Handlingsplan för arbetet mot våldsbejakande extremism

Transkript

1 Kommunledningsförvaltningen Anneli Wiker, Tjänsteskrivelse Ks/2017:22 1(7) Handlingsplan för arbetet mot våldsbejakande extremism Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar Handlingsplanen för arbetet mot våldsbejakande extremism. Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade att Kristinehamns kommun skulle delta i det länsövergripande projektet Värna Värmland mot våldsbejakande extremism, vilket bland annat innebär att Kristinehamns ska ta fram en handlingsplan för arbetet mot våldsbejakande extremism. Kommunfullmäktige antog en motion inlämnad av Liberalerna där fullmäktige enligt uppdrog till kommunstyrelsen att ta fram en arbets- och handlingsplan för hur kommunen ska förebygga och kontinuerligt upprätthålla en hög uppmärksamhet på den våldsbejakande extremism utöver den risk- och sårbarhetsanalys som finns idag. Handlingsplanen har tagits fram i samarbete mellan folkhälsoenheten, integrationsenheten, socialtjänsten och skolförvaltningen. Handlingsplanen är kommunövergripande och har som syfte att underlätta arbetet vi bedriver i kommunen för att värna demokratin och motverka olika former av extremism. Kristinehamns kommun deltar i det värmländska projektet och samarbetet Värna Värmland mot våldsbejakande extremism, som drivs av Brottsförebyggande Centrum i Värmland. Målet med projektet är att samla länets kommuner i ett gemensamt arbete för att tillsammans hjälpas åt att förhindra en framväxt av organisationer som vill sätta våra demokratiska principer ur spel. Handlingsplanen ska vara ett verktyg för oss på lokal nivå för att kunna agera och samverka när det behövs. Vi måste tillsammans värna om vårt demokratiska system med fri åsiktsbildning, yttrandefrihet och respekt för allas lika värde och där igenom förebygga att människor radikaliseras och hamnar i någon form av våldsbejakande extremism. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Handlingsplan för arbetet mot våldsbejakande extremism Barn- och ungdomschecklista KRISTINEHAMNS KOMMUN E-post kommunen@kristinehamn.se Postadress 1. Kommunledningskontoret Kristinehamn Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 Telefon vx Fax Bankgiro Organisationsnr

2 2 Ärendet Kommunfullmäktige beslutade att Kristinehamns kommun skulle delta i det länsövergripande projektet Värna Värmland mot våldsbejakande extremism, vilket bland annat innebär att Kristinehamns ska ta fram en handlingsplan för arbetet mot våldsbejakande extremism. Kommunfullmäktige antog en motion inlämnad av Liberalerna där fullmäktige enligt uppdrog till kommunstyrelsen att ta fram en arbets- och handlingsplan för hur kommunen ska förebygga och kontinuerligt upprätthålla en hög uppmärksamhet på den våldsbejakande extremism utöver den risk- och sårbarhetsanalys som finns idag. Handlingsplanen har tagits fram i samarbete mellan Folkhälsoenheten, Integrationsenheten, Socialtjänsten och Skolförvaltningen. Handlingsplanen är kommunövergripande och har som syfte att underlätta arbetet vi bedriver i kommunen för att värna demokratin och motverka olika former av extremism. Kristinehamns kommun deltar i det värmländska projektet och samarbetet Värna Värmland mot våldsbejakande extremism, som drivs av Brottsförebyggande Centrum i Värmland. Målet med projektet är att samla länets kommuner i ett gemensamt arbete för att tillsammans hjälpas åt att förhindra en framväxt av organisationer som vill sätta våra demokratiska principer ur spel. Handlingsplanen ska vara ett verktyg för oss på lokal nivå för att kunna agera och samverka när det behövs. Vi måste tillsammans värna om vårt demokratiska system med fri åsiktsbildning, yttrandefrihet och respekt för allas lika värde och där igenom förebygga att människor radikaliseras och hamnar i någon form av våldsbejakande extremism. Syfte Syftet med handlingsplanen är att främja samarbete och samverkan samt bygga strukturer mellan olika kommunala verksamheter och civilsamhället för att förebygga och minimera riskerna för att personer i kommunen lockas in i våldsbejakande organisationer. Vidare är syftet att öka kunskapen om faktorer som kan påverka att individer radikaliseras. Mål Målet är att Kristinehamn är en trygg kommun utan inslag av intolerans, rasism, våldsbejakande extremism eller andra inslag som kan skada trygga mellanmänskliga relationer. Våldsbejakande extremism Våldsbejakande extremism handlar om att bruka våld som medel för att förverkliga extrema ideologiska åsikter och idéer 1 Med andra ord individer eller grupper som inte drar sig för att använda våld för att skada eller sätta det demokratiska systemet ur spel. Att vara våldsbejakande ska inte förväxlas med att vara våldsbenägen, då ett våldsbejakande beteende kan innebära ett långvarigt stöd till våldshandlingar som andra begår, utan att personen själv utövar något våld. Det är inte bara handlingar som öppet våld, som ryms inom begreppet våldsbejakande, utan även material. Det kan handla om hot om våld, handlingar som uppmanar till våld, till exempel hatiska inlägg på sociala medier och 1 Samtalskompassen, ett vägledande material från regeringen om våldsbejakande extremism

