EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling. från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling 2008/0160(COD) YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling till utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om handel med sälprodukter (KOM(2008)0469 C6-0295/ /0160(COD)) Föredragande: Véronique Mathieu AD\ doc PE v02-00

2 PA_Legam PE v /20 AD\ doc

3 KORTFATTAD MOTIVERING Syftet med detta förslag till Europaparlamentets och rådets förordning är att förbjuda saluföring på gemenskapsmarknaden samt import till, transitering genom och export från gemenskapen av sälprodukter. Handel med sälprodukter skulle emellertid fortfarande tillåtas i de fall vissa villkor för hur sälarna slaktas uppfylls i enlighet med djurskyddsbestämmelserna. Inuitsamhällena omfattas inte av den föreslagna förordningens tillämpningsområde. Två medlemsstater har redan vidtagit åtgärder för att införa ett sådant förbud. Detta tillsammans med risken för att den europeiska marknaden för sälprodukter fragmenteras och med hänsyn till att vissa grupper bland allmänheten upprörts av det sätt på vilket djuren slaktas, har fått kommissionen att besluta att vidta åtgärder. Fördragen ger inga befogenheter till gemenskapen när det gäller vilda djurs välbefinnande och gemenskapslagstiftaren har inga allmänna befogenheter i fråga om jaktbestämmelser. Kommissionen har därför valt att kringgå denna avsaknad av rättslig grund genom att inskränka sig till den kommersiella aspekten. Kommissionen föreslår därför ett totalförbud åtföljt av strikta undantag. Förslaget väcker många frågor. För det första är det viktigt att understryka att Efsas undersökning, som kommissionen utnyttjar som vetenskaplig grund, har tolkats på många olika sätt av dem som stöder och av dem som motsätter sig säljakten. I undersökningen understryker man för övrigt flera gånger att få uppgifter visat sig vara vetenskapligt giltiga, tillförlitliga och objektiva, och att det endast finns ett mycket begränsat antal användbara undersökningar. Utöver denna aspekt är det dock förbudets globala karaktär som utgör det verkliga problemet. Är det inte just den kommersiella storskaliga jakten med hänsyn till jaktområde eller antal slaktade djur som djurskyddsföreningarna motsätter sig? Det är dessa bilder på tusentals djur som slaktats på löpande band som upprör vissa grupper bland allmänheten och som ligger till grund för det förbud som införts av vissa medlemsstater. Enligt djurskyddsföreningarna leder de lönsamhetsaspekter som är knutna till den kommersiella jakten oundvikligen till felsteg. Trots detta kan vi dock konstatera att kommissionens förslag förbjuder saluföring av produkter från all jakt, oavsett om det handlar om 100 eller slaktade sälar, om jakten bedrivits över ett område på några kilometer eller tusentals kilometer, om jakten utförts för handel eller för eliminering av skadliga djur och oavsett om jakten bedrivits av en tillfällig jägare eller av ett yrkesjaktlag. Kommissionen planerar till och med att förbjuda kostnadsfritt tillhandahållande till tredje part, vilket innebär att det också skulle vara förbjudet att skicka ett prov till ett forskningslaboratorium! Genom att inte begränsa det allmänna förbudet till kommersiell jakt och inte fastställa en definition av begreppet kommersiell jakt, riskerar kommissionens förslag i vissa fall att gå stick i stäv med det eftersökta målet, det vill säga att minska djurens lidande. I vissa fall jagas nämligen inte sälarna för kommersiella ändamål utan för att man vill eliminera dessa djur som upplevs utgöra ett hot mot fiskbestånden. I detta fall är även den direkta konsumtionen sekundär. Om förordningen tillämpades i dess föreslagna form skulle jägaren alltså inte kunna dra någon ekonomisk fördel, hur liten den än är, av sin jakt. Detta AD\ doc 3/20 PE v02-00

