Återställandet av en biologiskt död sjö åtgärder och uppföljning
|
|
- Kristin Berglund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Återställandet av en biologiskt död sjö åtgärder och uppföljning SveMin 6 okt Sjön Hornträsket Jacks G 1), Miskovsky K 2), Ragnvaldsson D 2), & Lundkvist A 3) 1) Avd. mark- & vattenteknik, KTH, SE Stockholm; 2) Envix Nord, SE Umeå; 3) Boliden AB, SE Boliden; (gunnjack@kth.se) 1
2 Hornträskets avrinningsområde Granlunda mine O + O Hornträsk + mine Acid-intermediate metavolcanites Metasediments, sulphidic: pyrite, As-pyrite, sphalerite Basic metavolcanites O Rävlidmyran mine + 1 km Outlet 2
3 Kvalitativ Me-budget 2006 (J Toivonen pro gradu arbete) Flöde Zn kg/år Cu kg/år Export från sjön (baserat regional avrinning och 6 analyser) Sedimentation (baserat på 15 sedimentprover och regional sedimentation) Hornträskgruvan (avrinning och analys 6 tillfällen) Rävlidmyrgruvan (6 analyser och regional avrinning) Lakning från jordar (skillnad mellan siffrorna ovan) (mest akvatoxiskt) ~ 100 3
4 Cu mg/l Cu-halt i sjöns utflöde Stängning av gruvan (0.45 mm filter) Vattenavledning Sista provfisket Injektion av mesakalk Sprinkling av mesakalk Borttagning av malm Täckning med morän & vegetationsetablering År (Årligt medelvärde av 6-12 analyser/år) 4
5 Number of fish per net Fiskförekomst i Hornträsket Perch White fish Pike Year 5
6 Hornträskgruvan Nedläggningen 1996 av Hornträskgruvan var mindre lyckad sulfidhaltigt grovt berg bulldosades ned i gruvhålen och täcktes med morän, vilket tillät syrediffussion och kanalisering av vattenflödet genom materialet. Syrediffussion Surt gruvvatten ph ~ 4 6
7 Reaktioner i sulfidhaltigt mtrl FeS 2 + 3,5 O 2 H 2 O -> Fe H SO 2-4 Fe ,25 O 2 + H + -> Fe ,5 H 2 O FeS Fe H 2 O -> 15 Fe H SO 2-4 Zinkblände och blyglans bildar inte aciditet: ZnS + 2 O 2 -> Zn 2+ + SO 2-4 ZnS + H + -> Zn 2+ + HS - 7
8 Surt Pyritoxidation gruvvatten Pyritoxidation med Acidithiobacillus ferrooxidans är snabbast. Log pyrite ox -9 o oo o o Fe 3+ är oxidant: -10 FeS Fe H 2 O -> 15 Fe H SO Oxidation/mol Fe ~ 1:1-11 oo (Gleisner et al., 2006; Janzen et al., 2000) o logfe[iii] M 8
9 Skogsdikning Skogsdikning i stor skala har utförts under 1980-talet med 400 km diken i det 2 30 km stora avrinningsområdet. Detta har orsakat oxidation av sulfider i metasedimenten (svartskiffrar). Medan As stannar i Fe(III)fällningar*, är Zn mera mobil. *(Jacks et al. 2013) 9
10 Hornträskgruvan, kartskiss N Filled open pit G Filled open pit E Filled open pit O Ore storage P Parking area W Waste rock GK Yellow spring P12 Stream outlet K4 spring discharge K6 K4+ + P K6 Fe-precipitate Hornträsket lake Yellow spring P12 + GK N O E G W 100 m 10 Filled up open pits Sulphidic ore/waste Diversion ditches Catchment limits Road
11 Avledning av vatten med HDPE* liners F. d. dagbrotten N & G * HDPE = High-Density PolyEthylene 11
12 12 Injektion av mesa + avloppsslam 5,3 t mesa-kalk + 3,2 t avloppsslam för att neutralisera och fylla upp hålrum Pump Injektionsrör
13 Sprinkling av mesalösning ph
14 Surt källsprång: Gula källan ph 4,5 > 20 mg/l Cu ph 4,5 > 20 mg/l Cu 14
15 Cu ug/l Cu mg/l Neutralisering av ett surt käll- flöde i Gula källan Höjning av ph med 1.5 enheter kan sänka Cuhalten till ~1/ ,5 5 5,5 6 6,5 ph 15
16 Sammanfattning Halten som mättes med DGT* provtagare är ca 30 % av den filtrerbara Cu-halten i det diagram som visats tidigare. För att nå under 10 mg/l Cu av biotillgänglig Cu, en halt då faunan i stort sett bör vara återställd behöver vi nå under 30 mg/l total Cu (filtrerbar). Detta har uppnåtts men gädda och sik kan behöva återinplanteras då de tycks vara totalt utdöda. * DGT = Diffusive Gradients in Thin-films 2+ 16
