskreducerande åtgärder: Skyddsavstånd och separationsåtgärder Utformningsåtgärder Tekniska åtgärder Lokalisering För att reducera risknivån till acceptabla nivåer föreligger ett behov av att kombinera olika riskreducerande åtgärder och följande riskreducerande förslag ska beaktas för att nå acceptabla risknivåer. Då det är olyckor med brandfarlig vätska och giftig gas som ger det största riskbidraget fokuserar åtgärdsförslagen på att minska konsekvenserna av sådana olyckor. Skyddsavstånd och separationsåtgärder Skyddsavstånd och stadigvarande vistelse Ett skyddsavstånd på 20 meter bör finnas mellan ny bebyggelse och Södertäljevägens och E4/E20:s vägkant för att reducera risknivån. Områden mellan Södertäljevägen och bebyggelsen bör även utformas så att de inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 27 (49)

28 Dike Längs Södertäljevägen går ett dike som vid utsläpp av exempelvis brandfarlig vätska fungerar som uppsamlingskärl och hindrar spridning av vätskan. Genom att reducera spridningen kommer utbredningen mot bebyggelsen minska och den flamma som kan förväntas blir mer rektangulär vilket genererar lägre strålningsnivåer. Befintlig mur/plank och höjdskillnad mellan väg och bebyggelse I höjd med Timotejen 19, finns en cirka 3 meter hög mur i tegel och mellan vägen och kvarteret Timotejen 28 finns idag en höjdskillnad på cirka 4 meter. Befintlig höjdskillnad och mur är positiva utifrån riskreduktion då höjdskillnaden och muren dels ger längre avstånd från vägen till bebyggelse samt fungerar som skydd mot explosion och strålning från brandfarliga vätskor och gaser. Dock är dessa fysiska barriärer inte inkluderade i analyserna med hänsyn till framtida osäkerheter och svårigheter att upprätta de servitutsavtal som krävs för att säkerställa deras efterlevnad. Utformningsåtgärder Utrymningsvägar Utrymningsvägar från byggnader inom ett kortare avstånd än 35 meter från Södertäljevägen och E4/E20: bör mynna bort från vägen. Mindre skyddsvärd bebyggelse i bottenplan För att reducera risknivån bör byggnader närmast vägen utföras med mindre skyddsvärd verksamhet (till exempel parkeringsgarage eller teknikutrymmen) i byggnadernas nedre plan. Med hänsyn till förväntad flamhöjd bör mindre skyddsvärd verksamhet finnas inom en höjd av ca 12 meter ovan Södertäljevägens körbana. Befintligt parkeringsgarage är ur risksynpunkt fördelaktigt då det genererar ett strålningsskydd i händelse av en pölbrand och begränsar spridning av brandfarlig eller giftig gas då dessa gaser oftast är tyngre än luft. Skyddsbarriär i form av bullerskärm Om eventuella bullerreducerande åtgärder vidtas i form av bullerskärm kan denna även verka som en skyddsåtgärd för ny bebyggelse. För att få en reell riskreducerande effekt bör skärmen utföras obrännbar och nå lägst till plushöjden +49 m. Dock är detta inte inkluderat i analyserna med hänsyn till framtida osäkerheter och svårigheter att säkerställa det servitutsavtal som krävs om funktionen förläggs på mark som ägs av annan part. Tekniska åtgärder Södertäljevägens längslutning Södertäljevägens längslutning är positiv utifrån riskhänsyn då lutningen är bort från planområdet och vid ett eventuellt utsläpp av brandfarlig vätska kommer vätskan rinna bort från planområdet. Skyddad fasad För att reducera konsekvenserna av olycka med brandfarlig vätska och brandfarlig gas, ska fasader vända mot vägen, belägna inom ett kortare avstånd än 35 meter från Södertäljevägen och E4/E20:s vägkant, klara strålningsnivåer upp till 20 kw/m 2 under minst 30 minuter. För att uppfylla kravet kan fasader utföras obrännbara alternativt i lägst brandteknisk klass E 30. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 28 (49)

