Förslag till innovationsagenda inom Energi för LRF

Transkript

1 Förslag till innovationsagenda inom Energi för LRF

2 Innehållsförteckning Förord 3 SWOT-analys 4 Utgångspunkter 5 Därför en innovationsagenda 6 LRFs roll, prioriteringar 7 Förslag till åtgärder, egna och i samverkan med andra 9 Avgränsningar 9 Bilagor Referenser 34 Bilagor Bilaga 1. SWOT för jordbruket som leverantör av bioenergi 12 Bilaga 2. Bakgrund 18 Bilaga 3. Angelägna områden inom forskning och innovation 16 Bilaga 4. Marknader för olika energibärare och råvaror 18 Bilaga 5. Teknik- och utvecklingsbehov i tillförselkedjor 22 Bilaga 6. Effektivisering samt omställning till förnybart 24 Bilaga 7. Finansiärer av forskning och innovation 26 Bilaga 8. Forskning och forskningsresurser vid universitet, högskolor och institut 30 Bilaga 9. Kort om FoI vid företag och organisationer 32 2 Lantbrukarnas Riksförbund

3 Förord I Energistrategin pekar LRF på hur viktigt det är att använda resurser effektivare och att ställa om till förnybar energi och förnybara råvaror, samt på affärsmöjligheter med förnybar energi. I den här agendan utvecklar LRF sin roll och sina prioriteringar när det gäller forskning och utveckling på energiområdet. Agendan tar upp energiprodukter, omställning till förnybart och effektiviseringar, men lägger tonvikten på leverans av energibärare. Det övergripande perspektivet är de gröna näringarnas roll i en långsiktig utveckling mot en biobaserad samhällsekonomi. Analyser av styrkor och möjligheter för lantbruket som energibärare visar genomgående att den enskilda gårdens intressen sammanfaller med samhällets. Att lantbruket ställer om till förnybar energi och använder energi och resurser effektivt inom alla produktionsgrenar är viktigt för att stärka gårdens lönsamhet och konkurrenskraft på lång sikt. Ett lantbruksföretag som levererar förnybar energi kan räkna med intäkter från nya marknader, och alstra ny kompetens. De gröna näringarna har stora möjligheter att bidra till ett samhälle som inte längre behöver fossil energi. För hela samhället kan detta ge viktiga bidrag till säkrare försörjning, levande landsbygd, ökad sysselsättning, biologisk mångfald och stärkta natur- och kulturvärden. Lantbrukarnas Riksförbund 3

4 SWOT för jordbruket som leverantör av bioenergi Swot-analysen Jordbruket som leverantör av bioenergi sammanför styrkor, svagheter, hot och möjligheter för företagarens och samhällets intressen. I den förenklade swoten ovan finns bara de faktorer med där aktörernas intressen är gemensamma. Där intressena möts kan de båda aktörerna hitta nya win-win lösningar. Det utgör swotens mörkgröna kraftfält. Swoten utgör en förenklad version av Bilaga 1 där faktorer som mest berör företagare finns i mitten. De som mer berör samhället finns i cirkelns utkant och de gemensamma intressena möts i det mörkgröna kraftfältet. För en komplett Swot, se Bilaga 1. 4 Lantbrukarnas Riksförbund

5 Utgångspunkter Jordbrukets framtida roll med fokus på energi Det finns sedan länge en stor medvetenhet och kunskap om att det svenska lantbruket har en viktig roll i omställningen från fossil till förnybar energi och i samhällets arbete för en ökad hållbarhet. Samtidigt finns det hinder och svårigheter som hämmar utvecklingen, inte minst ekonomiska, marknadsmässiga och politiska. Energileverans har dessutom fortfarande en förhållandevis liten roll inom det svenska lantbruket. Det har gjorts en mängd beräkningar av potentialer för produktion av förnybar energi i Sverige från de gröna näringarna. Bedömningarna visar att de omedelbara begränsningarna oftast inte ligger i tillgången på råvara eller teknologi utan i kostnader i förädlingskedjan och företagarens riskbedömning av en ny marknad, samt bristen på affärsmodeller i konkurrens med de fossila alternativen. Styrkor och möjligheter Många studier har visat på stora möjligheter till ökat energileverans från lantbruket och till ökad effektivisering. Det finns stora arealer som kan användas för energi- och materialproduktion, och det finns stora mängder halm, gödsel andra restprodukter som kan användas som bränsle eller råvara i exempelvis biogasproduktion. Det finns samtidigt begränsningar för vilka mängder som kan produceras eller tillvaratas, t.ex. begränsas uttaget av halm med tanke på markens mullhalt. Möjligheterna när det gäller biobränslen och biodrivmedel på kort och medellång sikt finns kanske främst lokalt, i närområden kring producerande gårdar. Det finns fortfarande många oljepannor hos företag, i värmecentraler, offentliga lokaler och i bostäder, och det finns många vedpannor med dåliga miljödata. Det ger stora möjligheter för lantbruket och energigrödor att hitta marknader i närområdet. Ökad försörjningssäkerhet, lokal sysselsättning är positiva argument gentemot det lokala samhället. En positiv bieffekt på gårdsnivå kan vara ökad självförsörjning med värme, drivmedel, och el. Affärsmöjligheter finns i utbyggda lokala samarbeten med andra leverantörer eller avnämare för ökad volym och riskspridning, och samspel med skogsbruket för att bättre kunna erbjuda bränslen med rätt kvalitet och egenskaper till förbrukare. Ytterligare möjligheter på längre sikt kan öppnas av en utbyggnad av bioraffinaderier för produktion av drivmedel, av fortsatt utbyggnad av kraftvärme i fjärrvärmenät och industri, samt av en samhällssatsning på en mer genomgripande övergång till en biobaserad samhällsekonomi. Skogsråvaror och avfallsbränslen kommer på kort sikt före lantbruksgrödor på grund av lägre pris, men långsiktigt och vid stora volymer kan lantbruket få en viktig kompletterande roll. En konkurrensfördel för energigrödor, inklusive poppel och hybridasp, gentemot skog kan vara möjligheten till snabb anpassning genom en kort omloppstid på grödor jämfört med omloppstiden för ny skog, samt möjligheter att ta fram och odla grödor skräddarsydda för olika produkter från bioraffinaderier. En faktor som ytterligare kan stärka lantbrukets roll på sikt är värderingen av miljönytta och ekosystemtjänster från samhälle och politik. Biogas från grödor och gödsel kan förutom att ge förnybara drivmedel bidra till minskade emissioner och andra kretsloppsvinster, något som idag inte ger ekonomiska fördelar. Salixodling kan bidra till markrening och minskade utsläpp till vatten. Svagheter och hot Det finns många svagheter och och hot både på kort och lång sikt. En grundläggande faktor som bidrar till höga kostnader för energi från jordbruket är att det är en geografiskt utspridd resurs, med ofta långa avstånd till stora avnämare, med stora lagringsbehov, och med mycket vatten och luft att transportera om man inte torkar och förädlar lokalt. Rörflen och hampa är exempel där lagring och transport är hinder. Vall och rörflen för biogas är andra exempel. Andra uppenbara och främst ekonomiska hinder på kort sikt är den svåra konkurrensen från importerade avfallsbränslen till stora värmeanläggningar, lågt oljepris, och med anledning av utvecklingen inom skogsindustrin en stor tillgång till billiga skogsbränslen. Det finns också många hinder och svårigheter av mer specifik karaktär: --brist på kunskaper, tradition, lämplig utrustning/ teknik, affärsmannaskap --ineffektiv eller outvecklad teknik i olika delar av tillförselkedjorna, vid skörd/tillvaratagande, torkning, förädling, hantering, transporter --brister i kunskap, teknik och utrustningar när det gäller förbränning av svåra bränslen som halm, rörflen och även Salix i mindre och medelstora anläggningar --för biogas höga relativa kostnader för uppgradering, lagring och transport, tekniska problem, samt gasförluster som riskerar minska miljönyttan --acceptansfrågor när det gäller vindkraft och rötningsanläggningar --vägnät som inte klarar tunga transporter --frigjord mark från jordbruk ligger i skogsbygder, där produktionen per ha är lägre vilket tillsammans med större transportkostnader bidrar till ökade kostnader i olika led fram till avnämare. Lantbrukarnas Riksförbund 5