3 3 aktiviteter som syftar till att skrämma politiker och/eller journalister till tystnad och där den underliggande ideologin kommer från en antidemokratisk tankevärld. När vi pratar om våldsbejakande extremism delar vi upp det i tre huvudgrupper, extremer på höger- respektive vänsterkanten, samt religiös extremism. 2 Idag pratar man också om en fjärde kategori, nämligen den ensamme tyste som kan återfinnas i alla de tre grupperna, eller som helt fristående. Trots stora ideologiska olikheter mellan grupperna finns ett gemensamt drag som förenar dem i underkännandet av demokratiska principer och spelregler. Våldet som dessa grupper riktar mot individer på grund av deras politiska- eller religiösa övertygelse, etniska tillhörighet, sexuella läggning, könsuttryck eller könsidentitet är ett angrepp på principen om allas lika värde. Att inkludera ett genusperspektiv i det våldsförebyggande arbetet, oavsett vilket våld det handlar om, är viktigt för att få perspektiv på vad som kan tänkas ligga bakom våldshandlingen och hur det förebyggande arbetet kan utvecklas. MUCF:s ungdomsenkät visar att risken för att utöva våld är 4,4 gånger större för killar som instämmer i stereotypa påståenden om könsroller jämfört med killar som inte instämmer i påståendet om vare sig stereotypa könsroller, eller stereotypa normer. Kön är en viktig variabel att ta i beaktande. Likaså gruppens betydelse. Grupptillhörigheten har betydelse för maskulinitetskonstruktioner och våld. Att utöva våld inför sin grupp kan bekräfta den maskulina statusen, likväl som lojaliteten till en grupp kan kräva ett våldsamt agerande. 4 Den högerextrema miljön har av tradition ett starkt fäste i Värmland. Länet ingår också i det mest aktiva näste som organiseras från Dalarna av Nordiska motståndsrörelsen. Den högerextrema, vit-maktmiljön består till stora delar av unga män och de flesta lämnar rörelsen innan man fyllt 25 år. Vit-maktmiljön utgör främst ett hot mot enskilda personer. Framför allt angrips personer med utländsk bakgrund, HBTQ-personer samt politiska motståndare. Det vanligaste brottet är hets mot folkgrupp. I Kristinehamn har den nationalsocialistiska gruppen Nordiska Motståndsrörelsen etablerat sig och under oktober och november (2016) har flera aktiviteter genomförts. Man har bland annat spridit propaganda, men också genomfört nattvandringar och spärrat av ingångar till lokaler och en lokaltidning. Gruppen är idag liten och den leds av en lokal ledare, som får stöd av aktivister från Borlänge. Det finns en överhängande risk att gruppen utökas med fler medlemmar. Den vänsterautonoma miljön i Värmland består av ett begränsat antal ungdomar, både tjejer och killar. Målet är att skapa ett klasslöst samhälle utan någon auktoritet som styr och utifrån sin ideologiska målsättning hotar och attackerar de förtroendevalda, myndighetspersoner och meningsmotståndare. Den autonoma vänstern är positivt inställd till mångkultur, feminism och HBTQ-personers rättigheter, men anser att det demokratiska systemet inte gör 2 Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism definierar dessa huvudgrupper 3 Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhällesfrågor. Ungdomsenkäten genomfördes under våren och sommaren Enkäten gick ut till 5000 slumpmässigt utvalda unga mellan år som var bosatta i Sverige. Svarsfrekvensen var ca 45% och det är deras svar som utgör det statistiska underlaget. 4 MUCF

