Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

Transkript

1 Narkotikaprisutvecklingen i Sverige Ulf Guttormsson Rapport 156

2 Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN ISSN URN:NBN:se:can (pdf)

3 Narkotikaprisutvecklingen i Sverige Ulf Guttormsson Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Rapport nr 156 Stockholm 216

4 Innehåll Inledning och bakgrund... 7 Metod och material... 8 Rapportörerna... 8 Datainsamlingen... 8 Gatupriser... 9 Grossistpriser... 9 Medianpriser... 9 Realpriser... 9 Rikspriser... 9 Viktning av rapportörerna... 1 Narkotikans kvalitet... 1 Validering av prisuppgifterna Resultat Förekomst av olika narkotikasorter i Sverige Prisbilden på nationell nivå Prisutvecklingen över tid för olika narkotikasorter Regionala skillnader... 2 Grossistpriser Sammanfattande kommentarer Referenser Bilaga 1: Rapportörer Bilaga 2: Tabellerna

5 Diagram 1. Realprisjusterad utveckling för heroin- respektive kokainpriser i Sverige samt i Västeuropa Index 199= Förekomst av hasch, marijuana, vitt heroin, brunt heroin, kokain och amfetamin i riket. Andel prisrapporteringar per drog Förekomst av ecstasy, kat, LSD och GHB i riket. Andel prisrapporteringar per drog Gatuprisutvecklingen för hasch, marijuana, amfetamin, kokain och heroin (vitt resp. brunt samma värden ). Medianvärden, reala priser, 215 års penningvärde. Kronor per gram Realprisjusterad och indexerad gatuprisutveckling för hasch, marijuana, amfetamin, kokain och brunt respektive vitt heroin Index 1988= Gatuprisutvecklingen för ecstasy, LSD, kat och GHB. Medianvärden, reala priser, 215 års penningvärde. Kronor per tablett, dos, bunt resp. centiliter Realprisjusterad och indexerad gatuprisutveckling för ecstasy, LSD, kat och GHB Index 2= Gatuprisutvecklingen för hasch, marijuana, amfetamin, kokain och heroin (vitt resp. brunt). Kronor per gram, realprisjusterade medianvärden per landsdel, 215 års penningvärde Gatuprisutvecklingen för ecstasy, LSD, kat och GHB. Kronor per tablett, dos, bunt resp. centiliter. Realprisjusterade medianvärden per landsdel, 215 års penningvärde Tabeller A. Förekomst av olika narkotiska preparat mätt genom antalet prisrapporteringar i riket samt i tre landsdelar respektive polisområden i storstads- resp. icke storstadsregioner. Procent B. Gatupriser för olika narkotikasorter i Sverige enligt uppgifter från rapportörer i polisregionerna C. Medianpris på gatunivå för olika narkotiska preparat i riket samt i tre landsdelar respektive storstads- och icke storstadslän D. Grossistpriser för olika narkotikasorter i Sverige enligt uppgifter från länspolismyndigheterna. Priserna är angivna i kronor per kilo eller tusental tabletter (antalet prissvar, prisintervall, medel- och medianpriser) Gatuprisutvecklingen för hasch i realprisjusterade medianpriser. Priser i kronor per gram. (Inkl. antalet prissvar, prisintervall samt ursprungliga medel- och medianpriser) Gatuprisutvecklingen för marijuana i realprisjusterade medianpriser. Priser i kronor per gram. (Inkl. antalet prissvar, prisintervall samt ursprungliga medel- och medianpriser)

6 3. Gatuprisutvecklingen för amfetamin i realprisjusterade medianpriser. Priser i kronor per gram. (Inkl. antalet prissvar, prisintervall samt ursprungliga medel- och medianpriser) Gatuprisutvecklingen för kokain i realprisjusterade medianpriser. Priser i kronor per gram. (Inkl. antalet prissvar, prisintervall samt ursprungliga medel- och medianpriser) Gatuprisutvecklingen för vitt heroin/heroin i realprisjusterade medianpriser. Priser i kronor per gram. (Inkl. antalet prissvar, prisintervall samt ursprungliga medel- och median-priser) Gatuprisutvecklingen för brunt heroin/heroin i realprisjusterade medianpriser. Priser i kronor per gram. (Inkl. antalet prissvar, prisintervall samt ursprungliga medeloch medianpriser) Gatuprisutvecklingen för ecstasy i realprisjusterade medianpriser. Priser i kronor per tablett. (Inkl. antalet prissvar, prisintervall samt ursprungliga medel- och medianpriser) Gatuprisutvecklingen för LSD i realprisjusterade medianpriser. Priser i kronor per tripp. (Inkl. antalet prissvar, prisintervall samt ursprungliga medel- och medianpriser) Gatuprisutvecklingen för kat i realprisjusterade medianpriser. Priser i kronor per bunt. (Inkl. antalet prissvar, prisintervall samt ursprungliga medel- och medianpriser) Gatuprisutvecklingen för GHB i realprisjusterade medianpriser. Priser i kronor per centiliter. (Inkl. antalet prissvar, prisintervall samt ursprungliga medel- och medianpriser) Indexerad realprisjusterad mediangatuprisutveckling för hasch, marijuana, amfetamin, kokain och brunt heroin Index 1988= Indexerad realprisjusterad mediangatuprisutveckling för hasch, marijuana, amfetamin, kokain, brunt heroin, ecstasy, LSD, kat och GHB Index 2= Grossistpriser för olika narkotikasorter i Sverige enligt uppgifter från länspolismyndigheterna. Priserna är angivna i kronor per kilo eller tusental tabletter (antalet prissvar, prisintervall, medel- och medianpriser)