29 Fönster i fasad Fönster i fasad, vända mot vägen, belägna inom ett kortare avstånd än 35 meter från Södertäljevägen och E4/E20:s vägkant, ska vara utförda så att strålningen på insidan av glaset understiger 20 kw/m 2 under 30 minuter. För att uppfylla kravet kan aktuella fönster utföras i lägst brandteknisk klass E 30. Eventuella inglasade korridorer, vända mot vägen inom kortare avstånd än 35 meter från Södertäljevägen, bör vara utförda så att strålningen på insidan av glaset understiger 10 kw/m 2 under 30 minuter. För att uppfylla kravetkan aktuella fönster utföras i lägst brandteknisk klass EW 30. Brandtekniskt klassificerade fönster bör endast vara öppningsbara för underhåll. Avstängningsbar ventilation Automatiskt avstängningsbar ventilation med friskluftsintag vända bort från Södertäljevägen och E4/E20 bör säkerställas för byggnader inom ett avstånd av 65 meter från Södertäljevägens vägkant. Lokaliserande åtgärder Verksamhet med hänsyn till avstånd från Södertäljevägen Lämplig markanvändning i anslutning till Södertäljevägen presenteras i Tabell 3. Tabell 3 - verksamhet med hänsyn till avstånd från Södertäljevägens närmsta körfältskant. Avstånd från Södertäljevägens närmsta körfältskant, [m] Verksamhet 0 20 P - Parkering (ytparkering) T - Trafik N - Friluftsområde E - Teknisk anläggning Tillkommande verksamheter till ovan presenterade: J - Industri U - Lager H - Handel (mindre butiker) K Kontor 25 - Tillkommande verksamheter till ovan presenterade: B - Bostad H - Handel (Större butiker) S - Skola Y - Samlingslokal etc. D - Vård K Hotell Bedömningen kring olika markanvändning grundar sig på acceptanskriterier för individrisk och samhällsrisk som Länsstyrelsen i Skåne län (Länsstyrelsen i Skåne län, 2007) definierat för olika verksamheter, sammanvägt med beräknade risknivåer. I bilaga A finns en fördjupad genomgång av valet av acceptanskriterier. Om ovanstående riskreducerande åtgärder vidtas, kommer individrisken att reduceras och understiga de nivåer som normalt bedöms acceptabla. Individrisken, mätt från närmsta körfält visualiseras i Figur 15. Vid beräkningarna har ett skyddsavstånd på 20 meter inkluderats och skydd mot strålning och giftig gas har beaktats. Utav det totala riskbidraget för individrisk står klass 1 (explosiver) endast för 0,05 % av det totala bidraget. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 29 (49)

30 Figur 15 Individrisk för området för olika avstånd. Effekten av de riskreducerande åtgärderna på samhällsrisken visualiseras i Figur 16. De olyckshändelser som inte elimineras eller reduceras är händelser med väldigt låg sannolikhet så som BLEVE och explosioner. Dessa händelser kan generera stora konsekvenser men har väldigt låg påverkan på totala riskbidraget. För samhällsrisken utgör klass 1 endast 0,03 % av totalt riskbidraget. Med hänsyn till den begränsade bidraget från dessa olycksscenarier har inga direkta riskreducerande åtgärder föreslagits utifrån rimlighetsprincipen. Föreslagna åtgärder generar dock en reduktion för dessa olyckshändelser. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 30 (49)

31 Figur 16 - Samhällsrisk om föreslagna riskreducernade åtgärder vidtas. 6.2 Värdering av risknivån för antagonistiska handlingar Med antagonistisk handling avses handlingar avsedda för att avsiktligt förstöra byggnaden eller skada personer inom byggnaden. En mycket hög byggnad kan dra till sig mer uppmärksamhet än ett normalhögt hus och kan därför bli ett mål för antagonistiska handlingar. Hotbilden mot Sverige påverkas i stor grad av vad som händer i omvärlden och kan förändras snabbt. De antagonistiska handlingar som bedöms kunna inträffa och generera påverkan på riskbilden för området (främst Timotejen 17) är: Bombhot - Skadeverkningar från en explosion kan, beroende på sprängladdningens storlek och placering, ge allvarliga konsekvenser på en byggnads stomme, inredning samt på människor och omgivning (Forsén, 1984). Anlagd brand Med anlagd brand menas en brand som anläggs med uppsåt att förstöra. Rapporterade bränder som klassificerats som anlagda med uppsåt är mellan 10 % och 13 % av alla bränder inom kategorin brand inom byggnad (Simonson McNamee, 2013). Uppskattningar har däremot gjorts att uppemot 25 % av alla bränder i Sverige är anlagda (Simonson, 2007). Utifrån den ändrade hotbild som kan föreligga mot Sverige och Stockholm är bedömningen att risknivån förknippad med antagonism ej är försumbara utifrån principen om undvikande av katastrofer. Riskreducerande åtgärder bör beaktas för att säkerställa ett grundläggande skydd. Åtgärderna bör vara av förebyggande karaktär då det ej i enlighet med rimlighetsprincipen går att dimensionera planområdet för eventuella terrordåd. Åtgärder som identifierats och som är aktuella för den höga byggnaden inom Timotejen 17 är: Parkeringsmöjligheter nära husfasader ska undvikas. Möjligheten till god översikt ska säkerställas för att minska möjligheterna att verka ostört. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 31 (49)