6 Hot I Sverige saknas en tydlig energipolitisk inriktning med övergripande mål och långsiktiga spelregler. Starka ekonomiska motintressen mot förnybar energi gör sig frekvent påminda. En faktor som kan innebära hot, på kort och lång sikt, men som är svår att förutse eller överblicka, är den politiska utvecklingen nationellt och inom EU där regelverk och legala hinder kan innebära inskränkningar både för lantbruket och för avnämarna av energiprodukterna. Detta berörs vidare för de olika energibärarna i bilagorna. En annan svårbedömd faktor är på vilket sätt klimatförändringar kan påverka. Ett ytterligare hinder kan vara de målkonflikter som nämnts, t.ex. mellan klimat och biologisk mångfald (betandedjur), bioenergi och kol i marken (uttag av halm), energieffektivitet och klimat (flis istället för olja). En svårbedömd långsiktig faktor är också vilka effekter på efterfrågan effektiviseringar och ny teknik kan få, samt hur en eventuellt minskad efterfrågan på fjärrvärme kan påverka marknaden. Energi som en del i ett vidare sammanhang: miljö, klimat, biobaserad samhällsekonomi En utgångspunkt i denna agenda är att forskning och innovation kring energi och lantbruk naturligt berör frågor kring livsmedel och alternativa produkter som material, liksom hur mark, produktion och restprodukter tillsammans utnyttjas på mest effektiva, lönsamma och hållbara sätt. I botten ligger också att energi- och resursfrågor berör många aspekter i samhällets arbete för en bättre miljö och mot klimatpåverkan, både i tillförselsystem och användning. Fossil energianvändning i uppvärmning står för en stor andel av utsläppen av klimatgaser och bidrar till försurning och övergödning, och organiska material och kemikalier har idag i hög grad ett fossilt ursprung. I en långsiktig utveckling mot ett hållbart samhälle och en biobaserad samhällsekonomi är centrala utgångspunkter vilken roll lantbruket kan ta i utfasningen av fossil energi och fossila råvaror i omställningen till förnybar energi och förnybara material, och hur vägen framåt ser ut. Det handlar då bland annat om --att skapa förutsättningar för en lönsam användning av all tillgänglig mark, även idag outnyttjad mark, för att tillgodose behov av livsmedel, energi och material i effektiva system --att effektivisera de befintliga produktionssystemen och ställa om dem så att restprodukter eller kompletteringar till livsmedelsproduktionen kan utnyttjas för produktion av energi, material och kemikalier --att utforma cirkulära system och utveckla produkter så att återvinning blir möjlig och så att de förnybara materialen kan återvinnas på ett effektivt sätt --att på sikt söka helt nya modeller för produktionen eller söka grödor som ger nya möjligheter att möta efterfrågan på råvaror för energibärare eller material --att söka och utvärdera nya alternativa grödor som möter efterfrågan i en framtida alltmer biobaserad samhällsekonomi. Därför en innovationsagenda Vision LRFs vision är: Vi får landet att växa. De gröna näringarna har en nyckelroll och en tätposition vad gäller tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft i det hållbara samhället. Visionen berör varje medlem och alla medlemmar bjuds in att delta i arbetet med att förverkliga och konkretisera LRFs vision och uppdrag. I arbetet med att göra handling av FOI-agendan vill LRF bjuda in och inspirera teknikföretag, forskare och finansiärer till att delta i utvecklingen av lantbrukets konkurrenskraft. I samarbete kan vi bidra till att --utveckla och etablera system på marknaden för effektivt tillvaratagande av bioresurser för användning som energi, kemi och material. --vi har kunskap och verktyg för att hållbart och konkurrenskraftigt kunna tillgodose behovet av energi och material från mark och bioresurser så att nationella mål nås om 75 % förnybar energi och en fossiloberoende fordonsflotta. --verktyg och metoder som stöd för effektivisering av energi- och resursanvändning i egen verksamhet har vidareutvecklats och används. --företag i de gröna näringarna har en beredskap för omställningen av energi- och produktionssystem genom ökad självhushållning och genom att skapa ett manöverutrymme för att hantera snabba marknadsförändringar. LRF:s agenda --Denna agenda är en utveckling av energistrategin och syftar till fördjupning inom området FoI kring energirelaterade frågor och till att ge en grund för LRFs ställningstaganden kring forskning och innovation i arbetet med frågor kring energi, material, 6 Lantbrukarnas Riksförbund

7 resurseffektivisering och omställning till förnybar energi. Agendan ska: --Analysera och föreslå fokusområden för LRF inom områdena energi, material, omställning och resursanvändning med inriktning på gårdens eller lantbruksföretagets konkurrenskraft. --Visa på möjligheter och hinder, i liten/lokal till stor/regional och i nationell och internationell skala. --Föreslå vilken roll LRF ska ha i när det gäller FoI och var insatser kan förväntas ge störst utbyte, samt föreslå åtgärder, egna och i samverkan med andra aktörer. --Visa på möjligheter till samarbeten och ge underlag i kontakter med forskning, forskningsfinansiärer och andra aktörer --Vara ett underlag för LRFs egen organisation --Ge en grund för att samla och leda lantbrukets intressenter och företag till att bli en stark aktör för FoI för att påverka politik och finansiärer av FoI i Sverige och Europa. LRFs roll, prioriteringar LRFs roll inom forskning, utveckling och innovation inom energiområdet, och då särskilt när det gäller leveranser av energi från grödor, är att --genom omvärldsbevakning och genom att följa forskningen skaffa kunskap om utvecklingen inom för lantbruket relevanta områden --i kontakt med medlemmarna inventera behov av insatser samt föra ut resultat och slutsatser till medlemmarna --bedriva ett aktivt påverkansarbete gentemot forskning, forskningsfinansiärer och övriga relevanta aktörer inom FoI samt ge underlag för näringspolitiken och företagsutvecklingen. Lantbrukarnas Riksförbund 7

