7. Om Health Consumer Powerhouse 19

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "7. Om Health Consumer Powerhouse 19"

Transkript

1

2 Innehållsförteckning 1. Förord 2 2. Om diabetesvården 4 3. Sammanfattande resultat av Diabetesindex Läsanvisning / metodkommentar 7 5. Många små steg mot bättre diabetesvård FAQ om Diabetesindex Om Health Consumer Powerhouse 19 Diabetesindex 2006 Health Consumer Powerhouse ISBN 10: ISBN 13: Vi nås på och där rapporten kan laddas ned Kontaktperson: Indexchef Oscar Hjertqvist, oscar@healthpowerhouse.se Tel:

3 1. Förord människor i Sverige bedöms ha diabetes. Det gör diabetes till en av de stora folksjukdomarna. Mycket talar för att mörkertalet är betydande, eftersom det inte görs någon screening av diabetes. Allt talar sålunda för att många har diabetes men utan att ha fått någon diagnos. Att vara diabetespatient betyder uppenbarligen olika saker beroende på var i Sverige man bor. I vissa landsting kan man vara säker på att få fot- och ögonundersökning i förebyggande syfte - i andra landsting är det mer osäkert. I vissa landsting är risken att behöva amputera en fot tre gånger så stor som i andra landsting. Väntetiderna är vanligtvis alltför långa och tillgången till information varierar. Det fria vårdvalet innebär att man kan begära att bli vårdad i ett annat landsting än där man bor. För att utnyttja denna möjlighet krävs två saker: att man inser att det egna landstinget brister i diabetesvården. Och för det andra att man vet var i landet det finns bättre alternativ. I båda dessa fall har hittills saknats redskap som ger Sveriges diabetiker underlag att fatta aktiva beslut. Diabetesindex 2006 ger för första gången jämförelser som underlättar för vårdkonsumenten. Vi redovisar hur väl eller illa de 21 landstingen (inkl. Gotlands kommun) lever upp till dagens konsumentkrav på god diabetesvård. Ty oavsett om landstinget anlitar fristående producenter eller låter egenregin stå för vårdinsatserna är det landstinget som svarar för inriktningen av diabetesvården och för dess finansiering. Hit hör även vad som kan betecknas som egenvård, till exempel kosthåll och rökning. Framgång eller misslyckande avgörs av den samlade insatsen inom diabetesvården. Det folkvalda landstinget är därför en naturlig utgångspunkt för jämförelsen. Diabetesindexet jämför tolv indikatorer vilka tillsammans ger en god bild av tillgänglighet, bemötande och medicinska resultat. I likhet med våra övriga index Vårdkonsumentindex ( och Euro Health Consumer Index ( - tillmäter vi inte bara behandlingsresultaten betydelse utan menar att för den enskilde är det mycket viktigt att ha god tillgång till information, slippa vänta länge på undersökning och behandling och att få ett gott omhändertagande. Det är detta samlade synsätt som gör vår analys och information banbrytande och stilbildande. Till följd av vårt arbete har till exempel Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tillsammans med Socialstyrelsen från och med i år börjat redovisa uppgifter om sjukvården (Öppna jämförelser). Det bör betonas att vi analyserar sjukvårdens verklighet och redovisar resultatet i form av konsumentinformation. Detta är detta slags kunskap som är bristvara i Sverige och andra länder, inte främst expertdata för professioner och myndigheter. All konsumentinformation innebär förenkling och popularisering. Vi har försökt finna och beskriva indikatorer som är talande och begripliga och som för såväl diabetespatienter som beslutsfattare har ett påtagligt informationsvärde. Vi är medvetna om detta kan stå i konflikt med statistisk och medicinsk exakthet. Mottagandet av Diabetesindex 2006 blir en mätare på om vi lyckats. Diabetesindex 2006 borde ge landstingspolitiker och tjänstemannastaber mycket att fundera över när det gäller diabetesvården. Varför är skillnaderna i ambition, arbetssätt och resultat så 2

4 stora mellan landstingen? Avspeglar de beslut och resurstilldelning inom respektive landsting? Vilka goda exempel och kulturer finns att studera? Använder de folkvalda hjälpmedel som Diabetesindex för att utvärdera och följa upp landstingets diabetesvård? För att underlätta för vårdkonsumenter och landstingsledningar att bedöma diabetesvården rymmer vår presentation även en redovisning i punktform av varje landstings svagaste sidor inom diabetesvården: långa väntetider, dålig blodsockerkontroll, hög frekvens av biverkningar och så vidare. Vi är övertygade att det är värdefullt för diabetespatienterna i ett visst landsting att känna till svagheterna, som bör rättas till för att man ska kunna lita på att få god vård. Via finns möjlighet att enkelt skicka e-post till sin landstingsledning och oppositionspolitiker med uppmaningen att ta itu med bristerna. Ett viktigt element för Health Consumer Powerhouse är att för varje index samarbeta med berörda patientorganisationer och andra intressenter. Informationsutbytet med Svenska Diabetesförbundet ( har varit mycket värdefullt och vi tackar för gott samarbete. Vi vill även tacka läkemedelsföretaget GSK AB ( som stöttat utvecklingen av 2006 års Diabetesindex genom ett ovillkorat forskningsanslag. Health Consumer Powerhouse accepterar ekonomiskt stöd som inte äventyrar vårt oberoende eller är förknippat med villkor. Härvidlag skiljer vi oss inte från etablerade institutioner som till exempel Karolinska Institutet eller Handelshögskolan. Vi är vilket gäller samtliga våra index ensamma ägare till Diabetesindex metod och resultat och tar alltid initiativ till jämförelsen liksom avgör utformningen av indikatorer, slutsatser och redovisningsformer. Årets Diabetesindex är det första försöket i Sverige att analysera och jämföra den offentligt finansierade diabetessjukvården. Vi är väl medvetna om att förstlingsverk ofta är förenade med brister. Även om Sverige generellt har ett mer transparent sjukvårdssystem än många andra länder råder även här brist på och oklarhet om sjukvårdsdata. Det visar sig inte minst på diabetesområdet. Vi avråder därför från alltför långtgående slutsatser av detta första Diabetesindex. I likhet med våra övriga index kommer Diabetesindex att utvecklas över tid och bli alltmer relevant och tillförlitligt. Synpunkter från dig och andra läsare är av stort värde i detta kontinuerliga utvecklings- och förbättringsarbete. Vi välkomnar därför kommentarer och förslag som kan beaktas i 2007 års Diabetesindex. Stockholm den 30 augusti 2006 Johan Hjertqvist VD Health Consumer Powerhouse 3

