SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum. Plats och tid Stora Tjörnsalen, Kommunhuset i Skärhamn kl 18:30 21:22. Underskrifter Sekreterare

Transkript

1 Sida Plats och tid Stora Tjörnsalen, Kommunhuset i Skärhamn kl 18:30 21:22 Utses att justera Martin Johansen (FP) och Gunilla Nordberg (S) Justeringens plats och tid Kommunhuset i Skärhamn, Paragrafer Underskrifter Sekreterare Ordförande Justerare Kajsa Cardevik Gun Alexandersson Malm (FP) Martin Johansen (FP) Gunilla Nordberg (S) ANSLAG/ BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Nämnd Kommunfullmäktige Anslaget sätts upp Anslaget tas ner Protokollets förvaring Underskrift Kommunstyrelsens expedition Kajsa Cardevik 1

2 104 Val av protokolljusterare Beslut Kommunfullmäktige beslutar välja Martin Johansen (FP) och Gunilla Nordberg (S) till protokolljusterare. Sammanfattning Martin Johansen (FP), Gunilla Nordberg (S) och Martin Johansson (SD) föreslås som protokolljusterare. Beslutsgång Ordförande ställer förslagen till beslut mot varandra och Martin Johansen (FP) och Gunilla Nordberg (S) väljs att tillsammans med ordförande justera protokollet 2

3 105 Fastställande av dagordning Beslut Kommunfullmäktige fastställer dagordningen med följande ändringar: Tillägg: Anmälan och svar på enkel fråga från Gunilla Nordberg (S) ställd till Socialnämndens ordförande Reidun Lorentzon (KD), gällande korttidsplatser Anmälan av interpellation från Benny Andersson (S) ställd till Kommunstyrelsens ordförande Martin Johansen (FP), angående dom i Uddevalla tingsrätt 3

4 106 Svar på interpellation ställd till kommunstyrelsens ordförande gällande samarbete med Stenungsunds kommun angående simhall 2015/117 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att interpellationen är besvarad. Sammanfattning Benny Andersson (S) har inkommit med en interpellation ställd till Martin Johansen (FP) gällande samarbete med Stenungsunds kommun angående simhall, enligt följande: Bakgrund, Stenungsunds kommun inkom med frågan till Tjörns kommun för ca ett och ett halvt år sedan angående samarbete om en gemensam simhall. Diskussionen mellan kommunerna tog för ett år sedan ett abrupt slut då det framkom i media att majoriteten ville bygga en egen simhall samt ha en folkomröstning i frågan där Tjörnborna skulle få säga sitt. Stenungsunds kommun som var inne i en aktiv fas av planeringen för simhall anpassade då sitt bygge till att motsvara den egna kommunens behov. Folkomröstningen gav ett klart besked om att medborgarna i Tjörns kommun röstade mot en egen simhall. Mina frågor blir med beskriven bakgrund: Har kommunen svarat Stenungsund på förfrågan om samarbete med simhall än? Om inte, varför? Hur ser planen ut för kommande samarbete mellan kommunerna i frågan? Martin Johansen (FP) svarar enligt följande: Benny Andersson (S) har inkommit med en interpellation ställd till mig angående samarbete med Stenungsunds kommun gällande simhall enligt följande: Har kommunen svarat Stenungsund på förfrågan om samarbete med simhall än? Om inte, varför? Hur ser planen ut för kommande samarbete mellan kommunerna i frågan? Svaret på fråga ett är att Tjörns kommun har hela tiden fört en dialog med Stenungssunds kommun i aktuell fråga. Bland annat i de forum Andersson själv är inbjuden till. 4

5 Därmed faller fråga två. Det som händer härnäst i frågan är att Stenungssunds kommun för Tjörns kommun kommer att presentera ett koncept på hur samverkan skulle kunna se ut. Då blir det ett formellt ärende i Tjörns kommun. Tidigare beslut Kommunfullmäktiges beslut, 47 den 26 februari 2015 Beslutsunderlag Interpellation den 17 februari 2015 Interpellationssvar den 24 mars

