Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

Transkript

1 CAN Rapport 112 Narkotikaprisutvecklingen i Sverige Erik Fender, Åsa Irlander, Isabella Gripe, Ulf Guttormsson, Björn Hibell

2 CAN en kunskapsbank i drogfrågor CANs främsta uppgift är att tillhandahålla kunskap om alkohol, narkotika och andra droger. Detta görs bland annat genom biblioteket, trycksaker av olika slag, webbsidor, seminarier, kurser och konferenser. CAN följer drogutvecklingen CAN följer utvecklingen av bruk och missbruk av alkohol, narkotika och andra droger. CAN samlar in och sammanställer resultat från undersökningar, statistik och andra data, gör egna undersökningar och utredningar eller ger forskare i uppdrag att göra det. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) Omslag: Löwenberg Media ISSN URN:NBN:se:can (pdf) Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Klara Norra Kyrkogata 34, Box 70412, Stockholm Tel: , fax: E-post: can@can.se, hemsida:

3 Narkotikaprisutvecklingen i Sverige Erik Fender Åsa Irlander Isabella Gripe Ulf Guttormsson Björn Hibell Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Rapport nr 112 Stockholm 2008

4 Förord Liksom för andra varor kan priset på narkotika påverka hur många som köper och hur mycket man köper. Relationen mellan pris och efterfrågan är dock sannolikt mycket mer komplex än för nästan alla andra varor eftersom narkotika är olaglig och flertalet individer, i alla fall i Sverige, har en restriktiv inställning som bland annat innebär att en mycket stor majoritet aldrig skulle komma på tanken att köpa narkotika. Utvecklingen av narkotikapriserna är intressant att följa som en del av diskussionen av ett lands narkotikapolitik. En annan intressant komponent är den fysiska tillgängligheten av olika preparat och i föreliggande rapport redovisas därför uppgifter om tullens och polisens beslag som komplement till de data om priserna på gatunivå som samlats in via CANs rapporteringssystem om droger (CRD). Rapporten innehåller således data om förändringar i såväl den fysiska och ekonomiska tillgängligheten. Stockholm i september 2008 Björn Hibell Direktör

5 Innehåll Inledning och syfte... 4 Material och metod... 5 Resultat... 7 Prisbilden på nationell nivå Prisutvecklingen för hasch, amfetamin, kokain och heroin Prisutvecklingen för ecstasy, kat, LSD och GHB Regionala skillnader Sammanfattning och några kommentarer Referenser Tabell

6 Inledning och syfte Föreliggande rapport är en uppföljning av Narkotikaprisutvecklingen i Sverige (CAN 94). I sammanställningen finns uppdaterade diagram och tabeller. Ett kort metodavsnitt presenteras följt av ett sammanfattande resultatavsnitt. För en utförligare beskrivning av bakgrund, syfte, metod och analys hänvisas till rapport nr 94 i CANs rapportserie (Guttormsson 2006). Syftet med denna rapport är primärt att kortfattat redovisa den svenska gatuprisutvecklingen för ett antal narkotiska preparat. Ett annat syfte är att ställa prisutvecklingen i relation till beslags- och konsumtionsutvecklingen, för att på så vis ge ytterligare underlag för en diskussion om hur gatupriserna speglar tillgängligheten, och vilka tolkningar man kan göra beträffande denna utveckling i Sverige. Metoden att kombinera uppgifter om narkotikapris och narkotikabeslag används internationellt för att bedöma förändringar i utbudet av narkotika (UNODCCP 2000). 4 Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

