Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars Vellinge kommun. Granskning av årsredovisning 2012

Transkript

1 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2013 Vellinge kommun Granskning av årsredovisning 2012

2 Innehåll 1. Inledning Resultatutfall mot budget och prognos totalt Resultat +12,9 Mkr Resultatet mot budget +10,9 Mkr Resultatet mot prognos i delårsrapporten per augusti +8,6 Mkr Jämförelsestörande poster Övriga redovisningsfrågor Investeringar och lån Placeringar inom pensionsmedelsförvaltningen Ökad upplåning och utlåning Ökning av ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser Nyheter för året inom redovisningen Nyheter för året nya rekommendationer Materiella anläggningstillgångar - uppdatering Nedskrivningar Redovisning av finansiella tillgångar och skulder Synpunkter på årsredovisningen Utformning av årsredovisningen Redovisning av mål och måluppfyllelse enligt regler i kommunallagen Inledning Budget grunder för god ekonomisk hushållning Finansiella mål Avstämning av balanskravet mm Verksamhetsmål Sammanfattning

3 1. Inledning Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Vellinge gjort en granskning av årsbokslut och årsredovisning för Revisorerna har bl a till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift är syftet med granskningen av årsredovisningen att bedöma om den är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning och i enlighet med god redovisningssed. Enligt kommunallagen skall revisorerna även bedöma om resultatet i årsbokslutet är förenligt med de mål, kopplade till begreppet god ekonomisk hushållning, som fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning skall biläggas årsbokslutet. Motsvarande gäller för granskning av delårsbokslutet. Granskningsrapport och bedömning avseende delårsrapporten har lämnats separat. Granskningen har utförts enligt god revisionssed i kommunal verksamhet. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Vi har översiktligt, enligt kommunallagen 9 a granskat om resultatet är förenligt med fullmäktiges beslut om mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. 2

4 2. Resultatutfall mot budget och prognos totalt Tabell 1 Resultaträkning totalt Budget Prognos Diff Diff inkl TB augusti ÅR ÅR/Bu ÅR/Pr Verksamhetens intäkter 249,0 299,9 292,7 43,7-7,2 Verksamhetens kostnader , , ,0-20,2 16,4 Av- och nedskrivningar -62,2-66,2-66,3-4,1-0,1 Verksamhetens nettokostnader * , , ,6 19,4 9,1 Skatteintäkter 1 402, , ,3 1,0-8,2 Generella statsbidrag och utjämning -60,8-63,1-64,0-3,2-0,9 Skattenetto 1 341, , ,3-2,2-9,1 Överfört konjunkturstöd från ,0 0,0 0,0-17,0 0,0 Finansiella intäkter 17,6 25,4 28,5 10,9 3,1 Finansiella kostnader -29,1-34,8-29,3-0,2 5,5 Sa finansiella poster o förändr nedskr 5,5-9,4-0,8-6,3 8,6 Resultat före extraordinära poster 2,0 4,3 12,9 10,9 8,6 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 2,0 4,3 12,9 10,9 8,6 Resultat / skatteintäkter netto 0,1% 0,3% 1,0% Tabell 2 *Verksamhetens nettokostnader nedbrutet på styrelse och nämnder Budget Prognos Diff Diff Nämnd/verksamhet inkl TB augusti ÅR ÅR/Bu ÅR/Pr KF, rev,ks m fl -106,3-101,1-91,4 14,9 9,7 KS/ Produktion 0,0-2,8-1,2-1,2 1,6 Miljö- och byggnadsnämnd -7,9-8,5-9,7-1,8-1,2 Nämn för gemensam medborgarservice -166,7-168,2-171,0-4,3-2,8 Utbildningsnämnd -766,1-759,0-757,6 8,5 1,4 Omsorgsnämnd -335,4-343,8-337,6-2,2 6,2 Delsumma skattefinaniserad verks , , ,5 13,9 14,9 Balansräkningsenheter Mark & Exploatering 0,2 0,2 0,2 0,0 0,0 Fastighet 14,2 11,5 8,3-5,9-3,2 Vatten och avlopp 0,0 0,0-6,0-6,0-6,0 Avfall 0,0-3,0-1,5-1,5 1,5 Delsumma BR-enheter 14,4 8,7 1,0-13,4-7,7 Pensioner mm -30,0-35,4-35,0-5,0 0,4 Sänkta arbetsgivaravgifter 0,0 21,4 23,5 23,5 2,1 Kapitalkostnader återföring 53,0 54,0 53,4 0,4-0,6 Verksamhetens nettokostnader , , ,6 19,4 9,1 3