5 2. Om diabetesvården Diabetes är en livslång, kronisk sjukdom som innebär regelbunden kontakt med många olika delar av sjukvården. För goda resultat måste inte bara sjukvårdens alla delar hålla hög kvalitet, utan även kunna samspela och informera varandra om förändringar i diabetikernas hälsa. Därför anses diabetesvårdens resultat vara en god indikator på sjukvårdssystemet i allmänhet - mår diabetikerna bra är sjukvården troligen bra även för icke-diabetiker. Av denna anledning var det mycket intressant för HCP att göra en jämförelse av diabetesvården i de svenska landstingen. Bra diabetesvård kännetecknas enligt vården själv främst av vardagssjukvård - det vill säga förmåga att engagera diabetikerna i egenvård, kontrollera värden och följa upp försämringar. Sjukvårdens tekniska utrustning och högspecialiserad vård är långt mindre betydelsefull för bra resultat. Diabetesindex 2006 verkar bekräfta denna inställning, eftersom landstingen med bäst resultat (med undantag för Östergötland) varken har universitetssjukhus eller är kända för sin högspecialiserade sjukvård. Uppenbarligen klarar sig deras diabetesvård bra ändå. Det är ett glädjande tecken för de landsting med mindre bra resultat i Diabetesindex 2006: förbättringar är möjliga med befintliga medel. Diabetesvård är en verksamhet med mycket långt perspektiv. Resultaten i Diabetsindex 2006 är till stor del följden av beslut, behandlingsriktlinjer och utbildning som började för decennier sedan. Att snabbt förbättra resultat är svårt - de åtgärder som vidtas idag ger märkbar effekt först på flera års sikt. Vad som är långt lättare är att börja ställa minimikrav på diabetsvården, öka andelen diabetiker som genomgår rutinundersökningar och att korta väntatiderna till specialistmottagningar. Flera landsting skulle på detta sätt snabbt kunna förbättra sin konsumentvänlighet inom diabetsvården 4

6 3. Sammanfattande resultat av Diabetesindex 2006 Topplaceringarna i Diabetesindex 2006 är Blekinge Östergötland Dalarna Örebro Gävleborg Värmland 14 poäng 14 poäng 13 poäng 13 poäng 12 poäng 12 poäng Förstaplatsen i Diabetesindex är delad mellan Blekinge och Östergötland. Båda landstingen utmärks av goda behandlingsresultat och hög tillgänglighet. Östergötland är dessutom det landsting som rapporterar överlägset högst andel av sina diabetiker till Nationella Diabetesregistret, uppskattningsvis 85 procent (rikssnittet är 35 procent). Tredjeplatsen delas av Dalarna och Örebro. Örebro utmärks av en hög och jämn nivå på diabetesvården, medan Dalarna har några av de bästa och sämsta resultaten i hela indexet. Till exempel har Dalarna högst andel diabetiker som genomgår fotundersökning, men lägst andel som genomgår ögonbottenundersökning. Genomsnittspoängen i Diabetesindex 2006 är 9,6 av 21 möjliga. Det finns med andra ord betydande förbättringspotential runtom i landstingsvärlden. Några resultat av Diabetesindex 2006 som kan framhållas är: En vanlig bieffekt vid diabetes är skador på ögonbottnens blodkärl, som obehandlade kan leda till synskador och ytterst blindhet. Därför rekommenderas alla diabetiker att genomgå ögonbottenundersökning vartannat år (Nationella riktlinjer för diabetes, Socialstyrelsen 1999). Trots detta lyckas inget landsting uppnå detta mål vad gäller typ 1-diabetiker som är patienter vid medicinkliniker. I Norrbotten undersöks 98,6 procent av diabetikerna under en tvåårsperiod, men i Dalarna bara 81,6 procent. I fyra landsting får var tionde diabetiker vänta längre än två år på en ögonbottenundersökning. Fotamputation är en av de yttersta konsekvenserna av diabetes, och är eftersom den är förhållandevis enkel att mäta allmänt använd som indikator på diabetesvården. Spridningen mellan landstingen är förvånansvärt stor: från Dalarna, där bara 0,5 procent av typ 2-diabetikerna genomgått amputation ovan fotleden, till Gotland där motsvarande siffra är 1,5 procent. Genomsnittet för alla landsting är 0,9 procent. Tillgängligheten i svensk sjukvård är fortfarande låg - eller åtminstone oklar. Enligt Landstingsförbundets väntetidsdatabas Väntetider i Vården är det bara två landsting av 21 där alla syncentraler, njurcentraler samt diabetescentraler (eller motsvarande) tar emot minst 80 procent av besökarna på inom vårdgarantins 90 dagar. Övriga landsting 5

