KALLELSE TILL KOMMUNSTYRELSEN

Transkript

1 KALLELSE TILL KOMMUNSTYRELSEN Ordinarie ledamöter kallas till sammanträde med kommunstyrelsen, onsdagen den december 06 kl i Näset, kommunhuset Ledamot som är förhindrad att delta, bör själv kalla sin personlige ersättare. OBS! Tänk på våra allergiker och använd inte starkt doftande sprayer, parfymer eller rakvatten! Irja Gustavsson Ordförande Helena Randefelt Sekreterare Ledamöter Irja Gustavsson (S) ordförande Linda Svahn (S) Pär-Ove Lindqvist (M) Kristine Andersson (S) Per Söderlund (SD) Daniel Andersson (S) Anniette Lindvall (M) Bengt Storbacka (S) Jonas Bernström (S) Virosa Viberg (SD) Jonas Kleber (C), :e vice ordförande Ingrid Åberg (KD) Susanne Karlsson (C) Vakant Bengt Evertsson (MP) Ersättare John Omoomian (S) Hans-Olof Hake (S) Lillemor Bodman (M) Margareta Ahlm (S) Mats Seijboldt (SD) Linda Andersson (S) Jan Hansson (M) Dan Walterson (S) Maria Odheim-Nielsen (V) Vakant Johan Andersson (C) Göran Gustavsson (-) Jenny Larsson (C) Christina Pettersson (C) Inger Griberg (MP) Föredragningslista Nr. Ärende Dnr Föredragande Tid. Val av justerare Förslag: Susanne Karlsson (C) med Pär-Ove Lindqvist (M) som ersättare. Justering sker fredag den 6 december.. Förslag till avtal mellan Lindesbergs kommun och Nora kommun avseende sambyggnation av distrubitionsnäten för dricksvatten och anpassning till framtida försörjning av vatten från Vättern 0/8 AKK Marcus Orre 9.00

2 . Utvidgat verksamhetsområde för kommunalt VA, vatten och avlopp, Eksta Ängeby i Fellingsbro 06/ AKK. Budget / AKK. Generell borgen för Linde Stadshuskoncernen 06/6 AKK 6. Borgensavgift för år 07 06/8 AKK 7. Avgifter på folkbiblioteken i Lindesbergs kommun 06/ AKK 8. Försäljning av del av Lindesby : samt nybyggnation av lokalgata 9. Förlängning av Verksamhetsplan för finskt förvaltningsområde /90 AKK 06/8 AKK 0. Tillämpningsanvisningar OPF-KL (omställningsstöd och pension för förtroendevalda - kommuner och landsting) 06/7 AKK. Riktlinjer för rökfri arbetstid 06/7 AKK. Regler och instruktioner för Förebyggande aktiviteter - motionstimme och motionspeng förlängning. Riktlinje för Beviljande av ledighet utöver lag och avtal uppdatering. Svar på revisionsrapport Granskning av följsamhet mot kommunfullmäktiges beslut år 0-0. Svar på medborgarförslag om att skapa tysta läsoch studierum i centralortens bibliotek 6. Svar på medborgarförslag om att funktionshindrade tillsammans med assistent kostnadsfritt ska få nyttja Energikällans gymavdelning 7. Svar på medborgarförslag om att göra kommunens bilpool tillgänglig för privatpersoner 06/6 AKK 06/7 AKK 06/86 AKK 06/8 AKK 06/6 AKK 06/7 AKK 8. Återkoppling från barn- och utbildningsnämnden med analys för meritvärde och behörighet Henrik Arenvang, Åsa Jönsson, Peter.0

3 Lundell 9. Interkommunal ersättning för vuxenutbildning Uppföljning av verkställda beslut, uppdrag givna av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige till nämnd/kommunalt bolag/verksamhet november 06 06/8 AKK 06/ AKK. Anmälan av delegationsbeslut. Meddelanden. Information om fiber Anders Widegren, Christer Kallin.00

4 . Val av justerare Förslag: Susanne Karlsson (C) med Pär-Ove Lindqivst (M) som ersättare. Justering sker fredag den 6 december. Sida av 0

5 . Förslag till avtal mellan Lindesbergs kommun och Nora kommun avseende sambyggnation av distrubitionsnäten för dricksvatten och anpassning till framtida försörjning av vatten från Vättern Föredragande: Marcus Orre, 9.00 Ärendebeskrivning Bergslagens kommunalteknik har fått i uppdrag från Lindesberg kommun att utreda möjligheten till reservvatten till Rya vattentäkt. I detta arbete kunde inget tillräckligt gott råvatten hittas med avseende på kvalitet och kvantitet. Med anledning av detta valde Lindesbergs kommun att gå med i Vätternvattenprojektet medan undersökningar fortskred i norra Lindesbergs kommun. Under 0 presenterades ett PM var i det fastslogs att utredningarna för att hitta ett reservvatten till Rya vattentäkt inte gett något resultat. Bergslagens kommunalteknik har även undersökt möjligheten att förbinda Stribergs vattenverk med Rya vattenverk så att båda skulle fungera som reservvatten åt varandra. Kapaciteten i Striberg är otillräcklig för att fungera som reservvatten för Lindesberg. Lindesberg skulle kunna erhålla ca 60 % av sitt nuvarande behov från Nora vid ett nödläge i Rya. Säkerheten i dricksvattenförsörjningen skulle dock bli avsevärt högre om båda vattenverken förbinds med varandra. Överföringsledningen skulle i framtiden kunna ingå i Vätternvattenprojektet. Med anledning av detta har nu ett avtalsförslag framtagit där de olika kostnaderna är fördelade mellan Nora och Lindesbergs kommun. I avtalet har ledningen föredelats i fyra delsträckor och en tryckstegringsstation. För varje del har det föreslagits en fördelning av kostnaderna mellan Lindesberg och Nora baserat på fördelarna för respektive kommun före och efter en anslutning till Vättern blir utbyggd. Direktionen för Bergslagens kommunalteknik beslutade den 7 juni 06 att föreslå Lindesbergs kommun och Nora kommun att anta förslag till avtal avseende kostnadsfördelningen för en vattenledning mellan Lindesberg och Nora. Sida av 0

6 Ledningen mellan Lindesbergs kommun och Nora byggs Handlingar BKT 6 förslag avtal sambyggnation distributionsnäten dricksvatten Vättern bilaga.pdf (inkluderad nedan) Sida av 0

7 p Dnr 0/8

8

9

10

11

12

13

14

15 (6) FÖRSLAG TILL AVTAL mellan Lindesbergs kommun och Nora kommun avseende sambyggnation av distributionsnäten för dricksvatten och anpassning till framtida försörjning av vatten från Örebro - Vättern (Härtill översiktskarta samt bilaga och ). Inledning Alternativa möjligheter för den framtida dricksvattenförsörjningen i Nora och Lindesberg erfordras för att minska risker för och konsekvenser av allvarliga störningar i vattenförsörjningen. En förbindelseledning mellan dricksvattennäten i de båda kommunerna kan öka leveranssäkerheten samtidigt som gemensamma kostnader för dricksvattenförsörjningen på sikt kan minskas. Berörda anläggningsdelar inom Lindesbergs kommun i detta avtal är vattenverket i Rya med tillhörande grundvattenbrunnar och separat tryckstegringsstation vid Rya samt förbindelseledningar till Nora. Se översiktskarta. Anläggningsdelar inom Nora kommun som berörs av detta avtal är vattenverket i Striberg med tillhörande råvattenintag och råvattenpumpstation vid Bälgsjön, distributionsledningar och högreservoar i Pershyttan, planerade ledningar inom det utökade verksamhetsområdet för bebyggelsen i områdena Lejonbacken, Alntorp, Bröstorp och Kungsheden samt förbindelseledningar till Lindesberg. Se översiktskarta. Förbindelseledningarna mellan Nora och Lindesberg med tillhörande tryckstegringsstation dimensioneras och anpassas för en framtida försörjning med vatten från Örebro-Vättern. Fördelning av erforderliga investeringskostnader för nya anläggningsdelar samt fördelning av fasta och rörliga årskostnader mellan Nora kommun och Lindesbergs kommun regleras i detta avtal.

16 (6). Systemuppbyggnad för framtida försörjning. Allmänt Förslaget till systemuppbyggnad för dricksvattenförsörjning för Nora och Lindesberg, som kompletterats för att minska sårbarheten och som på sikt kommer att minska dom gemensamma kostnaderna för dricksvattenförsörjningen i de båda kommunerna, framgår av bifogad översiktskarta. Ledningssystemet är dimensionerat och anpassat för en framtida försörjning med vatten från Örebro - Vättern. Systemet uppdelas nedan på sådant sätt att fördelningen av investeringskostnaderna på de båda kommunerna kan baseras på respektive kommuns behov och nytta av varje separat anläggningsdel, delsträcka, i försörjningssystemet. En tryckstegringspumpstation erfordras för att tryckstegra vatten till Nora som kommer från Lindesberg alternativt från Örebro - Vättern. Stationen beräknas bli placerad vid Östra Sund väster om södra änden av Norasjön. Jämför pkt C på översiktskartan. Stationen utformas så att man i ett krisläge även kan pumpa en nödvattenmängd från Nora över till Lindesberg. I Rya vattenverk i Lindesberg kompletteras med tryckstegringspumpar anpassade för att i normalfallet överföra ca 80 % och i ett nödläge 00 % av behovet av dricksvatten i Nora. Beräknat dimensionerande behov i Nora år 00 uppgår till 7,7 l/s eller ca m/h och det dimensionerande behovet i Lindesberg år 00 har beräknats till 86 l/s eller ca 0 m/h. Jämför bilaga. Detta innebär att den maximala produktionskapaciteten i Ryaverket på sikt ska kunna ökas till ca m/h eller ca 0600 m/d. Detta kan jämföras med en nuvarande årsmedelproduktion av 9 m/h eller ca 600 m/d. Vattenverket i Striberg anpassas för reducerad drift erforderlig för att täcka ca 0 % av normalbehovet i Nora, ca 0 m/h, men att man med relativt kort varsel kan återgå till full drift med en kapacitet av ca 00 m/h eller 00 m/d. I ett nödläge beräknas vattenverket i Striberg, under en begränsad tid, kunna leverera ca 80 m/h varav 66% eller ca 0 m/h ska kunna överföras till Lindesberg.. Systemuppbyggnad Antagna dimensionerande flöden på respektive delsträcka framgår av bilaga. Antagna ledningsdimensioner, uppskattad investeringskostnad samt förslag till fördelning av investeringskostnaden på Nora kommun respektive Lindesbergs kommun framgår av bilaga.

17 (6). Fördelning av investeringskostnaden. Allmänt Dimensionerande vattenbehov i Nora och Lindesberg samt beräknade fördelar av systemet för respektive kommun föreslås ligga till grund för fördelningen av erforderliga investeringskostnader. Perioden före anslutning av vatten från Vättern uppskattas till minst år och den totala livslängden, avskrivningstiden, för ledningarna antas till 0 år. Fördelarna under perioden före Vätternvattnet antas bidra med 0 % och fördelarna efter med 70 % vid beräkningen av fördelarna totalt. Uppskattade investeringskostnader för respektive anläggningsdel samt antagen fördelning mellan kommunerna framgår av bilaga. Totalt uppskattas investeringsbehovet till ca 60 Mkr varav Nora kommun svarar för ca Mkr och Lindesbergs kommun för ca 8 Mkr.. Beräkning av fasta och rörliga årskostnader. Fasta årskostnader för hopkoppling av näten Tillkommande fasta årskostnader för Nora och Lindesberg baseras på ovanstående uppskattade investeringskostnader för den nya förbindelseledningen, räntan % och en avskrivningstid av 0 år, motsvarande en annuitet av ca,6 %. Jämför bilaga. Ränte- och avskrivningskostnader för Nora uppgår till 07 tkr/år. Detta motsvarar en kostnad av ca,9 kr/m försålt dricksvatten i Nora. Ränte- och avskrivningskostnader för Lindesberg uppgår till 77 tkr/år. Detta motsvarar en kostnad av ca,69 kr/m försålt dricksvatten i Lindesberg.. Aktuella rörliga årskostnader Personalkostnader och rörliga kostnader för produktion av 7 m/år i Stribergs vattenverk uppgår enligt uppgift till 987 tkr/år. Motsvarande, kr/m eller,8 kr/m fördelat på försåld mängd, 86 m år 0. Personalkostnader och rörliga kostnader för produktion av 6790 m/år i Rya vattenverk uppgår enligt uppgift till 68 tkr/år. Motsvarande 0,8 kr/m eller,0 kr/m fördelat på försåld mängd, 0977 m år 0. Dom rörliga kostnaderna för produktion av det sammanlagda behovet i Nora och Lindesberg, ca, Mm/år, i Rya vattenverk kan uppskattas uppgå till 79 kr/år. Motsvarande 0,7 kr/m eller. kr/m fördelat på försåld mängd.

18 (6) 6. Behandling av frågor rörande detta avtal BKT:s direktion ska fungera som samarbetsorgan i tillämpningsfrågor rörande detta avtal och ansvara för bl a nedanstående arbetsuppgifter: - Behandla samtliga frågor hörande till detta avtal. - Följa tekniska förvaltningarnas va-verksamhet i Lindesberg och Nora med därtill hörande ekonomiska redovisning och inkomma med därav föranledda förslag till ändringar och kompletteringar i avtalet. Gemensamma målsättningar för leveransen av dricksvattnet är att på tekniskt och ekonomiskt bästa sätt driva den gemensamma vattenförsörjningen så att myndigheters ställda krav på levererat dricksvatten kan upprätthållas. 7. Kostnader och avgifter Under pkt redovisas uppskattade kostnader för anläggningsdelar som berörs av detta avtal. Upphandlingen och utbyggnaden av dessa delar ska ske på sådant sätt att de verkliga kostnaderna särredovisas och kan erhållas för varje anläggningsdel separat. Under pkt och i bilaga redovisade fördelning av kostnaderna på respektive Nora och Lindesbergs kommun följer grundprincipen att verkliga fasta och rörliga kostnader för gemensamt utnyttjade VA-anläggningar inom de båda kommunerna fördelas på respektive kommun utifrån nytta och behov. Respektive kommun svara för de fasta kapitalkostnaderna, räntor och avskrivningar, på de enligt avtalet fördelade verkliga investeringskostnaderna. Under perioden fram till den tidpunkt då båda kommunerna kommer att erhålla sitt vatten från Örebro Vättern ska Nora kommun löpande betala rörliga avgifter till Lindesbergs kommun för: - Produktionen av dricksvatten vid Rya vattenverk. Den verkliga produktionskostnaden vid Rya vattenverk ska beräknas varje år och ligga till grund för Nora kommuns avgift i kr/m levererad mängd i den överenskomna leveranspunkten. Den beräknade produktionskostnaden uppgick år 0 till 0,8 kr/m producerad mängd men beräknas minska till 0,7 kr/m vid produktion av ca, Mm/år. - Distribution av dricksvatten mellan Rya vattenverk och Nora avseende rörliga driftkostnader såsom energikostnader för tryckstegringen i Rya av levererat vatten till Nora. Lindesbergs kommun redovisar ett detaljerat underlag för beräkningen av ovanstående kostnader i Rya vattenverk. Tillfälliga kostnader för eventuella drift- och underhållsåtgärder (vattenläckor, spolningar mm) på överföringsledningarna mellan Rya och Nora ska under perioden fram till anslutningen med vatten från Örebro Vättern betalas av Nora kommun.

19 (6) 8. Lindesberg kommuns ansvar under perioden före Vätternvatten Rya vattenverk producerar dricksvatten för hushållsändamål i enlighet med Livsmedelsverkets anvisningar. Lindesbergs kommun äger och ansvarar för anläggningarna på sugsidan av den separata tryckstegringsstationen vid Rya och Nora kommun svarar för investerings- och driftkostnader för erforderliga anläggningar för tryckstegringen och överföringen till Nora. Vattenleveransen får avbrytas för reparation, ändring, kontroll eller annan sådan åtgärd, som berör vattenverket eller därmed förbundna anläggningar. För skada eller olägenhet, som härigenom kan uppkomma, är Lindesbergs kommun icke ersättningsskyldig. Om vatten av nu nämnda eller andra orsaker kan tillhandahållas endast i begränsad omfattning, ska den totalt möjliga produktionskapaciteten fördelas med % till Nora kommun och 66 % till Lindesbergs kommun. Se även pkt. ovan. Det åligger Lindesbergs kommun att underrätta Nora kommun om planerade leveransavbrott, akuta händelser eller driftåtgärder i så god tid som möjligt om dessa påverkar vattenförsörjningen till Nora. Lindesbergs kommun ansvarar för leverans av maximalt 60 m/d till Nora men ansvarar endast för skada och olägenhet som kan uppkomma genom inskränkning i vattentillförseln eller till följd av att tillhandahållet vatten ej är tjänligt för hushållsändamål i leveranspunkt om Lindesbergs kommun genom vårdslöshet eller försummelse är vållande därtill. 9. Nora kommuns ansvar under perioden före Vätternvatten Det åligger Nora kommun att underrätta Lindesbergs kommun om planerade leveransavbrott, akuta händelser eller driftåtgärder i så god tid som möjligt om dessa påverkar vattenförsörjningen till Nora. Nora kommun förbinder sig att köpa minst ca 00 m/d eller den mängs som erfordras för att uppnå erforderlig omsättning i förbindelseledningen. Se även pkt. ovan. 0. Mätning av levererad vattenmängd Levererad vattenmängd mäts i vattenmätare belägen på tryckledningen vid den separata tryckstegringsstationen vid Rya vattenverk. Avläsning ska ske månadsvis genom BKT:s försorg. Flödet över vattenmätaren registreras kontinuerligt i Lindesbergs kommuns driftövervakningssystem. Antas vattenmätaren utvisa annan förbrukning än den verkliga eller icke ha fungerat, ska förbrukningen uppskattas på skälig grund.

20 6(6). Betalning Fakturering sker månadsvis i efterskott med betalningstid 0 dagar och baseras på verkligt uppmätta mängder. Vid betalning efter förfallodag debiteras dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen. Mervärdesskatt tillkommer. En slutlig årlig reglering och redovisning av kostnader och avgifter sker årsvis senast under mars månad efterföljande år.. Ledningsrätt Lindesbergs kommun och Nora kommun förbinder sig att ordna ledningsrätt eller motsvarande för förbindelseledningarna inom respektive kommun.. Parts rätt till förhandling Part tillförsäkras rätt till förhandling med den andra parten rörande varje fråga som är reglerad i eller kan påverka detta avtal t ex pågående länsövergripande utredning om Vätternvatten. Erfordras om- eller utbyggnad av vattenverket i Rya för att klarar skärpta krav på kvaliteten i levererat dricksvatten eller om andra åtgärder erfordras för att exempelvis klara skyddet av yt- eller grundvattentäkterna ska detta meddelas motpart och parterna äger rätt att uppta förhandling om detta.. Tvist Tvist mellan parterna på grund av detta avtal ska avgöras i allmän domstol.. Giltighet Detta avtal förutsätter för sin giltighet, att det godkänns av kommunstyrelse / fullmäktige i respektive kommun genom beslut som vinner laga kraft. Avtalet gäller för en tid av femtio år räknat från datum för avtalets ikraftträdande. Översyn av avtal ska ske vart femte år. Uppsägs ej avtalet från någondera part senast fem år före löpande avtalstids utgång, förlänges avtalet med tio år för varje gång. Detta avtal är upprättat i två exemplar, varav parterna tagit var sitt. Lindesberg den För Lindesbergs kommun Nora den För Nora kommun... NN Kommunstyrelsens ordförande NN Kommunstyrelsens ordförande

21 Bilaga sid () Beräkning av dimensionernade framtida vattenbehov i Nora och Lindesberg år 00. Nedanstående dimensionerande vattenbehov i Nora och Lindesberg ligger till grund för fördelningen av investeringskostnader för hopkopplingen av dricksvattennäten i Nora och Lindesberg med en gemensam förbindelseledning. Dimensionerande hushålls- + allmänförbrukning i Nora Nuvarande produktion i Stribergs vattenverk uppgår till Årsmedelproduktion Årsmedelproduktion Försåld dricksvattenmängd Försåld mängd, årsmedel Försåld mängd, årsmedel Omätt förbrukning inkl. läckage i nätet Uppskattat läckage Uppskattat läckage Uppskattat läckage Produktion - läckage 0 7 m/år 00 m/d,6 l/s 86 m/år 7 m/d 7, l/s 060 m/år m/år 9 m/d,7 l/s 6 m/d q hushåll+allm = ( p * q d medel ) / ( 600 * ) * c d max * c t max Nuvarande År 00 p = antal brukare i småhus personer 7600 pe p = antal brukare i flerbostadshus personer q d medel = specifik förbrukning i småhus inkl omätt förbr 8 l/p.d q d medel = specifik förbrukning i flerbostadshus inkl omätt förbr l/p.d qd läck = Läckage,7 l/s c d max = maxdygnsfaktor,7 c t max = maxtimfaktor, q hushåll+allm 6 m /medeldygn 76 m /maxdygn q hushåll+allm 9, l/s maxtim.medeldygn,0 l/s medtim.maxdygn Dimensionerande flöde för överföringsledning till Nora Baserat på beräknat dimensionerande flöde under medtim.maxdygn. Detta med antagandet att utjämning av behovet sker i befintlig högreservoar i Pershyttan. Tillägg görs för ett kontinuerligt läckage lika med nuvarande läckage. 7,7 l/s

22 Dimensionerande hushålls- + allmänförbrukning i Lindesberg Bilaga sid () Nuvarande produktion i Rya vattenverk uppgår till Årsmedelproduktion Årsmedelproduktion Försåld dricksvattenmängd Försåld mängd, årsmedel Omätt förbrukning inkl. läckage i nätet Uppskattat läckage Uppskattat läckage Uppskattat läckage Produktion - läckage m/år 60 m/d, l/s 0977 m/år 876 m/d, l/s 69 m/år m/år m/d 7,8 l/s 066 m/d q hushåll+allm = ( p * q d medel ) / ( 600 * ) * c d max * c t max Nuvarande År 00 p = antal brukare i småhus personer 000 pe p = antal brukare i flerbostadshus personer q d medel = specifik förbrukning i småhus inkl omätt förbr 8 l/p.d q d medel = specifik förbrukning i flerbostadshus inkl omätt förbr l/p.d qd läck = Läckage 7,8 l/s c d max = maxdygnsfaktor,7 c t max = maxtimfaktor, q hushåll+allm 68 m /medeldygn 896 m /maxdygn q hushåll+allm 8, l/s maxtim.medeldygn 68, l/s medtim.maxdygn Dimensionerande flöde för överföringsledning från Nora Baserat på beräknat dimensionerande flöde under medtim.maxdygn. Detta med antagandet att utjämning av behovet sker i befintlig högreservoar i Pershyttan. Tillägg görs för ett kontinuerligt läckage lika med nuvarande läckage. 86,0 l/s

23 Bilaga sid () Fördelning av erforderliga investeringskostnader för ett gemensamt system för dricksvattenförsörjningen i Nora och Lindesberg. (Härtill översiktskarta över Nora - Lindesberg) Dimensionerande vattenbehov i Nora och Lindesberg samt beräknade fördelar av systemet för respektive kommun ligger till grund för fördelningen av erforderliga investeringskostnader. Perioden före anslutning av vatten från Vättern uppskattas till år och den totala livslängden för ledningarna antas till 0 år. Fördelarna under perioden före Vätternvattnet antas bidra med 0 % och fördelarna efter med 70 % vid beräkningen av fördelarna totalt. Delsträcka, pkt A - pkt C, Nora - Östra Sund,, km tkr Uppskattad investeringskostnad för st DN 00-ledningar, ca 00 kr/m 80 Nora har störst fördel av denna sträcka eftersom man under normaldrift kommer att erhålla hela sitt behov av dricksvatten såväl under perioden före som efter en framtida försörjning från Vättern. Lindesberg kan i ett nödläge erhålla ca 0 m/h, l/s eller ca 60 % av sin nuvarande medelproduktion från Nora genom denna ledning. Efter anslutning av vatten från Vättern har Lindesberg ingen fördel av denna sträcka. Föreslagen fördelning: Före Efter Totalt tkr % % % Nora (nuv årsmedflöde 00 m/d) , 767 Lindsberg (nuv årsmedflöde 60 m/d) 0, 7 Delsträcka, pkt C - pkt H, Östra Sund Vagnskulberget, ca, km tkr Uppskattad investeringskostnad för st DN -ledningar, ca 000 kr/m 00 Nora har fördel av denna sträcka eftersom man under normaldrift kommer att kunna erhålla hela sitt dimensionerande maxbehov av dricksvatten eller 7,7 l/s under perioden före en framtida försörjning från Vättern. Efter anslutningen från Vättern utnyttjar Nora endast denna sträcka för försörjning av bebyggelsegrupperna Lejonbacken, Alntorp, Bröstorp och Kungsheden, totalt ca fastigheter. Behov ca,9 l/s. Lindesberg kan i ett nödläge erhålla ca 0 m/h, l/s eller ca 60 % av sin n uvarande medelproduktion från Nora genom denna ledning före anslutningen från Vättern. Efter anslutningen från Vättern erhåller Lindesberg 00 % av sitt behov eller 86,0 l/s genom denna ledning. Före Efter Totalt Föreslagen fördelning: % % % tkr Nora 9 0,6 77 Lindsberg 97 69,

24 Delsträcka, pkt H - pkt K, Vagnskulberget - Kungsheden, ca,0 km tkr Uppskattad investeringskostnad för st DN -ledningar, ca 000 kr/m 000 Nora har fördel av denna sträcka eftersom man under normaldrift kommer att kunna erhålla hela sitt maxbehov av dricksvatten eller 7,7 l/s under perioden före en framtida försörjning från Vättern. Efter anslutningen från Vättern utnyttjar Nora endast denna sträcka för försörjning av bebyggelsegrupperna Alntorp, Bröstorp och Kungsheden. Behov ca,9 l/s. Lindesberg kan i ett nödläge erhålla ca 0 m/h, l/s eller ca 60 % av sin nuvarande medelproduktion från Nora genom denna ledning före anslutningen från Vättern. Efter anslutningen från Vättern erhåller Lindesberg 00 % av sitt behov eller 86,0 l/s genom denna ledning. Före Efter Totalt Föreslagen fördelning: % % % tkr Nora 9 0,6 67 Lindsberg 97 69, 88 Delsträcka, pkt K - pkt R, Kungsheden - Rya Vattenverk, ca 0, km tkr Uppskattad investeringskostnad för st DN -ledningar, ca 00 kr/m 0 Nora har fördel av denna sträcka eftersom man under normaldrift kommer att erhålla hela sitt maxbehov av dricksvatten eller 7,7 l/s under perioden före en framtida försörjning från Vättern. Efter anslutningen från Vättern har Nora ingen fördel av denna delsträcka. Lindesberg kan i ett nödläge erhålla ca 0 m/h, l/s eller ca 60 % av sin nuvarande medelproduktion från Nora genom denna ledning före anslutningen från Vättern. Efter anslutningen från Vättern erhåller Lindesberg 00 % av sitt behov eller 86,0 l/s genom denna ledning. Före Efter Totalt Föreslagen fördelning: % % % tkr Nora 9 0 8, 9787 Lindsberg 00 7, Tryckstegringsstationen i pkt C, Östra Sund tkr Uppskattad investeringskostnad 000 Nora har fördel av tryckstegringsstationen eftersom man under normaldrift kommer att kunna erhålla hela sitt maxbehov av dricksvatten eller 7,7 l/s under såväl perioden före som efter en framtida försörjning från Vättern. Lindesberg kan i ett nödläge erhålla ca 0 m/h, l/s eller ca 60 % av sin nuvarande medelproduktion från Nora tryckstegrat i denna station före anslutningen från Vättern. Efter anslutningen från Vättern erhåller Lindesberg 00 % av sitt behov eller 86,0 l/s tryckstegrat i denna station. Före Efter Totalt Föreslagen fördelning: % % % tkr Nora 9 0 9, 980 Lindsberg 70 0, 00 Bilaga sid ()

25 Vattenverket i Rya tkr Uppskattad investeringskostnad för nya tryckstegringspumpar för 00 leverans av vatten till Nora. Före Efter Totalt Föreslagen fördelning: % % % tkr Nora Lindsberg Bilaga sid () Vattenverket i Striberg tkr Uppskattad investeringskostnad för anpassning av reducerad drift 0 Före Efter Totalt Föreslagen fördelning: % % % tkr Nora , 0 Lindsberg 0, 0 Summa uppskattad total investeringskostnad Nora kommuns beräknade andel Fast årskostnad, räntor o avskrivningar, annuitet,6 % Ökad kostnad per försåld m dricksvatten (86) Lindesbergs kommuns beräknade andel Fast årskostnad, räntor o avskrivningar, annuitet,6 % Ökad kostnad per försåld m dricksvatten (0977) 6080 tkr 08 tkr 07 tkr/år,9 kr/m 8097 kr/m 77 kr/m,69 kr/m Fasta och rörliga kostnader för drift av Stribergs vattenverk uppgår 0 till Motsvarar en kostnad per producerad m (7 m/år) Motsvarar en kostnad per försåld m Fasta och rörliga kostnader för drift av Rya vattenverk uppgår 0 till Motsvarar en kostnad per producerad m (6790 m/år ) Motsvarar en kostnad per försåld m Fasta och rörliga kostnader för drift av Rya vattenverk efter anslutning av Nora Motsvarar en kostnad per producerad m (66 m/år ) Motsvarar en kostnad per försåld m 987 tkr/år, kr/m,8 kr/m 68 tkr/år 0,8 kr/m,0 kr/m 79 tkr/år 0,7 kr/m, kr/m

26 Midvatten AB PM Tel BERGSLAGENS KOMMUNALTEKNIK RESERVVATTENTÄKT FÖR NORA - LINDE PROVPUMPNING VID DEN TIDIGARE VÄRMEPUMPSBRUNNEN BR VID BOTTENÅN OCH UNDERSÖKNING AV YTTERLIGARE BRUNNSOMRÅDEN Bakgrund Vattenförsörjningssystemen i Nora och Lindesberg kommer att sammanbindas med en överföringsledning. Med anledning av detta har frågan om en gemensam reservvattentäkt börjat utredas. Föreliggande PM redovisar grundvattenundersökningar i Lindesåsen längs Bottenån i de norra delarna av Lindesbergs tätort. Undersökningarna har gjorts gemensamt mellan BKT som utreder reservvattentäktsfrågan och Linde Energi AB som är intresserade av grundvatten för värme/kyla till lasarettet. Figur. Undersökningsområde. Isälvsmaterialet förekommer kontinuerligt längs Bottenån, men täcks i vissa delar av finkorniga sediment. Br var uttagsbrunn i den tidigare grundvattenvärmeanläggningen och Br var återföringsbrunn. De markerade områdena visar var möjligheterna att anlägga nya brunnar undersökts (tex Långudden). Författare: Per-Arne Ryttar Dokument: PM_BKT_ver.0.docx Version: 0--0 (8)

27 Midvatten AB PM Tel Fram till 998 uttogs ca 0 L/s ur en brunn (Br) intill Bottenån till den nu nedlagda värmepumpsanläggningen som levererade värme till fjärrvärmenätet i Lindesberg. En tid efter starten i mitten av 80-talet steg de inledningsvis låga järn- och manganhalterna till mycket höga nivåer. Vattenbehovet för Nora och Lindesberg bedöms vara ca 00 L/s. Att tillräcklig vattenmängd går att ta ut ur det aktuella avsnittet av Lindesåsen är bekräftat genom det stora uttaget i Br under flera år för värmepumpsändamål. De höga järnhalterna i Br medför stora reningskostnader vid beredning till dricksvattenkvalité. För att om möjligt finna ett råvatten med bättre kvalitet har strategin varit att lokalisera ytterligare brunnslägen längs Bottenån och undersöka om en spridning av uttaget medför lägre järnoch manganhalter. En ny provpumpning har nu utförts i Br med en lägre kapacitet (ca 0 L/s) för att utreda om ett mindre uttag medför lägre järn- och manganhalter. Innan provpumpningen i Br startades togs vattenprov i ett antal rörborrningar och i några privata brunnar inom området. Tidiga resultat som styrt rapportens omfattning Föreliggande PM sammanfattar resultaten från provborrningarna för kompletterande brunnsområden och från provpumpningen av Br där det undersöktes om järn- och manganhalterna blir lägre vid ett mindre uttag än det tidigare 0 L/s. I ett tidigt skede kunde konstateras att järnhalterna i den provpumpade brunnen Br steg upp mot mg/l vid ett uttag av 8 L/s och att dessutom järnhalterna i de alternativa brunnslägen som lokaliserats genomgående steg till höga halter under provpumpningen. Eftersom behandlingsbehovet blir stort beroende på höga järn- och manganhalter bedöms förutsättningarna att kunna täcka reservvattentäktsbehovet på 00 L/s som mindre goda. I det läget beslöts att gå vidare med fjärrvärme/kyla (vars vattenbehov är betydligt mindre) och att avrapportera resultaten vad avser förutsättningarna att anlägga en reservvattentäkt. Föreliggande PM sammanfattar resultaten vad avser reservvattentäkt. Undersökningarna för uttag av grundvatten för värme/kyla forsätter och kommer att avrapporteras i ett senare skede. Hydrogeologiska förhållanden Det undersökta grundvattenmagasinet utgörs av Lindesåsens grusiga och sandiga sediment. Inom undersökningsområdet sträcker sig åsen från sjön Rossvalen, längs Bottenåns dalgång söderut, genom Lindesbergs tätort och vidare söderut där åsryggen avgränsar Stora Lindessjön från Lilla Lindessjön. Vidare söderut breddar sig avlagringen och bildar det flacka området vid Ryaheden. Under naturliga förhållanden då inget grundvattenuttag sker finns sannolikt en grundvattendelare någonstans längs åsen vid Bottenån mellan Rossvalen och Stora Författare: Per-Arne Ryttar Dokument: PM_BKT_ver.0.docx Version: 0--0 (8)

28 Midvatten AB PM Tel Lindessjön. Grundvattennivån är mycket flack inom hela området, varför mätonoggrannheten i avvägningarna av rörborrningarna och peglarna påverkar resultatet. Mätperioden innan provpumpningens start är inte tillräckligt lång för att i detalj kunna bestämma grundvattnets flödesriktning under ostörda förhållanden. För att klarlägga ett mer exakt läge krävs en precisionsavvägning av alla mätpunkter och en årscykellång mätserie utan uttag. För slutsatserna i föreliggande PM är underlaget dock tillräckligt. Inom den norra delen av området följer grundvattennivån ytvattennivån mer än inom de södra delarna. Detta sammanhänger med att isälvsmaterialet i söder täcks av mäktiga lager finsediment medan de i norr ansluter direkt mot Rossvalen och Bottenån. Provborrningar för ytterligare brunnslägen För att lokalisera ytterligare brunnslägen utfördes ett antal rörborrningar längs Lindesåsen mellan Br och Rossvalen, se bilaga. Borrlägen närmare tätortens centrum uteslöts ur skyddssynpunkt. Borrningarna visar på goda förutsättningar att anlägga brunnar vad avser uttagspotential vid ett flertal lägen. Inom Stadsskogsudden överstiger jordmäktigheterna 0 m varav ca 0-0 m utgörs av vattenförande sand och grusavlagringar. Ca 00 m söderut, på båda sidorna av Bottenån vid Ånäs - Katrinelund är mäktigheterna ännu något större. Även vid Norsviken ytterligare 600 m söderut är förhållandena bra, även om jordmaterialet är något mer omväxlande. Provpumpning av Br Utförande Provpumpningen av Br startades den maj 0 och avslutades den november samma år. Uttaget uppgick till drygt 8 L/s,. Vattnet avleddes till Bottenån. I samband med provpumpningen mättes grundvattennivåerna i 8 rörborrningar, varav loggande tryckgivare (av märket Diver). Ytvattennivån längs Bottenån mättes vid Rossvalen längst i norr, vid Prästbron längst i söder och däremellan i närheten av Br. Alla mätningar finns redovisade i diagramform, se bilaga : - :. Som tidigare nämnts är nivåskillnaderna mellan de på olika platser uppmätta grundvattennivåerna så små att det är ytterst osäkert att utläsa gradienter och därmed flödesriktningar mellan olika rörborrningar. Följande resultat går dock att utläsa från de utförda nivåmätningarna som redovisas i bilaga : - :. Författare: Per-Arne Ryttar Dokument: PM_BKT_ver.0.docx Version: 0--0 (8)

29 Midvatten AB PM Tel Norra delområdet (Långudden - Norsviken), flödesriktning Innan pumpstart tyder uppmätta grundvattennivåer på att grundvattnets flödesriktning inom delområdet är riktad svagt mot norr. Efter 6 dygns provpumpning av Br finns en tämligen väl underbyggd gradient söderut. Norra delområdet (Långudden - Norsviken), samspel mellan yt- och grundvatten Innan pumpstart låg grundvattennivåerna inom delområdet i intervallet 0-0, m över ytvattennivån i pegel. I provpumpningens slutskede låg alla uppmätta grundvattennivåer mellan 0, - 0, m under ytvattennivån. Ett tidigare litet utläckage av grundvatten hade till följd av provpumpningen vänts till ett inläckage av ytvatten till grundvattenmagasinet. Mellersta delområdet (runt Br), flödesriktning Innan pumpstart är skillnaden mellan de uppmätta grundvattennivåerna så liten att det inte går att särskilja någon gradient. Efter 6 dygns provpumpning finns en mycket tydligt utbildad avsänkningstratt så att grundvatten flödar mot uttagsbrunnen längs åsen från norr och från söder. Mellersta delområdet (runt Br), samspel mellan yt- och grundvatten Innan pumpstart låg grundvattennivåerna inom delområdet i intervallet 0,0-0, m över ytvattennivån i pegel. I provpumpningens slutskede låg grundvattennivån i de nordliga rörborrningarna i delområdet (Rb och -) något under ytvattennivån i pegel. I övriga rörborrningar ligger grundvattennivån mellan 0, och 0, m under ytvattennivån i pegel. Ett tidigare litet utläckage av grundvatten hade till följd av provpumpningen vänts till ett inläckage av ytvatten till grundvattenmagasinet. Södra delområdet (runt BrA), flödesriktning Innan pumpstart visar uppmätta grundvattennivåer att grundvattnets flödesriktning inom delområdet är riktad mot söder. Efter 6 dygns provpumpning finns en tydlig gradient norrut mot pumpplatsen. Södra delområdet (runt Br), samspel mellan yt- och grundvatten Innan pumpstart låg grundvattennivåerna inom delområdet i intervallet 0,0-0, m över ytvattennivån i pegel. I provpumpningens slutskede låg alla rörborrningar som är nedförda i sand och grus mellan 0, - 0, m under ytvattennivån. Ett tidigare litet utläckage av grundvatten hade till följd av provpumpningen vänts till ett inläckage av ytvatten till grundvattenmagasinet. Författare: Per-Arne Ryttar Dokument: PM_BKT_ver.0.docx Version: 0--0 (8)

30 Midvatten AB PM Tel Uttagbara grundvattenmängder När Br var i drift för värmepumpsanläggningen (från mitten av 80- talet till 998) uttogs 0 L/s ur Br och 0 L/s återfördes i Br (senare en ny BrA) nere vid Prästbron. Syftet med återföringen var att förhindra avsänkning i åsen söderut eftersom det skulle kunna medföra sättningsskador. Eftersom nettouttaget var 80 L/s är uttagspotentialen stor och väldokumenterad genom VIAK (98). I nuläget görs därför ingen ytterligare tolkning av magasinets uttagspotential. Om ett uttag av 00 L/s skulle bli aktuellt måste avsänkningen in mot Lindesbergs centrum utredas eftersom det föreligger risk för sättningsskador vid stora avsänkningar. Samspelet mellan ytvatten och grundvattenmagasinet När inget uttag sker är sannolikt omsättningen av vatten i grundvattenmagasinet mycket långsam. Den nederbörd som bildar grundvatten inom tillrinningsområdet (se bilaga ) läcker ner mot åsbildningen längs Bottenån och grundvattnet läcker ut mot ån på bred front. Grundvattennivån är i medeltal högre än åns vattennivå och i åsmaterialet längsmed Bottenån uppstår det en grundvattendelare. Vid uttag ur magasinet avsänks grundvattenytan så att ett läckage från ytvattensystemet till grundvattenmagasinet uppkommer. Enligt bilaga är tillrinningsområdets yta, km, varav en betydande del avvattnas av dagvattensystem i de tätbebyggda områdena. Eftersom grundvattenuttaget på 8 L/s vid den nu utförda provpumpningen i Br avsänker grundvattenytan till under Bottenåns yta längs hela den undersökta sträckan bör grundvattenbildningen inom tillrinningsområdet understiga 8 L/s. Vid större uttag sker således merparten av grundvattenbildningen genom inducerad infiltration från Bottenån/Rossen. Längs Bottenån förekommer enl SGU (0) en sprickzon i berggrunden och det kan inte uteslutas att det vattenförande åsmaterialet även står i hydraulisk kontakt med denna. Längs de södra delarna av Bottenån täcks det vattenförande åsmaterialet av finsediment. Längre norrut mot Katrinelund och Rossvalen går åsmaterialet i dagen. I närområdet till Br täcks det grövre åsmaterialet av finsand med inslag av silt och mellansand. Vid ett stort uttag ur Br skapas ett inläckage från ån vars storlek är en funktion av tryckskillnaden mellan yt- och grundvatten samt av jordlagrens genomsläpplighet. Inläckaget bedöms vara betydande i brunnens närhet eftersom tryckskillnaden där är stor. De täckande finsedimenten motverkar i viss mån inläckaget. Även längre norrut bedöms inläckaget vara betydande även om tryckskillnaden är mindre eftersom åsmaterialet där inte täcks av finsediment i samma utsträckning. Författare: Per-Arne Ryttar Dokument: PM_BKT_ver.0.docx Version: 0--0 (8)

