Mimers forskarkonferens 2005
|
|
- Birgitta Eklund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mimers forskarkonferens 2005 Mimers forskarkonferens hölls denna gång på Etnologiska institutionen i Göteborg. Björn Höjer ger en kort presentation av tre papers. 56 deltagare innebar att 2005 års konferens hade ökat deltagarantal jämfört med föregående år. Bidrag hade kommit från många olika institutioner som pedagogik, etnologi, bibliotek, sociologi, historia och filosofi. Deltagarna, lika många kvinnor som män, speglade en livaktig forskning och de många yngre forskare, som för första gången deltog, talar för en god återväxt. Etnologiprofessor Birgitta Skarin Frykman öppnade konferensen med några reflektioner om begreppet mångkultur i anslutning till det annalkande mångkulturella året Hon orienterade om begreppet oral history som vid slutet av 1970-talet kommit från England, om Grundtviginstitutet vid Göteborgs universitet, om Humanistdagarna i Göteborg och bjöd in till Världskulturmuséet. Hon hoppades avslutningsvis att det mångkulturella året inte bara skulle handla om etnicitet utan också om variationerna och mångfalden inom Sveriges gränser. Någon monokultur hoppades hon inte längre existerade i vårt land. Här nedan återges några personliga klipp ur tre av Mimerseminariets papers. Från folkhögskolestuderande till högskolestudent Grundtviginstitutet på Göteborgs universitet har ett tydligt uppdrag att främja samverkan mellan universitet och olika folkbildningsinstitutioner. Som en del i detta uppdrag genomför Karin Wass en studie för att följa upp hur studenter med folkhögskolebakgrund klarar sina studier vid Göteborgs universitet. Studien finansieras av Västra Götalandsregionen och Göteborgs universitet. En preliminär analys visar att den grupp som antagits och i sin ansökan angett att de har folkhögskolebehörighet har tio procent högre avbrottsfrekvens än övriga studenter. I dag finns det begränsad kunskap om vad detta beror på. Studien ska belysa frågeställningar som kan knytas till denna problematik. Den består av två delar. Den kvantitativa delen syftar till att ringa in och kartlägga den studerandegrupp som åberopat folkhögskolebehörighet vid ansökningstillfället. Exempel på frågor som analyseras är: Hur stor är den studentgrupp som angett att de har studerat vid folkhögskola? Hur många söker på den särskilda 34 Forskning om folkbildning 1/2006
2 folkhögskolekvoten? Vilka kurser/program väljer studenter som har folkhögskolebakrund? Vilka studenter är det som avbryter studierna (kön, ålder, familj etc.)? Hur ser fördelningen av avbrott ut mellan olika kurser och program? När sker avbrotten? I början, i mitten eller i slutet av utbildningen? Den kvalitativa delen går mot bakgrund av den bild som frågorna ovan ger vidare med frågeställningar som belyser varför det ser ut på detta sätt. Ett urval av intervjuer kommer att genomföras med studenter som tillhör målgruppen. Exempel på frågor som analyseras är: Vilka erfarenheter av högskolestudierna ger studenterna uttryck för? Hur ser studenternas tidigare studieerfarenheter ut? Står dessa i relation till de upplevda kraven i den påbörjade högskoleutbildningen? Vilken bild hade de studerande av högskolestudier inför starten av utbildningen? Hur står den i överensstämmelse med de upplevda erfarenheterna? De som avbryter studierna vilka skäl anger de för att avbryta? Studien väcker en mängd frågor som rör såväl högskolestudiernas utformning och uppläggning som folkhögskolornas förmåga att förbereda för högskolestudier. Finns det en konflikt mellan vad folkhögskolan förbereder till, respektive hur högskolestudierna är utformade? Är detta i så fall högskolans eller folkhögskolans problem? Hur bedrivs studierna på folkhögskolan? Hur ser undervisningen ut? Vad är det folkhögskolan utbildar till? Hur bedrivs studierna vid högskolan? Hur ser undervisningen ut? Vad är det högskolan utbildar till? Studien knyter därmed också an till frågeställningar av mer övergripande art: Hur kan uppdraget om breddad rekrytering förstås i relation till den problematik som studien belyser? Om antagandet är att folkhögskolans studenter är en viktig målgrupp också för högskolan är det lätt att betrakta en betydligt högre avbrottsfrekvens för denna målgrupp som ett misslyckande för universitetet. Vilka krav kan då ställas på högskolan? E-post: Karin Wass@ped.gu.se Minnenas galleri om minnesskåp och kulturarv Kerstin Gunnemarks projekt är inriktat på att finna former för utvecklande av en aktivitet inom äldreomsorgen med möjligheter till tillämpning inom skolan. Tingen som kommer i blickpunkten är tidstypiska och allmänt förekommande. De speglar olika generationers kulturarv med belysning på skilda delar av talet. När urval gjorts av saker till en serie av minnesskåp har inte statistiskt fast- Forskning om folkbildning 1/