7 har antingen sämre resultat eller lämnar inga uppgifter. Det är troligt att diabetiker kan tas emot snabbare än vanliga patienter, men det kan knappast undgå att innebära längre väntetid även för diabetiker. Bristande rapportering orsakar också merarbete för resten av sjukvården. Med tanke på hur viktig fotvården är för diabetiker är det förvånansvärt många landsting - hela nio - som inte ställer några särskilda krav på fotvårdare som vårdar diabetikers fötter. Rökning är ytterst olämplig för diabetiker och rökavvänjning är en del av all diabetesinskolning. Ett sätt att mäta effektiviteten är andelen diabetiker som fortfarande röker - på Gotland 17,4 procent av alla diabetiker typ 2, i Västerbotten bara 10,9 procent. De landsting som får sämst resultat i Diabetesindex 2006 tenderar också att ha låg grad av rapportering till Nationella Diabetesregistret. Inget landsting som rapporterade färre än 30 procent av sina diabetespatienter fick mer än fem av tio möjliga poäng vad gällde vårdens resultat - medan alla landsting med en rapporteringsgrad över 50 procent fick minst sex av tio poäng. Stockholm, Region Skåne och Västra Götaland Dessa landsting får tämligen dåliga resultat i Diabetesindex Något som dock bör beaktas är att storstäders sjukvård ofta har en mer komplicerad patientstruktur än resten av landet. Storstäder har till exempel uteliggare, missbrukare och psykiskt störda i långt större proportion än småstäder - vilket nästan automatiskt leder till sämre vårdresultat inom diabetessjukvården. I viss mån borde detta dock kompenseras av storständernas yngre befolkning. Landstinget Västernorrland Västernorrland har länge stått utanför Nationella Diabetsregistret, men på senare år ökat sin rapportering. Det är möjligt att delar av Västernorrlands dåliga resultat beror på oklarhet om rapporteringen - även om Nationella Diabetesregistret inte lämnat några reservationer för Västernorrlands data. Landstinget i Kalmar län Kalmar är landstinget med störst andel pensionärer av befolkningen - 20,4 procent. Då diabetes typ 2 i mångt och mycket är en ålderssjukdom skulle något av Kalmars dåliga resultat kunna bero på gamla diabetiker, inte diabetesvårdens kvalitet. Vi har tyvärr inte kunnat inkludera denna faktor i Diabetesindex, eftersom det skulle kräva data som såvitt vi vet inte finns och mycket stora arbetsinsatser. 6

8 4. Läsanvisning / metodkommentar Diabetesindex 2006 baseras till stor del på data från Nationella Diabetesregistret (NDR). NDR baseras som alla kvalitetsregister på frivillig rapportering från behandlande läkare. NDR självt uppskattar att bara 35 procent av alla diabetespatienter rapporteras. Variationen är stor - Östergötland rapporterar över 85 procent av diabetikerna medan Norrbotten, Stockholm, Västernorrland och Västmanland rapporterar mindre än 20 procent av sina diabetespatienter. Denna uteblivna rapportering leder naturligtvis till bitvis stor osäkerhet, eftersom data för en majoritet av diabetikerna inte ingår i Diabetesindex. Vi väljer dock att använda NDR:s data av två skäl. För det första har NDR, trots sina brister, den bästa statistiken om diabetes i Sverige. Vi resonerar här på samma sätt som när vi inkluderade väntetidsstatistik i Vårdkonsumentindex år detta är den enda allmänt tillgängliga och jämförbara statistik som finns tillgänglig för vårdkonsumenter, sjukvårdspolitiker eller läkare. Att inte utnyttja den befintliga informationen vore att avskräcka de landsting som idag rapporterar huvuddelen av sina diabetiker till NDR. Detta är det underlag många sjukvårdsstrategiska beslut rörande folkhälsa och diabetes grundar sig på, med sina begränsningar och osäkerheter. För det andra vill vi uppmuntra till ökad rapportering till NDR genom att påpeka det otillfredsställande i dagens situation. Redan nu kan vi konstatera att år 2004 rapporterade 86 medicinkliniker och 538 vårdcentraler till NDR hade nivån ökat till 92 respektive 649. Det är troligt att denna positiva trend fortsätter och kommer att bidra till ökad exakthet hos kommande versioner av Diabetesindex och andra jämförelser. Indikatorerna omfattar, om annat inte anges, diabetiker typ 2. Anledningen till denna uppdelning beror på att typ 2-diabetikerna utgör drygt 90 procent av alla diabetiker och att denna grupp ökar snabbast i antal. Poängsättning i Diabetesindex 2006 Diabetesindex 2006 har tolv indikatorer. Betygsättningen är enkel: åtta av dessa kan ge 0-2 poäng, en kan ge 0 eller 2 poäng och tre kan ge 0 eller 1 poäng. Kortfattat får de landsting som utmärker sig positivt genom att ha extra bra behandlingsresultat två poäng. De landsting som utmärker sig åt andra hållet får noll poäng, och landsting som resultamässigt placerat sig mellan dessa en poäng. Vi har vid gränsdragningen mellan poängnivåerna försökt kombinera tillförlitlighet med pedagogik. I konsumentinformation är åskådlighet och dramaturgi betydelsefull, till exempel att i detta fall kunna påvisa en spread mellan landstingens diabetesvård. Denna ambition har påverkat var gränsen i några fall lagts. 7

9 Landstingsövergripande aspekter Vad gör landstinget på ett övergripande plan för att diabetessjukvården ska hålla hög kvalitet? Fotvårdare Ställer landstinget särskilda krav på de fotvårdare som vårdar diabetikers fötter jämfört med övrig fotvård? Diabetiker har extra höga krav Landsting som ställer krav får två poäng, andra landsting noll poäng. Vi mäter i denna inledande indexversion inte hur bra fotvården är eller kompetensen på fotvårdarna, utan om landstingsledningen ställt ett formellt krav. Flera landsting har idag mycket kvalificerade fotvårdare, men Diabetesindex vill vara säkra på att deras efterträdare är lika bra. Faktakälla: Intervjuer med varje landsting. Rapportering till NDR Rapporterar sjukvården alla diabetiker de behandlar till Nationella Diabetesregistret? NDR är den främsta källan till kunskap om diabetes och behandlingsformer i Sverige. Ju mer information som kommer in till registret desto bättre diabetesvård. Om landstinget rapporterar minst 50 procent av det uppskattade antalet diabetiker i landstinget (NDR bedömer att fyra procent av den svenska befolkningen är diabetiker) får landstinget två poäng, minst 30 procent en poäng och mindre än 30 procent noll poäng. Faktakälla: NDR. Förebyggande verksamhet En stor del av diabetesvården går ut på att genom regelbundna kontroller förhindra komplikationer och snabbt ingripa vid försämringar. Diabetesindex mäter detta genom följande två indikatorer. Ögonbottenkontroll Hur stor andel av diabetikerna har de senaste två åren genomgått ögonbottenkontroll? Ögonbottenkontroller är viktiga för att tidigt upptäcka och behandla ögonskador. Om mer än 97 procent av diabetikerna undersökts under denna tidsperiod får landstinget två poäng, om minst 90 procent en poäng och mindre än 90 procent noll poäng. Faktakälla: NDR (Via Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet, diagram A:17, Sveriges kommuner och Landsting samt Socialstyrelsen.) 8