8 När det gäller att beställa och finansiera forskning och innovation har Stiftelsen Lantbruksforskning en huvudroll. LRF har här en kompletterande roll i synnerhet för att --främja eller stimulera ett affärsdrivet och företagsnära forskningsarbete --tillhandahålla möjligheter att testa och utvärdera ny teknik eller nya affärsmodeller för leverans av förnybar energi och för effektivisering av all resursberoende verksamhet --stimulera insatser för utfasning av fossil energi i jordbruket och näringen som helhet. Prioriteringar En allmän utgångspunkter för agendan är att affärsmässig nytta ska ligga i fokus och att effektivisering av användning av resurser, energi och insatsvaror ges hög prioritet, för att minska kostnader och för att frigöra mer produkter för leverans och försäljning stor vikt ges till omvärldsbevakning, till att följa forskning och politisk utveckling, nationellt, inom EU och globalt, som grund för inriktning av insatser. I ett närliggande perspektiv, på kort och medellång sikt, prioriteras insatser mot områden av stor betydelse för lönsamhet och konkurrenskraft. Det handlar om att satsa på FoI som ger ökad konkurrenskraft genom förädling eller beredning till bränslen/energi som möter kundkrav, med fokus på lokal och regional avsättning ger ökad konkurrenskraft genom effektivare teknik i skörd/hantering/lagring/logistik sprider kunskap och erfarenheter genom demonstration av system och affärsmodeller utvecklar former och modeller för samverkan och samarbete med både andra företag och kunder, lokalt och regionalt och nationellt identifierar det som ligger närmast kommersiell möjlighet ger underlag för värderingar av miljöfördelar och ekosystemtjänster, för medlemmar, övriga aktörer inom näringen, och för påverkan av politik och forskningsfinansiering visar hur jordbruket kan bidra till en säker försörjning av energi och mat. Med ett längre perspektiv prioriteras insatser med fokus på lantbrukets roll i utvecklingen av en biobaserad samhällsekonomi och utfasning av fossil energi: bevakning av utveckling inom drivmedel och bioraffinaderier, inom biomaterial ser till att de småskaliga, företagsnära och regionala lösningarna inte missgynnas, utan får utrymme i forskningen och teknikutvecklingen. forskning och försök med nya grödor, anpassade till efterfrågan från bioraffinaderier i vid mening, med fokus på yteffektiva och energieffektiva system och tekniker ända fram till slutanvändaren utvärdering av förutsättningar för lokal förädling till mer kvalificerade produkter. 8 Lantbrukarnas Riksförbund

9 Förslag till åtgärder, egna och i samverkan med andra Grunden: kunskap och val av inriktning Följa utvecklingen, skaffa kunskap, följa forskningen, skaffa beställarkompetens följa utvecklingen inom forskning, politik, marknad; lokalt, nationellt, globalt, kort sikt till lång sikt lyssna på medlemmar och medlemsorganisationer delta i planering av forskning, lyssna på forskare och näringsliv Prioritering identifiera områden där insatser behövs och ger mest nytta diskussion med och förankring hos medlemmar och egna organisationen välja områden, prioritera efter nytta och affärsmöjligheter för medlemmar, samt efter möjligheter att påverka LRFs åtgärder och insatser inom Energistrategins tre fokusområden Forskning och innovation samla och leda lantbrukets intressenter och företag till att bli en stark aktör för FoI för att påverka politik och finansiärer av FoI i Sverige och Europa. ytterligare öka möjligheter och kraft att påverka genom samverkan med aktörer utanför lantbruket för ökad resurs att hantera komplicerade frågeställningar information till forskningsfinansiärer, aktiv medverkan i planering och i finansiärernas beredningsoch styrgrupper mm, bevaka utlysningar, påverka utlysningstexter information till och dialog med forskning och forskare: akademi, forskningsinstitut utveckling av verktyg, sätt att få forskning - utveckling - företag att mötas, för att se till att forskning får kontakt med innovationsintresserade belysa frågor kring konflikt mellan exploatering och miljö när det gäller användning av mark och vatten för energiproduktion ha en beredskap att gå in med konkret och stöd inom områden där det är angeläget med insatser men där saknas aktörer som har frågan i sitt program Företags- och marknadsutveckling information till och dialog med näringsliv och företag: föreningsföretag, energiföretag, teknikutvecklare, aktörer med energi och material på agendan utveckla affärsmodeller och marknader, lokalt/regionalt, (marknadsföring, avtalsmodeller, riskspridning, finansiering etc) främja demonstration av nya lösningar och resultat från forskning och innovation Näringspolitik information till marknad och näringsliv, skapa trovärdighet för lantbruket som energileverantör information till medlemmar och medlemsorganisationer påverkan på politik: lokalt, nationellt, Europa agera för att få fram eller påverka aktörer att erbjuda riskvilligt kapital för att finansiera språnget över dödens dal, för att hjälpa aktörer vidare där samhällets och EUs FoU-stöd ej räcker eller är tillgängligt. Avgränsningar Denna forsknings- och innovationsagenda behandlar energifrågor i vid mening, främst som berör lantbruket men också skogsbruket. Agendan ger förslag till prioriteringar och åtgärder för LRF, från LRFs perspektiv. Ett viktigt kompletterande perspektiv är hur gården använder energi och tar tillvara resurser i hela verksamheten: --helhetssyn för gårdens verksamhet, med tillvaratagande av bi- och restprodukter, oavsett inriktning --energieffektivisering: uppvärmning, belysning, torkning, värmeåtervinning, bränsleåtgång, gödning --förutsättningar för att sluta kretslopp, tillvarata näringsämnen, i samspel med tätorter --långsiktig utveckling mot en biobaserad samhällsekonomi --möjligheter att byta till förnybar energi. Lantbrukarnas Riksförbund 9