7 Inledning och bakgrund Sedan andra halvan av 198-talet har CAN samlat in uppgifter om gatupriser på narkotika. Dessa uppgifter publicerades för första gången i samlad form i Narkotikaprisutvecklingen i Sverige (Guttormsson 24). Därefter har ett antal mer eller mindre omfattande rapporter getts ut under åren. I vissa av dem har prisuppgifterna kombinerats med annan relevant information för att ge en bredare bild av marknadsförändringar och hur tillgängligheten av olika narkotiska preparat utvecklats. Den senaste analysen av mera omfattande natur publicerades i Narkotikatillgängligheten i Sverige (Guttormsson 211). Årets rapport är huvudsakligen deskriptiv och i denna redogörs för utvecklingen av gatupriserna för perioden Dessutom redovisas utvecklingen av priserna på grossistnivå, vilka följts sedan 21. Vill man få en djupare förståelse för hur olika resonemang kan föras gällande prisuppgifterna är man således hänvisad till tidigare rapporter. År 212 ställdes även frågor om läkemedel som användes i missbrukssyfte i narkotikaprisenkäten (Guttormsson 213). Samma frågor var även inkluderade i 215 års undersökning men dessa resultat redovisas i en senare CAN-rapport. CAN:s uppgifter om narkotikapriser vidarerapporteras regelbundet till FN (UNODC) och EU (EMCDDA) och utgör därmed underlag för internationella jämförelser och publiceringar. Prisuppgifterna utgör även en av indikatorerna som används i uppföljningen av regeringens ANDT-strategi. De resultattabeller som ingår som bilaga i denna rapport finns också tillgängliga i excelformat på Informationen om narkotikapriser har inhämtats från rapportörer vid Sveriges polisområden. Vilka dessa var under 215 framgår av bilaga 1. CAN vill här passa på att tacka årets rapportörer, liksom övriga som tidigare lämnat uppgifter under årens lopp. 7

8 Metod och material Nedan följer en kortfattad beskrivning av datainsamlingens genomförande och några centrala begrepp. Läsare som vill ha en mera utförlig och historisk beskrivning av datainsamlingen, frågejusteringar och hur ändringar i sammansättningen av rapportörerna bedömts ha påverkat resultaten, hänvisas till CAN-rapport 128. Rapportörerna De individuella rapportörerna utses inom polisen och väljs med avseende på deras kunskaper om den regionala narkotikamarknaden. Perioden kom rapportörerna från ett strategiskt urval av kommuner/distrikt. Från och med år 2 täcker undersökningen hela riket. Perioden användes rapportörer i var och en av de 21 dåvarande länspolismyndigheterna. Under 215 omorganiserades polisen och utgör numera en enda myndighet uppdelad på 7 regioner. Regionerna är i sin tur uppdelade i polisområden. Under 215 var dessa 3 stycken och utgjorde den nya basen för rapporteringen (under våren 216 minskades antalet polisområden till 27). Polisområdena motsvarar ungefärligen de gamla länen, förutom att de tre storstadsregionerna delats upp i flera polisområden. Betydelsen av förändringarna i rapportörsbasen diskuteras längre fram i detta avsnitt. Av bilaga 1 framgår hur polisregioner, polisområden och län hänger samman liksom vem som rapporterat för respektive polisområde. Datainsamlingen Datainsamlingen sker via en webbaserad enkät. Enkäten genomförs två gånger per år och rapporteringarna ska gälla för första respektive andra halvåret. Resultatredovisningarna görs dock endast helårsvis. Sedan 1988 har uppgifter samlats in gällande gatupriser på hasch, marijuana, amfetamin, kokain och heroin (sedan 1993 både vitt och brunt heroin). Från år 2 prisbevakas även de mindre vanliga narkotikasorterna ecstasy, LSD, GHB och kat. År 21 inkluderades även frågor om grossistpriser för hasch, marijuana, brunt heroin, amfetamin, kokain och ecstasy. Således rapporteras de vanligaste narkotikasorterna, samt några mera udda sorter, medan de relativt nytillkomna nätdrogerna inte berörs i prisrapporteringen. Det beror dels på att de fortfarande är förhållandevis sällsynta men framför allt på att de snabbt ändrar innehåll, legal status och inte minst benämningar, vilket gör det svårt att enkelt och enhetligt fråga om nya psykoaktiva substanser. I detta fall vore det dessutom mera relevant att bevaka priserna i de internetbaserade butiker som säljer denna typ av substanser. Narkotikaklassade läkemedel, det vill säga främst smärtstillande preparat eller lugnande medel och sömnmedel av bensodiazepintyp ingår inte heller i den regelbundna datainsamlingen. Detta eftersom det förekommer en mängd olika sorters läkemedel, dessutom i varierande dosstorlekar, vilket försvårar prisbestämningen avsevärt. I 212 års enkät gjordes dock en tillfällig utvidgning med ett antal extrafrågor för att försöka ringa in förekomst och ungefärliga prisnivåer för sådana läkemedel. Dessa resultat finns publicerade i rapporten Läkemedel i missbruksmiljöer 8

9 (Guttormsson 213). I 215 års enkät ställdes åter samma extrafrågor och resultatet av detta kommer att presenteras i en senare CAN-rapport. Gatupriser Priserna på en viss narkotikasort kan förutom dagspriset variera med avseende på köparens och säljarens relation till varandra, men inte minst beroende på vilka mängder det handlar om. Med gatupriser avses priset vid överlåtelse av små mängder i konsumentledet. Rapportörerna ombeds utgå från den typiska överlåtelsemängden i distributionens sista steg och uttrycka kostnaden i kronor per gram, eller annan relevant mängdenhet (tablett, dos, etc.). Om hasch i typfallet exempelvis handlas i mängder om 5 gram för 6 kronor redovisas ett gatupris på 12 kronor/gram, eller om brunt heroin i typfallet inhandlas i mängder om,2 gram för 3 kronor redovisas priset 1 5 kronor per gram. Grossistpriser Med grossistpriser menas priset vid försäljning av större partier. I linje med internationell praxis avses då mängder om minst 1 kg eller 1 tabletter. Eftersom försäljning på denna nivå är förhållandevis ovanlig i Sverige leder detta naturligt nog till färre rapporteringar, vilket i sin tur innebär en större osäkerhet för dessa resultat. Medianpriser Istället för att använda det aritmetiska medelvärdet (genomsnittet) redovisas istället medianvärdet i denna rapport. Medianen är det värde som hamnar i mitten av en uppsättning värden som sorterats i storleksordning. Detta används för att undvika att eventuella enstaka extremvärden påverkar prisbilden alltför mycket, vilket skulle bidra till mer eller mindre artificiella fluktuationer, i synnerhet som dessa värden ibland kan vara orsakade av missförstånd eller rena felskrivningar. I tabellbilagan redovisas även det aritmetiska medelvärdet och som framgår av tabellerna är det bara i undantagsfall som dessa två redovisningsmetoder skiljer sig åt i någon avgörande grad. Realpriser Eftersom priserna insamlats under en längre tid (drygt 25 år) är det för jämförbarhetens skull nödvändigt att justera dessa för inflation. De ursprungligen inrapporterade priserna (nominella priser) räknas därför om så att kostnaden motsvarar den som gäller för pengavärdet för senaste året i tidsserien (215 i denna rapport). Omräkningen görs med hjälp av SCB:s konsumentprisindex (hämtat från och syftar alltså till att göra de ursprungligen inrapporterade priserna jämförbara över tid. De KPIjusterade värdena benämns realpriser och i tabellbilagan redovisas såväl nominella som reala medianpriser. Rikspriser Att uttrycka rikspriset på narkotika genom att beräkna ett medelvärde baserat på alla inrapporteringar kan vara förenat med vissa problem. Detta ger inte nödvändigtvis den sanna 9