5 Tabell 3 RESULTATRÄKNING med justering för jämförelsestörande poster Budget Bokslut Bokslut Skillnad Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens intäkter exkl afa-återbetalning 249,0 275,8 263,2 12,6 Verksamhetens kostnader , , ,7-81,3 Avskrivningar -62,2-66,3-58,0-8,3 Summa verksamhetens nettokostnader , , ,5-77,0 Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning Skatteintäkter 1 402, , ,9 53,4 Generella statsbidrag och utjämning -60,8-64,0-41,8-22,2 Summa skatteintäkter netto 1 341, , ,1 31,2 Resultat före finansiella intäkter och kostnader -3,5-3,2 42,6-45,8 Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter 17,6 28,5 18,2 10,3 Finansiella kostnader -29,1-29,3-34,2 4,9 Resultat efter löpande finansiella poster -15,0-4,0 26,6-30,6 i procent av skatteintäkter, netto -1,1% -0,3% 2,0% Jämförelsestörande poster Överfört konjunkturstöd från ,0 0,0 0,0 0,0 Återbetalda AFA-premier avs ,0 16,9 0,0 16,9 Summa jämförelsestörande poster 17,0 16,9 0,0 16,9 Årets resultat 2,0 12,9 26,6-13,7 i procent av skatteintäkter, netto 0,1% 1,0% 2,0% Kommentarer: 2.1 Resultat +12,9 Mkr Ovanstående resultaträkning i tabell 3 avviker till uppställningen från den officiella men har gjorts för att tydliggöra resultatet från ordinarie verksamhet rensat från några jämförelsestörande och ej budgeterade poster. Uppställningen gör inte anspråk på att visa alla poster som skulle kunna betraktas som jämförelsestörande. Valet av vilka poster som skall anses vara jämförelsestörande har här gjorts av oss och återfinns inte i årsredovisningen. Av ovanstående uppställning framgår att resultatet, rensat från vissa jämförelsestörande poster, kan anges till -4,0 Mkr, vilket är 30,6 Mkr lägre än föregående år. Resultatet före jämförelsestörande poster uppgår till -0,3 % (2,0 %) medan det totala resultatet motsvarar 1,0 % (2,0 %) av skatteintäkterna netto. Totalresultatet +12,9 Mkr är 13,7 Mkr lägre än föregående år. 2.2 Resultatet mot budget +10,9 Mkr Av årets totala avvikelse mot budget på ca +11 Mkr (tabell 1 och 2) avser verksamheten +19 Mkr, skatter och utjämning -2 Mkr och finansnettot +11 Mkr. Verksamhetsöverskottet mot budget +19 Mkr (tabell 2) förklaras till huvudsaklig del av överskott inom KS inkl Produktion 4

