Utbildningsnämndens sammanträde

Transkript

1 Kallelse/ärendelista Utbildningsnämndens sammanträde Tid: Tisdag 17 januari 2017 kl. 08:00 Plats: Stadshuset, Vänersalen, entréplan Ledamot som är förhindrad att delta vid sammanträdet får själv kontakta sin ersättare för tjänstgöring. Mariestad den 10 januari Anette Karlsson ordförande Carina Törnell sekreterare Tidplan ÄRENDELISTA Upprop Val av protokolljusterare 1. Systematiskt kvalitetsarbete Befarade kränkningar, klagomål och synpunkter. Berörd avdelningschef, kl Detta ärende är inte öppet för allmänheten. 2. Statsbidrag som sökts/kan sökas vid nybyggnad/ombyggnad av skollokaler och skolgårdar Dan Hjalmarsson, kl Informationsärende

2 Sida 2 ÄRENDELISTA 3. Inkluderande arbetssätt - exempel från grundskolan. Emma Bohman, Lisa Björling, Ann Wickström och Marie Adolfsson, kl Informationsärende 4. Revidering delegationsordning. (Bilaga) 5. Riktlinje för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola. (Bilaga) Stina Lindell, kl Fika, kl Rapport programråd och samråd näringsliv (Bilaga) Maria Appelgren, kl Informationsärende 7. Vadsbogymnasiets programpriser (Bilaga) Maria Appelgren, kl Programpriser Särgymnasiet (Bilaga) Maria Appelgren, kl Bidrag gymnasiefriskolor (Bilaga) Maria Appelgren, kl

3 Sida 3 ÄRENDELISTA 10. Utvärdering Resursfördelningsmodell grundskola f-9 och förskola Britt-Marie Stam, Anna-Karin Yséus, Pia Svartén, kl Informationsärende 11. Barnpeng och elevpeng grundbelopp. (Bilaga) Britt-Marie Stam, Anna-Karin Yséus, Pia Svartén, kl Resursfördelning enligt resursfördelningsmodell (Bilaga) Britt-Marie Stam, Anna-Karin Yséus, Pia Svartén, kl Omvärldsanalys och budgetbehov (Bilaga) Pia Svartén, kl Protokollsutdrag från unau: Förslag till beslut läggs ut/skickas ut måndag den 16/ efter arbetsutskottets möte. Protokollsutdrag från unau: Förslag till beslut läggs ut/skickas ut måndag den 16/ efter arbetsutskottets möte. Bensträckare, 5 min 14. Informationsbroschyrer förskola och fritidsverksamhet ersätter Bra att veta. (Bilaga) Britt-Marie Stam, Jenny Ryberg, kl Informationsärende 15. Namn ny förskola (Bilaga) Britt-Marie Stam, kl Nämndmål 2018 (Bilaga) Ulrika Törnberg, kl Redovisning Uppdragslista (Bilaga) Informationsärende

4 Sida 4 ÄRENDELISTA 18. Aktuellt - utbildningschefen har ordet 19. Ordföranden har ordet 20. Rapporter Eventuella rapporter finns att läsa i Assistenten 21. Delegationsbeslut Handlingar finns att läsa i Assistenten 22. Handlingar att anmäla Handlingar finns att läsa i Assistenten 23. Återkoppling punkt kränkningar m m.

5 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 Utbildningsnämndens arbetsutskott UN 105 Dnr 2014/00159 Revidering Delegationsordning Arbetsutskottets förslag till beslut i utbildningsnämnden 1. Utbildningsnämnden återtar delegation att besluta om - Ärendetyp C5. Mottagande av elev i grundsärskola om vårdnadshavare lämnat sitt godkännande för grundskolechef. - Ärendetyp C8. Mottagande/antagning till gymnasiesärskola för rektor gymnasieskolan. 2. Utbildningsnämnden ger elevhälsochef delegation att besluta om - Ärendetyp C5. Mottagande av elev i grundsärskola om vårdnadshavare lämnat sitt godkännande. - Ärendetyp C8. Mottagande/antagning till gymnasiesärskola. Bakgrund Sektor utbildning föreslår utbildningsnämnden ge delegation till elevhälsochef för att ta beslut om mottagande av elev i grundsärskola och mottagande/antagning till gymnasiesärskola samtidigt som delegationen återtas från grundskolechef respektive rektor för gymnasieskolan. Underlag för beslut Skrivelse Revidering av utbildningsnämndens delegationsordning upprättad av utbildningschef Katarina Lindberg. Utbildningsnämndens delegationsordning antagen , senast reviderad Expedierats till: Utbildningsnämnden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

6 Datum: Dnr: 2014/00159 Sida: 1 (1) Mariestads kommun Sektor utbildning Utbildningsnämnden Revidering av utbildningsnämndens delegationsordning Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden återtar delegation att besluta om a) Ärendetyp C5. Mottagande av elev i grundsärskola om vårdnadshavare lämnat sitt godkännande för grundskolechef. b) Ärendetyp C8. Mottagande/antagning till gymnasiesärskola för rektor gymnasieskolan. 2. Utbildningsnämnden ger elevhälsochef delegation att besluta om a) Ärendetyp C5. Mottagande av elev i grundsärskola om vårdnadshavare lämnat sitt godkännande. b) Ärendetyp C8. Mottagande/antagning till gymnasiesärskola. Bakgrund Sektor utbildning föreslår utbildningsnämnden ge delegation till elevhälsochef för att ta beslut om mottagande av elev i grundsärskola och mottagande/antagning till gymnasiesärskola samtidigt som delegationen återtas från grundskolechef respektive rektor för gymnasieskolan. Underlag för beslut Skrivelse Revidering av utbildningsnämndens delegationsordning upprättad av utbildningschef Katarina Lindberg. Utbildningsnämndens delegationsordning antagen , senast reviderad Katarina Lindberg Utbildningschef

7 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 Utbildningsnämndens arbetsutskott UN 106 Dnr 2016/00417 Riktlinje för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Arbetsutskottets förslag till beslut i utbildningsnämnden Utbildningsnämnden beslutar fastställa riktlinje för mottagande i särskolan. Bakgrund Sektor utbildning har sedan tidigare en upprättad rutin för mottagande i särskola. Denna rutin är beslutad av sektor utbildnings ledningsgrupp och revideras årligen. Enligt 2 kap. 8 Skollagen är det huvudmannen som ansvarar för utbildning i särskola. Beslut om mottagande i grundsärskolan regleras också i 7 kap. 5 : Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning, ska tas emot i grundsärskolan. Frågan om mottagande i grundsärskolan prövas av barnets hemkommun. I Skollagen 18 kap. 2 och 5 regleras rätten till utbildning i gymnasiesärskolan: Gymnasiesärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ska ge en god grund för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhället. Även där framgår att det är hemkommunen som prövar frågan om en sökande tillhör målgruppen. Rutin för mottagande i särskolan beslutades av sektor utbildnings ledningsgrupp För att förtydliga och säkerställa huvudmannens ansvar har rutinen reviderats och gjorts om till en riktlinje. För att säkerställa en likvärdighet i bedömning och beslut om mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan har beslutsfattande tjänstemän ändrats från grundskolechef för grundsärskolan och gymnasiesärskolans rektor för gymnasiesärskolan. I riktlinjen fastställs att det är elevhälsochef som fattar beslut för både grundsärskolan och gymnasiesärskolan, under förutsättning att nämnden fattar erforderlig ändring i delegationsordningen. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

8 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 2 Forts 106 Underlag för beslut Tjänsteskrivelse "Riktlinje för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola" upprättad av elevhälsochef Stina Lindell och utbildningschef Katarina Lindberg. Riktlinje för mottagande i grundsärskola och gymnasieskola. Expedierats till: Utbildningsnämnden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

9 Riktlinje för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Sektor utbildning Antaget av utbildningsnämnden 2016-xx-xx

10 Sida: 2 (9) Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Ansvar Handläggning I förskolan/förskoleklass I grundskolan och gymnasieskolan Utredning inför beslut om mottagande i särskola Den pedagogiska bedömningen Den psykologiska bedömningen Den medicinska bedömningen Den sociala bedömningen Helhetsbedömning Vårdnadshavares samtycke Beslut om mottagande i särskolan Överklagan Uppföljning Förnyad bedömning Individintegrering Mottagen elev som inte tillhör målgruppen för särskola Riktlinjen hänvisar till följande dokumentation Referens... 9

11 Sida: 3 (9) 1. Inledning Till grund för denna riktlinje ligger Skolverkets allmänna råd: Mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan, (SKOLFS 2013:20): Grundsärskolan och gymnasiesärskolan är skolformer som är anpassade för de elever som inte når grundskolans respektive gymnasieskolans kunskapskrav, därför att de har en utvecklingsstörning. Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. Varje huvudman har, enligt Skollagen, ansvar för att utbildningen genomförs i enlighet med författningarna. Grundsärskolan innefattar årskurserna 1 9 och gymnasiesärskolan åren 1 4. Då samma villkor gäller för båda skolformerna används i denna riktlinje begreppet särskola Syfte Syftet med denna riktlinje är att säkerställa att mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola utförs enligt gällande lagar och förordningar Ansvar Elevhälsochef ansvarar för att riktlinjen revideras årligen. 2. Handläggning Särskolan är en skolform som är anpassad till elever som inte bedöms kunna uppnå gällande kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning. Utvecklingsstörning definieras som en nedsättning av intelligensförmågan konstaterad under uppväxten (före 18 års ålder) och en samtidig nedsättning i adaptiv förmåga eller beteende. Vårdnadshavare, myndiga elever samt personal i förskolan, förskoleklass, grundskolan och gymnasieskolan kan aktualisera en fråga om rätten till undervisning i särskola. För att en elev ska kunna tas emot i särskolan måste bedömning ha gjorts att eleven tillhör särskolans målgrupp. Hemkommunen prövar frågan om en elev tillhör målgruppen. Vad det gäller elever med annan språklig bakgrund ska särskild uppmärksamhet ägnas åt faktorer som kan påverka förutsättningarna att göra korrekta bedömningar. Det är viktigt att se till att det är elevens kognitiva förmågor som mäts

12 Sida: 4 (9) och inte eventuella språksvårigheter. Även trauma, kulturella skillnader eller ofullständig skolgång kan påverka bedömningen I förskolan/förskoleklass Förskolan är öppen för alla barn. Barn i behov av särskilt stöd har en särskild rätt till plats i förskola, eftersom förskolan anses vara ett viktigt stöd i barnets utveckling. I förskolan och i förskoleklass finns inga kunskapskrav eller krav på att barnen eller eleverna ska uppnå en viss utvecklingsnivå vid en viss tidpunkt. Särskolans verksamhet startar fr.o.m. årskurs 1. Därför blir frågeställning om mottagande i särskola aktuell först när barnet börjar närma sig skolpliktig ålder. Om frågan väcks redan i förskolan behöver förskolechefen, efter samråd med vårdnadshavare, säkerställa att hemkommunen är informerad och att information delges rektor för den förskoleklass där barnet eventuellt ska gå. Det är vårdnadshavare som väljer vilken förskoleklass deras barn ska gå i. Några barn går kvar i förskolan som 6-åringar och börjar därefter i årskurs 1. Om frågeställning om skolformstillhörighet väcks i förskola/förskoleklass bör pedagogisk bedömning ske i samråd med berörd personal i grundskolan I grundskolan och gymnasieskolan När eleven trots särskilt stöd inte bedöms kunna uppnå grundskolans/ gymnasieskolans kunskapskrav, informeras rektor av ansvarig pedagog. Detta sker skriftligt på blankett: Anmälan till rektor inom grundskolan kring utbildningens mål eller Anmälan till rektor inom gymnasieskolan kring utbildningens mål, som finns att hämta på medarbetarportalen Navet. Rektor kallar till elevhälsokonferens med vårdnadshavare. Tolk anlitas vid behov i alla sammanhang där elev/vårdnadshavare deltar. I samråd med vårdnadshavare beslutas under elevhälsokonferensen om en allsidig elevutredning ska inledas. För myndig elev sker samrådet med eleven och eventuellt vårdnadshavare/god man. Finns tankar om att en annan skolform kan vara aktuell ska elev/vårdnadshavare informeras om detta. Utvärdering av tidigare insatser/stödåtgärder i skolan ligger till grund för bedömning om utredning ska inledas. Elevens bästa ska alltid vara utgångspunkt och elevens inställning ska, så långt det är möjligt, klarläggas. Den allsidiga elevutredningen ska innehålla pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Rektor ansvarar för att samla in samtliga bedömningar och för att de uppgifter som tillförs utredningen och som kan ha betydelse för utgången av ärendet dokumenteras kontinuerligt. Rektor ansvarar även för att vårdnadshavare informeras fortlöpande om utredningens gång.

13 Sida: 5 (9) 2.3. Utredning inför beslut om mottagande i särskola Utredning inför beslut om mottagande i särskola innefattar fyra bedömningar; pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social, en så kallad allsidig elevutredning. Inför psykologisk och medicinsk bedömning krävs vårdnadshavares medgivande. Resultatet av respektive bedömning redovisas alltid till vårdnadshavare av den som gjort bedömningen. Det är lämpligt att söka vårdnadshavares samtycke innan resultatet delges rektor och övrig personal Den pedagogiska bedömningen Den pedagogiska bedömningen utförs av speciallärare, specialpedagog, legitimerade lärare med specialpedagogisk kompetens eller annan person med specialpedagogisk kompetens och ska fastställa om eleven har förutsättningar att kunna nå gällande kunskapskrav eller inte. Vid bedömning i förskolan bör samarbete mellan förskolans och grundskolans specialpedagoger/lärare ske Den psykologiska bedömningen Den psykologiska bedömningen utförs av legitimerad psykolog. Syftet är att fastställa om eleven har en utvecklingsstörning eller inte, samt i så fall i vilken grad. Psykologen kan anse att det behövs ytterligare utredning för att klargöra orsaker till en elevs skolsvårigheter, till exempel ADHD-problematik, autismspektrumtillstånd, trauma eller specifik språkstörning Den medicinska bedömningen Den medicinska bedömningen utförs av legitimerad läkare. Syftet är att klarlägga om det finns medicinska faktorer som indikerar en utvecklingsstörning, vilket i så fall ska beskrivas i bedömningen. Läkaren kan anse att det behövs ytterligare utredning för att klargöra orsaker till en elevs skolsvårigheter, till exempel syn- eller hörselskada Den sociala bedömningen Den sociala bedömningen utförs av skolkurator. Syftet är att redovisa om det finns sociala orsaker och bakgrundsfaktorer som är av sådan karaktär att de kan förklara elevens skolsvårigheter. När bedömning blir aktuell i förskoleklass är grundskolans skolkurator ansvarig Helhetsbedömning Om det finns tecken i den slutförda allsidiga elevutredningen som tyder på att eleven kan tillhöra målgruppen för särskola anmäls detta till grundskolechef/gymnasieskolans rektor, som kallar till samrådsmöte. Vid samrådsmötet deltar representanter för respektive profession i den allsidiga elevutredningen. Vid behov kan grundskolechef/ gymnasieskolans rektor kalla in annan person. Om det vid samrådsmötet framkommer att eleven tillhör särskolans målgrupp, ansvarar grundskolans rektor/gymnasieskolans rektor för att vårdnadshavare informeras om detta inte gjorts tidigare - om gällande

14 Sida: 6 (9) rättigheter och lagstiftning för elever och vårdnadshavare i samband med mottagande i särskolan Vårdnadshavares samtycke Om båda vårdnadshavarna medger att eleven tas emot i grundsärskolan/ gymnasiesärskolan, ansvarar förskolechef/grundskolans rektor/gymnasieskolans rektor för att medgivandet sker skriftligt på blankett Utbildning i grundsärskolan/ gymnasiesärskolan, som finns att hämta på medarbetarportalen Navet. Medgivandet och samtliga bedömningar skickas därefter till grundskolechef/gymnasiesärskolans rektor för beslut. Om vårdnadshavarna inte samtycker till att eleven tas emot i grundsärskolan/ gymnasiesärskolan ska eleven som huvudregel starta/fortsätta sin utbildning i grundskolan/gymnasieskolan. Situationer kan dock uppkomma där hemkommunen anser att vårdnadshavarnas vilja inte stämmer överens med elevens behov och förutsättningar. I dessa fall, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till elevens bästa, kan hemkommunen undantagsvis gå emot vårdnadshavarnas vilja. (7 kap. 5 skollagen). Beslut om mottagande i grundsärskolan/gymnasiesärskolan utan vårdnadshavarnas samtycke kan ej delegeras utan fattas av utbildningsnämnden. Överklagan av nämndens beslut ställs till Skolväsendets Överklagandenämnd Beslut om mottagande i särskolan Ett beslut om rätt till utbildning i grundsärskolan fattas av grundskolechef på blankett Utbildning i grundsärskolan/gymnasiesärskolan, som finns att hämta på medarbetarportalen Navet. Beslutet grundas på den helhetsbedömning som visat att eleven inte når upp till grundskolans kunskapskrav därför att eleven har en utvecklingsstörning. Grundskolechef beslutar om eleven huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesområden i grundsärskolan. Om det är tveksamt om eleven tillhör särskolans målgrupp, fattas beslut om att inte ta emot eleven. Därefter finns det dock anledning till fortsatta observationer av elevens kunskapsutveckling. Grundsärskolans rektor ansvarar för mottagandet i särskolan. Grundsärskolans rektor får besluta att en elev som mottagits i grundsärskolan, och som har förutsättningar för det, ska läsa en kombination av ämnen och ämnesområden enligt grundsärskolans kursplaner, samt ämnen enligt grundskolans kursplaner. De elever som tillhör gymnasiesärskolans målgrupp har rätt att bli mottagna i gymnasiesärskolan om utbildningen påbörjas före utgången av det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år. Utredning lik den för grundsärskolan ska göras, om detta inte redan är gjort. Beslutet grundas på den helhetsbedömning som visat att eleven inte når upp till grundskolans kunskapskrav därför att eleven har en utvecklingsstörning. Beslutet ska vara skriftligt och innehålla en beslutsmotivering. Beslutet ska vara undertecknat av gymnasiesärskolans rektor. Det är