10 Några definitioner Forskning: här avses i huvudsak grundläggande och tillämpad forskning som bedrivs vid forskningsinstitutioner och som huvudsakligen är finansierad med skattemedel. Tillämpad forskning finansieras också näringslivet och i projekt där forskningsinstitutioner samverkar med näringsliv eller organisationer. Innovation används för att täcka hela processen till introduktion på marknaden. I begreppet ingår att de nya idéerna, produkterna, lösningarna eller affärsmodellerna möter behov, har en tillämpning och marknad. I innovation kan det ingå idé- och teknikutveckling, demonstration och nyskapande affärsutveckling. Utveckling avser konstruktion, tillverkning, prov och marknadsanpassning av ny teknik och nya produkter, och bedrivs främst inom företag. Det kan ske i anslutning till forskning och bygga på rön från forskning, men nya produkter utvecklas normalt inom företag och bygger på idéer som uppstått där eller som kommit från brukare. Utveckling används även i begreppet affärsutveckling, där det kan handla om ny teknik, men även att använda befintlig teknik och befintliga resurser på ett nytt sätt. Demonstration avser projekt eller verksamhet där ny teknik och nya affärsmodeller används i praktisk drift, visas för intresserade samt vanligen även utvärderas efter verksamheten under en period. Resurseffektivitet innebär att använda mindre mängd direkt och indirekt energi per producerad enhet t.ex. kwh/kg vete, mjölk eller kött, liter diesel/ha, överskott av kväve i kg/ha eller per kg skördad produkt. Måttet energiintensitet, kwh/omsatt krona är ett annat sätt att visa ett företags eller en branschs energiberoende. Man redovisar också andelen förnybar energi av den totala energianvändningen. Resurseffektivitet kan också avse effektiv användning av material. En biobaserad samhällsekonomi innebär en övergång från en ekonomi som till stor del baseras på fossila råvaror till en resurseffektivare ekonomi baserad på förnybara råvaror, det vill säga byta ut fossila kolföreningar mot den gröna cellen i energi, drivmedel, material och kemikalier. Grödor från jord- och skogsbruk utgör basen i den biobaserade samhällsekonomin. Cirkulär ekonomi avser en övergång till en ekonomi där förbrukade material och resurser tas tillvara och återanvänds eller återvinns till nya material eller produkter. Målet är materialåtervinning, men där inget annat är genomförbart eller möjligt är energiåtervinning det sista steget. En design eller utformning av system som ger en grund för möjligheten att återvinna och att välja återvinningsbara material är här viktig. Ekosystemtjänster är ett begrepp som används för att beskriva funktioner hos ekosystem som gynnar människor, t.ex. med livsmedel, vatten etc. I diskussion kring hållbarhet, klimat och energi används begreppet för att beskriva den nytta som en verksamhet kan ge i form av minskad miljöpåverkan, rening av utsläpp e.d. Exempel på sådana ekosystemtjänster som lantbruket kan bidra med genom odling av energigrödor är: --bidra till ökad biologisk mångfald och till bevarande av kulturlandskapet --ta vara på restprodukter från samhället, använda som växtnäring, och sluta kretslopp --minska utsläpp av gödningsämnen genom skyddsplantering mellan åker och vattendrag --minska kadmiumhalt i jord genom Salixodling följt av rening från kadmium vid användningen av Salix som bränsle --förbättra markstatus och minska fossilanvändning genom odling av mellangrödor för biogas i en spannmålsväxtföljd 10 Lantbrukarnas Riksförbund

11 Bilagor Bilaga 1. SWOT för jordbruket som leverantör av bioenergi 12 Bilaga 2. Bakgrund 18 Bilaga 3. Angelägna områden inom forskning och innovation 16 Bilaga 4. Marknader för olika energibärare och råvaror 18 Bilaga 5. Teknik- och utvecklingsbehov i tillförselkedjor 22 Bilaga 6. Effektivisering samt omställning till förnybart 24 Bilaga 7. Finansiärer av forskning och innovation 26 Bilaga 8. Forskning och forskningsresurser vid universitet, högskolor och institut 30 Bilaga 9. Kort om FoI vid företag och organisationer 32 Lantbrukarnas Riksförbund 11

12 Bilaga 1 SWOT för jordbruket som leverantör av bioenergi Swoten Jordbruket som leverantör av bioenergi syftar till att sammanföra och ge en förenklad översikt över både företagarperspektivet och samhällsmotiven i en samlad bild över dess styrkor, svagheter, hot och möjligheter. De olika perspektiven har kategoriserats i en swot och definierats utifrån huvudsaklig intressent. De tre aktuella definitionerna har varit samhällsnivå (S), företagsnivå (F) och där de bedömts som likvärdiga samhälle/företagsnivå, (F/S). Företagsperspektiven ligger närmst gården och samhällsmotiven i bildens utkant. Det gör att en win-winyta uppstår i ett kraftfält mellan företaget och samhället, mellan producent och marknad. Vi bedömer att det finns stora marknadsmöjligheter för de innovationer somkan utvecklas kopplat till en position i det mörkgröna kraftfältet. Swoten utgör en komplett version av den förenklade swot som finns på sidorna 4 till 6. Styrkor Stor potential genom stora outnyttjade arealer och även restprodukter (F/S) Levande landsbygd, sysselsättning, producera förnybar energi (S) Det finns etablerade logistiksystem för bioenergi och för vissa former av åkerenergi med tradition och kunskap från skogsbränsle (F/S) Sverige har ca 500 väl utbyggda fjärr- och närvärmesystem, det finns kunder (S) Svagheter Åkerenergi är en omogen produktion med svårighet att konkurrera med fossilt, avfallsimport och skogsbränsle (F/S) Åkerenergis problematik med transport, lagring, torkning och kvalitet (F/S) Efterfrågan på utvecklade affärsmodeller (F) Möjligheter Klimatmål och politik för ökad hållbarhet och ökad försörjningstrygghet (S) Mer bioenergi ger minskade utsläpp av växthusgaser och minskad klimatpåverkan (S) Friställning av mark och tillvaratagande av mängden biprodukter i befintlig livsmedelsproduktion ger effektivitetsvinster (F/S) Nya möjligheter för bioraffinaderier genom mat, material, kemikalier och drivmedel (S) Kort omloppstid ger möjligheter till snabb omställning av markanvändningen (F/S) Skräddarsydda grödor kan snabbt introduceras (S) Ersätta fossilenergi på lokala marknader (F/S) Lokal förädling och samarbeten med kund (F) Ekosystemtjänster(S) Miljönytta kan ge möjligheter till intäkter (F) Samhällsintressen i att sluta kretslopp, återföra växtnäring, biologisk mångfald (S) Hot Saknas långsiktiga mål, spelregler och styrmedel, nationellt (F/S) EUs förslag kring ILUC ett hot mot åkerenergi (F/S) Starka ekonomiska intressen motverkar global utfasning av fossilt (S) Målkonflikter, t.ex. mellan klimat och biologisk mångfald (S) Leveransduglighet på ny marknad, förkortning leveransduglighet (F) Acceptansfrågor för småskaliga energianläggningar (F/S) Sammanfattning De hot som identifierats gäller till övervägande del för olika samhällsintressen. Samhälls- och företagsintressena sammanfaller ofta för de styrkor och möjligheter som identifierats för jordbruket som leverantör av bioenergi. Det finns en mångfald av möjligheter för jordbruket som bioenergileverantör. 12 Lantbrukarnas Riksförbund