6 på +13 Mkr (varav återbetalda Afa-premier +16,9 Mkr), överskott inom utbildningsnämnden +8 Mkr, övriga nämnder sammanlagt -7 Mkr och balansräkningsenheter -13 Mkr (tabell 2). Pensionskostnader, interna kapitalkostnader och sänkta arbetsgivaravgifter blev 19 Mkr lägre än budgeterat. Härtill kommer budgetintäkterna överfört konjunkturstöd +17 Mkr som ej använts och därför belastat budgetavvikelsen med -17 Mkr. Återbetalningen av Afa-premier från 2007 och 2008 med 16,9 Mkr motsvarar det i budgeten från tidigare år överförda konjunkturstödet på 17 Mkr, som inte behövt utnyttjas. Det innebär i realiteten att fullmäktige i budgeten godkänt ett tänkt underskott för 2012 på upp till 15 Mkr. 2.3 Resultatet mot prognos i delårsrapporten per augusti +8,6 Mkr Avvikelsen gentemot prognos per augusti +9 Mkr förklaras huvudsakligen med verksamheten +9 Mkr, skatter -9 Mkr och finansnetto + 9 Mkr. Större avvikelser i verksamhetsnettokostnaderna har uppkommit för KS inkl Produktion +11 Mkr, Omsorgsnämnden +6 Mkr, övriga nämnder -2 Mkr, balansräkningsenheter -8 Mkr samt gemensamma poster i finansförvaltningen +2 Mkr. Tabell 1 och Jämförelsestörande poster I vår analys i tabell 3 ovan har vi för 2012 ansett återbetalning av Afa-premier från 2007 och 2008 med 16,9 Mkr som jämförelsestörande. 3. Övriga redovisningsfrågor 3.1 Investeringar och lån Årets investeringar uppgår till 99 Mkr (167 Mkr). De största investeringarna utgörs av markinköp med 17 Mkr och sedan ett antal mindre investeringar. Lån har upptagits brutto med 0 Mkr. Kommunen har minskat sin egen upplåning under året med 120 Mkr men har därmed också totalt minskat sin likviditetsreserv enligt kassaflödesanalysen med 136 Mkr. Investringarna har således för året varit helt självfinansierade av kommunen Investerat 99,0 167,0 142,0 142,0 165,6 Upptagna lån, brutto 0,0 200,0 100,0 50,0 70,0 Normala avskrivningar 66,3 58,0 54,7 54,2 48,7 Investeringar / avskrivningar 149% 288% 260% 262% 340% Som framgår av jämförelsen med avskrivningarna är kommunen inne i en hög investeringsperiod. Finansiellt kommer kommunen, förutom av kommande investeringar, även att belastas av avtalad utlåning till staten inom medfinansieringsavtalet för Trelleborgsbanan till betydande belopp framöver. 5

7 3.2 Placeringar inom pensionsmedelsförvaltningen Tabell 4 Finansiella anäggningstillgångar Anskaffningsvärde Marknadsvärde Aktier 211,7 227,0 Räntebärande värdepapper 152,8 165,4 Egen förvaltning koncernbank 53,2 53,2 Totalt 417,7 445,6 Redovisningen följer helt rekommendationerna. Värdering har skett till det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde, varav placerat kapital värderas i sin helhet enligt portföljmetoden. Vid bokslutet 2012 finns ett övervärde på 27,9 Mkr (5,2 Mkr). I stället för att omplacera allt till nya förvaltare finns 53,2 Mkr placerade räntebärande internt i kommunens internbank. Hittills har inga uttag gjorts ur pensionsmedelsförvaltningen för att möta pensionsutbetalningar. Enligt ny rekommendation från Rådet för kommunal redovisning skall posten numera rubriceras som omsättningstillgång i stället för som tidigare finansiell anläggningstillgång. För att skapa jämförbarhet har föregående års siffror räknats om i balansräkningen. 3.3 Ökad upplåning och utlåning Under 2011 påbörjades uppdraget att omvandla finansieringen i kommunkoncernen genom att lösa in alla kommunens och de kommunala företagens externa lån (med undantag av Vellinge koncern ABs lån på 144 Mkr för förvärvet av aktierna i Vellinge bostäder och Vexab). I stället skall all upplåning ske genom kommunen och utlåning sker därefter till bolagen efter deras behov. Uppdraget har slutförts under Som framgår av not 17 i årsredovisningen har kommunen vid årsskiftet 2012 tagit upp fyra kommunobligationer till ett sammanlagt värde av Mkr. Härav har till bolagen utlånats 551,7 Mkr, varav till Vellingebostäder AB 225,1 Mkr och till VEXAB 326,6 Mkr. Av den totala upplåningen kvarstår således 448,3 Mkr för kommunens eget behov. Utlåningen till bolagen består av dels två reverser vardera med fast belopp och ränta men med olika löptid samt därutöver beviljad rörelsekredit i internbanken. För utlåningen åsätts en transparent och vid utlåningstillfället marknadsmässigt beräknad ränta. Den förändrade upplåningsstrategin får till följd att kommunens balansräkning växer i omslutning och påverkar därför soliditetstalen negativt. För att få jämförbarhet kan det därför vara lämpligt att även analysera ett soliditetstal exklusive utlåning till bolagen. Kommunens internbank får en väsentligt ökad betydelse. Vår granskning av upplägget och redovisningen härav har inte föranlett någon anmärkning. 6

