Gemensamt möte mellan utsläppsgruppen och GRUS Göteborg 22 november 2011

Transkript

1 Gemensamt möte mellan utsläppsgruppen och GRUS Göteborg 22 november 2011 Närvarande: Titus Kyrklund, Naturvårdsverket Åke Axenbom, Energimyndigheten Helena Danielsson, IVL/SMED Annika Gerner, SCB/SMED Filippa Borgström, Klimatkommunerna Anders Hagnell, SKL Johan Nyqvist, Energikontor Syd David Segersson, SMHI/SMED Birgit Nielsen, RUS Fredrik Holm, RUS Niklas Notstrand, Energimyndigheten På telefon: Frida Löfström, Naturvårdsverket (fm) Anders Brandén Klang, Trafikanalys (em) Magnus Eriksson, 1. Presentationsrunda Alla presenterade sig med namn och organisationstillhörighet 2. Erfarenheter från retroaktiv uppdatering av databasen för luftutsläpp (David Segersson) Vi har nu en fungerande metodik för att göra årliga omräkningar. Dessutom håller uppgifterna på länsnivå nu en högre kvalitet jämfört med tidigare. Det beror på att de kommungrupper, som behövs för att klara sekretessen, hålls inom länsgränserna. Ett undantag såg ut att bli Gotland och Kalmar men det löstes genom medgivande om hävd sekretess från Cementa. Att hålla kommungrupperna inom länsgränserna har samtidigt, som väntat, inneburit en viss försämring av resultaten på kommunnivå. Främst problem med sektorn Energiförsörjning inom el- och värmeverk samt inom industrin. Energistatistikuppgifterna har kompletterats med bränslemängder från offentliga källor, cirka 150 stycken, för att få en säker geografisk fördelning av de största utsläppskällorna. Tidigare användes utsläppsuppgifterna från anläggningarnas miljörapporter, nu används istället energiuppgifterna. Bakgrunden till att vi nu istället beräknar emissioner utifrån kända bränslemängder är för att behålla konsistens med internationellt rapporterade emissionsuppgifter som har energistatistiken som grund. Kompletteringen med bränslemängder från offentliga källor blev lite krångligt p.g.a. att det är andra bränsleslag i SMP(Svenska miljörapporteringsportalen)/ets (Emission Trading Scheme) än inom energistatistiken. Detta kan vi troligen göra bättre nästa gång. En annan förbättring som genomförts är för sektorn Egen uppvärmning i småhus dvs det som även kallas småskalig uppvärmning, här används nu statistik per temperaturzon. Vidare förklarade David mer ingående varför det ibland blir problem inom sektorns Energiförsörjning från el-värmeverk samt inom industrin för kommuner som gränsar till kommuner med en stor utsläppskälla. 1

2 De olika stegen i användning av energistatistik inom geografisk fördelning: 1. Emission per kommungrupp beräknas från energistatistiken 2. Den första gissningen av fördelningen inom kommungruppen blir en fördelning proportionellt mot arealen industrimark 3. För att få en bättre fördelning av utsläppen (jmf punkt 2), så används uppgifter från miljörapporterna som komplement. Det leder till att utsläppen inom kommungruppen omfördelas, till exempel till en anläggning i kommun B och två i kommun C. Och resterande fördelas över industrimark. 4. Om summan av emissioner från offentliga källor >= totalemission inom kommungrupp så görs ingen fördelning. Kommun A blir då utan utsläpp! Utöver att enstaka kommuner inte blir tilldelade några utsläpp i sektorn Energiförsörjning från el-värmeverk samt inom industrin kan det också leda till kraftig påverkan på utsläppstrenden. Det vill säga att procentuellt små förändringar av utsläppen från en stor anläggning i t.ex. kommun C kan få stor betydelse för trenden i angränsande kommuner t.ex. kommun A. Andreas väckte frågan om möjligheten att rödmarkera problematiska kommuner i tabellerna. Sedan diskuterades Davids förslag till förbättringar: Att ta bort problemkommuner tyckte de flesta inte var en bra idé. Att förbättra kvaliteten genom att plocka punktkällor i kommunen (= fler punkter) är bra men svårt att organisera. Däremot verkade förslaget om att SCB gör en automatgranskning sekretessklassade data enkelt att genomföra. Likaså väckte förslaget om att gå ifrån fördelningsparametern areal industrimark till SMP (Svensk miljörapportportal, med alla A- och B-anläggningar) stora förhoppningar. Vidare framförde David att långsiktigt skulle det vara bra med en databas med anläggningsemissioner som används inom rapportering / geografisk fördelning. Data skulle då hämtas från SMP/ETS/direkt kommunikation. Idag lagras data i excel. 3 Rapportering till EU av 2010 års växthusgasutsläpp Inget nytt jämfört med förra mötet. Subemission 2012, som rapporterar 2010 års utsläppsuppgifter kommer att granskas ingående av EU. Bakgrunden är EU:s klimatbeslut och kravet att utsläppsminskningen ska ske linjärt mellan 2013 och 2020 med bindande mål för varje år. 2

3 Enligt bördefördelningen ska Sverige minska utsläppen med 17 procent fram till 2020 jämfört med 2005 inom den icke handlande sektorn (vilket ungefär motsvarar det svenska klimatmålet på en 25% minskning av växthusgaserna mellan åren ). 4. Nyheter i projektspecifikationen för 2010 års utsläppsdata På nationell nivå sker rapportering av 2010 års data, med 2009 års geografiska fördelning, före 1 mars till EMEP till följd av luftvårdskonventionen (LRTAP). På länsnivå innebär projektspecifikationen att samma metodik som utvecklades för 2009 års utsläpp används. Följande förändringar/nyheter föreslås i specifikationen: Förändrat urval och kommungruppsvis kvalitetssäkring av punktkällor Förändrad presentation av kommundata Särskilja snöskotrar och fyrhjulingar från arbetsmaskiner Uppdelning av hushållens lösningsmedel i produktgrupper Birgit tog upp att det behövs en diskussion om utvecklad statistik för jordbrukssektorn. En av hennes medarbetare på landsbygdsenheten tog bl.a. upp att utsläppen mycket skiljer sig mycket åt beroende på ras, foderstat och produktion och schablonvärdena som används slår alltmer fel när man skalar ner uppgifterna. Vidare att sektorn Övrigt jordbruk bör delas upp i sina delar, så utsläppen till följd av odling av mulljordar (4D4) kan skiljas ut från skörderester mm. Frågan är vem som kan bidra till ökat kunskapsunderlag. Vidare efterlystes närmare kontakter med SLU som ingår i SMED. Frida berättade att Naturvårdsverket fått en förvarning om neddragning med ca 1,5 MSEK i klimatrapporteringen. Pågående rapportering fortsätter, men det kan bli svårt att prioritera utvecklingsprojekt. 5. Fler frågor kring transportsektorn Hittills har utsläppsberäkningar skett med hjälp av metoden Artemis, den byts nu ut mot en ny modell som heter HBEFA. De är i allt väsentligt lika varandra, utgår från samma europastandard för emissionsfaktorer. Ryktet som Birgit hört att den nya metoden inte fungerade var överdrivet. Metoden kommer att beskrivas i nästa NIR (National Inventory report) Att ta fram länsvisa trafikarbetssiffror verkar inte vara aktuellt eftersom det ännu inte ordnat sig på nationell nivå ännu. Trafikverkets konsult Vectura, som skulle ha levererat nya trafikarbetssiffror på nationell nivå hösten 2010, har inte klarat av att få fram nya siffror. Uppgifter finns än så länge bara för tre län (Värmland, Östergötland och Sörmland), det verkar nu som slutförande ska ske under Det innebär att de trafikarbetssiffror som nu finns och används inom SMED är 4-5år gamla. Dessa äldre uppgifter justeras med hjälp av de uppgifter som finns om årlig bränsleåtgång. När utsläppen beräknas används förstås också uppdaterade emissionsfaktorer. David presenterade ett möjligt utvecklingsprojekt för uppdelning av sektorn Tunga lastbilar och bussar på tunga lastbilar och bussar. Det finns två möjligheter. Troligtvis möjligt att ta fram t.ex. länsvisa schabloner genom fordonsregistret och körsträckedatabasen 3

4 Finns möjlighet till mer detaljerade studier för kollektivtrafik. Bra information om fordonsflottan, linjer, fordonsflöden, bränsleförbrukning(?) Omfattande att göras nationellt men hanterbart på länsnivå. Det sistnämnda finns goda erfarenheter från Santiago, här användes de detaljerade uppgifterna som finns i kollektivtrafikens tidtabeller. Långfärdsbussar kommer dock att bli svårt att skilja ut, medan länstrafiken samtidigt är den mest intressanta när man ska visa resultat av att ha bytt från ett fordonsbränsle till ett annat. Idag överskattas utsläppen från sektorn Internationell luft- och sjöfart i emissionsdatabasen. Eftersom uppgifterna kommer från EMEP som överskattar sjöfartsutsläppen, i synnerhet svavel. För 2010 år data kommer detta att korrigeras, dess nya data kan innebära trappstegsförskjutningar. 6. Medgivande och sekretess Andreas berättade att en skrivelse från SKL till statistikutredningen och tre berörda departementen är under utarbetning. Ett utkast är utmejlat från Andreas. Den gick iväg före jul från SKL. Andra parter har möjligheten att göra egna likalydande brev. Niklas: Flera storsatsningar för förbättrad kommunal statistik: Ny undersökning av industrins energianvändning i små företag, utökad småhusenkät, undersökningen energianvändning i fritidshus kommer att förbättra sektorn för slutanvändning. Systematiskt medgivandearbete som en del av kvalitetssäkringen för att öka svarsfrekvensen i undersökningarna vilket förhoppningsvis leder till färre saknade värden i den kommunala och regionala energistatistiken. Frågor om ökad medgivandegrad från kommunala värmeanläggningar. Gå via kommunala miljöstrateger? Notis i nyhetsbrev för EES? 7. Något om fördjupad utvärdering och annat intressant från Naturvårdsverket Naturvårdsverket med flera så kallade miljömålsmyndigheter arbetar med den fördjupade utvärderingen av miljömålen. Den ska levereras senast 15 mars 2012, nu i striktare former än förut. Man ska bland annat svara på om miljömålen klaras och även om man klarar förutsättningarna för miljömålen kan nås. Det vill säga om det finns beslutade eller planerade styrmedel som leder till att målet nås senare än Målet ska följas upp mot dom nya preciseringarna, som kommer att beslutas i april varför justeringar kan ske i efterhand, samt eventuella etappmål. Samarbete NV/Trafikverket kring modellering av data från 40 orter, man ska ta fram dagens halter samt prognoser fram till I SimAir och VedAir sker modellering av data från såväl trafik som vedeldning. Projekten beräknas bli klart i början på För vedeldningsprojektet i Västerbottens län kommer en jämförelse att kunna göras mellan modellerade och uppmätta data. Vidare pågår ett projekt kring sjöfartens utsläppsdata. Hur mycket påverkar sjöfarten luftkvaliteten i Göteborg? I Malmö var sjöfartens partikelbidrag i paritet med lokala bidrag. När det gäller Black Carbon (sot) är rapporterade data lägre från vedeldningsutsläpp i Sverige, än värdena är från Finland och Norge. En intressant fråga är hur stor betydelse 4

5 skillnader i eldningsvanorna mellan norra och södra Sverige har för utsläppstatistiken. Vidare pågår en diskussion om att få till ett nytt sotdataregister frågan är bara vem som betalar. 8. Handlande och icke-handlande sektor Frida berättade att läget är att utsläppsuppgifter för icke handlande sektorn för år 2012 kan komma först till submission Bakgrunden är komplexa system som inte är särskilt koordinerade vilket också kräver komplex myndighetskoordination. EU-krav från 2015 att särredovisa årliga utsläppsminskningar från den ickehandlande sektorn. Det är dock möjligt att innan dess göra grövre beräkningar på länsnivå. Birgit har bland annat gjort en sådan grovberäkning för Västra Götalands län. 10. Färdplan 2050 Fredrik redogjorde för hur Naturvårdsverkets och Energimyndighetens beställning till länsstyrelserna tagits fram. Bilaga som rapportmall, bakgrundsmaterial sammanställt, betoning på kvalitativa aspekter. Fredrik skickar ut det producerade PowerPoint-materialet till gruppen för kännedom. UTVECKLA Fredrik, andra meningen förstår jag inte. 11. Nya rapporter Andreas om SKLs sammanställning utifrån inrapportering från 251 kommuner och 20 av 21 landsting och regioner med anledning av energieffektiviseringsstödet, EES. Ett gott samarbete mellan SKL och Energimyndigheten, med konsultstöd från Energikontoret Skåne, referensgrupp av kommuner och landsting etc. Prel. version utsänd inför mötet och tabellverk sänds ut efter mötet. Färdig rapport publiceras 23 december och nyckeltalen finns även på Kommun- och landstingsdatabasen, I detta sammanhang vore det naturligt att även ha med nyckeltal från KRE. Ingen på mötet kan redogöra för indikatorer och beräkningsmetoder för uppföljning av politik för energieffektivisering. 12. Sekretessbortfall KÅRE och retroaktiv uppdatering av KRE Inget nytt från förmiddagen, pg a Ulfs och Helenas frånvaro. Magnus påminner om Helenas mejl till Ulf angående frågor inför deras offerering av retroaktiva data. En kommitté bestående av Niklas, Magnus, Fredrik och Andreas bildas för att reda ut beställningen och dess finansiering. 13. Vad blev det för energiindikatorer av SCB-projektet? Diskussion kring vad som beställts, och om det finns behov av ny beställning. Samma kommitté som ovan får utreda detta, bl a med utgångspunkt i den gamla beställningen och den föregående utvärderingen av SCBs rapport i den version som förelåg våren Magnus kommenterade också bristanalysen för miljömålsindikatorer och om mötet 28 mars. Vad kan förberedas redan innan regeringen fastställer preciseringarna? 14. Sekretesskrivelsen Avhandlad under förmiddagen 15. Hemsidan KRE nu flyttad till Energimyndighetens huvudsida (gå till statistik kommunal och regional statistik). Där finns snigel-materialet (men under annan rubrik ). Niklas efterlyser nya kommentarer efter flytten. 5