4 4 tillräckligt utan ska sättas ur spel. Deras främsta motståndare är personer inom vit-maktmiljön och kampen mot rasism och fascism är central. Idag finns ingen fast grupp inom autonoma vänsterrörelsen i Värmland. Det beror bland annat på att man arbetar i lösliga nätverk. Dock finns anhängare till huvudgruppen Antifascistisk aktion (AFA) i Karlstadsregionen. Revolutionära fronten (RF) meddelade under hösten 2015 att man lägger ner sin verksamhet. Hur den religiösa extremismen i Värmland ser ut vet vi inte så mycket om. I Sverige har den religiösa extremismen tidigare utgjorts av högerorienterad kristen fundamentalism. Under de senaste åren har den bilden förändrats och vi har sett en ökning av en islamistisk al-qaidainspirerad ideologi med rötter i den militanta jihadismen. Nu kan vi se ett ökat fokus på IS som framför allt är aktiva i Syrien och Irak. IS använder sociala medier för att föra fram sin propaganda och rekrytera nya anhängare. I brutala Youtube-filmer visas handlingskraft för att locka sympatisörer. IS attackerar regimer i muslimska länder och mål i Europa och USA som inte anses stå för den rätta tron. Hotbilden mot Sverige är inte så stark i dagsläget men samtidigt är det inom denna grupp som risken för attentat av enskilda individer är som störst. Att göra en lokal riskbedömning är svårt eftersom det inte finns några organisationer som är lätta att följa. Det gäller dock att ha en god kunskap om hur miljön ser ut för att kunna agera och hjälpa till om/när behovet uppstår. Aktivism inom religiös extremism är hårt knutet till enskilda individer, därför kan problembilden snabbt förändras. I närområdet har det i Örebro funnits ett flertal ungdomar som har radikaliserats och rest till bland annat Syrien för att strida för IS. Den ensamme tyste kan återfinnas inom alla tre ovanstående kategorier men också agera helt fristående, kanske utifrån ett eget trauma eller egen agenda. I skriften Främmande är skrämmande som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor tog fram år 2016 ges ett ungdomsperspektiv på det förebyggande arbetet med att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Man poängterar att skriften inte gör anspråk på att ge en generell bild av vad unga tänker om våldsbejakande extremism i Sverige, men ger en ögonblicksbild av ungas perspektiv från tre olika platser i Sverige 5. I dessa samtal framkom att rasism, främlingsfientlighet, segregation, inflytande och diskriminering är viktiga frågor som ungdomarna upplever är sammankopplade med våldsbejakande extremism. Dessa frågor representerar en ingång i frågan om våldsbejakande extremism för dessa ungdomar och tre generella teman framkom i samtalen: Det finns flera vägar in i våldsbejakande extremism medie- och informationskunnighet är viktigt att lyfta fram i det förebyggande arbetet rasism, främlingsfientlighet och diskriminering är strukturella problem som upplevs vara kopplade till våldsbejakande extremism I dessa samtal ges en skiftande bild av ungas driv- och dragningskrafter till våldsbejakande miljöer. Vissa söker sig bort från något, andra till något. Man lyfter också vikten av att lyfta in genusperspektivet i samtalen med unga, då det inte är självklart att unga själva gör den genusanalysen. 5 I december 2015 genomfördes sex fokusgruppsamtal med unga på tre platser i landet, där avsikten var att lyfta ungas röster.

