TIMOTEJEN, STOCKHOLM

Transkript

1 TIMOTEJEN, STOCKHOLM - BILAGA A - RISKANALYS TRANSPORT AV FARLIGT GODS - VERSION 4 Briab Brand & Riskingenjörerna AB Stockholm: Rosenlundsgatan Stockholm. Telefon: Uppsala: Bredgränd Uppsala. Telefon: Organisationsnummer:

2 PROJEKTINFORMATION Projektnamn: Området Timotejen, Stockholm Fastighet: Timotejen 17, 19 & 28 Kommun: Ärende: Stockholm Riskbedömning för fysisk planering - riskanalys transport av farligt gods Uppdragsgivare: SSM Bygg & Fastighets AB (Timotejen 17) ALM Equity AB (Timotejen 19) Tellusborgsvägen Holding AB (Timotejen 28) Kontaktperson: SSM Bygg & Fastighets AB : Erik Lemaitre ALM Equity AB: Joakim Alm Tellusborgsvägen Holding AB Curt Ahnström Uppdragsansvarig: Handläggare: Peter Nilsson E-post: peter.nilsson@briab.se Telefonnummer: Johan Norén (JN) E-post: johan.noren@briab.se Telefonnummer: Kvalitetskontroll Utredningen omfattas av kontroll enligt Briabs kvalitetssystem som är certifierat enligt FR2000 och anpassas efter dimensioneringsmetod. Tredjepartsgranskning har skett av Hanna Langéen, Civilingenjör i Riskhantering, på Structor Riskbyrån AB. Granskningen har skett under oktober och november 2013 och behandlade version 2. Upprättat granskningsutlåtande finns bifogat som bilaga i huvudrapporten. Datum Version Kontrollnivå Kontroll Riskanalys för transport av farligt gods för hela området Timotejen Egenkontroll Kvalitetskontroll Riskbedömning för detaljplan T 19 & T28 version 3 Egenkontroll Kvalitetskontroll Riskbedömning för detaljplan version 2 Tredjeparts - kontroll Riskbedömning för detaljplan version 1 Egenkontroll kvalitetskontroll Briab Brand & Riskingenjörerna AB 1 (50) JN - JN AS Hanna Langéen (Structor) JN PN

3 SAMMANFATTNING Denna rapport utgör en bilaga till huvudrapporten kring riskbedömningen för området Timotejen och behandlar endast oönskade händelser som kan uppkomma med hänsyn till transporter av farligt gods förbi området Timotejen, Stockholm. Syftet och målet med delanalysen är att analysera de risknivåer som kan förväntas uppstå med hänsyn till områdets närhet till Södertäljevägen och E4/E20 som utgör primär transportled för farligt gods idag. Samma klassificering förutses gälla även för referensåret 2035 och detta är oberoende om Förbifartvägen färdigställts eller ej. Utifrån trafikmängder på Södertäljevägen och E4/E20 har ett antal möjliga olycksscenarier studerats utifrån en inledande scenarioanalys. De olycksscenarier som identifierats kunna generera konsekvenser för personer inom området är: o ADR-Klass 1 - explosiva ämnen o ADR-Klass brandfarlig gas, med följande olycksscenarier: Jetflamma Fördröjd antändning (gasmolnsexplosion) BLEVE (Boiling liquid expanding vapor explosion 1 ) o ADR-Klass 2.3 giftiga gaser o ADR-Klass 3 brandfarlig vätska o ADR-Klass 5 oxiderande ämnen För respektive händelse har olika händelseförlopp kartlagts, olycksfrekvens och konsekvens beräknats och ställts samman till en risknivå och värderats. Värderingen har utgått från Räddningsverket föreslagna acceptanskriterier och nivåer definierade av DNV. Utifrån genomförd kvantitativ analys, är slutsatsen att transporter av och olyckor med farligt gods har låg olycksfrekvens, men kan generera stora konsekvenser för området. Detta genererar att risknivån som närheten till Södertäljevägen och E4/E20 ger upphov till, ligger inom det område som benämns ALARP enligt nyttjade acceptanskriterier definierade av DNV. Med hänsyn till detta bör följande riskreducerande åtgärder beaktas. Avstånden avses avståndet från närmsta körfältets vägkant. Ett skyddsavstånd på 20 meter bör finnas mellan bebyggelse och Södertäljevägen och E4/E20. Områden mellan vägen och bebyggelsen bör även utformas så att de inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Fasader vända mot Södertäljevägen och E4/E20, belägna inom ett kortare avstånd än 35 meter från vägen, ska klara strålningsnivåer upp till 20 kw/m 2 under minst 30 minuter. Kravet kan uppfyllas med fasader utförda i lägst brandteknisk klass EI 30 alternativt att fasaderna är obrännbara. Fönster i fasad, vända mot Södertäljevägen och E4/E20, belägna inom ett kortare avstånd än 35 meter från vägen, ska vara utförda så att strålningen på insidan av glaset understiger 20 kw/m 2 under minst 30 minuter. Kravet kan uppfyllas med fönster utförda i lägst brandteknisk klass E BLEVE uppstår när en tank med tryckkondenserad brandfarlig gas "exploderar". BLEVE kan uppstå i alla tankar som innehåller tryckkondenserade brandfarliga gaser om de utsätts för en yttre brand och säkerhetsventilerna ej fungerar. En BLEVE ger stora effekter i omgivningen i form av tryckvåg, splitter och värmestrålning. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 2 (50)

4 Eventuella inglasade loftgångar eller korridorer, vända mot Södertäljevägen och E4/E20 inom kortare avstånd än 35 meter från vägen, ska vara utförda så att strålningen på insidan av glaset understiger 10 kw/m 2 under minst 30 minuter. Kravet kan uppfyllas med fönster utförda i lägst brandteknisk klass EW 30. Utrymningsvägar från byggnader inom ett kortare avstånd än 35 meter från Södertäljevägen och E4/E20 ska mynna bort från Södertäljevägen Automatiskt avstängbar ventilation, med friskluftsintag vända bort från Södertäljevägen och E4/E20 bör säkerställas för byggnader inom ett avstånd av 65 meter från vägen. Befintlig höjdskillnad mellan Södertäljevägen och E4/E20 och bebyggelse inom området bör bevaras. Befintliga skyddsbarriärer i form av dike och mur mellan Södertäljevägen och E4/E20och bebyggelsen bör bevaras. Dessa skyddsbarriärer är dock inte inkluderade i analysen med hänsyn till framtida osäkerheter och servitutsavtal som behöver upprättas med annan sakägare. Verksamhet med hänsyn till avstånd från Södertäljevägen och E4/E20 Lämplig markanvändning i anslutning till Södertäljevägen och E4/E20, om föreslagna riskreducerande åtgärder vidtas, presenteras i tabellen nedan. Tabell 0 - verksamhet med hänsyn till avstånd från Södertäljevägen och E4/E20 närmsta körfält (mätt från vägkanten). Avstånd från Södertäljevägens närmsta körfält, [m] Verksamhet 0 20 P - Parkering (ytparkering) T - Trafik N - Friluftsområde E - Teknisk anläggning Tillkommande verksamheter till ovan presenterade: J - Industri U - Lager H - Handel (mindre butiker) K Kontor 25 - Tillkommande verksamheter till ovan presenterade: B - Bostad H - Handel (Större butiker) S - Skola Y - Samlingslokal etc. D - Vård K - Hotell Briab Brand & Riskingenjörerna AB 3 (50)

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING INLEDNING Syfte och mål Omfattning och avgränsningar Revidering Kvalitetssäkring GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Begreppet farligt gods Olika mått på risk TRANSPORTLED FÖR FARLIGT GODS Södertäljevägen och väg E4/E Befolkningstäthet Översiktlig bedömning FÖRDJUPAD ANALYS Olycksfrekvens Konsekvensberäkning RESULTATSAMMANSTÄLLNING - RISKNIVÅ Individrisk Samhällsrisk RISKVÄRDERING Individrisk Samhällsrisk Åtgärdsförslag Risknivåer efter vidtagna riskreducerande åtgärder KÄNSLIGHETS- OCH OSÄKERHETSANALYS DISKUSSION OCH SLUTSATS LITTERATURFÖRTECKNING APPENDIX A OLYCKSFREKVENS Briab Brand & Riskingenjörerna AB 4 (50)

6 APPENDIX B KONSEKVENSBERÄKNINGAR Briab Brand & Riskingenjörerna AB 5 (50)

7 1 INLEDNING Denna utredning behandlar de risknivåer som kan förväntas uppstå med hänsyn till området Timotejens närhet till Södertäljevägen och E4/E20 som utgör primär transportled för farligt gods. Utredningen utgör en bilaga till huvudrapporten kring riskbedömning för fysisk planering för hela området Timotejen. Utredningen har tagit utgångspunkt från tidigare riskanalysarbete som genomförts under 2013 och 2014 för detaljplanearbetet för fastigheterna Timotejen 19 & 28 respektive Timotejen 17, Stockholm. De tidigare utredningarna är sammanslagna och presenteras samlat i denna version av handlingen för att öka transparensen och för att underlätta för det fortsatta planarbetet. I aktuell version har även synpunkter som Länsstyrelsen i Stockholms län belyste i anslutning till att de yttrade sig i ett tidigt skede (Länsstyrelsen Stockhom, 2014) inarbetats. 1.1 Syfte och mål Syftet med denna utredning är att analysera och värdera riskkällor och olyckshändelser som kan förväntas belasta området Timotejen med hänsyn till områdets närhet till Södertäljevägen och E4/E20 som är primär transportled för farligt gods. I riskvärderingen ingår beslut om tolerabel risknivå och förslag på åtgärder. Denna analys utgör en del av det totala riskanalysarbetet för hela området och ska ses som ett underlag till beslut för ställningstagandet till den planerade markanvändningen inom detaljplaneområdet. Målet med denna bilaga är att värdera den risknivå som kan förväntas uppstå med hänsyn till transporter av farligt gods och dessa händelsers påverkan på liv och hälsa, inom och i anslutning till området Timotejen. Vid behov presenteras även riskreducerande åtgärder som ska beaktas för att nå acceptabla risknivåer och resulterande risknivåer beräknas. 1.2 Omfattning och avgränsningar Riskanalysen omfattar endast plötsliga händelser, som kan orsaka negativ påverkan på människors liv och hälsa med hänsyn till områdets närhet till Södertäljevägen och E4/E20. Olyckshändelser där långvarig exponering krävs för skadliga konsekvenser och eventuella skador på egendom och miljö är exkluderade i denna bedömning. Den geografiska avgränsningen presenteras i utredningsens huvudrapport. Referensåret för påverkansområdet är valt till 2035 för att få robusthet i dragna slutsatser. Vidare presenteras främst riskreducerande åtgärder som bedömts påverka markanvändning eller funktion. Utgångspunkten för riskvärderingen utgår från de rekommendationer som Räddningsverket presenterat i sin rapport Värdering av risk (Davidsson, 1997) samt de vägledningar som Länsstyrelsen i Stockholms län samt i viss avseenden Länsstyrelsen i Skåne läns presenterats. Att Länsstyrelsen i Skåne län använts för värdering av risknivåer grundar sig på att de presenterar förslag på risknivåer för olika verksamheter. 1.3 Revidering Handling utgör en fjärde version kring analys av farligt gods och ersätter helt tidigare versioner. I version 4 har samtliga fastigheter inom området Timotejen inkluderats i analysen för att kunna verka som ett heltäckande beslutsunderlag för pågående planarbete för planläggning av Timotejen 17 och Timotejen 19 & 28. Vidare har Länsstyrelsen kommentarer som belystes i separat yttrande inarbetats och för att öka förståelsen har även beräkningsförfarandet justerat och utgör i denna version ett scenariobaserat angrepssätt istället för det probabilistiska som tidigare använts. I aktuell version har även referensåret justerats till år 2035 för att överrenstämma med övriga utredningar kring Briab Brand & Riskingenjörerna AB 6 (50)

8 detaljplanearbetet för området och ny trafikdata har presenterats från Stockholm stads trafikavdelning. I och med justeringen har transporterade mängder farligt gods, persontäthet och års dygns trafik (ÅDT) ändrats. 1.4 Kvalitetssäkring Riskbedömningen omfattas av kontroll enligt Briabs processbaserade kvalitetssystem som är certifierat enligt FR 2000 och anpassas efter uppdragets karaktär. Version två har även underkastats tredjepartsgranskning under hösten 2013 av Hanna Langéen på Structor Riskbyrån AB. 2 GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Begreppet farligt gods Med farligt gods avses varor eller ämnen som har sådana egenskaper att de kan vara skadliga för människor, miljö och egendom, om det inte hanteras rätt under transport. Transport av farligt gods omfattas av en omfattande regelsamling som tagits fram i internationell samverkan. Regelsamlingen fastställer vem som får transportera farligt gods, hur transporterna ska ske, var dessa transporter får färdas och hur godset ska vara emballerat samt vilka krav som ställs på fordon för transport av farligt gods. (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap - MSB, 2009). Farligt gods delas in i 9 olika klasser för ämnen med liknande risker vid transport på väg. En kortfattad beskrivning av olika ADR-klasser med konsekvensbeskrivning finns i Tabell 1. Tabell 1 - Kategorisering, beskrivning och konsekvensbeskrivning av ADR -klasser. Kategori Beskrivning Konsekvensbeskrivning Klass 1, Explosiva ämnen och föremål Klass 2, Gaser Klass 3, Brandfarliga vätskor Klass 4, Brandfarliga fasta ämnen Sprängämnen, tändmedel, ammunition, krut och fyrverkerier med mera. Maximal tillåten mängd explosiva ämnen på väg är 17 ton enligt maximal frimängd på en godsvagn. Inerta gaser (kväve), oxiderande gaser (syre, ozon, kväveoxider etc.), brännbara gaser (acetylen, gasol etc.) och icke brännbara, giftiga gaser (klor, svaveldioxid, ammoniak etc.). Bensin, diesel- och eldningsoljor, lösningsmedel och industrikemikalier etc. Bensin och diesel transporteras i tankar rymmandes upp till 17 ton. Kiseljärn (metallpulver) karbid och vit fosfor. Stor mängd massexplosiva ämnen ger konsekvensområden på ca 200 m radie. Personer kan omkomma båda inomhus och utomhus. Övriga explosiva ämnen och mindre mängder massexplosiva ämnen ger enbart lokala konsekvensområden. Giftigt gasmoln, Jetflamma, gasmolnsexplosion, BLEVE. Konsekvensområden på över flera 100-tals meter. Omkomna både inomhus och utomhus. Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvensområden kan vid stora bränder uppgå till ca 40 meter, beroende på topografi etc. Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvensområde vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 7 (50)

9 Kategori Beskrivning Konsekvensbeskrivning Klass 5, Oxiderade ämnen och organiska peroxider Klass 6, Giftiga och smittförande ämnen Klass 7, Radioaktiva ämnen Klass 8, Frätande ämnen Klass 9, Övriga farliga ämnen och fasta föremål Natriumklorat, väteperoxider och kaliumklorat. Arsenik-, bly- och kvicksilversalter, cyanider och bekämpningsmedel etc. Medicinska preparat. Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, natrium- och kaliumhydroxid. Gödningsämnen, asbest, magnetiska material etc. Självantändning, explosionsartade brandförlopp om väteperoxidslösningar med konc. > 60 % eller organiska peroxider kommer i kontakt med brännbart, organiskt material. Konsekvensområden upp till 70 meter. Giftigt utsläpp. Konsekvensområdet begränsade till närområdet. Transporteras vanligtvis i små mängder. Utsläpp av radioaktivt ämne ger kroniska effekter etc men med fördröjd effekt. Konsekvenserna begränsas till närområdet. Frätskador. Konsekvensområde begränsade till närområdet till olyckan. Utsläpp. Konsekvensområdet begränsade till närområdet till olyckan. 2.2 Olika mått på risk I säkerhetstekniska sammanhang används ofta två olika riskmått, individ- respektive samhällsrisk och i anslutning till transport av farligt gods används följande vedertagna begrepp: Individrisk Med individrisk, eller platsspecifik risk, avses risken för en enskild individ att omkomma av en specifik händelse under ett år på en specifik plats. Individrisken är oberoende av hur många människor som vistas inom ett specifikt område och används för att se till att enskilda individer inte utsätts för oacceptabla höga risknivåer, (Davidsson, 1997). Samhällsrisk Samhällsrisken, eller kollektivrisken, visar förhållandet mellan sannolikheten för att ett visst antal människor omkommer till följd av konsekvenser av oönskade händelser och presenteras ofta i form av ett s.k. F/N-diagram. Till skillnad från individrisk tar samhällsrisken hänsyn till den befolkningssituation som råder inom undersökt område, samt om personer befinner sig inomhus eller utomhus, (Davidsson, 1997). Briab Brand & Riskingenjörerna AB 8 (50)

10 Acceptanskriterier för att värdera risknivån Utgångspunkten för värdering av risknivån som transporter av farligt gods ger upphov till har varit utifrån de fyra principer som utarbetats av Räddningsverket (Davidsson, 1997) och som presenteras i huvudrapporten. För individrisk och samhällsrisk har DNV:s (Det Norske Veritas) acceptanskriterier använts (Davidsson, 1997). Dessa kriterier är inte tvingande men kan ses som vägledande vid bedömning av risknivåer vid fysisk planering. Följande kriterier för individrisk använts: Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras är 1 x 10-5 per år. Övre gräns för område där risker kan anses små är 1 x 10-7 per år. I Figur 1 redovisas använt acceptanskriterium för samhällsrisk, visualiserad i ett F/N-diagram. Figur 1 - Exempel på ett F/N-diagram samt acceptanskriterier enligt DNV för samhällsrisk. (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2003) Enligt DNV:s förslag till riskkriterier skapas tre riskområden: 1. Risker, som antas inträffa tillräckligt ofta och med tillräckligt stora konsekvenser för att anses oacceptabla. 2. Risker, som antas inträffa sällan och med små konsekvenser för att i anses acceptabla. 3. Risker, som hamnar mellan den undre och övre gränsen hamnar i det område som kallas ALARP (As Low As Reasonably Practicable) vilket innebär att risker kan tolereras om alla rimliga åtgärder är vidtagna. För en riskbedömning innebär en tillämpning av ovanstående acceptanskriterier att risker ovanför ALARP-området anses vara oacceptabla, oavsett kostnader för eventuella åtgärder. Inom ALARPområdet kan risker accepteras om kostnaden för åtgärderna är orimligt höga, samt att risker under den lägre gränsen enligt DNV anses vara acceptabla utan åtgärder. För att kartlägga vilken markanvändning som är lämplig inom planområdet har de kriterier som presenterats i Länsstyrelsen i Skåne läns riktlinjer (Länsstyrelsen i Skåne län, 2007) verkat som bedömningsgrund. Skåne läns riktlinjer används i denna utredning då de har en tydligare förklaring till definierade värden, kvantifierbara acceptansnivåer för olika verksamheter och det finns en redovisning till hur värdena definierats. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 9 (50)

11 3 TRANSPORTLED FÖR FARLIGT GODS 3.1 Södertäljevägen och väg E4/E20 I områdets sydöstra del passerar Södertäljevägen och i områdets södra gräns övergår Södertäljevägen till att bli en del av motorväg E4/E20. Förbi området är årsmedeldygnstrafik i dagsläget ca fordon per dygn (TUB Trafikutredningsbyrån AB, 2014) och för år 2035 är prognostiserade årsdygnsmedeltrafiken ca förbi området enligt de trafikflödesprognoser som TUB Trafikutredningsbyrån AB presenterat specifikt för projektek. TUB:s prognos presenteras i Tabell 2 och för att öka förståelsen har aktuella värden visualiserats på en karta i Figur 2. Tabell 2. Trafikprognos förbi området Timotejen, (TUB Trafikutredningsbyrån AB, 2014). Fetade värden har varit utgångspunkten för vidare analys Vägavsnitt Mätning 2011 Mätning 2013 Modell 2010 Justerad 2030* Ökning till 2030 Uppräknad 2035** Ökning till 2035 E4/E20 norr om tpl Västberga Södertäljevägen vid tpl 155 E4/E20 söder om tpl Västberga % % % % % % Mikrofonvägen % Västbergavägen % Ramp tpl 154 norra anslutningen (söderut)*** Ramp tpl 154 norra anslutningen (norrut)*** % % % % Dim. ÅDT: *Prognos 2030 enligt aktuella planförslag inkl. Förbifart Stockholm och trängselavgift om 20 kr på Essingeleden **Prognos 2035 baseras på länsvisa uppräkningstal : 0,8 % ***Mätning under ett dygn av RoadInfo AB för Trafikutredning Telefonplan: uppräkning :1,4 %, : 0,8 % Briab Brand & Riskingenjörerna AB 10 (50)