6 16. Planindikatorer något för GRUS-gruppen? Åke Axenbom presenterade de tankar som tänkts av bl a honom och Tobias Malmquist, Energimyndigheten. Alla är ense om vikten av god fysisk planering för ökad effektivitet inte minst med tanke på de långsiktiga konsekvenserna. Hållbarhetsaspekten finns med i såväl PBL som Miljöbalken men i rätt olika tolkningsramar. Det kommunala planmonopolet är ett starkt styrmedel, åtminstone i expansiva kommuner. Lagen om kommunal energiplanering från 1977 var en gång tänkt att kopplas till den plan- och bygglag som antogs 1987 frågan är om det blivit så? Det vore såväl angeläget som intressant att utveckla indikatorer som belyste en mer spetsad tillämpning av den fysiska planeringen. En sorts målindikatorer med syftet är att mäta samhällsutveckling i förhållande till övergripande mål i fysisk planering svara på frågan om utveckling går i rätt riktning. Den nya ordningen för aktualitetsprövning öppnar för ett mer aktivt samarbete mellan länsstyrelser och centrala myndigheter. Gruppen välkomnar fortsatt rapportering kring detta intressanta ämne. Litteratur: Boverket: Mål- och planindikatorer som verktyg i fysisk planering (2007) Birgit: En parallell till uppföljning av planer är en ekonomisk uppföljning av t ex länstransportplaner. I Västra Götaland planerades 16% av investeringsvolymen att avsättas till gång-, cykel- och kollektivtrafik, men i verkligheten blev det bara 10 procent. Sådana uppföljningar borde bli indikatorer. Fredrik: I analogi med detta blir det ofta skillnader mellan översiktsplaner (vägledande, visionära och icke-bindande) och detaljplaner (lagfästa, konkreta och påverkade av exploatörens önskemål). Går dessa skillnader att mäta? Titus: Vore det inte intressant att jämföra översiktsplanernas visioner med mer ekonomiska planer (bostadsförsörjningsprogram m m)? Andreas: Möjligt att redan idag redovisa uppgifter om de boendes närhet till livsmedlsaffärer från SCB. Siffror finns redan på för 2002 och 2006, ny metod och retroaktiva justeringar ska göras vid nästa beräkning. SCB har dock inte hunnit med ny beställning under hösten Intresse finns från SKL, RUS, FHI, BoV, Trafikanalys, Trafikverket. 17. Transportindikatorer för miljömålsuppföljning Anders: Ny metod för körsträcka med bil : Retrodata finns (bättre än de gamla). Birgit: Seminarium om miljömål i transportplanering 8 mars Ny planprocess för infrastrukturplanering efter hård kritik om brister bl a i MKB. Andreas: Bra data från Trafa bättre än EES-materialet om fordonsanvändning m m. Kan kanske komplettera eller ersätta den bitvis svajiga kommunala inrapporteringen? 18. Nytt GRUS-möte Nästa möte hålls per telefon/internet, preliminärt 14 feb(det kom att ändras). Datumet är bl a avhängigt hur beställningarna hos SCB fallit ut, samt hur arbetet med nya miljömålsindikatorer utvecklats (Naturvårdsverket kallar till nytt sådant möte 28 mars) Minnesanteckningar Fredrik Holm och Birgit Nielsen 6