31 Midvatten AB PM Tel Vattenkvalitet Vattenkvalitet vid uttag ur Br Under de drygt 0 år som uttaget i Br var 0 L/s steg järn- och manganhalterna. Järnhalten från 0,08 till,6 mg/l och manganhalten från 0, till 0,0 mg/l. Ökningen bedöms vara en kombination av att djupare liggande syrefattigt grundvatten med höga järn- och manganhalter aktiveras och av att ytvatten med högt humusinnehåll läcker in i magasinet och bryts ner under syreförbrukning. (COD-Mn i Bottenån är ca 7-8 mg/l). Ökande järnhalter direkt efter pumpstart bedöms bero på det förstnämnda förhållandet och i de mer långsiktiga förändringarna tilltar effekterna av det senare. Vid den nu utförda provpumpningen i Br var uttaget 8 L/s och provpumpningens längd knappt ett halvår Järnhalten steg från en nivå på ca, mg/l till ca mg/l. Manganhalten låg relativt stabilt runt 0, mg/l. En intressant iakttagelse är att järnhalten i Br redan vid start av den nu utförda provpumpningen var, mg/l och manganhalten 0, mg/l. Detta kan tolkas som att tillförseln av nybildat syrerikt grundvatten sedan värmepumpsuttaget upphörde 998 inte varit tillräckligt stor för att magasinet ska återhämtas till ursprungliga förhållanden vad avser syresättning. Övriga parametrar som t.ex. ph, kväve och organiskt innehåll (COD-Mn) är relativt konstanta. En viss ökning av hårdhet, klorid och alkalinitet märks under pumpningen och kan tyckas motsäga tolkningen att merparten av uttaget balanseras av inläckande ytvatten från Bottenån. Läckaget är dock fördelat på så stora ytor att nya jonbalanser sannolikt uppkommer. Tillförseln av organiskt material medför dock att syre förbrukas i grundvattenmagasinet som i sin tur medför stigande järnhalter. Vattenkvalitet vid tänkbara brunnslägen vid spridning av uttaget I samband med provpumpningen av Br med 8 L/s uttogs vattenprov i rörborrningar inom de områden som bedömts lämpliga ur uttagssynpunkt. Alla undersökta brunnslägen ligger i den norra delen av undersökningsområdet där provpumpningen medför att ett tidigare utläckage av grundvatten till Bottenån vänds till ett inläckage av ytvatten från Bottenån till grundvattenmagasinet och att grundvattnets tidigare grundvattenströmning mot norr vändes mot söder. Provtagning i rörborrningarna innan pumpstart i Br visade relativt låga järn- och manganhalter vid Stadsskogsudden (Rb0) och vid Katrinelund (Rb och Rb). Vid Långudden norr om Stadsskogsudden (Rb0 och Rb0) och vid Norsviken (Rb08) var halterna högre. Söder om Br var halterna genomgående högre (Rb0 och Rb670). Se Bilaga och : - :. Vid Långudden finns en provborrning (Rb0) där järnhalten är hög redan innan pumpstart -, mg/l. Under provpumpningen stiger järnhalten till, mg/l. Manganhalten är stabilt hög (ca 0,6 mg/l). Innehållet av organiskt material är relativt litet, COD-Mn varierar mellan < och, mg/l. Vid Stadsskogsudden finns provborrningar där vattenprov uttagits. De två längst ut på udden (Rb0 och Rb0) har höga järnhalter redan innan provpumpningen startar i Br och de ökar ytterligare under provpumpningen till nästan mg/l. Manganhalterna är stabilt höga (0, - 0,6 mg/l). Vid Rb0, Rb0 och R007 längre in på näset är järn- Författare: Per-Arne Ryttar Dokument: PM_BKT_ver.0.docx Version: (8)

32 Midvatten AB PM Tel halten genomgående lägre och ökningen är inte lika tydlig under provpumpningen i Br som i rörborrningarna längre ut på udden. Manganhalterna är låga i Rb0 (mellan <0,0-0, mg/l) men högre (0, - 0, mg/l) vid Rb0 och R007. Innehållet av organiskt material är lågt innan provpumpningen. Under provpumpningen då ett inläckage av ytvatten skapas finns en svag tendens till högre halter längst ut på udden (Rb0 och i viss utsträckning vid Rb0), men vid övriga punkter fortsatt låga värden (< mg/l). Vid Katrinelund finns provborrningar (Rb och Rb) där vattenprov uttagits. Vid båda är järnhalterna relativt låga innan provpumpningen startar i Br, men halterna ökar dramatiskt under provpumpningen till, respektive,6 mg/l. Vid Rb är manganhalterna höga och stiger till, mg/l under provpumpningen av Br. Vid Rb är manganhalterna mycket låga, men en svag ökning märks under provpumpningen. Innehållet av organiskt material är lågt innan provpumpningen. Under provpumpningen då ett inläckage av ytvatten skapas ökar halterna vid Rb, men ligger kvar under mg/l vid Rb. Ökningen vid Rb av såväl järn- och manganhalter som COD-Mn kan bero på inläckande vatten från den intilliggande myrmarken. Vid Norsviken finns en provborrning (Rb08) som redan innan pumpstart uppvisar hög järnhalt - 0,8 mg/l vilken under provpumpningen stiger till,8 mg/l. Manganhalten är stabilt hög (ca 0,-0, mg/l). Innehållet av organiskt material är < mg/l. Slutsatser Uttagsmöjligheterna i Lindesåsen längs Bottenån överstiger de 00 L/s som utgör reservvattentäktsbehovet för Nora - Lindesberg. Vid en längre tids uttag ur Br med ca 0 L/s kommer järnhalten sannolikt att överstiga mg/l och manganhalten 0, mg/l. Vid uttag i storleksordningen 00 L/s kan järnhalten närma sig mg/l och manganhalten överstiga 0, mg/l. Om en grundare brunn anläggs intill Br kan möjligen järn- och manganhalterna bli lägre. Vid så stora uttag som 00 L/s stiger järn- och manganhalterna till mycket höga nivåer, vilket skulle innebära en omfattande process för beredning till ett dricksvatten. Möjligen kan måttliga järn- och manganhalter förväntas vid ett betydligt mindre grundvattenuttag. Den pågående provpumpningen för Linde Energi i en grundare brunn och med lägre kapacitet kommer att ge mer information om detta. Borlänge 0--0 Midvatten AB Författare: Per-Arne Ryttar Dokument: PM_BKT_ver.0.docx Version: (8)

33 Midvatten AB PM Tel Bilagor Översikt, skala : 00 Tillrinningsområde, skala : 000 : Yt- och grundvattennivåer norra området : Yt- och grundvattennivåer mellersta området : Yt- och grundvattennivåer södra området Sammanställning av vattenanalyser : Vattenkvalitet, järn, skala :0 000 : Vattenkvalitet, mangan, skala :0 000 : Vattenkvalitet, COD-Mn, skala : Sammanställning av rörborrningar Referenser VIAK AB, 98. Lindesbergs kommun Grundvattenvärme Hydrogeologiska undersökningar. Falun, SGU, 0. Berggrundskarta, id-nr nzcooufpcf i skala : Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, 0. Jordartskarta, id-nr soil_local_xc0llrekbf i skala : Sveriges Geologiska Undersökning, Författare: Per-Arne Ryttar Dokument: PM_BKT_ver.0.docx Version: (8)

34

35 Pegel!( Rb0 Rb0!(!( Rb0!( Rb0!( Rb0!( Rb0 Rb0!(!(!( Rb0 Rb0!( R007!( Rb06 Rb!( Rb07 Rb!( Rb8 grundvattenbildningsområde bruntonat, km Rb08!( Rb09!( Rb80!( Rb8!( Rb990 Br!(!(!(!( Rb80 Rb8P Rb0!( Pegel!( Rb80!( Rb670!( Rb670!( Bilaga Bergslagens Kommunalteknik BrA Rb80P!(!(!( Br Rb6707 Rb809!(!( Rb80P Rb670!(!( Rb807!( Reservvattenäkt för Nora-Lindesberg ± Datum: 0--0 Tillrinningsområde Skala: : Meters Uppdrag 66 Rb80!( Rb670!( Rb60!( Rb808!( Rb806!( Path: M:\projekt\66 Linde Nora reserv\arbetsdata\kartor\oversikt.mxd Copyright Lantmäterier Ur Din Karta och Sverigebilden.

36 Bergslagens Kommunalteknik Reservvattentäkt för Nora-Lindesberg Provpumpning av Br vid Bottenån Bilaga : 6. M:\projekt\66 Linde Nora reserv\arbetsdata\provpumpning Br Pumpstart Br Nora-Lindesberg Norra delen Pumpstopp Br Grundvattennivå m.ö.h. (Rh70) Midvatten AB Uppdrag 66

37 Bergslagens Kommunalteknik Reservvattentäkt för Nora-Lindesberg Provpumpning av Br vid Bottenån 6. Nora-Lindesberg Mellersta delen Bilaga : Grundvattennivå m.ö.h. (Rh70) Pumpstart Br Pumpstopp Br Midvatten AB Uppdrag 66

38 Bergslagens Kommunalteknik Reservvattentäkt för Nora-Lindesberg Provpumpning av Br vid Bottenån 6. Nora-Lindesberg Södra delen M:\projekt\66 Linde Nora reserv\arbetsdata\provpumpning Br Bilaga : Pumpstopp Br Grundvattennivå m.ö.h. (Rh70) Pumpstart Br Midvatten AB Uppdrag 66

39 Bilaga sida av Bergslagens Kommunalteknik Reservvattentäkt för Nora - Lindesberg Provpumpning av Br vid Bottenån Sammanställning av vattenanalyser Provtagningsplats Bottenån Bottenån Br Br Br Br Br Br Br Br Br Br Br Provtagningsdatum Analys/Undersökning av Enhet Färg mg/l Pt <, <,0 <,0 60 Färgtal Pt syra tillsatt mg/l Pt < < Turbiditet FNU FNU, * 0,0* 8 * 0, * 8, * 9,7 * tydlig 7 8 Turbiditet FNU syra tillsatt FNU 0,6* 0, * 0, * <0, Bottensats liten liten täml stor ingen ingen ingen liten liten Lukt tydlig tydlig svag svag tydlig ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen Lukt, art jord jord oangenäm ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ph vid 0 C 7 7, 6,8 7 7, 6,7 7, 7, 7, 7, 7, 7, Konduktivitet ms/m,8 6, , 6 Alkalinitet, HCO mg/l Kolsyra aggressiv, CO (beräknad) mg/l <, Kemisk syreförbrukn. COD-Mn mg/l 7, 8,6 < < < < <,6, 0,9 0,9 Järn, Fe mg/l 0,9 0,6,9 0,08 0,9,,6,,7,,,9 Mangan, Mn mg/l 0,0 0,0 0, 0, 0,7 0, 0, 0, 0,8 0,7 0, 0, Ammonium, NH mg/l 0,09 <0,0 0,08 <0,0 0,06 0,06 <0, 0,08 0,0 0,07 0,077 0,09 Ammoniumkväve, NH-N mg/l 0,06 0,0 0,0 0,06 0,08 Nitrit, NO mg/l <0,0 <0,0 <0,0 <0,0 <0,0 <0,0 <0,0 0,0 <0,0070 <0,007 <0,007 < 0,0070 Nitritkväve, NO-N mg/l 0,00 <0,000 <0,00 <0,00 < 0,000 Nitrat, NO mg/l 0,9 0,97 0,,, < 0,8,,, 0,97 Nitratkväve, NO-N mg/l 0, 0, 0,9 0,6 0, Summa NO/0 + NO/0. <0,88 <,0 <,0 < <,0 Kalcium, Ca mg/l,, 9 < 8 Magnesium, Mg mg/l,, 0 9, < 7, 8,6 8, 9,6 9,8 Hårdhet tyska grader dh, 0,9,8,8 6, 6, 6,,,,,7 Fosfatfosfor, PO-P mg/l <0,0 <0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 <0, <0,0 0,0 0,00 <0,00 0,007 Sulfat, SO mg/l Fluorid, F mg/l 0, 0,,,,,,,,, Klorid, Cl mg/l , 9,6 Kalium, K mg/l,,,,,,,,6,6,9,9 Natrium, Na mg/l,,9 9,, 7,8 8, 8,9 0 Aluminium, Al mg/l <0,0 <0,0 <0,0 <0,0 < 0,00 Koppar, Cu mg/l <0,0 <0,0 <0,0 <0,0 < 0,00 Kiselsyra, SiO mg/l,,8 7 7 * Turbiditet FTU Midvatten AB Uppdrag 66 M:\projekt\66 Linde Nora reserv\arbetsdata\vattenanalyser\analysbilaga.xlsxanalysbilaga.xlsx

40 Bilaga sida av Bergslagens Kommunalteknik Reservvattentäkt för Nora - Lindesberg Provpumpning av Br vid Bottenån Sammanställning av vattenanalyser Provtagningsplats R007 R007 R007 Rb0 Rb0 Rb0 Rb0 Rb0 Rb0 Rb0 Rb0 Rb0 Rb0 Rb0 Rb0 Provtagningsdatum Djup 9. m 9. m 9. m m m m 7 m 7 m 7 m 9.7 m 9.7 m 9.7 m.9 m.9 m.9 m Analys/Undersökning av Enhet Färg mg/l Pt < < < < < 0 70 < < Färgtal Pt syra tillsatt mg/l Pt < < < < < < < < < < < < < Turbiditet FNU FNU 0,68, < 0,, 0,96,7 8, < 0, Turbiditet FNU syra tillsatt FNU <0, <0, < 0, 0,69 0,6, <0, 0, 0, <0, <0, 0, <0, 0, < 0, Bottensats ingen ingen ingen ingen täml stor ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen Lukt ingen svag svavelväte ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen Lukt, art ingen unken svavelväte ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ph vid 0 C 7, 7, 7, 7, 7, 7, 7, 7, 7 7,7 7,9 7, 7,7 7,9 7, Konduktivitet ms/m 8, 7, 6,8 8,,9 7 6, 7,6 7, 0,8,,,,8, Alkalinitet, HCO mg/l Kolsyra aggressiv, CO (beräknad) mg/l < < < < Kemisk syreförbrukn. COD-Mn mg/l, < < < < < < < < <,, <, < Järn, Fe mg/l 0,7, 0,76 0, 0,9 0,6 0,,7 0,8,6,,7,9,, Mangan, Mn mg/l 0,8 0,8 0,9 0, 0,6 0, 0,0 0, < 0,0 0,6 0, 0,9 0,9 0,6 0,6 Ammonium, NH mg/l <0,0 0,0 < 0,0 0,09 0,08 0,09 0,0 0, < 0,0 0, 0, 0, 0, 0, 0, Ammoniumkväve, NH-N mg/l 0,0 0,0 0,0 0,07 0,06 0,07 0,0 0,09 < 0,0 0,7 0,7 0,7 0,6 0,8 0,8 Nitrit, NO mg/l 0,0 <0,00 0,0 0,0 <0,00 < 0,00 <0,00 0,07 0,0 <0,00 <0,00 < 0,00 <0,00 <0,00 < 0,00 Nitritkväve, NO-N mg/l 0,00 <0,00 0,00 0,00 <0,00 < 0,00 <0,00 0,0 0,007 <0,00 <0,00 < 0,00 <0,00 <0,00 < 0,00 Nitrat, NO mg/l <0, <0, < 0, <0, <0, < 0,,6,, <0, <0, < 0, <0, <0, < 0, Nitratkväve, NO-N mg/l <0, <0, < 0, <0, <0, < 0, 0,8 0,8 0,7 <0, <0, < 0, <0, <0, < 0, Summa NO/0 + NO/0. <0,88 <0,88 < 0,88 <0,88 <0,88 < 0,88 <0,88 <0,88 < 0,88 <0,88 <0,88 < 0,88 <0,88 <0,88 < 0,88 Kalcium, Ca mg/l Magnesium, Mg mg/l 0,,,6 Hårdhet tyska grader dh 6, 6,6 6, 6, 6,,8,7,9, 6,8 7, 7, 7, 7, 7, Fosfatfosfor, PO-P mg/l <0,0 <0,0 < 0,0 <0,0 <0,0 < 0,0 <0,0 <0,0 < 0,0 <0,0 <0,0 < 0,0 <0,0 <0,0 < 0,0 Sulfat, SO mg/l 8 8, 8, 0 7, 7, 7, 8 7, 7,7 Fluorid, F mg/l 0,8 0,86 0,97 0,8 0,86 0,98 0,99 0,9 0,9,,,,,, Klorid, Cl mg/l , 6,9 6,9 0 0 Kalium, K mg/l,9,,,,,,,,,,,,6 Natrium, Na mg/l 7, 7, 7, Aluminium, Al mg/l <0,0 <0,0 < 0,0 0,0 0,0 0, <0,0 <0,0 0,0 <0,0 <0,0 < 0,0 <0,0 <0,0 < 0,0 Koppar, Cu mg/l <0,0 <0,0 < 0,0 <0,0 <0,0 < 0,0 <0,0 <0,0 < 0,0 <0,0 <0,0 < 0,0 <0,0 <0,0 < 0,0 Kiselsyra, SiO mg/l Midvatten AB Uppdrag 66 M:\projekt\66 Linde Nora reserv\arbetsdata\vattenanalyser\analysbilaga.xlsxanalysbilaga.xlsx

41 Bilaga sida av Bergslagens Kommunalteknik Reservvattentäkt för Nora - Lindesberg Provpumpning av Br vid Bottenån Sammanställning av vattenanalyser Provtagningsplats Rb0 Rb0 Rb0 Rb0 Rb0 Rb0 Rb08 Rb08 Rb08 Rb0 Rb0 Rb0 Rb Rb Rb Provtagningsdatum Djup 9 m 9 m 9 m. m. m. m 8. m 8. m 8. m 7.8 m 7.8 m 7.8 m 8 m 8 m 8 m Analys/Undersökning av Enhet Färg mg/l Pt < < < < < < < Färgtal Pt syra tillsatt mg/l Pt < < < < < < < < < < < < < Turbiditet FNU FNU < 0, 6 7 < 0, 8 0 < 0, < 0, 0, 0,97 < 0, Turbiditet FNU syra tillsatt FNU <0, <0, < 0, <0, <0, 0, <0, < 0, 0, <0, < 0, < 0, <0, <0, < 0, Bottensats ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen Lukt ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ph vid 0 C 7,6 7, 7, 7,7 7,8 7, 7, 7, 7, 7, 7, 7, 6,9 6,8 6,6 Konduktivitet ms/m 8,7 9,9 0,8,6,7,6 8, 8,,6 8, 0,9 9,7,8,7 Alkalinitet, HCO mg/l Kolsyra aggressiv, CO (beräknad) mg/l < < 7, < < < Kemisk syreförbrukn. COD-Mn mg/l <, < < < < < < < < < <,, Järn, Fe mg/l,,6, 0,8,8,6 0,8,,8,6,6, 0,7,8, Mangan, Mn mg/l 0,6 0,66 0,6 0,9 0, 0, 0, 0, 0, 0,9 0,6 0, 0,7,, Ammonium, NH mg/l 0,9 0, 0, 0,0 0,0 0,06 0,06 0,08 0,06 0,0 0,06 0,06 <0,0 0,0 0,0 Ammoniumkväve, NH-N mg/l 0, 0,6 0,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,06 0,0 0,0 0,0 0,0 <0,0 0,0 0,0 Nitrit, NO mg/l <0,00 <0,00 < 0,00 <0,00 <0,00 < 0,00 <0,00 < 0,00 < 0,00 <0,00 0,00 < 0,00 0,0 0,0 0,0 Nitritkväve, NO-N mg/l <0,00 <0,00 < 0,00 <0,00 <0,00 < 0,00 <0,00 < 0,00 < 0,00 <0,00 0,00 < 0,00 0,00 0,00 0,006 Nitrat, NO mg/l <0, <0, < 0, <0, <0, < 0, <0, < 0, < 0, <0, < 0, < 0,,9 <0, < 0, Nitratkväve, NO-N mg/l <0, <0, < 0, <0, <0, < 0, <0, < 0, < 0, <0, < 0, < 0, 0,6 <0, < 0, Summa NO/0 + NO/0. <0,88 <0,88 < 0,88 <0,88 <0,88 < 0,88 <0,88 < 0,88 < 0,88 <0,88 < 0,88 < 0,88 <0,88 <0,88 < 0,88 Kalcium, Ca mg/l Magnesium, Mg mg/l Hårdhet tyska grader dh 6, 6,6 6,6 7, 8, 7,6 7,7 6, 6,, 6,8 7, 7, 8, 7,9 Fosfatfosfor, PO-P mg/l <0,0 <0,0 < 0,0 <0,0 <0,0 < 0,0 <0,0 < 0,0 < 0,0 <0,0 < 0,0 < 0,0 <0,0 <0,0 < 0,0 Sulfat, SO mg/l 7,8 6 7, , ,9 8, Fluorid, F mg/l 0,86 0,8 0,8,9,9,8,7,,,,, 0,7 0,7 0,7 Klorid, Cl mg/l 0 0 7,9 6,7 6, 0 9, 8,9 7,9 Kalium, K mg/l,,,,8,,8,,,,,,7 Natrium, Na mg/l , Aluminium, Al mg/l <0,0 <0,0 < 0,0 <0,0 <0,0 < 0,0 <0,0 < 0,0 < 0,0 <0,0 < 0,0 < 0,0 <0,0 <0,0 < 0,0 Koppar, Cu mg/l <0,0 <0,0 < 0,0 <0,0 <0,0 0,08 <0,0 < 0,0 < 0,0 <0,0 < 0,0 < 0,0 <0,0 <0,0 < 0,0 Midvatten AB Uppdrag 66 M:\projekt\66 Linde Nora reserv\arbetsdata\vattenanalyser\analysbilaga.xlsxanalysbilaga.xlsx

42 Bilaga sida av Bergslagens Kommunalteknik Reservvattentäkt för Nora - Lindesberg Provpumpning av Br vid Bottenån Sammanställning av vattenanalyser Provtagningsplats Rb Rb Rb Rb670 Rb990 Rb990 Rb990 Rb990 Rb990 Rb990 Rb990 Rb990 Rb990 Provtagningsdatum Djup 6 m 6 m 6 m 0 m 8 m 8 m m m m 6 m 6 m 6 m 6 m Analys/Undersökning av Enhet Färg mg/l Pt < < < 0 < < < < < Färgtal Pt syra tillsatt mg/l Pt < < < < < < < < < Turbiditet FNU FNU 0,66 < 0, < 0, 9, 0,,,7, 0, < 0, < 0, Turbiditet FNU syra tillsatt FNU <0, < 0, < 0, <0, 0, 0,09 <0, < 0, < 0, Bottensats ingen ingen ingen ingen spår ingen ingen spår spår ingen ingen ingen ingen Lukt ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ph vid 0 C 7 6,8 6,8 7, 6,9 6,8 7 6,8 6,8 7, 7, 7, 7 Konduktivitet ms/m,9, 6,, 7,6 7, 7,8 9,0, 6,, 8, 7, Alkalinitet, HCO mg/l Kolsyra aggressiv, CO (beräknad) mg/l Kemisk syreförbrukn. COD-Mn mg/l < < <,7 <,0 <,0,6,,,8,, Järn, Fe mg/l 0,7 0,6,6, 0, <0,0 0, 0,98 0,7 0,7 0, 0, 0,8 Mangan, Mn mg/l <0,0 0,08 0,09 0, <0,0 <0,0 <0,0 0,0 0,06 0,09 0,6 0,8 0,79 Ammonium, NH mg/l <0,0 < 0,0 < 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ammoniumkväve, NH-N mg/l <0,0 < 0,0 < 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nitrit, NO mg/l 0,0 0,0 0,0 <0,00 0,007 0,007 0,0 Nitritkväve, NO-N mg/l 0,00 0,007 0,006 <0,00 0,00 0,00 0,00 Nitrat, NO mg/l 9,, <0, <0, < 0, < 0, Nitratkväve, NO-N mg/l, 0,9 0,68 <0, <0, < 0, < 0, Summa NO/0 + NO/0. 0, < 0,88 < 0,88 <0,88 <0,88 < 0,88 < 0,88 Kalcium, Ca mg/l 7 6 Magnesium, Mg mg/l 9, 0 6, 7,6 7, Hårdhet tyska grader dh,,8 6, 6,,,8 Fosfatfosfor, PO-P mg/l <0,0 < 0,0 < 0,0 <0,0 <0,0 < 0,0 < 0,0 Sulfat, SO mg/l 0 9, 9,9 Fluorid, F mg/l 0,76 0,6 0,7,,,, Klorid, Cl mg/l,8 7, 7,6 7, 6,9 6,8 Kalium, K mg/l,,,6,,,, Natrium, Na mg/l 0 9,8 6,7 6,6 6,6 Aluminium, Al mg/l <0,0 < 0,0 < 0,0 <0,0 <0,0 < 0,0 < 0,0 Koppar, Cu mg/l <0,0 < 0,0 < 0,0 <0,0 <0,0 < 0,0 < 0,0 Midvatten AB Uppdrag 66 M:\projekt\66 Linde Nora reserv\arbetsdata\vattenanalyser\analysbilaga.xlsxanalysbilaga.xlsx

43 Bilaga sida av Bergslagens Kommunalteknik Reservvattentäkt för Nora - Lindesberg Provpumpning av Br vid Bottenån Sammanställning av vattenanalyser för prover från enskilda vattentäkter Provtagningsplats Br0 Br0 Br Br Br Br Br6 Br6 Br8 Br8 Br0 Br0 Br0 Br0 Provtagningsdatum Analys/Undersökning av Enhet Färg mg/l Pt <,0 <,0 <,0 <,0 9, 8, 7,6 <,0 89 <,0 6, Turbiditet FNU FNU 0, 0, 0, < 0,0 0, 0,8 87,9 0,7 0, 7, 7, Lukt ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen Lukt, art ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ph vid 0 C 7 7, 8,8 8,9 6,7 6,9 6,8 7, 7,8 7,9 7,7 7, 7 7 Konduktivitet ms/m Alkalinitet, HCO mg/l Kemisk syreförbrukn. COD-Mn mg/l 0,89 0,87 0,8,,,9 7,, 0,68 0,6,,,, Järn, Fe mg/l < 0,00 < 0,00 < 0,00 < 0,00 0,08 0,0,9 0,7 0, 0,097,,9,6,9 Mangan, Mn mg/l 0,08 < 0,00 < 0,00 0,07 0,067, 0,06 0,09 0, 0, 0, 0,8 0,9 0, Ammonium, NH mg/l < 0,00 < 0,00 0,78 0,86 < 0,00 0,09 < 0,00 < 0,00 0,0 0,09 0,0 0,0 < 0,00 < 0,00 Ammoniumkväve, NH-N mg/l < 0,00 < 0,00 0,6 0,67 < 0,00 0,0 < 0,00 < 0,00 0,06 0,0 0,0 0,06 < 0,00 < 0,00 Nitrit, NO mg/l < 0,0070 < 0,0070 0,0 0,09 < 0,0070 < 0,0070 < 0,0070 < 0,0070 < 0,0070 < 0,0070 < 0,0070 < 0,0070 < 0,0070 < 0,0070 Nitritkväve, NO-N mg/l < 0,000 < 0,000 0,00 0,0 < 0,000 < 0,000 < 0,000 < 0,000 < 0,000 < 0,000 < 0,000 < 0,000 < 0,000 < 0,000 Nitrat, NO mg/l,8 0,7 < 0, < 0,, < 0, 0,88 < 0, < 0, < 0, < 0, < 0, < 0, < 0, Nitratkväve, NO-N mg/l, 0,6 < 0,0 < 0,0 0, < 0,0 0, < 0,0 < 0,0 < 0,0 < 0,0 < 0,0 < 0,0 < 0,0 Summa NO/0 + NO/0. <,0 <,0 <,0 <,0 <,0 <,0 <,0 <,0 <,0 <,0 <,0 <,0 <,0 <,0 Kalcium, Ca mg/l Magnesium, Mg mg/l 7, 6,6,6,, 7, 7,,,7 7,6 7,6 Hårdhet tyska grader dh,9.7 8,9 8.6,.,7 6.8,..9,. Fosfatfosfor, PO-P mg/l 0,0 0,07 0, 0,8 0,007 0,009 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 < 0,000 < 0,000 Sulfat, SO mg/l 9,7 6,8 <,0 <,0 8, 9, 8,8 <,0 <,0 6,7 6,, 6,6 Fluorid, F mg/l 0,77 0,9,, 0,6 0,6 0, 0,,, 0,7 0,7 0,99 Klorid, Cl mg/l,,,,9 9,8 8,,6,,9,,, Kalium, K mg/l,,7,,,,,,6,6,, Natrium, Na mg/l 8, 9,8 7, 9,,, , 7,9 8,8 Aluminium, Al mg/l < 0,00 < 0,00 < 0,00 < 0,00 0,06 < 0,00, 0, < 0,00 < 0,00 0,07 0,09 < 0,00 < 0,00 Koppar, Cu mg/l 0, 0, < 0,00 < 0,00 0,096 0, < 0,00 < 0,00 < 0,00 < 0,00 < 0,00 < 0,00 < 0,00 < 0,00 Midvatten AB Uppdrag 66 M:\projekt\66 Linde Nora reserv\arbetsdata\vattenanalyser\analysbilaga.xlsxanalysbilaga.xlsx

44 Br0. mg/l.9 mg/l!(!( Br6 djup. m.9 mg/l 0.7 mg/l!(!( Br djup.7 m 0.08 mg/l 0.0 mg/l!(!(!(!( Br0.6 mg/l.9 mg/l!(!(!( Rb0 djup 9 m. mg/l.6 mg/l. mg/l Enskilda brunnar (Brxxx): övre värdet avser prov tagna under maj- nedre värdet avser prov tagna under okt- Obs.rör (Rbxxxx) eller Rxxxx: översta värdet avser prov tagn under apr- mellersta värdet avser prov tagna under aug- nedersta värdet avser prov tagna under sep- Br djup 6. m < 0,00 mg/l < 0,00 mg/l Br8 (berg) djup 8 m 0. mg/l mg/l!(!(!(!(!(!(!(!(!(!( Rb0 djup.9 m.9 mg/l. mg/l. mg/l Rb0 djup. m 0.8 mg/l.8 mg/l.6 mg/l!(!(!(!(!( Rb0 djup 9.7 m.6 mg/l. mg/l.7 mg/l Rb0 djup m 0. mg/l (nov-) 0.9 mg/l 0.6 mg/l Rb0 djup 7 m 0. mg/l.7 mg/l 0.8 mg/l!(!(!( R007 djup m 0.7 mg/l (nov-). mg/l 0.76 mg/l!(!(!(!(!( Rb djup 8 m 0.7 mg/l.8 mg/l. mg/l!(!(!( Rb djup 6 m 0.7 mg/l 0.6 mg/l.6 mg/l Rb08 djup 8. m 0.8 mg/l. mg/l.8 mg/l!(!(!( Br0 (berg) djup 0 m < 0,00 mg/l < 0,00 mg/l!(!( Rb990 djup 6 m 0. mg/l 0. mg/l 0.8 mg/l!(!(!(!(!(!( Br djup m. mg/l (0-0-).7 mg/l (0-06-). mg/l (0-07-0). mg/l (0-08-).9 mg/l (0-0-0) Bilaga : Rb670 djup 0 m. mg/l - -!(!(!(!( Rb0 djup 7.8 m.6 mg/l.6 mg/l. mg/l Bergslagens Kommunalteknik Reservvattentäkt för Nora Lindesberg ± Datum: 0--0 Vattenkvalitet m.a.p. järn Meters Skala: :0 000 Uppdrag 66 Path: M:\projekt\66 Linde Nora reserv\arbetsdata\kartor\fe.mxd Copyright Lantmäterier Ur Din Karta och Sverigebilden.

45 Br0 0. mg/l 0.8 mg/l!(!( Br6 djup. m 0.06 mg/l mg/l!(!(!(!(!(!( Br djup 6. m < 0,00 mg/l 0.07 mg/l Br8 (berg) djup 8 m 0. mg/l 0. mg/l Br djup.7 m mg/l. mg/l Br0 0.9 mg/l 0. mg/l!(!(!(!(!(!(!(!(!(!( Rb0 djup.9 m 0.9 mg/l 0.6 mg/l 0.6 mg/l Rb0 djup 9 m 0.9 mg/l 0. mg/l 0.0 mg/l Rb0 djup. m 0.9 mg/l 0. mg/l 0.0 mg/l!(!(!(!(!(!(!(!( Rb0 djup 7 m 0.0 mg/l 0. mg/l <0.0 mg/l Rb0 djup 9.7 m 0.6 mg/l 0. mg/l 0.9 mg/l Rb0 djup m 0. mg/l (nov-) 0.6 mg/l 0. mg/l!(!(!( R007 djup m 0.8 mg/l (nov-) 0.8 mg/l 0.9 mg/l!(!(!(!(!( Rb djup 8 m 0.7 mg/l. mg/l. mg/l Enskilda brunnar (Brxxx): övre värdet avser prov tagna under maj- nedre värdet avser prov tagna under okt- Obs.rör (Rbxxxx eller Rxxxx): översta värdet avser prov tagn under apr- mellersta värdet avser prov tagna under aug- nedersta värdet avser prov tagna under sep-!(!(!( Rb djup 6 m <0.0 mg/l 0.08 mg/l 0.09 mg/l Rb08 djup 8. m 0. mg/l 0. mg/l 0. mg/l!(!(!( Br0 (berg) djup 0 m 0.08 mg/l < 0.00 mg/l!(!( Rb990 djup 6 m 0.60 mg/l 0.8 mg/l 0.79 mg/l!(!(!(!(!(!( Br djup m 0. mg/l (0-0-) 0.8 mg/l (0-06-) 0.7 mg/l (0-07-0) 0. mg/l (0-08-) 0.0 mg/l (0-0-0) Bilaga : Rb670 djup 0 m 0. mg/l - -!(!(!(!( Rb0 djup 7.8 m 0.9 mg/l 0.6 mg/l 0.0 mg/l Bergslagens Kommunalteknik Reservvattentäkt för Nora Lindesberg ± Datum: 0--0 Vattenkvalitet m.a.p. mangan Meters Skala: :0 000 Uppdrag 66 Path: M:\projekt\66 Linde Nora reserv\arbetsdata\kartor\mn.mxd Copyright Lantmäterier Ur Din Karta och Sverigebilden.

46 Br0. mg/l. mg/l!(!( Br6 djup. m 7. mg/l. mg/l!(!(!(!(!(!( Br djup 6. m 0.8 mg/l. mg/l Br8 (berg) djup 8 m 0.68 mg/l 0.6 mg/l Br djup.7 m. mg/l.9 mg/l Br0. mg/l. mg/l!(!(!(!(!(!(!(!( Rb0 djup 9 m < mg/l. mg/l < mg/l!(!(!(!(!( Rb0 djup.9 m < mg/l. mg/l < mg/l Rb0 djup. m < mg/l < mg/l < mg/l!(!(!(!(!( Rb0 djup 7 m < mg/l < mg/l < mg/l Rb0 djup 9.7 m < mg/l. mg/l. mg/l Rb0 djup m < mg/l (nov-) < mg/l < mg/l!(!(!( R007 djup m. mg/l (nov-) < mg/l < mg/l!(!(!(!(!( Rb djup 8 m < mg/l. mg/l. mg/l Enskilda brunnar (Brxxx): övre värdet avser prov tagna under maj- nedre värdet avser prov tagna under okt- Obs.rör (Rbxxxx eller Rxxxx): översta värdet avser prov tagn under apr- mellersta värdet avser prov tagna under aug- nedersta värdet avser prov tagna under sep-!(!(!( Rb djup 6 m < mg/l < mg/l < mg/l!(!(!( Rb08 djup 8. m < mg/l < mg/l < mg/l Br0 (berg) djup 0 m 0.89 mg/l 0.87 mg/l!(!( Rb990 djup 6 m.0 mg/l. mg/l. mg/l!(!(!(!(!(!( Br djup m < mg/l (0-0-).6 mg/l (0-06-). mg/l (0-07-0) 0.9 mg/l (0-08-) 0.9 mg/l (0-0-0) Bilaga : Rb670 djup 0 m.7 mg/l - -!(!(!(!( Rb0 djup 7.8 m mg/l < mg/l < mg/l Bergslagens Kommunalteknik Reservvattentäkt för Nora Lindesberg ± Datum: 0--0 Vattenkvalitet m.a.p. COD Meters Skala: :0 000 Uppdrag 66 Path: M:\projekt\66 Linde Nora reserv\arbetsdata\kartor\cod.mxd Copyright Lantmäterier Ur Din Karta och Sverigebilden.

47 Borrprotokoll för: Rb0 Sida av Ansvarig för uppdraget P-A Ryttar Uppdrag Linde Nora Uppdrag nr 66 Ansvarig för fältarbetet/sign Bo Fritz Borrdatum Protokolldatum Koordinatsystem SWEREF 00 Gvy m u rök: Gvy (möh) Gvydatum Höjdsystem RH70 Övrig information Jordartsbedömningsintervall m +Z rök (möh) +Z my (möh) +Z ruk (möh) Rök ö my Borrslut m u my Gvy u rök Bilaga 6 Page of 7 Östlig koord Nordlig koord Onoggr koord Z rök (möh) Onoggr RÖK Z my (möh) Z ruk (möh) 6769, , Rök ö my: Borrslut m u my: Filtertyp Rörmaterial ytterø innerø Borrstopp 0.7. m8mm stål 60. Friktionsstopp Nivå (m u my) Jordart (enl SGF) Vg St Lukt Lutn Anmärkningar från till Tillägg Huvudfraktion Skikt (-6) (j/n) (0-) (mm/m) 0 sten, ngt.grusig sand sten, ngt.grusig sand 6 ngt.grusig sand 6 8 ngt.grusig sandig mellansand - n 8 0 ngt.grusig sand + n 0 ngt.grusig sand + n ngt.grusig sand + n 6 grusig sand + n 6 8 sandig grus 6 j röd/brunt oxiderat 8 0 sandig grus 6 j 0 grusig sandig mellansand n grått matrl grusig sand 6 j grått matrl 6 grusig sandig mellansand + n grått matrl sandig 6 8 mellansandig finsand + n grått matrl 8 0 grusig sand 6 j grått matrl 0 sandig finsand n grått matrl, hårt grusig sand 6 j 6 ngt.sandig finsand n hårt 6 8 ngt.sandig finsand n hårt 8 0 ngt.sandig finsand n hårt 0. ngt.sandig finsand n hårt.. ngt.siltig grusig sand (j) mycket hårt, osorterat Vg = Vattengenomtränglighet: = över gvy, = ingen, = obetydlig, = mindre god, = god, 6 = mycket god ytterø och innerø = ytter- respektive innerdiameter angivet i mm, St = Stänger, Lutn = lutning (avser till-nivån) Lukt: 0 = ingen, = svag, = tydlig, = stark, = mycket stark Onoggr koord = Onoggrannhet (i meter), skattning av lägesangivelsens osäkerhet.

48 Borrprotokoll för: Rb0 Sida av Ansvarig för uppdraget P-A Ryttar Uppdrag Linde Nora Uppdrag nr 66 Ansvarig för fältarbetet/sign Bo Fritz Borrdatum Protokolldatum Koordinatsystem SWEREF 00 Gvy m u rök: Gvy (möh) Gvydatum Höjdsystem RH70 Övrig information Jordartsbedömningsintervall m +Z rök (möh) +Z my (möh) +Z ruk (möh) Rök ö my Borrslut m u my Gvy u rök Bilaga 6 Page of 7 Östlig koord Nordlig koord Onoggr koord Z rök (möh) Onoggr RÖK Z my (möh) Z ruk (möh) 67, 66, Rök ö my: Borrslut m u my: Filtertyp Rörmaterial ytterø innerø Borrstopp 0.8. m8mm stål 60. Friktionsstopp Nivå (m u my) Jordart (enl SGF) Vg St Lukt Lutn Anmärkningar från till Tillägg Huvudfraktion Skikt (-6) (j/n) (0-) (mm/m) 0 silt ngt.sandig siltig finsand 6 ngt.siltig sand 6 8 ngt.siltig sand 8 0 sandig grus n rött oxiderat 0 sandig grus + n rött oxiderat sandig grus + (j) röd/brunt oxiderat 6 grusig sand - n 6 8 grusig sand n 8 0 grusig sand n 0 grusig sand + j grusig sand + n 6 grusig sandig mellansand n osorterat, grått matrl 6 8 ngt.grusig sandig finsand - n osorterat, hårt 8 0 ngt.grusig sandig finsand - n osorterat, mycket hårt 0 grusig sand 6 (j) grått grusig sand 6 (j). grusig sandig mellansand + n mycket hårt funkar ev som obs rör, läcker mellansand Vg = Vattengenomtränglighet: = över gvy, = ingen, = obetydlig, = mindre god, = god, 6 = mycket god ytterø och innerø = ytter- respektive innerdiameter angivet i mm, St = Stänger, Lutn = lutning (avser till-nivån) Lukt: 0 = ingen, = svag, = tydlig, = stark, = mycket stark

49 Borrprotokoll för: Rb0 Sida av Ansvarig för uppdraget P-A Ryttar Uppdrag Linde Nora Uppdrag nr 66 Ansvarig för fältarbetet/sign Bo Fritz Borrdatum Protokolldatum Koordinatsystem SWEREF 00 Gvy m u rök: Gvy (möh) Gvydatum Höjdsystem RH70 Övrig information Jordartsbedömningsintervall står vid Rb0 m +Z rök (möh) +Z my (möh) +Z ruk (möh) Rök ö my Borrslut m u my Gvy u rök Bilaga 6 Page of 7 Östlig koord Nordlig koord Onoggr koord Z rök (möh) Onoggr RÖK Z my (möh) Z ruk (möh) 67,786 66, Rök ö my: Borrslut m u my: Filtertyp Rörmaterial ytterø innerø Borrstopp 0.8 mmm stål 60. Fortsatt borrning möjlig Nivå (m u my) Jordart (enl SGF) Vg St Lukt Lutn Anmärkningar från till Tillägg Huvudfraktion Skikt (-6) (j/n) (0-) (mm/m) 0 se Rb0 j Vg = Vattengenomtränglighet: = över gvy, = ingen, = obetydlig, = mindre god, = god, 6 = mycket god ytterø och innerø = ytter- respektive innerdiameter angivet i mm, St = Stänger, Lutn = lutning (avser till-nivån) Lukt: 0 = ingen, = svag, = tydlig, = stark, = mycket stark Onoggr koord = Onoggrannhet (i meter), skattning av lägesangivelsens osäkerhet. Onoggr RÖK = Onoggrannhet (i meter), skattning av osäkerhet för RÖK höjd.