10 bilden av den genomsnittliga kostnaden för respektive preparat eftersom många konsumenter/ köpare bor i storstadsregioner och/eller i södra delen av Sverige, områden där narkotika enligt informatörerna tenderar att ligga något lägre i pris. Som tidigare nämnts utgjordes rapportörsbasen perioden av Sveriges 21 län men under 215 var basen istället de 3 nya polisområdena. Utökningen innebar att fler rapportörer från storstäderna deltog. Samtidigt är inte förändringen i rapportörsbasen så stor eftersom alla polisområden i Stockholm respektive Västra Götaland (inklusive Halland) på grund av vakanser endast rapporterades av var sin informant. Detta innebär att Polisens omorganisation egentligen inte medfört några stora förändringar jämfört med det tidigare rapporteringssystemet. Den tidigare förändringen av sammansättningen av rapportörer år 2 (mot perioden ) har heller inte bedömts ha någon avgörande betydelse för riksprisernas utseende. Eftersom varje rapportörs svar väger lika tungt, och mera tätbefolkade områden med något lägre narkotikapriser därmed blir underrepresenterade, finns alltså en viss teoretisk risk att de rikspriser som presenteras i denna rapport tenderar att överskatta vad den genomsnittlige konsumenten faktiskt betalar. Samtidigt visar jämförelser av nationella och regionala priser att skillnaderna inte är större än att medelvärdena av rapportörernas svar är fullt användbara i syfte att spegla det nationella prisläget ett enskilt år, och för de mera långsiktiga trenderna har dessa invändningar än mindre betydelse. Det viktigaste i sammanhanget är att man vid tolkningen av resultaten tar hänsyn till att priserna för vissa preparat kan variera något regionalt, men att detta främst gäller mera sällsynta droger. Ett sätt att kompensera eventuella snedvridande effekter av det som diskuterats ovan vore att vikta resultaten, vilket berörs i nästa avsnitt. Viktning av rapportörerna Eftersom varje rapportör väger lika tungt i prissammanställningen, samtidigt som de representerar områden med olika stor folkmängd, skulle man kunna argumentera för att en viktning borde göras, i linje med föregående avsnitt. Detta skulle kunna ge en sannare bild av priset för den typiska narkotikatransaktionen. Om man utifrån folkmängden i länen beräknar vikter för 214 (när enheterna var län) så skulle dessa viktvärden variera mellan,1 och 6,9 för regionerna. Detta innebär att vissa svar skulle få mycket stor betydelse medan andra knappast bidrar alls. Eftersom totala antalet rapporteringar är lågt skulle ett enskilt uppvägt värde kunna ges en mycket stor betydelse för slutresultatet. Beräknar man vikter för 215 och utgår från de 7 polisregionerna 215 blir spannet mindre (,5 4,7), men faktum kvarstår att ett enskilt värde fortfarande skulle kunna få en ett mycket stort inflytande på slutresultatet. Risken att införandet av vikter kan skapa mera felaktigheter än det löser leder till slutsatsen att vikter ej bör införas. Precis som tidigare redovisas alltså oviktade resultat i denna rapport. Narkotikans kvalitet En faktor som har betydelse för prissättningen på en vara är kvaliteten. Ett vanligt sätt att bedöma kvaliteten på narkotika är att se till halten aktiv substans. Denna kan variera avsevärt till följd av framställningsmetod eller grad av utblandning med andra ämnen. Några systematiska insamlingar och redovisningar av utvecklingen av halterna på den svenska marknaden finns dock inte att tillgå, åtminstone inte för några längre tidsperioder. Dock verkar det som att den marijuana som idag förekommer på den svenska marknaden genomsnittligt har en högre nivå av den rusgivande cannabinoiden THC än vad som var fallet 1

11 för 1 2 år sedan, detta eftersom en ökad THC-halt har kommit att eftersträvas och framställningsmetoderna moderniserats. Det europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk har på europanivå noterat en ökning av den genomsnittliga inrapporterade THC-halten för marijuana under perioden (EMCDDA 216). Denna ökning gäller även hasch, även om uppgången startade senare. Trots att man också långt tidigare har talat om ökande THC-halter har detta inte tidigare kunnat fastslås på samma systematiska sätt (EMCDDA 25). Eftersom det inte finns några säkra uppgifter om haltutvecklingen på olika narkotikasorter över tid i Sverige, kan det i denna rapport inte tas någon hänsyn till betydelsen av eventuella kvalitetsförändringar och dess inverkan på prisnivåerna. Högst sannolikt följer vi den europeiska utvecklingen och det är viktigt att ha denna omständighet i bakhuvudet när prisutvecklingen tolkas. Validering av prisuppgifterna Ett sätt att validera de insamlade priserna är att jämföra med prisutvecklingen i andra länder. Merparten av den narkotika som används i Sverige är importerad, vilket innebär att vi är en del av den internationella marknaden och därmed skulle kunna förväntas ha likartade pristrender. FN har sedan länge följt gatuprisutvecklingen för heroin och kokain i Västeuropa, vilket gör det möjligt att jämföra svenska och europeiska trender. Enligt diagram 1 liknar den svenska prisutvecklingen på heroin respektive kokain relativt väl den utveckling som gällt i Västeuropa i stort under (UNODC 216). Detta indikerar att CAN:s prisbevakning fångar in verkliga förhållanden relativt väl. Det bör dock framhållas att även om utvecklingen är likartad ligger de svenska priserna på högre nivåer än i Västeuropa. Detta förefaller rimligt med tanke på att den svenska marknaden ur ett europeiskt perspektiv befinner sig mera i periferin och att det förhållandevis lilla antalet konsumenter dessutom är geografiskt mera utspridda, vilket torde medföra mindre konkurrens och högre priser. Index 15 Heroin Index 15 Kokain Sverige Europa Diagram 1. Realprisjusterad utveckling för heroin- respektive kokainpriser i Sverige samt i Västeuropa Index 199=1. 11

12 Några lika långa internationella tidsserier för andra narkotikasorter finns inte att tillgå. Enligt uppgifter från EU:s drogobservatorie EMCDDA har dock priserna på hasch respektive marijuana ökat något från och med 27 (EMCDDA 216), vilket överensstämmer relativt väl med den svenska utvecklingen enligt CAN:s prisrapporteringssystem. För ecstasy och amfetamin är EU-priserna relativt oförändrade sedan 27 medan de fallit något för heroin och kokain. För dessa fyra substanser har läget i Sverige varit relativt oförändrat sedan 27, varför överensstämmelsen inte är fullt lika god som för cannabisprodukterna. Även EMCDDA:s uppgifter pekar på att narkotikapriserna i regel tenderar att vara högre i Sverige jämfört med syd- och mellaneuropa. Vid två tillfällen har svensk polis undersökt narkotikapriser på internet för Sveriges räkning (oktober 215 och april 216). Dessa sammanställningar ger likartade prisintervall som CAN:s data, dock med en tendens att sammantaget vara något snävare och börja på en något högre prisnivå. Detta antas bero på att konsumenterna är beredda att betala mera för en den högre servicegraden (hemleverans) samt att denna typ av försäljningskanal kan förväntas hålla högre nivå avseende korrekt mängd och kvalitet jämfört med gatuförsäljningen (Nuruzzaman 216). Någon källa som pekar på motstridiga resultat för någon av de prisrapporterade drogerna jämfört med de som presenteras i denna rapport är inte känd. Slutsatsen blir att CAN:s data över gatuprisutvecklingen tycks spegla verkliga förhållanden tämligen väl. 12

13 Resultat Resultatredovisningen inleds med en kort beskrivning av hur pass förekommande olika narkotikasorter är i Sverige och hur detta utvecklats över tid. Därefter redovisas hur gatupriserna förändrats under åren. Sedan följer ett avsnitt om regionala skillnader och slutligen ett om grossistpriser. Förekomst av olika narkotikasorter i Sverige Inrapporteringar av prisuppgifter från polisområdena ger en indikation om förekomsten av olika narkotikasorter i regionerna. Om en rapportör inte kan ange något pris tolkas det som förekomsten av preparatet varit begränsad, även om rapportören alltså inte angett att drogen ej förekommit under de senaste sex månaderna. Om många rapportörer inte rapporterar prisuppgifter torde det därmed röra sig om en nationellt mera ovanlig narkotikasort. Omvänt kan man utgå ifrån att om merparten av regionerna anger priser för ett preparat så är detta relativt väl spritt i landet. I tabell A redovisas per preparat hur stor andel prisrapporteringar som förekommit bland samtliga besvarade enkäter under 215. Totalt inkom 47 svar under året. Det bör observeras att procenttalen i tabellen alltså är beräknade på mycket små bastal och dessa presenteras enbart för att ge en grov illustration av de inbördes relationerna. Tabell A. Förekomst av olika narkotiska preparat mätt genom antalet prisrapporteringar i riket samt i tre landsdelar a) respektive polisområden i storstads- resp. icke storstadsregioner b). Procent Riket Syd- Mellan- Norra Storstads- Icke storsverige sverige Sverige regioner stadsregioner n=47 n=17 n=2 n=1 n=13 n=34 (%) (%) (%) (%) (%) (%) Amfetamin Hasch Marijuana Kokain Ecstasy Brunt heroin Kat LSD Vitt heroin GHB a) Polisområden i Sydsverige: Blekinge, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Malmö, Mellersta Skåne, NV Skåne, NÖ Skåne och Södra Skåne. Mellansverige: Dalarna, Fyrbodal, Gotland, Halland, Skaraborg, Stockholm City, Stockholm Nord, Stockholm Syd, Storgöteborg, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västmanland, Älvsborg och Örebro. Norra Sverige: Gävleborg, Jämtland, Västerbotten, Västernorrland och Norrbotten. b) Som storstadsregioner räknas de polisområden som hör till de tre storstadslänen Skåne, Stockholm och Västra Götaland, d.v.s. Fyrbodal, Malmö, Mellersta Skåne, NV Skåne, NÖ Skåne, Skaraborg, Stockholm City, Stockholm Nord, Stockholm Syd, Storgöteborg, Södra Skåne och Älvsborg. 13

14 Som framgår av tabellen är amfetamin, hasch, marijuana och kokain droger som är tämligen väl spridda i Sverige medan kat, LSD, vitt heroin och GHB är desto mindre vanliga. Överlag var inte skillnaderna mellan landsdelarna särskilt stora. Generellt tycks drogförekomsten vara något högre i Mellansverige, med undantaget att brunt heroin rapporteras oftare i Sydsverige. Jämför man storstadsregioner med övriga var det heller inga större skillnader, även om heroin och LSD rapporterades oftare i den förstnämnda gruppen. För sex av narkotikasorterna har prisrapporteringen gjorts alltsedan slutet av 198-talet. I diagram 2 (tabellerna 1 6) illustreras hur stor andel av informanterna som angett priser för respektive drog och år. Rapporteringsförmågan har under alla år varit störst för hasch och amfetamin, men efter en kraftig och successiv uppgång har numera även marijuanapriser blivit lika vanliga i rapporteringarna. Förändringen är påtaglig jämfört med 199-talet. Även kokain har tydligt ökat i förekomst jämfört med 199-talet, om än inte fullt så kraftigt. Förekomsten av vitt respektive brunt heroin har enligt rapportörerna tvärtom minskat alltsedan millennieskiftet, även om nedgången brutits de allra senaste åren. Procent 1 Marijuana Kokain Brunt heroin Vitt heroin Amfetamin Hasch Diagram 2. Förekomst av hasch, marijuana, vitt heroin, brunt heroin, kokain och amfetamin i riket. Andel prisrapporteringar per drog (Tabellerna 1 6) 14

