Svenska kyrkan och det samiska namnskicket Reflektioner kring några konkreta exempel
|
|
- Fredrik Svensson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Svenska kyrkan och det samiska namnskicket johannes marainen Svenska kyrkan och det samiska namnskicket Reflektioner kring några konkreta exempel Abstract Familjenamnen bland samer har betraktats som samiska, men samer själva har, åtminstone inom samebyarna inom Kiruna, där jag följt släkterna i mina släktböcker, först de senaste årtionden börjat använda dem samer emellan. Namnen har tilldelats samer utifrån, då den samiska namngivningen, med en form av parentonymikon, som byggde på personnamn placerade före tilltalsnamnet, inte kunnat tillämpas i de svenska systemen. Detta sätt att namnge kan kallas för samiskt. Genom namngivningen hedrade man bland samer sina tidigare släktingar och det visar värdet av namnen. Det är därför sorgligt att samer inte kan få reda på vad deras anfäder i tidigare släktled egentligen kallades. Går man till kyrkböckerna hittar man nämligen bara de officiella svenska namnen. För de flesta människor torde namnet vara det viktigaste kriteriet för personens identitet och självkänsla. Kyrkan och dess företrädare har genom århundraden tagit sig friheten att bestämma över samers namngivning. Inom den samiska sfären har man givetvis kunnat använda sina egentliga namn, men i kontakt med majoritetssamhället har man varit tvungen att acceptera ett påklistrat namn. Många samer har i samtal med mig uttryckt att de känt sig personligt kränkta av att de varit tvungna att använda sig av ett officiellt namn som de egentligen inte känt sig bekväma med. Det är troligen ogörligt för kyrkan i dag att skriva in de samiska namnen, men på något sätt borde kyrkan för framtiden hitta en lösning även för detta. Familjenamn q Man brukar tala om familjenamnen bland samer som samiska, men det är en sanning med modifikation. Samerna själva, åtminstone inom samebyarna i Kirunaområdet, 1 har först de senaste årtiondena börjat använda dem samer emellan. Namnen har tilldelats samer utifrån, då 1Mitt resonemang om samers inställning till de officiella namnen och deras egna sätt att namnge är avgränsat till synen inom samebyarna i Kiruna kommun. Detta beroende på att jag bäst känner till förhållandet där efter arbetet med mina släktböcker. På andra håll i Sápmi har användningen av de officiella namnen påbörjats tidigare. band 2 811
2 johannes marainen den samiska namngivningen inte kunnat tillämpas i de svenska systemen. Ett slående exempel på att det officiella namnet inte använts bland samer själva, fick jag när min far inte kunde känna igen namnet på en mycket bekant person till honom. Jag hade nämligen läst upp en dödsannons rörande en person, med ett typiskt samiskt namn, som jag inte kunde identifiera. Jag frågade min far om han visste vem denna person var, men han sa sig inte känna någon med det namnet. När jag senare fick reda på vem personen var och berättade detta för min far, sade han: Jaså, hette han så! Det fick mig att tänka på när jag själv inte visste mitt eget namn. En av de saker jag kommer ihåg från min första dag i skolan är nämligen när jag vid uppropet inte svarade när fröken ropade upp mig som Johannes Marainen. Min storebror, som gick i samma klass 1 3, gav mig en knuff i sidan och sa: Svara, det är du. Det var nämligen första gången jag hörde mitt officiella namn. Det är faktiskt inte så konstigt att jag inte svarade, för det var inte det minsta likt det namn som jag dittills vuxit upp med, och som jag som same egentligen bär, Lás-Biet-Heaihka-Johánas. Detta är det specifikt samiska sättet att tala om vem man är till skillnad från de så kallade officiella samiska efternamnen. 2 Det är en utbyggd form av parentonymikon där man i samiska sammanhang många gånger går längre än att namnge endast med faderns/moderns namn utan även anger farfaders/ morfaders namn och ibland till och med farfars fars namn för att skilja personen från en annan. Moderns namn kom till användning om denna födde barn som ogift eller hade blivit änka redan när barnen var små. Det var då mycket lämpligt att använda moderns namn eftersom det inte var så många kvinnonamn som användes som parentonymikon. Då behövdes bara ett namn för att ange släktskap. I exempelvis mitt samiska namn Lás-Biet-Heaihka har jag farfars fars (Lásse/Lars), farfars (Biete/Per) och fars (Heaihka/Henrik) namn med. Med andra ord är jag Lars-Pers-Henriks-Johannes. De så kallade samiska familjenamnen har lite olika bakgrund. De 2 Märit Frändén, Att blotta vem jag är : Släktnamnsskick och släktnamnsbyten hos samer i Sverige (Uppsala 2010) s De historiska relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna
3 Svenska kyrkan och det samiska namnskicket flesta av dessa har troligen ett samband med någon egenskap hos den som först bar namnet, det vill säga av binamnstyp. 3 Ett sådant namn, med många bärare, är till exempel familjenamnet Blind med sin finska motsvarighet Sokea. Många förnamn har också gett upphov till samiska släktnamn. Stamfaderns, Henrik Henriksson Blinds samiska förnamn Heaihka blev till exempel släktnamnet Heikka. En Beaivi (Per Nilsson Blind) är upphov till efternamnet Päiviö. Dessa släktnamn som bygger på tilltalsnamn kan man på ett sätt kalla för samiska. Márgguhat (efterkommande med anknytning till Márgu) 4 är ett exempel på ett samiskt släktnamn. Margareta (Márgu) Persdotter Kaltopää blev änka efter Olof Andersson Blind när yngste sonen bara var 8 år gammal och följaktligen började man benämna hennes barn som Márggu (Margits), som sedan blev till en hel släkts benämning. Lokaliteter kunde också bli familjenamn. I min släkt har till exempel Ruovdos förekommit som namn, efter ett ställe i närheten av Karesuando som släkten köpte i samband med gränsspärrningen 1888 