Reflektioner och förslag på åtgärder för att motverka våldsam radikalisering utav religionen Islam.

Transkript

1 1 Göteborg Reflektioner och förslag på åtgärder för att motverka våldsam radikalisering utav religionen Islam. Utifrån mitt perspektiv som verksam polis på integrationsgruppen i Göteborg De islamiska våldsgrupperna i världen har, sett över de senaste 30 åren, ökat i numerär, geografisk utbredning, militär styrka, ekonomisk kraft samt intellektuell förmåga. Ingen åtgärd, internationell nationell, vare sig på civil eller militär nivå, har lyckats bryta denna trend. I Sverige har inget attentat än så länge lyckats. Våra underrättelseorgan och polismyndighet har varit och är kompetenta och skickliga. Antalet personer i Sverige med våldsamma extrema värderingar och uppfattningar har ökat, vilket tungt belastar våra verksamheter. Finns risken för att Sverige kan utsättas för ett terrorangrepp? Svaret är ja. Vi vet inte var, hur eller i vilken omfattning. Att förstå hur och omfattning, beror på vilken intellektuell nivå angreppet vilar på. Sverige har ett starkt demokratikapital. Hur skall samhället med detta kapital motverka våldsam extrem radikalisering inom Islam i Sverige och samtidigt förstärka de goda krafterna i religionen? Hur skall tänkta åtgärder presenteras och genomföras i vårt samhälle utan att främlingsfientliga krafter växer? Vi behöver inte vara rädda för att vi gör för mycket. Denna utmaning vi lever med och står inför, kan klokt hanterad vara nyckeln till ökad integration. Mycket kort bakgrund. Första gången som Sverige hörde talas om al Qaida var förmodligen när Carl Bildt medverkade i ett Tv-debatt-program år Han fick frågan om vem eller vilka som låg bakom förstörelsen av World trade center. Bildt svarade det är förmodligen gruppen Al Qaida. Det tog tid innan allmänheten i Sverige och världen visste vad gruppens agenda var.

2 2 Hassan al Banna startade 1928 muslimska brödraskapet i Egypten. Qutb definierade om under -50 o -60-talet Bannas islam till en sträng wahhabitisk-politisk form, vilket har påverkat och fortfarande påverkar de olika islamiska konstellationer som vi beskriver som terror-organisationer. Saudiarabien har sedan ibn Saud erövrade landet 1932 varit religiöst wahhabitiskt. (familjen/klanen Saud gifte sig på 1700-talet med familjen/klanen Wahhab). Det finns en särskilt mycket sträng klan/grupp i Saud-Arabien vars medlemmar och sympatisörer har liknande uppfattning som Islamiska Staten och de har varit och är mycket aktiva. Mycket kortfattat kan man säga att det stränga salafistiska-wahabitiska synsättet, var grunden för Usama bin Ladens religiösa utveckling och ställningstagande. Usamas verksamhet gav inspirationen och gnistan för de våldsamma extrema rörelsernas tillblivelse och utveckling. När religiösa ledare genom takfir förklarat den sanna vägens islam (den våldsamt extrema), så är inte bara andra religioner och sekulariserade människor som är otrogna. Även jordens alla muslimer, vilka är ca 1,1 miljarder människor, är otrogna och skall dödas, om de inte under svärdet, erkänner den sanna Islam. En religiöst övertygad jihadist är hängiven att göra Allahs vilja, i våra ögon terror, geografiskt var som helst ledarna bestämt. För detta ger du med glädje ditt liv för Islam. Allah bestämmer när och hur du skall dö. Döden fruktar man inte, döden är nyckeln till paradiset. Vad vi känner till om terrorns utveckling. (mycket kortfattat) Omvärlden Al Qaidas nya ledare Zawahiri med bas i Afghanistan/Pakistan har förklarat organisationens utbredning österut, med bäring mot sydost-asien. Talibanerna i Afghanistan, axel mot axel- samarbete med al Qaida i området, ISAF har inte besegrat talibanerna, utvecklingen fortsatt osäker. al Qaidas nordliga Afrikanska gren verkar aktivt med större intensitet i de Nordafrikanska länderna och Mali med bäring söderut.