32 6.3 Värdering av risknivån för naturfenomen Med naturfenomen avses olyckshändelser förknippade med väder och naturfenomen så som ras, skred och jordbävningar. De naturfenomen som kan förväntas påverka området, och främst den höga byggnaden inom Timotejen 17 är: Blixtnedslag Blixtnedslag är en kraftig tändkälla om blixtströmmarna inte kan ledas till jord på ett säkert sätt. En blixt strävar efter att ta kortaste vägen mellan jorden och molnet, vilket gör att en hög byggnad har större sannolikhet att träffas av en blixt (SMHI, 2009) och kan generera en brand inom en byggnad. Kraftiga vindar Kraftiga vindar kan påverka en hög byggnad. Vid höga byggnader måste luftströmmen gå runt eller över byggnaden vilket gör att det dynamiska trycket ökar vid knuten av ett högt hus jämfört med en skyddad plats. Konsekvensen av kraftiga vindar är att delar av fasad eller tak lossnar och orsakar skador i sin omgivning. Jordbävning I Sverige registreras flera jordbävningar varje dag. Majoriteten av dessa ligger dock så lågt på richterskalan att de inte utgör någon fara. Snömassor på tak och fallande istappar Vintern 2010 rasade flera tak i Sverige på grund av kraftiga snömängder och under loppet av några timmar kan större istappar bildas som kan genera stora skador vid fall. Nedfallande föremål som följd av blixtnedslag, kraftiga vindar och kraftigt snöoväder/kyla är olyckshändelser som bedöms generera icke försumbara risknivåer. Dock är bedömningen att dessa olyckshändelser hanteras via de krav som ställs i Boverkets byggregler. 6.4 Värdering av risknivån för ofrivillig kollison med luftfartkost Med luftfartskost avses flygplan, helikopter eller övrig farkoster såsom skärmflyg och luftballong. De händelser som bedömts kunna påverka området och då främst den höga byggnaden inom Timotejen 17 presenteras nedan. En mycket hög byggnad som sticker upp över andra byggnader kan bli ett hinder för luftfarten. En ökning av flyghinder kan generera en inskränkning i flygverksamheten vilket i sin tur kan leda till fler olyckor (Luftfartsstyrelsen, 2006). Kollision med byggnad har inte inträffat i Sverige under de senaste åren och den vanligaste typen av kollision som inträffat är helikoptrar som kolliderar med kraftledningar eller träd. Kollisioner inom luftfarten är sällan förekommande händelser och risknivån för en sådan händelse inom planområdet och tillhörande följdeffekter bedöms som låg. Riskreducerande åtgärder bör dock genomföras utifrån Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om trafikregler för luftfart och om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten. 6.5 Värdering av risknivån för övrigt fallande föremål Utifrån höjden på planerad byggnad inom Timotejen 17 kan fallande föremål generera stora konsekvenser inom eller på angränsande område. De fördjupade analyserna har bland annat analyserat händelser förknippade med oavsiktligt respektive avsiktligt nedkastande föremål och egensvängning av byggnaden som kan generar fallande föremål. Utifrån analyserna är risknivån förknippad med fallande föremål inte försumbara och är i nivå med risknivåerna för naturfenomen. Dock är bedömningen att dessa olyckshändelser hanteras via de krav och rekommendationer som ställs i Boverkets byggregler och kan hanteras via ordinarie projekteringsprocess och organisatoriska åtgärder som presenteras i bilaga B. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 32 (49)

33 7 DETALJSTUDIER AV RESPEKTIVE FASTIGHET Nedan presenteras detaljstudier för respektive fastighet inom området Timotejen i syftar att tydligöra vilka riskreducerande åtgärder som bedöms nödvändiga för planerad bebyggelse för respektive kvarter för att risknivån ska nå acceptabla nivåer. För Timotejen 19 presenteras även en jämförande studie av risknivån med hänsyn till att byggnaderna inom fastigheten är befintliga och att detaljplanen för området avser ändrad markanvändning. 7.1 Timotejen 17 Tellus Tower Utifrån analyserna kring transport av farligt gods på Södertäljevägen och E4/E20 är riskbidraget (individs eller samhällsrisk) från en olycka relativt begränsat. Utifrån de identifierade riskreducerande åtgärderna är det åtgärder förknippade med automatiskt avstängbar ventilation, med friskluftsintag vända bort från Södertäljevägen som behöver säkerställas. Om den höga byggnaden Tellus Tower förläggs längre bort än 65 m från Södertäljevägens vägkant föreligger inga krav på riskreducerande åtgärder utifrån närheten till transportleder för farligt gods. Detta är oavsett framtida bebyggelse inom fastigheten Timotejen 19 och 28. Utifrån övriga analyserade händelser (antagonism, naturfenomen kollison med luftfarkost och fallande föremål) föreligger dock behov av riskreducerande åtgärder. De åtgärder som identifierats ge påverkan på markanvändning och funktion är: Parkeringsmöjligheter nära husfasaden till den höga byggnaden Tellus Tower ska undvikas. Möjligheten till god översikt ska säkerställas för att minska möjligheterna att verka ostört. Dock föreligger behov av andra riskreducerande åtgärder som inte kan styras via planprocessen. Dessa behöver säkerställas via till exempel exploateringsavtal som är juridiskt bindande i samband med projektering. Aktuella åtgärder återfinns i bilaga B. 7.2 Timotejen 19 Nedan redogörs behovet av riskreducerande åtgärder som krävs för respektive kvarter inom fastigheten. För byggnaderna inom fastigheten är det främst åtgärder förknippade med riskreduktion för transporter med farligt gods som är aktuella. Ett lättöverskådligt bildmaterial visualiseras i bilaga C där risknivåer och åtgärder för kvarter A, B, D och E framgår. Kvarter A The Brick Utifrån befintlig visionsskiss för The Brick (White, 2014), är bedömningen utifrån områdets läge, geografiska placering, utformning och resultatet från genomförd riskbedömning att samtliga föreslagna åtgärder förknippade med närheten till Södertäljvägen och E4/E20 krävs för att nå acceptabla risknivåer. Åtgärderna presenteras visuellt i bilaga C. För att undersöka behovet av brandteknisk klassad fasad och fönster har fördjupade strålningsberäkningar genomförts under hösten Resultatet från analysen är att fönster inom plushöjderna m behöver utföras i lägst brandteknisk klass EW 30 om en korridor anläggs närmst vägen. Kvarter B och D För kvarter B och D är bedömningen att endast åtgärder förknippade med automatiskt avstängningsbar ventilation krävs som riskreducerande åtgärd för att nå acceptabla risknivåer. Åtgärden presenteras visuellt i bilaga C. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 33 (49)

