TIMOTEJEN 19 & 28, STOCKHOLM

Transkript

1 TIMOTEJEN 19 & 28, STOCKHOLM - RISKHÄNSYN VID FYSISK PLANERING - ÄNDRAD DETALJPLAN - VERISON 5 Briab Brand & Riskingenjörerna AB Stockholm: Rosenlundsgatan Stockholm. Telefon: Uppsala: Bredgränd Uppsala. Telefon: Organisationsnummer:

2 PROJEKTINFORMATION Projektnamn: Timotejen 19 The Brick & Timotejen 28 (kvarter F) Fastighet: Timotejen 19 & Timotejen 28 Kommun: Ärende: Beställare: Uppdragsansvarig: Handläggare: Stockholm Riskbedömning för ändring av detaljplan Tellusborgsvägen Holding AB & ALM Equity AB Kontaktperson: Curt Ahnström E-post: Telefonnummer: Peter Nilsson E-post: Telefonnummer: Johan Norén (JN) E-post: Telefonnummer: Kvalitetskontroll Utredningen omfattas av kontroll enligt Briabs kvalitetssystem som är certifierat enligt FR2000 och anpassas efter dimensioneringsmetod. Intern kontroll av version 1 och 2 har genomförts av Peter Nilsson, Brandingenjör och Civilingenjör i riskhantering. Version 3 har kvalitetskontrollerats av Anders Sandberg, Brandingenjör och Civilingenjör och version 4 av Fredrik Hiort. Tredjepartsgranskning har skett av Hanna Langéen, Civilingenjör i Riskhantering, på Structor Riskbyrån AB. Granskningen har skett under oktober och november 2013 och behandlade version 2. Upprättat granskningsutlåtande finns bifogat som bilaga i denna handling och föreslagna revideringar har beaktats. Datum Version Kontrollnivå Kontroll Riskbedömning för detaljplan Timotejen 19 & T28 version Riskbedömning för detaljplan Timotejen 19 & T28 version Riskbedömning för detaljplan, Timotejen 19 version Riskbedömning för detaljplan, Timotejen 19 version 1 Egenkontroll Kvalitetskontroll Egenkontroll Kvalitetskontroll Tredje parts kontroll Egenkontroll kvalitetskontroll Briab Brand & Riskingenjörerna AB 1 (46) JN FH JN AS Hanna Langéen JN PN

3 SAMMANFATTNING Briab Brand & Riskingenjörerna AB har, fått i uppdrag av Tellusborgsvägen Holding AB & ALM Equity AB, att genomföra en fördjupad riskbedömning i syfte att kartlägga, värdera och redogöra för den riskbild som är förknippad med ändrad detaljplan för kvarteret Timotejen 19 och Timotejen 28, Stockholm. Syfte och mål med riskbedömningen är att kartlägga vilken förhöjd risknivå, personer inom planområdet kommer att utsättas för, till följd av oönskade händelser inom eller i nära anslutning till planområdet. Syftet har även varit att identifiera och vid behov föreslå åtgärder för att minska risknivån för att hamna inom acceptabel risknivå. Bedömning av risknivån har gjorts objektivt, utan beaktande av föreslagen verksamhet. Riskkällor/händelser förknippade med olycka på angränsade vägar och transporter av farligt gods längs Södertäljevägen och väg E40/E20 är de händelser som identifierats kunna ge förhöjda risknivåer enligt upprättad riskinventering. Södertäljevägen och E4/E20 är primära transportleder för farligt gods idag och samma klassificering förutses gälla i framtiden, även då Förbifartvägen färdigställts. För analysen har referensåret 2030 nyttjas för att inte underskatta framtida trafikmängder och transporterat gods. Utifrån trafikmängder på Södertäljevägen och E4/E20 har ett antal möjliga olycksscenarier studerats utifrån en första scenarioanalys. Utifrån en inledande bedömning är det olyckor längs Södertäljevägen och E4/E20 som bedömts generera icke försumbara risknivåer för planområdet. De olycksscenarier som identifierats kunna generera konsekvenser för personer inom området är: Transport av farligt gods på Södertäljevägen och E4/E20 och olyckor med: o ADR-Klass 1 - explosiva ämnen o ADR-Klass brandfarlig gas, med följande olycksscenarier: Jetflamma Fördröjd antändning (gasmolnsexplosion) BLEVE (Boiling liquid expanding vapor explosion 1 ) o ADR-Klass 2.3 giftiga gaser o ADR-Klass 3 brandfarlig vätska o ADR-Klass 5 oxiderande ämnen För respektive händelse har olycksfrekvens och konsekvens beräknats och ställts samman till en risknivå och värderats. Utifrån genomförd kvantitativ analys, är slutsatsen att transporter av och olyckor med farligt gods i anslutning till planområdet har låg olycksfrekvens, men kan generera stora konsekvenser för området. Detta genererar att risknivån som närheten till Södertäljevägen och E4/E20 ger upphov till, ligger inom det område som benämns ALARP enligt nyttjade acceptanskriterier. Med hänsyn till detta bör följande riskreducerande åtgärder beaktas. 1 BLEVE uppstår när en tank med tryckkondenserad brandfarlig gas "exploderar". BLEVE kan uppstå i alla tankar som innehåller tryckkondenserade brandfarliga gaser om de utsätts för en yttre brand och säkerhetsventilerna ej fungerar. En BLEVE ger stora effekter i omgivningen i form av tryckvåg, splitter och värmestrålning. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 2 (46)

4 Ett skyddsavstånd på 20 meter bör finnas mellan bebyggelse och Södertäljevägens närmsta körfält. Områden mellan Södertäljevägen och bebyggelsen bör även utformas så att de inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Fasader vända mot Södertäljevägen, belägna inom ett kortare avstånd än 30 meter från vägens närmsta körfält, ska klara strålningsnivåer upp till 20 kw/m 2 under minst 30 minuter. Fönster i fasad, vända mot Södertäljevägen, belägna inom ett kortare avstånd än 3 meter från vägens närmsta körfält, ska vara utförda så att strålningen på insidan av glaset understiger 20 kw/m 2 under minst 30 minuter. Eventuella inglasade loftgångar eller utrymningskorridorer, vända mot Södertäljevägen inom kortare avstånd än 30 meter från vägens närmsta körfält, ska vara utförda så att strålningen på insidan av glaset understiger 10 kw/m 2 under minst 30 minuter. Utrymningsvägar från byggnader inom ett kortare avstånd än 30 meter från Södertäljevägens närmsta körfält ska vara lokaliserade och mynna bort från Södertäljevägen. Automatiskt avstängbar ventilation, med friskluftsintag vända bort från Södertäljevägen bör säkerställas för byggnader inom ett avstånd av 60 meter från vägen. Befintliga skyddsbarriärer i form av dike, mur och befintlig höjdskillnad mellan Södertäljevägen och bebyggelsen ska bevaras. För att reducera risknivån inom kvarteret Timotejen 28 bör byggnader närmst vägen utföras med mindre skyddsvärd verksamhet (t.ex. parkeringsgarage eller teknikutrymmen) i byggnadens nedre plan. Med hänsyn till förväntad flamhöjd bör mindre skyddsvärd verksamhet finnas upp till 12 meter över Södertäljevägens körbana (upp till plushöjden +54 m). Verksamhet med hänsyn till avstånd från Södertäljevägen Lämplig markanvändning, om föreslagna riskreducerande åtgärder vidtas, i anslutning till Södertäljevägen presenteras i tabellen nedan. Tabell 0 - verksamhet med hänsyn till avstånd från Södertäljevägens närmsta körfält. Avstånd från Södertäljevägens närmsta körfält, [m] Verksamhet 0 20 P - Parkering (ytparkering) T - Trafik N - Friluftsområde E - Teknisk anläggning Tillkommande verksamheter till ovan presenterade: J - Industri U - Lager H - Handel (mindre butiker) K Kontor 25 - Tillkommande verksamheter till ovan presenterade: B - Bostad H - Handel (Större butiker) S - Skola Y - Samlingslokal etc. D - Vård K - Hotell Briab Brand & Riskingenjörerna AB 3 (46)

5 INNEHÅLLSF SFÖRTECKNING SAMMANFATTNING INLEDNING Syfte och mål Omfattning och avgränsningar Revidering Underlag Kvalitetssäkring GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Planområdet idag Förslag på ändrat planförslag RISKHANTERINGSPROCESSEN SEN Begrepp och definitioner Styrande dokument Metodik för riskhantering Nyttjad metod Acceptanskriterier RISKINVENTERING OCH ÖVERSIKTLIG BEDÖMNING Anslutande vägar Transport av farligt gods på väg Befolkningstäthet Översiktlig bedömning FÖRDJUPAD ANALYS Olycksfrekvens Konsekvensberäkning RESULTATSAMMANSTÄLLNING - RISKNIVÅ Individrisk Samhällsrisk RISKVÄRDERING Individrisk Briab Brand & Riskingenjörerna AB 4 (46)

6 7.2 Samhällsrisk Åtgärdsförslag Samhällsrisk och individrisk med åtgärder KÄNSLIGHETS- OCH OSÄKERHETSANALYS FÖRDJUPAD RISKBEDÖMNING NG FÖR RESPEKTIVE KVARTER Kvarter Timotejen 19 The Brick DISKUSSION OCH SLUTSATS LITTERATURFÖRTECKNIN LITTERATURFÖRTECKNING BILAGA A RISKINVENTERING BILAGA B TREDJEPARTSGRANSKNING G KV TIMOTEJEN Briab Brand & Riskingenjörerna AB 5 (46)

