Rättigheter, skyldigheter och ansvar inom folkhögskolor och grundläggande konstundervisning

Transkript

1 Rättigheter, skyldigheter och ansvar inom folkhögskolor och grundläggande konstundervisning Vasa Helsingfors Åbo Ira Vanne Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet 1

2 Innehåll Antagningsförfarandet inom den grundläggande konstundervisningen Principerna för god förvaltning Elevers och studerandes rättsskydd Medlen för att söka ändring Straffregisterutdrag 2

3 Antagningsförfarandet inom den grundläggande konstundervisningen L och F om fritt bildningsarbete innehåller inga stadganden om antagning Ifall läroanstalten för fritt bildningsarbete ordnar grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning, yrkesinriktad vuxenutbildning eller grundläggande konstundervisning följs bestämmelserna om antagning i respektive utbildningslag L om grundläggande konstundervisning 6 Om antagning av elever beslutar utbildningsanordnaren. Likvärdiga antagningsgrunder skall tillämpas på samtliga sökande. 3

4 Antagningsförfarandet inom den grundläggande konstundervisningen En annan utbildningsanordnare än en statlig läroanstalt kan ingå avtal om elevantagningen med en eller flera kommuner eller någon annan utbildningsanordnare. Utan hinder av 1 mom. kan vid antagningen sådana sökande som avses i avtalet eller sådana sökande som kommer från den egna kommunen i fråga om utbildning som kommunen ordnar och som uppfyller de krav på kunskaper eller färdigheter som förutsätts vid antagningen ges företräde. Dessa sökande, som ges företräde vid elevantagningen, får emellertid utgöra högst hälften av de elever som skall antas. 2 mom. har tillkommit år 2000, för att i lag befästa ett existerande men tolkningsbart förfarande 4

5 Antagningsförfarandet inom den grundläggande konstundervisningen Enligt Finlands grundlag 6 2 mom. får ingen utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person. Som någon annan orsak som gäller hans eller hennes person har i rättspraxis och litteraturen ansetts även personens boningsort UKM:s tolkning (RP 10/2000): avtal om elevantagning kan ses som ett sådant godtagbart skäl att avvika från huvudregeln att sökanden från olika kommuner skall behandlas på samma sätt 5

6 Antagningsförfarandet till grundläggande konstundervisning Kommun som utbildningsanordnare kan prioritera sökande från den egna kommunen, eller sökande enligt avtal prioriteras Ej rättspraxis om tolkningens riktighet Stadgandet tillämpligt bara då fler sökanden än elevplatser Alla elever skall uppfylla de kunskapsmässiga antagningskraven Paralleller till grundläggande utbildning (antagning till andra stadiet sker enligt detaljerade normer) GrUtbL:s stadganden om anvisande av närskola (4, 6 ) och sekundärskola (28 ), GrUtbF 23a förskoleundervisning GrUtbL ställer vissa krav på antagningen visavi skolresan, undervisningsspråk, trygghet osv. Betr. sekundärantagning stadgande om att enhetliga [forts.] 6

7 Antagningsförfarandet till grundläggande konstundervisning antagningsgrunder skall tillämpas på samtliga sökande. Kommun kan bestämma att i första hand anta barn som är bosatta i kommunen delvis motsvarande bestämmelse som i L om grundläggande konstundervisning, ej ifrågasatts i rättspraxis Krav på att ge information om urvalskriterier och inträdesprov på förhand härledas via förvaltningslagens principer om god förvaltning att gälla även antagning till närskola (och gr. konstundervisning), trots att lagen tiger För att kunna informera på förhand förutsätts att antagningskriterierna också fastställts på förhand, av behörigt organ Det maximala elevantalet = en antagningsgrund 7