4 handelsförbud skulle riskera att öka tjuvjakten och därmed att få jägaren att skjuta djuret utan att bry sig om vilken del av kroppen som träffas och utan att kontrollera om djuret dött eller inte. Vad skulle hända om man inte reglerade sälbestånden och om sälarna förflyttade sig söderut på grund av den globala uppvärmningen och hamnade i områden där de helt uppenbart skulle utgöra ett hot mot andra arters överlevnad? Med ett totalt handelsförbud skulle det endast vara tillåtet att döda sälarna. Detta skulle strida mot alla åtgärder för att främja ett rationellt utnyttjande av naturresurserna, vilket innebär största möjliga utnyttjande av djuret när det har slaktats. Man måste därför göra åtskillnad mellan storskalig kommersiell jakt och tillfällig jakt, som per definition endast gäller ett mindre antal djur. Detta mål skulle lätt kunna uppnås genom en exakt definition av begreppet kommersiell jakt och en specifik identifiering av de produkter som härrör från den tillfälliga jakten och som endast kan saluföras på lokal eller regional nivå. ÄNDRINGSFÖRSLAG Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande: 1 Beaktandeled 3a (nytt) med beaktande av Europaparlamentets skriftliga förklaring av den 26 september 2006 om förbud mot sälprodukter i Europeiska unionen 1, 1 EUT C 306 E, , s Skäl 1 (1) Sälar är kännande varelser som kan uppleva smärta, rädsla och andra former av lidande. (1) Sälar är kännande varelser som kan uppleva smärta, rädsla och andra former av lidande. Det är förbjudet att i kommersiellt syfte till medlemsstaterna införa skinn PE v /20 AD\ doc

5 från vissa sälungar (grönlandssäl och klappmyts) och produkter av sådana skinn 1. 1 Rådets direktiv 83/129/EEG av den 28 mars 1983 om införsel i medlemsstaterna av skinn från vissa sälungar och produkter av sådana skinn (EGT L 91, , s. 30). 3 Skäl 2 (2) Sälar jagas inom och utanför gemenskapen och används för framställning av produkter som kött, olja, späck, päls och härledda produkter som saluförs på olika marknader, även i gemenskapen. (2) Kommersiell säljakt bedrivs både inom och utanför gemenskapen för framställning av produkter som kött, olja, späck, päls och härledda produkter som saluförs på olika marknader, även i gemenskapen. 4 Skäl 2a (nytt) (2a) Vilda djurs välbefinnande liksom bestämmelserna och villkoren för jakten ingår inte i Europeiska unionens befogenheter och därför saknas en rättslig grund för detta i fördragen. 5 Skäl 3 (3) Säljakten har ifrågasatts ur (3) Trots att vilda djurs välbefinnande och AD\ doc 5/20 PE v02-00

6 djurskyddssynvinkel av allmänheten, regeringar och Europaparlamentet då det finns indikationer på att sälar inte alltid slaktas och avhudas på ett sådant sätt att de inte åsamkas onödig smärta, rädsla och andra former av lidande. I ett vetenskapligt yttrande om djurskydd i samband med de metoder som används vid slakt och avhudning av sälar från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet påpekas att sälar kan avlivas snabbt och effektivt utan att de åsamkas onödig smärta och onödigt lidande; samtidigt anges att det finns belägg för att djuren i praktiken inte alltid avlivas på ett effektivt och humant sätt. villkoren för jakten inte ingår i unionens befogenheter, har vissa aspekter av den kommersiella säljakten, särskilt bedövning av sälungar med klubbor eller hakapik, ifrågasatts ur djurskyddssynvinkel av vissa grupper bland allmänheten, regeringar och Europaparlamentet då det finns indikationer på att sälar inte alltid slaktas och avhudas på ett sådant sätt att de inte åsamkas onödig smärta, rädsla och andra former av lidande. I ett vetenskapligt yttrande om djurskydd i samband med de metoder som används vid slakt och avhudning av sälar från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet påpekas att sälar kan avlivas snabbt och effektivt utan att de åsamkas onödig smärta och onödigt lidande; samtidigt anges att det finns belägg för att djuren i praktiken inte alltid avlivas på ett effektivt och humant sätt. 6 Skäl 6 (6) För att åtgärda den rådande fragmenteringen på den inre marknaden behövs harmoniserade regler som tar hänsyn till djurskyddsaspekterna. Det är därför lämpligt att införa ett förbud mot utsläppande på marknaden av sälprodukter. (6) För att åtgärda den rådande fragmenteringen på den inre marknaden och ta hänsyn till allmänhetens farhågor i fråga om vissa slaktformer behövs harmoniserade regler. För att uppnå dessa mål är det lämpligt att införa ett förbud mot utsläppande på marknaden av sälprodukter som härrör från sälar som slaktats vid kommersiell jakt. 7 Skäl 10 (10) Genom de olika förbud som fastställs i (10) Genom de olika förbud som fastställs i PE v /20 AD\ doc