7 Material och metod Narkotikaprisinformation erhålls två gånger per år som en del i CANs rapporteringssystem om droger (CRD), och har samlats in alltsedan slutet av 1980-talet (Rask 2007). Systemet har genom åren innefattat ett varierat antal kommuner, från runt 20 stycken , till omkring 30 stycken under första delen av 2000-talet. Rapportörerna utgörs av representanter från olika typer av yrkesgrupper med inblick i den lokala drogsituationen, exempelvis verksamma inom polis, kriminalvård, frivilligorganisationer, socialtjänst samt vård- och behandlingssektorn. För bevakningen av narkotikaprisutvecklingen har dock enbart prisuppgifter från poliser använts eftersom dessa har väsentligt bättre kännedom om narkotikans pris på gatunivå än de övriga yrkesgrupperna (Guttormsson 2006). Till den andra halvårsrapporteringen år 2000 utökades polisurvalet till representanter från var och en av de 21 länspolismyndigheterna. Uppgifterna från länspolismyndigheterna ger en bättre representativitet på nationell nivå än data från poliserna inom den kommunala rapporteringen. Därför har polisernas prisuppgifter från den kommunala rapporteringen under senare år endast använts för att komplettera uppgifterna från länspolismyndigheterna vid regionala redovisningar, medan länspolismyndigheternas uppgifter använts för prisberäkningar på nationell nivå (Guttormsson 2006). Upplägget för CRD ändrades under 2007, vilket finns beskrivet av Fender och Nyström (2008). I och med detta kommer information om narkotikapriser fortsättningsvis endast att samlas in från en representant för var och en av de 21 länspolismyndigheterna. Därför är även de regionala redovisningarna i föreliggande rapport baserade på prisuppgifter enbart från länspolismyndigheterna. Med andra ord består underlaget för de nationella priserna åren 1988 till 1999 av rapporter från poliserna bland de kommunala rapportörerna och från andra halvåret 2000 och framåt av uppgifter från representanter från länspolismyndigheter. Första halvårsrapporteringen år 2000 används inte, eftersom information från länspolismyndigheterna saknas. För hasch, amfetamin, kokain och i relativt hög utsträckning även för heroin kan prisutvecklingen följas från 1988 och framåt medan uppgifter för ecstasy, kat, LSD och GHB endast har samlats in sedan Eftersom det handlar om en tidsrymd på upp till 19 år har inflationen stor betydelse och därför har de inrapporterade priserna justerats efter SCBs konsumentprisindex och räknats om till 2007 års penningvärde. Priserna avser gatupriser, med andra ord priset vid överlåtelse av små mängder i detaljistled. Dessa har sedan omräknats till grampriser när så behövts. I tabellerna kan följande beteckningar förekomma: 0 betyder mindre än 0,5% när det rör sig om procentvärden. betyder att ingen angett detta svar, det vill säga frekvensen är 0... betyder att uppgiften existerar men ansetts för osäker att återge.. betyder att ingen uppgift finns att tillgå, till exempel för att frågan inte är ställd detta år eller för att frågan haft en helt annan formulering. Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

8 På flera ställen i rapporten redovisas medianvärden. Detta görs för att undvika att så kallade outliers (extremvärden) påverkar beräkningarna. Vid redovisning av den volym narkotika som beslagtagits av tull och polis anges, av samma skäl, treårsmedianvärden. Det bör dock nämnas att några beslag av kokain och heroin varit anmärkningsvärt stora enstaka år gjordes två beslag av kokain om sammanlagt 203 kg, 1999 gjordes tre beslag som sammanlagt vägde 398 kg och 2006 gjordes två beslag om sammanlagt kg. År 2006 gjordes fyra stora beslag av heroin som tillsammans vägde 66 kg. Om dessa stora partier var ämnade för den svenska marknaden har dock inte utretts. Alla diagram och några översiktliga tabeller redovisas i den löpande texten. Flertalet tabeller finns dock i tabellbilagan i vilken de har löpnummer. För att enkelt urskilja vilka tabeller som återfinns i den löpande texten så identifieras de med bokstäver. 6 Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

9 Resultat Nedan redovisas hur prisbilden för de olika narkotiska preparaten såg ut för riket sammantaget år Därefter beskrivs hur prisutvecklingen sett ut sedan 1988 för hasch, kokain, amfetamin och heroin, och sedan 2000 för ecstasy, kat LSD och GHB. Slutligen redogörs för några regionala skillnader i narkotikapriserna. Prisbilden på nationell nivå 2007 Inrapporteringen till CAN sker två gånger per år. År 2007 deltog alla länspolismyndigheter två gånger vardera, utom Gävleborg och Västerbotten där man endast deltog en gång var. I tabell A redovisas de inrapporterade priserna. Som de stora prisintervallen indikerar så varierar priset på preparaten beroende på varifrån prisuppgifterna inhämtats. Senare i rapporten kommer priserna därför att presenteras i olika geografiska indelningar. Narkotikasorterna i tabell A är rangordnade efter det antal svar om priset på respektive preparat man fått från rapportörerna. Om en rapportör avstått från att uppge pris, för att den inte känner till det eller för att den anser uppgiften vara för osäker, torde det indikera att tillgången på den drogen är låg inom det länet. Det förefaller med andra ord rimligt att preparat med många svar, såsom amfetamin, hasch och ecstasy, är vanligare och har en större geografisk spridning än preparat med få svar, ett antagande som också stämmer in med beslags- och kriminalstatistiken (Guttormsson 2006). De minst vanliga och/eller minst spridda drogerna förefaller vara GHB, LSD och kat. Amfetamin är väl spritt och av cannabispreparaten är hasch det vanligaste. Distinktionen mellan de två typerna av heroin är inte lika tydlig; det är endast två fler svar om brunt heroin än om vitt, trots att det bruna brukar anses vara betydligt mer vanligt förekommande än det vita (Rikskriminalpolisen och Tullverket 2005). Tabell A. Genomsnittspriser för olika narkotikasorter i Sverige enligt CANs rapporteringssystem om droger (CRD) Enhet Antal svar a) Intervall Medelvärde Medianvärde Amfetamin kr / gram Hasch kr / gram Ecstasy kr / tablett Marijuana kr / gram Kokain kr / gram Brunt heroin kr / gram Vitt heroin kr / gram GHB kr / cl LSD kr / tripp Kat kr / knippe a) Antalet inrapporteringar uppgick till totalt 40 av 42 möjliga. Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