15 Andelen prisrapporteringar tycks öka vid millennieskiftet. Uppgången är inte särskilt stor men kan delvis ha metodologiska förklaringar, eftersom ett hopp uppenbarligen inträffade då den nya rapportörsbasen med polismyndigheterna togs i bruk år 2. 1 Metodologiska invändningar till trots är det ändå uppenbart att idag är hasch, marijuana och amfetamin narkotikasorter som är väl spridda över landet. Kokain och marijuana har ökat i spridning sedan 199-talet medan heroin minskat i förekomst i landet under senaste 1 15 åren, även om nedgången brutits de senaste åren. För ecstasy, GHB, LSD och kat finns prisinformation insamlad sedan år 2. Utvecklingen för rapporteringen av dessa droger redovisas i diagram 3 och tabellerna 7 1. Med undantag för kat, som uppvisade en topp 213 har antalet prisrapporteringar för de övriga tre drogerna minskat mer eller mindre kontinuerligt under de senaste 1 15 åren. Ecstasy, LSD och GHB tycks således ha minskat i förekomst i riket under perioden, och 215 var det ingen som rapporterade GHB-priser. Samtidigt kan det noteras att prisrapporteringarna för ecstasy blivit allt fler de tre senaste åren och 215 var det hälften av rapportörerna som rapporterade ecstasypriser. Procent Kat LSD GHB Ecstasy Diagram 3. Förekomst av ecstasy, kat, LSD och GHB i riket. Andel prisrapporteringar per drog (Tabellerna 7 1) 1 Att prisrapporterna överlag är få runt 1999 hänger samman med att systemet delvis reviderades detta år, vilket ledde till ett tillfälligt högt internbortfall på flera frågor. Även om rapporteringsviljan tillfälligt sviktade ledde detta inte till nedgångar för samtliga preparat; hasch och amfetamin låg alltjämt högt. Före år 2 redovisade polisen dessutom för mindre områden, vilket kan ha påverkat förmågan att rapportera priser. 15

16 Prisbilden på nationell nivå 215 I tabell B redovisas de inrapporterade gatupriserna för 215. Narkotikasorterna är rangordnade efter antalet prissvar. Av prisintervallen att döma framgår att det förekommer mer eller mindre stora variationer. Detta hänger samman med att gatupriserna kan påverkas av köparens och säljarens relation, geografisk ort etc. men också av att kvaliteten, tillgången kan variera kraftigt under ett helt år. Största prisintervallen under 215 uppvisade ecstasy och minst var intervallen för kat och kokain. Enbart sett till grampriset (oavsett renhetsgrad eller normaldos) hör heroin och kokain till de dyrare drogerna (omkring 1 kronor per gram). Amfetamin torde vara den vanligaste centralstimulerande narkotikasorten på svenska marknaden och är alltså betydligt billigare än kokain med ett medianpris på omkring 25 kronor. Tabell B. Gatupriser för olika narkotikasorter i Sverige enligt uppgifter från rapportörer i polisregionerna Enhet Antal Intervall, Medel- Mediansvar a) kronor värde värde Amfetamin kr / gram Hasch kr / gram Marijuana kr / gram Kokain kr / gram Ecstasy kr / tablett Brunt heroin kr / gram Kat kr / bunt LSD kr / tripp Vitt heroin kr / gram GHB kr / cl a) Antal prisangivelser av totalt 47 möjliga. Mer intressant än att betrakta priserna för ett enskilt år är att följa utvecklingen över tid, vilket görs i nästa avsnitt. Eftersom medelvärdet i tabell B, liksom tidigare år, normalt ligger något högre än medianvärdet, så innebär det att när prisavvikelser förekommer så ligger de oftare i intervallens övre regioner. För att undvika att enstaka höga värden påverkar resultaten redovisas endast medianvärden i nästa avsnitt. Prisutvecklingen över tid för olika narkotikasorter Som nämnts finns uppgifter om gatuprisutvecklingen för hasch, marijuana, amfetamin, kokain och heroin registrerade från 1988 och för LSD, ecstasy, kat och GHB från år 2. För att göra prisuppgifterna jämförbara över tid har de justerats med hjälp av SCB:s konsumentprisindex (KPI). I diagram 4 (tabellerna 1 6) redovisas den reala prisutvecklingen (i 215 års penningvärde) för de preparat som följts från Diagrammet visar att dagens gatupriser är lägre för samtliga sex narkotikasorter jämfört med Marijuana är den narkotikatyp där prisförändringen framstår som minst och det beror delvis på den prisuppgång som påbörjades redan 25. Uppgången har skett parallellt med att 2 Observera att prisskalorna skiljer sig åt i diagrammen eftersom narkotikasorterna skiljer väsentligt i pris. 16

17 allt fler rapportörer överhuvudtaget angett marijuanapriser, dvs. under en tid då marijuana spridits alltmer i landet. När endast ett fåtal rapportörer kunde uppge pris under 199-talet varierade prisbilden desto mera. Idag rapporteras gatupriset för marijuana vara ca 12 kronor per gram. Även den andra typen av cannabis, det vill säga hasch, har ökat något i pris men denna uppgång påbörjades inte förrän 21. Haschpriserna ligger idag runt 1 kronor grammet. Kr 2 Hasch Kr 2 Marijuana Kr 8 Amfetamin Kr 2 Kokain Kr 36 Vitt heroin Kr 36 Brunt heroin Diagram 4. Gatuprisutvecklingen för hasch, marijuana, amfetamin, kokain och heroin (vitt resp. brunt - samma värden ). Medianvärden, reala priser, 215 års penningvärde. Kronor per gram (Tabellerna 1 6) 17

18 För heroin, kokain och centralstimulantia syns inte motsvarande prisökningar under 21-talet. Prisbilden har snarast varit stabil för dessa droger under den senaste 1-årsperioden, med undantag för det allt mer sällan prisrapporterade vita heroinet, där relativt stora fluktuationer förekommit 3. För de droger som vanligen används i injektionsmissbruket, heroin och amfetamin, visar diagrammet att dessa drastiskt har minskat i pris sedan slutet av 198-talet. I diagram 5 redovisas gatuprisutvecklingen, realprisjusterad och indexerad, för samma droger som i föregående figur. Indexering gör att utvecklingen lättare kan jämföras narkotikasorterna emellan, eftersom alla fått utgångsvärdet 1 för Det blir då än tydligare att realpriserna idag är lägre för dessa narkotikasorter jämfört med 1988, men att uppgångar skett för de båda cannabisvarianterna. Trots uppgångarna betingar såväl hasch som marijuana endast cirka två tredjedelar av det pris som uppmättes vid startåret. Index 15 Hasch Amfetamin Brunt heroin Marijuana Kokain Vitt heroin Diagram 5. Realprisjusterad och indexerad gatuprisutveckling för hasch, marijuana, amfetamin, kokain och brunt respektive vitt heroin Index 1988=1. (Tabell 11) De allra största prisfallen uppvisas av brunt heroin och amfetamin. Jämfört med slutet av 198- talet har priset för dessa droger sjunkit med närmare två tredjedelar. Annorlunda uttryckt kostar dessa droger idag endast cirka 35 % jämfört med prisläget för drygt 25 år sedan. 3 Åren redovisas samma värden i båda heroindiagrammen och dessa gäller således heroin, utan någon åtskillnad mellan vitt och brunt heroin därav den streckade kurvan i diagram 4. Sannolikt gällde priserna huvudsakligen brunt heroin eftersom detta även då torde ha varit den vanligaste varianten. Under åtföljande år är resultaten för vitt heroin något mera osäkra till följd av vissa förändringar i enkäten. 18

19 I diagram 6 (tabellerna 7 1) redovisas prisutvecklingen från år 2 för LSD, ecstasy, kat och GHB. Eftersom tidsperioden är kortare och drogerna är mindre vanliga än de ovan redovisade följer att utvecklingstrenderna kanske inte framstår som fullt lika tydliga som i det föregående. Det kan påpekas att det inte längre handlar om kronor per gram samt att enheterna är sinsemellan olika för de redovisade drogerna. För ecstasy och kat kan priserna sägas ha sjunkit under den observerade perioden, dock inte kontinuerligt. Under senare år har ecstasy legat på ca 12 kronor per tablett och kat runt 2 kronor bunten. Även för GHB tenderar priserna att ha fallit något. År 215 var det överhuvudtaget ingen rapportör som angav något pris på GHB. De inrapporterade LSD-priserna har fluktuerat, till följd av att rapporteringarna varit relativt få, och ingen tydlig pristrend kan utläsas. Kr 2 Ecstasy Kr 2 LSD Kr 4 Kat Kr 6 GHB Diagram 6. Gatuprisutvecklingen för ecstasy, LSD, kat och GHB. Medianvärden, reala priser, 215 års penningvärde. Kronor per tablett, dos, bunt resp. centiliter (Tabellerna 7 1) 19

20 I diagram 7 jämförs den indexerade realprisjusterade gatuprisutvecklingen för ecstasy, LSD, kat och GHB. Det är alltså främst ecstasy och kat som tycks ha haft en någorlunda kontinuerlig prisnedgång och jämfört med startåret är 215 års priser nere i cirka två tredjedelar av de priser som gällde år 2. Även GHB-priserna är dock lägre i slutet av perioden jämfört med startåret medan LSD tycks ha ungefär samma prisnivå 215 som 2. Index 25 Ecstasy LSD Kat GHB Diagram 7. Realprisjusterad och indexerad gatuprisutveckling för ecstasy, LSD, kat och GHB Index 2=1. (Tabell 12) Regionala skillnader I tabell C redovisas den regionala fördelningen för 215 års priser. Narkotikasorterna är rangordnade med den mest prisrapporterade substansen överst. Det bör observeras att i vissa fall är det ytterst få observationer som ligger bakom enskilda värden. Ofta tenderar priserna vara lägre i Sydsverige av tabellen att döma, men detta gäller inte genomgående. En annan observation är att flera narkotikasorter prisrapporteras mindre ofta från nordligare regioner (se tabell A) samtidigt som priserna tenderar att vara något högre där. En tolkning av detta är att narkotikaförekomsten är något lägre norröver jämfört med Sydsverige. Jämför man å andra sidan de tre storstadslänen i en grupp med övriga län framgår att narkotikapriserna ofta är lägre i storstadsregionerna. I synnerhet amfetamin betingar lägre priser i storstadslänen (ca 25 % under priset i icke storstadsregioner). De geografiska prisskillnaderna är dock ofta ganska små och ska inte överdrivas. 2

21 Tabell C. Medianpris på gatunivå för olika narkotiska preparat i riket samt i tre landsdelar a) respektive storstads- och icke storstadslän b) Riket Syd- Mellan- Norra Storstads- Icke storsverige sverige Sverige regioner stadsregioner n=47 n=17 n=2 n=1 n=13 n=34 (%) (%) (%) (%) (%) (%) Amfetamin kr/gram Hasch kr/gram Marijuana kr/gram Kokain kr/gram Ecstasy kr/tablett Brunt heroin kr/gram Kat kr/bunt LSD kr/dos Vitt heroin kr/gram GHB kr/cl a) Polisområden i Sydsverige: Blekinge, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Malmö, Mellersta Skåne, NV Skåne, NÖ Skåne och Södra Skåne. Mellansverige: Dalarna, Fyrbodal, Gotland, Halland, Skaraborg, Stockholm City, Stockholm Nord, Stockholm Syd, Storgöteborg, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västmanland, Älvsborg och Örebro. Norra Sverige: Gävleborg, Jämtland, Västerbotten, Västernorrland och Norrbotten. b) Som storstadsregioner räknas de polisområden som hör till de tre storstadslänen Skåne, Stockholm och Västra Götaland: Fyrbodal, Malmö, Mellersta Skåne, NV Skåne, NÖ Skåne, Skaraborg, Stockholm City, Stockholm Nord, Stockholm Syd, Storgöteborg, Södra Skåne och Älvsborg. I diagram 8 och 9 redovisas pristrenderna för de tre landsdelarna som definierats i tabell C. Även om vissa nivåskillnader ibland förekommer landsdelarna emellan så går utvecklingen över tid normalt sett åt samma håll i alla tre grupperna. Norra Sverige uppvisar störst fluktuationer över tid, och det beror alltså på att prisuppgifterna därifrån baseras på en mera begränsad och mindre stabil marknad. Som framgår av diagram 8 var det inte alla preparat som rapporterades varje år i början av perioden. 21

22 Kr 2 Hasch Kr 2 Marijuana Kr 1 Amfetamin Kr 22 Kokain Kr 56 Vitt heroin Kr 56 Brunt heroin Norra Sverige Mellansverige Sydsverige Diagram 8. Gatuprisutvecklingen för hasch, marijuana, amfetamin, kokain och heroin (vitt resp. brunt). Kronor per gram, realprisjusterade medianvärden per landsdel, 215 års penningvärde

23 Tidigare var hasch något dyrare norröver, men denna skillnad verkar ha försvunnit sedan 21, även om 215 års värde åter var högre i norra Sverige. Amfetaminpriserna har dock varit stadigt högre i norra Sverige under perioden. Även heroinpriserna har tenderat att vara som högst i denna landsdel. Prisnivåerna i Mellansverige och Sydsverige är tämligen likartade över tid, förutom att heroin tenderat att vara billigare i gruppen med sydligare belägna län. Av diagram 9 framgår att ecstasy prisrapporteras kontinuerligt från alla tre landsändarna sedan år 2 och att priserna tenderat att ligga högre i de norra regionerna. Utvecklingen av ecstasypriserna har följts åt relativt väl landsdelarna emellan. LSD, kat och GHB är mera sällsynt rapporterade droger och detta märks inte minst när materialet delas upp i de tre landsdelarna; variationerna är stora mellan åren och det är bara mellansverige som mer eller mindre kontinuerligt rapporterat priser för alla dessa droger. Att observationerna är få och regelbundna gör det svårt att uttala sig om några särskilda förändringar mellan regionerna över tid. Kr 28 Ecstasy Kr 28 LSD Kr 44 Kat Kr 8 GHB Norra Sverige Mellansverige Sydsverige Diagram 9. Gatuprisutvecklingen för ecstasy, LSD, kat och GHB. Kronor per tablett, dos, bunt resp. centiliter. Realprisjusterade medianvärden per landsdel, 215 års penningvärde

