Kommunfullmäktige sammanträder Plats: Kommunfullmäktiges sessionssal, Stadshuset Tid: Torsdag 26 februari 2015 klockan 18.00

Transkript

1 Kallelse och föredragningslista Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige sammanträder Plats: Kommunfullmäktiges sessionssal, Stadshuset Tid: Torsdag 26 februari 2015 klockan Allmänhetens frågestund a. Mötet öppnas b. Förrättande av upprop samt anmälan om tjänstgörande ersättare c. Tidpunkt för protokollets justering d. Val av två ledamöter, tillika rösträknare att jämte ordföranden justera dagens protokoll eventuellt enkla frågor Ärenden 01. Motion om tydlig skyltning att stadshuset är ett stadshus 02. Förslag till policy för det systematiska brandskyddsarbetet i Strömstads kommun 03. Utökad borgensram AB Strömstadslokaler 04. Utbetalande av partistöd Riktlinjer för inköpskort 06. Övergripande krisledningsplaner mandatperioden Anmälningsärende 07. Omsorgsnämnden ej verkställda beslut kvartalet Peter Heie Ordförande Ralf Karlsson Sekreterare Är Du förhindrad att delta, kalla in Din ersättare! Strömstads kommun (vxl) kommun@stromstad.se Kommunledningskontoret STRÖMSTAD Org nr:

2

3 STRÖMSTADS KOMMUN Kallelse/ärendelista Sida 2 (8) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Kf 1 Ks/ Motion om tydlig skyltning att stadshuset är ett stadshus Kommunfullmäktiges presidie förslag till Kommunfullmäktige beslut att remittera motionen till Kommunstyrelsen, kultur och fritidsutskottet för yttrande och där behandlas tillsammans med tidigare motion med samma syfte. Ärendebeskrivning Mats Granberg (S) har inkommit med en motion där han anger att de kommuner och städer man besöker i Sverige så är alla kommun- eller stadhus väl skyltade med ex. KOMMUNHUSET eller STADSHUSET på fastighetens fasad. På stadshuset i Strömstad saknas denna skyltning. Även om stadshuset är väl synligt så bör det markeras att detta är stadshus. En skylt på stadshusets framsida, mellan balkongen och fullmäktigesalen skulle ge besökande en bra information, och med en bra utformning försköna byggnaden. I linje med ett tidigare beslut att gamla byggnader bör göras mera synliga genom skyltning och information, så bör detta gälla även stadshuset. Mats Granberg föreslår att ordet STADSHUSET sätt upp på fastighetens fasad enligt ovanstående förslag och får en för byggnaden anpassad utformning. Beslutsunderlag Motion Justerandes sign Strömstads Kommun Kommunstyrelsen STRÖMSTAD Telefon: Fax: E-postadress: ks@stromstad.se Kommunens hemsida:

4 Kommunfullmäktige N. Bergsgatan Strömstad Motion om tydlig skyltning att stadshuset är ett stadshus I de kommuner och städer man besöker i Sverige så är alla kommun eller stadhus väl skyltade med ex. KOMMUNHUSET eller STADSHUSET på fastighetens fasad. På stadshuset i Strömstad saknas denna skyltning. Även om stadshuset är väl synligt så bör det markeras att detta är stadshus. En skylt på stadshusets framsida, mellan balkongen och fullmäktigesalen skulle ge besökande en bra information, och med en bra utformning försköna byggnaden. I linje med ett tidigare beslut att gamla byggnader bör göras mera synliga genom skyltning och information, så bör detta gälla även stadshuset. Jag föreslår att ordet STADSHUSET sätt upp på fastighetens fasad enligt ovanstående förslag och får en för byggnaden anpassad utformning. Strömstad Mats Granberg (s)

5 STRÖMSTADS KOMMUN Kallelse/ärendelista Sida 3 (8) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Kf 2 Ks 4 Au 9 Ks/ Förslag till policy för det systematiska brandskyddsarbetet i Strömstads kommun Kommunstyrelsens förslag till Kommunfullmäktiges beslut att anta förslag till policy för det systematiska brandskyddsarbetet Ärendebeskrivning Räddningschef Rolf Olausson och ställföreträdande räddningschef Bo Christensson har inkommit med förslag till policy för det systematiska brandskyddsarbetet i Strömstads kommun. Miljö- och byggnämndens beslutar att godkänna förslag till policy för det systematiska brandskyddsarbetet samt att föreslå Kommunfullmäktige besluta att anta policyn. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Räddningschef Rolf Olausson och ställföreträdande räddningschef Bo Christensson daterad Protokoll Miljö- och byggnämndens Förslag till Justerandes sign Strömstads Kommun Kommunstyrelsen STRÖMSTAD Telefon: Fax: E-postadress: ks@stromstad.se Kommunens hemsida:

6 Miljö- och byggförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (1) MBN - Räddningstjänst Dnr MBN/ Rolf Olausson, rolf.olausson@stromstad.se Förslag till policy för det systematiska brandskyddsarbetet i Strömstads kommun Ärendebeskrivning: Enligt 2 kap. 2 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor skall ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Åtgärderna kan vara av teknisk eller organisatorisk karaktär. Åtgärder av teknisk karaktär kan exempelvis vara anskaffande av utrustning för brandsläckning, installation av tekniska system såsom brandlarm eller sprinkler, medan åtgärder av organisatorisk karaktär kan vara utbildning och information. För att leva upp till de krav som ställs i lagen måste därför ett systematiskt brandskyddsarbete bedrivas i Strömstads kommun verksamheter. För att säkerställa att det systematiska brandskyddsarbetet bedrivs på ett likvärdigt och kvalitetssäkrat sätt inom kommunens samtliga förvaltningar och bolag, har därför ett förslag till policy för det systematiska brandskyddsarbetet tagits fram. Policyn är framarbetad av räddningstjänsten i samverkan med riskhanteringsgruppen i Strömstads kommun. I riskhanteringsgruppen ingår representanter för alla förvaltningar och kommunens bolag. Sammanfattning: Miljö- och byggförvaltningens förslag till beslut. 1. godkänna förslag till policy för det systematiska brandskyddsarbetet. 2. föreslå kommunfullmäktige besluta att anta policyn. Rolf Olausson Räddningschef Bo Christensson Stf Räddningschef Strömstads kommun (växel) Besöksadress: Miljö- och byggförvaltningen (fax) N. Bergsgatan 23 MBN - Räddningstjänst mbn@stromstad.se Org nr: STRÖMSTAD Bankgiro:

7 STRÖMSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Miljö- och byggnämnden Sida 13 MBN 274 Dnr MBN/ Förslag till policy för det systematiska brandskyddsarbetet i Strömstads kommun Räddningschef Rolf Olausson och ställföreträdande räddningschef Bo Christensson har inkommit med förslag till policy för det systematiska brandskyddsarbetet i Strömstads kommun enligt tjänsteskrivelse daterad Miljö- och byggförvaltningens förslag till Miljö- och byggnämndens beslut: att godkänna förslag till policy för det systematiska brandskyddsarbetet att föreslå Kommunfullmäktige besluta att anta policyn. Miljö- och byggnämnden beslutar att godkänna förslag till policy för det systematiska brandskyddsarbetet att föreslå Kommunfullmäktige besluta att anta policyn. Expedieras till: Kommunfullmäktige Räddningschef Rolf Olausson Ställföreträdande räddningschef Bo Christensson Akten Justerandes sign Adress: Strömstads kommun Miljö- och byggnämnden Strömstad Telefon: Fax: Nämndens E-postadress: mbn@stromstad.se Kommunens webbsida:

8 (15) Policy för det systematiska brandskyddsarbetet i Strömstads kommun.

9 (15) Målsättning och syfte Brandskyddets uppgift är att ge människor en trygg plats att vistas/verka på, samt att på kort och lång sikt säkerställa förvaltningarnas verksamheter. Brandskyddet skall genom väl förankrade regler och rutiner förebygga personskador och materiella förluster. För brandskyddet skall finnas en handlingsplan/brandinstruktion samt regler för dokumentation av åtgärder och händelser. Personalen skall för sin egen och andras säkerhet på arbetsplatsen kontinuerligt utbildas i förebyggande och avhjälpande brandskyddsåtgärder. Personalen skall genom att vara väl insatt i förekommande risker, i rutiner som rör ordningsfrågor samt hantering av brandsläckningsutrustning, minimera risken för tillbud och skador. Verksamheternas brandskydd skall vara utformat så att denna policy kan förverkligas.

10 (15) Denna policy omfattar hur ansvariga för kommunens verksamheter skall bedriva det systematiska brandskyddsarbetet. Policyn kompletterar policyn för det interna skyddet (säkerhetspolicy) i de delar som berör både brandskydd och det interna skyddet. Genom en gemensam struktur för hela kommunorganisationens säkerhetsarbete kan all personal utvecklas mot ett säkerhetsmedvetande som också gynnar Strömstads kommuns invånare. Policyn tar hänsyn till aktuell lagstiftning. Inledning Strömstads kommun policy för det systematiska brandskyddsarbetet syftar till att säkerställa en hög säkerhet mot skador och störningar i den kommunala verksamheten inklusive kommunala bolag. Kommunens arbete med skydd mot olyckor skall bedrivas systematiskt och så långt som möjligt implementeras i den ordinarie verksamheten. Brandskyddets uppgift är att ge människor en trygg plats att vistas och verka på samt att på kort och lång sikt säkerställa förvaltningarnas verksamheter. Inom kommunens egna verksamheter har varje förvaltning huvudansvaret för säkerheten inom sitt verksamhetsområde och skall där tillse säkerheten för de anställda, andra som omfattas av verksamheten, miljön och kommunens egendom. Brandskyddet skall genom väl förankrade regler och rutiner förebygga personskador och materiella förluster. För brandskyddet skall finnas en handlingsplan/brandinstruktion samt regler för dokumentation av åtgärder och händelser. Personalen skall för sin egen och andras säkerhet på arbetsplatsen, kontinuerligt utbildas i förebyggande och avhjälpande brandskyddsåtgärder. Personalen skall genom att vara väl insatt i förekommande risker, i rutiner som rör ordningsfrågor samt hantering av brandsläckningsutrustning, minimera risken för tillbud och skador. Verksamheternas brandskydd skall vara utformat så att denna policy kan förverkligas. Efter Kommunfullmäktiges beslut om policy för det systematiska brandskyddsarbetet skall SBA-pärmen omsätta policyn i praktisk handling. Den skall vara ett verktyg för det vardagliga arbetet med det interna skyddet och det systematiska brandskyddsarbetet för de kommunala verksamheterna. Genom SBA-pärmens struktur får Strömstads kommun förvaltningar och bolag en enhetlig syn på hur det systematiska brandskyddsarbetet skall bedrivas. SBA-pärmen omfattar det som går under begreppet systematiskt brandskyddsarbete (SBA). Resurser för att införa SBApärmen ut i organisationen krävs. Arbetet bör samordnas.