7 1 INLEDNING Briab Brand & Riskingenjörerna AB har fått i uppdrag av Tellusborgsvägen Holding AB & ALM Equity AB, att genomföra en fördjupad riskbedömning i syfte att kartlägga, värdera och redogöra för den riskbild som är förknippad med ändrad detaljplan för fastigheterna Timotejen 19 & Timotejen 28, Stockholm. Detta i enlighet med krav på att redogöra för detaljplanens lämplighet utifrån säkerhetsperspektiv i Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) samt Miljöbalken (SFS 1998:808) om betydande miljöpåvekran kan förväntas. 1.1 Syfte och mål Syftet med denna riskbedömning är att genomföra en fördjupad riskbedömning i syfte att kartlägga, analysera, värdera och redogöra för riskbilden som är förknippad med ändringen av detaljplanen för fastigheten Timotejen 19 & Timotejen 28, Stockholm. I riskvärderingen ingår beslut om tolerabel risknivå och eventuellt förslag på riskreducerande åtgärder om risknivån är hög. Målet med riskbedömningen är att skapa ett beslutsunderlag för ormrådets detaljplan. Detta görs genom att presentera en samlad bedömning av aktuella risknivåer med hänsyn till områdenas omgivande riskkällor. Vidare har utredningen som målsättning att verka som underlag för vidare visions- och programarbete för området. 1.2 Omfattning och avgränsningar Riskbedömningen omfattar endast plötsliga händelser, som kan orsaka negativ påverkan på människors liv och hälsa. Olyckshändelser där långvarig exponering krävs för skadliga konsekvenser och eventuella skador på egendom och miljö är exkluderade i denna bedömning. Den geografiska avgränsningen definieras som det geografiska område som är markerat på Figur 2 och referensåret för påverkansområdet är valt till 2030 för att få robusthet i dragna slutsatser. Vidare presenteras främst riskreducerande åtgärder som bedömts påverka markanvändning eller funktion. Utgångspunkten för riskvärderingen utgår från de rekommendationer som Räddningsverket presenterat i sin rapport Värdering av risk (Davidsson, 1997) samt de vägledningar som Länsstyrelsen i Stockholms län samt i vissa avseenden Länsstyrelsen i Skåne läns presenterat. 1.3 Revidering Handling utgör en femte version och ersätter helt tidigare versioner. Ändringar till version 5 består i att avstånd till detaljplaneområdet och befintlig bebyggelse kontrollmätts och att föreslagen markanvändning utgår från vägkant enligt önskemål från Länsstyrelsen i Stockholms län. Revidering till version 4 bestod i att det tydliggjorts hur risknivån kommer att ändras för befintlig byggnad inom Timotejen 19 med hänsyn till ändrad verksamhet. Revidering till version 3 bestod i att kvarteret Timotejen 28 inkluderades i riskbedömningen för att kunna verka som ett heltäckande beslutsunderlag för pågående planarbete för planläggning av Timotejen 19 och 28 i stadsdelen Västberga. Revidering till version 2 bestod i att förtydliga inkomna kommentarer från tredjepartskontroll med primärt fokus på styrande dokument. Utöver detta gjorde några mindre redaktionella justeringar. Under mars 2013 har en inledande PM upprättats av Briab Brand & Riskingenjörerna AB för att identifiera behovet av fördjupade analyser och presentera möjliga riskreducerande åtgärder. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 6 (46)

8 1.4 Underlag Underlag för denna version av riskbedömningen utgörs av: Handling Datum Upprättad av Presentationsmaterial för Timotejen 28, Kvarter F White Arkitekter AB Situationsplan över SSM Tellus Tower skiss(kvarter T17, T 19, T 28 m fl.) Wingårdhs Situationsplan Timotejen 19 & 28 - skiss - White Arkitekter AB Sektionskiss för Timotejen White Arkitekter AB Startpromemoria för planläggning av Timotejen 19 och 28 i stadsdelen Västberga Tjänsteutlåtande, DNR Stockholms stad, stadsbyggnadskontoret planavdelningen Tredjepartsgranskning Kv. Timotejen Structor Riskbyrån AB Vision- och programskiss för Timotejen 19 vid Telefonplan Risktekniskt utlåtande Timotejen 19, Stockholm - Ändring av detaljplan transport av farligt gods Timotejen 17, Stockholm, Riskanalys avseende transporter av farligt gods White Arkitekter AB Briab Brand & Riskingenjörerna AB Briab Brand & Riskingenjörerna AB 1.5 Kvalitetssäkring Intern granskning har utförts enligt Briabs kvalitetssystem och kontrollen anpassas efter dimensioneringsmetod. Aktuell utredning har underkastats fördjupad granskning för att kontrollera att samtliga relevanta krav tillgodosetts och att tillförlitliga lösningar erhållits. Granskare i projektet internt hos Briab har varit Peter Nilsson och Anders Sandberg, brandingenjör och Civilingenjör. Peter Nilsson har granskat version 1 & 2 av handlingen och Anders Sandberg och Fredrik Hiort har granskat version 3 respektive version 4. Extern granskning i form av tredjepartsgranskning har genomförts under hösten Kontrollant vid tredjepartsgranskningen har varit Hanna Langéen, civilingenjör i Riskhantering på Structor Riskbyrå AB. Inkomna kommentarer från tredjepartsgranskningen återfinns som bilaga till denna handling och samtliga kommentarer har beaktats med primärt fokus på styrande dokument. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 7 (46)

9 2 GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Nedan presenteras kortfattat detaljplanens förutsättningar för dagsläget samt detaljplanområdets huvudalternativ (planförslaget) för kvarteret Timotejen 19 och Planområdet idag Planområdet ligger nära Telefonplan i stadsdelen Västberga vid Telefonplan i Liljeholmen. Området har tidigare ingått i ett större industrikluster med koppling till Västberga industriområde. Planområdet ligger mellan utvecklingsområdet Telefonplan, med ny bebyggelse och det storskaliga trafiklandskapet kring E4. Planområdet ligger högt i terrängen och med E4/E20 och Södertäljevägen i direkt anslutning i sydväst. (Stadsbyggnadskontoret- planavdelningen, 2013) Inom fastigheten Timotejen 19 ligger LM Ericssons gamla huvudkontor som består av 8 delvis sammanhängande byggnader. Byggnaderna uppfördes mellan 1930 och Fastighetens areal uppgår till ca m 2 och inom fastigheten finns idag ca m 2 kontorsyta. Fastighetens gatuadress är Tellusborgsvägen Den största byggnaden inom området är niovåningsbyggnaden som innehåller Ericssons gamla kontorslokaler som fungerar som ett viktigt landmärke vid infarten till Stockholm. Byggnaden har ett stort arkitektoniskt och arkitekturhistoriskt värde och delar av bebyggelsen är blåklassad av Stockholms stadsmuseum. Detta innebär att den anses vara synnerligen kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen. Blåklassningen gäller främst tegelbyggnadens borgliknande uttryck sett från E4. Timotejen 28 var tidigare en del av Timotejen 19 men styckades av under tidigt 2000-tal. På Timotejen 28 står idag ett parkeringsdäck i tre plan, som angörs från Radiusbacken. Timotejen 28 är gulklassad av Stockholms stadsmuseum, vilket innebär att den har ett positivt värde. I Figur 1 och Figur 2 presenteras områdets geografiska placering och utbredning. Timotejen 28 Planområdet för Timotejen 19 & 28 Timotejen 19 Södertäljevägen & E4/E20 Figur 1 Planområdets orientering och ungefärlig plangräns. I figuren är även E4/E20 respektive Södertäljevägen & E4/E20 markerade. Timotejen 19 är det södra av de två kvarteren. (Stadsbyggnadskontoret- planavdelningen, 2013) Briab Brand & Riskingenjörerna AB 8 (46)

10 Figur 2 Planområdets geografiska utformning mer i detalj. (Stadsbyggnadskontoretplanavdelningen, 2013) 2.2 Förslag på ändrat planförslag Syftet är att få en mer sammanhängande stadsmiljö och ändra befintlig verksamhet, som utgörs av industriområde och kontorsbebyggelse till bostäder, och knyta an till de äldre delarnas struktur med nya gator, parker, torg och bebyggelse, samtidigt som en del äldre bebyggelse sparas. Ändringen av detaljplanen är att möjligöra bostadsändamål, delvis med centrumändamål i bottenvåningarna samt skola och förskola. Målsättningen med att ändra detaljplanen för området är primärt att skapa ca 980 nya yteffektiva bostäder anpassade till förstagångsköpare. I Figur 3 presenteras visionskisser över den tänkta bebyggelsen. I figuren visualiseras aktuell fastighetsgräns som även utgör den ändrade detaljplanens fysiska avgränsning. Figur 3 Skiss över planerad utformning av fastigheterna Timotejen 19 och 28. Planerad verksamhet utgörs primärt av bostäder. Röd streckad linje anger fastighetsgräns. (White, 2013) Briab Brand & Riskingenjörerna AB 9 (46)

11 Figur 4 Tredimensionell visualisering över planerad bebyggelse inom området. (White, 2013) Figur 5 situationsplan över området med översiktlig placering av tänkt bebyggelse och med avstånd angivna till bebyggelse från Södertäljevägen. (White, 2013 A) För att tydliggöra rådande avstånd mellan Södertäljevägen och befintlig bebyggelse har en kontrollmätning gjorts under februari Utifrån inmätningen har en förtydligad måttkedja upprättats för att definiera varifrån risknivån är beräknad och varifrån riskreducerande åtgärder bör mätas ifrån. Uppmätta avstånd mellan Södertäljevägen och definierad måttkedja presenteras i Figur 6. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 10 (46)

12 Figur 6 inmätning av befintlig byggnad och Södertäljevägen. I figuren presenteras även definitionen av måttkedjan varifrån risknivån beräknats och varifrån riskreducerande åtgärder bör mätas Inledande behovsprövning Stadsbyggnadskontoret har bedömt att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL(2010) 4 kap 34 eller MB 6 kap 11 att en miljöbedömning behöver göras. (Stadsbyggnadskontoret- planavdelningen, 2013) Vidare bedömer Stadsbyggnadskontoret att planen inte strider mot gällande översiktsplan. Planen bedöms heller inte strida mot några andra kommunala eller nationella riktlinjer, lagar eller förordningar. Planen berör inte område av nationell, gemenskaps- eller internationell skyddsstatus. Den planerade verksamheten bedöms inte medföra väsentlig påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 11 (46)