10 Fotundersökning Hur stor andel av diabetespatienterna har genomgått fotundersökningar det senaste året? Fotundersökningar är viktiga för att tidigt upptäcka och behandla olika former av skador på fötterna. Om mer än 95 procent av diabetikerna undersökts under denna tidsperiod får landstinget två poäng, om minst 90 procent en poäng och mindre än 90 procent noll poäng. Faktakälla: NDR Väntetider Hur lätt är det att nå sjukvården inom tre typiska diabetesområden, med vårdgarantin som utgångspunkt? Väntetider till syncentraler Tar alla syncentraler i landstinget emot minst 80 procent av vårdkonsumenterna inom 90 dagar? Faktakälla: Väntetider i Vården, januari-april Väntetider till njurmottagningar Tar alla njurmottagningar i landstinget emot minst 80 procent av vårdkonsumenterna inom 90 dagar? Faktakälla: Väntetider i Vården, januari-april Väntetider till diabetesmottagningar Tar alla diabetesmottagningar i landstinget emot minst 80 procent av vårdkonsumenterna inom 90 dagar? Faktakälla: Väntetider i Vården, januari-april Resultat Hur bra är resultatet av landstingens diabetesvård? Detta avspeglar såväl sjukvårdens kvalitet som förmågan att engagera diabetikerna i egenvård och förebyggande vård. Uppfyllnad behandlingsmål I vilken utsträckning uppnår landstinget målet att diabetikernas HbA1c-värde ska ligga på 6,0 eller lägre? Här mäts typ 2-diabetiker som behandlas i primärvården. 9

11 Om 56 procent av de registrerade diabetikerna eller fler uppnår målet får landstinget två poäng, om fler än 50 procent en poäng och längre än 50 procent noll poäng. Faktakälla: NDR (Via Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet, diagram A:15, Sveriges kommuner och Landsting samt Socialstyrelsen.) Amputation Hur stor andel av diabetikerna i landstinget är amputerade ovan fotleden? Här mäts alla typ 2- diabetiker, både de som behandlas på medicinkliniker och inom primärvården. Fotamputation är en av de yttersta konsekvenserna av misslyckad diabetesvård, och anses internationellt vara en god indikator på sjukvården i allmänhet. Om färre än 0,8 procent av diabetikerna genomgått amputation får landstinget två poäng, om färre än 1,16 procent en poäng och högre noll poäng. Notera att siffran mäter andelen diabetiker som någon gång amputerats - det behöver inte vara det senaste året, eller när de bodde i nuvarande landsting. Faktakälla: NDR Rökning Hur stor andel av diabetikerna i landstinget röker? Här mäts alla typ 2-diabetiker, både de som behandlas på medicinkliniker och inom primärvården. Rökning är allmänt ohälsosamt och extra olämpligt för diabetiker. Andelen rökare är en indikation på hur effektiv diabetessjukvården är vad gäller rökavvänjning. Om färre än 13 procent röker får landstinget två poäng, om färre än 15 procent en poäng och högre noll poäng. Faktakälla: NDR HbA1c Vad är det genomsnittliga HbA1c-värdet för alla diabetiker i landstinget? Här mäts alla typ 2- diabetiker, både de som behandlas på medicinkliniker och inom primärvården. Om det är lägre än 6,2 får landstinget två poäng, om lägre än 6,5 en poäng och högre noll poäng. Faktakälla: NDR Mikroalbuminuri Hur stor andel av diabetikerna i landstinget lider av mikroalbuminuri? Här mäts alla typ 2- diabetiker, både de som behandlas på medicinkliniker och inom primärvården. Mikroalbuminuri är första tecknet på njursvikt till följd av diabetes. 10

12 Om det är färre än 20 procent får landstinget två poäng, om lägre än 25 procent en poäng och högre noll poäng. Faktakälla: NDR 11

13 5. Många små steg mot bättre diabetesvård Nationell nivå Health Consumer Powerhouse anser att svensk diabetesvård på nationell nivå måste förbättras, främst genom att: Inför screening av diabetes för att minska mörkertalet tidig upptäckt ökar möjligheterna att förebygga allvarliga sjukdomseffekter! Följ de nationella medicinska riktlinjerna så att olikheterna i diabetesvården minskas mellan landstingen! Idag skiljer det sig mycket mellan landstingen hur väl till exempel ögon- och fotkomplikationer förebyggs och hur blodsockernivån kontrolleras. Minska väntetiderna till behandling av diabetiker! Varför klarar bara vart fjärde landsting vårdgarantins tidsgräns? Landsting för landsting För respektive landsting förordar vi insatser mot de svagaste punkterna i diabetesvården. Det finns ingen anledning att vara pessimist metodiskt förbättringsarbete kommer att bära frukt. Det finns hjälpmedel såsom medicinska riktlinjer och vårdgarantins tidsgränser. Om dessa följs skulle det innebära påtagliga framsteg. Blekinge Ställ särskilda kompetenskrav på fotvårdare som sköter om diabetikers fötter! Dalarna Se till att alla diabetespatienter får en ögonbottenkontroll minst vartannat år! Gotland Se till att fler patienters blodsockervärden ligger inom de medicinska riktlinjerna! Förbättra rökavvänjningen för diabetiker! Rapportera alla diabetespatienter till Nationella Diabetesregistret! 12

14 Gävleborg Se till att alla diabetespatienter får en årlig fotundersökning! Halland Se till att färre diabetiker riskerar drabbas av njursvikt! Ställ särskilda kompetenskrav på fotvårdare som sköter om diabetikers fötter! Rapportera alla diabetespatienter under behandling till Nationella Diabetesregistret! Jämtland Se till att alla diabetespatienter får en årlig fotundersökning! Jönköping Kortare väntetider till njur- och diabetesmottagningar! Se till att alla diabetespatienter får en ögonbottenkontroll minst vartannat år! Ställ särskilda kompetenskrav på fotvårdare som sköter om diabetikers fötter! Kalmar Se till att färre diabetiker riskerar drabbas av njursvikt! Förbättra vården så att färre diabetiker drabbas av fotamputation! Kronoberg Förbättra vården så att färre diabetiker drabbas av fotamputation! 13