12 Södertäljevägen E4/E20 norr om trp Ramp mot E Ramp söder Ramp norr E4/E Figur 2. Trafikflöden förbi området Timotejen (källa för kartan: I höjd med området är vägen ca 80 meter bred och har som mest 8 körfält. Körfältet (närmst planområdet nr 1 i Figur 3) utgör påfart på motorvägen E4/E20 från Södertäljevägen, näst närmaste körfältet (nr 2 i Figur 3) utgör avfart från E4/E20 för att nå Västberga industriområde och Telefonplan. Körfälten i mitten av vägen (nr 3 och nr 4 i Figur 3) utgör huvudkörfält för E4/E20 och längst bort från området finns avfarter mot Södermalm/Liljeholmen för norrgående trafik (nr 5 i Figur 3). I Tabell 3 presenteras körfältsindelning, ÅDT, fördelning på olika snitt av vägen och uppskattat ÅDT år enligt framtagen trafikprognos. I tabellen presenteras även kortast avstånd till området Timotejen och befintlig bebyggelse inom området. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 11 (50)

13 Figur 3 - E4/E20 och Södertäljevägens körfält förbi området och principiell placering av aktuella kvarter. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 12 (50)

14 Tabell 3 körfältsindelning, årsmedeldygnstrafik, fördelning mellan olika körfält och årsmedeldygnstrafik för år Körfält Kortaste avstånd till dpområde Kortaste avståndet till bef. bebyggelse 2 ÅDT för 2035 andel av ÅDT 1. Södertäljevägen påfart mot E4/E20 T 19: 10 m T28: 13 m T 17: 54 m T19: 18 m T28: 22 m T 17: fordon 16 % av totalt ÅDT 2. Södertäljevägen avfart mot Västberga T 19: 19 m T28: 22 m T 17: 63 m T19: 27 m T28: 31 m T 17: fordon 10 % av totalt ÅDT 3. E4/E20 södergående T 19: 37 m T28: 33 m T 17: 81 m T 19: 45 meter T 28: 40 meter T17: fordon 33 % av totalt ÅDT 4. E4/E20 norrgående T 19: 50 m T28: 50 m T 17: 94 m T 19: 58 meter T28: 57 meter T 17: fordon 33 % av totalt ÅDT 5. Påfarter från Västberga till E4/E20 norrgående T 19: 65 m T28: 62 m T 17: 109 m T 19: 73 meter T28: 71 meter T 17: fordon 8 % av totalt ÅDT Totalt ÅDT: fordon Transporterade mängder och fördelning mellan olika ADR-klasser En del av godstrafiken på Södertäljevägen och väg E4/E20 utgörs av transporter av farligt gods. Av konkurrensskäl kan inte olika transportföretag uppge exakt vad eller i vilken omfattning som farligt gods transporteras förbi detaljplaneområdet och med sekretsslagen (SFS 2009:400) har information kring transporterade mängder sekretessbelagts. Detta med hänsyn till att Sekretesslagstiftningen förhindrar publicering av uppgifter om namngivna företags ekonomiska förhållanden. Det går inte heller att publicera statistik på enskilda sträckor utan att röja sekretessbelagd information om enskilda företag. Enligt data från Trafikverket som utgjort underlag för tidigare riskbedömningar (Briab, Brand & Riskingenjörerna AB, 2011) för tidigare detaljplanearbete för Timotejen 17 var det brandfarliga vätskor (ADR-klass 3), frätande ämne (ADR-klass 8), tryckkondenserande gaser (ADR-klass 2) samt oxiderande och organiska peroxider (ADR-klass 5) som var de ämneskategorier som mest frekvent transporterades förbi området. Enligt sammanställningen var det ca ton farligt gods per år som transporterades förbi området, fördelat på ca transporter per år (i snitt 165 transporter per dag) givet att varje transport innehåller 17 ton. (Briab, Brand & Riskingenjörerna AB, 2011). En kartläggning av fördelningen av transporterad mängd av farligt gods har även utförts av Räddningsverket, numera Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. Kartläggningen skedde 2006 och utgör ett nationellt snitt. Då Södertäljevägen och E4/E20 är primär transportled och 2 Avståndet mätt från vägren på respektive körfält. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 13 (50)

15 referensåret är satt till år 2035 bedöms det vara mer robust att använda nationell statistik för fördelningen av transporterat farligt gods (MSB, 2006) än tidigare värden som använders för angränsande område. Fördelningen mellan olika ADR-klasser framgår av Tabell 4. Tabell 4 Transporter av farligt gods transporterad på väg i anslutning till detaljplaneområdet. Data är fördelad efter ADR-klass. ADR-klass Andel [-] 1 explosiva ämnen 0,1 % 2 kondenserade gaser 7,7 % 3 brandfarlig vätska 69,6 % 4 brandfarliga fasta ämnen 0,4 % Oxiderande ämnen 0,6 % Organiska peroxider <0,01 % Giftiga och smittsamma ämnen 0,2 % 7 - Radioaktiva ämnen Frätande ämnen 12,5 % 9 - Övriga farliga ämnen 8,9 % Totalt 100 % Framtida prognostiserade transporter förbi området Mängden och omfattningen av farligt gods på vägnätet är direkt relaterat till efterfrågan av samhället och industrin samt den politiska inställningen till transportsättet. Enligt nationella trafikprognoser, i anslutning till Prognoser för arbetet med nationell transportplan , upprättad av Trafikverket, kommer antalet godstransporter på väg att öka med ca 1,9 % mellan åren 2014 och 2030, (Trafikverket, 2013). Samma ökning förväntas även gälla fram till år För att ta hänsyn till framtida transporter och för transporterat gods i stort, dimensioneras mängden transporterat farligt gods med bakgrund till ovanstående statistik. Det uppskattas att ökningen mellan 2014 års värden och referensåret 2035 sker linjärt enligt Trafikverkets prognoser och samma ökning även skett mellan åren 2009 och 2012 (år 2009 är den mätpunkt som det senast finns värden för rörande antal transporter märkta som transporter av farligt gods). Detta genererar en ökning på 163 % av 2009 års värden och år 2035 kommer det i snitt gå 269 transporter förbi området per dag. Ökningen är ca 1,6 gånger så stor som den totala prognostiserade trafikökningen förbi området. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 14 (50)

16 3.2 Befolkningstäthet I Statistisk årsbok för Stockholm 2013 (Stockholms stad, 2012) framgår att befolkningstätheten för området Midsommarkransen och Telefonplan, som området ligger inom, uppgår till 103 personer per hektar per 2012 vilket motsvarar personer per km 2. Den befolkningstillväxt som prognostiseras inom stadselen Hägersten mellan åren är ca 3 % per år. Denna tillväxt bedöms även gälla för aktuellt område fram till år Utifrån dessa antaganden är dimensionerande befolkningstäthet år personer per km Översiktlig bedömning Som en inledande analys har en översiktlig bedömning gjorts kring de olika farlig gods ämnen som transporteras förbi området. Resultatet från genomförd grovriskanalys är att olycksscenarier presenterade i Tabell 5 är de som kommer generera konskevenser för aktuellt område. Tabell 5 Olycksscenarier som analyseras via fördjupad riskanalys. Scenario Beskrivning 1 Olycka med farligt gods transport med ADR-klass 1, explosiva ämnen. 2 Olycka med farligt gods transport med ADR-klass 2.1, brandfarlig gas, med följande underscenarier: 2.a - jetflamma 2.b - fördröjd antändning (gasmolnsexplosion) 2c - BLEVE (Boiling Liquid Expanded Vapour Explosion) 3 Olycka med farligt gods transport med ADR-klass 2.3 giftiga gaser, med olycka med svaveldioxid. 4 Olycka med farligt gods transport med ADR-klass 3 brandfarlig vätska. 5 Olycka med farlig gods transport med ADR-klass 5 oxiderande ämne Briab Brand & Riskingenjörerna AB 15 (50)

17 4 FÖRDJUPAD ANALYS För att analysera och beräkna risknivåerna för området med hänsyn till tranporter av farligt gods förbi området har fördjupade analyser genomförts. Fördjupad information rörande beräkningsförfarandet och bakgrundsfakta återfinns i följande appendix: Appendix 1 Frekvensberäkning (återfinns i slutet av denna handling) Appendix 2 Påverkan på människor och konsekvensberäkningar (återfinns i slutet av denna handling) 4.1 Olycksfrekvens Utgångspunkten vid olycksfrekvensberäkningarna är nationell statistik och vedertagna praxis presenterade av Räddningsverket. Olika händelseförlopp som kan generera oönskade händelser visualiseras i upprättade händelseträd och statistisk data utgår, så långt som möjligt, från vedertagen praxis. I appendix A återfinns de olycksfrekvensberäkningar som gjorts. Utgångspunkten för beräkningarna är att transporter av farligt gods kan gå på samtliga körfält längs Södertäljevägen och E4/E20 och fördelningen av olika ADR-klasser är enligt Tabell 4. Vidare har avståndet mellan respektive körfält och detaljplaneområdet beaktats i analysen. Vid beräkning av risknivå har en förfinad uppdelning gjorts rörande konsekvensens storlek (litet, medelstort och stort läckage) enligt appendix 1 och 2. Grundfrekvensen för olyckorna gäller för 1,0 km vägsträcka, vilket får till följd att frekvensen har justeras med hänsyn till hur stort konsekvensavstånd som varje olycksscenario ger upphov till. Justering av frekvensen för respektive olycksscenario har gjorts utifrån att analysera hur stor andel av 1,0 km som konsekvensavståndet ger upphov för hela områdets längd. Hur beräkningen skett presenteras i appendix Resultat Grundläggande olycksfrekvens för en trafikolycka med en lastbil skyltat som transport av farligt gods är 7,6 x 10-3 ggr per år, vilket motsvarar en olycka inom 132 år. Dock är frekvensen för att läckage, antändning, spridning etc. betydligt lägre. Enligt beräkningarna är frekvensen för en olycka förknippad med transport av farligt gods som ska ge konsekvenser på området ca 3 x 10-6 gånger per år, det vill säga en gång inom år. Olycksfrekvensberäkningarna för de varje enskilt olycksscenario (totalt 100 scenarier med hänsyn till körfältsuppdelning och storlek på läckage) presenteras i appendix Konsekvensberäkning Använda beräkningsmetoder för att beräkna dimensionerande konsekvensavstånd och tillhörande konsekvenser följer vetenskapligt vedertagna praxis och kommer främst från Försvarets forskningsinstitut, FOI, tidigare Försvarets forskningsanstalt, FOA, (FOA, 1998). Beräknade konskevenser avser hela konsekvensområdet som kan förväntas utifrån de analyserade olycksscenarierna. Ingångsdata för beräkningarna, matematiska samband och konsekvenssomården till dödliga förhållanden presenteras i appendix 2. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 16 (50)

18 4.2.1 Antal omkomna För att kunna beräkna samhällsrisken har antal omkomna beräknats. För att kunna genomföra beräkningarna har följande antaganden gjorts: Med hänsyn till referensår och att området anses lämpligt för stadsbebyggelse enligt Stadsbyggnadskontoret antas persontätheten till personer per km 2. Under dagtid (mellan 06:00-22:00) antas 50 % av befolkningen vistas ute och mellan tiden 22:00 06:00 antas 1 % av befolkningen vistas utomhus. Ingen hänsyn har tagits till att de flesta transporter sker dagtid då befolkningstätheten är lägre och konsekvenserna därmed inte blir lika allvarliga. Mellan Södertäljevägen och väg E4/E20 och område förutsätts ingen stadigvarande vistelse. Kortaste avståndet mellan körfält och detaljplaneområdet har inkluderats i beräkningarna för att inte överskatta risknivån Resultat I appendix 2 presenteras konsekvensavståndet för de olika olycksscenarierna och beräkningsförfarande för samhällsrisknivåerna återfinns i slutet av appendix 2. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 17 (50)

19 5 RESULTATSAMMANSTÄLLNING - RISKNIVÅ Nedan presenteras resultatet för genomförda beräkningar uppdelat på samhällsrisk och individrisk. 5.1 Individrisk Individrisken för området presenteras i Figur 4. I figuren har även acceptanskriterier från DNV inkluderats. Figur 4 Individrisk med hänsyn till avstånd från närmsta körbanan. Grafen presenterar individrisken för de närmsta hundra metrarna från Södertäljevägens närmsta körfält. Figur 5 Individrisk med hänsyn till avstånd från närmsta körbanan. Grafen presenterar individrisken för avståndet m. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 18 (50)

20 5.2 Samhällsrisk Som komplement till individrisk har risknivån för området även beräknats i form av samhällsrisk. Resultatet presenteras enligt gängse normer i ett F/N-diagram och är beräknad för de olycksscenarier som identifierats påverka området. F/N-diagrammet visualiseras i Figur 6 och avser samtliga olycksscenarier som kan belasta området. I figuren har även acceptanskrieter från DNV infogats med undre och övre gräns. Figur 6 Beräknad samhällsrisk för samtliga personer som kan förväntas påverkas av en olycka. 6 RISKVÄRDERING 6.1 Individrisk Enligt genomförda beräkningar ligger individrisken inom området som benämns ALARP mätt från närmsta körfältet och riskreducerande åtgärder ska vidtas, om det är ekonomiskt rimligt. Majoriteten av riskbidraget genereras av en olycka med brandfarlig vätska (ca 85 %). För övriga olyckshändelser är riskbidraget relativt begränsat och som näst största bidragskälla är en olycka med giftig gas (11 %) medan resterande olyckshändelser står för resterande 4 % av totala riskbidraget. Utav de resterande händelserna står brandfarlig gas för 3,9 % medan klass 5 (oxiderande ämnen) och klass 1 (explosiver) generar vardera 0,05 % av totala riskbidraget. 6.2 Samhällsrisk Risknivån mätt i termer av samhällsrisk är även denna inom området som benämns ALARP och riskreducerande åtgärder behöver vidtagas för att reducera konsekvensera av en olycka. Störst riskbidrag för samhällsrisken genereras av en olycka med brandfarlig vätska (ca 47 %) respektive olycka med giftig gas (ca 38 %) och fördröjd antändning och gasmolnsexplosion (ca 8 %). Resterande olycksscenarier står för 7 % av det totala riskbidraget. Klass 1 (explosiver) och klass 5 (oxiderande ämnen) står för drygt 0,03 % av totala riskbidraget. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 19 (50)

21 6.3 Åtgärdsförslag Från riskvärderingen är risknivån, både avseende samhällsrisk och individrisk hög och riskreducerande åtgärder bör vidtagas. Det finns fyra grundläggande typer av riskreducerande åtgärder: Skyddsavstånd och separationsåtgärder Utformningsåtgärder Tekniska åtgärder Lokalisering För att reducera risknivån till acceptabla nivåer föreligger ett behov av att kombinera olika riskreducerande åtgärder. Nedan presenteras förslag på åtgärder som bör beaktas för att nå acceptabla nivåer. Då det är olyckor med brandfarlig vätska och giftig gas som ger det största riskbidraget fokuserar åtgärdsförslagen på att minska konsekvenserna av sådana olyckor. Åtgärderna nedan presenteras utifrån närmsta körfältets vägkant och är allmängiltiga för att ta hänsyn eventuella framtida förändringar av området Skyddsavstånd och separationsåtgärder Skyddsavstånd och stadigvarande vistelse Ett skyddsavstånd på 20 meter bör finnas mellan ny bebyggelse och Södertäljevägens och E4/E20 för att reducera risknivån. Områden mellan Södertäljevägen och bebyggelsen bör även utformas så att de inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Mellan befintlig bebyggelse inom fastigheten Timotejen 19 och vägen bör utföras utan stadigvarande verksamhet. Dike Längs Södertäljevägen går ett dike som vid utsläpp av exempelvis brandfarlig vätska fungera som uppsamlingskärl och hindra spridningen av vätskan. Genom att reducera spridningen kommer utbredningen mot bebyggelsen minskas och den flamma som kan förvänta blir mer rektangulär vilket genererar lägre strålningsnivåer. Befintlig mur och höjdskillnad mellan väg och bebyggelse Höjdskillnaden mellan Södertäljevägen, E4/E20 och kvarteret Timotejen 28 är ca 4 meter i områdets norra del. I områdets södra del, i höjd med Timotejen 19, finns en ca 3 meter hög mur i tegel. Befintlig höjdskillnad och mur är positiv utifrån riskreduktion då höjdskillnaden dels ger längre avstånd från vägen till bebyggelse samt fungerar som skydd mot explosion och strålning från brandfarliga vätskor och gaser. Vid beräkning av ny risknivå har dock befintlig mur ej inkluderats som en riskreducerande åtgärd med hänsyn till framtida osäkerheter kring servitut Utformningsåtgärder Utrymningsvägar Utrymningsvägar från byggnader lokaliserade inom ett kortare avstånd än 35 meter från Södertäljevägen bör mynna bort från Södertäljevägen och E4/E20. Mindre skyddsvärd bebyggelse i bottenplan För att reducera risknivån inom kvarteret Timotejen 28 bör byggnader närmast vägen utföras med mindre skyddsvärd verksamhet (t.ex. parkeringsgarage eller teknikutrymmen) i byggnadens nedre plan. Med hänsyn till förväntad flamhöjd bör mindre skyddsvärd verksamhet finnas inom en höjd av 12 meter ovan Södertäljevägens körbana (plushöjden +54 m). Briab Brand & Riskingenjörerna AB 20 (50)

22 Befintligt parkeringsgarage är ur risksynpunkt fördelaktigt då det genererar ett strålningsskydd i händelse av en pölbrand och begränsar spridning av brandfarlig gas eller giftig gas då dessa gaser oftast är tyngre än luft. Skyddsbarriär i form av bullerskärm Om eventuella bullerreducerande åtgärder vidtas i form av bullerskärm kan denna även verka som en skyddsåtgärd för ny bebyggelse inom Timotejen 28. För att få en reell riskreducerande effekt bör skärmen utföras obrännbar och nå lägst till plushöjden +49 m. Vid beräkning av ny risknivå har dock denna riskreducerande åtgärd ej beaktats med hänsyn till framtida osäkerheter kring höjder och placering Tekniska åtgärder Södertäljevägens längslutning Södertäljevägens längslutning är positiv utifrån riskhänsyn då lutningen är bort från planområdet och vid ett eventuellt utsläpp av brandfarlig vätska eller giftiga gaser kommer vätskan rinna bort från planområdet. Skyddad fasad För att reducera konsekvenserna av olycka med brandfarlig vätska och brandfarlig gas, bör fasader vända mot vägen, belägna inom ett kortare avstånd än 35 meter från Södertäljevägen, klara strålningsnivåer upp till 20 kw/m 2 under minst 30 minuter. Obrännbar fasad alternativt en fasad i brandteknisk klass EI 30 uppfyller detta krav. Fönster i fasad Fönster i fasad, vända mot vägen, belägna inom ett kortare avstånd än 35 meter från Södertäljevägen, bör vara utförda så att strålningen på insidan av glaset understiger 20 kw/m 2 under 30 minuter. Eventuella inglasade loftgångar, vända mot vägen inom kortare avstånd än 35 meter från Södertäljevägen, bör vara utförda så att strålningen på insidan av glaset understiger 10 kw/m 2 under 30 minuter. Brandtekniskt klassificerade fönster bör endast vara öppningsbara för underhåll. Avstängbar ventilation Automatiskt avstängbar ventilation med friskluftsintag vända bort från Södertäljevägen bör säkerställas för byggnader inom ett avstånd av 65 meter från Södertäljevägen Lokaliserande åtgärder Verksamhet med hänsyn till avstånd från Södertäljevägen Lämplig markanvändning i anslutning till Södertäljevägen presenteras i Tabell 6. Tabell 6 - verksamhet med hänsyn till avstånd från Södertäljevägens närmsta körfälts mitt. Avstånd från Södertäljevägens närmsta körfälts mitt, [m] Verksamhet 0 20 P - Parkering (ytparkering) T - Trafik N - Friluftsområde E - Teknisk anläggning Briab Brand & Riskingenjörerna AB 21 (50)

23 Avstånd från Södertäljevägens närmsta körfälts mitt, [m] Verksamhet Tillkommande verksamheter till ovan presenterade: J - Industri U - Lager H - Handel (mindre butiker) K Kontor 25 - Tillkommande verksamheter till ovan presenterade: B - Bostad H - Handel (Större butiker) S - Skola Y - Samlingslokal etc. D - Vård K - Hotell Bedömningen av aktuell markanvändning grundar sig på acceptanskriterier för individrisk och samhällsrisk som Länsstyrelsen i Skåne län (Länsstyrelsen i Skåne län, 2007) definierat för olika verksamheter, sammanvägt med beräknade risknivåer. Enligt Länsstyrelsen i Skåne län bör riskknivån för bostäder bedömas som tolerabel om följande kombinationer av kriterier uppfylls: Riskanalysen kan påvisa att individrisken understiger 10-7 per år. Riskanalysen kan påvisa att samhällsrisken understiger 10-5 per år där N=1 och 10-7 per år där N=100. Analysen kan påvisa att tillskottet av oönskade händelser reduceras eller elimineras av förhållandena på platsen eller efter åtgärder. 6.4 Risknivåer efter vidtagna riskreducerande åtgärder I Figur 7 redovisas individrisken om förslagna åtgärder beaktas. Vid beräkningarna har ett skyddsavstånd på 20 meter inkluderats, skydd mot strålning har beaktats på ett avstånd av 35 m från Södertäljevägens närmsta körfält och skydd mot giftig och brandfarlig gas har beaktats på ett avstånd av 65 meter. Genom skyddade fasader reduceras även konsekvenserna av en jetflamma och BLEVE. Utifrån detta ligger resulterande individrisknivå på 1 x 10-7 per år på ett avstånd av 20 meter. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 22 (50)

24 Figur 7 - Indvidrisk om föreslagna åtgärder vidtas inom ett avstånd av 100 m från vägkanten., respektive m. Observera den ändrade skalan. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 23 (50)

25 Figur 8 - Samhällsrisk om föreslagna åtgärder vidtas. De olyckshändelser som inte elimineras är händelser med väldigt låg sannolikhet så som BLEVE och större explosioner. Föreslagna åtgärder generar dock en reduktion för dessa olyckshändelser. 7 KÄNSLIGHETS- OCH OSÄKERHETSANALYS I en riskbedömning av detta slag finns det ett stort antal osäkra parametrar. Detta gäller främst vid uppskattningen av olycksfrekvenser för att en farligt gods olycka ska inträffa inom det studerade området. Statistiken över farligt gods olyckor med läckage bedöms ej vara tillfredställande. Detta beror till stor del på att det, lyckligtvis, inte har inträffat något större antal olyckor de senaste åren. Det är även olämpligt att använda sig av olycksstatistik från andra länder eftersom deras infrastrukturer kan skilja sig markant från den i Sverige. Det har gjorts ett flertal antaganden där det saknats fakta om olika faktorers frekvenser. De antaganden som gjorts är gjorda för att ta höjd för framtida förändringar och på så sätt ej undervärdera risknivån för området och föreslagna riskreducerande åtgärder. Som en del av känslighetsanalysen har en dubblerad olycksfrekvens analyserats för att se vilken effekt detta har på risknivån. För konsekvensberäkningarna har persontäthet, stabilitetsklass, hålarea, flödeskoefficient samt bränslemängder identifierats vara de parametrar som har störst inverkan på resultatet. Genom att få bättre statistik kring dessa kan osäkerheterna reduceras. Vad gäller den mest kritiska parametern, befolkningstätheten, har kompletterande beräkningar gjort där 100 % av personerna vistats utomhus då föreslagna skyddsåtgärder vidtagits. Resultatet från denna beräkning visualiseras i Figur 9. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 24 (50)

26 Figur 9 Samhällsrisk för planområdet då samtliga personer antas vistas ute. Den vänstra grafen visar resultatet utan riskreducerande åtgärder och den högra vid vidtagna riskreducerande åtgärder. Resultatet visar att vid ett större antal omkomna förskjuts risknivån uppåt inom ALARP-området, men ökningen är marginell. Detta beror på att det främst är olyckshändelser med väldigt låga olycksfrekvenser som ej är eliminerade via de åtgärdsförslag som presenterats ovan. För att kontrollera effekten av att en ökad olycksfrekvens har en kompletterande beräkning gjorts med 100 % högre olycksfrekvens. Resultatet presenteras i Figur 10 och visar att ökningen ej påverkar risknivån i någon större omfattning. Figur 10 Individrisken för planområdet då olycksfrekvensen ökas med 50 %. Den vänstra grafen visar resultatet utan riskreducerande åtgärder och den högra vid vidtagna riskreducerande åtgärder. Med dagens trend med minskad andel fossila bränslen och ökad andel förnyelsebara drivmedel så kan andelen brandfarlig vätska komma att minska medan andelen transporter av brännbara tryckkondenserande gaser att öka. Dock är detta delvis beaktat då presenterade skyddsåtgärder även genererar ett skydd mot jetflamma, gasmolnsexplosion och BLEVE. För att risknivåerna ska öka och komma över den lägre nivån av ALARP behövs antalet transporter av tryckkondenserade brandfarliga gaser öka med en faktor 10. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 25 (50)

27 8 DISKUSSION SION OCH SLUTSATS Syftet med denna riskanalys har varit att analysera och värdera de risknivåer som området Timotejen har förväntas utsättas för med hänsyn till närheten till Södertäljevägen och E4/E20 som utgör primär transportled för farligt gods. Resultatet av riskanalysen visar att risknivån ej är försumbar inom området och i vissa fall behöver åtgärder vidtagas enligt nyttjade acceptanskriterium för att nå en acceptabel risknivå, utifrån valda acceptanskriterier. Risknivån är sådan att man bör sträva efter att sänka den med rimliga medel så långt det är möjligt. Olyckor som leder till utsläpp av brandfarlig vätska och giftig gas är de händelser som ger störst bidrag till risknivån. För att en risknivå ska anses vara acceptabel inom aktuellt planområde ska de riskreducerande åtgärder som presenteras i avsnitt 6 beaktas vid framtida exploatering. Under det senaste decenniet har frågan om konsekvenserna av transporterade explosiver kommit upp på agendan. För aktuellt område är det totala riskbidraget av en olycka med explosiver mellan 0,003 0,005 % av det totala riskbidraget. De sammantagna slutsatserna är att om föreslagna åtgärder vidtas är bedömningen att risknivån utifrån transporter av farligt gods i områdets närhet, blir så låg att den kan accepteras enligt använda acceptanskriterier. Briab Brand och Riskingenjörerna AB Johan Norén Brandingenjör LTH & Civilingenjör Riskhantering Briab Brand & Riskingenjörerna AB 26 (50)

28 9 LITTERATURFÖRTECKNING VROM. (2005). Guidelines for storage of organic peroxides. Publication series on Dangerous Substances (PGS 3).. Holland: Ministerier van VROM. Brandteknik, Lunds tekniska högskola. (2005). Brandskyddshandboken. Lund: Brandteknik vid Lunds tekniska högskola. Briab, Brand & Riskingenjörerna AB. (2011). Timotejen 17, Stockholm - riskanalys avseende transport av farligt gods. Stockholm: Briab Brand & Riskingenjörerna AB. CPR. (1999). CPR 18E Guidlines for Quantitative Risk Analysis, Committé for the prevention of disaster. Nederländerna: CPR. Davidsson, G. e. (1997). Värdering av risk. Karlstad: Statens Räddningsverk. Fischer, F. H. (1998). Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor. ISSN Försvarets forskningsanstalt. Försvarets forskningsanstalt. FOA. (1998). Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gas och vätskor metoder för. Stockholm: Försvarets Forskningsantalt. Fréden, S. (2001). Modell för skattning av sannolikheten för järnvägsolyckor som drabbar omgivningen, Rapport 2001:15. Stockholm: Banverket. HMSO. (1991). Major Hazard aspects of the transport of dangerous substances. London: Advisory Commitee on Dangerous Substances Health & Safety Commission. Ingasson, H. (2005). Räddningsinsatser i vägtunnlar. Karlstad: Statens Räddningsverk. Lamnevik, S. (200). Explosivämneskunskap. Institutionen för energetiska material Försvarets forskningsanstalt (FOA). Länsstyrelsen i Skåne län. (2007). Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods, Rapport. Malmö: Länsstyrelsen i Skåne län. Länsstyrelsen i Stockholms län. (2003). Riskanalyser i detaljplaneprocessen vem, vad, när & hur? Stockholm: Länsstyrelsen i Stockholms län. Länsstyrelsen Stockhom. (den ). Timotejen 17, 19 och 28 - information från enheten för samhällsskydd och beredskap. Stockholm. MSB. ( ). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap - MSB. Hämtat från Transport av farligt gods på väg och järnväg: den 20 november 2012 Myndigheten för samhällskydd och beredskap. (2009). MSBFS, 2009:3, RID-S - MSBs föreskrifter om transport av farligt gods på järnväg. Karlstad: MSB. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap - MSB. (den ). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap - MSB. Hämtat från Transport av farligt gods på väg och järnväg: den Purdy, G. (1993). Risk analysis of the transportation of dangerous goods by road and rail. 33. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 27 (50)

29 Räddningsverket. (1996). Farligt gods - riskbedömning vid transport- Handbok för riskbedömning av transporter med fatligt gods på väg och järnväg. Karlstad: Räddningsverket. Stadsbyggnadskontoret Göteborg. (1997). Översiktsplan för Göteborg fördjupad för sektorn transporter av farligt gods. Dnr 758/92.. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stockholms stad. (2012). Statistisk årsbok för Stockholm Klippan: Ljungbergs tryckeri. Trafikverket. (2013). Prognoser för arbetet med nationell transportplan Godstransporters utveckling fram till 2030, 2013:056. Stockholm: Trafikverket. Trafikverket. (den ). Trafikmängder från Trafikverket. Hämtat från Trafikverket. den TUB Trafikutredningsbyrån AB. (den ). Trafikflödesprognos E4/E20. TUB Trafikutredningsbyrån AB. WSP. (2013). Riskanalys för detaljplan - transport av farligt gods på väg, Detaljplan för bostäder mm vid Titteridammsvägen, Göteborg. Göteborg: WSP. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 28 (50)

30 APPENDIX A OLYCKSFREKVENS Nedan presenteras använda beräkningsmetoder och indata för att beräkna risknivån som råder med hänsyn till närheten till Södertäljevägen och E4/E20. Olycksfrekvens Det som avses med farligt gods olycka i detta fall är att en trafikolycka inträffar och det inblandade fordonet transporterar gods klassificerat som farligt gods. För att uppskatta en olycksfrekvens använts en modell som tagits fram av Räddningsverket (Räddningsverket, 1996). Modellen är en indexmodell som grundar sig på hastighetsbegränsning, vägtyp, antalet vägfiler m.m. Metoden är giltig vid korta vägsträckor (1000 m) och låg olycksfrekvens. Vid uppskattningen av frekvens på en specifik sträcka finns två alternativ, dels att använda olycksstatistik för sträckan, dels att skatta antalet olyckor med hjälp av en så kallad olyckskvot för vägsträckan. I denna analys nyttjas det senare alternativet. För uppskattning av olycksfrekvensen studeras en trafikmängd (årsdygnstrafik) på totalt fordon. Detta grundar sig på de trafikprognoser som är framtagna för Södertäljevägen och E4/E20 år 2035 av TUB Trafikutvecklingsbyrå (TUB Trafikutredningsbyrån AB, 2014). Den studerade sträckan är 1000 m med hänsyn modellens giltighet. Trafikarbetet blir således: (fordon) x 365 (dygn) x 1,0 (km) = 52,6, miljoner fordonskilometer per år totalt förbi området. Vid bedömning av antal förväntade fordonsolyckor används följande ekvation: Antal förväntade fordonsolyckor = O = Olyckskvot x Totalt trafikarbete x 10-6 Indata för olyckskvot hämtas från Beräkningsmatris för farligt godsolyckor efter bebyggelse, hastighetsgräns och vägtyp. Området kring detaljplanen utgörs av tätort med hastighetsgränsen 70km/h och utgörs av motorväg vilket ger olyckskvot = 0,60 Förväntat antal fordonsolyckor: O = 0,60 x 58,4x10 6 x 10-6 = 31,6 olyckor/år Antal fordon skyltade med farligt gods i trafikolyckor per år beräknas enligt det sambandet: O ((Y X) + (1-Y) (2X-X 2 )) Där: O = Antalet trafikolyckor på aktuell vägsträcka Y = Andelen singelolyckor X = Andelen fordon skyltade som farligt gods Vid beräkningarna antas att det sker 269 transporter per dag under år 2035 enligt den uppskattning som presenterats själva rapporten. Detta ger således andelen fordon skyltade som farligt gods till: ABC D EDF CFA CC FC 0,186 % Utifrån områdets karaktär ger beräkningsmatris för farligt godsolyckor efter bebyggelse, hastighetsgräns och vägtyp andelen singelolyckor till (Y) = 0,30 och index för farligt gods olycka är 0,13. Briab Brand & Riskingenjörerna AB 29 (50)