5 5 Vägar in i extrema miljöer Enligt olika rapporter från säkerhetspolisen ser radikaliseringsprocessen ganska likartad ut oavsett vilken av miljöerna man hamnar i. De menar att det i huvudsak är sociala och känslomässiga orsaker som gör att man söker sig till extremism i olika former, snarare än det ideologiska innehållet. Ofta handlar det om unga män. BRÅ och Säkerhetspolisen har tagit fram fyra vägar in i radikalisering: Utagerarens väg: Ofta en person med problemfylld bakgrund. Det kan handla om missbruk, krigstrauma eller kriminalitet. Det är en ung person, oftast kille som aktivt söker spänning och lockas av den våldsamma miljön. Grubblarens väg: Grubblaren är en person som söker svar på frågor om livet. Ingången är sällan våldsam utan vägen till extremism går via ideologiska studier. Ofta är denna personlighet till en början lugn och lite tillbakadragen. Familjens väg: Här pratar vi om det svarta överlämnandet. Familjemedlemmar eller andra närstående har själva extrema åsikter eller godkänner de ställningstagande som görs. För det mesta kommer dessa från familjer med ingen eller liten kontakt med personer med andra livsåskådningar. Kontaktsökarens väg: För kontaktsökaren är det gemenskap och närhet som är det typiska. Det kan handla om slump vilken typ av organisation man hamnar i. Många av de extrema organisationerna är duktiga på att locka till sig sökaren genom att erbjuda samhörighet och en gemensam yttre fiende. Bland forskarna råder det en ganska stor oenighet om de avgörande orsakerna till att en person dras in i en radikal brottslighet. Likaså om radikaliseringsprocessens olika steg, hur många de är och hur de skulle kunna se ut eller vad som får en person att röra sig från ett steg till ett annat. Ungdomarna som deltog i samtal för skriften Främmande är skrämmande ger en lite annan bild av vägarna in i våldsbejakande extremism. Dessa ungdomar pratar främst om våldsbejakande islamistisk extremism, där en del verkar ha rest till något, ett äventyr eller ett mindre kravfylld vardag. Andra har rest från något, till exempel ekonomiska problem. De ger också en bild av att vissa inte har varit särskilt religiöst kunniga och att bilder och filmer som visas på internet har attraherat vissa. Push och Pullfaktorer Pushfaktorer är det som genom yttre påverkan styr en individ mot våldsbejakande miljöer medan pullfaktorer är sådant som lockar till radikalisering. Exempel på pushfaktorer: Upplevelser av utanförskap Identitetssökande Söker spänning Starkt samhällsengagemang Globala orättvisor Upplevda besvikelser kring demokrati och samhälle. Exempel på pullfaktorer: Känsla av makt och kontroll

6 6 Status att vara någon Social gemenskap Övertygelse om att handla rätt Trygghet och känsla av att ha hittat hem. Det kan naturligtvis finnas andra orsaker, men en kombination av dessa finns ofta med när man utreder en persons engagemang i en extrem organisation. När man tittar på vad ungdomarna själva säger om push- och pullfaktorer, så finns det också ett tydligt genusmönster, där push- och pullfaktorerna ser olika ut för tjejer och killar. Att ha ett genusperspektiv behöver inte vara krångligare än att identifiera dessa skillnader, relatera dem till varandra och sedan ställa sig frågan varför det ser olika ut för killar och för tjejer. I det förebyggande arbetet är det viktigt att utmana normer och könsstereotyper som ungdomar lever i och möter. Skickas till Jämställdhet- och demokratistrategen Johan Öhman Chef folkhälsoenheten Anneli Wiker Demokrati- och jämställdhetsstrateg

7 HANDLINGSPLAN (10) Anneli Wiker Plan Policy Handlingsplan Rutin Instruktion Riktlinje Handlingsplan för arbetet mot våldsbejakande extremism Dokumenttyp Handlingsplan Beslutsinstans Kommunstyrelse Dokument-ID Ks/2017:22 Dokumentansvarig Kommunchef för beslut Ansvarig för uppföljning Folkhälsoenheten Dokumentet gäller Samtliga anställda och förtroendevalda i Kristinehamns kommun Version 1 Reviderad [Reviderad] c:\users\kalen\appdata\local\temp\solarplexusit\handlingsplan för arbetet mot våldsbejakande extremism-{25e73bd b6a0- f8151df5db41}-{a826eb b-81ac-75c7fc2a779d}.docx

