budgetskrivelse Uppsala stift samt plan

Transkript

1 budgetskrivelse Uppsala stift 216 samt plan

2 2

3 Budgetskrivelse Uppsala stift 216 samt plan Innehåll Uppdrag och övergripande vision s.4 Inriktning, strategi och verksamhetsstyrning s.4 Budgetförutsättningar s.5 Ledningsprocess huvudtitel 1 s.6 Stiftsfullmäktige s.6 Stiftsstyrelsen s.6 Domkapitlet s.6 Biskopen s.6 Stiftsorganisationens ledning s.6 Huvudprocesser s.8 Förvaltning huvudtitel s.8 Främja växt av tro och liv huvudtitel 3 s.8 Ge pastoralstrategiskt ledarstöd huvudtitel 4 s.8 Utveckla pastoralstrategiskt arbete huvudtitel 5 s.9 Främja utökad samverkan huvudtitel 6 s.9 Stödprocesser s.1 Stödfunktioner huvudtitel 2 s.1 Stiftsgårdar huvudtitel 8 s.1 Projekt huvudtitel 7 s.11 Projekt 215 s.11 Budgetsammanställning s.12 Investeringsbudget s.13 Budgeterade underskott och avsatta medel s.13 Kommentar till plan/prognos 217 och 218 s.13 Målkapital s.13 3

4 g r kt g Uppdrag och övergripande vision Stiftets grundläggande uppgift är att främja och ha tillsyn över församlingslivet. Stiftet har också förvaltande uppgifter. Uppsala stift ska som en del av den världsvida kyrkan och som pastoral enhet inom Svenska kyrkan värna skapelsen, gestalta enhet och forma miljöer som inspirerar och stödjer stiftets församlingar att uttrycka Guds befriande och livgivande närvaro genom Jesus Kristus i den Helige Ande. Övergripande vision för Uppsala stift uttrycks i orden Hållbar gemenskap där tro och liv kan växa 1. Inriktning, strategi och verksamhetsstyrning I denna budgetskrivelse presenteras förslag till inriktning och netto kostnadsram för Uppsala stifts verksamhet 216. Budget och verksamhetsplan byggs med utgångspunkt i beslutade strategiska områden och med arbetssättet processtyrning. Processstyrning tydliggör syfte med verksamheten, resursbehov, resursåtgång, uppföljning och utveckling av kvalitetsarbete. Stiftsfullmäktige beslutade i maj 214 om huvudsaklig inriktning av stiftets verksamhet 2. Denna formuleras i fem strategiska områden, förvaltning, växt av tro och liv, pastoralstrategi med fokus på dop och konfirmation, ledarstöd och samverkan. Processtyrning används, med avsikt att tydliggöra såväl syfte med verksamhet, resursbehov och resursåtgång, kontinuerlig uppföljning som utveckling av kvalitetsarbete. Budget och verksamhetsplan byggs upp med utgångspunkt i ledningsprocess, huvudprocesser och stödprocesser samt projekt. Processer kan beskrivas som en kedja av aktiviteter som i ett återkommande flöde skapar värde för församlingar i Uppsala stift. Genom att beskriva verksamheten i processer blir det lättare att förstå hur organisationens olika delar samverkar för att skapa värde för dem stiftet är till för. Förväntningar och behov uttryckta i församlingar, av dess anställda och ideella medarbetare, i styrorgan och från samhället i stort bidrar med bedömningsgrunder. Lyhördhet, samspel och framtidsansvar uttrycker den värdegrund som stiftsorganisationen med dess medarbetare, ledning och styrning anser vara gott och eftersträvansvärt. Värdegrunden utgör ett stöd i arbetet med det mänskliga i organisationen och fungerar som verktyg för chefskap, ledarskap och medarbetarskap. Värdegrunden kommer till uttryck i ett konsultativt arbetssätt med dialog som redskap. Projekt kan beskrivas som en mera tillfällig organisation med strävan att uppnå ett specifikt och mätbart resultat under en specifik period. I budgetskrivelsen presenteras förslag till inriktning och nettokostnadsram för Uppsala stifts verksamhet Vision antagen av Stiftsfullmäktige Strategidokument den 3 maj 213