50 Borrprotokoll för: Rb0 Sida av Ansvarig för uppdraget P-A Ryttar Uppdrag Linde Nora Uppdrag nr 66 Ansvarig för fältarbetet/sign Bo Fritz Borrdatum Protokolldatum Koordinatsystem SWEREF 00 Gvy m u rök: Gvy (möh) Gvydatum Höjdsystem RH70 Övrig information Jordartsbedömningsintervall m +Z rök (möh) +Z my (möh) +Z ruk (möh) Rök ö my Borrslut m u my Gvy u rök Bilaga 6 Page of 7 Östlig koord Nordlig koord Onoggr koord Z rök (möh) Onoggr RÖK Z my (möh) Z ruk (möh) 68, , Rök ö my: Borrslut m u my: Filtertyp Rörmaterial ytterø innerø Borrstopp m8mm stål 60. Fortsatt borrning möjlig Nivå (m u my) Jordart (enl SGF) Vg St Lukt Lutn Anmärkningar från till Tillägg Huvudfraktion Skikt (-6) (j/n) (0-) (mm/m) 0 silt ngt.siltig grusig sand 6 ngt.siltig grusig sand 6 8 ngt.siltig grusig sand 8 0 ngt.grusig sand + n 0 ngt.siltig sandig mellansand - n ngt.grusig sandig mellansand n 6 ngt.grusig sand n 6 8 ngt.grusig sand n 8 0 grusig sand + n 0 grusig sand n grusig sand + n 6 grusig sand + (j) 6 7 grusig sand + (j) läcker ngt. grovsand/grus Vg = Vattengenomtränglighet: = över gvy, = ingen, = obetydlig, = mindre god, = god, 6 = mycket god ytterø och innerø = ytter- respektive innerdiameter angivet i mm, St = Stänger, Lutn = lutning (avser till-nivån) Lukt: 0 = ingen, = svag, = tydlig, = stark, = mycket stark

51 Borrprotokoll för: Rb0 Sida av Ansvarig för uppdraget P-A Ryttar Uppdrag Lindesberg Uppdrag nr 66 Ansvarig för fältarbetet/sign Bo Fritz Borrdatum Protokolldatum Koordinatsystem SWEREF 00 Gvy m u rök: Gvy (möh) Gvydatum Höjdsystem.7 Övrig information RH70 Jordartsbedömningsintervall -m +Z rök (möh) +Z my (möh) +Z ruk (möh) Rök ö my Borrslut m u my Gvy u rök Bilaga 6 Page of 7 Östlig koord Nordlig koord Onoggr koord Z rök (möh) Onoggr RÖK Z my (möh) Z ruk (möh) 66,6 669, Rök ö my: Borrslut m u my: Filtertyp Rörmaterial ytterø innerø Borrstopp m8mm stål 60. Friktionsstopp Nivå (m u my) Jordart (enl SGF) Vg St Lukt Lutn Anmärkningar från till Tillägg Huvudfraktion Skikt (-6) (j/n) (0-) (mm/m) 0 lera grusig sand + n 6 grusig sand 6 n svavelväte 6 8 grusig sand 6 n svavelväte 8 0 sandig grus 6 j 0 grusig sand 6 j sandig grus 6 j 6 grusig sand 6 n 6 8 grusig sand 6 j 8 0 sandig grus 6+ j 0 sandig grus 6+ j sandig grus 6+ j 6 sandig grus 6 j 6 8 sandig grus 6 j grusig sand 6 j hårt sista 0,m. Kan läcka ngt. finsand Vg = Vattengenomtränglighet: = över gvy, = ingen, = obetydlig, = mindre god, = god, 6 = mycket god ytterø och innerø = ytter- respektive innerdiameter angivet i mm, St = Stänger, Lutn = lutning (avser till-nivån) Lukt: 0 = ingen, = svag, = tydlig, = stark, = mycket stark Onoggr koord = Onoggrannhet (i meter), skattning av lägesangivelsens osäkerhet. Onoggr RÖK = Onoggrannhet (i meter), skattning av osäkerhet för RÖK höjd.

52 Borrprotokoll för: Rb0 Sida av Ansvarig för uppdraget P-A Ryttar Uppdrag Lindesberg Uppdrag nr 66 Ansvarig för fältarbetet/sign Bo Fritz Borrdatum Protokolldatum Koordinatsystem SWEREF 00 Gvy m u rök: Gvy (möh) Gvydatum Höjdsystem. Övrig information RH70 Jordartsbedömningsintervall -m +Z rök (möh) +Z my (möh) +Z ruk (möh) Rök ö my Borrslut m u my Gvy u rök Bilaga 6 Page 6 of 7 Östlig koord Nordlig koord Onoggr koord Z rök (möh) Onoggr RÖK Z my (möh) Z ruk (möh) 6660,67 66, Rök ö my: Borrslut m u my: Filtertyp Rörmaterial ytterø innerø Borrstopp.9 m8mm stål 60. Friktionsstopp Nivå (m u my) Jordart (enl SGF) Vg St Lukt Lutn Anmärkningar från till Tillägg Huvudfraktion Skikt (-6) (j/n) (0-) (mm/m) 0 lerig grusig sand - ngt.grusig sand - n 6 grusig sand n 6 8 grusig sand + n 8 0 grusig sand + j 0 grusig sand 6 n svavelväte, grått grusig sand 6 n svavelväte, grått siltvatten 6 ngt.grusig sandig mellansand - n svavelväte, osorterat, grått 6 8 sandig finsand n grått 8 0 sandig grus 6 j 0 grusig sand 6 j sandig finsand n 6 sandig finsand n 6 8 grusig sand 6+ j 8 0 sandig grus 6 j 0 sandig grus 6 j.9 grusig sand 6 (j) ngt. osorterat, mycket hårt sista 0,m. Kan läcka lite finsand Vg = Vattengenomtränglighet: = över gvy, = ingen, = obetydlig, = mindre god, = god, 6 = mycket god ytterø och innerø = ytter- respektive innerdiameter angivet i mm, St = Stänger, Lutn = lutning (avser till-nivån) Lukt: 0 = ingen, = svag, = tydlig, = stark, = mycket stark Onoggr koord = Onoggrannhet (i meter), skattning av lägesangivelsens osäkerhet.

53 Borrprotokoll för: Rb0 Sida av Ansvarig för uppdraget P-A Ryttar Uppdrag Lindesberg Uppdrag nr 66 Ansvarig för fältarbetet/sign Bo Fritz Borrdatum Protokolldatum Koordinatsystem SWEREF 00 Gvy m u rök: Gvy (möh) Gvydatum Höjdsystem.08 Övrig information RH70 Jordartsbedömningsintervall -m +Z rök (möh) +Z my (möh) +Z ruk (möh) Rök ö my Borrslut m u my Gvy u rök Bilaga 6 Page 7 of 7 Östlig koord Nordlig koord Onoggr koord Z rök (möh) Onoggr RÖK Z my (möh) Z ruk (möh) 698, 6690, Rök ö my: Borrslut m u my: Filtertyp Rörmaterial ytterø innerø Borrstopp 0.. m8mm stål 60. Stopp mot berg el block Nivå (m u my) Jordart (enl SGF) Vg St Lukt Lutn Anmärkningar från till Tillägg Huvudfraktion Skikt (-6) (j/n) (0-) (mm/m) 0 lera lera ngt.grusig sand 6 ngt.grusig siltig sand 6 8 ngt.grusig siltig sand - n 8 0 grusig sand - n 0 grusig sand (j) grusig sand (j) röd/brunt oxiderat 6 grusig sandig mellansand n grått 6 8 grusig sand + n 8 0 grusig sand n 0 ngt.grusig sandig finsand n sandig grus 6 j grått siltvatten svavelväte, läcker ngt. finsand 6 sandig grus 6 (j) 6 8 finsand - n 8 0 grusig sand 6 j svavelväte 0. grusig sand 6 (j) svavelväte Vg = Vattengenomtränglighet: = över gvy, = ingen, = obetydlig, = mindre god, = god, 6 = mycket god ytterø och innerø = ytter- respektive innerdiameter angivet i mm, St = Stänger, Lutn = lutning (avser till-nivån) Lukt: 0 = ingen, = svag, = tydlig, = stark, = mycket stark Onoggr koord = Onoggrannhet (i meter), skattning av lägesangivelsens osäkerhet. Onoggr RÖK = Onoggrannhet (i meter), skattning av osäkerhet för RÖK höjd.

54 Borrprotokoll för: Rb0 Sida av Ansvarig för uppdraget P-A Ryttar Uppdrag Lindesberg Uppdrag nr 66 Ansvarig för fältarbetet/sign Bo Fritz Borrdatum Protokolldatum Koordinatsystem SWEREF 00 Gvy m u rök: Gvy (möh) Gvydatum Höjdsystem. Övrig information står vid Rb RH70 Jordartsbedömningsintervall +Z rök (möh) +Z my (möh) +Z ruk (möh) Rök ö my Borrslut m u my Gvy u rök Bilaga 6 Page 8 of 7 Östlig koord Nordlig koord Onoggr koord Z rök (möh) Onoggr RÖK Z my (möh) Z ruk (möh) 698,9 6690, Rök ö my: Borrslut m u my: Filtertyp Rörmaterial ytterø innerø Borrstopp mmm stål 60. Fortsatt borrning möjlig Nivå (m u my) Jordart (enl SGF) Vg St Lukt Lutn Anmärkningar från till Tillägg Huvudfraktion Skikt (-6) (j/n) (0-) (mm/m) 0 9 se Rb0 j Vg = Vattengenomtränglighet: = över gvy, = ingen, = obetydlig, = mindre god, = god, 6 = mycket god ytterø och innerø = ytter- respektive innerdiameter angivet i mm, St = Stänger, Lutn = lutning (avser till-nivån) Lukt: 0 = ingen, = svag, = tydlig, = stark, = mycket stark Onoggr koord = Onoggrannhet (i meter), skattning av lägesangivelsens osäkerhet. Onoggr RÖK = Onoggrannhet (i meter), skattning av osäkerhet för RÖK höjd.

55 Borrprotokoll för: Rb0 Sida av Ansvarig för uppdraget P-A Ryttar Uppdrag Lindesberg Uppdrag nr 66 Ansvarig för fältarbetet/sign Bo Fritz Borrdatum Protokolldatum Koordinatsystem SWEREF 00 Gvy m u rök: Gvy (möh) Gvydatum Höjdsystem.08 Övrig information RH70 Jordartsbedömningsintervall -m +Z rök (möh) +Z my (möh) +Z ruk (möh) Rök ö my Borrslut m u my Gvy u rök Bilaga 6 Page 9 of 7 Östlig koord Nordlig koord Onoggr koord Z rök (möh) Onoggr RÖK Z my (möh) Z ruk (möh) 697, , Rök ö my: Borrslut m u my: Filtertyp Rörmaterial ytterø innerø Borrstopp 0.7. m8mm stål 60. Stopp mot berg el block Nivå (m u my) Jordart (enl SGF) Vg St Lukt Lutn Anmärkningar från till Tillägg Huvudfraktion Skikt (-6) (j/n) (0-) (mm/m) 0 silt ngt.sandig silt 6 ngt.sandig silt - n 6 8 ngt.sandig siltig finsand - n 8 0 ngt.sandig siltig finsand - n 0 siltig sandig finsand - n siltig sandig finsand - n 6 grusig siltig sand n 6 8 grusig siltig sand n ngt.grusig 8 0 sandig finsand + n 0 grusig siltig sand + n sandig grus 6 j 6 sandig grus 6 j 6 8 grusig sand 6 j 8 0 sandig grus 6 j 0 sandig grus 6 j. grusig sand 6 j Vg = Vattengenomtränglighet: = över gvy, = ingen, = obetydlig, = mindre god, = god, 6 = mycket god ytterø och innerø = ytter- respektive innerdiameter angivet i mm, St = Stänger, Lutn = lutning (avser till-nivån) Lukt: 0 = ingen, = svag, = tydlig, = stark, = mycket stark Onoggr koord = Onoggrannhet (i meter), skattning av lägesangivelsens osäkerhet. Onoggr RÖK = Onoggrannhet (i meter), skattning av osäkerhet för RÖK höjd.

56 Borrprotokoll för: Rb06 Sida av Ansvarig för uppdraget P-A Ryttar Uppdrag Lindesberg Uppdrag nr 66 Ansvarig för fältarbetet/sign Bo Fritz Borrdatum Protokolldatum Koordinatsystem SWEREF 00 Gvy m u rök: Gvy (möh) Gvydatum Höjdsystem.6 Övrig information RH70 Jordartsbedömningsintervall -m +Z rök (möh) +Z my (möh) +Z ruk (möh) Rök ö my Borrslut m u my Gvy u rök Bilaga 6 Page 0 of 7 Östlig koord Nordlig koord Onoggr koord Z rök (möh) Onoggr RÖK Z my (möh) Z ruk (möh) 60,9 660, Rök ö my: Borrslut m u my: Filtertyp Rörmaterial ytterø innerø Borrstopp 0.6. m8mm stål 60. Friktionsstopp Nivå (m u my) Jordart (enl SGF) Vg St Lukt Lutn Anmärkningar från till Tillägg Huvudfraktion Skikt (-6) (j/n) (0-) (mm/m) 0 silt grusig sand n 6 grusig sand + n 6 8 grusig sand 6 j röd/brunt oxiderat 8 0 grusig sand 6 j röd/brunt oxiderat ngt.grusig sandig mellansand + n 0 grusig sand 6 j röd/brunt oxiderat 6 sandig grus 6 j röd/brunt oxiderat 6 8 sandig grus 6 j röd/brunt oxiderat 8 0 sandig grus j 0 sandig grus 6 j sandig grus 6 j 6 sandig grus 6 j 6 8 sandig grus 6 j ngt.grusig 8 0 sandig mellansand - n 0 sandig grus 6 j. grusig sandig mellansand 6 (j) luktar ngt. svavel väte luktar ngt. svavel väte grått, hårdare, osorterat luktar ngt. svavel väte luktar ngt. svavel väte. Läcket ngt. mellansand. Hårt Vg = Vattengenomtränglighet: = över gvy, = ingen, = obetydlig, = mindre god, = god, 6 = mycket god

57 Borrprotokoll för: Rb07 Sida av Ansvarig för uppdraget P-A Ryttar Uppdrag Lindesberg Uppdrag nr 66 Ansvarig för fältarbetet/sign Bo Fritz Borrdatum Protokolldatum Koordinatsystem SWEREF 00 Gvy m u rök: Gvy (möh) Gvydatum Höjdsystem 6.76 Övrig information RH70 Jordartsbedömningsintervall -m +Z rök (möh) +Z my (möh) +Z ruk (möh) Rök ö my Borrslut m u my Gvy u rök Bilaga 6 Page of 7 Östlig koord Nordlig koord Onoggr koord Z rök (möh) Onoggr RÖK Z my (möh) Z ruk (möh) 678, 669, Rök ö my: Borrslut m u my: Filtertyp Rörmaterial ytterø innerø Borrstopp m8mm stål 60. Friktionsstopp Nivå (m u my) Jordart (enl SGF) Vg St Lukt Lutn Anmärkningar från till Tillägg Huvudfraktion Skikt (-6) (j/n) (0-) (mm/m) 0 mellansand mellansand 6 mellansand 6 8 sandig mellansand 8 0 sand - n 0 sand n sand n 6 grusig sand - n röd/brunt oxiderat 6 8 grusig sand n röd/brunt oxiderat 8 0 grusig sand 6 (j) 0 sandig grus 6 j röd/brunt oxiderat sandig grus 6 j röd/brunt oxiderat 6 sandig grus 6 j röd/brunt oxiderat 6 8 sandig grus 6 j röd/brunt oxiderat 8 0 sandig grus 6 j 0 ngt.grusig sand n ngt.grusig sandig mellansand + n 6 sandig mellansand + n grått 6 7 sandig mellansand + n grått 7 8 grusig sand (j) grått, svavelväte grusig sand 6 j grått, svavelväte, mycket hårt Vg = Vattengenomtränglighet: = över gvy, = ingen, = obetydlig, = mindre god, = god, 6 = mycket god ytterø och innerø = ytter- respektive innerdiameter angivet i mm, St = Stänger, Lutn = lutning (avser till-nivån) Lukt: 0 = ingen, = svag, = tydlig, = stark, = mycket stark Onoggr koord = Onoggrannhet (i meter), skattning av lägesangivelsens osäkerhet. Onoggr RÖK = Onoggrannhet (i meter), skattning av osäkerhet för RÖK höjd.

58 Borrprotokoll för: Rb08 Sida av Ansvarig för uppdraget P-A Ryttar Uppdrag Lindesberg Uppdrag nr 66 Ansvarig för fältarbetet/sign Bo Fritz Borrdatum Protokolldatum Koordinatsystem SWEREF 00 Gvy m u rök: Gvy (möh) Gvydatum Höjdsystem.9 Övrig information RH70 Jordartsbedömningsintervall -m +Z rök (möh) +Z my (möh) +Z ruk (möh) Rök ö my Borrslut m u my Gvy u rök Bilaga 6 Page of 7 Östlig koord Nordlig koord Onoggr koord Z rök (möh) Onoggr RÖK Z my (möh) Z ruk (möh) 600, 66, Rök ö my: Borrslut m u my: Filtertyp Rörmaterial ytterø innerø Borrstopp m8mm stål 60. Stopp mot berg el block Nivå (m u my) Jordart (enl SGF) Vg St Lukt Lutn Anmärkningar från till Tillägg Huvudfraktion Skikt (-6) (j/n) (0-) (mm/m) 0 ngt.grusig siltig sand n ngt.siltig sandig mellansand - n 6 sandig mellansand n 6 8 ngt.grusig sand + n 8 0 sandig mellansand n grått 0 ngt.sandig finsand - n grått sand n grått 6 sandig mellansand + n grått 6 8 grusig sand 6 n 8 0 sandig mellansand + n osorterat 0 ngt.grusig sandig finsand + n osorterat mellansandig finsand + n ngt.grusig sandig mellansand - n osorterat grusig sand 6 j 8 0 grusig sandig grovsand 6 n 0 ngt.grusig sand n grusig sand 6 j 6 grusig sandig finsand n 6 8 sandig grus 6 j 8 8. sandig grus 6 j Vg = Vattengenomtränglighet: = över gvy, = ingen, = obetydlig, = mindre god, = god, 6 = mycket god ytterø och innerø = ytter- respektive innerdiameter angivet i mm, St = Stänger, Lutn = lutning (avser till-nivån) Lukt: 0 = ingen, = svag, = tydlig, = stark, = mycket stark Onoggr koord = Onoggrannhet (i meter), skattning av lägesangivelsens osäkerhet. Onoggr RÖK = Onoggrannhet (i meter), skattning av osäkerhet för RÖK höjd.

59 Borrprotokoll för: Rb09 Sida av Ansvarig för uppdraget P-A Ryttar Uppdrag Lindesberg Uppdrag nr 66 Ansvarig för fältarbetet/sign Bo Fritz Borrdatum Protokolldatum Koordinatsystem SWEREF 00 Gvy m u rök: Gvy (möh) Gvydatum Höjdsystem Övrig information RH70 Jordartsbedömningsintervall -m +Z rök (möh) +Z my (möh) +Z ruk (möh) Rök ö my Borrslut m u my Gvy u rök Bilaga 6 Page of 7 Östlig koord Nordlig koord Onoggr koord Z rök (möh) Onoggr RÖK Z my (möh) Z ruk (möh) 66, 6600, Rök ö my: Borrslut m u my: Filtertyp Rörmaterial ytterø innerø Borrstopp 0.8. m8mm stål 60. Friktionsstopp Nivå (m u my) Jordart (enl SGF) Vg St Lukt Lutn Anmärkningar från till Tillägg Huvudfraktion Skikt (-6) (j/n) (0-) (mm/m) 0 silt ngt.sandig silt 6 ngt.sandig silt 6 8 silt 8 0 silt 0 silt - finsandig silt n 6 siltig finsand n 6 8 grusig sandig grovsand n 8 0 sandig mellansand n 0 ngt.sandig siltig finsand n ngt.sandig siltig finsand n ngt.grusig siltig finsand - n osorterat, kantigt, hårt, grått 6 ngt.grusig siltig finsand - n osorterat, kantigt, hårt, grått 6 8 mellansandig finsand n 8 0 mellansandig finsand + n 0 mellansandig finsand + n mellansandig finsand n 6 mellansandig finsand n 6 8 mellansandig finsand n hårt 8 0 mellansandig finsand n hårt 0. siltig finsand + n mycket hårt Vg = Vattengenomtränglighet: = över gvy, = ingen, = obetydlig, = mindre god, = god, 6 = mycket god ytterø och innerø = ytter- respektive innerdiameter angivet i mm, St = Stänger, Lutn = lutning (avser till-nivån) Lukt: 0 = ingen, = svag, = tydlig, = stark, = mycket stark Onoggr koord = Onoggrannhet (i meter), skattning av lägesangivelsens osäkerhet. Onoggr RÖK = Onoggrannhet (i meter), skattning av osäkerhet för RÖK höjd.

60 Borrprotokoll för: Rb0 Sida av Ansvarig för uppdraget P-A Ryttar Uppdrag Lindesberg Uppdrag nr 66 Ansvarig för fältarbetet/sign Bo Fritz Borrdatum Protokolldatum Koordinatsystem SWEREF 00 Gvy m u rök: Gvy (möh) Gvydatum Höjdsystem.09 Övrig information RH70 Jordartsbedömningsintervall -m +Z rök (möh) +Z my (möh) +Z ruk (möh) Rök ö my Borrslut m u my Gvy u rök Bilaga 6 Page of 7 Östlig koord Nordlig koord Onoggr koord Z rök (möh) Onoggr RÖK Z my (möh) Z ruk (möh) 660, , Rök ö my: Borrslut m u my: Filtertyp Rörmaterial ytterø innerø Borrstopp m8mm stål 60. Friktionsstopp Nivå (m u my) Jordart (enl SGF) Vg St Lukt Lutn Anmärkningar från till Tillägg Huvudfraktion Skikt (-6) (j/n) (0-) (mm/m) 0 sand sand 6 sand 6 8 sand - n 8 0 sand n 0 sandig mellansand n sandig mellansand n 6 sandig mellansand n 6 8 mellansandig finsand - n ngt.siltig mellansandig finsand - n mellansand + n sandig mellansand + n 6 finsandig mellansand - n 6 8 mellansand + n 8 9 mellansand + n 9 0 grusig sand 6 j röd/brunt oxiderat 0 sandig grus 6 j röd/brunt oxiderat sandig grus 6 j röd/brunt oxiderat 6 sandig grus 6 j röd/brunt oxiderat 6 8 sandig grus 6 j röd/brunt oxiderat 8 0 sandig grus 6 j röd/brunt oxiderat 0 sandig grus 6 j röd/brunt oxiderat sandig grus 6 j 6 grusig sand 6 j hårt grusig sand 6 j mycket hårt Vg = Vattengenomtränglighet: = över gvy, = ingen, = obetydlig, = mindre god, = god, 6 = mycket god ytterø och innerø = ytter- respektive innerdiameter angivet i mm, St = Stänger, Lutn = lutning (avser till-nivån) Lukt: 0 = ingen, = svag, = tydlig, = stark, = mycket stark Onoggr koord = Onoggrannhet (i meter), skattning av lägesangivelsens osäkerhet. Onoggr RÖK = Onoggrannhet (i meter), skattning av osäkerhet för RÖK höjd.

61 Borrprotokoll för: Rb Sida av Ansvarig för uppdraget P-A Ryttar Uppdrag Lindesberg Uppdrag nr 66 Ansvarig för fältarbetet/sign Bo Fritz Borrdatum Protokolldatum Koordinatsystem SWEREF 00 Gvy m u rök: Gvy (möh) Gvydatum Höjdsystem. Övrig information StåR vid Rb RH70 Jordartsbedömningsintervall +Z rök (möh) +Z my (möh) +Z ruk (möh) Rök ö my Borrslut m u my Gvy u rök Bilaga 6 Page of 7 Östlig koord Nordlig koord Onoggr koord Z rök (möh) Onoggr RÖK Z my (möh) Z ruk (möh) 60,78 660, Rök ö my: Borrslut m u my: Filtertyp Rörmaterial ytterø innerø Borrstopp mmm stål 60. Fortsatt borrning möjlig Nivå (m u my) Jordart (enl SGF) Vg St Lukt Lutn Anmärkningar från till Tillägg Huvudfraktion Skikt (-6) (j/n) (0-) (mm/m) 0 8 se Rb06 + j röd/brunt oxiderat Vg = Vattengenomtränglighet: = över gvy, = ingen, = obetydlig, = mindre god, = god, 6 = mycket god ytterø och innerø = ytter- respektive innerdiameter angivet i mm, St = Stänger, Lutn = lutning (avser till-nivån) Lukt: 0 = ingen, = svag, = tydlig, = stark, = mycket stark Onoggr koord = Onoggrannhet (i meter), skattning av lägesangivelsens osäkerhet. Onoggr RÖK = Onoggrannhet (i meter), skattning av osäkerhet för RÖK höjd.

62 Borrprotokoll för: Rb Sida av Ansvarig för uppdraget P-A Ryttar Uppdrag Lindesberg Uppdrag nr 66 Ansvarig för fältarbetet/sign Bo Fritz Borrdatum Protokolldatum Koordinatsystem SWEREF 00 Gvy m u rök: Gvy (möh) Gvydatum Höjdsystem RH70 Övrig information Jordartsbedömningsintervall står vid Rb07 +Z rök (möh) +Z my (möh) +Z ruk (möh) Rök ö my Borrslut m u my Gvy u rök Bilaga 6 Page 6 of 7 Östlig koord Nordlig koord Onoggr koord Z rök (möh) Onoggr RÖK Z my (möh) Z ruk (möh) 677, , Rök ö my: Borrslut m u my: Filtertyp Rörmaterial ytterø innerø Borrstopp mmm stål 60. Fortsatt borrning möjlig Nivå (m u my) Jordart (enl SGF) Vg St Lukt Lutn Anmärkningar från till Tillägg Huvudfraktion Skikt (-6) (j/n) (0-) (mm/m) 0 6 ser Rb07 + j röd/brunt oxiderat Vg = Vattengenomtränglighet: = över gvy, = ingen, = obetydlig, = mindre god, = god, 6 = mycket god ytterø och innerø = ytter- respektive innerdiameter angivet i mm, St = Stänger, Lutn = lutning (avser till-nivån) Lukt: 0 = ingen, = svag, = tydlig, = stark, = mycket stark Onoggr koord = Onoggrannhet (i meter), skattning av lägesangivelsens osäkerhet. Onoggr RÖK = Onoggrannhet (i meter), skattning av osäkerhet för RÖK höjd.

63 Bilaga 6 Page 7 of 7 identitet: RSG000 lager nr PROTOKOLL ÖVER RÖRBORRNING / SONDERINGSBORRNING 000 KOMMUN =Över gvy =Ingen =Obetydlig =Mindre god =God 6=Mycket god PROJEKTKOD Rör nr/sondering nr R 007 SIDA VATTENGENOMSLÄPPLIGHET -6 Fältbedömning vid spolning med luft: ARBETSPLATS Ånäs X Y RÖR- FILTER DIM mm m mm DJUP m u my FÄLTBEDÖMNING AV JORDART 6 VATTEN l/s BORRSJUNK- NING s/cm VATTNETS KLARNING KOND ms/m TEMP Cº ANMÄRKNINGAR 0 mellansand löst mellansand 0, löst dålig lerskikt finns 6 grovsand 0, löst mkt.god stenigt 6 7 grovsand 0, löst mkt.god stenigt 7 8 grovsand 0,8 löst mkt.god stenigt grovsand > löst mkt.god stenigt, klarnar snabbt 7 0 grovsand > löst mkt.god stenigt, klarnar snabbt 8 grovsand > löst dålig delvis mellansand 9 7 mellansand 0,8 löst dålig mkt.matr., delvis grovsand mellansand löst dålig mkt.matr. 8 9 mellansand > löst dålig mkt.matr. 9 mellansand 0, löst god stenigt, lite matr. sandigt grus > löst mkt.god stenigt, lite matr.,8 stenig,grusig sand löst sondborrning. " hugger, släpper ",,8 9, grovsand löst sondborrning. sorterat, homogent 6 9,, stenig,grusig sand löst sondborrning. " hugger, släpper " AVVÄGDA NIVÅER rök + m Markyta + m gvy m u rök gvy + m BORRAVSLUT/ÖVRIGT H-SYST Borrdatum DATUM/UNDERSKRIFT Nivådatum Rörmaterial: Borrnings avslut enl. SGF: Rörspets ände: stål sannolikt berg sluten Rörlängd,9 m Rör o.m.y. 0,9 m Rprofilnr m Sprofilnr m

64 Bergsmanshyttan Bullerberget Gungsmossberget : : :7 : : :6 : : 7: : S:8 :8 :0 8 Bomanshyttan :0 : : Herrhagsviken TORPHYTTAN : :0 Oxmossen 6:6 6: 6:8 :9 : : Stackerudsviken Skansen 6: 6: :6 : 7: 6:7 : : 6: : 7: 6: 7:6 Kalkugnsruin :6 00 : Skistubba- : : : 7: 7:0 Kalkugnsruin torpet : 7: 7: 7: 7: 7: 7:6 TrollMunkaviken :0 : : 7:8 7:7 7:9 7: Lilla mossen 7:7 7: Kopina : :9 Dalhagen dalen : TORPHYTTAN : :6 Eriks- :8 lund Galgberget Stora Bergsmanshyttan 8: : 7:8 : :6 :7 BOMANSHYTTAN :7 : Skogalund 0 :7 Skistubba- :8 dalen : 8: Skistubba- :7 lund DALSKOGEN BORN DALKARLSHYTTAN : 6: Hultamosse- Bergvik Bergslagsleden :9 Loviseberg Tallbacka DALSKOGEN :8 Tallkottaudden : : : viken :7 7:8 :0 S:9Haga- Skans- : : DALSKOGENSKOTTBACKARNA 7:9 :6 : : :9 : : :8 :6 : Husbyviken : 7:9 Marie- SKOTTBACKARNA :8 lund : :7 Lilla 7:0 : : : :8 : :0 7 Kullen TORP: S: 8 :6 SKOGSTEG HYTTAN DALSKOGEN Dammen 7 BORN : Troll- 7 :8 Sundboda S:8 S: stenen S: S: :9 :6 TORPHYTTAN : 8:0 : : 8: 8: 6: Nyckel- : RYA :7 8:9 8:7 8:8 : 8:9 Vrekabacken 8: BERGSMANSHYTTAN 8:8 Stackerud 8: 6: 8: Dal7:7 : mossen skogen 7:8 7:0 : : 7: 8: S:0 0: 8: 6: RYA JORD 7: :6 Stubben : RYA 8: 7:9 8: : : : Skogshyddan 9: 8: S: RINGSHYTTAN 8:6 7: 8:0 Lindevik :9 : S: : 7: 8:9 Betongindustri :6 S: : TORPHYTTAN :7 S: :8 Bricken : 7:6 STACKERUD 8:9 RYA :9 :0 9:0 9: : :8 : S: 0 6: 9: Skyttetorpen 8:9 :6 : Skogsbergs torp : 9: :6 9:6 :6 : : 0 : : RYA 9: :6 :6 S: 6 S: Bornstorp :8 : S: 7 S: : S: : 8: : 7: Dalvik :7 :0 Hultamossen 8:9 8:9 6: : 9: 7: : :0 : : : : : :8 7 Hultabergshage :6 :7 : BORN :6 7: : RINGSHYTTAN : TORPHYTTAN : Hultet Bondborns hytta S: R : :8 : :9 RINGSHYTTAN TORPHYTTAN : 7: Bornsborg : : S:6 S: :7 :9 : 7: RINGSHYTTAN Vargkloberget :0 :8 :9 : TORPHYTTAN : Karlslund TORPHYTTAN : 0 7: S:9 0 Svinhagen : : :9 :8 : :0 DALSKOGEN 0 : S:7 6: 6 8: S: :0 : 6: 7 S:6 S:6 : :7 Hultamossen S: : : 6 Kimbohult : Nothagen Hulta gruvor 7: Stora :9 : S: :9 : Vidbo : BONDBORN :8 RYA VATTENVERK : Bornsberg Hulta gruvor 7: RINGSHYTTAN Vattenverk : :7 TORPHYTTAN 8: : : :9 7 Nedre Bondborn Dammtorpet : :6 RINGSHYTTAN : 6: :8 :0 :9 : :8 8: :6 : : 8: :8 Nya Hagen 7: : :0 : Triangeln : Mygghagen :6 :9 : Bornsvik 8: : : : :7 : S: BONDBORN :8 :6 :0 Born 6:6 Dammtorpab. BORN TIMANSHYTTAN Fridhem HAMMARBY : :7 Berghagen :7 :7 TORPHYTTAN BORN Hyttruin : : :0 : :6 : 7 BONDBORN : : :9 : 6: 0: : : Risbacken : 7:7 :0 : Nytorp : BONDBORN :8 : : :9 : Ulriksdal BORN STRIBERGS VATTENVERK Skola 7:7 Rya TORPET 9: :6 :7 8: 8: :7 : S: : : :7 BORN BONDBORN RISBACKEN :9 : 6:9 :7 S: BORN 6: : RINGSHYTTAN RINGSHYTTAN Falu gruva : : BORN : :6 S: Myrtorpet 0 : :0 7:7 : : :0 6:0 : : 6: 7:6 6:7 Dalen 7:6 6: 0: BORN 0: : BORN STACKERUD Vattenverk 7: 7:6 : 7:7 :7 RINGSHYTTAN :6 : : : 7: Entomma : : : :7 :6 :8 : : :7 RISBACKEN 9:7 RISBACKEN :6 Badplats : :6 :8 7 RINGSHYTTAN naturreservat : :8 7: RINGSHYTTAN : : : :9 : :7 :0 : RISBACKEN : Ryaheden 6:8 :8 : BORN 6: P Lokullen :9 : : Hytt- 8:0 Stormossen 7:9 :6 : : : dammen Adelund : 8: : Krampdalsbron :6 TIMANSHYTTAN :60 SKOFTHYTTAN 6: : NORRA SKOFTTORP 7: :8 RINGSHYTTAN : Kattkullen S: Nybygget RINGSHYTTAN :6 :7 Geijerslund HUSBY : 8: : Tapp- :7 7:9 Stendammen 7 7:6 7 : : Ringshyttan 7:0 : BORN STACKERUD dammen 7:0 7: S: 7:09 7 : RINGSHYTTAN TIMANSHYTTAN Skuggan :7 :0 Mellanbron : 7: : 7:08 S: : : Norra Husby :6 STACKERUD :6 BORN : 7:6 :9 7:7 7:0 7:0 7:6 7:7 : 7:7 : SKOFTTORP :0 :6 Skogalund 7:9 7: TIMANSHYTTAN 7:06 :8 : 7:6 :9 :8 :9 7:0 7:8 7:7 dammen :8 :7 :6 7: RINGSHYTTAN 7:07 7:99 Kontors: 7: RINGSHYTTAN 7:9 7:8 7:8 :6 Finnstorpet : : :7 Skogsudden : :6 7:9 :8 : 7:60 S:6 S:6 7:8 : 7: 7:9 7:0 7:7 7: 7:6 7: 7:7 7:6 7: 7: :8 S: 7: :7 7:9 7: 8:6 RYA :0 :7 : : : 7: 7:0 7:8 7: :9 7: 8: 7:6 7:8 :8 : 7:7 7:7 7:9 TIMANSHYTTAN :0 : 7: : 7: 7:8 : Uggelbo 7: : 7:9 7:6 :7 7:9 : 7: : RINGSHYTTAN 7:7 7: 7: : 7:7 7: 7:6 BONDBORN 7:0 7:9 : : : 7: SKOFTTORP RINGSHYTTAN Stripa Fogdegruvan :6 RINGSHYTTAN :6 : : Ringstorp :8 7:7 7:6 7: :9 :0 7:0 TIMANSHYTTAN Norrmalm Finnaskogen RINGSHYTTAN 7:8 Fotb.pl. 7:76 RINGSHYTTAN 8: Husbyberget :7 7:78 9: :6 Gislehyttan 0: 7:7 7:86 7:8 : 7: : Stribergs- :8 : : gruvorna TIMANSHYTTAN :0 BORN :7 :7 7:00 : Sandfallet :0 7: 7: 7: RINGSHYTTAN : 7: Striberg 7:6 : : :6 7:0 7:0 RINGSHYTTAN : BORN 7: RINGSHYTTAN RINGSHYTTAN Dalgruvan TIMANSHYTTAN : Mossabergs- 8:6 7:98 7: dammen 7:77 7:0 Skrymtarberget :9 Bondkyrkan RINGSHYTTAN RINGSHYTTAN RINGSHYTTAN :9 SKOFT- : BORN TORP gruvan :0 Tallbacka 7:8 7:96 7:0 7:80 RINGSHYTTAN Karlsro : 7:9 7:9 7:0 SOLBACKEN RINGSHYTTAN Domarhagen bergsgruvan 7:97 Vargaflyet berget 7:8 :6 : RINGSHYTTAN Kilsgruvan SKRYMTARBODA : 7: :7 7:8 8: :7 Kullen Norr- 8: en : : 7:90 7:69 O :6 7:8 7: RINGSHYTTAN Gammalgruvan BLEXBERG ag sl ed Slaggvarp sl : : Be :0 7:8 rg : : Ryahult 7:6 gruvan Y torp RINGSHYTTAN : :7 : RINGSHYTTAN :7 ARB M : 0 backen 7:8 Konstfallet Nya byn Finnafallet Skofthyttan gruvan 7:88 MM HA : SKOFTTORP 7:68 Mellan-Striberg Komminister- Nothusudden Konst- RINGSHYTTAN 0 0 RINGSHYTTAN 7:87 :7 7: :8 : Skrymtarboda : : Magister- 7:0 : :8 : gruvan RINGSHYTTAN 7:89 Saxins torp BORN :7 Yxeborg :9 Rotabron :6 :6 gruvan : 0: Nedre Striberg Stadsskogens naturreservat : : :7 0 Kilgruvorna bergsgruvan 7:7 : 7: NORA SKOFTTORP : 7: : ng Ri TIMANSHYTTAN yt sh BORN L : Karlslund : : : : : : :86 :8 gruvorna :6 : Hermanstorp : 7:70 :7 Solbacken :8 : Kohagen S: :0 Rotabogruvan : :9 Kvarnberget : NORA : Nya byn S: :7 :0 : : Karls schakt RINGSHYTTAN Hultabacken Finnaberget :8 b. te 7:9 Nedre Solbackab. 7:79 7: RINGSHYTTAN : SOLBACKEN : :6 :0 :0 : :0 :6 :9 : : : YXE :9 : :0 :7 : RINGSHYTTAN TIMANSHYTTAN gruvan :9 :8 8: RINGSHYTTAN Gamla Glifsagruvan : Nedre Grangruvan Lim- Norra Repa- :7 gruvan berget Lilla Svartbergs- : :7 7: Stadsskogen : : SKOFTTORP S: 6 Camp.pl. : : HYTTAN FOGD :0 SKOFT- : 7:6 :7 : :76 gruvorna 0 Glifsa Krakatorp Grindgruvan S: :8 : : : : :80 :67 Ingelsberg :8 :8 :69 gruvan 8: :6 :6 gruvan gruvan Karlslund :9 :98 :9 :08 :6 :99 :6 :6 :89 :9 :8 : : :6 : : : :6 :9 KANINEN :7 :6 :0 : : 6:7 GYTTORP S: : 6: : 8 VARGEN 9 :7 Smed- Skjutbana :8 :0 Bromsatorps- Stora Solbacken gruvan Tabergsgruvorna : :9 :0 : s 68 LAXEN 7 9 :0 MURAREN BIKUPAN KARUSELLEN :6 : Alntorps hytta 8 9 : : : : : : : : KANTARELLEN KASTANJEN 6: NORA KREMLAN KASTANJEN GYTTORP HASSELN OXELN 6 A 6:67 Alntorp :0 : :9 NORA-ERVALLA :8 : :0 :7 : 6 6 :0 6:8 6:6 6:7 :8 :0 Sligen : 7 8 :0 7 : : 8 : : Badplats HEDEN : 0 :8 GYTTORP 6: : : 6: Gyttorp 6: :7 6: 6:0 6:9 S: 6:8 : : :6 : 6: 6: 6: 6:8 0:67 6: 6:6 6: 0: 0: 0:9 0: 0: 0:0 0:9 0: 0: 0: 0: 0:8 :9 0:7 0: Hitorp : 7 :0 6 :6 67 :8 : CHRISTINELUND : Sundsberget VILAN :9 :0 : :7 : :0 Komminister:6 S: F 8 6 E : Lockgruvan : PLANERAD TRYCKSTEGRINGSSTATION Dalhem :60 Ugglebo :6 Dalfallet marken : :6 :9 : Golfbana : : :9 : : :6 : :8 :6 : 00 7 : kulturreservat Hasselbacken 6 Gamla Pershyttans : Dammossen :9 KULLEN Oskarstorp Badplats C 78 : berget :8 D 6 76 :6 HYTTAN 0 7 :7 : 9 86 :9 :8 :0 : :7 : Simonstorp :8 :8 :9 89 LUND 8 CHRISTINELUND 8 : berget 88 CHRISTINELUND 77 7 Stora berget : 7 90 CHRISTINE CHRISTINELUND : H Vagnskjuls- :8 : : :7 : : CHRISTINELUND :9 :7 :7 GAMLA PERSHYTTAN : :9 :9 97 CHRISTINELUND 6 : :6 Lejonbacken : :8 : 7 98 CHRISTINELUND :0 backen : :7 : : : Hagen SUNDSBERGET : : Pershyttan : 0 :6 : : : :9 0 CHRISTINELUND CHRISTINELUND : : :7 GYTTORPS : :9 :6 :6 BACKEN : 0:6 Kristinelund 6 :9 MILSTENEN : 0 7 6CHRISTINELUND S: 0 CHRISTINELUND CHRISTINELUND 6 0 0:6 0:6 S: 8 CHRISTINELUND 9 CHRISTINELUND CHRISTINELUND 9 :0 :7 7 CHRISTINELUND CHRISTINELUND CHRISTINELUND 7 Flingbomossen S: 0 CHRISTINELUND S: 8 CHRISTINELUND 6 hytta Bergatorp : 7: 0:6 6:8 7 : : :8 6: CHRISTINELUND 6 9 : : 0:6 0 9 :7 : :8 Kottaberget 6: SKOGEN : : :6 : :6 7 : :6 : 0:7 0:6 0: : SVARVEN :0 0: 0:9 0:8 0:7 0:60 : : : :70 0:6 Bockaviken :7 7 Lotorp 0 NYBYGGET 0 LUNDEN MOSSEN 6 6 0: 0: 0: 0:9 0:8 0:7 6: :7 0: 0:6 0:0 6:0 8 NYBYGGET 0: 0:9 0:8 0:7 0: Fotb.pl. 6:9 7 :6 :67 ERVALLA Ringholmen : 9 0:0 0:6 6:78 Vikern SKOGEN : :9 0:6 0:0 0: GYTTORP :8 NORA- GYTTORP 0: 0: 0: :7 0: 0: 0: 0: 0: Hagalund : 0: 0:7 0:6 GYTTORP : 8 :9 :7 0: 0:8 6:0 6: 6: :0 : NYBYGGET S: Holmen : VALLEN :8 :9 0:0 0:9 0:8 6:9 6:8 6:7 6:6 6: :8 :69 0: 6:8 6:7 6: NORA-ERVALLA 9: 6:0 6: 6:9 Sandviken : 9: Bidalite 6:9 S: berget :6 :7 :9 NYBYGGET 6 7 NYBYGGET 7 6 :0 9: : :0 7 SVARVEN :0 9: 6:0 6:7 : Skola 6: : : RAPSEN Skola : 7: : :8 DAMMEN S: 8 :8 : : mosse HOLMEN : :6 : 6 NYBYGGET 6 :7 : 7 S: 9 :8 : 6 TEGEN : :8 BORREN HAGEN 7 BERGET : 6:6 s 9 :77 Storgruvan 6: 6: :9 Mek. ind. : :76 :6 :9 HAGEN :7 :6 6:7 7: 6: Joakim :6 :6 6: 6: 6:6 :0 :8 :8 HAGEN :9 : : VARGTORPET leden 6: Vargudden Limstadviken : Pelles :7 : PERSHYTTAN VATTENTORN :9 : TEGELBRUKET :0 : Museum : NORA-ERVALLA Sporthall gslags : :7 :60 :0 Limstaden : hammare S:6 6 HEDEN 7 8 Ber : 7: 6: :8 Hults : 0 S: : : Bockholmen 9 6 HEDEN NORA-ERVALLA : HEDEN :7 9: Sandvik B : :0 6: GYTTORP Malmstaden : 0 NORA-ERVALLA NORA :6 : :7 Servicehus 6:6 : BONDBYN 9 ELVSTORP : : 7: BOKEN NORA ALEN : :7 ALMEN 9 :0 : : NORA-ERVALLA 0 : :8 6: GYTTORP : ASPEN :9 6:6 :9 Flingbomossen : 9 : 6:76 6: : Bondbyn 8 :9 6 7 Fotbollsplan SUNNANLID :8 : 9 :7 Sunnanlid : :6 : : 0 : :7 :6 : ERVALLA-NORRBERGA : Stormossen ALNTORP : : :6 :6 LINDEN berget : : 6:6 YXE Brask- Alntorpsviken 0 : 6:68 6: :9 PILEN : 6:8 6:8 NORRBERGA :8 : MURKLAN : : Fotbollsplaner ERVALLA- I : 0 : BORN :9 7 6 :6 :6 6: 6:8 :9 ALNTORP :0 ALNTORP : Servicehus 6:8 : : Yxehyttan : : S: : Knutsberg 6:9 : :7 :7 6:6 : :9 : :6 6:60 :8 : :7 : : : 7 : :6 :7 9 Skjutbana :7 :8 :8 6 RISKAN 8 6:66 :9 :9 0 6 GYTTORP :8 :0 SPOVEN 7 6:79 :9 RESIDENSET 0 MUSSERONEN :9 6:8 : :6 BUSKEN : 6:7 : : 6:6 6:7 : BONDBYN : 70 6:7 6:80 :8 :0 Norrtorp :6 Stora mossen : 7 0 :9 : : Skojarbacken 6:7 7 :7 mossen Grindbacken Rosersberg 8: 7 6:7 9 SKOJARBACKEN Fogdhytte- NORA YXE :9 :6 hus :60 : Annelund 7: :9 :9 : :6 : :6 Vadtorp 6 6 : : 6 Fotb.pl. 7 8 : gruvorna : 8 Knutsbergs- 8 6 VULKAN 6 TAGGSVAMPEN 9 STENSOPPEN :9 :0 ALNTORP :0 Bad- 6:70 : : banor Haga :0 : : BROMSEN 7 8 Tennis- GYTTORP Badplats 6 6 :0 hagen S:0 6 Skola NORA 6:69 Alntorp 7 : TICKAN : : Nytt : :8 : 70 0 Bast- Skjutbana SATURNUS 6MARS torp 8 :0 : BONDBYN 7 7 VAXSKIVLINGEN 6 Bushagen LEJONET Torget 0 6 BACCHUS 8 BLOMMAN :9 Karaberget FISKEN 7 :9 7 viken 9 SKOFTHYTTAN :6 6 :8 :7 :8 Muskot 0 8 : S :6 KYRKAN 7 7 : Ishall Nybygget 8 PUBLICA FIDE 8 BYN 9 7: BOND- ALNTORP : 8 8 TIMMERMANNEN T Fogdhyttemossen S: 9 H :7 0 7 Y :9 :7 VENUS 6 6 Anneberg backen BILEN Hagby- : 6 A T 6: Djupedal SVANEN 0 Idrottsplats N 0 MERKURIUS KRONAN SKOFTHYTTAN Eriksberget GYTTORP 7 HJORTEN 9 6 : berget S: : Taberg :9 Tempel- : S: KROKEN Hagby- 7: :8 :6 8 DUVAN 6 : Humlaberget SMEDDEN 8 6 TINGSHUSET Kusbergsmossen 7 : : VAGNMAKAREN FREDEN 9 8 : : Norra udden KORPEN 9 Nedre :8 : :6 Bergtorp : : 8 Nora SKOFTHYTTAN 0 8 PELIKAN BRYGGERIET Tingstorp 8 0 STALLET :08 Yxe :0 : 0 8 Skola ROSEN FIBBETORP : Ekhult 9 TRASTEN 7 8 Sporthall : FOGDHYTTAN J 6: : 8: NORA :0 : : : 6 berget 9 9 : 7: : 7 S: : S:6 : : :6 6 : :8 gruvan : :7 :8 Lilla gruvan : :9 : :9 FOGDHYTTAN gruvorna :8 : : FRUKTEN SKYTTEN 0 gruvorna Tabergs: : :7 BY : 0 6 BLADET BARKEN NORA ND 8 7 Hagby mossen BO : 7 6 :0 : Djupedalen Skjutbana :6 Norra Ryssholmen 7 : 6 6 KVARNEN HAGBY Kraftverk Fibbetorp : SKOFTHYTTAN : :7 RINGEN 0 0 :8 : : s 89 FOGDHYTTAN 8 NYPONET dammen fallet : kullen torp :7 Tabergs- 9 DISKUSEN STOCKROSEN : : :0 : Fogdhyttan :7 N :8 :8 8 7 : SYRENEN Koppar- GYTTORP 6: : : 0 : YXE Baldershage Hagby- : FOGDHYTTAN :7 :7 7 POPPELN 6 :8 6: :0 7 TALLEN naturreservat : KATRINEBERG : : naturreservat 6 8 : 0 RAVINEN BROTTAREN 8 GRANEN 9 9 Badplats 8 7 :6 0 GULLVIVAN 8 FIBBETORP : KASTAREN SPJUTET Kolumbia : : : :7 :7 6 :9 :8 :6 : :0 : NORA STAVEN : 6 9 HARVEN SPADEN 8 HINDEN Fibbetorp 0 :7 :7 :9 : Camp.pl. Dalsta : : :0 : : : : 7 8 PLOMMONET 9 : : 8 7 : PLOGEN Fibbetorpskogens FIBBETORP 6 NORA 7 GETEN : HACKAN 9 8 : 7 HYTTAN ROSTEN MALMEN GREPEN 6 7 VESSLAN Nedre UTTERN 8 : FIBBETORP KNIPAN 9 : Yxedammen : 8 SPETTET FYLLHAMMAREN VIGGEN 6 :6 naturreservat Storgruvan GYTTORP 8 6 : Kungsheden : : :9 : : :6 : MILAN RENEN MINKEN Stenvrets Fibbetorpskogens : 7: :0 6:6 6 KRICKAN 7 8 : : S: :9 Esstorp 6 7 GULSIPPAN EJDERN S: FIBBETORP 9 Stenvreten :07 S: 8 NORA SKOFTHYTTAN : 7 0 LOMMEN 6 6 LODJURET 7 Kojan :6 :6 ILLERN :8 Lerdalen : 9 6 : KUNGSHEDEN : : : : :7 :8 :6 0 8 FATET 0 : :8 : VITSIPPAN :0 :8 :0 : : : LAVEN 8 : FORAN 7 7 :9 6 GRUVAN : MAJVIVAN : :9 9 : 6 :6 : :0 : : 6 NORA VIOLEN 7 PYNDAREN MOSIPPAN 7 6 LIEN 0 0 :8 : GUNNARSBERG BACKSIPPAN : S: 6 :60 :9 :7 :8 :6 :7 :0 7 6 S: 6 : Rosen- :6 8 7 : : :0 DOPPINGEN S: 7 9 MEJSELN NORA Solhem : S: S: :6 : 6 7 : HYTTBLECKET 8 NORA 8 DOMHERREN 6 FIBBETORP : : : :7 : :8 8 :0 :9 :8 :6 Fogdafallet Skogalund : SVALAN : : :8 : FOGDHYTTAN : : :7 : :7 0 : :6 :9 :8 :9 6 BOFINKEN : :0 : :7 :9 9 : : :7 :8 HYVELN 6 7 TALLTITAN FIBBETORP : : :89 : :9 0 HACKSPETTEN GULSPARVEN STAREN : :6 :0 : gruvorna : : : :9 : :9 0: : : :0 : :8 TALGOXEN : 7: :8 : 8 6 : Skofttorpsviken : : Tvillingbottnen :9 KRISTINEBERG : Badplats :0 :0 :9 :8 :7 :7 :8 : KUNGSHEDEN : :8 :7 HYDDAN 8 : : :9 : :0 : gruvan Skogsfallsgruvan Kolningsdammen :8 gruvan :6 :6 :60 :69 :89 :89 :8 :68 :67 :66 :09 :6 :6 :7 :6 :9 :90 Kronflyet : 6 7 : : :8 :7 : Storhagen :8 :77 :7 :67 :6 :7 :6 : Skofttorps- : :6 :6 : Skola :8 : Johanneslund SPARVEN hagen SKOFTTORP : : : :00 :06 :87 :6 SKOFTHYTTAN Olofsbergs- :6 6 SPARVEN :8 :7 :6 : : : Marstrands- :88 :0 :0 :0 : :7 :66 :6 : :6 6 :6 : Hyttfallet :8 :7 7 : 0 6 STADSSKOGEN FLUGSNAPPAREN :0 :8 : LUGNET :8 :7 PILFINKEN :7 : : :8 : 8 :9 : bergsgruvan : :7 :9 :7 :76 :77 :78 :79 Skogshem Dalhem :8 :6 : : :78 :8 : : MARSTRANDSHAGEN : :7 :7 :7 :70 :9 :9 :9 :9 :96 :97 : : 7: Gunilladal Smedskasernen :76 :6 :6 :60 :9 GODSET NORA :90 :88 :7 S: : :6 6: Masbo :80 : : :89 :6 :9 Annelund Erikslund :70 : :79 : : gruvan gruvan K : : 9 gruvan : :0 : : : MURSLEVEN :69 :60 :6 :6 :87 bergsgruvan gruvan : : :7 :0 : Nyttorp :6 :6 :70 :86 :9 :9 : :7 :7 : : :7 FRIDHEM : : : :6 : :7 Linschakt- :0 Bergatorp 9: :7 6: :9 :8 :0 :7 Mastorp : : :6 Skofttorp : :7 :9 :8 :66 :87 : : :8 : : :8 : :7 : : : :6 : HAMMAREN :6 : :78 :79 :8 :8 :7 : :8 0 : : SKOFTHYTTAN : :7 Karlbergs- : :0 :7 : :7 :9 7:67 RINGSHYTTAN 9: TORP :77 :7 :8 Skogstorp :8 : 7: : Hagalund Glifsagruvan :9 :9 : :0 :8 : : gruvan : : : 7: : :7 Nylund : : 7:7 Norra Karlbergs- :08 :8 7:8 torp 7: Kullen 7: S: Svartberget Fridhem s : :6 Hammarby :9 : :6 :6 Storgruvan 0: HAMMARBY : Badplats Skjutbana 7: : SKOFTTORP 7: : : Oron Sandvadet SKOFTTORP Erikslund 80 :6 bergsgruvan gruvan :6 : 00 7:9 7:0 : Gammel- : :0 : 8: :6 : 6 gruvan gruvan : : :7 :8 Lugnet :0 :7 0 :0 : : Stadsskogens naturreservat : : : RINGSHYTTAN HAMMARBY : SKOFTTORP Ny- Nyttorp : 7: : : torpet : gruvan FOGDHYTTAN TIMANSHYTTAN : Repaberget S: 7 :8 :6 FOGDHYTTAN : 0 :6 gruvan Patrongruvan Hagaberg N :6 :0 :8 bergsgruvan : : Sanddalen : : :6 7:7 : :9 :9 :6 Svartberget NORRA HUSBY : : 6:77 7: :9 6: : Herrafallsudden : 0 Sundsfallet :6 :7 Smal: :8 sundet : S: bergen : Berget Vargmon :7 : Skoghem Vilan : 0 b. : Smygare :66 : : :9 :6 sle lag Bergs : Lugnet den :8 : : :6 Gamla Pershyttan : : :8 Rephagen : :6 Skogshill : : : :7 : : : : Fotbollsplan 7 Kettil- Uvberget : gruvan Bergagruvan : : :68 :6 : :6 : Gropatorps- :7 : : : gruvan Lingonbo Noraskog :8 Bergsgruvan :7 : :9 Gropatorp :7 Erik: :7 : : Digerberget : : : : :0 :0 Knapptorps- : :7 Dalfallet gruvan Sinnerstalpet Ban- : :9 :9 Bergslag Skogstorp :6 : :0 sleden : Backtorp : : : : Nothusudden : NORRA FINGERBODA : :9 : : : :6 :6 Sundsmossen : : : :0 : Vinterskogstorp :8 : :7 :7 Stenbrotorp :6 7 : : : FRAMTIDA LEDNINGAR : Dalbotorp :8 : 6 :0 :8 : : : Prostaberget Nybo : Geijerslund : : : : : ed sl ag en :7 :8 :8 : Lilla : Sanddraget :9 :0 :6 : Knapptorp :7 backa :8 Bergslagsleden :0 : :6 Sunds- : :8 :0 : : 7: Meters :8 :9 : :7 8 : 0 sl :9 rg Be GAMLA PERSHYTTAN : :9 Norra Fingerboda : : Kalkugnsruin Kopinan :8 : Norrbo halsen Sand- : SKYMHYTTAN : :8 :0 :8 :0 :7 :0 Stora Sanddraget Lankgruvan : :9 Lilla Skogsberg Lilla :6 : : Grindtorp :6 :6 :6 Lobergs- : : :0 :9 KNAPPTORP :0 :9 : bottnen : : :0 : 00 gruvan BET ANT DATUM SIGN AVTAL NORA -LINDESBERG VF SWECO Environment AB Grubbensgatan 6 Org.nr UPPDRAGSNUMMER RITAD/KONSTR AV 78 MC/AB DATUM ANSVARIG GRANSKAD AV 0-- SKALA : 000/A RITNINGSNUMMER R.-00 BET

65 Bergslagens Kommunalteknik Bedömning av grundvattentillgångar mellan Lindesberg och Nora Ogynsamma förutsättningar Möjligen ogynsamma förutsättningar Inget som tyder på ogynsamma förutsättningar Område Bildning Möjlig uttagsmängd Förväntad vattenkvalitet Skyddsförhållanden Sannolikt stoa baserat på inducerad infiltration. A Isälvsmaterial Litet avstånd till Rosvalen för eventuell konstgjord infiltration. Svårt att finna infiltrationsytor på tillräckligt avstånd från uttagsplatsen. Mer än l/s enligt SGUs grundvattenkarta, men sannolikt mindre pga höga berggrundslägen och begränsat tillrinningsområde. Risk för ytvattenpåverkan. Rv68 i närheten. Viss fritidshusbebyggelse. Oklart om den hydrauliska kontakten med sjön är snabb. B Isälvsmaterial Stort avstånd till ytvatten för eventuell konstgjord infiltration. Goda infiltrationsmöjligheter. Normala förhållanden kan förväntas. Rv60 går längs åsen. Grustäkter. Mindre än l/s enligt SGUs grundvattenkarta beroende på högt berggrundsläge. C Isälvsmaterial Stort avstånd till ytvatten för eventuell konstgjord infiltration. Goda infiltrationsmöjligheter. Mellan och l/s enligt SGUs grundvattenkarta. Risk för inläckage från myrmarker. Rv60 går parallelt med åsen, men en bit ifrån. Grustäkter. D Isälvsmaterial Stort avstånd till ytvatten för eventuell konstgjord infiltration. Goda infiltrationsmöjligheter. Mellan och l/s enligt SGUs grundvattenkarta. Stor risk för inläckage från myrmarker. Grustäkter. E Isälvsmaterial Litet avstånd till Järleån för eventuell konstgjord infiltration. Goda infiltrationsmöjligheter. Mer än l/s enligt SGUs grundvattenkarta. Risk för ytvattenpåverkan från Järleån. Rv60 i närheten. Oklart om den hydrauliska kontakten med Järleån är snabb. F G Isälvsmaterial Isälvsmaterial Litet avstånd till ytvatten från Järleån för eventuell konstgjord infiltration. Relativt goda infiltrationsmöjligheter. Sannolikt stor baserat på inducerad infiltration. Litet avstånd till Norasjön för eventuell konstgjord infiltration. Svårt att finna infiltrationsytor på tillräckligt avstånd från uttagsplatsen. Risk för inläckage från myrmarker. Risk för ytvattenpåverkan. Rv60 och väg med trafikplats. Järnväg. Tätbebyggelse eller åkermark beroende på exakt lokalicering Viss fritidshusbebyggelse i närheten, men ej direkt på åsen. Oklart om den hydrauliska kontakten med sjön är snabb. Sambandet med området runt avfallsupplaget vid Stora Mon bör utredas, även om avståndet är stort. H Isälvsmaterial Sannolikt stor baserat på inducerad infiltration. Litet avstånd till Norasjön för eventuell konstgjord infiltration. Svårt att finna infiltrationsytor på tillräckligt avstånd från uttagsplatsen. Risk för ytvattenpåverkan och inläckage från myrmark. Viss fritidshusbebyggelse. Oklart om den hydrauliska kontakten med sjön är snabb. Åkermark i närheten. De ytvattentillgångar som nämns ovan har inte granskats vad gäller vattenkvalitet. Midvatten AB E:\Midvatten\DATA\Lindesberg\Div\Kalkyl\\alternativa_grundvattentillgångar

66 Bilaga Bergslagens Kommunalteknik Vattenförsörjning A Översikt Datum: Skala :00000 B C H D G E F Fil: \\aqua\projects\midvatten\data\ljusnarsberg\finnhyttan\kartdata\översikt alla kommuner i BKT.mxd Meters _

67

68

69 . Utvidgat verksamhetsområde för kommunalt VA, vatten och avlopp, Eksta Ängeby i Fellingsbro Ärendebeskrivning Fem fastigheter i Eksta Fellingsbro har begärt att få ingå i kommunalt verksamhetsområde för VA. Då denna utbyggnad inte kan finansieras med anläggningsavgifter behövs ett extra bidrag på kronor, för att ledningsnätet ska kunna byggas. Eventuellt kan kostnaderna öka eftersom inga geotekniska undersökningar har genomförts. Aktuella fastigheter att ingå i utbyggnaden: Ängeby : Ängeby : Ängeby : Ängeby :0 Bäck : Direktionen för Bergslagens kommunalteknik beslutade den september 06 att skicka ärendet på remiss till Lindesbergs kommun, för att ta ställning till om fastigheterna ska anslutas till kommunalt VA och därmed utöka verksamhetsområdet... Handlingar Utvidgat verksamhetsområde kommunalt VA Eksta Ängeby Fellingsbro.pdf (inkluderad nedan) Sida 6 av 0

70 p Dnr 06/

71

72

73 . Budget Ärendebeskrivning Nämndernas budgetramar 07 och VP för driftbudgeten antogs av kommunfullmäktige Nämndmål och indikationer antogs, dock ej för Bergslagens miljö- och byggnämnd som från 07 blir Samhällsbyggnadsnämnden i Bergslagen. Det finansiella målet fastställdes till - Verksamhetens nettokostnader får inte överstiga 99 procent av skatter, utjämning och generella bidrag under planperioden Kommunstyrelsens ordförande överlämnade förslag till komplettering av Mål och budget för åren 07 och VP den 7 december 06. Kompletteringarna avser tillkommande kostnader för driftbudgeten samt effektiviseringskrav på verksamheterna med en procent år 08. Reviderade budgetramar för nämnderna, reviderad resultaträkning, balansräkning samt kassaflödesanalys finns nu framtagna i budgetdokumentet under rubrik Våra räkenskaper. Ekonomichefen föreslår i en tjänsteskrivelse daterad den 6 december 06 att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige besluta:. Reviderad Mål och budget för åren 07 och VP 08-09, inklusive nämndernas verksamhetsplaner och budgetramar (nettokostnader) antas.. Investeringsvolymen för va/renhållningsverksamheten fastställs till kronor år 07. Finansiering kan sker genom nyupplåning eller täcks via disposition ut eget kapital i balansräkningsenheten.. Finansiellt mål- Verksamhetens nettokostnader får inte överstiga 99 procent av skatter, utjämning och generella statsbidrag under planperioden Leasing betraktas som en form av upplåning och får endast ske efter samråd med kommunledningskontoret. Sida 7 av 0

74 . De av kommunfullmäktige beslutade budgetramarna ska hållas. Om en situation uppstår under löpande år så att mål och ekonomiska ramar inte överensstämmer, så gäller den ekonomiska ramen för nämnden tills annat beslut fattas av kommunstyrelsen/kommunfullmäktige. 6. Kommunstyrelsen medges rätt att besluta om omdisponeringar av budgeterade medel i investeringsbudget... Handlingar Budgetbeslut tjänsteskrivelse pdf (inkluderad nedan) Förslag budgetkompensation nya skolor.pdf (inkluderad nedan) Mal och budget (Kommunfullmaktige)608.pdf (inkluderad nedan) Sida 8 av 0

75 TJÄNSTESKRIVELSE p Kommunledningskontoret Gunilla Sandgren gunilla.sandgren@lindesberg.se Dnr 06/ Kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Mål och budget 07och VP Förslag till Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta:. Reviderad Mål och budget för åren 07 och VP 08-09, inklusive nämndernas verksamhetsplaner och budgetramar (nettokostnader) antas.. Investeringsvolymen för va/renhållningsverksamheten fastställs till kronor år 07. Finansiering kan sker genom nyupplåning eller täcks via disposition ut eget kapital i balansräkningsenheten.. Finansiellt mål- Verksamhetens nettokostnader får inte överstiga 99 procent av skatter, utjämning och generella statsbidrag under planperioden Leasing betraktas som en form av upplåning och får endast ske efter samråd med kommunledningskontoret.. De av kommunfullmäktige beslutade budgetramarna ska hållas. Om en situation uppstår under löpande år så att mål och ekonomiska ramar inte överensstämmer, så gäller den ekonomiska ramen för nämnden tills annat beslut fattas av kommunstyrelsen/kommunfullmäktige. 6. Kommunstyrelsen medges rätt att besluta om omdisponeringar av budgeterade medel i investeringsbudget. Ärendebeskrivning Nämndernas budgetramar 07 och VP för driftbudgeten antogs av kommunfullmäktige Nämndmål och indikationer antogs, dock ej för Bergslagens miljö- och byggnämnd som från 07 blir Samhällsbyggnadsnämnden i Bergslagen. Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro Lindesberg 7 Lindesberg 08-9 fax

76 Det finansiella målet fastställdes till - Verksamhetens nettokostnader får inte överstiga 99 procent av skatter, utjämning och generella bidrag under planperioden Kommunstyrelsens ordförande överlämnar förslag till komplettering av Mål och budget för åren 07 och VP Kompletteringarna avser tillkommande kostnader för driftbudgeten samt effektiviseringskrav på verksamheterna med en procent år 08. Reviderade budgetramar för nämnderna, reviderad resultaträkning, balansräkning samt kassaflödesanalys finns nu framtagna i budgetdokumentet under rubrik Våra räkenskaper. Gunilla Sandgren Ekonomichef

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86

87 Mål och budget Kommunfullmäktige

88 Innehållsförteckning Majoritetsföreträdarna har ordet... Planeringsförutsättningar.... Inledning.... Omvärld.... Några av satsningarna i budget Fem år i sammandrag Befolkningsprognos Organisation Styrmodell God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktiges mål... 0 Våra räkenskaper... Samhällbyggnadsnämnden BergslagenFel! Bokmärket är inte definierat.

89 Majoritetsföreträdarna har ordet Vi lägger nu budget 07 och verksamhetsplan Vi tror på Lindesbergs kommun och fortsätter satsa på utvecklingen av kommunen. Lindesberg Bergslagens själ! Att ha ordning och reda på ekonomin är en förutsättning för att vi ska växa och kunna utvecklas. I budgetförslaget har nämndernas ramar förstärkts med,6 Mnkr 07, 0, Mnkr 08 och 8,8 Mnkr 09. Förstärkningarna består av extra statsbidrag för flyktingmottagandet, politisk satsning och en del av välfärdsmiljarderna Vi tar bort sparbetinget från skolan på miljoner kronor 07 samt miljoner för 08. Målet är att måluppfyllelsen i skolan ska öka! Alla våra barn och ungdomar ska ges förutsättningar att klara skolan det är vårt ansvar. Och vår största prioritering! Vi tillför medel för att öka bemanningen i förskolorna. Socialförvaltningen behöver inte spara miljoner vilket gör att man kan fortsätta arbeta med utveckling av verksamheterna. Vi tillför medel för att kunna effektivisera genom nyckelfrihemtjänst, e-hälsa och schemaläggningssystem samt ser till att våra medarbetare får arbetskläder. Det tillförs medel till förvaltningarna för att täcka ökade driftkostnader utifrån nya investeringar. Det läggs en effektiviseringspost med i VP 09 på %. Samtidigt ser vi att det går att effektivisera och arbeta med kvalitetshöjande åtgärder, det blir vårt uppdrag att se till att vi använder våra skattekronor på det mest effektiva sätt, och får ut så mycket som möjligt. Att stärka ledarskapet och att kompetenshöja våra medarbetare är ett måste för att klara framtidens utmaningar. Att fortsätta arbeta med högre sysselsättningsgrad och validering är ett måste! Ska vi säkerställa att vi får behålla våra medarbetare samt kunna rekrytera inför farmtiden måste vi vara en attraktiv arbetsgivare. Att få ut fler i arbete, sysselsättning eller studier är en förutsättning för att vi ska lyckas därför satsar vi på en fortsättning på Komijobb och på en utveckling av Masugnen vårt lärcentra. Att alla ungdomar ska få ett feriearbete är också en viktig satsning, detta är första ingången till ett arbete senare i livet. Vi tillför projektmedel till KS för att nämnderna ska kunna söka. Det förebyggande arbetet behöver förstärkas och utvecklas, bygglovsärenden ska behandlas snabbare, målet är att kön ska arbetas bort och våra handläggningstider ska minimeras. Irja Gustavsson Kommunstyrelsens Ordförande, Socialdemokraterna Jonas Kleber Vice ordförande kommunstyrelsen Centerpartiet.

90 Planeringsförutsättningar. Inledning Mål och budget är inte bara ett dokument som fastställer de ekonomiska ramarna för verksamheterna. Det är även ett verktyg för planering, uppföljning och kontroll av verksamheten. I mål och budget fastställs nivån för verksamheterna samt vilken kvalitet kommunen ska erbjuda medborgarna. Som utgångspunkt för hur verksamheten ska utvecklas har kommunfullmäktige antagit Vision 0 Utvecklingsstrategi Omvärld Kommunens ekonomi och den lokala välfärden är till stor del beroende av olika omvärldsfaktorer. Ekonomin påverkas även av vilka ambitionsnivåer på service som kommunen själv ställer upp för de olika verksamheterna och hur effektivt vi organiserar vår produktion av service. Den svenska ekonomin utvecklades synnerligen starkt 0 och BNP växte med omkring procent. I år och nästa år beräknar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att tillväxten blir något lägre och BNP väntas växa med runt procent. Den svenska ekonomin utvecklas mycket starkt trots relativ svag internationell tillväxt. Det hänger samman med en fortsatt mycket stark utveckling av inhemsk efterfrågan. Investeringarna, inte minst byggnadsinvesteringarna, växer snabbt. I år växer också den offentliga konsumtionen rejält till följd av den omfattande flyktinginvandringen. En fortsatt stark utveckling av inhemsk efterfrågan gör att sysselsättningen och därmed också skattunderlaget växer snabbt. Skatteunderlaget ökar i år och nästa år med drygt procent i reala termer, vilket är ungefär dubbelt så snabbt som normalt. Tillsammans med ett betydande statligt tillskott får kommunerna och landstingen en tillfällig lindring i sin ekonomi. En svagare utveckling 08 och 09 ger betydande problem för kommunsektorn att finansiera sin verksamhet. Det finns därför behov av resurstillskott till kommuner och landsting och därmed en stor risk för kraftiga kommunala skattehöjningar åren Det finns även skäl att se över den statliga bidragsgivningen till kommunsektorn. SKL har bland annat påtalat att de många riktade statsbidragen driver på kostnaderna och att generella statsbidrag därför är att föredra. Stora demografiska förändringar åren innebär en stor påfrestning för kommuner och landsting, såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt. Antalet invånare i Sverige väntas öka med cirka , varav utlandsfödda svarar för 70 procent. Samtidigt sker en snabb ökning av antalet äldre och antalet barn i skolåldern. Trycket uppåt på kostnaderna väntas därför vara påfallande starkt under perioden. Det finns stora osäkerheter kring det fortsatta flyktingmottagandet. En helt avgörande faktor på sikt är i vilken takt de nyanlända kommer i arbete. En snabbare väg till jobb kräver stora utbildningsinsatser, ett nytänkande när det gäller utbildning, arbetsmarknad och bostadsfrågor samt en god samverkan mellan alla inblandade. En ökning av ekonomiskt bistånd förväntas i kommunerna på grund av det ökade flyktingmottagandet. Även bostadsbristen har blivit en fråga för hela landet, även i områden som tidigare snarare kännetecknats av ett överskott av bostäder. Det ställs stora krav på vård, omsorg och skola och på personalen för att klara av den ökade efterfrågan. Främst inom socialtjänsten och skolan saknas det personal. Behoven inom vuxenutbildning kommer öka framöver. (Källa: SKL:s ekonomirapport april 06) Städer, tätorter och landsbygd i en region är idag på många sätt funktionellt sammanlänkade med varandra. Lindesbergs kommun tillhör Örebroregionen och Örebro lokala arbetsmarknad. Bra pendlingsmöjligheter är därför viktigt för kommunen och fler pendlar ut från kommunen än in, fastän inpendlingen har ökat under de senaste åren medan utpendlingen har varit relativt konstant.

91 De vanligaste kommunerna att pendla ut till från Lindesberg är Örebro, Ljusnarsberg, Arboga och Nora medan det är vanligast att invånare från Örebro, Nora och Ljusnarsberg pendlar in till kommunen. Lindesbergs kommun räknas till gruppen varuproducerande kommuner, fastän tillverkningsindustrins klara dominans har minskat under de senaste decennierna. (Källa: SCB) Liksom i riket, har arbetslösheten minskat mellan år 0 och 0 i region Örebro och i Lindesbergs kommun. Under år 0 låg den på ungefär samma nivå som året innan, 9,8 procent. Det är dock stora skillnader mellan olika grupper. Ungdomar i Lindesbergs kommun hade en arbetslöshet på 8 procent år 0. Både ungdomsarbetslösheten och den totala arbetslösheten ligger över region Örebros nivåer. Arbetslösheten för utrikes födda ligger år 0 på 8 procent i Lindesbergs kommun, vilket är väsentligt högre än regionens siffror på 7, procent. (Källa: Arbetsförmedlingen). Några av satsningarna i budget 07 Sparbetinget inom barn- och utbildningsnämnden på Mnkr 07 samt Mkr 08 tas bort. Målet är att öka måluppfyllelsen i skolan. För att kunna öka bemanningen inom förskolan tillförs det Mnkr. Socialnämnden sparbeting på Mnkr tas bort, vilket gör att man kan fortsätta arbetet med verksamhetsutveckling. Det tillförs,8 Mnkr för att kunna införa nyckelfrihemtjänst, e-hälsa, schemaläggningssystem, samt till arbetskläder. I förslaget till investeringsbudget finns bla medel för nytt villaområde i Lindesberg, exploatering av industrimark i Frövi. Spontanidrottplatser på tre orter i kommunen. Inom vatten och renhållning budgeteras det för nytt reningsverk i Lindesberg, samt vattenledningar. Budgetförutsättningar Verksamhetsplan är underlag för fördelning av ramar till nämnderna. Beräkning av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning följer SKL:s prognos för april månad 06 med en egen befolkningsprognos och egen bedömning. Kostnader för ökade personalkostnader har budgeterats i en central pott som kommer att fördelas till nämnderna då resultatet av löneförhandlingarna är slutförda. Pensionsberäkningen grundas på uppgifter ifrån KPA, december 0 med en femårig prognos. Ramförändringar nämnder I budgetförslaget som antogs av kommunfullmäktige i juni har nämndernas ramar förstärkts med,6 Mnkr 07, 9, Mnkr 08 och 7,8 Mnkr 09. Förstärkningen består av extra statsbidrag för flyktingmottagande, politisk satsning och del av välfärdsmiljarderna. I driftbudgetens tilläggsförslag förstärkts ramarna ytterligare med, Mnkr 07, 6, Mnkr 08 och,6 Mnkr 09. I det nya tilläggsförslaget har även en effektiviseringspost på % på verksamheternas kostnader budgeterats för 09. Soliditet Soliditet är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme och visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats av egna medel. Förändringar i soliditeten är beroende av investeringstakt, skuldförändring och det ekonomiska resultatet. Ju högre desto mindre är låneskulden.

92 Resultatutveckling och balanskrav Kommunallagen fastställer att kommunen för ett räkenskapsår måste redovisa högre intäkter än kostnader, balanskrav. För att säkra det egna kapitalet och bygga upp medel för investeringar måste resultatet inte bara vara i balans utan det krävs positiva resultat. För 07 är det budgeterade resultatet inklusive tilläggsbudget,8 Mnkr, för 08 7, Mnkr och för 09 7,9 Mnkr. Avgiftsfinansierade verksamhet är vatten och renhållning och övriga investeringar är till största delen infrastrukturella satsningar. Resultatets andel av skatter och bidrag Avstämning balanskrav 07 Årets resultat enligt resultaträkningen,8 Mnkr Avgår realisationsvinst 0 Mnkr Årets resultat efter balanskravsjusteringar,8 Mnkr. Nettoinvesteringar, mnkr Investeringar för kommande treårsperiod beslutas av kommunfullmäktige i samband med mål och budget. Budgeterade medel för investeringar får inte användas för driftkostnader. I budgetförslaget uppgår investeringsbudgeten 07 till 80,8 Mnkr,,6 Mnkr 08 och,6 Mnkr 09. Diagrammet beskriver nettoinvesteringarna fördelat på avgiftfinansierad verksamhet och övrig verksamhet. Likviditet och kassaflöde Kommunens likvida medel kommer att minska under planperioden. I kommunens kassaflödesanalys redovisas ingen upplåning till vatten och renhållningsinvesteringar. Genomförs alla planerade investeringar så uppgår kommunens likvida medel till 9, Mnkr vid planperiodens slut. Kassaflödesanalysen bygger på budget 06, prognosen för 06 redovisar ett högre resultat och då blir likviditeten bättre och utgående likvida medel högre vid planperiodens slut. Vatten- och avloppsinvesteringarna uppgår under perioden till 60 Mnkr, finansiering kan ske genom upplåning. Diskussioner förs med Kommuninvest om att höja kommunkoncernens limit. Kommunens betalningsberedskap bör vara ca 0 Mnkr i likviditet, Borgensåtaganden Kommunens borgensåtaganden uppgår i bokslut 0 till 0,7 Mnkr och av dessa är 9, Mnkr beviljade till kommunens bolag.

93 Antal invånare / Kommunal skatt, kr Skatteintäkter, generella statsbidrag, mnkr Verksamhetens nettokostn, mnkr Nettokostn inklusive finansnetto % Årets resultat, mnkr Eget kapital, mnkr Personalkostnader, mnkr Känslighetsanalys En kommun kan påverkas av händelser utanför dess egen kontroll. Det kan vara konjunktursvängning eller förändrade lagar och förordningar. Oplanerade händelser eller beslut kan få avgörande betydelse för kommunens ekonomi. Nedan visas några exempel på hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi. Löneförändring % 9 Mnkr Bruttokostnadsförändring inkl. löner % 7 Mnkr Förändrad kommunalskatt kr Mnkr Befolkningsökning 00 personer Mnkr. Fem år i sammandrag Bokslut 0 Budget 06 Budget 07 VP 08 VP ,0,0,0,0,0 7, 9, 06,8 9,, 87, 7,0 89,8 0,8, ,,,8 7, 7,9 9,8 6,0 76,8 60, 6,0 99,0 9,0 9,0 979,0 009,0 Soliditet %,6,,7,6 6,09. Befolkningsprognos Befolkningsutvecklingen har en avgörande betydelse för kommunens utveckling och framtid. En befolkningstillväxt möjliggör för ökade intäkter som kan ge en fortsatt hög samhällsservice, samt ökar efterfrågan på bostäder, infrastruktur och service vilket i sin tur gynnar det lokala näringslivet. På nationell nivå har det skett en rekordstor folkökning under de två senaste åren och befolkningen ökade i åtta av tio kommuner år 0. Störst ökning hade storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö. I likhet med de senaste åren beror folkökningen främst på en hög invandring, men även på ett födelseöverskott. Även i Lindesbergs kommun har befolkningen under de senaste åren ökat tack vare ett positivt invandringsöverskott. Dock ser vi att majoriteten av de nyinvandrade flyttar vidare till en annan kommun i Sverige inom tre år. Detta bidrar till att det är fler som väljer att flytta från kommunen till en annan kommun i Sverige, än det är som väljer att flytta in till kommunen från annan kommun i Sverige. Kommunen har dessutom ett födelseunderskott. Den åldersmässiga sammansättningen visar att kommunen kommer att ha en ökande andel äldre och yngre de kommande åren medan andelen i arbetsför ålder bedöms minska, eller inte öka i samma utsträckning. Färre personer kommer därmed att behöva försörja fler. En kommande utmaning för Lindesbergs kommun är att underlätta för nya invånare att komma i sysselsättning.

94 Framöver medför prognosen även utmaningar i form av bostäder, samt anpassning av skollokaler och boende för äldre..6 Organisation Lindesbergs kommun har tre nämnder utöver kommunstyrelsen. Förutom socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden finns Bergslagens miljö- och byggnämnd som är ett samarbete med kommunerna Nora, Ljusnarsberg och Hällefors. Under kommunstyrelsen finns två utskott med tillhörande förvaltningar. Tillväxtutskottet ansvarar för områdena arbetsmarknad, kultur och fritid, näringsliv och turism. Utskottet för stöd och strategi ansvarar för områdena kansli, ekonomi, personal, IT/tele, måltid, miljö, folkhälsa, information/kommunikation samt risk och säkerhet. Kommunen är medlem i kommunalförbunden Nerikes Brandkår, samt i Bergslagens kommunalteknik som ansvarar för de tekniska verksamheterna. Kommunen ingår även i överförmyndarnämnden tillsammans med övriga tre kommuner i norra Örebro län. I bolagskoncernen är Linde Stadshus AB moderbolag och ägs till 00 procent av Lindesbergs kommun. Linde Stadshus AB styr, samordnar och tar fram strategiska planer för koncernen. Moderbolaget är direkt underställt kommunfullmäktige och kommunstyrelsen har uppsiktsplikt över samtliga helägda bolag. Dotterbolagen formeras i tre verksamhetsområden: fastigheter, energi och upplevelser.

95 .7 Styrmodell Kommunfullmäktige beslutade i maj 06 om en ny Vision 0, Utvecklingsstrategi 07-09, där kommunens långsiktiga inriktning anges: "Lindesbergs kommun ska genom nydanande insatser, byggda på tradition och erfarenhet, vara det naturliga valet för näringsliv och boende i Bergslagen och angränsande delar av Mälardalen. Lindesberg - Bergslagens själ". Lindesbergs kommun har en modell för mål- och resultatstyrning som utgår från att kommunfullmäktige i utvecklingsstrategin har antagit totalt 0 inriktningsmål som syftar till att förverkliga visionen. Inriktningsmålen är fördelade till nämnderna och den kommunala bolagskoncernen som därefter bryts ner till nämndmål/bolagsmål av nämnderna/bolagen. Verksamheterna inom nämndens förvaltning bryter sedan vid behov ner nämndernas mål till verksamhetsmål och kopplar aktiviteter till målen. Indikatorer som utvärderar måluppfyllelsen finns på olika nivåer. Styrmodellen ska se till att det finns en tydlig koppling mellan de politiskt fastställda målen och de aktiviteter som genomförs i verksamheterna. Det ska finnas en röd tråd från vision till enhetsnivå som visar på hur all verksamhet arbetar för att uppnå visionen. Nämnder och verksamheter/enheter ska varje år planera för hur de ska bidra till att uppfylla fullmäktiges inriktningsmål genom att årligen fastställa en verksamhetsplan. De kommunala bolagen fastställer en affärsplan. I arbetet med att ständigt förbättra verksamheten är analysen i uppföljningen viktig för att kunna prioritera vad som behöver göras framöver för att uppfylla målen. Även den interna kontrollen är en väsentlig del av styrningen och utvecklingen av verksamheten. Kommunstyrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. Kommunstyrelsen bereder även förslagen till kommunfullmäktige och har därmed ansvaret för att göra en helhetsbedömning för kommunen, där alla behov vägs samman mot de ekonomiska resurserna. Kommunstyrelsen har uppsiktsplikt över övriga nämnder, kommunala bolag och kommunalförbund enligt Kommunallagen och ansvarar också för att den interna kontrollen fungerar i kommunen..8 God ekonomisk hushållning Enligt Kommunallagen ska kommunen i sin budget fastställa mål och riktlinjer för verksamheten, samt finansiella mål med betydelse för god ekonomisk hushållning. Finansiella mål behövs för att betona att ekonomin är en begränsning för i vilken omfattning verksamheten kan bedrivas. Balanskravet ska vara uppfyllt, vilket innebär att kostnaderna inte får överstiga intäkterna. De finansiella målen ska bidra till att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Verksamhetsmålen ska bidra till att verksamheten bedrivs på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt.