8 KRISTINEHAMNS KOMMUN (10) Innehållsförteckning 1 Inledning Lägesbeskrivning Syfte Mål Praktiskt arbete... 6

9 KRISTINEHAMNS KOMMUN (10) 1 Inledning Den här handlingsplanen är kommunövergripande och har som syfte att underlätta arbetet vi bedriver i kommunen för att värna demokratin och motverka olika former av extremism. Kristinehamns kommun har anslutit sig till det värmländska projektet och samarbetet Värna Värmland mot våldsbejakande extremism, som drivs av Brottsförebyggande Centrum i Värmland. Målet med projektet är att samla länets kommuner i ett gemensamt arbete för att tillsammans hjälpas åt att förhindra en framväxt av organisationer som vill sätta våra demokratiska principer ur spel. Handlingsplanen ska vara ett verktyg för oss på lokal nivå för att kunna agera och samverka när det behövs. Vi måste tillsammans värna om vårt demokratiska system med fri åsiktsbildning, yttrandefrihet och respekt för allas lika värde och där igenom förebygga att människor radikaliseras och hamnar i någon form av våldsbejakande extremism. 1.1 Lägesbeskrivning Våldsbejakande extremism handlar om att bruka våld som medel för att förverkliga extrema ideologiska åsikter och idéer 1 Med andra ord individer eller grupper som inte drar sig för att använda våld för att skada eller sätta det demokratiska systemet ur spel. Att vara våldsbejakande ska inte förväxlas med att vara våldsbenägen, då ett våldsbejakande beteende kan innebära ett långvarigt stöd till våldshandlingar som andra begår, utan att personen själv utövar något våld. Det är inte bara handlingar som öppet våld, som ryms inom begreppet våldsbejakande, utan även material. Det kan handla om hot om våld, handlingar som uppmanar till våld, till exempel hatiska inlägg på sociala medier och aktiviteter som syftar till att skrämma politiker och/eller journalister till tystnad och där den underliggande ideologin kommer från en antidemokratisk tankevärld. När vi pratar om våldsbejakande extremism delar vi upp det i tre huvudgrupper, extremer på höger- respektive vänsterkanten, samt religiös extremism. 2 Idag pratar man också om en fjärde kategori, nämligen den ensamme tyste som kan återfinnas i alla de tre grupperna, eller som helt fristående. Trots stora ideologiska olikheter mellan grupperna finns ett gemensamt drag som förenar dem i underkännandet av demokratiska principer och spelregler. Våldet som dessa grupper riktar mot individer på grund av deras politiska- eller religiösa övertygelse, etniska tillhörighet, sexuella läggning, könsuttryck eller könsidentitet är ett angrepp på principen om allas lika värde. 1 Samtalskompassen, ett vägledande material från regeringen om våldsbejakande extremism 2 Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism definierar dessa huvudgrupper

10 KRISTINEHAMNS KOMMUN (10) Att inkludera ett genusperspektiv i det våldsförebyggande arbetet, oavsett vilket våld det handlar om, är viktigt för att få perspektiv på vad som kan tänkas ligga bakom våldshandlingen och hur det förebyggande arbetet kan utvecklas. MUCF:s ungdomsenkät visar att risken för att utöva våld är 4,4 gånger större för killar som instämmer i stereotypa påståenden om könsroller jämfört med killar som inte instämmer i påståendet om vare sig stereotypa könsroller, eller stereotypa normer. Kön är en viktig variabel att ta i beaktande. Likaså gruppens betydelse. Grupptillhörigheten har betydelse för maskulinitetskonstruktioner och våld. Att utöva våld inför sin grupp kan bekräfta den maskulina statusen, likväl som lojaliteten till en grupp kan kräva ett våldsamt agerande. 4 I Värmland har den högerextrema miljön av tradition ett starkt fäste. Länet ingår också i det mest aktiva näste som organiseras från Dalarna av Nordiska motståndsrörelsen. I Kristinehamn har den nationalsocialistiska gruppen Nordiska Motståndsrörelsen etablerat sig och under oktober och november (2016) har flera aktiviteter genomförts. Man har bland annat spridit propaganda, men också genomfört nattvandringar och spärrat av ingångar till lokaler och en lokaltidning. Gruppen är idag liten och den leds av en lokal ledare, som får stöd av aktivister från Borlänge. Det finns en överhängande risk att gruppen utökas med fler medlemmar. Den vänsterautonoma miljön i Värmland består av ett begränsat antal ungdomar, både tjejer och killar. Deras främsta motståndare är personer inom vit-maktmiljön och kampen mot rasism och fascism är central. Idag finns ingen fast grupp inom autonoma vänsterrörelsen i Värmland. Det beror bland annat på att man arbetar i lösliga nätverk. Dock finns anhängare till huvudgruppen Antifascistisk aktion (AFA) i Karlstadsregionen. Hur den religiösa extremismen i Värmland ser ut vet vi inte så mycket om. I Sverige har den religiösa extremismen tidigare utgjorts av högerorienterad kristen fundamentalism. Under de senaste åren har den bilden förändrats och vi har sett en ökning av en islamistisk al-qaidainspirerad ideologi med rötter i den militanta jihadismen. Nu kan vi se ett ökat fokus på IS som framför allt är aktiva i Syrien och Irak. I närområdet har det i Örebro funnits ett flertal ungdomar som har radikaliserats och rest till bland annat Syrien för att strida för IS. Den ensamme tyste kan återfinnas inom alla tre ovanstående kategorier men också agera helt fristående, kanske utifrån ett eget trauma eller egen agenda. 3 Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhällesfrågor. Ungdomsenkäten genomfördes under våren och sommaren Enkäten gick ut till 5000 slumpmässigt utvalda unga mellan år som var bosatta i Sverige. Svarsfrekvensen var ca 45% och det är deras svar som utgör det statistiska underlaget. 4 MUCF