8 Antagningskriterier L om grundläggande konstundervisning förutsätter Alltså tillåtet ge företräde åt högst 50 % av antagna enligt avtal Jämlikhetsprincipen i FörvL förutsätter att de som uträttar ärenden hos förvaltningen bemöts jämlikt Då begränsade resurser fördelas (platser inom konstundervisningen kan inte garanteras åt alla) förutsätter opartiskheten att beslutsfattandet sker på förhand fastställda, allmänt godtagbara och jämlika grunder Får ge prövningsrätt men inte möjlighet till godtycke Om det finns mer än ett kriterium bör det finnas en tydlig prioritetsordning 8

9 Antagningskriterier Kriteriernas funktion är att sålla bland sökande i en situation där det finns fler sökande än platser, inte att uppställa hinder för antagning Olika typer av kriterier för antagning Geografiska kriterier (enligt avtal) Fastställda gruppstorlekar Kunskapsmässiga kriterier Anmälningsordning Lottdragning Däremot är t.ex. syskonkriteriet, som allmänt används i antagning till grundutbildning, INTE ett gångbart kriterium diskriminerande 9

10 Inträdesprov Väsentligt att prov som mäter kunskap poängsätts och att man fastställt hur de sökande erhåller poäng inom en poängskala Väsentligt att proven och resultaten dokumenteras Proven bör vara utvärderingsbara och jämförbara i en besvärsprocess LSSAVI/1818/ /2011: Det förfarande som tillämpats vid antagningen av studerande till musiklinjen vid Tölö specialiseringsgymnasium har inte varit förenligt med principen om likabehandling, eftersom vissa sökande favoriserats på basis av odefinierade kriterier som inte mätts i praktiken. Således har inte enhetliga antagningsgrunder tillämpats på samtliga sökande såsom föreskrivs i 20 gymnasielagen. 10

11 Grunderna för en god förvaltning Förvaltningslagen (434/2003) tillämpas hos statliga myndigheter, kommunala myndigheter och självständiga offentligrättsliga inrättningar samt hos riksdagens ämbetsverk och republikens presidents kansli (myndighet) Tillämpas även vid statens affärsverk, offentligrättsliga föreningar samt på enskilda då de sköter offentliga förvaltningsuppgifter T.ex. föreningar, stiftelser, bolag då sköter off. förvaltningsuppgifter Med offentliga förvaltningsuppdrag avses särskilt uppgifter som hänför sig till verkställigheten av lagar och beslutsfattandet om privatpersoners och samfunds rättigheter, skyldigheter och förmåner brett uppgiftsområde Jmf GATS-avtalets (allmänna tjänstehandelsavtalet) definition på offentlig tjänst ( julkinen palvelu ): tjänst som inte erbjuds kommersiellt eller genom att konkurrera med en eller flera serviceproducenter 11

12 Grunderna för en god förvaltning Grunderna för en god förvaltning ska tillämpas i all myndighetsverksamhet och vid skötseln av off. förvaltningsuppgifter oberoende av uppgifternas karaktär, innehåll, slutresultat eller rättslig status hos den som utför uppdraget En del av förvaltningslagens stadganden gäller dock i första hand det skriftliga förfarandet vid behandlingen av ett förvaltningsärende Är sådan verksamhet som resulterar i ett förvaltningsbeslut, men även beslutsfattande om t.ex. offentliga tjänster och förmåner, sociala rättigheter (t.ex. tillstånd, avgifter, skatter, förbud, administrativa påföljder) Faktisk förvaltningsverksamhet är t.ex. undervisning, vård av patient, handikappomsorg, forskning, byggandet av vägar 12

13 Grunderna för en god förvaltning Grunderna för en god förvaltning är: främjandet av rättsskydd, kvalitet och gott resultat i den service förvaltningen tillhandahåller (1 ) rättsprinciperna inom förvaltningen (6 ) principen om likabehandling principen om ändamålsbundenhet proportionalitetsprincipen objektivitesprincipen principen om tillitsskydd serviceprincipen och kravet på adekvat service (7 ) rådgivning (8 ) 13