15 Sida: 7 (9) gymnasiesärskolans rektor som bedömer och beslutar om eleven ska följa ett nationellt eller individuellt program. Efter beslut om mottagande i särskolan ska beslutet verkställas så snart som möjligt. Hänsyn måste dock tas till mottagande skolas behov av förberedelsetid. Det kan till exempel handla om resursförstärkning och förändringar vad det gäller lokaler. Mottagande på försök kan ske under högst sex månader och sker endast när det är klarlagt att eleven tillhör målgruppen. Ett sådant beslut fattas av berörd huvudman. Skollagen, 7 kap Överklagan Beslut om mottagande i särskola kan överklagas. Detta sker skriftligt och ställs till den lokala beslutsfattaren grundskolechef/ gymnasiesärskolans rektor. Överklagan måste ha inkommit senast tre veckor efter det att vårdnadshavarna mottagit beslutet. Beslutsfattaren ändrar beslutet eller står fast vid beslutet och skickar i förekommande fall ärendet till Skolväsendets Överklagandenämnd. Det är endast vårdnadshavare eller eleven själv, om denne har fyllt 16 år, som kan överklaga. Vårdnadshavare informeras om rätten för överklagan i samband med beslutet om mottagande i särskola. I samband med att frågan om mottagande väcks på skolan ansvarar grundskolans rektor/gymnasieskolans rektor för att vårdnadshavare ges information om särskolan i Mariestad och om Riktlinje för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola. Särskolans specialpedagog är behjälplig med information. Grundskolans/gymnasieskolans pedagoger/specialpedagog ansvarar för att tillsammans med särskolans pedagoger/specialpedagog upprätta en plan för övergång och kunskapsöverföring Uppföljning Inom sex månader efter att eleven mottagits i särskolan kallar särskolans rektor vårdnadshavare, eventuellt elev och mottagande klassföreståndare till uppföljningsträff angående särskoleplaceringen. För elever mottagna i särskolan sker kontinuerligt uppföljning om målgruppstillhörighet, exempelvis genom elevgenomgångar och utvecklingssamtal. Inför övergång till högstadiet görs en särskild avstämning i årskurs 5 kring elevens kunskapsutveckling i förhållande till de underlag som låg till grund för beslut om mottagande av eleven i särskolan Förnyad bedömning I de fall där tidigare bedömningar är tveksamma i relation till elevens kunskapsutveckling ska en ny utredning inledas. Inför beslut om mottagande i gymnasiesärskolan sker alltid en förnyad bedömning om målgruppstillhörighet av

16 Sida: 8 (9) gymnasiesärskolans rektor. För att ha ett underlag klart inför ansökan till gymnasieskolan ska denna förnyade bedömning inledas då eleven går i årskurs Individintegrering Det finns möjlighet för elever som är mottagna i särskolan att få sin utbildning i grundskolan, om de huvudmän som berörs är överens om detta och elevens vårdnadshavare medger det. Vårdnadshavare kan önska att deras barn ska vara integrerade i en grundskoleklass, men de har ingen ovillkorlig rätt till detta. Det avgörande är att hänsyn tas till elevens förutsättningar och behov. Grundskolans rektor ansvarar för individintegrerade elever. Särskolans specialpedagog har kontinuerlig kontakt med rektor och berörda pedagoger på grundskolan. Under högstadietiden tar särskolans studie- och yrkesvägledare kontakt med eleven, och ger stöd inför framtida val och övergång till gymnasiesärskolan. En individintegrerad elev läser huvudsakligen efter och bedöms utifrån grundsärskolans kursplaner, eller en kombination av grundskolans och grundsärskolans kursplaner. Rektor för den skolenhet där eleven får sin undervisning får besluta om de undantag från bestämmelserna som krävs med hänsyn till undervisningens upplägg. Det kan till exempel handla om antalet timmar i vissa ämnen för att eleven ska kunna följa klassens schema. Grundskolechef/gymnasiesärskolans rektor följer upp individintegrerade elevers skolgång och måluppfyllelse en gång per termin. 4. Mottagen elev som inte tillhör målgruppen för särskola Vid misstanke om att mottagen elev inte tillhör särskolans målgrupp, ska ansvarig pedagog informera särskolans rektor. Informationen ska ske skriftligt och ge svar på vad som väckt frågan. Särskolans rektor kallar till elevhälsokonferens och beslutar därefter om någon/några bedömningar behöver förnyas. För elever från andra kommuner är det hemkommunen som startar en förnyad utredning kring målgruppstillhörighet. Rektor för skolan där frågan väckts, vidarebefordrar rapport om misstanke samt ett underlag för fortsatt utredning. Utifrån önskemål kan den pedagogiska bedömningen utföras av den kommun där frågan väckts. Om eleven inte tillhör målgruppen för särskola ska rektor/hemkommun fatta beslut om och se till att eleven byter skolform till grundskola eller gymnasieskola. Övergången ska ske på ett sätt som överensstämmer med elevens bästa och den fortsatta skolgången ska utformas efter elevens behov och förutsättningar.

17 Sida: 9 (9) 5. Riktlinjen hänvisar till följande dokumentation Anmälan till rektor inom grundskolan kring utbildningens mål Anmälan till rektor inom gymnasieskolan kring utbildningens mål Utbildning i grundsärskolan/gymnasiesärskolan 6. Referens Skolverkets allmänna råd: Mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan, (SKOLFS 2013:20) Skollagen 7 kap. 5 och 8 Skollagen 18 kap. 5

18 Datum: Dnr: UN 2016/417 Sida: 1 (2) Mariestads kommun Avsändare: Sektor utbildning Mottagare: Utbildningsnämnden Riktlinje för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar fastställa riktlinje för mottagande i särskolan. Bakgrund Sektor utbildning har sedan tidigare en upprättad rutin för mottagande i särskola. Denna rutin är beslutad av sektor utbildnings ledningsgrupp och revideras årligen. Enligt 2 kap. 8 Skollagen är det huvudmannen som ansvarar för utbildning i särskola. Beslut om mottagande i grundsärskolan regleras också i 7 kap. 5 : Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning, ska tas emot i grundsärskolan. Frågan om mottagande i grundsärskolan prövas av barnets hemkommun. I Skollagen 18 kap. 2 och 5 regleras rätten till utbildning i gymnasiesärskolan: Gymnasiesärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ska ge en god grund för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhället. Även där framgår att det är hemkommunen som prövar frågan om en sökande tillhör målgruppen. Rutin för mottagande i särskolan beslutades av sektor utbildnings ledningsgrupp För att förtydliga och säkerställa huvudmannens ansvar har rutinen reviderats och gjorts om till en riktlinje. För att säkerställa en likvärdighet i bedömning och beslut om mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan har beslutsfattande tjänstemän ändrats från grundskolechef för grundsärskolan och gymnasiesärskolans rektor för

19 Sida: 2 (2) gymnasiesärskolan. I riktlinjen fastställs att det är elevhälsochef som fattar beslut för både grundsärskolan och gymnasiesärskolan, under förutsättning att nämnden fattar erforderlig ändring i delegationsordningen. Underlag för beslut Riktlinje för mottagande i särskolan bilagd denna skrivelse. Stina Lindell elevhälsochef Katarina Lindberg utbildningschef

20 Datum: Dnr: UN 2017/3 Sida: 1 (3) Mariestads kommun Sektor Utbildning Utbildningsnämnden Information om hur skolorna agerar i samverkansfrågor med näringslivet i form av lokala programråd Bakgrund Utbildningsnämnden har som mål 2016 att öka samverkan mellan skola och arbetsliv. Ett av skolans uppdrag är att samverka med arbetslivet, universiteten, högskolorna samt med samhället i övrigt. Det är en förutsättning för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för att välja fortsatt utbildning inom gymnasiet, val av kurser inom gymnasieutbildningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet. Detta förutsätter att gymnasieskolan samarbetar med arbetslivet om yrkesutbildningen. Då arbetslivet fortlöpande förändras vad gäller såväl behovet av kompetens som rekrytering av arbetskraft inom olika områden, har studie- och yrkesvägledning stor betydelse. Universitetet och högskolor, arbetsförmedlingar, näringsliv samt arbetsmarknadens parter och branschorganisationer har därför viktiga roller vad gäller informationen till skolan och eleverna. Lokala programråd Den allra största delen av samarbetet med arbetsliv och näringsliv sker direkt inom yrkesprogrammen i form av lokala programråd (tidigare branschråd) och collegeverksamhet. För att kunna följa upp utbildningsnämndens mål för 2016 har Vadsbogymnasiet som mål att samtliga yrkesprogram ska ha upprättat lokala programråd med möten minst två gånger per termin. Enligt 1 kap. 8 gymnasieförordningen ska det för gymnasieskolans yrkesprogram finnas ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv. Hur de lokala programråden ska organiseras och vilka uppgifter de ska ha är inte reglerat i någon ytterligare förordning. De lokala programråden bidrar till en organiserad samverkan mellan skola och arbetsliv där även elevernas synpunkter kring utbildningen inhämtas. Vid Vadsbogymnasiets lokala programråd diskuteras och organiseras det arbetsplatsförlagda lärandet (APL). Gemensamt utarbetas utvärderingsprinciper för det arbetsplatsförlagda lärandet vilket blir en del i gymnasiets systematiska kvalitetsarbete. Tillsammans arbetas det

21 Sida: 2 (3) även med att utforma gymnasiearbetet och samverkan kring utbildningens långsiktiga utveckling och det förekommer samråd om vilka kurser som ska erbjudas som programfördjupning. Etablerade samarbeten gymnasieskolan Teknikcollege Vadsbogymnasiet är certifierat inom Teknikcollege vilket innefattar både Teknikprogrammets och Industriprogrammets verksamhet. Genom ett nära samarbete med lokala företag utformas innehållet i utbildningar för att passa industrins framtida behov. Teknikcollegecertifierade utbildningar har granskats och kvalitetssäkrats utifrån tio kvalitetskriterier som teknik- och industriföretagen har tagit fram. Det är en kvalitetsstämpel på utbildningar där kommuner, utbildningsanordnare och företag samverkar för att öka attraktionskraften och kvaliteten på tekniskt inriktade utbildningar Mariestads lokala teknikcollege möts tre till fyra gånger per termin i samverkan kring utbildningsfrågor och branschens behov. Samarbetet handlar om att skapa mötesplatser för våra ungdomar i företagen. Eleverna på teknikprogrammet har inlagt praktik ett antal förmiddagar per termin. Industriprogrammets elever genomför APL på företagen i 15 veckor totalt under år 2 och 3. Partnerskola till Elteknikbranschens Gymnasium (ETG) Vadsbogymnasiet är partnerskola till ETG. Elteknikbranschens utbildningskoncept kvalitetssäkrar yrkesämnena i utbildningen och utvecklar kvaliteten på El- och energiprogrammet. En ETG-examen delas ut till de elever som är godkända enligt branschens fastställda krav, har genomfört 600 timmar dokumenterad APL samt har klarat terminsproven och ett veckolångt praktiskt yrkesprov med godkänt resultat. ETG-examen inkluderar också ECY-certifikat. Lärlingstiden är därmed inkluderad i utbildningen. Elbranschens lokala programråd möts två till tre gånger per termin och diskuterar då bland annat kommande arbetsplatsförlagt lärande, elevers måluppfyllelse och förväntningar på elevernas kunskaper då de examinerats. Byggnadsindustrins yrkesnämnd Vadsbogymnasiet är branchrekommenderad av Byggnadsindustrins Yrkesnämnd, BYN. BYN arbetar för att det inom byggbranschen ska finnas välutbildade och kompetenta yrkesarbetare som kan utvecklas och anta framtidens utmaningar. Tillsammans med övriga skolor i Skaraborg finns Vadsbogymnasiet med i Byggelevkassan. Inom detta samarbete finns även samverkan med regionens branschorganisation inom byggbranschen. Detta samarbete innebär att branschen ges möjlighet att precisera behov av arbetskraft och krav på kompetenser. På så vis ska Vadsbogymnasiet kunna stå för en bred

22 Sida: 3 (3) och allmänbildande grundutbildning, som i kombination med färdigutbildning i företag, ger blivande yrkesarbetare de kunskaper och färdigheter som krävs i branschen. Vård- och omsorgscollege Vård- och omsorgscollege är ett samarbete mellan arbetsgivare, fackförbund och utbildare som arbetar för att öka intresset för utbildningar och yrken inom vård och omsorg. Vadsbogymnasiet är certifierat inom Vård- och omsorgscollege. Eleverna får en modern och attraktiv utbildning och den kompetens de behöver för att få jobb. Redan anställda får utveckling i sitt arbete genom återkommande vidareutbildningar där de är handledare för elever som utför sitt arbetsplatsförlagda lärande i verksamheten. Certifieringen till Vårs- och omsorgscollege är en kvalitetsstämpel. Lokala vård- och omsorgscollege gäller både gymnasiet och vuxenutbildning Mariestad och sker i samarbete med Töreboda och Gullspångs kommun. Styrgruppen och arbetsgruppen sammanträder tre gånger per termin och samordnar bland annat handledarutbildning, arbetsmarknadens behov samt gör upp mål och egen verksamhetsplan. Barn- och fritidsprogrammet På Vadsbogymnasiet finns ett aktivt och dynamiskt lokalt programråd för Barn- och fritidsprogrammet där konkurrerande branscher deltar. Deltagare är elever, lärare, företrädare för grundskola, fritidshem, förskola, kultur och LSSboenden. Representanterna är från hela MTG området (Mariestad, Töreboda och Gullspång). Vård- och omsorgscollege finns även representerade då man hoppas att kunna knyta elever till sig från Barn-och fritidsprogrammet efter avslutade studier. Med förskolan finns ett samarbetsavtal som har underlättat mycket av det arbetsförlagda lärandet. Förskolan har också öppnat dörren till arbete inom förskolorna för elever som avslutar sina studier på Barn- och fritidsprogrammet. Ett samarbete med branscherna har vuxit fram i samband med marknadsföringen av programmet. Det har särskilts lyfts fram hur viktigt programmet är för personalförsörjningen inom förskola och LSS. Ett exempel är att representanter från förskolan deltog i Öppet hus för att få fler sökande till programmet. Maria Appelgren Rektor Vadsbogymnasiet

23 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 Utbildningsnämndens arbetsutskott UN 100 Dnr 2016/00460 Programpriser 2017 Vadsbogymnasiet. Arbetsutskottets förslag till beslut i utbildningsnämnden Utbildningsnämnden beslutar fastställa Vadsbogymnasiets programpriser för 2017 enligt upprättat förslag. Bakgrund Prislistan för programmen vid gymnasiet används för att fastställa interkommunala ersättningar som Mariestads kommun fakturerar till andra kommuner. När elev kommer från en kommun inom Utbildning Skaraborgs samverkansområde gäller Utbildnings Skaraborgs prislista i stället. För Marinteknikprogrammet och Introduktionsprogrammet gäller Mariestads prislista också för kommuner inom Utbildnings Skaraborg samverkansområde. Prislistan används även för att fastställa interkommunala ersättningar gill gymnasieskolor i kommunal regi utanför Utbildning Skaraborgs samverkansområde. Underlag för beslut Programpriser 2016 Expedierats till: Utbildningsnämnden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

24 Datum: Dnr: 2016/460 Sida: 1 (1) Av kommunen fastställd prislista för interkommunala ersättningar för Vadsbogymnasiets gymnasieprogram 2017 Program Kr/elev/år Kr/elev/termin BA Bygg- och anläggning, exkl. inriktninganläggningfordon BF Barn- och fritidsprogrammet EK Ekonomiprogrammet EE El- och energiprogrammet ES Estetiskaprogrammet, exkl. inriktning musik IN Industritekniska programmet MT Marinteknik programmet NA Naturvetenskapsprogrammet SA Samhällsprogrammet TE Teknikprogrammet VO Vård- och omsorgprogrammet IMIND Introduktionsprogrammet - individuellt alternativ IMMOT Introduktionsprogrammet motivationsprogrammet IMPRE Introduktionsprogrammet - preparandutbildning IMSPR Introduktionsprogrammet - språkintroduktion Tillägg för elev på nationell idrottsutbildning är kr per termin.

25 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 Utbildningsnämndens arbetsutskott UN 101 Dnr 2016/00463 Vadsbogymnasiets programpriser, särgymnasiet 2017 för interkommunala ersättningar Arbetsutskottets förslag till beslut i utbildningsnämnden Utbildningsnämnden fastställer Vadsbogymnasiets programpriser för särgymnasiet 2017 enligt upprättat förslag. Bakgrund Priserna används för att fastställa interkommunala ersättningar som Mariestads kommun fakturerar till andra kommuner som har elever på särgymnasiet i Mariestad. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse "Vadsbogymnasiets programpriser särgymnasiet 2017 för interkommunala ersättningar" upprättad av rektor Maria Appelgren. Expedierats till: Utbildningsnämnden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

26 Datum: Dnr: 2016/463 Sida: 1 (1) Mariestads kommun Sektor Utbildning Utbildningsnämnden Vadsbogymnasiets programpriser särgymnasiet 2017 för interkommunala ersättningar Förslag till beslut Utbildningsnämnden fastställer Vadsbogymnasiets programpriser för särgymnasiet enligt följande: Program Terminspris Årsbelopp Individuellt program (IAIND) kr kr Fastighet, anläggning och byggnation (FAFAS) kr kr Hotell, restaurang och bageri (HRHOT) kr kr Bakgrund Priserna används för att fastställa interkommunala ersättningar som Mariestads kommun fakturerar till andra kommuner som har elever på särgymnasiet i Mariestad. Maria Appelgren Rektor Vadsbogymnasiet

27 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 Utbildningsnämndens arbetsutskott UN 102 Dnr 2016/00462 Bidragsbelopp 2017 till fristående gymnasieskolor Arbetsutskottets förslag till beslut i utbildningsnämnden Utbildningsnämnden beslutar fastställa Vadsbogymnasiets bidragsbelopp 2017 till fristående gymnasieskolor. Bakgrund Kommunens budget för verksamheten det kommande året ligger till grund för bidragsbeloppet. Bidraget består av ett grundbelopp och vid behov efter särskilt beslut enligt kommunens rutiner ett tilläggsbelopp. Kommunens beslut om bidragsbeloppet kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Underlag för beslut Bidrag till friskolor 2017 Expedierats till: Utbildningsnämnden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

28 Datum: Dnr: 2016/462 Sida: 1 (2) Av kommunen fastställd bidragsbelopp 2017 till fristående gymnasieskolor BA Program Bygg- och anläggning, exkl. inriktninganläggningfordon Kr/elev/år Kr/elev termin Kr/elev/ månad BF Barn- och fritidsprogrammet EK Ekonomiprogrammet EE El- och energiprogrammet ES Estetiskaprogrammet, exkl. inriktning musik IN Industritekniska programmet NA Naturvetenskapsprogrammet SA Samhällsprogrammet TE Teknikprogrammet VO Vård- och omsorgprogrammet

29 Datum: Dnr: 2016/460-2 Sida: 2 (2) Specifikation av bidragsbelopp 2017 till fristående gymnasieskolor Undervisning Kronor per elev och år Läromedel/ Utrustning Kronor per elev och år Elevvård/ Hälsovård Kronor per elev och år Lokalkostnader Måltider Kronor per elev Kronor per och år elev och år Totalt budgeterat grundbelopp exkl. adm Kronor per elev och år Administration (3 % på grundbeloppet) Kronor per elev och år Moms (6 % på grundbelopp inkl. adm) Kronor per elev och år Totalt budgeterat bidragsbelopp 2017 Kronor per elev och år BA BF EK EE ES IN NA SA TE VO