96 .9 Kommunfullmäktiges mål Inriktningsmål Indikatorer Målvärde Medborgarna upplever bra kommunal service med kvalitet. Lindesberg kommun är en attraktiv arbetsgivare I Lindesbergs kommun finns ett kultur- och föreningsliv för alla Lindesbergs kommun är attraktiv för nya och befintliga företag Andel av de som skickar in en enkel fråga via e-post som får svar inom två arbetsdagar (%) Andel av de som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga (%) Andel av de som via telefon ställt en enkel fråga som uppfattar att de fått ett gott bemötande (%) Kommunens webbinformation till medborgarna (Informationsindex, %) 9 % % 99 % 80 % NKL (Nöjd-kund-Lindesberg, %) 8 % Andel tillsvidareanställda med heltidsanställning (%) Andel medarbetare med tillsvidareanställning (%) 6 % 8 % Sjukfrånvaro hos medarbetare (%) % Resultat i medarbetarenkätens fråga om uppföljning och utvärdering av enhetens mål (poäng av, avser både kommun och koncern) Resultat i medarbetarenkätens fråga om att se fram emot att gå till arbetet (poäng av, avser både kommun och koncern) Antal besök i kommunens bibliotek inklusive bokbussen (antal/invånare) Andel deltagande barn i kultur i skolan och i förskolan (vissa årskurser erbjuds årligen), (andel av förskolebarn och elever i åk F-9) Fördelning av andelen deltagartillfällen för pojkar och flickor (aktivitetsbidrag), (andelen pojkar visas) Nöjd-Kund-Index i SKL-undersökningen Insikt (index av 00) Företagsklimat enligt Svenskt Näringslivs enkätdel (ranking av 90 kommuner) Antal nystartade företag (antal per 000 invånare). Planlagd och oexploaterad industrimark som ständigt finns tillgänglig per år nära de mest efterfrågande orterna (antal ha) Antal avstyckade och klara villatomter som finns tillgängliga per år främst i de mest efterfrågade orterna Antal planlagda tomter för flerbostadshus som finns tillgängliga per år främst i de mest efterfrågande områdena,, st % 6 % 6 Placering 00 st 0 ha 0 st st

97 Inriktningsmål Indikatorer Målvärde Lindesbergs kommun är attraktiv för invånare, turister och andra besökare. Medborgarna upplever att de är delaktiga i kommunens verksamheter Lindesbergs kommun har en hållbar ekologisk utveckling Barn och unga ges en bra och trygg start i livet Medborgarna har tillgång till utbildning som ger goda möjligheter till egen försörjning Medborgarna ges förutsättningar för ett hälsosamt liv och tryggt åldrande Verksamhetens nettokostnader får inte överstiga 99 procent av skatter, utjämning och generella statsbidrag, Oförändrad skattesats under planeringsperioden Antal invånare Antal gästnätter (tusental) Antal besökare på utvalda turistmål i kommunen (tusental) Antal nya lägenheter och småhus främst i de mest efterfrågade orterna Nöjd-Inflytande-Index från medborgarundersökningen (index av 00) Antal medborgardialoger (antal ärenden i KS/KF) 800 st 90 st 00 st 0 st st NIL (Nöjd-Inflytande-Lindesberg, %) 70 % Andel ekologiska livsmedel (%) % Koldioxidutsläpp för kommunens tjänsteresor (ton CO) Energianvändning i kommunens lokaler, inklusive verksamhetsel (kwh/m) Antal resor med kollektivtrafik (kommunen geografiskt, tusental) Barnfattigdomsindex, andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll (%) Upplevd trivsel och trygghet i grundskolan (%) Andel elever i åk 9 som är behöriga till ett yrkesprogram (%) Andel gymnasieelever på studieförberedande program med grundläggande behörighet till universitet och högskola (%) Andel ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar år efter fullföljd gymnasieutbildning (%) Andel individer som fått arbete sex månader efter avslutad yrkesutbildning inom kommunens vuxenutbildning (%) 6 ton 70 kwh/m 870 t st 6 % 00 % 00 % 80 % 6 % 7 % Andel med eftergymnasial utbildning (%) 8 % Upplevd tillgång till GC-vägar, möjligheter att utöva fritidsintressen, tillgång till parker, grönområden och natur, trygghet att vistas utomhus på kvällar och nätter (medborgarundersökning, index av 00) Upplevd trygghet i äldreomsorgen (%) 9 % Väntetid till särskilt boende från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum (antal dagar) 99 %,0 kr 80 dgr

98 Våra verksamheter. Barn- och utbildningsnämnden Förutsättningar och framtida utmaningar Inom förskolan kommer behövas enheter med fler än avdelningar (förskolor med fler avdelningar) att behöva göras så att några av de provisoriska förskolelokalerna kan avvecklas. Att öka barngruppernas storlek och minska personaltätheten ytterligare motverkar de nya riktlinjerna som skolverket kommit med, därför behövs satsningar på både fler förskoleavdelningar och mer personal i Lindesbergs kommun. Inom grundskolan behövs ett arbete med att fortsätta att effektivisera verksamheten för ett högre barn/elevantal. Detta kan ske genom bland annat strukturella förändringar, genom att se över antalet skolenheter och kostnader för gemensamma funktioner. Inom grundskolan är undervisningskostnaderna per elev inte särskilt höga i jämförelse med andra kommuner. Antalet elever i grundskolan har ökat med cirka 00 elever mellan åren 0-06 (april). Att med given budget inte få kompensation för volymökning är en besparing / effektivisering. Lindeskolan har under flera år lyckats att minska sina kostnader på olika sätt, men visar fortfarande underskott mot budget. Det är inte möjligt att spara mer i Lindeskolan organisation. Gymnasieskolan visade ett överskott av interkommunal ersättning 0, vilket betyder att fler (utifrån) studerande väljer Lindeskolan. Kommuner får statsbidrag för nyanländas skolgång via schablonersättning och riktat statsbidrag för asylsökande barn/elever. Dessa båda statsbidrag har ökat från 0 till 06 och Lindesberg har ett högt mottagande av både nyanlända och asylsökande elever. Ett förslag inför 07 finns där förvaltningen ytterligare förbättrar lika villkor genom att administrativt rekvirera dessa bidrag centralt och styra med budget per barn och elev i större omfattning än tidigare. Det handlar om ett grundbelopp som kompletteras med extra resurs för exempelvis tilläggsbelopp för modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål. Fördelning av dessa statsbidrag bör ses över och ingå i budgetprocessen för 07. Asylsökande och nyanländas skolgång Staten har fördelat 0 mdr till kommunerna för bland annat ökat behov i samtliga skolverksamheter utifrån många asylsökande, barn utan vårdnadshavare och nyanlända under 0. Stora behov finns främst inom elevhälsan, tillfälliga lokaler, och modersmålsundervisning och studiehandledning till asylsökande/nyanlända elever. Bidraget som ges till elevhälsan 06 måste också ges 07 och 08 för att vi ska kunna säkerställa alla asylsökande och nyanländas elevhälsa. Behovet av lokaler är akut i främst centrala Lindesberg innan Björkhagaskolan är utbyggd 08 och den nya satsningen vid Brotorpskolan/nya 7-9 skolan är klar hösten 08. Därför behövs tillfälliga lokaler för både undervisning, administration och elevhälsa, mm.

99 Enligt skollagen ska särskilt stöd ges till elever som har behov av studiehandledning på modersmålet för att eleven ska kunna uppnå goda studieresultat. Skolinspektionen har i föreläggande påpekat detta för Lindesbergs kommun och även för några andra kommuner i Örebro län. Det regionala samarbetet mellan Region Örebro och kommuner i länet har initierat ett samverkas projekt för att samarbeta med utveckling av fjärrundervisning, av både modersmålsundervisning och studiehandledning. Inriktningsmål Nämndens mål Indikatorer Målvärde Medborgarna upplever bra kommunal service med kvalitet. Lindesberg kommun är en attraktiv arbetsgivare I Lindesbergs kommun finns ett kultur- och föreningsliv för alla Barn och elever i Lindesberg är nöjda med sin förskola och skola. Barn- och utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare. Barn- och utbildningsförvaltningen ger barn och elever möjlighet att delta i kulturverksamhet. Andel vårdnadshavare som uppger att de är nöjda med sitt barns förskola. Andel vårdnadshavare till grundskoleelever åk. F- som uppger att de är nöjda med sitt barns skola. Andel grundskoleelever åk. -9 som uppger att de är nöjda med sin skola. Andel gymnasieelever som uppger att de är nöjda med sin skola. Andel tillsvidareanställda med heltidsanställning (%). Andel medarbetare med en tillsvidareanställning (%). Sjukfrånvaro hos medarbetare (%). Resultat i medarbetarenkätens fråga om uppföljning och utvärdering av enhetens mål (poäng av, avser både kommun och koncern). Resultat i medarbetarenkätens fråga om att se fram emot att gå till arbetet (poäng av, avser både kommun och koncern). Personalomsättning. Andel deltagande barn i kultur i skolan och i förskolan (vissa årskurser erbjuds årligen), (andel av förskolebarn och elever i åk F-9) %

100 Inriktningsmål Nämndens mål Indikatorer Målvärde Medborgarna upplever att de är delaktiga i kommunens verksamheter Lindesbergs kommun har en hållbar ekologisk utveckling Barn och unga ges en bra och trygg start i livet Medborgarna har tillgång till utbildning som ger goda möjligheter till egen försörjning Eleverna i Lindesberg upplever att de är delaktiga i skolans verksamhet. Barn- och utbildningsförvaltningen har en hållbar ekologisk utveckling. Barn och unga ges en bra och trygg start i livet. Barn och elever i Lindesberg har tillgång till utbildning som ger goda möjligheter till egen försörjning. Andel grundskoleelever som uppger att deras lärare tar hänsyn till deras åsikter. Andel gymnasieelever som uppger att de är delaktiga i skolans verksamhet. Koldioxidutsläpp för barnoch utbildningsförvaltningens tjänsteresor (ton CO). Energianvändning i barn- och utbildningsförvaltningens lokaler, inklusive verksamhetsel (kwh/m). Upplevd trivsel och trygghet i förskolan. Upplevd trivsel och trygghet i fritidshemmet. Upplevd trivsel och trygghet i grundskolans åk F-. Upplevd trivsel och trygghet i gymnasieskolan. Upplevd trivsel och trygghet i grundskolan (%) Andel barn i förskola som utvecklar sådan språkförståelse och språklig medvetenhet att de är förberedda för läs-och skrivinlärning vid skolstarten. Andel elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen. Genomsnittligt meritvärde elever i åk. 9 (6 ämnen). Andel gymnasieelever med examen eller studiebevis inom år. Andel elever i gymnasiesärskolan som når uppsatta kunskapsmål. Andel elever i åk 9 som är behöriga till ett yrkesprogram (%) Andel gymnasieelever på studieförberedande program med grundläggande behörighet till universitet och högskola (%) -

101 . Socialnämnden Förutsättningar och framtida utmaningar Socialnämnden kommer att ställas inför tuffa utmaningar i budget år 07 och VP Kommunstyrelsen har tidigare aviserat ramminskning på ytterligare mkr för socialnämnden. Enligt information vid beredande kommunstyrelse meddelades att socialnämndens ramminskning på mkr utgår för år 07. År 06 fick socialnämnden en ramminskning på mkr som lades på försörjningsstöds budget. Vid april månads prognos ser socialförvaltningen ett underskott på årsbasis på 0.7 mkr på försörjningsstöd Socialnämnden måste satsa på förebyggande arbete för att på långsikt förhindra kostnadsökningar inom förvaltningens samtliga verksamhetsområden. Verksamheten Vård och Omsorg måste fortsätta arbetet kring heltidstjänster, alla som önskar ska ges möjlighet att arbeta heltid. Fortsätta arbetet att reducera delade turer och förhindra ensamarbete. Satsa på kompetenshöjning av personal är ett viktigt område för att stärka kvalitén inom Vård och Omsorg samt att stärka ledarskapet för enhetschefer. Hemtjänsten ökar kraftigt i antal beviljade insatser hos enskilda i ordinärt boende. Behov av bostäder för ungdomar i kommunen behöver ses över. Fortsatt finansiering till verksamheten från schablonersättning är en förutsättning för att vi även fortsättningsvis ska kvalitetssäkra verksamheten med fler socialsekreterare och viss del av försörjningsstödet.

102 Inriktningsmål Nämndens mål Indikatorer Målvärde Medborgarna upplever bra kommunal service med kvalitet. Enskilda inom socialnämndens verksamheter upplever bra kommunal service med kvalitet. Andel nöjda enskilda (andel som svarat något av de två högsta alternativen av en femgradig skala) inom hemtjänst (%) Andel nöjda enskilda (andel som svarat något av de två högsta alternativen av en femgradig skala) inom särskilt boende (%) Andel av de som skickar in en enkel fråga via e-post som får svar inom två arbetsdagar (%) Andel av de som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga (%) Andel av de som via telefon ställt en enkel fråga som uppfattar att de får ett gott bemötande (%) Kommunens webbinformation till medborgarna (informationsindex, %) 9 % % 99 % 80 % Socialnämndens verksamheter har personal med rätt kompetens för sitt arbete. Andel socialsekreterare med socionomexamen inom ekonomiskt bistånd. Andel undersköterskor inom Funktionsstöd. Andelen stödassistenter/skötare inom Funktionsstöd. Andelen personliga assistenter inom Funktionsstöd. Andel enskilda i särskilt boende och ordinärt boende som beviljats hemtjänst med annat modersmål än svenska som erbjuds kontaktperson som talar modersmålet. Antal sjuksköterskor med förskrivningsrätt. Antal dygn för utskrivningsklara patienter.

103 Inriktningsmål Nämndens mål Indikatorer Målvärde Lindesberg kommun är en attraktiv arbetsgivare Medborgarna upplever att de är delaktiga i kommunens verksamheter Lindesbergs kommun har en hållbar ekologisk utveckling Socialnämndens verksamheter arbetar resursereffektivt för att uppnå kvalitet. Socialnämndens verksamheter är attraktiva arbetsgivare. Den enskilde upplever delaktighet i socialnämndens verksamheter. Socialnämndens verksamheter har en hållbar ekologisk utveckling. Antal konsulentstödda familjehem. Andel externa placeringar inom Funktionsstöd. Personalomsättningen inom yrkesgruppen sjuksköterskor. Personalomsättningen inom yrkesgruppen socialsekreterare. Andel tillsvidareanställda med heltidsanställning (%) Andel medarbetare med en tillsvidareanställning (%) Sjukfrånvaro hos medarbetare (%) Resultat i medarbetarenkätens fråga om uppföljning och utvärdering av enhetens mål (poäng av, avser både kommun och koncern) Resultat i medarbetarenkätens fråga om att se fram emot att gå till arbetet (poäng av, avser både kommun och koncern) Antal genomförda slingor enligt delaktighetsmodellen inom Funktionsstöd. Andel personer inom Funktionsstöd med aktuell genomförandeplan. Andel personer inom Vård och Omsorg med aktuell genomförandeplan. Andel personer inom Individ och Familj med aktuell genomförandeplan. Antal medborgardialoger. Brukarbedömning - Inflytande och tillräckligt med tid (andel i % som svarat något av de två högsta alternativen av en femgradig skala) Koldioxidutsläpp för hemtjänstens resor. 6 % 8 % % %, % 70 %

104 Inriktningsmål Nämndens mål Indikatorer Målvärde Barn och unga ges en bra och trygg start i livet Medborgarna ges förutsättningar för ett hälsosamt liv och tryggt åldrande Barn och unga ges en bra och trygg start i livet. Behovet av boende för ensamkommande barn ska tillgodoses i Lindesbergs kommun. Medborgarna ges förutsättningar för ett hälsosamt liv och tryggt åldrande. Behovet av boendeformer inom Funktionsstöds verksamhetsområde ska tillgodoses i Lindesbergs kommun. Behovet av boendeformer inom Vård och Omsorgs verksamhetsområde ska tillgodoses i Lindesbergs kommun. Andel barnutredningar där barnets delaktighet är dokumenterad. Medelvärde för utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning inom barn och ungdom 0-0 år. Barnfattigdomsindex, andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll (%) Andel externa HVBplaceringar. Andel dubbelbeläggningar på kommunens HVB-platser. Andel över 6 års ålder med permanent uppehållstillstånd som får möjlighet att få plats på stegvis boende. En öppen verksamhet för personer med psykisk ohälsa och missbruk finns i Lindesbergs kommun. Väntetid i antal dagar (medelvärde) från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till LSSboende. Andel externa placeringar inom Funktionsstöd. Väntetid i antal dagar (medelvärde) från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende. Upplevd trygghet i äldreomsorgen (%) 6 %

105 . Tillväxtutskottet Förutsättningar och framtida utmaningar Den största utmaningen för förvaltningen ligger i att hålla en bra balans inom den lagstyrda utbildningsverksamheten där vi har en skyldighet att erbjuda platser motsvarande efterfrågan och i vissa fall inom angiven tid. Att kommande år ha en beredskap på att efterfrågan på vuxenutbildning kan öka. Inom arbetsmarknadsenheten finns en stor utmaning när det gäller matchningen av de som står längst från arbetsmarknaden och som i vissa fall kanske inte är mogna för våra insatser. Antalet fysiska besök på våra bibliotek har det senaste året ökat kraftigt. Det största skälet till det stora och ökande antalet besök är den stora mängden asylsökande och nyanlända i Lindesbergs kommun. De söker sig till biblioteket, dels för att det är en mötesplats och en plats för lärande, dels för att de inte har någon annanstans att ta vägen. Ska antalet besökare kunna öka innebär det att andra delar av bibliotekslagen får stå tillbaka, ex. medieplan, läsfrämjande verksamhet för barn och ungdom. När det gäller näringslivsarbetet så måste vi arbeta ännu mer tillsammans för att höja kvaliteten på vår service till företagen, det är viktigt att vi är en kommun utåt. Inriktningsmål Nämndens mål Indikatorer Målvärde Medborgarna upplever bra kommunal service med kvalitet. Medborgarna upplever ett gott bemötande, tydlighet och tillgänglighet i kontakter med Tillväxtförvaltningens verksamheter. Andel av de som varit i kontakt (fysiskt besök) med oss uppfattar att de fått ett gott bemötande. Andel av de som besökt våra webbsidor upplever sidorna som tydliga % I Lindesbergs kommun finns ett kultur- och föreningsliv för alla Allmänkulturen verkar för att skapa och stärka ett brett kulturliv. Barn och unga prioriteras. Antal konstformer som erbjuds under året. Museiverksamheten och arkivet gör kulturarvet tillgängligt. Antal förfrågningar till arkivet. Antal besökare på arkivets webbsida Biblioteken är en mötesplats för alla, med särskilt fokus på läsfrämjande verksamhet för barn och unga. Andel publika aktiviteter anordnade av kommunens folkbibliotek med barn och unga som målgrupp. Tillväxtförvaltningen verkar för att andelen deltagartillfällen som får lokalt aktivitetsstöd ökar Andel deltagartillfällen som lokalt aktivitetsstöd Fördelning av andelen deltagartillfällen för pojkar och flickor (aktivitetsbidrag), (andelen pojkar visas) 6 %

106 Inriktningsmål Nämndens mål Indikatorer Målvärde Lindesbergs kommun är attraktiv för nya och befintliga företag Lindesbergs kommun är attraktiv för invånare, turister och andra besökare. Medborgarna upplever att de är delaktiga i kommunens verksamheter Tillväxtförvaltningen verkar för att näringslivsklimatet är ett kommungemensamt ansvar i samverkan. Tillväxtförvaltningen verkar för att erbjuda våra besökare en innehållsrik vistelse i Lindesbergs kommun Tillväxtförvaltningen verkar för att Lindesbergs kommun är synligt i form av marknadsföring. Tillväxtförvaltningen utvecklar webbaserade former för att utöka medborgardialoger, utifrån kommunens policy. Antal besök i kommunens bibliotek inklusive bokbussen (antal/invånare), st Antal företagsbesök. 0 Nöjd-Kund-Index i SKLundersökningen Insikt (index av 00) Företagsklimat enligt Svenskt Näringslivs enkätdel (ranking av 90 kommuner) Antal nystartade företag (antal per 000 invånare). Planlagd och oexploaterad industrimark som ständigt finns tillgänglig per år nära de mest efterfrågande orterna (antal ha) Antal avstyckade och klara villatomter som finns tillgängliga per år främst i de mest efterfrågade orterna Antal planlagda tomter för flerbostadshus som finns tillgängliga per år främst i de mest efterfrågande områdena Antal idrottsarrangemang som stöttas med syfte att få besökarna att upptäcka Lindesbergs kommun Antal tillfällen Turistbyrån medverkar vid arrangemang anordnade i kommunen Antal marknadsföringskampanjer under året. Antal gästnätter (tusental) Antal besökare på utvalda turistmål i kommunen (tusental) Antal nya lägenheter och småhus främst i de mest efterfrågade orterna Antal webbaserade medborgardialoger. 6 Placering 00 st 7

107 Inriktningsmål Nämndens mål Indikatorer Målvärde Lindesbergs kommun har en hållbar ekologisk utveckling Tillväxtförvaltningen ska medvetandegöra perspektivet det hållbara samhället i våra verksamheter Andelen personal inom Tillväxt som nyttjar motionstimmen regelbundet. Antal föreläsningar med perspektiv hållbart samhälle, riktat till deltagare och personal. 6 % Medborgarna har tillgång till utbildning som ger goda möjligheter till egen försörjning Tillväxtförvaltningen erbjuder yrkesutbildningar utifrån arbetsmarknadens behov. Antal tillfällen vi deltar i etablerade nätverk. Antal anordnade kompetensråd Tillväxtförvaltningen verkar aktivt för att minska ungdomsarbetslösheten. Antal DUA-placeringar under året. Antal kommunala ferieplatser. 0 Andel individer som fått arbete sex månader efter avslutad yrkesutbildning inom kommunens vuxenutbildning (%) Medborgarna ges förutsättningar för ett hälsosamt liv och tryggt åldrande Tillvätförvaltningen erbjuder eftergymnasiala utbildningar på distans. Tillväxtförvaltningen verkar för att utöka kommunens GC-vägar. Antal eftergymnasiala utbildningar på distans. Antal meter (kommunala) GC-vägar under året. 00

108 . Utskottet för stöd och strategi Förutsättningar och framtida utmaningar Kommunledningskontorets främsta uppdrag är att vara stödverksamhet till kärnverksamheterna som arbetar direkt mot medborgarna. I denna roll ingår att ha en omvärldsbevakning och se till att kommunen anpassar sig till aktuell lagstiftning och andra förändringar inom ansvarsområdena för att kvalitetssäkra arbetet. Det innebär i praktiken ofta att kommunledningskontoret får ökade kostnader för att kunna stödja verksamheterna på ett bra sätt som leder till att tid och resurser effektiviseras i kärnverksamheterna. Under de närmaste åren har följande utmaningar identifierats: Ny IT-plattform, från Novell till Microsoft. EU:s dataskyddsreform som innebär förändringar i arbetssätt i hela kommunen kopplat till personuppgifter och datasäkerhet. Informationssäkerhet som kommunen behöver arbeta med på en kommunövergripande nivå. Kvalitetssäkring av persondata i lönesystemet kan effektivisera arbete i andra system och bidra till att EU:s dataskyddsreform följs. Nyrekrytering av PA-konsult som aktiv arbetsmiljöavlastning för rektorer och förskolechefer. Integrationskoordinator som ska stimulera, engagera, stödja och samordna det civila samhället i aktiviteter för nyanlända personer. Nytt system för inköp och e- handel för att kvalitetssäkra att inköp i verksamheterna sker mot ramavtal och minskar tidsåtgång för beställningar i verksamheterna. Kostnader för kommunövergripande försäkringar samt kostnader för medlemsavgift i SKL har ökat kraftigt under de senaste åren. Fiberutbyggnad för att stärka chansen att nå upp till målet om 90 procent fiberanslutning på landsbygden i Lindesbergs kommun. Utifrån utveckling och effektivisering av nämndadministrationen kommer utskicken av kallelser och handlingar till delar av kommunens nämnder, utskott och kommunfullmäktige göras elektroniskt genom surfplattor. Utbildning för förtroendevalda vid början av mandatperioden 09. Inriktningsmål Nämndens mål Indikatorer Målvärde Medborgarna upplever bra kommunal service med kvalitet. Möjligheten för medborgarna att nå kommunens verksamheter via telefon för att få svar på en enkel fråga ska öka Andel av de som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga % Lindesberg kommun är en attraktiv arbetsgivare Kommunledningskontoret är en attraktiv arbetsgivare Andel tillsvidareanställda med heltidsanställning 6 % Andel medarbetare med en tillsvidareanställning 8 % Sjukfrånvaro hos medarbetare %

109 Inriktningsmål Nämndens mål Indikatorer Målvärde Medborgarna upplever att de är delaktiga i kommunens verksamheter Lindesbergs kommun har en hållbar ekologisk utveckling Cheferna upplever bra stöd från kommunledningskontorets stödverksamheter Kommunledningskontoret möjliggör för kommunikation och dialog med medborgarna Kommunledningskontoret ska främja att hållbara ekologiska alternativ utvecklas och används Resultat i medarbetarenkätens fråga om uppföljning och utvärdering av enhetens mål Resultat i medarbetarenkätens fråga om att se fram emot att gå till arbetet Resultat i kommunledningskontorets serviceenkät Antal matråd med elever och enskilda inom vård och omsorg Nöjd-Inflytande-Index från SCB:s medborgarundersökning Antal medborgardialoger (antal ärenden i KS/KF där medborgardialoger används) Andel ekologiska livsmedel (%) Koldioxidutsläpp för kommunens tjänsteresor,, % Matsvinnet ska minska. %

110 . Samhällsbyggnadsnämnden Bergslagen Förutsättningar och framtida utmaningar Samhällsutvecklingen i nämndens fyra samverkanskommuner och framförallt Lindesberg ser väldigt ljus ut. Byggnationen har kommit igång och det kommer fler privata exploatörer som vill satsa i Lindesberg. Befolkningen ökar och med de allt bättre kommunikationerna finns det möjlighet att få den kvalificerade arbetskraft till Lindesberg, som vi kommer att behöva framöver för att fortsätta växa. Den här utvecklingen kräver att nämnden ligger långt framme med detaljplaner för både villatomter, industri- mark och planer för att bygga lägenheter och bostadsrätter. Det krävs också att planeringen för framtida förskolor, skolor och äldreboenden påbörjas tillsammans med berörda instanser i kommunen. Bergslagens miljö- och byggförvaltning (BMB) har en stor utmaning framför sig, med den expansiva framtid som är påbörjad. Det är en positiv utveckling som innebär att förvaltningen under flera år kommer ha en stor ärendemängd och då också många roliga uppdrag. För att klara av den här ökningen måste förvaltningen redan nu förbereda sig med att anpassa och effektivisera verksamheten och införa hjälpmedel i form av e-tjänster. Anpassningen måste bestå i att det finns tillräckligt med personal som har rätt utbildning och är introducerade i alla system på BMB. Effektiviseringen pågår och innebär att processer, rutiner och mallar ses över. Det kan låta oviktigt men är otroligt viktigt för att arbetet på förvaltningen ska fungera och att det ska vara lätt att komma in i arbetet som ny. När det gäller e-tjänster är det en service till medborgarna och en hjälp för förvaltningen, då alla uppgifter som behövs kommer in i systemen direkt. Kan dialogen därefter skötas digitalt till stor del, är det också en stor vinst för att vara effektiva. En stor utmaning som alltid är att utföra uppdraget som myndighet på ett rättssäkert sätt och samtidigt ge råd, stöd och service. Om alla de organisationer/verksamheter som berörs i det här arbetet samverkar, kommer nämndens uppdrag att upplevas på ett positivt sätt för medborgare i Lindesberg kommun. Inriktningsmål Nämndens mål Indikatorer Målvärde Medborgarna upplever bra kommunal service med kvalitet. Handläggningen är rättssäker med bra kvalitet och korta handläggningstider Handläggningstid för bygglov Handläggningstid för anmälningar enligt miljöbalken veckor 6 veckor Handläggningstid för detaljplaner med standardförfarande 0 månader Kontrollskuld till livsmedelsföretag Ska minska jämfört med 06. Lindesberg kommun är en attraktiv arbetsgivare Bergslagens miljö- och byggförvaltning är en attraktiv arbetsgivare Andel tillsvidareanställda med heltidsanställning (%) Andel medarbetare med en tillsvidareanställning (%) 6 % 8 %

111 Inriktningsmål Nämndens mål Indikatorer Målvärde Sjukfrånvaro hos medarbetare (%) % Resultat i medarbetarenkätens fråga om uppföljning och utvärdering av enhetens mål (poäng av ) Resultat i medarbetarenkätens fråga om att se fram emot att gå till arbetet (poäng av ), Lindesbergs kommun är attraktiv för nya och befintliga företag Förvaltningen är tillgänglig för medborgare och företag Andel av de som skickar in en enkel fråga via e-post som får svar inom två arbetsdagar (%) 9 % Andel av de som tar kontakt med förvaltningen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga (%) % Andel som använder e- tjänster 0 % Nöjd-Kund-Index i undersökningen Insikt (index av 00) 6 % Medborgarna upplever att de är delaktiga i kommunens verksamheter Medborgarna har tillgång till rätt information Webbindex, sökbarhet på webbplatsen Antal informationsmöten för allmänheten för livsmedel och bygglov. 80 % st Lindesbergs kommun har en hållbar ekologisk utveckling Förvaltningen har kompetens för att arbeta för ett hållbart samhälle Planeringspersonal har kompetens för hur man arbetar för ett hållbart samhälle 00 % Medborgarna ges förutsättningar för ett hälsosamt liv och tryggt åldrande Förvaltningen har kompetens för att skapa trygga miljöer Planeringspersonal har kompetens för hur man skapar trygga miljöer 00 % Kommunfullmäktige, Mål och budget ()

112 Våra räkenskaper Budgetramar Nämnd Budget 06 Budget 07 VP 08 VP 09 Revisionen 0,9 0,9 0,9 0,9 Ram 0,9 0,9 0,9 0,9 Kommunstyrelsen totalt,7,6 6,8,7 varav Kommunstyrelsen,0 9,8,0,0 Ram,0 KF beslut i juni Förebyggande åtgärder,0 Arbetsmarknadsåtgärder,0 KS oförutsedda,0 Feriearbete,0,0,0 Projekt handläggningstider Samhällsbyggnadsnämnden Bergslagen KS-beslut omdisponering Projekt handläggningstider Samhällsbyggnadsnämnden Bergslagen,0,0-0, Miljöstrateg -0,7 varav Tillväxt 90, 89,0 88, 88, Ram 87,7 8,8 8,8 8,8 KF beslut juni Extra statsbidrag flyktingmottagande,6 0,7 Kom i jobb,0,0,0 KF beslut december Ökade driftkostnader ishallen i Lindesberg,0,0,0 Ökad hyra Arenan 0,7 0,7 0,7 Hyra ridhus 0,9 0,9 0,9 varav Stöd och strategi 67, 7, 7,6 70,9 Ram 66, 66, 66,9 66,9 KF beslut i juni Extra statsbidrag flyktingmottagande, 0,7 0,7 Ny It-plattform,0,7,7 Kommunfullmäktige, Mål och budget ()

113 Nämnd Budget 06 Budget 07 VP 08 VP 09 Kvalitetssäkring persondata 0, Integrationskoordinator 0,7 E-handel/inköp 0, 0, 0, SKL/försäkring 0, 0, 0, Fiberutbyggnad,0 Lantmäteri/stadsnätskostnader 0,8 KF beslut i december Miljöstrateg 0,7 0,7 0,7 Ökad hyra IT-enheten 0,6 0,6 0,6 varav Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen,8,,, Ram 9,0 9,9 9,9 9,9 KF beslut i juni Extra statsbidrag flyktingmottagande,8, Verksamhetsförändringar,,, varav VA/Renhållning 0,0 0,0 0,0 0,0 Ram 0,0 0,0 0,0 0,0 varav Räddningstjänst 6,9 6,9 7, 8, Ram 6,9 6,9 6,9 6,9 KF beslut i juni Utöka medlemsbidrag 0,6, varav Överförmyndarverksamhet,,,, Ram,,,, Barn- och utbildningsnämnd 80,6 78,7 7,9 70, Ram 6, 6, 6,6 6,6 KF beslut i juni Extra statsbidrag flyktingmottagande, 9,0 6,0 Politisk satsning,0 0,0 0,0 Förskola,0,0,0 KF beslut i december Ökade hyreskostnader 0, Ökad hyra Arenan 0, 0, 0, Kommunfullmäktige, Mål och budget ()

114 Nämnd Budget 06 Budget 07 VP 08 VP 09 Socialnämnd 8,8 8, 89, 89, Ram 80, 79, 79, 79, KF beslut i juni Extra statsbidrag flyktingmottagande, Politisk satsning,0,0,0 E-hälsa/nyckelfri hemtjänst 0, 0, 0, Arbetskläder 0, 0, 0, System för schemaläggning,0,0,0 LSS boende,0,0 Samhällsbyggnadsnämnden Bergslagen,8,8,, Ram,8,,, KF beslut i juni Ökad administration 0, 0, 0, KS beslut omdisponering Projekt handläggningstider 0, KF beslut i december Effektivisering verksamheter % -,0 Summa nämnder/verksamheter 09,8,, 9,7 Finansförvaltning,0 8,,7 09,6 Ram 89, 8, 79,7 7,7 Extra statsbidrag flyktingmottagande Reviderad finansbudget,6 Välfärdsmiljoner,0,0 9,0 Ny skatteprognos, april 0,0 0,0 0,0 Ökade driftskostnader pga investeringar -,0 -,0 -,0 Ökade avskrivningar -, Resultat,,8 7, 7,9 Kommunfullmäktige, Mål och budget ()

115 Investeringsbudget Nämnd Totalt investeringsbehov 0,,6,6 0, varav investeringsbehov enligt förslag 80,8 varav ombudgetering av investeringsmedel från 06 till 07, Kommunstyrelsen 78, 07,8 0, 98, varav Tillväxt,8,, 0,0 Gång- och cykelvägar, Bergslagsbacken,,0 Bussangöring Brotorpsskolan 7, Gång- och cykelväg Ishockeygatan- Siggebohyttevägen Hållplatser 0, Vändplan Guldsmedshyttan Utgift 8,0 Inkomst, Netto,9, Exploatering industrimark Frövi,0,0 6,0,0 Frövi bangård 7,0 6,0 Ny väg, Frövi N:a Bangatan,0 Vibyn etapp,0 Tallen, ny parkering 0,6 Infrastruktur Sörlunda Elledning Sörlunda, Infrastruktur och VA Lindesby,0 Nytt villaområde Lindesberg,0 0,0 Stickvägar, N:a industriområdet Lindesjön runt 0, Julbelysning 0, Museum, beslut efter utredning Flytt av fritidsbyn Gång- och cykelvägar, Bussangöring Björkhagaskolan,8 Gång-cykelväg, Schrödersbacke samt Banvägen Flugparken,, x x x Kommunfullmäktige, Mål och budget ()

116 Nämnd varav Stöd och strategi,6,, E-tjänster 0, 0, Säker kommunal ledingsförmåga Utgift,6 Inkomst 0,8 Netto 0,8 Ny IT-plattform,6 0,7 0, Inventarier, nytt kök ny högstadieskola,0 Björkhagaskolan inventarier kök 0, Datorer varav Bergslagens kommunalteknik,6,9 0, Gata Tillgänglighetsanpassning/trafikåtgärder 0, 0, 0, Ombyggnad gator i samband med VA,0,, Dagvatten centrala Lindesberg 0,,0,0 Förlängning av Ishockeygatan söderut 0,8 Prästbron,,0 Renovering broar,0 Reinvestering gatubelysning,0,, Ny gatuljusautomatik, nya abonnemang 0,6 0,6 Barriär element Stafettgatan,0 Park Reinvestering lekplatser - årsplan,0,0,0 Idrott Råssvallen,renovering kylkompressor 0, Fritidsbyn, nya bollplaner, nyläktare 0,7 0, Naturbadplatser, nya bryggor 0, 0, Konstgräsplan Frövi,0,0 varav Vatten/renhållning, 8, 67,8 8, Dagvattenhantering,0,0,0,0 Mindre ledningsarbeten,0,0,0,0 Torphyttan utvidgat verksamhetsområde,0 Allmäningbo Rv upprust,0 Frövi-Grönbo 0,0 Mårdshyttan-Nora,0,0 Gammelbo-Ramsberg,0 Kommunfullmäktige, Mål och budget ()

117 Nämnd Ledning Lindesberg-Nora 9,0,0 7,0 Utvidgning verksamhetsområde,0,0,0,0 Säkerhet vattenverk 0, 0, 0, 0, Lindesbergs reningsverk 0,0,0,0,0 Reinvestering i fastighet 0, 0, 0, 0, Kloten Rv upprustning,0 Vasselhyttan-Löa vattenverk,0 Mindre Va-anläggningar,,,, Vätternvatten,9 Grönbo Rv,0 Återvinning Fastighetsnära hämtning 0, 0, Planerad återvinningscentral i centrala Lindesberg, Investeringsprojekt inom idrottsanläggningar, gata och park finansierade av det extra statsbidraget för högt flyktingmottagande Idrott Guldsmedshyttan, spontanidrottsanläggning Lindesberg (Hagaberg), spontanidrottsanläggning 0,9,0 Fellingsbro, spontanidrottsanläggning 0,9 Gata Stråssa, sandupplag med tak 0, Fellingsbro, sandupplag med tak 0, Summa,0 Barn- och utbildningsnämnd,0, 8, 6,9 Verksamhet gymnasieskola 0, Verksamhet förskola 0, Ny högstadieskola, inventarier,6, Björkhagaskolan,, Brotorpsskolan,, Socialnämnd 0, 0, Nytt gruppboende 0, 0, Bergslagens miljö- och byggnämnd,0 Totalstationer GPS, st,0 Kommunfullmäktige, Mål och budget ()

118 Nämnd Ombudgeteringar från 06 till 07, Tillväxt 7, Bokbuss,0 Ny väg Frövi N:a Bangatan 0,8 Nytt villaområde Lindesberg,7 Bergslagens kommunalteknik, Nytt kylmaskineri Bernehov,9 Lekplats Frövi 0, Reinvestering lekplatser 0, Ny parkering Grönbodahemmet 0, Vatten/Renhållning,0 Rya vattenverk, Vattenverk, säkerhet 0, Mindre va-anläggningar 0, Barn- och utbildningsnämnden 0,7 Inventarier ny förskola 0,7 Kommunfullmäktige, Mål och budget ()

119 Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Bokslut 0 Budget 06 Budget 07 VP 08 VP 09 7,9 06,7 8, 8, 8,8 -,9-7,8-7,8-78, - 797, Avskrivning -, -8,9-0, -0,6-9,8 Verksamhetens nettokostnad - 87, - 7,0-89,8-0,8 -, Skatteintäkter 966,7 00,9 07, 9,7 9,7 Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader 06,8 8,, 9,6,6,,,,, -,8 -, -, -, -, Summa 7,0 8, 0,6 8,, Årets resultat 86,,,8 7, 7,9 Kommunfullmäktige, Mål och budget ()

120 Balansräkning Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader, tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Bokslut 0 Budget 06 Budget 07 VP 08 VP 09 9, 0, 00,0 0, 6,9, 66, 6, 8,7 8,7 8,8 8,8, 6, 68, 7,0 7,0 7,0 7,0 7,0 60, 6, 77,0 80, 9,9 Bidrag infrastruktur,,,,, Omsättningstillgångar Förråd, exploatering 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 Fordringar,,,,, Kassa och bank 99,0 7, 0, 0, 9, Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR, 97,,, 6,6 0,7 0,9 0,7 086,0 08,9 Eget kapital 9,8 6,0 76,7 60, 6,0 därav årets resultat 86,,,8 7, 7,9 Avsättningar Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 7,6 9,6 9,6 9,6 9,6 Andra avsättningar 6, 6, 6, 6, 6, Summa avsättningar,9 0,9 0,9 0,9 0,9 Skulder Långfristiga skulder,, 7,, 7, Kortfristiga skulder 8,8 8,8 8,8 8,8 8,8 Summa skulder,0,0 6,0 6,0 66,0 SUMMA EGET KAPITAL, AVSTÄTTNINGAR OCH SKULDER Panter och ansvarsförbindelser 0,7 0,9 0,7 086,0 08,9 Pensionsförpliktelser 6,7 60,7 88, 7,8 66, Övriga ansvarsförbindelser Borgensåttaganden 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 Kommunfullmäktige, Mål och budget ()

121 Kassaflödesanalys LÖPANDE VERKSAMHET Bokslut 0 Budget 06 Budget 07 VP 08 VP 09 Årets resultat 86,,,8 7, 7,9 Justering av- och nedskrivningar, 8,9 0, 0,6 9,8 Justering korrigering ARexploatering, Justering för gjorda avsättningar -,0 Disposition av pensionsavsättning -,9 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 7, 7, 6, 7,9 7,7 Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning kortfristiga skulder -7,9 6,6 Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHET Investering fastigheter och investeringar 6,9 7, 6, 7,9 7,7-8,6 -,8 -, -, -,8 Investering VA/renhållning -8,0-9,8 -, -8, -67,8 Finansiell leasing -7, -,0 -,0 -,0 Ombudgetering investeringar, -, Kassaflöde från investeringsverksamhet FINANSIERINGSVERKSAMHET Långfristig skuld finansiell leasing,6 Amortering skuld -6,0 Minskning långfristiga fordringar Ökning aktier, andelar mm -9,7 Ökning av långfristiga skulder Ökning av långfristiga fordringar 0, Kassaflöde från finansieringsverksamheten Upplösning av bidrag till statlig infrastruktur -,0 -,0-0, -8,6-8,6-0,9,6 Årets kassaflöde, -,9-7,0-70,7-90,9 Likvida medel vid årets början 8, 99,0 7, 0, 0, Likvida medel vid årets slut 99,0 7, 0, 0, 9, Kommunfullmäktige, Mål och budget ()

122 . Generell borgen för Linde Stadshuskoncernen Ärendebeskrivning Linde Stadshus AB:s styrelse har beslutat att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta om en höjning av den generella borgen för Lindesbergsbostäder AB med kronor samt att fastställa oförändrad ram ( kronor) för Linde Energi AB inför verksamhetsåret 07. Styrelsen beslutar att återkomma med begäran om borgensram för Fastigheter i Linde AB inför verksamhetsåret 07. Ekonomichefen föreslår i en tjänsteskrivelse daterad den december 06 att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige besluta: Bevilja generell borgen avseende Linde Stadshuskoncern för år 07 eller tills nytt beslut fattas. Att såsom för egen skuld ingå borgen för kommunens helägda bolags låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Beloppen specificeras enligt tabell nedan: Fastigheter i Linde AB Lindesbergsbostäder AB Linde Energi AB Sida 9 av 0

123 Summa koncernen Linde Stadshus AB Handlingar Uppföljning av borgensram inför 07 Linde Stadshus AB.pdf (inkluderad nedan) Stadshus - borgensram.pdf (inkluderad nedan) Tjänsteskrivelse generell borgen stadshuskoncernen.pdf (inkluderad nedan) Sida 0 av 0

124

125 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Linde Stadshus AB 06-- Org nr 68- STADSHUS 0 Begäran om borgensram 07 Beslut Linde Stadshus AB föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta om en höjning av den generella borgen för Lindesbergsbostäder AB med kronor samt fastställa oförändrad borgensram för Linde Energi AB inför verksamhetsåret 07. Styrelsen beslutar att återkomma med begäran om borgensram för Fastigheter i Linde AB inför verksamhetsåret 07. Ärende Uppföljning av borgensram inför 07 Linde Stadshus AB koncernen. Meddelas för åtgärd: Kommunstyrelsen Justerande Utdragsbestyrkande

126

127 6. Borgensavgift för år 07 Ärendebeskrivning Ekonomichefen föreslår i en tjänsteskrivelse daterad den 9 november 06 att kommunstyrelsen ska föreslå att kommunfullmäktige beslutar att: Fastställa den kommunala borgensavgiften till 0, % på aktuellt lånebelopp 06--, d v s saldot året innan budgetåret. Avgiften är oförändrad i förhållande till 06 och gäller åtaganden enligt kommunfullmäktiges beslut Handlingar Tjänsteskrivelse borgensavgift 07.pdf (inkluderad nedan) Sida av 0

128

129 7. Förslag till ändrade avgifter på folkbiblioteken i Lindesbergs kommun Föredragande: Kristina Öster Ärendebeskrivning Sedan några år tillbaka samarbetar Lindesberg och Nora kommunbibliotek med ett gemensamt digitalt bibliotek, Bergslagsbibblan. Samarbetet syftar till ökad tillgång till tjänster och medier för de båda kommunernas invånare. I december 06 tas nästa steg i samarbetet då de båda katalogerna och låntagarregistren slås ihop. I praktiken innebär detta att Noras bibliotekskatalog och låntagarregister läggs till Lindesbergs bibliotekskatalog och låntagarregister. För att förenkla för användarna behöver olika regler och avgifter harmonieras. Lindesbergs avgifter är något lägre än Noras. Eftersom Lindesbergs kommuns avgifter legat på samma nivå i många år föreslår förvaltningen att de höjs till nivån i Nora kommun enligt följande: Andra påminnelse (efter fyra veckors försening) höjs från 0 kr till 60 kr. Schablonersättning för förkommet material höjs för - vuxenbok från 00 kr till 00 kr - barnbok från 00 kr till 0 kr - film och konsolspel från 00 kr till 600 kr. 7.. Handlingar Tjänsteskrivelse folkbiblioteken ändrade avgifter.pdf (inkluderad nedan) Sida av 0

130 TJÄNSTESKRIVELSE p Dnr 06/ Tillväxtförvaltningen Kulturenheten Kristina Öster kristina.a.oster@lindesberg.se Tillväxtutskottet Ändrade avgifter på folkbiblioteken Förslag till beslut Tillväxtutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta Andra påminnelse (efter fyra veckors försening) höjs från 0 kr till 60 kr. Schablonersättning för förkommet material höjs för vuxenbok från 00 kr till 00 kr barnbok från 00 kr till 0 kr film och konsolspel från 00 kr till 600 kr. Ärendebeskrivning Sedan några år tillbaka samarbetar Lindesberg och Nora kommunbibliotek med ett gemensamt digitalt bibliotek, Bergslagsbibblan. Samarbetet syftar till ökad tillgång till tjänster och medier för de båda kommunernas invånare. I december 06 tas nästa steg i samarbetet då de båda katalogerna och låntagarregistren slås ihop. I praktiken innebär detta att Noras bibliotekskatalog och låntagarregister läggs till Lindesbergs bibliotekskatalog och låntagarregister. För att förenkla för användarna behöver olika regler och avgifter harmonieras. Lindesbergs avgifter är något lägre än Noras. Eftersom Lindesbergs kommuns avgifter legat på samma nivå i många år föreslår vi att de höjs till nivån i Nora kommun. Detta innebär att andra påminnelse (efter två veckors försening) höjs från 0 kr till 60 kr. Schablonersättning för förkommet material höjs för vuxenbok från 00 kr till 00 kr barnbok från 00 kr till 0 kr film och konsolspel från 00 kr till 600 kr. Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro Lindesberg 7 Lindesberg 08-9 fax

131 Följande avgifter föreslår vi ligga kvar på samma nivå: första påminnelse (efter en veckas försening) 0 kr ersätta förlorat lånekort 0 kr (första lånekortet är gratis) schablonersättning för förkommen tidskrift 0 kr Avgift för påminnelser tas inte ut för barn upp till 8 år eller för vuxna som lånar medier avsedda för barn. Ärendets beredning Ärendet är berett på Kulturenheten. Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet Enligt Bibliotekslagen (0:80) 9 får allmänheten avgiftsfritt låna under viss tid oavsett publiceringsform. Enligt lagen hindrar detta inte att folkbiblioteken tar ut avgift för de fall då låntagare inte inom avtalad tid lämnar tillbaka det som de lånat. Denna avgift ökar benägenheten att lämna tillbaka lånat material i tid. Schablonersättningen används då lånat material inte lämnas tillbaka och måste ersättas. Den omfattar utom nyinköp av mediet även påslag för plastning med mera. Då det gäller filmer och konsolspel tillkommer avgift för utlåningsrättigheter. Konsekvenser De ändrade avgifterna innebär en viss ökad kostnad för den som inte lämnar tillbaka lånade medier i tid samt för den som inte återlämnar det den lånat. Merit Israelsson Kristina Öster Meddelas för åtgärd: Kulturchefen För kännedom: Bilagor:

132 8. Försäljning av del av Lindesby : samt nybyggnation av lokalgata Föredragande: Jesper Almlöf Ärendebeskrivning Lindesbergs tätort har under ett antal år haft en brist på lägenheter. Lindesbergs kommun har arbetat aktivt under denna tid för att möjliggöra nybyggnation i Lindesberg, samt tillskapa en planberedskap för framtiden. Under sommaren 06 vann detaljplan Lindesby norra laga kraft och möjliggjorde nybyggnation av flerbostadshus i - våningar i aktuellt område. Under året har diskussioner om en försäljning av området förts med ett antal intressenter. Under tidig vinter har ett företag lämnat klartecken och vill köpa området för att bebygga detta med bostäder. Inför byggnationen av dessa krävs det att detaljplanen genomförs, d.v.s. att en ny lokalgata byggs som ansluter området till det lokala vägnätet. Lindesbergs kommun har även ansökt om artskyddsdispens för jättesalamandern som lever i området. Denna ansökan har bifallits av Länsstyrelsen, under förutsättningar att vissa kompensationsåtgärder utförs. Dessa ska genomföras i samband med byggnation av vägen. Förvaltningen föreslår i en tjänsteskrivelse från mark- och exploateringsingenjör Jesper Almlöf daterad den 9 november 06 att tillväxtutskottet ska föreslår kommunstyrelsen besluta: Försäljning av del av Lindesby : genomförs i enlighet med avtal daterat den 9 november 06. Kommunstyrelsen ger starttillstånd för nybyggnation av ny lokalgata till området samt åtgärder i enlighet med dispens från artskyddsförordningen Kommunstyrelsen uppdrar till Bergslagens kommunalteknik att eftersöka medel för drift och underhåll av kommunala angelägenheter i området såsom skötsel av Lindesby trädgård, snörröjning etc. 8.. Handlingar Tjänsteskrivelse försäljning lindesby..pdf (inkluderad nedan) Sida av 0

133 lindesby.pdf (inkluderad nedan) Skiss sitplan Förstudie.pdf (inkluderad nedan) Sida av 0

134 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr 06/90 Näringsliv och utveckling Jesper Almlöf Jesper.almlof@lindesberg.se Tillväxtutskottet Kommunstyrelsen Försäljning av del av Lindesby : samt nybyggnation av lokalgata Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att tillväxtutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta Försäljning av del av Lindesby : genomförs i enlighet med avtal daterat den 9 november 06. Kommunstyrelsen ger starttillstånd för nybyggnation av ny lokalgata till området samt åtgärder i enlighet med dispens från artskyddsförordningen Kommunstyrelsen uppdrar till Bergslagens kommunalteknik att eftersöka medel för drift och underhåll av kommunala angelägenheter i området såsom skötsel av Lindesby trädgård, snörröjning etc. Ärendebeskrivning Lindesbergs tätort har under ett antal år haft en brist på lägenheter. Lindesbergs kommun har arbetat aktivt under denna tid för att möjliggöra nybyggnation i Lindesberg, samt tillskapa en planberedskap för framtiden. Under sommaren 06 vann dp Lindesby norra laga kraft och möjliggjorde nybyggnation av flerbostadshus i - våningar i aktuellt område. Under året har diskussioner om en försäljning av området förts med ett antal intressenter. Under tidig vinter har ett företag lämnat klartecken och vill köpa området för att bebygga detta med bostäder. Inför byggnationen av dessa krävs det att detaljplanen genomförs, d.v.s. att en ny lokalgata byggs som ansluter området till det lokala vägnätet. Lindesbergs kommun har även ansökt om artskyddsdispens för jättesalamandern som lever i området. Denna ansökan har bifallts av Länsstyrelsen, under förutsättningar att vissa kompensationsåtgärder utförs. Dessa ska genomföras i samband med byggnation av vägen. Ärendets beredning Näringslivsenheten Bergslagens kommunalteknik Jesper Almlöf Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro Lindesberg 7 Lindesberg 08-9 fax

135 Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet Området är utpekat såsom bostadsområde i ÖP Lindesberg sedan ca 0 år tillbaka i tiden. I dagsläget finns det en gällande detaljplan för området samt en intresserad byggherre som vill bebygga området. Om fastigheten försäljs ger det möjlighet till ett antal nya lägenheter i Lindesbergs tätort. Konsekvenser Nybyggnation av ny lokalgata samt kompensationsåtgärder beräknas av BKT till ca milj kronor. I förslag till investeringsbudget 07 samt VP 08 finns milj avsatta 07, milj 08 för vägar och VA i Lindesby. Således kan investeringsmedel för 08 tas bort, samt 07 investeringsäskande sänkas till milj. kronor. En försäljning innebär en intäkt om miljoner kronor. Utöver detta skall en del av anslutningsavgiften erläggas till Lindesbergs kommun. Jeanette Andersson Enhetschef Jesper Almlöf Mark och exploateringsingenjör Meddelas för åtgärd: Jesper Almlöf Markus Orre Arne Tschentscher Jan Erik Andersson Näringslivsenheten Bergslagens kommunalteknik. Bergslagens kommunalteknik Bergslagens kommunalteknik För kännedom: Eva Jonsson bergslagens kommunalteknik Bilagor: Avtalsförslag Första utkast tänkt bebyggelse

136 Fastigheter i Linde AB KÖPEKONTRAKT Säljare: Lindesbergs kommun org nr 00-0 Box 76 7 Lindesberg Köpare: Bolaget AB org nr ????????????????? Fastighet Säljaren överlåter och försäljer härmed till köparen Fastigheten Lindesberg Del av Lindesby : Köpeskilling TVÅ MILJONER KRONOR :- Avtalsvillkor. Köpeobjektens skick Fastigheten är obebyggd och överlåtes i befintligt skick.. Köpeskillingens Genom att köpeskillingen överföres till Lindesbergs kommun:s erläggande bankgiro nr 8. Betalning sker senast på tillträdesdagen. Tillträde Köparen tillträder fastigheten så snart köpeskillingen erlagts. Avgifter m.m. Köparen svarar för lagfartskostnader i samband med detta förvärv.. Ansökan om avstyckning Detta avtal utgör tillika ansökan till Lantmäteriet om avstyckning av köpeobjektet. Säljaren förbinder sig att betala förrättningskostnaderna 6. Köpebrev När köpeskillingen är betald skall köpebrev upprättas och undertecknas av parterna. Köpebrevet skall utgöra underlag för lagfartsansökan. Pkt 7 nedan skall även ingå i köpebrevet 7. Vitesvillkor Säljarens ambition med denna tomtförsäljning är att snarast få till stånd köparens etablering av flerbostadshus. Skulle den försålda fastigheten per inte vara bebyggd med minst 0 st lägenheter ska köparen till säljaren erlägga ett vite om kr för varje nytt påbörjat kalenderår som vitesvillkoret inte är uppfyllt (max år). 8. Utstakning av Köpare och säljare skall närvara personligen när den nya tomtplatsen tomtplats stakas ut på plats 9. Säljares åtagande Säljaren skall genomföra de åtgärder som krävs för att gällande artskyddsdispensens skall vara uppfylld. Åtgärder skall genomföras i samband med byggnation av ny lokalgata.

137 Fastigheter i Linde AB Underskrifter Lindesberg 06-??-??- Säljare: Christer Lenke/Kommunchef Irja Gustavsson/Kommunalråd Ovanstående namnteckningar bevittnas: Lindesberg 06-??-?? Köpare:.????????/BOLAGET AB Detta kontrakt har upprättats i likalydande exemplar, ett för vardera parten och ett för lantmäterimyndigheten. Kartskiss. Avstyckning skall ske i enlighet med gällande detaljplan. e

138

139 9. Förlängning av verksamhetsplan för finskt förvaltningsområde Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade den mars 0 60 att anta verksamhetsplan för finskt förvaltningsområde För närvarande pågår en utredning av kommunens arbete med finskt förvaltningsområde gällande organisationen och inriktningen på arbetet, och om kommunen uppfyller lagens intentioner. På grund av detta föreslår kanslichefen i en tjänsteskrivelse daterad den 0 oktober 06 att kommunstyrelsen ska besluta: Verksamhetsplan för finskt förvaltningsområde 0-06 förlängs till och med år Handlingar VP för finskt förvaltningsområde 0-06.pdf (inkluderad nedan) Verksamhetsplan finskt förv.omr 0-06.pdf (inkluderad nedan) USS Förlängning VP finskt förvaltningsområde.pdf (inkluderad nedan) Sida av 0

140

141 Verksamhetsplan för finskt förvaltningsområde 0-06 Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

142 Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Kommunstyrelsen Dokumentet gäller för: Alla nämnder och förvaltningar Dokumentet gäller till och med: 06

143 Innehållsförteckning Inledning.... Bakgrund.... Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (009:7)... Statsbidrag... Arbetsformer Samråd Nätverk... 6 Övergripande mål och åtgärder Information och myndighetskontakter Åtgärder Förvaltningsspecifika mål och åtgärder 9. Barn- och utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen... 6 Uppföljning...

144 Inledning Lindesbergs kommun ingår i det finska förvaltningsområdet sedan januari 0. Detta innebär att finskspråkiga har särskilda lagstadgade rättigheter i kommunen enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (009:7). Kommunens åtaganden enligt denna lag godtogs i samband med beslutet om att ansöka om att bli finskt förvaltningsområde. Implementeringen av lagen är ett långsiktigt arbete påbörjades 0 och Lindesbergs kommun har nu tagit fram denna nya verksamhetsplan för år 0-06 för att tydliggöra vad som konkret behöver göras framöver. Förra verksamhetsplanen gällde Bakgrund År 000 ratificerade Sverige Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (minoritetsspråkskonventionen). Syftet med ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter är att skydda nationella minoriteters fortlevnad och minoritetsspråkskonventionens syfte är att skydda Europas kulturella mångfald genom att värna om landsdels- och minoritetsspråken. Enligt minoritetsspråkskonventionen måste ett landsdels- eller minoritetsspråk ha en historisk geografisk anknytning, skilja från landets majoritetsspråk och talas av tillräckligt många. Om kravet på historisk geografisk anknytning inte uppfylls betraktas språket som ett territoriellt obundet språk. Språk med historisk geografisk anknytning har starkare skydd än territoriellt obundna språk. År 000 erkände Sverige även samer, sverigefinnar, tornedalingar, judar och romer som nationella minoriteter. De nationella minoritetsspråken är samiska, finska, meänkieli (språk med historiskt geografisk anknytning) samt jiddisch och romani chib (territoriellt obundna språk). Gemensamt för de nationella minoritetsgrupperna är att de har en uttalad samhörighet samt historiska och långvariga band till Sverige. De har även en tillhörighet som är religiös, språklig eller kulturell samt en vilja att behålla sin identitet. Varje individ avgör själv om hon eller han tillhör någon av de nationella minoriteterna (den s.k. självidentifikationsprincipen). År 009 presenterade Sveriges regering en ny minoritetspolitisk strategi i propositionen Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna (prop. 008/09:8) för att ytterligare stärka de nationella minoriteternas rättigheter. Regeringens minoritetspolitiska strategi innehåller åtgärder för att: säkerställa en bättre efterlevnad av Europarådets minoritetskonventioner, bättre följa upp genomförandet av minoritetspolitiken, motverka diskriminering och utsatthet av de nationella minoriteterna, stärka de nationella minoriteternas egenmakt och inflytande, samt främja bevarandet av de nationella minoritetsspråken.

145 . Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (009:7) Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk är en del av Sveriges minoritetspolitiska strategi och trädde i kraft januari 00. Grundskyddet gäller samtliga nationella minoriteter i hela landet och innebär att: förvaltningsmyndigheter ska informera de nationella minoriteterna på lämpligt sätt om deras rättigheter när det behövs, det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken och ska även främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige, barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt, förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor. För de kommuner och regioner som ingår i förvaltningsområdet för finska, samiska och/eller meänkieli gäller även särskilda rättigheter: enskilda har rätt att använda språken vid muntliga och skriftliga kontakter med myndigheter i enskilt ärende där myndigheten är beslutsfattare, myndigheten är skyldig att ge muntligt svar på samma språk samt att på begäran ge en skriftlig översättning av beslut och motivering. Myndigheten kan bestämma särskild tid och plats där servicen ges på minoritetsspråk, förvaltningsmyndigheter ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i minoritetsspråken, kommunerna har särskilda skyldigheter att anordna äldre- och barnomsorg, helt eller delvis på minoritetsspråken om någon i förvaltningsområdet önskar detta. Statsbidrag 8 Statsbidrag till kommunerna och landstingen lämnas årligen. Statsbidraget är avsett att användas till de merkostnader som uppkommer i kommunen och landstinget med anledning av de rättigheter som enskilda har enligt lagen (009:7) om nationella minoriteter och minoritetsspråk, och till åtgärder för att stödja användningen av finska, meänkieli och samiska. Varje kommun ska tillsammans med de nationella minoriteterna kartlägga de behov som finns i kommunen av åtgärder till stöd för användningen av finska, meänkieli respektive samiska. En kommun eller ett landsting som tagit emot bidrag enligt denna förordning är skyldig att lämna en ekonomisk redovisning av de utbetalda medlen och en redovisning av vad

146 medlen har använts till. Kommunerna ska också redovisa hur kartläggningen enligt 8 andra stycket har genomförts. Redovisningen ska lämnas till den myndighet som har betalat ut bidraget. (Förordning (009:99) om nationella minoriteter och minoritetsspråk) Kommuner som ingår i ett förvaltningsområde för finska, samiska och/eller meänkieli får statsbidrag för de merkostnader som uppkommer med anledning av de rättigheter enskilda har enligt lagen (009:7). Statsbidraget får inte användas till kommunens ordinarie verksamhet. Lindesbergs kommun får grundbelopp årligen för arbetet med finskt förvaltningsområde. År 0 motsvarar grundbelopp kr. Kommunen rapporterar varje år till Länsstyrelsen i Stockholms län över hur statsbidraget har förbrukats. Länsstyrelsen i Stockholms län har tillsammans med Sametinget uppdraget att följa upp tillämpningen av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (009:7). För kommuner som ingår i ett förvaltningsområde och mottar statsbidrag är kartläggning ett krav. Kommunen ska tillsammans med den nationella minoriteten i fråga kartlägga de behov som finns av åtgärder till stöd för användningen av finska, meänkieli eller samiska. I Lindesbergs kommun gjordes under hösten 0 en kartläggning av den sverigefinska minoriteten i kommunen samt en kartläggning av språkkunskaper inom kommunens olika personalgrupper. Detta arbete har fortsatt under 0-0. Arbetsformer. Samråd Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor. (Lag (009:7) om nationella minoriteter och minoritetsspråk) I Lindesbergs kommun sker samrådet i form av en styrgrupp som består av kommunens tjänstemän och politiker samt av representanter från den sverigefinska minoriteten. I Lindesbergs kommun finns även en samordnare som arbetar med samordning och integrering av arbetet.. Nätverk Lindesbergs kommun ingår i en nätverksgrupp med förvaltningskommunerna i Örebro län (Degerfors, Hällefors, Karlskoga, Lindesberg, Örebro). Gruppen träffas regelbundet för att diskutera och samarbeta kring olika insatser. Nätverksgruppen har liksom styrgruppen en viktig funktion för utvecklingen, implementeringen samt det långsiktiga arbetet med finskt förvaltningsområde. I denna grupp ingår från 0 även Länsstyrelsen och Landstinget i Örebro Län. 6

147 Övergripande mål och åtgärder. Information och myndighetskontakter Förvaltningsmyndigheter ska när det behövs på lämpligt sätt informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter enligt denna lag. 8 Enskilda har rätt att använda finska, meänkieli respektive samiska vid sina muntliga och skriftliga kontakter med en förvaltningsmyndighet vars geografiska verksamhetsområde helt eller delvis sammanfaller med minoritetsspråkets förvaltningsområde. Detta gäller i ärenden i vilka den enskilde är part eller ställföreträdare för part, om ärendet har anknytning till förvaltningsområdet. Om den enskilde använder finska, meänkieli eller samiska i ett sådant ärende, är myndigheten skyldig att ge muntligt svar på samma språk. Enskilda som saknar juridiskt biträde har dessutom rätt att på begäran få en skriftlig översättning av beslut och beslutsmotivering i ärendet på finska, meänkieli respektive samiska. Myndigheten ska även i övrigt sträva efter att bemöta de enskilda på dessa språk. (Lag (009:7) om nationella minoriteter och minoritetsspråk) Mål Kommunen ska sträva efter att finska kommuninvånare alltid kan använda finska i sina kontakter med kommunen. Kommunen ska informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk.. Åtgärder för 0-06 För att tillgodose åtagandet om att enskilda har rätt att använda finska vid sina kontakter med kommunen, bör det vid rekrytering av personal till receptionen/växeln och övriga enheter, särskilt inom vård och omsorg, framhållas att kunskap i både svenska och finska är önskvärt. Det är även viktigt att receptionen/växeln har kunskap om vilka anställda i kommunen pratar finska för att kunna hänvisa personer rätt. Inom dessa två år har alla enheter inom, främst Vård och Omsorg där det finns ett uttalat behov, minst en tvåspråkig personal som resurs/kontaktperson. Dessa har utbildats i kommunens rutiner och har stärkts i sin finska. En manual/lathund tas fram till förvaltningarna om hur man praktiskt går till väga då en förfrågan uppstår om ett muntligt eller skriftligt svar på finska, meänkieli respektive samiska. Dessa kommande år börjar hittills tagna initiativ implementeras i den ordinarie verksamheten så att de ska kunna vara en kommunangelägen verksamhet istället för projektbaserad finanserad av statliga medel. Kommunen arbetar med folkhälsofrågorna även på finska för den finska minoriteten. 7

148 Det finska förvaltningsområdet följer kommunens ungdomspolitiska strategi och ser över vad vi kan göra för att stimulera ungdomars väl på området. Informationsarbetet fortskrider så att alla biblioteksfilialer, familjecenter, förskolor, vårdcentraler etc. har tillgång till att sprida information på finska. Arbetet med att stärka den finska kulturen fortgår i samarbete med även alla externa aktörer i kommunen, föreningar, organisationer, enskilda. Kommande årets tema är att dokumentera sverigefinnarnas minnen av möten med Sverige. 8

149 Förvaltningsspecifika mål och åtgärder. Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningsmyndigheter ska när det behövs på lämpligt sätt informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter enligt denna lag. I språklagen (009:600) anges att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. Det allmänna ska även i övrigt främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt. 7 När en kommun i ett förvaltningsområde erbjuder plats i förskola eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i kap. skollagen (00:800) som kompletterar eller erbjuds i stället för förskola, ska kommunen erbjuda barn vars vårdnadshavare begär det plats i sådan verksamhet där hela eller delar av verksamheten bedrivs på finska, meänkieli respektive samiska. Lag (00:86). (Lag (009:7) om nationella minoriteter och minoritetsspråk) 0 En huvudman är skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk endast om. minst fem elever som ska erbjudas modersmålsundervisning i språket önskar sådan undervisning, och. det finns en lämplig lärare. Första stycket gäller inte nationella minoritetsspråk. Enligt 7 språklagen (009:600) är de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Mål (Skolförordningen (0:8)) Arbeta för att elever som tillhör en nationell minoritet har möjlighet att utveckla sin tvåspråkighet. Öka kunskapen om de nationella minoriteterna bland elever och lärare. Öka kunskapen bland föräldrar om nationella minoriteters rättigheter. Åtgärder Varje år informera aktuella föräldrar om rättigheterna i lagen om nationella minoriteter gällande förskola och skollagen/förordningen gällande modersmålsundervisning. Vårdnadsblanketten har uppdaterats till att omfatta frågan om man tillhör nationell minoritet och vilken av dem för att vi ska kunna rikta rätt information till familjen. 9

150 . Socialförvaltningen Förvaltningsmyndigheter ska när det behövs på lämpligt sätt informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter enligt denna lag. 8 Enskilda har rätt att använda finska, meänkieli respektive samiska vid sina muntliga och skriftliga kontakter med en förvaltningsmyndighet vars geografiska verksamhetsområde helt eller delvis sammanfaller med minoritetsspråkets förvaltningsområde. Detta gäller i ärenden i vilka den enskilde är part eller ställföreträdare för part, om ärendet har anknytning till förvaltningsområdet. Om den enskilde använder finska, meänkieli eller samiska i ett sådant ärende, är myndigheten skyldig att ge muntligt svar på samma språk. Enskilda som saknar juridiskt biträde har dessutom rätt att på begäran få en skriftlig översättning av beslut och beslutsmotivering i ärendet på finska, meänkieli respektive samiska. Myndigheten ska även i övrigt sträva efter att bemöta de enskilda på dessa språk. 8 En kommun i ett förvaltningsområde ska erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller delar av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av personal som behärskar finska, meänkieli respektive samiska. Detsamma gäller kommuner utanför ett förvaltningsområde, om kommunen har tillgång till personal som är kunnig i språket. (Lag (009:7) om nationella minoriteter och minoritetsspråk) Mål Att möta behovet av finsk äldreomsorg. Att information finns tillgänglig på finska. Att kunna bemöta på finska i myndighetskontakter. Åtgärder Garanterar att finsktalande brukare får ett boende med tillgång till finskspråkig personal om de önskar detta. Garanterar att finsktalande brukare inom hemtjänsten får en finsktalande kontaktperson om de önskar detta. Stärker personalens kunskaper i finska, särskilt inom avdelningen för vård och omsorg samt funktionsstöd. Strävar efter att samverka med frivilligorganisationer och församlingens finska verksamhet. Erbjuder tvåspråkig personal utbildning i socialförvaltningens organisation och rutiner i hur man arbetar inom vård och omsorg. Ser över rutiner vad gäller information, biståndshandläggning för att säkerställa att finsktalande brukare kan få den hjälpen de har behov av. 0

151 . Kultur- och fritidsförvaltningen I språklagen (009:600) anges att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. Det allmänna ska även i övrigt främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt. Mål (Lag (009:7) om nationella minoriteter och minoritetsspråk) Att fortsätta att arbeta för ett varierat och kvalitativt kulturutbud för den sverigefinska minoriteten. Att synliggöra det finska språket och kulturen. Åtgärder Tillsätter en referensgrupp för att samråda med berörd finskspråkig minoritet om kulturverksamhet, bibliotekstjänster o.s.v. Uppmuntrar föreningslivet att arrangera tvåspråkiga kulturaktiviteter. Är med och arrangerar finsk kulturvecka.

152 6 Uppföljning Vid varje årsredovisning görs en uppföljning av verksamhetsplanen för finskt förvaltningsområde. En uppföljning av verksamheten och budget görs likaledes till Länsstyrelsen i Stockholm årligen Lindesberg kommun@lindesberg.se

153 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Utskottet för stöd och strategi USS Dnr. 06/8 Förlängning av Verksamhetsplan för finskt förvaltningsområde 0-06 Beslut Utskottet för stöd och strategi föreslår kommunstyrelsen besluta: Verksamhetsplan för finskt förvaltningsområde 0-06 förlängs till och med år 07. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade den mars 0 60 att anta verksamhetsplan för finskt förvaltningsområde För närvarande pågår en utredning av kommunens arbete med finskt förvaltningsområde gällande organisationen och inriktningen på arbetet, och om kommunen uppfyller lagens intentioner. På grund av detta föreslår kanslichefen i en tjänsteskrivelse daterad den 0 oktober 06 att kommunstyrelsen ska besluta: Verksamhetsplan för finskt förvaltningsområde 0-06 förlängs till och med år 07. Justerande Utdragsbestyrkande

154 0. Tillämpningsanvisningar OPF-KL (omställningsstöd och pension för förtroendevalda i kommuner och landsting) Ärendebeskrivning Utifrån kommunfullmäktiges beslut 6, om antagande av bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda, OPF-KL, fick kommunstyrelsen följande uppdrag: - att pensionsmyndigheten, tillika kommunstyrelsen, får i uppdrag att ta fram anvisningar i vilka regleras hur kommunen ska arbeta med aktiva omställningsinsatser och kostnadsram för detta, rutiner för styrkande av egen aktivitet i syfte att hitta annan försörjning vid omställningsstöd och rutiner för inkomstsamordning vid omställningsstöd. - att pensionsmyndigheten får i uppdrag att ta fram anvisningar för skriftlig ansökan om förmåner enligt OPF-KL. Pensionshandläggare samt personalchef har tillsammans med seniorkonsult vid KPA haft dialog kring förslaget till tillämpningsanvisningar. Förslaget har sin utgångspunkt i att vara så likt övriga medarbetares omställningsvillkor som möjligt. Att låta innehållet i kommunfullmäktiges beslut KF 70, höjning av ersättning för förlorad pensionsförmån för fritidspolitiker bli en del av dokumentet tillämpningsanvisningar OPF-KL, utgår från att förenkla. Att ha ett dokument som innefattar denna information gör att en politiker inte behöver leta efter pensionsinformation i flera olika dokument. Personalchefen föreslår i en tjänsteskrivelse daterad den november 06 att kommunstyrelsen ska besluta: Tillämpningsanvisningar OPF-KL antas att gälla. Kommunfullmäktiges beslut KF 70, höjning av ersättning för förlorad pensionsförmån för fritidspolitiker blir en del av dokumentet tillämpningsanvisningar OPF-KL. Sida 6 av 0

155 0.. Handlingar tillämpningsanvisningar opfkl tjänsteskrivelse.pdf (inkluderad nedan) Tillämpningsanvisningar OPF-KL.pdf (inkluderad nedan) Sida 7 av 0

156 TJÄNSTESKRIVELSE p Dnr 06/7 Kommunledningskontoret Carina Fyrpihl Carina.fyrpihl@lindesberg.se Kommunstyrelsen Tillämpningsanvisningar OPF-KL (omställningsstöd och pension för förtroendevalda kommuner och landsting) Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen besluta Tillämpningsanvisningar OPF-KL antas att gälla. Kommunfullmäktiges beslut KF 70, höjning av ersättning för förlorad pensionsförmån för fritidspolitiker blir en del av dokumentet tillämpningsanvisningar OPF-KL. Ärendebeskrivning Utifrån kommunfullmäktiges beslut 6, om antagande av bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda, OPF-KL, fick kommunstyrelsen följande uppdrag: - att pensionsmyndigheten, tillika kommunstyrelsen, får i uppdrag att ta fram anvisningar i vilka regleras hur kommunen ska arbeta med aktiva omställningsinsatser och kostnadsram för detta, rutiner för styrkande av egen aktivitet i syfte att hitta annan försörjning vid omställningsstöd och rutiner för inkomstsamordning vid omställningsstöd. - att pensionsmyndigheten får i uppdrag att ta fram anvisningar för skriftlig ansökan om förmåner enligt OPF-KL. Ärendets beredning Pensionshandläggare samt personalchef har tillsammans med seniorkonsult vid KPA haft dialog kring förslaget till tillämpningsanvisningar. Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet Förslaget har sin utgångspunkt i att vara så likt övriga medarbetares omställningsvillkor som möjligt. Att låta innehållet i kommunfullmäktiges beslut KF 70, höjning av ersättning för förlorad pensionsförmån för fritidspolitiker bli en del av dokumentet tillämpningsanvisningar OPF-KL, utgår från att förenkla. Att ha ett dokument som innefattar denna information gör att en politiker inte behöver leta efter pensionsinformation i flera olika dokument. Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro Lindesberg 7 Lindesberg 08-9 fax

157 Kommunchef Christer Lenke Personalchef Carina Fyrpihl Meddelas för åtgärd: Personalenhetens pensionshandläggare Bilaga: Tillämpningsanvisningar OPF-KL

158 Tillämpningsanvisningar OPF-KL Kommunstyrelsen Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

159 Fastställt av: Kommunstyrelsen (utifrån KF beslut 6/0-06-7) Datum: 06-- För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För redaktionella ändringar ansvarar: Personalchef För eventuell uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Personalchef Dokumentet gäller för: Nytillträdda förtroendevalda from Dokumentet gäller till och med: 00--

160 Inledning OPF-KL(Omställningsstöd och pension för förtroendevalda) gäller för förtroendevalda som väljs för första gången i samband med valet 0 samt för heltidspolitiker som tillträtt uppdrag under 0. Bestämmelserna gäller från samma tidpunkt, även för förtroendevalda som i tidigare uppdrag i kommunen inte omfattas av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser. Förmåner i OPF-KL OPF-KL består av följande förmåner: Omställningsstöd - Aktiva omställningsinsatser - Ekonomiskt omställningsstöd - Förlängt ekonomiskt omställningsstöd Pensionsbestämmelser - Avgiftsbestämd ålderspension - Efterlevandeskydd - Sjukpension - Familjeskydd Vilka förmåner har en förtroendevald rätt till Förtroendevald med sammanlagda uppdrag på minst 0 procent omfattas av samtliga ovanstående förmåner. Fritidspolitiker med sammanlagda uppdrag på under 0 procent omfattas av avgiftsbestämd ålderspension och efterlevandeskydd. Utbetalning av förmåner sker efter skriftlig ansökan enligt pensionsmyndighetens anvisningar. Pensionsmyndighet Pensionsmyndighet är kommunstyrelsen.

161 Omställningsstöd Aktiva omställningsinsatser Rätt till aktiva omställningsinsatser enligt OPF-KL. Nedanstående villkor ska vara uppfyllda: Uppdrag i kommunen på minst 0 %. Minst års sammanhängande uppdragstid i kommunen vid avgång. Inte fyllt 6 år vid avgången. Aktiva omställningsinsatser Förtroendevald ska erbjudas möjlighet till aktiva omställningsinsatser på liknande sätt och i jämförbar omfattning som gäller för anställda i kommunen. Exempel på aktiva omställningsinsatser kan vara: - rådgivning och vägledning - kostnader för viss kortare utbildning eller praktik - finansiering av kurslitteratur - hjälp att starta eget företag Ansökan Förtroendevald ska lämna skriftlig ansökan till kommunens pensionshandläggare om aktiv omställningsinsats senast månader efter avgången från uppdraget. Ansökan vidarebefordras till kommunstyrelsen. Den förtroendevalda anger själv, i den mån det är möjligt, vilken typ av aktiv omställningsinsats som önskas och ungefärlig kostnad för denna. Blankett för ansökan finns hos Personalenheten. Beslut Beslut om aktiv omställningsinsats sker efter övervägande i varje enskilt fall, med beaktande av den förtroendevaldes individuella förutsättningar och behov. Beslut fattas av pensionsmyndigheten. Information Kommunen ska i samband med att en förtroendevald avgår från uppdaget informera om de regler som gäller för omställningsstöd.

162 Ekonomiskt omställningsstöd Rätt till aktiva omställningsinsatser enligt OPF-KL. Nedanstående villkor ska vara uppfyllda: Uppdrag i kommunen på minst 0 %. Minst års sammanhängande uppdragstid i kommunen vid avgång. Inte fyllt 6 år vid avgången. Regler för ekonomiskt omställningsstöd Varje år i uppdraget ger rätt till utbetalning i månader. Maximal utbetalningstid är år och sker längst till och med månaden innan den förtroendevalda fyller 6 år. Ekonomiskt omställningsstöd beräknas på årsarvodet före avgångstidpunkten. Storleken på omställningsstödet är 8 % under de första två åren och med 60 % år tre. Det ekonomiska omställningsstödet ska samordnas/minskas med förvärvsinkomster, med undantag för prisbasbelopp per år. Omställningsstödet upphör om den förtroendevalda får nytt uppdrag i kommunen eller landsting/region eller i Riksdagen/regeringen. För att få ekonomiskt omställningsstöd krävs egen aktivitet från den förtroendevalda i syfte att hitta försörjning. Ansökan Förtroendevald ska lämna skriftlig ansökan till kommunens pensionshandläggare om ekonomiskt omställningsstöd snarast, dock senast månader efter avgången från uppdraget. Utbetalningen sker retroaktivt från avgången. Har ansökan kommit in senare än månader efter avgången beviljas ingen retroaktiv utbetalning, utan endast utbetalning under återstående tid av den fastställda utbetalningstiden enligt ovanstående regler. Blankett för ansökan finns hos Personalenheten. Aktivitetsrapport Den förtroendevalda ska lämna en aktivitetsrapport en gång per kvartal där personen redovisar vad som gjorts för att hitta egen försörjning. Rapporten lämnas senast veckor in på nästkommande kvartal till kommunens pensionshandläggare för vidare befordran till kommunsstyrelsen. Dock krävs ingen sådan under de första månaderna med ekonomiskt omställningsstöd. Om den förtroendevalda inte sökt lämpligt arbete, inte tagit erbjudet arbete eller inte rapporterat inom föreskriven tid kan den förtroendevalda bli skyldig att återbetala hela eller delar av det utbetalda omställningsstödet. Det är pensionsmyndigheten som beslutar ifall kravet på egen aktivitet inte uppfylls och kan stoppa utbetalningen genom att meddela Personalenheten detta.

163 Förlängt ekonomiskt omställningsstöd Rätt till aktiva omställningsinsatser enligt OPF-KL. Nedanstående villkor ska vara uppfyllda: Uppdrag i kommunen på minst 0 %. Minst 8 års sammanhängande uppdragstid i kommunen vid avgång. Fyllt 6 år men inte 6 år. Regler för förlängt ekonomiskt omställningsstöd Betalas ut tidigast från 6 års ålder och endast i direkt anslutning till att ekonomiskt omställningsstöd upphör. Det förlängda omställningsstödet beviljas och betalas ut för år i taget, dock längst till och med månaden innan den förtroendevalda fyller 6 år. Det förlängda omställningsstödet beräknas på årsarvodet före avgångstidpunkten och storleken är 60 %. Det förlängda omställningsstödet ska samordnas/minskas med förvärvsinkomster. Omställningsstödet upphör om den förtroendevalda får nytt uppdrag i kommunen eller landsting/region eller i Riksdagen/regeringen. För att få ekonomiskt omställningsstöd krävs egen aktivitet från den förtroendevalda i syfte att hitta försörjning. Ansökan Förtroendevald ska lämna skriftlig ansökan till kommunens pensionshandläggare om förlängt ekonomiskt omställningsstöd årligen senast månader innan rätten till förlängt omställningsstöd inträder. Blankett för ansökan finns hos Personalenheten. Aktivitetsrapport Den förtroendevalda ska lämna en aktivitetsrapport en gång per kvartal där personen redovisar vad som gjorts för att hitta egen försörjning. Rapporten lämnas senast veckor in på nästkommande kvartal till kommunens pensionshandläggare för vidare befordran till kommunsstyrelsen. Om den förtroendevalda inte sökt lämpligt arbete, inte tagit erbjudet arbete eller inte rapporterat inom föreskriven tid kan den förtroendevalda bli skyldig att återbetala hela eller delar av det utbetalda omställningsstödet. Det är kommunstyrelsen som beslutar ifall kravet på egen aktivitet inte uppfylls och kan stoppa utbetalningen genom att meddela Personalenheten detta.

164 Beslut gällande ekonomiskt omställningsstöd och förlängt ekonomiskt omställningsstöd Personalenheten bedömer om reglerna om ekonomiskt omställningsstöd uppfylls. Kommunstyrelsen beslutar ifall utbetalningen ska upphöra i de fall kravet på egen aktivitet inte uppfylls. Samordning Den förtroendevalda är skyldig att lämna in inkomstuppgift för varje månad som rätt till omställningsstöd finns, oavsett om det viss månad är 0 kronor. Inkomstuppgiften är en förutsättning för utbetalning och lämnas till kommunens pensionshandläggare. Utbetalning sker innevarande månad. Om inkomstuppgiften inte lämnats senast den :e nästkommande månad, stoppas utbetalningen till dess att inkomstuppgift inkommit. Retroaktiv utbetalning kan endast ske månader bakåt. Blankett finns hos Personalenheten. Information Kommunen ska i samband med att den förtroendevalda avgår från uppdraget informera om de regler som gäller för ekonomiskt omställningsstöd och för förlängt omställningsstöd.

165 Pensionsbestämmelser Rätt till pensionsbestämmelser enligt OPF-KL. Nedanstående villkor ska vara uppfyllda: Förtroendevald för första gången vid valet 0 eller omvald vid detta val och inte tidigare omfattats av andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda och som när OPF-KL ska börja gälla inte uppnått 67 års ålder. Bestämmelsen gäller även heltidspolitiker som tillträtt under 0. Anmärkning angående årsregeln Varje ny mandatperiod ska betraktas som ett nytt tillträde till uppdrag och om den förtroendevalda vid tillträdet uppnått i a LAS angiven ålder gäller inte pensionsbestämmelsen. Avgiftsbestämd ålderspension Regler för avgiftsbestämd ålderspension Kommunen avsätter pensionsavgifter på, procent upp till 7, inkomstbasbelopp och på inkomst däröver avsätts 0 procent. Om pensionsavgiften är lägre än,0 procent av inkomstbasbeloppet utbetalas denna i kontant ersättning. Belopp understigande 00 kronor utbetalas inte. Pensionen kan tas ut tidigast från den tidpunkt som gäller för uttag av allmän pension. Pensionen betalas ut månadsvis livlångt eller som engångsersättning då pensionsbehållningen är högst 0 procent av inkomstbasbeloppet. Pensionsinformation Information gällande pensionsgrundande inkomst och avsättningar av pensionsavgift ska lämnas löpande. Ansökan om avgiftsbestämd ålderspension Den förtroendevalde ska lämna skriftlig ansökan till kommunens pensionshandläggare om utbetalning senast månader före önskad utbetalning Blanketten finns hos Personalenheten.

166 Efterlevandeskydd Avgiftsbestämd ålderspension innehåller ett obligatoriskt efterlevandeskydd till familjen ifall den förtroendevalda avlider. Efterlevandeskyddet kan väljas bort inför att utbetalningen av avgiftsbestämd ålderspension ska påbörjas. Detta görs på samma blankett där man ansöker om utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension. Ansökan om utbetalning av efterlevandeskydd Ansökan ska ske senast 6 månader efter inträffat dödsfall till kommunens pensionshandläggare. Blankett finns hos Personalenheten. Sjukpension Gäller förtroendevald med uppdrag i kommunen på minst 0 %. Regler för sjukpension Sjukpensionen betalas ut under den tid den förtroendevalda har rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning. Kommunen avsätter pensionsavgifter för avgiftsbestämd ålderspension under tiden med sjukpension. Det finns ett efterskydd på 70 dagar efter att förtroendevald avgått från uppdraget och sjuk- eller aktivitetsersättning beviljats. Familjeskydd Utbetalas vid dödsfall. Gäller förtroendevald med uppdrag i kommunen på minst 0 %. Regler för familjeskydd Vid dags datum, 06--, gäller tidigare avtal, pensionsbestämmelser för förtroendevalda PBF, för familjeskydd, tills dess att OPF-KLs centrala anvisningar antagits. De nya reglerna beräknas gälla från och med januari 08. Ansökan Ansökan ska ske senast månader efter inträffat dödsfall. Blankett finns hos Personalenheten.

167 Ersättning för pensionsförlust Fritidspolitiker med sammanlagda uppdrag på under 0 procent, har rätt till skälig ersättning för förlorad tjänstepension. Pensionsersättningen är, procent och beräknas på den sammanlagda ersättning för förlorad arbetsinkomst som betalats ut under året (enligt beslut Kf 70/0-0-6). Pensionsersättningen betalas ut kontant vid ett tillfälle året efter det år förlusten uppstod. Ersättningen utbetalas till samtliga förtroendevalda som fått ersättning för förlorad arbetsinkomst utbetald och där pensionsersättningen överstiger 00 kr. Ingen ansökan för pensionsersättningen behövs.

168 . Uppdaterade riktlinjer för rökfri arbetstid Ärendebeskrivning Lindesbergs kommun införde januari 0 rökfri arbetstid. Under 0/0 genomfördes en utvärdering bland kommunens medarbetare utifrån riktlinjerna. Resultatet har diskuterats både i kommunens ledningsgrupp samt varit uppe för dialog i kommunövergripande samverkansgrupp. Rökfri arbetstid är en viktig folkhälsofråga och inte minst en miljöfråga. Nuvarande riktlinjer är skrivna utifrån en äldre grafisk manual och behöver uppdateras. Några få uppdateringar textmässigt har också gjorts. Personalchefen föreslår i en tjänsteskrivelse daterad den 0 september 06 att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige besluta: Kommunfullmäktige antar uppdatering av riktlinjer Rökfri arbetstid, att gälla från och med 07-xx-xx. Uppdaterar riktlinjer Rökfri arbetstid KF 0/0... Handlingar Uppdaterade riktlinjer för rökfri arbetstid.pdf (inkluderad nedan) USS 9 riktlinjer för rökfri arbetstid.pdf (inkluderad nedan) Sida 8 av 0

169

170

171

172

173

174 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Utskottet för stöd och strategi USS 9 Dnr. 06/7 Riktlinjer för rökfri arbetstid Beslut Utskottet för stöd och strategi föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Kommunfullmäktige antar uppdatering av riktlinjer Rökfri arbetstid, att gälla från och med Uppdaterar riktlinjer Rökfri arbetstid KF 0/0. Ärendebeskrivning Lindesbergs kommun införde januari 0 rökfri arbetstid. Under 0/0 genomfördes en utvärdering bland kommunens medarbetare utifrån riktlinjerna. Resultatet har diskuterats både i kommunens ledningsgrupp samt varit uppe för dialog i kommunövergripande samverkansgrupp. Rökfri arbetstid är en viktig folkhälsofråga och inte minst en miljöfråga. Nuvarande riktlinjer är skrivna utifrån en äldre grafisk manual och behöver uppdateras. Några få uppdateringar textmässigt har också gjorts. Personalchefen föreslår i en tjänsteskrivelse daterad den 0 september 06 att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige besluta: Kommunfullmäktige antar uppdatering av riktlinjer Rökfri arbetstid, att gälla från och med Uppdaterar riktlinjer Rökfri arbetstid KF 0/0. Ledamöternas förslag till beslut Mats Seijboldt (SD) föreslår avslag på förvaltningens förslag med undantag för avsnittet hjälp och stöd för att sluta röka, på sidan. Beslutsgång Ordförande Bengt Storbacka (S) ställde förslagen mot varandra och fann att utskottet för stöd och strategi beslutat enligt förvaltningens förslag. Reservation Mats Seijboldt (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag. Justerande Utdragsbestyrkande

175 . Förlängning av Regler och instruktioner för Förebyggande aktiviteter - motionstimme och motionspeng förlängning Ärendebeskrivning togs beslut av kommunstyrelsen om möjlighet till en motionstimme per vecka på arbetstid alternativt motionspeng för anställd i Lindesberg kommun. Efter utvärdering 008, som påvisade det positiva med denna personalpolitiska åtgärd, förlängdes beslutet att gälla till och med 009. Därefter har beslutet förlängts att gälla 00, 0 och föreslås nu förlängas till och med 08. Årlig lägesrapport redovisas i personalekonomiskt bokslut. Personalchefen föreslår i en tjänsteskrivelse daterad den 8 november 06 att kommunstyrelsen ska besluta: Möjlighet till en motionstimme per vecka på arbetstid alternativt motionspeng för medarbetare i Lindesbergs kommun förlängs att gälla till och med december 08. Regler och instruktioner Förebyggande aktiviteter-motionstimme och motionspeng, antas och ersätter Ks Årlig lägesrapport gällande motionstimme/motionspeng utifrån förebyggande hälsoarbete utförs och redovisas årligen i personalekonomiskt bokslut... Handlingar Tjänsteskrivelse regler instruktioner motionstimme.pdf (inkluderad nedan) Utkast till regler och instruktioner förebyggande aktiviteter - motionstimme och motionspeng uppdatering 07.pdf (inkluderad nedan) USS 0 motionstimme.pdf (inkluderad nedan) Sida 9 av 0

176 TJÄNSTESKRIVELSE p Dnr 06/ 6 Kommunledningskontoret Carina Fyrpihl Carina.fyrpihl@lindesberg.se Kommunstyrelsen Förlängning av motionstimme och motionspeng Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen besluta Möjlighet till en motionstimme per vecka på arbetstid alternativt motionspeng för medarbetare i Lindesbergs kommun förlängs att gälla till och med december 08. Regler och instruktioner Förebyggande aktivitetermotionstimme och motionspeng, antas och ersätter Ks Årlig lägesrapport gällande motionstimme/motionspeng utifrån förebyggande hälsoarbete utförs och redovisas årligen i personalekonomiskt bokslut. Ärendebeskrivning togs beslut av kommunstyrelsen om möjlighet till en motionstimme per vecka på arbetstid alternativt motionspeng för anställd i Lindesberg kommun. Efter utvärdering 008, som påvisade det positiva med denna personalpolitiska åtgärd, förlängdes beslutet att gälla till och med 009. Därefter har beslutet förlängts att gälla 00, 0 och föreslås nu förlängas till och med 08. Årlig lägesrapport redovisas i personalekonomiskt bokslut. Ärendets beredning Under har utvärderingar genomförts med fokus på där motionstimme/peng nyttjats minst, främst socialförvaltningen. Kommunledningsstaben, Personal har genom Hälsoutvecklare Hillevi Karlsson under maj månad 0 genomfört en enkätundersökning till samtlig personal. Detta som underlag för förslag till beslut om ytterligare förlängning av motionstimme och motionspeng från 0 och framåt. Resultatet av enkätundersökningen har redovisats på LinNet för samtliga medarbetare att ta del av, förvaltningschefsgruppen har diskuterat resultatet samt att varje förvaltningschef får ta del av en förvaltningsspecifik redovisning. Kommunövergripande samverkansgrupp har delgivits resultatet samt inkommit med synpunkter. Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro Lindesberg 7 Lindesberg 08-9 fax

177 Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet Förmånen att när verksamheten så tillåter kunna nyttja motionstimme är hälsofrämjande, det är kommunens chefer och fackliga organisationer eniga om. Företagshälsovården, Regionhälsan, använder sig också av att vid möte med medarbetare i behov av arbetslivsinriktad rehabilitering, diskutera hur motionstimme och andra delar i vårt hälsofrämjande arbete kan bidra till hälsa. Vid kommunövergripande samverkansgrupp har synpunkter från fackliga organisationer inkommit som vill att kommunen undersöker möjligheten att i högre utsträckning utge motionspeng. Fackliga organisationer får synpunkter på att alltfler medarbetare inte har möjlighet att nyttja motionstimme utifrån en hårt pressad arbetssituation. Konsekvenser Att arbeta hälsofrämjande är en del i vårt systematiska arbetsmiljöarbete. Lindesbergs kommun har 8 % kvinnor som medarbetare. Kvinnor har högre sjuktal än män. Att satsa på god hälsa både fysiskt och psykiskt är en del i aktivt jämställdhetsarbete, arbetsmiljöarbete och inte minst en viktig faktor för att vara en attraktiv arbetsgivare. Kommunchef Christer Lenke Personalchef Carina Fyrpihl Meddelas för åtgärd: Kommunchef För kännedom: Kommunens samtliga chefer Bilaga: Regler och instruktioner Förebyggande aktiviteter motionstimme och motionspeng

178 Förebyggande aktiviteter motionstimme och motionspeng Kommunstyrelsen Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

179 Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 06-xx-xx, ersätter För revidering ansvarar: Kommunledningskontoret, personalenheten har rätt att göra redaktionella ändringar i reglerna och instruktionerna under löptiden. För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kommunstyrelsen Dokumentet gäller för: Alla nämnder och förvaltningar Dokumentet gäller till och med: 08

180 Förebyggande aktiviteter motionstimme och motionspeng Kommunstyrelsens grundläggande beslut Kommunstyrelsen i Lindesbergs kommun fattade följande beslut: Enskilda anställda får, efter individuell prövning, möjlighet att på arbetstid delta i satsningen på förebyggande åtgärder för anställda i riskzonen. Respektive arbetsplats ska stå för eventuell vikariekostnad. Max en timmes träning på arbetstid per vecka för anställda, företrädesvis i organiserad form, medges om arbetssituationen tillåter och vikarie inte behöver sättas in. Om motionstimme på grund av verksamhetsskäl inte kan tas ut, så finns ett alternativ genom ekonomiskt stöd för motion på fritiden med max 000 kronor per år. Kommunstyrelsen i Lindesbergs kommun fattade 0--6 beslut om att motionstimmen förlängs att gälla till och med december 06. Kommunledningsstaben, Personal fick i uppdrag att uppdatera regler och rutiner. Förebyggande aktiviteter De aktiviteter som åsyftas här är förebyggande aktiviteter som syftar till att eliminera ohälsa för specifika riskgrupper. Det kan vara kurser som: Viktgrupper Sluta-röka-grupper Stresshantering Aktiva program för personer med upprepad korttidsfrånvaro Vägledning för redan sjukskrivna Beslut om deltagande med lön på arbetstid samt deltagaravgift fattas av ekonomiskt ansvarig chef. Kostnaden belastar respektive arbetsplats. Hälsofrämjande aktiviteter Lindesbergs kommun erbjuder även hälsofrämjande aktiviteter till alla medarbetare för att undvika ohälsa. Det kan vara olika aktiviteter till exempel hälsoprofiler, sömnskola eller träningsprogram. Mer information finns i MAS-bladet. Många aktiviteter är kostnadsfria för medarbetaren och deltagande sker på fritiden. Motionstimme eller motionspeng? I första hand ska motionstimmen utnyttjas. I de fall verksamheten inte tillåter det, till exempel om vikarie behöver tas in, kan en motionspeng erbjudas som kompensation. Om tveksamhet råder om vilka aktiviteter motionspeng ska utgå till kan arbetsledaren kontakta hälsoutvecklare på MAS hälsosatsning för råd. Det är ekonomiskt ansvarig chef som avgör om det är motionstimme eller motionspeng som gäller. Gäller det motionspeng ska

181 överenskommelse om aktivitet göras upp med arbetstagaren i förväg. Motionstimme kan inte kombineras med motionspeng. Motionstimme Alla anställda har, om arbetet medger, rätt till en motionstimme per vecka på arbetstid. Motionstimmen ska vara förlagd till ordinarie arbetstid syftet är inte att gå hem en timme tidigare för att utöva motionen hemma. Motionstimmen ska utgå från och avslutas på arbetsplatsen. Timmen ska utnyttjas till en fysisk aktivitet som är pulshöjande. Tiden per vecka inkluderar eventuell transport och ombyte. Det går inte att ha träningstimmar innestående, det vill säga spara till nästkommande vecka. Det är en fördel om aktiviteten sker i organiserad form, till exempel promenad i grupp. Motionspeng För att få ersättning förutsätts att anställningen är tillsvidare eller för viss tid under minst månader i följd hos kommunen. Motionspengen uppgår till max 000 kr inkl moms per kalenderår. Ersättning kan ges till anställda som uppbär sjukpenning eller föräldrapenning. Motionspengen ska användas till en pulshöjande fysisk aktivitet, exempelvis gymnastik, styrketräning, spinning, simning, racket- eller bollsporter. Qigong, massage och liknande omfattas inte. Bidraget kan inte användas till träningskläder eller skor. Motionspengen ska vara godkänd i förväg av ekonomiskt ansvarig chef. För att få ersättning krävs att utgiften är styrkt med originalkvitto och att det rör sig om sådan motion som uppfyller förutsättningarna för skattefrihet *. På kvittot ska namn och personnummer på medarbetaren framgå samt vilken period och aktivitet som avses. Kvittot lämnas till ekonomiskt ansvarig chef för attest som vidarebefordrar det till personalredogöraren för utbetalning i samband med lön. Ekonomiskt ansvarig chef ansvarar för att inte ersättningen per kalenderår och anställd överstiger gällande maxbelopp. Kostnaden belastar respektive arbetsplats För att kunna följa upp kostnaden för motionspengen ska projektnummer 009 anges i kodsträngen. * Skatteverket har lämnat följande exempel på skattepliktig motion: - Motion inom exklusiva sporter - Motion inom sporter som kräver dyrbare anläggningar, redskap och kringutrustning, t ex golf, segling, ridning, och utförsåkning på skidor - Motion inom sporter som inte innebär motion i betydelsen fysisk träning, t ex bågskytte - Personliga startavgifter i tävlingar och medlemsavgifter

182 Förebyggande aktiviteter motionstimme och motionspeng Kommunstyrelsen Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

183 Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 06-xx-xx, ersätter För revidering ansvarar: Kommunledningskontoret, personalenheten har rätt att göra redaktionella ändringar i reglerna och instruktionerna under löptiden. För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kommunstyrelsen Dokumentet gäller för: Alla nämnder och förvaltningar Dokumentet gäller till och med: 08

184 Förebyggande aktiviteter motionstimme och motionspeng Kommunstyrelsens grundläggande beslut Kommunstyrelsen i Lindesbergs kommun fattade följande beslut: Enskilda anställda får, efter individuell prövning, möjlighet att på arbetstid delta i satsningen på förebyggande åtgärder för anställda i riskzonen. Respektive arbetsplats ska stå för eventuell vikariekostnad. Max en timmes träning på arbetstid per vecka för anställda, företrädesvis i organiserad form, medges om arbetssituationen tillåter och vikarie inte behöver sättas in. Om motionstimme på grund av verksamhetsskäl inte kan tas ut, så finns ett alternativ genom ekonomiskt stöd för motion på fritiden med max 000 kronor per år. Kommunstyrelsen i Lindesbergs kommun fattade 0--6 beslut om att motionstimmen förlängs att gälla till och med december 06. Kommunledningsstaben, Personal fick i uppdrag att uppdatera regler och rutiner. Förebyggande aktiviteter De aktiviteter som åsyftas här är förebyggande aktiviteter som syftar till att eliminera ohälsa för specifika riskgrupper. Det kan vara kurser som: Viktgrupper Sluta-röka-grupper Stresshantering Aktiva program för personer med upprepad korttidsfrånvaro Vägledning för redan sjukskrivna Beslut om deltagande med lön på arbetstid samt deltagaravgift fattas av ekonomiskt ansvarig chef. Kostnaden belastar respektive arbetsplats. Hälsofrämjande aktiviteter Lindesbergs kommun erbjuder även hälsofrämjande aktiviteter till alla medarbetare för att undvika ohälsa. Det kan vara olika aktiviteter till exempel hälsoprofiler, sömnskola eller träningsprogram. Mer information finns i MAS-bladet. Många aktiviteter är kostnadsfria för medarbetaren och deltagande sker på fritiden. Motionstimme eller motionspeng? I första hand ska motionstimmen utnyttjas. I de fall verksamheten inte tillåter det, till exempel om vikarie behöver tas in, kan en motionspeng erbjudas som kompensation. Om tveksamhet råder om vilka aktiviteter motionspeng ska utgå till kan arbetsledaren kontakta hälsoutvecklare på MAS hälsosatsning för råd. Det är ekonomiskt ansvarig chef som avgör om det är motionstimme eller motionspeng som gäller. Gäller det motionspeng ska

185 överenskommelse om aktivitet göras upp med arbetstagaren i förväg. Motionstimme kan inte kombineras med motionspeng. Motionstimme Alla anställda har, om arbetet medger, rätt till en motionstimme per vecka på arbetstid. Motionstimmen ska vara förlagd till ordinarie arbetstid syftet är inte att gå hem en timme tidigare för att utöva motionen hemma. Motionstimmen ska utgå från och avslutas på arbetsplatsen. Timmen ska utnyttjas till en fysisk aktivitet som är pulshöjande. Tiden per vecka inkluderar eventuell transport och ombyte. Det går inte att ha träningstimmar innestående, det vill säga spara till nästkommande vecka. Det är en fördel om aktiviteten sker i organiserad form, till exempel promenad i grupp. Motionspeng För att få ersättning förutsätts att anställningen är tillsvidare eller för viss tid under minst månader i följd hos kommunen. Motionspengen uppgår till max 000 kr inkl moms per kalenderår. Ersättning kan ges till anställda som uppbär sjukpenning eller föräldrapenning. Motionspengen ska användas till en pulshöjande fysisk aktivitet, exempelvis gymnastik, styrketräning, spinning, simning, racket- eller bollsporter. Qigong, massage och liknande omfattas inte. Bidraget kan inte användas till träningskläder eller skor. Motionspengen ska vara godkänd i förväg av ekonomiskt ansvarig chef. För att få ersättning krävs att utgiften är styrkt med originalkvitto och att det rör sig om sådan motion som uppfyller förutsättningarna för skattefrihet *. På kvittot ska namn och personnummer på medarbetaren framgå samt vilken period och aktivitet som avses. Kvittot lämnas till ekonomiskt ansvarig chef för attest som vidarebefordrar det till personalredogöraren för utbetalning i samband med lön. Ekonomiskt ansvarig chef ansvarar för att inte ersättningen per kalenderår och anställd överstiger gällande maxbelopp. Kostnaden belastar respektive arbetsplats För att kunna följa upp kostnaden för motionspengen ska projektnummer 009 anges i kodsträngen. * Skatteverket har lämnat följande exempel på skattepliktig motion: - Motion inom exklusiva sporter - Motion inom sporter som kräver dyrbare anläggningar, redskap och kringutrustning, t ex golf, segling, ridning, och utförsåkning på skidor - Motion inom sporter som inte innebär motion i betydelsen fysisk träning, t ex bågskytte - Personliga startavgifter i tävlingar och medlemsavgifter

186 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Utskottet för stöd och strategi USS 0 Dnr. 06/6 Förlängning av regler och instruktioner för Förebyggande aktiviteter - motionstimme och motionspeng förlängning Beslut Utskottet för stöd och strategi föreslår att kommunstyrelsen beslutar: Möjlighet till en motionstimme per vecka på arbetstid alternativt motionspeng för medarbetare i Lindesbergs kommun förlängs att gälla till och med december 08. Regler och instruktioner Förebyggande aktiviteter-motionstimme och motionspeng, antas och ersätter KS Årlig lägesrapport gällande motionstimme/motionspeng utifrån förebyggande hälsoarbete utförs och redovisas årligen i personalekonomiskt bokslut. Ärendebeskrivning togs beslut av kommunstyrelsen om möjlighet till en motionstimme per vecka på arbetstid alternativt motionspeng för anställd i Lindesberg kommun. Efter utvärdering 008, som påvisade det positiva med denna personalpolitiska åtgärd, förlängdes beslutet att gälla till och med 009. Därefter har beslutet förlängts att gälla 00, 0 och föreslås nu att förlängas till och med 08. Årlig lägesrapport redovisas i personalekonomiskt bokslut. Personalchefen föreslår i en tjänsteskrivelse daterad den 8 november 06 att kommunstyrelsen ska besluta: Möjlighet till en motionstimme per vecka på arbetstid alternativt motionspeng för medarbetare i Lindesbergs kommun förlängs att gälla till och med december 08. Regler och instruktioner Förebyggande aktiviteter-motionstimme och motionspeng, antas och ersätter KS Årlig lägesrapport gällande motionstimme/motionspeng utifrån förebyggande hälsoarbete utförs och redovisas årligen i personalekonomiskt bokslut. Justerande Utdragsbestyrkande

187 . Riktlinje för Beviljande av ledighet utöver lag och avtal uppdatering Ärendebeskrivning Riktlinjer för beviljande av ledighet utöver lag och avtal är antagna av kommunstyrelsen med en redaktionell ändring utförd Dokumentets slutdatum är satt till Det är relevant att låta nuvarande dokument fortsätta gälla till och med år 00. Personalchefen föreslår i en tjänsteskrivelse daterad den 6 oktober 06 att kommunstyrelsen ska besluta: Riktlinjerna för Beviljande av ledigheter utöver lag och avtal antas att gälla till och med år Handlingar Tjänsteskrivelse Riktlinje ledighet utöver lag o avtal.pdf (inkluderad nedan) Uppdatering riktlinjer beviljande av ledigheter utöver lag och avtal att gälla tom år 00.pdf (inkluderad nedan) USS 8 riktlinjer ledighet utöver avtal.pdf (inkluderad nedan) Sida 0 av 0

188 TJÄNSTESKRIVELSE p Dnr 06/7 Kommunledningskontoret Carina Fyrpihl carina.fyrpihl@lindesberg.se Kommunstyrelsen Ändring av slutdatum för riktlinjer gällande Beviljande av ledigheter utöver lag och avtal. Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen besluta Riktlinjerna för Beviljande av ledigheter utöver lag och avtal antas att gälla till och med år 00. Ärendebeskrivning Riktlinjerna är antagna av kommunstyrelsen med en redaktionell ändring utförd Dokumentets slutdatum är satt till Det är relevant att låta nuvarande dokument fortsätta gälla till och med år 00. Ärendets beredning Förslaget att låta dokumentet fortsätta gälla med nuvarande skrivning är diskuterat i kommunövergripande samverkansgrupp, vilka stöder förslaget. Konsekvenser Inga konsekvenser. Christer Lenke Kommunchef Carina Fyrpihl Personalchef Bilaga: Beviljande av ledigheter utöver lag och avtal Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro Lindesberg 7 Lindesberg 08-9 fax

189 Beviljande av ledigheter utöver lag och avtal Kommunstyrelsen Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

190 Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 06-xx xx, ersätter som ersätter tidigare riktlinjer Beviljande av tjänstledigheter (grund ) För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För redaktionella ändringar ansvarar: Personalchef För eventuell uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Personalchef Dokumentet gäller för: Alla förvaltningar, alla nämnder Dokumentet gäller till och med: 00

191 Allmänna bestämmelser AB,, mom 6 ger medarbetare hos kommunen möjlighet att beviljas ledighet utöver det som regleras i lag, annan författning eller avtal under förutsättning att arbetsgivaren bedömer att det kan ske utan betydande besvär för arbetet. Eftersom denna möjlighet till ledigheter sker utifrån varje verksamhets krav kan svårigheter uppstå då beslut ska tas. Några klara regler finns inte inskrivna i avtalet och varje kommun har möjlighet att fastställa sina principer. När det gäller tjänstledighet utan lön tas beslut i enlighet med varje förvaltnings delegationsordning. Vid Lindesbergs kommun ska eftersträvas en så stor enhetlighet som möjligt vad gäller tillämpningen av att bedöma ledighet. Följande kriterier bör vara vägledande vid bedömningen innan beslut tas.. Servicenivån mot invånarna kan bibehållas Ledigheten ska inte beviljas om den politiskt fastställda servicenivån inte kan bibehållas under ledigheten. Faktorer att ta hänsyn till vid bedömningen är: - Krav på kontinuitet. - Lämplig tidpunkt. - Möjlighet till vikarieanskaffning - kompetent vikarie bör finnas.. Allmänt intresse för kommunen - Tillförs kommunen nya kunskaper och erfarenheter genom ledigheten? - Vilken är sannolikheten att medarbetaren återkommer efter ledigheten? - Ledighet för tjänstgöring inom internationellt biståndsarbete eller för tjänstgöring i katastrofarbete beviljas i normalfallet. - Om annan anställning erhålls inom kommunens förvaltningar bör ledigheten behandlas positivt. Emellertid bör ledighet inte beviljas för att prova likvärdig befattning. Särskilda skäl kan finnas. Normalt bör dock inte två tillsvidareanställningar uppehållas av en person. - Sociala skäl kan i vissa fall vara ett motiv för att bevilja ledigheten. - I vissa fall kan lång anställningstid få avgörande betydelse.. Förlängd ledighet i samband med barns födelse Kommunfullmäktige beslutade 98 att medarbetare har möjlighet att förlänga tjänstledigheten utan lön i samband med barns födelse fram till dess barnet fyllt tre år. Förlängningen ska ske i samband med att lagstiftad ledighet löper ut och ska då omfatta all den tid som förlängningen avser. Begäran om ledighet prövas inom respektive förvaltning.. Förlängd tjänstledighet till dess barnet fyllt år Enligt nu gällande föräldraledighetslag har förälder rätt till förkortning av normal arbetstid med upp till en fjärdedel fram till dess barnet fyllt 8 år eller slutat första klass. Kommunfullmäktige beslutade 988 att ge kommunens medarbetare möjlighet att förlänga denna typ av tjänstledighet utan lön fram till dess barnet fyllt tolv år. Förlängningen ska ske i

192 samband med att lagstiftad ledighet löper ut och ska då omfatta all den tid som förlängningen avser. Respektive förvaltning beviljar ledigheten. Återgång till arbetet ska anmälas minst en månad i förväg.. Ledighet vid 0-årsdag Medarbetare vars 0-årsdag infaller under pågående anställning får tjänstledighet med lön denna dag. Infaller 0-årsdagen på ledig dag får annan dag tas ut i samråd med arbetsledningen. Beslut taget i Kommunfullmäktige Ledighet för läkarbesök med mera under arbetstid I normalfallet utbetalas sjuklön eller sjukpenning vid frånvaro från arbetet på grund av sjukdom. I kollektivavtalet Allmänna Bestämmelser, AB 8 mom står: Om det är nödvändigt att besöket sker på arbetstid har arbetstagaren rätt till ledighet med bibehållen lön för förstagångsbesök hos läkare vid akut sjukdom eller olycksfall. Utöver ovan angivna anledningar att vid akut sjukdom eller olycksfall bibehålla lön vid förstagångsbesök, får medarbetare vid Lindesbergs kommun, om så nödvändigt måste ske under arbetstid behålla lönen vid ledighet av följande anledning: - Besök hos företagshälsovården. - Medicinsk kontroll för medarbetare som arbetar natt (enligt AFS 00:6). - Synundersökning för specialglasögon vid bildskärmsarbete (enligt AFS 998:). - Av riket antagna allmänna screeningundersökningar såsom i dagsläget Cytologundersökning, Mammografiundersökning. Vid cytolog- och mammografiundersökning rekommenderas max timmars ledighet med lön. Ledighet för läkarbesök med mera under arbetstid, med bibehållen lön, överenskommes med arbetsledaren

193 Beviljande av ledigheter utöver lag och avtal Kommunstyrelsen Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

194 Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 06-xx xx, ersätter som ersätter tidigare riktlinjer Beviljande av tjänstledigheter (grund ) För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För redaktionella ändringar ansvarar: Personalchef För eventuell uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Personalchef Dokumentet gäller för: Alla förvaltningar, alla nämnder Dokumentet gäller till och med: 00

195 Allmänna bestämmelser AB,, mom 6 ger medarbetare hos kommunen möjlighet att beviljas ledighet utöver det som regleras i lag, annan författning eller avtal under förutsättning att arbetsgivaren bedömer att det kan ske utan betydande besvär för arbetet. Eftersom denna möjlighet till ledigheter sker utifrån varje verksamhets krav kan svårigheter uppstå då beslut ska tas. Några klara regler finns inte inskrivna i avtalet och varje kommun har möjlighet att fastställa sina principer. När det gäller tjänstledighet utan lön tas beslut i enlighet med varje förvaltnings delegationsordning. Vid Lindesbergs kommun ska eftersträvas en så stor enhetlighet som möjligt vad gäller tillämpningen av att bedöma ledighet. Följande kriterier bör vara vägledande vid bedömningen innan beslut tas.. Servicenivån mot invånarna kan bibehållas Ledigheten ska inte beviljas om den politiskt fastställda servicenivån inte kan bibehållas under ledigheten. Faktorer att ta hänsyn till vid bedömningen är: - Krav på kontinuitet. - Lämplig tidpunkt. - Möjlighet till vikarieanskaffning - kompetent vikarie bör finnas.. Allmänt intresse för kommunen - Tillförs kommunen nya kunskaper och erfarenheter genom ledigheten? - Vilken är sannolikheten att medarbetaren återkommer efter ledigheten? - Ledighet för tjänstgöring inom internationellt biståndsarbete eller för tjänstgöring i katastrofarbete beviljas i normalfallet. - Om annan anställning erhålls inom kommunens förvaltningar bör ledigheten behandlas positivt. Emellertid bör ledighet inte beviljas för att prova likvärdig befattning. Särskilda skäl kan finnas. Normalt bör dock inte två tillsvidareanställningar uppehållas av en person. - Sociala skäl kan i vissa fall vara ett motiv för att bevilja ledigheten. - I vissa fall kan lång anställningstid få avgörande betydelse.. Förlängd ledighet i samband med barns födelse Kommunfullmäktige beslutade 98 att medarbetare har möjlighet att förlänga tjänstledigheten utan lön i samband med barns födelse fram till dess barnet fyllt tre år. Förlängningen ska ske i samband med att lagstiftad ledighet löper ut och ska då omfatta all den tid som förlängningen avser. Begäran om ledighet prövas inom respektive förvaltning.. Förlängd tjänstledighet till dess barnet fyllt år Enligt nu gällande föräldraledighetslag har förälder rätt till förkortning av normal arbetstid med upp till en fjärdedel fram till dess barnet fyllt 8 år eller slutat första klass. Kommunfullmäktige beslutade 988 att ge kommunens medarbetare möjlighet att förlänga denna typ av tjänstledighet utan lön fram till dess barnet fyllt tolv år. Förlängningen ska ske i

196 samband med att lagstiftad ledighet löper ut och ska då omfatta all den tid som förlängningen avser. Respektive förvaltning beviljar ledigheten. Återgång till arbetet ska anmälas minst en månad i förväg.. Ledighet vid 0-årsdag Medarbetare vars 0-årsdag infaller under pågående anställning får tjänstledighet med lön denna dag. Infaller 0-årsdagen på ledig dag får annan dag tas ut i samråd med arbetsledningen. Beslut taget i Kommunfullmäktige Ledighet för läkarbesök med mera under arbetstid I normalfallet utbetalas sjuklön eller sjukpenning vid frånvaro från arbetet på grund av sjukdom. I kollektivavtalet Allmänna Bestämmelser, AB 8 mom står: Om det är nödvändigt att besöket sker på arbetstid har arbetstagaren rätt till ledighet med bibehållen lön för förstagångsbesök hos läkare vid akut sjukdom eller olycksfall. Utöver ovan angivna anledningar att vid akut sjukdom eller olycksfall bibehålla lön vid förstagångsbesök, får medarbetare vid Lindesbergs kommun, om så nödvändigt måste ske under arbetstid behålla lönen vid ledighet av följande anledning: - Besök hos företagshälsovården. - Medicinsk kontroll för medarbetare som arbetar natt (enligt AFS 00:6). - Synundersökning för specialglasögon vid bildskärmsarbete (enligt AFS 998:). - Av riket antagna allmänna screeningundersökningar såsom i dagsläget Cytologundersökning, Mammografiundersökning. Vid cytolog- och mammografiundersökning rekommenderas max timmars ledighet med lön. Ledighet för läkarbesök med mera under arbetstid, med bibehållen lön, överenskommes med arbetsledaren

197 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Utskottet för stöd och strategi USS 8 Dnr. 06/7 Uppdatering av riktlinje för beviljande av ledighet utöver lag och avtal Beslut Utskottet för stöd och strategi föreslår kommunstyrelsen besluta: Riktlinjerna för Beviljande av ledigheter utöver lag och avtal antas att gälla från till och med år 00. Ärendebeskrivning Riktlinjer för beviljande av ledighet utöver lag och avtal är antagna av kommunstyrelsen med en redaktionell ändring utförd Dokumentets slutdatum är satt till Det är relevant att låta nuvarande dokument fortsätta gälla till och med år 00. Personalchefen föreslår i en tjänsteskrivelse daterad den 6 oktober 06 att kommunstyrelsen ska besluta: Riktlinjerna för Beviljande av ledigheter utöver lag och avtal antas att gälla till och med år 00. Ledamöternas förslag till beslut Ordförande Bengt Storbacka (S) föreslår att riktlinjerna ska gälla från Justerande Utdragsbestyrkande

198 . Svar på revisionsrapport Granskning av följsamhet mot kommunfullmäktiges beslut Handlingar tillkommer Ärendebeskrivning Revisorerna har genomfört en granskning av huruvida verkställigheten av beslut i fullmäktige samt återrapportering till beslutsfattarna är ändamålsenlig. Granskningen har besvarat följande revisionsfråga: har kommunstyrelsen ändamålsenlig kontroll av att fullmäktiges beslut verkställs? Efter genomförd granskning är bedömningen att kommunstyrelsen har en delvis ändamålsenlig kontroll av att fullmäktiges beslut verkställs. Revisorerna bedömer att det i huvudsak finns fastställda och ändamålsenliga rutiner för hur motioner och medborgarförslag tas emot och bereds fram till beslut i fullmäktige. Revisorerna rekommenderar dock att beslut kompletteras med ett tidsperspektiv, det vill säga när fullmäktige avser att uppdragen ska vara verkställda. Revisorerna överlämnade revisionsrapporten till kommunstyrelsen den 7 oktober 06 med önskan om skriftligt svar senast den 9 januari Handlingar Revisionsrapport Granskning följsamhet mot KFs beslut 0-0().pdf (inkluderad nedan) Sida av 0

199

200

201

202

203

204

205

206

207

208

209

210

211

212

213 . Svar på medborgarförslag om att skapa tysta läs- och studierum i centralortens bibliotek Föredragande: Kristina Öster Ärendebeskrivning Sanna Jansson från Frövi föreslår i ett medborgarförslag daterat den juni 06 att Lindesbergs kommun ska undersöka möjligheten att skapa tysta läs- och studierum i centralortens bibliotek. Kommunfullmäktige beslutade den juni 06 att överlämna medborgarförslaget till kommunstyrelsen. Ärendet remitterades den september 06 till tillväxtutskottet för yttrande. Kulturchef Kristina Öster inkom med en tjänsteskrivelse daterad den 8 november 06, där det framkommer att bibliotekspersonale tidigare har hänvisat dem som har behov av ett tyst läsrum till arkivets forskarsal. Där är emellertid inte det trådlösa nätverket helt pålitligt vilket gett upphov till klagomål. Då biblioteken fick extra medel i början av året prioriterades därför att bygga om konstrummet på övre plan. Det kommer att bli ett tyst rum där samtal inte ska förekomma. Rummet planeras vara ombyggt i januari 07. Medborgarförslaget föreslås besvaras med skrivelsen... Handlingar Medborgarförslag om tysta läs och studierum bibliotek.pdf (inkluderad nedan) Tj tyst läsrum.pdf (inkluderad nedan) Sida av 0

214

215 TJÄNSTESKRIVELSE p Dnr 06/8 Tillväxtförvaltningen Kristina Öster kristina.a.oster@lindesberg.se Tillväxtutskottet Svar på medborgarförslag om att skapa tysta läs- och studierum på stadsbiblioteket i Lindesberg Förslag till beslut Tillväxtutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta Medborgarförslaget är besvarat med denna tjänstskrivelse. Ärendebeskrivning Ett medborgarförslag har inkommit som med anledning av att stadsbiblioteket i Lindesberg har många besökare tar upp att biblioteket kan upplevas som trångt. Förslagsställaren föreslår därför att bibliotekets utrymme utökas så att det finns platser där besökare kan läsa och arbeta i en tyst miljö. Bibliotekspersonalen har tidigare hänvisat dem som har behov av ett tyst läsrum till arkivets forskarsal. Där är emellertid inte det trådlösa nätverket helt pålitligt vilket gett upphov till klagomål. Då biblioteken fick extra medel i början av året prioriterade vi därför att bygga om konstrummet på övre plan. Det kommer att bli ett tyst rum där samtal inte ska förekomma. Rummet planeras vara ombyggt i januari 07. Ärendets beredning Kulturenheten. Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet Det är glädjande att många besöker biblioteken i Lindesbergs kommun, inte minst stadsbiblioteket i Lindesberg. Dagens bibliotek är en mötesplats där många olika aktiviteter ska samsas, vilket inte minst tydliggörs i Bibliotekslagen. Biblioteken är därför inte och har inte heller i uppdrag att vara helt tysta miljöer. En lösning kan vara att skapa olika rum eller olika zoner i biblioteket. Merit Israelsson Förvaltningschef Kristina Öster Kulturchef Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro Lindesberg 7 Lindesberg 08-9 fax

216 6. Svar på medborgarförslag om att funktionshindrade tillsammans med assistent kostnadsfritt ska få nyttja Energikällans gymavdelning Ärendebeskrivning Göran Keijser, Vedevåg inkom den februari 06 med ett medborgarförslag där han föreslår att personer inom handikappomsorgen kostnadsfritt, tillsammans med assistent, ska kunna använda sig av Energikällans gymavdelning. Kommunfullmäktige beslutade den 6 februari 06 att överlämna medborgarförslaget till kommunstyrelsen. Kommunchefen inkom med en tjänsteskrivelse daterad den 8 november 06 där det framkommer att det i badhuset Energikällan finns Actic gym och bad. Verksamheten är privat driven och för nyttjandet av anläggningen krävs medlemskap. Kommunen driver således inte anläggningen. Om förslagsställaren menar kommunens träningslokaler, gamla kirurgen, Kungsgatan i Lindesberg, så är den endast öppen för anställda vid Lindesbergs kommun. Möjligheten omfattar då också personliga assistenter anställda av Lindesbergs kommun. Någon förändring av målgruppen är inte aktuell. Medborgarförslaget föreslås därför avslås med hänvisning till kommunchefens skrivelse. 6.. Handlingar Svar på medborgarförslag gym.pdf (inkluderad nedan) Sida av 0

217

218

219 7. Svar på medborgarförslag om att göra kommunens bilpool tillgänglig för privatpersoner Ärendebeskrivning Sanna Jansson inkom den maj 06 med ett medborgarförslag om att göra kommunens bilpool tillgänglig för privatpersoner. Kommunfullmäktige beslutade den maj 06 att överlämna medborgarförslaget till kommunstyrelsen. Medborgarförslaget har överlämnats till kommunens upphandlare och till ekonomienheten som inventerat uthyrningsfirmorna i Lindesberg samt kontrollerat lagstiftningen inom området. Argumenten för att inte införa en bilpool öppen för allmänheten är: Konkurrenslagstiftningen, en kommun får inte bedriva verksamhet som konkurrerar med näringslivet. Inventeringen av företag som hyr ut fordon visar att det finns tre aktörer i centrala Lindesberg. Enligt kommunallagen inryms inte sådan verksamhet inom ramen för den kommunala kompetensen. Skattelagstiftningen tillåter inte heller att kommunen driver öppen bilpool. Kommunen har ett stort behov av tillgänglighet på sina bilar och tillgängligheten måste garanteras. Enhetschef för ekonomienheten föreslår i en tjänsteskrivelse daterad den 6 oktober 06 att medborgarförslaget avslås enligt tjänsteskrivelsen. 7.. Handlingar Medborgarförslag om kommunens bilpool.pdf (inkluderad nedan) Svar på medborgarförslag om att göra kommunens bilpool tillgänglig för privatpersoner.pdf (inkluderad nedan) Sida av 0

220

221

222 8. Återkoppling från barn- och utbildningsnämnden med analys för meritvärde och behörighet Föredragande: Henrik Arenvang, Åsa Jönsson, Peter Lundell.0 Sida av 0

223 9. Interkommunal ersättning för vuxenutbildning 06 Ärendebeskrivning Kanslienheten har sammanställt en redovisning över ansökningar och beslut om interkommunal ersättning för vuxenutbildning för perioden Handlingar Sammanställning Delegationsbeslut interkommunal vuxenutbildning juni- dec 06.pdf (inkluderad nedan) Sida 6 av 0

224 DELEGATIONSBESLUT (händelser) Sida () p Lindesbergs kommun Kansliavdelningen Dnr 06/8 Info Notering Hid Besl.inst Datum Ärendemening Diarienr Diplankod Sammtr.dat Handl Beslut över ansökan om KS vuxenutbildning Matematik, Fysik och Kemi i Örebro, FK - Avslag, Rektor utbildningsenheten Interkommunal ersättning för 06/ vuxenutbildning 06 Beslut om vuxenutbildning Svenska 06.6 KS som andraspråk och engelska kväll i Örebro, TH - Bifall, Rektor utbildningsenheten Interkommunal ersättning för 06/ CEPE vuxenutbildning 06 Delegationsbeslut över ansökan om KS vuxenutbildning Matematik c Malmö, EI - Bifall, Rektor utbildningsenheten Interkommunal ersättning för 06/8 CEPE vuxenutbildning 06 Delegationsbeslut över ansökan om KS vuxenutbildning Svenska, Nora, MI - Bifall, Rektor utbildningsenheten Interkommunal ersättning för 06/8 CEPE vuxenutbildning 06 Delegationsbeslut över ansökan om KS vuxenutbildning Svenska som andraspråk Distans, Nora, SG - Bifall, Rektor utbildningsenheten Interkommunal ersättning för 06/8 CEPE vuxenutbildning 06 Delegationsbeslut över ansökan om KS vård- och omorgsutbildning, särvux, Örebro, LE - Bifall, Rektor utbildningsenheten Interkommunal ersättning för 06/8 CEPE vuxenutbildning 06 Beslut om vuxenutbildning Svenska KS som andraspråk kvällstid i Örebro, FB - Bifall, Rektor utbildningsenheten Interkommunal ersättning för 06/ CEPE vuxenutbildning 06 Beslut vuxenutbildning Vård- och KS omsorgsarbete, Medicin, Psykologi, KJ Arboga - Bifall, Rektor utbildningsenheten Interkommunal ersättning för vuxenutbildning 06 06/ CEPE Winess.0-8 Bardeli Datasystem :6 Antal:7 HADELD

225 DELEGATIONSBESLUT (händelser) Sida () Lindesbergs kommun Kansliavdelningen Info Notering Hid Besl.inst Datum Ärendemening Diarienr Diplankod Sammtr.dat Handl Beslut om vuxenutbildning Svenska KS som andraspråk distans Nora, TH - Bifall, Rektor utbildningsenheten Interkommunal ersättning för 06/ CEPE vuxenutbildning 06 Delegationsbeslut över ansökan vuxenutbildning Vård- och omsorgsutbildning, FM, Linköping- Avslag, Enhetschef arbetsmarknadsenhet Interkommunal ersättning för vuxenutbildning 06 Beslut över ansökan vuxenutbildning VVS-utbildning i Örebro, NR - Avslag, Rektor utbildningsenheten Interkommunal ersättning för vuxenutbildning 06 Beslut över ansökan vuxenutbildning kockutbildning i Örebro, AB - Avslag, Rektor utbildningsenheten Interkommunal ersättning för vuxenutbildning 06 Beslut över ansökan vuxenutbildning undersköterskeutbildning i Kil, RE - Avslag, Rektor utbildningsenheten Interkommunal ersättning för vuxenutbildning 06 Beslut över ansökan vuxenutbildning Grundläggande lantbruksutbildning i Vreta kloster, EE - Avslag, Rektor utbildningsenheten Interkommunal ersättning för vuxenutbildning 06 Beslut om grundläggande lantbruksutbildning i Vreta Kloster, LD - Avslag, Rektor utbildningsenheten Interkommunal ersättning för vuxenutbildning 06 Beslut om vuxenutbildning installationselektriker i Örebro, EK - Bifall, Rektor utbildningsenheten Interkommunal ersättning för vuxenutbildning 06 Delegationsbeslut över ansökan vuxenutbildning Vård- och omsorgsutbildning, FM, Linköping- Avslag TU / CEPE KS / CEPE 06.0 KS / CEPE 06.0 KS / CEPE KS / CEPE 06. KS / CEPE 06. KS / CEPE Winess.0-8 Bardeli Datasystem :6 Antal:7 HADELD

226 DELEGATIONSBESLUT (händelser) Sida () Lindesbergs kommun Kansliavdelningen Info Notering Hid Besl.inst Datum Ärendemening Diarienr Diplankod Sammtr.dat Handl Beslut om vuxenutbildning Fysik B del 06.7 KS och, Kemi i Örebro, AA - Bifall, Rektor utbildningsenheten Interkommunal ersättning för 06/ CEPE vuxenutbildning 06 Beslut om vuxenutbildning Vård- och 06.7 KS omsorgsarbete 00 p i Örebro - Bifall, Rektor utbildningsenheten Interkommunal ersättning för 06/ CEPE vuxenutbildning 06 Beslut om vuxenutbildning SFI, Språk KS 06-- och Framtid i Örebro - bifall, Rektor utbildningsenheten Interkommunal ersättning för 06/ CEPE vuxenutbildning 06 Beslut vuxenutbildning Kemi i Örebro KS Bifall, Rektor utbildningsenheten Interkommunal ersättning för 06/ CEPE vuxenutbildning 06 Beslut vuxenutbildning Vårdkurser i KS Örebro - Avslag, Rektor utbildningsenheten Interkommunal ersättning för 06/ CEPE vuxenutbildning 06 Beslut vuxenutbildning Kemi i Örebro 06.8 KS Bifall, Rektor utbildningsenheten Interkommunal ersättning för 06/ CEPE vuxenutbildning 06 Beslut vuxenutbildning Svenska som 06.8 KS 06-- andraspråk, samhällskunskap B, Historia B i Örebro - Bifall, Rektor utbildningsenheten Interkommunal ersättning för 06/ CEPE vuxenutbildning 06 Beslut vuxenutbildning Kemi 00p i KS Örebro - Bifall, Rektor utbildningsenheten Interkommunal ersättning för 06/ CEPE vuxenutbildning 06 Beslut vuxenutbildning Svenska som KS andraspråk 00p kvällskurs i Örebro - Bifall, Rektor utbildningsenheten Interkommunal ersättning för vuxenutbildning 06 06/ CEPE Winess.0-8 Bardeli Datasystem :6 Antal:7 HADELD

227 DELEGATIONSBESLUT (händelser) Sida () Lindesbergs kommun Kansliavdelningen Info Notering Hid Besl.inst Datum Ärendemening Diarienr Diplankod Sammtr.dat Handl Beslut vuxenutbildning KS Floristutbildning 00p i Örebro - Avslag, Rektor utbildningsenheten Interkommunal ersättning för 06/ CEPE vuxenutbildning 06 Beslut vuxenutbildning KS Floristutbildning 00p Örebro - Avslag, Rektor utbildningsenheten Interkommunal ersättning för vuxenutbildning 06 06/ CEPE Winess.0-8 Bardeli Datasystem :6 Antal:7 HADELD

228 0. Uppföljning av verkställda beslut, uppdrag givna av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige till nämnd/kommunalt bolag/verksamhet december 06 Ärendebeskrivning Styrnings- och ledningssystem för kommunkoncernen antogs av kommunfullmäktige 9/0 och bilaga antogs av kommunstyrelsen 8/0. I bilaga till Styrnings- och ledningssystem för kommunkoncernen framgår det att som en del i kommunstyrelsens uppsiktsplikt ska rapportering av hur beslut verkställts ske både till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Den nämnd/bolag/verksamhet som fått ett uppdrag av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige ska redovisa hur beslutet verkställts när uppdraget är avslutat. Detta görs skriftligt Redovisning av beslut som inte verkställts ska kontinuerligt ske till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. De förvaltningschefer som är ansvarig för den verksamhet som brustit i verkställigheten ska redogöra för kommunstyrelsen varför beslutet inte verkställts i tid och vad som krävs för att beslutet ska kunna verkställas. Detta protokollförs i kommunstyrelsen och protokollsutdraget meddelas kommunfullmäktige. Kanslienheten överlämnade en redovisning av de uppdrags som getts av kommunstyrelsen/kommunfullmäktige den 7 december Handlingar Uppföljning av verkställda beslut december 06.pdf (inkluderad nedan) Sida 7 av 0

229 Uppföljning av verkställda beslut, uppdrag givna av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige till nämnd/kommunalt bolag/verksamhet 0/99 Medborgarförslag om att göra en parkeringsplats av fastigheten där före detta förskolan Lysmasken låg 0/66 Förfrågan om flytt av Kägelbanan på Kyrkberget till Fingerboängs minigolfanläggning KS 7/0 Vissa lastbilschaufförer som parkerar vid Volvo-rakan och uträttar sina behov i påsar och kastar längs med vägkanten. Kan kommunen sätta upp en toalett eller finna någon annan lösning på problemet? 0/70 Granskning av näringslivsverksamheten Kommunc hef Kommunc hef Kommunc hef Kommunc hef Utreda ägarskapet för fastigheten Storå 6: Uppdrag att tillsammans med handläggare för mark- och exploatering och planenheten redovisa möjligheter till flytt av kägelbanan enligt förslag från Nielsen i Torpa AB Uppdrag att undersöka frågan Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchef att arbeta fram en övergripande strategi för kommunens näringslivsarbete, som ska gälla från 07. Kommunchefen meddelar avvaktar ersättning för rivningskostnader Mark- och exploateringsingenjören meddelar att han arbetar med ärendet. Näringslivschefen arbetat med frågan. 0/96 Framtagande av planprogram för Dalkarshyttan BMB 0-- Kommunstyrelsen uppdrar till Bergslagens miljö- och byggförvaltning att ta fram ett planprogram för Dalkarlshyttan : del av, Björkhyttan :6, del av. 0/69 Interkommunal ersättning för vuxenutbildning Kommunl edningsko ntoret 0-- Kommunstyrelsen uppdrar till kommunledningskontoret att revidera Arbete med revidering av delegationsordningen pågår.

230 Dnr Ärende Uppdrag till nämnd Beslut/uppdrag Verkställt (hur är det verkställt och om det inte är verkställt varför) 0/7 Motion från Jonas Kleber (C) och Linde Svahn (S) om möjligheten att tanka biogas/fordonsgas i Lindesbergs kommun Kommunc hef kommunstyrelsens delegationsordning inför år Kommunstyrelsen beslutar att ge kommunchefen i uppdrag att under 06 genomföra en förstudie om förutsättningar för ett tankställe för biogas i Lindesbergs stad och delägarskap i Biogasbolaget i Mellansverige AB. Ny VD för Linde Energi AB inväntas. 06/ Uppföljning av verkställda beslut, uppdrag givna av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige till nämnd/kommunalt bolag/verksamhet 06/ Förslag till försäljning av industrimark Kommunc hef Kommunc hef 06/97 Barnkonventionen i beslutsfattande Kommunc hef 0/68 Kommunc hef Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchefen att ta fram en metod för hur det ska redovisas för kommunstyrelsen var i processen uppdragen befinner sig Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchefen att lämna förslag på hur individuell prissättning på industrimark ska kunna göras av kommunstyrelsen Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchef att utarbeta förslag till modell och arbetssätt för ett aktivt arbete med implementering av barnkonventionen och den ungdomspolitiska strategin Kommunstyrelsen uppdrar till Folkhälsoteamet arbetar med frågan.

231 Dnr Ärende Uppdrag till nämnd 06/ Resestipendium 06 Kommunc hef KS Beröm, förslag, klagomål och synpunkter Kommunc hef 06/ Mål- och budget Samtliga verksamhe ter 06/ Mål- och budget Barn- och utbildning snämnden 06/ Mål- och budget Kommunc hef 06/ Mål- och budget Socialnäm nden Beslut/uppdrag kommunchefen att utreda vem som äger frågan om investeringsmedel och driftskostnader för kommunens idrottslokaler Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchefen att revidera reglementet för resestipendium gällande marknadsföring och tidigarelagd ansökningstid Se över rutinerna för hur medborgarna får svar på inlämnade beröm, förslag, klagomål och synpunkter, och återkomma till kommunstyrelsen med förslag på åtgärder. Effektivisera verksamheterna och arbeta med kvalitetshöjande åtgärder, samt arbeta med att stärka ledarskapet som ska leda till kompetenshöjning. Två gånger per år under år 07 redovisa till kommunstyrelsen hur nämnden ska nå ökad måluppfyllelse i grundskolan. Analysera behovet av arbetsmarknadsåtgärder för planperioden och föreslå åtgärder utifrån riktade nationella insatser. Återkomma till kommunstyrelsen med andra boendealternativ när man vet de Verkställt (hur är det verkställt och om det inte är verkställt varför)

232 Dnr Ärende Uppdrag till nämnd Beslut/uppdrag Verkställt (hur är det verkställt och om det inte är verkställt varför) KF Revidering av reglemente för 0/06 tillväxtförvaltningens stipendier KF Revidering av bestämmelser om 0/06 ersättning till kommunalt förtroendevalda 06/77 Strategi mot våldsbejakande extremism 06/9 Motion från Per Carlström (-) om koldioxidprogram i Lindesbergs kommun 06/ Revisionsrapport Internkontroll avseende hantering av bensinkort 06/8 Medborgarförslag om att organisera ett frivilligt system för fadderfamiljer för flyktingar 06/99 Bidragsansökan från Lindesbergs Tennisklubb om renovering av befintlig tennisanläggning och nybyggnation av en paddelbana Tillväxtuts kottet Kommunc hef Miljöbere dningen KLK/Eko nomienhet en Kommunc hef Kommuns tyrelsen faktiska kostnaderna. KF Se över nya reglementen och stipendier. De nya rutinerna ska utvärderas vid årsskiftet 07/08 KS Kommunstyrelsen ger kommunchefen i uppdrag att ta fram en handlingsplan med konkreta åtgärder samt att implementera strategin i LindeBRÅs organisation. KS Bereda svar på motionen Upprätta nya rutiner och riktlinjer avseende hantering av tankkvitton, fakturor och körjournaler. Leverantörerna avseende drivmedel kontaktas så att rätt pris faktureras. Internkontroll genomförs på att rätt attest är angiven i attestförtekning och ekonomisystem Införa ett faddersystem för flyktingar. Uppföljning i mars 07 Kommunfullmäktige : Uppdrag till kommunstyrelsen att undersöka möjligheten att frigöra marken vid tennisanläggningen för exploatering

233 Dnr Ärende Uppdrag till nämnd Beslut/uppdrag Verkställt (hur är det verkställt och om det inte är verkställt varför) 0/6 Målområdesberedningen för demokrati, integration och internationella kontakter 0/97 Målområdesberedningen för attraktivitet och infrastruktur 06/90 Förslag till fördelning av anslutningsavgift för VA i Lindesby 06/6 Svar på medborgarförslag om att placera ut sittbänkar för promenad runt Ånässkogen fram till Stadsskogen Kommuns tyrelsen Kommuns tyrelsen Bergslage ns kommunal teknik Bergslage ns kommunal av fastigheter. Kommunfullmäktige : Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen att genomföra årlig demokratidag för ungdomar samt att kommunstyrelsen ansvarar för att konkreta förslag från demokratidagar/medborgardialoger och liknande överlämnas till lämplig nämnd eller förvaltning för åtgärd inklusive återrapport. Kommunfullmäktige : Kommunstyrelsen ansvar för att respektive frågor överlämnas till rätt instans KS 06--9: Kommunstyrelsen uppdrar till Bergslagens kommunalteknik att se över den tidigare investeringen för VA i Lindesby och återkomma med förslag på fördelning av anslutningsavgift mellan Lindesbergs kommun och VA-kollektivet våren 07. KS 06--9: Kommunstyrelsen uppdrar till

234 Dnr Ärende Uppdrag till nämnd 06/ Framtagande av översiktsplan för Lindesbergs kommun teknik Beslut/uppdrag Bergslagens 06/kommunalteknik att placera sittbänk/sittbänkar vid sträckan Ånässkogen fram till Stadsskogen efter samråd med Fastigheter i Linde AB. KS 06--9: Kommunstyrelsen uppdrar till Bergslagens miljö- och byggnämnd att utarbeta förslag till ny översiktsplan för Lindesbergs kommun. Inriktningen är att planen ska behandlas i kommunfullmäktige under kvartal tre 08. Verkställt (hur är det verkställt och om det inte är verkställt varför) 6

235 . Anmälan av delegationsbeslut.. Handlingar Anmälan av delegationsbeslut pdf (inkluderad nedan) Sida 8 av 0

236 - Allmänna frågor. Allmänna handlingar Begäran om utlämnande av sekretessbelagda allmänna handlingar med händelse-id p anmälan vattenskada för medborgare avslås delvis med hänvisning till OSL kap p Kommunchef Christer Lenke Personalfrågor - kommunövergripande.9 Rätt att utse ersättare för förvaltningschef vid semester Beslut om att utse Christer Lenke som t f ekonomichef/stabschef för kommunledningskontoret - november 06 p Stabschef Gunilla Sandgren 7 Verksamhetsärenden 7. Yttrande som kommunen ska lämna till annan myndighet som berör infrastruktur, markanvändning eller etablering i kommunen eller i dess närhet Yttrande över samråd för ny grundskola, Brodalen : i Lindesberg 06/ Yttrande över nyttjande av allmän plats Yttrande över ansökan om tillstånd för eldshow i Flugparken för näringslivsenheten Lindesbergs kommun söndagen 7 november 06/ 06-- Stabsekonom Gunnar Jaxell

237 . Meddelanden.. Handlingar Meddelandelista.PDF (inkluderad nedan) 700.pdf (inkluderad nedan) 8.pdf (inkluderad nedan) 88.pdf (inkluderad nedan) 89.pdf (inkluderad nedan) 880.pdf (inkluderad nedan) 88.pdf (inkluderad nedan) 889.pdf (inkluderad nedan) 9.pdf (inkluderad nedan) Sida 9 av 0

238 MEDDELANDEN (händelser) Kommunstyrelsen 06-- Sida () Lindesbergs kommun Kansliavdelningen Riktning Hid Besl.inst Info Ärendemening Diarienr Sammtr.dat Notering Handläggare In KS Information om Bostadsmarknadsenkäten och Plan-, 06/ AKK 06-- Bostadsmarknadsenkäten och Plan-, bygg- och tillsynsenkäten 07 Dnr 60/06 /06, Boverket bygg- och tillsynsenkäten 07 Malin Sjöberg In 06.8 KS SN 8 Åtgärdsplan för budget 06, Soccialnämnden 06-- In KS SN 86 Månadsuppföljning för 06-- oktober 06, Socialnämnden In KS SN 87 Budget år tilläggsbudget, Socialnämnden In KS Information om Vattenmyndigheternas revision av åtgärdsprogram 07-0 Dnr: 7--06, Vattenmyndigheterna 06-- In KS BKT 0 Investeringsuppföljning till och med 06-0-, Bergslagens kommunalteknik 06-- In KS BKT 9 Prognos med uppföljning 06-0-, Bergslagens kommunalteknik 06-- In 06.9 KS Stadshus 7 Ekonomisk uppföljning januari-oktober 06 för alla kommunala bolag, Linde Stadshus AB 06-- Winess.0-8 Bardeli Datasystem :7 Antal:8 HAMED

239 Datum p Dnr 06/ Diarienummer 60/06 /06 Till samtliga kommuner Kommunstyrelsen Bostadsmarknadsenkäten och Plan-, bygg- och tillsynsenkäten 07 Nu är det snart dags att besvara Bostadsmarknadsenkäten och Plan-, bygg- och tillsynsenkäten. Vi hoppas behålla den höga svarsfrekvens vi uppnådde under 06 års enkäter. Undersökningarnas tillförlitlighet och materialets kvalitet är helt beroende av er kommuns medverkan och engagemang. De webbaserade enkäterna kommer att skickas i början av december 06 och ska vara besvarade senast tisdag januari 07. Era svar är mycket viktiga för Boverkets analyser, länsstyrelsernas regionala analyser, allmänheten samt andra aktörer. Resultatet från enkäterna kommer att bearbetas och redovisas till regeringen under april och maj månad 07. Resultatet kommer även att publiceras på Boverkets hemsida tillsammans med öppna data under följande länkar; Plan- bygg- och tillsynsenkäten och Bostadsmarknadsenkäten. Bostadsmarknadsenkäten I Boverkets uppdrag ingår att bevaka utvecklingen på bostadsmarknaden. Vi ser det som mycket angeläget att kunna redovisa de skilda förhållanden som råder i olika delar av landet och i olika typer av kommuner. Syftet med den årliga Bostadsmarknadsenkäten är att kunna skapa en bred överblick över det aktuella läget på bostadsmarknaden, belysa regionala skillnader, följa utvecklingen över tid och få fram underlag för bedömningar av utvecklingen de närmaste åren. Bostadsmarknadsenkäten är uppdelad i sex delar, i vilka olika fokusområden kopplade till bostadsmarknaden behandlas. Vid sidan om Boverkets analyser av resultaten och länsstyrelsernas regionala analyser används materialet i en rad rapporter och produkter från Boverket. Boverket, Box, 7 Karlskrona. Telefon: Fax: E-post: registraturen@boverket.se. Webbplats:

240 Del. Läget på bostadsmarknaden Ger en sammanhållen bild av Sveriges bostadsmarknadsläge. Uppgifter om läget på bostadsmarknaden är en av de mest efterfrågade i Bostadsmarknadsenkäten, och används i åtskilliga rapporter från Boverket samt ges mycket utrymme i media. Del. Bostadsbyggande Frågor om förväntat påbörjande bostadsbyggande utifrån boendeform och upplåtelseform, samt vad som begränsar byggandet. Uppgifter om förväntat bostadsbyggande är grunden för Boverkets byggprognoser på ett och två års sikt som bland andra riktas till regeringen, men även till marknadsaktörer inom byggbransch, kreditmarknad, konjunkturbedömare, byggherrar med flera. Del. Allmännyttan Boverket har i uppdrag att följa de allmännyttiga bostadsbolagen utveckling och roll på bostadsmarknaden. Uppgifterna från del är mycket värdefulla för det fortsatta arbetet. Del. Kommunernas verktyg för bostadsförsörjningen Del utgör ett värdefullt underlag för att följa kommunernas arbete med bostadsförsörjningen. Uppgifterna har bland annat använts vid framtagandet av Kommunernas bostadsförsörjning en handbok som är tänkt att vara ett stöd för kommunerna i arbetet med att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen. Handboken är digital och finns tillgänglig på Boverkets webbplats. Del. Läget för olika grupper Boverket följer utvecklingen av boendevillkoren för olika grupper i samhället. Med rådande flyktingsituation och starka befolkningsökning är frågorna om nyanlända av särskilt intresse. Del 6. Bostadsanpassningsbidrag och återställningsbidrag Boverket har i uppdrag att följa kommunernas bidragsverksamhet och publicerar årligen en rapport om bostadsanpassningsbidraget. () Plan-, bygg- och tillsynsenkäten Enligt plan- och byggförordningen (0:8) och Boverkets regleringsbrev ska Boverket varje år följa upp, analysera och sammanställa erfarenheterna från tillämpningen av plan- och bygglagen (00:900) och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. Syftet med uppföljningen är att uppmärksamma regeringen på tendenser inom tillämpningen som i längden kan leda till exempelvis regeländringar eller nya uppdrag till Boverket. Många av statistikuppgifterna hämtas in från länsstyrelserna, men för att få en samlad bild över hur plan- och bygglagstiftningens regler tillämpas är det viktigt att Boverket även får in statistik på kommunnivå. Plan-, bygg- och tillsynsenkäten är uppdelad i fem delar:

241 Del Detaljplanering Frågor om planbesked, ändring av detaljplan och politiska beslut kopplat till detaljplaneprocessen. Del Markanvisningar Frågor gällande lag (0:899) om kommunala markanvisningar. Del Lov och byggande Frågor om ärenden om lov, förhandsbesked, anmälan m.m. Här ställs i år även utökade frågor om tidsfrister för handläggning av lov och förhandsbesked respektive ärenden om anmälan, detta med anledning av ett regeringsuppdrag som Boverket har. Del Tillsyn Frågor om tillsynsärenden, ingripanden m.m. Del Gestaltning och arkitektkompetens Frågor om kommunens arbete med gestaltningsfrågor och tillgång till arkitektkompetens. () Er medverkan i årets enkäter är av stor betydelse och vi ser fram emot ett fortsatt gott samarbete med er. Med vänlig hälsning Göran Persson avdelningschef verksamhetsavdelning Boverket Projektledare Bostadsmarknadsenkäten Viktor Dahlberg bme@boverket.se Projektledare Plan- bygg- och tillsynsenkäten Linda Pettersson pbe@boverket.se

242 p

243 p

244 p Dnr 06/

245

246

247

248

249 p

250 file:///c:/users/aes07.lindead/appdata/local/temp/xpgrpwise/8d7adadm... Sida av p Bästa mottagare, Regeringen har prövat vattenförvaltningens förslag till Åtgärdsprogram och nu beslutat att vattenmyndigheterna ska genomföra ett antal ändringar och därefter besluta nya åtgärdsprogram för vatten Vattenmyndigheterna vill här informera alla kommuner om regeringens beslut och vattenmyndigheternas vidare process i detta där bland annat kommunernas åtgärder kommer att reviderats. Vänligen se mer information på länk nedan. Vattenmyndigheterna sänder årligen ut underlag för kommunernas återrapportering av genomförda åtgärder enligt åtgärdsprogrammet för vatten På grund av rådande omständigheter har vattenmyndighetera beslutat att återrapportering för arbete under 06 uteblir för att återupptas i ny form under vintern 07/08. Vänligen se mer information på länk nedan. Information om vattenmyndigheternas revision av åtgärdsprogram Bilaga : Sammanställning av åtgärder riktade till kommunerna i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Information om återrapportering av åtgärdsarbete 06 Vi önskar att ni vidareförmedlar denna information till de politiska organ (nämnder, utskott eller styrelser) och verksamheter (förvaltningar, enheter eller bolag) som arbetar med miljötillsyn, fysisk- och strategisk planering samt tekniska verksamheter. Med vänliga hälsningar, Vattenmyndigheterna

251 06--8 Dnr: Länsstyrelsen i Norrbotten Sveriges kommuner Att: Kommunstyrelsen Information om Vattenmyndigheternas revision av åtgärdsprogram 07-0 Regeringen har prövat vattenförvaltningens förslag till Åtgärdsprogram och nu beslutat att vattenmyndigheterna ska genomföra ett antal ändringar och därefter besluta nya åtgärdsprogram för vatten Med denna information vill vattenmyndigheterna beskriva regeringens beslut och den vidare processen i vårt arbete. Syftet är att samtliga kommuner ska informeras om processen och ha möjlighet att ta med vattenförvaltningens åtgärder in i sin verksamhetsplanering för nästa år. Möjligheten att påverka den slutliga utformningen av åtgärderna är dock begränsad. Vi önskar att ni vidareförmedlar denna information till de politiska organ (nämnder, utskott eller styrelser) och verksamheter (förvaltningar, enheter eller bolag) som arbetar med miljötillsyn, fysisk- och strategisk planering samt tekniska verksamheter. Åtgärder för bättre vatten Landets fem vattenmyndigheter har i uppgift att fastställa åtgärdsprogram för respektive vattendistrikt där det anges vilka åtgärder som behöver genomföras för att miljökvalitetsnormerna för distriktets vattenförekomster ska kunna följas. Åtgärdsprogrammet är bindande och riktar sig till myndigheter och kommuner som sedan ska vidta de åtgärder som behövs så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Åtgärdsprogrammet ska ses över vart sjätte år och före beslut ska förslag till åtgärdsprogram tas på samråd i 6 månader tillsammans med förslag till miljökvalitetsnormer och förslag till förvaltningsplan. Detta genomfördes senast under perioden november 0 till 0 april 0. Regeringens prövning av åtgärdsprogrammen Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram, som skulle ha beslutats av de fem vattendelegationerna i december 0, har varit föremål för prövning av regeringen. I december 0 överlämnade vattenmyndigheterna sina förslag till åtgärdsprogram till regeringen. Åtgärdsprogrammen hade då reviderats efter samrådets avslut utifrån inkomna samrådssvar. Den 6 oktober 06 kom regeringens beslut som innebär att vissa åtgärder i åtgärdsprogrammet behöver justeras, kompletteras eller i vissa fall, tas bort. Mer information finns på regeringens hemsida. Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Kalmar län Länsstyrelsen Västra Götalands län Luleå Härnösand 7 86 Västerås 9 86 Kalmar 0 0 Göteborg Telefon Telefon Telefon Telefon Telefon Hemsida ()

252 Sammanfattningsvis kan vattenmyndigheterna konstatera att regeringens beslut inte innebär några större invändningar mot de åtgärder som föreslagits, med undantag för åtgärderna till Jordbruksverket. Vattenmyndigheterna arbetar nu med att, utifrån regeringens beslut, se över och revidera åtgärderna riktade till myndigheter och kommuner. Parallellt med detta ses även förslagen till förvaltningsplaner över och omarbetas till viss del. Ambitionen är i nuläget att beslut om miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan ska fastställas av de fem vattendelegationerna i december 06. Åtgärder som riktas till kommunerna redovisas i bilaga där åtgärder i åtgärdsprogram 009-0, förslag till åtgärdsprogram 0-0 (reviderat efter samrådet) samt förslag till åtgärdsprogram 07-0 (nuvarande version, reviderat efter regeringens beslut) redovisas. Fortsatt process inför beslut av vattendelegationerna Då regeringen betonar att samverkan mellan samtliga berörda är central för en fungerande vattenförvaltning och på betydelsen av en inkluderande process fram till beslut, behöver vattenmyndigheterna informera berörda om de nu föreslagna ändringarna. Kommunikation med de nationella myndigheterna pågår för närvarande för att förankra de åtgärder som respektive myndighet kommer att få i åtgärdsprogrammet. Det är viktigt att komma ihåg att denna process inte är detsamma som ett nytt samråd. Möjligheten att genomföra alltför omfattande ändringar är inte stor i nuvarande situation eftersom det är regeringens beslut som styr utformningen av det slutliga åtgärdsprogrammet Inkomna synpunkter från samrådet 0 är redan inarbetat i åtgärdsprogrammet före regeringens prövning. Kommunikation med kommunerna sker via: detta informationsbrev till samtliga kommuner på möten med kommunrepresentanter i respektive vattendistrikt på möten med Svenskt Vatten och SKL (där vi dock är helt insatta i att dessa inte kan tala för samtliga kommuner i denna fråga) I samtliga vattendelegationer finns dessutom tre ledamöter från kommuner i vattendistriktet. Fortsatt samverkan Det är vattenmyndigheternas ambition att samverkan efter beslut ska fortsätta och utvecklas så att vi tillsammans kan förebygga och åtgärda vattenproblem så att miljökvalitetsnormerna kan följas och vi får ett långsiktigt hållbart nyttjande av Sveriges vattenresurser. Vattenmyndigheterna kommer därför att påbörja ett arbete med att ta fram en nationell samverkansstrategi och samverkansplan som ska ligga till grund för samverkansarbetet under förvaltningscykeln Sveriges 90 kommuner har en särskilt viktig roll för att nå målen med direktivet. Det är dock en stor utmaning att hitta samverkansformer som inkluderar samtliga kommuner och alla kommunernas verksamhetsområden som berörs av Vattenmyndigheternas ()

253 åtgärdsprogram. Vattenmyndigheten har därför identifierat kommunerna som en särskilt viktig målgrupp för den kommande samverkansstrategin/planen. Preliminär tidplan december nationellt möte med samtliga vattendelegationer -6 december möten med vattendelegationerna för ev beslut om miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för respektive vattendistrikt. mars 07 rapportering av förvaltningsplan, åtgärdsprogram och övervakningsprogram till EU-kommissionen Beroende på arbetets fortskridande under återstoden av året, kan tidplanen komma att revideras och datum för beslut och rapportering kan komma att flyttas till senare tillfällen. Kontakta oss Om ni har frågor eller synpunkter på åtgärdsprogrammet är ni välkomna att kontakta vattenmyndigheterna: Bottenvikens vattendistrikt Lisa Lundstedt, vattenvårdsdirektör Bottenhavets vattendistrikt Joakim Kruse, vattenvårdsdirektör Norra Östersjöns vattendistrikt Mats Wallin, vattenvårdsdirektör Södra Östersjöns vattendistrikt Irene Bohman, vattenvårdsdirektör Västerhavets vattendistrikt Hanna Tornevall, vattenvårdsdirektör På uppdrag av de fem vattenmyndigheterna Lisa Lundstedt Vattenvårdsdirektör, Bottenvikens vattendistrikt ()

254 Bilaga Sammanställning av åtgärder riktade till kommunerna i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärdsprogram Kommunerna. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och föroreningsskadade områden som kan ha negativ inverkan på vattenmiljön, prioritera de områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.. Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status.. Kommunerna behöver inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter som behövs för dricksvattenförsörjningen, så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk status och god kvantitativ status.. Kommunerna behöver tillse att vattentäkter som inte är kommunala, men som försörjer fler än 0 personer eller där vattenuttaget är mer än 0 m /dag, har god kemisk status och god kvantitativ status och ett långsiktigt skydd. 6. Kommunerna behöver utveckla sin planläggning och prövning så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås och inte överträds. 7. Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status. Förslag till Åtgärdsprogram 0-0 (samrådsversion) Bottenvikens vattendistrikt (länk) Bottenhavets vattendistrikt (länk) Norra Östersjöns vattendistrikt (länk) Södra Östersjöns vattendistrikt (länk) Västerhavets vattendistrikt (länk) Förslag till Åtgärdsprogram 0-0 (revision efter samråd) Kommunerna, åtgärd Kommunerna behöver via tillsyn och prövning enligt miljöbalken inom sina verksamhetsområden se till att det vidtas nödvändiga förbättringsåtgärder så att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas. (7)

255 Kommunerna, åtgärd Kommunerna behöver bedriva tillsyn så att a) utsläppen av kväve och fosfor från lantbruk och hästhållning minskas b) tillförseln av växtskyddsmedel minskar, till vattenförekomster där det finns en risk för att miljökvalitetsnormerna för vatten inte kan följas på grund av sådan påverkan. Åtgärden ska genomföras så att den bidrar till att de åtgärder vidtas som behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Även behoven av minskning av näringsämnen till havsbassängerna behöver beaktas. Kommunerna, åtgärd Kommuner behöver genomföra tillsyn och införa krav på ökad rening eller på annat sätt vidta åtgärder för att minska utsläpp av näringsämnen och andra förorenande ämnen från avloppsledningsnät och mindre reningsverk, där det behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Även behoven av minskning av näringsämnen till havsbassängerna behöver beaktas. Åtgärden behöver vara vidtagen senast tre år efter åtgärdsprogrammets fastställande. Kommunerna, åtgärd Kommunerna behöver säkerställa minskade utsläpp från enskilda avlopp, genom: a) att vid prövning ställa krav på begränsade utsläpp av fosfor och kväve enligt hög nivå för miljöskydd i Naturvårdsverkets allmänna råd om små avloppsanläggningar (NFS 006:7). Kraven ska ställas i de fall där normal skyddsnivå är otillräcklig för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten, b) att prioritera tillsynen av enskilda avlopp för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Åtgärden ska vara vidtagen senast tre år efter åtgärdsprogrammets fastställande. (7)

256 Kommunerna, åtgärd Kommunerna behöver utifrån sitt tillsynsansvar inom vattenbruk särskilt a) utöka sin tillsyn gällande Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 0:) om utsättning av fisk samt flyttning av fisk i andra fall än mellan fiskodlingar, b) utöka sin tillsyn gällande förordningen (99:76) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen, c) informera yrkesfiskare och fritidsfiskare om krav på tillstånd för utsättning av fisk eller kräftdjur, och riskerna med att flytta fisk mellan vattenförekomster och gränsvattenförekomster samt att använda levande agn från andra vattenförekomster än den de fiskar i. Åtgärden ska genomföras så att den bidrar till att de åtgärder vidtas som behövs för att förebygga och minska påverkan från invasiva främmande arter på vattenmiljön. Arbetet behöver genomföras i samverkan med berörd länsstyrelse. Kommunerna, åtgärd 6 Kommunerna behöver genomföra åtgärder så att internbelastning minskas i sjöar och kustområden och att åtgärder genomförs för att minska halterna av gödande näringsämnen i de fall åtgärder i tillrinningsområdena inte fullt ut leder till att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas på grund av övergödningseffekter. Även behoven av minskning av näringsämnen till havsbassängerna behöver beaktas. Åtgärden genomförs genom att a) identifiera områden som är särskilt prioriterade för näringsreducerande åtgärder. b) genomföra åtgärder för att motverka internbelastning så som kemisk fällning eller muddring av sediment. Möjligheten till återföring av fosfor till jordbruket bör övervägas. c) genomföra åtgärder för att minska närsaltsbelastningen så som odling och/eller skörd av musslor, alger eller vass, biomanipulation (t.ex. riktat fiske, inplantering av rovfisk), eller motsvarande. Åtgärden ska genomföras så att den bidrar till att de åtgärder vidtas som behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Åtgärden genomförs i samverkan med Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna. (7)

257 Kommunerna, åtgärd 7 Kommunerna behöver säkerställa ett långsiktigt skydd för den nuvarande och framtida dricksvattenförsörjningen. Kommunerna behöver särskilt a) anordna erforderligt skydd för allmänna och enskilda dricksvattentäkter som försörjer fler än 0 personer eller där vattentäktens uttag är mer än 0 m /dygn b) göra en översyn av vattenskyddsområden som inrättats före miljöbalkens införande och vid behov revidera skyddsområdets avgränsningar och tillhörande föreskrifter så att tillräckligt skydd uppnås, c) bedriva systematisk och regelbunden tillsyn över vattenskyddsområden, d) uppdatera översiktsplanerna med regionala vattenförsörjningsplaner, e) säkerställa att tillståndspliktiga allmänna yt-och grundvattentäkter har tillstånd för vattenuttag. Åtgärden ska vara vidtagen senast tre år efter åtgärdsprogrammets fastställande. Kommunerna, åtgärd 8 Kommunerna behöver utforma sin översikts- och detaljplanering samt prövning enligt plan- och bygglagen. Åtgärden behöver genomföras så att den bidrar till att åtgärder vidtas för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Åtgärden behöver genomföras i samråd med länsstyrelserna. Åtgärden ska vara vidtagen senast tre år efter åtgärdsprogrammets fastställande. Kommunerna, åtgärd 9 Kommunerna behöver upprätta och utveckla vatten- och avloppsvattenplaner för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Åtgärden behöver genomföras i samråd med länsstyrelserna. Åtgärden ska vara vidtagen senast tre år efter åtgärdsprogrammets fastställande. Kommunerna, åtgärd 0 Kommunerna behöver utveckla strategier för hur dagvatten ska hanteras inom kommunen både med avseende på kvantitet och kvalitet. Strategin ska bidra till att de åtgärder vidtas som behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Åtgärden ska vara vidtagen senast tre år efter åtgärdsprogrammets fastställande. (7)

258 Kommunerna, åtgärd Kommunerna behöver inventera vandringshinder för fisk och andra vattenlevande djur vid vägpassager över vatten i de kommunala vägnäten samt planera och genomföra åtgärder för att öka vandringsbarheten. Åtgärden behöver genomföras så att den bidrar till att åtgärder vidtas för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas Åtgärden behöver genomföras i samråd med Trafikverket och berörd länsstyrelse. Åtgärden ska vara vidtagen senast tre år efter åtgärdsprogrammets fastställande. Förslag till Åtgärdsprogram 07-0 (inför vattendelegationernas fastställande efter regeringsbeslut) (Version 06--) Notera att föreslagna åtgärder kan komma att revideras fram till dess att de beslutats av vattendelegationerna. Kommunerna, åtgärd Kommunerna ska i större omfattning bedriva tillsyn enligt miljöbalken inom sina verksamhetsområden, avseende verksamheter som påverkar vattenförekomster på ett sådant sätt att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs, eller riskerar att inte följas. Åtgärden ska medföra att det för sådana verksamheter ställs krav på åtgärder som bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas. Åtgärden ska påbörjas omgående och genomföras löpande. Kommunerna, åtgärd Kommunerna ska bedriva tillsyn så att a) utsläppen av kväve och fosfor från jordbruk och hästhållning minskas samt att b) tillförseln av växtskyddsmedel minskar, till vattenförekomster där det finns en risk för att miljökvalitetsnormerna för vatten inte kan följas på grund av sådan påverkan. Åtgärden ska genomföras så att den bidrar till att de åtgärder vidtas som behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Även behoven av minskning av näringsämnen till havsbassängerna behöver beaktas. (7)

259 Kommunerna, åtgärd Kommuner ska bedriva tillsyn så att utsläppen av näringsämnen och särskilt förorenande ämnen från a) avloppsledningsnät b) avloppsreningsverk minskar till vattenförekomster där det finns en risk för att miljökvalitetsnormerna för vatten inte kan följas på grund av sådan påverkan. Åtgärden ska genomföras så att den bidrar till att de åtgärder vidtas som behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Även behoven av minskning av näringsämnen till havsbassängerna behöver beaktas. Åtgärden ska påbörjas omgående och genomföras löpande. Kommunerna, åtgärd Kommunerna ska säkerställa minskade utsläpp från enskilda avlopp, genom: a) att ställa krav på begränsade utsläpp av fosfor och kväve där det behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas, b) att prioritera tillsynen av enskilda avlopp för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Åtgärden ska påbörjas omgående och vara vidtagen senast fem år efter åtgärdsprogrammets fastställande Kommunerna, åtgärd Kommunerna ska säkerställa ett långsiktigt skydd för den nuvarande och framtida dricksvattenförsörjningen. Kommunerna behöver särskilt a) anordna erforderligt skydd för allmänna och enskilda dricksvattentäkter som försörjer fler än 0 personer eller där vattentäktens uttag är mer än 0 m/dygn b) göra en översyn av vattenskyddsområden som inrättats före miljöbalkens införande och vid behov revidera skyddsområdets avgränsningar och tillhörande föreskrifter så att tillräckligt skydd uppnås, c) bedriva systematisk och regelbunden tillsyn över vattenskyddsområden, d) uppdatera översiktsplanerna med regionala vattenförsörjningsplaner, säkerställa att tillståndspliktiga allmänna yt-och grundvattentäkter har tillstånd för vattenuttag. Åtgärden ska vara vidtagen senast tre år efter åtgärdsprogrammets fastställande 6 (7)

260 Kommunerna, åtgärd 6 Kommunerna ska utforma sin översikts- och detaljplanering samt prövning enligt planoch bygglagen. Åtgärden behöver genomföras så att den bidrar till att åtgärder vidtas för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Åtgärden behöver genomföras i samråd med länsstyrelserna. Åtgärden ska vara vidtagen senast tre år efter åtgärdsprogrammets fastställande.. Kommunerna, åtgärd 7 Kommunerna ska upprätta och utveckla vatten- och avloppsvattenplaner på ett sådant sätt att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas. Åtgärden behöver genomföras i samråd med länsstyrelserna. Åtgärden ska vara vidtagen senast tre år efter åtgärdsprogrammets fastställande. Kommunerna, åtgärd 8 Kommunerna ska utveckla planer för hur dagvatten ska hanteras inom kommunen både med avseende på kvantitet och kvalitet. Dagvattenplanerna ska bidra till att de åtgärder vidtas som behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Åtgärden ska vara vidtagen senast tre år efter åtgärdsprogrammets fastställande. 7 (7)

261 INFORMATION Dnr: Länsstyrelsen Norrbotten Kommuners och myndigheters återrapportering till vattenmyndigheterna om genomförandet av åtgärdsprogram Enligt vattenmyndigheternas Åtgärdsprogram ska alla myndigheter och kommuner som omfattas av åtgärdsprogrammet rapportera genomfört åtgärdsarbete till vattenmyndigheterna den 8 februari varje år. Vattenmyndigheterna brukar sända ut underlag för rapporteringen i början av december varje år. Under 06 har regeringen prövat vattenmyndigheternas förslag till Åtgärdsprogram 06-0 och beslut om detta kom den 6 oktober. För närvarande arbetar vattenmyndigheterna med att revidera föreslaget åtgärdsprogram utifrån regeringens beslut och enligt preliminär tidplan kommer vattendelegationerna fastställa åtgärdsprogrammet under december 06. Fram till dess fortsätter Åtgärdsprogram att gälla. På grund av rådande omständigheter har vattenmyndighetera beslutat att årets återrapportering gör ett uppehåll för att återupptas i ny form under vintern 07/08. Föregående återrapportering om kommunernas och myndigheternas genomförande av åtgärder under 0 utformades också som en avslutning på vattenförvaltningscykeln Vattenmyndigheterna uppskattar alla svar och redovisningar av vad som gjorts i kommuners och myndigheters återrapporteringar genom åren. Detta utgör värdefull information om det samlade åtgärdsarbete som görs i Sverige och här finns många goda exempel som kan fungera som inspiration för andra. Under 07 kommer vattenmyndigheterna att se över formerna för rapporteringen och hur den kan förbättras för uppföljning. Under 07 kommer vattenmyndigheterna även att göra en sammanställning av hela vattenförvaltningscykelns åtgärdsarbete under utifrån tidigare återrapporteringar från myndigheters och kommuners arbete med vattenförbättrande åtgärder. Vattenmyndigheterna genom Lisa Lundstedt Vattenvårdsdirektör, Vattenmyndigheten Bottenvikens vattendistrikt Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Kalmar län Länsstyrelsen Västra Götalands län Luleå Härnösand 7 86 Västerås 9 86 Kalmar 0 0 Göteborg Telefon Telefon Telefon Telefon Telefon Hemsida ()

262 INFORMATION Dnr: Länsstyrelsen Norrbotten Vid frågor kontakta: Malin Willför på Vattenmyndigheten Norra Östersjöns vattendistrikt, tel eller e-post malin.willfor@lansstyrelsen.se Mer information: Regeringens beslut om vattenmyndigheternas förslag till Åtgärdsprogram 06-0 Sammanställning av återrapportering för åtgärdsarbete under 0 Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Kalmar län Länsstyrelsen Västra Götalands län Luleå Härnösand 7 86 Västerås 9 86 Kalmar 0 0 Göteborg Telefon Telefon Telefon Telefon Telefon Hemsida ()