Kallelse till möte med utbildningsvetenskapliga nämnden

Transkript

1 Utbildningsvetenskapliga nämnden KALLELSE Nr 8:2008 Diarienr: S MDH 2008/253 Fakultetsnämndenss ledamöter Fackliga företrädaree Övriga för kännedom enligt sändlista Kallelse till möte med utbildningsvetenskapliga nämnden Datum och tid: Plats: Torsdagen den 11 december klockan Mälardalens högskola i Eskilstuna, konferensrum B202 ( ) Ledamöter: Tjänstemän: Fackliga företrädare: Carl Anders Säfström Ulla Hillerdal Margareta Enghag Margareta Sandström Kjellin Jarmo Lainio Magdalena Rangne Roger Andersson Charlotta Lange Jenny Tselikis Gunilla Engvall Margareta Forsberg Gunilla Eriksson Christina Kääriä Therese Welén Dan Landmark Dekanus Prodekanus Lärarrepresentantt Lärarrepresentantt Lärarrepresentantt Lärarrepresentantt Doktorandrepresentant Studeranderepresentant Studeranderepresentant Extern ledamot Extern ledamot Utbildnings- och forskningshandläggare Utbildnings- och forskningshandläggare Utbildningsledare, UKK SACO Övriga: Anettee Sandberg Ann-Christine Svensson Herbert Söderling Utbildningsstrateg, UKK Extern utredare Utbildningsledare, UKK Förhinder anmäls till Christina Kääriä, telefon , e-post christina.kaaria@mdh.se 1 (2)

2 Utbildningsvetenskapliga FÖRSLAG TILL DAGORDNING nämnden Sammanträde 8: Ärende Beslut Bilaga 1. Mötets öppnande 2. Val av justeringsperson, förslag Magdalena Rangne Beslutas 3. Fastställande av föredragningslista med Se förslag genomgång av miljö- och jämlikhetsaspekter 4 Anmälningar - Föregående mötesprotokoll Anmäls 1 - Dekanusbeslut Anmäls 2 5. Meddelanden Anmäls 6. Förändrat upplägg av AU3 Information (Föredras av Herbert Söderling) 7. Rapporter från -Biblioteksrådet -RUC Mälardalen -Pentaplus -Utbildningsrådet -Lärarkonventet 8. Interkulturalitet slutrapport Information 3 (Föredras av Margareta Sandström Kjellin) 9. Rapport från forskningsutskottet/ redovisning av tilldelade medel för deltagande i konferens (Föredras av Gunilla Eriksson) 10. Utvärdering av didaktikakademin Information 4 (sänds senare) (Föredras av Carl Anders Säfström) 11. En hållbar lärarutbildning Information 5 (Föredras av Ann-Christine Svensson) 12. Övriga frågor 13. Mötets avslutande 2 (2)

3 Diarienr S MDH-2008/252 Bilaga 1 UTBILNINGSVETENSKAPLIGA NÄMNDEN PROTOKOLL Nr 7:2008 Sammanträdesdatumm Datum och tid: , kl Plats: Mälardalens högskola i Västerås, Ypsilon Ledamöter: Närvarande Närvarande Ej närvarande Ej närvarande Närvarande Anmält förhinder Tjänstemän: Ej närvarande Övriga: Carl Anders Säfström Ulla Hillerdal Margareta Enghag Margareta Sandström Kjellin Jarmo Lainio Magdalena Rangne Roger Andersson Charlotta Lange Jenny Tselikis Gunilla Engvall Margareta Forsberg Gunilla Eriksson Christina Kääriä Therese Welén Johan Grundberg Torbjörn Messing Anette Sandberg Louise Sund Dekan Prodekan Lärarrepresentant Lärarrepresentant Lärarrepresentant Lärarrepresentant Doktorandrepresentant Studeranderepresentantt Studeranderepresentantt Extern ledamot Extern ledamot Forskningshandläggare Sekreterare, handläggare Utbildningsledare, akademi UKK Utbildnings och forskningshandläggare, UFO Jämställdhetshandläggare Utbildningsstrateg, UKKK Int.koordinator, UKK

4 38 Mötets öppnade Bilaga 1 Ordförande förklarade mötet öppnat. Ordförande lyfte frågan om Anette Sandberg kan adjungeras till dagens sammanträde. Beslut Nämnden beslutar att adjungera Anette Sandberg till dagens sammanträde. 39 Val av justeringsperson Beslut Nämnden beslutar att uppdra åt Roger Andersson att jämte ordförande justera protokollet. 40 Fastställande av föredragningslista med genomgång av miljö- och jämlikhetsaspekter Beslut Nämnden beslutar att fastställa dagordningen med tillägg av en adjungering. Underlag I ärendet finns ordförandes förslag till dagordningen av den 6 november Anmälningar -Föregående mötesprotokoll -Dekanbeslut Beslut Föregående mötes protokoll anmäldes av Carl Anders Säfström och lades till handlingarna. Nämndens sekreterare informerade nämnden om tidigare fattade dekanbeslut sedan senaste mötet med. För vidare information se Nämnden sekreterare tillade att Lena Apelhult antagits till utbildning på forskarnivå i ämnet matematik/tillämpad matematik enligt beslut fattat Underlag Protokoll från nämndens sammanträde , tillika bilaga 1 till kallelsen samt förteckning av dekanbeslut från , tillika bilaga 2 till kallelsen. 42 Meddelande - MBL information har ägt rum och den fackliga representantens synpunkter på dagens beslutspunkter nämndes. - Nämndens sekreterare informerade att inriktningsansvariga vid HST är följande: Naturvetenskap: Ulla Hillerdal (tidigare år) Teknik: Jutta Buckman-Söderlund (tidigare år) Biologi: Ulla Hillerdal (senare år) Historia: Pia Lindberg (senare år) Naturvetenskap: Ulla Hillerdal (senare år) Samhällskunskap: Pia Lindberg (senare år) Teknik: Britt-Marie Israelsson (senare år) - Carl Anders Säfström berättade att dekanerna gemensamt har en fortsatt dialog med rektor Sign:

5 rörande forskningspropositionen och kommande fördelning av fakultetsmedel. Bilaga 1 - Vidare rapporterar han från SUHF s möte i Lund som hölls den 10 november där man pratade om akademiska värden. - Den 5 november besökte högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg högskolan. Carl Anders Säfström berättade att en intressant diskussion fördes över lunchen. 43 Rapport från Återföringskonferensen och RUC-Mälardalen Ärendets behandling Ulla Hillerdal rapporterade från Återföringskonferensen som hölls den 30 september och från RUC-Mälardalen. Återföringskonferensens fokus låg på den nya lärarutbildningen i förhållande till den uppföljande utvärdering som HSV genomfört för lärarprogrammet. RUC-Mälardalen har inte haft något möte sedan förra sammanträdet, nästa möte äger rum den 25 november. RUC-Mälardalen kommer att utvärderas av HSV och en redovisning av utvärderingen förväntas under februari månad. 44 Uppföljning av arbetet med inrättandet av master i didaktik Ärendets behandling Therese Welén informerade om arbetet med inrättandet av master i didaktik samt om det fortsatta planerade arbetet. Diskussion fördes. 45 Internationalisering inom lärarutbildningen Louise Sund redogjorde för den utvärdering av handlingsplan för läsåret som Louise Sund, Margareta Sandström Kjellin och Charlotta Edlund har arbetat fram rörande internationalisering inom lärarprogrammet. Beslut -utbildningsvetenskapliga nämnden beslutar att godkänna förslaget till en ny handlingsplan för enligt bilaga 3b med följande tillägg, -att kan bidra med ekonomiska medel för resor under förutsättning att medel finns budgeterade för ändamålet. Att ett förtydligande görs i dokumentet enligt nedan, - att lärarutbildningens kontaktperson för internationella frågor kan stå forskningsledaren till förfogande för frågor om internationalisering i samband med den senares ansvar för samverkan inom starka forskningsområden, Didaktik och Interkulturell kommunikation samt följande rättelse, - att det är utbildningsledare för lärarutbildningen som har delegation för att ta beslut i tillgodoräknandeärenden för lärarstudenter. Om ämnet finns vid flera avdelningar ska beslut fattas i samråd med berörda avdelningschefer. Ärendets behandling Margareta Sandström Kjellin och Louise Sund. Sign:

6 Bilaga 1 Underlag I ärendet fanns förslag till beslut, ärende 7 till kallelsen samt bilaga 3a och 3b till kallelsen. Delges Akademichefer (UKK, HST), Utbildningsledare (UKK, HST) samt Sektionschefer (UFO, STC) 46 Revidering av lokala examenskrav Beslut - att revidera lokala krav för lärarexamen, fastställd av utbildningsvetenskapliga nämnden att gälla fr. o. m enligt bilaga 4a med reservation för ett eventuellt tillägg om övergångsbestämmelser och datum för detsamma efter samråd med högskolans jurist samt med rättelser av rena skrivfel som inte kan komma att påverka beslutet. Ärendets behandling Therese Welén föredrog ärendet. Underlag I ärendet fanns förslag till beslut, ärende 8 till kallelsen samt bilaga 4a och 4b till kallelsen. Delges Akademichefer (UKK, HST), Utbildningsledare (UKK, HST) samt Sektionschefer (UFO, STC) 47 Fastställande av utbildningsplan, allmän del 2009/2010 Beslut - att fastställa utbildningsplanens allmänna del enligt bilaga 5a med följande tillägg i dokumentet under rubrik: Kvalitetssäkring Den utbildningsvetenskapliga nämnden ansvarar tillsammans med utbildningsrådet för kvalitetssäkring av programmet. Ärendets behandling Therese Welén föredrog ärendet. Underlag I ärendet fanns förslag till beslut, ärende 9 till kallelsen samt bilaga 5a och 5b till kallelsen. Delges Akademichefer (UKK, HST), Utbildningsledare (UKK, HST) samt Sektionschefer (UFO, STC) 48 Nämndernas kvalitetsarbete i jämlikhets- och genusfrågor Ärendets behandling Torbjörn Messing informerade om jämlikhetsarbetet och en diskussion kring relevanta aspekter för nämnderna ansvarsområde fördes. Fortsatt diskussion kommer att föras i utbildningsrådet där Torbjörn kommer att bjudas in till ett möte under vårterminen 09. Underlag Strategidiskussion i nämnderna kring kvalitetsarbete i genus- och mångfaldsfrågor, Sign:

7 bilaga 6 till kallelsen. Bilaga 1 49 Information om budgetpropositionen och forskningspropositionen Ärendets behandling Johan Grundberg informerade om budgetpropositionen och forskningspropositionen samt dess påverkan på MDH. 50 Rapport från biblioteksrådet Ärendets behandling Magdalena Rangne berättade att det inte fanns något nytt att rapportera från biblioteksrådet samt att nästa möte äger rum den 17 november. 51 Rapport från forskningsutskottet Ärendets behandling Carl Anders Säfström berättade att det inte fanns något nytt att rapportera från forskningsutskottet då dess senaste möte ställdes in. 52 Rapport från utbildningsrådet Ärendets behandling Anette Sandberg rapporterade från utbildningsrådets möte där fokus låg på den nya lärarutbildningen och tankar kring hur framtida lärarutbildningen på högskolan kan se ut. 53 Rapport från dimensioneringskonferensen Ärendets behandling Carl Anders Säfström och Anette Sandberg rapporterade från dimensioneringskonferensen som har fått mycket positiv kritik av deltagare. Temat för konferensen var ur vilka led lärare ska rekryteras och hur dimensioneringen påverkas. 54 Strategiska framtidsfrågor för lärarprogrammet Beslut - att uppdra åt utbildnings- och forskningssektionen att ta fram ett underlag som grund för beslut av nämnden i strategiska framtidsfrågor för lärarprogrammets utveckling vid MDH enligt bilaga 7a, efter korrigering av stavfel. Utdrag ur bilaga 7a efter rättelser: Uppdraget innebär att ta fram ett underlag som grund för nämndbeslut i strategiska framtidsfrågor för lärarprogrammets utveckling vid MDH. I uppdraget ingår: att analysera konsekvenserna för MDH:s lärarprogram givet lärarutbildningsutredningens direktiv och forskningspropositionen, att undersöka förutsättningarna för samarbete kring inriktningar med andra lärosäten, och då specifikt Örebro universitet och högskolan Dalarna (den tänkta federationen) men även med andra lärosäten i regionen, samt Sign:

8 Bilaga 1 att ge förslag på några olika modeller, eller scenarion, för lärarprogrammet givet analysen ovan. Uppdragets omfattning innebär 1,5 månaders heltidsarbete och finansieras av den utbildningsvetenskapliga nämnden. Utredningen skall vara klar senast den 9 februari 2009 och skall återrapporteras till nämndens ordförande som ett första skede inför fortsatt arbete. Ärendets behandling Carl Anders Säfström föredrog ärendet. Underlag I ärendet fanns förslag till beslut, ärende 17 till kallelsen samt bilaga 7a, 7b och 7c till kallelsen. Delges Akademichefer (UKK, HST), Utbildningsledare (UKK, HST) samt Sektionschef (UFO) 55 Extern utredare för uppdrag om utredning inför strategiska beslut Beslut - att utbildnings- och forskningssektionen anlitar Ann-Christine Svensson för genomförandet av uppdraget, under förutsättning att det sker förenligt med vad nämnden beslutade enligt bilaga 7a, 54. Ärendets behandling Christina Kääriä föredrog ärendet. Underlag I ärendet fanns förslag till beslut, ärende 18 till kallelsen. Delges Akademichefer (UKK, HST), Utbildningsledare (UKK, HST) samt Sektionschef (UFO) 56 Övriga frågor Hans Berggren lyfte frågan om mötestider för vårterminens sammanträde. lämnade följande förslag på önskade tider: Nämndmöte Typ Datum 1 Internat februari 2 Ordinarie nämndmöte 12 mars 3 Gemensamt nämndmöte 23 april 4 Ordinarie nämndmöte 28 maj Ett ordförandebeslut kommer att fattas i frågan under kommande NÄSA-möte den 18 november. 57 Mötets avslutande Ordförande förklarade mötet, som pågått mellan avslutat. Sign:

9 Bilaga 1 Vid protokollet:... Christina Kääriä Justeras: Carl-Anders Säfström Roger Andersson Sign:

10

11 DELEGATIONSBESLUT Förteckning 1 Bilaga 2 Utbildningsvetenskapliga nämnden Inställande av kurser och program vårterminen 2009 Beslut att för vårterminen 2009 ställa in kurserna Kursnamn Processutvärdering Folkhälsoinsatser för äldre Evidensbaserad omvårdnad klinisk tillämpning Patientsäkerhet Intervention barn motorisk funktionsstörning Beroendeskapande medel i ett folkhälsoperspektiv Kulturella perspektiv i hälsa och vård Examensarbete i vårdvetenskap Examensarbete i vårdvetenskap Examensarbete i vårdvetenskap(avancerad nivå) Folkhälsoinsatser för äldre Transkulturella perspektiv i hälsa och vård. Ledarskap och vårdutveckling Sjukgymnastik: Område, kompetens och marknad Examensarbete i vårdvetenskap Examensarbete i vårdvetenskap Handledning för professionell kompetens Särskola i en skola för allaa Bortom kategorisering och diag.- problemlösning Samtalsmetodik - inriktning pedagogiskt arbete Utbildningsvetenskapliga frågeställningar Möten med mångfald 1 Finsk-svensk interkulturell kommunikation Finska för datoranvändare Finska för finskkunnig vårdpersonal Textläsning i finska för studenter med förkunskaper 1 Ekonomisk franska 2 Tyska 1 i Tyskland Tekniskk engelska 2 Svenska i teori och praktikk 2 Svenska i teori och praktikk 4 Sagans förvandlingar. Barn- och ungdomslitteraturens poetik och praktik 2 Sagans förvandlingar. Barn- och ungdomslitteraturens poetik och praktik 2 Anm. Akademi kod HVV HVV HVV HVV HVV HVV HVV HVV HVV HVV HVV HVV HVV HVV HVV HVV HVV UKK UKK UKK UKK UKK UKK UKK UKK UKK UKK UKK UKK UKK UKK UKK UKK Gustafsson Jonsson Säfström 1 Detta är en förteckning av beslut och eventuella bilagor bifogas inte. För fullständig dokumentation hänvisas till aktuellt beslutsprotokoll. sidan 1 (5)

12 DELEGATIONSBESLUT Förteckning 1 Bilaga 2 Utbildningsvetenskapliga nämnden Den sverigefinska musiken och identiteten UKK Sverigefinsk språkvård/ruotsinsuomalainen UKK kielenhuolto Tvåspråkighet/Kaksikielisyys UKK Finska för studenter med förkunskaper UKK Algoritmer för självlärande maskiner UKK Algoritmer för självlärande maskiner UKK Differential- och integralkalkyl III UKK Elektrofysik UKK Fysikaliska grunder för hållbar utveckling UKK Lärande och etnisk mångfald i skolan UKK Förskola och hem i samverkan UKK Förändrade lärandemiljöer UKK Universums byggnad planeter, stjärnor och UKK galaxer Kalkyl för ingenjörer UKK Industriell produktutveckling Grundkurs IDT Kvalitetsutveckling och ledarskap IDT CAD/CAM-teknik IDT Design for Availability IDT Funktionell programmering IDT Datorgrafik: avancerade datastrukturer och IDT algoritmer Datastrukturer och algoritmer IDT Programmering för interaktionsdesign IDT Programmeringsteknik med Visual Basic IDT Datorarkitektur IDT Integrerade kretsar IDT Medicinska mätsystem IDT Datakommunikation i nätverk II IDT Programmering för interaktionsdesign IDT Datakommunikation i nätverk II IDT Mekatronik III IDT Ljudpsykologi IDT 3D-modellering fördjupning IDT Entreprenörskap och affärsutveckling IDT Övertalningsdesign IDT VR-visualisering IDT Interaktionsdesign IDT Informationsdesign - examensarbete IDT Att informera med film IDT Framsyn och scenariodesign IDT Ekonomisk historia HST Historia HST Teknik och genus HST Historiedidaktik för verksamma lärare HST Sociologi HST Sociologi HST Intercultural Studies Programme HST Projektarbete HST Kognition i interkulturellt samspel HST Kulturmötets anatomi HST Etnicitet och transkulturella flöden HST Sveriges ekonomiska historia HST Teknikhistoria HST Historia, fortsättningskurs HST Historia med examensarbete, HST fördjupningskurs Historia inom lärarprogrammen HST Historia inom lärarprogrammen HST Integrerad kommunikationn HST Beskattningsrätt HST Integrerad kommunikation, uppsats HST Arbetsrätt, kredit- och obeståndsrätt HST Beskattningsrätt II HST Destinationsmarknadsföring HST Lärande organisationer - en gemensam vision HST 1 Detta är en förteckning av beslut och eventuella bilagor bifogas inte. För fullständig dokumentation hänvisas till aktuellt beslutsprotokoll. sidan 2 (5)