11 (15) Syfte Syftet är att införa ett systematiskt brandskyddsarbete som också tar hänsyn till gällande lagstiftning och ny kunskap om säkerhetsfrågor. Genom policyn skapas en enhetlig struktur för brandskyddsfrågor i alla kommunala verksamheter och en bra möjlighet att kunna integrera detta med kommunens övriga säkerhetsarbete. Bilagor Till policyn för det systematiska brandskyddsarbetet kopplas två bilagor som alla förvaltningar och kommunala bolag skall kunna använda sig av oberoende av verksamhet. Bilaga 1 beskriver valda delar i den lagstiftning som är aktuell för olika säkerhetsfrågor. Den kan användas som en resurs vid planeringen av säkerhetsåtgärder. Bilaga 2 beskriver vilka rutiner och åtgärder som skall gälla vid t ex en uthyrning till annan än ordinarie verksamhet i kommunala anläggningar. Avgränsningar Policydokumentet omfattar hela den kommunala verksamheten och i tillämpliga delar de kommunala bolagen. Denna policy kompletterar kommunens övriga policydokument inom andra områden och är här avgränsad till: Tekniska krav, larm och fastigheter Brand och säkerhetsutbildning IT-säkerhet behandlas i befintlig IT-strategiplan. Arbetsmiljöfrågor behandlas i det befintliga arbetsmiljöarbetet. Definitioner av begrepp Internt skydd Det interna skyddet avser i första hand kommunens egen personal och verksamhet vilket omfattar: De anställdas arbetsmiljö och i tillämpliga delar även personer som vistas i kommunens lokaler som exempelvis barn, elever och vårdtagare Kommunens egendom och tillgångar. Exempel på egendomsskador kan vara brand, vatten, inbrott och vandalisering. Brandskyddsfrågor Hot och våld IT-frågor Försäkringsfrågor

12 (15) Brandskyddsansvarig Begreppet brandskyddsansvarig betyder här den som utses att vara brandskyddsansvarig, ofta chef eller ansvarig för varje enhet, avdelning eller område. Brandskyddskontrollant Begreppet brandskyddskontrollant betyder här den person eller de personer, som brandskyddsansvarig skriftligen delegerar kontrolluppgifter till. Tillbud Med tillbud avses här händelse som under arbetsutövning avviker från det normala. SBA-pärm SBA-pärm betyder här den pärm för en enhetlig struktur som skall användas inom kommunens verksamheter, i det vardagliga arbetet. Pärmen skall innehålla all information och fakta som rör brandskydd och delar av det interna skyddet. Pärmen skall förvaras på central plats i varje fastighet där kommunen bedriver någon verksamhet. Ansvarig för denna SBApärm är respektive brandskyddsansvarig. Fastighetsägaren bedriver utifrån sitt ansvar för fastigheten ett eget systematiskt brandskyddsarbete. För detta finns särskilda SBA-pärmar för varje fastighet. Arbetet bör så långt som möjligt samordnas med verksamhetens systematiska brandskyddsarbete. Policy för det systematiska brandskyddsarbetet Syftet med policyn är att tydliggöra ansvaret för brandskyddet och att implementera den i vardagsarbetet. Policyn följer de krav som finns i aktuell lagstiftning. Policyn beskriver också Strömstads kommun ambitionsnivå för det systematiska brandskyddsarbetet, brandskyddsutbildning samt tekniska krav på kommunala fastigheter Varje verksamhet/förvaltning skall utgå från dessa och utveckla dem utifrån sina specifika förutsättningar och risknivåer. Ansvar Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för säkerhetsfrågorna i kommunen och har att fastställa tillämpningsanvisningar. Brandskyddsarbetet skall bedrivas som en integrerad del av verksamheten. Den som ansvarar för en verksamhet ansvarar även för att säkerhetsnivån motsvarar verksamhetens risknivå. Kommunchefen är ytterst ansvarig för en anpassad och betryggande säkerhet inom Strömstads kommuns förvaltningar. För de kommunala bolagen ansvarar bolagens VD för detta.

13 (15) Varje chef och medarbetare som har fått en särskild uppgift ansvarar för att säkerheten upprätthålls inom sitt område. Varje medarbetare skall känna till kommunens policy för brandskyddsarbete och tillämpa gällande säkerhetsrutiner. Detta innebär också en skyldighet att informera om upptäckta brister och onormala händelser. Brandskyddsansvarig ansvarar för: att det finns en aktuell SBA-pärm, att vara kontaktperson till myndigheter och fastighetsägare, att eventuella tillsynsanmärkningar från myndigheter blir åtgärdade. att dokumentera när tillsynsanmärkningar från myndigheter är åtgärdade. att anmäla förändringar i verksamhet och användning av lokaler till miljö- och byggförvaltningen. vid om- eller nybyggnad som avser vård, alternativt boende eller annat omhändertagande dygnet runt skall anmälan lämnas till miljö- och byggförvaltningen enligt Miljöbalken 26 kap 19. kontroll av den egna verksamheten skall dokumenteras och finnas i SBA-pärmen. att anmäla tillbud och skador med kommunens händelse- och tillbudsblankett (Rosa blanketten). att medverka i planering av brandskyddsutbildning för den egna verksamheten i samverkan med räddningstjänsten som också är utförare för detta. Brandskyddsansvarig har rätt att delegera uppgift att kontrollera brandskyddet till en eller flera brandskyddskontrollanter. Riskanalys Riskanalys en central faktor i allt säkerhetsarbete. De handlingsplaner och rutiner som respektive förvaltning/bolag tar fram skall utgå från en riskanalys. Riskanalys handlar till stor del om att få människor i en organisation att bli medvetna om riskoch sårbarhetsaspekterna i alla delar av verksamheten, både i planering och i genomförande. Risk- och sårbarhetsarbetet är ett långsiktig återkommande arbete. Det systematiska brandskyddsarbetet skall omfatta dokumentation samt rutiner för egenkontroll och utbildning av personalen. Åtgärderna kan vara av teknisk karaktär men omfattar även krav på organisation, utbildning och övning. Det systematiska brandskyddsarbetet är ett metodiskt sätt att skapa ordning och reda i brandskyddsfrågor. Detta sker genom en kontinuerlig process där de viktigaste delarna är dokumentation och regelbunden uppföljning. Många verksamheter har redan inarbetade rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Dessa nya rutiner kan lämpligen integreras med det systematiska arbetsmiljöarbetet.

14 (15) Nyttjanderättshavaren/verksamhetsansvariga skall själva identifiera sina risker samt identifiera möjliga händelser som innehåller betydande risker. Riskerna är olika beroende på verksamhet och varje risk ska kopplas till ett beslut för att kunna hantera eller eliminera risken. Nivån på det systematiska brandskyddsarbetet styrs av riskbilden och konsekvenserna vid tillbud och skada för människa och/eller miljö. Organisation, ledningsfrågor och attityder är viktiga faktorer i brandskyddsarbetet. Motorn i det systematiska brandskyddsarbetet är den person som har ett verksamhetsansvar. Det är viktigt att ange mål och ambition med säkerhetsarbetet, eftersom genomslagskraften är beroende av insikt, kunskap och motivation på alla nivåer i organisationen. Ledningssystemet skall innefatta tydliggjort ansvar, verksamhetens målsättning, organisation, utbildning, rutiner och metoder för att genomföra arbetet med att förbättra säkerheten i verksamheten. Resultatet av riskanalysen skall dokumenteras och dokumentet skall ligga till grund för ständiga förbättringar av brandskyddsarbetet. Uppföljning av det systematiska brandskyddsarbetet En kontroll/revision av respektive verksamhets SBA-arbete skall genomföras varje år och lämnas till räddningstjänsten. Brandskyddsansvarig ansvarar för att denna uppföljning görs. Räddningstjänsten ansvarar för att sammanställa den årliga uppföljningen och redovisa resultatet till Miljö och Byggnämnden samt till KS. Brandskyddsutbildning. Definitioner Med brandskyddsutbildning menas här utbildning i hur personal skall agera vid brand eller annat tillbud på sin arbetsplats. Krav Utbildningen skall uppfylla lagstiftningens krav på kontinuerlig utbildning i hur man agerar vid brand eller annat tillbud på sin arbetsplats. Strömstads kommun ambitionsnivå framgår av den utbildningsplan som beskrivs nedan Utbildning för personal Utbildning i brandskydd för ordinarie personal i kommun/bolag skall ske vart tredje år. Utbildningens längd är ca 3 timmar. Utbildning i hjärt/lungräddning (HLR) samt LABC-första hjälpen för ordinarie personal i kommun/bolag skall ske vart tredje år. Utbildningens längd är ca 3 timmar.

15 (15) Omsorgsförvaltningens sommarvikarier skall få utbildning i brandskydd motsvarande fast anställd personal innan tjänstgöring påbörjas. Nyanställd personal skall så snart som möjligt genomgå utbildning. Utbildningen skall tillhandahållas av räddningstjänsten och avropas av respektive förvaltning/bolag. Utbildningsprogram utformas av räddningstjänsten tillsammans med berörda förvaltningar/bolag. Dokumentation av genomförda utbildningar skall finnas i SBA-pärm. Utbildning för personal med speciella arbetsuppgifter. Utbildning för personal med speciella arbetsuppgifter och ansvarsområde som ex. Heta arbeten Föreståndare för brandfarlig vara, Brandskyddsansvarig Brandskyddskontrollant Skall genomföras enligt gällande krav och bestämmelser för respektive ansvarsområde. Vissa av dessa utbildningar kan genomföras av räddningstjänsten. I de fall utbildningen inte kan genomföras av räddningstjänsten skall utbildning genomföras av annan utbildare. Krav på larm och andra säkerhetstekniska installationer i fastigheter där kommunal verksamhet bedrivs. Nedan beskrivs de krav som enligt lag ställs på olika typer av larmutrustning och sprinkleranläggningar i de fastigheter där kommunen bedriver verksamhet av något slag. Här beskrivs också den beslutade ambitionsnivån för Strömstads kommun när det gäller larm. Rutiner som skall finnas för dessa tas också upp. När det gäller andra säkerhetstekniska installationer som till exempel dörrar i utrymningsväg, utrymningsbeslag på dörrar, vägledande markering, nödbelysning, m.m skall gällande lagstiftning följas.

16 (15) Brandlarm Definitioner Automatiskt brandlarm utfört enligt SBF 110 Med ett automatiskt brandlarm utfört enligt SBF 110 avses en anläggning som installerats på grund av att krav på brandlarm enligt BBR (Boverkets byggregler) finns. Larmmottagare Om larmet skall vidarekopplas till extern larmmottagare skall detta göras till det företag som Strömstads kommun har gällande avtal med. Strömstads kommun har för närvarande avtal när det gäller brandlarm med SOS alarm och när det gäller inbrottslarm med Securitas, för kommunala fastigheter. Larmmottagaren för brandlarm har till uppgift att skicka Räddningstjänsten omgående till objektet. Larmmottagaren för inbrottslarm har till uppgift att larma enligt den plan som anläggningsägaren fastställt. Regler för underhåll enligt SBF 110 Anläggningen skall underhållas och provas enligt SBF 110, Kap 11. Provning får endast utföras av behörig anläggningsskötare. Månadsprov utförs enligt SBF 110, Kap 11 punkt 5.2 Kvartalsprov utförs enligt SBF 110, Kap 11 punkt 5.3 Revisionsbesiktning skall utföras minst en gång per kalenderår med högst 15 månaders mellanrum av en certifierad revisionsfirma. Revisionsbesiktningen ska minst omfatta anvisningarna i SBF 141. Automatiskt brandlarm ej utfört enligt SBF 110 Definitioner: Ett automatiskt brandlarm som inte installeras på grund av lagkrav behöver nödvändigtvis inte följa regelverket SBF 110. Dessa larm installeras ofta av fastighetsägaren som en egen ambition för att ha ett bra egendomsskydd. De kan också installeras på grund av försäkringskrav. Då anläggningen inte är lagstadgad kan heller inte krav på underhåll ställas enligt SBF 110. För att säkerställa funktionen hos anläggningen är det dock vanligt att dessa anläggningar också sköts enligt SBF 110 reglerna.

17 (15) Larmmottagare Om larmet skall vidarekopplas till extern larmmottagare skall detta göras till det företag som Strömstads kommun har avtal med. Strömstads kommun har för närvarande avtal när det gäller brandlarm med SOS alarm för kommunala fastigheter. Larmmottagaren har till uppgift att skicka Räddningstjänsten omgående till objektet. Regler för underhåll: Anläggningen skall underhållas och provas för att säkerställa anläggningens funktion. Provning får endast utföras av behörig anläggningsskötare. Månadsprov skall utföras Kvartalsprov skall utföras Revisionsbesiktning bör utföras minst en gång per kalenderår med högst 15 månaders mellanrum av en certifierad revisionsfirma. Utrymningslarm Definitioner Med utrymningslarm avses larmanläggning installerad i syfte att skapa en trygg och säker utrymning. Utrymningslarmet kan antingen utlösas automatiskt via detektorer eller manuellt via tryckknappar. Larmet kan vara lokalt eller vidarekopplat till larmmottagare. I vissa verksamhetsklasser (Vk) är det lagstadgat att ha utrymningslarm i andra fall kan det installeras som egen ambition för att uppnå en hög utrymningssäkerhet. Larmmottagare Om larmet skall vidarekopplas till extern larmmottagare skall detta göras till det företag som Strömstads kommun har avtal med. Strömstads kommun har för närvarande avtal när det gäller brandlarm med SOS alarm för kommunala fastigheter. Larmmottagaren har till uppgift att skicka Räddningstjänsten omgående till objektet. Regler för underhåll Anläggningen skall underhållas och provas för att säkerställa anläggningens funktion. Provning får endast utföras av behörig anläggningsskötare. Månadsprov skall utföras Kvartalsprov skall utföras

18 (15) Revisionsbesiktning bör utföras minst en gång per kalenderår med högst 15 månaders mellanrum av en certifierad revisionsfirma. Kombilarm Definitioner Kombilarm är ett larm som kombinerar brand och inbrottslarm i en central. Larmet kan vara lokalt eller vidarekopplat till larmmottagare. Larmmottagare Om larmet skall vidarekopplas till extern larmmottagare skall detta göras till det företag som Strömstads kommun har avtal med. Strömstads kommun har för närvarande avtal när det gäller brandlarm med SOS alarm och när det gäller inbrottslarm med Securitas, för kommunala fastigheter. Larmmottagaren för brandlarm har till uppgift att skicka Räddningstjänsten omgående till objektet. Larmmottagaren för inbrottslarm har till uppgift att larma enligt den plan som anläggningsägaren fastställt. Regler för underhåll Anläggningen skall underhållas och provas för att säkerställa anläggningens funktion. Provning får endast utföras av behörig anläggningsskötare. Månadsprov skall utföras Kvartalsprov skall utföras Revisionsbesiktning bör utföras minst en gång per kalenderår med högst 15 månaders mellanrum av en certifierad revisionsfirma. Inbrottslarm Definitioner Inbrottslarm är ett larm som har till uppgift att automatiskt larma vid inbrott i fastigheten. Ett inbrottslarm kan också vara kombinerat med överfallslarm. Larmet kan vara lokalt eller vidarekopplat till larmmottagare. Verksamhetsobjekt Om ett objekt skall inbrottslarmas, bedöms detta utifrån följande: Skyddsvärde, det vill säga vilka konsekvenser ett inbrott får

19 (15) Objektets belägenhet Erfarenhet och konsekvenser av tidigare inbrott Fastighetsägaren gör i samråd med verksamhetsansvarig en bedömning och tar därefter ställning till om installation skall göras. Krav Leverantören skall vara behörig installatör. Larmsystemet skall vara utbyggbart i olika steg. För objekt som har publika delar, där risk för övertäckning finns, bör antimaskeringdetektorer användas. Larmmottagare Om larmet skall vidarekopplas till extern larmmottagare skall detta göras till det företag som Strömstads kommun har avtal med. Strömstads kommun har för närvarande avtal med Securitas för kommunala fastigheter. Larmmottagaren har till uppgift att larma enligt den plan som anläggningsägaren fastställt. Lokala larm Med lokalt larm avses ett larm som ej är vidarekopplat till larmmottagare. Larmet skall ha akustiska larmdon och kan även kompletteras med blixtljus utomhus. Regler för underhåll Anläggningen skall underhållas och provas för att säkerställa anläggningens funktion. Provning får endast utföras av behörig anläggningsskötare. Månadsprov skall utföras En gång per kalenderår bör larmet servas av behörig larminstallatör.