10 Prisutvecklingen för hasch, amfetamin, kokain och heroin För hasch, amfetamin, kokain och heroin är gatupriserna relativt låga under 2000-talet jämfört med slutet av 1980-talet. Hasch kostade ca 80 kronor per gram 2007, vilket är en halvering jämfört med 1988 räknat i 2007 års penningvärde (diagram 1, tabell 1). Dessutom fördubblades polisens och tullens beslag under perioden (både i antal och vikt) (diagram 2, tabell 18), vilket talar för att tillgängligheten på hasch har ökat. För amfetamin har priserna sjunkit ännu mer (ca 70% mellan 1988 och 2007) medan beslagen tredubblats jämfört med utgångsåret. År 2007 rapporterades ett gram amfetamin kosta ca 225 kronor (diagram 3, tabellerna 3 och 19). Även för kokain och heroin visar resultaten på en ökning av tillgängligheten sedan År 2007 rapporterades ett gram kokain kosta runt 800 kronor, vilket är en 40-procentig nedgång sedan 1988 (diagram 3, tabell 4). Däremot är beslagen mångdubbelt fler i slutet än i början av mätperioden (diagram 2, tabell 20). Detta visar att tillgängligheten för kokain ökat men beslagsantalet, liksom antalet prisrapporteringar, indikerar att denna drog är betydligt mindre vanlig än exempelvis hasch eller amfetamin. En kraftig ökning av antal beslag av kokain kan konstateras under 2006 jämfört med tidigare år, och den högre nivån bestod under Dessa förändringar tycks dock inte samvariera med några förändringar i det rapporterade priset på gatunivå. Kronor Ursprungliga priser KPI-justerade priser Diagram 1. Gatuprisutvecklingen i Sverige för hasch. Ursprungliga samt KPI-justerade medianpriser, kronor per gram Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

11 Index Hasch Index Amfetamin Index 1500 Kokain Index 750 Brunt heroin Vikt Frekvens Pris Diagram 2. Beslag i vikt (kilo) och frekvens (antal) respektive KPI-justerade gatupriser (kronor per gram) för hasch (cannabis), amfetamin, kokain och brunt heroin (heroin) Index 1988=100. Priserna på brunt heroin har fallit med nästan 65% under perioden och 2007 rapporterades ett gram kosta runt kronor (diagram 4, tabell 5). Fram till millennieskiftet ökade heroinbeslagen men sedan 2001 är beslagstrenden vikande, även om beslagsnivåerna fortfarande är betydligt högre än 1988 (diagram 2, tabell 21). Sammantaget tyder detta på att tillgängligheten av brunt heroin inte förändrats nämnvärt under 2000-talet, vilket också gäller prisnivån. Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

12 Kronor 1800 Amfetamin Kokain Diagram 3. Gatuprisutvecklingen i Sverige för kokain och amfetamin. KPI-justerade medianpriser, kronor per gram Kronor Heroin Vitt heroin Brunt heroin Diagram 4. Gatuprisutvecklingen i Sverige för heroin. KPI-justerade medianpriser, kronor per gram ( efterfrågades heroin, vanligt heroin respektive rökheroin medan det inte framgår hur frågan ställdes ) 10 Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

13 För kokain- och heroinpriser finns jämförbara trenduppgifter för Västeuropa och USA och det kan konstateras att utvecklingen i Sverige följer utvecklingen i såväl Västeuropa som i USA (diagram 5 och 6 samt tabell 17). Detta innebär att trots att såväl frågor som rapportörsbas förändrats i CRD under åren bedöms den reella prisutvecklingen speglas relativt väl. Index Västeuropa Sverige USA Diagram 5. Gatuprisutvecklingen för heroin i Västeuropa, Sverige och USA Index 1990=100. Index 125 Västeuropa Sverige USA Diagram 6. Gatuprisutvecklingen för kokain i Västeuropa, Sverige och USA Index 1990=100. Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

14 Prisutvecklingen för ecstasy, kat, LSD och GHB Prisuppgifter för ecstasy, kat, LSD och GHB började insamlas systematiskt år Över den tiden ser priserna för LSD och GHB ut att vara relativt oförändrade (diagram 7, tabellerna 7 och 8). Ecstasy har sjunkit något i pris, och möjligen kan uppgifterna för 2005 till 2007 indikera att priset stabiliserat sig på en ny lägre nivå (diagram 8, tabell 9). Som tidigare nämnts ska uppgifter från enstaka år inte överdrivas, men man bör trots detta notera att priset för kat mer än halverades från 2005 till 2006 och ligger 2007 kvar på runt 100 kronor, från att ha legat stabilt runt kronor under tidigare undersökningstillfällen (diagram 8, tabell 10). Denna utveckling är värd att följa kommande år för att utröna om också katpriset stabiliseras på en lägre nivå. Förändringarna i pris för kat sker samtidigt med ett ökat antal beslag (diagram 9, tabell 22), vilket indikerar en ökad tillgänglighet. Här bör dock noteras att eftersom såväl ecstasy och kat som LSD och GHB är mindre vanligt förekommande droger så är beslagen färre (diagram 9, tabellerna 23, 24 och 25). Detta leder till slumpmässiga variationer som kan få stor betydelse när tidsperioden är kort. Det går därför inte att säga något bestämt om dessa droger vad gäller utvecklingen av tillgängligheten. Kronor LSD GHB Diagram 7. Gatuprisutvecklingen i Sverige för LSD och GHB. KPI-justerade medianpriser, kronor per tripp (LSD) respektive cl (GHB) Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

15 Kronor Kat Ecstasy Diagram 8. Gatuprisutvecklingen i Sverige för kat och ecstasy. KPI-justerade medianpriser, kronor per knippe (kat) respektive tablett (ecstasy) Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

16 Index 350 Ecstasy Index 300 Kat Index LSD Index GHB Volym Frekvens Pris Diagram 9. Beslag i volym (antal tabletter/ecstasy, kilo/kat, antal tripper/lsd och liter/ghb) och frekvens (antal) respektive KPI-justerade gatupriser för ecstasy, kat, LSD och GHB Index 1988= Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

17 Regionala skillnader I regel är priset på narkotiska preparat lägre i storstäder än i övriga riket, och lägre i de södra delarna av landet än i de norra. Detta förefaller rimligt med hänsyn till smugglingsvägar och befolkningstäthet; konsumenterna behöver vara tillräckligt många för att mer fungerande marknader ska uppstå. I län med högre priser är antalet prisrapporteringar ofta färre, vilket kan tolkas som att där droger är mera sällsynta är de normalt också dyrare (Guttormsson 2006). Resultaten i tabellerna B, som jämför storstadslänen med varandra och med övriga riket, och C, som innehåller en regional uppdelning, ger emellertid inte en lika entydig generell bild. Det är i första hand amfetamin som är billigare i storstadslänen än i övriga län (tabell B) medan regionindelningen (tabell C) primärt indikerar högre narkotikapriser i norra Sverige. Tabell B. Gatupriser för olika narkotikasorter i Skåne, Västra Götalands, Stockholms och övriga län samt antalet svar. Länspolismyndigheter Skåne Västra Götaland Stockholm Övriga län Antal Antal Antal Antal Enhet svar a) Pris svar b) Pris svar c) Pris svar d) Pris Amfetamin kr / gram Hasch kr / gram Ecstasy kr / tablett Marijuana kr / gram Kokain kr / gram Brunt heroin kr / gram Vitt heroin kr / gram GHB kr / cl LSD kr / tripp Kat kr / knippe a) Antalet inrapporteringar uppgick till totalt 2 av 2 möjliga. b) Antalet inrapporteringar uppgick till totalt 2 av 2 möjliga. c) Antalet inrapporteringar uppgick till totalt 2 av 2 möjliga. d) Antalet inrapporteringar uppgick till totalt 34 av 36 möjliga. Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