17 Referenser Baker B, Banfield F (2003) Microbial communities in acid mine drainage. FEMS Microbiology Ecology 44(2): Gleisner W, Herbert R B, Kockum P C F (2006) Pyrite oxidation by Acidithiobacillus ferrooxidans at various concentrations of dissolved oxygen. Chemical Geology 225(1-2): Jacks G, Slejkovec Z, Mörth M, Bhattacharya P (2013) Redox cycling of arsenic along the water pathways in a metasediment area, N. Sweden. Appl. Geochem. 35: Janzen M P, Nicholson R W, Scharer J W (2000) Pyrrhotite reactor kinetics: Reaction rates for oxidation by oxygen, ferric iron and for nonoxidative dissolution. Geochem Cosmochem 64(9): Svensson U. (1980) Geochemical investigation of minor elements of the principal Precambrian rocks of Västerbotten county, Sweden. Swed. Geol. Survey, Serie C pp. Weihed P, Arndt N, Billström K, Duchessne J-C, Eilu P, Papunen H & Lahtinen R. (2006) Precambrian geodynamics and ore formation the Fennoscandian Shield, Ore Geology Reviews 27(1-4):
18 Erkännanden Vi tackar Länsstyrelsens miljöenhet i Umeå för gott stöd Ett tack också till lokalbefolkningen som visat tålamod trots att det tagit tid att genomföra arbetet Tack för tålmodigt lyssnande!! 18
Bildplatshållare. Vormbäcksgruppen , i Vormsele
Bildplatshållare Vormbäcksgruppen 2010-12-08, 18.00 i Vormsele 1 Vormbäcken Hornträskgruvan Rävlidmyrgruvorna Gruvdrift i Kriberg, utgående gruvvatten från magasin 4 Egenkontrollprogram i Vormbäcken 2
Kan gruvavfall utgöra en resurs? Lena Alakangas Avdelningen för Geovetenskap och Miljöteknik Luleå Tekniska Universitet
Kan gruvavfall utgöra en resurs? Lena Alakangas Avdelningen för Geovetenskap och Miljöteknik Luleå Tekniska Universitet Avfallsmängder per ton bruten malm Gråberg 0.4ton Gråberg 1 ton Anrikningssand 150kg
Strategi för hållbar vattenhantering inom gruvverksamhet -exempel Aitik
Strategi för hållbar vattenhantering inom gruvverksamhet -exempel Aitik Seth Mueller Boliden Mineral EHS Mines/Gruvor Miljö SveMins Miljökonferens 2014 GMMY/Boliden Mines 1 2014-10-07 Disposition Hållbar
MiMi-projektet, svensk forskning om hantering av gruvavfall
MiMi-projektet, svensk forskning om hantering av gruvavfall Björn Öhlander Tillämpad geologi Luleå tekniska universitet 97187 Luleå bjorn.ohlander@ltu.se Gruvavfall Gruvdrift för metallutvinning genererar
Geokemisk undersökning vid Rävlidmyrgruvan, Västerbottens län. Provtagning, analys och förslag till åtgärder
Geokemisk undersökning vid Rävlidmyrgruvan, Västerbottens län. Provtagning, analys och förslag till åtgärder Sara Frandsen Handledare: Prof Ingvar S. Nilsson Prof emeritus Gunnar Jacks (KTH, Stockholm)
Provtagning i vatten. Jens Fölster Inst. För vatten och miljö, SLU
Provtagning i vatten Jens Fölster Inst. För vatten och miljö, SLU Utbyggningen av reningsverket gav omedelbar effekt i Fyrisån! Tot-P i Fyrisån Flottsund 1600 1100 Tot-P µg/ l 600 100 1965 1970 1975 1980
Jan-Eric Sundkvist Boliden Mineral AB. SveMins Miljökonferens - Falun, 2 oktober, 2012
Bildning och behandling av tiosalter i processvatten Jan-Eric Sundkvist Boliden Mineral AB 1 Svavel-H 2 O-systemet 2 Tiosalter Tiosalter är termodynamiskt instabila vattenlösliga svavelföreningar som långsiktigt
Minnesanteckningar Vormsele
1(8) Minnesanteckningar Vormsele 2007-06-14 Arbetsgruppen för samverkan inom Vormbäckens avrinningsområde hade sitt andra möte torsdagen 14 juni. Syfte med mötet var att fortsätta och fördjupa diskussionerna
Noteringar och bilder från exkursionen till Vormbäcken och Hornträsket den 8 juni 2010.