20 (15) Överfallslarm Definitioner: Överfallslarm är ett larm som skall uppmärksamma om någon är i en hot- eller våldssituation. Denna typ av larm används vid hot om våld och våldssituationer mot tjänsteman. Verksamhetsobjekt Överfallslarm kan installeras vid behov. Bedömning av behov görs av respektive verksamhet inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Larmet kan vara lokalt eller vidarekopplat till larmmottagare. Regler för underhåll Anläggningen skall underhållas och provas för att säkerställa anläggningens funktion. Provning får endast utföras av behörig anläggningsskötare. Månadsprov skall utföras En gång per kalenderår bör larmet servas av behörig larminstallatör. Skyddsobjekt I Strömstads kommun finns ett antal anläggningar som är att betrakta som skyddsobjekt. Dessa anläggningars skydd och skyddsnivå hanteras i särskild ordning och i samråd med kommunens säkerhetsskyddschef. Lagkrav och ambitionsnivåer för verksamhetsobjekt i Strömstads kommun Skolor (Vk2B): Krav enligt lag: Utrymningslarm Ambition: Kombilarm med inbrotts och automatiskt brand/utrymningslarm, alternativt automatiskt brand- och utrymningslarm enligt SBF 110. Förskolor och daglig verksamhet (Vk5A) Krav enligt lag: Brandvarnare Ambition: Kombilarm med inbrotts och automatiskt brand/utrymningslarm, alternativt automatiskt brand- och utrymningslarm enligt SBF 110.

21 (15) Boende för ensamkommande flyktingbarn - PUT boende (Vk4) Krav enligt lag: Brandvarnare alternativt automatiskt brand- och utrymningslarm, beroende på byggnadens storlek och utformning. Ambition: Kombilarm med inbrotts och automatiskt brand/utrymningslarm, alternativt automatiskt brand- och utrymningslarm enligt SBF 110. Sporthallar och liknande(vk2b): Krav enligt lag: Utrymningslarm Ambition: Kombilarm med inbrotts och automatiskt brand/utrymningslarm, alternativt automatiskt brand- och utrymningslarm enligt SBF 110. Samlingslokaler för färre än 150 personer (Vk2A) Krav enligt lag: Brandvarnare och i vissa fall utrymningslarm. De fall som kräver utrymningslarm definieras i BBR 20, 5:358. Ambition: Kombilarm med inbrotts och automatiskt brand/utrymningslarm, alternativt automatiskt brand- och utrymningslarm enligt SBF 110. Samlingslokaler för fler än 150 personer (Vk2B) Krav enligt lag: Utrymningslarm Ambition: Kombilarm med inbrotts och automatiskt brand/utrymningslarm, alternativt automatiskt brand- och utrymningslarm enligt SBF 110. Industribyggnader och kontorshotell (Vk1) Krav enligt lag: Utrymningslarm i de flesta fall. I enstaka fall kan brandvarnare vara tillräckligt. Ambition: Kombilarm med inbrotts och automatiskt brand/utrymningslarm, alternativt automatiskt brand- och utrymningslarm enligt SBF 110. Bostäder, trygghetsboende, seniorboende och liknande icke behovsprövade boendeformer. (VK3) Krav enligt lag: Brandvarnare. Ambition: I bostadslägenheter, minst en brandvarnare per 60 m2 lägenhetsyta, samt i varje sovrum. I trygghetsboende samt seniorboende, automatiskt brand och utrymningslarm. Risken för allvarliga följder vid ett brandtillbud minskar dramatiskt om det finns ett automatiskt släcksystem (sprinkler) i lägenheten. Vid ny och ombyggnation av trygghetsboende, seniorboende och liknande bör behovet av ett automatiskt släcksystem utredas.

22 (15) Behovsprövade särskilda boende (Vk5B). Behovsprövning har skett mot följande lagstiftningar, SoL, LSS, LVU, LSU. Krav enligt lag: Automatiskt brand- och utrymningslarm enligt SBF 110 samt automatiskt släcksystem. Boendesprinkler godtas. Ambition: Enligt gällande lagstiftning.

23 (32) Policy för det systematiska brandskyddsarbetet i Strömstads kommun. Bilaga 1. Lagstiftning Bilaga 1. Lagstiftning

24 (32) INLEDNING... 3 LAGAR... 3 ARBETSMILJÖLAG, (SFS 1977:1160) I URVAL... 3 ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRESKRIFTER, ( AFS 1999:7) I URVAL... 6 BEREDSKAP FÖR FÖRSTA HJÄLPEN OCH KRISSTÖD... 6 KUNSKAPER I FÖRSTA HJÄLPEN... 7 KUNSKAPER OM KRISSTÖD... 7 RISKBEDÖMNING... 7 UTRUSTNING FÖR FÖRSTA HJÄLPEN... 7 VÅLD OCH HOT I ARBETSMILJÖN (AFS 1993:2) I URVAL... 8 TILLÄMPNINGSOMRÅDE... 8 RISKFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER... 8 UPPFÖLJANDE ÅTGÄRDER M.M LAG OM SKYDD MOT OLYCKOR (SFS 2003:778) I URVAL KAP. ENSKILDAS SKYLDIGHETER KAP. KOMMUNENS SKYLDIGHETER FÖRORDNING OM SKYDD MOT OLYCKOR(SFS 2003:789), I URVAL KAP. INLEDANDE BESTÄMMELSER KAP. ENSKILDAS SKYLDIGHETER KAP. KOMMUNENS SKYLDIGHETER KAP. TILLSYN KAP. SÄRSKILDA SKYLDIGHETER FÖR KOMMUNER OCH STATLIGA MYNDIGHETER KAP. BESTÄMMELSER OM ERSÄTTNING LAG OM BRANDFARLIGA OCH EXPLOSIVA VAROR (SFS 2010:1011) I URVAL 20 FÖRORDNING (2010:1075) OM BRANDFARLIGA OCH EXPLOSIVA VAROR I URVAL MILJÖBALK, (SFS 1998:808 ) I URVAL KAP. VERKSAMHETSUTÖVARENS KONTROLL OCH MILJÖRAPPORT PLAN OCH BYGGLAG, (SFS 2010:900) I URVAL KAP. BYGGNADSVERKS TEKNISKA EGNSKAPER PLAN- OCH BYGGFÖRORDNING, (SFS 2011:338) I URVAL BOVERKETS FÖRESKRIFTER ( BFS 2013:14, BBR 20) I URVAL SOCIALTJÄNSTLAG, ( SFS 2001:453) I URVAL KAP KAP REFERENSER Bilaga 1. Lagstiftning

25 (32) Inledning Bilaga 1, omfattar valda delar av lagstiftningen som är relevanta för policyn för det systematiska brandskyddsarbetet i Strömstads kommun. Bilagan är ett komplement till huvuddokumentet. Syftet är att bilagan skall vara ett stöd för chefer/motsvarande i deras säkerhetsarbete, samt underlätta för den som också vill fördjupa sig i vad lagstiftaren har sagt om de olika områdena. Lagar Arbetsmiljölag,(SFS 1977:1160) i urval Kapitel 2 1 Arbetsmiljön skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. Vid fartygsarbete skall arbetsmiljön vara tillfredsställande också med hänsyn till sjösäkerhetens krav. Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Arbetstagaren skall ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete. Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll skall utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Därvid skall även löneformer och förläggning av arbetstid beaktas. Starkt styrt eller bundet arbete skall undvikas eller begränsas. Det skall eftersträvas att arbetet ger möjligheter till variation, social kontakt och samarbete samt sammanhang mellan enskilda arbetsuppgifter. Det skall vidare eftersträvas att arbetsförhållandena ger möjligheter till personlig och yrkesmässig utveckling liksom till självbestämmande och yrkesmässigt ansvar. 2 Arbete skall planläggas och anordnas så, att det kan utföras i en sund och säker miljö. 3 Arbetslokal skall vara så utformad och inredd att den är lämplig från arbetsmiljösynpunkt. Bilaga 1. Lagstiftning

26 (32) 4 De arbetshygieniska förhållandena när det gäller luft, ljud, ljus, vibrationer och liknande skall vara tillfredställande. Betryggande skyddsåtgärder skall vidtagas mot skada genom fall, ras, brand, explosion, elektrisk ström eller liknande. 5 Maskiner, redskap och andra tekniska anordningar skall vara så beskaffade och placerade och brukas på sådant sätt, att betryggande säkerhet ges mot ohälsa och olycksfall. 6 Ämne som kan leda till ohälsa eller olycksfall får användas endast under förhållanden som ger betryggande säkerhet. 7 Kan betryggande skydd mot ohälsa eller olycksfall icke nås på annat sätt, skall personlig skyddsutrustning användas. Denna skall tillhandahållas genom arbetsgivarens försorg. Vid fartygsarbete skall den personliga skyddsutrustningen tillhandahållas av redaren, om inte någon annan som arbetstagaren är anställd hos har åtagit sig detta ansvar. 8 I den utsträckning som föranledes av arbetets art och arbetstagarnas behov skall finnas utrymmen och anordningar för personlig hygien, förtäring och vila samt första hjälp vid olycksfall eller sjukdom. Fordon för personaltransport skall vara lämpat för ändamålet. Om utrymmen, anordningar, åtgärder för hjälp och vård vid olycksfall eller sjukdom samt kost och vatten för ombordanställda på fartyg finns ytterligare bestämmelser i fartygssäkerhetslagen (2003:364). Kapitel 3, Allmänna skyldigheter 1 Bestämmelserna i detta kapitel skall tillämpas med beaktande av kraven på arbetsmiljöns beskaffenhet enligt 2 kap. 1a Arbetsgivare och arbetstagare skall samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. 2 Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. En utgångspunkt skall därvid vara att allt sådant som kan leda till ohälsa eller olycksfall skall ändras eller ersättas så att risken för ohälsa eller olycksfall undanröjs. Bilaga 1. Lagstiftning

27 (32) Arbetsgivaren skall beakta den särskilda risk för ohälsa och olycksfall som kan följa av att arbetstagaren utför arbete ensam. Lokaler samt maskiner, redskap, skyddsutrustning och andra tekniska anordningar skall underhållas väl. 2a Arbetsgivaren skall systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. Han skall utreda arbetsskador, fortlöpande undersöka riskerna i verksamheten och vidta de åtgärder som föranleds av detta. Åtgärder som inte kan vidtas omedelbart skall tidsplaneras. Arbetsgivaren skall i den utsträckning verksamheten kräver dokumentera arbetsmiljön och arbetet med denna. Handlingsplaner skall därvid upprättas. Arbetsgivaren skall vidare se till att det i hans verksamhet finns en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet för fullgörande av de uppgifter som enligt denna lag och enligt 22 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring vilar på honom. 3 Arbetsgivaren skall se till att arbetstagaren får god kännedom om de förhållanden, under vilka arbetet bedrivs, och att arbetstagaren upplyses om de risker som kan vara förbundna med arbetet. Arbetsgivaren skall förvissa sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs och vet vad han har att iaktta för att undgå riskerna i arbetet. Arbetsgivaren skall se till att endast arbetstagare som har fått tillräckliga instruktioner får tillträde till områden där det finns en påtaglig risk för ohälsa eller olycksfall. Arbetsgivaren skall genom att anpassa arbetsförhållandena eller vidta annan lämplig åtgärd ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för arbetet. Vid arbetets planläggning och anordnande skall beaktas att människors förutsättningar att utföra arbetsuppgifter är olika. 4 Arbetstagaren skall medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Han skall följa givna föreskrifter samt använda de skyddsanordningar och iaktta den försiktighet i övrigt som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall. Bilaga 1. Lagstiftning

28 (32) Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter, ( AFS 1999:7) i urval Definitioner 2 Med första hjälpen avses i dessa föreskrifter 1. de hjälpåtgärder som vid olycksfall och akut sjukdom omedelbart måste vidtas på plats för att återställa och upprätthålla livsviktiga kroppsfunktioner eller hindra vidare skadeutveckling, 2. de åtgärder i form av ögonspolning och nödduschning som måste vidtas för att hindra vidare skada efter stänk, översköljning eller dylikt. samt 3. de åtgärder som behöver vidtas för att så snabbt som möjligt få den skadade eller sjuke under medicinsk vård. 3 Med krisstöd avses i dessa föreskrifter det psykiska och sociala omhändertagande som behöver vidtas i samband med olyckor, akuta krissituationer och liknande allvarliga händelser som kan utlösa krisreaktioner. Beredskap för första hjälpen och krisstöd 5 På varje arbetsställe skall finnas den beredskap och de rutiner för första hjälpen och krisstöd som behövs med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och särskilda risker. Vid planeringen skall de kontakter som behövs tas med berörda lokala samhällsorgan. Det skall säkerställas att arbetstagarna känner till hur första hjälpen och krisstödet är organiserat på arbetsstället. De skall fortlöpande hållas väl förtrogna med de rutiner som gäller. På lämpliga ställen skall finnas anslag med uppgift om var utrustning för första hjälpen finns, vilka personer som kan ge första hjälpen, telefonnummer till utryckningsfordon och taxi samt adress och om det behövs färdbeskrivning till arbetsstället. Anslaget skall vara utformat så att det lätt känns igen. Bilaga 1. Lagstiftning

29 (32) Kunskaper i första hjälpen 6 Med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och de särskilda risker som finns skall det finnas tillräckligt antal personer, som kan ge första hjälpen, tillgängliga på arbetsstället. Åtgärder skall vidtas för att kunskaper och färdigheter i första hjälpen hålls aktuella. Kunskaper om krisstöd 7 Chefer och arbetsledande personal skall ha tillräckliga kunskaper om krisstöd för att kunna planera och ordna detta på ett lämpligt sätt. Riskbedömning 4 Första hjälpen och krisstöd skall planeras, ordnas och följas upp med utgångspunkt från en bedömning av riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetet. Utrustning för första hjälpen 8 Vid alla arbetsställen skall i tillräcklig omfattning finnas utrustning för första hjälpen. Utrustningen skall vara anpassad efter riskerna i verksamheten. Den skall vara varselmärkt med skylt och vara lätt att komma åt. I den utsträckning som motiveras av eventuella lokalers storlek, verksamhetens art samt de särskilda riskerna skall det finnas ett eller flera utrymmen för första hjälpen. Dessa skall vara varselmärkta med skylt. 9 Där det finns risk för att ämne som kan ge ögonskada kan stänka eller på annat sätt komma in i ögat, och där omedelbar ögonspolning behövs för att hindra skada, skall anordning för ögonspolning finnas i omedelbar närhet av arbetsplatsen. Vägen dit får inte blockeras. Anordning för ögonspolning skall vara lätt att utlösa och att använda. Anordning för ögonspolning skall möjliggöra tillräckligt effektiv och varaktig spolning för att hindra ögonskada eller fortsatt skadeutveckling. Där ämnen hanteras som kräver minst 15 minuters spoltid skall spolvätskan vara tempererad. Installation av till dricksvattennätet fast ansluten anordning för ögonspolning med tempererat vatten skall alltid övervägas. Den skall vid behov kompletteras med portabel anordning av engångstyp. Arbetstagarna skall informeras om hur anordningen för ögonspolning skall användas. Spolvätskan skall vara av god kvalitet. Spolanordningens funktion skall kontrolleras regelbundet. Detta skall dokumenteras minst en gång varje halvår. Rutiner skall finnas för byte av ögonspolflaskor före deras utgångsdatum. Bilaga 1. Lagstiftning

30 (32) 10 Där det finns risk för översköljning med ämne som kan skada huden eller lätt tas upp genom denna samt där risk för brännskada finns skall nöddusch finnas i nära anslutning till arbetsplatsen. Vägen till nödduschen får inte blockeras. Nödduschen skall vara lätt att utlösa både av stående och krypande person och den skall ge tillräckligt med vatten för att hindra skada eller fortsatt skadeutveckling. Vattnet skall vara av god kvalitet. Vid hantering av frätande ämnen skall installation av tempererat vatten till nöddusch övervägas. Arbetstagarna skall informeras om hur nödduschen skall användas. Nödduschens funktion skall kontrolleras regelbundet. Detta skall dokumenteras minst en gång varje halvår. Våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2) i urval Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter gäller arbete där det kan finnas risk för våld eller hot om våld. Riskförebyggande åtgärder 2 Arbetsgivaren skall utreda de risker för våld eller hot om våld som kan finnas i arbetet samt vidta de åtgärder som kan föranledas av utredningen. Bestämmelser om anlitande av minderåriga till arbete där våldsrisker kan förekomma finns i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1990:19) med föreskrifter om anlitande av minderåriga i arbetslivet. 3 Arbetet skall ordnas så att risk för våld eller hot om våld så långt som det är möjligt förebyggs. Särskilda säkerhetsrutiner skall finnas för arbete som kan medföra risk för våld eller hot om våld. Rutinerna skall hållas aktuella och följas upp fortlöpande. Rutinerna skall vara kända av alla arbetstagare som kan bli berörda av riskerna. 4 Arbetstagarna skall ha tillräcklig utbildning och information och få tillräckliga instruktioner för att kunna utföra arbetet säkert och med tillfredsställande trygghet. 5 Vid arbete där det finns risk för återkommande våld eller hot om våld skall arbetstagarna få särskilt stöd och handledning. 6 Arbetsplatser skall placeras, utformas och utrustas så att risk för våld eller hot om våld så långt som möjligt förebyggs. Bilaga 1. Lagstiftning

31 (32) 7 Arbetstagarna skall ha möjlighet att kalla på snabb hjälp vid en vålds- eller hotsituation. Arbetsgivaren skall se till att - det finns larmutrustning där så krävs för säkerheten - det finns fastställda rutiner för vem som skall ta emot larm och för åtgärder som skall vidtas när larm utlösts - övning av säkerhetsrutiner och åtgärder vid larm genomförs regelbundet - larmutrustning underhålls och kontrolleras - det finns andra tekniska hjälpmedel om det behövs. 8 Innebär en arbetsuppgift påtaglig risk för våld eller hot om våld får den inte utföras som ensamarbete. 9 Värdetransporter skall organiseras och utföras så att arbetstagarna har betryggande säkerhet. Uppföljande åtgärder m.m. 10 Tillbud och händelser med våld eller hot om våld skall dokumenteras och utredas. 11 Arbetstagare som utsatts för våld eller hot om våld skall snabbt få hjälp och stöd för att förebygga eller lindra såväl fysisk som psykisk skada. Arbetsgivaren skall ha särskilda rutiner för detta. Lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) i urval 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. 2 Med räddningstjänst avses i lagen de räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall ansvara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön. Till räddningstjänst hänförs också räddningsinsatser som Bilaga 1. Lagstiftning

32 (32) görs enligt 4 kap. 1 4 utan att det har inträffat någon olycka eller föreligger överhängande fara för en olycka. Staten eller en kommun skall ansvara för en räddningsinsats endast om detta är motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt. I denna lag behandlas endast sådana räddningsinsatser som avses i denna paragraf. 3 Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. 4 Lagen gäller inte hälso- och sjukvård som avses i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). 5 Länsstyrelserna skall genom rådgivning och information stödja kommunerna i deras verksamhet enligt denna lag. 6 Kommunerna och de statliga myndigheter som ansvarar för verksamhet enligt denna lag skall samordna verksamheten samt samarbeta med varandra och med andra som berörs. 2 kap. Enskildas skyldigheter Skyldighet att varna och tillkalla hjälp 1 Den som upptäcker eller på annat sätt får kännedom om en brand eller om en olycka som innebär fara för någons liv eller allvarlig risk för någons hälsa eller för miljön skall, om det är möjligt, varna dem som är i fara och vid behov tillkalla hjälp. Detsamma gäller den som får kännedom om att det föreligger en överhängande fara för en brand eller en sådan olycka. Skyldigheter för ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader och andra anläggningar 2 Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Bilaga 1. Lagstiftning

33 (32) 3 Ägare av byggnader eller andra anläggningar, där det med hänsyn till risken för brand eller konsekvenserna av brand bör ställas särskilda krav på en kontroll av brandskyddet, skall i skriftlig form lämna en redogörelse för brandskyddet. En nyttjanderättshavare skall ge ägaren de uppgifter som behövs för att denne skall kunna fullgöra sin skyldighet. Är det fråga om sådana anläggningar som avses i 4 skall i stället den som utövar verksamheten på anläggningen se till att en redogörelse enligt första stycket upprättas. Ägaren av anläggningen skall ge den som utövar verksamheten de uppgifter som behövs för att denne skall kunna fullgöra sin skyldighet. Redogörelsen skall lämnas in till kommunen. Skyldigheter vid farlig verksamhet 4 Vid en anläggning där verksamheten innebär fara för att en olycka skall orsaka allvarliga skador på människor eller miljön, är anläggningens ägare eller den som utövar verksamheten på anläggningen skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom och i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa sådana skador. Den som utövar verksamheten är skyldig att analysera riskerna för sådana olyckor som anges i första stycket. Första och andra stycket gäller även flygplatser som har godkänts enligt 6 kap. 9 första stycket luftfartslagen (1957:297). 5 Vid utsläpp av giftiga eller skadliga ämnen från en anläggning som avses i 4 skall den som utövar verksamheten underrätta länsstyrelsen, polismyndigheten och kommunen om utsläppet påkallar särskilda åtgärder till skydd för allmänheten. Underrättelse skall också lämnas om det föreligger överhängande fara för ett sådant utsläpp. 3 kap. Kommunens skyldigheter Förebyggande verksamhet 1 För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljön skall kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. Kommunerna skall ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för förebyggande verksamhet. 2 En kommun skall genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag. Bilaga 1. Lagstiftning

34 (32) 3 En kommun skall ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. I ett kommunalförbund skall handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen. Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. 4 En kommun skall i brandförebyggande syfte ansvara för att rengöring (sotning) sker av fasta förbränningsanordningar, som inte är inrättade för eldning uteslutande med gas, och därtill hörande rökkanaler. Detsamma skall gälla imkanaler i restauranger, storkök och därmed jämförbara utrymmen. Kommunen får medge att en fastighetsägare utför eller låter annan utföra sotning på den egna fastigheten. Ett sådant medgivande får endast ges om sotningen kan ske på ett från brandskyddssynpunkt betryggande sätt. Kommunen skall i brandförebyggande syfte även ansvara för att det som skall rengöras enligt första stycket samt skorstenar, tak och anslutande byggnadsdelar kontrolleras från brandskyddssynpunkt (brandskyddskontroll). Detsamma skall gälla fasta förbränningsanordningar inrättade för eldning uteslutande med gas och därtill hörande avgaskanaler. 5 Den som utför sotning eller brandskyddskontroll enligt 4 har rätt att få tillträde till den anläggning som berörs och att få nödvändiga upplysningar och handlingar. Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs. 6 En kommun får föreskriva att avgift skall betalas för sotning och brandskyddskontroll enligt 4. Kommunen får ge den som enligt 4 tredje stycket utför brandskyddskontroll utan att vara tjänsteman hos kommunen befogenhet att på kommunens vägnar meddela nödvändiga förelägganden och förbud enligt 5 kap. 2 andra stycket. Ett sådant föreläggande eller förbud får inte förenas med vite. Bilaga 1. Lagstiftning

35 (32) Räddningstjänst 7 En kommun skall ansvara för räddningstjänst inom kommunen, om inte annat följer av 4 kap Kommunerna skall ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för räddningstjänst. 8 En kommun skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser. Som en del av förmågan skall anges vilka resurser kommunen har och avser att skaffa sig. Förmågan skall redovisas såväl med avseende på förhållandena i fred som under höjd beredskap. Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. I ett kommunalförbund skall handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen. Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för räddningstjänst. Efterföljande åtgärder 9 En räddningsinsats är avslutad när den som leder insatsen (räddningsledaren) fattar beslut om detta. Beslutet skall redovisas i skriftlig form. När en räddningsinsats är avslutad skall räddningsledaren, om det är möjligt, underrätta ägaren eller nyttjanderättshavaren till den egendom som räddningsinsatsen har avsett om behovet av bevakning, restvärdeskydd, sanering och återställning. Behövs bevakning med hänsyn till risken för nya olyckor men kommer bevakningen inte till stånd, får räddningsledaren utföra bevakningen på ägarens eller nyttjanderättshavarens bekostnad. Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs. 10 När en räddningsinsats är avslutad skall kommunen se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts. Den som utför en undersökning enligt första stycket har rätt att få tillträde till olycksplatsen. Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs. Organisation 11 En kommuns uppgifter enligt denna lag skall fullgöras av en eller flera nämnder. Bilaga 1. Lagstiftning

36 (32) 12 En kommun får träffa avtal med en annan kommun om att de uppgifter kommunen har enligt denna lag helt eller delvis skall utföras av den andra kommunen. Genom ett sådant avtal får en kommun tillhandahålla tjänster åt en annan kommun. En kommun får även efter överenskommelse med en annan kommun uppdra åt en anställd i den andra kommunen att besluta på kommunens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden, dock inte i sådana ärenden som avses i 6 kap. 34 kommunallagen (1991:900). Bestämmelserna i 6 kap och 35 kommunallagen om jäv och anmälan av beslut till nämnd skall tillämpas på den som fattar sådana beslut. Av kommunallagen följer att kommuner kan ha en gemensam organisation för uppgifter enligt denna lag. 13 Uppdrag att besluta på en kommuns vägnar får inte omfatta förelägganden eller förbud vid vite eller verkställande av åtgärd på den försumliges bekostnad. 14 Den personal som för kommunens räkning har att utföra förebyggande verksamhet, att planera, leda, genomföra och följa upp räddningsinsatser samt utöva tillsyn skall genom utbildning och erfarenhet ha den kompetens som behövs. 15 Den personal som ingår i en kommuns organisation för räddningstjänst skall vara anställd i egen eller annan kommun eller i ett kommunalförbund. Kommunen får överlåta åt någon annan att göra räddningsinsatser som kräver särskild kompetens. I organisationen för räddningstjänst kan också ett räddningsvärn ingå. Ett räddningsvärn består av personal som uttagits med tjänsteplikt. Om det vid en anläggning i kommunen har organiserats en särskild enhet för insatser vid anläggningen, får kommunen träffa avtal med ägaren eller nyttjanderättshavaren till anläggningen om att enheten skall ingå i kommunens organisation för räddningstjänst. En sådan enhets räddningsinsatser är att anse som kommunal räddningstjänst enligt denna lag också när insatserna görs inom den egna anläggningen. Ledning 16 I en kommun skall det finnas en räddningschef. Räddningschefen ansvarar för att räddningstjänsten är ändamålsenligt ordnad. Räddningschefen är räddningsledare men får utse någon annan som uppfyller de behörighetskrav som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att vara räddningsledare. Berör en räddningsinsats mer än en kommuns område, skall länsstyrelsen eller länsstyrelserna bestämma vem som skall leda insatsen, om inte Bilaga 1. Lagstiftning

37 (32) räddningsledarna från de berörda kommunerna själva har bestämt det. Om ledning av omfattande räddningsinsatser finns bestämmelser i 4 kap. 10. Förordning om skydd mot olyckor(sfs 2003:789), i urval 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna förordning innehåller föreskrifter som ansluter till vad som föreskrivs i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. De begrepp som används i lagen om skydd mot olyckor har samma betydelse i denna förordning. 2 kap. Enskildas skyldigheter Skriftlig redogörelse för brandskyddet 1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap skall meddela föreskrifter 1 om för vilka byggnader eller andra anläggningar en skriftlig redogörelse för brandskyddet enligt 2 kap. 3 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor skall lämnas. Sådana föreskrifter får meddelas om byggnader eller andra anläggningar 1. som är särskilt avsedda att användas av människor med behov av vård och omsorg eller av människor som annars har särskilda hjälpbehov eller som är föremål för kriminalvård i anstalt eller av annat skäl tagits i förvar, 2. där människor vistas till följd av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, utbildning för barn och ungdom, utbildning för vuxna eller universitets- och högskoleutbildning, 3. som är särskilt avsedda att användas för tillfälligt boende av många människor samtidigt eller som förläggning, 4. där många människor samtidigt kan komma att vistas tillfälligt, 5. där det bedrivs en verksamhet som är sådan att risken för uppkomst av brand är stor eller att risken för allvarliga skador om brand skulle uppstå är stor, 6. där en brand skulle riskera att medföra förlust av väsentliga kulturhistoriska värden eller att annars skada väsentliga samhällsintressen, eller 7. som har en sådan utformning att risken för allvarliga skador vid brand är stor. 1 Föreskrifter SRV, FS 2003:10 Bilaga 1. Lagstiftning

38 (32) 2 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får meddela föreskrifter om innehållet i den skriftliga redogörelse för brandskyddet som avses i 2 kap. 3 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. En kommun får meddela föreskrifter om frister för när redogörelsen skall lämnas in till kommunen. Anläggningar med farlig verksamhet 3 Länsstyrelsen skall, efter samråd med kommunen, besluta vilka anläggningar som omfattas av ägarens eller verksamhetsutövarens skyldigheter enligt 2 kap. 4 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. 4 Om en olycka som kan orsaka allvarliga skador på människor eller i miljön inträffar vid en sådan anläggning som avses i 2 kap. 4 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor eller en överhängande fara för en sådan olycka förelegat, skall anläggningens ägare eller verksamhetsutövaren på anläggningen omgående informera den kommun där anläggningen är belägen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap om 1. omständigheterna kring olyckan eller den befarade olyckan, 2. vilka farliga ämnen som finns i anläggningen och som kan orsaka allvarliga skador på människor eller i miljön och om några av dessa ämnen läckt ut, 3. de uppgifter som finns tillgängliga för att möjliggöra en bedömning av följderna för människor och miljö, samt 4. vilka räddningsåtgärder som har vidtagits. Så snart det kan ske skall information också lämnas om 1. vilka sanerings- och restaureringsåtgärder som planeras för att begränsa följderna, samt 2. vilka åtgärder som planeras för att förhindra att en olycka inträffar igen. Statens räddningsverk skall omgående informera regeringen och andra berörda myndigheter om sådana olyckor eller befarade olyckor som avses i första stycket. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får meddela föreskrifter om verkställigheten av första och andra stycket. Varning 5 För varning enligt 2 kap. 1 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor får den som äger eller utövar verksamhet på en anläggning som avses i 2 kap. 4 samma lag efter kommunens medgivande använda de varningsanordningar som installerats enligt bestämmelserna i 7 kap. 1 lagen (1994:1720) om civilt försvar. Bilaga 1. Lagstiftning

39 (32) 6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får meddela föreskrifter om varning enligt 2 kap. 1 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Eldningsförbud 7 En länsstyrelse och en kommun får meddela föreskrifter om förbud helt eller delvis mot eldning utomhus samt om liknande förebyggande åtgärder mot brand. 3 Kap. Kommunens skyldigheter Förebyggande verksamhet Sotning och brandskyddskontroll 1 En kommun skall meddela föreskrifter om hur ofta rengöring (sotning) enligt 3 kap. 4 första och andra stycket lagen (2003:778) om skydd mot olyckor skall ske. Kommunen får besluta om brandskyddskontroll enligt 3 kap. 4 tredje stycket lagen om skydd mot olyckor i särskilda fall. 2 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap skall meddela föreskrifter om vilka objekt som från brandskyddssynpunkt omfattas av kraven på rengöring (sotning) och brandskyddskontroll enligt 3 kap. 4 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap skall även meddela föreskrifter om hur omfattande brandskyddskontrollen skall vara och hur ofta den skall göras. Handlingsprogram och planer 3 De handlingsprogram som avses i 3 kap. 3 och 8 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor skall innehålla uppgifter om samverkan med andra kommuner och med statliga myndigheter och enskilda. I de handlingsprogram som avses i 3 kap. 8 samma lag skall en kommun i förekommande fall lämna uppgift om hamnar och deras gränser i vatten. 4 En kommuns handlingsprogram skall tillställas länsstyrelsen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt de kommuner och andra med vilka samverkan inom förebyggande arbete eller räddningstjänst kan bli aktuell. Bilaga 1. Lagstiftning

40 (32) 5 En framställning enligt 3 kap. 3 tredje stycket och 3 kap. 8 tredje stycket lagen (2003:778) om skydd mot olyckor får göras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 6 För sådan verksamhet som omfattas av kravet på säkerhetsrapport enligt 10 lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor skall en kommun upprätta en plan för räddningsinsatser. Planen skall ha den omfattning som säkerheten för omgivningen kräver. Verksamhetsutövaren skall lämna nödvändiga upplysningar till kommunen. Allmänheten skall på lämpligt sätt få möjlighet att lämna synpunkter på planen. Planen för räddningsinsatser skall förnyas vart tredje år eller när det annars till följd av ändrade förhållanden finns anledning till det. Planen skall lämnas in till länsstyrelsen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får meddela föreskrifter om verkställighet av första och andra stycket. Skyldigheter att rapportera vissa iakttagelser och att biträda vid utredning 7 Upptäcks i samband med räddningstjänst, sotning, brandskyddskontroll, tillsyn eller undersökning av en olycka enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor en brist eller ett missförhållande som kan leda till en annan olycka än brand, skall räddningsledaren eller den som utför sotning eller brandskyddskontroll, förrättar tillsyn eller undersökning av olyckor underrätta den ansvariga myndigheten om förhållandet. 8 En kommun skall biträda vid utredning som polismyndigheten eller någon annan myndighet gör med anledning av en olycka vid vilken kommunen skall ansvara för räddningstjänsten eller med anledning av ett tillbud till en sådan olycka. Behörighet 9 Behörig att vara räddningsledare i kommunal räddningstjänst är den som genomgått särskild utbildning hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får meddela föreskrifter om vilken utbildning hos verket som skall krävas för sådan behörighet. 10 Behörig att utföra brandskyddskontroll enligt 3 kap. 4 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor är den som genomgått särskild utbildning hos Myndigheten för samhällsskydd och Bilaga 1. Lagstiftning

41 (32) beredskap eller hos dess föregångare. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får meddela föreskrifter om vilken utbildning som skall krävas för sådan behörighet. 5 kap. Tillsyn 1 I fråga om den statliga räddningstjänsten utövar, utom i fall som avses i andra stycket, den myndighet som ansvarar för räddningstjänsten också den centrala tillsynen över efterlevnaden av lagen (2003:778) om skydd mot olyckor och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap skall dock utöva tillsynen över frågor som rör samordningen mellan den statliga räddningstjänstens olika grenar. Rikspolisstyrelsen utövar tillsynen över fjällräddningstjänsten och efterforskning av försvunna personer i fall som avses i 4 kap. 4 lagen om skydd mot olyckor. 2 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap skall utöva tillsynen över efterlevnaden av lagen (2003:778) om skydd mot olyckor och med stöd av lagen meddelade föreskrifter i frågor som rör planläggningen av räddningstjänsten vid utsläpp av radioaktiva ämnen enligt 4 kap. 6 lagen om skydd mot olyckor samt planläggningen av saneringen enligt 4 kap. 8 samma lag. 6 kap. Särskilda skyldigheter för kommuner och statliga myndigheter 1 När en räddningsinsats är avslutad efter en olycka som inneburit att miljön har blivit skadad, skall räddningsledaren underrätta den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet och länsstyrelsen. 7 kap. Bestämmelser om ersättning Ersättning till kommun 1 Ersättning enligt 7 kap. 2 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor lämnas för den del av kostnaden som överstiger hälften av prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för det år då kostnaden uppstod. 2 Självrisken enligt 7 kap. 3 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor utgörs av ett belopp som motsvarar 0,02 procent av det sammanlagda skatteunderlag som står till kommunens förfogande året före det år då kostnaderna uppkommit. 3 Frågor om ersättning enligt 7 kap. 2 och 3 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor prövas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Bilaga 1. Lagstiftning

42 (32) Ersättning till enskilda 4 Ersättning enligt 7 kap. 4 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor lämnas enligt följande. Ersättning för arbete och tidsspillan lämnas enligt de grunder som senast har avtalats i fråga om motsvarande ersättning för sådan personal inom kommunens räddningstjänstverksamhet som inte är anställd på heltid. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får meddela föreskrifter om ersättning för resa och uppehälle. Färd till eller från platsen för ett arbete som avses i 7 kap. 4 lagen om skydd mot olyckor räknas som medverkan i räddningstjänsten eller övning med den kommunala organisationen för räddningstjänst, om färden har föranletts av arbetet och stått i nära samband med detta. Lag om brandfarliga och explosiva varor (SFS 2010:1011) i urval Aktsamhetskrav 6 Den som hanterar, överför eller importerar brandfarliga eller explosiva varor ska vidta de åtgärder och de försiktighetsmått som behövs för att hindra, förebygga och begränsa olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som kan uppkomma genom brand eller explosion orsakad av varorna samt för att förebygga obehörigt förfarande med varorna. Utredningskrav 7 Den som bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt denna lag ska se till att det finns tillfredsställande utredning om riskerna för olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som kan uppkomma genom brand eller explosion orsakad av brandfarliga eller explosiva varor samt om konsekvenserna av sådana händelser. Kompetenskrav 8 Den som bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt denna lag ska ha den kompetens eller tillgång till den kompetens som behövs med hänsyn till verksamhetens omfattning och varornas egenskaper. Föreståndarkrav 9 Den som bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt denna lag ska utse en eller flera föreståndare för verksamheten. Bilaga 1. Lagstiftning

43 (32) En föreståndare har till uppgift att verka för att verksamheten bedrivs enligt de aktsamhetskrav och med iakttagande av de övriga skyldigheter som följer av lagen eller föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen. En tillståndshavare ska se till att en föreståndare ges de befogenheter och möjligheter i övrigt som behövs för att han eller hon ska kunna fullgöra sina uppgifter. Tillståndsmyndigheten ska godkänna föreståndare i tillståndspliktig verksamhet med explosiva varor. Föreståndare i tillståndspliktig verksamhet med brandfarliga varor ska anmälas till tillsynsmyndigheten. Byggnads-, anläggnings- och anordningskrav 10 Byggnader och andra anläggningar där brandfarliga eller explosiva varor hanteras samt anordningar för hantering av sådana varor ska vara inrättade på ett betryggande sätt med hänsyn till brand- och explosionsrisken samt konsekvenserna av en brand eller en explosion. De ska också vara placerade så att motsvarande krav uppfylls i förhållande till omgivningen. Detta gäller också områden med sådana byggnader, anläggningar och anordningar. Tillstånd 16 Den som hanterar, överför eller importerar explosiva varor och den som yrkesmässigt eller i större mängd hanterar brandfarliga varor ska ha tillstånd till det. Tillstånd enligt denna lag behövs inte för hantering av brandfarliga varor som avser transport i sådan rörledning för vilken koncession har meddelats enligt lagen (1978:160) om vissa rörledningar eller enligt naturgaslagen (2005:403). Verksamheten ska dock uppfylla kraven för tillståndspliktig verksamhet enligt denna lag. Förordning (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor i urval Godkännande m.m 8 Inom områden där brandfarliga eller explosiva varor hanteras är det förbjudet att använda eld eller andra tändkällor om detta medför mer än en ringa risk för olyckor med varorna. 9 Den som bedriver tillståndspliktig verksamhet ska samråda med tillsynsmyndigheten om hur risken för olyckor kan minimeras, om sådant samråd behövs med hänsyn till förändringar Bilaga 1. Lagstiftning

44 (32) i verksamheten, reparations- eller underhållsarbeten eller andra avvikelser från den normala hanteringen. 10 Förlust av explosiva varor ska omedelbart anmälas till polismyndigheten. Den som innehar explosiva varor utan tillstånd ska omedelbart underrätta polismyndigheten. 11 I verksamhet som är tillståndspliktig enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor ska tillståndshavaren kunna redovisa de explosiva varor som hanteras, överförs eller importeras. 12 Inträffar en olycka till följd av en brand eller explosion vid tillståndspliktig hantering av brandfarliga eller explosiva varor eller vid hantering av sådana varor inom Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut eller Fortifikationsverket, ska tillståndshavaren snarast underrätta tillsynsmyndigheten om olyckan. Detsamma gäller om det inträffar en händelse som har inneburit en hög risk för att en sådan olycka skulle ha kunnat inträffa. Handläggning av tillståndsärenden 14 Innan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap eller en kommun meddelar ett tillstånd till hantering av brandfarliga eller explosiva varor ska de, om inte omständigheterna i ärendet gör det onödigt, samråda med varandra och med 1. de andra kommunala eller statliga myndigheter som berörs av ärendet, och 2. polismyndigheten i det distrikt där verksamheten ska bedrivas. När ett tillståndsärende i fråga om explosiva varor inleds ska tillståndsmyndigheten underrätta polismyndigheten i det distrikt där verksamheten ska bedrivas. (2001:695). Miljöbalk, (SFS 1998:808 ) i urval 26 kap. Verksamhetsutövarens kontroll och miljörapport 19 Den som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön skall fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga sådana verkningar. Den som bedriver sådan verksamhet eller vidtar sådan åtgärd skall också genom egna undersökningar eller på annat sätt hålla sig underrättad om verksamhetens eller åtgärdens påverkan på miljön. Den som Bilaga 1. Lagstiftning

45 (32) bedriver sådan verksamhet skall lämna förslag till kontrollprogram eller förbättrande åtgärder till tillsynsmyndigheten, om tillsynsmyndigheten begär det. Plan och bygglag, (SFS 2010:900) i urval 8 kap. Byggnadsverks tekniska egnskaper. 4 Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om 1. bärförmåga, stadga och beständighet, 2. säkerhet i händelse av brand, 3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön, 4. säkerhet vid användning, 5. skydd mot buller, 6. energihushållning och värmeisolering, 7. lämplighet för det avsedda ändamålet, 8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, och 9. hushållning med vatten och avfall. Plan- och byggförordning, (SFS 2011:338) i urval 3 kap. Krav på byggnadsverk Egenskapskrav avseende säkerhet i händelse av brand 8 För att uppfylla det krav på säkerhet i händelse av brand som anges i 8 kap. 4 första stycket 2 plan- och bygglagen (2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sätt som innebär att. 1. byggnadsverkets bärförmåga vid brand kan antas bestå under en bestämd tid 2. utveckling och spridning av brand och rök inom byggnadsverket begränsas 3. spridning av brand till närliggande byggnadsverk begränsas 4. personer som befinner sig i byggnadsverket vid brand kan lämna det eller räddas på annat sätt 5. hänsyn har tagits till räddningsmanskapets säkerhet vid brand. Bilaga 1. Lagstiftning

46 (32) Egenskapskrav avseende säkerhet vid användning 10 För att uppfylla det krav på säkerhet vid användning som anges i 8 kap. 4 första stycket 4 plan- och bygglagen (2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det vid användning eller drift inte innebär en oacceptabel risk för halkning, fall, sammanstötning, brännskador, elektriska stötar, skador av explosioner eller andra olyckor. Boverkets föreskrifter ( BFS 2013:14, BBR 20) i urval 5:12 Dokumentation En brandskyddsdokumentation ska upprättas. Av denna ska framgå vilka förutsättningarna för det byggnadstekniska brandskyddet är och hur den uppförda byggnadens brandskydd är utformat samt verifiering av att brandskyddet uppfyller kraven Allmänt råd Dokumentationen bör redovisa byggnadens och dess komponenters utformning avseende brandskyddet enligt avsnitt 5, bärförmåga vid brand enligt avdelning C i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS, samt plan för drift- och skötsel enligt avsnitt 2:5. Om brandskyddet har anpassats med hänsyn till räddningstjänstens förmåga enligt 5:13 bör detta redovisas. Dokumentationen bör också beskriva sådana förutsättningar som kan innebära begränsningar för hur byggnaden används. Sådana förutsättningar är exempelvis vilket antal personer som lokalerna är dimensionerade för och vilken brandbelastning som brandskyddet är dimensionerat för. Det som avses i detta avsnitt gällande brandbelastning förtydligas i Boverkets allmänna råd (2013:11) om brandbelastning, BBRBE. Dokumentationen bör redovisa byggnadens och dess komponenters brandtekniska klasser, brandcellsindelning, utrymningsstrategi, luftbehandlingsinstallationens funktion vid brand och i förekommande fall beskrivning av de brandskyddstekniska installationerna samt plan för kontroll och underhåll. 5:2 Brandtekniska klasser och övriga förutsättningar 5:21 Verksamhetsklasser Utrymmen i byggnader ska, utifrån avsedd verksamhet, delas in i verksamhetsklasser (Vk). (BFS 2011:26). Allmänt råd Indelningen beror på vilken utsträckning personerna har kännedom om byggnaden och dess utrymningsmöjligheter, om personerna till största delen kan utrymma på egen hand, om personerna kan förväntas vara vakna, samt Bilaga 1. Lagstiftning

47 (32) om förhöjd risk för uppkomst av brand förekommer eller där en brand kan få ett mycket snabbt och omfattande förlopp. Samma byggnad kan delas in i flera verksamhetsklasser. (BFS 2011:26). 5:211 Verksamhetsklass 1 Industri, kontor m.m. Verksamhetsklassen omfattar utrymmen där det vistas personer som kan förväntas ha god lokalkännedom, som har förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet och som kan förväntas vara vakna. (BFS 2011:26). Allmänt råd Exempel på lokaler som omfattas av föreskriften är industribyggnader, lager och kontor. (BFS 2011:26). 5:212 Verksamhetsklass 2 Samlingslokaler m.m. Verksamhetsklassen omfattar samlingslokaler och andra lokaler där det vistas personer som inte kan förväntas ha god lokalkännedom, som har förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet och som kan förväntas vara vakna. Med en samlingslokal avses varje lokal eller varje grupp av lokaler inom en brandcell som är avsedd för ett större antal personer. Utrymmen ska delas in i verksamhetsklasserna 2A, 2B eller 2C. Verksamhetsklass 2A avser en lokal för högst 150 personer. Verksamhetsklass 2B avser en samlingslokal för fler än 150 personer. Verksamhetsklass 2C avser en samlingslokal som är avsedd för fler än 150 personer och där alkohol serveras i mer än begränsad omfattning. (BFS 2011:26). Allmänt råd Exempel på lokaler som kan tillhöra verksamhetsklass 2A eller 2B är skolor, butiker, vårdcentraler, konferensanläggningar, hörsalar, biografer, aulor, restauranger, reseterminaler, sporthallar, varuhus, detaljhandelsanläggningar samt lokaler för teater, konserter, dans, studier och fritidsaktiviteter. Exempel på samlingslokaler som kan tillhöra verksamhetsklass 2C är diskotek, större pubar och nattklubbar. (BFS 2011:26). Exempel på vårdanläggning är sjukhus, sjukhem, samt förskolor och liknande anläggningar. (BFS 2005:17) 5:213 Verksamhetsklass 3 Bostäder Verksamhetsklassen omfattar bostäder där det vistas personer som kan förväntas ha god lokalkännedom, som har förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet och som inte kan förväntas vara vakna. Verksamhetsklass 3A omfattar boenden som avses i första stycket och inte omfattas av verksamhetsklass 3B. (BFS 2014:3). Bilaga 1. Lagstiftning

48 (32) Allmänt råd Exempel på utrymmen som ingår i verksamhetsklass 3A är vanliga bostadslägenheter såsom bostäder i flerbostadshus och småhus, trygghetsboende, seniorboende, familjedaghem, fritidsbostäder och liknande. (BFS 2014:3). Verksamhetsklass 3B omfattar gemensamhetsboenden. (BFS 2014:3). Allmänt råd Exempel på gemensamhetsboenden är hem för vård och boende (HVB), hem för ensamkommande flyktingbarn och liknande. Verksamhetsklass 3B kan även tillämpas för exempelvis sådana studentbostäder som avses i avsnitt 3:2273. (BFS 2014:3). 5:214 Verksamhetsklass 4 Hotell m.m. Verksamhetsklassen omfattar utrymmen där det vistas personer som inte kan förväntas ha god lokalkännedom, som har förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet och som inte kan förväntas vara vakna. (BFS 2011:26). Allmänt råd Verksamheter som omfattas av föreskriften är hotell, vandrarhem, bed and breakfast, och andra typer av tillfälligt boende. Regler om brandskydd i hotell, pensionat, vandrarhem och liknande anläggningar ges även ut av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (BFS 2014:3). 5:215 Verksamhetsklass 5 Vårdmiljöer m.m. Verksamhetsklassen omfattar utrymmen där det vistas personer som har begränsade, eller inga, förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet. Utrymmen ska delas in i verksamhetsklasserna 5A, 5B, 5C eller 5D. Verksamhetsklass 5A omfattar utrymmen som är avsedda för verksamhet som bedrivs under dagtid och som uppfyller föreskriftens första stycke. (BFS 2014:3). Allmänt råd Exempel på sådana utrymmen som ingår i verksamhetsklass 5A är förskola eller dagverksamhet enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL. (BFS 2014:3). Verksamhetsklass 5B omfattar behovsprövade särskilda boenden för personer med fysisk eller psykisk sjukdom, med funktionsnedsättning, med utvecklingsstörning, med demens eller eller som på annat sätt har en nedsatt förmåga att själva sätta sig i säkerhet. (BFS 2011:26). Bilaga 1. Lagstiftning

49 (32) Allmänt råd Behovsprövning kan ske mot lagstiftning såsom socialtjänstlagen (2001:453), SoL, eller lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Verksamhetsklass 5B omfattas även av öppna avdelningar med behovsprövning enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (1988:870), LVM, lagen om vård av unga (1990:52), LVU, eller lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård (1998:603), LSU. (BFS 2011:26). Verksamhetsklass 5C omfattar lokaler för hälso- och sjukvård. (BFS 2011:26). Allmänt råd Exempel på lokaler som avses i föreskriften är sjukhus. (BFS 2011:26). Verksamhetsklass 5D omfattar lokaler avsedda för personer som hålls inlåsta. (BFS 2011:26). Allmänt råd Exempel på lokaler som omfattas av föreskriften är häkten, fängelser, anstalter, arrestlokaler eller verksamheter där personer kan vara frihetsberövade enligt smittskyddslagen (2004:168), lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård eller lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. Verksamhetsklass 5D omfattas även av slutna avdelningar med behovsprövning enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (1988:870), LVM, lagen om vård av unga (1990:52), LVU, eller lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård (1998:603), LSU. (BFS 2011:26). 5:216 Verksamhetsklass 6 Verksamhetsklass 6 omfattar lokaler med förhöjd sannolikhet för uppkomst av brand eller där en brand kan få ett mycket snabbt och omfattande förlopp. (BFS 2011:26). Allmänt råd Lokaler som omfattas av föreskriften är främst sådana där lättantändligt material tillverkas och bearbetas i mer än ringa omfattning eller där lättantändligt damm kan anhopas. Exempel på sådana lokaler är kvarnar, pappersindustri, textilindustri, produktionsbyggnader inom jordbruk och utrymmen för yrkesmässig bearbetning av trä. Regler om hantering av brandfarliga och explosiva varor ges ut av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (BFS 2011:26). 5:22 Byggnadsklasser Byggnader ska delas in i byggnadsklasser, Br, utifrån skyddsbehovet. Byggnader med mycket stort skyddsbehov ska utformas i byggnadsklass Br0. Byggnader med stort skyddsbehov ska utformas i byggnadsklass Br1. Byggnader med måttligt skyddsbehov ska utformas i byggnadsklass Br2. Byggnader med litet skyddsbehov ska utformas i byggnadsklass Br3. Bilaga 1. Lagstiftning

50 (32) Vid bedömningen av skyddsbehovet ska hänsyn tas till troliga brandförlopp, potentiella konsekvenser vid en brand och byggnadens komplexitet. (BFS 2011:26). Allmänt råd Klassindelningen bör beakta faktorer som är relaterade till utrymning och konsekvensen av att byggnaden störtar samman. Byggnader med fler än 16 våningsplan, större byggnader med verksamhetsklass 5C, byggnader med verksamhetsklass 5D och byggnader med vissa typer av samlingslokaler bör utformas i byggnadsklass Br0. Med vissa typer av samlingslokaler avses: Samlingslokaler i verksamhetsklass 2B som inte ligger i bottenvånin-gen och som är avsedda för fler än personer. Samlingslokaler i verksamhetsklass 2C som ligger i bottenvåningen, och som är avsedda för fler än 600 personer. Samlingslokaler i verksamhetsklass 2C som inte ligger i bottenvånin-gen och som är avsedda för fler än 300 personer. Byggnader med tre eller fler våningsplan bör utformas i byggnadsklass Br1. Småhus med högst tre våningsplan kan dock utformas i lägst byggnadsklass Br2. Följande byggnader med två våningsplan bör utformas i byggnadsklass Br1: Byggnader avsedda för verksamhetsklasserna 4, 5A, 5B eller 5C. Byggnader med samlingslokaler i verksamhetsklasserna 2B eller 2C på andra våningsplanet. Följande byggnader med två våningsplan bör utformas i lägst byggnadsklass Br2: Byggnader avsedda för fler än två bostadslägenheter och där bostads- eller arbetsrum finns i vindsplanet. Byggnader med samlingslokaler i verksamhetsklasserna 2B eller 2C i bottenvåningen. Byggnader som har en byggnadsarea större än 200 m2 och som inte delas in i brandsektioner av högst denna storlek genom brandväggar i brandteknisk klass enligt avsnitt 5:562. Byggnader med ett våningsplan bör utformas i lägst byggnadsklass Br2 om de inrymmer: samlingslokaler i verksamhetsklasserna 2B eller 2C i eller under bottenvåningen, bostäder och lokaler i verksamhetsklasserna 5B eller 5C. Övriga byggnader kan utformas i byggnadsklass Br3. Vid klassificering av byggnad bör entresolplan inom en byggnad räknas som ett eget våningsplan om arean för entresolplanet utgör mer än 50 % av golvarea på underliggande plan. Arean bör dock inte överstiga 100 m2 för byggnader i byggnadsklass Br1 och Br2 eller 200 m2 för byggnader i byggnadsklass Br3. För lager eller industrier i verksamhetsklass 1 i byggnader i byggnadsklass Br3 kan dock en area på högst 500 m2 accepteras. (BFS 2011:26). 5:242 Brandcell Med brandcell avses en avskild del av en byggnad inom vilken en brand under hela eller delar av ett brandförlopp kan utvecklas utan att sprida sig till andra delar av byggnaden eller andra byggnader. Brandcellen ska vara avskild från byggnaden i övrigt med omslutande väggar och bjälklag eller motsvarande, så att utrymning av byggnaden tryggas och så att personer i intilliggande brandceller eller byggnader skyddas under hela eller delar av ett brandförlopp. (BFS 2011:26). Bilaga 1. Lagstiftning

51 (32) 5:3 Utrymning vid brand 5:3122 Allmänt Byggnader skall utformas så att tillfredsställande utrymning kan ske vid brand. Risken för att personer skadas av nedfallande byggnadsdelar eller genom fall eller trängsel, samt risken för att personer blir instängda i nischer eller återvändsgångar skall särskilt beaktas. Allmänt råd Tillfredsställande utrymning innebär antingen en fullständig utrymning av samtliga personer som befinner sig i en byggnad eller en förflyttning till en säker flyktplats inom byggnaden för de personer, som befinner sig inom den del som direkt berörs av branden. I det senare fallet måste personerna vara skyddade mot värme och toxiska gaser under ett fullständigt brandförlopp eller under minst den tid som i ogynnsammaste fall fordras för att branden skall vara helt släckt. (BFS 2005:17) Utrymningssäkerheten bör anpassas till den valda utrymningsstrategin, verksamheten och antalet personer i byggnaden, samt till de byggnadstekniska och organisatoriska brandskyddsåtgärderna, t.ex. i form av utbildad personal. (BFS 2005:17) Exempel på metoder för projektering av utrymningssäkerhet finns i Boverkets rapport Utrymningsdimensionering. (BFS 2005:17). 5:251 Larmsystem 5:2511 Automatiskt brandlarm Automatiskt brandlarm ska installeras när detta är en förutsättning för brandskyddets utformning. Systemet ska utformas med sådana egenskaper att det, med hög tillförlitlighet, har förmåga att detektera brand och att ge signal till de funktioner som är beroende av larmet. Systemet ska utformas med tillräcklig täckningsgrad och ska aktivera tillräckligt snabbt för att säkerställa avsedd funktion. Systemet ska utformas så att korrosion, termisk påverkan eller andra faktorer i byggnadens miljö inte påverkar tillförlitligheten. Anläggningens funktion ska kunna upprätthållas vid strömavbrott och ska förses med skydd mot strömavbrott på grund av brand i de utrymmen som inte täcks av det automatiska brandlarmet. Om det automatiska brandlarmet är en förutsättning för brandskyddet i hela eller delar av en byggnad ska detektionssystemet täcka dessa områden. (BFS 2011:26). Allmänt råd Tillförlitligheten och förmågan hos automatiskt brandlarm kan verifieras enligt avsnitt 6 i Brandskyddsföreningens skrift Regler för brandlarmsanläggning 2013, SBF 110:7. 5:2512 5:2512 Utrymningslarm Utrymningslarm ska installeras när detta är en förutsättning för brandskyddets utformning. Utrymningslarmet ska utformas efter behovet av information så att personer som vistas i byggnaden kan nås av information om lämpliga åtgärder vid utrymning. Bilaga 1. Lagstiftning

52 (32) Utrymmen i publika lokaler där personer med hörselnedsättning kan vistas utan direktkontakt med andra personer ska förses med kompletterande larmdon så att även hörselskadade och döva nås av varningssignaler i händelse av brand eller annan fara. Vid akustiskt larm ska hörbarheten vara sådan att signaler eller meddelanden kan uppfattas i berörda delar av byggnaden. Anläggningens funktion ska kunna upprätthållas vid strömavbrott samt ha ett skydd mot strömavbrott på grund av brand. (BFS 2011:26). Allmänt råd Utrymningslarm kan aktiveras manuellt eller med automatiskt brandlarm. Utrymningslarmet bör signalera direkt både vid aktivering med manuell larmknapp eller automatiskt brandlarm. Utformningen av utrymningslarmet efter behovet av information bör ske enligt vad som anges i avsnitt 5:35, t.ex. avseende när talat meddelande eller enklare signal kan tillämpas. Exempel på utrymmen i publika lokaler som bör förses med kompletter-ande larmdon är hygienutrymmen. Med kompletterande larmdon avses exempelvis optiska sådana. 5:2513 Brandvarnare Brandvarnare ska installeras när dessa är en förutsättning för brandskyddets utformning. Brandvarnare ska utformas och placeras så att de, med hög tillförlitlighet, har förmåga att detektera och varna vid brand. Brandvarnare ska dessutom utformas med tillräckligt snabb aktiveringstid så att de varnar tidigt. Brandvarnare ska utformas så att korrosion, termisk påverkan eller andra faktorer i byggnadens miljö inte påverkar tillförlitligheten. (BFS 2011:26). Allmänt råd Utformning av brandvarnare kan verifieras enligt SS-EN Brandvarnare bör förses med larmindikator. Exempel på egenskaper som är viktiga för tillförlitligheten är möjligheten att detektera olika typer av förbränning, att strömförsörjningen säkerställs även vid strömbortfall, en placering som säkerställer tillräckligt snabb aktiveringstid och god täckningsgrad. För att uppnå en god täckningsgrad bör minst en brandvarnare placeras på varje plan som innehåller utrymmen där man vistas mer än tillfälligt. Brandvarnare bör placeras i, eller utanför, varje rum för sovande personer. Om trappor förekommer bör brandvarnare även placeras i utrymmet direkt ovanför trappan. (BFS 2011:26). 5:252 Automatiska släcksystem Om ett automatiskt släcksystem är en förutsättning för brandskyddets utformning ska det utformas så att det, med hög tillförlitlighet, har förmåga att släcka eller kontrollera en brand under avsedd tid. Systemet ska aktivera tillräckligt snabbt och ska utformas med tillräcklig täckningsgrad för att säkerställa avsedd funktion. Systemet ska ha sådana egenskaper som krävs för att säkerställa att aktivering kan ske med hög tillförlitlighet. Systemet ska utformas så att korrosion, termisk påverkan eller andra faktorer i byggnadens miljö inte påverkar tillförlitligheten. System med släckmedel som kan ha toxiska egenskaper ska utformas så att betryggande personsäkerhet upprätthålls. Anläggningen ska ha ett skydd mot att funktionen störs på grund av brand. (BFS 2011:26). Bilaga 1. Lagstiftning

53 (32) Socialtjänstlag, ( SFS 2001:453) i urval 3 kap 2 : Socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen skall bygga på nämndens sociala erfarenheter och särskilt syfta till att påverka utformningen av nya och äldre bostadsområden i kommunen. Nämnden skall också verka för att offentliga lokaler och allmänna kommunikationer utformas så att de blir lätt tillgängliga för alla. 5 kap 4 Äldre människor: Socialnämnden skall verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Kommunen skall inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. 7 Människor med funktionshinder: Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Socialnämnden skall medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd. Kommunen skall inrätta bostäder med särskild service för dem som till följd av sådana svårigheter som avses i första stycket behöver ett sådant boende. Bilaga 1. Lagstiftning

54 (32) Referenser Arbetsmiljölag, (SFS 1997:1160) Första hjälpen och krisstöd, ( AFS 1999:7) Lag om skydd mot olyckor, (SFS 2003:778) Förordning om skydd mot olyckor, (SFS 2003:789) Lag om brandfarliga och explosiva varor (SFS 2010:1011) Förordning om brandfarliga och explosiva varor (SFS 2010:1075) Miljöbalk, (SFS 1998:808) Plan och bygglag, (SFS 2010:900) Plan- och byggförordning, (SFS 2011:338) Boverkets föreskrifter ( BFS 2013:14, BBR 20) Socialtjänstlag, (SFS 2001:453) Bilaga 1. Lagstiftning

55 (4) Policy för det systematiska brandskyddsarbetet i Strömstads kommun. Bilaga 2. Instruktioner och krav vid uthyrning av kommunala lokaler till externa hyresgäster. Bilaga 2. Instruktioner och krav vid uthyrning av kommunala lokaler till externa hyresgäster

56 (4) INLEDNING...3 INSTRUKTIONER FÖR UTHYRNING AV KOMMUNALA LOKALER 4 KRAV VID UTHYRNING AV KOMMUNALA LOKALER. 4 Bilaga 2. Instruktioner och krav vid uthyrning av kommunala lokaler till externa hyresgäster

57 (4) Inledning Bilaga 2 beskriver de instruktioner som finns och de krav som skall uppfyllas vid uthyrning av kommunala lokaler till externa hyresgäster. Instruktioner för uthyrning av kommunala lokaler. Inom olika skollokaler och andra kommunala lokaler förkommer ibland att det bedrivs verksamhet som lokalen inte är avsedd för. Det kan t.ex. vara skoldisco eller förläggning av människor (övernattning) i större eller mindre grupper. I de lokaler som används för övernattning samt i dess utrymningsvägar skall det finnas brandlarm alternativt brandvarnare. Om detta saknas, skall det finnas bevakning med vaken vakt då sovande personer finns i lokalen. Vakten skall ha möjlighet att larma SOS 112 vid eventuell händelse. Vakten skall vid räddningstjänstens ankomst kunna lämna uppgifter om personantal samt var dessa befinner sig. Varje förläggningsrum skall ha tillgång till minst två av varandra oberoende utgångar. En av utgångarna kan utgöras av ett öppningsbart fönster om förläggningsrummet är i anslutning till markplan. Antal personer som kan förläggas per rum är beroende av golvytan och utrymningsdörrarnas bredd. Ett riktvärde är 3 m 2 /person, vilket ger c:a 20 personer för ett normalt klassrum(med sängar 4 m 2 /person). I större lokaler som t ex gymnastiksal bör enheter om c:a 20 personer sektioneras med gångar på 5 meter. Gångarna skall mynna vid in- respektive utgångsdörrarna. Vid behov, t.ex. nattetid, skall utrymningsväg vara försedd med elektriskt belysta eller genomlysta standardiserade skyltar springande gubben, alternativt så kallade efterlysande skyltar med samma symbol. Observera att de sistnämnda skyltarna måste vara aktiverade av dagsljus eller tillräcklig belysning för att ge efterlysande effekt i mörker eller rök. Brandredskap av lämplig typ skall finnas tillgängligt och väl markerat på högst 25 meters gångavstånd. Brandredskapen kan utgöras av inomhusbrandpost eller handbrandsläckare typ ABC. Dörrar mot korridorer och trapphus skall alltid hållas stängda. Undantag är när dörrarna är uppställda med rökdetektorstyrda magneter. Rökning är förbjuden. Bänkar, bord och stolar får inte placeras i utrymningsvägarna. Matlagning, kaffekokning och liknande är inte tillåtet i byggnaden utom på därför avsedda platser. Vid skoldisco tänk på att ljud- och ljuseffekter, som ofta kan förekomma vid disco, kan förvilla och skapa osäkerhet. Detta kan i sin tur leda till försämrad möjlighet till upptäckt av brand eller rökutveckling, med tillhörande fördröjning av beslut om utrymning. Bilaga 2. Instruktioner och krav vid uthyrning av kommunala lokaler till externa hyresgäster

58 (4) Användning av så kallad rökalstrare, särskilt tillsammans med nämnda effekter, tillåts inte vid skoldisco. Exempel finns där showrök förväxlats med brandrök som fått omfattande tragiska följder. Följande krav skall uppfyllas vid uthyrning av kommunala lokaler Ansvarig områdeschef/rektor/avdelningschef eller motsvarande skall informera hyresgäst/arrangör om dessa brandskydds instruktioner samt att upprätta ett hyresavtal. En kopia av hyresavtal ska sättas in i SBA-pärmen samt översändas till Räddningstjänsten och fastighetsansvarig. Hyresgäst/arrangör skall ha tagit del av dessa instruktioner och villkor före verksamhetens genomförande. Hyresgäst/arrangör har fullt ansvar för att de eventuella tillstånd som krävs för arrangemanget är beviljade/godkända. Vid uthyrning skall alltid skriftligt avtal upprättas. Vid förläggning ska Räddningstjänsten och fastighetsansvarig meddelas minst en vecka före aktuell övernattning. Det ska anges vem som ansvarar för verksamheten under uthyrningstillfället. Det ska anges vem som är ansvarig för brandsäkerheten under uthyrningstillfället. Hyresgäst/arrangör som hyr lokalen ansvarar för att befintliga utrymningsvägar ej är spärrade eller låsta. Hyresgäst/arrangör ska tillse att utrymningsskyltar ej övertäcks. Hyresgäst/arrangör ansvarar för att det ej vistas fler personer i lokalen än vad den är avsedd för. Hyresgäst/arrangör skall tillse att rökmaskin eller motsvarande ej används i lokalerna. Vid förläggning skall alla deltagare ha vetskap om var den brandskyddsansvarige finns tillgänglig. Vid förläggning upprättar hyresgäst/arrangör namnlistor på de personer som ska vara i varje enskild lokal. Bilaga 2. Instruktioner och krav vid uthyrning av kommunala lokaler till externa hyresgäster

59 STRÖMSTADS KOMMUN Kallelse/ärendelista Sida 4 (8) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Kf 3 Ks 26 Au 15 Ks/ Utökad borgensram AB Strömstadslokaler Kommunstyrelsens förslag till Kommunfullmäktiges beslut att det kommunala borgensåtagandet för AB Strömstadslokaler uppgår till totalt 338,5 Mkr efter beslut om finansiering av aktivitetshall Ärendebeskrivning I samband med beslut avseende finansiering av nybyggnation av aktivitetshall har kommunen beviljat AB Strömstadslokaler en utökad borgensram på 40 Mkr, se ärende KS/ Kf 9. Det kommunala borgensåtagandet för AB Strömstadslokaler uppgår därmed till 338,5 Mkr. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Carin Carlsson, redovisningsansvarig Justerandes sign Strömstads Kommun Kommunstyrelsen STRÖMSTAD Telefon: Fax: E-postadress: ks@stromstad.se Kommunens hemsida:

60 Kommunledningsförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (1) Ekonomiavdelningen Carin Carlsson tele Dnr: KS/ carin.carlsson@stromstad.se Kommunstyrelsens arbetsutskott Tillägg till beslut KS/ , utökad borgensram AB Strömstadslokaler Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att Ärendet det kommunala borgensåtagandet för AB Strömstadslokaler uppgår till totalt 338,5 Mkr efter beslut om finansiering av aktivitetshall I samband med beslut avseende finansiering av nybyggnation av aktivitetshall har kommunen beviljat AB Strömstadslokaler en utökad borgensram på 40 Mkr, se ärende KS/ Kf 9. Det kommunala borgensåtagandet för AB Strömstadslokaler uppgår därmed till 338,5 Mkr. Carin Carlsson Redovisningsansvarig Skickas till: Kommunstyrelsens diarium, Redovisningsansvarig Carin Carlsson, Ekonomichef Kjell Andersson, AB Strömstadsbyggen Strömstads kommun (växel) Besöksadress: Kommunledningsförvaltningen Norra Bergsgatan 23 Ekonomiavdelningen ks@stromstad.se Org nr: STRÖMSTAD Bankgiro:

61 STRÖMSTADS KOMMUN Kallelse/ärendelista Sida 5 (8) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Kf 4 Ks 28 Au 19 Ks/ Utbetalande av partistöd 2015 Kommunstyrelsens förslag till Kommunfullmäktiges beslut att utbetala partistöd till partierna i Kommunfullmäktige i enlighet med redovisning i ärendet Ärendebeskrivning Beslut ska fattas årligen av Kommunfullmäktige om utbetalning av partistöd enligt beslut Kf Enligt tidigare beslut i Kf grundas partistödet på prisbasbeloppet (44.500:-_ 2015) och utgår som: - Grundstöd för varje parti i kommunfullmäktige med 20 % av basbeloppet = 8900:- - Partistöd för varje mandat utgår med 16,4 % av basbeloppet = 7298:- - Utbildningsstöd utgår med 900:-/mandat. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Ola Lindström, administrativ chef Justerandes sign Strömstads Kommun Kommunstyrelsen STRÖMSTAD Telefon: Fax: E-postadress: ks@stromstad.se Kommunens hemsida:

62 Kommunledningsförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (1) Administrativa avdelningen Ola Lindström, Dnr:KS/ ola.lindstrom@stromstad.se Kommunstyrelsen Utbetalande av partistöd 2015 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige besluta att utbetala partistöd till partierna i Kommunfullmäktige i enlighet med redovisning i ärendet Sammanfattning Beslut ska fattas årligen av Kommunfullmäktige om utbetalning av partistöd enligt beslut Kf Enligt tidigare beslut i Kf grundas partistödet på prisbasbeloppet (44.500:-_ 2015)och utgår som: - Grundstöd för varje parti i kommunfullmäktige med 20 % av basbeloppet = 8900:- - Partistöd för varje mandat utgår med 16,4 % av basbeloppet = 7298:- - Utbildningsstöd utgår med 900:-/mandat. Ärendet Fördelningen av partistöd med nuvarande mandatfördelning: Parti mandat grundstöd partistöd utb.stöd totalt Moderaterna Folkpartiet Centerpartiet Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet Sverigedemokraterna Kristdemokraterna Summa Ola Lindström Administrativ chef Ulf Björkman Kommunchef Strömstads kommun (växel) Besöksadress: Kommunledningsförvaltningen (fax) Norra Bergsgatan 23 Administrativa avdelningen ks@stromstad.se Org nr: STRÖMSTAD Bankgiro:

63 STRÖMSTADS KOMMUN Kallelse/ärendelista Sida 6 (8) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Kf 5 Ks 29 Au 12 Ks/ Riktlinjer för inköpskort Kommunstyrelsens förslag till Kommunfullmäktiges beslut att anta riktlinjer för inköpskort enligt underlag att text beträffande möjlighet till kontantuttag ska strykas. att tidigare beslutad Policy för användandet av betalkort, , upphör att gälla. Ärendebeskrivning Ekonomiavdelningen har utarbetat ett förslag till reviderade riktlinjer för inköpskort. Riktlinjerna anger ramarna för användningen av inköpskort i kommunen. Innehållet omfattar syfte och ansvar, ansöknings- och beslutsgång i korta drag, regler för beloppsgränser och för användningen i övrigt. Kommunstyrelsen beslutar att anta riktlinjer för inköpskort enligt underlag, att text beträffande möjlighet till kontantuttag ska strykas samt att tidigare beslutad Policy för användandet av betalkort, , upphör att gälla. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Agneta Johansson, ekonomichef Förslag till Riktlinjer för inköpskort Justerandes sign Strömstads Kommun Kommunstyrelsen STRÖMSTAD Telefon: Fax: E-postadress: ks@stromstad.se Kommunens hemsida:

64 STRÖMSTADS KOMMUN Tjänsteskrivelse 1 (1) STRÖMSTADS Kommunledningsförvaltningen KOMMUN Dnr KS/ Ekonomiavdelningen Agneta Johansson agneta.johansson@stromstad.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för inköpskort Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslås besluta föreslå Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige besluta att anta riktlinjer för inköpskort enligt underlag, samt att tidigare beslutad Policy för användandet av betalkort, , upphör att gälla Sammanfattning Ekonomiavdelningen har utarbetat ett förslag till reviderade riktlinjer för inköpskort. Riktlinjerna anger ramarna för användningen av inköpskort i kommunen. Innehållet omfattar syfte och ansvar, ansöknings- och beslutsgång i korta drag, regler för beloppsgränser och för användningen i övrigt. Beslutsunderlag Förslag till Riktlinjer för inköpskort Gull-Britt Eide Kommunchef Agneta Johansson Ekonomichef Skickas till Samtliga diarier Postadress: Strömstad E-post: kommun@stromstad.se Telefon: Bankgiro: Besöksadress: Norra Bergsgatan 23 Webb: Fax: Org nr:

65 STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Riktlinjer för Inköpskort Antaget av Kommunfullmäktige xxx-xx-xx xxx