6 107 Svar på interpellation från Jeanette Lagervall (S) ställd till Kommunstyrelsens ordförande Martin Johansen (FP), gällande sjöbodspolicy och avyttrande av kommunalt vattenområde 2015/233 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att interpellationen är besvarad. Sammanfattning Jeanette Lagervall (S) har lämnat in en interpellation ställd till Kommunstyrelsens ordförande Martin Johansen (FP), gällande sjöbodspolicy och avyttrande av kommunalt vattenområde enligt följande: Bakgrund Under ett antal år har man arbetat fram policys för hantering av mark och vattenområden. Detta för att underlätta beslutsfattandet och ge politiken en rimlig möjlighet att under samma förutsättningar men utifrån olika politiska värderingar ta beslut i frågor som bl.a. rör lång och hållbar utveckling samt ekonomiska hushållning. Efter ett antal överklagande har man också insett att mark och vattenområden även måste prisbedömas opartiskt för att inte kunna överklagas. Härmed skulle man ju kunna tro att de viktigaste frågorna är behandlade och något slags konsensus i handläggning skall finnas. Tanken med riktlinjer och policys måste ju kunna fungera som en fastlagd princip 0ch precis som det uttrycks RIKTLINJE eller POLICY. Denna tanke bekräftas av de MÅL som angetts i Sjöbodspolicyn För att förenkla beslutsprocessen och kunna behandla sjöbodsfrågor likartat och lägga fast principer för kommunala beslut som gäller upplåtelse av mark för sjöbodar varvid det övergripande målet är att hamnmiljön och stranden inte skall privatiseras. All mark kring sjöbodar betraktas historiskt i fiskarsamhället som gemensam och alla hade rätt till den på lika villkor. Vid pkt 3 i Sjöbodspolicyn kan man finna en mycket tydlig skrivning..eller på annat sätt blockeras så att allmänheten förhindras eller avhålls från att vistas i strand- eller hamnområde kring sjöboden. Policy/riktlinjer vid försäljning av mark och fastigheter. I hamnområde ska markförsäljning ske med stor restriktivitet. I första hand skall arrende tillämpas och samråd i kommunstyrelsen skall ske vid delegationsbeslut. Vi kan av handläggningen utläsa att frågorna är av vikt eller åtminstone har varit av vikt för den politiska majoriteten. Några boende på Klädesholmen har nu framlagt önskemål till kommunen om att få tilldelat sig servitut på vattenområde kring deras bryggor och sjöbodar. Den politiska majoriteten i Tjörns kommun har för avsikt att pröva om det är möjligt att avyttra kommunalt vattenområde som servitut och prövar detta genom Lantmäteriet. Att frångå en policy eller riktlinjer beslutade av fullmäktige för att tillfredsställa 6

7 några få kommuninvånare ser jag som mycket allvarligt. Lagen om likabehandling är satt ur spel. En grundpelare i kommunalpolitiken. Vilka särskilda skäl kan dessa kommuninvånare ha för att få en sådan positiv särbehandling? Vilka fler kommuninvånare kan åtnjuta en dylik förmögenhetsöverföring tillika med att förhindra allmänheten tillträde? Hur ser kommunalrådet på att man ignorerar fullmäktigebeslut, alltså ingångna avtal? Genom att kommunen inte tar tillvara alla möjligheter att förstärka den kommunala ekonomin vill jag att även detta ges en förklaring. Martin Johansen (FP) svarar enligt följande: Då det inte har frångåtts några policys eller riktlinjer faller frågeställarens frågor. Följande är vad som skett: Beträffande det ärende som åsyftas berörande servitut för båtplats på kommunalt ägt vattenområde till förmån för sju fastighetsägare på Klädesholmen kan det konstateras att det beslut som fattades i kommunstyrelsen (KS 27) ligger helt i linje med den markpolicy kommunfullmäktige beslutade om den 12 december 2013 (KF 259). Av markpolicyn framgår det under rubriken Försäljning av vattenområde att fastighetsägare i vissa fall skall ges möjlighet att köpa vattenområde som angränsar till dennes fastighet. Det aktuella ärendet avser motsvarande förhållanden där fastighetsägarna äger mark och brygga som angränsar till kommunalt vattenområde. Att det i det här fallet handlar om servitut istället för försäljning kan inte anses strida mot policyn. Ersättningen för upplåtelsen av vattenområde som servitut skall enligt kommunstyrelsens beslut motsvara kommunens taxa vid försäljning av vattenområde enligt ovan. Det aktuella ärendet omfattas varken av Sjöbodspolicy eller Sjöbodsregler och strider heller inte mot de samma. Tidigare beslut Kommunfullmäktiges beslut, 102 den 23 april 2015 Beslutsunderlag Interpellation den 14 april 2015 Interpellationssvar den 19 maj