34 Kvarter E För kvarter E är bedömningen att samtliga föreslagna riskreducerande åtgärder förknippade med transporter av farligt gods behöver beaktas. Från genomförd strålningsanalys behöver fönster inom plushöjden +44,5 +52,5 m utföras i lägst brandteknisk klass E 30. Aktuella riskreducerande åtgärder för kvarteret visualiseras i bilaga C Ändrad risknivå för ny verksamhet inom kvarter A - The Brick För att undersöka hur risknivån kommer förändras om verksamheten ändras inom befintliga byggnader presenteras nedan en jämförande analys mellan ett nollalternativ och ett huvudalternativ. Detta med hänsyn till att det främst är bostäder som avses förläggas inom området, vilket har högre skyddsvärde än kontor. I dag finns det cirka arbetsplatser inom kvarteret varav merparten av dessa finns i The Brick. Vid ombyggnad av byggnaderna till ungdomslägenheter kommer drygt 600 personer erbjudas bostad inom byggnaderna The brick och The Lab, varav ca 360 personer kommer bo inom The Brick (det vill säga den större tegelbyggnaden som angränsar mot Södertäljevägen och E4/E20). Vid analysen har nollalternativet definierats som dagens förhållanden med kontor och att antal arbetsplatser utgör 2000 för aktuellt referensår (det vill säga år 2035). Dock förutsätts att trafik, mängd transporterat farlig gods etc. ökar likt de beräkningar och antaganden som presenteras i bilaga A. Huvudalternativet har definierats som att verksamheten i byggnaden ändras och utgör ungdomsbostäder. Enligt de inledande studierna kommer det finnas möjlighet att ha cirka 360 personer boende inom The Brick och ca 240 personer inom The Lab. Vid jämförelsen antas olycksfrekvenser och konskevensområden vid en olycka vara enligt de analyser som presenteras i bilaga A (analys av farligt gods). Dock så är det skillnad i persontäthet och tider under dygnet som personer visas inom området. För att ta hänsyn till detta görs antagandet att för nollalternativet är det personer inom byggnaden mellan klockan och 5 % av personantalet, det vill säga 100 personer mellan För huvudalternativet är uppskattningen att 50 % av personantalet vistas hemma under dagtid, det vill säga mellan Detta med hänsyn till att det främst är ungdomsbostäder och en stor andel av dessa kommer vara studenter. Under kvällstid, mellan är bedömningen att samtliga boenden är hemma. Då olycksfrekvensen är lika för både nollalternativet och huvudalternativet är individrisken lika och jämförelse sker enbart mellan den förändrade samhällsrisken. Vid beräkning av samhällsrisken är utgångspunkten att det inte förekommer någon stadigvarande verksamhet mellan vägen och byggnaden. Beräknade risknivåer och en jämförelse mellan risknivåerna, utan åtgärder, visualiseras i Figur 17. Resultatet av den jämförande analysen visar att risknivån kommer sjunka vid ändrad verksamhet, det vill säga att ändrad verksamhet genererar en lägre risknivå för fastigheten. Dock står sänkningen inte i direkt proportion till det förändrade personantalet med hänsyn till hur fördelningen av personantal över dygnet ser ut och risknivån ligger fortfarande inom området benämnt ALARP. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 34 (49)

35 Figur 17 Visualisering av skillnaden i risknivåer mellan nollalternativ och huvudalternativ. Observera att skalan på grafens axel är logaritmisk. Diskussion Trots att risknivå sjunker vid ändrad verksamhet så kan att risknivåerna inte jämföras rakt av med hänsyn till att olika verksamheter har olika skyddsbehov. Detta beror till stor del på att de riktlinjer och förslag på markanvändning som länsstyrelsen presenterat i anslutning till transportleder för farligt gods utgår från ett perspektiv om god planering och med rättighetsbaserade kriterier som grund. Dock är det inte helt entydigt hur bedömningen av olika verksamheters skyddsbehov definierats i de riktlinjer som Stockholms läns länsstyrelse presenteras. Som grund för till exempel Skåne läns riktlinjer (Länsstyrelsen i Skåne län, 2007) tydliggörs följande kriterier som styrande för bedömning av olika markanvändning: Antal personer i en byggnad eller ett område påverkar skyddsbehovet. Större antal personer innebär att samhällsrisken är större. Persontätheten i en byggnad eller ett område påverkar skyddsbehovet. Många personer på samma plats innebär större sannolikhet för ett stort skadeutfall. Indirekt ger ökad persontäthet ett större antal personer som kan utsättas för kritiska förhållanden. Status på personer (vakna eller sovande). Vakna personer har bättre möjlighet att inse fara och att påverka sin säkerhet. Förmåga att inse fara och möjlighet att själv påverka sin säkerhet. Vuxna människor med full rörlighet har bättre möjligheter att påverka sin situation, än till exempel små barn och personer med vissa funktionshinder. Kännedom om byggnader och område. Kunskap om byggnader och område ger en större trygghet och möjlighet att agera än i okända byggnader eller områden. Utifrån de genomförda analyserna och jämförelsen av risknivåer mellan olika verksamheter inom byggnaden The Brick är slutsatsen att det går att ha bostäder inom byggnaden och nå acceptabla risknivåer. Detta är dock under förutsättning att samtliga riskreducerande åtgärder vidtas. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 35 (49)