mellan Sverige och Finland; ett ställe som fortfarande är i släktens ägo i Hedemalms-grenen. Dessa släktnamn, som man alltså på riktigt kan kalla för samiska, finns tyvärr inte bevarade i några officiella sammanhang och om man stöter på dem är det oftast omöjligt att identifiera personen bakom namnet. Det är därför till exempel omöjligt att veta vem den Gouka Vulle, som Johan Turi nämner, var. 5 Hade jag inte känt till det samiska namnet Ruovdos, så hade jag heller knappast kunnat veta vem en lapp vid namn Ruvdas Lasse var, som Turi också berättar om. 6 Hela min släkt brukar nämligen omnämnas som Ruovdosat (de bördiga från Ruovdos), och därför vet jag att Ruovdos Lásse var min farfars fars namn. Men på pastorsexpedition i Karesuando har jag sett en förteckning över personer, där det efter de officiella namnen finns de samiska namnen noterade (förfinskade): Blind, Per Nils/Markun Nilsan Per; Nils Per 3 Se Frändén (2010) s Johannes Marainen, Karesuando samesläkter (Umeå 1997) s Johan Turi, Muittalus samid birra (Stockholm 1917) s Turi (1917) s band 2 813
4 johannes marainen Marainen/Lassin Piein Heikin Nils Pieti. Karesuandosamer kan dock identifiera några av sina släktingars samiska namn i Ossian Elgströms bok Karesuandolapparna eftersom han där också uppger personernas officiella namn. Under rubriken Namn skriver Elgström bland annat att i dagliga livet använda sig lapparna icke av sina kyrkobokförda namn, utan av sinsemellan speciella, mer eller mindre personliga benämningar eller öknamn. 7 Det är också följdriktigt så att äldre samer aldrig frågade någon vad denna hette, utan vem denna var, det vill säga vems/vilkas son/dotter denna var. Namnet var ointressant. Det viktiga var att veta var personen i fråga hörde hemma. Traditionsbunden namngivning Den samiska namngivningen var till sent datum mycket traditionsbunden. Äldre i släkten skulle bli hedrade genom att deras namn skulle återkomma i nya släktled, vilket ofta medförde att man i förväg kunde veta vad ett barn skulle få för namn. Det är enklast att illustrera detta med namngivningen av mina egna syskon och mig själv, av den anledningen att jag då vet precis från vilka äldre släktingar vi fått våra namn: Min äldsta systers namn: Sigrid Inger Anna Min äldsta bror namn: Nils Per Mitt namn: Johannes Henrik farmor mormor, (faster) faster, mamma; morfar, (farbror) farfar, (farbror) farbror, (morbror) morbror, pappa 7 Ossian Elgström, Karesuandolapparna: Etnografiska skisser från Köngämä och Lainiovuoma (Stockholm 1992) s De historiska relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna
5 Svenska kyrkan och det samiska namnskicket Min bror Lásses namn: Lars Guttorm Min bror Duommas namn: Tomas Salomon Min syster Elles namn: Ellen Sara Kristina morbror, (farbror) farbror, (farmors far) morbror farbror moster farmors syster mormor Som framgår är det den närmaste släkten som har hedrats med att ge namn till oss syskon. 8 Intressant är att ett namn saknas ingen av oss syskon har nämligen fått namn efter farbror Gustav. Kan det bero på att Bealljehis-Gustu ( Döve-Gustav ) bara hade ledsyn och mycket nedsatt hörsel? Mina yngre syskon födda på 1950-talet bryter mönstret och har inga tidigare släktleds namn. I mina släktböcker kan man också se att det var en allmän företeelse bland samer i Kirunaområdet att allt fler nya namn utanför släkten började användas då. Samer fick inte sina egentliga namn inskrivna När missionen på 1700-talet intensifierades och samerna skulle inlemmas i det svenska samhället blev kyrkan ett lämpligt redskap. De samiska barnen skulle få ett kristet dop med svenska namn. 9 Till en början tvättades det svenska namnet bort och barnet döptes om i en samisk ceremoni. 10 Så småningom accepterades det kristna dopet och de svenska namnen som officiella av samer, men man använde även framgent samiska namn vid sidan om de svenska. 8 Marainen (1997) s. 118; Johannes Marainen, Jukkasjärvi samesläkter 1 2 (Skepplanda 2006) s se Håkan Rydving, Namn och identitet i nordsamisk kontext i Thorsten Andersson, Eva Brylla & Anita Jakobsson-Widding (red), Personnamn och social identitet: Handlingar från ett Natur och kultur-symposium i Sigtuna september 1996 (Uppsala 1998) s Håkan Rydving, The end of drum-time: Religious change among the Lule Saami, 1670s 1740s (Uppsala 1993) s band 2 815
6 johannes marainen Genom namngivningen hedrade man bland samer sina tidigare släkt ingar och det visar värdet av namnen. Det är därför sorgligt att samer inte kan få reda på vad deras anfäder i tidigare släktled egentligen hade för namn. Går man till kyrkböckerna hittar man nämligen bara de officiella svenska namnen. En av orsakerna till detta är att prästerna använde ett samlingsnamn för många samiska namn. Biete, Biera, Bierra, Bera, Bieva, Beahkka och Beaivi blev alla inskrivna som Per i födelseboken. Någon kanske vill invända mot detta och jämföra med att en svensk Per också kan kallas på flera sätt. Men i samiska sammanhang är det inte fråga om tilltalsvarianter utan skilda samiska namn. Vore det bara fråga om dagligt tilltal skulle man knappast hitta flera barn i samma familj med till exempel det officiella namnet Per. Dessutom skall tilläggas att Per, aldrig används som tilltalsform på samiska. Det finns inte på samiska utan tillhör ett annat språk, svenskan. I mina släktböcker finns många exempel på att prästen skrivit in samma namn för flera barn i samma familj, men skilt dem åt genom att till det senare barnets namn lägga till d.y., och framöver fick den äldre följaktligen heta d.ä.. 11 Annat egentligt namn än det officiella En av våra svenska samepolitiker står officiellt med namnet Sigrid (Stångberg), men hävdar med bestämdhet att det inte var hennes mor som valde Sigrid, utan hade uppgivit Sagka, men prästen hade ändå skrivit in barnet i födelseboken som Sigrid. För övrigt använder hon själv Sagka som namn. När jag hade fått veta att Ber-Guhtur (Vasara) hade utsetts som ledamot i Samiska rådet i Svenska kyrkan och fick se honom noterad som Per Gustav Vasara i förteckningen över ledamöterna, korrigerade jag till, som jag trodde, hans officiella namn Per Guttorm (Vasara). Det var Ber-Guhtur alla kallade honom, och det namn som han även själv använder. Senare fick jag reda på att hans samiska namn Ber-Guhtur i 11 Marainen (2006) s. 111, 145, , , , 470, , 645, De historiska relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna
7 Svenska kyrkan och det samiska namnskicket födelseboken stod som Per Gustav. Är det månne därför han i dag använder P-G som tilltalsnamn? Berövad identitet För de flesta människor torde namnet vara den viktigaste indikationen på personens identitet. Många tar visserligen till sig andra tilltalsnamn än dopnamnet, men då är det fråga om personens egna val av namnidentitet. När andra namnger någon är det ofta i negativ bemärkelse. De flesta öknamn skulle troligen personerna i fråga betacka sig för. Kyrkan och dess företrädare har genom århundraden tagit sig friheten att bestämma över samers namngivning. Inom den samiska sfären har man givetvis kunnat använda sina egentliga namn, men i kontakt med majoritetssamhället har man varit tvungen att acceptera ett påklistrat namn. Många samer har i samtal med mig uttryckt att de känt sig personligt kränkta av att de varit tvungna att använda sig av ett officiellt namn som de egentligen inte känt sig bekväma med. Det är troligen ogörligt för kyrkan idag att skriva in de samiska namnen, men på något sätt bör kyrkan ändå vidgå de övergrepp som samer utsatts för i samband med namngivningen. Källor och bearbetningar Tryckta källor och bearbetningar Elgström, Ossian. Karesuandolapparna: Etnografiska skisser från Köngämä och Lainiovuoma (Stockholm 1992). Frändén, Märit. Att blotta vem jag är : Släktnamnsskick och släktnamnsbyten hos samer i Sverige (Uppsala 2010). Marainen, Johannes. Karesuando samesläkter (Umeå 1997). Marainen, Johannes. Jukkasjärvi samesläkter 1 2 (Skepplanda 2006). Rydving, Håkan. The end of drum-time: Religious change among the Lule Saami, 1670s 1740s (Uppsala 1993). Rydving, Håkan. Namn och identitet i nordsamisk kontext, i Thorsten Andersson, Eva Brylla & Anita Jakobsson-Widding (red), Personnamn och social identitet: handlingar från ett Natur och kultur-symposium i Sigtuna september 1996 (Uppsala 1998) s band 2 817
8 johannes marainen Johannes Marainen, f. 1940, f.d. rektor. Han har vid Göteborgs universitet forskat om bl.a. tvångsförflyttningen som följd av 1919 års renbeteskonvention. Som släktforskare har han publicerat Karesuando samesläkter (1997) och Jukkasjärvi samesläkter (2006). Han har varit ordförande för Samiska rådet i Svenska kyrkan under ett par mandatperioder och varit med i styrgruppen för den kommande psalmboken på nordsamiska. johannes.marainen@gmail.com Sammanfattningar på nordsamiska, lulesamiska och sydsamiska Ruoŧa girku ja sámi nammavierru: Jurdagat muhtin konkrehtalaš ovdamearkkaid birra Veahkanamat sámiid luhtte leat oaivvilduvvon leat sámi, muhto sámit leat easkká daid maŋemus jahkelogiid álgán geavahit daid sámiid gaskkas. Namat leat addon sámiide olggul, go sámi veahkanammaaddima ii lean vejolaš geavahit ruoŧa vuogádagas. Dat duohta sámi sohkanamat ráhkaduvvoje persovdnanamaide muhto bidjui ovdal nama. Dát sohkanamat, maid duođas sáhttá gohčodit sámi, eai dáđi bahábut leat seilon makkárge almmolaš oktavuođain. Nammaaddimis sámit gudnejahtte iežaset ovddeš sogaid ja dat vuoseha namaid árvvu. Danin lei ahkit go sámit eai sáhte gávdnat iežaset ovddeš máttuid namaid. Jus iská girkogirjjiin gávdná dušše daid almmolaš ruoŧa namaid. Eanemus olbmuide namma galggalii leat dat deháleamos dovdomearka persovnna identitehtii ja nammii. Girku ja sin ovddasteaddji lea jahkečuđiid čađa váldán válddi mearridit sámiid nammaaddimis. Sámi birrasis lea dieđusge sáhttán geavahit iežas duohta nama, muhto go lei oktavuohta eanetloguservodagain de šattai dohkkehit addon nama. Ollu sámit leat ságastallamiiguin muinna dovdan ahte leat persovnnalaččat loavkašuvvon go leat šaddan geavahit almmolaš nama mii ii leat buorrin dovdun. Girkui ii dáidde otnábeaivvi leat vejolaš čálihit sámi namaid, muhto dan dihte girku galggalii mieđihit daid veahkaválddálašvuođaid maid sámit leat gillán nammaaddimiid oktavuođas. Översättning Miliana Baer 818 De historiska relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna
9 Svenska kyrkan och det samiska namnskicket Svieriga girkko ja sáme nammadáhpe: Refleksjåvnå muhtem konkrehtalasj buojkulvisáj birra Máddonamá sámij siegen li vuojnedum sámenamman, valla sáme ietja li esski maŋemus jahkelågijn adnegoahtám dajt sámij gaskan. Namá li sámijda vattedum ålggot, gå sáme fuolkkenammadimev ij la mannam svieriga vuogádagájn anoduvvat. Riekta sáme maddonamá lidjin vuododum almasjnamájda valla gåhttjomnamá åvddåla biejaduvvin. Dá máddonamá, majt de duodas máhttá gåhttjot sámenamman, älla avtak almulasj aktijvuodajn bisodum. Nammadime baktu sámij siegen ärrodin berrahijt åvdutjis ja vuoset namáj árvov. Danen la surgulasj gå sáme e máhte åtsådit makkir namá sijá áttegijn åvdep buolvajn lidjin. Jus gähttjá girkkogirjijn de vuojn gávnná almulasj svieriga namájt. Ienemus ulmutjijda lisj dávk namma ájnnasamos dåbddomärkka ulmutja identitähttaj ja iesdåbdduj. Girkko ja dan åvdåstiddje li jahketjuodij tjadá loabedagi sámij nammadime badjel mierredit. Sámebájken li diedon máhttám adnet ietjasa riekta namájt, valla aktavuodajn ieneplåhkosebrudagájn li hähttum dåhkkidit boasto namáv. Ållo sáme li ságastimen munji javllam sij li ietjasa dåbddåm persåvnålattjat vuoledum gå li hähttum adnet almulasj namáv majna älla nägdda. Jáhkedahtte ij la girkkuj