13 DELEGATIONSBESLUT Förteckning 1 Bilaga 2 Utbildningsvetenskapliga nämnden Sports Management Strategy Classics Applied Strategies Industrial and Organizational Change Kredit- och obeståndsrätt Allmän kemi Natur och samhälle i Mälardalen Natur och samhälle i Mälardalen Parasitbiologi I Biostatistik och vetenskapsteori Ytbiomaterialteknik Kosmetika och medicin genom tiderna Ekologi I Skogs- och jordbrukslandskapets ekologi Skogs- och jordbrukslandskapets ekologi Tillämpad genteknik Floristik och ekologi i skärgårdar Floristik och ekologi i skärgårdar Humanfysiologi Praktisk ekologi Sustainable Energy Systems Energiteknik gk Swedish Environmental problem solving, project Swedish Environmental problem solving, project Introduktion till hållbar utveckling Sustainable Energy Systems Processmodellering Process Simulation Processoptimering 1 Scientific Communication Projektarbete inom energiteknik Projektarbete inom energiteknik Vattenreningsteknik Driftteknik 1 Teknikprojekt med skolanknytning HST HST HST HST HST HST HST HST HST HST HST HST HST HST HST HST HST HST HST HST HST HST HST HST HST HST HST HST HST HST HST HST HST HST HST Beslut att uppdra till berörda akademier att i samarbete med studentcentrum tillse att berörda studenter erhåller information om inställda kurser och om vilka alternativa kurser som MDH erbjuder plats på istället. Berörda akademier ska särskilt beakta konsekvenserna för programstudenter, såväl på program som akademin är värd för som på övriga program, och säkerställa studenternas möjligheter att uppfylla examensfordringarna. 1 Detta är en förteckning av beslut och eventuella bilagor bifogas inte. För fullständig dokumentation hänvisas till aktuellt beslutsprotokoll. sidan 3 (5)

14 DELEGATIONSBESLUT Förteckning 1 Bilaga 2 Utbildningsvetenskapliga nämnden Inställande av kurser och program vårterminen Inställande av kurser och program vårterminen 2009 Beslut att för vårterminen 2009 ställa in kurserna Kursnamn Anm. kod Akademi Västerås stads historia HST Svensk politik och förvaltning HST Beslut att uppdra till berörda akademier att i samarbete med studentcentrum tillse att berörda studenter erhåller information om inställda kurser och om vilka alternativa kurser som MDH erbjuder plats på istället. Berörda akademier ska särskilt beakta konsekvenserna för programstudenter, såväl på program som akademin är värd för som på övriga program, och säkerställa studenternas möjligheter att uppfylla examensfordringarna. Bilagt beslutet finns anvisningarna gällande begäran om inställande av kurs samt inkommet underlag om begäran om inställande av kurs. Beslut att för vårterminen 2009 ställa in kursen Kursnamn Anm. kod Akademi Biostatistics HST Beslut att uppdra till berörda akademier att i samarbete med studentcentrum tillse att berörda studenter erhåller information om inställda kurser och om vilka alternativa kurser som MDH erbjuder plats på istället. Berörda akademier ska särskilt beakta konsekvenserna för programstudenter, såväl på program som akademin är värd för som på övriga program, och säkerställa studenternas möjligheter att uppfylla examensfordringarna. Gustafsson Jonsson Säfström Gustafsson Jonsson Säfström 1 Detta är en förteckning av beslut och eventuella bilagor bifogas inte. För fullständig dokumentation hänvisas till aktuellt beslutsprotokoll. sidan 4 (5)

15 DELEGATIONSBESLUT Förteckning 1 Bilaga 2 Utbildningsvetenskapliga nämnden Rättelse i nämndgemensamt protokoll av den 18 november, 2008 Beslut om rättelse enligt 26 förvaltningslagen i protokoll från dekanernas gemensamma sammanträde (NÄSA) i enlighet med bilagt dokument. Kurs med anmälningskod ska strykas från listan över inställda kurser. Bakgrund Akademi HST inkom med underlag ang. inställande av kurser vt 09 tilll nämndgemensamt beslut Av misstag hamnade kursen Sustainable Energy Systems, WER003, anmälningskod 18007, i den listan. Eftersom detta är den kurs som erbjuds för ett antal utländska studenter under läsperioden är det viktigt att beslutet korrigeras. Akademin avser att ge nämnda kurs under vt 09, och begär därför att kursen stryks i beslutet över inställda kurserr vt 09. (Se bilaga.) Underlag för beslutet Inkommen begäran (081127) från akademi HST om att stryka kursen från listan över inställda kurser, samt nämndgemensamt dekanusbeslut (081118). Gustafsson Jonsson Säfström 1 Detta är en förteckning av beslut och eventuella bilagor bifogas inte. För fullständig dokumentation hänvisas till aktuellt beslutsprotokoll. sidan 5 (5)

16

17 Bilaga 3 Margareta Sandström Margareta Sandström Kjellin UKK Slutrapport till den Utbildningsvetenskapliga nämnden från arbetsgruppen Interkulturalitet i lärarutbildningen Sammanfattning och förslag till fortsatt arbete Arbetet inleddes med att gruppen, för att kunna tolka uppdraget, gjorde en utredning av vokabulär och definitioner. Detta redovisades i ett utförligt resonemang i delrapporten den 29 maj. Det klargjordes att de begrepp som är mest centrala i de sammanhang som här åsyftas (de pedagogiska) är interkulturell pedagogik och att det är fråga om att öka den interkulturella medvetenheten, förmågan att se interkulturella möten i skolan/förskolan som möjligheter till ömsesidigt givande möten. Av det statistiska material som analyserats framgår att det finns behov av forskning omkring interkulturalitet, där man till exempel kan ta reda på mer om villkoren för lärande i interkulturella grupper på högskolenivå/i obligatorisk skola ur lärar- och student/elevperspektiv. Arbetsgruppen konstaterar att det, både inom arbetsgruppen och bland övriga kollegor på Mälardalens högskola, finns en beredskap att bedriva forskning inom området. Sådan forskning synes ligga väl inom den prioriterade forskningsprofilen Didaktik och interkulturell kommunikation. Gruppen föreslår att kontakt tas med Spetssamverkanscentrum/samhällskontraktet för att utreda möjlighet till samarbete omkring detta. För att möta det behov av utbildning på området som preciserats genom arbetsgruppens möte med företrädare i regionen har arbetsgruppen utarbetad en kurs som kommer ingå i ordinarie kursutbud från och med hösten 2009 och som är behörighetsgivande för magisterutbildningen i didaktik, Didaktik i interkulturella lärmiljöer. Arbetsgruppen föreslår att lärande i interkulturella lärmiljöer får utgöra en av inriktningarna i magisterutbildningen i didaktik. För att möta den stora och ökande studentgrupp som har utländsk bakgrund och för att möta önskemålet att interkulturalitet tydligt framträder i kursplanerna i lärarutbildningen föreslås också att det görs en strategisk satsning på att utveckla den interkulturella kompetensen hos lärarutbildare vid Mälardalens högskola. 1

18 Bilaga 3 Margareta Sandström Med utgångspunkt i vad som framkommit i arbetsgruppens demografiska omvärldsanalys föreslår arbetsgruppen att konkreta åtgärder vidtas för att möta de tendenser som framgick av det statistiska materialet. För att locka fler ungdomar att studera vidare efter gymnasiet kan högskoleutbildning marknadsföras med hjälp av studenter på olika utbildningar som berättar för besökande gymnasieungdomar (och grundskoleelever?) om sina utbildningar och/eller studenter kan få besöka gymnasier och berätta om sin utbildning. För att underlätta inträdet på arbetsmarknaden för alla de ungdomar i regionen som är intresserade av att starta egna företag föreslås samarbete med Spetssamverkanscentrum/Samhällskontraktet. Sammanfattningsvis föreslår arbetsgruppen - Att lärande i interkulturella miljöer får utgöra en av inriktningarna i magisterutbildningen i didaktik - Att det görs en strategisk satsning på att utveckla den interkulturella kompetensen hos lärarutbildare vid Mälardalens högskola, vilket kan leda till ökade inslag av interkulturalitet i olika kursinnehåll i lärarutbildningen - Att nödvändiga kontakter tas för att föreslå samarbete med Spetssamverkanscentrum/Samhällskontraktet för att utreda möjligheter till samarbete omkring forskning med utgångspunkt från de slutsatser som dragits av den demografiska omvärldsanalysen i denna rapport - Att det görs ett konkret arbete med att marknadsföra högskoleutbildning genom att studenter på olika utbildningar på Mälardalens högskola berättar för besökande gymnasieungdomar (och grundskoleelever?) om sina utbildningar och/eller att studenter kan få besöka gymnasier och berätta om sin utbildning - Att nödvändiga kontakter tas för att föreslå samarbete med Spetssamverkanscentrum/Samhällskontraktet, för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden för ungdomar i regionen som är intresserade av att starta egna företag. (Detta har i och för sig inte ingått i arbetsgruppens uppdrag, men föreslås eftersom det framgått av det studerade materialet). 2

19 Bilaga 3 Margareta Sandström Inledning Arbetsgruppen har bestått av Åsa Brattlund, Marja-Terttu Tryggvason, Margaret Obondo, Jacob Axdorph (studeranderepresentant) och Margareta Sandström Kjellin. Vid sammanträdet i den Utbildningsvetenskapliga nämnden den 13 mars 2008 tillsattes arbetsgruppen som fick uppdraget att utveckla kurser som behandlar koppling mellan interkulturalitet och lärarutbildning. Gruppen skulle genomföra tre deluppdrag: (1) tillsammans med DURUC inventera skolornas behov av utbildning inom området interkulturalitet, (2) inventera vilka forskningsbehov som finns inom området, och vilka resurser Mälardalens högskola har för detta ändamål samt (3) se över och skapa kurser med interkulturalitet som ledord eller där interkulturalitet ingår, t ex interkulturell kommunikation, interkulturell pedagogik. Förutom denna slutrapport har två delrapporter lämnats till nämnden, den 29 maj och den 4 september I delrapporten den 29 maj redovisades dels en inventering av befintliga kurser med interkulturalitet som ledord eller där interkulturalitet ingår, dels resultat av en enkät som gjorts för att tillsammans med DURUC inventera skolornas behov av utbildning inom området interkulturalitet. Dessutom ingick ett utförligt resonemang om vokabulär omkring interkulturalitet. I delrapporten den 4 september 2008 redovisades grunddata för den av arbetsgruppen utarbetade kursen Didaktik i interkulturella lärmiljöer. Inventering av behov av utbildning på området Arbetsgruppen har inventerat behov av utbildning på området. Synpunkter på önskvärt innehåll i kurs för att öka skolpersonalens interkulturella medvetenhet inhämtades genom en enkät via DURUC i april 2008, genom samtal mellan och DURUCs ledamöter i maj 2008 och genom en seminariedag den 30 oktober 2008 i Västerås. Det framgick av alla tre aktiviteterna att det finns ett behov av utbildning på området. En enkät skickades ut från arbetsgruppen den 16 april 2008 via DURUC med en kort inledning där det poängterades att personal i dagens skola behöver öka sin interkulturella kompetens, eftersom de möter elever från olika kulturer. Två frågor ställdes i enkäten: Vilken beredskap finns det på din skola att bemöta dessa ungdomar så att deras kulturella tillhörighet bejakas? Finns det behov av kurser inom detta område för att öka personalens interkulturella kompetens? Det inkom endast tre svar på enkäten. Av svaren framgick att man ville fördjupa sina kunskaper och bredda perspektiven. 3

20 Bilaga 3 Margareta Sandström Vid den diskussion som ägde rum i samtalet mellan DURUC och den 29 maj framkom ytterligare synpunkter på önskvärt innehåll i nya kurser. Det kursinnehåll som önskades var sådant som främjar interkulturell medvetenhet, specialpedagogisk kompetens, N/T-didaktisk kompetens, funktionalitet i arbetslag, kunskap om genusfrågor, variation av arbetssätt och arbetsformer i klassrummet samt kunskap om praktiknära forskning. Den 30 oktober 2008 anordnade arbetsgruppen en seminariedag. Inbjudningar till dagen hade skickats till verksamma lärare, lärarutbildare och lärarstudenter. 22 personer hade anmält sig till dagen, och av dessa deltog slutligen 16 personer. Även om deltagarantalet var lågt, var alla tre grupper representerade. Dagen inleddes med en presentation av olika aspekter på Interkulturell undervisning samt hur man kan tillgodose interkulturell undervisning genom att iaktta Banks fem dimensioner; i korthet innebär dessa att man (1) använder ämnesinnehåll från de olika grupperna, (2) hjälper eleverna att förstå hur kunskap konstrueras, (3) hjälper eleverna att utveckla positiva attityder och beteenden mellan grupperna, (4) modifierar undervisningsstrategierna så att elever från skilda ras- (avser här etnicitet), kultur-, språk- och sociala klassgrupper får samma lärmöjlighet samt (5) förändrar skolans kultur och omgivning så att olika grupper känner samma status i skolans kulturliv (de fem dimensionerna är utförligt presenterade i delrapporten 29 maj 2008). Därefter presenterades hur man i Eskilstuna kommun arbetar med mottagandet av elever från andra kulturer. Mångkulturella enheten samordnar verksamheten för att utveckla mottagande, introduktion och särskilda utbildningsinsatser till barn och ungdomar med utländsk bakgrund i förskola, grundskola, särskola och gymnasium. Dessutom ansvarar enheten för de internationella klasserna och Slussen. Internationella klasserna tar emot elever i grundskoleåldern (åldersblandat) som ännu inte behärskar det svenska språket fullt ut. Slussen är en introduktionsverksamhet för nyanlända ungdomar i gymnasieåldern med annan språklig och kulturell bakgrund. Mångkulturella enheten samverkar med de lokala skolledningarna vid organisation av och verksamhet i kommunens studieverkstäder på grundskola och gymnasium, och de har ett särskilt ansvar för kompetensutveckling i mångfaldsfrågor för hela Barn- och utbildningsförvaltningen i Eskilstuna kommun. Mer information om detta går att finna via hemsidan: aspx Därnäst redogjordes för hur man i Västerås hanterar mottagandet av elever från andra kulturer, och det berättades att Centrum för tvåspråkighet i Västerås sköter all modersmålsundervisning, alla förberedelseklasser samt har hand om alla inskolningsassistenter. Dessutom presenterades den synbarligen lyckade satsningen med IDA-projektet (Inkludering-Delaktighet-Aktivitet). Detta är en mycket stor satsning på förskola och skola; budgeten omsluter hela 60 Mkr. Bakgrund till projektet IDA är att man vill höja studieresultaten vid vissa utvalda skolor och 4

21 Bilaga 3 Margareta Sandström förskolor. Man gör insatser beträffande modersmål och språk, familjestöd, något som kallas passion och kultur (vilket avser kulturella aktiviteter av olika slag). Med utgångspunkt i Banks fem dimensioner berättade en rektor i Västerås hur man arbetar i IDA-projektet med att utveckla en interkulturell undervisning. Mer information om IDA-projektet kan fås på hemsidan: Resten av dagen ägnades åt diskussioner i grupp. Vid redovisning av dessa framkom nedanstående synpunkter på en fortbildningskurs för lärare på detta område. Utgångspunkter - utgå från Banks fem dimensioner, men lägg till ytterligare en: kunskap om mer subtil interkulturell kommunikation: lärare behöver till exempel bli medvetna om olika kulturers icke-verbala kulturella uttryck, det vill säga åtbörder, miner, tonlägen med mera samt vad detta kan få för betydelse för den interkulturella kommunikationen - behandla styrdokument, värdegrund, människosyn, demokrati och medbestämmande samt interkulturella aspekter på ämnesinnehåll - börja från en känsla hur man ser på sig själv och överhuvudtaget ser på människan personlighetsutveckling - undervisa om idéhistoria, värdegrund samt människosyn och kunskapssyn. I lärararbetet är det viktigt att se eleven, människan eftersom elever känner skillnaden på människointresse - det personliga ansvaret, civilkurage och åskådarrollen, elevers medbestämmande, demokrati och medbestämmande Konkreta förslag om kursinnehåll - genomför fingerade utvecklingssamtal och betyg- eller bedömningssituationer/samtal - låt kursdeltagarna utföra ett konkret arbete bestående i att titta på kursen i modersmål och t ex kursen i geografi (eller annat ämne) för att hitta teman där man kan samarbeta - ge grundläggande kunskap om skillnader när det exempelvis gäller mångkulturellt interkulturellt, och använd exempel i undervisningen - involvera elever, genom att kursdeltagarna genomför egna mindre studier hemma på sin skola där eleverna får komma till tals beträffande vad som är bra lärsituationer för dem. Eventuellt kan elever också delta i workshops som avslutande examinationsaktivitet i kursen. Anordnande av workshops kan öka attraktionskraften, eftersom detta kan vara en möjlighet för en skola att visa hur man arbetar interkulturellt Lämpliga deltagare till kursen - se till att även friskolor erbjuds deltagande - prioritera att skolledare genomgår kursen 5

22 Bilaga 3 Margareta Sandström - blanda vanliga lärare med modersmålslärare/blivande modersmålslärare i kursgrupperna. På så sätt blir kursgruppen interkulturell, vilket utgör en bra lärmiljö för alla - poängtera att det är en fördel om hela arbetslag deltar. Då kan de som deltagit ha större gemensam kraft att genomföra förändringar Efter seminariedagen den 30 oktober diskuterade arbetsgruppen dessa synpunkter och föreslog att den planerade kursen fylls med ett innehåll som stämmer överens med många av de ovan framförda önskemålen. Hur detta har formulerats i kursplanen framgår av bilaga 1. Inventering av forskningsbehov på området Arbetsgruppen har genomfört en demografisk omvärldsanalys med hjälp av data som hämtats från SCBs hemsida, Regionfakta, Svenskt Näringslivs ungdomsundersökning 2004 samt Sundbom och Sidebäcks studie (2008). Nedan följer fakta som belyser (1) utbildningssituationen i riket år 2003 för 22-åriga ungdomar år 2003, (2) utbildningssituationen för utrikes födda män och kvinnor i Västmanland och Södermanland jämfört med riket i övrigt, (3) ungdomars benägenhet att börja studera vid universitet och högskola, (4) studenter med utländsk bakgrund, på Mälardalens högskola och i riket i övrigt, (5) lärarstudenter med utländsk bakgrund, (6) största immigrantgrupper i Västmanland och Södermanland år 2007 samt (7) 18- åringars syn på sin framtid. Utbildningssituationen i riket år 2003 för 22-åriga ungdomar Sundbom och Sidebäck (2008) har studerat unga vuxna med låg utbildning. Vi koncentrerar oss här på den utbildningsnivå som ungdomar uppnått år 2003 vid 22 års ålder, eftersom dessa ungdomar då haft sex år på sig att studera vidare efter grundskolan. Lågutbildade definieras av Sundbom och Sidebäck som personer med grundskoleutbildning som högsta utbildningsnivå. 8 procent av 22-åringarna hade inte gått i svensk grundskola (de hade anlänt till Sverige för sent för att detta skulle vara aktuellt). De exkluderades därför ur Sundbom och Sidebäcks studie. Tabell 1 visar hur det förhöll sig år 2003 beträffande etnisk bakgrund hos 22-åringar. 6

23 Bilaga 3 Margareta Sandström Tabell åringar år 2003 och etnisk bakgrund (data är hämtade ur Sundbom och Sidebäck, 2008, s. 46). 1. Födda i Sverige, far och mor födda i Sverige 77 % 2. Födda i Sverige, far eller mor född i Sverige 9 % 3. Född i Sverige, far och mor födda utrikes 5 % 4. Född utanför Norden 8 % 5. Född i Norden (utanför Sverige) Mindre än 1 % Av tabell 1 framgår att andelen ungdomar med utländsk bakgrund (kategorierna 3-5) är % av åldersgruppen. Tabell 2 visar hur andelen lågutbildade fördelar sig mellan de olika grupperna. Tabell 2. Andel lågutbildade 22-åringar i riket år 2003 i kategorier med olika etnisk bakgrund (data är hämtade ur Sundbom och Sidebäck, 2008, s. 48). Kvinnor Män 1. Född i Sverige, far och mor födda i Sverige 9 % 12 % 2. Född i Sverige, far eller mor född i Sverige 13 % 17 % 3. Född i Sverige, far och mor födda utrikes 16 % 23 % 4. Född utanför Norden 16 % 23 % 5. Född i Norden (utanför Sverige) 22 % 24 % Tabell 2 visar att en stor andel ungdomar med utländsk bakgrund (kategorierna 3-5) är lågutbildade, jämfört med de två övriga kategorierna. Kategori 2 brukar inte räknas som utländsk bakgrund. Värt att beakta gällande kategori 5 är att denna kategori ju är väldigt liten (se tabell 1). Uppenbarligen är fler ungdomar med utländsk bakgrund lågutbildade än andra. Det är intressant att det är en skillnad mellan grupp 1 och 2! Det vore intressant att veta vad som döljer sig i gruppen födda i Norden som är lågutbildade! Utbildningssituationen för utrikes födda män i Västmanland och Södermanland i jämförelse med riket I tabell 3 har vi sammanställt hur utbildningssituationen gestaltar sig olika för olika grupper av män, beroende på om de är födda i Sverige eller utrikes. Skillnader visas också mellan män boende i riket och i de två länen. 7

24 Bilaga 3 Margareta Sandström Tabell 3. Jämförelse i utbildningsnivå mellan män födda i Sverige och män som är födda utrikes Utrikes födda män i Västmanland med högst grundskola 25,3 % Män i Västmanland, födda i Sverige, med högst grundskola 16,3 % Utrikes födda män i Södermanland med högst grundskola 25,4 % Män i Södermanland, födda i Sverige, med högst grundskola 19,0 %% Utrikes födda män i hela riket med högst grundskola 21,2 % Män i hela riket, födda i Sverige, med högst grundskola 17,3 % Tabell 3 visar att den skillnad som finns i riket, att fler utrikes födda män har grundskola som högsta utbildningsnivå, är ännu större i Västmanland och Södermanland än i övriga riket. Utbildningssituationen för utrikes födda kvinnor i Västmanland och Södermanland i jämförelse med riket I tabell 4 har vi sammanställt hur utbildningssituationen gestaltar sig olika för olika grupper av kvinnor, beroende på om de är födda i Sverige eller utrikes. Skillnader visas också mellan kvinnor boende i riket och i de två länen. Tabell 4. Jämförelse i utbildningsnivå mellan kvinnor födda i Sverige och kvinnor som är födda utrikes Utrikes födda kvinnor i Västmanland med högst grundskola 25,6 % Kvinnor i Västmanland, födda i Sverige, med högst grundskola 13,1 % Utrikes födda kvinnor i Södermanland med högst grundskola 26,3 % Kvinnor i Södermanland, födda i Sverige, med högst grundskola 15,1 % Utrikes födda kvinnor i hela riket med högst grundskola 21,6 % Kvinnor i hela riket, födda i Sverige, med högst grundskola 12,3 % Av tabell 4 framgår att den skillnad som finns i riket, att fler utrikes födda kvinnor har grundskola som högsta utbildningsnivå, är ännu större i Västmanland och Södermanland. Förutom de ovan nämnda skillnaderna mellan utrikes födda män respektive kvinnor och män respektive kvinnor födda i Sverige finns också skillnader mellan kvinnor och män. Om man jämför tabell 3 och 4 finner man att fler män i Västmanland och Södermanland, födda i Sverige, har folk- och grundskola som högsta utbildningsnivå än kvinnor i Västmanland födda i Sverige. 8

25 Bilaga 3 Margareta Sandström Ungdomars benägenhet att börja studera vid universitet och högskola Det finns stora regionala skillnader när det gäller övergång till universitet och högskola. Södermanland ligger längst ned på listan när det gäller andel ungdomar som börjar studera på högskola, och Västmanland ligger på sextonde plats (av 21 län). Studenter med utländsk bakgrund på Mälardalens högskola och i riket Andelen studenter med utländsk bakgrund ökar successivt, både i de två länen och i landet för övrigt. Andelen studenter med svensk bakgrund födda 1981 som vid 25 års ålder påbörjat högskolestudier var 46 %; motsvarande andel för dem med utländsk bakgrund var 35 %. Enligt statistik från HSV och SCB hade 17 % av nybörjarna på högskolan 2006/07 utländsk bakgrund. Med utländsk bakgrund menas här personer som själva är födda utrikes och personer som är födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar. Mälardalens högskola ligger på fjärde plats (= 26 %) (efter Södertörns högskola, KI och KTH) när det gäller andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund i grundutbildningen. Det vore intressant att undersöka vad som ligger bakom dessa siffror. Varifrån kommer dessa ungdomar med utländsk bakgrund, vilkas benägenhet att påbörja högskolestudier ökar? Med tanke på det som framkom ovan beträffande den lägre utbildningsnivån för personer med utländsk bakgrund görs reflektionen att det inte kan förväntas att barn till dessa lågutbildade personer ska vara lockade av högre utbildning. Tvärtom måste det anses vara skolans ansvar att vända trenden. Här blir rekryteringen till lärarutbildningen viktig. För att möta mångkulturalitet bland skolans elever behöver eleverna mötas av interkulturellt kompetenta lärare. Är det en profil som Mälardalens högskola skulle kunna inrikta sig på? Vad krävs i så fall? Är det en förutsättning att lärarutbildare har god interkulturell kompetens för att detta ska vara realistiskt? Vad krävs för att detta ska uppnås? Hur kan man dra nytta av den mångkulturella sammansättningen av studenter på MDH? Hur kan man stödja de studenter med utländsk bakgrund som upplever bristfällig anpassning till dem som kulturvarelser? Vilka är villkoren för lärande i interkulturella grupper? Ska Banks dimensioner gälla även i undervisningen på Mälardalens högskola, och vad får det för konsekvenser? Ur frågorna ovan kan ett forskningsbehov utkristalliseras, där man kunde ta reda på vad som har fått utländska ungdomar att studera på högskolenivå eller tvärtom att nöja sig med låg utbildningsnivå (här är det fråga om studier på MDH och ungdomar i våra län). Vilka är villkoren för lärande i interkulturella grupper på högskolenivå/i obligatorisk skola ur lärar- och elev/studentperspektiv? 9

26 Bilaga 3 Margareta Sandström Lärarstudenter med utländsk bakgrund På lärarprogrammet, som är det yrkesprogram som har flest antal nybörjare (d v s är det största yrkesprogrammet), hade 16 % utländsk bakgrund ( utländsk bakgrund avser här utrikesfödda och födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar). Det är inte fler studenter med utländsk bakgrund på lärarprogrammet än på andra stora yrkesprogram. Det är däremot många av de mindre yrkesexamensprogram som har en mycket stor andel nybörjare med utländsk bakgrund, t ex apotekare (52 %) och receptarie (51 %). Största immigrantgrupper i Västmanland och Södermanland år 2007 Tabell 5 nedan visar vilka som var de tre största immigrantgrupperna i Västmanlands och Södermanlands län år Tabell 5. De tre största immigrantgrupperna år Svenskar som flyttat tillbaka till Västmanland från utlandet 17,9 % Immigranter från Irak som inflyttat till Västmanland 16,0 % Immigranter från Somalia som inflyttat till Västmanland 13,2 % Immigranter från Irak som inflyttat till Södermanland 29,6 % Svenskar som flyttat tillbaka till Södermanland från utlandet 15,7 % Immigranter från Somalia som inflyttat till Södermanland 8,8 % Av tabell 5 framgår att, förutom svenskar som återinflyttat, de största grupperna av immigranter till Södermanland och Västmanland kommer från Irak och Somalia. Det synes viktigt att nå dessa grupper med att informera om utbildningar och med att ta reda på vilka yrkeserfarenheter de har och/eller efterfrågar. För många av dessa är troligen mötet med den svenska högskolan annorlunda än den högskola/universitet de har erfarenhet av. För en del är studier på högskolenivå kanske något som varit helt onåbart. 18-åringars syn på framtiden Svenskt Näringslivs undersökning av 18-åringars syn på framtiden visar att Ungdomar i Västmanland och Södermanland är mindre lockade av att studera vidare efter gymnasiet än ungdomar i resten av riket 18-åringar i båda länen, och särskilt i Södermanland, är mycket intresserade av att starta egna företag; detta gäller särskilt 18-åringar födda utanför Europa, och det gäller både pojkar och flickor 10

27 Bilaga 3 Margareta Sandström 18-åringar födda utanför Europa är oftare än andra oroliga för att inte få ett bra jobb eller komma in på en bra utbildning Skillnader mellan flickor och pojkar 18-åriga flickor tror oftare än pojkar att de kommer att vara anställda inom kommun, stat eller landsting om tio år 18-åriga flickor är mer intresserade av att studera vidare efter gymnasiet än pojkar (men först vill de ta ett uppehåll och göra något annat ) Pojkar tror oftare än flickor att de kommer att ha en inkomst över medel Sammanfattningsvis verkar ungdomar i Södermanland och Västmanland vara mer benägna att starta eget än av att studera vidare; särskilt gäller detta ungdomar födda utanför Europa, vilka också är oroliga över sin framtid. Flickor är mer benägna att studera vidare, men verkar inte ha samma tro på sin förmåga, när det gäller att starta eget, som pojkar. När det gäller fortsatta studier är situationen omvänd, eftersom flickor här verkar ha tro på sin förmåga, medan pojkar inte verkar ha denna tro. Källor: SCBs hemsida. Regionfakta. Högskoleverket (2008). Uppföljande utvärdering av lärarutbildningen. Stockholm: Högskoleverket, Rapport 2008:8R. Svenskt Näringslivs ungdomsundersökning PUB [1].pdf Sundom, L. & Sidebäcks, G. (2008). Utbildningssamhällets underklass? En registerstudie om unga vuxna med låg utbildning. Forskningsrapport 2008:4. Mälardalens högskola. Studies in Social Sciences. 11

28 Bilaga 3 Margareta Sandström Inventering av befintliga kurser inom området samt utveckling av nya kurser Det tredje deluppdraget innebar att inventera befintliga kurser på området och vidareutveckla nya kurser. Den inventeringen gjordes under våren 2008 och redovisades i delrapporten 29 maj Grunddata för en ny kurs rapporterades till den 4 september. Vid seminariedagen den 30 oktober 2008 framkom konkreta förslag till kursinnehåll, som tillvaratogs av arbetsgruppen inför det slutliga förslaget till kursinnehåll (som framgår av bilaga 1). Kursen planeras att utprovas redan våren 2009 genom en kurs som finansieras via Skolverket, och den planeras ingå i ordinarie kursutbud från och med hösten Av delrapporten till den Utbildningsvetenskapliga nämnden den 29 maj 2008 framgick att interkulturalitet inte ingick i kursplanerna inom lärarprogrammet i sådan utsträckning att det kan anses att det beaktas tillräckligt. Arbetsgruppen föreslog därför under våren 2008 att det skulle göras en strategisk satsning på att utveckla den interkulturella kompetensen hos lärarutbildarna på Mälardalens högskola. Av delrapporten den 29 maj 2008 framgick vidare att det redan finns några kurser, i synnerhet i pedagogik, som berör mångfald och interkulturalitet. Här begränsas behovet till att se till att de bildar kontinuitet. 12

29 Bilaga 3 Margareta Sandström Bilaga 1. Kursplan Didaktik i interkulturella lärmiljöer, 7,5 högskolepoäng Teaching in intercultural learning environments Ämne: pedagogik Utbildningsnivå: grundnivå 300 Utbildningsområde: Undervisning Syfte Kursen syftar till att öka den samlade kompetensen hos förskole- och skolpersonal när det gäller att samspela didaktiskt i interkulturella lärmiljöer, och öka lärares medvetenhet om de egna värderingarnas betydelse vid bemötandet av mångfalden av barn. Syftet är även att ge tillgång till konkreta arbetssätt som kan stimulerar lärande och utveckling i interkulturella lärmiljöer, baserade på både kursdeltagarnas erfarenheter av goda aktiviteter/undervisningssituationer och barns/elevers synpunkter på goda lärandesituationer i relation till teorier om interkulturell undervisning och interkulturell kommunikation. Lärandemål Efter genomgången kurs skall de studerande Ha kunskap om villkor för lärande i interkulturella lärmiljöer Ha kunskap om aspekter av interkulturell kommunikation som är relevanta för skolmiljö Ha medvetenhet om de egna attitydernas och värderingarnas betydelse i kommunikationen med andra Kunna identifiera och analysera egna arbetssätt och arbetsformer med tanke på interkulturella lärmiljöer Kunna identifiera och analysera barns/elevers strategier för lärande Kunna analysera, muntligt och skriftligt, sin undervisning i interkulturella lärmiljöer i förhållande till villkor för sådan undervisning Innehåll Teorier om lärande och undervisning i interkulturella lärmiljöer Barns strategier för lärande i interkulturella lärmiljöer Strategier för undervisning/aktiviteter i interkulturella lärmiljöer Teorier om värderingar och attityder i interkulturella lärmiljöer Fältövningar beträffande egna strategier för undervisning/aktivitet i interkulturella lärmiljöer Fältövningar beträffande barns/elevers strategier för lärande i interkulturella lärmiljöer 13