24 Grossistpriser Från och med 21 efterfrågas även grossistpriser, vilka speglar prisbilden vid handel med större partier. I linje med internationell praxis avses då mängder om minst 1 kg eller 1 tabletter/enheter. Som framgår av tabell D (år 215) liksom tabell 13 (åren ) är rapporteringarna av grossistpriser relativt få. Detta hänger samman med att försäljning på denna nivå inte är särskilt vanlig i Sverige. Detta innebär även att dessa uppgifter är mera osäkra, i synnerhet för ecstasy, kokain och brunt heroin där observationerna är särskilt sällsynta. Tabell D. Grossistpriser för olika narkotikasorter i Sverige enligt uppgifter från länspolismyndigheterna. Priserna är angivna i kronor per kilo eller tusental tabletter (antalet prissvar, prisintervall, medel- och medianpriser) Enhet Antal svar Intervall, kronor Medel- Median- (av 47) värde värde Hasch kr / kilo Marijuana kr / kilo Brunt heroin kr / kilo Amfetamin kr / kilo Kokain kr / kilo Ecstasy kr / t. tabl Jämförs grossistnivån med gatunivån ser man att priserna på gatunivå normalt är omkring 2 3 gånger så höga som på grossistnivå. Detta gäller såväl narkotikasorter som inte blandas ut (hasch, marijuana och ecstasy) som droger där det ofta förekommer att olika icke narkotiska, och relativt billiga ämnen, inblandas för att späda den ursprungliga substansen och därmed dryga ut volymen (gäller här amfetamin, heroin och kokain). Storstadsregionerna rapporterar oftare grossistpriser än övriga regioner. Detta pekar på ett samband mellan folktäthet och förekomst av narkotikahandel i större omfattning. Grossistpriser har nu mätts under sex år vilket gör det möjligt att se om det finns några förändringstendenser åtminstone för de narkotikasorter som har flest rapporteringar. Resultaten antyder en viss prisuppgång för hasch och marijuana, och möjligen även för amfetamin. Samtidigt är observationsperioden kort och för vissa preparat är det knappt några regioner som rapporterar grossistpriser. Detta gör dessa iakttagelser mera osäkra jämfört med dem rörande gatupriser. Osäkerheten illustreras av att prisintervallen ibland är relativt breda. 24

25 Sammanfattande kommentarer Information om gatuprisutvecklingen på narkotika har samlats in av CAN sedan slutet av 198- talet. Med gatupriser avses priset vid överlåtelse av små mängder i konsumentledet. Priserna rapporteras av poliser runt om i landet via en webenkät. Information om gatupriser är en av flera komponenter som kan användas för att bedöma narkotikamarknadens struktur och utveckling. CAN:s uppgifter rapporteras vidare till bland annat FN (UNODC) och EU (EMCDDA) samt redovisas av Folkhälsomyndigheten som en av indikatorerna som används i ANDTuppföljningen. Jämfört med startåret 1988 har samtliga av de under perioden bevakade drogerna minskat i pris. Detta gäller hasch, marijuana, amfetamin, kokain och heroin. Nedgångarna tycks många gånger följa den internationella utvecklingen, såvitt jämförbara uppgifter finns att tillgå. En prisminskning innebär att tillgängligheten åtminstone ur ett rent ekonomiskt perspektiv ökar. Om prisdata kombineras med exempelvis information gällande renhetsgrad och rättsväsendets beslag kan man bilda sig en bättre uppfattning om hur tillgängligheten utvecklats. Med information om konsumtionens utveckling vore det också möjligt att väga in efterfrågans betydelse för prisbilden. I denna rapport har inga analyser av den typen genomförts utan framställningen är i huvudsak av deskriptiv karaktär. Priserna på hasch, marijuana, amfetamin, kokain och heroin är som nämnts lägre idag jämfört med slutet av 198-talet. Prisbilden för cannabis, det vill säga hasch och marijuana, har dock delvis återhämtat sig. Jämfört med första hälften av talet ligger dagens marijuanapriser ca 5 % högre. Under 199-talet var det relativt ovanligt att polisen rapporterade förekomst (pris) av marijuana, medan praktiskt taget alla regioner gjort så under de senaste åren. År 215 var det för första gången lika många rapportörer som angett priser på marijuana som för hasch, som historiskt varit den vanligare cannabissorten. Priserna har inte stigit lika mycket för hasch, även om de senaste årens priser ligger ca 2 % högre jämfört med andra halvan av talet. Idag rapporteras gatupriset för hasch vara ca 1 kronor per gram och för marijuana ca 12 kronor per gram. Samtidigt som marijuana blivit alltmer förekommande runtom i landet under 2-talet har alltså priserna stigit. Mätt i ekonomiska termer har tillgängligheten därmed minskat. Dock kan prisökningen förefalla större än vad den i själva verket är. Mycket pekar på att marijuanan till följd av utvecklade odlingsmetoder idag har en högre THC-halt, vilket ses som en kvalitetsökning och därmed kan vara en förklaring till de högre priserna. Ytterligare en faktor som skulle kunna förklara prisuppgången är en ökad efterfrågan. Alltsedan slutet av 198-talet har amfetamin tillsammans med hasch rapporterats vara de mest spridda narkotikasorterna runtom i landet. Amfetamin är också den drog som fallit allra mest i pris. År 215 var amfetaminpriset närapå nere i en tredjedel av den prisnivå som gällde i slutet av 198-talet. Till skillnad från cannabis syns ingen prisuppgång under senare år utan nivån har legat stabilt runt 25 kronor grammet under de senaste fem åren. Priset för heroin (brunt) har minskat i ungefär samma omfattning som för amfetamin men uppvisat större fluktuationer på grund av att rapporteringarna varit färre. Dessutom tycks förekomsten av heroin ha minskat överlag; de senaste fem åren är det förhållandevis få regioner som rapporterat gatupriser på heroin jämfört med tidigare perioder. 25

26 I vilken grad prisfallen beror på effektiviserad produktion och distribution, ökad konkurrens eller minskad efterfrågan kan inte avgöras i denna rapport. Det är ändå intressant att notera att priserna på de droger som traditionellt förekommit allra mest inom det tyngre missbruket har sjunkit så pass kraftigt under perioden. Kokain är idag vanligare på den svenska marknaden jämfört med 199-talet, samtidigt som gatupriserna efter 199-talets prisfall varit relativt stabila under hela 2-talet (runt 9 kronor per gram). Utvecklingen för ecstasy, LSD, kat och GHB har bevakats sedan år 2 och sammanfattningsvis har gatupriserna för dessa mera udda droger, med undantag för LSD, i huvudsak tenderat att sjunka. Samtidigt är prisbilden för dessa fyra narkotikasorter något osäkrare eftersom den bygger på färre inrapporteringar, till följd av att dessa droger är mindre spridda. Det kan konstateras att alltsedan år 2 har allt färre rapporterat GHB-priser och 215 var det ingen som gjorde detta, vilket pekar på att GHB knappt existerar på marknaden nuförtiden. Samtliga Sveriges polisområden ingår i rapporteringen 4. Flera narkotikasorter rapporteras mer sällan från norra Sverige, samtidigt som priserna kan vara något högre där. Detta tolkas som att narkotikatillgängligheten generellt är lägre norröver. Ofta är priserna lägst i Sydsverige, men de geografiska skillnaderna ska samtidigt inte överdrivas. Även om vissa nivåskillnader förekommer landsdelarna emellan så är trenderna i landet i regel likartade. Jämförs storstadsregionerna med övriga Sverige framkommer att narkotikapriserna tenderar att vara lägre i förstnämnde gruppen och detta gäller i synnerhet amfetamin. Även grossistpriser efterfrågas sedan år 21 och jämförs dessa med gatunivån ser man att gatupriserna normalt är omkring 2 3 gånger så höga som på grossistnivå. Detta gäller såväl narkotikasorter som inte blandas ut som droger där det ofta förekommer att olika icke narkotiska, och relativt billiga ämnen, blandas i för att späda den ursprungliga substansen. Ofta är det de tre storstadslänen som rapporterar grossistpriser. Det finns alltså ett samband mellan folktäthet och förekomst av narkotikahandel i större omfattning. Resultaten antyder en viss prisuppgång för hasch och marijuana, och möjligen även för amfetamin. Samtidigt är observationsperioden kort och för vissa preparat är det knappt några regioner som rapporterar grossistpriser, vilket gör iakttagelserna mera osäkra. 4 Från 215 har polisen en ny organisation. De tidigare 21 självständiga polismyndigheterna har, tillsammans med Rikspolisstyrelsen och Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL), slagits samman till Polismyndigheten. Geografiskt är riket numera indelat i sju polisregioner, vilka i sin tur består av 3 polisområden. Ett polisområde omfattar normalt ett helt län, medan de tre storstadslänen delats in i flera polisområden. 26

27 Referenser EMCDDA (216). Europeisk narkotikarapport 216. Trender och utveckling. Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå. EMCDDA (25). An overview of cannabis potency in Europe. European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction, Insights no 6. Luxemburg: Office for Official Publications of the European Communities. Guttormsson U (213). Läkemedel i missbruksmiljöer. Situationen 212 enligt rapportörer vid länspolismyndigheterna. Rapport nr Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Guttormsson U (211). Narkotikatillgängligheten i Sverige Rapport nr Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Guttormsson U (24). Narkotikaprisutvecklingen i Sverige Rapport nr. 8. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Konsumentprisindex (198=1), fastställda tal. Stockholm: Statistiska centralbyrån. Nuruzzaman Z (216). Samtal och e-postkontakter med Zandra Nuruzzaman vid Polisen, Nationella operativa avdelningen (Noa), XX. UNODC (216). World Drug Report 216. Vienna: United Nations Office on Drugs and Crime. 27

28 Bilaga 1: Rapportörer 215 Kontaktpersoner i polisområdena (första/andra halvåret): Region Polisområde (län) Kontaktperson (1:a/2:a halvåret) Bergslagen Dalarna (Dalarna) Magnus Sjödén Bergslagen Värmland (Värmland) Lars Odenbrand / Johan Ekstam Bergslagen Örebro (Örebro) Henrik Stomberg Mitt Gävleborg (Gävleborg) Hans Hellmers Mitt Uppsala (Uppsala) Johan Hellström Mitt Västmanland (Västmanland) Per-Erik Lundberg Nord Jämtland (Jämtland) Sanna Matsson Nord Norrbotten (Norrbotten) Maria Landström Nord Västerbotten (Västerbotten) Patrik Olsson Nord Västernorrland (Västernorrland) Rikard Ödmark Stockholm Gotland (Gotland) Magnus Sjöndin Stockholm City (Stockholm) Alex Silow Stockholm Syd (Stockholm) Alex Silow Stockholm Nord (Stockholm) Alex Silow Syd Blekinge (Blekinge) Ola Jarevik Syd Kalmar (Kalmar) Marie Jägerbrink Syd Kronoberg (Kronoberg) Max Hector Syd Malmö (Skåne) Tom Åkerberg Syd Södra Skåne (Skåne) Christer Pihlman / Anneli Andersson Syd Mellersta Skåne (Skåne) Jessica Iggström / Anneli Andersson Syd NV Skåne (Skåne) Anders Westberg Syd NÖ Skåne (Skåne) Linda Olsson Väst Storgöteborg (Västra Götaland) Björn Ekström Väst Fyrbodal (Västra Götaland) Björn Ekström Väst Skaraborg (Västra Götaland) Björn Ekström Väst Älvsborg (Västra Götaland) Björn Ekström Väst Halland (Halland) Björn Ekström Öst Jönköping (Jönköping) Ola Svensson Öst Södermanland (Södermanland) Fredrik Gustafson Öst Östergötland (Östergötland) Magnus Skoglund 28

29 Bilaga 2: Tabeller Tabell 1. Gatuprisutvecklingen för hasch i realprisjusterade medianpriser. Priser i kronor per gram. (Inkl. antalet prissvar, prisintervall samt ursprungliga medel- och medianpriser) (Diagram 2 och 4) Svar Ursprungligt pris Antal Antal (%) Prisintervall Medel Median KPI-justerat enkäter medianpris Källa: CAN:s rapporteringssystem om droger. 29