36 7.3 Timotejen 28 - kvarter F För byggnaderna inom fastigheten Timotejen 28 är det främst åtgärder förknippade med riskreduktion för transporter med farligt gods som är aktuella för att nå acceptabla risknivåer. Ett lättöverskådligt bildmaterial visualiseras i bilaga C där risknivåer och åtgärder för kvarter F framgår. För att nå acceptabla risknivåer behöver lokalisering av verksamheter inom kvarter F särskilt beaktas. Inom plan 1-4 bör mindre skyddsvärd verksamhet så som parkeringsgarage, förråd etc. förläggas närmast Södertäljevägen. Större samlingslokaler (lokaler med fler än 150 personer) och bostäder bör inte ligga närmare vägkanten än 25 meter, alternativt placeras ovanför en plushöjd av +54. Fönster inom en plushöjd av m ska utföras så att det säkerställs att strålningsnivån på insidan av fönster som vetter ut mot Södertäljevägen och E4/E20 understiger 20 kw/m 2 under 30 minuter. Detta kan säkerställas med fönster utförda i lägst brandteknisk klass E 30. Om det anläggs korridorer inom detta avstånd ska eventuella fönster utföras så att det säkerställs att strålningsnivån på insidan av fönster som vetter ut mot Södertäljevägen understiger 10 kw/m 2 under 30 minuter. Detta kan säkerställas med fönster utförda i lägst brandteknisk klass EW 30. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 36 (49)

37 8 DISKUSSION Detta avsnitt omfattar en diskussion med identifiering och hantering av de osäkerheter som är förknippade med riskbedömningen för området Timotejen. Området Timotejen har en komplex risksituation utifrån sitt läge i anslutning till Södertäljevägen och E4/20 och den önskade bebyggelsen med ett högt hus. 8.1 Identifiering av osäkerheter Riskbedömning är alltid förknippad med osäkerheter, om än i olika omfattning. Osäkerheterna i denna riskbedömning beror bland annat på: För många av olyckshändelserna och riskkällorna som analyserats råder stora osäkerheter rörande tänkbara konsekvenser. Upprättade delanalyser och tillhörande underlagsmaterial har olika utgångspunkter. 8.2 Hantering av osäkerheter Genomförda delanalyser har upprättats med samma övergripande syfte och mål, men med hänsyn till de vitt skilda karaktärerna hos olyckshändelserna och riskkällorna är det svårt ha att ett likriktat arbetssätt. Detta gör det omöjligt att på ett korrekt sätt addera risknivåerna för de olyckshändelser och riskkällor som bedöms kunna belasta området och få en kvantifierbar risknivå. Det finns inga fastställda acceptanskriterier rörande risknivåer i Sverige. Detta medför att det i två olika riskbedömningar kan skilja mellan valda acceptanskriterier vilket medför att olika riskreducerande åtgärder krävs/rekommenderas. För att hantera detta har utgångspunkten varit att utgå från samma grundläggande kriterier vid upprättande av de olika delanalyserna. Det vill säga att rimlighetsprincipen, proportionalitetsprincipen, fördelningsprincipen och principen om undvikande av katastrofer verkat som övergripande acceptanskriterier. För analys kring farligt gods har DNV:s definierade acceptanskriterier använts som tar utgångspunkt från de fyra grundläggande principerna. För många av olyckshändelserna och riskkällorna som analyserats råder osäkerheter rörande tänkbara konsekvenser. Detta föranleder att det är omöjligt att genomföra fördjupade analyser och således grundar sig riskbedömningen delvis på kvalitativa resonemang. Med tydligare utformning och funktion kan analyserna fördjupas och en mer nyanserad bedömning vara möjlig. Med hänsyn till detta har försiktighet använts vid värdering av risknivån i detta skede av exploateringen. Trots att ett gediget riskinventeringsarbete genomförts kan det förekomma potentiella olyckshändelser och riskkällor som ej identifierats som kritiska i dagsläget, men som med hänsyn till framtida samhällsförändringar kan visa sig generera icke acceptabla risknivåer. Detta är problematiskt att hantera och för att lyckas med det, har många av de olyckshändelser och riskkällor som avskrivits i den översiktliga utvärderingen och översiktliga värderingen indirekt värderats och reducerats genom de åtgärdsförslag som presenterats för de olyckshändelser som bedöms generera icke försumbara risknivåer. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 37 (49)

38 9 SLUTSATSER Resultatet av riskanalyserna och riskvärderingen är att risknivån, med hänsyn till olycksrisker i omgivningen som påverkar området, ej är försumbar och riskreducerande åtgärder behöver vidtagas enligt använda acceptanskriterier. Risknivån är sådan att man bör sträva efter att sänka den med rimliga medel så långt det är möjligt. För att risknivåerna ska anses vara acceptabla inom området ska de riskreducerande åtgärderna som presenteras i avsnitt 6 och 7 beaktas och inarbetas som bestämmelser i det fortsatta detaljplanearbetet. Vid analysen har befintliga skyddsbarriärer i form av mur och höjdskillnader mellan Södertäljevägen och bebyggelse identifierats. Dessa befintliga skyddsbarriärer har dock inte inkluderats som riskreducerande åtgärder för området vid analyserna med hänsyn till framtida behov av servitutsavtal. Om de bevaras över tid så kommer dessa vara positiva utifrån ett riskperspektiv och den resulterande risknivån är lägre än den som presenterats i anslutning till transporter av farligt gods. Utifrån olyckshändelser inom området är det främst handlingar av antagonistisk karaktär mot höga byggnaden inom fastigheten Timotejen 17 som kan generar förhöjda risknivåer och som inte naturligt beaktas under det ordinarie projekteringsförfarandet eller via organisatoriska aspekter. De åtgärder som påverkar markanvändning eller funktion presenteras i avsnitt 6. Slutsatsen från genomförda analyser, värderingar och förd diskussion är att risknivån, för varje analyserad olyckshändelse och riskkälla är hanterbar, via detaljplaneprocessen eller via de regelverk som styr framtida projektering. Om föreslagna åtgärder vidtas är bedömningen att risknivån inom området blir låg och att den kan accepteras enligt använda acceptanskriterier. Upprättad riskbedömning ska ses som ett underlag för fortsatt planarbete och föreslagna åtgärder bör utgöra underlag till planbestämmelser och exploateringsavtal som är juridiskt bindande i samband med projektering. Briab Brand & Riskingenjörerna AB Johan Norén Brandingenjör/Civilingenjör Briab Brand & Riskingenjörerna AB 38 (49)

39 10 LITTERATURFÖRTECKNING Boverket 1A. (2013). Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS 8 (BFS 2011:10 med ändringar t.o.m. 2013:10). Karlskrona: Boverket. Boverket. (2013). Boverkets byggregler, BBR 20 (BFS 2011:6 med ändringar t.o.m. BFS 2013:14). Karlskrona: Boverket. Briab Brand & riskingenjörerna AB. ( 2006). Granaten - Fördjupad riskanalys. Stockholm: briab. Briab Brand & Riskingenjörerna AB. (2011). Timotejen 17, Stockholm, Riskanalys avseende transporter av farligt gods. Stockholm: Briab. Briab Brand & Riskingenjörerna AB. (2014). Timotejen 19 & 28, Stockholm - Riskbedömning fysisk planering. Stockholm: Briab. Briab, Brand & Riskingenjörerna AB. (2011). Timotejen 17, Stockholm - riskanalys avseende transport av farligt gods. Stockholm: Briab Brand & Riskingenjörerna AB. Davidsson, G. e. (1997). Värdering av risk. Karlstad: Statens Räddningsverk. Forsén, R. (1984). Sprängattentatet i Fontainebleau. Stockholm: Försvarets forskninganstalt. Luftfartsstyrelsen. (den 27 september 2006). Luftfartens kunskapsunderlag; Flygsäkerhet, luftfartsutrustning och skyddsområden. Luftfartsstyrelsen. Länsstyrelsen i Skåne län. (2007). Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods, Rapport. Malmö: Länsstyrelsen i Skåne län. Länsstyrelsen i Stockholms län. (2000). Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer. Samhällsplaneringen bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods. Stockholm. Länsstyrelsen i Stockholms län. (2003). Riskanalyser i detaljplaneprocessen vem, vad, när & hur? Stockholm: Länsstyrelsen i Stockholms län. Länsstyrelsen i Stockholms län. (2003). Riktlinjer för riskanalyser som beslutsunderlag. Stockholm: Länsstyrelsen i Stockholms län. Länsstyrelsen Stockholm län. (2012). Länsstyrelsen i Stockholms läns sammanställning över vägar och vissa lokala trafikföreskrifter inom Stockholms län, 01FS 2012:14. Stockholm: Länsstyrelsen Stockholm län. Länsstyrelsen Stockhom. (den ). Timotejen 17, 19 och 28 - information från enheten för samhällsskydd och beredskap. Stockholm. Länsstyrelserna Skåne län, Stockholms län, Västra Götalands län. (2006). Riskhantering i detaljplaneprocessen Riskpolicy för markanvändinng intill transportleder för farligtgods. Stockholm: Länsstyrelserna Skåne län, Stockholms län, Västa Götalands län. Länsstyrelserna Skåne län, Stockholms län, Västra Götalands län. (2006). Riskhantering i detaljplaneprocessen Riskpolicy för markanvändinng intill transportleder för farligtgods. Stockholm: Länsstyrelserna Skåne län, Stockholms län, Västa Götalands län. Räddningsverket. (2001). Olycksrisker och MKB. Karlstad: Räddningsverket. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 39 (49)

40 Simonson McNamee, M. (2013). Anlagd brand ett stort samhällsproblem. BRANDFORSK Slutrapport (SP rapport 2013:22). Borås, Sweden: SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Simonson, M. (2007). Anlagd brand ett stort samhällsproblem. BRANDFORSK förstudie (SP Arbetsrapport 2007:21). Borås, Sweden: SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. SIS. (2006). SS-EN :2006, AC 2010, Eurocode 1 Laster på bärverk Part 1-7: Allmänna laster Olyckslast. SIS. SMHI. (2009). Hämtat från Kunskapsbank: Skydd mot blixten: den 10 december 2010 Stadsbyggnadskontoret- planavdelningen. (2013). Startpromemoria för planläggning av Timotejen 19 och 28 i stadsdelen Västberga (ca 980 lägenheter). Stockholm: Stockholms stad. Stadsbyggnadskontoret- planavdelningen. (2013). Startpromemoria för planläggning av Timotejen 19 och 28 i stadsdelen Västberga (ca 980 lägenheter). Stockholm: Stockholms stad. Stockholms stad. (2012). Statistisk årsbok för Stockholm Klippan: Ljungbergs tryckeri. Svensk författningssamling. (1998). Miljöbalk (1998:808) med ändringar t.o.m. SFS 2009:652. Svensk författningssamling. (2010). Plan- och bygglag (SFS 2010:900). Trafikverket. (2012). NVDB på webb Hämtat från Trafikverket: den TUB Trafikutredningsbyrån AB. (den ). Trafikflödesprognos E4/E20. TUB Trafikutredningsbyrån AB. White. (2014). Illustrationsskiss för Timotejen 19 och 28. Stockholm: White. White. (den ). Situationsplan över del av Telefonplan. Stockholm, Sverige. Wingårdh Arkitektkontor AB. (den ). Situationsplan -Tellus Tower. Förhandskopia. Göteborg: Wingårdh Arkitektkontor AB. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 40 (49)

41 APPENDIX A - RISKINVENTERING I Tabell 4 presenteras de olyckshändelser/riskkällor som identifierats via den översiktliga riskinventeringen. Då vissa specifika olyckshändelser och riskkällor hanteras explicit via andra regelverk, har utöver förändringen mot dagens förutsättningar, två övergripande bedömningsgrunder medtagits för att möjliggöra en logisk bedömning om en olyckshändelse eller riskkälla ska underkastas fördjupad analys: eller: 1. Olyckshändelsen/riskkällan hanteras inte explicit via andra regelverk (exempelvis rådande bygg- eller arbetsmiljölagstiftning). 2. Olyckshändelsen/riskkällan hanteras explicit i andra regelverk, men eventuella förslag på åtgärder kan ge stor påverkan på markanvändning och/eller funktion inom detaljplaneområdet. Tabell 4 - Riskinventering och översiktlig bedömning. ID Händelser Skadehändelse Förändring mot dagens situation Bedömning om fördjupade analyser genomförs Transport av farligt gods 1 Olycka med farligt gods transport med explosiva ämnen i ADR-klass 1 längs Södertäljevägen och E4/E20. Utsläpp och deflagration Ja, ökad persontäthet i anslutning till vägen Den kraftiga tryckvåg som kan uppstå medför mycket omfattande konsekvenser. Analyseras vidare, se bilaga A. 2 Olycka med farligt gods transport med brandfarlig gas i ADRklass 2.1 längs Södertäljevägen och E4/E20. 3 Olycka med farligt gods transport med ej giftig, ej brännbar gas i ADR -klass 2.2 längs Södertäljevägen och E4/E20. 4 Olycka med farligt gods transport med giftig gas i ADR -klass 2.3 längs Södertäljevägen och E4/E20. Utsläpp och antändning Utsläpp Utsläpp Ja, ökad persontäthet i anslutning till vägen Ja, ökad persontäthet i anslutning till vägen Ja, ökad persontäthet i anslutning till vägen Brännbar gas kan vid antändning ge upphov till mycket omfattande konsekvenser inom ett större område vid ett utsläpp. Analyseras vidare, se bilaga A. Små konsekvenser vid en olycka och små kvantiteter transporteras. Analyseras inte vidare. Giftiga gaser kan leda till mycket omfattande konsekvenser inom ett större område i samband med ett utsläpp. Analyseras vidare, se bilaga A. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 41 (49)