3 3 Boko Haram har vuxit och utropat ett eget kalifat i Nigeria. al Shabab i Somalia är i dagsläget kraftigt trängda av AU och Somaliska regeringen. al Shabab är inte utslagna och ett visst samarbete ONLF går inte att utesluta. Islamiska staten, IS, kalifatet och dess utbredning i mellan-östern, samt hur denna terror-verksamhet påverkat närområdet och omvärlden. Al Qaidas syriska gren al Nusra samarbetar med I S. Ett antal terrorbrott har genomförts och lyckats i Europa och andra världsdelar. Den ökade aktiviteten i Asien med Pakistan, Afghanistan, Tjetjenien, Kina, Thailand, Indonesien m.fl. De arabiska vårarna i Nordafrika och Mellan-östern gick negativt. För Tunisien finns kanske ett visst tunt hopp, men i de övriga vår-länderna råder vinter. Terrorgrupperna har ingen brist att kapitalisera sina handlingar. Sverige Uppgifter ifrån redovisning ger 3000 jihadister från Europa. (mörkertal?) exempelvis är uppgifter från Bosnien ej med. Enl. uppgifter från SÄPO har mer än 130 personer lämnat Sverige för att kriga med I S. (mörkertal?) Över hälften av kända jihadister som lämnat Sverige kommer från Göteborg, särskilt då från området nordost. Så kallade jihadister har långt innan I S uppstod lämnat Sverige för att delta i terror-organisationer, bl. a. Al Qaida, Al Shabab.

4 4 Sverige har haft ett antal terrorbrott vilka ej nått sitt mål, samt flera avvärjda brott och en mängd hot. Rekrytering sker aktivt på nätet. Terrorgrupperna har stor it-skicklighet och social-psykologisk kunskap för värvning. Rekrytering sker aktivt på marken och i vissa moskéer/lokaler/lgh. I offentliga lokaler är rekryterarna kända. Öppen tillhörighet till I S markeras oftare bland unga. Minoritetsgrupper från Syrien och Irak har en stark oro för utvecklingen i hemlandet samt den ökande radikaliseringen i Göteborg. Detta gäller även de stora breda sunnimuslimska grupperingarna samt shia-grupperna. Skäggen växer. Hot har blivit allt vanligare mot personer tillhörande minoritetsgrupperna. Det finns en rädsla för att anmäla. (Vem skall skydda mig). Vissa moskéers janusansikte. Traditionsenlig normal religiös verksamhet visas upp offentligt, samtidigt som vissa personers verksamhet kopplat till terrorism hålls i det fördolda och som man säger.. inte vet något om. Hur skall vi tänka, vad skall vi göra, behöver göra för att Sverige skall vara ett demokratiskt och säkert hem? Förslag utan inbördes rangordning 1. Ta tillbaka de religiösa orden. Samhället hjälper de icke våldsbejakande muslimerna,( troende/sekulära), vilka är den gigantiskt stora majoriteten, genom att ta tillbaka de kidnappade heliga orden, islam, koranen, muslim, jihad, kalifat m.m. alla de viktiga islamiska orden. Politiker, media, myndigheter, kommunal verksamhet m.m. använder inte dessa heliga ord när man beskriver eller talar om de religiöst våldsamt extrema. Det har också betydelse att samhället offentliggör sin handling att ta tillbaka de kidnappade orden och ge tillbaka dem till de rättmätiga ägarna.

5 5 Genomförs detta kommer vi generellt över tid skapa en fundamental kunskap om skillnaden mellan en muslim och en religiös terrorist. För smygande främlings-fientliga verksamheter blir det svårare att svartmåla alla muslimer med budskap som - Islamism vår tids nazism. Muslimer troende eller inte, kommer att förstå samhällets ansträngning och till våra grundlagar känna tacksamhet och inkluderade. Det sekulära samhället försvarar alla människors rätt till sin tro. Genom den kloka samhällshjälpen av tillbakatagandet av dessa ord får muslimerna styrka och ökad acceptans. Det religiösa civilkuraget ökar för att stå emot de våldsamma takfiristerna. Takfirist = Den som har uteslutit alla andra och bara erkänner en enda ideologisk/religiös väg. Vilken takfiristen då själv lyckligtvis tillhör. 2. Islamiska samfunds hjälp i att motverka våldsam radikalisering. Frågan är: på vilket sätt kan Islam i all dess forum, pragmatiskt bidra till att stoppa, motverka våldsam extremism inom religionen? Frågan måste ställas till de olika samfundens giltiga instans och här måste de olika moskéerna vara aktiva, snabba och behjälpliga. När det pragmatiska rätta demokratiska svaret kommer från högt respekterade personer och samfund så handlar det om hur svaret implementeras. Klokt samla de olika muslimska samfunden (förstå inriktningen, bakgrunden.) Kunskap om hur samlingen kan genomföras. Förtroendet skapas genom att vara nära med god intention, ha kunskap i ämnet och att det är tryggt. Låt det ta lite tid. Att vara in lyssnade och integrationsbenägen i samtalet med islamiska verksamheter och inkludera den kunskapen och samtidigt vara mycket tydlig med vad samhällets och religionens budskap är och hur detta kan föras ut och implementeras i de religiösa rummen. Över tid kommer agnarna skiljas från vetet. Alla vill inte vara med. Då är det viktigt att man förstår vad det betyder så att inte fel slutsatser dras. Och vad man då skall göra istället. 3. Etniska diasporor från de aktuella länderna. Styrkan ligger i den kunskap våra invandrare har från sitt hemland. Den skall samlas på likartat sätt som under punkt (2). Det finns en enorm kompetens inom diaspororna. För att kunna arbeta mot extremism behöver samhället samfällt tala om hur det skall gå till. Minoriteternas familjer, släktingar och vänner har mördats, misshandlats eller skändats på olika sätt. Rädslan och hatet är starka och allvarliga känslor. Känslor som kan manifesteras i hämnd. Samhället måste på allvar kanalisera känslorna genom att i första hand skapa trygghet, synlig trygghet. Närvarande polis. Detta kommer att påfresta vår nya polismyndighet.