Exkursion Vormbäckens samverkansgrupp 1(9) Noteringar och bilder från exkursionen till Vormbäcken och Hornträsket den 8 juni 2010. Deltagare: Daniel Holmqvist, Vindelälvens Fiskeråd; Magnus Filipsson,
I november 2006 börjar döda fiskar flyta upp till ytan i många Österbottniska vattendrag
I november 2006 börjar döda fiskar flyta upp till ytan i många Österbottniska vattendrag Janne Toivonen Geologi och mineralogi Åbo Akademi Foto: Peter Österholm 29.5.2012 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500
SULFIDJORD Vad är det och hur karaktäriserar vi den? Lars G Eriksson Mark & Miljö AB
SULFIDJORD Vad är det och hur karaktäriserar vi den? Lars G Eriksson Mark & Miljö AB markomiljo@telia.com 070-3301285 2 4 Februari 1994 3 5 Februari 1994 4 Vad är sulfidjord - Bakgrund 5 Svartmocka, är
Testmetodik för behandling av sulfidjord och sur sulfatjord. Metodik för stabilisering utomhus i verkliga förhållanden av sulfidjord
Testmetodik för behandling av sulfidjord och sur sulfatjord Metodik för stabilisering utomhus i verkliga förhållanden av sulfidjord TMALL 0141 Presentation v 1.0 Anita Wennström, Miljöspecialist IVtman
- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU
- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU Doktorand-projekt, övergripande mål I vilka mängder tas olika mikronäringsämnen upp och hur sker
Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?
Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU Innehåll Doktorand-projekt, övergripande mål I vilka mängder
Storskalig stabilisering av sulfidjordar
Storskalig stabilisering av sulfidjordar Envix Nord AB Daniel Ragnvaldsson 23 maj 2018, Skellefteå Syrabildningen sker i två steg. Bakgrund Vilka potentiella problem finns med sulfidförande material? Sulfidförande
Minnesanteckningar Vormsele
1(10) Vormsele 2010-12-08 från möte inom samverkansgruppen för Vormbäcken den 8 december i Vormsele. En kylig decemberkväll, -25, lättades upp utav att vi bjöds på varm julglögg och pepparkakor. Efter
Bakgrundshalt av zink i kustvatten i Bottenviken och Bottenhavet. -att använda i statusklassificering till beslut 2018
Bakgrundshalt av zink i kustvatten i Bottenviken och Bottenhavet -att använda i statusklassificering till beslut 2018 Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Västmanlands
Mapping of contaminant dispersion from a polluted mining area by geochemical and geophysical methods, Rävlidmyran, northern Sweden
Mapping of contaminant dispersion from a polluted mining area by geochemical and geophysical methods, Rävlidmyran, northern Sweden Use of geochemical and geophysical studies to investigate contaminants
Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald
Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald Två av Bolidens efterbehandlingar. På föregående sida ses den sjö som numera täcker Långselegruvan och här syns det vattentäckta
Möte Vormbäckens samverkansgrupp Vormsele Hans-Erik Johansson Länsstyrelsen Västerbottens län, Vattenförvaltning
Möte Vormbäckens samverkansgrupp Vormsele 2016-06-09 Hans-Erik Johansson Länsstyrelsen Västerbottens län, Vattenförvaltning Förslag dagordning Senaste nytt inom vattenförvaltning, kort återblick hur det
INVESTIGATION OF LAKE HÖRNTRÄSKET, LYCKSELE KOMMUN
2005/01/20 INVESTIGATION OF LAKE HÖRNTRÄSKET, LYCKSELE KOMMUN Prepared by: Audrone Zaliauskiene Repport No 0501K50 Telefon: +46706441166 Passive water sampling using DGT Passive water sampling is a sampling
Säkert dricksvatten. ProMaqua. Presenterad av Bengt Ottefjäll. www.prominent.com
Säkert dricksvatten Presenterad av Bengt Ottefjäll ProMaqua Vattenverk Klordioxid KMnO4 ProM inen t Intag Ozon Flockning Sedimentering Ultrafiltrering Intagssil Råvattenpumpar Natriumhypoklorit Klordioxid
Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20
Fullskaleförsök med dagvattenfilter, Nacka Kommun Talare: Henrik Alm, Sweco Järlasjö Inte god status idag Näringsrik, kemiskt påverkad Åtgärder i sjöar uppströms Åtgärder för urbant dagvatten 1 Försök
Hur står det till med matfisken i Norrbotten?
Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer
A bloom of bacteria from the Sphaerotilus-Leptothrix group in February 2017
A bloom of bacteria from the Sphaerotilus-Leptothrix group in February 2017 North of the river Maglekärrsbäcken in Lake Finjasjön 2017-02-08 Photo: Johan Forssblad The nets were clogged by yellow-brown
Strategier, tillståndskrav i Finland och resurseffektivitet i gruvvattenbehandling. Mona Arnold VTT Technical Research Centre of Finland
Strategier, tillståndskrav i Finland och resurseffektivitet i gruvvattenbehandling Mona Arnold VTT Technical Research Centre of Finland VTT Technical Research Centre of Finland Ltd VTT100: Creating a bright
SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet
SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten
EFFEKTER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR PÅ SJÖPRODUKTIVITET
EFFEKTER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR PÅ SJÖPRODUKTIVITET Jan Karlsson Climate Impacts Research Centre (CIRC) Dept. Ecology and Environmental Science (EMG), Umeå university www.arcticcirc.net Kraftig uppvärmning
Sulfidjordar och effekter av torrläggning
Sulfidjordar och effekter av torrläggning Janne Toivonen Geologi och mineralogi Åbo Akademi janne.toivonen@abo.fi Foto: Peter Österholm 6.6.2012 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 1 Sulfidjordar
Gruvmiljöforskning vid Umeå universitet Lars Lövgren Kemiska institutionen
Gruvmiljöforskning vid Umeå universitet Lars Lövgren Kemiska institutionen Metaller som frisläpps vid sulfidoxidation kan fastläggas/bromsas: I den vittrade anrikningssanden I den ovittrade anrikningssanden
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 12 års vattendragskontroll April 13 - 2 - Säveån Bakgrund Säveån har ett avrinningsområde på ca 15 km 2 och ett normalt årsmedelflöde
Är det möjligt att återvinna metaller ur förorenade massor? Dan Berggren Kleja, SGI Karin Karlfeldt Fedje, Renova/Chalmers
Är det möjligt att återvinna metaller ur förorenade massor? Dan Berggren Kleja, SGI Karin Karlfeldt Fedje, Renova/Chalmers 1 Syfte 1. Översikt befintliga tekniker när det gäller återvinning av metaller
SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG
Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn Bilaga A.5 SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Förslag till riktvärden för returvatten från avvattning m m av muddermassor Rapport nr Oskarshamns hamn 2011:5 Oskarshamns
Geokemisk modellering av metallers löslighet
Geokemisk modellering av metallers löslighet Charlotta Tiberg, SGI charlotta.tiberg@swedgeo.se Dan Berggren Kleja, David Bendz På säker grund för hållbar utveckling Inledning Modellera metallers löslighet
Minnesanteckningar Vormsele
1(12) 2009-07-03 Vormsele 2009-06-23 från möte inom samverkansgruppen för Vormbäcken den 23 juni i Vormsele. Vid mötet redovisades förslag till status, miljökvalitetsnormer som är ute remiss från Vattenmyndigheten,
JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3)
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3) mer löslighetsprodukt! Repetition Henderson-Hasselbach ekvationen för beräkning av ph i buffert - OK att använda - viktigast
JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2)
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2) mer löslighetsprodukt! 12.9 The common ion effect utsaltning[utfällning] genom tillsats av samma jonslag BAKGRUND Många metalljoner
In situ tvättning av kisbränderdeponin En efterbehandlingsåtgärd inom Faluprojektet
In situ tvättning av kisbränderdeponin En efterbehandlingsåtgärd inom Faluprojektet SveMins Miljökonferens 2-3 oktober 2012 i Falun Åsa Hanæus, GVT AB Industri och myndigheter i samverkan Prioriterade
Processer att beakta i de förorenade massorna
Tekn.Dr. Sami Serti Riskbedömning vid hantering av sediment/muddermassor en processbaserad historia Tfn: +46 8 695 64 88 Tfn (mobil): +46 734 12 64 88 E-post: sami.serti@sweco.se Processer att beakta i
Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2
Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: 584986 165543, RAK X/Y: 652370 156442 Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2 Datum Djup ph Kond_25 Ca Mg Na K Alk./Aci d SO4_I
Geokemiska undersökningar av gruvavfall vid Kolningsbergsfältet, Norbergs kommun
Geokemiska undersökningar av gruvavfall vid Kolningsbergsfältet, Norbergs kommun Envipro Miljöteknik AB Linköping 2006-02-21 Envipro Miljöteknik AB Huvudkontor: Avd. kontor: Avd. kontor: Repslagaregatan
Sammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Tilltro till modellen beräknade flöden och nivåer jämfört med observationer
2017-10-13 1 Vattendelare En vattendelare följer antingen en höjdrygg i naturen eller ett dalstråk. - När nederbörden når markytan rinner vattnet från högre områden mot lägre. Därför passerar inte regnvattnet
Alternativ miljöteknik för förorenad mark med pågående verksamhet
Alternativ miljöteknik för förorenad mark med pågående verksamhet ett FoU-projekt med fokus på Domsjö industriområde i Örnsköldsvik Mats Tysklind 1, Peter Haglund 1, Lars Lövgren 1, Patricia Bastos 1,
Iron VARIO PP mg/l Fe g) 1,10-Phenanthroline
Iron VARIO PP 0.02-1.5 mg/l Fe g) 1,10-Phenanthroline 221 Instrument specific information The test can be performed on the following devices. In addition, the required cuvette and the absorption range
Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar
Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga
Dagvatten på biomassaeldade kraftvärmeverk
Dagvatten på biomassaeldade kraftvärmeverk Magnus Larsson Värme- och Kraftkonferensen, 10 November 2015 Agenda Bakgrund Studiens mål Metod Övergripande metodik Fallstudie (Idbäckens KVV) Avrinning från
Behandling av avfall från saneringen i Bengtsfors
Behandling av avfall från saneringen i Bengtsfors Renare Mark i Umeå 5 november 2008 Marie Carlberg SAKABs anläggning Bild på organiskt från A Bild pressar emballage Förbränningsanläggning WTE1 Utlastning
Bilaga 9 Dikesförslag för Spektrumgången och Sneda gången
Dikesförslag Spektrumgången och Sneda gången Datum / Version: 2016-03-15 / Granskningshandling Dok.nr: 2012062 Sidan 1 av 10 Bilaga 9 Dikesförslag för Spektrumgången och Sneda gången HANDLÄGGARE: DATUM
Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer
Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer Limnology Department of Ecology and Genetics Vad orsakar brunifieringen
Tema A Dagvattenkvalitet från regn till recipient. Godecke Blecken Tekn dr, Forskarassistent Stadens vattensystem/va-teknik LTU
Tema A Dagvattenkvalitet från regn till recipient Godecke Blecken Tekn dr, Forskarassistent Stadens vattensystem/va-teknik LTU Från regn till recipient Från regn till recipient Från regn till recipient
Prislista effektiv from 2015-01-01 rev. 3 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder
Prislista effektiv from 2015-01-01 rev. 3 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder Svar sker enligt av er önskade element. Tillägg i efterhand av element i lista nedan ingen extra kostnad. Teckna
Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall
Arkivbeteckning 1(5) Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall Länsstyrelsen har beretts tillfälle att yttra sig över remitterat författningsförslag som syftar
Bibliografiska uppgifter för Återvinning av P samt andra ämnen ur olika askor efter upplösning
Bibliografiska uppgifter för Återvinning av P samt andra ämnen ur olika askor efter upplösning Författare Ek M., Junestedt C. Utgivningsår 2005 Tidskrift/serie Rapport - Sveriges lantbruksuniversitet,
Kap 8 Redox-reaktioner. Reduktion/Oxidation (elektrokemi)
Kap 8 Redox-reaktioner Reduktion/Oxidation (elektrokemi) Zinkbleck (zinkplåt) i en kopparsulfatlösning Zn (s) + CuSO 4 (aq) Zn (s) + Cu 2+ (aq) + SO 4 2+ (aq) Vad händer? Magnesium brinner i luft Vad
Efterbehandling av historiskt gruvavfall med alkaliska restprodukter?