3 ställd frekvens eller popularitet varit något avgörande kriterium. I stället har enskilda personers minnesbilder av ägodelar och deras förhållningssätt till dem varit utslagsgivande. Synen på de äldre utgår från ståndpunkten att de lever här och nu och är delaktiga i dagens samhällsliv, även om de uppnått hög ålder. Därmed är de inte enbart intresserade av hur det var förr och av de egna uppväxtvillkoren. Personer som levt under år kan göra en rad jämförelser mellan olika tider och företeelser. De är också roade av att höra yngre berätta utifrån sina förutsättningar. För att en dialog över generationsgränser skall fungera krävs att metoder utarbetas, så att olika åldersgrupper kan ha utbyte av varandra. Ett sätt är att träffas och tillsammans titta på konkreta föremål och fotografier talets kulturarv Minnenas Galleri om minnesskåp och kulturarv syftar till att inspirera personal inom äldreomsorgen, lärare och andra intresserade att skapa och använda minnesskåp. Skriften bygger på erfarenheter från projektet minneslådor för äldre en kultursatsning över generationsgränser med målsättning att via föremål aktivera minnen, lyfta fram individuella erfarenheter, lokala händelser och nationella strömningar, förknippade med 1900-talets kulturarv. Tematiskt sammanställda minnessaker lockar till möten, social samvaro mellan äldre och vårdpersonal, seniorer och barn. Urvalet av föremål utgår från pensionärers, medelålders, ungdomars och barns berättelser för att befrämja kontakter och förståelse över generationsgränserna. Arbetet är å ena sidan inriktat på minnesbearbetning och föremålsbevarande, å andra sidan på att förmedla och bruka 1900-talets kulturarv. Skrivarcirklar Kerstin Gunnemark har utvecklat skrivarcirkelns metodik efter brittiska förebilder. Uppläggningen har varierat i olika projekt beroende på ämnesinriktning och målgrupp, medan den grundläggande pedagogiken varit densamma. Deltagarnas uppgift är att skriva självbiografiska berättelser och läsa upp eller återberätta minnen vid cirkelmöten. Det sker ingen språklig granskning, utan tiden ägnas åt att reflektera kring de företeelser som omnämns och ge gruppdeltagarna möjlighet att referera till olika minnesbilder och uppfattningar. Ett urval av intervjucitat, uppsatser, teckningar och självbiografiska berättelser är bifogade till minnesskåpen. Innehållsmässigt belyses fler föremål än de som är 36 Forskning om folkbildning 1/2006
4 placerade i skåpen med avsikt att via texterna förmedla upplevelser och kulturarvskontext till de utvalda objekten. Av praktiska skäl är antalet ting begränsade. Hänsyn har tagits till volym och vikt samt målet att samla ett varierat urval av saker. Avgränsningen medför att de konkreta tingen blir tydligt exponerade och leder betraktaren in på spåren till skåpens ämnesmässiga teman. Det mobila museet Minnesskåpens främsta målgrupper är personer som av olika skäl inte uppsöker museer regelbundet. Både personal inom äldreomsorgen och grundskollärare avstår, av och till, från att uppsöka museer tillsammans med åldringar respektive barn för att aktiviteten är tidskrävande. Genom att minnesskåpen förevisas inom äldreboendet kan aktiviteterna kring dem anpassas till de äldres mentala och fysiska förutsättningar. Det behöver varken vara särskilt ansträngande eller tidskrävande. Att utveckla och öka legitimiteten för kultur i vården är väsentligt för såväl äldre som personal. Målsättningen med att skapa minnesskåp är att samla tidstypiska ting som speglar 1900-talets kulturarv samtidigt som projektarbetet syftar till att utveckla en metodik för att förmedla och bruka detta kulturarv. Därför har en serie av minnesskåp färdigställts på varierande teman med allehanda föremål. Detta är av vikt för att gruppmedlemmar och samtalsledare, vårdpersonal och lärare med flera, skall bli lockade att använda samtliga skåp i serien. Då det ena skåpet stimulerar tankar och minnen kring vissa förhållanden, kretsar det andra kring en annan typ av företeelser, medan det tredje sätter fart på minnesbearbetningen på ett nytt sätt och så vidare. Överensstämmelser finns mellan föremål i olika minnesskåp, men de följer inte kulturhistorisk kronologi eller struktur utan i stället minnets komplexfyllda och fragmentariska logik. Minnesskåpen bildar tillsammans ett mobilt museum med tematiska utställningarna som kan vandra mellan servicehus, skolor och frivilligcentraler. Innehållet belyser olika sekvenser av dokumenterade minnen som kommer att kunna stimulera fram oändligt många nya minnesbilder. Därigenom speglar minnesskåpen både konkret och subtilt kulturarvet. Minnenas Galleri om minnesskåp och kulturarv. Carlssons bokförlag, sid. ISBN Kerstin Gunnemark, Göteborgs universitet. E-post: kerstin.gunnemark@ethnology.gu.se Forskning om folkbildning 1/