6 6 4. Ett forum för föräldrar och släktingar till krigande extremister. Många känner skam över vad deras son, dotter, släkting gör/har gjort. Död eller levande. I detta finns en rädsla för framtiden. Dessa människor behöver hjälp. De behöver ett forum där de inte är ensamma och kan stötta varandra och få kompetent hjälp med sin traumatiska situation. Om eller när de får tillbaka kraften kan dessa föräldrar/släktingar vara en stor tillgång för arbetet mot extremisterna. 5. Ett nationellt telefonnummer som har nödvändig bemanning. För att kunna ge information om olika typer av extremism. För att få råd, stöd och hjälp hur man skall hantera en person som radikaliseras. Särskilt behövs respekterade och skickliga imamer med stort nätverk. Vilka använder sin förvärvade information och kunskap i olika muslimska forum. Samtal kopplas till den kommunala samordnarens organisation vilken har tillgång till all nödvändig verksamhet i kommunen. Förutom erforderligt kunnig polis, säpo och socialtjänst har man för sin kommun ett fungerande nätverk av religiösa och etniska verksamheter vilka har nyckelpersoner med speciell kompetens. 6. Vi behöver fler poliser i yttre tjänst. Särskilt behövs tryggheten i våra segregerade områden. Polisens behöver ge människor civilkuraget tillbaka. Det är i individens civilkurage som samhället formas. När en människa gör en god gärning utifrån sitt civilkurage skall denne känna trygghet från en i området närvarande polis. Där trygghet finns kan sociala goda krafter verka. Det motsatta förhållandet är bevisat. Att få ut behövligt numerär är utifrån nuvarande personalstat problematiskt, men inriktningen bör beredas skyndsamt. 7. Hemvändande extremister. Extremisterna som kommer tillbaka kommer att vara i olika skick/tillstånd. Och de kommer att ha olika agendor. Fysiskt skadade Psykiskt skadade, traumatiserade Ånger i olika omfattning Likgiltiga Stärkta i sin religiöst extrema uppfattning

7 7 Övertygade om att fortsätta den extremistiska agendan i Sverige eller utomlands Agera som dörröppnare för andra terrorister Rekrytera fler anhängare Om man är upptäckt, ta avstånd från sin tidigare gärning och i skuggan av den genomgå lämplig utbildning för den extrema kampen. Penninginsamling ärligt eller genom brottslig handling. Förbereda/göra terrorverksamhet Människor som har bevisligen begått brott skall straffas enligt svensk lag. Än har ingen dömts för terrorbrott för sin verksamhet i I S. De extremister som anmäls för terrorbrott men där domstol inte har bevis för en fällande dom kommer att utsättas för fara. Hämndbegäret från skilda grupper är stort. Acceptensen för en hämndåtgärd i olika grupperingar är stor. Vilket skulle, om hämnden utfördes, skapa en våldsspiral med oanade negativa konsekvenser, vilket i sin tur skulle medföra kraftiga spänningar i samhället och belastningar på olika samhällsfunktioner. Hemvändande extremister behöver avprogrammeras av experter på området och avprogrammeringen måste säkerställas. Vårt fredliga samhälle utsätts för en oförutsägbar fara om de hemvändande terroristerna inte tas omhand på ett adekvat sätt. En säkerhetsklassad avprogrammerad terrorist kan vara en stor tillgång för samhället. 8. Rekrytering av asylsökande. Majoriteten av människor med sunni-muslimsk bakgrund i Sverige tillhör inte något religiöst samfund och är givetvis inte några anhängare av terroristgrupper. Detsamma gäller för troende sunni-muslimer som tillhör ett samfund. Detta år är migrationsverkets prognos st. asylsökande ligger prognosen på mellan sökande. Åren därefter ger prognosen högre tal. Den samhälleliga integrationsprocessen behöver tydligare definieras och hur logistik och flyktingars behov i regeringsformens innehåll, på kort resp. lång sikt skall genomföras. De flesta flyktingarna kommer från områdena där terroristerna härjar. Bland de asyl-sökande flyktingarna i Sverige rör sig extremisterna. De är på migrationsverkens gårdar, flyktingboende vissa samfund/moskéer och försöker hitta likar eller vilsna/svaga personer att rekrytera. Sverige är det land i världen som till antalet har flest anmälda förlorade och stulna pass. Därför finns osökt misstanken om att några pass används i brottsligt

8 8 syfte. Att en terrorverksamhet skulle använda sig utav brott förkommet pass är högst troligt och därmed ytterligare ett enkelt sätt få en farlig person transfererad till Sverige med flyktingstatus. 9. Olika typer av ekonomiska bidrag till föreningar. Föreningar drivs utifrån en mängd olika bakgrunder. För att driva en bidragsberättigad förening, oavsett inriktning, så måste den ha en föreningsstadga som följer svensk lagstiftning. I kommunernas integrationsuppdrag är de etniska, etniskt-religiösa föreningarna en viktig plats för implementering av demokratiska värden. Ekonomiska bidrag är viktigt för föreningarnas överlevnad. Samordningen och kontrollen över den ekonomiska bidragsfloran stat/kommun är svag. Demokrati-integrationsuppdraget att fördela bidrag riskerar att bli en administrativ åtgärd när den kommunala demokratiska kompetensen inte har tillräcklig personell närhet hos föreningarna. Etniska föreningar vars medlemmar har sin bakgrundsidentitet från diktaturer med olika socioekonomiska-, religiösa- och kulturella bakgrunder blir inte demokrater över en natt. Det tar tid och integrationsengagemang från samhället. Alla föreningar är inte demokratiska. Det finns föreningar som är kontraproduktiva samhällets mål. Föreningar som drivs utav ekonomiska egoistiskt mål. Konsulttjänster som har uppgiften att söka så många bidrag som möjligt för föreningen, där den ekonomiska vinsten är viktigare än föreningens mål. Dessa vinster kan användas för terrorverksamhet. Därför behöver vi ha en översyn som leder till att vi har en god kontroll över alla de olika bidrag som samhället förfogar över. 10. Ekonomiska transfereringar. Från Sverige skickas stora summor pengar till olika delar av världen. Det finns flera anledningar för att skicka pengar till sin familj eller släkt som finns kvar i det fattiga hemlandet. Transfereringar görs även i flera steg för att så småningom nå fram till grupperingar vi definierar som terrororganisationer. Penning-insamling av vissa aktiva terrorsympatisörer görs frekvent. Terrorpengar lämnar Sverige även genom resväskor. Eftersom denna insamling är olaglig sker den dolt. Våldskapitalet hos de som samlar är stort och dokumenterat. Benägenheten att vittna om förhållandet nära

9 9 obefintlig. Sverige kan öka sin kontroll på ekonomiska transfereringar som misstänks gå till terrororganisationer. Kort reflektion. Sverige är ett demokratiskt vackert land. Flyktingar söker sig till vårt land för att här är det fred och trygghet med god ekonomi. I säkerhet kan människor utveckla en god framtid för sig själv och sin familj. Svårigheter javisst. Men tryggt. Idag lever flera av våra invandrare i så kallade segregerade områden och där är tryggheten en bristvara. I kölvattnet av bristande trygghet i de segregerade områdena uppstår en mängd negationer vilka kompetent har dokumenterats och utretts. Den samhälleliga åtgärden med god intention, mot negationen har haft varierande resultat. De samhälleliga negativa resultaten går att utläsa i den positiva uppgången för främlingsfientlighet. När polisen uppfyller sitt uppdrag och skapar demokratisk trygghet i samhället, då kan de demokratiskt goda sociala och ekonomiska krafterna växa. Ulf Boström