18 Tabell C. Gatupriser för olika narkotikasorter i Sydsverige, Mellansverige och Norra Sverige samt antalet svar från länspolismyndigheterna. Storstadslänen (Skåne, Västra Götaland och Stockholm) ej inkluderade Sydsverige Mellansverige Norra Sverige Antal Antal Antal Enhet svar a) Pris svar b) Pris svar c) Pris Amfetamin kr / gram Hasch kr / gram Ecstasy kr / tablett Marijuana kr / gram Kokain kr / gram Brunt heroin kr / gram Vitt heroin kr / gram GHB kr / cl LSD kr / tripp Kat kr / knippe a) Antalet inrapporteringar uppgick till totalt 12 av 12 möjliga. b) Antalet inrapporteringar uppgick till totalt 15 av 16 möjliga. c) Antalet inrapporteringar uppgick till totalt 7 av 8 möjliga. Prisutvecklingen i storstadslänen för några preparat redovisas i diagram 10 och tabellerna Den pristopp för hasch som rapporterades från Västra Götaland 2006 ser inte ut att ha resulterat i någon bestående prisökning, då priset nu uppges vara tillbaka på en något lägre nivå än innan trendbrottet. Priset på brunt heroin fortsätter sjunka något i såväl Skåne som i Västra Götaland. Den trend av kraftigt sjunkande pris på vitt heroin som tidigare rapporterats i Stockholm, bryts i och med årets prisuppgift, där priset ökat med drygt 50%, en ökning som skiljer sig från utvecklingen i Västra Götaland (Skåne har inte rapporterat något prisuppgift för vitt heroin). Man ska dock vara försiktig med att dra slutsatser från enstaka år och istället noga följa om utvecklingen står sig vid nästa mättillfälle. 16 Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

19 Kronor 180 Hasch Kronor 180 Marijuana Kronor 700 Amfetamin Kronor 2400 Kokain Kronor 4000 Brunt heroin Kronor 4000 Vitt heroin Skåne Vä Götaland Stockholm Diagram 10. Gatuprisutvecklingen för hasch, marijuana, amfetamin, kokain, brunt och vitt heroin i Skåne, Västra Götaland och Stockholm enligt länspolismyndigheterna. KPI-justerade medianpriser, kronor per gram Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

20 Sammanfattning och några kommentarer Inom ramen för CANs rapporteringssystem om droger (CRD) har data samlats in sedan 1988 om gatupriserna för olika narkotiska preparat. Fram till och med 1999 bestod underlaget av uppgifter från kommunala polisrapportörer, men från och med 2000 är det data från de 21 länspolismyndigheterna som har använts. Som komplement till redovisningen av prisutvecklingen innehåller rapporten också information om polisens och tullens beslag av olika narkotiska preparat. Prisminskningarna för hasch, amfetamin och brunt heroin tycks främst ha skett under 1990-talet och prisläget för hasch och brunt heroin har varit relativt stabilt under 2000-talet. Amfetaminpriset har dock fortsatt att sjunka något under 2000-talet, även om minskningstakten varit lägre än under talet. För kokain minskade priset fram till år 2002 men har därefter legat på ungefär samma nivå. Priset för vitt heroin sjönk vid millennieskiftet. Generellt kan sägas att jämfört med 1988 är priserna på dessa droger i stort sett halverade år Priset på LSD och GHB tycks vara relativt oförändrat sedan mätningarna inleddes år 2000 medan priset på ecstasy och kat har sjunkit något. Prisuppgifterna om dessa ovanligare droger är dock få, varför trenderna bör tolkas försiktigt. Sjunkande priser samtidigt som beslagen ökat i omfattning tyder på ett ökat inflöde av narkotika och en ökad tillgänglighet, såväl i ekonomiska som fysiska termer. En alternativ förklaring till fallande priser skulle kunna vara en minskad efterfrågan, vilket besvaras av marknaden med sänkta priser för att upprätthålla intresset. Att detta skulle vara fallet motsägs dock av att alla tillgängliga uppgifter pekar på att narkotikakonsumtionen är klart mer omfattande under 2000-talet jämfört med slutet av talet, även om 1990-talets ökningar avstannat under 2000-talet och enligt vissa källor också sjunkit något. Avslutningsvis kan det konstateras att det idag finns ett väl fungerande system för inhämtning av prisuppgifter rörande narkotika. I kombination med beslagsuppgifter kan prisinformationen utgöra en användbar indikator för att följa narkotikatillgängligheten. Att mäta hur tillgängligheten i sin tur påverkar konsumtionen är inte okomplicerat och forskningen på området är inte särkilt omfattande. Syftet med rapporten är inte heller att försöka väga betydelsen av utbud och efterfrågan mot varandra, utan att försöka beskriva utvecklingen av priset och tillgängligheten. 18 Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

21 Referenser Fender E och Nyström S (2008). CANs rapporteringssystem om droger (CRD) Tendenser vinterhalvåret Rapportserie nr 111. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Guttormsson U (2006). Narkotikaprisutvecklingen i Sverige Rapportserie nr 94. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Konsumentprisindex (1980=100), fastställda tal. Stockholm: Statistiska centralbyrån. Rask L (2007). CANs rapporteringssystem om droger. Tendenser under hösten Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Rikskriminalpolisen och Tullverket (2005). Narkotikasituationen i Sverige Årsrapport Rapport 2005:6 RKP KUT. Stockholm: Rikskriminalpolisen och Tullverket. UNODCCP (2000). World Drug Report Oxford: Oxford University Press. UNODC (2006). World Drug Report United Nations Office On Drugs and Crime. Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