Efterbehandling av historiskt gruvavfall med alkaliska restprodukter? Lotta Sartz a,b och Mattias Bäckström b a Bergskraft, Ljusnarsbergs kommun b MTM-centrum centrum, Örebro universitet Bergskraft EU
Exempel på användning av andra restprodukter för att förhindra sulfidoxidation i gruvavfall
Exempel på användning av andra restprodukter för att förhindra sulfidoxidation i gruvavfall Björn Öhlander, Lena Alakangas, Christian Maurice, Lu Jinmei, Yu Jia, Peter Nason, Maria Mäkitalo Tillämpad geologi
Tillsynsprojekt - Efterbehandling av sulfidmalmsgruvor
Tillsynsprojekt - Efterbehandling av sulfidmalmsgruvor Meddelande 3 2012 Tillsynsrapport - Efterbehandling av sulfidmalmsgruvor Meddelande 3 2012 Ansvarig enhet: Miljöenheten och Miljöanalysenheten Text
7!34% 7!34% 50-51 7!34% 52-53,/7 54-55
50-5 5-53 54-55 waste oil is evacuated directly from the engine to the waste oil storage tank. Both personal contact with the waste oil and mobile units are avoided. tas spilloljan direkt från motorn till
Microobiology in anaerobic wastewater treatment
Microobiology in anaerobic wastewater treatment Sara Hallin Department of Microbiology, SLU Sara Hallin Luftning är dyrt och energikrävande. Optimerad luftning kräver DO-mätare och reglering. Minska luftningen
The test can be performed on the following devices. In addition, the required cuvette and the absorption range of the photometer are indicated.
Formaldehyde M. TT 0.1-5 mg/l HCHO SO 4 / Chromotropic acid 177 Instrument specific information The test can be performed on the following devices. In addition, the required cuvette and the absorption
Leveranser av ballastmaterial åren (Mton) (The deliveries of aggregates , Mt)
Diagram 3.1 Leveranser av ballastmaterial åren 193 99 (Mton) (The deliveries of aggregates 193 99, Mt) Mton 14 12 År 1999 = 79,3 Mton inkl. beräknad kvantitet 1 8 6 4 2 Beräknad kvantitet Inrapporterad
UPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz
-14 UPPDRAG Skörby - MKB UPPDRAGSNUMMER 3370792100 UPPDRAGSLEDARE Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV Frida Nolkrantz DATUM 23 Kompletterande bedömning av dagvattnets påverkan på föroreningshalterna i Mälaren
TN LR TT mg/l N b) 2,6-Dimethylphenole
TN LR TT 0.5-14 mg/l N b) 2,6-Dimethylphenole 283 Instrument specific information The test can be performed on the following devices. In addition, the required cuvette and the absorption range of the photometer
BILAGA RA8:4 BILAGA RA8:3. Brunnar - dagvatten, mm Y10 DNB301 DNB293 DNB562 DNB561 DNB560. Klippans kommun
BILAGA RA8:3 Brunnar - dagvatten, mm Y10 Y9 DNB301 DNB293 BILAGA RA8:4 DNB562 DNB561 DNB560 0 25 50 75 100 125 150 175 200 225 250 m WSP Environmental Laholmsvägen 10 302 48 Halmstad Klippans kommun Kompletterande
Kalkning och försurning i Jönköpings län
Kalkning och försurning i Jönköpings län orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet
The test can be performed on the following devices. In addition, the required cuvette and the absorption range of the photometer are indicated.
TN HR TT b) i) 5-140 mg/l N 2,6-Dimethylphenole 284 Instrument specific information The test can be performed on the following devices. In addition, the required cuvette and the absorption range of the
Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland
Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral som består av järn och svavel exponerats för luftens syre.
Hur temperatur och salt påverkar borttagning av metaller, näringsämner och sediment i dagvatten biofilter
Hur temperatur och salt påverkar borttagning av metaller, näringsämner och sediment i dagvatten biofilter Laila C. Søberg, Maria Viklander, Godecke- Tobias Blecken VA-teknik, Luleå Tekniska Universitet,
SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg
SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg Bakgrund och syfte Lakvatten med lågt ph och höga metallhalter är vanligt i områden där det finns gamla gruvavfallsdeponier.
Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa
Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral
Gruvors miljöpåverkan
Gruvors miljöpåverkan Eva Charlotta Helsdotter Teknologie Dr., Docent KTH Aitikgruvan (Gällivare) Avfallsmängder 2012 och 2014 Naturvårdsverket Ex på vattenrelaterade problem vid gruvdammar Grundvattensänkningar
Screening av takmaterial för identifiering av föroreningskällor till dagvatten. Alexandra Andersson Wikström
Screening av takmaterial för identifiering av föroreningskällor till dagvatten Alexandra Andersson Wikström Introduktion Diffusa föroreningskällor bidrar till försämrad ytvattenkvalitet EU:s vattendirektiv
KEMISK FÄLLNING AV DAGVATTEN
KEMISK FÄLLNING AV DAGVATTEN Rening med hög verkningsgrad #NAM19 Sundsvall, 7 februari Fredrik Nyström fredrik.nystrom@ltu.se FÖRORENINGAR, PARTIKLAR OCH RENING Partiklar viktiga transportörer av föroreningar
Sura sulfatjordar vad är det?
Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral
Bilaga 1. Markanvändning inom Järlasjöns näravrinningsområde
Värmdöleden Grönområde/skog Handel arkering Vägar umpstation spillvattennät Värmdövägen Handel (Sickla köpkvarter) Järlaleden Ältavägen Dagvattenutlopp Sickla köpkvarter Utflöde till Sicklasjön Ältavägen
Resultatrapport StormTac Web
Resultatrapport StormTac Web I denna resultatrapport redovisas in- och utdata (resultat) från simulering med StormTac Web. 1. Avrinning 1.1 Indata Nederbörd 760 mm/år Avrinningsområde A 0.48 ha Rinnsträcka
FERMAWAY vattenreningssystem - i korthet -
FERMAWAY 1 2 FERMAWAY vattenreningssystem - i korthet - Renar vatten miljövänligt, utan tillsatta kemikalier, genom en kombination av: Intensivluftning Kemisk oxidation med naturligt syre Biologisk oxidation
Resultatrapport StormTac Web
Resultatrapport StormTac Web I denna resultatrapport redovisas in- och utdata (resultat) från simulering med StormTac Web. 1. Avrinning 1.1 Indata Nederbörd 640 mm/år Avrinningsområde A 0.25 ha Rinnsträcka
Bindemedel för stabilisering av muddermassor. Sven-Erik Johansson Cementa AB
för stabilisering av muddermassor Sven-Erik Johansson Cementa AB Inledning Vad vill vi åstadkomma? Täthet Hållfasthet Miljöegenskaper Beständighet Grundprinciper för funktion Struktur Grundprinciper för
Riskbedömningar ICH Q3d. Rolf Arndt / Member HM WP / EDQM QA & RA / Cambrex Karlskoga
Riskbedömningar ICH Q3d Rolf Arndt / Member HM WP / EDQM QA & RA / Cambrex Karlskoga Rolf Arndt / Karlskoga Lite om Cambrex: 1896 Grundades av Alfred Nobel 1933 Basic fine chemicals 1941 Active pharmaceutical
Dagvattnets föroreningsinnehåll. fältstudier. Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU
Dagvattnets föroreningsinnehåll erfarenheter från fältstudier Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU Källor till föroreningarna De material vi använder när vi bygger våra städer påverkar dagvattnets
Noteringar och bilder från exkursionen till Vormbäcken och Lidsbäcken den 16 augusti 2011.