42 ID Händelser Skadehändelse Förändring mot dagens situation Bedömning om fördjupade analyser genomförs 5 Olycka med farligt gods transport med brandfarlig vätska i ADR -klass 3 längs Södertäljevägen och E4/E20. Utsläpp och antändning Ja, ökad persontäthet i anslutning till vägen Vid antändning givet läckage kan betydande konsekvenser nära olycksplatsen uppstå. Analyseras vidare, se bilaga A. 6 Olycka med farligt gods transport med brandfarliga fasta ämnen i ADR -klass 4 längs Södertäljevägen och E4/E20. Utsläpp och antändning Ja, ökad persontäthet i anslutning till vägen Medför normalt ej konsekvenser för personskador då skada förutsätter antändning och det är begränsade mängder som transporteras på vägsnätet. Analyseras inte vidare. 7 Olycka med farligt gods transport med ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten i ADR -klass 5 längs Södertäljevägen och E4/E20. Utsläpp, reaktion med vatten och antändning Ja, ökad persontäthet i anslutning till vägen Kan reagera explosionsartat eller bilda explosiva produkter med vissa organiska ämnen. Konsekvenserna är lika de som sker vid olycka med massexplosivt ämne. Analyseras vidare. 8 Olycka med farligt gods transport med giftiga ämnen i ADR - klass 6.1 längs Södertäljevägen och E4/E20. 9 Olycka med farligt gods transport med smittförande ämnen i ADR -klass 6.2 längs Södertäljevägen. 10 Olycka med farligt gods transport med smittförande ämnen i ADR -klass 7 längs Södertäljevägen och E4/E20. Utsläpp Utsläpp Utsläpp Ja, ökad persontäthet i anslutning till vägen Ja, ökad persontäthet i anslutning till vägen Ja, ökad persontäthet i anslutning till vägen Medför normalt ej konsekvenser då personer måste vara i direkt kontakt med ämnet. Analyseras inte vidare. Medför normalt ej konsekvenser då personer måste vara i direkt kontakt med ämnet. Analyseras inte vidare. Medför normalt inga akuta konsekvenser även i de fall där radioaktivt material läcker ut. Vid transport vidtas mycket omfattande säkerhetsåtgärder. Analyseras inte vidare. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 42 (49)

43 ID Händelser Skadehändelse Förändring mot dagens situation Bedömning om fördjupade analyser genomförs 11 Olycka med farligt gods trasport med frätande ämnen i ADR -klass 8 längs Södertäljevägen och E4/E20. Utsläpp Ja, ökad persontäthet i anslutning till vägen Medför normalt ej konsekvenser då personer måste vara i direkt kontakt med ämnet. Analyseras inte vidare. 12 Olycka med farligt gods transport med övriga ämnen och föremål i ADR -klass 9 längs Södertäljevägen och E4/E20. Utsläpp Ja, ökad persontäthet i anslutning till vägen Medför normalt inga akuta konsekvenser. Analyseras inte vidare. Tillståndspliktig verksamhet 13 Angränsande tillståndpliktig verksamhet Utsläpp och antändning Ja, ökad persontäthet i anslutning till riskkällan. Analyseras ej vidare då hanteringen är begränsad, och det är ett avstånd på ca meter mellan verksamheten och detaljplanerna. Analyseras inte vidare. Brand 14 Brand inom byggnad Stor brand inom byggnad 15 Brand i fordon på körbana i anslutning till planområdet Yttre transportrörelser 16 Olycka på ytvägnätet i anslutning till planområdet. Stor brand som kan påverka planområdet. Ja, ny bebyggelse och större personantal. Olyckshändelsen/riskkällan hanteras explicit i andra regelverk (BBR). Analyseras ej vidare. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 43 (49) Nej Ingen förändring bedöms råda mellan nollalternativ och huvudalternativet samt risknivån bedöms som låg. Analyseras inte vidare. Stor trafikolycka. Nej Behandlas via ordinarie trafikprojektering och bedöms ej påverka markanvändning eller funktion. Analyseras inte vidare.

44 ID Händelser Skadehändelse Förändring mot dagens situation Bedömning om fördjupade analyser genomförs 17 Kollisson med luftfartkost Flygplan eller helikopter flyger in i hög byggnad Ja, ny högre bebyggelse Analyseras via separat analys med hänsyn till närheten till Bromma flygplats inflygningsstråk. Analyseras via separat analys, se bilaga B. Antagonistisk handling 18 Avsiktliga handlingar med avsikt att förstöra byggander eller skada personer i byggnaden Explosion Anlagd brand Ja, ny bebyggelse med ökat skyddsvärde Analyseras med hänsyn till de konsekvenser som kan förväntas uppstå. Analyseras via separat analys, se bilaga B. Naturfenomen 19 Olyckshändelser förkippade med väder och naturfenomen Blixtnedslag kraftiga vindar Nederbörd Ja, ny högre byggnad som kan generera högre risknivå. Analyseras med hänsyn till den förändrade riskbild som kan föreligga inom eller för angränsande områden. Analyseras via separat analys, se bilaga B. Övriga fallande föremål 20 Fallande föremål Hoppande personer Avsiktligt nedkastande föremål Oavsiktligt tappade föremål Ja, ny högre byggnad som kan generera högre risknivå Analyseras med hänsyn till den förändrade riskbild som kan föreligga inom eller för angränsande områden. Analyseras via separat analys, se bilaga B. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 44 (49)

45 APPENDIX B TREDJEPARTSGRANSKNING G AV ANALYSER FÖR TIMOTEJEN 19 & 28 Briab Brand & Riskingenjörerna AB 45 (49)

46 Briab Brand & Riskingenjörerna AB 46 (49)

47 Briab Brand & Riskingenjörerna AB 47 (49)