uddni máhttelis sisitjállet sáme namájt, valla juoŋgaláhkáj gåjt girkko lulu dåbdåstit verrudagájt majt sáme li gierddam nammadime gáktuj. Översättning Barbro Lundholm Sveerjen gærhkoe jïh saemien nommevuekie: Åssjalommesh jïh sjiere vuesiehtimmieh Hïejhtesnommh saemiej luvnie dah gujht saemien orreme, saemieh jïjtjh easkah dah minngemes låhkadinie jaepine aalkeme nommide gaskemsh nuhtjedh. Jeatjebh saemide daaroen nommh vedtin juktie idtjin maehtieh saemien nommevuekide nuhtjedh daaroen reaktaöörnegen mietie. Dah tjïelke saemien hïejhtesnommh voestemes minngienommine nammoehtin åvtenommen åvtelen. Dah hïejhtesnommh, guktie maehtebe jiehtedh dah saemien nommh, eah vielie gååvnesh byjjes tjaatsegisnie. Gosse nammoehtidh dellie saemieh åvtetje slïektide earoehtin jïh dan åvteste dah nommh lin vihkeles. Dan åvteste håjnoes eah saemieh daelie daejrieh maadthboelvi nommh. band 2 819
10 johannes marainen Jis gærhkoegærjine vuartesjh dellie barre dej svïenske byjjes nommide gaavnh. Veahkasidie almetjidie gujht nomme vihkielommes vïhtesjimmie jïjtsasse daejredh gie leah. Gærhkoe jïh dej åvtealmetjh dah tjuetiejaepine barre saemiej nommide jïjtje åejjien mietie nænnoestamme. Saemiej jieliemisnie gujht saemieh jïjtje saemien nommide provhkeme men gosse jienebelåhkoen siebriedahkesne dellie tjoerin dam nommem utnedh maam laedtien raedteste beajeme. Jïjnjh saemieh munnjien jeahteme dah dan byjjes nommem tjoerin nuhtjedh jalhts idtjin sïjhth, dah damteme guktie sijjide naarahtovveme. Daajroes ij gærhkoeh maehtieh daelie dejtie saemien nommide gærjide tjaeledh men dah tjoerin dåhkasjehtedh man nåake saemiej vuestie dorjeme gosse nammoehtidh. Översättning Sig-Britt Persson och Karin Rensberg-Ripa 820 De historiska relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna
Välkommen till vecka 3
Välkommen till vecka 3 I den här lektionen ska vi följa en kvinna bakåt i tiden. Kvinnan avled 1974 och vi ska spåra hennes farfar som var född 1781. Kvinnan har vi valt ut slumpmässigt ur en församling
Träna svenska A och B. Häfte 9 Familj och släkt
Träna svenska A och B Häfte 9 Familj och släkt Lina Bertil Malin Karl Alfred Familjen Alms släkt Anna Familj Johan Pia Elins föräldrar Beata syskon kusiner Elin Albin Maria Familj Martin syskon syskon
Den 14 september 2014 är det val till Riksdag, Kommuner och Landsting.
Den 14 september 2014 är det val till Riksdag, Kommuner och Landsting. RÖSTA I FÖRVÄG Förtidsröstningen pågår 27 augusti 14 september. Du kan rösta i vilken röstningslokal du vill i hela Sverige. I Arjeplogs
Med vänliga hälsningar. Charlotte Hagström arkivarie
Lund oktober 2000 Bäste meddelare! Nu är det återigen dags för en ny frågelista och ett nytt ämne. Den här gången är det Namn och identitet som är temat och vi vill att Du berättar om hur Du ser på Ditt
VALPROGRAM SÁMIID RIIKKABELLODAT SAMELANDSPARTIET
VALPROGRAM SÁMIID RIIKKABELLODAT SAMELANDSPARTIET 2017 #minivdnássápmi #mijábájnnessábme #mijjenklaeriedihkssaepmie #vårtfärgrikasápmi VÅRT FÄRGRIKA SÁPMI I vårt färgrika Sápmi är vi alla likvärdiga -
"Att blotta vem jag är"
Namn och samhälle 23 "Att blotta vem jag är" Släktnamnsskick och släktnamnsbyten hos samer i Sverige 1920-2009 MÄRIT FRÄNDÉN UNIVERSITÅTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK - UPPSALA UNIVERSITET Uppsala
Släkttavlor i genetiken
Släkttavlor i genetiken I den här övningen får du följa hur olika egenskaper och sjukdomar hos människan går i arv från generation till generation. Alla egenskaper och sjukdomar som är med i övningen bestäms
Texter om mitt liv 1/8
Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 2/8 Innehållsförteckning 1. Mitt namn... 3 2. Det här är jag... 4 3. Jag och min familj... 4 4. Jag som litet barn... 5 5. Den dagen glömmer jag aldrig... 6 6.
SLÄKTEN PARTAPUOLI
SLÄKTEN PARTAPUOLI 1715-1935 UTREDD AV ERIK JOHANSSON KUOKSU 2001 (uppdaterad augusti 2003) Tabell 1 I. Olof Jonsson Vuordno-Skautsa. Död 1705, enligt skattelängden för 1706. I Saarivuoma sameby 1703-1705.
trädgårdskulla vid Vendelsö.
Gagnefkullan som var trädgårdskulla vid Vendelsö. Denna artikel var införd i Haninge Hembygdsgilles tidning Glimtar hösten 2009. Den är skriven av Vendelsökännaren och hembygdsforskaren Henry Hall. Anna
Giellaåhpadiddjen dån barga skåvllå julevsámegiella åhpadusáj.
Hálijda gus barggat sámegielajn? Giellaåhpadiddjen! Lijkku gus hásstalusájda ja gähttjalit ådå vuogijt giellaåhpadimen? Le gus dån positijvalasj ja måvtugis ulmusj? De dån la dat åhpadiddjev mejt åhtsåp!
en av makarna kan ta den andras efternamn som sitt och antingen behålla sitt efternamn som mellannamn eller avstå från det namnet
Alla i Sverige ska ha minst ett förnamn och ett efternamn. Vanliga svenska namn är t.ex. Erik Lindberg eller Anna Andersson. Man kan ha flera förnamn (som t.ex. Anna Christina Marie) det eller de namn
HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR
HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR 1905 för mer än 100 år sedan födde Vilma Grahn en pojke som fick namnet Johan Gunnar. Gunnar var min far. Vilma hette Forsberg som ogift, men var nu gift med Frans
Svenska kyrkan och det samiska namnskicket Övergripande perspektiv
Svenska kyrkan och det samiska namnskicket märit frändén Svenska kyrkan och det samiska namnskicket Övergripande perspektiv Abstract I den här artikeln behandlas Svenska kyrkans påverkan på det samiska
Prov svensk grammatik
Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.
Levnadsförhållanden bland samer med funktionsnedsättning i Sverige. Projektrapport
Levnadsförhållanden bland samer med funktionsnedsättning i Sverige Projektrapport Levnadsförhållanden bland samer med funktionsnedsättning i Sverige Utgiven av Nordens Välfärdscenter www.nordicwelfare.org
SVAR (Riksarkivet) Nu är det dags att gå in och se vad man kan hitta hos SVAR.
SVAR (Riksarkivet) Nu är det dags att gå in och se vad man kan hitta hos SVAR. Börja med att starta din webbläsare (Internet Explorer eller annan) och skriv in webbadressen www.svar.ra.se och tryck på
Ord och fraser: Familjen. Uttal. Fraser om familjen. Grammatik:
Lektion 6 Ord och fraser: Familjen Uttal Fraser om familjen Grammatik: Verb: Hjälpverb + infinitiv Som Satsadverbial Possessiva pronomen Familj och släkt Jag heter Åsa och är gift med min man som heter
Om lilla mig. många säger sig ha sett en ängel, men jag har en i mitt hjärta
Om lilla mig många säger sig ha sett en ängel, men jag har en i mitt hjärta "Märkligt att man kan sakna någon så ofantligt mycket. Någon som egentligen aldrig tidigare existerat. En gång var det bara du
Gränsjön med Mats Jönsson Lankinen och Lövåsen med Per Nilsson
Gränsjön med Mats Jönsson Lankinen och Lövåsen med Per Nilsson Gränsjön... 1 Gränsjöhöjden... 4 Norra Gränsjön... 6 Södra Gränsjön... 8 Gränsjö gård... 9 Anförluster via Mats Jönsson Lankinen... 10 Lövåsen...
Hållbara Sápmi Bistevaš Sápmi Nanos Sápmi Nännoes Sápmie
Hållbara Sápmi Bistevaš Sápmi Nanos Sápmi Nännoes Sápmie Valprogram 2009 Sametingsvalet 2009 Samidikki válggat 2009 Vi är ett folk och vi hör ihop så enkelt är det. Ett hållbart Sápmi för hela det samiska
Samerna och Svenska kyrkan
Samerna och Svenska kyrkan Samerna och Svenska kyrkan Underlag för kyrkligt försoningsarbete Daniel Lindmark & Olle Sundström (red.) Gidlunds förlag Gidlunds förlag Örlinge 111, 733 99 Möklinta info@gidlunds.se,
Maria Matilda Henrikssons tragiska liv
Maria Matilda Henrikssons tragiska liv En 7,5 poängs uppsats i kursen Släktforskning en introduktion vid Mittuniversitetet Torgny Henriksson Torgny Henriksson 2 Innehåll Uppsatsen, s. 3 Bilagor: Ansedel,
Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2)
Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2) Av Eva Dahlberg och Anders Larsson Flytta och koppla är den metod som används för att skapa en relation, dvs. länka samman personer
Kvalitet i Släktforskningen, nr 1. eller Konsten att släktforska utan att det blir fel. Av Håkan Skogsjö. Utgiven av
Kvalitet i Släktforskningen, nr 1 Om bryggor och bojar eller Konsten att släktforska utan att det blir fel Av Håkan Skogsjö Utgiven av Postadress: Box 30222, 104 25 Stockholm Besöksadress: Warfvinges väg
Hjärtligt välkommen till Isabella & Henriks bröllop
Hjärtligt välkommen till Isabella & Henriks bröllop Värdpar Christian och Sara Andersson Toastmaster Christian Andersson Sångledare Jonas Ekdahl Bestman Johan Persson Tärna Karin Andersson Solist Linda
DAGORDNING. Sametingets kulturråd Den februari 2009, Kiruna. 1. Mötets öppnande. 2. Dagordning. 3. Val av justerare. 4.
DAGORDNING Sametingets kulturråd Den 26-27 februari 2009, Kiruna 1. Mötets öppnande 2. Dagordning 3. Val av justerare 4. Ekonomi 5. Fördelning av Samefondsmedel 6. Fördelning av projektbidrag 7. Anhållan
Så här kan du använda folkräkningarna hos Riksarkivet (SVAR)
Så här kan du använda folkräkningarna hos Riksarkivet (SVAR) Börja med att starta din webbläsare och skriv in följande i adressfältet och tryck på Entertangenten. http://www.svar.ra.se/ Nu får du upp nedanstående
Anfäder Eric Nilsson Åstrand
Anfäder Eric Nilsson Åstrand Eric Nilsson Åstrand. Klockare. Född 1742-09-20 Hägerstad, Ånestad (E) 1). Döpt 1742-09-26 Hägerstad (E) 1). Bosatt 1764 Hycklinge (E) 2). från Hägerstad (E). Död 1815-03-26
ANDERS GÖRAN JOHANNESSON
En Släktforskningrapport För ANDERS GÖRAN JOHANNESSON Skapad den 28 februari 2010 "The Complete Genealogy Reporter" 2006-2009 Nigel Bufton Software under license to MyHeritage Family Tree Builder INNEHÅLL
Namnskicket i äldre tider.
Namnskicket i äldre tider. av Bengt Avenberg En av de första saker man märker som ny släktforskare är att namnskicket förr var annorlunda så sent som i slutet av 1800-talet. Speciellt stöter man då på
SLÄKTEN MIKONHEIKKI PARAKKA
SLÄKTEN MIKONHEIKKI PARAKKA Familj 1 Henrik Mickelsson, Nybyggare i Mikonheikki, Jukkasjärvi sn., nämnd 1684-1717 [dombok, mtl]. Henrik Mickelssons ursprung är obekant, men enligt domboken för Jukkasjärvi
Förutsättningar och villkor för samer med funktionsnedsättning i de samiska förvaltningskommunerna. i Sverige. Projektrapport
Förutsättningar och villkor för samer med funktionsnedsättning i de samiska förvaltningskommunerna i Sverige Projektrapport 1 Förutsättningar och villkor för samer med funktionsnedsättning i de samiska
DNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg -
DNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg - I Ätt och Bygd nr 125 visades en släkttavla med manliga ättlingar utgående från Nils Olofsson död ca 1557, bosatt på hemmanet Hamnen i
Innehållsförteckning sida nr Förord 2 Liten läsanvisning 4 Antavla/anfäder. Generation I V 5 Antavlor/anfäder. Generation V och äldre 6-14 Personakter
Vår Släkt Förfäder till Johan och Hilda Modig f. Westerlund Nurrholm Nurrholm.se Sidan 1 av 50 Innehållsförteckning sida nr Förord 2 Liten läsanvisning 4 Antavla/anfäder. Generation I V 5 Antavlor/anfäder.
KAPITEL 1 Speaker Speaker Anne:
KAPITEL 1 Speaker Cugu lea su namma. Lihkkis unna beatnagaš. Gállus das leat guokte liigečalmmi. Boares olbmot dadjet ahte dainguin dat oaidná dalláriid maid dábálaš beatnagat ja olbmot eai oainne. Álo
Biejvieh! Att skildra den samiska kulturen. Arvidsjaurs kommunbibliotek
Biejvieh! Att skildra den samiska kulturen Arvidsjaurs kommunbibliotek Biblioteken i Norrbotten 2013 Biblioteken i Norrbotten (BiN) Samarbete 14 kommunbibliotek, 1 regionbibliotek, bibblo.se, polarbibblo.se
FÄ=Fryksände, GM=Gräsmark, GS=Gunnarskog, MS=Mangskog, RS=Ransäter, ÖF=Östra Fågelvik, ÖM=Östmark, ÖÄ=Östra Ämtervik.