8 108 Svar på interpellation från Gert Kjellberg (TP) ställd till kommunstyrelsens ordförande Martin Johansen (FP), gällande tippning av muddermassor 2015/244 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att interpellationen är besvarad. Sammanfattning Gert Kjellberg (TP) har lämnat in en interpellation ställd till Kommunstyrelsens ordförande Martin Johansen (FP), gällande tippning av muddermassor, enligt följande: Interpellation angående beslut gällande Ansökan om tillstånd för tippning av muddermassor vid Holmengrå KS beslut 09/4-15 Kungälvs kommun ombesörjer och ansvarar för Kungälvs kommuns innevånares avfall och behov av deponi av förorenade muddermassor. Kungälvs kommun har blanketter/rutiner för att deponera muddermassor på land istället för att dessa förorenade massor skall flyttas runt i havet. Kungälvs kommun är liksom Tjörns kommun med i projektet 8-fjordar som skall värna havet och dess mångfald. Politiker måste tillåta våra antagna kommunala miljömål råda i beslut som är viktiga i miljöhänseende och som kan stå i strid mot avtal och projekt som Tjörns kommun har ingått för att värna vår unika kust. Protokoll från Lökebergs Småbåtshamn Samfällighetsförening styrelsemöten visar att tydligt det för att spara pengar styrelsen väljer att deponera till havs och inte deponera på land. Varför skall Tjörns kommun hjälpa ekonomiskt en samfällighet i en annan kommun där man måste äga en fastighet i Lökeberg Kungälv som krav för en båtplats att spara pengar, samt låta Tjörn ta emot förorenade muddermassor när det finns tydliga alternativ i Kungälvs kommun att tillgå. Tjörns kommun har haft stora omkostnader att framtaga de havsdeponiplatser som Tjörns kommun behöver för egen användning sedan tillåtes icke kommun innevånare på Tjörn nyttja dessa utan ersättning. Förfarandet är onekligen konstigt. Mina interpellations frågor blir därav: 1. Hur många Tjörnbor har nu möjlighet att få en båtplats i Lökebergs Småbåtshamn efter Tjörn kommuns beviljade stöd samt har mången förfrågan på båtplatser i Lökeberg från Tjönbor inkommit till kommunen? 2. Tycker Majoriteten att Tjörns kommuns stora satsningar på ett högt miljömedvetande gynnas av låta andra kommuners privatpersoner deponera mudder massor kostnadsfritt i vår kommun? 3. Hade det inte varit ide att bereda avgifter för havs deponering när Tjörns kommun tex. överväger en avgift för Tjörnbor som komposterar hemma 4. Har Kungälvs kommun ett deponi avtal med Tjörns kommun för 8

9 muddermassor samt får Tjörnbor deponera gratis i Kungälvs kommun? 5. Kan Majoriteten i framtiden garantera att inga Tjörnbor kommer utsättas för exponering av farliga ämnen om de äter fisk och skal djur från dumpningsplatsen om man tillåter muddermassor från båthamnar i grannkommuner. Martin Johansen (FP) svarar enligt följande: 1. Avtal om båtplatser är inte upprättade i samband med detta ärende för Tjörnbor i Lökebergs småbåtshamn. 2 och 3. Undersökning om platsens utfyllnadsvolym har utförts och visar att den planerade muddertippningen kommer sammantaget att ha en ytterst begränsad betydelse med avseende på framtida möjligheter till att nyttja området för muddertippning. Lökeberg samfällighetsförenings planerade muddertippning motsvarar cirka 5000 m³ och enligt de utredningar som gjorts kan djuphålan rymma upp emot m³. Tidigare ärenden och de avstämningar som gjorts om liknande fall har inte varit förenade med några avgifter för tippning av muddermassor. 4. Nej 5. Det är inte Tjörns kommun utan Mark- och miljödomstolen som avgör om tillstånd kan lämnas. Domstolen skickar ärendet på remiss till olika myndigheter bland annat Länsstyrelsen och kommunens miljöavdelning. Länsstyrelsen undersöker bland annat om platsen är lämplig, massornas renlighet, risker med dumpningen och eventuella leder, fiske och vrak. För att domstolen ska kunna behandla ansökan erfordras att tillåtelse om rådighet över vattenområdet lämnas. Sweco och HydroGis har utfört diverse undersökningar på uppdrag av Lökebergs samfällighetsförening. Dessa undersökningar visar att bottensedimentets beskaffenhet inte är förorenade. Beslutet förutsätter att sökanden får tillstånd från Mark- och miljödomstolen. Tidigare beslut Kommunfullmäktiges beslut, 103 den 23 april 2015 Beslutsunderlag Interpellation den 15 april 2015 Interpellationssvar den 19 maj

10 109 Anmälan och svar på enkel fråga från Gunilla Nordberg (S) ställd till socialnämndens ordförande Reidun Lorentzon (KD), gällande korttidsplatser 2015/339 Beslut Kommunfullmäktige beslutar 1. Frågan får ställas 2. Frågan är besvarad Sammanfattning Gunilla Nordberg (S) ställer en enkel fråga till Socialnämndens ordförande Reidun Lorentzon (KD), gällande korttidsplatser enligt följande: Hur har vi det med korttidsplatser i Tjörns kommun? Finns det kö bara ibland eller har vi alltid kö till dessa platser? Fler äldre bor hemma längre och detta gör ju att behovet ökar. Är vi väl förberedda på detta? Kungälvs sjukhus har överbeläggning pga att kommunerna inga korttidsplatser har. Tillhör vi dessa kommuner? Reidun Lorentzon (KD) lämnar muntligt svar på frågorna. Beslutsunderlag Enkel fråga den 19 maj

