FÖRSTUDIE SERVICEPUNKT
|
|
- Jakob Jakobsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FÖRSTUDIE SERVICEPUNKT Anders Lund, Sida 1 av 2
2 Inledning Organisationen Hela Sverige ska leva har gett Blekinge Länsbygderåd i uppgift att initiera arbetet med att få igång initiativförmågan och det engagemang som finns på landsbygden till att skapa samlingspunkter. Man kontaktade de fem Blekingekommunernas Kommunbygderåd som beslutade i vilka orter dessa servicepunkter borde placeras. I Ronnebys fall beslutades att Hallabro och Eringsboda skulle tilldelas servicepunkter. Kommunbygderådet gav Blomstrande Bygden i uppgift att söka bidrag från Landsbygdssamrådets utvecklingspengar till förstudien samt att övervaka förstudien som lagts ut på samhällsföreningarna. Hallabro samhälls-förening fick då uppdraget att ta fram en förstudie om hur en servicepunkt skulle kunna se ut och vilka förutsättningar och utmaningar det finns. Ansvarig för denna förstudie är Sven Strandberg (Blomstrand Bygden) och Anders Lund (ordförande i Hallabro Samhällsförening) som tillsammans med föreningar, invånare och företagare har tagit fram denna förstudie. Innehåll i Servicepunkten Arbetet började med att ta fram vilka intresseområden som kan fylla en servicepunkt. Efter intervjuer med boende i Hallabro bl.a. på Hallabrodagen då det samlades över trehundra personer som gavs möjlighet att ge synpunkter, samt samverkan med företagare och närliggande föreningsliv har vi kommit fram till följande innehåll som intressant för Hallabro som behöver utvecklas för att planeras och realiseras. - Samverkan med myndigheter och kommunen, mellan medborgare och myndighet, ökad medborgardialog - Samverkan med kommunens medborgarservice - Koppling till kommunens landsbygdsutvecklare - Erbjuda turistinformation samt vara ett nav för turism och relaterad service som t ex stugförmedling - Möjlighet för lokala företag b.l.a. genom frukostträffar att informera om sin verksamhet, samt erbjuda t ex lokalt producerade varor till försäljning och/eller utställning - Vara en station för utlämning av olika servicefunktioner t.ex., samåkningstjänst, varor från privatpersoner eller företag - Samarbete med Träffpunkten i Backaryd t.ex. med matkasse - Mötes-/konferenslokal, även på distans för föreningar, privatpersoner, företag och utbildning - Möjlighet till IT stöd och administrativ service för företag, föreningar och privatpersoner - En fysisk person på plats som kan Ge information om närområdet till turister Vara arbetsledare för t ex personer i sysselsättningsfasen Resursperson för lokala aktiviteter - Kontanthantering - insättnings- och uttagsautomat Sida 2 av 2
3 - Kunskapskälla, bevaka lokala frågor och kontakter och fungera som en sammanhållande länk. - Utställningslokal för traktens konstnärer - Fikahörna med möjlighet för bl.a. traktens ungdomar att träffas - Vara ett nav för integration med både organiserade och spontana träffar för bygdens befolkning. Servicepunkten i Hallabro ska ses som en tillgång för invånarna, turisterna och företagen i norra kommundelarna. Det ska vara en naturlig plats att vända sig till för information, stöd, service eller lotsning, vilket också ställer vissa krav på att servicepunkten är bemannad och har kunskapen att hjälpa och lotsa sina besökare. Det kommer krävas en hel del förarbete för att få det mesta på plats, sen får kommunikationsvägar byggas upp under tiden man skaffar sig mer kunskap och kontaktytor. Nedan kommer en nedbrytning av de intresseområden som framkommit. Dessa bör inte ses som en definitiv, slutlig lista, då nya användningsområden kan uppstå när Servicepunkten väl är på plats. Snarare ska detta ses som en startpunkt för att utveckla ytterligare serviceområden med användaren i fokus. Samverkan med myndigheter och kommunen mellan medborgare och myndighet, ökad medborgardialog Servicepunkten ska kunna erbjuda enkel information från myndigheter, men på sikt så hoppas vi på utökat samarbete efterhand som behovet uppstår. Exempel på detta kan vara inlämningsställe för försäkringskassan, skatteverket, länsstyrelsen, jordbruksverket m fl. Även stöd och rådgivning i t ex bidragsfrågor ska kunna levereras i Servicepunkten. Samverkan med kommunens medborgarservice Kommunens medborgarservice har sin service stationerad i stadshuset. Ett utökat samarbete för att kunna ge stöd och service till invånarna, företagare och föreningar i norra kommundelen vore positivt. Det kan underlätta lotsningen för kommunala frågor som bygglovsfrågor, hemtjänst, ansökan om särskilt boende, bidragsansökningar mm.. Koppling till kommunens landsbygdsutvecklare Ronneby kommun har en landsbygdsutvecklare. Vid kontakt med företagare och företagarförening så har det uttryckts en önskan om att landsbygdsutvecklaren samt övriga tjänstemän som hör företagandet till utgår från servicepunkten någon dag i veckan för ett närmare samarbete med företagen om utvecklingsarbetet i regionen vad gäller service, infrastruktur och alla övriga frågor som berör landsbygden. Denna fysiska närhet upplevs som symboliskt viktig. Sida 3 av 2
4 Erbjuda turistinformation samt vara ett nav för turism och relaterad service som t ex stugförmedling Servicepunkten ska kunna erbjuda information om hela kommunens fantastiska utbud av aktiviteter. Det finns också möjlighet att koppla detta till olika typer av företagserbjudande från t ex våra campingar, stuguthyrare, restauranger och äventyrsaktiviteter. När RV 27 läggs utanför samhället ska servicepunkten vara så inarbetad att det blir naturligt för turisterna norrifrån att väljer denna avfart för att dels få information och erbjudas ställplats men även tillgång till mat och husrum samt möjlighet till guidade turer. Möjlighet för lokala företag att informera om sin verksamhet, samt erbjuda t ex lokalt producerade varor till försäljning och/eller utställning Det finns en önskan om att avsätta utrymme i servicepunkten för lokala företag att visa upp sig på olika sätt samt att erbjuda de som producerar närodlade varor såsom grönsaker, tomater, potatis mm att kunna sälja sina produkter via Servicepunkten, vilket gynnar både företagen, turismen och invånarna. Vara en station för olika servicefunktioner t ex matkasse, samåkningstjänst, varor från privatpersoner eller företag Här finns en stor potential för Servicepunkten att kunna vara en knutpunkt där landsbygden idag ofta är för liten för en viss marknad. Att kunna samla ihop intresse och beställningar till ett och samma ställe ger både ökade möjligheter men också miljövinster. Exempelvis om Träffpunkten i Backaryd kan sälja sina varor på nätet och leverera till servicepunkten i Hallabro så kan kunderna i Hallabro, Tjurkhult, Belganet och Öljehult stanna till på hemvägen från jobbet, skolan, dagis eller distriktsköterskan och hämta sina varor på servicepunkten. Mötes-/konferenslokal, även på distans för föreningar, privatpersoner, företag och utbildning Samverkan på distans är ytterligare ett område där landsbygden måste bli bättre på att hänga med i utvecklingen. Nu när vi vet att fiber är på väg till de norra kommundelarna så ökar detta ytterligare möjligheterna att bedriva konferenser, möten, utbildningar mm på distans. Även inom vården finns möjligheter via fiberuppkoppling. Vi ser idag att det kommer fler och fler tjänster online t ex inom telemedicin där du besöker din vårdcentral på nätet. Vårdplaneringar och vissa uppföljningar inom vården sker på distans. Möjlighet till IT stöd och administrativ service för företag, föreningar och privatpersoner Även om många har en egen dator hemma och/eller på sitt företag finns det fortfarande ett behov av IT-stöd och administrativ service för både företag, föreningar och privatpersoner. För att kunna tillgodose detta krävs att det finns utrustning på plats, enklare saker som scanner, skrivare, dator och uppkoppling. Tanken är att kunna erbjuda enkla saker för de som behöver, men även titta på Sida 4 av 2
5 möjligheten att kunna erbjuda någon form av enklare kompetens inom IT-tjänster av olika slag. En fysisk person på plats som kan - Ge information om närområdet till turister. - Vara arbetsledare för t ex personer i sysselsättningsfasen eller ungdomar i projektanställning - Har IT-kompetens och språkkunskaper - Vara resursperson för lokala aktiviteter - Jobba med integrationsfrågor Vi ser det som helt avgörande att det finns någon på plats som kan lotsa och guida alla som behöver Servicepunktens tjänster på något sätt. Denna person kan även vara en resursperson för våra föreningar och förmedla information om alla de aktiviteter som erbjuds. Kontanthantering insättnings- och uttagsautomat Landsbygdens företag/privatpersoner har stort behov av hantering av kontanter, dagens banker tar inte emot kontanter trotts att en betydande del av konsumenterna använder detta både i dag och i framtiden. Det finns projekt som inriktar sig på kontanthantering på landsbygden. Servicepunkten vore ett utmärkt ställe att placera en sådan funktion på. Kunskapskälla av lokala frågor, kontakter och sammanhållande Servicepunkten bör också ses som en kunskapskanal genom att vara spindeln i nätet när det gäller all typ av information kring aktiviteter, företag, föreningar och all den service som erbjuds i området. Flexibelt och anpassningsbart Vi i bygden vill se ett underifrånperspektiv, även om vi nu inventerat det behov vi ser idag så måste verksamheten kunna anpassa sig och växa utifrån behovet i framtiden, vara flexibel för nya lösningar och utmaningar. Byaslingan, ett projekt som arbetar för att ta fram ett sorts turiststråk, ser vi som ett mycket positivt komplement där servicepunkten kan vara en av de stora informationskanalerna för denna och även hantera information och service kring byaslingan. Vi ser också möjligheten och fördelarna med att kunna erbjuda kontanthantering för våra invånare och förtagare i denna Servicepunkt. Det skulle betyda mycket för främst företagarna i norra kommundelen att kunna hantera insättningar och uttag på ett smidigt sätt. Sida 5 av 2
6 Landsbygdens utmaningar Hallabro med omnejd har framtida utmaningar som landsbygd. Alla ser vi urbaniseringen som sker. Landsbygden saknar de större arbetsgivarna som var fler förr i tiden, vilket gör att många ungdomar väljer större städer som bostadsort efter avklarade studier. Med en god infrastruktur och bra kommunikationer kan vi marknadsföra landsbygden som attraktiv för många större företag, då här finns goda förutsättningar i billigare lokaler, fiberuppkoppling och anställningsbara personer i närområdet. Men detta kräver också att vi verkligen har fiberuppkoppling, goda kommunikationer samt lediga hus och lägenheter för etablering. Vi behöver även ha en plan för hur vi hanterar ombyggnaden av väg 27, då vägen inte längre kommer att gå igenom våra samhällen. En Servicepunkt i Hallabro ser vi som ett stort steg i rätt riktning med att marknadsföra de norra kommundelarna. Att vi har en knytpunkt för privatpersoner, föreningar och företag där vi alla kan samverka för bygdens bästa och skapa de servicefunktioner som saknas och efterfrågas. Då kan landsbygden bli ännu mer attraktiv och levande. Att ha en knutpunkt dit alla kan vända sig är få byar förunnat och kan minska motståndet till att flytta till landsbygden för t ex våra nyanlända. Vi vill gärna se möjligheter istället för problem genom att öppna upp för samarbete med skolan för SFI på distans, men även visa på möjligheter för distansutbildning överlag samt samarbeta med våra studieförbund. Genom att få till ett centrum för våra föreningar så kan vi få samordningsvinster som vi idag tyvärr saknar. Kontakt har tagits med Eringsboda samhällsförening för att ordentligt titta på hur vi bättre kan samverka i landsbygdsfrågor och utveckla våra servicepunkter på bästa sätt utifrån våra olika förutsättningar. Samverkan med företagen Servicepunkten måste arbeta för att knyta samman våra lokala entreprenörer, genom utställning och exempelvis frukostmöten kommer vi att lära känna bygdens företag och dess produkter. Vi måste bli duktigare på att använda oss av varandras tjänster och känna till vilka tjänster och produkter som faktiskt erbjuds. Genom samverkan och gemensam marknadsföring av tjänster och produkter skulle en större marknad kunna nås och näringslivet här i de norra kommundelarna skulle kunna blomstra. Träffpunkten i Backaryd är en central del i norra kommundelarna då här erbjuds en hel del service som postservice, systembolagsutlämning, apoteksutlämning, bensin mm. Det är av största vikt för hela norra kommundelen att affären finns kvar. Servicepunkten bör därför knytas ihop med den service som finns på Träffpunkten för ett utökat kundunderlag och ökad närhet till service även för invånarna i och runt Hallabro. Denna samverkan innebär inte att Servicepunkten förläggs i affären Sida 6 av 2
7 utan att viss del av affärens service skulle kunna erbjudas i Servicepunkten. Hur detta genomförs rent praktiskt är inte utrett i dagsläget. Men vi vill poängtera att vi inte vill konkurrera med befintlig service utan snarare utveckla servicen. Historia och statistik om Hallabro med omnejd Hallabro bildades som så kallad storkommun vid kommunreformen 1952 genom sammanläggning av kommunerna Backaryd och Öljehult. Namnet togs från tätorten Hallabro. Denna kommun klarade inte tiden fram till nästa generella kommunreform i Sverige utan uppgick 1963 i Kallinge landskommun. Den senare uppgick därefter 1967 i Ronneby stad som 1971 ombildades till Ronneby kommun. Hushåll i Backaryd/Hallabro per postnummer område Aktuell statistik om antalet hushåll/adresser per postnummer område Hallabro postnummerområde 455 Backaryd postnummerområde 297 Källa - Personer registrerade per postnummer område enligt ratsit.se Hallabro 714 personer Backaryd 643 personer Hallabro tätort ha haft följande befolkningsutveckling Backaryd tätort har haft följande befolkningsutveckling Sida 7 av 2
8 Ronnebys befolkning ökar, 2010 hade Ronneby personer och vid utgång av 2015 var det personer vilket ger en ökning med 443 personer och för 2016 fortsätter denna trend. Ronneby kommun är nu en inflyttningskommun, där staden har bostadsbrist. Det är då viktigt att landsbygden kan ses som ett attraktivt alternativ för att hyra eller köpa sin bostad. En utmaning är att se till att det finns attraktiva alternativ för våra äldre, så att hus blir lediga för att få en föryngring av boende på landsbygden. Utmaningen är även att få våra nyanlända som fått kommunplacering att bosätta sig på landsbygden. En stor del i detta som tidigare nämnts är Servicepunkten. Detta tillsammans med att vi kan visa upp vad vi faktiskt har att erbjuda. Restiden till större orter är förhållandevis väldigt kort, goda kommunikationer tillsammans med nybyggd väg 27 gör pendlingsavstånden korta. Här finns fina lokaler och tillsammans med fiber så finns det stora möjligheter att påvisa fördelarna med att driva småföretagande på landsbygden. Hus och lägenhetspriser är mycket lägre än i större orter och här finns grundläggande samhällsservice och närheten till vår underbara natur. När det gäller företag så är landsbygden tät med egna företagare och bolag av olika former. Därför kan vi också se att behovet med hjälp av marknadsföring och kontaktnät är stort, då resurserna till marknadsföring inte alltid är så stora och marknadsföringskanalerna är i dagens samhälle svårnavigerade. Hallabro postnummerområde har 279 registrerade företag på 714 invånare. vilket motsvarar 39 % av befolkningen Backaryd postnummerområde har 215 registrerade företag på 643 invånare. vilket motsvarar 33 % av befolkningen Nuvarande service Hallabro har i dag förskola, skola, idrottshall, bibliotek, distriktssköterska, hemtjänst och räddningstjänsten Föreningslivet är på topp med en mängd olika föreningar exempelvis, Kommunbygderådet, Landsbygdssamrådet, Hembygdsföreningen Vanslätten, SPF, Blomstrande Bygdens företagarförening, samhällsföreningar, Tjurkhults Byaförening, kulturföreningar, och BHIF idrottsförening mm. Sida 8 av 2
9 Svagheter De norra kommundelarna med omnejd har under många år haft en negativ utveckling med företagsflytt och företagsnedläggningar som påverkat bygden negativt, exempelvis Kongaverken, Strandbergs Emballage, Hallabro Plast, Harrys Möbler mm. Vilket handlar om ca 500 arbetstillfällen som försvunnit de senaste 15 åren. Landsbygdens invånare har resignerat och många väljer att flytta från bygden vilket innebär att skatteintäkterna för kommunen minskar mer och mer och därmed även servicen - Vi har varit dåliga på att marknadsföra miljön. - Kommunen har tagit fram för få attraktiva tomter för nybyggnation. - För lite nybyggnation. - Avsaknad av fiber - Många lediga fabrikslokaler. - Lediga fastigheter. - Dåligt underhållna fastigheter. - Dåliga bussförbindelser. Svagheterna som vi definierarovan tror vi samtidigt kan vara en styrka för att komma igång med utvecklingen av samhället och därmed servicepunkten. Sida 9 av 2
10 Styrkor Den största och främsta styrkan vi har är det otroliga engagemang som numera finns bland de boende som engagerar sig för bygdens frågor och gör skillnad i det mycket aktiva föreningsliv som finns här. Detta har sammantaget satt tydliga avtryck. Landsbygden börjar åter andas framtidstro. - Ett mycket kreativt föreningsliv. - Med vår fantastiska miljö finns det goda förutsättningar för kommunen att ta fram attraktiva tomter för byggnation. - Vår nuvarande service, såsom dagis, skola, bibliotek, distriktsköterska och räddningstjänsten. - Vi har en otroligt fin miljö med möjligheter till fiske, jakt, bad, bärplockning, kanotning mm, som vi hittills inte lyckats marknadsföra på ett rättvist sätt. - Korta avstånd; inom minuter når vi flygplats, tågstation, centrum och kusten. Samt Inom minuter når vi ytterligare en flygplats, två hamnar med förbindelse till kontinenten och tre större städer, Kristianstad, Växjö och Karlskrona. - Möjlighet att snabbt växa i de outnyttjade fastigheterna. - Projektet Byaslingan. - Integrationsprojekt - Etablerandet av servicepunkten kommer att medföra att fler företag kan ges förutsättning för att etablera sig i samma fastighet. - Mycket bra kontakt med de styrande i Kommunen. - Bra kontakter med Länsstyrelsen. - Den pågående fiberutbyggnaden som underlättar företagsetableringar. - Många småföretagare. Servicepunkten kan bli den centrala sammanhållande länken som tidigare har fattats. Sida 10 av 2
11 Hur går vi vidare? Denna förstudie är en start på en längre resa. Problemet med en förstudie är ofta att ju mer en gräver i det, desto fler idéer dyker upp! Det är förvisso ett angenämt problem många gånger, men vi behöver sätta spaden i jorden nu för att verkligen komma vidare. Att det finns ett intresse och ett behov för en Servicepunkt är tveklöst. Vi har i denna förstudie lagt grunden för projektet Servicepunkt Hallabro. Ett projekt som är redo att tas vidare av en professionell projektledare då vi nu kan gå in i en mer intensiv fas. Servicepunkten måste förankras både lokalt i bygden och hos potentiella finansiärer. En ekonomisk analys av bärkraftigheten i ett sådant här projekt måste göras. Hur ska det finansieras på kort och på lång sikt? Dessutom behöver konkreta kontakter tas med potentiella myndigheter, företag och föreningar som skulle kunna erbjuda service och tjänster som beskrivits ovan. En ordentlig projektplan behöver skrivas för att kunna visa vad Servicepunkten kan erbjuda vid dessa kontakter. Det praktiska kring lokal, utrustning, öppettider, bemanning med mera behöver konkretiseras och givetvis behöver en budget för driften av Servicepunkten tas fram. Det är alltså tidskrävande arbete som ligger framför oss och vi tror att det är en uppgift som är för stor för att bedrivas på kvällar och helger. Därför är nästa, viktiga steg att hitta finansiering till en kompetent projektledare som kan driva projektet in i nästa fas. Anders Lund För Hallabro Samhällsförening Sida 11 av 2
Projektredovisning Hallabro och Eringsboda Servicepunkter Norra Ronneby Kommuns nav för samhällsutveckling
Projektredovisning Hallabro och Eringsboda Servicepunkter Norra Ronneby Kommuns nav för samhällsutveckling Inledning Organisationen Hela Sverige ska leva har gett Blekinge Länsbygderåd i uppgift att initiera
FJÄLKINGE BYPLAN. Anna Haraldson Jensen, processledare Leader Skånes Ess, med och för Byfrämjarna Fjälkinge
FJÄLKINGE BYPLAN Anna Haraldson Jensen, processledare Leader Skånes Ess, med och för Byfrämjarna Fjälkinge 1 BAKGRUND Fjälkinge är en så kallad basort i Kristianstad kommun med ca 1700 invånare. På orten
Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014
Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Bakgrund Denna handlingsplan är kopplad till Ronneby kommuns landsbygdspolitiska program och är framtagen efter en
Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015
Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015 Kommunal administration Kommunens verksamhet måste effektiviseras. Särskilt administrationen! Man ska undvika dyra politikerresor. För mycket arbete med
Lokal plan för DALSTORP
Lokal plan för DALSTORP www.dalstorp.se Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Dalstorp...4 5 Slogan för Dalstorp...4 6 Trender
2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.
2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta
Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista
Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Servicepunkter Journalnummer: 2009-7580 Kontaktperson, (namn, telefonnummer
Vision för Alvesta kommun
Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,
Svinö Fiber. Vi har dokumenterat alla fastigheter som är intresserade av bredband och skapat grunden för nästkommande omgång.
Svinö Fiber Projektägare: Svinö Fiber, ideell förening Projektledare: Per Funke Kommun: Hedemora Dnr: 106 Jnr: 2012 426 Projekttid: 2011-11-07-2012-12-31 Beviljade stödmedel: 78 280 kr Använda stödmedel:
PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet
PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för
PUB- kväll 1 oktober 2014 Husby- Oppunda sockenförening. Föredragning av Anna- Karin Andersson, Grindstugan
PUB- kväll 1 oktober 2014 Husby- Oppunda sockenförening Föredragning av Anna- Karin Andersson, Grindstugan Lokalt Driven Landsbygdsutveckling LDL Projekt som drivs av Kommunbygderådet SyLet: stärka utvecklingskra0en
Dialogmöte. Älghult 2014 06 03
2014-06-24 Dialogmöte Älghult 2014 06 03 1. Välkomna Presentation av deltagare: PO Ekelund, kommunchef Magda Gyllenfjell, ny projektledare Annie Öhman, planerare/utvecklare Anders Svensson, ekonomi och
Eringsboda samhällsförening Förstudie servicepunkt Eringsboda
Förstudie servicepunkt Eringsboda Inledning Organisationen Hela Sverige ska leva har gett Blekinge länsbygderåd i uppgift att initiera arbetet med att få igång initiativförmågan och det engagemang som
Projektet Hållbara lokala servicelösningar strategi
Projektet Hållbara lokala servicelösningar strategi Bakgrund En väl fungerande allmän vardagsservice är viktig för landsbygden Hela Sverige ska leva driver just nu ett projekt där femton orter arbetar
Pilotkommun. Sammanställning DIALOGTRÄFFAR SERVICEBEHOV 2013 Kommunerna Malå och Norsjö VILKEN SERVICE BEHÖVER DU OCH DITT SAMHÄLLE? Barnomsorg?
Sammanställning DIALOGTRÄFFAR SERVICEBEHOV 2013 Kommunerna Malå och Norsjö VILKEN SERVICE BEHÖVER DU OCH DITT SAMHÄLLE? Dagligvaror? Kollektivtrafik? Bibliotek? Hälsovård? Barnomsorg? Brandförsvar? Mobil
Utveckling i Hedesunda
Utveckling i Hedesunda Fyrnäset, nordost om Östveda Foto: Axel Dahlberg Projektägare: Företagarföreningen i Hedesunda, ideell förening Projektledare: Axel Dahlberg Kommun: Gävle Dnr: 111 Jnr: 2012 2277
Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion
Arjeplogs framtid - en uppmaning till gemensamma krafttag Populärversion Förord Utvecklingen i Arjeplog präglas av två, relativt motstående, tendenser. Dels utvecklas delar av näringslivet, främst biltestverksamheten
Pilotkommun. Sammanställning DIALOGTRÄFFAR SERVICEBEHOV 2013 Norsjö kommun VILKEN SERVICE BEHÖVER DU OCH DITT SAMHÄLLE? Barnomsorg? Dagligvaror?
Sammanställning DIALOGTRÄFFAR SERVICEBEHOV 2013 Norsjö kommun VILKEN SERVICE BEHÖVER DU OCH DITT SAMHÄLLE? Dagligvaror? Kollektivtrafik? Bibliotek? Hälsovård? Barnomsorg? Brandförsvar? Mobil och bredbandstäckning?
En hållbar regional utveckling
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3096 av Peter Helander och Helena Lindahl (båda C) En hållbar regional utveckling Sammanfattning För Centerpartiet handlar regional tillväxt om att stärka regioners
Moderaterna i Bjuvs kommun
Moderaterna i Bjuvs kommun Framtid, vår vision En attraktiv boende kommun i randen av Söderåsen att leva, bo och verka i. ORDNING, REDA, EKONOMI OCH JOBB Text: För oss moderater är det A och O att det
Kramnet Networks & ICT
Kramnet Networks & ICT Hur ser samarbetet ut mellan ITC och Kramnet Networks? I dagsläget har ICT ett väl utbyggt fiber nät som sträcker sig runt om i Sverige. Kramnet Networks har en komplett portfölj
UTVECKLINGSPLAN 2009-2012
--------------------------------------------------------------------------------Föreningen Ja Järna-------- UTVECKLINGSPLAN 2009-2012 HISTORIK Myrbacka eller Dala-Järna, är numera centralort i Järnabygden.
Projektdirektiv. Framtid Nora 1 (7) Projekt: Framtid Nora ID-nr/dnr Noramacken Ekonomisk Förening Åke Sjöberg. Beställare: Version: 0.
1 (7) Projektdirektiv Framtid Nora Projekt: Framtid Nora ID-nr/dnr 2016-1991 Beställare: Noramacken Ekonomisk Förening Åke Sjöberg Version: 0.6 Skriven av: Åke Sjöberg Datum 2016-09-05 Projektwebbplats:
Bredband Katrineholm
Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket
Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun
Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer
Bilaga 1. Projektplan Platsorganisation Åhus. Projektidé. Bakgrund
Bilaga 1 Projektplan Platsorganisation Åhus Projektidé Projektidén är att samla ett brett spektrum av lokala krafter föreningar, företag och boende i en nybildad förening som blir ett forum för att stärka
Arbete med Lokal Utvecklingsplan. Varbergs kommun BYGDEPROFIL
Arbete med Lokal Utvecklingsplan Varbergs kommun BYGDEPROFIL Vad och varför en Lokal Utvecklingsplan? - Vad hette det sa du? ( kan kalla den vad vi ) Tre delar 1. Bygdeprofil - beskriver den lokala identiteten,
Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner
Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors
STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN
STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens
Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.
Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination
Verksamhetsinriktning. Eskilstuna Marknadsföring
Verksamhetsinriktning Eskilstuna Marknadsföring Verksamhetsinriktning för Eskilstuna Marknadsföring AB. För den verksamhet som bedrivs i Eskilstuna Marknadsföring AB nedan kallat EMAB gäller denna särskilda
Förstudie för utveckling av Stjärnsund
Förstudie för utveckling av Stjärnsund Rune Dahlén informerar om bosättningsmöjligheter vid lördagsmarknaden i Stjärnsund. Projektägare: Stjärnsunds Byggrupp, ideell förening Projektledare: Rune Dahlén
Vattenfall Inlandskraft AB
Vattenfall Inlandskraft AB S-E Åkerlind 3 juni 2009 Bakgrund Vattenfall är beroende av fungerande samhällen i Norrlands inland och har arbetat med näringslivsutveckling i detta område under många år. För
Välkommen! Varmt väl m n loka affär! Uppe på kullen med utsikt över sjön hittar vi Brokinds affär. På
Din lokala affär 1 Välkommen! Uppe på kullen med utsikt över sjön hittar vi Brokinds affär. På trädäcket utanför affären finns det möjlighet att sitta i solen, läsa dagens tidning och dricka morgonkaffet.
Karlskrona Vision 2030
Karlskrona Vision 2030 Attraktiva livsmiljöer Vi ska ta vara på våra unika miljöer med skärgården, staden och landsbygden. Karlskrona ska sjuda av aktivitet och ha ett kreativt och öppet kulturliv med
En bygd i avveckling?
Näshulta En bygd i avveckling? Näshulta Näshulta, som med sitt öppna jordbrukslandskap tillsammans med hagmarker, vattenspeglar och djupa skogar skapar en naturskön bygd Näshulta, en levande landsbygd
Slutkonferens Bygd o stad i balans
Slutkonferens Bygd o stad i balans VISION för landsbygden Möjligheternas Örnsköldsvik- en hållbar och tillgänglig landsbygd för företag att verka i och för människor att leva i och besöka. Bygd och stad
Utvärdering Bygd och stad i balans
Utvärdering Bygd och stad i balans UTIFRÅN-PERSPEKTIV UTVÄRDERINGENS UTFORMNING SNABBGENOMGÅNG AV UTFALL SLUTSATSER & REKOMMENDATIONER Etapp 1: Utveckla servicegrad utanför centralorten Syfte: Att utveckla
Nybergets Fiber. På sikt hoppas man kunna bygga ett fiberoptiskt nät i byarna Nyberget-Lövåsen-Gustavsbo. 103 888 kr
Nybergets Fiber På sikt hoppas man kunna bygga ett fiberoptiskt nät i byarna Nyberget-Lövåsen-Gustavsbo. Projektägare: Nybergets Fiber, ekonomisk förening Projektledare: Mikael Lundin Kommun: Säter Dnr:
vingaker.se Strategi för utveckling i Vingåkersbygden
vingaker.se Strategi för utveckling i Vingåkersbygden Syftet med denna landsbygdsstrategi 2018 2023 är att skapa ett långsiktigt arbetssätt för landsbygdsutveckling, som ingår som en naturlig del i kommunens
Dialogmöte. Åseda 2014 06 04
2014-06-24 Dialogmöte Åseda 2014 06 04 1. Välkomna Presentation av deltagare: PO Ekelund, kommunchef Magda Gyllenfjell, ny projektledare Annie Öhman, planerare/utvecklare Lars Gunnar Serell, ansvarig för
Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden
Bilaga 13KS65-18 Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden berikar kommunen. Piteå kommun arbetar kontinuerligt med att utveckla landsbygdens olika områden och skapa vitala och tilltalande miljöer
Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun
Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och
Beslut för vuxenutbildning
Beslut Dnr 43-2017:5821 Ronneby kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Ronneby kommun Skolinspektionen Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress Gasverksgatan 1 Skolinspektionen Beslut Dnr 43-2017:5821
Behoven av nyproduktion hos bostadsföretag och kommuner i Norrbotten och Västerbotten
Sida 0 av 5 2017-09-18 Behoven av nyproduktion hos bostadsföretag och kommuner i Norrbotten och Västerbotten Underlag till Lyckseledagen den 20 september 2017. SABO, Ylva Sandström Sida 1 av 5 Hur ser
Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31
Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består
Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö
Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt
Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden
Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,
Turismstrategi FÖRFATTNINGSSAMLING KS 2014/759. Turismstrategi Antagen KF 16. Dokumentnamn. Dokumenttyp Reglemente
FÖRFATTNINGSSAMLING KS 2014/759 Dokumentnamn Diarienummer KS 2014/759 Dokumenttyp Reglemente Antagen 2015-02-23 KF 16 Senast reviderad Beslutsinstans Kommunfullmäktige Gäller från och med 2015-02-23 Sid
Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022
Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022 Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-17 230 1 1 Visioner och övergripande mål för Världens bästa Vimmerby Den politiska ambitionen i Vimmerby
Planering av varuförsörjning och kommersiell service i Umeå kommun
Bilaga till Program för hållbar landsbygdsutveckling i Umeå kommun, remissversion november 2017 Dokumentansvarig: Annika Myrén, Övergripande planering Godkänd av: Malin Lagervall, Övergripande planering
Smakstarts folder, version för utskrift, sidan 1.
Smakstarts folder, version för utskrift, sidan 1. Själva grundtanken är att det ska bli mindre krångligt att handla lokalt producerad mat. Det ska inte behövas bil, en stor frys och att man råkar känna
PROJEKTPLAN Bilaga Diarienummer:
LEADER PROJEKTPLAN Bilaga Diarienummer: Obs! Börja med att fylla i dokumentet på skärmen och spara det i din dator. Maila sedan in din ansökan. 1. Allmänna uppgifter a) Projektets namn: Trolle Ljungby
Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland
Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Besök www.leadergastrikebygden.se eller bli ett fan på www.facebook.com/leadergastrikebygden sidan 1 Fisketurism i Gästrikland - Projektplan Vad Vi satsar
Det här är Centerpartiet. i Torsås kommun
Det här är Centerpartiet i Torsås kommun ett hållbart val för dig! Centerpartiet i Torsås kommun arbetar för att skapa ett hållbart, inbjudande och modernt samhälle. Detta i nära samverkan med kommunens
Infokiosk infoplats i landsbygdsbutiken
Infokiosk infoplats i landsbygdsbutiken Öppnar för nya servicefunktioner i den lokala mataffären, förbättrad service på landsbygden och en attraktivare butik. Infokiosk infoplats i landsbygdsbutiken Scandinavian
Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft
Mål 2006-2012 Fem mål för framtiden I det här dokumentet anges de mål som ska vara vägledande för den kommande utvecklingen av Köpings kommun. För att vi ska stå starkare i framtiden behöver vi tydliga
Enkät 2 - Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg
Bilaga Enkät 2 - Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg. I vilken by bor du? Antal Procent 5. Stora Skedvi 93 00,00% 2. Kön Antal Procent. Kvinna 5 55,43% 2. Man 4 44,57% Totalt
PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet
PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för
Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en.
Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en. Det här är ett diskussionsmaterial. Det är inte någon färdig LÖK utan ett underlag att använda i diskussioner runt om i Västerås både
Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014
Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014 2014-09-21 H. Stomberg/Vilket bredband?/bilaga 4 1 Vilket bredband? Hastigheten mäts i megabit per sekund (Mb/s). Fler
Bygden i samverkan- BYGDSAM
Bygden i samverkan- BYGDSAM 20161025 VISION för landsbygden Möjligheternas Örnsköldsvik- en hållbar och tillgänglig landsbygd för företag att verka i och för människor att leva i och besöka. Bygd & Stad
Vi satsar på ett hållbart transportsystem och en modern infrastruktur runt Mälaren
Handlingsplan Boende 1. Inledning 4 Mälarstäder (Västerås, Eskilstuna, Strängnäs och Enköping) har undertecknat en avsiktsförklaring som identifierar åtta gemensamma, strategiskt viktiga och långsiktiga
Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör
Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget
Projektredovisning för Projektet Matturism i Uppland Journalnummer: Bondens Mat i Uppland, org nr
Projektredovisning för Projektet Matturism i Uppland Journalnummer: 2011-6042 Bondens Mat i Uppland, org nr 769621-4233 Kontaktperson: Claudia Dillmann Tel.070-231 39 92 Saxen 214 Sättraby 760 31 Edsbro
Moderaterna är beredda att leda Arvika kommun! En hoppfull framtid för hela Arvika
Moderaterna är beredda att leda Arvika kommun! En hoppfull framtid för hela Arvika Moderaterna är beredda att leda Arvika kommun! Under 2019 kommer vi att genomföra åtgärder på följande områden: Hamnen:
Ökad befolkning i Sotenäs är valets viktigaste fråga!
Ökad befolkning i Sotenäs är valets viktigaste fråga! Mats Abrahamsson Att vända den sedan mitten av 90-talet nedåtgående trenden med minskad befolkning i vår kommun är Sotenäsmoderaternas viktigaste fråga
Investera i Uppsalas landsbygd! Pressträff med Erik Pelling (S)
Investera i Uppsalas landsbygd! Pressträff med Erik Pelling (S) Nytt landsbygdsprogram med: 20 konkreta förslag 6 områden Landsbygdskommunen Uppsala Uppsala är inte bara Sveriges fjärde storstad. Både
Utvecklingsstrategi - bilagor. LEADER Mellansjölandet
Utvecklingsstrategi - bilagor LEADER Mellansjölandet 2014-2020 Bilaga 1: SWOT-analys Starka sidor Naturen och naturrikedomen upplevs av många som en viktig och stark faktor för området. Det finns flera
Verksamhetsberättelse för Länsbygderådet i Blekinge 2016
Verksamhetsberättelse för Länsbygderådet i Blekinge 2016 Inledning Länsbygderådet i Blekinge arbetar övergripande med frågor som rör hela länet. Styrelsen har kontakt med myndigheter och andra organisationer
Vårt uppdrag enligt våra stadgar: 1 Föreningens verksamhetsområde är Svärdsjö, på orter där andra intresseföreningar eller motsvarande inte finns.
Verksamhetsplan 2017 Om Svärdsjö Intresseförening Svärdsjö Intresseförening (SIf) är en ideell, politiskt och religiöst obunden, förening som har till uppgift att utveckla, skapa framtidstro och livskraft
Välkommen till. Nordanstig. i norra Hälsingland. Här förverkligar du dina livsdrömmar
Välkommen till Nordanstig i norra Hälsingland Här förverkligar du dina livsdrömmar N O R D A N S T I G - Naturligtvis. Här förverkligar du dina livsdrömmar. I norra Hälsingland, nära Sveriges mittpunkt,
den röda tråden 1. Vad är den röda tråden och varför har den uppstått?
den röda tråden 1. Vad är den röda tråden och varför har den uppstått? En av HALA-projektets strålar Inom HALA-projektet fann parkgruppen samband mellan kulturhusets och samhällets utveckling i förhållande
Hagforsstrategin den korta versionen
Tillsammans skapar vi en attraktiv kommun Hagforsstrategin 2017-2027 den korta versionen Vill du ta del av fullversionen av Hagforsstrategin? Den hittar du på hagforsstrategin.se och hagfors.se Mitt liv
Du är nyckeln till fler bostäder
Du är nyckeln till fler bostäder Integration Alla människor har lika rättigheter och skyldigheter oavsett bakgrund. Integration handlar om att människor kan leva tillsammans med respekt för varandras olikheter,
Strategi för Kristianstads kommuns internationella
STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga
Projekt. Småskaligt fiske en möjlighet för tillväxt och lokal utveckling
Projekt Övergripande syfte: att främja tillväxt och skapa fler arbetstillfällen på landsbygden genom att synliggöra fiskets betydels för lokal utveckling. Genomföra 2-dagars konferens under våren 2015
Serviceplan Strömsunds kommun
Serviceplan Strömsunds kommun 2016-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2016-04-20, 29 Utarbetad av Ville Welin SUAB 1 Innehållsförteckning 1.Inledning 3 2.Bakgrund..4 3.Mål o Syfte...5 -Övergripande mål
Välkommen! Varmt välkommen till din lokala affär!
Din lokala affär 1 Välkommen! Vid vägkanten i det natursköna Skeda udde ligger den lokala butiken. Här är kundservicen och ordväxlingen med grannarna centrala och viktiga delar för butiken. Det är också
Økonomi grunden för vår existens.
Økonomi grunden för vår existens. Hvens lokala ö ekonomi. Vi har beslutat oss för att inte vara med i lågkonjunkturen. Denna presentation är till för att belysa den verklighet vi lever i idag, så att vi
Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020
Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan
ORTSUTVECKLING - FLEN. SWOT-analys STADSMILJÖ
ORTSUTVECKLING - FLEN SWOT-analys STADSMILJÖ Flen har ett utmärkt geografiskt läge Sjöar, vacker natur och strövområden finns nära stadens centrum Kostnaderna för att köpa bostad (villa eller bostadsrätt)
hur kan man jobba med attraktivt boende på landsbygden?
1 ett metodexempel hur kan man jobba med attraktivt boende på landsbygden? Maria Hagelberg & Pernilla Jacobsson 12 utgångspunkter tema: attraktivitet boende 1 3 utgångspunkter tema: attraktivitet boende
TOMELILLA KOMMUN. Integrationsstrategi för Tomelilla kommun. Kf 169/2017 Dnr KS 2016/379
TOMELILLA KOMMUN Kf 169/2017 Dnr KS 2016/379 Integrationsstrategi för Tomelilla kommun Antagen av kommunfullmäktige den 11 december 2017, Kf 169. Gäller från den 19 december 2017. Dokumentansvarig politisk
Projektplan för Utveckla Kilsbergskanten
1 Projektplan för Utveckla Kilsbergskanten 1. Projektnamn Den 1 juni 2009 beslöt LAG Mellansjölandet att bevilja oss ett projektstöd för att arrangera besökshelgen Upplev Kilsbergskanten (LAG:s dnr M2009-0095,
Guide till HELSINGBORG
Guide till HELSINGBORG 2035 År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En
Korthålsbana för ungdom och nybörjare
Korthålsbana för ungdom och nybörjare Invigning av korthålsbanan den 9 juni 2013. Projektägare: Örbyhus Golfklubb, ideell förening Projektledare: Anders Nordwall Kommun: Tierp Dnr: 103 Jnr: 2011 7242 Projekttid:
Bostadsbyggande i Dalarna
Bostadsbyggande i Dalarna Kommunal samverkan regionalt för att lösa ett samhällsproblem Bengt-Åke Rehn - ordförande rådet miljö-bygga-bo i Region Dalarna Bengt Welin - utredare 1 Bostadsfrågorna uppmärksammas
Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden?
Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan Vision 2020 1. Bakgrund Den 2 november 2000 antog kommunfullmäktige Vision 2010. I Vision 2010 preciserades ett stort antal
Projektplan Integrationsstrategi
Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,
Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun
1/6 Beslutad: Kommunfullmäktige 2015-11-30 182 Gäller fr o m: 2015-11-30 Myndighet: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS/2015:234-003 Ersätter: - Ansvarig: Näringslivskontoret Näringslivsstrategi för Strängnäs
Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020
2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som
En stad. 9000 medarbetare. En vision.
guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.
Norsjöbygdens gemensamma fokusområden
Norsjöbygdens gemensamma fokusområden Framtidsgruppen Norsjö kommun 2019-01-28 Innehåll Tillsammans mot Norsjöbygdens vision... 2 Översikt fokusområden... 3 Fördjupad analys fokusområden... 4 Människan
BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING
BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun
Utvärdering Bygd och stad i balans Leader
Utvärdering Bygd och stad i balans Leader 1 Innehåll Utvärdering... 1 Bygd och stad i balans Leader... 1 Bakgrund... 3 Metod... 3 Stärkt attraktivitet - fastighetsvärden... 4 Ortsvandringar... 4 Växtplatser...
den lilla kommunen med den stora ambitionen Etableringsprojekt genom Länsstyrelsen Östergötland
den lilla kommunen med den stora ambitionen Etableringsprojekt genom Länsstyrelsen Östergötland ÖDESHÖG 5300 invånare STYRKOR UTMANINGAR Föreningar och kyrkor som samlingspunkt Starkt engagemang från civilsamhället
Datum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun
Datum: 2015-10-08 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Denna bredbandsstrategi är en revidering av förgående bredbandsstrategi antagen av kommunstyrelsen 2014-09-18. Allmän bakgrund till
MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014
1 (8) MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014 WORKSHOP Vilka möjligheter finns för unga på landsbygd? Grupp 1 1. Trygghet och stark gemenskap 2. Föreningar aktiva starka grupper 3. Företagandet
- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29
- mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,