II-1 II-2 II-3 II-4 II-5 II-6 Personförteckning i Olov Bergqvist släktforskning per tisdag 30 oktober 2012 s. 1 (5) 1585 Henrik Henriksson Laaininen Far t III-2 1570 Anders Olsson Far t III-3 1570 Simon
Manual till BOKEN OM MIG. Skriven eller berättad av mig
Manual till BOKEN OM MIG Skriven eller berättad av mig Du kan använda vilket kollegieblock eller anteckningsbok som helst. Du kan skriva själv eller be någon skriva det du berättar. Sätt sedan det i vilken
Henric Jacobsson WIGERT en söderköpingsbo 20050226 20050804
Henric Jacobsson WIGERT en söderköpingsbo 20050226 20050804 A 1 Brita Iffarsdotter * ca 1635, framräknat, i Skärkind Far: Iffar Börgesson (* ca 1587, + 11/1 1663, Backa, Skärkind, begr 18/1 1663) Ryttare,
Nu ska vi åka till Sverige
Nu ska vi åka till Sverige Hanna Fagerlund Vad händer med ett folk de svenska myndigheterna frenetiskt eftersträvar att försvenska? Det var inte förrän 1957 förbudet för tornedalingar att tala meänkieli
Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen.
Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Ytterligare information om innehållet i undersökningen: Mirkka Danielsbacka vid Helsingfors universitet tfn 09 1912 4537 eller e-post: mirkka.danielsbacka@helsinki.fi
S1_005 Hildur Nilsson g Petersson
Hildur Elisabeth Nilsson föddes i nr. 2 Gamla Köpstad i Träslövs församling fredagen den 30 april 1909. Hon var det näst yngsta av 6 syskon. Fyra bröder och två systrar. En av bröderna, Oskar Gottfrid
Jag huttrade där jag stod på trappan utanför sjukhuset. Det
Mot alla odds Ensam vid livets vägskäl Jag huttrade där jag stod på trappan utanför sjukhuset. Det var en riktigt kall februarikväll. Jag ångrade att jag inte dragit på mig långkalsongerna. De stack upp
ULFSMOEN Backstuga under Ulfsnäs, FoF
ULFSMOEN Backstuga under Ulfsnäs, FoF Information av Doris Fransson, Björkelund, vid torpvandringen 20180930. Ulfsmoen under Ulfsnäs Torpet låg vid Haboarpsviken 200 meter in på Ulfsnäs mark. Torpet benämns
Historik. Kulturmiljön idag
Pauki (Bávgi) I byn Pauki Paukijärvi har några av mina anfäder levt och verkat. Bland annat min mormors mor Brita Lena Olofsdotter, vilken sedan gifte sig och flyttade till Liikavaara, och min mormors
Minoritetsspråken i Sverige
Minoritetsspråken i Sverige Vad är ett minoritetsspråk? Ett språk som talas av en minoritetsgrupp i ett land. Minoritetsspråk omfattar då både teckenspråk och alla svenska invandrarspråk. Visste du att
Mina tankar om empati och sympati hos personer med autismspektrumtillstånd
Mina tankar om empati och sympati hos personer med autismspektrumtillstånd Av Henrik Ståhlberg Det sägs ibland att människor med autism inte kan tycka synd om andra. Hos människor som inte kan så mycket
Samefolkets sång. - den samiska nationalsången. Kompositör: Arne Sörlie
Samefolkets sång - den samiska nationalsången Saemiej Laavlome Sámemátto Lávla Sámi Soga Lavlla Sami People s Song Kompositör: Arne Sörlie Samefolkets dag och sång Samernas nationaldag eller Samefolkets
Ali & Eva KAPITEL 6 LÄSFÖRSTÅELSE
KAPITEL 6 LÄSFÖRSTÅELSE Rätt eller fel? rätt fel det kan man inte veta 1. har sovit hela natten utan att vakna. 2. öppnar alltid förskolan på måndagar. 3. Det fanns en pyjamas i paketet som fick av Eva
En del av GUNNAR FRISÈNS ANOR
1 Ola Lönnqvist En del av GUNNAR FRISÈNS ANOR Information erhållen 21/8 2011 av Gunnar Frisén: Bror Frisén, far till Gunnar Frisén, född 6 feb 1914. Axel Frisén, släkting i Skövde. Forskning den 21-22/8
SLÄKTTABELLER till ÄTTARTAL Josefin & Johan Bägerfeldts förfäder
SLÄKTTABELLER till ÄTTARTAL Josefin & Johan Bägerfeldts förfäder 2 SLÄKTTABELLER till ÄTTARTAL Josefin & Johan Bägerfeldts förfäder Lars Bägerfeldt 3 SLÄKTTABELLER TILL ÄTTARTAL. JOSEFIN OCH JOHAN BÄGERFELDTS
DK-serien. Introduktion till släktforskning med SVAR
DK-serien Introduktion till släktforskning med SVAR 1 Introduktion till släktforskning med SVAR Den här kursen är en ren nybörjarkurs i släktforskning där vi arbetar med olika databaser hos SVAR (Riksarkivet).
Koppling till Lgr Kunskaper Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola 2.6 Skolan och omvärlden Kursplaner Bild
Förslag på ämne Ämnesövergripande; SO, Svenska, Bild Årskurs 3-9 Omfattning, tidsåtgång 2-3 lektioner Namn på övningen Ämnen = Yrken; Yrkesträd Övningen planerad av Jenny Norberg Randowo Koppling till
LÄRARHANDLEDNING Billie Lou och Lille Bo på begravning. Författare: Sanna Larén Illustratör: Anna Norin. Rekommenderas för ca 4-7 år
LÄRARHANDLEDNING Billie Lou och Lille Bo på begravning Författare: Sanna Larén Illustratör: Anna Norin Rekommenderas för ca 4-7 år Lärarhandledningen är framtagen av Sanna Larén som sedan 2010 utformat
OBSERVERA! ALLA EVENTUELLA ANMÄRKNINGAR SKA LÄMNAS IN TILL SAMEBYN.
OBSERVERA! ALLA EVENTUELLA ANMÄRKNINGAR SKA LÄMNAS IN TILL SAMEBYN. SAMEBYN SAMMANSTÄLLER EVETUELLA ANMÄRKNINGARNA OCH SKICKAR IN DET TILL SAMETINGET. Gabna sameby Huuva Märta Johanna Kiruna RM6 2010 563
Anders Kråik meddelar att när presidiet väljs proportionellt kommer förslag att lämnas.