22 Bilaga Tabell 1. Prisutvecklingen för hasch i ursprungliga samt KPI-justerade priser, antalet inkomna enkäter och antalet prissvar för hasch. Gatupriser i kronor per gram Ursprungl. priser KPI-just. priser Inkomna Antal Prisenkäter svar intervall Medel Median Medel Median Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

23 Tabell 2. Prisutvecklingen för marijuana i ursprungliga samt KPI-justerade priser, antalet inkomna enkäter och antalet prissvar för marijuana. Gatupriser i kronor per gram Ursprungl. priser KPI-just. priser Inkomna Antal Prisenkäter svar intervall Medel Median Medel Median Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

24 Tabell 3. Prisutvecklingen för amfetamin i ursprungliga samt KPI-justerade priser, antalet inkomna enkäter och antalet prissvar för amfetamin. Gatupriser i kronor per gram Ursprungl. priser KPI-just. priser Inkomna Antal Prisenkäter svar intervall Medel Median Medel Median Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

25 Tabell 4. Prisutvecklingen för kokain i ursprungliga samt KPI-justerade priser, antalet inkomna enkäter och antalet prissvar för kokain. Gatupriser i kronor per gram Ursprungl. priser KPI-just. priser Inkomna Antal Prisenkäter svar intervall Medel Median Medel Median Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

26 Tabell 5. Prisutvecklingen för heroin/brunt heroin a) i ursprungliga samt KPIjusterade priser, antalet inkomna enkäter och antalet prissvar för heroin/brunt heroin. Gatupriser i kronor per gram Ursprungl. priser KPI-just. priser Inkomna Antal Prisenkäter svar intervall Medel Median Medel Median a) T o m 1990 efterfrågades heroin, efterfrågades rökheroin och är frågeformuleringen inte känd. 24 Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

27 Tabell 6 Prisutvecklingen för vitt heroin a) i ursprungliga samt KPI-justerade priser, antalet inkomna enkäter och antalet prissvar för vitt heroin. Gatupriser i kronor per gram Ursprungl. priser KPI-just. priser Inkomna Antal Prisenkäter svar intervall Medel Median Medel Median a) T o m 1997 efterfrågades vanligt heroin (respektive rökheroin ). Tabell 7. Prisutvecklingen för LSD i ursprungliga samt KPI-justerade priser, antalet inkomna enkäter och antalet prissvar för LSD. Gatupriser i kronor per tripp Ursprungl. priser KPI-just. priser Inkomna Antal Prisenkäter svar intervall Medel Median Medel Median Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

28 Tabell 8. Prisutvecklingen för GHB i ursprungliga samt KPI-justerade priser, antalet inkomna enkäter och antalet prissvar för GHB. Gatupriser i kronor per cl Ursprungl. priser KPI-just. priser Inkomna Antal Prisenkäter svar intervall Medel Median Medel Median Tabell 9. Prisutvecklingen för ecstasy i ursprungliga samt KPI-justerade priser, antalet inkomna enkäter och antalet prissvar för ecstasy. Gatupriser i kronor per tablett Ursprungl. priser KPI-just. priser Inkomna Antal Prisenkäter svar intervall Medel Median Medel Median Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

29 Tabell 10. Prisutvecklingen för kat i ursprungliga samt KPI-justerade priser, antalet inkomna enkäter och antalet prissvar för kat. Gatupriser i kronor per knippa (marduuf) Ursprungl. priser KPI-just. priser Inkomna Antal Prisenkäter svar intervall Medel Median Medel Median Tabell 11. Prisutvecklingen för hasch i ursprungliga samt KPI-justerade medianpriser samt antalet prissvar för hasch i storstadslänen Skåne Västra Götaland Stockholm Antal Ursp KPI- Antal Ursp KPI- Antal Ursp KPIsvar priser priser svar priser priser svar priser priser Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

30 Tabell 12. Prisutvecklingen för marijuana i ursprungliga samt KPI-justerade medianpriser samt antalet prissvar för marijuana i storstadslänen Skåne Västra Götaland Stockholm Antal Ursp KPI- Antal Ursp KPI- Antal Ursp KPIsvar priser priser svar priser priser svar priser priser Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

31 Tabell 13. Prisutvecklingen för amfetamin i ursprungliga samt KPI-justerade medianpriser samt antalet prissvar för amfetamin i storstadslänen Skåne Västra Götaland Stockholm Antal Ursp KPI- Antal Ursp KPI- Antal Ursp KPIsvar priser priser svar priser priser svar priser priser Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