5 Budgetförutsättningar Kyrkoavgiftsintäkterna i föreliggande budgetförslag är hämtade från Kyrkokansliets besked om preliminär redovisningsräkning för kyrkoavgift utbetalningsåret 216. Beskedet innebär att kyrkoavgiftsintäkterna minskar med,25 procent (2,7) i förhållande till utfallet år 215. Stiftsbidraget för 216 är budgeterat i nivå med det senaste beskedet från kyrkostyrelsen, men slutligt preliminärt beslut är att vänta först i början av 216. Endast marginell förändring av stiftsbidraget. I budget 216 har avsatts en lönepott på tre procent i avvaktan på vad kommande avtalsförhandling resulterar i. Budgeten baseras på en oförändrad utdebitering på fyra öre per skattekrona. En sänkning av utdebiteringen med 1 öre skulle minska kyrkoavgiftsintäkterna med 1,5 miljoner kronor och en höjning med 1 öre motsvarande ökning av kyrkoavgiftsintäkterna. Numera finns även möjligheten att höja/sänka kyrko avgiften med en tiondel av ett öre, vilket innebär en möjlig lägsta höjning/sänkning med drygt en 1 miljon kronor. Fortsatta satsningar sker på utveckling av en gemensam IT-plattform, en gemensam telefoniplattform, fastighetssakkunniga och gemensamma administrativa system i syfte att frigöra resurser för församlingens grundläggande uppgift. Uppsala stift startade en servicebyrå 215. Utvecklingsarbetet finansieras till och med 216 inom ramen för det riktade församlingsbidraget från nationell nivå och bedrivs i projektform Samverkansprojekt i Uppsala stift, huvudtitel 7. Arrangemang med barn och unga som målgrupp ska erbjudas till ett rejält subventionerat pris. Det handlar om barn och ungas deltagande vid såväl familjeläger som vid konfirmandläger och andra aktiviteter och ska gälla oavsett om det är stiftet eller församlingar som är arrangörer. 5

6 Ledningsprocess - HT 1 Ledningsprocessen beslutar om organisationens mål och strategier, stödjer förbättring av organisationens övriga processer genom policys och styrdokument och driver processer för strategisk planering, målsättning och revision. Stiftsfullmäktige Stiftsfullmäktige beslutar i principiella ärenden och i ärenden som på annat sätt är av större vikt, främst mål och riktlinjer för verksamheten, budget, kyrkoavgift och andra viktiga ekonomiska frågor. Vidare beslutar fullmäktige om inrättande av nämnder och deras verksamhet, val av ledamöter och ersättare i stiftsstyrelse och nämnder, val av revisorer och revisorsersättare, grunder för ersättning åt förtroendevalda och revisorer samt fastställande av årsredovisningens resultat och balansräkning, och årsredo visning. KO 7 kap. 1. Stiftsstyrelsen Stiftsstyrelsen ska främja församlingslivet i stiftet och verka för dess utveckling. Stiftsstyrelsen ska leda och samordna stiftets förvaltning, uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på stiftets ekonomiska ställning samt göra de framställningar som behövs till stiftsfullmäktige, andra kyrkliga organ, statliga och kommunala myndigheter samt verkställa stiftsfullmäktiges beslut om detta inte har uppdragits åt någon annan. Stiftsstyrelsen ska även handlägga vissa ärenden enligt särskilda bestämmelser i kyrkoordningen. Därvid ska stiftsstyrelsen verka för barnets bästa och göra barnkonsekvensanalyser inför beslut. Stiftsstyrelsen ska verka för att beredskapsförberedelserna inom stiftet genomförs på ett ändamålsenligt sätt och med enhetlig inriktning. KO 7 kap För stiftsstyrelsen finns arbetsordning fastställd samt uppdragsbeskrivning till beredande organ, stiftsstyrelsens arbetsutskott (AU), stiftsstyrelsen 73/214 och egendoms- och fastighetsutskott (EFU), stiftsstyrelsen 74/214. Fastställda instruktioner till kommittén för hållbar utveckling, stiftsstyrelsen 29/214, strukturkommittén, stiftsstyrelsen 28/214, samt internationella kommittén, stiftsstyrelsen 27/214, tydliggör respektive kommittés uppdrag. 6 Domkapitlet Domkapitlet ska självständigt fullgöra de uppgifter som anges i KO 6 kap. 8 Biskopen Biskopen ska förkunna evangelium i ord och handling, ha ansvar för att evangelium förkunnas rent och klart och för att sakramenten förvaltas enligt kyrkans bekännelse och ordning, svara för ledning och tillsyn, vårda och värna kyrkans enhet, viga präster och diakoner, kalla präster och diakoner till överläggning samt i övrigt fullgöra biskopens uppgifter enligt kyrkoordningen. Biskopen ska visitera stiftets församlingar och får också uppdra åt kontraktsprostarna att i biskopens ställe visitera församlingar i deras kontrakt. Ärkebiskopens pastorala område består av Uppsala kontrakt och övriga kontrakt utgör biskopen i Uppsala stifts pastorala område, KO 8 kap Biskopen är ordförande i stiftsstyrelsen och vice ordförande i domkapitlet. Ärkebiskopen är ordförande i domkapitlet. Stiftsorganisationens ledning Inom ledningsprocessens ram organiseras stiftsorganisationens ledningsuppgifter. Kansliets ledning svarar för beredning och uppföljning av fattade beslut samt utvärdering av genomförande av aktiviteter i relation till syfte och förväntade resultat. Vidare ansvarar ledningen för att fortlöpande säkerställa de personella resurser som behövs för att målen i verksamheten ska uppfyllas samt att medarbetare får möjligheter till kompetensutveckling i relation till verksamhetens behov, generellt, kollektivt och individuellt. Arbetet leds av stiftsdirektor i enlighet med beslutad delegationsordning och för den operativa ledningen svara chef för team egendom, chef för team stöd, chef och processledare för team främjande och tillsyn, stiftsgårdschef samt chef och verksamhets ledare för servicebyrå.