13 Lantbrukarnas Riksförbund 13

14 Bilaga 2 Bakgrund Lantbrukets stora betydelse för hållbar utveckling och omställning till förnybar energi Lantbruket har i alla tider försörjt sig med värme från biobränslen och även levererat ved. Men billig och flödande olja ersatte mycket av biobränslet under efterkrigstiden talets oljekriser och senare decenniers ökande fokus på miljö och klimat har uppenbarat vikten av att använda resurser effektivt, och väckt nytt intresse bioenergins roll i energisystemet och betydelse för utfasningen av fossil energi. Bränsle från skogen och skogsindustrin står nu för en stor del av den svenska energitillförseln. Sedan oljekriserna har vi sett många satsningar på olika former av energitillförsel från skog, odlade grödor och jordbrukets biprodukter. Lantbrukskooperationen har byggt upp etanolproduktion från spannmål, och under och 90-talen täckte Salix cirka hektar jordbruksmark. Många forsknings- och utvecklingsprojekt har undersökt hur man kan använda olika grödor och restprodukter till fasta bränslen, biogas och etanol under åren. Idag ingår energi i affärsverksamheten hos LRF-medlemmar från skog, åker, biologiska restprodukter, biogas, vind, vatten och sol. Det finns många starka skäl att främja ökad, effektivare produktion av energiprodukter inom lantbruket. Det handlar självfallet om ekonomi; att hitta nya affärsmöjligheter, öka intäkter och konkurrenskraft. Lantbruket kan också bidra till utveckling av helt nya idéer, till exempel genom att erbjuda utvecklingsmiljö er till företag med framtidens teknik och metoder på området. Det är också viktigt att ta tillvara resurser och material effektivare, inom alla produktionsgrenar. Lantbruket är en stor förbrukare av fossil energi för att driva maskiner och torka skörd, och indirekt genom att köpa handelsgödsel som är framställd med fossil energi. När lantbruket gör sig fritt från fossil energi och blir effektivare på markbearbetning och gödning, är det ett betydande bidrag i arbetet för ett hållbart samhälle. Samhället i stort har också allt att vinna. Lantbruket har en nyckelroll i omställningen till ett långsiktigt hållbart samhälle med en levande landsbygd, genom att bidra med hållbar produktion av livsmedel och förnybar energi, sluta kretslopp, ta hand om restprodukter och ta vara på växtnäring. De gröna näringarnas intresse och samhällsintresset är helt enkelt ett och samma. Det finns redan en etablerad, fungerande marknad för bioenergi från skogsbruket, som skogsflis och förädlade bränslen som pellets. Dessa resurser används dock inte fullt ut på grund av marknadsmässiga och tekniska omständigheter. Den mycket stora potentialen för energi från grödor, med en outnyttjad areal på flera hundra tusen hektar, återstår att utnyttja. Stora mängder restprodukter går dessutom fortfarande till spillo. Energi från åkergrödor har dock haft svårt att etablera sig på bred skala. Salix och halm möter svår konkurrens från skogsbränslen och avfallsbränslen. Alla inhemska biobränslen möter dessutom svår konkurrens från importerade billiga avfallsbränslen, särskilt hos stora anläggningar, i fjärr- och kraftvärmeverk. Att odla och skörda biomassa för energiutvinning ställer lantbrukaren inför några stora, inbyggda utmaningar. Av kostnadsskäl måste man skörda med stor kapacitet eftersom råvaran växer på stora ytor. Det gäller särskilt ettåriga grödor där mängden per hektar är förhållandevis liten. Skörden sker alltså på kort tid. Men mottagaren eller slutkunden förbrukar produkten över längre tid över en eldningssäsong eller som när det gäller bioraffinaderier, över hela året. Skörden måste alltså lagras någonstans, hos odlaren eller hos köparen. Skörden innehåller dessutom mycket vatten, något som normalt minskar värdet för användaren och innebär risk för lagringsförluster. Det går att torka skörden under lagringsperioden, 14 Lantbrukarnas Riksförbund

15 men det är energikrävande i sig. Många former av biomassa är också dyra att transportera eftersom de är skrymmande. För att odlade bränslen ska bli ett konkurrenskraftigt alternativ för mindre avnämare som använder olja, el eller importerad pellets för sin uppvärmning, måste det till ny teknik och nya system. Småskaliga bioenergiproducenter behöver också bygga förtroende bland sina potentiella kunder. Det faktum att många teknikutvecklingsföretag bedömer att marknaden ännu är för liten hämmar investeringar. Särskilt för mindre företag är tillgången till riskvilligt kapital begränsad. Politiken på området alstrar också stora utmaningar. Trots ett allmänt främjande av förnybar energi och minskad klimatpåverkan hämmar regelverken många gånger utvecklingen. Avsaknaden av stabila, långsiktiga spelregler för marknaden gör att investerare tenderar att avvakta eftersom de har svårt att bedöma risker och möjligheter. En del mål står också i konflikt med varandra, till exempel mål om minskad klimatpåverkan och biologisk mångfald betande djur är en del av den biologiska mångfalden, men de alstrar växthusgaser. Andra exempel är bioenergi och kol i marken (uttag av halm), energieffektivitet och klimat (flis istället för olja). Men en fundamental och gynnsam faktor är att de de svagheter och hot vi ser på lantbruks- och samhällsnivå sammanfaller i mycket stor utsträckning, precis som styrkor och möjligheter. Utveckling i vår omvärld Energiförsörjning och energianvändning griper in i all verksamhet i samhället. Att fasa ut fossila bränslen ur energisystemet är centralt för klimatpolitiken i hela världen. Samtidigt är energiförsörjningen avgörande, inte minst inom EU, liksom sysselsättning och ekonomisk utveckling på alla områden. Den internationella utvecklingen på energiområdet går snabbt. Världspolitiken och nya utvinningsmetoder sänker priserna på olja och gas och påverkar marknaderna för drivmedel, värme och el. Parallellt ser vi hur klimatpolitik och teknik gynnar solceller och vindkraft, och nya alternativ när det gäller att driva motorfordon. Hållbarhet, återvinning, cirkulär ekonomi och resurseffektivitet är högaktuella globala frågor. Men förändringarna är tröga; starka krafter är motvilliga. Nationer bevakar ekonomiska intressen, liksom globala företag som ser hot mot egna intressen och gjorda investeringar. Sverige är ett litet land, starkt beroende av omvärlden på alla områden. Fordonsbränslen, elmarknad och miljölagstiftning är inga undantag. Idag är följderna av exempelvis nya EU-regler för emissionsnivåer från förbränningsanläggningar svåra att överblicka för svensk del. Ett annat exempel är vilken betydelse förändrade regler för drivmedel och motorer får för den svenska marknaden. Vilka möjligheter och risker innebär de för svenska aktörer? I den internationella diskussionen hörs ofta den kritiska synpunkten att energigrödor kommer att tränga undan livsmedelsproduktion. Fenomenet, som kallas Indirect Land Use Change eller ILUC, hotar enligt kritikerna att leda till matbrist och kraftigt stigande livsmedelspriser, något som skulle drabba fattiga länder särskilt hårt. ILUC nämns ofta även i debatten kring biodrivmedel. I Sverige finns dock en stor outnyttjad areal för energiproduktion idag. Att bruka den skulle inte påverka matproduktionen, men det är osäkert hur EU kommer att ställa sig i frågan. Konkurrensen från fossila bränslen och avfallsbränslen är svår, men för svensk del borde kostnaderna för att producera förnybar energi fortsätta att minska eftersom politiken i stora delar av världen långsiktigt går mot att fasa ut fossil energi. När det gäller avfallsbränslen borde EUs politik för övergång till förnybara bränslen och återvinning på sikt kunna gynna svenska biobränslen. EUs energieffektiviseringsdirektiv kommer framför allt att påverka de större företagen. Skogsindustrin är en stor leverantör av bränslen i form av biprodukter. Marknaden för pappersprodukter skiftar raskt från tryckpapper till olika kartongoch cellulosamaterial, i synnerhet i västvärlden där tidningsläsandet minskar snabbt. Samtidigt satsar massa- och pappersindustrin stort på att raffinera skogsråvaran till nya produkter. Flera företag är redan aktiva med såväl demoanläggningar som kommersiella bioraffinaderier. Utvecklingen kan på sikt ge drivmedel, förnybara plaster och kompositer, textilfibrer och lösningsmedel ur bioråvaror. Här kan framtida betydande marknader för råvaror från de gröna näringarna växa fram. Lantbrukarnas Riksförbund 15

16 Bilaga 3 Angelägna områden inom forskning och innovation I bilaga 4-6 ges översikter över dagsläget och viktiga frågor med avseende på marknader, teknik i förädlingskedjor, samt omställning och effektivisering. Där finns även kommentarer till forsknings- och innovationsbehov. Här ges ett sammandrag av slutsatser i bilagorna. FoI-behov vad gäller olika energibärare och marknader tas upp i bilaga 4. Det rör sig här i hög grad om affärsutveckling och att finna lösningar som möter marknadens krav: --I leveranser av el från sol, vind, vatten och kraftvärme har lantbruket en liten roll och villkoren sätts på en större nationell marknad. Frågor att här bevaka är regelverk, villkor för små leverantörer, samt vad en utveckling mot smarta nät kan innebära. --Viktigt på värmemarknaden är att utveckla affärsoch leveransmodeller som möter krav från aktuella lokala och regionala marknader. Det handlar om kundkrav som leveranssäkerhet, trovärdighet som leverantör, och om att ta fram teknik som klarar de bränslen som är aktuella. Det handlar också om hur politik och förändringar i regelverk påverkar förutsättningarna. --Även på biogasmarknaden har frågor kring affärsmodeller samt användning och förädling av gasen för att möta marknadskrav en viktig roll, liksom politik och regelverk. En särskild fråga för biogassystem är att ta fram ökad kunskap om miljöfördelar och värdet av dessa, liksom förutsättningar att behandla restprodukter från samhället och ta vara på energiinnehåll och växtnäring från dessa. --En potentiell ny marknad som på sikt få stor betydelse för bioråvaror från lantbruket är nästa generation av drivmedel från bioraffinaderier, genom förgasning eller genom jäsningsprocesser. På sikt handlar det också om framställning av nya kemikalier och material. Salix, halm, andra grödor samt restprodukter kan här få en betydande marknad. Här är det angeläget att följa utvecklingen inom teknik, marknad och politik. --För fasta bränslen från åker, oförädlade eller förädlade, finns det en potentiell stor marknad men en svår konkurrens från importerade bränslen eller skogsbränslen. FoI-behov när det gäller fasta bränslen handlar bland annat om att finna modeller för utveckling av lokala marknader och samspel med lokala och regionala aktörer, att finna tillämpningar där man kan konkurrera genom närhet och erbjuda fördelar för kunder, eventuellt genom lokal förädling av råvaran. Bilaga 5 tar upp teknik- och utvecklingsbehov i tillförselkedjor, för att inte minst möta de svårigheter som det innebär med skörd, lagring och hantering av fuktig och skrymmande bränsleråvara fram till leverans av den produkt avnämaren efterfrågar. Några exempel på angelägen utveckling i ett kort/medellångt och nationellt perspektiv är: --Effektiv teknik och metoder för lagring, torkning, transporter, med särskilt fokus på att undvika förluster och att möta kundkrav på bränslet --Resurseffektiva och konkurrenskraftiga småskaliga tekniker för förädling av råvara --Skördesystem för Salix som ger odlaren möjlighet att torka och ev. vidareförädla skörden --Kostnadseffektiva små biogasanläggningar, samt metoder att effektivt röta olika substrat, liksom småskalig gasrening. Exemplen pekar mot behov av teknikutveckling, metodutveckling och utveckling av affärsmodeller, snarare än behov av forskning. Ett särskilt problem här är tillgång till riskvilligt kapital för de förhållandevis små företag som är aktuella i teknikutvecklingen. Bilaga 6 tar upp energi- och resurseffektivisering samt omställning till förnybart. Behov av ökad kunskap som tas upp: --enklare och effektiva sätt att mäta och redovisa resursanvändning av olika slag --ökad kunskap om samband mellan effektivare resursanvändning, svinn, produktionsresultat och lönsamhet i olika energileveranser och produktionsgrenar --hur påverkas effektiviteten när klimatet ändras med mer nederbörd, ökad avdunstning, mer växt- 16 Lantbrukarnas Riksförbund

17 skadegörare och längre växtperioder? --hur kan målkonflikter hanteras t.ex. mellan bränning av halm och bibehållen mullhalt i marken, odling av träd på betesmark för att binda kol och främja biologisk mångfald? --hur påverkar gårdens infrastruktur resursanvändning, produktionsresultat och lönsamhet. Kan transporter på gården och lokalt/regionalt effektiviseras? När det gäller omställning till förnybara drivmedel och bränslen är några aktuella frågeställningar där det finns behov av mer kunskap: --förutsättningar för omställning till förnybart på gården med dagens tillgängliga drivmedel etanol, RME och biogas, och på sikt även el. Aktuella frågor är förutsättningar för att ersätta diesel vid drift av traktorer och maskiner eller diesel med el i hantering inom gården. --förutsättningar för olika förnybara lösningar för uppvärmning och torkning --fördjupad kunskap om olika tillförselkedjors klimatpåverkan, energibalanser, betydelse för kolinlagring i mark och samlad klimatnytta eller resurseffektivitet --värdering av ekosystemtjänster, modeller som belyser olika system där energiråvaror och -produkter tas fram --kunskap om hur ändrat klimat påverkar vilka grödor och träd som kan odlas på tillgängliga marker. En allmän slutkommentar är att den forskning och innovation som bedrivs ska vara öppen för helt nya lösningar, för att finna innovativa grödor, produktionsinriktningar, förädlingsvägar och system som effektivt tar vara på resurserna från lantbruket, i samspel med samhälle, skogsbruk, skogsindustri, liksom användare av energi och material. I en omställning till ett hållbart samhälle och en biobaserad samhällsekonomi finns det därutöver många olika perspektiv och frågeställningar att belysa och ett stort behov att utveckla nya lösningar. I ett gårdsperspektiv och på kortare sikt handlar det om att utveckla lösningar som ger lönsamhet och konkurrenskraft och där mark och resurser används på ett effektivt och hållbart sätt. På längre sikt handlar det om att ställa om mot de nya marknader som följer av utvecklingen mot en biobaserad samhällsekonomi, med anpassning till de krav som ställs från avnämare som bioraffinaderier eller från energi- och materialmarknader. I ett vidare samhällsperspektiv och på medellång och lång sikt finns det många frågeställningar kring miljö, klimat och bioekonomi att ta upp inom forskning och utveckling: --utvecklingen inom bioraffinaderier: vilka industriråvaror som kommer att efterfrågas för framställning av drivmedel, kemikalieråvaror och förnybara material? Vilka grödor och vilka restprodukter kommer att efterfrågas? --hur ska framtidens kretslopp utformas och realiseras: kretslopp och återföring av växtnäring via restprodukter, rötrester, askor, rena slamfraktioner etc. Lantbrukarnas Riksförbund 13 17

18 Bilaga 4 Marknader för olika energibärare och -råvaror Leveranser av energi eller råvaror från lantbruket förutsätter mottagare som erbjuder tillräcklig ersättning i någon form. En utgångspunkt använd nedan för diskussion av behov av dagsläget och aktuella frågor inom forskning och innovation är marknaden och slutanvändningen av el, värme, fasta bränslen, drivmedel och gas. Därvid berörs särskilt frågor kring konkurrenskraft och affärsmöjligheter, från den lokala skalan till den stora nationella och internationella skalan. Här berörs även gårdens egen energianvändning. Elmarknaden Förutsättningar för leveranser av el från vindkraft, solceller eller mindre kraftvärmeanläggningar styrs främst av en nationell marknad och det regelverk som gäller marknaden som helhet. Enskilda lantbrukare är små aktörer i sammanhanget, men har en viktig roll som ägare till mark och ytor lämpliga för vindkraft respektive solel. Här har lantbruket inga tydliga egna utvecklingsbehov, men kan bidra med att påverka energiföretagen att utveckla modeller för ersättning och leverans till nätet så att anläggningar utnyttjas så effektivt som möjligt. Forskning och implementering av tekniker för smarta nät kan bidra till ett framtida bättre samspel mellan producenter och köpare och till att ge små producenter större möjligheter att sälja el till ett aktuellt marknadspris, men denna utveckling är ännu i sin linda. Lokalt finns det vissa skillnader i olika nätägares och elföretags förhållningssätt. En roll för LRF här är att bevaka utvecklingen och söka påverka forskning och regelverk i en riktning som gynnar små leverantörer. Värme Leveranser av värme från enskilda eller grupper av lantbrukare sker på ett antal orter, i närvärmeanläggningar eller genom drift av större eller mindre pannor. Omfattningen av arrangemanget varierar, i en del fall är det begränsat till inköp av bränsle och drift av en värmecentral, i andra fall ingår investering i nät, anläggning, produktion och leverans av bränslet i affärsmodellen. Marknaden för lokala värmeleveranser omfattar kategorier som offentliga anläggningar, mindre industrier och boende i mindre tätorter, för att bland annat ersätta kvarvarande oljeeldning eller eluppvärmning. Krav från köpare är självfallet konkurrenskraftigt pris på värmen, säker och långsiktig leverans och ofta även möjligheter till alternativa leverantörer för att säkra bränsletillgången. Frågor av stor betydelse för denna värmemarknad är: --det behövs fortsatt utveckling av teknik för värmeproduktion från bränslen från grödor och restprodukter, ofta betraktade som svåra bränslen, för att öppna för fler bränslen än de etablerade. Detta kan innebära antingen bättre pannor eller förädlingsteknik så att det passar för känd förbränningsteknik. --politiska beslut kring exempelvis koldioxidskatter och nedsättning av energiskatt för företag har stor betydelse för marknadsutvecklingen --oljeprisets och elprisets utveckling Den diskuterade utvecklingen att öppna fjärrvärmenät för fler värmeleverantörer kan innebära nya möjligheter, för värme från lokala bränslen, för värme från biogassystem (kraftvärmeproduktion eller enbart värmeproduktion), samt för annan spillvärme som tas tillvara i verksamheten. Biogas Biogas från rötning kan utnyttjas för produktion av värme, el och som drivmedel. För avsättning till en marknad utanför gården är det främst som drivmedel eller el det finns en marknad, även om det lokalt kan finnas viss avsättning till naturgasnät för vidareförsäljning som förnybar gas. Värdet på en extern marknad är störst som drivmedel för fordon men då krävs en uppgradering av gasen. Marknaden för biogas som drivmedel styrs i första hand av de politiska förutsättningarna för fordonsdrift med biogas, samt konkurrensen från stora biogasanläggningar. Små anläggningar har svårt med lönsamheten då investeringen per producerad enhet gas blir högre för alla delar av systemet och då särskilt för uppgraderingen av gas till fordonskvalitet. Lagring och transport kan också vara kostsamma för mindre anläggningar, då gasen produceras kontinuerligt, medan kunderna har varierande efterfrågan. Den marknad för biogas som är säkrast och normalt mest lönsam är egenanvändning på gården eller på biogasanläggningen för värme och elproduktion, och på sikt kanske drift av egna bilar och fordon. Värdet avgörs då av vilka investeringar som krävs samt kostnaden för inköp av motsvarande energi, och för el även av förutsättningar för leverans till nätet. Biogassystem har stora potentiella miljöfördelar i olika avseenden, genom minskade emissioner från 18 Lantbrukarnas Riksförbund

19 fordon som drivs med gas, minskade emissioner från gödselhantering, förutsättningar för förbättring av jordar vid odling av mellangrödor för gas i växtföljder med spannmål, genom ökade möjligheter till samverkan mellan gårdar med djurhållning och växtodling, och genom möjligheter att ta på sikt ta emot restprodukter från samhället och ta vara på växtnäring från dem. Svårigheten är dock att få en ersättning för dessa miljövinster eller ekosystemtjänster från dem som gör vinsterna. En faktor som är central för att biogassystemet ska ge klimatvinster är att metanläckaget i hela kedjan från rötning till slutlig användning hålls under kontroll, eftersom läckage av metan ger stor klimatpåverkan. En alternativ väg att göra biogas är genom förgasning av bioråvaror, i bioraffinaderier. Denna marknad är främst inriktad på drivmedel, men kan även ses som ett sätt att göra grön naturgas för distribution i naturgasnätet. Ur lantbrukets synpunkt handlar det här om en avsättning för bioråvaror till bioraffinaderier på sikt, snarare än om leverans energibärare. Flytande drivmedel Marknaden för förnybara drivmedel styrs i hög grad av politiska beslut, av den teknikutveckling som pågår på olika håll i världen, samt av starka kommersiella krafter. Drivmedelsmarknaden är mycket stor och ett område där potentialen idag är nästan helt orealiserad. Sverige har klarat målsättningen på 10% förnybara bränslen genom främst inblandning av biobränslen, men även tack vare rena bränslen. Den första generationens förnybara drivmedel etanol, RME och biogas är etablerade och finns tillgängliga kommersiellt. Förutsättningarna styrs dock i hög grad Lantbrukarnas Riksförbund 19

20 Bilaga 4 av regelverk satta av EU och nationellt, men även av fordonsindustrin och dess krav för att acceptera drivmedlen och ge garantier till fordonsägarna. Av stor betydelse för etanol och RME är diskussionen kring användning av åkermark. Långsiktigt är det rimligt att anta att det i Europa inte kommer att bli en ytterligare expansion av särskild odling för drivmedel, särskilt som konkurrensen från länder med lägre odlingskostnader är svår. För RME finns det även odlingstekniska begränsningar. Etanol och RME används både i låginblandning och som huvudbränsle, med normalt vissa tillsatser. I dieselfordon konkurrerar RME med andra bränslen från fettavfall eller tallolja, ofta under samlingsnamnet HVO. För lantbruket kan förnybara drivmedel få en roll i utfasning av gårdens omställning från fossila drivmedel. Den stora potentiella nya marknad som förväntas komma och som på sikt kan ge en betydelsefull marknad för energiråvaror från lantbruket är nästa generation av drivmedel från bioraffinaderier, genom förgasning av bioråvaror och konvertering till ersättning för diesel, bensin eller flygfotogen, eller genom jäsningsprocesser för omvandling till etanol eller andra drivmedel. I båda fallen kan det även handla om framställning av kemikalieråvaror för materialproduktion. Exempel är Preems satsning på Evolution diesel, en HVO från tallolja, samt kommande ligninbaserade drivmedel, eller Volvos demonstration med bio-dme från Chemrec i Piteå. Råvaran kan i första hand väntas hämtas från skogen och skogsindustrin under uppbyggnaden av en sådan industri. Salix, halm och andra grödor och restprodukter kan här på sikt få en betydande marknad. En förutsättning för att dessa drivmedel ska bli kommersiella och investeringar göras är politiska åtgärder, så länge som priset för bensin/diesel är låga. Den politiska osäkerheten gäller inte minst långsiktigheten i styrmedel och skatter, i Sverige och i Europa. Fasta bränslen För fasta biobränslen finns det olika marknader, för olika bränsletyper och för olika typer av pannor. Marknaderna är etablerade för bränslen med skogligt ursprung. För energigrödor finns det krav från användare beroende på pannornas egenskaper vilket kan ge begränsningar eller hindra avsättning. Nedan kommenteras främst förutsättningarna för energigrödor i olika form av förädling. För både oförädlade bränslen och som råvara vid förädling gäller att energigrödor har svårt att konkurrera med importerade avfallsbränslen, skogsindustrins biprodukter samt skogsbränslen. En annan aspekt är att utvecklingen av teknik för pannor har drivits av övergången från fossila bränslen och el till främst flis och förädlade skogsbränslen. Ett specifikt behov av kunskap är här att sprida information och att demonstrera hur Salix och stråbränslen kan användas i olika anläggningar. En faktor som kan påverka marknaden är kommande krav på pannor i bl.a. EUs diskuterade ecodesign-direktiv. Hårda emissionskrav riskerar slå mot all biobränsleeldning, och kanske i synnerhet mot de svårare bränslena från energigrödor. Oförädlade bränslen Det finns en marknad för flis från Salix, främst på en lokal marknad, och vanligen som ett begränsat tillskott till skogsbränsle för att inte riskera ge problem i pannorna. Även för halm finns det lokalt en etablerad användning i vissa områden där transportavståndet är måttligt och där det finns pannor som klarar halm, som enda bränsle eller inblandat. För båda bränslena finns det lokala etablerade verksamheter som i flera fall omfattar helhet med samverkan med användare eller med leveranser av värme. Det har bedrivits ett flertal försök och verksamheter med rörflen och hampa. För rörflen har det varit svårt att nå lönsamhet med dagens teknik och förutsättningar, för system med löshantering, pellets eller briketter. Problem med låg smälttemperatur för aska och variationer i kvalitet har givit problem i pannor, och idag är det andra användningar av rörflen som förefaller mest aktuella. För hampa har svårigheterna varit ännu större för lönsamhet krävs avsättning för både fiberdel och bränslefraktion. Bränsle från både rörflen och hampa är dessutom skrymmande och kräver komprimering (t.ex. brikettering) för att kunna transporteras med acceptabel kostnad längre sträckor. Torv är ett bränsle med viss relevans för lantbruket, som markägare. Avgörande för torvens status är i hur det klassas i klimathänseende. Torv anses vara ett delvis fossilt bränsle då det tar ca 1000 år innan frigjort kol åter binds i torv. Kan jämföras med det fossila kolet som behöver 10 tals miljoner år för att bildas, medan omloppstiden för kolet i skog är 100 år och i jordbruk något eller några år. Om torven kan ersätta fossil energi erhålls en klimatvinst. Utsläpp av växthusgaser från dikade torvmarker är stora och svarar mellan 20 och 30 % av hela utsläppet från svensk produktion (10 20 milj. ton/år). Den effektivaste åtgärden för att minska dessa utsläpp är att återväta den dikade torvmarken. Om näringsrik torv läggs under vatten bildas metan, därför kan det vara 20 Lantbrukarnas Riksförbund