13 3 RISKHANTERINGSPROCESSEN SEN Detta avsnitt beskriver begrepp och definitioner, arbetsgång och omfattning av riskhantering vid fysisk planering samt den metodik som använts för inventering, analys och värdering vid riskbedömningen. 3.1 Begrepp och definitioner I samband med hantering av risker används olika begrepp. Nedan beskrivs begreppen som används i denna riskbedömning, samt vilken innebörd begreppen tillskrivits Risk Begreppet risk kan tolkas på olika sätt. I säkerhetstekniska sammanhang förstås begreppet som: sannolikheten 2 för en händelse multiplicerat med omfattningen av dess konsekvens, vilka kan vara kvalitativt eller kvantitativt bestämda Olika mått på risk I säkerhetstekniska sammanhang används ofta två olika riskmått, individ- respektive samhällsrisk. Individrisk Med individrisk, eller platsspecifik risk, avses risken för en enskild individ att omkomma av en specifik händelse under ett år på en specifik plats. Individrisken är oberoende av hur många människor som vistas inom ett specifikt område och används för att se till att enskilda individer inte utsätts för oacceptabla höga risknivåer, (Davidsson, 1997). Samhällsrisk Samhällsrisken, eller kollektivrisken, visar förhållandet mellan sannolikheten för att ett visst antal människor omkommer till följd av konsekvenser av oönskade händelser och presenteras ofta i form av ett s.k. F/N-diagram. Till skillnad från individrisk tar samhällsrisken hänsyn till den befolkningssituation som råder inom undersökt område, samt om personer befinner sig inomhus eller utomhus, (Davidsson, 1997). 3.2 Styrande dokument Det finns ett flertal styrande dokument som ska beaktas vid nyexploatering och som berör riskhantering Plan- och bygglagen I Plan- och bygglagens (SFS 2010:900) första paragraf definieras att vid planläggning av mark och vatten och byggande, ska hänsyn tas till den enskilda människans frihet. En samhällsutveckling ska främjas med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden samt en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. I lagen förutsetts således att frågor om skydd mot olyckor kopplat till föreslagna markändringar skall vara slutligt avgjorda i samband med planläggning. 2 Sannolikhet och frekvens används ofta synonymt, trots att det finns en skillnad mellan begreppen. Frekvensen uttrycker hur ofta något inträffar under en viss tidsperiod, t.ex. antalet trafikolyckor per år, och kan därigenom anta värden som är både större och mindre är 1. Sannolikheten anger istället hur troligt det är att en viss händelse kommer att inträffa och anges som ett värde mellan 0 och 1. Kopplingen mellan frekvens och sannolikhet utgörs av att den senare kan beräknas om den första är känd. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 12 (46)

14 3.2.2 Miljöbalken I Miljöbalken, (SFS 1998:808), ställs krav på att människors hälsa ska skyddas. Kraven definierar en hållbar utveckling där nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, (Svensk författningssamling, 1998). Detta innebär bland annat att människors hälsa och miljö ska skyddas mot skador och olägenheter som förorsakas av föroreningar eller annan påverkan och en miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas. Då Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte genererar betydande miljöpåverkan föreligger inget krav på att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning Rekommendationer och riktlinjer Lagstiftningen anger när en riskanalys bör göras men inte i detalj hur en sådan ska utföras eller vad den ska innehålla. För att tydliggöra detta har Länsstyrelserna runt om i landet presenterat riktlinjer med detaljerade specifikationer rörande innehållet i riskanalyser. Riktlinjerna utgör rekommendationer beträffande vilka typer av riskanalyser som bör utföras i olika sammanhang och vilka krav som bör ställas på dessa analyser. Länsstyrelsen i Stockholms län har gett ut rekommendationerna Riktlinjer för riskanalys som beslutsunderlag, (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2003), och Riskanalyser i detaljplaneprocessen, (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2003), som är generella rekommendationer beträffande krav på innehåll i riskanalyser för bland annat MKB och planärenden. Utöver de allmänna rekommendationerna har Länsstyrelsen i Stockholms län publicerat mer specifika rekommendationer rörande transporter av farligt gods. i skriften Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer från 2000 (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2000) anges att ny bebyggelse inte bör medges så nära att transporterna med farligt gods till slut omöjliggörs. De avstånd som rekommenderas av Länsstyrelsen, som en möjlighet att minimera risken, representerar en sammanvägd bedömning av risk, stadsbild, samhällsekonomi m.m. Avses bebyggelse eller verksamheter lokaliseras inom 100 meter från en väg eller järnväg som används för transporter av farligt gods eller från bensinstationer och om risk föreligger ska en riskanalys vara ett av underlagen vid planering. Som konkreta rekommendationer, utifrån sammanvägd bedömning av risk, stadsbild, samhällsekonomi m.m., anger skriften följande i anslutning till väg som utgör transportled för farligt gods: 25 meter byggnadsfritt bör lämnas närmast transportleder. Tät kontorsbebyggelse närmare än 40 meter från vägkant bör undvikas. Sammanhållen bostadsbebyggelse eller personintensiv verksamheter närmare än 75 meter från vägkant bör undvikas. I en del fall kan avsteg från rekommendationerna göras. För att bedöma om avsteg kan vara aktuellt görs en bedömning från fall till fall. Då denna situation uppkommer krävs att en riskanalys görs som visar om den planerade bebyggelsen blir lämplig med hänsyn till behovet av skydd mot olyckshändelser. Enligt senare rekommendationer som tagits fram föreslår Länsstyrelsen Stockholms län att riskerna alltid ska bedömas då nyexploatering planeras inom ett avstånd av 150 meter från transportled för farligt gods (Länsstyrelserna Skåne län, Stockholms län, Västra Götalands län, 2006). Då denna analys tar utgångspunkt från en kvantitativ probabilistisk analys nyttjas även Länsstyrelsen i Skåne läns (Länsstyrelsen i Skåne län, 2007) rekommendationer kring risknivåer och kriterium för att bedöma vilken verksamhet som kan vara tolerabel vid olika avstånd från transportled av farligt gods. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 13 (46)

15 3.2.4 Övriga styrande dokument Förutom ovanstående presenterade regler och normer förekommer ytterligare ett antal lagar och föreskrifter avseende risk och säkerhet för personer som kan vara relevanta i planärenden, men där det ej explicit definieras att riskanalyser ska genomföras i detaljplaneprocessen. Dessa berör i första hand hantering och rutiner för olika typer av riskkällor som kan vara värda att beakta. Exempelvis har Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) gett ut föreskrifter för hantering av brandfarliga och explosiva ämnen. 3.3 Metodik för riskhantering Riskhantering innebär ett systematiskt och kontinuerligt arbete för att inom ett givet system, kontrollera eller minska olycksriskerna. Att hantera risker är en kontinuerlig process som innebär att inventera, analysera, värdera och vidta säkerhetsåtgärder samt uppföljning och kommunikation till berörda parter. Schematiskt kan processen beskrivas enligt Figur 7. Figur 7 - Metodik för riskhantering (Länsstyrelserna Skåne län, Stockholms län, Västra Götalands län, 2006). Riskhanteringsprocessens tre delar riskanalys, riskvärdering och riskreduktion - behandlar allt från identifiering av olyckshändelser och riskkällor till beslut om och genomförande av riskreducerande åtgärder samt uppföljning av att besluten ger avsedd påverkan på den aktuella riskbilden. Riskbedömning utgör enligt denna metodik de två första stegen, riskanalys och riskvärdering, i riskhanteringsprocessen. Riskanalys Riskanalys utgör den första delen i riskhanteringsprocessen. En grundläggande förutsättning för ett välgrundat resultat av en riskanalys är att dess syfte och omfattning är tydligt beskrivna. Utifrån det kan en riskinventering göras och möjliga olyckshändelser och riskkällor identifieras. Därefter beskrivs riskerna genom att kvalitativt eller kvantitativt bestämma sannolikhet och konsekvens och en sammanvägning av dessa kan därefter genomföras. (Länsstyrelserna Skåne län, Stockholms län, Västra Götalands län, 2006) Riskvärdering Vid riskvärderingen värderas risknivån genom att den jämförs mot tydligt motiverade värderingskriterier för att åskådliggöra om risknivån ligger på en tolerabel nivå eller ej. Visar riskvärderingen på en icke tolerabel risknivå ska åtgärdsförslag tas fram och verifieras, vilket innebär att risken, inklusive föreslagna åtgärder, på nytt analyseras och värderas för att påvisa att åtgärderna har en riskreducerande effekt. (Länsstyrelserna Skåne län, Stockholms län, Västra Götalands län, 2006) Briab Brand & Riskingenjörerna AB 14 (46)

16 Riskreduktion/kontroll Riskanalys och riskvärdering utgör tillsammans riskbedömningen. Riskbedömningen utgör i sin tur beslutsunderlag och ligger till grund för riskhanteringsprocessens sista del; riskreduktion/kontroll. Denna omfattar ställningstaganden och beslutsfattanden, genomförande av eventuella riskreducerande åtgärder samt kontroll och återkoppling gentemot riskanalysens syfte och mål. (Länsstyrelserna Skåne län, Stockholms län, Västra Götalands län, 2006) 3.4 Nyttjad metod Utifrån ovan presenterad metodik och process för riskhantering presenteras nedan den använda metoden för analysen. AADAB EDDBAE DB BDDBCA D ADACE CAA A BE BACC ABF ECAA ABABAA#AE A BDBA A A A A B AE E A ACBAA C B AE DF E C E CDEFDA DBAE DB BDDBCF ECB DDEBAADB BC A AE B ADB AE DB ABDB AB AB AB BE BDBC A! DD AC E E BAA"CBAAF ECBBC F D ADE AAE AB A BBDB E AE E A A F DBA AAB ABCDEFDE BAA BD AAE EE BADB ABCCABDDB A BCDEBE A ACB A DDB E AE E C EAAAADDCAAEAA AAE A B 3.5 Acceptanskriterier För risker förknippade med säkerhet för liv och hälsa bedöms risknivåerna övergripande utifrån de fyra principer som utarbetats av Räddningsverket (Davidsson, 1997): Rimlighetsprincipen - Om det med rimliga tekniska och ekonomiska medel är möjligt att reducera eller eliminera en risk skall detta göras. Proportionalitetsprincipen - En verksamhets totala risknivå bör stå i proportion till den nyttan i form av exempelvis produkter och tjänster, verksamheten medför. Fördelningsprincipen - Riskerna bör, i relation till den nytta verksamheten medför, vara skäligt fördelade inom samhället. Principen om undvikande av katastrofer - Om risker realiseras bör detta hellre ske i form av händelser som kan hanteras av befintliga resurser än i form av katastrofer. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 15 (46)