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2010:1 2010-02-23--25 18 Val Stefan Mikaelsson ordförande 18.1 Val av 3:e vice ordförande - Plenumsprotoko1l2009-11-16-18, 24.1 - Valberedningens protokoll 2010-02-21, 3 Sametinget
Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen
Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Det finns en likabehandlingsplan som gäller för barn och vuxna på Kallingeskolan och där står det saker som vi måste veta
S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren
Märta Viola föddes tisdagen den 11 maj 1909 som tredje barn till Augusta och Carl Sigfrid. De båda äldre barnen var tvillingar, och de föddes före äktenskapet. Båda dog efter tre dagar. Hon växte således
Kullhult, Håknaböke och Älmås
Kullhult, Håknaböke och Älmås Dessa byar ligger alla i socknens södra del. I området ligger också Knallalt men något kort därifrån har inte identifierats. Knalleberg och Torsaberga tillhörde på Joels tid
Samediggi Samedigge Samiediggie Saemiedigkie
Samediggi Samedigge Samiediggie Saemiedigkie COAHKKINBEA VDEGIRJI 2017:5 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2017:5 38-45 Giellalavdegoddi /Språknämnden V Coahkkinbeaivemearri Sammanträdesdatum Giron/Kiruna SÅMEDIGGl/SAMETINGET
Fakta om Astrid Lindgren
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken presenterar en av världens mest berömda barnboksförfattare. Vi får följa Astrids liv från barn till vuxen och får lära oss om hur historier och böcker
+ + BLANKETT FÖR UTREDNING AV FAMILJEBAND GÄLLANDE ANNAN ANHÖRIG FÖR ANKNYTNINGSPERSONEN
PK5_plus 1 *1469901* BLANKETT FÖR UTREDNING AV FAMILJEBAND GÄLLANDE ANNAN ANHÖRIG FÖR ANKNYTNINGSPERSONEN Denna blankett är avsedd för dig som har en annan anhörig än din maka/make eller ett barn under
Samer. Sveriges urbefolkning
Samer Sveriges urbefolkning En liten film om Sapmí: (3:53 min) https://www.youtube.com/watch?v=jm13u5rjcmk För länge sedan levde samer av att jaga vilda djur och av att fiska. Samerna jagade bland annat
Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16
Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16 David Rickard Arne Sjöstedt 1916 2006 Eugenia Josefina Liljeberg 1876 1938 Ulrika Josefina Söderström 1850-1889 Per Johan Liljeberg 1844-1921 Margreta Carlsdotter
+ + FAMILJEUTREDNINGSBLANKETT FÖR BARNET SÖKANDEN ÄR VÅRDNADSHAVARE
PK3_plus 1 *1479901* FAMILJEUTREDNINGSBLANKETT FÖR BARNET SÖKANDEN ÄR VÅRDNADSHAVARE Denna blankett är avsedd för dig vars vårdnadshavare ansöker om första uppehållstillstånd i Finland på grund av familjeband.
Till minne av Linus dop. tack för din medverkan
Till minne av Linus dop tack för din medverkan Den 14:e december 1997 döptes Linus i Grödinge kyrka. Med honom i kyrkan var mamma Maria, pappa Tobias, prästen Bo, faddrarna Ilia och Christian och ett femtiotal
För alla samers rätt till sin samiska identitet
val PLATTFORM Landspartiet Svenska Samer vill se en förändring i den svenska samepolitiken. Vi kan inte längre vänta på att det svenska samhället självmant ska tillgodose alla samers rätt att få vara same.
Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell)
Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell) Gerda föddes den 1 september 1882 i Östra Kannebäck. Hon var tredje dottern i familjen. Hennes föräldrar var sjökaptenen
Han som älskade vinden
Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden
TVÅ SPRÅK ELLER FLERA?
TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? Råd till flerspråkiga familjer De råd som ges i den här broschyren grundar sig på aktuell kunskap om barns tvåspråkiga utveckling och bygger på de senaste forskningsrönen, förslag
S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12
S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12 Gustav Petersson Gustav föddes 1864-03-01 som fjärde barnet av åtta på gården Börje Börsgård, Nygård i Träslövs församling. De två äldsta syskonen dog dock inom en vecka
OBSERVERA! ALLA EVENTUELLA ANMÄRKNINGAR SKA LÄMNAS IN TILL SAMEBYN.
OBSERVERA! ALLA EVENTUELLA ANMÄRKNINGAR SKA LÄMNAS IN TILL SAMEBYN. SAMEBYN SAMMANSTÄLLER EVETUELLA ANMÄRKNINGARNA OCH SKICKAR IN DET TILL SAMETINGET. Baste čearru Jannok Anne Maret Viktoria Gällivare
DIN HISTORIA Historia 1 a
Detta projekt genomförs med stöd från DIN HISTORIA Historia 1 a Läs i din lärobok om Sverige 1900-talet. Sidhänvisningar får du av din lärare. Läs häftet En minoritetsresa i 1900-talets Norrbotten, som
RENRAJDEN Soppero sameförening Arrangörer Lannavaara fritidsförening 700 METER STARTNUMMER NAMN FÖRENING
700 METER STARTNUMMER NAMN FÖRENING 75 AMILIA BLIND SOPPERO SF 76 ANNE- MERETE BLIND SOPPERO SF 77 LOVA BLIND JUHLIN SOPPERO SF 78 THILDÁ MÁRET BLIND JUHLIN SOPPERO SF 79 ALVA FJÄLLBORG 80 ALVA JOHANSSON
Vaapsten Bïjre Om Vapsten
Vaapsten Bïjre Om Vapsten en utställning av sydsamisk samtida slöjd och konst från Björkvattsdalen samt ett sceniskt framträdande med berättande, jojk och musik ASTRID OCH SUNE ENOKSSON TOMAS COLBENGTSON
Jag vet egentligen inte om jag är döpt
Jag vet egentligen inte om jag är döpt Egentligen vet jag inte om jag är döpt, men eftersom jag är både konfirmerad och gift i kyrkan måste jag väl vara det. Jag döptes nog på Allmänna BB i Stockholm år
med gårdsnamnet "Mårs".(Mårsch)
1 Bensbyn no 4:9 Bomärke: med gårdsnamnet "Mårs".(Mårsch) Det här är en av gårdarna som finns med i 1645 års Jordabok, ett hus fanns i alla fall på samma tomt som det hus som finns där idag. Ägarna har
SLÄKTFORSKNING ATT SÖKA SINA RÖTTER
SLÄKTFORSKNING ATT SÖKA SINA RÖTTER Inledning Släktforska för att få veta din släkts historia. En kort genomgång av hur du börjar din forskning. De levande arkiven Börja med att: Intervjua äldre släktingar
Lillstugan från Erikslund, flyttades hit Foto Stefan Jansson.
Småbruket Erikslund En av stugorna på Tingshustomten i Västerhaninge kallas Erikslund. Den flyttades hit från den lilla gården uppe i Tyrestaskogen av entusiastiska medlemmar och står nu intill stugan
Kom igång med Disgen. 1 Startfönstret. 1.1 Här finns 3 länkar för att komma igång:
Kom igång med Disgen Denna startguide hjälper dig att komma igång med att registrera ditt släktträd i Disgen. Den beskriver hur du lägger in personer och deras inbördes relationer, hur du registrerar uppgifter
Upptäck Käringberget
Upptäck Käringberget Fem kulturlämningar i Ekopark Käringberget, Fredrika EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Gränsöverskridande samarbete över fjäll och hav Området Käringberget
Sámiid bellodat Partije Saemienkrirrie Sáme belludahka Sämij byölladahka
Sámiid bellodat Partije Saemienkrirrie Sáme belludahka Sämij byölladahka ValvisION Vi vill arbeta för att utveckla det samiska samhället till att omfatta alla samers rättsliga, ekonomiska, språkliga och
1. Symbol, se sidan 2. 2. Inledning, se sidan 2. 3. Födelse- och dödsdatum, 4.Information om de sörjande, 6.Information till begravningsgästerna,
Westlings Begravningsbyrå, Fondkistan i Eskilstuna kan göra döds och tackannonser i alla de större dagstidningar i Sverige. Vi gör annonsen medan ni väntar så att ni får ett korrektur direkt. Ni kan där
HANDLEDARSTÖD: HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK
HANDLEDARSTÖD: HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 3 3 4 4 4 5 6 7 7 Om webbutbildningen Hedersrelaterat våld och förtryck Förberedelser inför gruppdiskussionen Förberedelser: gruppdiskussionsdagen
Vi kommer att prata mycket på lektionerna
Hej och välkomna! Svenska A del 2 kapitel 6 10. Vi kommer att jobba med ungefär ett halvt kapitel per lektion. Vad heter du? Varifrån kommer du? Varför bor du i Sverige? Vad gör du i Sverige? Hur länge
Könkämä sameby Ordf. Nils Vasara-Hammare Nils Vasara-Hammare Karesuando pg vice ordf.
1 (7) 2016-04-13 Diarienummer FJÄLLSAMEBYAR Könkämä sameby Ordf. Nils Vasara-Hammare Nils Vasara-Hammare 076-139 54 61 Kuttainen 2560 vasarahammare@gmail.com 980 16 Karesuando pg 48 69 22-8 Raymond Wasara
En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!
En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor
Olof Larsson Myckelä, f. 1701, d och Aili Pehrsdotter f. 1691, d Magdalena Olofsdotter Myckeläs föräldrar
Olof Larsson Myckelä, f. 1701, d. 1755 och Aili Pehrsdotter f. 1691, d. 1769 Magdalena Olofsdotter Myckeläs föräldrar Olof Larsson Myckelä f. 1701, d. 10/12 1755 Aili Pehrsdotter, f. 1691, d. 1769 Vigsel
Mitt sista samtal till Pappa. på hans begravning
Mitt sista samtal till Pappa på hans begravning den 19 maj 2011 Kära Carl-Fredriks närmaste! För sista gången har vi alla pratat med Carl-Fredrik, nu måste vi vänja oss vid att bara prata om honom. Vi
Samhällskunskap/Identitet
Underlag för lektionsplanering - identitet Ämne/arbetsområde Samhällskunskap/Identitet Årskurs 7-9 Lärarinstruktion: Lektionsplaneringen är anpassat för elever i årskurs 7-9 och kopplas till det centrala
+ + FAMILJEUTREDNINGSBLANKETT FÖR BARNET SÖKANDEN ÄR VÅRDNADSHAVARE
PK3_plus 1 *1479901* FAMILJEUTREDNINGSBLANKETT FÖR BARNET SÖKANDEN ÄR VÅRDNADSHAVARE Denna blankett är avsedd för dig vars vårdnadshavare ansöker om första uppehållstillstånd i Finland på grund av familjeband.
Inledning. Med anledning av detta har jag satt ihop ett studiehäfte med frågor som kan bli ett stöd när minnen skall väckas till liv.
Mina Minnens Bok Inledning Detta studiematerial har kommit till efter att jag, på uppdrag av Jönköpings stadsarkiv, varit ute på tolv äldreboenden i de mindre kommundelarna. Syftet med besöken på äldreboendena
Ändring av namn hos Skatteverket Skolförvaltningen
Ändring av namn hos Skatteverket Skolförvaltningen Enköpings kommun Ersätt med din text Vad gäller vid namnändring? Det är olika regler som gäller vid olika namnändringar Här har vi gjort en liten sammanfattning
+ + FAMILJEUTREDNINGSBLANKETT FÖR VÅRDNADSHAVARE SÖKANDEN ÄR ETT BARN
PK4_plus 1 *1459901* FAMILJEUTREDNINGSBLANKETT FÖR VÅRDNADSHAVARE SÖKANDEN ÄR ETT BARN Detta är en familjeutredningsblankett för dig vars under 18-åriga, ogifta barn ansöker om sitt första uppehållstillstånd
Anfäder Eric Persson Ströman
Anfäder Eric Persson Ströman Eric Persson Ströman. Född 1778-10-13 Tobo, Tegelsmora församling (Uppland) 1). Far: I:1 Per Persson Ströman. Mor: I:2 Sara Ersdotter. Generation I I:1 f Per Persson Ströman.
ISBERGET. Akuta fasen. Socialisation
ISBERGET Akuta fasen? Socialisation Farfar Morfar De äldre männen Pappa/Morbror/ Farbror Denna generationens män Söner/Manliga kusiner Farmor/Mormor De äldre kvinnorna Mamma Döttrar Funktionshindrade Annan
snmeitnns mrromn Per Gullomi Krencingen 5cime/kol/tijrel/en
snmeitnns mrromn Per Gullomi Krencingen 5cime/kol/tijrel/en INNEHÅLL Dell FÖRHISTORIA il Såpmi 11 Komsakulturen 11 Skandinaviens urinvånare 12 Språkhistoria 13 SAMER FRÅN DE ÄLDSTA TIDERNA 15 De äldsta
LEINY SLÄKTUTREDNING (15) Dokument ID Familjenummer Författare Rev / Ver. UTRED911U.DOC Leif Nyström 0/5
LEINY SLÄKTUTREDNING 000911 2012-03-01 1 (15) ModerNamn: Hanna Persdotter Utred911U.doc 000911 000422 Barn: Anders (Anna, Per, Ola, Jöns, Johanna) FaderNamn: Nils Persson Orsak: Mitt, Leif Nyströms släktskap