8 3.4 Förändring av ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser Som framgår av not 22 har den del av pensionsförpliktelserna som redovisas som ansvarsförbindelse minskat för året med 5 Mkr (föreg år ökning 39 Mkr) innebar inga större engångseffekter. I förra årets förändring ingick stora engångseffekter pga sänkt diskonteringsränta med ca 30 Mkr och effekt av den sk bromsen i det allmänna pensionssystemet med ca 21 Mkr. Som upplysning kan därför nämnas att det redovisade resultatet för 2012 hade varit 5 Mkr bättre ( Mkr sämre) om full skuldföring skett av pensionsförpliktelserna. 4. Nyheter för året inom redovisningen 4.1 Nyheter för året nya rekommendationer Rådet för kommunal redovisning (RKR) har fastställt 3 rekommendationer som börjar gälla under 2012: Materiella anläggningstillgångar - uppdatering Rekommendationen har uppdaterats med hur anläggningstillgång som kommunen erhåller som gåva skall redovisas och har inte fått någon påverkan på kommunens redovisning Nedskrivningar Denna rekommendation är antagen 2011 men har trätt i kraft Rekommendationen har inte haft någon påverkan på bokslutet för Redovisning av finansiella tillgångar och skulder Denna rekommendation är också antagen 2011 men har trätt i kraft Enligt rekommendationen måste kapitalförvaltning för pensionskapital från 2012 redovisas under omsättningstillgång, vilket nu skett. Den ställer också ökade krav på klassificeringen av kort- respektive långfristig upplåning och utlåning liksom eventuell säkringsredovisning i 2012 års bokslut. Vi bedömer att kommunen följer rekommendationen avseende redovisningen och i huvudsak avseende de upplysningar som skall lämnas. 5. Synpunkter på årsredovisningen 5.1 Utformning av årsredovisningen Årsredovisningen för 2012 följer i stort samma struktur som föregående år. Dock har några omdispositioner skett som klart ökar tydligheten och läsbarheten. Bland annat har den sammanställda redovisningen för kommunkoncernen och kommunens egna finansiella rapporter 7

9 slagits samman och redovisas på gemensam plats under Året i siffror. Det har också förtydligats vad som utgör förvaltningsberättelsen och några stycken har därvid placerats om. De kommunala bolagens verksamhet och resultat presenteras nu i samband med övriga verksamheter. Noterna har i några fall utvecklats. Kassaflödesanalysen har nu ställts upp utifrån Rådet för kommunal redovisnings rekommendation. Den har utformats för att extra tydligt visa effekterna av den nya upplånings- och utlåningssituationen, vilket vi tycker är bra. Vi anser de förändringar som skett bidragit positivt. Årsredovisningens inledning innehåller bl a en introduktion av dess olika avsnitt. Där följer en sammanfattning av året som gått och en beskrivning av kommunens samlade verksamhet inom kommunal förvaltning, kommunkoncern och uppdragsföretag. Denna passar bra i kommunens strävan att ge alla verksamheter samma förutsättningar, oavsett i vilken form och regi den bedrivs. Organisationen beskrivs liksom kommunens utvecklingsprogram Förtjust i Vellinge. Kommunstyrelsens uppföljning av det kommunövergripande styrkortet utifrån begreppet God ekonomisk hushållning sker i avsnittet Styrning och kontroll. Vi värdesätter den utvidgade analys som görs av målutvärderingen i detta avsnitt. Där gör också kommunstyrelsen sin sammanfattande bedömning att god ekonomisk hushållning uppnås i verksamheten. Här beskrivs också arbetet med intern kontroll. Som ett led i fokuseringen på medborgarservice finns ett särskilt avsnitt kallat just Medborgarservice. Häri beskrivs de verksamheter kommunen ansvarar för, oavsett om de bedrivs av nämnder, styrelse, kommunala bolag eller uppdragsföretag. Inom varje område presenteras verksamheten under rubrikerna Årets händelser, Vårt erbjudande (tidigare verksamhetens innehåll), Kvalitet, Mål och måluppfyllelse, Framtid, Verksamhetsmått/Nyckeltal och Ekonomi för: Politisk verksamhet Infrastruktur, skydd mm Fritid och kultur Pedagogisk verksamhet Vård och omsorg, Individ- och familjeomsorg Gemensam verksamhet Affärsverksamhet Kommunala bolag (nytt för året) Nämnderna och styrelsen gör härutöver egna årsredovisningar som behandlas på nämndsnivå. Dessa presenteras för fullmäktige som meddelanden. I huvudavsnittet Vellinge och omvärlden görs en beskrivningen av kommunens samlade verksamhet inom kommunal förvaltning, kommunkoncern och uppdragsföretag. Denna passar bra i kommunens strävan att ge alla verksamheter samma förutsättningar, oavsett i vilken form och regi den bedrivs. Organisationen beskrivs liksom kommunens utvecklingsprogram Förtjust i Vellinge. Därefter sker en omvärldsbeskrivning som sätter in kommunens förutsättningar i ett omvärldssammanhang. I kapitlet styrning och kontroll beskrivs kommunens styrning och uppföljning av mål för god ekonomisk hushållning liksom arbetet med intern kontroll. En utvecklad miljöredovisning infördes Därefter följer en ekonomisk analys av kommunens och kommunkoncernens situation och utveckling samt personalredovisning under rubriken Ekonomi och personal. 8

10 I avsnittet Året i siffror följer resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning nu för kommunen och kommunkoncernen samlat. Därefter följer driftsredovisning och investeringsredovisning per nämnd, balansräkningsenheterna och slutligen noter gemensamt för kommun och koncern. 6. Redovisning av mål och måluppfyllelse enligt regler i kommunallagen 6.1 Inledning Enligt regler i kommunallagen (med koppling i kommunala redovisningslagen) ska revisorerna bedöma om resultatet i delårsrapporten och årsbokslutet är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning ska biläggas delårsrapporten och årsbokslutet. Granskningsrapport och bedömning avseende delårsrapporten har lämnats separat. Lagstiftningen fokuserar på god ekonomisk hushållning och på att öka långsiktigheten i den ekonomiska och verksamhetsmässiga planeringen. Lagen ställer därför krav på att budgeten ska innehålla finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten, kopplade till begreppet god ekonomisk hushållning. Lagstiftningen har överlåtit till varje kommun att själv (lämpligen i ett särskilt avsnitt i budgeten) beskriva hur begreppet god ekonomisk hushållning skall tolkas för den egna kommunen och att i samband härmed ange vilka finansiella mål samt övergripande mål och riktlinjer för verksamheten som fullmäktige anser skall följas upp. De finansiella målen får anses ange de ekonomiska ramarna för verksamheten medan verksamhetsmålen avser kvalitén och inriktningen. Uppdraget att bedöma resultatet i delårsrapporten och årsredovisningen innebär att revisorerna fått en kompletterande roll i processen att säkerställa att god ekonomisk hushållning uppnås. Uppdraget har syftet att vid årsbokslutet bedöma om ett balanserat resultat har nåtts, bedöma om de av fullmäktige antagna finansiella målen uppnåtts, samt bedöma om verksamheten drivits så att fullmäktiges beslutade mål och inriktningar för verksamheten har uppnåtts 6.2 Budget grunder för god ekonomisk hushållning Grunderna för god ekonomisk hushållning i Vellinge kommun har angetts på följande sätt: Det kommunövergripande styrkortet är Kommunstyrelsens verktyg för att på en övergripande nivå leda och styra verksamheten. I styrkortet har, med utgångspunkt från bestämda perspektiv (fokusområden) och framgångsfaktorer, valts ut ett antal mått och mål som är viktiga och väsentliga att följa upp. Detta för att på en övergripande nivå kunna bedöma kommunens totala resultat, d v s en sammanvägning av måluppfyllelsen under samtliga perspek- 9

11 tiv. Ett gott resultat uppnås då en hög grad av måluppfyllelse föreligger inom samtliga perspektiv. Detta är också en indikation på god ekonomisk hushållning. 6.3 Finansiella mål Vellinge kommun har fastställt finansiella mål i budgeten och som följs upp i förvaltningsberättelsen. Dessa mål är: Resultatet skall uppgå till minst 3 % av skatteintäkterna netto sett över tiden (fem år). Helårsresultat 12,9 Mkr motsvarar 1,0 % av nettointäkterna av skatter och utjämning. Totalt sett över femårsperioden uppgår utfallet till 2,1 % och målet är därmed inte uppfyllt. År Skatteintäkter Resultat Procent Krav 3% ,9-48,9-4,2% 34, ,4 69,3 5,8% 36, ,1 70,0 5,5% 38, ,1 26,6 2,0% 39, ,3 12,9 1,0% 40,2 Totalt 6 289,8 129,9 2,1% 188,7 (Kommentar: i budgeten 2013 har målet sänkts till 2 %) Lån skall ej tas upp för att täcka löpande driftkostnader. Under året har ingen nettoupplåning skett utöver det som använts för utlåning till bolagen. Således har inte lån använts för driftskostnader. Målet är uppnått. Soliditeten skall uppgå till minst 55 %. Soliditeten per 31 december 2012 uppgår formellt till 47,0 % (47,6 %). Om justering görs för effekten av att kommunen i enlighet med den nya finanspolicyn genom ökad upplåning och vidareutlåning till de kommunala bolagen, står för merparten av hela kommunkoncernens upplåning, blir soliditeten 60 % (59 %). Målet anses vara uppnått. (Med full skuldföring av pensionsåtagandena skulle soliditeten vara 25 % för kommunen och 22 % för koncernen.) 10

12 Kommunen Koncernen Vellinge kommun Mkr Tillgångar 2 510, , , ,5 Skulder och avsättningar 1 331, , , ,2 Redovisat eget kapital 1 179, , , ,3 Soliditet 1 47,0% 47,6% 42,7% 40,3% Pensionsutfästelser inom linjen 546,7 551,2 546,7 551,2 Justerat eget kapital 632,3 622,0 573,5 555,1 Soliditet 2 25,2% 25,2% 21,9% 20,2% Utlåning till kom bolag 551,7 488,3 0 0 Just tillg exkl utlåning till bolag 1 958, , , ,5 Soliditet 1 m just för utlåning 60,2% 59,3% 42,7% 40,3% Bedömning Det är vår bedömning att av de tre finansiella målen har lånemålet och soliditetsmålet uppnåtts för år 2012 medan resultatmålet inte har uppnåtts. 6.4 Avstämning av balanskravet mm Avstämning av balanskravet sker i förvaltningsberättelsen i avsnittet Balanskrav samt not Årets resultat 12,9 26,6 Avgår realisationsvinster -1,7-0,5 Officiellt balanskravsresultat 11,2 26,1 Slutsats: Målet att balanskravsresultatet skall vara positivt uppfylls Vi gör enbart en bedömning av det officiella balanskravsresultatet. Övriga poster är av intern karaktär och återges inte här. 11

13 6.5 Verksamhetsmål Enligt kommunallagen ska fullmäktige ange mål och riktlinjer för verksamheten och finansiella mål kopplade till god ekonomisk hushållning. En uppföljning av dessa skall av kommunstyrelsen redovisas i förvaltningsberättelsen i delårsrapporten och årsredovisningen. Kommunstyrelsen gör därmed en övergripande bedömning om fullmäktiges mål kommer att uppnås med nämndernas uppföljning och prognoser som underlag. Revisorerna tar del av kommunstyrelsens analys i förvaltningsberättelsen och skall sedan bedöma om resultatet i delårsrapporten och årsbokslutet är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat. Denna bedömning skall ske skriftligen. I budgeten 2012 och i flerårsplanen har fullmäktige fastställt 3 finansiella och 11 verksamhetsmål kopplade till god ekonomisk hushållning i form av ett kommunövergripande styrkort med elva uppdrag till nämnder och förvaltningar. Detta ligger sedan till grund för styrkort på nämndsnivå. Det kommunövergripande styrkortet och uppdragen följs upp och redovisas i förvaltningsberättelsen. Kommunstyrelsen gör sedan en slutlig övergripande bedömning av i vilken grad man lyckats uppnå de resultat och mål som fullmäktige fastställt. I förvaltningsberättelsen redovisar kommunstyrelsen det kommunövergripande styrkortet och sammanfattar hur de olika målen uppnåtts på följande sätt: I styrkortet 2012 uppfylldes 11 av 14 uppställda mål. Detta ger en måluppfyllelsegrad på 79 % ( %). Häri ingår även de finansiella målen. Kommunstyrelsen anser att då uppfyllelsegraden för samtliga verksamhetsmål och finansiella mål i det kommunövergripande styrkortet uppgår till 79 %, har god ekonomisk hushållning uppnåtts. Bedömning Enligt vår uppfattning har Vellinge kommun hanterat uppgiften på ett ändamålsenligt sätt. De mål som fullmäktige i budgeten fastställt i det kommunövergripande styrkortet och uppdrag till nämnder och förvaltningar, följs övergripande upp i årsredovisningen, liksom skedde i delårsrapporten. I förvaltningsberättelsen gör kommunstyrelsen den övergripande analysen och bedömningen av måluppfyllelsen med kommentarer. Vi bedömer att målen och uppdragen varit styrande för verksamheten. Vår granskning av kommunstyrelsens uppföljning i förvaltningsberättelsen ger inte anledning till anmärkning mot dess bedömningar. Således anser revisorerna sammantaget att resultatet i årsbokslutet i huvudsak är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om i budget och plan. 12

14 7. Sammanfattning Resultatet för året innebär ett redovisat överskott på 12,9 Mkr mot ett överskott på 26,6 Mkr föregående år. I årets resultat ingår återbetalning av Afa-premier från tidigare år med 16,9 Mkr. Resultatet +12,9 Mkr översteg budget med +10,9 Mkr. I delårsrapporten i augusti angavs prognosen för helårsresultatet till 4,3 Mkr. Balanskravet för 2012 har uppfyllts. Efter granskning av räkenskaperna och årsredovisningen för 2012 är det vår bedömning att räkenskaperna är rättvisande samt att bokföringen och årsredovisningen, inklusive den sammanställda redovisningen, i allt väsentligt upprättats i enlighet med lagen om kommunal redovisning samt god redovisningssed så att räkenskaperna ger en rättvisande bild av resultat och ställning. Efter granskningen av årsredovisningen för 2012 är det vår uppfattning att verksamheten under året och resultatet i årsbokslutet i huvudsak är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om i budget och plan. Vellinge den 19 mars 2013 Anders Löfgren Auktoriserad och certifierad kommunal revisor 13