17 För individrisk och samhällsrisk har DNV (Det Norske Veritas) definierat acceptanskriterier (Davidsson, 1997). Dessa kriterier är inte tvingande men kan ses som vägledande vid bedömning av risknivåer vid fysisk planering. Följande kriterier för individrisk föreslås: Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras är 1 x 10-5 per år. Övre gräns för område där risker kan anses små är 1 x 10-7 per år. I Figur 8 redovisas använt acceptanskriterium för samhällsrisk, visualiserad i ett F/N-diagram. Figur 8 - Exempel på ett F/N-diagram samt acceptanskriterier enligt DNV för samhällsrisk. (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2003) Enligt DNV:s förslag till riskkriterier skapas tre riskområden: 1. Risker, som antas inträffa tillräckligt ofta och med tillräckligt stora konsekvenser för att anses oacceptabla. 2. Risker, som antas inträffa sällan och med små konsekvenser för att i anses acceptabla. 3. Risker, som hamnar mellan den undre och övre gränsen hamnar i det område som kallas ALARP (As Low As Reasonably Practicable) vilket innebär att risker kan tolereras om alla rimliga åtgärder är vidtagna. För en riskbedömning innebär en tillämpning av ovanstående acceptanskriterier att risker ovanför ALARP-området anses vara oacceptabla, oavsett kostnader för eventuella åtgärder. Inom ALARPområdet kan risker accepteras om kostnaden för åtgärderna är orimligt höga, samt att risker under den lägre gränsen enligt DNV anses vara acceptabla utan åtgärder. För att kartlägga vilken markanvändning som är lämplig inom planområdet har de kriterier som presenterats i Länsstyrelsen i Skåne läns riktlinjer (Länsstyrelsen i Skåne län, 2007) verkat som bedömningsgrund. Detta med hänsyn till att dessa har kvantifierbara bedömningsgrunder. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 16 (46)

18 4 RISKINVENTERING OCH ÖVERSIKTLIG BEDÖMNING För att kartlägga olika olyckshändelser och riskkällor har en övergripande riskinventering genomförts. Utgångspunkten för att få en heltäckande analys har varit att identifiera de tänkbara olyckshändelser som kan ha påverkan på planområdet. Nedan presenteras de riskkällor som har identifierats i områdets närhet. Resultaten av riskinventeringen presenteras i bilaga A. 4.1 Anslutande vägar Södertäljevägen och väg E4/E20 I områdets sydöstra del passerar Södertäljevägen och i områdets södra gräns övergår Södertäljevägen till att bli en del av motorväg E4/E20. Södertäljevägen är en vägförbindelse mellan Liljeholmsbron i Stockholm och Södertälje och utgör primär transportled för farligt gods. I höjd med området är vägen ca 80 meter bred och har som mest 8 körfält. Körfältet (närmst planområdet nr 1 i Figur 9) utgör påfart på motorvägen E4/E20 från Södertäljevägen, näst närmaste körfältet (nr 2 i Figur 9) utgör avfart från E4/E20 för att nå Västberga industriområde och Telefonplan. Körfälten i mitten av vägen (3 i Figur 9) utgör huvudkörfält för E4/E20 och längst bort från området finns avfarter mot Södermalm/Liljeholmen för norrgående trafik (nr 4 i Figur 9). Förbi området är årsmedeldygnstrafik ca fordon per dygn (Trafikverket, 2012) i dagsläget och för år 2030 är prognostiserade årsdygnsmedeltrafiken ca förbi området enligt Förbifartens huvudalternativ (Stockholm stad, 2013). I Tabell 1 presenteras körfältsindelning, ÅDT, fördelning på olika snitt av vägen och uppskattat ÅDT år Värdena för 2012 kommer från Trafikverket (Trafikverket, 2012). Timotejen 28 Timotejen Figur 9 - E4/E20 och Södertäljevägens körfält förbi området och principiell placering av aktuella kvarter. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 17 (46)

19 Tabell 1 körfältsindelning, årsmedeldygnstrafik, fördelning mellan olika körfält och årsmedeldygnstrafik för år Körfält Kortaste avstånd till dp-område Kortaste avståndet till bef. bebyggelse 3 ÅDT för 2012 andel av ÅDT ÅDT Södertäljevägen påfart mot E4/E20 T 19: 10 m T28: 13 m T19: 20,5 meter T28: 22 m fordon 10,8 % av totalt ÅDT fordon 2. E4/E20 södergående T 19: 37 m T28: 33 m T 19: 45 meter T 28: 40 meter fordon 39,2 % av totalt ÅDT fordon 3. E4/E20 norrgående T 19: 50 m T28: 50 m T 19: 58 meter T28: 57 meter fordon 39,2 % av totalt ÅDT fordon 4. Påfarter från Västberga till E4/E20 norrgående T 19: 65 m T28: 62 m T 19: 73 meter T28: 71 meter fordon 10,8 % av totalt ÅDT fordon Totalt ÅDT: fordon fordon Mikrofonvägen och Tellusborgsvägen I områdets södra respektive västra del passerar Mikrofonvägen och Tellusborgsvägen. Enligt Länsstyrelsens senaste utgåva över vägar och vissa lokala trafikföreskrifter inom Stockholms län (Länsstyrelsen Stockholm län, 2012) utgör vägarna varken primära eller sekundära transportleder Bensinstationer och övriga riskkällor I anslutning till avfart från E4/E20 finns en större bensinstation. Denna är belägen ca 200 meter från planområdets yttre kant. Tillståndspliktig verksamhet utifrån Lagen om brandfarliga och explosiva varor (SFS 2010:1011) eller Miljöbalken (SFS 1998:808) som finns i anslutning till området är bland annat två företag inom Västberga industriområde (CTW & Danab AB och Sandvik) som främst hanterar brandfarlig vätska i större kantiteter. Sandviken hanterar farliga ämnen i sådan omfattning att de omfattas av Seveso lagstiftningen. Avståndet från detaljplaneområdet till verksamheterna som är tillståndspliktiga är som kortast 600 meter, (Briab Brand & riskingenjörerna AB, 2006). 3 Avståndet mätt från vägkant enligt Figur 6. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 18 (46)

20 4.2 Transport av farligt gods på väg Begrepp och definition Med farligt gods avses varor eller ämnen som har sådana egenskaper att de kan vara skadliga för människor, miljö och egendom, om det inte hanteras rätt under transport. Transport av farligt gods omfattas av en omfattande regelsamling som tagits fram i internationell samverkan. Regelsamlingen fastställer vem som får transportera farligt gods, hur transporterna ska ske, var dessa transporter får färdas och hur godset ska vara emballerat samt vilka krav som ställs på fordon för transport av farligt gods. (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap - MSB, 2009). Farligt gods delas in i 9 olika klasser för ämnen med liknande risker vid transport på väg. En kortfattad beskrivning av olika ADR-klasser med konsekvensbeskrivning finns i Tabell 2. Tabell 2 - Kategorisering, beskrivning och konsekvensbeskrivning av ADR -klasser. Kategori Beskrivning Konsekvensbeskrivning Klass 1, Explosiva ämnen och föremål Klass 2, Gaser Klass 3, Brandfarliga vätskor Sprängämnen, tändmedel, ammunition, krut och fyrverkerier med mera. Maximal tillåten mängd explosiva ämnen på väg är 17 ton enligt maximal frimängd på en godsvagn. Inerta gaser (kväve), oxiderande gaser (syre, ozon, kväveoxider etc.), brännbara gaser (acetylen, gasol etc.) och icke brännbara, giftiga gaser (klor, svaveldioxid, ammoniak etc.). Bensin, diesel- och eldningsoljor, lösningsmedel och industrikemikalier etc. Bensin och diesel transporteras i tankar rymmandes upp till 17 ton. Stor mängd massexplosiva ämnen ger konsekvensområden på ca 200 m radie. Personer kan omkomma båda inomhus och utomhus. Övriga explosiva ämnen och mindre mängder massexplosiva ämnen ger enbart lokala konsekvensområden. Giftigt gasmoln, Jetflamma, gasmolnsexplosion, BLEVE. Konsekvensområden på över flera 100-tals meter. Omkomna både inomhus och utomhus. Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvensområden kan vid stora bränder uppgå till ca 40 meter, beroende på topografi etc. Klass 4, Brandfarliga fasta ämnen Klass 5, Oxiderade ämnen och organiska peroxider Klass 6, Giftiga och smittförande ämnen Kiseljärn (metallpulver) karbid och vit fosfor. Natriumklorat, väteperoxider och kaliumklorat. Arsenik-, bly- och kvicksilversalter, cyanider och bekämpningsmedel etc. Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvensområde vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. Självantändning, explosionsartade brandförlopp om väteperoxidslösningar med konc. > 60 % eller organiska peroxider kommer i kontakt med brännbart, organiskt material. Konsekvensområden upp till 70 meter. Giftigt utsläpp. Konsekvensområdet begränsade till närområdet. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 19 (46)

21 Kategori Beskrivning Konsekvensbeskrivning Klass 7, Radioaktiva ämnen Klass 8, Frätande ämnen Klass 9, Övriga farliga ämnen och fasta föremål Medicinska preparat. Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, natrium- och kaliumhydroxid. Gödningsämnen, asbest, magnetiska material etc. Transporteras vanligtvis i små mängder. Utsläpp av radioaktivt ämne ger kroniska effekter etc men med fördröjd effekt. Konsekvenserna begränsas till närområdet. Frätskador. Konsekvensområde begränsade till närområdet till olyckan. Utsläpp. Konsekvensområdet begränsade till närområdet till olyckan Transporterade mängder och fördelning mellan olika ADR-klasser En del av godstrafiken på Södertäljevägen och väg E4/E20 utgörs av transporter av farligt gods. Av konkurrensskäl är det svårt att få fram tillförlitliga uppgifter kring mängden farligt gods som transporteras förbi området och med ny lagstiftning har information kring transporterade mängder sekretessbelagts. Enligt data från Trafikverket som utgjort underlag för tidigare riskbedömningar (Briab, Brand & Riskingenjörerna AB, 2011) kring området var det brandfarliga vätskor (ADR-klass 3), frätande ämne (ADR-klass 8), tryckkondenserande gaser (ADR-klass 2) samt oxiderande och organiska peroxider (ADR-klass 5) som mest transporterades förbi området. Enligt sammanställningen var det ca ton farligt gods per år som transporterades förbi området, fördelat på ca transporter per år (i snitt 165 transporter per dag) givet att varje transport innehåll 17 ton. (Briab, Brand & Riskingenjörerna AB, 2011) En kartläggning av fördelningen av transporterad mängd av farligt gods har även utförts av Räddningsverket, numera Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. Kartläggningen skedde 2006 och utgör ett nationellt snitt. Då Södertäljevägen och E4/E20 är primär transportled och referensåret är satt till år 2030 bedöms det vara mer robust att använda nationell statistik för fördelningen av transporterat farligt gods (MSB, 2006) än tidigare värden som använders för angränsande område. Fördelningen mellan olika ADR-klasser framgår av Tabell 3. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 20 (46)

22 Tabell 3 Transporter av farligt gods transporterad på väg i anslutning till detaljplaneområdet. Data är fördelad efter ADR-klass. RID-klass Andel [-] 1 explosiva ämnen 0,08 % 2 kondenserade gaser 7,67 % 3 brandfarlig vätska 69,56 % 4 brandfarliga fasta ämnen 0,34 % Oxiderande ämnen 0,64 % Organiska peroxider <0,01 % Giftiga och smittsamma ämnen 0,25 % 7 - Radioaktiva ämnen Frätande ämnen 12,52 % 9 - Övriga farliga ämnen 8,92 % Totalt 100 % Framtida prognostiserade mängder och fördelning mellan vägbanor Mängden och omfattningen av farligt gods på vägnätet är direkt relaterat till efterfrågan av samhället och industrin samt den politiska inställningen till transportsättet. Enligt nationella trafikprognoser, upprättade av SIKA, kommer antalet godstransporter på väg att öka med ca 13 % mellan åren 2001 och 2020, (SIKA statistik, 2005). För att ta hänsyn till framtida transporter och för transporterat gods i stort, dimensioneras mängden transporterat farligt gods med bakgrund till ovanstående statistik. Det uppskattas att ökningen mellan 2006 års värden och referensåret 2030 sker linjärt enligt SIKAs trafikprognos. Det genererar att det är en ökning på 16 % av 2006 års värden och 2030 kommer det gå 190 transporter förbi området per dag. 4.3 Befolkningstäthet I Statistisk årsbok för Stockholm 2013 (Stockholms stad, 2012) framgår att befolkningstätheten för området Midsommarkransen och Telefonplan, som planområdet ligger inom, uppgår till 103 personer per hektar per 2012 vilket motsvarar personer per km 2. Den befolkningstillväxt som prognostiseras inom stadselen Hägersten mellan åren är ca 3 % per år. Denna tillväxt bedöms även gälla för aktuellt område och sträcka sig fram till 2030 som definierats som referensår i denna rapport. Utifrån dessa antaganden är dimensionerande befolkningstäthet år 2030 ca personer per km 2. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 21 (46)

23 4.4 Översiktlig bedömning Som en inledande analys har en översiktlig bedömning gjorts utifrån om det sker en påverkan på risknivån. Då vissa specifika olyckshändelser och riskkällor hanteras explicit via andra regelverk, två övergripande bedömningsgrunder medtagits för att möjliggöra en logisk bedömning om en olyckshändelse eller riskkälla ska underkastas fördjupad analys. eller: Olyckshändelsen/riskkällan hanteras inte explicit via andra regelverk (exempelvis rådande bygg- eller arbetsmiljölagstiftning). Olyckshändelsen/riskkällan hanteras explicit i andra regelverk, men eventuella förslag på åtgärder kan ge stor påverkan på markanvändning och/eller funktion inom planområdet. Detta kan exempelvis vara möjlighet för utrymning. Dimensionering av utrymningsvägar styrs av Boverkets byggregler, men om behov föreligger för ett kompletterande utrymningstrapphus kan detta påverka markanvändningen. I bilaga A återfinns den översiktliga riskinventeringslistan med tillhörande bedömd påverkan och konsekvens. Resultatet från genomförd grovriskanalys är att det är olycka med transport av farligt gods som genererar icke försumbara risknivåer. Utifrån den översiktliga bedömningen är det endast olycksscenarier förknippade med transporter på Södertäljevägen och E4/E20 som kan förväntas generera höga risknivåer. Aktuella scenarier presenteras i Tabell 4. Tabell 4 Olycksscenarier som analyseras via fördjupad riskanalys. Scenario Beskrivning A1 A2 Olycka med farligt gods transport med klass 1, explosiva ämnen. Olycka med farligt gods transport med klass 2.1, brandfarlig gas, med följande underscenarier: A2.a - jetflamma A2.b - fördröjd antändning (gasmolnsexplosion) A2c - BLEVE (Boiling Liquid Expanded Vapour Explosion) A3 Olycka med farligt gods transport med klass 2.3 giftiga gaser, med olycka med klor 4. A4 Olycka med farligt gods transport med klass 3 brandfarlig vätska. A5 Olycka med farlig gods transport med klass 5 oxiderande ämne 4 Att klor används som referensämne vid olycka med tryckkondenserade gaser är för att ge robusta resultat vid ett eventuellt utsläpp. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 22 (46)

24 5 FÖRDJUPAD ANALYS Resultaten från utförd grovanalys visar att behov föreligger för att kartlägga risknivån för att exponeras av effekterna av en farligt gods olycka. Nedan presenteras grundläggande förutsättningar för transporter av farligt gods förbi detaljplaneområdet. Fördjupad information rörande beräkningsförfarandet och bakgrundsfakta återfinns i: Bilaga 1 Frekvensberäkning Bilaga 2 Påverkan på människor och konsekvensberäkningar 5.1 Olycksfrekvens Utgångspunkten vid olycksfrekvensberäkningarna är nationell statistik och vedertagna praxis enligt MSB. Beräkningarna grundar sig på händelseförlopp som visualiseras i upprättade händelseträd som återfinns i bilaga 1. I bilagan återfinns även de olycksfrekvensberäkningar som gjorts. Utgångspunkten för beräkningarna är att transporter av farligt gods kan gå på samtliga körfält längs Södertäljevägen och E4/E20 och fördelningen av olika ADR-klasser är enligt Tabell 3. Vidare har avståndet till detaljplaneområdet beaktats i analysen Resultat Resultatet från olycksfrekvensberäkningarna för de identifierade scenarierna presenteras i Tabell 5. Olycksfrekvensen avser totala frekvensen för samtliga vägavsnitt och beräknad på en 1 km. Vid beräkning av risknivå har en förfinad uppdelning gjorts rörande konsekvensens storlek (litet, medelstort och stort läckage) enligt bilaga 1. Tabell 5 - Olycksfrekvens för identifierade olycksscenarier. Olycksscenario Olycksfrekvens, [år -1 ] A1 Explosiva ämnen 4,1 x 10-8 A2.a Jetflamma 3,1 x 10-8 A2.b - Fördröjd antändning 2,1 x 10-8 A2.c- BLEVE 3,1 x A3 - Giftig gas 5,2 x 10-8 A4 - Brandfarlig vätska 6,4 x 10-6 A5 Oxiderande ämnen 4,9 x Briab Brand & Riskingenjörerna AB 23 (46)

25 5.2 Konsekvensberäkning Använda beräkningsmetoder följer vetenskapligt vedertagna praxis och kommer främst från Försvarets forskningsinstitut, FOI, tidigare Försvarets forskningsanstalt, FOA, (FOA, 1998). Vid beräkningar har följande antaganden gjorts: o Resultaten gäller endast personer som vistas inom det aktuella området. Men beräknade risknivåer avser hela konsekvensområdet som kan förväntas utifrån olycksscenariot o För att få ett robust resultat har konsekvensområdet beräknats via ett probabilistiskt angreppssätt där iterationer genomförts. o För att nyansera resultatet har följande definitioner på litet, medelstort och stort utsläpp gjorts: o litet utsläpp motsvarar 50 % - percentilen, o medelstort utsläpp motsvarar 75 % - percentilen o stort utsläpp motsvarar 95 % - percentilen Konsekvensberäkningar simuleras med hjälp av för att kunna göra ett stort antal iterationer och på så sätt fås ett mer robust gör det även möjligt att på ett kvantitativt sätt genomföra känslighetsanalys och kartlägga, för resultatet, kritiska parametrar. (Palisade Corp, 2011) Ingångsdata för beräkning av konsekvensområde för identifierade olycksscenarier återfinns i bilaga 2. I bilagan återfinns även bakomliggande matematiska samband för konsekvensberäkningarna Konsekvensområde Konsekvensavstånd, avstånd till dödliga förhållanden, för de olika olycksscenarierna redovisas i Tabell 6. Tabellen återger enbart de avstånd som råder för stora utsläpp. I bilaga 2 presenteras samtliga konsekvensavstånd som beräknats. Tabell 6 - Beräknade konsekvensavstånd för respektive olycksscenario. Olycksscenario A1 - Explosiva ämnen Konsekvensavstånd vid stor olycka (95 % -percentilen) [m] 120 (260 för byggnad) A2.a Jetflamma (gasol) 79 A2.b - Fördröjd antändning (gasol) 269 A2.c- BLEVE (gasol) 405 A3.b - Giftig gas, (klor) 960 A4 - Brandfarlig vätska (bensin) 56 A5 Oxiderande ämnen 35 Briab Brand & Riskingenjörerna AB 24 (46)

26 5.2.2 Antal omkomna För att kunna beräkna samhällsrisken har antal omkomna beräknats. För att kunna genomföra beräkningarna har följande antaganden gjorts: Med hänsyn till att området anses lämpligt för stadsbebyggelse enligt Stadsbyggnadskontoret ansätts persontätheten till personer per km 2. Av de som befinner sig inom planområdet bedöms 50 % vara exponerade för pölbrand, jetflamma och giftig gas. För explosion och gasmolnsexplosion antas 100 procent vara exponerade. Ingen hänsyn har tagits till att de flesta transporter sker dagtid då befolkningstätheten är lägre och konsekvenserna därmed inte blir lika allvarliga. Beräkningsförfarandet av antalet omkomna presenteras i bilaga 2. I Tabell 7 presenteras totalt antal omkomna per olyckshändelse, sett till olyckans konsekvensområde. Tabell 7 Totalt antal omkomna per olyckshändelse. Olycksscenario Antal omkomna för varje enskild olyckshändelse [personer] A1 - Explosiva ämnen 409 A2.a Jetflamma 64 A2.b - Fördröjd antändning 679 A2.c- BLEVE 3786 A3.b - Giftig gas 845 A4 - Brandfarlig vätska 51 A5 Oxiderande ämnen 11 För att beräkna samhällsrisken för aktuellt område har avståndet mellan körfält och detaljplaneområdet inkluderats i beräkningarna för att inte överskatta risknivån. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 25 (46)

27 6 RESULTATSAMMANSTÄLLNING - RISKNIVÅ Nedan presenteras resultatet för genomförda beräkningar uppdelat på samhällsrisk och individrisk. 6.1 Individrisk Individrisken för detaljplaneområdet, med hänsyn till avstånd från närmsta körfältet, presenteras i Figur 10. I figuren har även acceptanskriterier från DNV inkluderats. Figur 10 Individrisk med hänsyn till avstånd från närmsta körbana. Grafen presenterar individrisken för de närmsta hundra metrarna. Vid ett avstånd av 56 meter från närmsta körfält sjunker risknivån under DNV:s undre gräns. 6.2 Samhällsrisk Som komplement till individrisk har risknivån för området även beräknats i form av samhällsrisk. Resultatet presenteras enligt gängse normer i ett F/N-diagram och är beräknad för de olycksscenarier som identifierats påverka planområdet. F/N-diagrammet visualiseras i Figur 11 och avser samtliga olycksscenarier som kan belasta området, uppdelat på de två kvarteren. I figuren har även acceptanskrieter från DNV infogats med undre och övre gräns. Figur 11 Beräknad samhällsrisk för samtliga personer som kan förväntas påverkas av en olycka. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 26 (46)

28 7 RISKVÄRDERING I detta avsnitt genomförs värdering av den rådande risknivån utifrån de acceptanskriterier definierade i avsnitt Individrisk Enligt genomförda beräkningar ligger individrisken inom området som benämns ALARP mätt från närmsta körfältet och riskreducerande åtgärder ska vidtas, om det är ekonomiskt rimligt. Majoriteten av riskbidraget genereras av en olycka med brandfarlig vätska (ca 93 %). För övriga olyckshändelser är riskbidraget relativt begränsat och som näst största bidragskälla är en olycka med giftig gas (4,5 %) medan resterande olyckshändelser står för dryga 2,5 % av det totala riskbidraget. 7.2 Samhällsrisk Risknivån, mätt i termer av samhällsrisk, är även denna inom området som benämns ALARP och riskreducerande åtgärder ska vidtagas för att reducera konsekvensera av en olycka. Störst riskbidrag för samhällsrisken genereras av en olycka med brandfarlig vätska (ca 37 %) respektive olycka med giftig gas (ca 33 %) och fördröjd antändning och gasmolnsexplosion (ca 28 %). Resterande olycksscenarier står för 2 % av det totala riskbidraget. 7.3 Åtgärdsförslag Från riskvärderingen är risknivån, både avseende samhällsrisk och individrisk hög och riskreducerande åtgärder bör vidtagas. Det finns fyra grundläggande typer av riskreducerande åtgärder: Skyddsavstånd och separationsåtgärder Utformningsåtgärder Tekniska åtgärder Lokalisering För att reducera risknivån till acceptabla nivåer föreligger ett behov av att kombinera olika riskreducerande åtgärder. Nedan presenteras förslag på åtgärder som bör beaktas för att nå acceptabla nivåer. Då det är olyckor med brandfarlig vätska och giftig gas som ger det största riskbidraget fokuserar åtgärdsförslagen på att minska konsekvenserna av sådana olyckor. Åtgärderna nedan presenteras utifrån närmsta körfältet enligt definiton i Figur 6 och är allmängiltiga för att ta hänsyn eventuella framtida förändringar av detaljplanen Skyddsavstånd och separationsåtgärder Skyddsavstånd och stadigvarande vistelse Ett skyddsavstånd på 20 meter bör finnas mellan ny bebyggelse och Södertäljevägens och E4/E20 för att reducera risknivån. Områden mellan Södertäljevägen och bebyggelsen bör även utformas så att de inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Dike Längs Södertäljevägen går ett dike som vid utsläpp av exempelvis brandfarlig vätska fungera som uppsamlingskärl och hindra spridningen av vätskan. Genom att reducera spridningen kommer utbredningen mot bebyggelsen minskas och den flamma som kan förvänta blir mer rektangulär vilket genererar lägre strålningsnivåer. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 27 (46)

29 Befintlig mur/plank och höjdskillnad mellan väg och bebyggelse Höjdskillnaden mellan Södertäljevägen, E4/E20 och kvarteret Timotejen 28 är ca 4 meter i områdets norra del och i områdets södra del, i höjd med Timotejen 19, finns en ca 3 meter hög mur i tegel. Befintlig höjdskillnad och mur är positiv utifrån riskreduktion då höjdskillnaden dels ger längre avstånd från vägen till bebyggelse samt fungerar som skydd mot explosion och strålning från brandfarliga vätskor och gaser Utformningsåtgärder Utrymningsvägar Utrymningsvägar från byggnader lokaliserade inom ett kortare avstånd än 30 meter från Södertäljevägen bör vara lokaliserade och mynna bort från Södertäljevägen och väg E4/E20. Mindre skyddsvärd bebyggelse i bottenplan För att reducera risknivån inom kvarteret Timotejen 28 bör byggnader närmast vägen utföras med mindre skyddsvärd verksamhet (t.ex. parkeringsgarage eller teknikutrymmen) i byggnadens nedre plan. Med hänsyn till förväntad flamhöjd bör mindre skyddsvärd verksamhet finnas inom en höjd av 12 meter ovan Södertäljevägens körbana (plushöjden +54 m). Befintligt parkeringsgarage är ur risksynpunkt fördelaktigt då det genererar ett strålningsskydd i händelse av en pölbrand och begränsar spridning av brandfarlig gas eller giftig gas då dessa gaser oftast är tyngre än luft. Skyddsbarriär i form av bullerskärm Om eventuella bullerreducerande åtgärder vidtas i form av bullerskärm kan denna även verka som en skyddsåtgärd för ny bebyggelse inom Timotejen 28. För att få en reell riskreducerande effekt bör skärmen utföras obrännbar och nå lägst till plushöjden +49 m Tekniska åtgärder Södertäljevägens längslutning Södertäljevägens längslutning är positiv utifrån riskhänsyn då lutningen är bort från planområdet och vid ett eventuellt utsläpp av brandfarlig vätska kommer vätskan rinna bort från planområdet. Skyddad fasad För att reducera konsekvenserna av olycka med brandfarlig vätska och brandfarlig gas, bör fasader vända mot vägen, belägna inom ett kortare avstånd än 30 meter från Södertäljevägen, klara strålningsnivåer upp till 20 kw/m 2 under minst 30 minuter. Obrännbar fasad uppfyller detta krav. Fönster i fasad Fönster i fasad, vända mot vägen, belägna inom ett kortare avstånd än 30 meter från Södertäljevägen, bör vara utförda så att strålningen på insidan av glaset understiger 20 kw/m 2 under 30 minuter. Eventuella inglasade loftgångar, vända mot vägen inom kortare avstånd än 30 meter från Södertäljevägen, bör vara utförda så att strålningen på insidan av glaset understiger 10 kw/m 2 under 30 minuter. Brandtekniskt klassificerade fönster bör endast vara öppningsbara för underhåll. Avstängbar ventilation Automatiskt avstängbar ventilation med friskluftsintag vända bort från Södertäljevägen bör säkerställas för byggnader inom ett avstånd av 60 meter från Södertäljevägen. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 28 (46)

30 7.3.4 Lokaliserande åtgärder Verksamhet med hänsyn till avstånd från Södertäljevägen Lämplig markanvändning i anslutning till Södertäljevägen presenteras i Tabell 8. Avstånd avser Södertäljevägens närmsta körfält enligt den måttkedja som återfinns i Figur 6. Tabell 8 - verksamhet med hänsyn till avstånd från Södertäljevägens närmsta körfält. Avstånd från Södertäljevägens närmsta körfält, [m] Verksamhet 0 20 P - Parkering (ytparkering) T - Trafik N - Friluftsområde E - Teknisk anläggning Tillkommande verksamheter till ovan presenterade: J - Industri U - Lager H - Handel (mindre butiker) K Kontor 25 - Tillkommande verksamheter till ovan presenterade: B - Bostad H - Handel (Större butiker) S - Skola Y - Samlingslokal etc. D - Vård K - Hotell Bedömningen kring olika verksamheter grundar sig på acceptanskriterier för individrisk och samhällsrisk som Länsstyrelsen i Skåne län (Länsstyrelsen i Skåne län, 2007) definierat för olika verksamheter, sammanvägt med beräknade risknivåer. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 29 (46)

31 7.4 Samhällsrisk och individrisk med åtgärder I Figur 12 redovisas individrisken om samtliga riskreducerande åtgärder beaktas och i Figur 13 presenteras resulterande samhällsrisk efter vidtagna åtgärder. Vid beräkningarna har ett skyddsavstånd på 20 meter inkluderats och skydd mot strålning och giftig gas har beaktats. Figur 12 - Indvidrisk om samtliga föreslagna åtgärder vidtas. Båda grafena beskriver individirisken, men med olika längdskalor. Figur 13 - Samhällsrisk om samtliga riskreducerande åtgärder vidtas. De olyckshändelser som inte elimineras är händelser med väldigt låg sannolikhet så som BLEVE och större explosioner. Föreslagna åtgärder generar dock en reduktion för dessa olyckshändelser. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 30 (46)

32 8 KÄNSLIGHETS- OCH OSÄKERHETSANALYS I en riskbedömning av detta slag finns det ett stort antal osäkra parametrar. Osäkerheterna i analysen är omfattande. Detta gäller främst vid uppskattningen av olycksfrekvenser för att en farligt gods olycka ska inträffa inom det studerade området. Statistiken över farligt gods olyckor med läckage bedöms ej vara tillfredställande. Detta beror till stor del på att det, lyckligtvis, inte har inträffat något större antal olyckor de senaste åren. Det är även olämpligt att använda sig av olycksstatistik från andra länder eftersom deras infrastrukturer kan skilja sig markant från den i Sverige. Det har gjorts ett flertal antaganden där det saknats fakta om olika faktorers frekvenser. De antaganden som gjorts är gjorda för att ta höjd för framtida förändringar och på så sätt ej undervärdera risknivån för området och föreslagna riskreducerande åtgärder. Då konsekvensanalysen grundar sig på statistiska fördelningar istället för diskreta värden, iterationer genomförs för varje scenario, bedöms risknivån ej underskattas inom området. Vidare har de ingående parametrarnas fördelning valts så verklighetstrogna som möjligt och detta anses ej leda till att osäkerheterna påverkar värderingen av riskkällorna på ett sådant sätt att risknivåerna underskattas. För konsekvensberäkningarna har persontäthet, stabilitetsklass, hålarea, flödeskoefficient samt bränslemängd identifierats från genomförda simuleringar vara de parametrar som har störst inverkan på resultatet. Genom att få bättre statistik kring dessa kan osäkerheterna reduceras. Vad gäller den mest kritiska parametern, befolkningstätheten, har kompletterande beräkningar gjort där 100 % av personerna vistats utomhus då föreslagna skyddsåtgärder vidtagits. Resultatet från denna beräkning visualiseras i Figur 14. Figur 14 Samhällsrisk för planområdet då samtliga personer antas vistas ute. Den vänstra grafen visar resultatet utan riskreducerande åtgärder och den högra vid vidtagna riskreducerande åtgärder. Resultatet visar att vid ett större antal omkomna förskjuts risknivån uppåt inom ALARP-området, men ökningen är marginell. Detta beror på att det främst är olyckshändelser med väldigt låga olycksfrekvenser som ej är eliminerade via de åtgärdsförslag som presenterats ovan. För att kontrollera effekten av att en ökad olycksfrekvens har en kompletterande beräkning gjorts med 50 % högre olycksfrekvens. Resultatet presenteras i Figur 15 och visar att ökningen ej påverkar risknivån i någon större omfattning. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 31 (46)

33 Figur 15 Samhällsrisk för planområdet då olycksfrekvensen ökas med 50 %. Den vänstra grafen visar resultatet utan riskreducerande åtgärder och den högra grafen visualiserar risknivån vid vidtagna riskreducerande åtgärder. Med dagens trend med minskad andel fossila bränslen och ökad andel förnyelsebara drivmedel så kan andelen brandfarlig vätska komma att minska medan andelen transporter av brännbara tryckkondenserande gaser att öka. Dock är detta delvis beaktat då presenterade skyddsåtgärder även genererar ett skydd mot jetflamma, gasmolnsexplosion och BLEVE. För att risknivåerna ska öka och komma över den lägre nivån av ALARP behövs antalet transporter av tryckkondenserade brandfarliga gaser öka med en faktor 10. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 32 (46)

34 9 FÖRDJUPAD RISKBEDÖMNING ING FÖR RESPEKTIVE KVARTER Som komplement till riskbedömning för hela detaljplaneområdet presenteras nedan en fördjupad studie uppdelat på respektive kvarter. Syftet med denna fördjupning är att bedöma den förändrade risknivån för respektive kvarter med hänsyn till befintlig bebyggelse och de önskade verksamheterna enligt presenterade visonsskisser (White, 2013). Studien syftar även till att tydligöra vilka riskreducerande åtgärder som bedöms nödvändiga för planerad bebyggelse för att för att risknivån ska nå acceptabla nivåer. 9.1 Kvarter Timotejen 19 The Brick Inom Timotejen 19, benämns LM Eriksson äldre byggnad, som vetter mot Södertäljevägen/E4, the Brick i framtagna visionsplaner för kvarteret (White, 2013). Avståndet mellan Södertäljevägens närmsta körfälts yttre kant och the Brick är mellan m. (White, 2013 A) I dag finns det ca arbetsplatser inom kvarteret varav merparten av dessa finns i the Brick. Vid ombyggnad av området till ungdomslägenheter kommer dryga 600 personer erbjudas bostad inom området, varav merparten kommer bo inom The Brick Jämförande analys av effekten av ändrad verksamhet inom The Brick För att undersöka hur risknivån kommer förändras om verksamheten ändras inom befintliga byggnader presenteras nedan en jämförande analys mellan ett nollalternativ och ett huvudalternativ. Nollalternativet definieras av att dagens förhållanden gällande verksamhet och antal arbetsplatser även gäller för definierat referensår (d.v.s. år 2030). Dock förutsätts att trafik, mängd transporterat farlig gods etc. ökar likt de beräkningar och antaganden som presenteras i avsnitt Huvudalternativet definieras som att verksamheten i byggnaden ändras och utgör ungdomsbostäder. Enligt de inledande studierna kommer det finnas möjlighet att ha ca 600 personer boende inom The Brick och angränsande byggnader inom området. Vid den jämförande analysen antas olycksfrekvenser och konskevensområden enligt tidigare beräkningar gälla även för denna analys. Dock är det skillnad i persontäthet och tider under dygnet som personer visas inom området. För att ta hänsyn till detta görs antagandet att det för nollalternativet är personer inom byggnaden mellan klockan och 5 % av personantalet, d.v.s. 100 personer mellan För huvudalternativet är uppskattningen att 50 % av personantalet vistas hemma under dagtid, d.v.s. mellan Detta med hänsyn till att det främst är ungdomsbostäder och en stor andel av dessa kommer vara studenter. Under kvällstid/nattetid, mellan är bedömningen att samtliga boenden är hemma. Då olycksfrekvensen är lika för både nollalternativet och huvudalternativet är det enbart samhällsrisk som jämförs. Vid beräkning av samhällsrisken är utgångspunkten att det inte förekommer någon stadigvarande verksamhet mellan vägen och byggnaden. Visualisering av skillnaden i samhällsrisk, utan riskreducerande åtgärder, redovisas i Figur 16. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 33 (46)

35 Figur 16 visualisering av skillnaden i risknivåer mellan nollalternativ och huvdalternativ. Observera att skalan på grafens axel är logaritmisk. Resultatet av den jämförande analysen visar att risknivån kommer sjunka vid ändrad verksamhet, d.v.s. huvudalternativets risknivå är lägre än risknivån för nollalternativets. Riskreduktionen är inte i direkt proportion till det förändrade personantalet med hänsyn till fördelningen av personantal över dygnet. Risknivån ligger fortfarande inom området benämnt ALARP. Diskussion Trots att risknivå sjunker vid ändrad verksamhet som har högre skyddsvärde, kan risknivåerna inte enbart jämföras utifrån beräknade värde. Detta beror till stor del på att de av Länsstyrelsernas framtagna riktlinjer och förslag på markanvändning har vuxit fram ur ett perspektiv om god planering och med rättighetsbaserade kriterier som grund. Dock är det inte entydigt hur bedömningen av olika verksamheters skyddsbehov definierats. Som grund för t.ex. Skåne läns riktlinjer (Länsstyrelsen i Skåne län, 2007) tydliggörs följande kriterier som styrande för bedömning av olika markanvändning: Antal personer i en byggnad eller ett område. Större antal personer innebär att samhällsrisken är större. Persontätheten i en byggnad eller ett område. Många personer på samma plats innebär större sannolikhet för ett stort skadeutfall. Indirekt ger ökad persontäthet ett större antal personer. Status på personer (vakna eller sovande). Vakna personer har bättre möjlighet att inse fara och att påverka sin säkerhet. Förmåga att inse fara och möjlighet att själv påverka sin säkerhet. Vuxna människor med full rörlighet har bättre möjligheter att påverka sin situation, än t.ex. små barn och personer med vissa funktionshinder. Kännedom om byggnader och område. Kunskap om byggnader och område ger en större trygghet och möjlighet att agera än i okända byggnader eller områden. Om nyttobaserade kriterier, där utgångspunkten varit en strikt objektiv jämförelse mellan risknivåer för olika markanvändningar, skulle kriterierna med stor sannolikhet sett annorlunda ut. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 34 (46)

36 Behov av riskreducerande åtgärder för Timotejen 19 Utifrån befintlig visionsskiss för The Brick (White, 2013), är bedömningen utifrån områdets läge, geografiska placering, utformning och resultatet från genomförd riskbedömning att samtliga föreslagna åtgärder behöver beaktas. Detta med hänsyn till att det främst är bostäder som avses förläggas inom området, vilket har högre skyddsvärde än kontor enligt Länsstyrelsen i Stockholms län perspektiv. För att undersöka behovet av brandteknisk klassad fasad och fönster har fördjupade strålningsberäkningar genomförts under hösten 2013 och sammafattats i en separat rapport Timotejen 28 Då Timotejen 28 i stor utsträckning endast består av ökad exploatering och befintlig verksamhet utgörs av garage med lågt dimensionerande personantal, genomförs ingen jämförande analys mellan ett nollalternativ och huvudalternativ. Slutsatserna från analysen för hela området är direkt översattbara till aktuellt kvarter. Behov av riskreducerande åtgärder för Timotejen 28 För kvarteret är bedömningen att samtliga föreslagna riskreducerande åtgärder behöver vidtas. Framför allt ska lokalisering av verksamheter inom de byggnader som avses placeras närmast Södertäljevägen och E4/E20 särskilt beaktas. Inom plan 1-2 bör mindre skyddsvärd verksamhet så som parkeringsgarage, förråd etc. förläggas. Större samlingslokaler (lokaler med fler än 150 personer) och bostäder bör inte ligga närmare vägkant än 25 meter, alternativt placeras ovanför en plushöjd av +54 meter givet att det säkerställs att strålningsnivån på insidan av fönster som vetter ut mot Södertäljevägen understiger 20 kw/m 2 under 30 minuter. Utrymningsvägars placering och lokalisering är också väsentliga att analyser under det fortsatta arbetet för att säkerställa att dess kan mynna bort från vägen. Om loftgångar anläggs vända mot Södertäljevägen och E4/E20 ska det säkerställs att strålningsnivån på insidan av eventuella fönster understiger10 kw/m 2 under 30 minuter. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 35 (46)

37 10 DISKUSSION SION OCH SLUTSATS Syftet med denna riskbedömning för detaljplan är att analysera och värdera riskerkällor inom och i anslutning till detaljplan för fastigheterna Timotejen 19 och 28, Stockholm. I riskvärderingen ingår beslut om tolerabel risknivå och förslag på åtgärder. Riskbedömningen är del av beslutsunderlaget för ställningstagandet till den planerade markanvändningen inom detaljplaneområdet. Resultatet av riskanalysen visar att risknivån ej är försumbar inom området och i vissa fall behöver åtgärder vidtagas enligt nyttjade acceptanskriterium för att nå en acceptabel risknivå, detta utifrån valda acceptanskriterier. Risknivån är sådan att man bör sträva efter att sänka den med rimliga medel så långt det är möjligt. Olyckor som leder till utsläpp av brandfarlig vätska och giftig gas är de händelser som ger störst bidrag till risknivån. För att en risknivå ska anses vara acceptabel inom aktuellt planområde ska de riskreducerande åtgärder som presenteras i avsnitt 8 beaktas och befintliga skyddsbarriärer i form av dike, mur och befintlig höjdskillnad mellan Södertäljevägen och bebyggelsen bevaras. De sammantagna slutsatserna är att om föreslagna åtgärder vidtas är bedömningen att risknivån inom området blir så låg att den kan accepteras enligt använda acceptanskriterier. Dock kan riskbilden ändras beroende på de resultat som framkommer vid riksbedömningsarbetet för det angränsade kvarteret Timotejen 17. Upprättad riskbedömning ska ses som ett underlag för fortsatt planarbete och föreslagna åtgärder bör utgöra underlag till planbestämmelser och exploateringsavtal som är juridiskt bindande i samband med projektering. Briab Brand och Riskingenjörerna AB Johan Norén Brandingenjör LTH & Civilingenjör Riskhantering Briab Brand & Riskingenjörerna AB 36 (46)

38 11 LITTERATURFÖRTECKNING Briab Brand & riskingenjörerna AB. ( 2006). Granaten - Fördjupad riskanalys. Stockholm: briab. Briab, Brand & Riskingenjörerna AB. (2011). Timotejen 17, Stockholm - riskanalys avseende transport av farligt gods. Stockholm: Briab Brand & Riskingenjörerna AB. Davidsson, G. e. (1997). Värdering av risk. Karlstad: Statens Räddningsverk. Eniro. (u.d.). Hämtat från den 23 april 2013 FOA. (1998). Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gas och vätskor metoder för. Stockholm: Försvarets Forskningsantalt. Hitta.se. (u.d.). Hämtat från den 23 april 2013 Länsstyrelsen i Skåne län. (2007). Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods, Rapport. Malmö: Länsstyrelsen i Skåne län. Länsstyrelsen i Stockholms län. (2000). Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer. Samhällsplaneringen bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods. Stockholm. Länsstyrelsen i Stockholms län. (2003). Riskanalyser i detaljplaneprocessen vem, vad, när & hur? Stockholm: Länsstyrelsen i Stockholms län. Länsstyrelsen i Stockholms län. (2003). Riktlinjer för riskanalyser som beslutsunderlag. Stockholm: Länsstyrelsen i Stockholms län. Länsstyrelsen Stockholm län. (2012). Länsstyrelsen i Stockholms läns sammanställning över vägar och vissa lokala trafikföreskrifter inom Stockholms län, 01FS 2012:14. Stockholm: Länsstyrelsen Stockholm län. Länsstyrelserna Skåne län, Stockholms län, Västra Götalands län. (2006). Riskhantering i detaljplaneprocessen Riskpolicy för markanvändinng intill transportleder för farligtgods. Stockholm: Länsstyrelserna Skåne län, Stockholms län, Västa Götalands län. MSB. ( ). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap - MSB. Hämtat från Transport av farligt gods på väg och järnväg: den 20 november 2012 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap - MSB. (den ). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap - MSB. Hämtat från Transport av farligt gods på väg och järnväg: den Palisade Corp. (2011). Users 5. Palisade Corp. SIKA statistik. (2005). Prognoser för godstransport 2020, rapport: 2005:9. Stockholm: SIKA statistik. Stadsbyggnadskontoret- planavdelningen. (2013). Startpromemoria för planläggning av Timotejen 19 och 28 i stadsdelen Västberga (ca 980 lägenheter). Stockholm: Stockholms stad. Stockholm stad. (2013). MKB till detaljplan Förbifart Stockholm, Trafi k på större leder avsnitt 3. Stockholm: Stockholm stad. Stockholms stad. (2012). Statistisk årsbok för Stockholm Klippan: Ljungbergs tryckeri. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 37 (46)

39 Svensk författningssamling. (1998). Miljöbalk (1998:808) med ändringar t.o.m. SFS 2009:652. Svensk författningssamling. (2010). Plan- och bygglag (SFS 2010:900). Trafikverket. (2012). NVDB på webb Hämtat från Trafikverket: den White. (den A). Situationsplan över del av Telefonplan. Stockholm, Sverige. White. (2013). VISION OCH PROGRAM SKISS FÖR TIMOTEJEN 19 VID TELEFONPLAN. Stockholm: White. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 38 (46)

40 BILAGA A RISKINVENTERING Nedan presenteras de olyckshändelser/riskkällor som identifierats via den översiktliga riskinventeringen. Utifrån hur påverkan sker har en bedömning gjorts om en förändring mot nollalternativet uppstår. Då vissa specifika olyckshändelser och riskkällor hanteras explicit via andra regelverk, har utöver förändringen mot nollalternativet, två övergripande bedömningsgrunder medtagits för att möjliggöra en logisk bedömning om en olyckshändelse eller riskkälla ska underkastas fördjupad analys: eller: 1. Olyckshändelsen/riskkällan hanteras inte explicit via andra regelverk (exempelvis rådande bygg- eller arbetsmiljölagstiftning). 2. Olyckshändelsen/riskkällan hanteras explicit i andra regelverk, men eventuella förslag på åtgärder kan ge stor påverkan på markanvändning och/eller funktion inom detaljplaneområdet. Tabell 9 - Riskinventering och översiktlig bedömning. ID Händelser Skadehändelse Förändring mot dagens situation Bedömning om fördjupade analyser genomförs A1 Olycka med farligt gods transport med explosiva ämnen i ADR-klass 1 längs Södertäljevägen och E4/E20. Utsläpp och deflagration Ja, ökad persontäthet i anslutning till vägen Den kraftiga tryckvåg som kan uppstå medför mycket omfattande konsekvenser. Analyseras vidare. A2 Olycka med farligt gods transport med brandfarlig gas i ADRklass 2.1 längs Södertäljevägen och E4/E20. Utsläpp och antändning Ja, ökad persontäthet i anslutning till vägen Brännbar gas kan vid antändning ge upphov till mycket omfattande konsekvenser inom ett större område vid ett utsläpp. Analyseras vidare. - Olycka med farligt gods transport med ej giftig, ej brännbar gas i ADR -klass 2.2 längs Södertäljevägen och E4/E20. A3 A4 Olycka med farligt gods transport med giftig gas i ADR -klass 2.3 längs Södertäljevägen och E4/E20. Olycka med farligt gods transport med brandfarlig vätska i ADR -klass 3 längs Södertäljevägen och E4/E20. Utsläpp Utsläpp Utsläpp och antändning Ja, ökad persontäthet i anslutning till vägen Ja, ökad persontäthet i anslutning till vägen Ja, ökad persontäthet i anslutning till vägen Små konsekvenser vid en olycka och små kvantiteter transporteras. Analyseras inte vidare. Giftiga gaser kan leda till mycket omfattande konsekvenser inom ett större område i samband med ett utsläpp. Analyseras vidare. Vid antändning givet läckage kan betydande konsekvenser nära olycksplatsen uppstå. Analyseras vidare. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 39 (46)

41 ID Händelser Skadehändelse Förändring mot dagens situation Bedömning om fördjupade analyser genomförs - Olycka med farligt gods transport med brandfarliga fasta ämnen i ADR -klass 4 längs Södertäljevägen och E4/E20. Utsläpp och antändning Ja, ökad persontäthet i anslutning till vägen Medför normalt ej konsekvenser för personskador då skada förutsätter antändning och det är begränsade mängder som transporteras på vägsnätet. Analyseras inte vidare. A5 Olycka med farligt gods transport med ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten i ADR -klass 5 längs Södertäljevägen och E4/E20. Utsläpp, reaktion med vatten och antändning Ja, ökad persontäthet i anslutning till vägen Kan reagera explosionsartat eller bilda explosiva produkter med vissa organiska ämnen. Konsekvenserna är lika de som sker vid olycka med massexplosivt ämne. Analyseras vidare. - Olycka med farligt gods transport med giftiga ämnen i ADR - klass 6.1 längs Södertäljevägen och E4/E20. Utsläpp Ja, ökad persontäthet i anslutning till vägen Medför normalt ej konsekvenser då personer måste vara i direkt kontakt med ämnet. Analyseras inte vidare - Olycka med farligt gods transport med smittförande ämnen i ADR -klass 6.2 längs Södertäljevägen. Utsläpp Ja, ökad persontäthet i anslutning till vägen Medför normalt ej konsekvenser då personer måste vara i direkt kontakt med ämnet. Analyseras inte vidare. - Olycka med farligt gods transport med smittförande ämnen i ADR -klass 7 längs Södertäljevägen och E4/E20. Utsläpp Ja, ökad persontäthet i anslutning till vägen Medför normalt inga akuta konsekvenser även i de fall där radioaktivt material läcker ut. Vid transport vidtas mycket omfattande säkerhetsåtgärder. Analyseras inte vidare. - Olycka med farligt gods trasport med frätande ämnen i ADR -klass 8 längs Södertäljevägen och E4/E20. - Olycka med farligt gods transport med övriga ämnen och föremål i ADR -klass 9 längs Södertäljevägen och E4/E20. Utsläpp Utsläpp Ja, ökad persontäthet i anslutning till vägen Ja, ökad persontäthet i anslutning till vägen Medför normalt ej konsekvenser då personer måste vara i direkt kontakt med ämnet. Analyseras inte vidare. Medför normalt inga akuta konsekvenser. Analyseras inte vidare. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 40 (46)

42 ID Händelser Skadehändelse Förändring mot dagens situation Bedömning om fördjupade analyser genomförs Angränsande tillståndpliktig verksamhet Utsläpp och antändning Ja, ökad persontäthet i anslutning till riskkällan. Analyseras ej vidare då hanteringen är begränsad, hanterat ämne är diesel och det är ett avstånd på ca 600 meter mellan verksamheten och detaljplanerna. Analyseras inte vidare. - Brand inom byggnad Stor brand inom byggnad Ja, ny bebyggelse och större personantal. Olyckshändelsen/riskkällan hanteras explicit i andra regelverk (BBR). Analyseras inte vidare. Brand i fordon på körbana i anslutning till planområdet Stor brand som kan påverka planområdet. Nej Ingen förändring bedöms råda mellan nollalternativ och huvudalternativet samt risknivån bedöms som låg. Analyseras inte vidare. Olycka på ytvägnätet i anslutning till planområdet. Stor trafikolycka. Nej Behandlas via ordinarie trafikprojektering och bedöms ej påverka markanvändning eller funktion. Analyseras inte vidare. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 41 (46)

43 BILAGA B TREDJEPARTSGRANSKNING G KV TIMOTEJEN 19 Briab Brand & Riskingenjörerna AB 42 (46)

44 Briab Brand & Riskingenjörerna AB 43 (46)

45 Briab Brand & Riskingenjörerna AB 44 (46)