14 Grunderna för en god förvaltning kravet på gott språkbruk (9 ) samarbete mellan myndigheter (10 ) behandling utan dröjsmål (23 ) beaktandet av jävsgrunderna (27-30 ) Därtill även garantierna för en god förvaltning enligt 21 2 mom i Finlands grundlag: - rätten att bli hörd (34 ) - rätten att få ett motiverat beslut (45 ) 14

15 Rättsprinciperna inom förvaltningen 6 Ett myndighetsförfarande som strider mot rättsprinciperna inom förvaltningen kan vid omprövning utgöra en självständig besvärsgrund Ifall besvärsmyndigheten konstaterar att beslutsfattandet skett i strid med någon rättsprincip, kan detta leda till att beslutet upphävs som missbruk av prövningsrätten 15

16 Principen om likabehandling Utgångspunkten är lika slutresultat under lika omständigheter, olika slutresultat under olika omständigheter Undantag till absolut likabehandling måste göras då begränsade resurser, t.ex. studieplatser, ska fördelas Undantag till likabehandlingen kräver fördelningsprinciper som är 1) allmänt godtagbara, 2) fastställda på förhand och 3) tillämpas enhetligt Detta är grunden för behovet av antagningskriterier 16

17 Principen om ändamålsbundenhet Myndigheten ska använda sina befogenheter enbart för syften som är godtagbara enligt lag Inte alltid helt klart vilka dessa syften är och var den tillåtna gränsen för befogenheterna går svar kan ges enbart genom att utreda den tillämpliga normens innehåll och dess syfte i varje enskilt fall HFD 1992 A 51: om syftet med att lediganslå en tjänst på nytt är att åsidosätta de behöriga ursprungliga sökandena, är förfarandet inte förenligt med principen om ändamålsbundenhet HFD 2004:1: En restaurant hade tillåtit försäljning av sextjänster åt sina kunder. Detta var inte en irrelevant omständighet vid bedömningen av sakligheten av utskänkningsställets verksamhet med stöd av AlkoholL 17

18 Proportionalitetsprincipen Myndigheternas åtgärder skall stå i rätt proportion till sitt syfte åtgärden ska vara saklig, effektiv och lämplig i förhållande till det syfte man vill nå bedömning av åtgärdens erforderlighet och nödvändighet i förhållande till objektets intresse och rättigheter åtgärden ska vara rätt proportionerad ( oikeasuhtaisuus ) det medel som inskränker minst på objektets rättigheter ska väljas HFD 2001:53: avvisning och återkallande av uppehållstillstånd av utlänning begränsade dennes rättigheter mer än nödvändigt och bröt mot makars rätt att åtnjuta respekt mot privat- och familjeliv 18

19 Objektivitetsprincipen Myndigheternas åtgärder skall vara opartiska Syftet är att trygga tilltron till den administrativa verksamhetens opartiskhet och vederbörlighet Verksamheten får inte grunda sig på osakliga eller främmande grunder, såsom favorisering av vänner, strävan efter personlig nytta T.ex. förvaltningslagens om jäv konkretiserar principen Principen stöder även t.ex. myndighetens skyldighet att motivera sina beslut HFD 1982 A I 1: beslut där besättning av tjänst som socialgranskare grundat sig på partifavorisering upphävts som principstridigt 19

20 Principen om tillitsskydd En myndighets åtgärder ska skydda förväntningar som är berättigade enligt rättsordningen Gäller fastställda linjedragningar och etablerad praxis men inte nödvändigtvis det som sagts muntligt En myndighet kan inte i efterhand ändra sitt beslut i ett enskilt ärende till en parts nackdel (förutom enligt 50 i förvaltningslagen) Förutsätter att den som åberopar tillitsskydd är i god tro och att det man förväntar sig inte är lagstridigt 20

21 Hörande av part Innan ett ärende avgörs skall en part ges tillfälle att framföra sin åsikt om ärendet och avge sin förklaring med anledning av sådana yrkanden och sådan utredning som kan inverka på hur ärendet kommer att avgöras. Ett ärende får avgöras utan att en part hörs, om 1) yrkandet lämnas utan prövning eller omedelbart avslås såsom ogrundat, 2) ärendet gäller anställande i tjänstgöringsförhållande eller antagande till frivillig utbildning, 3) ärendet gäller beviljande av en sådan förmån som grundar sig på bedömning av sökandens egenskaper, 4) hörandet kan äventyra syftet med beslutet eller om det dröjsmål som hörandet medför i behandlingen av ärendet orsakar betydande skada för människors hälsa, den allmänna säkerheten eller miljön, 5) ett yrkande som inte rör någon annan part godkänns eller om hörandet av någon annan orsak är uppenbart onödigt. 21

22 Hörande av huvudmannen och vårdnadshavaren När intressebevakaren, vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare för talan skall huvudmannen höras När huvudmannen för talan skall intressebevakaren, vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare höras Om detta är nödvändigt med hänsyn till huvudmannens fördel eller för att saken skall kunna utredas utredningsskyldighet hos myndigheten t.ex. när 15 år fylld minderårig och hens vårdnadshavare har rätt att var för sig föra talan i ett ärende som gäller den minderårigas person eller personliga fördel eller rätt grundläggande konstundervisning är avgiftsbelagd omyndig har bara rätt att förfoga över vad hen under omyndigheten har förvärvat genom eget arbete (L om förmyndarverksamhet 25 ) vårdnadshavarens samtycke till ansökan 22

23 Hörande av vårdnadshavare Utgångspunkt: vårdnaden är odelbar i ärenden som gäller barnet ska vårdnadshavarna besluta gemensamt Främsta undantaget gäller rutinärenden, där ena vårdnadshavaren ensam kan bestämma Om endast den ena vårdnadshavaren ansöker om plats inom grundläggande konstundervisning, borde den andra inte behöva höras, eftersom plats inom konstundervisningen torde kunna anses vara ett rutinärende. (Ansökan om plats inom grundläggande utbildning torde däremot inte vara ett rutinärende.) Ansökan till specialutbildningslinjer, som ger beredskap för fortsatta yrkesinriktade studier? Myndigheter har utredningsskyldighet och kan inte förlita sig på att en part har hört den andra, om en sådan skyldighet föreligger aldrig fel att höra båda vårdnadshavarna idealet 23

24 Avgörande av ärenden form och innehåll Förvaltningsbeslut ska ges skriftligen Ett beslut kan ges muntligen, om det är nödvändigt på grund av att ärendet är brådskande även då utan dröjsmål ges skriftligen i ett senare skede Vid anhängiggörande och behandling av ärenden uppfyller också elektroniska dokument som sänts till en myndighet kravet på skriftlig form. Ett elektroniskt dokument som inkommit till en myndighet behöver inte kompletteras med en underskrift, om dokumentet innehåller uppgifter om avsändaren och om det inte finns anledning att betvivla dokumentets autenticitet och integritet (Lag om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet 9 ) 24

25 Avgörande av ärenden form och innehåll Av ett skriftligt beslut skall tydligt framgå 1) den myndighet som har fattat beslutet samt tidpunkten för beslutet, 2) de parter som beslutet direkt gäller, 3) motiveringen för beslutet och en specificerad uppgift om vad en part är berättigad eller förpliktad till eller hur ärendet annars har avgjorts, samt 4) namn och kontaktuppgifter för den person av vilken en part vid behov kan begära ytterligare uppgifter om beslutet. 25

26 Motivering av beslut Huvudregel: förvaltningsbeslut ska motiveras Undantag t.ex. vid antagning till frivillig utbildning eller då ett yrkande som inte gäller någon annan part godkänns och ingen annan har rätt att söka ändring i beslutet undantag ska tolkas restriktivt, särskilt då rätten att få motiverade beslut är tryggad genom Finlands grundlag undantaget om antagning ska tolkas bokstavligt är tillämpligt i situationer då elev antas, men inte då elev nekas inträde. Rättsskyddsintresset är väsentligt uttryckligen i negativa fall. Motivering = lagrum + verbal beskrivning av orsakerna till slutresultatet 26

27 Delgivning Antagningsbeslut delges per vanlig post delgivning anses ha skett 7 dagar efter postning om inte annat visas Om eleven har fyllt 15 (men är under 18) ska beslutet delges både eleven och vårdnadshavaren JO 4529/2010, JO 2420/2011 Andra handlingar än sådana som ska delges bevisligen får med samtycke av den som saken gäller (parten) delges som ett elektroniskt meddelande samtycke av alla parter som delgivning ska ske med Vissa undantag: för att tillgodose skyddet för den personliga integriteten, ett särskilt behov av skydd eller säkerhet hos den som saken gäller, för att trygga dennes rättigheter bevislig delgivning: elektronisk eller annan föreskriven En elektronisk handling anses ha blivit delgiven den tredje dagen efter att meddelandet sändes, om inte något annat visas 27

28 Besvärsanvisning Besvärsanvisning skall fogas till ett beslut som får överklagas genom besvär. I besvärsanvisningen skall ges information om besvärsmyndigheten samt den myndighet som besvärsskriften ska tillställas, om dessa inte är desamma besvärstiden och från vilken tidpunkt den räknas krav på innehåll och bilagor samt frambefordrandet av besvären 28

29 Sökande av ändring Ändring i antagningsbeslut söks genom besvär hos regionförvaltningsverket inom 14 dagar från delgivning I fråga om svenskspråkig utbildning är alla ärenden koncentrerade till RFV:s svenska enhet RFV begär utlåtande och utredning av utbildningsanordnaren varefter parterna ännu hörs Genomsnittlig behandlingstid är 3 månader RFV kan upphäva beslutet och återförvisa ärendet Ändring i RFV:s beslut söks hos förvaltningsdomstolen, fortsatta besvär till HFD besvärstid till båda 30 dagar 29

30 Övriga rättsskyddsmedel Besvär till förvaltningsdomstolen inom 30 dagar över beslut om elevavgifter Klagomål till regionförvaltningsverket, JO eller JK är allmän laglighetsövervakning ett sekundärt rättsskyddsmedel Beslut kan inte upphävas eller ändras via klagomål Resulterar endast i ett motiverat ställningstagande Kan gälla i princip vad som helst Omständigheter som ligger mer än två år tillbaka i tiden prövas inte, om det inte finns särskilda skäl 30

31 Straffregisterutdrag L om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn 2 och 3 (504/2002), och Straffregisterlagen 6 (770/1993) Enskild person rätt att få straffregisterutdrag om sig själv För att åta sig uppgift som varaktigt och i väsentlig grad består i att arbeta med minderåriga Då utdrag enligt L om kontroll av brottslig bakgrund ska visas upp för arbetsgivare För arbete som utförs i anställnings- eller tjänsteförhållande som varar över 3 månader under en ettårsperiod Gäller vid val till nya uppgifter, eller då personen ges sådana nya uppgifter där utdraget krävs 31

32 Straffregisterutdrag Utbildningsanordnaren eller arbetsgivaren har inga befogenheter att själva begära ett utdrag om en person som rekryteras Straffregisterutdrag utlämnas ej heller för andra arbetsuppgifter än ovan nämnda Vissa undantag betr. uppdrag som beroende av personens särskilda tillförlitlighet och som begärs av myndigheten (polisen, försvarsmakten, RFV osv.), samt för uppgift som klassificerare av bildprogram Arbetsgivaren har en skyldighet att kräva uppvisande av utdrag Underlåtenhet är kriminaliserat (Jfr studerande på praktik där arbetsgivaren inte har någon roll alls) Straffregisterutdraget får inte vara äldre än sex månader 32