11 KRISTINEHAMNS KOMMUN (10) 1.2 Syfte Syftet med handlingsplanen är att främja samarbete och samverkan samt bygga strukturer mellan olika kommunala verksamheter och civilsamhället för att förebygga och minimera riskerna för att personer i kommunen lockas in i våldsbejakande organisationer. Vidare är syftet att öka kunskapen om faktorer som kan påverka att individer radikaliseras och därmed agera om så sker. 1.3 Mål Att Kristinehamn är en trygg kommun utan inslag av intolerans, rasism, våldsbejakande extremism eller andra inslag som kan skada trygga mellanmänskliga relationer.

12 KRISTINEHAMNS KOMMUN (10) 2 Praktiskt arbete När det kommer till det praktiska, vardagliga arbetet delas detta in i tre nivåer: grönt, gult och rött läge. Oavsett vilken nivå man befinner sig på gäller det att bedriva arbetet ur ett förebyggande och stödjande perspektiv så långt det är möjligt. Individinriktade insatser Specifika förebyggande insatser Generella förebyggande insatser Grön nivå Generella förebyggande insatser Ett normalläge där värdegrundsarbete, samtal och dialog handlar om att upprätthålla sunda åsikter och ett öppet och inkluderande samhälle. Insatserna är generella och riktar sig till alla, till exempel skolor, arbetsplatser eller föreningar. Här finns också kunskapsspridning och kompetensförsörjning. Det handlar också om att tidigt upptäcka tecken på oro och vara väl förberedd om något händer. Dessa tecken kan vara: Personer man möter ger uttryck för oro och otrygghet Att tilliten brister mellan personer i kommunen Att det dyker upp klotter, klistermärken eller annat som riktar sig mot grupper i samhället Att det finns grupper som känner sig diskriminerade Att individer eller grupper står utanför den sociala samhörigheten Mål En väl fungerande samverkan inom kommunens olika delar och med externa myndigheter och organisationer för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Ett strukturerat, samordnat och aktivt arbete för att värna demokrati mot våldsbejakande extremism som sker på generell-, grupp- och individnivå. Att motverka all form av diskriminering och arbeta för att medborgarna känner sig delaktiga, har inflytande och kan påverka utvecklingen i samhället och de egna livsvillkoren.

13 KRISTINEHAMNS KOMMUN (10) Åtgärd Ansvar Berörda aktörer Status Kristinehamns kommun ska säkerställa att handlingsplanen för arbetet mot våldsbejakande extremism och dess innehåll samordnas. Samordning sker genom Folkhälsoenheten. KS Samtliga nämnder, polisen, civila samhället Pågående Samordningen av arbetet med att motverka våldsbejakande extremism ska ske i samarbete mellan offentlig och ideell sektor, bland annat genom nätverket Allas ansvar och det Värmländska projektet Värna Värmland mot våldsbejakande extremism. KS Berörda nämnder, polisen, civila samhället Pågående Utbildningar för kommunens förtroendevalda, nämnder och förvaltningar i tillämpning av Barn- och Ungdomsplan för Kristinehamns kommun, Handlingsplan Barnkonventionen, samt hur Barnchecklistan ska tillämpas. KS Berörda nämnder, förvaltningar och förtroendevalda Pågående Gul nivå Specifika förebyggande insatser Innebär att det finns en identifierad problematik. Det kan till exempel handla om signaler från en skola, polis eller socialtjänst om en förhöjd risk. Arbetet inriktar sig på en specifik problematik och det kan bli aktuellt att kalla samman skolpersonal, polis och socialarbetare för att diskutera en individ eller grupp som man oroar sig över på grund av inträffade händelser i samhället. Tecken på oro: Unga signalerar åsikter och budskap genom våldsbejakande symboler och märken Att personer ger uttryck för hat mot bestämda grupper Att det går att se osunda gängbildningar och sammankomster som kan kopplas till extrema organisationer Att mobbning eller trakasserier ökar Att skadegörelse och klotter tilltar Om dessa tecken dyker upp innebär det inte automatiskt att det finns personer som radikaliserats men det finns en tydlig förhöjd risk och det är viktigt att det dokumenteras av för att underlätta eventuellt fortsatt arbete kring problematiken. Oroas man över något som man vill lyfta i någon av kommunens samarbetsgrupper anmäls detta till Folkhälsoenheten i kommunen. Mål Aktuell lägesbild för Kristinehamns kommun finns tillgänglig. Medarbetare inom verksamheter som kan beröras av våldsbejakande extremism har kunskap för att arbete med frågan. Barn- och genusperspektivet beaktas i lägesbilder, analyser och åtgärder.