7 denna förordning är det möjligt att bemöta allmänhetens farhågor om att det finns risk för att det på gemenskapsmarknaden saluförs importerade sälprodukter i gemenskapen som har erhållits från sälar som har slaktats och avhudats med metoder som åsamkar sälarna onödig smärta, rädsla och annat lidande. denna förordning är det möjligt att bemöta allmänhetens farhågor om att det finns risk för att det på gemenskapsmarknaden saluförs importerade sälprodukter i gemenskapen som har erhållits från sälar som har slaktats och avhudats med metoder som åsamkar sälarna smärta, rädsla och annat lidande. Motivering Att ta bort ordet onödig är berättigat eftersom allt tyder på att den europeiska allmänhetens farhågor gäller det lidande som jakten på sälar ger upphov till, inte bara onödigt lidande. Onödigt lidande kan vara mycket omfattande med tanke på att termen inte är mätbar. 8 Skäl 11a (nytt) (11a) I vissa länder betraktas sälarna som skadedjur som orsakar allvarliga skador på fiskbestånden. Ett allmänt förbud mot saluföring riskerar att endast i liten utsträckning inverka på antalet slaktade djur, och skulle i stället dels kunna främja tjuvjakt, dels leda till slaktformer som inte respekterar djurens välbefinnande eftersom det inte längre finns något incitament för att döda djuren på lämpligt sätt. AD\ doc 7/20 PE v02-00

8 Motivering I vissa regioner bedrivs säljakt endast för att eliminera djur som betraktas som skadedjur. Handelmässiga frågor är alltså sekundära och kommer inte att medföra en minskning av antalet slaktade djur. Sättet på vilket djuren slaktas skulle däremot kunna bli helt annorlunda, det vill säga utan hänsyn till djurets lidande om de ekonomiska incitamenten drogs in. 9 Skäl 13 (13) Inuitsamhällena bedriver av tradition självhushållsjakt på säl och dessas grundläggande ekonomiska och sociala intressen får inte påverkas negativt. Jakten ingår i inuitsamhällenas kulturarv och är viktig för dessas kulturella identitet. Den är en inkomstkälla och bidrar också till samhällenas självhushållning. De förbud som införs genom denna förordning bör därför inte omfatta sälprodukter som härrör från den självhushållsjakt som inuitsamhällena bedriver. (13) Inuitsamhällena och de små fiskeberoende samhällena bedriver småskalig självhushållsjakt på säl (i fråga om antalet slaktade djur), för att reglera skadedjursbestånden eller för att skydda fiskbestånden, och deras grundläggande ekonomiska och sociala intressen får inte påverkas negativt. Jakten ingår i inuitsamhällenas kulturarv och är viktig för dessas kulturella identitet och skyddas därmed av FN:s deklaration om ursprungsbefolkningars rättigheter. Jakten kan utgöra en inkomstkälla och bidra till samhällenas självhushållning och till upprätthållandet av balans mellan arterna. De förbud som införs genom denna förordning bör därför inte omfatta sälprodukter som härrör från denna typ av jakt och som utnyttjas i religiösa hänseenden, för direkt konsumtion, kostnadsfria utbyten eller handel på lokal eller regional nivå. Motivering Inuitsamhällena är inte de enda för vilka säljakten utgör en viktig inkomstkälla. Vissa små fiskeberoende kustsamhällen bedriver också den här typen av jakt i mycket liten skala för att garantera och skydda sina inkomster genom att skydda sina fiskbestånd mot rovdjuren. PE v /20 AD\ doc