32 Tabell 14. Prisutvecklingen för kokain i ursprungliga samt KPI-justerade medianpriser samt antalet prissvar för kokain i storstadslänen Skåne Västra Götaland Stockholm Antal Ursp KPI- Antal Ursp KPI- Antal Ursp KPIsvar priser priser svar priser priser svar priser priser Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

33 Tabell 15. Prisutvecklingen för heroin/brunt heroin a) i ursprungliga samt KPIjusterade medianpriser samt antalet prissvar för heroin/brunt heroin i storstadslänen Skåne Västra Götaland Stockholm Antal Ursp KPI- Antal Ursp KPI- Antal Ursp KPIsvar priser priser svar priser priser svar priser priser a) T o m 1990 efterfrågades heroin, efterfrågades rökheroin och är frågeformuleringen inte känd. Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

34 Tabell 16. Prisutvecklingen för vitt heroin a) i ursprungliga samt KPI-justerade medianpriser samt antalet prissvar för vitt heroin i storstadslänen Skåne Västra Götaland Stockholm Antal Ursp KPI- Antal Ursp KPI- Antal Ursp KPIsvar priser priser svar priser priser svar priser priser a) T o m 1997 efterfrågades vanligt heroin (respektive rökheroin ). 32 Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

35 Tabell 17. Gatuprisutvecklingen i USA, Sverige samt Västeuropa för kokain samt heroin. Inflationsjusterade medelvärden för Västeuropa a) och USA i 2005 års penningvärden, KPI-justerade medianvärden i 2006 års penningvärde för Sverige. Index 1990 = Heroinpriser per gram Kokainpriser per gram USA Västeuropa Sverige USA Västeuropa Sverige (usd) Ind. (euro) Ind. (sek) Ind. (usd) Ind. (euro) Ind. (sek) Ind a) Västeuropas siffror är populationsvägda medelvärden från Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Österrike. Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

36 Tabell 18. Cannabisbeslag av tull och polis i antal och mängd (rullande treårsmedianvärden), KPI-justerade gatupriser för hasch (kronor per gram) samt indexeringar av beslag och priser. Index 1988= Kilo Kilo, 3-års- Antal Median- Kilo, Antal, Priser, median a) priser index index index a) Treårsmedianen för till exempel 2001 är beräknad som medianen för värdena 2000, 2001 och Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

37 Tabell 19. Amfetaminbeslag av tull och polis i antal och mängd (rullande treårsmedianvärden), KPI-justerade gatupriser för amfetamin (kronor per gram) samt indexeringar av beslag och priser. Index 1988= Kilo Kilo, 3-års- Antal Median- Kilo, Antal, Priser, median a) priser index index index a) Treårsmedianen för till exempel 2001 är beräknad som medianen för värdena 2000, 2001 och Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

38 Tabell 20. Kokainbeslag av tull och polis i antal och mängd (rullande treårsmedianvärden), KPI-justerade priser för kokain (kronor per gram) samt indexeringar av beslag och priser. Index 1988= Kilo Kilo, 3-års- Antal Median- Kilo, Antal, Priser, median a) priser index index index a) Treårsmedianen för till exempel 2001 är beräknad som medianen för värdena 2000, 2001 och Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

39 Tabell 21. Heroinbeslag av tull och polis i antal och mängd (rullande treårsmedianvärden), KPI-justerade gatupriser för brunt heroin a) (kronor per gram) samt indexeringar av beslag och priser. Index 1988= Kilo Kilo, 3-års- Antal Median- Kilo, Antal, Priser, median b) priser index index index a) T o m 1990 efterfrågades heroin, efterfrågades rökheroin och är frågeformuleringen inte känd. b) Treårsmedianen för till exempel 2001 är beräknad som medianen för värdena 2000, 2001 och Tabell 22. Katbeslag av tull och polis i antal och mängd (rullande treårsmedianvärden), KPI-justerade gatupriser för kat (kronor per knippe) samt indexeringar av beslag och priser. Index 2000= Kilo Kilo, 3-års- Antal Median- Kilo, Antal, Priser, median a) priser index index index a) Treårsmedianen för till exempel 2001 är beräknad som medianen för värdena 2000, 2001 och Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