30 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 Utbildningsnämndens arbetsutskott UN 104 Dnr 2016/00450 Barnpeng och elevpeng fristående förskola och grundskola - grundbelopp 2017 Beslut Utbildningsnämndens arbetsutskott beslutar om återremiss med anledning av återrapport om utvärdering av resursfördelningsmodellen på beslutat extra arbetsutskott den 16 januari Bakgrund Bidraget till fristående förskolor, grundskolor, fritidshem och förskoleklasser ska beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag. Offentliga bidrag på lika villkor, SFS 2009:672 Kommunens budget för verksamheten det kommande året ligger till grund för bidraget. Bidraget består av ett grundbelopp och vid behov efter särskilt beslut enligt kommunens rutiner ett tilläggsbelopp. Kommunens beslut om grundbelopp och tilläggsbelopp kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Grundbeloppet ska fördelas till kommunala och fristående förskolor, grundskolor och fritidshem så att ersättningen blir helt likvärdig. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse "Barnpeng och elevpeng (grundbelopp) 2017" upprättad av ekonom Pia Svartén och utbildningschef Katarina Lindberg. Ersättning 2017 för fristående förskola 2017 Ersättning 2017 för fristående grundskolor och fritidshem 2017 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

31 Bilaga 2 Ersättning för fristående grundskolor och fritidshem 2017 Utifrån Riktlinjer för resursfördelningsmodell grundskola F-9 antagna av kommunfullmäktige Antagen av utbildningsnämnden 1 Sektor utbildning Mariestads kommun

32 Innehåll 1 Ekonomiska förutsättningar Grundbelopp Grundtilldelning Strukturtilldelning Särskola Fritidshem Nyanlända elever Skolor med få elever Lokalkostnader Tilläggsbelopp Extraordinära stödåtgärder Modersmålsundervisning inklusive studiehandledning på modersmål Ersättning för moms- och administrationskostnader till friskolor Ersättning för respektive fristående grundskola och fritidshem inom Mariestads kommun Torsö skärgårdsskola Lillängsskolan (Friskolan i Mariestad AB) Ekhamraskolan (Friskolan i Mariestad AB) Ersättning för fristående grundskolor och fritidshem utanför Mariestads kommun

33 1 Ekonomiska förutsättningar 2017 Utbildningsnämndens rambudget 2017 Vid utbildningsnämndens sammanträde den 15 november 2016 fastställdes ramfördelning till respektive verksamhetsområde enligt ordförandes förslag. Nämnden beslutade också att utbildningschefen vid behov får göra erforderliga justeringar (UN 174). Enligt kommunfullmäktiges beslut om drift- och investeringsbudget för år 2017 har fastighetsavdelningen ett avkastningskrav på tkr. Detta innebär för utbilningsnämndens del en minskad internhyra med tkr. Konsekvensen av detta beslut är ett minskat fastighetsunderhåll. Den minskade internhyran med tkr innebär en sänkning av ramen med motsvarande belopp, med andra ord kostnadsneutralt för verksamheterna. I och med att hyrorna inte längre ligger i utbildningsnämndens ram så är den sänkt med motsvarande belopp. I kolumnen nedan är dessa justeringar gjorda utifrån utbildningsnämndens beslut om ramfördelning den 15 november Verksamheter Sektor övergripande Elevhälsa Förskola, pedagogisk omsorg Grundskola och särskola Gymnasieskola och gymnasiesärskola Vuxenutbildning inklusive särskild utbildning för vuxna Kost 0 S:a UN Grundbelopp Resurstilldelningen till nästkommande år baseras på det aktuella antalet elever den 15 oktober innevarande år. Utifrån antal elever fördelas grundbelopp utifrån fastställda variabler. Viktningen av de variabler som utgör underlag för strukturtilldelning i grundbeloppet fastställs årligen av utbildningsnämnden. Ersättningsnivån gäller för ett budgetår i taget och justeras årligen i förhållande till löneökningar. Justeringen görs i anslutning till att utbildningsnämnden fastställer budgetramarna. Fastställda ersättningsnivåer gäller alla utförare, såväl kommunala som fristående skolor. För fristående skolor tillkommer ersättningar för moms- och administrationskostnader. Avstämning görs den 15:e i varje månad utifrån faktiskt antal elever. Under juli månad genomförs ingen mätning. För utbetalningen i juli månad används faktiskt elevantal för juni månad och justeras i augusti. Vid läsårsskifte utgår elevpeng för nya elever från juli månad. och vid läsårsskifte utgår fritidspeng för nya elever från augusti månad. Grundbelopp består av: Grundtilldelning Strukturtilldelning Tilldelning för nyanlända elever 1

34 Tilldelning för lokalkostnader Tilldelning för skolor med få elever Tilldelning för fritidshem Tilldelning för studiehandledning på modersmålet Tilläggsbelopp Tilldelning för extraordinära stödåtgärder Tilldelning för modersmålsundervisning Av grundskolans ramtilldelning reserveras en summa för tilläggsbelopp innan fördelning av grundbelopp sker till kommunala eller till fristående grundskolor. Rektorer för kommunala och fristående skolor får ansöka om medel för extraordinära stödåtgärder och modersmålsundervisning. Modersmålsundervisning inkluderar studiehandledning på modersmålet. 2 Grundbelopp Grundbelopp per elev 2017 Grundtilldelning F-6 Grundtilldelning F-6 per elev Korrigering till fristående huvudman Grundtilldelning 7-9 Grundtilldelning 7-9 per elev Korrigering till fristående huvudman Vid index 1,0 är strukturtilldelning per elev Tilldelning per elev för lokalkostnader till fristående huvudman Tilldelning per elev för skolor med få elever Tilldelning för fritidshem Strukturtilldelning index 1 Tilldelning per elev för fritidshem Korrigering till fristående huvudman Avdrag för avgift Tilldelning för lovplacering, index kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr 2.1 Grundtilldelning Grundtilldelningen karaktäriseras av att den utgör en lika stor resurs per elev oberoende av vilken skola, kommunal eller fristående, eleven går i. För särskolans elever används en särskild grundtilldelning. För nyanlända elever utgår även en fastställd extra elevpeng under det första året med 7941 kr respektive 9917 kr per elev och år. Grundtilldelningen för fristående skolor ska täcka kostnader för exempelvis skolledning, läromedel, förbrukning, elevhälsa, måltider, skolbibliotek, lokalkostnader, vaktmästare och administration. För kommunala skolor täcker grundtilldelningen inte kostnader för skolledning, elevhälsa, lokaler, måltider, övergripande kostnader för IT och viss administration. Medel för dessa kostnader läggs centralt hos grundskolechef. Grundtilldelningen är differentierad med olika belopp enligt följande uppdelning: 2

35 Kommunala skolor Grundtilldelning per elev, förskoleklass åk 6 Grundtilldelning per elev, åk 7-9 Fristående skolor Grundtilldelning per elev, förskoleklass åk 6 Grundtilldelning per elev, åk kr kr = kr = kr 2.2 Strukturtilldelning Strukturtilldelningen karaktäriseras av att det ger ett differentierat tillägg per elev och bygger på hur elevernas socioekonomiska bakgrund påverkar sannolikheten för att eleverna ska uppnå målen kunskapskraven. Strukturtilldelningen ska kompensera för skillnader i elevernas förutsättningar, samtidigt som den ska ge skolan möjlighet att utveckla sig för att kunna möta alla elevers olika förutsättningar för kunskapsutveckling. Strukturtilldelning utgår till grundskola och fritidshem. Fritidshemmens strukturtilldelning utgår från respektive grundskolas framtagna index. För friskolor inom Mariestads kommun används deras faktiska index, för elever på friskolor utanför Mariestads kommun används index 1. Resurser till elever i behov av särskilt stöd ingår i strukturtilldelningen. När behov av extraordinära stödåtgärder uppstår, kan rektor ansöka om tilläggsbelopp för dessa. De variabler som Sveriges Kommuner och Landsting rekommenderar 1 och som är grund för strukturtilldelningen är: Utländsk bakgrund, elev Utbildningsnivå, föräldrar Familjen som uppbär försörjningsstöd Barn som bor med ensamstående förälder Kön Statistik för variablerna uppdateras årligen utifrån elevunderlaget den 15 oktober. Mariestads kommun köper statistik från SCB som ger underlag för strukturfördelning enligt de fem variablerna. Viktning av variabler för strukturtilldelning Elever födda utomlands med båda föräldrar födda utomlands 4,0 Därav invandrade de senaste fyra åren 2,0 Elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands 4,0 Förälders utbildningsnivå, folk-/grundskola 5,0 Förälders utbildningsnivå, gymnasieskola 2,0 Familjer med försörjningsstöd 2,0 Barn som bor med ensamstående föräldrar 1,0 Kön 1,0 Vid index 1 är strukturtilldelning per elev kr 1 Sveriges kommuner och landsting, Socioekonomisk resursfördelning till skolor,

36 2.3 Särskola För särskolans elever används en särskild grundtilldelning. Beslut om inskrivning i särskola föregås av en utredning. Utredningen omfattas av pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Den samlade bedömningen av elevens behov avgör vilken elevpeng eleven omfattas av. För individintegrerad elev utgår en särskild elevpeng. Elever som är inskrivna i särskolan har en särskild fritidspeng. Grundtilldelningen är differentierad med olika belopp enligt följande uppdelning: Grundbelopp för särskolan 2017 Nivå A f kr Nivå A kr Nivå B f kr Nivå B kr Nivå C kr Fritidshem integrerade elever kr Fritidshem särskola kr Förklaring: Nivå A integrerade elever, Nivå B grundsärskoleelever, Nivå C träningsskoleelever. 2.4 Fritidshem För fritidshem gäller ett fast belopp per elev inskriven på fritidshemmet. Om ett fritidshem avser att ha stängt måste alternativ kunna erbjudas vårdnadshavare. För elever som har lovplacering utgår 20 % av det fasta beloppet (4 766kr). För fritidshem gäller ett grundbelopp per elev inskriven på fritidshemmet. Utöver det utgår ett tillägg utifrån elevens socioekonomiska bakgrund, strukturtilldelning. Indexet för fritidshemmet följer respektive skolas index. För elever som har lovplacering utgår 20% av grundbeloppet inklusive strukturtilldelning. Omfattningen av vilka elever som är berättigade till fritidshem framgår av skollagen 14 kap, 5-8. Konkretiserade regler och avgifter för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg finns i kommunens politiskt fastställda Bra att veta antagen av Barn- och utbildningsnämnden För elever som enligt ovanstående inte är berättigade till fritidshem utgår ingen ersättning till kommunala fritidshem eller fristående fritidshem. Varje huvudman ansvarar för att säkerställda underlag över vilka elever som har rätt till fritidshem inlämnas till Mariestads kommun månadsvis. Varje huvudman ansvarar även för att debitera vårdnadshavare avgift för fritidshem. Grundtilldelningen är differentierad med olika belopp enligt följande uppdelning: Kommunala skolor Grundtilldelning per elev inskrivet på fritidshem Vid index 1 är strukturtilldelning per elev kr kr 4

37 Fristående skolor Grundtilldelning per elev inskrivet på fritidshem inklusive lokalkostnader, exklusive administration, moms och strukturtillägg Vid index 1 är strukturtilldelning per elev = kr kr 2.5 Nyanlända elever Kommunen får ett riktat statsbidrag av Migrationsverket för nyanlända elever som är folkbokförda i kommunen. För att kommunen ska få del av statsbidraget ska nedanstående punkter uppfyllas: Eleven är folkbokförd i kommunen Eleven har kommit till Sverige som asylsökande flykting Eleven har uppehållstillstånd Eleven tillhör åldersgruppen 6-18 år Sektor utbildning tar del av detta statsbidrag med ett engångsbelopp under det första året eleven finns i kommunen. Därefter ska elevens behov täckas inom befintlig resursfördelningsmodell för grundskolan. Engångsbeloppet ska användas till studiehandledning och introduktionsstöd. Beloppet är lika för kommunala och fristående skolor. För asylsökande elever som går i fristående skolor söker kommunen bidrag från Migrationsverket och betalar vidare ut detta till den fristående skolan. För asylsökande elever söks bidrag från Migrationsverket. Bidraget söks centralt och ska användas till kostnader som härrör till nyanlända elever, som till exempel studiehandledning på modersmålet. 2.6 Skolor med få elever Avsikten med tilldelningen för skolor med få elever är att förstärka de ekonomiska förutsättningarna att driva verksamheten. Skolor med få elever har högre snittkostnader per elev. Tilldelningen fördelas till de skolor som har färre än 100 elever. Fördelningen sker stegvis enligt följande: Elevantal Tilldelning till skolor med få elever 1-33 Erhåller hela ersättningsbeloppet kr per elev Erhåller 2/3 av ersättningsbeloppet kr per elev Erhåller 1/3 av ersättningsbeloppet kr per elev 5

38 2.7 Lokalkostnader Budgettilldelning för hyror följer kommunens styrprinciper. Enligt riksdagens beslut 2 om bestämmelser för kommunens bidrag till fristående skolor samt enskilt bedrivna förskolor, fritidshem och förskoleklasser ska de fristående skolorna ersättas med en kommuns genomsnittliga lokalkostnad per elev. Kommentarer till beräkningsgrunden för lokaltilldelning till fristående och kommunala skolor I förordningen 3 om bidrag på lika villkor framgår att ersättning för hyra av lokaler ska motsvara kommunens genomsnittliga lokalkostnader per barn eller elev i motsvarande verksamhet eller skolform. I den totala hyreskostnaden för kommunala skolverksamheter ingår kostnader för idrottshallar för den tid de används av verksamheterna. Lokalkostnaden per elev 2017, grundskola kr 2.8 Studiehandledning på modersmålet En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål om eleven behöver det (Skolförordningen (2011:185) 5 kap. 4 ). Studiehandledning på modersmålet kan ges antingen i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen eller i form av särskilt stöd. För att studiehandledning på modersmålet ska räknas som särskilt stöd ska insatserna vara av sådan ingripande karaktär som normalt inte är möjliga att genomföra av lärare inom ramen för den ordinarie undervisningen. Rektor ansvarar för att elevens behov av särskilt behov utreds. Tilldelning till studiehandledning sker dels genom en grundtilldelning på 2,5 timmar per elev och vecka, dels genom ett ansökningsförfarande vid behov av utökat särskilt stöd. Rektor kan ansöka om utökad tid för studiehandledning vilket bekostas av den enskilda enheten. Rektor ansvarar för att ansökan ställs till kommunens centrala enhet som leder och handlägger studiehandledning, alternativt ansvarar för egen anställning. Ersättningen till fristående skolor betalas ut månadsvis tillsammans med övriga ersättningar. För de kommunala grundskolorna ges tilldelning för studiehandledning på modersmål från den centrala enhet som leder och handlägger studiehandledning. Budget för studiehandledning på modersmålet kr 2 Offentliga bidrag på lika villkor, SFS 2009:672 3 Förordning (1996:1206) om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet 3 Tilläggsbelopp 6

39 Tilläggsbelopp Totalsumman i budget för tilläggsbelopp för extraordinära stödåtgärder Totalsumman i budget för tilläggsbelopp för modersmålsundervisning kr kr 3.1 Extraordinära stödåtgärder Ersättningen ges för särskilda stödåtgärder för elever med ett omfattande behov av extraordinärt stöd, som inte ryms inom den ordinarie undervisningen. Den övriga undervisningen ska rymmas inom grundbeloppet. Tilläggsbeloppet är endast avsett att ge möjlighet till särskild ersättning för enskilda elever som har omfattande behov av särskilt stöd. Det ska vara extraordinära stödåtgärder som inte har koppling till den ordinarie undervisningen. Kostnad för stödet ska vara kopplat till enskild elev och ha samband med elevens behov och förutsättningar för att kunna delta i den ordinarie undervisningen. Det krävs att elevens stödbehov kartläggs och följs upp kontinuerligt. Eleven ska ha en funktionsnedsättning eller sjukdom av mer varaktig karaktär vilken medför ett omfattande behov av stöd som inte kan tillgodoses genom organisatoriska eller pedagogiska insatser. Oavsett om tilläggsbelopp beviljas eller inte har alla elever rätt att få sitt stödbehov tillgodosett. Beslut om tilläggsbelopp fattas på delegation av grundskolechef. Blankett för ansökan om tilläggsbelopp för extraordinära stödåtgärder finns på Mariestads kommuns hemsida. 3.2 Modersmålsundervisning inklusive studiehandledning på modersmål Tilldelning ges för de elever som deltar i modersmålsundervisning. Bidraget grundar sig på den kommunala verksamhetens kostnad per elev och omprövas årligen utifrån motsvarande års kostnad. Modersmålet är ett frivilligt ämne för eleverna. En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om 1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och 2. eleven har grundläggande kunskaper i språket. En elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk.(skollagen 2010:800, 10 kap, 7 ) En elev som behöver stöd för att förstå innehållet i undervisningen av en lärare som talar elevens modersmål kan få det som en stödinsats. För kommunal såväl som för fristående skola finns möjlighet att ansöka om studiehandledning på modersmålet för en elev. Ersättningen till fristående skolor betalas ut månadsvis tillsammans med övriga ersättningar. För de kommunala grundskolorna ges tillägg för modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål från den centrala enhet som leder och handlägger denna verksamhet. Avsatta medel i budget för tilläggsbelopp modersmålsundervisning inklusive handledning på modersmålet kr 7

40 4 Ersättning för moms- och administrationskostnader till friskolor De fristående skolorna ska ersättas för administrationskostnader med ett schablonbelopp på tre procent av grundbeloppet. Till de fristående skolorna utgår momskompensation på sex procent av den summa som utgörs av grundbeloppet samt schablonbeloppet för administrationskostnader. Till de fristående skolorna utgår momskompensation på sex procent av tilläggsbeloppet. 5 Ersättning för respektive fristående grundskola och fritidshem inom Mariestads kommun 5.1 Torsö skärgårdsskola Grundbelopp per elev för Torsö skärgårdskola Grundtilldelning F-6 Grundtilldelning F-6 per elev Korrigering mot fristående huvudman Strukturtilldelning per elev, index för Torsö skolan är 0,29 Tilldelning per elev för lokalkostnader till fristående huvudman Tilldelning per elev för skolor med få elever (enl. trappsteg modell) (1 Total grundbelopp per elev Administration (3% påslag) Momskompensation (6% påslag) Total grundbelopp per elev inkl. administration och moms kompensation Grundtilldelning för fritidshem per elev, Torsö skärgårdskola Tilldelning för fritidshem Tilldelning för fritidshem per elev Korrigering mot fristående huvudman Strukturtilldelning per elev, index Torsö 0,29 Total tilldelning för fritidshem per elev Administration (3% påslag) Momskompensation (6% påslag) Avdrag för avgift - Total tilldelning för fritidshem per elev inkl. adm. och moms kompensation kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr 317 kr kr kr kr kr kr 8