15 Norrbotten Kortare väntetider till njur- och diabetesmottagningar! Se till att fler patienters blodsockervärden ligger inom de medicinska riktlinjerna! Rapportera alla diabetiker under behandling till Nationella Diabetesregistret! Skåne Ställ särskilda kompetenskrav på fotvårdare som sköter om diabetikers fötter! Förbättra rökavvänjningen för diabetiker! Stockholm Se till att alla diabetespatienter får en årlig fotundersökning! Förbättra rökavvänjningen för diabetiker! Sörmland Se till att färre diabetiker riskerar drabbas av njursvikt! Förbättra vården så att färre diabetiker drabbas av fotamputation! Uppsala Se till att alla diabetespatienter får en årlig fotundersökning! Rapportera alla diabetespatienter under behandling till Nationella Diabetesregistret! 14

16 Värmland Kortare väntetider till njur- och diabetesmottagningar! Se till att alla diabetespatienter får en årlig fotundersökning! Västerbotten Se till att alla diabetespatienter får en årlig fotundersökning! Kortare väntetider till njur- och diabetesmottagningar! Se till att alla diabetespatienter får en ögonbottenkontroll minst vartannat år! Västernorrland Bättre kontroll av diabetespatienternas ögon, fötter och blodocker! Västmanland Se till att färre diabetiker riskerar drabbas av njursvikt! Ställ särskilda kompetenskrav på fotvårdare som sköter om diabetikers fötter! Västra Götaland Se till att alla diabetespatienter får en ögonbottenkontroll minst vartannat år! Se till att alla diabetespatienter får en årlig fotundersökning! Örebro Kortare väntetider till syncentraler och diabetesmottagningar! Se till att alla diabetespatienter får en årlig fotundersökning! 15

17 Östergötland Kortare väntetider till diabetesmottagningar! Se till att alla diabetespatienter får en årlig fotundersökning! 16

18 6. FAQ om Diabetesindex 2006 Här har vi samlat frågor och svar om Diabetesindex som vi tror kan vara av intresse. Varför gör ni Diabetesindex? Syftet med Diabetesindex är att erbjuda vårdkonsumenten kunskap att göra välunderbyggda bedömningar. Vi framhåller de stora möjligheter till förbättring som finns inom sjukvården. Vi vill också visa att några landsting redan arbetar för att ge vårdkonsumenten en starkare ställning. Detta är ett övergripande syfte för allt vad vi gör. Varför jämför ni landsting och inte sjukhus? Diabetessjukvård innebär att man har kontakter med många olika delar av sjukvården: synen undersöks på syncentralen, blodsockret kontrolleras på diabetesmottagningen eller medicinkliniken, fötterna behandlas i primärvården och dietister ger råd om kosthållningen. Det går helt enkelt inte att särredovisa sjukhusen - det är hela landstingets sjukvård som påverkar diabetesvårdens resultat. Varför så många hårda resultat? Var är de mjuka faktorerna? Delvis finns det inte så många mjuka faktorer (typ service) inom diabetesvård som går att separera från övrig sjukvård, och är jämförbar mellan alla landsting. Delvis för att många mjuka faktorer inte bestäms på landstingsnivå, utan på enhetsnivå. Det är ännu inte möjligt att jämföra hur ett hundratal medicinkliniker och tusen vårdcentraler bemöter diabetiker. Genom att utveckla patient/kundenkäter liksom vårt rankingsystem hoppas vi att det i morgon ska bli möjligt. Framtida index kan med andra ord komma att täcker fler mjuka aspekter. Varför har ni olika gränser vid poängsättning? Det är riktigt att de olika indikatorerna har olika bedömningar. Huvudsakligen beror det på att vi satt gränserna utifrån landstingens resultat. När genomsnittet är 55 procent blir gränserna annorlunda än när snittet är 92 procent. Vad gäller väntetider följer vi praxisen från Vårdkonsumentindex där minst 80 procent ska behandlas inom 90 dagar. Vem är Diabetesindex till för? Alla, vågar vi hävda. Diabetikerna kan se vilka behandlingsresultat som är möjliga att uppnå, sjukvården kan får argument att höja ambitionen och hitta partners i förbättringsarbetet samt att politikerna får ett hjälpmedel i utvärderingen av sjukvården. Vi vet att sjukvård har ett högt allmänintresse och at såväl konsumenter som massmedier är nyfikna. Vem ligger bakom Diabetesindex? Detta index liksom övriga Vårdkonsumentindex framställs och ägs av Health Consumer Powerhouse AB ( Vi är ett privat svenskt analys- och informationsföretag som bedriver verksamhet i främst Bryssel och Stockholm. Vi analyserar sjukvårdens verklighet och redovisar slutsatserna i form av konsumentinformation. Vi säljer 17

19 vårt systemkunnande och analyser till affärspartners och räknar med att tjänster riktade direkt till vårdkonsumenten snart ska kunna presenteras. Vår tidning Din Vård ( är redan en sådan tjänst och fler ska det bli. Health Consumer Powerhouse leds av Johan Hjertqvist. Hur finansieras HCP och Diabetesindex? Health Consumer Powerhouse är ett privat företag och har, som alla företag, kunder och samarbetspartners. Utöver försäljningsintäkter från våra analys- och informationstjänster accepterar vi under vissa förhållanden ovillkorade forskningsanslag för att utveckla nya tjänster. Diabetesindex har stöttats ekonomiskt genom ett ovillkorat forskningsanslag från läkemedelsföretaget GlaxoSmithKlein AB. Vad ska de landsting göra som inte lyckas så bra i årets index? Vi hoppas att mottagandet blir konstruktivt: att man inte gömmer sig bakom förnekanden eller hänvisningar till tolkningsproblem utan sakligt tar resultatet till sig med ambitionen att nästa år återfinnas på en betydligt bättre position. Erfarenheter från andra rankingsystem är att de som tar vara på kunskapen för att förbättra sig också lyckas, medan de som känner sig förorättade missar denna möjlighet. Detta är vårt bidrag till förbättringsprocessen. Kriterierna kan och bör självfallet diskuteras. Det går säkert inte minst i dialog att finna ännu träffsäkrare metoder och redovisningsformer. Vi välkomnar detta slags meningsutbyte. Vi medverkar gärna i utvecklingsarbetet i landstingen genom en kostnadsfri redovisning av indexet i varje landsting. Ibland krävs det inte så mycket för att ett landsting rejält ska kunna flytta sig uppåt i placeringarna. Vi anger i rapporten vad vi ser som prioriterade förbättringar av diabetesvården i respektive landsting. Hur väl klarar sig svensk diabetesvård med utländsk? Det finns inga entydiga data för diabetesvård vare sig i Sverige eller omvärlden. I arbetet med EuroHealth Consumer Index 2006, vår jämförelse över europeisk sjukvård, verkade dock Sverige ha en långt större andel diabetiker med hög HbA1c-värde (>9%) jämfört med länder som Spanien och Storbritannien. Tyvärr saknades data för många länder, vilket gjorde att faktorn bara nämndes utom tävlan. Rapporten kan läsas på sid 12 och 16. Diabetesvård kräver täta läkarbesök och kontinutet - något som inte är kännetecknande för svensk sjukvård. Det är möjligt att vi vidareutvecklar denna faktor i EuroHealth Consumer Index

20 7. Om Health Consumer Powerhouse Health Consumer Powerhouse är Europas ledande analys- och informationsföretag när det gäller hälso- och sjukvårdsinformation för vårdkonsumenten. Vi har kontor i Stockholm och Bryssel. Vi är ett svenskt aktiebolag. Vi analyserar sjukvårdens verklighet och redovisar resultatet i form av konsumentinformation. För närvarande erbjuder vi Vårdkonsumentindex (Sverige) och EuroHealth Consumer Index (EU). I början av 2007 kommer Canadian Health Consumer Index. Vi utvecklar även index som visar hur vården fungerar inom diagnosområden som diabetes, bröstcancer med mera. Vårt arbetssätt börjar redan ge avtryck i Sverige och på EU-nivån. Vi leder utvecklingen genom att utforma analysen för vårdkonsumenten, som behöver kunskap för att kunna göra aktiva och ta ökat ansvar för sin hälsa. Vi har ett nära samarbete med patientorganisationer och andra intressenter som verkar för ökad öppenhet och jämförbarhet i sjukvården. Våra kunder är företag, organisationer och myndigheter i en rad länder som har intresse av att sjukvården analyseras och att konsumenten får underlag att själv agera. Dessa kunder drar nytta av den systemkunskap och analys som vi erbjuder. De betalar för dessa tjänster på samma sätt som de köper andra slags kunskap. Somliga av våra index finansieras via ovillkorade anslag från samarbetspartners. Samarbetet innebär att vi identifierar ett område, till exempel en diagnos, som vi vill analysera och belysa. Vi söker då finansiärer, som tillför kunskap och resurser. Hela tiden är det vi som kontrollerar processen vi avgör utformningen av jämförelsen och hur resultatet ska användas. Anslagsgivaren har inget inflytande över denna process. Health Consumer Powerhouse har upphovsrätten till våra index och andra tjänster men vi välkomnar alla att använda informationen för eget bruk eller för spridning, förutsatt att överenskommelse i det senare fallet träffas med oss. Vi accepterar inga uppdrag som äventyrar vårt oberoende. Vi tar inte heller politiska uppdrag. Företaget har grundats och leds av Johan Hjertqvist. 19

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3 Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Diabetesvård Landstingsprofiler Bilaga 3 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

Diabetesindex En jämförelse av landstingens diabetessjukvård

Diabetesindex En jämförelse av landstingens diabetessjukvård Diabetesindex 2007 En jämförelse av landstingens diabetessjukvård 1 Förord... 2 2 Sammanfattning... 4 3 Bakgrund... 6 4 Utformning av Diabetesindex 2007... 8 5 Indikatorer i Diabetesindex 2007... 9 6 Resultat

Läs mer

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Bakgrund Ungefär 0,5 procent (cirka 40 000 personer) av befolkningen i riket har typ 1-diabetes Cirka 5 procent av kvinnorna och 7

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården 1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Kömiljarden resultatet. Socialdepartementet

Kömiljarden resultatet. Socialdepartementet Kömiljarden 2009 - resultatet Kömiljarden 2009 - bakgrund Lanserades i Budgetpropositionen i september 2008 450 miljoner att dela på för de landsting som klarar att erbjuda 80 procent av patienterna besök

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

Diabetesvård i Västerbotten

Diabetesvård i Västerbotten Diabetesvård i Västerbotten Herbert Sandström Distr. Läk. Doc Allmänmedicin Enheten för Allmänmedicin. VLL/Umeå Universitet Hur kan ÖJ bidra till att utveckla och förbättra diabetesvården? Exempel från

Läs mer

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting Lönestatistik Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Med örat mot marken. Förslag på nationell uppföljning av hälso- och sjukvården. Digitimme med HFS-nätverket 4 april 2019

Med örat mot marken. Förslag på nationell uppföljning av hälso- och sjukvården. Digitimme med HFS-nätverket 4 april 2019 Med örat mot marken Förslag på nationell uppföljning av hälso- och sjukvården Digitimme med HFS-nätverket 4 april 2019 Med örat mot marken Agenda Angreppssätt och utgångspunkter Resultat Fortsatt utveckling

Läs mer

Samtliga 21 landsting och regioner

Samtliga 21 landsting och regioner Samtliga 21 landsting och regioner Antal timmar övertid/mertid/fyllnadstid under 2016, samt vad det kostar och motsvarar i tjänster Övertidstimmar: 2 741 964 Snittkostnad/timme 333,19 kronor Totalkostnad:

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

Landstingens och SKL:s nationella patientenkät

Landstingens och SKL:s nationella patientenkät Landstingens och SKL:s nationella patientenkät Resultat från Institutet för kvalitetsindikatorer Patientupplevd kvalitet läkar- och sjuksköterskebesök vid vårdcentraler Resultat för privata och offentliga

Läs mer

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen 16 mars 2016 Uppsala Science Park, MTC Dag Hammarskjölds väg 14B 752 37 UPPSALA http://www.ucr.uu.se 1 UNDERBEHANDLING MED... INNEHÅLL

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter november 2014

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter november 2014 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter november 2014 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod

Läs mer

Löftesfri garanti? En uppföljning av den nationella vårdgarantin. Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 7 december 2017

Löftesfri garanti? En uppföljning av den nationella vårdgarantin. Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 7 december 2017 Löftesfri garanti? En uppföljning av den nationella vårdgarantin Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 7 december 2017 Tillgänglighet och väntetider är viktigt för patienter och befolkning Lång

Läs mer

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post: Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30

Läs mer

Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta?

Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta? Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta? 14 november 2012 Tony Holm, Sophia Björk, Christian Berne Vad menas då med kunskapsstyrning? Ingen vedertagen

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Företagarpanelen om el och energi Januari 2016

Företagarpanelen om el och energi Januari 2016 Företagarpanelen om el och energi Januari 2016 Är det viktigt för ditt företag med el till konkurrenskraftiga priser? 100, 90, 80, 70, 60, 50, 40, 30, 2 3 20, 10, 0, Ja, det har en avgörande betydelse

Läs mer

Transportolycksfall med fordon företrädesvis avsedda för vägtrafik

Transportolycksfall med fordon företrädesvis avsedda för vägtrafik Appendix 1 till rapporten Statistik över skador bland barn i Sverige avsiktliga och oavsiktliga. Socialstyrelsen, Epidemiologiskt Centrum, februari 2007 Barn, 0-17 år, som vårdats inskrivna på sjukhus

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter juli 2014

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter juli 2014 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter juli 214 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att

Läs mer

Vårdindikatorn primärvård

Vårdindikatorn primärvård Vårdindikatorn primärvård Innehållsförteckning 1. Vårdindikatorn primärvård 3 Den privata vården får allt fler besökare... 4 En stor majoritet anser att valfrihet i vården är viktigt... 5 Otillräcklig

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar juni 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar juni 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar juni 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Tilläggsöverenskommelse mellan staten och SKL till Patientmiljarden 2018

Tilläggsöverenskommelse mellan staten och SKL till Patientmiljarden 2018 MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 10/2018 Vårt ärendenr: 18/00003 2018-06-15 Landstingsstyrelserna/regionstyrelserna Tilläggsöverenskommelse mellan staten och SKL till Patientmiljarden 2018 Ärendenr: 18/02339

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Företagsamheten 2014 Kalmar län

Företagsamheten 2014 Kalmar län Företagsamheten 2014 Kalmar län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Kalmar län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Kalmar län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar juli 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar juli 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar juli 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Utvecklingen i riket och länen

Utvecklingen i riket och länen Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Utvecklingen i riket och länen Redovisning 19-- Sid 1 Januari 19 Vägen till 9, Sid Januari 19 Vägen till 9, Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Presentation innehåller

Läs mer

Kvinnors och mäns företag i Sverige och i länen

Kvinnors och mäns företag i Sverige och i länen Kvinnors och mäns i Sverige och i länen Statistik från SCB:s RAMS-databas (2006, 2008, 2010 & 2012), bearbetat av Tillväxtverket 1 Om statistiken Anger ens operativa sledare, dvs. den person som sköter

Läs mer

Hur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys

Hur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys Hur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys Agenda 1. Vilka behov av information har brukare? 2. Kan ÖJ/Äldreguiden tillgodose det? 3.

Läs mer

Etablering av nationellt programråd för diabetes 2012 en pilot

Etablering av nationellt programråd för diabetes 2012 en pilot Etablering av nationellt programråd för diabetes 2012 en pilot - Identifiering och prioritering av förbättringsområden - Benchmarkstudie för ökad kunskap om framgångsfaktorer Nationella programrådet för

Läs mer

Utvecklingen i riket och länen

Utvecklingen i riket och länen Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Utvecklingen i riket och länen Redovisning 1--17 Sid 1 November 1 Vägen till 9, Sid November 1 Vägen till 9, Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Presentation innehåller

Läs mer

Väntetider i ögonvården. En granskning och betygssättning av måluppfyllelse och beredskap inom landsting och regioner 2017

Väntetider i ögonvården. En granskning och betygssättning av måluppfyllelse och beredskap inom landsting och regioner 2017 Väntetider i ögonvården En granskning och betygssättning av måluppfyllelse och beredskap inom landsting och regioner 2017 1 INNEHÅLL Sammanfattning...3 1. Inledning...4 1.1. Bakgrund och begrepp... 4 1.2

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Företagarpanelen Q Dalarnas län

Företagarpanelen Q Dalarnas län Företagarpanelen Q4 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 6 4 80 33 31 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 42 41 Högre Oförändrat Lägre 30 20

Läs mer

PM Vårdköerna i Sverige

PM Vårdköerna i Sverige PM Vårdköerna i Sverige Sammanfattning: Vårdköerna har ökat dramatiskt sedan Socialdemokraterna tog över regeringsmakten 214. Att rekrytera och behålla kvalificerad personal, att driva digitalisering med

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Patienters tillgång till psykologer

Patienters tillgång till psykologer Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort

Läs mer

Vårdval, tillgänglighet & HSAN-anmälningar

Vårdval, tillgänglighet & HSAN-anmälningar Vårdval, tillgänglighet & HSAN-anmälningar 27 oktober 2008 Rapport om vårdval, tillgänglighet och HSAN-anmälningar inom primärvården 2007/2008 Rapport Svenskt Näringsliv Rapporten framtagen av Sanocore

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Christina Lindberg, Jan Olov Strandell 2015-09-29 Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på nationella riktlinjer från 2015 och den utvärdering som Socialstyrelsen

Läs mer

Rapport Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung

Rapport Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung Rapport 214 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 214-2- Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Företagsamheten 2014 Uppsala län

Företagsamheten 2014 Uppsala län Företagsamheten 2014 län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis)

Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis) Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis) Vårt uppdrag Konkurrensverket ska se över hur etablering av

Läs mer

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING Enkätsvaren skickas in senast den 29 februari. Upplysningar om enkäten Sakinnehåll: Kerstin Sjöberg, 08-452 76 67 eller kerstin.sjoberg@skl.se. Tekniska frågor: Kenneth

Läs mer

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Bilaga Dnr a06-1969 En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Från januari 2004 till oktober 2006 har antalet medlemmar som arbetar som personlig

Läs mer

Landstingsstyrelsen 31 mars 2015

Landstingsstyrelsen 31 mars 2015 Landstingsstyrelsen 31 mars 2015 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ragnhild Holmberg 2014-03-31 Landstingsstyrelsen 1 Faktisk väntetid inom 60 dagar HSF HSF Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov

Läs mer

En jämförelse av landstingens bröstcancervård ur vårdkonsumentens perspektiv

En jämförelse av landstingens bröstcancervård ur vårdkonsumentens perspektiv 2006 En jämförelse av landstingens bröstcancervård ur vårdkonsumentens perspektiv www.brostcancerindex.se Innehållsförteckning 1. Förord 2 2. Bröstcancervården i Sverige en översikt 4 3. Sammanfattande

Läs mer

Diabetesrapporten. en översikt över typ 2-diabetes och diabetesvården i Sverige

Diabetesrapporten. en översikt över typ 2-diabetes och diabetesvården i Sverige Diabetesrapporten en översikt över typ 2-diabetes och diabetesvården i Sverige Förord Diabetes är en av våra vanligaste folksjukdomar som växer lavinartat i världen. Här i Sverige beräknas 350 000 personer

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Pressmeddelande 2010-01-04

Pressmeddelande 2010-01-04 Pressmeddelande 2010-01-04 Dags för nya vanor: Var femte anställd i Stockholms län har högt blodtryck I början på året satsar många på att förändra sina levnadsvanor och det kan behövas. Nästan var femte

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 2015

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 2015 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2014-02-27 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Företagarpanelen Q Hallands län

Företagarpanelen Q Hallands län Företagarpanelen Q3 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 5 2 80 34 40 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 43 44 Högre Oförändrat Lägre 30 20

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Vårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT)

Vårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT) Vårdresultat för patienter Elbehandling (ECT) I den här rapporten presenteras vårdresultat riktade till patienter och/eller anhöriga. Innehåll Vad är elbehandling?... 3 Antal behandlade patienter... 3

Läs mer

En primär angelägenhet

En primär angelägenhet En primär angelägenhet Kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum HFS nätverket 12 september 2017 Vårdanalys har analyserat förutsättningarna för en jämlik och patientcentrerad primärvård

Läs mer

Kömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting

Kömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting Kömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting Besök Behandling/operation Total Rangording kömiljard kömiljard Resultat per Resultat per per Landsting 1 Halland 96% 4 816 269 16 97% 4 684

Läs mer

Den östgötska vårdkrisen. Så kapar vi vårdens köer.

Den östgötska vårdkrisen. Så kapar vi vårdens köer. Den östgötska vårdkrisen Så kapar vi vårdens köer. Så kapar vi vårdköerna i Östergötland Bakgrund Vårdköerna har ökat drastiskt i Sverige. Idag är de dubbelt så långa som 2014. Situationen i Östergötland

Läs mer

Uppföljning av år 2018 HFS-nätverket

Uppföljning av år 2018 HFS-nätverket Uppföljning av år HFS-nätverket Ingemar Götestrand Temagrupp Uppdrag/Uppföljning Redovisade svaranden i bildspelet är: Organisation Region Östergötland Region Kalmar Län Region Västernorrland Region Västerbotten

Läs mer

Pressmeddelande för Norrbotten. december 2013

Pressmeddelande för Norrbotten. december 2013 Pressmeddelande för Norrbotten december 2013 Procent 20 Norrbottens län Inskrivna arbetslösa i procent av arbetskraften* januari 1994 - - december oktober 2013 15 10 5 0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009 Hela Sverige Fakta om analysen Analysen bygger på statistik för 2009 från SCB, för sjukfrånvaron i privat och offentlig vård, för sjukperioderna 15-89 dagar

Läs mer

Punktprevalensmätning av trycksår 2017 Landstingens resultat

Punktprevalensmätning av trycksår 2017 Landstingens resultat Punktprevalensmätning av trycksår 2017 Landstingens resultat 3 Andel patienter med trycksår (kategori 1-4) 25,0% 2 15,0% 1 5,0% Slutenvård exkl. rättspsykiatri inkl. övrigt Exkl. barn både 2017 och 2016

Läs mer

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Kontantinsats Undersökning bland föräldrar och unga om hur de ser på finansieringen av den första bostaden Juni 2015 1 Föräldrarna

Läs mer

Företagsamheten Hallands län

Företagsamheten Hallands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Skador i vården utveckling

Skador i vården utveckling MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING Skador i vården utveckling - REGIONAL OCH LANDSTINGSNIVÅ Skador i vården utveckling - 1 Skador i vården utveckling - Förord De nationella resultaten av den markörbaserade

Läs mer

Patientnämnden. Region Östergötland

Patientnämnden. Region Östergötland Patientnämnden Patientnämnden Enligt lag om patientnämndsverksamhet m.m. (1998:1656) ska varje landsting/region och kommun ha en eller flera patientnämnder med uppgift att stödja och hjälpa patienter.

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015 Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar

Läs mer

PPM-BHK. Punktprevalensmätning av Basala hygienrutiner och klädregler. Landstingens resultat VT 12

PPM-BHK. Punktprevalensmätning av Basala hygienrutiner och klädregler. Landstingens resultat VT 12 PPM-BHK Punktprevalensmätning av Basala hygienrutiner och klädregler Landstingens resultat VT 12 PPM-BHK 2010-2012 PPM-BHK HT10 VT11 HT11 VT12 Antal observationer 14024 24832 24042 27019 Sjuksköterska/barnmorska

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2012

Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2012 Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2012 Regionsjukvårdsnämnden 21 feb 2013 Vad är Öppna Jämförelser? Öppna Jämförelser (ÖJ) är en årlig nationell jämförelse mellan de 21 landstingen gjord av

Läs mer

Vårdgarantins effekter

Vårdgarantins effekter Vårdgarantins effekter Uppföljningsrapport 9 Del 1 Huvudrapport 2007-12-14 Vårdgarantin två år efter införandet en splittrad nationell bild Vårdgarantins effekter Uppföljningsrapport 9:1 2007-12-14 1 Rapportens

Läs mer