11 110 Svar på motion från Gert Kjellberg (TP) och Cyril Esbjörnsson (TP) om kommunala korttidsparkeringar vid området kring Rönnängs brygga 2014/443 Beslut Kommunfullmäktige beslutar återremittera ärendet med motiveringen att det krävs en helhetsbild av parkeringssituationen i Rönnäng (utifrån alternativet att färjeläget är kvar i Rönnäng). Den ska innehålla: - faktisk situation avseende boendeparkering och korttidsplatser - bedöma behov av nya p-platser för dessa kategorier och - tekniska lösningar (inklusive vem gör vad, var, när och för vilka pengar) utifrån detta. Sammanfattning En motion har lämnats in från Gert Kjellberg (TP) och Cyril Esbjörnsson (TP) angående kommunala korttidsparkeringar vid området kring Rönnängs brygga, enligt följande: Bakgrund: Området kring Rönnängs brygga och dess närliggande områden har en del kommunala markytor som idag används för boendeparkering för våra bofasta innevånare på öarna Åstol, Dyrön mm. Idag finns endast åtta korttids parkeringar i området med 1-2 timmar max parkeringstid. Det har nyligen uppförts nya bostäder på det gamla varvsområdet vilket är en mycket bra utveckling för Rönnängs samhälle och Tjörn som helhet. Det finns även en ny stor småbåtshamns på det gamla varvs- området. Tillsammans med ökad turism har detta medfört en överbelastning på de fåtal tidsbegränsade korttids parkeringsplatser på avsedda för besökare som skall till näringsidkare i området och åka färja till öarna. Även de boende på öarna drabbas då korttidsparking användes för i och urlastning från bilar. Vilket gör att kommunen onekligen måste tillse att skapa fler korttidsparkeringar i området omgående och det bör vara klart till 2015 års turist säsong. Annars riskerar Åstol, Dyrön, Tjörnekalv tappa sina välbehövliga turister samt försvåra för besökare till de boende på öarna. Det finns möjligheter för kommunen att skapa med enkla ekonomiska medel fler korttidsparkeringar i området genom att nyttja ytorna bättre tex: parkeringen vid den gamla mat affären som nu används av byggföretagen till nybyggen i området. Där kan ett flertal korttidsparkeringar skapas utan att det drabbar de bofastas parkeringar. Fördelen med att göra en enkel översyn är att det kan ge möjlighet att ge fler boendeparkeringar till de bofasta på öarna. Nu syftar undertecknade inte att bygga parkeringshus osv. utan med enkla medel tillse att de nuvarande kommunala 11

12 parkeringsytorna kan nyttjas mer effektivt. Självklart räcker inte motionärernas föreslagna åtgärder att slutligt lösa det totala parkeringsproblemet men tills vidare måste någonting göras och möjligheter finns. Målet bör vara att ha skapa minst ett 10-tal nya korttidsparkeringar med skyltad max tillåten parkeringstid på 1 eller 2 timmar. Med beskriven bakgrund yrkar Tjörnpartiets fullmäktige ledamöter på att: 1. Att fullmäktige ger i uppdrag åt förvaltningarna att framtaga fler korttidsparkeringar i området med utgångspunkt att bättre nyttja de markytor som kommunen äger. Nya korttidsparkeringar skall vara tillgängliga med start sommaren Nuvarande antal befintliga boendeparkeringar avsedda för de bofasta på öarna får inte minskas genom detta beslut. Tidigare beslut Kommunfullmäktiges beslut, 280 den 24 november 2014 Kommunstyrelsens miljö- och samhällsbyggnadsutskotts beslut, 49 den 24 mars 2015 Kommunstyrelsens beslut, 108 den 7 maj 2015 Beslutsunderlag Motion den 20 november 2014 Tjänsteutlåtande den 10 mars 2015 Ajournering Ajournering begärs och mötet ajourneras kl. 20:00 20:16. Förslag till beslut på sammanträdet Gert Kjellberg (TP) yrkar bifall till Kommunstyrelsens förslag till beslut. Benny Andersson (S) yrkar återremiss med motiveringen att det krävs en helhetsbild av parkeringssituationen i Rönnäng (utifrån alternativet att färjeläget är kvar i Rönnäng). Den ska innehålla: - faktisk situation avseende boendeparkering och korttidsplatser - bedöma behov av nya p-platser för dessa kategorier och - tekniska lösningar (inklusive vem gör vad, var, när och för vilka pengar) utifrån detta. Beslutsgång Ordförande ställer förslagen mot varandra och Gert Kjellbergs (TP) förslag väljs. Omröstning begärs. Kommunfullmäktige godkänner följande beslutsgång: Ja-röst för Gert Kjellbergs (TP) förslag Nej- röst för Benny Anderssons (S) förslag Omröstningsresultat 12

13 27 Ja-röster (se omröstningsprotokoll) 13 Nej-röster (se omröstningsprotokoll) Ärendet återremitteras enligt reglerna för minoritetsåterremiss. 13

14 111 Svar på motion från Benny Andersson (S) och Robert Johansson (MP) om förbättrade kommunikationer 2014/389 Beslut Kommunfullmäktige beslutar återremittera ärendet för utredning av de två attsatserna i motionen. Sammanfattning En motion har lämnats in av Benny Andersson (S) och Robert Johansson (MP) enligt följande: Bakgrund Frågan om förbättrade kommunikationer är avgörande för om Tjörn fortsatt ska vara en året runt kommun. Vi har under många år diskuterat frågan om förbättrade förbindelser till våra sydliga Ö-ar Åstol, Dyrön samt Tjörnekalv besökte presidiet i kommunstyrelsen de berörda samhällena och presenterade den konsultrapport som kommunen beställt för att få förslag till lösning av nytt färjeläge. Under 2013 ombads partierna att inkomma med sina remissvar på utredningen, svar skulle vara inne senast 1 april Moderaterna och folkpartiet gick ut i media redan hösten 2013 och meddelade att man bestämt sig för att det var bra som det var med nuvarande färjeläge vid Rönnängs Brygga! Vi undertecknande partier vill lyfta frågan från att endast beröra öarnas problem till att visa på vikten av att den är en angelägen fråga för Hela Tjörn! Den lösning som måste till måste vara hållbar minst de närmaste femtio åren. I det remissvar som socialdemokraterna lämnade in så föreslog vi ett antal åtgärder både ur det korta och det långa perspektivet. Se nedan kursivt utdrag ur den samma: Förslag: Kortsiktig lösning: På kort sikt måste det befintliga färjelägets mest akuta brister åtgärdas. Detta tillsammans med ett antal åtgärder för att underlätta för färjetrafiken till och från öarna skall ses som en start på ett arbete att stärka den sydliga kommundelens livskraft. Säkerheten vid Kalvsundspassagen ses över och en snabb handlingsplan för förbättringar upprättas. Grundet vid inpassagen/utpassagen sprängs snarast. Möjligheterna med en placering av färjeläget vid Astrids Fisk samt anslutningar för kollektivtrafik (=bussar) och nyttotrafik skall snabbutredas. Parkeringssituationen i Rönnäng bör snabbutredas för lösning på området vid Astrid Fisk, dels enligt alternativet att färjeläget flyttas till Astrids Fisk, dels att färjeläget inte flyttas. 14

15 Taxan på godstransporter till och från öarna sänks omedelbart. Taxan till och från öarna för persontrafik ses över tillsammans med Västtrafik i syfte att införa ett enhetligt system för resor inom kommunen där start och slutdestination är EN resa, oavsett om det sker med byte från buss till buss eller buss till färja. Alternativ till ersättningsfärjan Tjörn utreds med avsikt att fasa ut denna äldre färja så snart som möjligt då den ej uppfyller standard för bl.a. säkerhet och funktionshindrade. Bryggan vid Tjörnekalv förbättras så att trafiken kan ske utan avbrott även vid högt vatten samt att funktionshindrade på egen hand eller med ledsagare kan angöra Tjörnekalv. Alternativet Berget mellan Astrids fisk och Dalenvägen utreds för eventuell parkeringsyta, är kommunal mark idag. Reservfärjeläget vid Kåreviks ses över avseende tillgänglighet och säkerhet. Frågan om att säkra ambulanstransporter måste lösas snarast Pir för att säkra Kalvesunds passagen bör snarast utredas. Långsiktig lösning: På lång sikt måste det befintliga färjelägets flyttas. Detta för att ge Rönnängs samhälle en möjlighet att utvecklas men också ge färjetrafiken till öarna en möjlighet att utvecklas till att förbättra kommunikationerna till och från hela Tjörn, i synnerhet utifrån det antagna begreppet, Tjörn, en Trygg och säker kommun. Förslag på alternativa placeringar av färjeläget norr om Vättnesvik med anslutning till väg 169 utreds. Detta ska ske samtidigt som förbättringar och ökad trafiksäkerhet på väg 169 Rönnängs Gård - Kuballe utreds för att bl.a. via nya detaljplaner skapa möjligheter för ny bostadsbebyggelse i områdena i anslutning till vägsträckan. Samtliga nya alternativ skall ta i beaktande möjlig trafik till och från Kungälv/Göteborg för en större krets Tjörnbor, allt för att avlasta Tjörnbroarna och samtidigt innebära ett ökat attraktivt pendlings alternativ för fler resenärer samt stora miljövinster. Alternativ för långsiktigt hållbar kommunikation, tillgänglighet för Tjörnekalv ska ingå i utredningen. Möjlighet till fasta förbindelser till öarna skall vara med som ett utredningsalternativ. Frågan om så kallade Gula färjor, statlig drift, ska följas upp, och om möjligt prioriteras. Var ev. fasta kommunikationer till och från Tjörn kommer att lokaliseras (t.ex. Wallhamn) kan komma att påverka även färjeläges placering. Frågan om en kommunal bilpool bör tas med som ett miljövänligt alternativ för att minska parkeringsbehovet. Ev. separat Godsfärja bör utredas. Sedan vi lämnade in vår remiss så har ingen av våra förtroendevalda fått någon som helst återkoppling i frågan. Passiviteten som präglar de styrande i den här frågan visar åter på bristen av initiativförmåga för framtidsplanering. Att inget händer kan 15

16 inte tolkas på annat sätt än att frågan har ingen vikt hos den styrande alliansen. Vi anser att frågan måste behandlas, att frågan om att kollektivtrafik möjliggörs med färja/buss söderut för både miljön och medborgarnas skull. Att slippa köer över Tjörnbroarna för de som ska till Kungälv eller längre söder underlättar även för de som bara pendlar till Stenungsund! Väljer vi att släppa frågan nu så riskerar vi ytterligare befolkningsminskning på öarna, ja kanske rent av helt avfolkade tio månader om året! Det ger i sin tur ännu större svårigheter för Hela Tjörn, det drabbar alltså inte bara öarna Med ovan beskriven bakgrund yrkar vi Att: Starta en utredning som ska belysa de praktiska, ekonomiska samt samhällsbetydelsen med förbättrade kommunikationer för Hela Tjörn! Att: Utredningen ska ha sin utgång i de ovan beskrivna förslag på kort och lång sikt. Tidigare beslut Kommunfullmäktiges beslut, 186 den 13 november 2014 Kommunstyrelsens miljö- och samhällsbyggnadsutskotts beslut, 48 den 25 mars 2015 Kommunstyrelsens beslut, 109 den 7 maj 2015 Beslutsunderlag Motion den 21 oktober 2014 Tjänsteutlåtande den 10 mars 2015 Förslag till beslut på sammanträdet Martin Johansen (FP) yrkar bifall till Kommunstyrelsens förslag till beslut. Benny Halldin (S) yrkar återremiss för utredning av de två att-satserna i motionen. Beslutsgång Ordförande ställer förslagen mot varandra och Martin Johansens (FP) förslag väljs. Omröstning begärs. Kommunfullmäktige godkänner följande beslutsgång: Ja-röst för Martin Johansens (FP) förslag Nej- röst för Benny Halldins (S) förslag Omröstningsresultat 24 Ja-röster (se omröstningsprotokoll) 16 Nej-röster (se omröstningsprotokoll) Ärendet återremitteras enligt reglerna för minoritetsåterremiss. 16

17 112 Svar på återremitterad motion från (S) och (MP) om policy och riktlinjer för att motverka korruption samt otillbörlig förmån 2014/168 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att motionen är besvarad. Sammanfattning Benny Andersson (S) har lämnat in en motion enligt följande: Bakgrund Tjörns kommun saknar idag ett tydligt handlingsprogram och riktlinjer för att stävja korruption inom kommunen. Det är av stor vikt att medborgarna kan känna ett starkt förtroende att de beslut som fattas av tjänstemän och politiker är sakliga och objektiva vilket ger tilltro till Tjörns kommun. Det är även av vikt med tanke på att Tjörns kommun profilerar sig som säker och trygg kommun enligt WHO. Med anledning av den mediala debatt som varit de senaste åren där det offentliga samhället, bl.a. i vår närhet hamnat i allmänhetens intresse angående misstankar om korruption och mutor är det av stor vikt att det finns klara riktlinjer för vad som gäller den enskilde tjänstemannen, den förtroendevalde men även för det eventuella företag som vill ge en uppmuntran och tack för väl bemötande. Vi understryker att vi har idag ingen misstanke om att detta skett inom de beslut som avslagits eller beslutats inom Tjörns kommuns ansvar. Alla har en inbyggd moralisk kompass om vad som är rätt och fel men den exakta gränsen kan vara för olika personer. Därför är det av vikt att det som gäller för Tjörns kommun och de som det berör finns nedtecknat som stöd vid tveksamhet. Men även framförallt då det offentliga och näringslivskulturen inte alltid har samma kultur/regelverk. En inte ont anande näring kan i okunskap ge uppmuntran som strider mot god offentlig verksamhet. Utan kunskap kan vi således omedvetna begå korruptionsbrott eller bli utsatta för otillbörlig påverkan. T.ex, Kan man bli bjuden på lunch av en leverantör? Bjuden på Julbord? När finns risk för vänskapskorruption? Hur hanterar vi förtroendevalda varandra vid kommunala beslut som rör någon av oss, räcker det med att en förtroendevald anmäler jäv för att garantera beslut som rör den enskilde? Det är frågor som dessa som inte får finnas tveksamheter kring utan det ska finnas klara regler om vad som gäller i vår kommun. Vi kan aldrig garantera att korruption eller otillbörlig påverkan aldrig kommer att förekomma, men det ska inte bero på att man inte visste vad som gäller! SKL har material om detta, det finns flera kommuner som utarbetat och antagit 17