41 5.2 Lillängsskolan (Friskolan i Mariestad AB) Grundbelopp per elev för Lillängsskola (Friskolan i Mariestad AB) Grundtilldelning F-6 Grundtilldelning F-6 per elev Korrigering mot fristående huvudman Strukturtilldelning per elev, index för Lillängsskolan är 0,39 Tilldelning per elev för lokalkostnader till fristående huvudman Tilldelning per elev för skolor med få elever (enl. trappsteg modell) (1 Total grundbelopp per elev Administration (3% påslag) Momskompensation (6% påslag) Total grundbelopp per elev inkl. administration och moms kompensation Grundtilldelning för fritidshem per elev, Lillängsskola (Friskolan i Mariestad AB) Tilldelning för fritidshem Tilldelning för fritidshem per elev Korrigering mot fristående huvudman Strukturtilldelning per elev, index för Lillängsskolan är 0,39 Total tilldelning för fritidshem per elev Administration (3% påslag) Momskompensation (6% påslag) Avdrag för avgift - Total tilldelning för fritidshem per elev inkl. adm. och moms kompensation kr kr kr kr - kr kr kr kr kr kr kr 426 kr kr kr kr kr kr 5.3 Ekhamraskolan (Friskolan i Mariestad AB) Grundbelopp per elev för Ekhamraskolan (Friskolan i Mariestad AB) Grundtilldelning -7-9 Grundtilldelning F-6 per elev Korrigering mot fristående huvudman Strukturtilldelning per elev, index för Ekhamraskolan är 0,34 Tilldelning per elev för lokalkostnader till fristående huvudman Tilldelning per elev för skolor med få elever (enl. trappsteg modell) (1 Total grundbelopp per elev Administration (3% påslag) Momskompensation (6% påslag) Total grundbelopp per elev inkl. administration och moms kompensation kr kr kr kr - kr kr kr kr kr 9

42 6 Ersättning för fristående grundskolor och fritidshem utanför Mariestads kommun Grundbelopp per elev F-6 för friskolor utanför Mariestad Grundtilldelning F-6 Grundtilldelning F-6 per elev Korrigering mot fristående huvudman Strukturtilldelning per elev, index 1 Tilldelning per elev för lokalkostnader till fristående huvudman Tilldelning per elev för skolor med få elever (enl. trappsteg modell) Total grundbelopp per elev Administration (3% påslag) Momskompensation (6% påslag) Total grundbelopp per elev inkl. administration och moms kompensation Grundtilldelning för fritidshem per elev, friskolor utanför Mariestad Tilldelning för fritidshem Tilldelning för fritidshem per elev Korrigering mot fristående huvudman Strukturtilldelning per elev, index 1 Total tilldelning för fritidshem per elev Administration (3% påslag) Momskompensation (6% påslag) Avdrag för avgift - Total tilldelning för fritidshem per elev inkl. adm. och moms kompensation kr kr kr kr - kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Grundbelopp per elev 7-9 för friskolor utanför Mariestad Grundtilldelning -7-9 Grundtilldelning 7-9 per elev Korrigering mot fristående huvudman Strukturtilldelning per elev, index 1 Tilldelning per elev för lokalkostnader till fristående huvudman Tilldelning per elev för skolor med få elever (enl. trappsteg modell) Total grundbelopp per elev Administration (3% påslag) Momskompensation (6% påslag) Total grundbelopp per elev inkl. administration och moms kompensation kr kr kr kr - kr kr kr kr kr 10

43 Bilaga 1 Ersättning för fristående förskolor 2017 Utifrån Riktlinjer för resursfördelningsmodell förskoleverksamhet antagna av kommunfullmäktige Antagen av utbildningsnämnden xxxx 0 Sektor Utbildning Mariestads kommun

44 Innehåll 1 Ekonomiska förutsättningar Grundtilldelning Strukturtilldelning Nyanlända barn Förskolor med få barn Lokalkostnader Startbidrag till nystartad förskoleavdelning Tilläggsbelopp Avgifter för plats i förskola Ersättning för moms- och administrationskostnader till fristående förskola Ersättning för fristående förskola inom Mariestads kommun Ersättning för fristående förskolor utanför Mariestads kommun

45 1 Ekonomiska förutsättningar 2017 Utbildningsnämndens rambudget Vid utbildningsnämnden den 15 november 2016 fastställdes ramfördelning till respektive verksamhetsområde enligt ordförandes förslag. Nämnden beslutade också att utbildningschefen vid behov får göra erforderliga justeringar (UN 174). Enligt kommunfullmäktiges beslut om drift- och investeringsbudget för år 2017 har fastighetsavdelningen ett avkastningskrav på tkr. Detta innebär för utbilningsnämndens del en minskad internhyra med tkr. Konsekvensen av detta beslut är ett minskat fastighetsunderhåll. Den minskade internhyran med tkr innebär en sänkning av ramen med motsvarande belopp, med andra ord kostnadsneutralt för verksamheterna. I och med att hyrorna inte längre ligger i utbildningsnämndens ram så är den sänkt med motsvarande belopp. I kolumnen nedan är dessa justeringar gjorda utifrån utbildningsnämndens beslut om ramfördelning den 15 november Verksamheter Sektor övergripande Elevhälsa Förskola, pedagogisk omsorg Grundskola Gymnasieskola och gymnasiesärskola Vuxenutbildning inklusive särskild utbildning för vuxna Kost 0 S:a UN Grundbelopp Resurstilldelningen till nästkommande år baseras på det aktuella antalet barn den 15 oktober innevarande år. Utifrån antal barn fördelas grundbelopp utifrån fastställda variabler. Viktningen av de variabler som utgör underlag för strukturtilldelning i grundbeloppet fastställs årligen av utbildningsnämnden Ersättningsnivån gäller för ett budgetår i taget och justeras årligen i förhållande till löneökningar. Justeringen görs i anslutning till att utbildningsnämnden fastställer budgetramarna. Fastställda ersättningsnivåer gäller alla utförare, såväl kommunala som fristående skolor. För fristående skolor tillkommer ersättningar för moms- och administrationskostnader. Avstämning görs den 15:e i varje månad utifrån faktiskt antal barn. Under juli månad genomförs ingen mätning. För juli månad används faktiskt barnanal för juni månad. Vid läsårsskifte övergår barnpeng till fritidspeng från och med augusti. Grundbelopp består av: 2

46 Grundtilldelning Strukturtilldelning Tilldelning för lokalkostnader Tilldelning för förskolor med få barn Tilldelning för nystartad förskola Tilldelning för nyanlända barn Tilläggsbelopp Tilldelning för extraordinära stödåtgärder Av förskolans ramtilldelning reserveras en summa för tilläggsbelopp innan fördelning av grundbelopp sker till kommunala eller till fristående förskolor. Förskolechefer för kommunala och fristående förskolor får ansöka om medel för extraordinära stödåtgärder. Grundbelopp 2017 Grundtilldelning åldersgrupp 1-2 år Grundtilldelning Grundtilldelning åldersgrupp 3-5 år Korrigering till fristående huvudman Avdrag för föräldraavgift Vid index 1,0 är strukturtilldelning per barn Tilldelning för lokalkostnader per barn Tilldelning för förskolor med få barn Tilldelning för nystartad förskola per avdelning kr kr kr kr 932 kr kr kr kr 1.1 Grundtilldelning Grundtilldelningen karaktäriseras av att den utgör en lika stor resurs per barn oberoende av i vilket förskola, kommunal eller fristående, barnet går på i. Grundtilldelningen för fristående förskolor ska täcka kostnader för exempelvis pedagogisk personal, skolledning, specialpedagoger, pedagogiskt material, måltider och administration. För kommunala förskolor täcker grundtilldelningen inte kostnader för skolledning, specialpedagoger, lokaler, måltider, övergripande kostnader för IT och administration. Medel för dessa kostnader läggs centralt hos chef för förskola och pedagogisk omsorg. Grundtilldelningen är differentierad med olika belopp enligt följande uppdelning: Kommunala förskolor Grundtilldelning per barn, 1-2 år Grundtilldelning per barn, 3-5 år kr kr Fristående förskolor 3

47 Grundtilldelning per barn 1-2 år inklusive lokalkostnader, exklusive administration, moms och strukturtillägg Grundtilldelning per barn 3-5 år inklusive lokalkostnader, exklusive administration, moms och strukturtillägg = kr = kr Barn födda januari till och med juni månad det år de fyller 3 år räknas som 3 år vid mätningen i augusti. Barn födda juli till och med december månad det år de fyller 3 år räknas som 3 år vid mätningen i januari året efter. Om en kommunal förskola avser att ha stängt för exempelvis kompetensutveckling och semesterledighet måste alternativ kunna erbjudas vårdnadshavare. 1.2 Strukturtilldelning Strukturtillägget karaktäriseras av att det ger ett differentierat tillägg per barn och bygger på hur barnens socioekonomiska bakgrund påverkar sannolikheten för att barnen ska uppnå målen. Strukturtilldelningen ska kompensera för skillnader i barns förutsättningar, samtidigt som den ska ge förskolan möjlighet att utveckla sig för att kunna möta alla barns olika förutsättningar för deras utveckling. För friförskolor inom Mariestads kommun används deras faktiska index, för barn på friförskolor utanför Mariestads kommun används index 1. Resurser till barn i behov av särskilt stöd ingår i strukturtilldelningen. När behov av extraordinära stödåtgärder uppstår, kan förskolechef ansöka om tilläggsbelopp för dessa. De variabler som Sveriges Kommuner och Landsting 1 rekommenderar och som är grund för strukturtilldelningen är: Utländsk bakgrund, barn Utbildningsnivå, föräldrar Familjen uppbär försörjningsstöd Barn som bor med ensamstående förälder Kön Statistik för variablerna uppdateras utifrån barnunderlaget den 15 oktober varje år. Mariestads kommun köper statistik från SCB som ger underlag för strukturfördelning enligt de fem variablerna. 1 Sveriges kommuner och landsting, Socioekonomisk resursfördelning till skolor,

48 Viktning av variabler för strukturtilldelning 2017 Barn födda utomlands med båda föräldrar födda utomlands 4,0 Därav invandrade de senaste fyra åren 2,0 Barn födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands 4,0 Föräldrars utbildningsnivå folk-/grundskola 5,0 Föräldrars utbildningsnivå gymnasieskola 2,0 Familjer med försörjningsstöd 2,0 Barn som bor med ensamstående föräldrar 1,0 Kön 1,0 Vid index 1 är strukturtilldelning per elev kr 1.3 Nyanlända barn Kommunen får ett riktat statsbidrag av Migrationsverket för nyanlända barn som är folkbokförda i kommunen. För att kommunen ska få del av statsbidraget ska nedanstående punkter uppfyllas: Barnet är folkbokfört i kommunen Barnet har kommit till Sverige som asylsökande flykting Barnet har uppehållstillstånd Barnet tillhör åldersgruppen 0-5 år Sektor utbildning tar del av detta statsbidrag med ett engångsbelopp under det första året barnet finns i kommunen. Därefter ska barnets behov täckas inom befintlig resursfördelningsmodell för förskolan. Engångsbeloppet ska användas till stöd i modersmålet och introduktionsstöd. För asylsökande barn i fristående förskolor söker kommunen bidrag från Migrationsverket och betalar vidare ut till de fristående förskolorna. 1.4 Förskolor med få barn Avsikten med tilldelningen för förskolor med få barn är att förstärka de ekonomiska förutsättningarna att driva verksamheten, på grund av att förskolor med få barn har en högre snittkostnad per barn. Tilldelningen fördelas till de förskolor som har färre än 40 barn. Fördelningen sker stegvis enligt följande: Barnantal Tilldelning till förskolor med få barn 1-13 Erhåller hela ersättningsbeloppet kr per barn Erhåller 2/3 av ersättningsbeloppet kr per barn Erhåller 1/3 av ersättningsbeloppet 500 kr per barn 5

49 1.5 Lokalkostnader Budgettilldelning för hyror följer kommunens styrprinciper. Enligt riksdagens beslut 2 om bestämmelser om kommunens bidrag till fristående skolor samt enskilt bedrivna förskolor, fritidshem och förskoleklasser ska de fristående förskolorna ersättas med en kommuns genomsnittliga lokalkostnad per barn. Kommentarer till beräkningsgrunden för lokaltilldelning till fristående och kommunala skolor I förordningen 3 om bidrag på lika villkor framgår att ersättning för hyra av lokaler ska motsvara kommunens genomsnittliga lokalkostnader per barn eller elev i motsvarande verksamhet eller skolform. Lokalkostnaden per barn kr 1.6 Startbidrag till nystartad förskoleavdelning Nystartad förskoleavdelning tilldelas ett startbidrag till lek- och förbrukningsmaterial. Storleken på bidraget fastställs av utbildningsnämnden inför varje budgetår. Startbidraget är ett engångsbidrag och ges till respektive förskola och fristående förskola. Startbidrag för 2017 är kr per avdelning. 2 Offentliga bidrag på lika villkor, SFS 2009:672 3 Förordning (1996:1206) om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet 6

50 2 Tilläggsbelopp Tilläggsbelopp 2017 Totalsumman i budgeten för tilläggsbelopp kr Ersättningen ges för särskilda stödåtgärder för barn med ett omfattande behov av extraordinärt stöd, som inte ryms inom den ordinarie pedagogiska verksamheten. Den övriga pedagogiska verksamheten ska rymmas inom grundbeloppet. Tilläggsbeloppet är endast avsett att ge möjlighet till särskild ersättning för enskilda barn som har omfattande behov av särskilt stöd. Det ska vara extraordinära stödåtgärder som inte har koppling till den ordinarie pedagogiska verksamheten. Kostnad för stödet ska vara kopplat till ett enskilt barn och ha samband med barnets behov och förutsättningar för att kunna delta i den ordinarie pedagogiska verksamheten. Det krävs att barnets stödbehov kartläggs och följs upp kontinuerligt. Barnet ska ha en funktionsnedsättning eller sjukdom av mer varaktig karaktär vilket medför ett omfattande behov av stöd som inte kan tillgodoses genom organisatoriska eller pedagogiska insatser. Oavsett om tilläggsbelopp beviljas eller inte har alla barn rätt att få sitt stödbehov tillgodosett. Beslut om tilläggsbelopp fattas på delegation av chef för förskola och pedagogisk omsorg. Blankett för ansökan om tilläggsbelopp för extraordinära stödåtgärder finns på Mariestads kommuns hemsida. 3 Avgifter för plats i förskola Varje huvudman ansvarar för att debitera vårdnadshavare avgift för förskola. 7

51 4 Ersättning för moms- och administrationskostnader till fristående förskola De fristående förskolorna ska ersättas för administrationskostnader med ett schablonbelopp på tre procent av grundbeloppet. Till de fristående förskolorna utgår momskompensation på sex procent av den summa som utgörs av grundbeloppet samt schablonbeloppet för administrationskostnader. Till de fristående förskolorna utgår momskompensation på sex procent av tilläggsbeloppet. 5 Ersättning för fristående förskola inom Mariestads kommun Torsö skärgårdsskola Grundbelopp per barn för Torsö skärgårdskola 1-2 år 3-5 år Grundtilldelning per barn åldersgrupp 1-2 år kr Grundtilldelning Grundtilldelning per barn åldersgrupp 3-5 år kr Korrigering till fristående huvudman kr kr Strukturtilldelning per barn, index för Torsö förskolan är 0, kr 140 kr Tilldelning per barn för lokalkostnader till fristående huvudman kr kr Tilldelning per barn för förskolor med få barn (enl. trappsteg modell) (1 Total grundbelopp per barn Administration (3% påslag) Momskompensation (6% påslag) Föräldraavgifter Total grundbelopp per barn inkl. administration och momskompensation kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr 8

52 6 Ersättning för fristående förskolor utanför Mariestads kommun Grundbelopp per barn för barn på fristående förskolor utanför Mariestad 1-2 år 3-5 år Grundtilldelning per barn åldersgrupp 1-2 år kr Grundtilldelning Grundtilldelning per barn åldersgrupp 3-5 år kr Korrigering till fristående huvudman kr kr Strukturtilldelning per barn index 1 (2 Tilldelning per barn för lokalkostnader till fristående huvudman Tilldelning per barn för förskolor med få barn (enl. trappsteg modell) (1 Total grundbelopp per barn Administration (3% påslag) Momskompensation (6% påslag) Föräldraavgifter Total grundbelopp per barn inkl. administration och momskompensation 932 kr 932 kr kr kr - kr - kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr 9

53 Datum: Dnr: Sida: 1 (2) Mariestads kommun Sektor utbildning Utbildningsnämnden Barnpeng och elevpeng (grundbelopp) 2017 Förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslås besluta fastställa ersättningen för 2017 för fristående förskolor enligt förslag fastställa ersättningen för 2017 för fristående grundskolor och fritidshem enligt förslag Bakgrund Bidraget till fristående förskolor, grundskolor, fritidshem och förskoleklasser ska beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag. Offentliga bidrag på lika villkor, sfs 2009:672 Kommunens budget för verksamheten det kommande året ligger till grund för bidraget. Bidraget består av ett grundbelopp och vid behov efter särskilt beslut enligt kommunens rutiner ett tilläggsbelopp. Kommunens beslut om grundbelopp och tilläggsbelopp kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Grundbeloppet ska fördelas till kommunala och fristående förskolor, grundskolor och fritidshem så att ersättningen blir helt likvärdig. Grundtilldelning till fristående förskolor, skolor och fritidshem innehåller ersättning för: Undervisning och pedagogisk verksamhet Utrustning, läromedel och förbrukning Elevhälsa (ej förskola, fritidshem) Måltider Administration Mervärdesskatt Lokalkostnader

54 Sida: 2 (2) Förutom grundtilldelningen i grundbeloppet, som är lika för alla barn inom samma verksamhet, görs också en strukturtilldelning utifrån socioekonomiska variabler. De socioekonomiska variablerna viktas och bildar ett index som utgår ifrån statistik inhämtad från SCB. För elever som går på en fristående för- eller grundskola utanför Mariestads kommun beräknas det socioekonomiska indexet på snittet av index för alla skolor belägna i Mariestads kommun. Mariestads kommun har även tilldelning för nyanlända barn och elever, förskolor/skolor med få barn/elever och startbidrag för nystartad förskola, samma regler gäller för motsvarande fristående verksamheter. Underlag för beslut Ersättning 2017 för fristående förskola 2017 (bilaga 1) Ersättning 2017 för fristående grundskolor och fritidshem 2017 (bilaga 2) Pia Svartén Ekonom/Controller Katarina Lindberg Utbildningschef

55 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 Utbildningsnämndens arbetsutskott UN 103 Dnr 2016/00464 Resursfördelning enligt resursfördelningsmodell förskola, grundskola Beslut 1. Utbildningsnämndens arbetsutskott beslutar om återremiss för en genomgång av hur resursfördelningsmodellen fallit ut för de olika enheterna. 2. Utbildningsnämndens arbetsutskott beslutar om ett extra arbetsutskott den 16 januari, kl Bakgrund Utbildningsnämnden beslutade den 29 oktober 2014, Un 155, föreslå kommunfullmäktige besluta att anta riktlinjer för resursfördelningsmodell för förskoleverksamhet och för resursfördelningsmodell för grundskola F-9. De framtagna riktlinjerna omfattar inte pedagogisk omsorg. Principerna reviderades och Riktlinjerna är framtagna för att motsvara kraven på kommunernas resursfördelning efter ändring i Skollagen den 1 juli Enligt resursfördelningsmodellerna ska utbildningsnämnden årligen fastställa grundbelopp och besluta om viktning av de variabler som utgör underlag för strukturtilldelning. I grundbeloppet finns specifika belopp för grundtilldelning, strukturtilldelning, tilldelning för nyanlända barn och unga, tilldelning för lokalkostnader, tilldelning till förskolor/skolor med få barn/elever, tilldelning för fritidshem och startbidrag till eventuell nystartad förskola. Framtagna belopp bygger på riktlinjer för resursfördelningsmodellerna. Underlag för beslut Resursfördelning 2017, förskoleverksamhet Resursfördelning 2017, grundskola F-9. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

56 Bilaga 2 Resursfördelning 2017 Grundskola F-9 Utifrån Riktlinjer för resursfördelningsmodell grundskola F-9 antagna av kommunfullmäktige Antagen av utbildningsnämnden Sektor Utbildning Mariestads kommun 0

57 Innehåll 1 Resursfördelning grundskola F Grundbelopp Grundtilldelning Strukturtilldelning Särskola Fritidshem Nyanlända elever Skolor med få elever Lokalkostnader Studiehandledning på modersmålet Tilläggsbelopp Extraordinära stödåtgärder Modersmålsundervisning inklusive studiehandledning på modersmål Ersättning för moms- och administrationskostnader till friskolor

58 1 Resursfördelning grundskola F I resursfördelningen för grundskola F-9 har grupper för nyanlända (GFN) ordinarie elevpeng samt ett fast tillägg under första året som de är nyanlända. Denna budget ligger centralt. Utbildningsnämndens rambudget 2017 Vid utbildningsnämndens sammanträde den 15 november 2016 fastställdes ramfördelning till respektive verksamhetsområde enligt ordförandes förslag. Nämnden beslutade också att utbildningschefen vid behov får göra erforderliga justeringar (UN 174). Enligt kommunfullmäktiges beslut om drift- och investeringsbudget för år 2017 har fastighetsavdelningen ett avkastningskrav på tkr. Detta innebär för utbilningsnämndens del en minskad internhyra med tkr. Konsekvensen av detta beslut är ett minskat fastighetsunderhåll. Den minskade internhyran med tkr innebär en sänkning av ramen med motsvarande belopp, med andra ord kostnadsneutralt för verksamheterna. I och med att hyrorna inte längre ligger i utbildningsnämndens ram så är den sänkt med motsvarande belopp. I kolumnen nedan är dessa justeringar gjorda utifrån utbildningsnämndens beslut om ramfördelning den 15 november Verksamheter Sektor övergripande Elevhälsa Förskola, pedagogisk omsorg Grundskola och särskola Gymnasieskola och gymnasiesärskola Vuxenutbildning inklusive särskild utbildning för vuxna Kost 0 S:a UN Grundbelopp Resurstilldelningen till nästkommande år baseras på det aktuella antalet elever den 15 oktober innevarande år. Utifrån antal elever fördelas grundbelopp utifrån fastställda variabler. Viktningen av de variabler som utgör underlag för strukturtilldelning i grundbeloppet fastställs årligen av utbildningsnämnden. Ersättningsnivån gäller för ett budgetår i taget och justeras årligen i förhållande till löneökningar. Justeringen görs i anslutning till att utbildningsnämnden fastställer budgetramarna. Fastställda ersättningsnivåer gäller alla utförare, såväl kommunala som fristående skolor. För fristående skolor tillkommer ersättningar för moms- och administrationskostnader. Avstämning görs den 15:e i varje månad utifrån faktiskt antal elever. Under juli månad genomförs ingen mätning. För utbetalningen i juli månad används faktiskt elevantal för juni månad och justeras i augusti. Vid läsårsskifte utgår elevpeng för nya elever från juli månad. och vid läsårsskifte utgår fritidspeng för elever som övergår från förskola till fritidshem från och med augusti månad. Grundbelopp består av: Grundtilldelning Strukturtilldelning 2

59 Tilldelning för nyanlända elever Tilldelning för lokalkostnader Tilldelning för skolor med få elever Tilldelning för fritidshem Tilldelning för studiehandledning på modersmålet Tilläggsbelopp Tilldelning för extraordinära stödåtgärder Tilldelning för modersmålsundervisning Av grundskolans ramtilldelning reserveras en summa för tilläggsbelopp innan fördelning av grundbelopp sker till kommunala eller till fristående grundskolor. Rektorer för kommunala och fristående skolor får ansöka om medel för extraordinära stödåtgärder och modersmålsundervisning. Modersmålsundervisning inkluderar studiehandledning på modersmålet. 2 Grundbelopp Grundbelopp per elev 2017 Grundtilldelning F-6 Grundtilldelning F-6 per elev Korrigering till fristående huvudman Grundtilldelning 7-9 Grundtilldelning 7-9 per elev Korrigering till fristående huvudman Vid index 1,0 är strukturtilldelning per elev Tilldelning per elev för lokalkostnader till fristående huvudman Tilldelning per elev för skolor med få elever Tilldelning för fritidshem Strukturtilldelning index 1 Tilldelning per elev för fritidshem Korrigering till fristående huvudman Avdrag för avgift Tilldelning för lovplacering, index kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr 2.1 Grundtilldelning Grundtilldelningen karaktäriseras av att den utgör en lika stor resurs per elev oberoende av vilken skola, kommunal eller fristående, eleven går i. För särskolans elever används en särskild grundtilldelning. För nyanlända elever utgår även en fastställd extra elevpeng under det första året med 7941 kr respektive 9917 kr per elev och år. Grundtilldelningen för fristående skolor ska täcka kostnader för exempelvis skolledning, läromedel, förbrukning, elevhälsa, måltider, skolbibliotek, lokalkostnader, vaktmästare och administration. För kommunala skolor täcker grundtilldelningen inte kostnader för skolledning, elevhälsa, lokaler, måltider, övergripande kostnader för IT och viss administration. Medel för dessa kostnader läggs centralt hos grundskolechef. 3

60 Grundtilldelningen är differentierad med olika belopp enligt följande uppdelning: Kommunala skolor Grundtilldelning per elev, förskoleklass åk 6 Grundtilldelning per elev, åk kr kr Fristående skolor Grundtilldelning per elev, förskoleklass åk 6 Grundtilldelning per elev, åk = kr = kr 2.2 Strukturtilldelning Strukturtilldelningen karaktäriseras av att det ger ett differentierat tillägg per elev och bygger på hur elevernas socioekonomiska bakgrund påverkar sannolikheten för att eleverna ska uppnå målen kunskapskraven. Strukturtilldelningen ska kompensera för skillnader i elevernas förutsättningar, samtidigt som den ska ge skolan möjlighet att utveckla sig för att kunna möta alla elevers olika förutsättningar för kunskapsutveckling. Strukturtilldelning utgår till grundskola och fritidshem. Fritidshemmens strukturtilldelning utgår från respektive grundskolas framtagna index. Resurser till elever i behov av särskilt stöd ingår i strukturtilldelningen. När behov av extraordinära stödåtgärder uppstår, kan rektor ansöka om tilläggsbelopp för dessa. De variabler som Sveriges Kommuner och Landsting rekommenderar 1 och som är grund för strukturtilldelningen är: Utländsk bakgrund, elev Utbildningsnivå, föräldrar Familj som uppbär försörjningsstöd Barn som bor med ensamstående förälder Kön Statistik för variablerna uppdateras utifrån elevunderlaget den 15 oktober varje år. Mariestads kommun köper statistik från SCB som ger underlag för strukturfördelning enligt de fem variablerna. Viktning av variabler för strukturtilldelning Elever födda utomlands med båda föräldrar födda utomlands 4,0 Därav invandrade de senaste fyra åren 2,0 Elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands 4,0 Förälders utbildningsnivå, folk-/grundskola 5,0 Förälders utbildningsnivå, gymnasieskola 2,0 Familjer med försörjningsstöd 2,0 Barn som bor med ensamstående föräldrar 1,0 Kön 1,0 Vid index 1 är strukturtilldelning per elev kr 1 Sveriges kommuner och landsting, Socioekonomisk resursfördelning till skolor,

61 2.3 Särskola För särskolans elever används en särskild grundtilldelning. Beslut om inskrivning i särskola föregås av en utredning. Utredningen omfattas av pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Den samlade bedömningen av elevens behov avgör vilken elevpeng eleven omfattas av. För individintegrerad elev utgår en särskild elevpeng. Elever som är inskrivna i särskolan har en särskild fritidspeng. Grundtilldelningen är differentierad med olika belopp enligt följande uppdelning: Grundbelopp för särskolan 2017 Nivå A f kr Nivå A kr Nivå B f kr Nivå B kr Nivå C kr Fritidshem integrerade elever kr Fritidshem särskola kr Förklaring: Nivå A integrerade elever, Nivå B grundsärskoleelever, Nivå C träningsskoleelever. 2.4 Fritidshem För fritidshem gäller ett fast belopp per elev inskriven på fritidshemmet. Om ett kommunalt fritidshem avser att ha stängt måste alternativ erbjudas vårdnadshavare. För elever som har lovplacering utgår 20 % av det fasta beloppet (4 766kr). För fritidshem gäller ett grundbelopp per elev inskriven på fritidshemmet. Utöver det utgår ett tillägg utifrån elevens socioekonomiska bakgrund, strukturtilldelning. Indexet för fritidshemmet följer respektive skolas index. För elever som har lovplacering utgår 20% av grundbeloppet inklusive strukturtilldelning. Omfattningen av vilka elever som är berättigade till fritidshem framgår av skollagen 14 kap, 5-8. Konkretiserade regler och avgifter för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg finns i kommunens politiskt fastställda Bra att veta antagen av Barn- och utbildningsnämnden För elever som enligt ovanstående inte är berättigade till fritidshem utgår ingen ersättning till kommunala fritidshem eller fristående fritidshem. Varje huvudman ansvarar för att säkerställda underlag över vilka elever som har rätt till fritidshem inlämnas till Mariestads kommun månadsvis. Varje huvudman ansvarar även för att debitera vårdnadshavare avgift för fritidshem.. Grundtilldelningen är differentierad med olika belopp enligt följande uppdelning: Kommunala skolor Grundtilldelning per elev inskrivet på fritidshem Vid index 1 är strukturtilldelning per elev kr kr 5

62 Fristående skolor Grundtilldelning per elev inskrivet på fritidshem inklusive lokalkostnader, exklusive administration, moms och strukturtillägg = kr Vid index 1 är strukturtilldelning per elev kr 2.5 Nyanlända elever Kommunen får ett riktat statsbidrag av Migrationsverket för nyanlända elever som är folkbokförda i kommunen. För att kommunen ska få del av statsbidraget ska nedanstående punkter uppfyllas: Eleven är folkbokförd i kommunen Eleven har kommit till Sverige som asylsökande flykting Eleven har uppehållstillstånd Eleven tillhör åldersgruppen 6-18 år Sektor utbildning tar del av detta statsbidrag med ett engångsbelopp under det första året eleven finns i kommunen. Därefter ska elevens behov täckas inom befintlig resursfördelningsmodell för grundskolan. Engångsbeloppet ska användas till studiehandledning och introduktionsstöd. Beloppet är lika för kommunala och fristående skolor. För asylsökande elever som går i fristående skolor söker kommunen bidrag från Migrationsverket och betalar vidare ut detta till den fristående skolan. För asylsökande elever söks bidrag från Migrationsverket. Bidraget söks centralt och ska användas till kostnader som härrör till nyanlända elever, som till exempel studiehandledning på modersmålet. 2.6 Skolor med få elever Avsikten med tilldelningen för skolor med få elever är att förstärka de ekonomiska förutsättningarna att driva verksamheten. Skolor med få elever har högre snittkostnader per elev. Tilldelningen fördelas till de skolor som har färre än 100 elever. Fördelningen sker stegvis enligt följande: Elevantal Tilldelning till skolor med få elever 6

63 1-33 Erhåller hela ersättningsbeloppet kr per elev Erhåller 2/3 av ersättningsbeloppet kr per elev Erhåller 1/3 av ersättningsbeloppet kr per elev 2.7 Lokalkostnader Budgettilldelning för hyror följer kommunens styrprinciper. Enligt riksdagens beslut 2 om bestämmelser för kommunens bidrag till fristående skolor samt enskilt bedrivna förskolor, fritidshem och förskoleklasser ska de fristående skolorna ersättas med en kommuns genomsnittliga lokalkostnad per elev. Kommentarer till beräkningsgrunden för lokaltilldelning till fristående och kommunala skolor I förordningen 3 om bidrag på lika villkor framgår att ersättning för hyra av lokaler ska motsvara kommunens genomsnittliga lokalkostnader per barn eller elev i motsvarande verksamhet eller skolform. I den totala hyreskostnaden för kommunala skolverksamheter ingår kostnader för idrottshallar för den tid de används av verksamheterna. Lokalkostnaden per elev 2017, grundskola kr 2 Offentliga bidrag på lika villkor, SFS 2009:672 3 Förordning (1996:1206) om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet 2.8 Studiehandledning på modersmålet 7

64 En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål om eleven behöver det (Skolförordningen (2011:185) 5 kap. 4 ). Studiehandledning på modersmålet kan ges antingen i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen eller i form av särskilt stöd. För att studiehandledning på modersmålet ska räknas som särskilt stöd ska insatserna vara av sådan ingripande karaktär som normalt inte är möjliga att genomföra av lärare inom ramen för den ordinarie undervisningen. Rektor ansvarar för att elevens behov av särskilt behov utreds. Tilldelning till studiehandledning sker dels genom en grundtilldelning på 2,5 timmar per elev och vecka, dels genom ett ansökningsförfarande vid behov av utökat särskilt stöd. Rektor kan ansöka om utökad tid för studiehandledning vilket bekostas av den enskilda enheten. Rektor ansvarar för att ansökan ställs till kommunens centrala enhet som leder och handlägger studiehandledning, alternativt ansvarar för egen anställning. Ersättningen till fristående skolor betalas ut månadsvis tillsammans med övriga ersättningar. För de kommunala grundskolorna ges tilldelning för studiehandledning på modersmål från den centrala enhet som leder och handlägger studiehandledning. Budget för studiehandledning på modersmålet kr 3 Tilläggsbelopp Tilläggsbelopp Totalsumman i budget för tilläggsbelopp för extraordinära stödåtgärder Totalsumman i budget för tilläggsbelopp för modersmålsundervisning kr kr 3.1 Extraordinära stödåtgärder Ersättningen ges för särskilda stödåtgärder för elever med ett omfattande behov av extraordinärt stöd, som inte ryms inom den ordinarie undervisningen. Den övriga undervisningen ska rymmas inom grundbeloppet. Tilläggsbeloppet är endast avsett att ge möjlighet till särskild ersättning för enskilda elever som har omfattande behov av särskilt stöd. Det ska vara extraordinära stödåtgärder som inte har koppling till den ordinarie undervisningen. Kostnad för stödet ska vara kopplat till enskild elev och ha samband med elevens behov och förutsättningar för att kunna delta i den ordinarie undervisningen. Det krävs att elevens stödbehov kartläggs och följs upp kontinuerligt. Eleven ska ha en funktionsnedsättning eller sjukdom av mer varaktig karaktär vilken medför ett omfattande behov av stöd som inte kan tillgodoses genom organisatoriska eller pedagogiska insatser. Oavsett om tilläggsbelopp beviljas eller inte har alla elever rätt att få sitt stödbehov tillgodosett. Beslut om tilläggsbelopp fattas på delegation av grundskolechef. Blankett för ansökan om tilläggsbelopp för extraordinära stödåtgärder finns på Mariestads kommuns hemsida. 3.2 Modersmålsundervisning inklusive studiehandledning på modersmål 8

65 Tilldelning ges för de elever som deltar i modersmålsundervisning. Bidraget för fristående skolor grundar sig på den kommunala verksamhetens kostnad per elev och omprövas årligen utifrån motsvarande års kostnad. Modersmålet är ett frivilligt ämne för eleverna. En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om 1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och 2. eleven har grundläggande kunskaper i språket. En elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk.(skollagen 2010:800, 10 kap, 7 ) En elev som behöver stöd för att förstå innehållet i undervisningen av en lärare som talar elevens modersmål kan få det som en stödinsats. För kommunal såväl som för fristående skola finns möjlighet att ansöka om studiehandledning på modersmålet för en elev. Ersättningen till fristående skolor betalas ut månadsvis tillsammans med övriga ersättningar. För de kommunala grundskolorna ges tillägg för modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål från den centrala enhet som leder och handlägger denna verksamhet. Avsatta medel i budget för tilläggsbelopp modersmålsundervisning inklusive handledning på modersmålet kr 4 Ersättning för moms- och administrationskostnader till friskolor De fristående skolorna ska ersättas för administrationskostnader med ett schablonbelopp på tre procent av grundbeloppet. Till de fristående skolorna utgår momskompensation på sex procent av den summa som utgörs av grundbeloppet samt schablonbeloppet för administrationskostnader. Till de fristående skolorna utgår momskompensation på sex procent av tilläggsbeloppet. 9

66 Bilaga 1 Resursfördelning 2017 Förskola Utifrån Riktlinjer för resursfördelningsmodell förskoleverksamhet antagna av kommunfullmäktige Godkänd av utbildningsnämnden xxxx 0 Sektor utbildning

67 Innehåll 1 Resursfördelning för förskola Grundbelopp Grundtilldelning Strukturtilldelning Förskolor med få barn Lokalkostnader Startbidrag till nystartad förskoleavdelning Tilläggsbelopp Avgifter för plats i förskola Ersättning för moms- och administrationskostnader till fristående förskola

68 1 Resursfördelning för förskola 2017 Resursfördelningen för förskoleverksamheten innefattar inte pedagogisk omsorg. Utbildningsnämndens rambudget 2017 Vid utbildningsnämnden den 15 november 2016 fastställdes ramfördelning till respektive verksamhetsområde enligt ordförandes förslag. Nämnden beslutade också att utbildningschefen vid behov får göra erforderliga justeringar (UN 174). Enligt kommunfullmäktiges beslut om drift- och investeringsbudget för år 2016 har fastighetsavdelningen ett avkastningskrav på tkr. Detta innebär för utbilningsnämndens del en minskad internhyra med tkr. Konsekvensen av detta beslut är ett minskat fastighetsunderhåll. Den minskade internhyran med tkr innebär en sänkning av ramen med motsvarande belopp, med andra ord kostnadsneutralt för verksamheterna. I och med att hyrorna inte längre ligger i utbildningsnämndens ram så är den sänkt med motsvarande belopp. I kolumnen nedan är dessa justeringar gjorda utifrån utbildningsnämndens beslut om ramfördelning den 15 november Verksamheter Sektor övergripande Elevhälsa Förskola, pedagogisk omsorg Grundskola Gymnasieskola och gymnasiesärskola Vuxenutbildning inklusive särskild utbildning för vuxna Kost 0 S:a UN Grundbelopp Resurstilldelningen till nästkommande år baseras på det aktuella antalet barn den 15 oktober innevarande år. Utifrån antal barn fördelas grundbelopp utifrån fastställda variabler. Viktningen av de variabler som utgör underlag för strukturtilldelning i grundbeloppet fastställs årligen av utbildningsnämnden. Ersättningsnivån gäller för ett budgetår i taget och justeras årligen i förhållande till löneökningar. Justeringen görs i anslutning till att utbildningsnämnden fastställer budgetramarna. Fastställda ersättningsnivåer gäller alla utförare, såväl kommunala som fristående förskolor. För fristående förskolor tillkommer ersättningar för moms- och administrationskostnader. Avstämning görs den 15:e i varje månad utifrån faktiskt antal barn. Under juli månad genomförs ingen mätning. För juli månad används faktiskt barnantal för juni månad. Vid läsårsskifte övergår barnpeng till fritidspeng från och med augusti. Grundbelopp består av: 2

69 Grundtilldelning Strukturtilldelning Tilldelning för lokalkostnader Tilldelning för förskolor med få barn Tilldelning för nystartad förskola Tilldelning för nyanlända barn Tilläggsbelopp Tilldelning för extraordinära stödåtgärder Av förskolans ramtilldelning reserveras en summa för tilläggsbelopp innan fördelning av grundbelopp sker till kommunala eller till fristående förskolor. Förskolechefer för kommunala och fristående förskolor får ansöka om medel för extraordinära stödåtgärder. 2 Grundbelopp Grundbelopp 2017 Grundtilldelning åldersgrupp 1-2 år Grundtilldelning Grundtilldelning åldersgrupp 3-5 år Korrigering till fristående huvudman Avdrag för föräldraavgift Vid index 1,0 är strukturtilldelning per barn Tilldelning för lokalkostnader per barn Tilldelning för förskolor med få barn Tilldelning för nystartad förskola per avdelning kr kr kr kr 932 kr kr kr kr 2.1 Grundtilldelning Grundtilldelningen karaktäriseras av att den utgör en lika stor resurs per barn oberoende av i vilket förskola, kommunal eller fristående, barnet går på. Grundtilldelningen för fristående förskolor ska täcka kostnader för exempelvis pedagogisk personal, skolledning, specialpedagoger, pedagogiskt material, måltider och administration. För kommunala förskolor täcker grundtilldelningen inte kostnader för skolledning, specialpedagoger, lokaler, måltider, övergripande kostnader för IT och administration. Medel för dessa kostnader läggs centralt hos chef för förskola och pedagogisk omsorg. Grundtilldelningen är differentierad med olika belopp enligt följande uppdelning: Kommunala förskolor Grundtilldelning per barn, 1-2 år kr

70 Grundtilldelning per barn, 3-5 år kr Fristående förskolor Grundtilldelning per barn 1-2 år inklusive lokalkostnader, exklusive administration, moms och strukturtillägg Grundtilldelning per barn 3-5 år inklusive lokalkostnader, exklusive administration, moms och strukturtillägg = kr = kr Barn födda januari till och med juni månad det år de fyller 3 år räknas som 3 år vid mätningen i augusti. Barn födda juli till och med december månad det år de fyller 3 år räknas som 3 år vid mätningen i januari året efter. Om en kommunal förskola avser att ha stängt för exempelvis kompetensutveckling och semesterledighet måste alternativ erbjudas vårdnadshavare. 2.2 Strukturtilldelning Strukturtillägget karaktäriseras av att det ger ett differentierat tillägg per barn och bygger på hur barnens socioekonomiska bakgrund påverkar sannolikheten för att barnen ska uppnå målen. Strukturtilldelningen ska kompensera för skillnader i barns förutsättningar, samtidigt som den ska ge förskolan möjlighet att utveckla sig för att kunna möta alla barns olika förutsättningar för deras utveckling. Resurser till barn i behov av särskilt stöd ingår i strukturtilldelningen. När behov av extraordinära stödåtgärder uppstår, kan förskolechef ansöka om tilläggsbelopp för dessa. De variabler som Sveriges Kommuner och Landsting 1 rekommenderar och som är grund för strukturtilldelningen är: Utländsk bakgrund, barn Utbildningsnivå, föräldrar Familjen uppbär försörjningsstöd Barn som bor med ensamstående förälder Kön Statistik för variablerna uppdateras utifrån barnunderlaget den 15 oktober varje år. Mariestads kommun köper statistik från SCB som ger underlag för strukturfördelning enligt de fem variablerna. 1 Sveriges kommuner och landsting, Socioekonomisk resursfördelning till skolor,

71 Viktning av variabler för strukturtilldelning 2017 Barn födda utomlands med båda föräldrar födda utomlands 4,0 Därav invandrade de senaste fyra åren 2,0 Barn födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands 4,0 Föräldrars utbildningsnivå folk-/grundskola 5,0 Föräldrars utbildningsnivå gymnasieskola 2,0 Familjer med försörjningsstöd 2,0 Barn som bor med ensamstående föräldrar 1,0 Kön 1,0 Vid index 1 är strukturtilldelning per barn kr 2.3 Nyanlända barn Kommunen får ett riktat statsbidrag av Migrationsverket för nyanlända barn som är folkbokförda i kommunen. För att kommunen ska få del av statsbidraget ska nedanstående punkter uppfyllas: Barnet är folkbokfört i kommunen Barnet har kommit till Sverige som asylsökande flykting Barnet har uppehållstillstånd Barnet tillhör åldersgruppen 0-5 år Sektor utbildning tar del av detta statsbidrag med ett engångsbelopp under det första året barnet finns i kommunen. Därefter ska barnets behov täckas inom befintlig resursfördelningsmodell för förskolan. Engångsbeloppet ska användas till stöd i modersmålet och introduktionsstöd. Beloppet är lika för kommunala och fristående förskolor. För asylsökande barn söks bidrag från Migrationsverket av respektive förskolechef. 2.4 Förskolor med få barn Avsikten med tilldelningen för förskolor med få barn är att förstärka de ekonomiska förutsättningarna att driva verksamheten, på grund av att förskolor med få barn har en högre snittkostnad per barn. Beloppet fastställs av utbildningsnämnden. Tilldelningen fördelas till de förskolor som har färre än 40 barn. Utbetalning sker månadsvis utifrån faktiskt antal inskrivna barn per enhet. Fördelningen sker stegvis enligt följande: Barnantal Tilldelning till förskolor med få barn 1-13 Erhåller hela ersättningsbeloppet kr per barn Erhåller 2/3 av ersättningsbeloppet kr per barn Erhåller 1/3 av ersättningsbeloppet 500 kr per barn 5

72 2.5 Lokalkostnader Budgettilldelning för hyror följer kommunens styrprinciper. Enligt riksdagens beslut 2 om bestämmelser för kommunens bidrag till fristående skolor samt enskilt bedrivna förskolor, fritidshem och förskoleklasser ska de fristående förskolorna ersättas med en kommuns genomsnittliga lokalkostnad per barn. Kommentarer till beräkningsgrunden för lokaltilldelning till fristående och kommunala skolor I förordningen 3 om bidrag på lika villkor framgår att ersättning för hyra av lokaler ska motsvara kommunens genomsnittliga lokalkostnader per barn eller elev i motsvarande verksamhet eller skolform. Lokalkostnaden per barn kr 2.6 Startbidrag till nystartad förskoleavdelning Nystartad förskoleavdelning tilldelas ett startbidrag till lek- och förbrukningsmaterial. Storleken på bidraget fastställs av utbildningsnämnden inför varje budgetår. Startbidraget är ett engångsbidrag och ges till respektive förskola och fristående förskola. Startbidrag för 2017 är kr per avdelning. 2 Offentliga bidrag på lika villkor, SFS 2009:672 3 Förordning (1996:1206) om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet 6

73 3 Tilläggsbelopp Tilläggsbelopp 2017 Totalsumman i budgeten för tilläggsbelopp kr Ersättningen ges för särskilda stödåtgärder för barn med ett omfattande behov av extraordinärt stöd, som inte ryms inom den ordinarie pedagogiska verksamheten. Den övriga pedagogiska verksamheten ska rymmas inom grundbeloppet. Tilläggsbeloppet är endast avsett att ge möjlighet till särskild ersättning för enskilda barn som har omfattande behov av särskilt stöd. Det ska vara extraordinära stödåtgärder som inte har koppling till den ordinarie pedagogiska verksamheten. Kostnad för stödet ska vara kopplat till ett enskilt barn och ha samband med barnets behov och förutsättningar för att kunna delta i den ordinarie pedagogiska verksamheten. Det krävs att barnets stödbehov kartläggs och följs upp kontinuerligt. Barnet ska ha en funktionsnedsättning eller sjukdom av mer varaktig karaktär vilket medför ett omfattande behov av stöd som inte kan tillgodoses genom organisatoriska eller pedagogiska insatser. Oavsett om tilläggsbelopp beviljas eller inte har alla barn rätt att få sitt stödbehov tillgodosett. Beslut om tilläggsbelopp fattas på delegation av chef för förskola och pedagogisk omsorg. Blankett för ansökan om tilläggsbelopp för extraordinära stödåtgärder finns på Mariestads kommuns hemsida. 4 Avgifter för plats i förskola Varje huvudman ansvarar för att debitera vårdnadshavare avgift för förskola. 7

74 5 Ersättning för moms- och administrationskostnader till fristående förskola De fristående förskolorna ersätts för administrationskostnader med ett schablonbelopp på tre procent av grundbeloppet. Till de fristående förskolorna utgår momskompensation på sex procent av den summa som utgörs av grundbeloppet samt schablonbeloppet för administrationskostnader. Till de fristående förskolorna utgår momskompensation på sex procent av tilläggsbeloppet. 8

75 Datum: Dnr: Sida: 1 (2) Mariestads kommun Sektor utbildning Utbildningsnämnden Belopp för resursfördelning 2017 enligt antagen Resursfördelningsmodell Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden beslutar fastställa belopp för resursfördelning 2017 enligt framtaget förslag för förskola. 2. Utbildningsnämnden beslutar fastställa belopp för resursfördelning 2017 enligt framtaget förslag för grundskola och fritidshem. Bakgrund Utbildningsnämnden beslutade den 29 oktober 2014, Un 155, föreslå kommunfullmäktige besluta att anta riktlinjer för resursfördelningsmodell för förskoleverksamhet och för resursfördelningsmodell för grundskola F-9. De framtagna riktlinjerna omfattar inte pedagogisk omsorg. Principerna reviderades och Riktlinjerna är framtagna för att motsvara kraven på kommunernas resursfördelning efter ändring i Skollagen den 1 juli Enligt resursfördelningsmodellerna ska utbildningsnämnden årligen fastställa grundbelopp och besluta om viktning av de variabler som utgör underlag för strukturtilldelning. I grundbeloppet finns specifika belopp för grundtilldelning, strukturtilldelning, tilldelning för nyanlända barn och unga, tilldelning för lokalkostnader, tilldelning till förskolor/skolor med få barn/elever, tilldelning för fritidshem och startbidrag till eventuell nystartad förskola. Framtagna belopp bygger på riktlinjer för resursfördelningsmodellerna. Sektor utbildning föreslår utbildningsnämnden besluta fastställa belopp för resursfördelning 2017 enligt framtaget förslag utifrån riktlinjer för

76 Sida: 2 (2) resursfördelningsmodell för förskoleverksamhet och resursfördelningsmodell för grundskola F-9. Underlag för beslut Resursfördelning 2017, förskoleverksamhet (bilaga 1) Resursfördelning 2017, grundskola F-9 (bilaga 2) Pia Svartén Ekonom/controller Katarina Lindberg Utbildningschef Anna-Karin Yséus Tf Grundskolechef Britt-Marie Staam Tf Chef Förskola och pedagogisk omsorg

77 Datum: Dnr: UN 2016/438 Sida: 1 (1) Mariestads kommun Sektor utbildning Utbildningsnämnden Omvärldsanalys inför budget 2018 Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen och överlämnar omvärldsanalysen till kommunstyrelsens arbetsutskott. Bakgrund Inför budget 2018 och plan sammanställs en omvärldsanalys från respektive nämnd. Nämndernas analyser sammanställs sedan till ett sammanhållande dokument. Dokumentet används som ett underlag i arbetet med budget I dokumentet beskrivs lagförändringar, volymförändringar, nya eller förändrade behov, effektiviseringar samt en ekonomisk sammanställning av dessa. Omvärldsanalysen presenteras i sin helhet på Kommunstyrelsens arbetsutskotts budgetupptakt. Underlag för beslut Bilaga 1: Upprättad omvärldsanalys Utbildningsnämndens verksamheter Bilaga 2: Sektor utbildnings uppskattade kostnader (tkr), jämfört med ram år 2017, för året 2018 Pia Svartén Ekonom Katarina Lindberg Utbildningschef Expedieras till: "[Skriv text här]"

78 Omvärldsanalys - Budget 2018 Mariestad Utbildningsnämnden

79 1 Innehållsförteckning Lagändringar... 2 Volymändringar... 4 Nya och förändrade behov och uppdrag... 5 Effektiviseringar och möjliga besparingar... 6 Sammanställning av behov och effektiviseringar... 7

80 2 Lagändringar IT-strategi Skolverket har på regeringens uppdrag redovisat förslag på nationella IT-strategier (Förslag om nationella IT-strategier för skolväsendet, Skolverket diarienummer U2015/04666/S). Förslaget beskriver hur respektive huvudman inom en tidsperiod på tre år ska digitalisera all förskole-, skol-, gymnasie- och vuxenutbildningsverksamhet. Kommunfullmäktige i Mariestad har som en följd av detta beslutat om mål för Ett av dessa mål är att ta fram en lokal digitaliseringsstrategi som bygger på de nationella strategierna. Även styrdokument, såsom läroplaner, kräver en ökad tillgång till digitala verktyg i all utbildningsverksamhet. Detta kommer bland annat att påverka arbetssätt, kompetensutvecklingsinsatser och budget. För att stegvis kunna närma oss kraven i de nationella strategierna krävs utökad budget för detta ändamål. Exempel på sådana kostnader finns i sammanställning av behov och effektiviseringar i detta dokument. På längre sikt är det högst sannolikt att en ökad digitalisering kan ge effektiviseringar. Gymnasieskola Förslag om förändringar inom gymnasieskolan har presenterats i oktober 2016 i Gymnasieutredningen SOU 2016:77. Regeringen har sänt ut utredningen på remiss och svar ska ha inkommit senast 1 mars Först därefter får vi besked om vilka delar i förslaget som kan komma att träda i kraft. De delar av förslaget som kan vara möjliga att tillämpa med kort framförhållning är att höja åldern för gymnasiebehörighet, att åter ge möjlighet till estetiska ämnen inom samtliga program samt att göra alla yrkesprogram högskoleförberedande. Samtliga dessa förändringar skulle kunna träda i kraft från och med höstterminen 2018, men kommer troligen bli synbara i poängplaner och struktur först från och med höstterminen Omställningen skapar ett rekryteringsbehov för Vadsbogymnasiet gällande lärare i svenska, engelska, matematik samt i de estetiska ämnena bild och musik. Vilka kurser som kommer att väljas bort ur poängplanerna för att ersättas med de estetiska ämnena är fortfarande oklart och det kommer att ta lite tid innan omställning skett inom lärartjänsterna. Ytterligare förändringar föreslås i gymnasieutredningen och kommer, om utredningen antas, att verkställas först under 2020-talet. Kostnadsökningen som här redovisas gäller rekrytering av lärare för att täcka behov om gymnasieutredningen träder i kraft hösten Vuxenutbildning Lagändringar som trädde i kraft 1 juli 2016 (SFS 2015:482) gällande utbildning i svenska för invandrare, studie- och yrkesvägledning samt individuella studieplaner kommer fortsatt påverka strukturen inom Vuxenutbildning Mariestad. Lagändringen innebär att ett flexibelt Svenska för invandrare (SFI) ska erbjudas där undervisning erbjuds på tider som är anpassade efter elevens behov. Eleverna ska också kunna kombinera sina SFI-studier med studier på grundläggande nivå inom vuxenutbildningen. I arbetet med denna omställning krävs att ytterligare medarbetare rekryteras eller att kompetenshöjande insatser görs så att det är möjligt att göra en effektiv tjänsteplanering. När det gäller studie- och yrkesvägledning så är hemkommunen skyldig att se till att den som avser påbörja kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå eller svenska för invandrare, erbjuds studie- och yrkesvägledning samt att en individuell studieplan upprättas för varje elev. Detta uppdrag är åtgärdat i och med

81 3 rekrytering i juni 2016 av en kompletterande studie- och yrkesvägledare (SYV) till Vuxenutbildning Mariestad. Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning fick ett förändrat innehåll den 1 januari Även i skollagens 20 kap. förändras regelverket kring vuxenutbildningen. Förändringarna innebär ökade rättigheter för medborgare att studera vid kommunal vuxenutbildning för att nå grundläggande nivå. Dessutom ökas möjligheterna för den som redan har grundläggande högskolebehörighet att påbörja en annan gymnasial utbildning på grundläggande nivå, det vill säga möjlighet till omskolning, vid kommunal vuxenutbildning (20 kap. 19 och 19a-e skollagen). För att kunna tillgodose dessa ökade möjligheter till studier vid kommunal vuxenutbildning finns ett behov att öka antalet studieplatser vid Vuxenutbildningen Mariestad. För att kunna erbjuda fler studieplatser krävs ytterligare lärarresurser vid vuxenutbildningen. Även regelverket kring statsbidrag för yrkesutbildningar inom vuxenutbildning förändras 2017 ( Förändringen påverkar kommunernas medfinansiering av yrkesvuxutbildningar. Minst tre kommuner ska samverka om planering och genomförande av utbildningen. Samverkan ska även ske med branschråd och med Arbetsförmedlingen. Dessa krav uppfyller Mariestad redan genom samverkan inom Yrkesbyrå Skaraborg. Vidare ska arbetsplatsförlagd praktik om minst 15 % av den sammanhållna yrkesutbildningen erbjudas samtliga studerande, vilket inte varit ett villkor tidigare. Slutligen ska de samverkande kommunerna själva finansiera utbildning som omfattar minst samma omfattning i årsstudieplatser vilka man får statsbidrag för, det vill säga minst 50 % av utbudet ska kommunerna finansiera med kommunala medel. Kostnadsökningen redovisad nedan innefattar 725 tkr i ökad kommunal medfinansiering samt ökning av lärartjänster för att kunna tillgodose ökat behov av studieplatser i enlighet med ny lagstiftning.

82 4 Volymändringar Förskola Hösten 2018 öppnar ytterligare två nya avdelningar på Flitiga Lisan. För att klara bemanningen krävs extra resurser till rekrytering av personal. Dessa avdelningar ger möjlighet att ta emot fler barn i förskoleverksamheten. Gymnasieskola Gymnasieutredningens förslag att höja åldern för behörighet till gymnasieskola ger Vadsbogymnasiet möjlighet att ta emot fler elever. Främst handlar detta om de elever som idag finns vid Introduktionsprogrammens språkinriktning som därmed skulle ges möjlighet att söka till nationella program även efter att de fyllt 20 år (idag hänvisas flertalet av dessa elever till utbildning inom Vuxenutbildningens utbud). Vadsbogymnasiet har anpassat programutbudet och antalet platser vid respektive program efter de prognoser som tagits fram gällande kommande årskullar i Mariestad, Töreboda och Gullspång. Om gymnasieutredningens förslag träder i kraft, eller om Mariestad får ökad inflyttning av familjer med barn eller gymnasieungdomar, förändras situationen och Vadsbogymnasiet har behov av ett ökat utbud av utbildningsplatser, men även ett ökat lokalbehov. Höstterminen 2018 är kostnadsökningen begränsad och redovisas under lagändringar. Kostnaderna kan komma att öka åren därefter. Vuxenutbildning Tidigare beskrivna lagändringar inom vuxenutbildningen ger möjlighet för fler medborgare att studera inom kommunal vuxenutbildning. Omfattningen av ett ökat antal studieplatser beror på arbetsmarknadens övriga insatser för samma målgrupp samt den kommunala finansieringen av utbudet. I och med ett stort mottagande av nyanlända finns behov av att utöka möjligheterna till studier inom kommunal vuxenutbildning med cirka platser årligen. Kostnadsökningen innefattar ökat behov av lokaler för att ge möjlighet till utökat utbud.

83 5 Nya och förändrade behov och uppdrag I dagsläget föreligger följande behov inför budgetåret 2018: Lokalbehov: exempelvis förskolor, grundskola 7-9, svenska för invandrare och tillagningskök Vadsbogymnasiet/Tunaholmsskolan. Sådana kostnader ger även ökade lokalbidrag till friskolor. Sektor utbildning ser stora behov i att utöka barn- och elevpengen för att kunna bibehålla samma gruppstorlekar inom förskola och grundskola som år I jämförelse med nationell statistik har vi redan en resurseffektiv organisation vilket innebär fler elever per anställd. Fortsatta svårigheter med personalbrist ger ökade kostnader för rekrytering, kompetensutveckling och löneökningar. Under våren 2017 gör Skolinspektionen sin regelbundna tillsyn av Mariestads kommun. Detta kan komma att föranleda brister som måste åtgärdas. Hur detta kan komma att påverka budget 2018 är ännu osäkert. Om det tas nya beslut på nationell nivå om minskade riktade statsbidrag till utbildningsverksamheten kommer detta att få stora konsekvenser för budget Behov av kartläggning av och stöd till enskilda elever samt handledning till pedagoger och arbetslag är prioriterade områden för att kunna se och förstå alla barn. För att kunna efterfölja de lagstadgade kraven i enlighet med skollagen krävs ökad specialpedagogisk kompetens.

84 6 Effektiviseringar och möjliga besparingar Centralkök: En nedläggning av centralköket förutsätter att ett nytt kök för Vadsbogymnasiet/Tunaholmsskolan färdigställs och att ett nytt kök tillskapas för äldreomsorgsmaten. Kan äldreomsorgsköket placeras på Björkgården där det idag finns ett befintligt kök (i behov av renovering) så skulle personalutnyttjandet bli maximalt. För att få ett fungerande kök till all äldreomsorgsmat krävs dock en utbyggnad av befintligt kök. Att lägga ner centralköket kommer ge goda effektiviseringar kostnadsmässigt de kommande åren efter Vid yteffektivisering, i samband med att de nya skolorna f-6 Unica och Prisma färdigställs, kan en effektivisering av kostnad för lokalvård och kost göras. Strukturella åtgärder, såsom sammanslagning av mindre förskole- och skolenheter, är möjliga att genomföra. Vadsbogymnasiet och Vuxenutbildning har ett fortsatt behov av att vara samlokaliserade för att kunna samordna lärarresurser och optimera lokalutnyttjandet. I och med att grundskolan 7-9 behöver tillgång till de lokaler som SFI har i Tunaholmsskolan samt ett ökat utbud av utbildning inom Vuxenutbildningen blir verksamheten trångbodd under Det är svårt att se att effektiviseringar och besparingar blir möjliga att genomföra under dessa förutsättningar. På längre sikt kan det dock genereras effektiviseringar och besparingar.

85 7 Sammanställning av behov och effektiviseringar Avser verksamhet: Lagändringar (tkr) Volymändringar (tkr) Nya och förändrade behov (tkr) Effektiviseringar (tkr) Övergripande Förskola Grundskola Gymnasieskola 250 Vuxenutbildning Elevhälsa 730 Kost -100 Totalt

86 Lokaler Demografi Beslut Bilaga 1 Sektor utbildnings uppskattade kostnader (tkr), jämfört med ram år 2017, för året 2018 Redovisning av signifikanta kostnads- och intäktsändringar som påverkar Sektor Utbildnings budgetram år Kommentarer för år 2018 Sektor utbildning (övergripande) Beskrivning Interkommunala ersättningar - 1,000-1,250 x x x Pga ökade hyror nya skolor och förskolor, IKT Buffert nämnd - 1,630 Ökade kostnader IT-licenser Summa - 2,820-1,360 Förskolan Beskrivning Ökade lokalkostnader - 1, x x x "Flitiga Lisa", KF 75, Ökade kostnader lokalvård x x x "Flitiga Lisan". Ökade kostnader pga. ökat barnantal - 1,500-1,000 x Uppskattat utifrån demografisk prognos Ökade kostnader för IKT I enlighet med förslag på nationell digitaliseringsstrategi Behov av utökad barnpeng - 1,000 Summa - 2,575-3,100 Grundskolan Beskrivning Moduler Kronopark x x x Ökade kostnader modulbokning nya skolor Minskade kostnader lokalvård 100 x Effektivisering nya skolor Kostnader/intäkter demografiändringar - - Prognosen för demografi ser likvärdig ut som för år 2017 Behov av mottagningsteam - 2,884 - Ökade driftkostnader nya skolor Ökade kostnader för IKT ,500 I enlighet med förslag på nationell digitaliseringsstrategi Behov av utökad elev- och fritidspeng - 1,500 Summa - 4,285-3,900 Gymnasiet Beskrivning Minskad ram 1,000 Gymnasieutredningen SOU 2016: Uppskattad kostnadsökning Kostnader/intäkter demografiändringar - - Prognosen för demografi ser likvärdig ut som för år 2017 Summa 1, Vuxenutbildningen Beskrivning Ökat elevtal SFI ,200 x Kommunplacerade nyanlända, SYV för SFI-elever Lagförändring vux SFS 2015:482-1,400 Summa ,600 Elevhälsan Beskrivning Utökad ram Specialpedagog Skolkurator Skolkuratorstjänst helår, 2017 från buffert nämnd Summa Kosten Beskrivning x Ljungdalen, "Flitiga Lisan", Kvarnstenen 350 x Skola väster Summa Summerat Sektor Utbilding - 8,730-11,840 Ändrat rambehov utöver ram 2017 (exkl påverkansfaktorer som inte finns med i sektor utbildnings verksamhetsanalys)

87 Datum: Dnr: 2016/00445 Sid 1 Mariestads kommun Sektor Utbildning Utbildningsnämnden Nytt informationsmaterial om förskola, pedagogisk omsorg och fritidshemsverksamhet Förslag till beslut Utbildningsnämnden godkänner informationen. Bakgrund Utbildningsnämnden beslutade fastställa Bra att veta, en informationsbroschyr om regler och avgifter för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i Mariestads kommun (Bun 127). I samband med detta beslutades om förändrade öppettider för förskola och fritidshem, må-fr 06:15-18:30 (06:00-18:30 vid behov). Kommunfullmäktige beslutade att fastställa avgiftsnivåerna för maxtaxa inom förskola och fritidshem och att årligen, utan separata beslut, följa de indexuppräkningar som Skolverket presenterar (Kf 184). Det nya informationsmaterialet är omarbetat för att bli mer tillgängligt och begripligt. Det är framtaget utifrån skollagen (2010:800) och i samarbete med informationsenheten och följer Mariestads grafiska profil. Informationsmaterialet består av tre broschyrer: Vår förskoleverksamhet, Välkommen till vår förskoleverksamhet och Välkommen till vår fritidsverksamhet, vilka ersätter tidigare informationsbroschyr Bra att veta. Vår förskoleverksamhet är riktat till vårdnadshavare och allmänheten som ett informationsmaterial om verksamheten. Materialet kommer att skickas till samtliga vårdnadshavare i Mariestads kommun vars barn är två månader gamla. Välkommen till vår förskoleverksamhet skickas till vårdnadshavare som tackat ja till plats i kommunal förskola eller pedagogisk omsorg. Välkommen till vår fritidshemsverksamhet skickas till vårdnadshavare som tackat ja till plats i kommunalt fritidshem.

88 Sida: 2 (2) Underlag för beslut Vår förskoleverksamhet (bilaga 1) Välkommen till vår förskoleverksamhet (bilaga 2) Välkommen till vår fritidshemsverksamhet (bilaga 3) Britt-Marie Stam Tf. Chef förskola och pedagogisk omsorg Katarina Lindberg Utbildningschef

89 Välkommen till vår förskoleverksamhet! Fotograf: Stefan Svensson Den här broschyren innehåller informationen som vi tror att du som vårdnadshavare tycker är värdefull. Vi hoppas ni ska trivas hos oss!

90 Inskolning, vad är det? När ditt barn ska börja på förskola eller i pedagogisk omsorg behövs tid för att lära känna varandra, bekanta sig med lokalerna, andra barn och nya rutiner. Den här perioden kallar vi för inskolning. Inskolningen är en viktig tid för barnet men också för dig som vårdnadshavare. Det är under inskolningen som du, barnet och personalen bygger upp en ömsesidig kontakt och ett förtroendefullt samarbete. Vi kontaktar dig Ditt barns förskola kommer att kontakta dig i god tid innan första dagen på förskolan. Det datum som står i placeringserbjudandet är det datum då inskolningen börjar. En dag i vår verksamhet På förskolan Förskolan ska vara utvecklande och lärande för ditt barn. Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och verksamheten planeras utifrån förskolans läroplan. Uppdraget är bland annat att stimulera barnets lust, nyfikenhet och tilltro till sin egen förmåga. Leken och lärandet sätts i fokus. Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Alla aktiviteter på förskolan utgår ifrån läroplanen, såväl ute- som innelek. Det kan vara aktiviteter som musik och rörelse, arbete i olika projekt och kreativt skapande i olika material. Vi jobbar också mycket med sagor, böcker och språket. Förskola är en pedagogisk verksamhet för barn i åldern ett till fem år. Förskolan styrs av skollagen och läroplanen på förskolan. Förskoleklassen är en frivillig skolform inom det offentliga skolväsendet. Förskoleklass erbjuds från det år barnet fyller sex år. Pedagogisk omsorg erbjuds i form av dagbarnvårdare. Många kallar dag barnvårdaren för dagmamma. Fråga gärna din förskola hur de arbetar med läroplanen och vad det innebär för just ditt barn. Hos dagbarnvårdaren I den pedagogiska omsorgen är förskolans läroplan vägledande. Dagbarnvårdarna arbetar utifrån allmänna råd som fungerar som komplement till skollagen. Uppdraget är att vara ett komplement till hemmet och erbjuda barnet omsorg, stimulans och goda möjligheter till lärande. I den pedagogiska omsorgen ansvarar en dagbarnvårdare för ditt barn och verksamheten äger rum i dagbarnvårdarens hem. Barnet får följa och delta i olika vardagssysslor i större utsträckning än på förskolan. Lek både inne och ute, sånger och ramsor, sagoläsning och målning är vanliga aktiviteter hos dagbarnvårdaren.

91 Samarbete mellan vårdnadshavare och personal En bra kontakt mellan vårdnadshavare och personal är en förutsättning för att kunna skapa de bästa möjligheterna för ditt barns utveckling och lärande. Förutom den dagliga kontakten när barnet lämnas och hämtas erbjuder förskolan och den pedagogiska omsorgen utvecklingssamtal minst en gång per år. På utvecklingssamtalet förs en dialog kring barnets trivsel och utveckling. Du kommer också att bli inbjuden till möte tillsammans med övriga vårdnadshavare för information och diskussion av aktuella frågor i verksamheten. Kontakta gärna personalen eller förskolechefen om du har frågor som rör ditt barn. All personal inom förskola och pedagogisk omsorg har tystnadsplikt. Praktiska detaljer Kläder och blöjor Ditt barn kommer att vistas mycket utomhus och behöver därför kläder för alla väder. Ett extra ombyte ska också alltid finnas. Tänk på att märka barnens kläder med namn, det underlättar för alla. Du är ansvarig för att ta med blöjor till ditt barn. Om ditt barn blir sjukt Orkar inte barnet med vistelsen på förskolan eller hos dagbarnvårdaren på grund av feber, infektion, medicinering eller annan orsak, ska barnet vara hemma. Tänk på att ditt barn ska orka med en hel dag i barngruppen. Om personalen bedömer att ett barn inte orkar delta i verksamheten tar de kontakt med någon av vårdnadshavarna. Har ditt barn en smittsam sjukdom är det viktigt att personalen blir informerad. Vid magsjuka bör det ha gått minst två dygn sedan sista kräkningen eller diarrén innan barnet kommer tillbaka. Syskon till magsjuka barn bör också stanna hemma. En tumregel är att barnet bör vara feberfritt ett dygn innan det kommer tillbaka. Tider och schema Barnets vistelsetid baseras på vårdnadshavarens arbetstid eller studietid inklusive tid för hämtning och lämning. Schemat ska bygga på att den vårdnadshavare som börjar senast lämnar barnet och den vårdnadshavare som slutar tidigast hämtar barnet. Om barnets närvarotid ändras ska nytt schema lämnas via e-tjänsten. I hushåll med oregelbunden arbetstid till exempel nattarbete, gäller även rimlig tid för vila på dagen. Barn som bor växelvis hos sina vårdnadshavare, följer båda hushållens respektive scheman. Kontakta ansvarig förskolechef om du har frågor angående ändrade vistelsetider.

92 Allmän förskola Alla barn har rätt till förskola från augusti det år de fyller tre år. Det innebär att alla barn mellan tre och fem år erbjuds tre avgiftsfria timmar per dag i förskola. Erbjudandet är till för barnets egen skull, för dess utveckling och lärande. Kommunen erbjuder alla barn en plats, men det är frivilligt för vårdnadshavarna att låta barnen delta i verksamheten. Information skickas ut i februari varje år till aktuella hushåll. Om ditt barn redan har en plats i förskola får du en lägre avgift. Avgiftsfri allmän förskola Alla tre- till femåringar erbjuds att delta tre timmar per dag i förskola från och med augusti det år barnet fyller tre år. Verksamheten kostar ingenting. Detta gäller under förutsättning att tiden ligger mellan och fem dagar i veckan. Barnet äter inte frukost och inte lunch och får inte heller vara på förskolan under loven. Gäller ej pedagogisk omsorg. När du är föräldraledig eller arbetslös Om du är föräldraledig med ett yngre syskon eller om du är arbetssökande erbjuds ditt barn att delta i verksamheten på förskolan eller i den pedagogiska omsorgen 15 timmar per vecka. Erbjudandet är till för barnets egen skull, för dess utveckling och lärande. Det är verksamheten som styr barnets vistelsetid. Barn till föräldralediga har möjlighet att behålla tidigare vistelsetider en månad efter syskonets födsel. En så kallad garantiplats erbjuds på förskola/pedagogisk omsorg till dem som inte vill utnyttja sin plats under föräldraledigheten. Barnet behåller sin plats så långt det går på samma förskola/ pedagogisk omsorg som tidigare. Avgift debiteras inte under den tid som platsen inte utnyttjas. Anmälan sker till sektor utbildning- avdelning förskola, senast två månader innan platsen lämnas. Barnet ska vara ifrån verksamheten minst sex månader. Sjukskrivning Om du blir sjukskriven har ditt barn rätt till samma vistelsetid som innan sjukskrivningen. Vad kostar en plats? En avgift tas ut varje månad för plats i förskola eller i pedagogisk omsorg. Hur stor avgiften blir beror på hushållets sammanlagda inkomst, barnets ålder, samt hur många barn hushållet har i verksamheten. Avgiften utgör en årsavgift som betalas med fast belopp under årets samtliga månader. Det innebär att det inte är möjligt att göra avdragför semester, eller annan frånvaro eller sjukdom. Avgiften betalas från första inskolningsdagen. Om avgiften inte betalas kommer barnet att stängas av från verksamheten. Varsel och delgivning om avstängning skickas då till platsinnehavaren. Om vårdnadshavarna inte bor ihop baseras avgiften på det hushållet där barnet står folkbokförd. Från och med 1/ finns möjlighet till delad faktura. Kontakta oss för mer information.

93 Avgifter 2017 Beräkna din månadsavgift Om du har flera barn i förskoleverksamhet eller i fritidshem reduceras avgiften. Grundprincipen är att det äldsta barnet får den lägsta avgiften. Därför räknar du ditt yngsta barn som barn 1 i tabellen nedan. Har du barn både i förskoleverksamhet och i fritidshem räknar du fritidshemsbarnet som barn 2 eller 3 i den nedersta tabellen. Procentsatsen avser procent av hushållets bruttoinkomst per månad. Fjärde barnet är avgiftsfritt. Maxavgiften i tabellen nedan gäller för Avgift i förskola och pedagogisk omsorg: Barn 1: 3% av inkomsten - dock högst 1362 kronor per månad Barn 2: 2% av inkomsten - dock högst 908 kronor per månad Barn 3: 1% av inkomsten - dock högst 454 kronor per månad Barn 4: Ingen avgift Avgift i fritidshem eller för barn från sex år: Barn 1: 2% av inkomsten - dock högst 908 kronor per månad Barn 2: 1% av inkomsten - dock högst 454 kronor per månad Barn 3: 1% av inkomsten - dock högst 454 kronor per månad Barn 4: Ingen avgift Det yngsta barnet räknas som det första barnet Barn som är lovplacerade betalar 25% av ordinarie avgift. För förskolebarn (1-5 år) placerade enligt 7 skollagen debiteras ingen avgift upp till 15 timmar per vecka. För barn placerade mer än 15 timmar minskas avgiften med 35%. För barn som är placerade i förskolan och ingår i allmän förskola (3-5 år) minskas avgiften med 35% från och med hösten det år de fyller tre år. För barn som enbart är placerade i allmän förskola debiteras ingen avgift. Avgiftsberäkningen bygger på riksdagens beslut om maxtaxa och är antagen av kommunfullmäktige Avgiftsberäkningen bygger på inkomsttaket kr (för 2017) och är indexerad, det vill säga höjs varje år.

94 Verksamheten håller stängt Förskolan och den pedagogiska omsorgen har stängt fyra arbetsdagar per år (kalenderår). De här dagarna är till för personalens kompetensutveckling och planering. Information om vilka datum som gäller hittar du på kommunens hemsida. Du får reda på vilka dagar det gäller senast två månader i förväg. Avgiften påverkas inte. Avsluta placering Platsen sägs upp via e-tjänsten eller i undantagsfall på en blankett. Uppsägningstiden är två månader och räknas från och med den dag som uppsägningen inkommit. Avgiften betalas under hela uppsägningsperioden även om den inte utnyttjas. Det är ingen uppsägningstid vid byte från förskola till fritidshem. Omflyttning Om du vill söka plats på annan förskola eller i annan pedagogisk omsorg i Mariestads kommun fyller du i en ny ansökan via e-tjänsten Barnomsorg ansökan. Så snart det blir möjligt att tillgodose din önskan om omflyttning får du ett erbjudande om plats. De flesta omflyttningar blir möjliga i augusti månad. Klagomål- och synpunktshantering I först hand vill vi att du lämnar dina klagomål direkt till ansvarig förskolechef. Det går också bra att använda sig av synpunktshanteringen på kommunens hemsida. Enligt 4 kapitlet 8 skollagen ställs krav på att det ska finnas skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål. Uppsägning av plats som avser perioden juni-augusti befriar inte från betalningsansvar om barnet återkommer till förskoleverksamhet, pedagogisk omsorg eller fritidshem före 1 september samma år. Platsen kan mistas om den inte utnyttjas. Flytt till annan kommun Vid flytt till annan kommun får platsen behållas i högs två månader. Fotograf: Stefan Svensson

95 Anmäl ändrade inkomstuppgifter När du får plats på förskola/pedagogisk omsorg ska du redovisa din inkomst till oss. Du anger din nuvarande bruttoinkomst (inkomst innan skatt) per månad. Båda vårdnadshavarna ska ange sin inkomst. Är du sammanboende med någon som inte är biologisk förälder till ditt barn vill vi ha uppgifter även från den personen. Tänk på att ta med all skattepliktig inkomst. Saknar vi inkomstuppgift debiteras högsta avgift. Varje gång din inkomst förändras är det viktigt att du meddelar detta via e-tjänsten. Uppgifterna du lämnar kommer senare att kontrolleras mot Skatteverkets uppgifter. Det kan innebära krav på retroaktiv betalning. Familjeförändringar Avgiften baseras på hushållets sammanlagda inkomst. Därför är det viktigt att du meddelar oss om det blir förändringar i hushållet som påverkar avgiften. Force majeure Ibland inträffar händelser som vi inte kan förutse. Detta kallas force majeure. Om verksamheten måste stängas på grund av personalens sjukdom gäller force majeure. De som drabbas av inkomstbortfall eller kostnader på grund av detta har inte rätt till ersättning/skadestånd från kommunen. Detta gäller även i andra fall av force majeure. Alla barn är försäkrade Mariestads kommun har tecknat en kollektiv olycksfallsförsäkring för alla barn i kommunen. Försäkringen gäller dygnet runt och täcker vissa kostnader som kan uppstå i samband med ett olycksfall. Observera att försäkringen ger ett begränsat skydd. Mer information om försäkringen och om skadeanmälan finns på kommunens hemsida. Om ni flyttar isär eller om du blir sambo på nytt kontaktar du oss. Fotograf: Stefan Svensson

96 Kontakta oss gärna Jenny Ryberg Administratör för förskola och pedagogisk omsorg Telefon: Vi svarar på dina frågor! Anette Reimer Administratör för förskola och pedagogisk omsorg telefon: Du kan läsa mer om våra förskolor och deras pedagogik på Vi ser fram emot att välkomna dig och ditt barn till våra verksamheter! Kyrkogatan 2, Mariestad Tel: E-post:

97 Vår förskoleverksamhet Information om förskola och pedagogisk omsorg Fotograf: Stefan Svensson Det här är en broschyr om Mariestads kommuns förskola och pedagogiska omsorg. Informationen vänder sig till dig som nyss fått barn eller till dig som vill veta mer om vår verksamhet. Här får du en överblick av hur verksamheten fungerar och svar på de vanligaste funderingarna. Du är alltid välkommen att kontakta oss om du vill veta mer!

98

99 Förskola eller dagis? Idag kallas vår verksamhet för förskola. Tidigare kallades den dagis, som är en förkortning av daghem. Till skillnad från daghem har förskolan en läroplan att följa. Fotograf: Tuana Vad är pedagogisk omsorg? Mariestads kommun erbjuder pedagogisk omsorg i form av dagbarnvårdare. Många kallar dagbarnvårdaren för dagmamma. Vad är öppna förskolan? Du som har barn i åldern noll till sex år kan besöka öppna förskolan för att vara tillsammans med ditt barn, träffa andra samt få råd och stöd i ditt föräldraskap. Öppna förskolan utgör tillsammans med primärvården, (bestående av Närhälsan och Avonova) Familjecentralen Pärlan. Genom familjecentralen kan du komma i kontakt med familjepedagog, psykologmottagning, barnavårdscentral och barnmorskemottagning. Förskola I förskolan arbetar vi med barn mellan ett till fem år. Vi förenar omsorg med pedagogik utifrån barnets bästa. Våra lokaler är anpassade för vår verksamhet och hos oss arbetar utbildade förskollärare och barnskötare. En egen skolform Förskolan i Mariestad lägger grunden till ett livslångt lärande. Förskolan är en egen skolform och utgör det första utbildningssteget. I läroplanen finns riktlinjer och mål som alla våra förskolor tillämpar. Allmän förskola Från tre års ålder har alla barn rätt till allmän förskola. Det är ingen egen verksamhetsform utan en del av den ordinarie förskoleverksamheten. Syftet är att alla barn ska få ta del av den pedagogiska verksamhet som förskolan erbjuder. Allmän förskola är avgiftsfri. Måltider ingår inte och vistelsetiden är styrd till tre timmar per dag, fem dagar per vecka mellan frukost och lunch. Om ditt barn redan har en plats i förskolan är det därifrån du får information om allmän förskola. Om ditt barn inte är placerad i förskola skickas det hem information om allmän förskola i februari, det året barnet fyller tre år. Det finns en öppen förskola i Mariestad. Du kan läsa mer om öppna förskolan och Familjecentralen på kommunens hemsida,

100 Pedagogisk omsorg Dagbarnvårdare tar hand om barn i sitt hem och det är hemmiljön och den lilla gruppen som kännetecknar den pedagogiska omsorgen. Dagbarnvårdaren är anställd av Mariestads kommun och arbetar med barn från ett års ålder. Hon eller han omfattas av samma regelverk när det gäller vistelsetid och turordning som förskolan. E-tjänst Du kan enkelt ansöka om plats i förskola eller pedagogisk omsorg via vår e-tjänst. Ingen inloggning krävs! Fotograf: Tuana Förskolan har öppet vardagar kl. 06:00-18:30 Kvällsöppen förskola Från och med augusti 2016 finns en kvällsöppen förskola som vid behov har öppet fram till kl Verksamheten är på prov under ett års tid. På Lingonet i västra Mariestad tas barn mellan 1-13 år emot. Barn som går i förskoleklass och uppåt går kvar på sitt ordinarie fritidshem och skjutsas med taxi till Lingonet efter Privat förskola I Mariestads kommun finns en förskola som bedrivs i enskild regi. Den heter Torsö skärgårdsskola och ligger på Torsö. Mer information finns på deras hemsida Ansökan om plats Vi rekommenderar att du söker fem till sex månader innan du har behov av plats. När vi tagit emot ansökan Du får ett bekräftelsebrev eller från oss när du lämnat in din ansökan. När det blir dags för placering får du ett placeringserbjudande per post med schema- och inkomstblankett. Det är viktigt att du tackar ja eller nej enligt de tidsangivelser som står i erbjudandet. Önskemål Vår ambition är att tillgodose dina önskemål så långt som möjligt. Vilken tidpunkt och var du önskar plats påverkar hur väl vi kan möta önskemålen. Är det ont om platser på förskolan eller i den pedagogiska omsorg du önskar, försöker vi hitta lösningar i närområdet. Vi måste erbjuda dig plats någonstans i kommunen inom skälig tid, vilket i praktiken innebär att vi har fyra månader på oss att ordna en plats.

101 Turordning Vid hantering av ansökningar till förskola och pedagogisk omsorg finns vissa turordningsregler. Vi utgår från äldsta barnets personnummer. Om flera barn i hushållet är anmälda eller placerade i verksamheten gäller äldsta barnets personnummer som ködatum. Vad kostar en plats? En avgift tas ut varje månad för plats på förskola eller i pedagogisk omsorg. Hur stor avgiften blir beror på hushållets sammanlagda inkomst, barnets ålder samt hur många barn du har i verksamheten. För ett barn betalar du maximalt 1362 kr per månad. Har du två barn inskrivna i förskola eller pedagogisk omsorg betalar du maximalt 908 kr per månad för det äldre barnet. Maxavgiften gäller för Fotograf: Stefan Svensson Är ditt barn allergiskt? Förskolan Skrivaren är allergisanerad och anpassad för barn med olika allergier. Även barn utan allergi är välkomna att söka plats. För att få en plats på Skrivaren ska hela hushållet vara djur- och rökfritt. Inga kemiska dofter, så som sköljmedel, deodoranter och parfym får förekomma. Särskilt stöd Förskolebarn med behov av särskilt stöd ska beredas plats i verksamheten enligt 8 kapitlet 5, 6, 7 skollagen. Fotograf: Stefan Svensson Anser du att ditt barn eller ni som familj har behov av särskilt stöd kan du ange det i din ansökan. Kontakta oss gärna för mer information.

102 Kontakta oss gärna Vi svarar på dina frågor! Jenny Ryberg Administratör för förskola och pedagogisk omsorg Telefon: Anette Reimer Administratör för förskola och pedagogisk omsorg telefon: Du kan läsa mer om våra förskolor och deras pedagogik på Har du rötter i Finland? Mariestads kommun ingår i finskt förvaltningsområde. Det betyder att de vårdnadshavare som önskar kan få sitt barn placerat i en förskoleverksamhet som delvis bedrivs på finska. Om du är intresserad av finskspråkig verksamhet ska du uppge detta när du anmäler ditt barn till förskolan.

103 Välkommen! Vi ser fram emot att välkomna dig och ditt barn till våra verksamheter.

104 Kyrkogatan 2, Mariestad Tel: E-post:

105 Vår fritidshemsverksamhet Fotograf: Stefan Svensson Snart är det dags för ditt barn att börja på fritidshem. Vi hälsar er välkomna och hoppas att ni ska trivas. I den här broschyren får du en överblick av hur verksamheten fungerar och svar på de vanligaste funderingarna. Du är alltid välkommen att kontakta oss om du vill veta mer!

106 Vad är ett fritidshem? Fritidshem är en pedagogisk gruppverksamhet för skolelever i åldern 6-13 år. Fritidshemmet ska komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan. Verksamheten regleras i skollagen, läroplanen för grundskolan, allmänna råd för fritidshem och FN:s barnkonvention. Verksamheten vänder sig till elever vars vårdnadshavare arbetar eller studerar. Vårt uppdrag Fritidshemmet har ett pedagogiskt uppdrag där relationer både mellan elever, och mellan elever och pedagoger, är viktiga redskap i arbetet. På fritidshemmet får eleverna utveckla sin identitet, sin sociala förmåga och sina intressen. Betydelsefulla inslag i verksamheten är lek, rörelse och skapande arbete. Som vårdnadshavare ska du känna dig trygg med att ditt barn blir sedd, bekräftad och får stimulans i sin utveckling under hela skoldagen. Vad kostar en plats? En avgift tas ut varje månad i förskott. Kostnaden beror på hushållets gemensamma inkomst. Med inkomst menas din nuvarande bruttoinkomst (inkomst före skatt) per månad. Avgiften betalas som fast avgift under årets alla månader. Det är alltså inte möjligt att göra avdrag för semester eller annan frånvaro. Om avgiften inte betalas kommer barnet att stängas av från verksamheten. Varsel och delgivning om avstängning skickas då till platsinnehavaren. Om du har flera barn i förskoleverksamhet eller på fritidshem minskar avgiften för de äldre barnen. Principen är att det äldsta barnet får den lägsta avgiften. I tabellen på nästa sida måste du därför ta hänsyn till om ditt fritidhemsbarn räknas som barn 1 eller om det har yngre syskon i till exempel förskola och då räknas som barn två eller tre. Fritidshemmet har en viktig roll i ditt barns lärande, eftersom barn lär i alla sammanhang under hela dagen. Fotograf: Stefan Svensson

107 Avgifter 2017 Beräkna din månadsavgift Om du har flera barn i förskoleverksamhet eller i fritidshem reduceras avgiften. Grundprincipen är att det äldsta barnet får den lägsta avgiften. Därför räknar du ditt yngsta barn som barn 1 i tabellen nedan. Har du barn både i förskoleverksamhet och i fritidshem räknar du fritidshemsbarnet som barn 2 eller 3 i den nedersta tabellen. Procentsatsen avser procent av hushållets bruttoinkomst per månad. Fjärde barnet är avgiftsfritt. Maxavgiften i tabellen nedan gäller för Avgift i förskola och pedagogisk omsorg: Barn 1: 3% av inkomsten - dock högst 1362 kronor per månad Barn 2: 2% av inkomsten - dock högst 908 kronor per månad Barn 3: 1% av inkomsten - dock högst 454 kronor per månad Barn 4: Ingen avgift Avgift i fritidshem eller för barn från sex år: Barn 1: 2% av inkomsten - dock högst 908 kronor per månad Barn 2: 1% av inkomsten - dock högst 454 kronor per månad Barn 3: 1% av inkomsten - dock högst 454 kronor per månad Barn 4: Ingen avgift Det yngsta barnet räknas som det första barnet Barn som är lovplacerade betalar 25% av ordinarie avgift. För förskolebarn (1-5 år) placerade enligt 7 skollagen debiteras ingen avgift upp till 15 timmar per vecka. För barn placerade mer än 15 timmar minskas avgiften med 35%. För barn som är placerade i förskolan och ingår i allmän förskola (3-5 år) minskas avgiften med 35% från och med hösten det år de fyller tre år. För barn som enbart är placerade i allmän förskola debiteras ingen avgift. Avgiftsberäkningen bygger på riksdagens beslut om maxtaxa och är antagen av kommunfullmäktige Avgiftsberäkningen bygger på inkomsttaket kr (för 2017) och är indexerad, det vill säga höjs varje år.

108 Avgift vid gemensam vårdnad Om vårdnadshavare inte bor ihop baseras avgiften på det hushållet där barnet står folkbokförd. Från och med 1/ finns möjlighet till delad faktura. Kontakta oss för mer information. Inkomst och schema I samband med att barnet ska börja på fritidshemmet vill vi ha uppgifter om den inkomst som avgiften ska baseras på. All skattepliktig inkomst ska tas med. Är du sambo vill vi ha uppgift även från den du bor tillsammans med. Det gäller även om vederbörande inte är biologisk förälder till ditt barn. Om vi saknar inkomstuppgift tar vi ut den högsta avgiften. Så fort din inkomst förändras är det viktigt att du meddelar det via e-tjänsten. Familjeförändringar Avgiften bygger på hushållets totala inkomst. Det är därför viktigt att du meddelar oss om det sker förändringar i hushållet som kan påverka avgiften. Kontakta oss om ni flyttar isär eller om du blir sambo på nytt. Kontroll av inkomst Inkomstuppgifterna du lämnar kommer senare att kontrolleras mot Skatteverkets uppgifter. Det kan innebära krav på retroaktiv betalning. Barnets tider på fritids Du registrerar barnets tider på fritidshemmet via kommunens hemsida. Schemat ligger till grund för hur verksamheten planeras. Den vårdnadshavare som börjar senast lämnar barnet och den förälder som slutar tidigast hämtar barnet. Om tiderna för barnet måste ändras, registrerar du ett nytt schema i så god tid som möjligt. Ta för vana att alltid berätta för personalen att du har registrerat ett nytt schema. I hushåll med oregelbunden arbetstid, exempelvis nattarbete, gäller även skälig tid för vila på dagen. Fritidshemmen har som regel öppet vardagar kl Du som är föräldraledig Ditt barn har inte rätt till en plats på fritidshemmet när du är föräldraledig. Du måste då säga upp platsen och det gör du enklast via e-tjänsten. Tänk på att det är två månaders uppsägningstid. Barnet kan behålla sin plats en månad efter syskonets födsel. Du som är arbetssökande Ditt barn har inte rätt till en plats på fritidshemmet när någon i hushållet är arbetssökande. Däremot kan barnet ansöka om en garantiplats. Det innebär att barnet garanteras plats omgående när vårdnadshavare får jobb eller påbörjar studier. Kontakta oss om du vill få en blankett hemskickad. Fotograf: Stefan Svensson