14 KRISTINEHAMNS KOMMUN (10) Åtgärd Ansvar Berörda aktörer Status Regelbundet ta fram lägesbild över situationen i Värmland och i Kristinehamns kommun KS Berörda nämnder, polisen, civila samhället Pågående Bevaka aktuell forskning inom området KS Berörda nämnder, polisen, civila samhället, BFCiv Säkerställa att kontaktpersoner finns från skola, fritid, integrationsenheten, arbetsmarknad och socialtjänst för att bevaka frågan i verksamheterna KS, SN, KN, SKN, TN Berörda nämnder, civila samhället, polisen Stödja de utsedda kontaktpersonerna för verksamheterna KS Berörda nämnder, polis, civila samhället Pågående Startas Startas Information på Kristinehamns kommuns hemsida om våldsbejakande extremism, kontaktperson i kommunen samt Rädda Barnens hjälptelefon som stöd till anhöriga och professionella KS Berörda nämnder, polis, civila samhället Startas Röd nivå Individinriktade insatser Innebär att det finns en tydlig och individinriktad problematik. Det finns personer med uttalat riskbeteende som redan har, eller som löper stor risk att begå våldshandlingar eller annan kriminell verksamhet som går att koppla till hens ideologi eller åsikter. Exempel kan vara: Att individen tillbringar mycket tid med att studera hemsidor, böcker och filmer med ett tydligt extremistiskt budskap Att personen är inblandad i tydliga händelser med inslag av våld eller upplopp grundade i extrema åsikter Att personen uppträder med tydliga märken eller symboler som står för en extrem ideologi Att personen är inblandad i annan kriminalitet som kan kopplas till hens extrema åsikter Det kan vara svårt att avgöra vad som klassas som extrema och våldsbejakande åsikter men det kan till exempel handla om: Intoleranta åsikter som förkastar demokratiska principer En konspiratorisk syn på andra människor och grupper till exempel judar, invandrare, kapitalister eller homosexuella Argumenterar för absoluta lösningar med tydligt våldsinslag Försöker att legitimera sina åsikter genom en stark misstro mot rådande samhällsordning Utöver ovanstående kan man också se förändringar i en persons umgänge som kan tyda på en förhöjd risk:

15 KRISTINEHAMNS KOMMUN (10) Personen isolerar sig både från vänner och familj Hen börjar umgås i nya kretsar som kan ge anledning till oro, till exempel kriminella gäng Byter eller slutar med fritidsintressen Uppträder aggressivt och lättprovocerat För att göra en riktig bedömning när det gäller oro kring en person eller grupp är det viktigt att värdera konsekvenser av olika insatser. Det kan ibland vara effektivare att vara passiv och inte ingripa alls men för att göra en sådan bedömning gäller att man har analyserat olika möjligheter och scenarion. Riskerar en insats att förvärra och stigmatisera individen och göra insatsen kontraproduktiv? Övertolkas personens handlingar? Det kan vara värderingar att ta hänsyn till innan man gör en insats. När man beslutar att vidta åtgärder finns en rad olika insatser som kan användas och som beroende på situationen fungerar olika bra. Viktigt är att åtgärderna är väl underbyggda och att vi har vetskap om att kunna genomföra det vi föresätter oss att göra. Det är också viktigt att poängtera att gäller oron för att barn (0-18 år) hamnat i våldsbejakande miljö så har myndigheter anmälningsplikt enligt SoL 14:1. 5 Exempel på saker som är viktiga för ett lyckat arbete: Dialog. Samtalet bör alltid finnas med som utgångsläge oavsett på vilken nivå vi går in. Att bygga tillit och en relation är avgörande för hur väl vi ska lyckas i arbetet. Här är det viktigt att man i samtalet är väl förberedd och klarar av att befinna sig i ett samtal där moralkompassen kanske pekar åt helt motsatt håll än hens egen. Samverkan. Här kommer samverkansgrupper och etablerade samarbeten på prov. Ett väl utvecklat förarbete leder till ett smidigt och framgångsrikt handlande. Nätverk. Genom att i förväg upparbeta professionella nätverk har man god tillgång till en bred kunskapsbank när behov uppstår. Information. Det är viktigt att man i förväg vet vem och vilka som bör delges information i ett ärende. När ska polis kopplas in? Vem på socialtjänsten är ansvarig för den person det gäller? På vilket sätt ska skolan inkluderas? Stödinsatser. Vilket stöd behöver personen/personerna för att riskerna ska minska? Ett brett övergripande och förebyggande arbete krävs oftast här. Det gäller att vara vidsynt och se en rad olika möjligheter och aktörer. 5 Socialtjänstlagen