7 Budgetskrivelse Uppsala stift 216 samt plan Stiftsdirektor Projekt Styrning och ledning enligt särskilt beslut Team egendom Leds av chef och processledare Team främjande tillsyn Leds av en chef och fyra process ledare Servicebyrå Leds av chef/ verksamhetsledare Samverkansgrupp Representanter arbetstagarorganisationer Team stöd Leds av chef och processledare Team STIFTSGÅRDAR Leds av chef och processledare Stab Relaterar till förtroendemannaorganen. Sekreterare i SF, SS, AU, EFU, DK, ekonom Ledningsgrupp Organisera, leda och samordna arbetet med ständiga förbättringar, ansvar för utveckling av medarbetare För strategisk planering och uppföljning av verksamheten genomförs gemensamt möte med all personal och stiftsstyrelsens utskott, AU och EFU, två dagar i slutet av januari. Mötet innehåller omvärldsanalys, utvärdering och trendspaning vilket ger underlag till årsredovisning, kommande strategidokument samt kommande budget och verksamhetsplan. Teammöten genomförs minst tre gånger per år kopplade till prognostillfällen. Inför teammötet ska respektive delprocess genomföra en så kallad uppdragsdialog (utvärdering kopplad till syfte med respektive aktivitet). I teammötet sker återrapportering och uppföljning av uppdragsdialog, samordning av processer och beslut om eventuellt nya vägval. Information och kommunikation är viktigt för samordning av de olika processerna. Intranätet är ett viktigt verktyg där information kontinuerligt ges. Utöver detta ger stiftsdirektor varje vecka en kort muntlig information till personalen om aktuella ärenden i styrelsen och ledningsgrupp. Samverkansgrupp möts minst en gång per kvartal för information och samtal om aktuella frågor i stiftsorganisationen. Ett arbete har påbörjats för att utveckla och stärka det systematiska arbetsmiljöarbetet. Den medarbetarundersökning som genomfördes i november 214 pekade bland annat på behov av att utveckla samverkan inom organisationen då verksamheten omfattar många olika områden och många nya medarbetare har tillträtt befattningar. En ambition är att, som en generell kompetensutvecklingsinsats, under 216 genomföra en gemensam personalresa till Det Heliga Landet. Uppsala stifts vision En hållbar gemenskap där tro och liv kan växa läggs till grund för planeringsarbetet. Budget Ledningsprocess / HT1: kr 7