Exkursion Vormbäckens samverkansgrupp 1(7) Noteringar och bilder från exkursionen till Vormbäcken och Lidsbäcken den 16 augusti 2011. Deltagare: Daniel Holmqvist, Vindelälvens Fiskeråd; Rolf Örnberg, Rökå,
Vattenförvaltning. Samverkansmöte om Vormbäcken Vormsele Hans-Erik Johansson Länsstyrelsen Västerbottens län
Vattenförvaltning Samverkansmöte om Vormbäcken Vormsele 2007-11-20 Hans-Erik Johansson Länsstyrelsen Västerbottens län Förslag till Dagordning Inledning, kort genomgång av bakgrundsläget, presentation
Naturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar
Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga
Metod och verktyg för upprättande av dagvattenplan för Tyresö kommun
FVIT-möte i Tylösand, 25-26 april 2012 Metod och verktyg för upprättande av dagvattenplan för Tyresö kommun Befintliga och föreslagna åtgärder (Dagvattenhanteringsplan för Tyresö kommun, 2011) Thomas Larm,
SOIL PNEC calculator
IBRACS Integrating Bioavailability in Risk Assessment of Contaminated Soils: opportunities and feasibilities SOIL PNEC calculator Ett Excel-baserat program för beräkning av platsspecifika riktvärden för
Förteckning över ackrediterade metoder vid kemiska analyslaboratoriet English version further down in this document
Förteckning över ackrediterade metoder vid kemiska analyslaboratoriet English version further down in this document Analysvariabler Metod (referens) Mätprincip Mätområde 1 Mätosäkerhet Haltområde Provtyp
Ny djup antagen mineraltillgång vid Taragruvan
Ny djup antagen mineraltillgång vid Taragruvan Sammanfattning Under åren 2012-2016 utfördes djupborrning på ett seismiskt prospekteringsmål söder om Taragruvan och man påträffade en ny Zn-Pb zon av samma
Förteckning över ackrediterade metoder vid kemiska analyslaboratoriet English version further down in this document
Förteckning över ackrediterade metoder vid kemiska analyslaboratoriet English version further down in this document Analysvariabler Metod (referens) Mätprincip Mätområde 1 Mätosäkerhet Haltområde Provtyp
Förteckning över ackrediterade metoder vid kemiska analyslaboratoriet English version further down in this document
Förteckning över ackrediterade metoder vid kemiska analyslaboratoriet English version further down in this document Analysvariabler Metod (referens) Mätprincip Mätområde 1 Mätosäkerhet Haltområde Provtyp
Bilaga 2.4 Analys av flödesmätning
Uppdragsnr: 159253 27-9-21 1 (11) Bakgrund Dagvattnet från den före detta impregneringsplatsen i Nässjö har tre recipienter: Höregölen, Runnerydsjön och Nässjöån. Höregölen och Runnerydsjön är förbundna
PM Sollentuna kommun Avrinningsområdesbestämning och föroreningsberäkningar
Hr PM 2006-06-19 Sollentuna kommun Avrinningsområdesbestämning och föroreningsberäkningar för dagvatten 1143 245 000 Föroreningsberäkningar för dagvatten till Edsviken inom Sollentuna kommun Inledning...
Geokemiska undersökningar av sulfidhaltigt äldre gruvavfall i Värmland
Geokemiska undersökningar av sulfidhaltigt äldre gruvavfall i Värmland Undersökning av Vegerbols gruvor, Grums kommun. Envipro Miljöteknik AB Linköping 2005-09-05 Envipro Miljöteknik AB Huvudkontor: Avd.
Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar
Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar Janne Toivonen Geologi och mineralogi Åbo Akademi janne.toivonen@abo.fi 6.6.2012 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 1 Efter den stora fiskdöden 2006-2007
Fortsatt anpassning av övervakning
Fortsatt anpassning av övervakning - som följd av tillämpning av EU-gemensam lagstiftning Ann-Karin Thorén Havs- och vattenmiljöenheten Granskning av MS förvaltningsplaner och (åtgärdsprogram) EU-kom ber
Bilaga 1 Beräkning av föroreningsbelastning och reduktion, dagvattenåtgärder inom Oxundaåns ARO
Bilaga 1 Beräkning av föroreningsbelastning och reduktion, dagvattenåtgärder inom Oxundaåns ARO Föroreningar från urbana ytor Avr. Koeff. Tot-N Tot-P SS Pb Zn Cu Cd (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l)
Vad är perflouradaklylsyror (PFAA) Problem som förknippas med PFAA. Resultat från försök att ta bort PFAA med aktivtkolfiltrering versus jonbyte
Vad är perflouradaklylsyror (PFAA) Problem som förknippas med PFAA Resultat från försök att ta bort PFAA med aktivtkolfiltrering versus jonbyte, Uppsala Vatten Vad är perflouroalkyl syror (PFAA) Stabila,
Blågöl. Sjön kan inte anses ha betydelse för forskning, undervisning eller vara ett framstående exempel på någon sjötyp.
Blågöl Blågöl är en källsjö tillhörande Marströmmens vattensystem. Sjön är belägen ca 11 km NO om Hultsfred och 4,5 km N om Vena på en höjd av 129 möh. Den sänktes 0,6 m (vid lågvatten) ca 1915. Sjön är
Kalkspridningsplan för Jörlandaån
Kalkspridningsplan för Jörlandaån 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer