Äldsta stenålder och äldre järnålder vid Duvehed

Transkript

1 UV RAPPORT 13:7 ARKEOLOGISK UTREDNING Äldsta stenålder och äldre järnålder vid Duvehed Nyupptäckt fornlämning vid Duvehed Halland, Fjärås socken, Duvehed 2:14 Gisela Ängeby och Bengt Nordqvist

2

3 UV RAPPORT 13:7 ARKEOLOGISK UTREDNING Äldsta stenålder och äldre järnålder vid Duvehed Nyupptäckt fornlämning vid Duvehed Halland, Fjärås socken, Duvehed 2:14 Dnr Gisela Ängeby och Bengt Nordqvist

4 Riksantikvarieämbetet, arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Väst) Kvarnbygatan Mölndal Tel.: Fax: e-post: e-post: 13 Riksantikvarieämbetet UV Rapport 13:7 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle 12. Medgivande I 12/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /3. Bildredigering Henrik Pihl Layout Henrik Pihl Omslag Planområdet Duvehed. Mot ost sydost. Foto: Gisela Ängeby. Tryck/utskrift E-Print, Stockholm 13

5 Innehåll Sammanfattning 5 Beskrivning av området, landskapet och fornlämningar 5 Mål och metod 10 Resultat 10 Överlagrade lämningar geologisk bakgrund 10 Beskrivning av schakt med spår från äldsta stenålder 11 Byggnadslämning från äldre järnålder 14 Förslag till fortsatta åtgärder 15 Referenser 16 Administrativa uppgifter 17 Bilagor 17 Bilaga 1. Vedartsbestämning 17 Bilaga 2. 14C-analys 18 Figurförteckning

6 N Duvehed NORGE Göteborg Duvehed Figur 1. Platsen för undersökningen markerad på utsnitt ur Vägkartan, blad 61 Göteborg och GSD-Sverigekartan. Skala 1: och 1: Äldsta stenålder och äldre järnålder vid Duvehed

7 Inför Kungsbacka kommuns detaljplanläggning av del av fastigheten Duvehed 2:14 i Fjärås socken gjordes en arkeologisk utredning som resulterade i upptäckten av två tidsmässigt helt åtskilda fornlämningar. Nedanför ett skogbeklätt berg påträffades i öppen åkermark på lite drygt en meters djup bearbetade flintor (bland annat avslag, spån och kärnor) i gruslager överlagrade av postglacial lera. Flintan bör vara från mellan BP. Inom en begränsad del av planområdet framschaktades en vinklad väggränna och i anslutning till denna, en yta med rikligt med bränd lera, kol och skörbränd sten.en förhistorisk keramikskärva påträffades. 14C-datering på kol härifrån gav äldre järnålder, 60 f.kr 80 e.kr. Sammanfattning Kungsbacka kommun avser att ta fram detaljplan för Duvehed 2:14 i Fjärås socken. Området ägs av Kungsbacka kommun som planerar för logistikverksamhet eller andra verksamheter. Inför detaljplanen genomförde UV Väst i oktober månad 12 en arkeologisk utredning i syfte att klargöra områdets fornlämningsstatus. Utredningen resulterade i två nyupptäckta och kronologiskt helt åtskilda fornlämningar. I gruslager under postglacial lera påträffades bland annat mikrolitfragment och många spånfragment som alla härrör från tidsintervallet mellan BP. Inom en begränsad del av planområdet framschaktades en vinklad väggränna tillhörande någon sorts byggnad och i anslutning till rännan, fanns ett område med rikligt med bränd lera i kolhaltig, sotig jord och sten. En förhistorisk keramikskärva påträffades. 14C-datering på kol härifrån gav äldre järnålder, 60 f. Kr 80 e. Kr. Det är vår bedömning att fornlämningarna är av sådan karaktär att de bör bli föremål för arkeologisk förundersökning. Beskrivning av området, landskapet och fornlämningar Utredningsområdet omfattade en triangelformad yta, cirka m 2 stor i öppen åkermark som i öster angränsar till en väg och ett skogsbevuxet bergsparti (fig. 3). Åkermarken är relativt flack men stiger svagt i höjdnivå österut. En svag terrassering i åkermarken markerar sannolikt en äldre strandlinje. Under mesolitikum var de flacka och uppodlade åkermarkerna man idag ser mellan de skogsklädda bergpartierna smala sund i ett skärgårdslandskap. Området bör under äldsta stenålder ha varit attraktivt med goda möjligheter att utnyttja såväl havet som större jaktvilt på fastlandet. I närområdet domineras fornlämningsbilden av platser med fynd av flinta i upplöjda åkerjordar, i FMIS klassificerade som stenåldersboplatser. Stenålderns boplatser följer tydligt ett mönster med strandnära lägen längs med bergskanterna, se figur 5. Planområdet ligger på en nivå av m ö.h. Detta innebär att området återfinns inom ett höjdintervall som påverkats av transgressionsprocesser i samband med förändringar i havsnivån efter den senaste isavsmältningen. I dessa transgressionslager finns därför en möjlighet att finna arkeologiska Äldsta stenålder och äldre järnålder vid Duvehed 5

8 Håges kulle Harakulle N Höga sten Fjärås bräcka Hovmanneån Kolerakyrkogård Frodestenen Svalhögen Fjärås station Duvehed Korskulle Ursås Deberg Fornborg m Torpaån Skyabjär Figur 2. Utredningsområde markerat på utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 6B 4g. Skala 1: Äldsta stenålder och äldre järnålder vid Duvehed

9 Figur 3. Planområdet Duvehed. Mot ost sydost. Foto: Gisela Ängeby. lämningar som kan vara från mellan och 7000 BP. I närområdet är ett par sådana lokaler kända med fynd av flinta i överlagrade kontexter. Cirka 0 meter söder om Duvehed ligger berget Deberg som kantas av registrerade stenåldersboplatser. En sådan undersöktes i samband med ett husbygge. Förutom härdar från äldre järnålder, påträffades då även ett trangressionslager innehållande flintor och lagret daterades till senmesolitikum, cirka 5500 f.kr. (Streiffert 1995). Överlagrade lämningar finns även dokumenterade vid Fjärås stationsamhälle i samband med bygget av motorvägen på 70-talet (Fjärås 2). Markskärningen där visade på en komplicerad stratigrafi med tre överlagrande, och av människan påverkade, markhorisonter. En 14C-datering på hasselnötskal från en av de inlagrade boplatshorisonterna gav cirka 8000 BP ( Jonsäter 1978, ej skriven rapport, interregistret). Fjärås 317, belägen cirka 380 meter söder om planområdet, förundersöktes år Då fann man redskap i form av retuscherade spån och avslag samt en stickel. Fynd av handtagskärna och mikrospån tydde på att platsen nyttjats under senmesolitikum (Hernek 1993). Inför bygget av VKB undersöktes vid Orred år 1994 en mycket välbevarad ensamgårdslämning från äldre järnålder, Fjärås 499. Den arkeologiska analysen av källmaterialet kunde tydligt påvisa att den yngsta av de tre bebyggelsefaserna som dokumenterades haft en livstid på 0 år eller mer (Ängeby 1999, 01). Bosättningen låg endast lite drygt 700 meter sydsydväst om det aktuella planområdet, i ett inträngt läge mellan låga bergsryggar och med en öppen nordlig exponering mot den flacka lerslätten (fig. 4). Äldsta stenålder och äldre järnålder vid Duvehed 7

10 70 Fjärås 80:1 2 Fjärås 515:1 Fjärås 81:1 N Fjärås 5:1 Duvehed Fjärås 144:1 Fjärås 99:1 Utredningsområde Fjärås 143: Fjärås 1:1 55 Fjärås 334:1 50 Fjärås 148:1 Fjärås 2:1 15 Fjärås 317:1 55 Fjärås 139:1 Fjärås 3:1 Fjärås 499:1 Fjärås 317:3 50 Fjärås 4:1 Fjärås 336:1 Fjärås 337:1 Fjärås 317:2 Fjärås 513:1 Fjärås 514:1 2 Fjärås 151:1 Fjärås 321:1 Fjärås 141:1 Fjärås 142:1 Fjärås 518 Fjärås 519 Fjärås 3:1 Fjärås 5:1 Fjärås 322: Fjärås 322:2 50 Fjärås 333:1 2 Fjärås 329: Fjärås 2:1 Fjärås 3:1 Fjärås 331:1 Fjärås 500:1 Fjärås 9: Fjärås 323:1 Fjärås 324:1 Fjärås 127:1 Fjärås 3:1 Fjärås 6:1 Fjärås 242:1 Figur 4. Karta med registrerade fornlämningar och utredningsområdet markerat. Skala 1: Fjärås 126:1 Fjärås 2: m Äldsta stenålder och äldre järnålder vid Duvehed

11 70 Gränsbestämt område Gravfält Grav markerad av sten/block N Duvehed Utredningsområde Röse Fornlämningsliknande lämning Röse Stensättning Fyndplats Stensättning Stensättning Övrigt Fyndplats Fyndplats Kokgrop Kokgrop 55 Stensättning Stensättning Fyndplats Fyndplats 50 Kokgrop Fyndplats Stensättning Fyndplats Fyndplats Fyndplats Fyndplats Blästbrukslämning Fyndplats Figur 5. Karta med utredningsområdet och olika lämningstyper angivna. Skala 1: Fornborg Stensättning m Äldsta stenålder och äldre järnålder vid Duvehed 9

12 Det i arkeologiska sammanhang något ovanliga bebyggelseläget antyder att området under järnålder bör ha varit relativt tätt bebyggt. Även platser som förefallit mindre lämpade för boende har tagits i anspråk. 14C-dateringen från utredningen till 60 f.kr 80 e.kr. ger vid handen att de nyfunna bebyggelsespåren vid Duvehed är samtida med Orreds-bosättningen. Resultatet av utredningen tyder sålunda på att vi funnit ännu en bosättning från äldre järnålder belägen i ett läge som lämpat sig mindre för boende, med en helt öppen nordlig exponering. Geografiskt återfinns planområdet invid ett markområde som vid övergången mellan bronsålder och äldre järnålder troligen motsvarat det fornnordiska fiara, fjära, som syftar på en flack, tidvis översvämmad strandäng av markslandstyp. Kända fornlämningar i planområdets närmaste omgivning är, förutom ovan nämnda, gravar stensättningar och rösen belägna i klassiska lägen på mindre bergskrön. Strax öster planområdet ligger exempelvis Fjärås 144 som är ett 14 meter i diameter stort röse (fig. 4). Mål och metod Den arkeologiska utredningens mål var att klargöra om fornlämningar som inte är kända sedan tidigare kommer att beröras av detaljplanen, och att så långt det är möjligt beskriva fornlämningsbilden i området. Resultatet av utredningen ligger till grund för Länsstyrelsens beslut om behov av arkeologiska arbeten i ett nästa skede (förundersökning). Utredningen genomfördes som sökschaktsgrävning med maskin. Sammanlagt grävdes 28 sökschakt till en längd av 290 meter. Samtliga schakt förutom ett, som innehöll lämningar från äldre järnålder direkt under ploglagret, grävdes som djupschakt, det vill säga genom postglacial lera och därunder förekommande sand- och gruslager ned till glacial lera. Bredden var i allmänhet 2,5 meter (fig. 6 och 7). Schaktens läge lades in på karta för hand och har efteråt digitaliserats i Intrasis: Detta för att en GDPS inte fanns att tillgå vid utredningstillfället. Schakten benämns A G respektive har numrerats 1. Efter typklassificering i fält återdeponerades flintmaterialet i schakten. Resultat Överlagrade lämningar geologisk bakgrund Den geologiska bakgrunden är att under isavsmältningskedet sker generellt sett en kraftig landhöjning. Detta generella förlopp bryts under 00 år, mellan och 7000 BP, då höjningen av havsytans nivå är betydligt mer omfattande än landhöjningen. Höjningen av havsytan leder till att områden som tidigare var stränder och fast mark, åter blir dränkta av stora havsmassor. Bosättningar som tidigare var belägna invid havsstranden blir nu övertäckta av tjocka lager av ler- och sandsediment. Enligt geolog Tore Påsse vid SGU (Sveriges Geologiska Undersökningar) har markområden i trakten söder om Kungsbacka inom höjdintervallen cirka 10 meter över dagens havsyta, påverkats av transgressionen (Påsse 1986, s.87). Inom dessa markområden 10 Äldsta stenålder och äldre järnålder vid Duvehed

13 Figur 6. Sökschaktgrävning en vacker och solkall höstmorgon. Mot ost sydost. Foto: Gisela Ängeby. ryms alltså möjligheten att finna fynd och lämningar som kan vara mellan 7000 och år gamla och som påverkats av transgressionen, så kallade överlagrade lämningar. För att söka efter lämningar från äldsta stenåldern grävdes vid utredningen därför djupschakt inom planområdet. Beskrivning av schakt med spår från äldsta stenålder De i nord sydlig riktning grävda djupschakten benämns A G (schakt H innehöll direkt under ploglagret lämningar från äldre järnålder och djupschaktades således ej; området i övrigt saknade helt lämningar yngre än äldsta stenålder). De i öst västlig riktning grävda djupschakten har numrerats (1 ), se figur 7. Återkommande för schakten med fynd av flinta är att dessa låg i transgrierade gruslager under den postglaciala leran. Ett spånfragment kan härledas från ett grövre spån typiskt för senpaleolitisk Hensbackaperiod, det vill säga äldre än 90 BP. Övriga påtråffade flintföremål kan relateras till Sandarnaperioden, cirka BP. Som ovan nämnts, återdeponerades materialet i schakten. Nedan ges en sammanfattande beskrivning av schaktens stratigrafi med avseende på överlagring. Äldsta stenålder och äldre järnålder vid Duvehed 11

14 5 15 N H 18 G 17 F E D C 10 B A Utredningsområde Schakt Föreslagna förundersökningsytor m Figur 7. Schaktplan Duvehed med föreslagna ytor för vidare förundersökningar. Skala 1:00. Schakt A G Den övre raden av schakten A G med en utsträckning i nord sydlig riktning kännetecknades av följande lagerföljd: under 0,3 meter tjockt ploglager följde postglacial lera som var 0,8 meter tjock. Därunder fanns ett cirka 0,15 meter tjockt blågrått sandlager. Under detta lager och samtidigt direkt ovanpå den glaciala leran fanns ett grusigt lager som var 0,1 meter tjockt. Samtliga påträffade flintföremål låg i de grusiga lagren (se fig. 8). Flintföremålen utgörs av ett mikrolitfragment, en avslagskärna, ett mikrospån, fem spån och spånfragment, 23 avslag (varav ett från tillverkning av kärnyxa och ett avslag som var bränt). Dessutom påträffades i gruslagren större kolbitar. 12 Äldsta stenålder och äldre järnålder vid Duvehed

15 Figur 8. Bengt Nordqvist rensar schaktväggen. I nivå med Bengts fötter kom under den postglaciala leran ett transgierat gruslager som innehöll bearbetad flinta. Foto: Gisela Ängeby. Schakt 1 I de öst västligt placerade schakten förekom en olikartad lagerföljd vilket berodde på att dessa, till skillnad från schakten A G, låg i en sluttning med lägst belägna delar i väster och en stigning av marknivån österut. Denna höjdskillnad var viktig att beakta med avseende på hur transgressionen har kunnat påverka lagerföljden inom området (se ovan resonemanget kring transgressionsförloppet för Kungsbackatrakten). Skillnaden i lagerföljden som en effekt av transgressionen var att grusoch sandlagret under den postglaciala leran tilltog i mitten av sluttningen. I schakt 4 6 längst upp i sluttningen var det postglaciala lerlagret tunnare samtidigt som underliggande sand- och gruslager blev mäktigare. Schakten längst i väster på de lägst belägna ytorna (schakt 1 3), hade däremot ett tjockare postglacialt lerlager medan sand- och gruslagret endast var centimeter tjockt. Lagerföljden i det lägre partiet av åkern var följande: under 0,3 meter tjockt ploglager kom ett 0,5 meter tjockt lager postglacial lera. Under leran fanns ett blågrått, 0,05 meter tjockt sandlager. Därunder och samtidigt direkt ovanpå den glaciala leran fanns ett 0,03 0,05 meter tjockt gruslager. I planområdets nordligaste del var lagerföljden av delvis annan karaktär än i de övriga grävda djupschakten. Under ploglagret i schakt var den postglaciala leran 0,4 meter tjock och under detta lerlager kom ett blågrått, 0,8 meter tjockt sandlager. I mitten av lagret, cirka 0,4 meter ned i sanden, fanns en horisont med obrända och brända trästycken (se fig. 9). Under den blågråa sanden och direkt ovanpå glacial lera, fanns ett 0,1 meter tjockt Äldsta stenålder och äldre järnålder vid Duvehed 13

16 Figur 9. I sanden under den postglaciala leran låg träbitar, både brända och obrända. Foto: Gisela Ängeby. gruslager som innehöll flinta: tre spånfragment, ett sidofragment från spånkärna och sex avslag. Ett av spånfragmenten är från ett grövre spån typiskt för Hensbacka-perioden, senpaleolitisk tid och äldre än 90 BP. Dessutom påträffades även större kolstycken. Byggnadslämning från äldre järnålder I planområdets nordligaste del påträffades i schakt H direkt under ploglagret en vinklad väggränna som med största sannolikhet markerar det sydvästra hörnet till en byggnad. Rännan var cirka 0, meter bred och avtecknade sig i leran som en gråbrun färgning med inslag av kol och enstaka bränd lera (fig. 10). Gavelns mätbara längd var 2,7 meter och långsidan uppmättes till 3 meter. Hypotetiskt kan det röra sig om en byggnad med en bredd av 6 7 meter och en längd av minst 6 meter. Inga stolphål noterades. En meter väster om rännan låg fyra tätt samlade stenar varav en var platt. Stenkonstruktionen fortsätter troligtvis in under schaktkanten. Vid framrensningen av stenarna påträffades en förhistorisk keramikskärva från ett oxiderbränt tunt gods, cirka 0,05 mm tjockt. Söder om rännan fanns en yta, minst 2 3 meter stor, med i ytskiktet rikligt med bränd lera, kolhaltig jord och en del skörbrända stenar (se fig. 10). Om det rör sig om en större grop, en ugn av något slag eller möjligen en 14 Äldsta stenålder och äldre järnålder vid Duvehed

17 Figur 10. Inom planområdets nordligaste del påträffades en väggränna och söder om denna, en yta med riktligt med bränd lera, kolhaltig jord och skörbrända stenar. Mot norr. Foto: Gisela Ängeby. husgrund är svårt att avgöra utan närmare undersökning. Bland leran förekom hur som helst bitar med en helt plan sida. Anläggningen framrensades endast grovt och kol samlades in för 14C-datering. Dateringsanalysen visade att kolet (björk) med 95 % sannolikhet (2 sigma) hamnar inom intervallet 60 f.kr 80 e.kr. (Ua-881). Dateringen är mycket intressant mot bakgrund av den samtida och välbevarade ensamgårdsbosättningen vid Orred som omnämns i utredningsrapporten Förslag till fortsatta åtgärder Utredningen visade att planområdet innehåller tidigare okända fornlämningar i form av ett överlagrat flintmaterial från äldsta stenålder och en byggnadslämning med tillhörande aktivitetsyta från äldre järnålder. Båda bör kontrolleras vidare inom ramen för en förundersökning. Sistnämnda fornlämning är 14C-daterad till århundradet närmast Kristi födelse. Det överlagrade flintmaterialet består bland annat av spånfragment från ett Äldsta stenålder och äldre järnålder vid Duvehed 15

18 grövre spån typiskt för Hensbackaperiod, det vill säga äldre än 90 BP och flintföremål som kan relateras till Sandarnaperioden, cirka BP. De överlagrade lämningarna återfinns spridda inom ett cirka 7500 m 2 stort område längs med planområdets östligaste del, medan lämningen från äldre järnålder ligger inom en begränsad del av planområdets nordligaste del, inom ett förundersökningsområde motsvarande cirka 1800 m 2 (se fig. 7). Bosättningsspår yngre än stenålder saknas helt inom det övriga planområdet. Vi föreslår att järnålderslämningen undersöks i sin helhet inom ramen för en kombinerad förundersökning/slutundersökning. Flera sökschakt eller öppnande av mindre ytor och utgrävning av valda strukturer skulle sannolikt bara fragmentera spåren ytterligare med tanke på fornlämningens rumsligt sett begränsade karaktär i förhållande till planområdets utbredning. Referenser Hernek, H Arkeologisk förundersökning. Del av fornlämning 317, Fjärås socken, Halland. UV Väst Internrapport 1993:39. Jonsäter, M Ej skriven rapport, interregistret. Påsse T Beskrivning av jordartskarta Kungsbacka SO. Serie Ae nr 56. SGU. Streiffert. J Överlagrade lämningar och spår från äldre järnålder vid en fornborg i Fjärås socken, Halland. Arkeologiska Resultat UV Väst Internrapport 1995:. Riksantikvarieämbetet. Kungsbacka. Ängeby, G Långhusets livstid en diskussion kring järnåldershusets brukningstid och sociala funktioner utifrån ett månghundraårigt halländskt exempel. I: Kring västsvenska hus. Boendets organisation och symbolik i förhistorisk tid. Gotarc Serie C. Arkeologiska Skrifter No 22. Göteborgs Universitet, Riksantikvarieämbetet. Ängeby, G. 01. Ensamgården vid Orred långhus från äldre järnålder. Halland, Fjärås socken, RAÄ 499. UV Väst Rapport 01: Äldsta stenålder och äldre järnålder vid Duvehed

19 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Riksantikvarieämbetets projektnummer: 128. Intrasisprojekt: UV12:091. Undersökningstid: oktober 12. Projektgrupp: Gisela Ängeby och Bengt Nordqvist. Underkonsulter: Ångströmslaboratoriet. Exploateringsyta: kvadratmeter. Undersökt yta: 290 löpmeter schakt. Läge: GSD-Fastighetskartan, blad 6B 4g. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Höjdsystem: Rikets, RH 00. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 5 foton med Unr 4952:1 5. Digital dokumentation: förvaras på UV Väst. Fynd: - (återdeponerade i sökschakt) Bilagor Bilaga 1. Vedartsbestämning Ulf Strucke, UV Analysprotokoll Landskap: Halland Socken: Fjärås Fastighet: Fjärås Duvehed 5:14 RAÄ nr: Kategori: AnalysId: Anläggning: Provnr: Prov 1 Vikt (g): 4,1 Analyserad vikt (g): 4,1 Fragment: Analyserat antal: Art: Björk Antal: Material: Träkol Kommentar: Äldsta stenålder och äldre järnålder vid Duvehed 17

20 Bilaga 2. 14C-analys Ångströmlaboratoriet 18 Äldsta stenålder och äldre järnålder vid Duvehed

21 Äldsta stenålder och äldre järnålder vid Duvehed 19

22 Figurförteckning Figur 1. Platsen för undersökningen markerad på utsnitt ur Vägkartan, blad 61 Göteborg och GSD-Sverigekartan. Skala 1: och 1: Figur 2. Utredningsområde markerat på utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 6B 4g. Skala 1: Figur 3. Planområdet Duvehed. Mot ost sydost. Foto: Gisela Ängeby...7 Figur 4. Karta med registrerade fornlämningar och utredningsområdet markerat. Skala 1: Figur 5. Karta med utredningsområdet och olika lämningstyper angivna. Skala 1: Figur 6. Sökschaktgrävning en vacker och solkall höstmorgon. Mot ost sydost. Foto: Gisela Ängeby...11 Figur 7. Schaktplan Duvehed med föreslagna ytor för vidare förundersökningar. Skala 1: Figur 8. Bengt Nordqvist rensar schaktväggen. I nivå med Bengts fötter kom under den postglaciala leran ett transgierat gruslager som innehöll bearbetad flinta. Foto: Gisela Ängeby...13 Figur 9. I sanden under den postglaciala leran låg träbitar, både brända och obrända. Foto: Gisela Ängeby...14 Figur 10. Inom planområdets nordligaste del påträffades en väggränna och söder om denna, en yta med riktligt med bränd lera, kolhaltig jord och skörbrända stenar. Mot norr. Foto: Gisela Ängeby...15 Äldsta stenålder och äldre järnålder vid Duvehed

23

24 Äldsta stenålder och äldre järnålder vid Duvehed Inför Kungsbacka kommuns detaljplanläggning av del av fastigheten Duvehed 2:14 i Fjärås socken gjordes en arkeologisk utredning som resulterade i upptäckten av två tidsmässigt helt åtskilda fornlämningar. Nedanför ett skogbeklätt berg påträffades i öppen åkermark på lite drygt en meters djup bearbetade flintor (bland annat avslag, spån och kärnor) i gruslager överlagrade av postglacial lera. Flintan bör vara från mellan BP. Inom en begränsad del av planområdet framschaktades en vinklad väggränna och i anslutning till denna, en yta med rikligt med bränd lera, kol och skörbränd sten. En förhistorisk keramikskärva påträffades. 14C-datering på kol härifrån gav äldre järnålder, 60 f.kr 80 e.kr.