8 Huvudprocesser HT, 3, 4, 5, 6 Huvudprocesser är de övergripande processer som på en hög nivå beskriver syftet med verksamheten och kan ses som organisationens själ. I budget utgör beslutade strategiska områden huvudprocesser. Med utgångspunkt i huvudprocesser finns delprocesser definierade och för varje aktivitet i respektive delprocess finns ett syfte formulerat relaterat till upplevda behov. Stiftet har ett ansvar för erbjudande av kompetensutveckling och inom de olika huvudprocesserna ryms strategiska kompetensutvecklingsinsatser för många olika kategorier. För att erbjuda kompetensutveckling av hög kvalitet och samtidigt ta tillvara befintliga resurser i högre utsträckning utvecklas samverkan med utbildningsaktörer som i huvudsak finansieras med bland annat statliga medel. Här kan nämnas Sensus, Sigtuna folkhögskola, Johannelunds teologiska högskola, Stiftelsen Fjellstedtska skolan och Ersta Sköndals högskola. Förvaltning, HT Förvaltning återfinns under huvudtitel och rymmer såväl kostnader som intäkter för den personal som arbetar med förvaltning av prästlönetillgångarna. Separat beslut fattas om budget och verksamhetsplan avseende prästlönetillgångarnas verksamhet. Ett omfattande stöd ges i församlingars arbete med drift och förvaltning av kyrkobyggnader samt ansökan om kyrkoantikvarisk ersättning. En förstärkning avseende fastighetsteknisk kompetens planeras för att säkra ansvar för drift och förvaltning av stiftets egna fastigheter, Stiftets Hus samt stiftsgårdarna Breidagård och Undersvik. Beräknade kostnader för fastighetsunderhåll är dryga 3,3 miljoner kronor. församlingar ska stiftsmedarbetarna främja utveckling och fördjupning av tro och liv. Arbetet delas in i fyra delprocesser. Dela tro-dela liv, vars aktiviteter syftar till att främja församlingens kallelse att vara den plats där tro och liv delas och fördjupas så att relationen till Gud, medmänniskan och mig själv hålls samman. Inom ramen för den satsning som kyrkostyrelsen gör Dela tro-dela liv genomförs ett projekt Tala tro tillsammans med Skara och Karlstad stift. Projektet återfinns under huvudtitel 7. Gudstjänst, vars aktiviteter syftar till att främja församlingens utveckling och fördjupning av gudstjänstlivet som mötesplats mellan Gud och människor. En ny kyrkohandbok arbetas fram på nationell nivå och ett reviderat förslag till kyrkohandbok remissbehandlas i stiftets församlingar under våren 216. Själavård, vars aktiviteters syfte är att främja reflektionen och stödet för det enskilda samtalets och den andliga vägledningens plats i församlingens liv. Andlig fördjupning, vars aktiviteter syftar till att främja utforskandet av olika spiritualiteter i kyrkans tradition och genom reflektion och gemenskap fördjupa den enskildes och församlingens kallelse och sändning i världen. Budget HT3 Främja växt av tro och liv: kr Budget HT Förvaltning: kr Ge pastoralstrategiskt ledarstöd, HT4 Främja växt av tro och liv, HT3 Växt av tro och liv är ett grundläggande perspektiv på all församlingsverksamhet. Budget och verksamhetsplanering såväl som gudstjänstutveckling, diakoni, undervisning och mission ska genomsyras av inriktningen för växt av tro och liv. Genom insatser i form av konfirmandläger, ledarutveckling, inspirationsdagar, nätverk, metodutveckling, retreater, andrum och fortbildning främjas växt av tro och liv i stiftets församlingar. I samspel och lyhördhet med stiftets 8 Genom pastoralstrategiskt ledarstöd får ledare stöd i sitt ledningsuppdrag. Det sker bland annat genom handledning, en god rekrytering av nya kyrkomedarbetare, fortbildning och konsultativa insatser. Genom förändrade lokala strukturer har förutsättningarna för ledarskap förändrats. I pastorat har en ny arbetsledande befattning, vanligen benämnd församlingsherde, kommit till. Anställdas roll förändras när den ideella sektorn utvecklas. Samspel mellan olika förtroendevalda i pastoratet förändras också vid organisationsförändring. Genom stiftsorganisationens insatser

9 Budgetskrivelse Uppsala stift 216 samt plan stärks de olika ledarna i sina uppdrag. Arbetet sker inom fyra delprocesser. Unga ledare, vars aktiviteter ska ge stöd till unga att vara ledare i församlingen. Utveckla ideellt engagemang, vars aktiviteter ska ge stöd och utbildning till anställda i att utveckla ideellt engagemang i församlingen samt att frågan om idealitet lyfts i många sammanhang. Ledningsstöd, vars aktiviteter ska ge stöd till ledningsfunktionen i församling/pastorat så att församlingen kan utföra sitt uppdrag. Rekrytering, vars aktiviteter ska medverka till en god rekrytering av kyrkomedarbetare samt ge stöd till församlingarna så att de kan stärkas i sitt uppdrag att utgöra en rekryterande miljö. i instruktionen för internationella kommittén, stödja det internationella arbetet i Uppsala stift samt att stärka befintliga vänförsamlingsrelationer och att få fler församlingar som påbörjar nya vänrelationer. Nätverk vars aktiviteter syftar till erfarenhetsutbyte och utveckling inom respektive område. Strategisk fortbildning vars aktiviteter syftar till att med regelbundenhet ordna kategorivisa fortbildningar för att vidmakthålla och utveckla hög kompetens inom respektive område. Läger vars aktiviteter ska verka för ökad mångfald och genom samverkan stärka ideella insatser vid stiftsgården i Undersvik. Budget HT5 Utveckla pastoralstrat.arbete: kr Budget HT4 Ge pastoralstrat.ledarstöd: kr Främja utökad samverkan, HT6 Utveckla pastoralstrategiskt arbete, HT5 Pastoralstrategi är att vara lyhörd för det som händer i kyrka och samhälle, att samspela med olika aktörer och hitta strategier för att vara kyrka här och nu. Församlingar och stift möts i arbetet med visitationer och församlingsinstruktioner vilka ligger till grund för det pastoralstrategiska arbetet. Genom samspel med församlingar och pastorat ska stiftsorganisationen bidra till utveckling av det pastoralstrategiska arbetet. Arbetet bedrivs inom åtta delprocesser. Diakonalt utvecklingsarbete vars aktiviteter i samspel med stiftets kyrkoherdar, diakoner och diakonimedarbetare ger stöd i diakonalt utvecklingsarbetet i församlingar, pastorat och kontrakt. Genom diakonalt utvecklingsarbete, erfarenhetsutbyte och fördjupade samtal ökar kunskap och förståelse i diakonala frågor. Dop, konfirmation vars aktiviteter syftar till att stödja församlingarna att arbeta strategiskt och att ta fram strategiska planer för dopinbjudan, dopuppföljning och konfirmandundervisning. Församlingens arbete på andra språk vars aktiviteter syftar till Sverigefinskt och Dövkyrkans arbete synliggörs och utvecklas i Uppsala stifts församlingar. En förstudie genomförs hösten 215 för att synliggöra behov av ett eventuellt projekt för att stärka det teckenspråkiga arbetet i Uppsala stift. Församlingsinstruktion. Genom att utbilda processledare vill Uppsala stift erbjuda möjligheten att under cirka ett år tillsammans med andra församlingar och stiftsmedarbetare arbeta med att definiera, tolka och formulera församlingens grundläggande uppgift. Internationellt arbete vars aktiviteter syftar till, att med utgångspunkt i de riktlinjer som är fastställda I Svenska kyrkan förekommer flera former av samverkan. Hållbar strukturell indelning, administrativ samverkan, samverkan kring IT, telefoni, ekonomi och lön samt fastighetsfrågor är några exempel. Syftet med utökad samverkan är att genom effektiv resursanvändning ta ett framtidsansvar för att skapa goda förutsättningar för att den grundläggande uppgiften kan utföras på lokal nivå. Genom stiftsorganisationens insatser skapas förutsättningar för utökad samverkan mellan församlingar, pastorat och stift. Arbetet sker i tre delprocesser. Samverkan kommunikation vars aktiviteter ska bidra till att pastorat och församlingar kan nyttja gemensamma nationella resurser för information och kommunikation samt effektivt använda gemensamma kommunikationsverktyg för att kommunicera tro och liv på ett tydligt och samordnat sätt. Lämplig indelning i församlingar och pastorat vars aktiviteter syftar till att genom samtal, fortbildning och/eller konsultation bidra till lämplig indelning där de pastorala, ekonomiska, organisatoriska och demokratiska perspektiven är hållbara. Samverkan system vars aktiviteter syftar till att församlingar och pastorat har tekniska förutsättningar att samverka inom administration, IT/telefoni och fastighetsfrågor. Servicebyrå i Uppsala stift Servicebyråns uppgift är att vara en redovisningsbyrå som ger relevant stöd till församlingar/pastorat i frågor gällande ekonomi och lön. Budget HT6 Främja utökad samverkan: kr 9

10 Stödprocesser HT 2 och 8 Stödprocesser behövs för att huvudprocesserna ska fungera så effektivt som möjligt. Stödfunktioner, HT2 Inom huvudtitel 2 ryms stöd i form av växel (som även erbjuds församlingar), reception, ekonomi, kommunikation, arkiv, diarium, HR och löneadministration. Budget HT2 Stödfunktioner: kr Stiftsgårdar, HT8 Huvudtitel 8 består av stiftsgårdarnas, Breidagård och Undersvik, erbjudande och tillhandahållande av kost, 1 logi, konferensutrymme och miljö för verksamhet som bedrivs av stift och församlingar i Uppsala stift. I syfte att skapa förutsättningar för fler barn och unga att kunna ta del av verksamheten på stiftsgårdarna, subventioneras barn och ungas deltagaravgift kraftigt. Ett arbete sker också med marknadsföring till församlingar och andra aktörer inom den idéburna sektorn. Budget HT8 Stiftsgårdar: kr

11 Budgetskrivelse Uppsala stift 216 samt plan Projekt HT 7 Utveckling av samverkan inom det administrativa området bedrivs i projektform, Samverkansprojektet och finansieras av det riktade församlingsbidraget. Projektet syftar i första hand till att, med hjälp av gemensamma administrativa system och gemensamt sätt att arbeta, frigöra resurser för församlingens grundläggande uppgift. Projekt 216 Tillsammans med Skara och Karlstad stift och inom ramen för kyrkostyrelsens satsning på undervisning och mission bedrivs ett projekt, Tala tro under två år (september 214-september 216). Målet är att stärka samtal om tro och liv hos föräldrar till barn -6 år som deltar i församlingars verksamhet. Tre församlingar i respektive stift erbjuds att delta. Projekt Migration startade under våren 215 utifrån församlingars önskemål om stöd från stiftet när det gäller arbetet med flykting- och integrationsfrågor. Projektet pågår till och med 216, men med tanke på den flyktingkatastrof som nu råder behöver insatser utvärderas och planering för ett mera långsiktigt arbete inledas. Projekt Hållbar utveckling startade 215 och syftar till att församlingar ska påbörja miljödiplomering i minst tio församlingar. Projektet pågår till halvårsskiftet planeras tre större händelser där resurser behöver avsättas för planering under 216. Teologifestival genomförs i början av februari inom ramen för reformationsjubiléet, Präst- och diakonmöte genomförs i början av hösten och ett nytt kyrkoval genomförs september 217. Budget HT7 Projekt: kr 11

12 Budgetsammanställning *avser gamla budgetindelningen Huvudtitlar Utfall 214* Budget 215 Budget 216 Ej fördelat på huvudtitel/ process HT Förvaltning HT 2: Stödfunktioner HT 3: Främja växt av tro och liv HT 6: Främja utökad samverkan HT 7: Projekt HT 1: Styrning och ledning HT 4: Ge pastoralstrategiskt ledarstöd HT 5: Utveckla pastoralstrategiskt arbete HT 8: Stiftsgårdar Summa Ht - Ht 8 HT 9: Stiftsstyrelsens förfogande samt avskrivningar byggnad och maskiner & inventarier stiftets hus Total nettokostnadsram Ht - Ht9 Stiftsstyrelsens förfogande mm, 1% HT8: Stiftsgårdar, 6% HT7: Projekt, 17% HT: Förvaltning, 1 % HT1: Styrning och ledning, 19 % HT6: Främja utökad samverkan, 4% HT5: Utveckla pastoralstrategiskt arbete, 7% HT2: Stödfunktioner, 16 % HT4: Ge pastoralstrategiskt ledarstöd, 1% 12 HT3: Främja växt av tro och liv, 9%

13 Budgetskrivelse Uppsala stift 216 samt plan Investeringsbudget Fortsatta satsningar på mer ändamålsenliga lokaler samt arbetsmiljöåtgärder i Stiftets Hus. Ny inredning till lobbyn på plan 4 och 5, markiser på sydsidan, utbyte av armaturer i samtliga kontorsrum. Vidare är det budgeterat för en bil till biskopens kansli. I Undersvik planeras det för en upprustning av samtliga rum med hjälp av en arkitekt. Lekplatsen är utdömd och en ny är planerad. Budgeterat även för nya sängar och madrasser, tidlås, åkgräsklippare samt en ny eller bättre begagnad VW buss eller motsvarande. Inköp av ett svalskåp är planerat för stiftsgården Breidagård. För belopp hänvisas till investeringsbudgeten. Budgeterade underskott och avsatta medel Uppsala stift har under ett flertal år avsatt de överskott som uppstått i verksamheten för särskilda ändamål, fastighetsunderhåll, kyrkoval samt struktur- och projektändamål som skall komma församlingarna till del. Den nya ordningen med målkapital innebär att ändamålsbestämda avsättningar inte behöver göras. De överskott som uppkommer utöver målkapitalet kan fritt disponeras av stiftsfullmäktige. I årets beslutsförslag föreslås att tidigare års fonderade medel upplöses och återstående medel förs över till det gemensamma balanserade överskottet. För belopp hänvisas till balansbudgeten. En del av tidigare års överskott används för att täcka årets budgeterade underskott. Kommentar till plan/prognos 217 och 218 I resultatbudgeten för verksamhetsår 216 finns även plan/prognos för 217 och 218 redovisad. Det bör understrykas att planen inte är en budget utan endast en bedömning av ekonomiska konsekvenser utifrån vissa i nuläget kända och förväntade omständigheter. Planen/prognosen tar hänsyn till vad som kan förväntas vad gäller intäktssidan, kyrkoavgifter och stiftsbidrag. Vad gäller kyrkoavgifterna kan intäkterna utifrån prognoser utfärdade av Sveriges kommuner och landsting och därefter applicerade på Svenska kyrkan, beräknas öka med ungefär 2, miljoner kronor beräknas de öka med 2,5 miljoner kronor. Utifrån det nuvarande ekonomiska läget, med en låg inflation, har en uppräkning av kostnadsläget begränsats till 1 procent för 217 och 218. En bedömning av personalläget inför åren visar att under dessa år uppnår 12 personer 65 års ålder. Den flexibla pensionsåldern upp till 67 år medför dock att bedömningen inrymmer ett visst mått av osäkerhet. För att kunna klara av en uppräkning med bara 1 procent av kostnaderna krävs att någon eller sannolikt några av dessa tjänster inte återbesätts, allt annat lika. De stora pensionsavgångarna innebär såväl möjligheter som risker. Målkapital Stiftsfullmäktige beslutade vid sammanträdet i maj 215 att fastställa målkapitalet till 69 miljoner kronor för åren med en förnyad omprövning det andra året i den nya mandatperioden, det vill säga 219. Möjlighet finns dock alltid, om förutsättningarna drastiskt skulle ändras, att närsomhelst under mandatperioden ompröva beslutet om målkapital till Stiftsfullmäktige. Det övergripande regelverket vad gäller målsatt kapital återfinns i KO 49 kap. 5. Paragrafen säger att stiftsfullmäktige skall fastställa ett långsiktigt mål för det egna kapitalets storlek. Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation lämnar anvisningar över tillvägagångssättet vid fastställande av målkapital. Grundläggande i resonemanget är den långsiktiga analysen av stiftets ekonomiska situation, den långsiktiga planeringen. Beräkningsmodellen tar hänsyn till både balans- och resultaträkning genom att eget kapital sätts i relation till både materiella anläggningstillgångar och kyrkoavgiften. Signalnivåerna för stiften ligger på =,5 ( rött ljus, innebärande att om man överväger att fastställa ett målkapital som understiger denna nivå krävs mycket goda beslutsunderlag som på ett tydligt sätt visar att det satta målet klarar att möta de risker och åtaganden som stiftet står inför), resp.,63 ( gult ljus, vilket betyder att man måste ha goda argument för att lägga sig under riksgenomsnittet). Viktigt att komma ihåg är att de s.k. signalnivåerna utgör uppskattningar och endast är tänkta att tjäna som riktmärken och tankeställare. Uppsala stifts egna kapital uppgår i årsredovisningen 214 till 13,5 miljoner kronor. Aktuellt signalvärde, beräknat på årsredovisningen 214, ligger på,79, vilket enligt beräkningsmodellen är grönt ljus. 13

14 Resultatbudget Kronor Utfall 213 Verksamhetens intäkter Kyrkoavgiftsintäkter Stiftsbidrag Övriga intäkter Summa Utfall 214 Budget 215 Budget Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader Avskrivningar Förändring av ändamålsbestämda medel Summa Plan/Prognos Plan/Prognos not Resultat från finansiella investeringar Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa Resultat efter finansnetto ÅRETS RESULTAT FÖRE FÖRDELNING Årets resultat enligt resultaträkningen (se ovan) Utnyttjande av fonderat tillfälligt stiftsbidrag Utnyttjande av tidigare fonderade medel Resultat efter utnyttjande av fonderade medel Verksamhetens resultat Fördelning av årets resultat

15 Kommentar till resultatbudget 1: Kyrkoavgiftsintäkter Budgetskrivelse Uppsala stift 216 samt plan Enligt kyrkokansliets preliminära besked för kyrkoavgift utbetalningsåret 216. Kyrkokansliets beslut bygger på Skatteverkets första preliminära utfall i augusti 215 över inkomstutfallet 214. Slutliga utfallet klart 3 november 215. Slutligt besked från kyrkostyrelsen lämnas januari 216 efter budgeten har fastställts. Plan 217 och 218 bygger på kyrkokansliets kyrkoavgiftsprognos baserat på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) prognos från augusti : Avskrivningar 2: Stiftsbidrag (=ekonomisk utjämning) 6: Finansiella intäkter Besked om preliminärt stiftsbidrag skickas från kyrkokansliet i slutet av augusti 215. Slutligt beslut om preliminärt belopp kommer januari 216. Slutligt beslut om definitivt stiftsbidrag kommer sommaren 216. I planen 217 och 218 prognostiseras med små förändringar av stiftsbidraget. 3: Övriga intäkter Här redovisas förvaltningsersättningen från Prästlönetillgångarna i Uppsala stift, omsättningen från stiftsgårdarna, kursavgifter från kurser anordnade av Uppsala stift, riktat församlingsbidrag, övriga bidrag från nationell nivå, intäkter från Servicebyrån samt en del mindre intäkter. Jämna år tillkommer också intäkter från Teologifestivalen (dock 216 flyttat till 217). I resultaträkningen belastas rörelseresultatet med avskrivningar enligt plan, vilka beräknas på ursprungligt anskaffningsvärde och baseras på tillgångarnas bedömda ekonomiska livslängd enligt följande: byggnadskomponenter beroende på vilken typ av komponent 15-1 år, markanläggningar 2 år, maskiner och inventarier 5 år. Nytt regelverk K3 kommer succesivt att leda till högre avskrivningar för byggnaderna. Troligen ett fortsatt lågt ränteläge hela 216 vilket leder till låga ränteintäkter. 7: Årets resultat I resultatbudgeten redovisas relationen mellan de intäkter och de kostnader som stiftet har. För budgetåret 215 beräknas resultatet före fördelning bli omkring minus 5,5 miljoner kronor. Ett planerat underskott som finansieras med hjälp av tidigare balanserade överskott. 4: Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader är huvudtitlarna noll till och med åtta. Deras kostnader minus avskrivningarna på HT8 som redovisas i resultatbudgeten under egen rubrik - avskrivningar. Dessutom innehåller verksamhetens kostnader de medel som står till stiftsstyrelsens förfogande kr 216 (25 tkr). Verksamhetens kostnader räknas upp med i genomsnitt 1 % för år 217 och