18 policys för detta, en är t.ex Falun kommun som bifogas motionen som exempel och inspiration om hur det kan se ut, man behöver ju inte uppfinna hjulet varje gång man vill ha ett nytt program, det går att ta efter goda exempel utan att det blir sämre kvalité. Nedan, utdrag från Falu kommuns hemsida Postadress, FALUN Telefonväxel, Falu kommuns policy avseende mutor och andra otillbörliga förmåner Fastställd av kommunfullmäktige , Inledning Tjänstemän, politiker och uppdragstagare i en kommun utsätts för, såväl som utsätter andra för, påverkan av olika slag. Sådana kontakter människor emellan utgör naturliga inslag i ett vitalt och levande demokratiskt samhälle men lika viktigt för demokratin och förtroendet för det offentliga är att sådana processer sker på formellt riktiga sätt och i beaktande av de gränser som gäller för hur sådan påverkan får se ut. Tjänsteman, politiker och uppdragstagare vid Falu kommun har ett ansvar för att uppträda på sådant sätt att det bidrar till att upprätthålla allmänhetens förtroende för Falu kommun. Det är av yttersta vikt att allmänheten kan känna förtroende för att anställda vid kommunen i sitt värv agerar sakligt och opartiskt. Till följd därav måste tjänstemän, uppdragstagare och förtroendevalda vid Falu kommun vara särskilt försiktiga när det gäller att ta emot förmåner, pengar eller andra gåvor från enskilda och/ eller företag. Ni ska inte utsätta Er för risken att ens kunna misstänkas för att ha utsatts för otillbörlig påverkan i Er tjänsteutövning. För anställda, förtroendevalda och uppdragstagare inom Falu kommun gäller därför följande moraliska och etiska grundsyn: Utgångspunkten för alla företrädare för Falu kommun är att vinnlägga sig om att erhålla, upprätthålla och säkerställa allmänhetens förtroende. I alla sammanhang skall iakttagas ett sådant förhållningssätt att det inte kan förekomma risk för, eller misstanke om, att företrädare för kommunen gör sig skyldig till mutbrott eller annat korruptionsbrott. För personer som ägnar sig åt myndighetsutövning, upphandling eller inköp är i princip alla förmåner att anses som otillbörliga. 2. Brotten muta, givande av muta och handel med inflytande Det som kännetecknar korruptionsbrott är att det finns risk för otillbörlig påverkan av den som handlingen riktar sig till i dennes tjänsteutövning. Den som är anställd, förtroendevald eller uppdragstagare i kommunen eller dess bolag kan dömas för mutbrott. Det innebär att reglerna omfattar alla anställda och förtroendevalda i kommunen t.ex. socialsekreterare, vårdare, lärare, miljöinspektörer, nämnd-, styrelse- och fullmäktigeledamöter etc. Det är viktigt att observera att anställda som ägnar sig myndighetsutövning, inköp, upphandling och dylikt är särskilt integritetskänsliga. I brottsbalken (BrB) finns korruptionsbrotten tagande av muta (10 kap 5 a BrB) 18