5 Folkbildning i integrationens tjänst Ali Osman inleder sitt paper om den svenska folkbildningens praktik i förhållande till den Andre, dvs. invandrarna, med en syftesförklaring: Jag kommer att belysa studieförbundens sätt att förstå utrikes föddas marginalisering (hur den) sätter ramarna för och strukturerar invandrarföreningarnas arbete. Därpå ägnar han ett avsnitt åt den svenska folkbildningens historiska rötter från kyrkans disciplinerande undervisning och upplysningstidens förnuftstro via studiecirkeln med Ellen Key och Oscar Olsson till Carl Cederblad. Folkbildningen i dag karakteriserar han så här: Det finns ingen plats för att utmana den etablerade demokratiska strukturen och i förlängningen den rådande sociala ordningen, som under folkbildningens tidiga år. Institutionaliserad folkbildning fungerar med andra ord i dag som Statens osynliga och förlängda arm och dess projekt är till stor del att utbilda, disciplinera och förändra beteenden eller attityder. Det finns inga studier som har undersökt folkbildningens roll i processen av underordning av etniska minoritetsgrupper. Han hävdar att underordningen av icke-europeer i västerländska länder är formad av europeisk kolonisering och imperialism, och visar med flera utdrag ur propositioner, författningar och styrdokument inom ABF hur kulturella olikheter används för att förklara exkluderingen av utrikes födda i det svenska samhället. Folkbildningsorganisationernas praktik utgår från att exkluderingen (på arbetsmarknad och bostadsmarknad) i huvudsak är en konsekvens av undermåliga språkkunskaper i svenska, brist på demokratiskt etos och kompetens, och detta tillskrivs utrikes födda och deras kultur. Beträffande exkluderingen inom ABF påpekar han att de omkring 70 invandrarföreningar, man samarbetar med, inte är representerade i de olika beslutande organen, som hyresgästföreningar och fackförbund, trots att en ansenlig del av ABF:s aktiviteter riktar sig till invandrarföreningar. Tyngdpunkten i beskrivningen ligger på tre invandraraktiviteter. A) Den interreligiösa studiecirkeln med kristna och muslimska medlemmar, som skapades i samband med att en moské skulle byggas i området. B) Föreningen Dallo, bildad år 2001 av olika invandrarföreningar med syfte att informera om diskriminering och rasism. C) Den latinamerikanska kulturföreningen, etablerad 1985 i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan, som arbetar med lokalradio, årlig karneval, 38 Forskning om folkbildning 1/2006
6 studiecirkel i latinamerikansk litteratur och internationellt solidaritetsarbete. Osman karakteriserar de tre gruppernas policy som a) defensiv reaktiv b) offensiv proaktiv c) offensiv reaktiv. Sammanfattningsvis menar Ali Osman att innebörden av folkbildningens språk har förskjutits. Organiseringen går inte ut på att invandrarna ska mobiliseras som ett kollektiv, för att utmana maktstrukturen och kräva social rättvisa, som det lät för hundra år sedan. Den går snarare ut på att fostra utrikes födda och inkludera de Andra i existerande demokratiska strukturer. Osmans slutsatser är tankeväckande och provocerande: Exkluderingen av invandrarföreningar från den beslutsfattande processen i studieförbunden legitimeras av påståendet att utrikes födda i synnerhet icke-européer kommer från odemokratiska och patriarkala kulturer. Praktiken är, i praktiken, skådeplatsen där ett bestämt invandrarsubjekt tar form, ett subjekt som inte bara passivt accepterar, utan även på olika sätt är aktivt involverad i sin egen underordning. E-post: ali.osman@arbetslivsinstitutet.se Björn Höjer Forskning om folkbildning 1/
Minnenas Galleri. om framtidsvisioner inom äldreomsorgen. Kerstin Gunnemark, universitetslektor i etnologi
om framtidsvisioner inom äldreomsorgen Kerstin Gunnemark, universitetslektor i etnologi Bilder och föreställningar om äldreomsorgen i dagens Sverige har skapats via journalisters skildringar under den
HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
HISTORIA. Ämnets syfte
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT
PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då
1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010
MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka
Humanistiska programmet (HU)
Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt
SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att
EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:
Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,
SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet
SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du
FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring
FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring Regler för Härjedalens kommun gällande anslag till studieförbunden från och med 2010-01-01. 1. Syftet
Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation
Betyg i gymnasieskolan En översiktlig presentation Skolverkets ambitioner kopplat till vidare studier Kreativitet och entreprenörskap Tvärvetenskap Argumentation Kritiskt tänkande Läsa längre texter på
Backeboskolans förskola. Nacka kommun
Backeboskolans förskola Nacka kommun Observationen genomfördes av: Gunilla Biehl Nacka kommun Inger Dobson Danderyds kommun Vecka 15, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas bild Hur
Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.
2010 Inledning Föreliggande plan ger uttryck för Nybro kommuns mål för verksamheten inom Barn- och utbildningsnämnden. Planen kompletterar de rikspolitiska målen. Verksamheternas kvalitetsredovisningar
Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0
Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug
VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE
VÅR VISION Foton i visionen: Världskulturmuseerna, Filmriding & istock VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE I det här dokumentet sammanfattas Världskulturmuseernas gemensamma vision. Den är vår kompass. Vår
Fakta om Folkuniversitetet
Fakta om Folkuniversitetet Folkbildningstanken alla människors livslånga rätt att fritt söka efter kunskap genomsyrar vår pedagogik, organisation och våra värderingar. Folkuniversitetet är ett studieförbund.
Studiestödsprojektet. Jan Jämte & Pia Ridderby
Studiestödsprojektet Jan Jämte & Pia Ridderby Ett möte + Två utmaningar = nytt projekt 2018-06-15 2 Vad är Linje 14? Startade 2003 Samfinansieras sedan 2006 av Örebro kommun och Örebro universitet VI har
Utbildningsplan för Masterprogram i arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap respektive museologi (ABM)
Området för humaniora och teologi Utbildningsplan för Masterprogram i arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap respektive museologi (ABM) 1. Identifikation Programmets namn Masterprogram i
Kommittédirektiv. Utbildning för imamer. Dir. 2008:66. Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008
Kommittédirektiv Utbildning för imamer Dir. 2008:66 Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska kartlägga och analysera de behov av utbildning för
HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING
STYRDOKUMENT Dnr V 2013/515 HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor, Pam Fredman Personalenheten Beslutsdatum 2013-09-09
Kommittédirektiv. Utredning om deltagande i folkbildning. Dir. 2003:6. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj Sammanfattning av uppdraget
Kommittédirektiv Utredning om deltagande i folkbildning Dir. 2003:6 Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj 2003. Sammanfattning av uppdraget En utredare skall, som ett komplement till en statlig utvärdering,
Kursplan för SH Samhällskunskap A
Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna
Röster om folkbildning och demokrati
F olkbildningsrådet utvärderar No 3 2001 Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildingen och de demokratiska utmaningarna Röster om folkbildning och demokrati En rapport från
INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV
INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV SEMINARIUM OM INTERKULTURELLA MÖTEN ATT MOTVERKA FÖRDOMAR OCH FRÄMJA ÖMSESIDIG FÖRSTÅELSE DEN 8 OCH 15 APRIL, VÄSTERÅS OCH ESKILSTUNA MEHRDAD DARVISHPOUR
På liv och död. aktivt lärande av, med och för barn och unga. Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014
På liv och död aktivt lärande av, med och för barn och unga Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014 SFHM:s uppdrag Statens försvarshistoriska museer (SFHM) har till uppgift
Tyck till om förskolans kvalitet!