40 Tabell 23. Ecstasybeslag av tull och polis i antal och mängd (rullande treårsmedianvärden), KPI-justerade gatupriser för ecstasy (kronor per tablett) samt indexeringar av beslag och priser. Index 2000= Tab- Tabl, 3-års- Antal Median- Tabletter, Antal, Priser, letter median a) beslag priser index index index a) Treårsmedianen för till exempel 2001 är beräknad som medianen för värdena 2000, 2001 och Tabell 24. LSD-beslag av tull och polis i antal och mängd (rullande treårsmedianvärden), KPI-justerade gatupriser för LSD (kronor per tripp) samt indexeringar av beslag och priser. Index 2000= Trip- Tripp, 3-års- Antal Median- Tripper, Antal, Priser, per median a) beslag priser index index index a) Treårsmedianen för till exempel 2001 är beräknad som medianen för värdena 2000, 2001 och Tabell 25. GHB-beslag av tull och polis i antal och mängd (rullande treårsmedianvärden), KPI-justerade gatupriser för GHB (kronor per cl) samt indexeringar av beslag och priser. Index 2000= Liter Liter, 3-års- Antal Median- Liter, Antal, Priser, median a) beslag priser index index index a) Treårsmedianen för till exempel 2001 är beräknad som medianen för värdena 2000, 2001 och Narkotikaprisutvecklingen i Sverige

41 Tidigare rapporter Nr 65 Narkotikamissbruk och marginalisering. MAX-projektet, slutrapport Nr 66 Mönstrandes drogvanor 2001 Nr 67 Skolelevers drogvanor 2001 Nr 68 Drogutvecklingen i Sverige. Rapport 2002 Nr 69 Skolelevers drogvanor 2002 Nr 70 Svenska elevers drogvanor från sexan till nian Nr 71 Drogutvecklingen i Sverige. Rapport 2003 Nr 72 Spelmissbruk bland ungdomar Nr 73 CANs rapporteringssystem om droger (CRD). Tendenser under våren 2003 Nr 74 Mönstrandes drogvanor 2002 Nr 75 Ungdomars drogvanor Intervjuer med åringar Nr 76 CANs rapporteringssystem om droger (CRD). Tendenser under hösten 2003 Nr 77 Skolelevers drogvanor 2003 Nr 78 Mönstrandes drogvanor 2003 Nr 79 Uppföljning och utvärdering av insatserna mot svartsprit Nr 80 Narkotikaprisutvecklingen i Sverige Nr 81 CANs rapporteringssystem om droger (CRD). Tendenser under våren 2004 Nr 82 Drogutvecklingen i Sverige Rapport 2004 Nr 83 CANs rapporteringssystem om droger (CRD). Tendenser under hösten 2004 Nr 84 Skolelevers drogvanor 2004 Nr 85 Narkotikaprisutvecklingen i Sverige Nr 86 Mönstrandes drogvanor 2004 Nr 87 Drogvanor i gymnasiets år 2, 2004 Nr 88 Alkohol- och narkotikamissbruk bland invandrare Nr 89 CANs rapporteringssystem om droger (CRD). Tendenser under våren 2005 Nr 90 Skolelevers drogvanor 2005 Nr 91 Drogutvecklingen i Sverige 2005 Nr 92 CANs rapporteringssystem om droger (CRD). Tendenser under hösten 2005 Nr 93 Drug Trends in Sweden 2005 Nr 94 Narkotikaprisutvecklingen i Sverige Nr 95 Mönstrandes drogvanor 2005 Nr 96 CANs rapporteringssystem om droger (CRD). Tendenser vinterhalvåret Nr 97 CANs rapporteringssystem om droger (CRD). Tendenser i Göteborg vinterhalvåret Nr 98 Drogutvecklingen i Sverige 2006 Nr 99 CANs rapporteringssystem om droger (CRD). Tendenser sommarhalvåret 2006 Nr 100 CANs rapporteringssystem om droger (CRD). Tendenser i Göteborg sommarhalvåret 2006 Nr 101 Kartläggning av narkotikapolitiska handlingsplaner i kommuner och stadsdelar Nr 102 Narkotikaprisutvecklingen i Sverige Nr 103 Skolelevers drogvanor 2006 Nr 104 CANs rapporteringssystem om droger (CRD). Tendenser vinterhalvåret Nr 105 Mönstrandes drogvanor 2006 Nr 106 CANs rapporteringssystem om droger (CRD). Tendenser i Göteborg vinterhalvåret Nr 107 Drogutvecklingen i Sverige 2007 Nr 108 Skolelevers drogvanor 2007 Nr 109 Kokain ett uppmärksammat problem Nr 110 CANs rapporteringssystem om droger (CRD). Tendenser sommarhalvåret 2007 Nr 111 CANs rapporteringssystem om droger (CRD). Tendenser vinterhalvåret För information om rapport 1 64, se

42 Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, har till uppgift att sprida information om alkohol, narkotika och andra droger till alla som arbetar inom drogområdet. Det gör vi genom att samla in och bearbeta fakta som vi sedan sprider via olika publikationer, kurser, konferenser och webbplatser samt via vårt bibliotek. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Box 70412, Stockholm, Klara Norra Kyrkogata 34, Tel Fax , e-post