19 och givande av muta (10 kap 5 b BrB), vilket tidigare benämnts som bestickning. Regelverket är i allt väsentligt detsamma för det privata näringslivet som för offentlig verksamhet, med vissa skillnader i regelverket för allmänt åtal. Om arbetstagare, uppdragstagare eller förtroendevald tar emot, låter sig utlovas eller begär en otillbörlig förmån för utövningen av anställningen eller uppdraget kan denne dömas för mutbrott. Detta innefattar även den som tar emot, godtar löfte om eller begär förmånen för någon annan än sig själv. Den som lämnar, utlovar eller erbjuder en sådan förmån kan dömas för givande av muta. Därtill finns brottet handel med inflytande om någon som inte omfattas av lagrummen för mutbrott tar emot eller ger, godtar eller lämnar löfte om, begär eller erbjuder en otillbörlig förmån för att påverka annans beslut eller åtgärd vid myndighetsutövning eller offentlig upphandling (10 kap 5 d BrB). Näringsidkare kan därtill göra sig skyldiga till vårdslös finansiering av mutbrott om denne genom grov oaktsamhet främjat ett givande av muta (10 kap 5 e BrB). För tagande eller givande av muta är föreskrivet straff om böter eller fängelse i högst två år. Är brottet grovt är föreskrivet straff om fängelse i lägst sex månader och högst sex år. 2.1 Begreppet otillbörlig Vad som medför risk för en otillbörlig påverkan i någons tjänsteutövning beror på omständigheterna i det särskilda fallet. Sådant som vägs in i bedömningen är tjänsteställning och påverkbarhet, förmånens värde och dess beskaffenhet i övrigt. Klart otillbörligt är att ge och ta emot en förmån som förknippas med att någon i sin tjänsteutövning skall handla eller underlåta att handla på ett visst sätt. Det spelar i detta inte någon roll om kommunen eller någon annan lider skada eller ej. Det behöver inte heller bevisas att man faktiskt har påverkas eller skulle bli påverkade av erbjudandet utan det räcker med att man objektivt sett skulle kunna tänkas bli påverkad av förmånen. Avgörande för hur en förmån skall betraktas är som regel förmånens värde sett från mottagarens synpunkt. Några beloppsgränser för vad som kan anses vara en otillåten muta eller en godtagbar förmån finns därför inte. Otillbörlighet föreligger då förmånen i det konkreta fallet är så attraktiv att den kan antas påverka mottagaren och dennes handlande i tjänsten. För att vara acceptabel skall förmånen utgöra ett naturligt led i mottagarens tjänsteutövning eller vara uttryck för allmänt godtagbara umgängesformer. Ett bra sätt att undvika gränsdragningsproblem är att helt undvika att ta emot gåvor och förmåner Situationer där påverkan ofta bedöms otillbörlig Nedan följer några situationer där påverkan ofta bedöms som otillbörlig. Vänligen notera att detta är exempel på situationer vari korruptionsbrott kan aktualiseras och ej någon uttömmande lista Myndighetsutövning, upphandling och inköpsansvar För anställda och förtroendevalda som ägnar sig åt myndighetsutövning, ansvarar för upphandling och inköp gäller att alla förmåner i princip är att anses som otillbörliga. Eventuella gåvor och erbjudanden skall omedelbart skickas tillbaka. 19

20 Personlig vänskap Särskild försiktighet bör iakttas vid personlig vänskap. Redan vänskapen i sig kan påverka tjänsteutövningen. Sådana gåvor som parterna i transaktioner personligen brukar bekosta och ge varandra, betraktas vanligen som en vänskapsgåva och inte som muta. De grundläggande kraven på saklighet och opartiskhet skall alltid beaktas och jävsreglerna torde förhindra att man handlägger ärenden där man har vänskapsförhållanden med någon av de inblandade Kontanter och lån Förmån i form av kontanter eller lån får inte tas emot. Exempel: En landstingsanställd låstekniker, tillika arbetsledare, lånade pengar för privat bruk av en leverantör. Den landstingsanställde dömdes för mutbrott och leverantören för bestickning Måltider Enstaka, inte alltför påkostade, enklare måltider i anknytning till arbetet (till exempel vid förhandlingar) torde vara tillåtna. Måltiden får då inte vara det primära syftet med sammankomsten. Måltiden, eller annan form av representation bör uttrycka en i detta sammanhang sedvanlig gästfrihet, till exempel i form av värdskap vid inledande av förhandlingar, under sådana eller som en avslutning vid förhandlingarna. Försiktighet bör iakttas vid ofta återkommande representation mot en och samma person eller grupp av personer. Är make/maka/sambo medbjuden ökar risken för att förmånen räknas som otillbörlig. Särskild aktsamhet bör iakttas för att undvika att utsätta sig för påverkan t.ex. genom att bli bjuden på måltider av tilltänkta/möjliga leverantörer under upphandlingsförfaranden e.dyl. situationer. Exempel: Två tullassistenter lät sig bjudas på mat och öl av stewarden på en färja. De fick även handla obeskattade varor. Tullassistenterna dömdes för mutbrott och stewarden för bestickning Studieresor, kurser och konferenser Studieresor, kurser, konferenser och liknande bör som regel betalas av arbetsgivaren då det är denne som ansvarar för personalens kompetensutveckling. Enligt lagförarbetena kan det sällan anses tillbörligt att en anställd i offentlig sektor bjuds på en studieresa. För att vara tillbörlig måste en sådan resa vara seriöst upplagd och ovidkommande nöjesarrangemang får i princip inte förekomma. Inbjudan skall vara riktad till arbetsgivaren och denne har att välja ut de personer som deltar. Exempel: Innehavaren av en byggnadsfirma betalade för två Ålandsresor samt ett flertal restaurangbesök till ett sammanlagt belopp om kr för en kommunanställd. Byggnadsfirman betalade även för färjebiljetter, mat och dryck till ett sammanlagt belopp om kr för en kommunanställd som var biträdande chef vid kommunens upphandlingsenhet. Emedan det hävdades att resorna varit arbetsrelaterade fann domstolen att det huvudsakligen rört sig om nöjesresor. Byggnadsfirmans innehavare dömdes för bestickning och de båda kommunanställda för mutbrott. Exempel: Kommunalråd lät sig bjudas på en resa till Budapest för att diskutera en företagsetablering i kommunen med en svensk företagsledare. Då domstolen inte fann att något sakligt skäl förelegat för att förlägga sammanträdet i Budapest 20