9 10 Skäl 16 (16) Kommissionen bör bemyndigas att vidta alla de åtgärder som krävs för att se till att det inrättas system för inlämnande och effektiv handläggning av ansökningar om undantag från de handelsförbud som fastställs i denna förordning och för att se till att de bestämmelser i denna förordning som avser certifieringssystem och etikettering och märkning genomförs på ett lämpligt sätt. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, bl.a. genom att komplettera den med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG. Kommissionen bör också bemyndigas att fatta beslut om undantag från handelsförbudet i denna förordning och om upphävande och återkallande av sådana undantag. Eftersom bestämmelserna avser förvaltningen av det system som inrättas genom denna förordning och är avsedda att tillämpas i enskilda fall måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 4 i rådets beslut 1999/468/EG. (16) Kommissionen bör bemyndigas att vidta alla de åtgärder som krävs för att se till att det inrättas system för inlämnande och effektiv handläggning av ansökningar om undantag från de handelsförbud som fastställs i denna förordning och för att se till att de bestämmelser i denna förordning som avser certifieringssystem och etikettering och märkning genomförs på ett lämpligt sätt, särskilt i fråga om kraven på bevis på sälprodukternas ursprung. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, bl.a. genom att komplettera den med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG. Kommissionen bör också bemyndigas att fatta beslut om undantag från handelsförbudet i denna förordning och om upphävande och återkallande av sådana undantag. Eftersom bestämmelserna avser förvaltningen av det system som inrättas genom denna förordning och är avsedda att tillämpas i enskilda fall måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 4 i rådets beslut 1999/468/EG. 11 Artikel 1 I denna förordning fastställs harmoniserade regler för saluföring, import till gemenskapen, transitering genom gemenskapen och export från I denna förordning fastställs harmoniserade regler för saluföring, import till gemenskapen, transitering genom gemenskapen och export från AD\ doc 9/20 PE v02-00

10 gemenskapen av sälprodukter. gemenskapen av sälprodukter som härrör från kommersiell jakt. Denna förordning gäller inte bestämmelserna och villkoren för andra jaktformer som regleras av de nationella myndigheterna. 12 Artikel 2 led 2 2. sälprodukt: alla produkter, bearbetade eller obearbetade, som kommer från eller som utvunnits från sälar, inbegripet kött, olja, späck och obehandlade pälsar och pälsar som garvats eller beretts på annat sätt, samt pälsar som hopfogats som tavlor, kors eller liknande former och andra produkter av sälpäls. 2. sälprodukt: alla produkter, bearbetade eller obearbetade, som kommer från eller som utvunnits från sälar, inbegripet kött, olja, späck, organ och obehandlade pälsar och pälsar som garvats eller beretts på annat sätt, samt pälsar som hopfogats som tavlor, kors eller liknande former och andra produkter av sälpäls. Motivering Genom att ändra definitionen av sälprodukter kommer undantaget för inuiterna att tillämpas på import och export och handel inom EU. 13 Artikel 2 led 2a (nytt) 2a. kommersiell jakt: jakt som bedrivs i stor skala i fråga om jaktområdet och/eller antalet slaktade djur, av personer som avlönas för detta i syfte att regelbundet och kontinuerligt leverera sälprodukter för kommersiella ändamål till bearbetningsföretag, PE v /20 AD\ doc

11 14 Artikel 2 led 3 3. saluföring: införande på gemenskapsmarknaden och därigenom tillhandahållande till tredje part, mot betalning eller kostnadsfritt, 3. saluföring: införande på gemenskapsmarknaden och därigenom tillhandahållande till tredje part, mot betalning, Motivering Förslaget går alltför långt eftersom det inte enbart förhindrar saluföring utan också ett kostnadsfritt tillhandahållande av produkterna. Därmed skulle det vara förbjudet att kostnadsfritt skicka ett prov till ett forskningslaboratorium. 15 Artikel 2 led 6a (nytt) Motivering 6a. inuit: en person som fötts i inuiternas hemland dvs. de arktiska och subarktiska områden där inuiterna, nu eller av hävd, har rättigheter och intressen i egenskap av ursprungsbefolkning och som erkänns av inuiterna som en medlem av deras folk, däribland inupiater, yupiker (Alaska), inuiter, inuvialuiter (Kanada), kalaalliter (Grönland) och yupiker (Ryssland), Inuit bör definieras i enlighet med definitionen i artikel 1.2 i ILO-konvention 169/1989 och artiklarna 6 och 7 i ICC-stadgan. 16 Artikel 2 led 7a (nytt) 7a. traditionell jakt: icke-kommersiell säljakt som traditionellt bedrivs av AD\ doc 11/20 PE v02-00