16 Balansbudget Kronor TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Utfall 213 Utfall 214 Budget 215 Budget SUMMA tillgångar Plan/Prognos Plan/Prognos not SKULDER Kortfristiga skulder SUMMA SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Balanserat resultat Årets resultat SUMMA ÄNDAMÅLSBESTÄMDA MEDEL Eget kapital 213 Eget kapital enligt utfall/budget/prognos Målkapital 69 Fritt eget kapital varav - Fonderat tillfälligt stiftsbidrag Fonderat f strukturoch projekt Fonderat för fastigheter Övrigt fritt eget kapital

17 Kommentar till balansbudget Budgetskrivelse Uppsala stift 216 samt plan : Anläggningstillgångar 4: Kortfristiga skulder Stiftets anläggningstillgångar är Stiftets Hus, fastigheterna vid Breidagård och Undersvik, maskiner och inventarier. Till anläggningstillgångar räknas även långfristiga värdepappersinnehav, t ex Ethos aktieoch räntefond. Stiftets kortfristiga skulder är bland annat leverantörsskulder, semesterlöneskulder och kyrkobyggnadsbidrag. Kortfristiga skulder skall normalt kunna förfalla till betalning inom ett år. 2: Omsättningstillgångar Revisorerna har ställt frågan om fonderingarna behöver kvarstå. Fonderingarna är ett resultat av äldre paragrafer i KO som inte existerar längre. Därmed bör fonderingarna kunna upplösas och övergå till fritt eget kapital. I årets budgetförslag föreslås därför att fonderingarna för fastigheter och fonden för struktur- och projekt som ska komma församlingarna till del upplöses och medlen överförs till posten fritt eget kapital. Stiftets omsättningstillgångar är bland annat kundfordringar, bankmedel, kortfristiga värdepapper samt övriga kortfristiga fordringar. 3: Summa eget kapital Balanserat resultat i budget 215 har korrigerats utifrån det verkliga utfallet 214. För att balansräkningen skall balansera kommer motsvarande korrigering göras på tillgångssidan. 5: Övrigt fritt eget kapital 17

18 Investeringsbudget Kronor Utfall 213 Budget 214 Budget 215 Budget 216 not STIFTETS HUS Mark Byggnadskomponenter Markanläggningar Datorer/Ipads/Videokonferens Videokonferensutrustning 264 Avgår Riktat församlingsbidrag -264 Inventarier Kontorsmaskiner Bilar SUMMA STIFTETS HUS STIFTSGÅRDEN I UNDERSVIK Mark Byggnadskomponenter 85 Markanläggningar 2 Prästgården Datorer/Videokonferens Avgår Riktat församlingsbidrag Maskiner & inventarier Installationer Konstnärlig utsmyckning SUMMA UNDERSVIK BREIDAGÅRD Mark Byggnadskomponenter Markanläggningar Maskiner & inventarier Datorer SUMMA BREIDAGÅRD SUMMA INVESTERINGAR

19 Budgetskrivelse Uppsala stift 216 samt plan Kommentar till investeringsbudget 1: Stiftets hus Armaturer: kontor (366 tkr) Markiser sydsidan (25 tkr) (uppskjutet från 215) Bil till biskopens kansli (35 tkr). Ny inredning till lobbyn våning 4 och 5 (2 tkr). Kontorsmaskiner (5 tkr) 2: Undersvik Ny lekplats (2 tkr), Sängar plus madrasser (15 tkr), Tidlås (5 tkr), Åkgräsklippare (5 tkr). Ny eller bättre begagnad buss eller motsvarande (5 tkr). Upprustning, standardhöjning av samtliga rum med stöd av arkitekt, uppskattat (85 tkr). 3: Breidagård Svalskåp (6 tkr). 19

20 grafisk form: kyrkbyr ån.se. Foto: IKON/magnus aronsson sid. 5 och 11, Uppsala stift, sid 1.