16 KRISTINEHAMNS KOMMUN (10) Mål Snabba och samordnade insatser mot våldsbejakande extremism sker på generell, grupp- och individnivå Åtgärd Ansvar Berörda aktörer Status Grupper och individer som drabbas av agerande utifrån våldsbejakande extremism ges omedelbart stöd - krisplan tas fram för gemensamma aktiviteter KS, SN,SKN Berörda nämnder, polisen, civila samhället Startas Anhöriga till personer som berörs av våldsbejakande extremism har tillgång till stöd Revidering av handlingsplan och aktiviteter om lägesbilden drastiskt förändras SN Berörda nämnder, Polisen, civila samhället, BFCiv Startas KS, Berörda nämnder, polis Vid behov

17 BARN- OCH UNGDOMSCHECKLISTA Nämnd: Kommunstyrelsen : Diarienummer: Handläggare: Anneli Wiker Ärende/ärenderubrik: För att säkerställa att barn och ungdomars rättigheter beaktas vid alla kommunala beslut, ska en barn- och ungdomschecklista upprättas vid beredning av ärenden till nämnd och styrelse samt i upprättandet av budget och kommunövergripande styrdokument. Barn- och ungdomschecklistan ska finnas med från början av ärendeprocessen. Anvisningar i hur man fyller i Barn- och ungdomschecklistan finns i dokumentet Praktisk tillämpning av barn- och ungdomsplanen i Kristinehamns kommun. JA 1. Kommer beslutet att påverka barn och ungdomar, nu eller i framtiden? NEJ Förklara oavsett svar Beslutet kommer att beröra alla barn och ungdomar i Kristinehamns kommun. Vi arbetar redan med att stärka barn och ungdomars inflytande och trygghet genom Barn- och Ungdomsplan för Kristinehamns kommun och Handlingsplan Barnkonventionen. Handlingsplanen för arbetet mot våldsbejakande extremism är ett verktyg för att ytterligare stärka arbetet för att värna allas lika värde och våra gemensamma demokratiska värderingar. När det gäller utsatta barn är det viktigt att lyfta vår skyldighet att uppmärksamma och agera för barn som far illa och se till att vi har beredskap att agera när behov finns. Om ja, fortsätt med frågorna JA 2. Har barnets bästa beaktas? NEJ Förklara oavsett svar Barnets bästa ska grunda sig på barnkonventionens artiklar, samhällets regler, forskning, rådande praxis, beprövad erfarenhet samt kunskaper hos dem som finns i barnets närmsta omgivning. Det gör man genom att arbeta med handlingsplanens olika delar, både det förebyggande arbetet men också när arbetet går över att bli mer konkret när ett barn eller ungdom är på väg in i extrema miljöer.

18 3. Beskriv eventuella intressekonflikter JA 4. Har barn och ungdomar fått uttrycka sina åsikter? NEJ Förklara oavsett svar Som underlag för den här handlingsplanen finns MUCF:s rapport(er) Främmande är skrämmande, där ungdomar från hela landet deltar med sina erfarenheter om vägar in i extrema miljöer. I det förebyggande arbetet som handlar om ungdomsinflytande arbetar kommunen aktivt för att ta tillvara ungdomars åsikter och med att utveckla ungdomsdialogen. Om det behövs hjälp att få barn och ungdomars åsikter i ärendet, kontakta Folkhälsoenheten i kommunen för att bestämma vilket metodområde/metod, utifrån den barn- och ungdomspolitiska planen, som passar bäst för ändamålet samt om det går att använda andra redan befintliga undersökningar/kartläggningar för att ta del av ungdomars åsikter. Har ungdomssamordnaren kontaktats, kryssa i nedanstående ruta och skriv en kommentar om utfallet av detta. Är ungdomssamordnaren kontaktad JA Kommentar