12 inuitsamhällena, eller jakt som uteslutande bedrivs på lokal nivå, 17 Artikel 2 led 7b (nytt) 7b. för livsuppehälle: inuitsamhällenas eller de små fiskeberoende samhällenas sedvanliga och traditionella utnyttjande av sälprodukter för direkt personligt bruk eller bruk inom familjen, som livsmedel, skydd, bränsle, kläder, verktyg eller hantverk och för saluföring eller utbyten på lokal eller regional nivå av sälar eller delar av dem, 18 Artikel 3 punkt 2 2. Punkt 1 ska inte gälla sälprodukter som härrör från inuitsamhällenas traditionella självhushållningsjakt. 2. Punkt 1 ska inte gälla sälprodukter som härrör från inuitsamhällenas eller de små fiskeberoende samhällenas traditionella begränsade självhushållningsjakt eller kontrollerade jakt för att reglera sälbestånden i syfte att minska de skador sälarna orsakar på fiskbestånden, i enlighet med en nationell förvaltningsplan för att upprätthålla balansen mellan naturresurserna och skydda den biologiska mångfalden. PE v /20 AD\ doc

13 19 Artikel 4 punkt 1 led d led i i) ett intyg, och i) ett intyg, som anger dag, månad och år för slakten samt den region och det land där djuret har slaktats, och 20 Artikel 4 punkt 1 led d stycke 2a (nytt) De produkter som avses i artikel 3.2 måste klart kunna identifieras vid saluföring genom en etikett, som utfärdats av de behöriga nationella myndigheterna, med angivande av slaktåret och orten där slakten ägt rum och eventuellt namn eller identifiering av jägaren eller den jaktansvarige. 21 Artikel 5 punkt 5 - stycke 1 5. Kommissionen ska anta de åtgärder som krävs för genomförandet av denna artikel, som bestämmelser om ansökningar om undantag ska lämnas in till kommissionen och om vilka bevis som krävs för att undantag ska kunna beviljas. Kommissionen ska därvid ta hänsyn till de olika villkor som råder på ländernas territorier. 5. Kommissionen ska anta de åtgärder som krävs för genomförandet av denna artikel, som bestämmelser om ansökningar om undantag ska lämnas in till kommissionen och om vilka bevis som krävs för att undantag ska kunna beviljas. Kommissionen ska därvid ta hänsyn till de olika villkor som råder på ländernas territorier och se till att åtgärderna inte leder till en försämring av den djurskyddsnivå som redan uppnåtts i dessa länder. AD\ doc 13/20 PE v02-00

14 22 Artikel 5 punkt 5 stycke 1a (nytt) Kommissionen ska uttala sig inom tre månader från mottagandet av ansökningen. Avslag ska vederbörligen motiveras. Kommissionen ska också fastställa villkoren för hur de sökande kan överklaga ett negativt beslut samt fristen för att lämna in en överklagan. 23 Artikel 9 punkt 1 1. Kommissionen ska biträdas av den kommitté som inrättats genom artikel 18.1 i rådets förordning (EG) nr 338/ Kommissionen ska biträdas av den kommitté som inrättats genom artikel 18.1 i rådets förordning (EG) nr 338/97 och som ska omfatta företrädare för de berörda tredjeländerna i egenskap av observatörer. 24 Artikel 11 punkt 1 1. Medlemsstaterna ska vart femte år rapportera till kommissionen om de åtgärder som har vidtagits för att genomföra denna förordning. 1. Medlemsstaterna ska vart femte år rapportera till kommissionen om de åtgärder som har vidtagits för att genomföra denna förordning och om dess ekonomiska, sociala och djurskyddsmässiga följder, särskilt med hänsyn till konventionen om biologisk mångfald från PE v /20 AD\ doc

15 25 Artikel 11 punkt 2 2. Inom tolv månader från utgången av varje rapporteringsperiod på fem år ska kommissionen, på grundval av de rapporter som avses i punkt 1, lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av denna förordning. 2. Inom tolv månader från utgången av varje rapporteringsperiod på fem år ska kommissionen, på grundval av de rapporter som avses i punkt 1, lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av denna förordning och dess följder. 26 Artikel 12 stycke 1 Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Denna förordning träder i kraft sex månader efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. 27 Artikel 12 stycke 2 Artiklarna 3 och 4 ska tillämpas sex månader efter den dag då förordningen träder i kraft, utom i den händelse att de genomförandebestämmelser som avses i artiklarna 3.3, 5.5, 6.2 och 7.2 inte är i kraft på den dagen; i sådana fall ska de tillämpas från och med dagen efter det att genomförandebestämmelserna träder i kraft. Artiklarna 3 och 4 ska tillämpas 24 månader efter den dag då förordningen träder i kraft, utom i den händelse att de genomförandebestämmelser som avses i artiklarna 3.3, 5.5, 6.2 och 7.2 inte är i kraft på den dagen; i sådana fall ska de tillämpas från och med dagen efter det att genomförandebestämmelserna träder i kraft. AD\ doc 15/20 PE v02-00

16 28 Bilaga II punkt 2 Det specificeras vilka vapen som får användas för att slakta sälar. Det anges tydligt i lagstiftningen och andra bestämmelser vilka vapen som får användas för att bedöva och slakta sälungar och vilka vapen som får användas för att bedöva och slakta vuxna sälar. Det specificeras vilka vapen och vilken ammunition som får användas för att slakta sälar. Det anges tydligt i lagstiftningen och andra bestämmelser vilka vapen och vilken ammunition som får användas för att skjuta och eventuellt bedöva i syfte att slakta sälar beroende på art och ålderskategori. Motivering Eftersom det sedan 1983 är förbjudet att i kommersiellt syfte införa till EU skinn eller sälprodukter från vissa sälungar finns det ingen anledning att hänvisa till sälungar. Man bör för övrigt precisera att slakt genom bedövning endast får förekomma om djuret inte dog när det sköts. 29 Bilaga II punkt 3 Det anges lämpliga kontrollmetoder och jägarna åläggs att kontrollera att en säl är oåterkalleligen medvetslös innan den tappas på blod och innan jägarna går vidare till nästa säl. Det anges lämpliga kontrollmetoder och jägarna åläggs att så snabbt som möjligt, innan andra åtgärder vidtas, kontrollera att en säl är död eller oåterkalleligen medvetslös innan den tappas på blod. Motivering Vid kommersiell jakt är det önskvärt att den som skjuter inte också ansvarar för att kontrollera om djuret är dött, eftersom det riskerar att ta för lång tid mellan skottet och kontrollen. Det viktigaste efter skottet är att snabbast möjligt försäkra sig om att djuret är dött. Om man följer kommissionens förslag ska ett slaktat djur tappas på blod omedelbart efter det att man konstaterat att djuret är dött, vilket innebär att ett annat djur kan ligga döende medan jägaren utför detta. PE v /20 AD\ doc

17 30 Bilaga II punkt 4 Det föreskrivs att uttappningen av blod ska göras omedelbart efter det att en säl har gjorts medvetslös på lämpligt sätt, dvs. uttappningen ska alltid göras innan jägarna går vidare till nästa säl. Det föreskrivs att uttappningen av blod av alla djur ska göras så snabbt som möjligt efter det att det kontrollerats att djuret är dött eller oåterkalleligen medvetslöst. 31 Bilaga II punkt 5 Det föreskrivs att sälen och/eller jägaren måste vara på ett stabilt underlag och att jägaren måste kunna se sitt byte ordentligt. Övriga faktorer av relevans för jakten regleras också. Jaktvillkoren regleras av nationell lagstiftning, som dock bör omfatta krav som gör det möjligt att garantera att förhållandena för att skjuta är goda och att jägaren kan se sitt byte ordentligt. 32 Bilaga II punkt 6 Det krävs att jägarna har en definierad kunskaps- och färdighetsnivå när det gäller sälbiologi, jaktmetoder och den så kallade trestegsmetoden; dessutom ska det krävas att jägarna bevisar sina praktiska kunskaper om jaktredskap genom skjutprov. Den så kallade trestegsmetoden är en metod för effektiv klubbning/skjutning, effektiv kontroll (kontroll av blinkreflexen eller skallpalpation för att säkra att sälen är oåterkalleligen medvetslös eller död) och effektiv bloduttappning; syftet med metoden är att säkra att sälar slaktas utan onödig smärta, rädsla eller annat lidande. Det krävs att jägarna har en god kunskapsoch färdighetsnivå när det gäller sälbiologi, jaktmetoder och den så kallade trestegsmetoden; dessutom ska det krävas att jägarna bevisar sina praktiska kunskaper och kännedom om jaktredskap, skjutteknik och ballistik i enlighet med nationell lagstiftning. Den så kallade trestegsmetoden är en metod för effektiv klubbning/skjutning, effektiv kontroll, dvs. kontroll av blinkreflexen eller skallpalpation för att säkra att sälen är oåterkalleligen medvetslös eller död och i annat fall bedövning av djuret på lämpligt AD\ doc 17/20 PE v02-00

18 Motivering sätt) och effektiv bloduttappning; syftet med metoden är att säkra att sälar slaktas utan onödig smärta, rädsla eller annat lidande. Man bör slakta djuret genom att skjuta det med lämplig ammunition så att djuret i de flesta fall dör omedelbart. Bedövning bör endast användas för att lindra lidandet om djuret inte skulle ha dödats när det sköts. 33 Bilaga II punkt 7 rubriken Oberoende övervakning: Oberoende övervakning och kontroll: 34 Bilaga II punkt 7 Det finns ett system för regelbunden kontroll och övervakning av jakten och de inspektörer som utför övervakningen ska vara oberoende. Det finns ett system för regelbunden kontroll och övervakning av jakten och de inspektörer som utför övervakningen ska vara oberoende. Övervakningen kan skötas av polis eller kustbevakning. 35 Bilaga II punkt 8 rubriken 8. ÖVERVAKNING SOM UTFÖRS AV TREDJE PART: 8. OBSERVATION SOM UTFÖRS AV TREDJE PART: PE v /20 AD\ doc

19 36 Bilaga II punkt 8 Det är möjligt att låta tredje part utföra övervakningen utan alltför stora administrations- och logistikhinder. Det är möjligt att låta tredje part utföra observationen utan alltför stora administrations- och logistikhinder. Bestämmelserna för observationen fastställs i nationell lagstiftning. Tredje parts deltagande bör dock inte utgöra ett hinder eller orsaka någon form av risk eller extrakostnad för jägaren. 37 Bilaga II punkt 9 Det har fastställts tydliga rapporteringskrav, både för jägare och inspektörer, och i rapporteringen måste ingå uppgifter om var och när sälar slaktas och om vilka vapen och vilken ammunition som används. Relevanta miljöfaktorer ska också rapporteras. Det har fastställts tydliga rapporteringskrav, både för jägare och inspektörer. 38 Bilaga II punkt 10 Det insamlas systematisk statistik om jakten, om bristande efterlevnad av de gällande kraven och om påföljande sanktioner. Det insamlas systematisk statistik om jakten, om bristande efterlevnad av de gällande kraven och om påföljande sanktioner samt om lagstiftningens följder för säljakten. AD\ doc 19/20 PE v02-00

20 Titel Referensnummer Ansvarigt utskott Yttrande Tillkännagivande i kammaren Föredragande av yttrande Utnämning ÄRENDETS GÅNG Handel med sälprodukter KOM(2008)0469 C6-0295/ /0160(COD) IMCO AGRI Véronique Mathieu Behandling i utskott Antagande Slutomröstning: resultat +: : 0: Slutomröstning: närvarande ledamöter Slutomröstning: närvarande suppleanter Slutomröstning: närvarande suppleanter (art ) Vincenzo Aita, Niels Busk, Luis Manuel Capoulas Santos, Albert Deß, Constantin Dumitriu, Michl Ebner, Carmen Fraga Estévez, Lutz Goepel, Friedrich-Wilhelm Graefe zu Baringdorf, Esther Herranz García, Lily Jacobs, Elisabeth Jeggle, Heinz Kindermann, Vincenzo Lavarra, Stéphane Le Foll, Véronique Mathieu, Mairead McGuinness, Rosa Miguélez Ramos, María Isabel Salinas García, Sebastiano Sanzarello, Agnes Schierhuber, Willem Schuth, Czesław Adam Siekierski, Alyn Smith, Petya Stavreva, Donato Tommaso Veraldi Katerina Batzeli, Ilda Figueiredo, Béla Glattfelder, Wiesław Stefan Kuc, Astrid Lulling, Maria Petre, Markus Pieper, Struan Stevenson, Vladimír Železný Hélène Goudin, Ewa Tomaszewska, Peter Šťastný PE v /20 AD\ doc