(6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till
Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda
5.15 Religion. Mål för undervisningen
5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,
KOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som
KOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se
KOMMENTARDEL till inriktningen. Svenska som andraspråk för blivande lärare
= Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Svenska som andraspråk för blivande lärare KOMMENTARDEL till inriktningen Svenska som andraspråk för blivande lärare 1. Förklaring av centrala begrepp Innehållet
Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?
Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna
Seminarium på Mångkulturellt centrum 13/6 2006
Seminarium på Mångkulturellt centrum 13/6 2006 År 2006 har av regeringen utsetts till Mångkulturåret. Man menar att det offentliga kulturlivet måste bli bättre på att spegla och ta tillvara medborgarnas
BREDDAD REKRYTERING OCH BREDDAT DELTAGANDE HELENA LINDHOLM, PROREKTOR
BREDDAD REKRYTERING OCH BREDDAT DELTAGANDE HELENA LINDHOLM, PROREKTOR Vad ÄR det för något? Att uppnå mer heterogen sammansättning av studentgrupper Öka andelen underrepresenterade grupper Breddad rekrytering
LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola
LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola INTERKULTURALITET PÅ SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Begreppet interkulturalitet är inte värdemässigt neutralt utan har vuxit fram i en specifik intellektuell,
Distanspedagogik bland folkbildare DiFo
Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Eva Andersson Bengt Petersson Sandra Riomar 1 Syfte Att belysa distansutbildares förhållningssätt till IKT och de pedagogisk-didaktiska föreställningar som ligger
3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Folkuniversitetets verksamhetsidé
folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge
Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Wigforssakademin. idépolitisk fördjupning och reformistiskt hantverk
Wigforssakademin idépolitisk fördjupning och reformistiskt hantverk 2 WIGFORSSAKADEMIN Wigforssakademin idépolitisk fördjupning och reformistiskt hantverk Wigforssakademin vänder sig till fackligt aktiva,
Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007
Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Firat Nemrud Projekt ledaren Kurdiska föreningen i Eskilstuna Ali Karimi Projektledaren Kurdiska föreningen i Eskilstun SLUTRAPPORT OM PROJEKTET
Kommunikationsplattform
Kommunikationsplattform 2013 2014 Plattformen ska vara en inspiration och stöd i kommunikationen av folkbildning. Syftet är att stärka studieförbundens ställning i samhället och synliggöra folkbildningens
Program för lika villkor
Dnr: HISTFILFAK 2017/33 Program för lika villkor 2017 2020 Historiska-filosofiska fakulteten Fastställd av Historiska-filosofiska fakultetsnämnden 2017-04-18 1 Inledning Detta dokument ger mål och strategier
Centralt innehåll. Tala och samtala. Lyssna och läsa. Skriva. Kultur och samhälle. Tala och samtala. Lyssna och läsa.
ENGELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse
Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå
Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå Programme syllabus Programme for Analysis and Evaluation
Kandidatprogram i TURISM MED INRIKTNING MOT KULTURARV OCH NATURMILJÖ Bachelor Programme in Tourism, with Emphasis on Cultural and Natural Heritage
Utbildningsplan för Kandidatprogram i TURISM MED INRIKTNING MOT KULTURARV OCH NATURMILJÖ Bachelor Programme in Tourism, with Emphasis on Cultural and Natural Heritage 180 högskolepoäng Det treåriga turismprogrammet
DELAKTIGHET OCH LÄRANDE
HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för hälsa och samhälle Pedagogik 61-80p VT 2006 DELAKTIGHET OCH LÄRANDE - en studie om delaktighet och lärande bland vårdpersonal inom kommunal äldreomsorg Handledare: Mattias
Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juli 2019
Dir. 2019:36 Kommittédirektiv Ett museum om Förintelsen Beslut vid regeringssammanträde den 4 juli 2019 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag om hur ett museum för att bevara och föra vidare
Koppling till gymnasieskolans styrdokument
Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har
Museernas mål i det långa perspektivet. Magdalena Hillström Tema Kultur och samhälle (Tema Q)
Museernas mål i det långa perspektivet Magdalena Hillström Tema Kultur och samhälle (Tema Q) MUSEUM byggt av klass 3c, Kristofferskolan, Bromma Tre teman i museidebatten: 1. Museernas mål och mening 2.
Institutionen för kulturgeografi och ekonomiska geografis handlingsplan för jämställdhet, likabehandling och mångfald under 2016
HANDLINGSPLAN 2016-04-05 Dnr STYR 2016/597 1 Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi Institutionen för kulturgeografi och ekonomiska geografis handlingsplan för jämställdhet, likabehandling
När leken och lärandet får gå hand i hand.
När leken och lärandet får gå hand i hand. Bild lånad från HD Wallpapers Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling
www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51
Sidan 1 av 6 2005-05-11 Dnr: 152/334-05 Institutionen för beteendevetenskap Kursplan, Pedagogik (1-20), 20 poäng Utbildningsområde: SA Ämneskod: PEA Engelsk titel: Education ECTS-poäng 30 Kursen ges som
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken
Kvalitetsgranskning av examensarbeten referenser i examensarbeten på sjuksköterske- och lärarutbildningen
Kvalitetsgranskning av examensarbeten referenser i examensarbeten på sjuksköterske- och lärarutbildningen Bakgrund Under höstterminen 2008 har det genomförts en extern granskning av examensarbeten på de
Utbildning: Kandidatutbildning i fri konst med inriktning mot fotografi Bachelor of Art in Photography
GÖTEBORGS UNIVERSITET Konstnärliga fakultetsnämnden Högskolan för fotografi Utbildningsplan Utbildning: Kandidatutbildning i fri konst med inriktning mot fotografi Bachelor of Art in Photography Examen:
Preliminär verksamhetsplan för MiM Kunskapscentrum år 2015.
Preliminär verksamhetsplan för år 2015. Bakgrund Under år 2015 kommer verksamheten i att syfta till att personer oavsett bakgrund och utifrån sina individuella förutsättningar ska kunna påverka samhällsutvecklingen.
FOLKHÖGSKOLSTUDIER REALKOMPETENS OCH SAMHÄLLSNYTTA Kerstin Romberg UUDISTUVA JA KEHITTYVÄ VAPAA SIVISTYSTYÖ UBS
FOLKHÖGSKOLSTUDIER REALKOMPETENS OCH SAMHÄLLSNYTTA Kerstin Romberg UUDISTUVA JA KEHITTYVÄ VAPAA SIVISTYSTYÖ UBS 28.3.2012 Sverige Ur Kartläggning av valideringsverksamhet inom studieförbund och folkhögskolor
Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Kultur- och Biblioteksprogram. för Borås Stad
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Kultur- och Biblioteksprogram för Borås Stad Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter
Utvecklingsområde: Språklig medvetenhet 2014/2015
Utvecklingsområde: Språklig medvetenhet 2014/2015 Normer och värden (Utdrag ur Likabehandlingsplanen) Mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika
Innehåll. 1. Syfte Metod och urval Analys Reflektioner och rekommendationer Frågor och svar 3
Innehåll 1. Syfte... 1 2. Metod och urval... 1 3. Analys... 1 3.1 ACT now for climate justice och kunskapshöjning 1 3.2 Aktivisternas övriga aktiviteter... 1 3.3 Aktivisternas engagemang... 2 3.3 Aktivisternas
Kristianstads kommun Dnr :6995 Rektor Annika Persson
rin Skolinspektionen Beslut Kristianstads kommun 2017-12-07 kommun@kristianstad.se Dnr 400-2016:6995 Rektor Annika Persson Annika.persson@kristianstad.se Beslut efter kvalitetsgranskning av undervisningen
Offertförfrågan forskningsöversikt om det civila samhället och arbetsmarknadsområdet
US1000, v 1.2, 2015-10-08 1 (6) 2015-12-01 Offertförfrågan forskningsöversikt om det civila samhället och arbetsmarknadsområdet Härmed inbjuds att lämna offert till genomförande av en forskningsöversikt
Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik
Dnr U 2013/471 Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik Studieplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-09-05. Utbildning på forskarnivå regleras genom allmänna bestämmelser
PEDAGOGISK HANDLINGSPLAN
1 PEDAGOGISK HANDLINGSPLAN FÖR FLYGVAPENMUSEUM 2010 Under första delen av 2010 innebär den pedagogiska verksamheten utvecklingsarbete i de befintliga utställningshallarna och i utomhusmiljön, i det blivande
Utvärdering av Norrbussamverkan
Till Länsstyrgruppen i Norrbotten 2016-11-09 FÖRSLAG: Utvärdering av Norrbussamverkan Sedan år 2008 har Norrbottens läns landsting och länets 14 kommuner en överenskommelse för samverkan kring barn och
REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET
021206 REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET Regionen stödjer de fria och frivilliga bildningssträvandena. Folkbildningen är en del i samhällets demokratiska process och ger
FOLKHÖG SKOLORNA. Styrdokument rörande Equmeniakyrkans och Equmenias huvudmannaskap för folkhögskolorna
2017 FOLKHÖG SKOLORNA Styrdokument rörande Equmeniakyrkans och Equmenias huvudmannaskap för folkhögskolorna Antaget av kyrkostyrelsen 2017 09 17 och av Equmenias styrelse 2017 09 09 Det reviderade styrdokumentet
Återkoppling från gruppdiskussioner. Fakultetsnämndens kvalitetskonferens 16 nov 2017
Återkoppling från gruppdiskussioner Fakultetsnämndens kvalitetskonferens 16 nov 2017 Återkoppling: medskick 1 från grupp 1 Vad vill vi med mångkulturalitet från makronivå till mikronivå? Utgångspunkten
Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg
Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR Kulturplan Kultur lyfter Hallsberg 2 Kultur och utbildningsnämndens viljeinriktning för kultur och föreningsliv Hallsbergs kommuns inriktningsmål för utbildning,
TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING
TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING Denna policy omfattar dokumentation samt insamling och gallring av föremål, skrivna dokument, arkivalier, fotografier, film, inspelat ljud,
Undervisningen ska erbjuda möjlighet till anpassning av stoff efter elevernas intresse och utbildning.
SVENSKT TECKENSPRÅK Ett välutvecklat teckenspråk är av betydelse för dövas och hörselskadades lärande i och utanför skolan. När språket utvecklas ökar förmågan att reflektera över, förstå, värdera och
Utbildningsplan för Ledarskap i slöjd och kulturhantverk (N1LES), kandidatprogram, 180 högskolepoäng
NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Dnr G 2017/368 Utbildningsplan för Ledarskap i slöjd och kulturhantverk (N1LES), kandidatprogram, 180 högskolepoäng Grundnivå Bachelor s Programme in Leadership and Handicraft
Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:
Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett
Handlingsplan fö r likabehandling 2017
Dnr: HISTFILFAK 2017/32 Handlingsplan fö r likabehandling 2017 Historiska-Filosofiska Fakulteten Fastställd av Historiska-Filosofiska fakultetsnämnden 2017-04-18 1 Inledning Detta dokument ger mål och
Likabehandlingsplan för studenter Läsåret 2016/17
SPRÅKFAK 2015/58 Likabehandlingsplan för studenter Läsåret 2016/17 Språkvetenskapliga fakulteten Fastställd av språkvetenskapliga fakultetsnämnden 2016-10-27 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 Lika villkor
Förslag VERKSAMHET OCH EKONOMI Västra Götalands Bildningsförbund
Förslag VERKSAMHET OCH EKONOMI 2017-2018-2019 Västra Götalands Bildningsförbund Folkbildningen växte fram parallellt med folkrörelserna och blev ett sätt för dessa att utveckla samhället genom att förmedla
Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013
Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013 Gemensamma strategier för förhållningssätt vid konflikthantering och dialog med barnen. Tydliggöra
Studieplan för utbildning på forskarnivå i omvårdnad - (Doctoral studies in Nursing)
FAKULTETEN FÖR HÄLSA, NATUR- OCH TEKNIKVETENSKAP Studieplan för utbildning på forskarnivå i omvårdnad - (Doctoral studies in Nursing) Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Fakulteten för samhälls-
Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009
Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta
Utbildningsplan för Ledarskap i slöjd och kulturhantverk (N1LES), kandidatprogram, 180 högskolepoäng
NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Dnr G 2018/514 Utbildningsplan för Ledarskap i slöjd och kulturhantverk (N1LES), kandidatprogram, 180 högskolepoäng Bachelor s Programme in Leadership and Handicraft (N1LES),
Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8)
Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8) p.2(8) Hej! Du läser nu en instruktion för genomförandet av en halvdag på temat Det nya landet startar i skolan. Materialet
Universitets- och högskolerådets arbete med främjandeuppdraget
Universitets- och högskolerådets arbete med främjandeuppdraget NITUS 14-11-27 Aleksandra Sjöstrand Universitets- och högskolerådets uppgifter Universitets- och högskolerådet ansvarar för uppgifter i fråga
STRATEGISKT SAMTAL OM VÄRLDSARV 15 OKTOBER 2015
STRATEGISKT SAMTAL OM VÄRLDSARV 15 OKTOBER 2015 Sammanställning av workshop Grupp nr 1 Risker och utmaningar Förvaltningen av reservatet och världsarvet. Personavhängigt ett fåtal personer. Det innebär
Brett deltagande i högskoleutbildning
Promemoria 2017-07-18 Utbildningsdepartementet Brett deltagande i högskoleutbildning Sammanfattning Promemorian innehåller ett förslag till ändring i högskolelagen (1992:1434) som innebär att universitet
3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Gävle Kulturhus
2015-02-04 Gävle Kulturhus Syfte och mål Gävle Kulturhus ska vara en plats där samverkan är grunden. Gävle Kulturhus ska vara en plats för fler genom att bredda både deltagande och publik som ska spegla
Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel
Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning
Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017
Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Aleksandra Sjöstrand Utredare 010-4700367 aleksandra.sjostrand@uhr.se STRATEGI Diarienummer 1.1.1-266-2015 Datum 2015-03-06 Postadress
Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg?
Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? I början av sommaren avgörs om det världsledande centret för hållbar stadsutveckling hamnar i Göteborg. Det tredje seminariet i serien Mellanrum ägnades åt
AVTRYCK. Tid, ting, minne
AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om
Cirkelledarutbildningar hösten 2011
ARBETARNAS BILDNINGSFÖRBUND Västra Götaland Cirkelledarutbildningar hösten 2011 Välkommen till Cirkelledarutveckling i höst! Temadagarna Skrattet i studiecirkeln motivation och lust att lära Hur hänger
Kultur och idrott för större gemenskap och minskat utanförskap
Kommittémotion Motion till riksdagen 2017/18:3071 av Olof Lavesson m.fl. (M) Kultur och idrott för större gemenskap och minskat utanförskap Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det
Riktlinjer för. Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer. Gäller fr o m
Riktlinjer för Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer Gäller fr o m 2014-01-01 Beslutad av Landstinget Dalarnas Kultur- och bildningsnämnd 2013-05-28, 38 Kontaktuppgifter
Info om professionsutveckling för dig som ansvarar för ledning av förskola och skola
2015-11-10 Info om professionsutveckling för dig som ansvarar för ledning av förskola och skola Här info om möjligheter för utveckling och kvalificering för er som har ledningsfunktion inom förskola och
K O RT V E R S I O N
KORTVERSION Sedan 2013 är Göteborgs Stads kulturprogram ett styrdokument för alla verksamheter i Göteborgs Stad. Kulturprogrammet visar hur Göteborg ska utvecklas till en ledande stad för konst, kultur
Första upplagan Kopieringsförbud. Undantag. Liber AB, Stockholm
Första upplagan 2016 Kopieringsförbud Undantag Liber AB, 113 98 Stockholm Innehållsförteckning Specialpedagogik 1 och 2 lärarhandledning... 1 Lärarhandledning till läromedlen Specialpedagogik 1 och 2...
Ekonomiprogrammet (EK)
Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.
Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering (GRC) söker en. Till projekten Göteborg mot islamofobi och Normkritisk integrationsarbete.
Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering söker: Projektmedarbetare Till projekten Göteborg mot islamofobi och Normkritisk integrationsarbete. Om tjänsten Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering