Eringsboda samhällsförening Förstudie servicepunkt Eringsboda
|
|
- Maj Lund
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förstudie servicepunkt Eringsboda
2 Inledning Organisationen Hela Sverige ska leva har gett Blekinge länsbygderåd i uppgift att initiera arbetet med att få igång initiativförmågan och det engagemang som finns på landsbygden till att skapa samlingspunkter. Man kontaktade de fem Blekingekommunernas Kommunbygderåd som beslutade i vilka orter dessa servicepunkter borde placeras. I Ronnebys fall beslutades att Eringsboda och Hallabro skulle tilldelas servicepunkter. Blomstrande bygden fick uppgiften att söka bidrag från Landsbygdssamrådets utvecklingspengar till förstudien samt att övervaka studien som lagts ut på samhällsföreningarna. Eringsboda samhällsförening har tillsammans med invånarna tagit fram underlag till denna förstudie. Vi har även tagit med uppgifter från kommunens grönstrukturplan där Eringsboda samhällsförening varit en del i att skapa. Vad ska servicepunkten innehålla? Det är de boende i Eringsboda som har gett sina synpunkter på vad en servicepunkt bör innehålla. Samhällsföreningen tog inför Landsbygdsmässan den 7 maj 2016 fram en enkät, som delades ut och fylldes i av mässbesökarna. Enkäten fanns tillgänglig på hemsidan ( Den 9 februari 2016 besökte Ronneby kommun Byahuset.Två handläggare som arbetar med kommunens översiktsplaner samt två politiker och dryga trettio kommuninvånare fanns på plats. De anteckningar som gjordes enligt SWOT modellen, samlades in. Delar av det materialet har också vägts in i denna studie. Innehåll som har kommit fram och som bör utvecklas för att realiseras: Samverkan med kommunens medborgarservice och mötesplats med kommunens landsbygdsutvecklare. Turistinformation och relaterad service som t.ex. stugförmedling, fiskekort och båtuthyrning. Lokala företag kan informera om sin verksamhet och erbjuda lokalt producerade varor till försäljning och/eller utställning. Station för utlämning av olika servicefunktioner t.ex. transporter till annan ort, samåkningstjänster, inköp av olika slag. Möjlighet till IT stöd och administrativ service för företag, föreningar och privatpersoner, en mötesplats. Kontanthantering; insättning och uttagning det finns projekt som inriktar sig på detta. Servicepunkten kan vara rätt plats för en sådan funktion. En fysisk person på plats som kan ge information om närområdet till turister, om lokala aktiviteter, arbeta med integrationsfrågor och ha vissa språkkunskaper. Lotsa och guida personer i sysselsättningsfasen och ungdomar i feriearbete eller projektanställning. Vara spindeln i nätet när det gäller all typ av information kring aktiviteter, företag, föreningar och all den service som erbjuds i området. Möjlighet att boka lokalfärdtjänst på helger. Anlägga en motionsslinga/promenadstig kring Togölen mitt i Eringsboda. Den kan skolan utnyttja som motionsslinga, fiske, naturstig osv.
3 Landsbygdens utmaningar Kommunikation är viktigt men på landsbygden exkluderas de som inte har tillgång till en bil. Ungdomar och äldre bör få en ökad service och utmaningen ligger i att göra landsbygden attraktiv för icke bilburna invånare också. Åldersdemografin är hög och det aktualiserar än mer utmaningarna kring kommunikation. Ungdomarna ska ha möjlighet att roa sig i staden på helgerna samt att äldre ska ha möjlighet att ta sig till centralorterna. Idag beställer man lokalfärdtjänst som fungerar relativt bra men den möjligheten finns inte på helgerna. Integration ser vi positivt på och i Eringsboda finns möjligheter att öka ruraliseringen. Det är framförallt de nyanlända vi tänker på. Eringsboda har idag elever som bussas till skolan med gott resultat. Här finns en möjlighet till samverkan mellan kommun och Eringsboda samhällsförening för att öka inflyttningen. De små företag som finns på landsbygden är viktiga inslag för samhället. Det är dem vi ska använda för att bistå kommunen med tjänster som måste finnas på landsbygden. Att öka företagandet genom att erbjuda lokaler och tomtmark är en möjlighet. Här har kommunen stort ansvar att påverka en positiv utveckling. Industritomt som idag står oanvänd bör säljas och skapa nya arbetstillfällen. Fiber är under utbyggnad i Eringboda samhälle och inom en snar framtid kommer fiber att byggas ut i hela Eringsboda socken med omnejd. Hela arbetet med fiberprojektet har skapat en god relation med närliggande samhällen och byar. Här ligger utmaningen att fortsätta bygga upp vårt samarbete. Eringsboda ligger nära två andra kommuner (Tingsryd och Karlskrona) och samverkan mellan kommunerna är oerhört viktig för att bidra till en ökad ruralisering. Samverkan mellan Ronneby, Karlskrona och Tingsryds kommun måste utvecklas snarast. Till exempel är turismen viktig för bygden och inom det området bör samverkan stärkas mellan kommunerna. Olika aktiviteter i Byahuset och Färgaregården har redan förverkligats. Samverkan med företag och kommmun Byahuset ser vi som navet i vår samverkan med företag. Idag renoveras lokalerna för närvarande, men möjligheten finns att hyra samlingslokal, inventarier oçh kök. Planen är att ge administrativ service åt de boende genom att bemanna lokalen en gång i veckan. Möjlighet att träffa kommunrepresentanter och representanter från samverkande organisationer.
4 Vi skapar en mötesplats för företagare och kommunrepresentanter kan lyfta frågor och där nya idéer kan utvecklas. Landsbygdsutvecklaren bör ambulera runt inom kommunens servicepunkter där Byahuset i Eringsboda är en plats att använda. Färgaregården, byns äldsta hus, utnyttjas Idag av samhällsföreningen för olika aktiviteter. Byggnaden i sig är intressant i ett kulturminnesperspektiv. Föreningen har byggt en scen som bidragit till att vi idag har olika arrangemang. Här anordnas även skrivarkurser, utställningar och konst och hantverk. Till exempel arrangerar författaren Kim Kimselius skrivarkurser och här finns stora möjligheter för andra företagare att utnyttja lokalen för sin speciella verksamhet. Samhällsföreningen planerar att ordna ett sommarkafé på gården och avsikten är att gå vidare och anordna möjlighet till Bed and Breakfast. Samverkan kommun och myndigheter En service som finns i Eringsboda idag är utlåningsstationen och att samhällsföreningen utför skötseluppdrag på kommunens badplats. Vidare har fritidsgården fått ny och fräsch lokal, tack vare ett fint samarbete med samhällsföreningen. Föreningen har även kunnat ta fram en lokal fritidsledare som avlönats av kommunen. Detta är ett exempel på en kostnadseffektiv lösning tack vare samarbete. Musikens hus är en fullt utrustad repetitionslokal som samhällets invånare kan nyttja och som skolan bedriver sin verksamhet i. Vidare har Svenska kyrkan sin körverksamhet där. Idag har Eringsboda ett viktigt projekt igång där en rastplats planeras att anläggas. Här blir föreningens kontakt med kommun och trafikverket viktigt. Eringsboda har en genomfartsled som är farlig och inte särskilt attraktiv att nyttja för de boende i samhället. I grönstrukturplanen påpekas betydelsen av säkra platser och möjligheter för barn att ta sig till skolan och idrottsanläggningar. Kommunen bör agera genom att inleda samtal med trafikverket. Eringsboda samhällsförening har erfarenhet av att driva egna projekt där kommunen är inkopplad, men detta kräver fackmannamässig kunskap som kommunen ska bidra med. Erfarenheten säger också att kommunen inte har möjlighet att tillgodose vår önskan tillräckligt snabbt och här ser vi möjligheten att kunna hjälpa kommunen genom ett utvecklingsbolag. Eringsboda samhällsförening är aktiv, vilket gör att kommunen bör utnyttja och stödja föreningen än mer. Andra myndigheter kontaktar oss i olika frågor eftersom man oftast kan samarbeta och ge bidrag till föreningar istället för företag. Här vill föreningen göra mer och med stöd kommer man längre.
5 Kommunens landsbygdsutvecklare har nämnts tidigare men betydelsen av att ha en nära kontakt bör understrykas återigen. Kommunikation, både fysiskt och digitalt, är viktigt för att kommunen ska förstå vikten av samhällets utvecklingspotential. Här kan kommunen få information på ett snabbt och effektivt sätt vilket gör att olika satsningar kan bli mer kostnadseffektiva. I de utmaningar som landsbygden har är lokaltrafiken viktig och tillsammans med kommunen måste vi hitta nya lösningar som är hållbara i framtiden. Historia och statistik Ett levande Eringsboda. Eringsboda socken är beläget på Blekinges översta trappsteg och har en natur vitt skild från södra Blekinge. Naturen består av barrskog med stora stenblock och små tjärnar. Miljön är mycket tilltalande och påminner ibland om John Bauers trolska målningar. Eringsboda socken har en total yta av 132 kvadratkilometer. Tillsammans med skogen utgör hagarna ett vackert inslag. Den av naturen kuperade terrängen har bidragit till det många sjöarna. Naturen runt Eringsboda är en del av samhället. För många av invånarna är närheten till naturen en styrka för samhället. Att en tidig vårmorgon få vistats i det sköna odlingslandskapet och lyssna till fågelkörens alla röster är att komma paradiset nära. Jordbruk var länge den betydande näringen i Eringsboda, men marken var svårbrukad. Djurhållningen har minskat kraftigt med åren, idag är skogsbruket Eringsbodas huvudnäring. Näringstvånget tvingade lantbrukarna att färdas till närmaste stad för att få saluföra sina varor. Tvånget avskaffades 1846, men ännu var det inte tillåtet att öppna affär närmare än 3 mil från en stad. Även denna bestämmelse slopades 1864, varvid det blev en väldig fart att öppna affärer på landet. Den första affären i Eringsboda var Elias Liljas affär. Som mest har det funnits 14 st affärer av olika slag. Idag har samhället en affär som drivs av Mustafas. Vi bör nämna Blomstergården och gör det bäst genom att citera Georg Svensson: Smålänningen Verner Svensson, giganten, den oefterhärmlige, 1900 talets Eringsbodabo kom med tomma händer till Eringsboda mitt emellan första världskrigets slut och andra
6 världskrigets utbrott. Han kom under djupaste depressionsåren till ett litet eftersatt jordbruk i den magraste, fattigaste och eländigaste delen av Blekinge. Han tog upp kampen mot stenen men fann snart, att av stenar kunde man göra bröd. Med utvalda naturstenar som adelsmärke och särprägel skapade han Blomstergården, Sydsveriges under flera decennier mest besökta turistmål, som blev en injektion i bygden och genererade sysselsättning också i ett betytande omland (utdrag ur Georg Svenssons skrift, Eringsboda). Utdraget visar på betydelsen av enskilda människors innovativa lösningar och drivkraft som ger ringar på vattnet. Den tanken bör följa oss i vårt fortsatta arbete med att utveckla Eringsboda öppnades Eringsboda brunn som kuranstalt. Denna verksamhet fortsatte ända fram till 40 talet. Efter ägarbyte startade istället barnkolloverksamhet och flyktinghem, som fortsatte till 50 talets slut. Numer är det ett välkänt dans och nöjespalats som drar tiotusentals besökare årligen. Bygemenskapen har alltid varit viktig för Eringsboda vilket skapat många fina traditioner som finns kvar än idag. Några exempel är skolcabaré, städdag, cykelfest, midsommarfirande, julmarknad, gökottan, sillamiddagen, återvändardagen och landsbygdmässa. Ytterligare traditioner som idag lagts till är rockfestival, allsångskvällar och ett aktivt program under Skogstokigdagarna. Skolan har spelat en central roll under lång tid. Redan 1848 startades den första folkskolan. Den nuvarande skolan byggdes 1948 som centralskola för hela Eringsboda med omgivande landsbygd. Skolan som på 90 talet hade ca 60 st elever på låg och mellanstadiet har 2016 fortfarande samma antal. Ett tiotal av dessa bussas dagligen från centrala Ronneby till Eringsboda. Detta har berikat skolan och är ett exempel på en lyckad integration, då eleverna som bussas är av utländsk härkomst. Eringsboda hade år 2000, ca 370 invånare och är den ort i kommunen som inte har minskat sin befolkning mellan åren Idag har samhället en befolkning på 299 invånare enligt Wikipedia. Vår tids samhällsomvandling påverkar landsbygden starkt negativt och därför är denna förstudie viktig för att kunna ta fram de faktorer som kan hjälpa till att vända urbaniseringen. Våra föregångar som Georg Svensson, Ingvar Svensson mfl har påtalat vikten av en bouppteckning för hela socknen som kan påvisa vilka värde som finns och som måste förvaltas på landsbygden. Nuvarande service I den beskrivning gällande service som gjorts ovan presenteras här kort en översikt av de servicefunktoner som finns idag. Butik med postservice, utlämning av varor från systembolaget, receptfria apotektsvaror, fiskekort. Fritidsverksamhet
7 Förskola och skola Äldreboende (trygghetsboende) Räddningstjänst Distriktssköterska en dag i veckan. Svagheter Genomfartsleden (122:an) verkar vara nedprioreterad trots skrivelser från samhällsföreningen och återupprepade telefonsamtal. Kommunikation lokaltrafik Byn är lågt prioriterad av kommunen (samverkan mellan kommunerna behöver utvecklas) Geografiska läget gentemot Ronneby som centralort ökar känslan av utanförskap, då samhällsföreningen ofta måste påpeka frågor som kommunen ansvarar för. Denna bristfälliga kontakt missgynnar Eringsboda. För lite nybyggnation samt bygglovsprocessen bör förkortas avsevärt. Utdrag från Grönstrukturplanen Riktlinjer för Eringsboda Förbättra skyltningen från samhället till badplatsen och idrottsplatsen vid S Åsjön. Förbättra kontakten för gång och cykeltrafikanter mellan samhället och S Åsjön. Möjlighet finns att utveckla badplatsen med bastu, ställplatser för husbilar och uppmärkning av vandringsvägar från idrottsplatsen. Upprustning av skolspåret. Samla aktiviteter för idrott och lek till skolområdet. Öka skyltning och möjlighet att koppla samman vildmarksleden med Eringboda och Krösnabaneleden. Styrkor En mycket bra skola med omtyckt personal. Attraktiv miljö med möjligheter till friluftsliv för invånare och turister. Möjlighet finns att utveckla badplatsen med bastu, ställplatser för husbilar och uppmärkning av vandringsvägar från idrottsplatsen. Möjlighet att snabbt växa för de företag som etablerar sig här. God kontakt med kommunens politiker och tjänstemän. God kontakt med Länsstyrelsen. Eringsbodas invånare har ett starkt engagemang i samhället. Det visar sig genom olika aktiviteter och de traditioner som utvecklats genom åren. Här bör nämnas årliga evenemang såsom Skogstokig, midsommarfirande, allsångskvällar, cabaréer, tipspromenader och mycket mer.
8 Ett femtiotal företag finns och verkar i området. Samhällsföreningen har kontakt med många av dessa. Blomstergården ligger här som ett slumrande minne av fornstora dagar och gör sig påmind om en outnyttjad resurs varje gång man kör förbi anläggningen. Var finns det kommunala intresset för Blomstergården? Kan vi låta en sådan plats bara stå och förfalla eftersom Eringsboda fortfarande förknippas så mycket med Blomstergården. Svenska kyrkan är viktig och är en naturlig del av Eringsbodas samhälle. Skolavslutning, körverksamhet, traditionella samlingar och delaktighet i evenemang som ordnas av samhällsföreningen eller hembygdsföreningen utgör ett fint samarbete. Vi vill betona fördelen av att finnas nära tre olika kommuner där samverkan mellan kommunerna bör utvecklas. Eringsboda har nära till många städer som skapar möjligheter. En pågående fiberutbyggnad i Eringsboda samhälle, samt fiberprojekt igång förlandsbygden omkring Eringsboda. Lediga affärslokaler och tomter finns. Inflyttningen sker i första hand till de mindre byarna i kringområdet som ofta är lokaliserade till platser där skogen öppnar sig och övergår till åker och betesmark, exempelvis Gäddegöl, Broddamåla och Kolshult. I närheten av Eringsboda finns flera turistsatsningar, som smälter väl in i landskapet, däribland Eringsboda Brunn, som är en klassisk festplats. Intill brunnen, längs med ett naturskönt parti av Nättrabyån, finns fotbollsplatsen och den idylliska badplatsen. I väster ligger Räntemåla, Hjorthålan och Blomstergården, som alla förknippas med natur och ekoturism. Krösnabaneleden följer den gamla järnvägsbanken genom samhället. Med hjälp av en gång och cykelvänlig koppling västerut skulle denna kunna knytas samman med Vildmarksleden som slutar i Hjorthålan cirka 10 km väster om Eringsboda. För övrigt behöver Krösnabanan renoveras och göras mer tillgänglig, annars växer den igen. Förslag har kommit in till föreningen om att anlägga en promenadstig kring Togölen som ligger mitt i Eringsboda, parallellt utmed väg 122.
9 Framtid Det finns en framtidstro i Eringsboda, särskilt då olika evenemang ordnas i byn skapas en vi känsla var första året som samhället på länge hade mer inflyttning är utflyttning. Skolan har genom att fler elever bussas till Eringsboda fått ett lyft som visar på att man måste tänka omvänt i frågor som rör landsbygden. Det finns kraft på landsbygden som måste tas om hand och stödjas. Samhällsföreningen har som mål att vända den negativa demografiska trenden för landsbygden. Målet har uppfyllts då man väger in fler parametrar än den demografiska. Vi har i denna förstudie lagt grunden för projektet Servicepunkt Eringsboda. Ett projekt som är redo att tas vidare av en professionell projektledare, då vi nu kan gå in en mer intensiv fas. Servicepunkten måste förankras lokalt i bygden och hos potentiella finansiärer. En ekonomisk analys av bärkraftigheten i ett sådant projekt måste göras. Hur ska det finansieras på kort och lång sikt? Kontakter behöver tas med myndigheter, företag och föreningar som skulle kunna erbjuda service och tjänster som beskrivits ovan. Praktiska frågor kring lokal, utrustning, öppetider, bemanning etc, behöver konkretiseras. En budget för servicepunkten bör tas fram. Nästa steg i arbetet med projekt Servicepunkt Eringsboda är att hitta finansiering till en projektledare som kan driva projektet in i nästa fas. Claes Wiberg och Magnus Gustafsson Represnetanter för Eringsboda samhällsförening
FÖRSTUDIE SERVICEPUNKT
FÖRSTUDIE SERVICEPUNKT Anders Lund, 2016-04-23 Sida 1 av 2 Inledning Organisationen Hela Sverige ska leva har gett Blekinge Länsbygderåd i uppgift att initiera arbetet med att få igång initiativförmågan
Projektredovisning Hallabro och Eringsboda Servicepunkter Norra Ronneby Kommuns nav för samhällsutveckling
Projektredovisning Hallabro och Eringsboda Servicepunkter Norra Ronneby Kommuns nav för samhällsutveckling Inledning Organisationen Hela Sverige ska leva har gett Blekinge Länsbygderåd i uppgift att initiera
FJÄLKINGE BYPLAN. Anna Haraldson Jensen, processledare Leader Skånes Ess, med och för Byfrämjarna Fjälkinge
FJÄLKINGE BYPLAN Anna Haraldson Jensen, processledare Leader Skånes Ess, med och för Byfrämjarna Fjälkinge 1 BAKGRUND Fjälkinge är en så kallad basort i Kristianstad kommun med ca 1700 invånare. På orten
Lokal Utvecklingsplan
Lokal Utvecklingsplan Mellersta Östra Ölands-bygden Borgholms och Mörbylånga kommuner, Kalmar län Juni 2010 Det kommer att krävas mycket arbete och ta lång tid, men det är en stor utmaning för oss alla
Fagered en pärla i våra hjärtan Välkommen till Fagereds socken en spännande socken att upptäcka på egen hand eller tillsammans med andra.
Fagered en pärla i våra hjärtan Välkommen till Fagereds socken en spännande socken att upptäcka på egen hand eller tillsammans med andra. Fagereds socken kan erbjuda mycket allt ifrån avskildhet, lugn
LOKAL UTVECKLINGSPLAN
LOKAL UTVECKLINGSPLAN D E T T A Ä R E N L O K A L U T V E C K L I N G S P L A N F Ö R V Å R T F U N K T I O N - E L L A O M R Å D E V E D E V Å G S O M Ä R I D Y L L E N I B E R G S L A G E N M E D N Ä
UTVECKLINGSPLAN 2009-2012
--------------------------------------------------------------------------------Föreningen Ja Järna-------- UTVECKLINGSPLAN 2009-2012 HISTORIK Myrbacka eller Dala-Järna, är numera centralort i Järnabygden.
Odensvi en bygd med engagemang
Odensvi en bygd med engagemang Välkommmen till Odensvi! Odensviborna har i alla tider värnat sin bygd, vilket också inkluderar förändring i tidens anda. Många minns säkert arbetet med kommunikation under
Enkät 2 - Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg
Bilaga Enkät - Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg. I vilken by bor du? Antal Procent 4. Sollerön 4,%. Kön Antal Procent. Kvinna 6 8,%. Man 6 6,9% Totalt 4,% Medelvärde,6.
Adelöv - LIVET PÅ LANDET
2010-02-23 Projekt Adelöv - LIVET PÅ LANDET Projektägare Adelövs Framtidsgrupp Kontaktperson. Ingemar Karlsson, ordf Adelövs Framtidsgrupp Telefon 0140-730 30 Mobil 070-632 61 60 ingemarslantbruksredovisning@hotmail.com
Kulturföretag inom Ljusdals kommun
Förstudie Kulturföretag inom Ljusdals kommun En förstudie om förutsättningar för samverkan för företag inom området kultur inom Ljusdals kommun Maria Sellberg 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2
Lokal Utvecklingsplan 2012-2017. Värne - Mellby Eksjö Kommun
Lokal Utvecklingsplan 2012-2017 Värne - Mellby Eksjö Kommun Innehållsförteckning Inledning Bygdeprofil Viktiga frågor för bygden Swot-analys Handlingsplan Hur går vi vidare Sammanfattning Inledning Värne
Framtidens lokalt ledda utveckling mo te i Arkelstorp den 23 oktober 2014
Framtidens lokalt ledda utveckling mo te i Arkelstorp den 23 oktober 2014 För att kunna bilda ett utvecklingsområde för Lokalt ledd utveckling med leadermetoden och få medel till framtida projekt skrivs
Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31
Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består
Utredning av servicepunkter
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jonas Svendsén 2018-05-17 KS 2018/0524 Kommunstyrelsen Utredning av servicepunkter Förslag till beslut Kommunstyrelsen ger kommunledningskontoret i uppdrag
Presentation. Bygd o Stad i Balans
Ett enkelt val. Presentation Årets lantis 2012 Näringslivsutvecklare Förvaltningschef Äldreomsorgschef Boendechef Volontär Hustru, mamma, mormor, farmor Husägare, sommarstugeägare, kattägare Älskar livet
Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014
Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Bakgrund Denna handlingsplan är kopplad till Ronneby kommuns landsbygdspolitiska program och är framtagen efter en
Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet
BEDÖMNINGSGRUNDER Följande dokument beskriver hur LAG bedömer era projekt utifrån urvalskriterier och poängsättning. Grundvillkor Dessa villkor bedöms lika för alla projekt och alla fonder. Villkor Projektet
Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se
Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! Leader - ett sätt att utvecklas Leader är en metod för att arbeta med landsbygdsutveckling Vi fördelar stöd till projekt som utvecklar landsbygdens
Utveckling i Hedesunda
Utveckling i Hedesunda Fyrnäset, nordost om Östveda Foto: Axel Dahlberg Projektägare: Företagarföreningen i Hedesunda, ideell förening Projektledare: Axel Dahlberg Kommun: Gävle Dnr: 111 Jnr: 2012 2277
FÅNGA VINDEN RONNEBY KOMMUN. Slutrapport av Leader+ Blekinge. Foto: Ingegerd Lindén
FÅNGA VINDEN Slutrapport av Leader+ Blekinge Foto: Ingegerd Lindén Vi har nu arbetat med Leader+ i Blekinge i sex år och nuvarande programperiod håller på att avslutas. Nu riggar vi seglen inför nästa
NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM 2014-2018
NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM 2014-2018 Grunden för Centerpartiets politik är alla människors lika rätt och värde oavsett ursprung. Alla människor ska ha goda möjligheter att förverkliga
Dialogmöte. Älghult 2014 06 03
2014-06-24 Dialogmöte Älghult 2014 06 03 1. Välkomna Presentation av deltagare: PO Ekelund, kommunchef Magda Gyllenfjell, ny projektledare Annie Öhman, planerare/utvecklare Anders Svensson, ekonomi och
Lokal plan för Skölvene bygd. Som att bo mitt i ett sommarlov
Lokal plan för Skölvene bygd Som att bo mitt i ett sommarlov Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen... 3 2 Vem har tagit fram planen och hur... 3 3 Beskrivning av Skölvene bygd...3 4 Vad
Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö
Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Journalnummer: 2008-5618 Projektägare: Karlskrona kommun Näringslivsenheten 2011-09-28 1. Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Journalnummer:
Lokal plan för Petaredbackens byalag
Lokal plan för Petaredbackens byalag Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Petaredbacken...3 4 Vad är det bästa med Petaredbacken?...4
Sammanställning. Resultat av workshop genomförd
Sammanställning Resultat av workshop genomförd 2014-10-22 Förslag gällande utveckling av Sjötorp som besöksort Förslag poäng Övernattning Utökade bäddplatser 0 Total summa 0 Kulturmiljö Bevara den genuina
Arbete med Lokal Utvecklingsplan. Varbergs kommun BYGDEPROFIL
Arbete med Lokal Utvecklingsplan Varbergs kommun BYGDEPROFIL Vad och varför en Lokal Utvecklingsplan? - Vad hette det sa du? ( kan kalla den vad vi ) Tre delar 1. Bygdeprofil - beskriver den lokala identiteten,
2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.
2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta
Multifunktionshall Sjövik - förstudie
Multifunktionshall Sjövik - förstudie I den renoverade hallen ska det bli konferenser, konserter, dans, teater m.m. Foto: Bill Houston Projektägare: Sjöviks folkhögskola, ideell förening Projektledare:
Förstudie Utbyggnad av Gotlands Hesselby Jernväg, GHJ
Förstudie Utbyggnad av Gotlands Hesselby Jernväg, GHJ Målen är att: Skapa en bild av vilka kostnader en utbyggnad av järnvägen Eken Tule Roma skulle innebära. Finna en bra placering för den tänkta stationen
Utvärdering Bygd och stad i balans Leader
Utvärdering Bygd och stad i balans Leader 1 Innehåll Utvärdering... 1 Bygd och stad i balans Leader... 1 Bakgrund... 3 Metod... 3 Stärkt attraktivitet - fastighetsvärden... 4 Ortsvandringar... 4 Växtplatser...
Projekt Mötesplats Bredgården att långsiktigt skapa en mötesplats på landsbygden
1 SLUTRAPPORT Projekt Mötesplats Bredgården att långsiktigt skapa en mötesplats på landsbygden Dnr LNM-2010-42 Mötesplats Bredgården Stödmottagare Bred Föreningsgård Ekonomisk Förening Kontaktpersoner:
Projektspecifikation Bagarstuga till Tomtarna i Skatan
Projektspecifikation Bagarstuga till Tomtarna i Skatan Kulturarvsbärare i bagarstugan i Galtström. Ingeli Gagner och Barbro Åsander, för föreningen Tomtarna 2014-04-28 Innehåll Bakgrund 2 Projekt Bagarstugan
Bedömningsgrunder för urvalskriterier och poängbedömning
Bedömningsgrunder för urvalskriterier och poängbedömning Detta dokument beskriver hur LAG (styrelsen) bedömer projekten vid poängbedömning utifrån urvalskriterierna. Villkor (gäller samtliga projekt) Ja
VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland
VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger
Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT
Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad
Plan för utveckling av besöksnäringen
Plan för utveckling av besöksnäringen 2017 2020 Antagen av: Kommunstyrelsen, 2017-12-12 Senast reviderad: ÄKF-nummer: Handläggare/författare: Martin Andaloussi, Avdelningschef. 1 (3) Bakgrund och syfte
En vision med övergripande mål för Kiruna kommun
Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden
Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden
Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,
Slutkonferens Bygd o stad i balans
Slutkonferens Bygd o stad i balans VISION för landsbygden Möjligheternas Örnsköldsvik- en hållbar och tillgänglig landsbygd för företag att verka i och för människor att leva i och besöka. Bygd och stad
Lokal Utvecklingsplan
Lokal Utvecklingsplan Enåkers-bygden Heby kommun, Uppsala län Januari 2009 Det kommer att krävas mycket arbete och ta lång tid, men det är en stor utmaning för oss alla som bor i bygden. Och arbetet har
Enkät 2 - Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg
Bilaga Enkät 2 - Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg. I vilken by bor du? Antal Procent 5. Stora Skedvi 93 00,00% 2. Kön Antal Procent. Kvinna 5 55,43% 2. Man 4 44,57% Totalt
HÄRADSBÄCK. Medborgardialog ÖVERSIKTSPLAN. Mer information hittar du på hemsidan: www.almhult.se/oversiktsplan. Sammanfattning rev 2014-08-29
HÄRADSBÄCK Medborgardialog ÖVERSIKTSPLAN Sammanfattning rev 2014-08-29 Mer information hittar du på hemsidan: www.almhult.se/oversiktsplan Samrådsredogörelse, Version Familjefestivalen 2014-08-29 Kontakt:
ORTSUTVECKLING - FLEN. SWOT-analys STADSMILJÖ
ORTSUTVECKLING - FLEN SWOT-analys STADSMILJÖ Flen har ett utmärkt geografiskt läge Sjöar, vacker natur och strövområden finns nära stadens centrum Kostnaderna för att köpa bostad (villa eller bostadsrätt)
Markaryds kommuns bostadsförsörjningsprogram
Ansvarig: Miljö- och byggchefen Antagandedatum: 2018-05-28 Börjar gälla: 2018-06-01 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Markaryds kommuns bostadsförsörjningsprogram Bostadsförsörjningsprogrammet är författat
Eli Larsdotter- Brynhildsvoll, stadsarkitekt. Lina Byström, planingenjör
Eli Larsdotter- Brynhildsvoll, stadsarkitekt Lina Byström, planingenjör Förutsättningar Bergs kommun Storlek 6145 km 2 Befolkning 7110 Hela kommunen är glesbygd. ÖP TILLVÄXTPROGRAM Förutsättningar Bergs
Utvärdering Bygd och stad i balans
Utvärdering Bygd och stad i balans UTIFRÅN-PERSPEKTIV UTVÄRDERINGENS UTFORMNING SNABBGENOMGÅNG AV UTFALL SLUTSATSER & REKOMMENDATIONER Etapp 1: Utveckla servicegrad utanför centralorten Syfte: Att utveckla
Odensvi. En småländsk pärla i Västerviks kommun
L ANDSBYGDSKO M M UN 2015 ÅRS Odensvi En småländsk pärla i Västerviks kommun Välkommen! Odensviborna har i alla tider värnat sin bygd, vilket också inkluderar förändring i tidens anda. Många minns säkert
Lokal Utvecklingsplan för Rydsnäs, Ydre kommun 2010
Lokal Utvecklingsplan för Rydsnäs, Ydre kommun 2010 Antagen av invånarna i Rydsnäs 2010-11-03. Ansvarig förtroendevald politiker: Anders Andersson Handläggare: Lennart Jonsson Arbetsmetod Planen har tagits
Vision för Alvesta kommun
Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,
Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015
Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015 Kommunal administration Kommunens verksamhet måste effektiviseras. Särskilt administrationen! Man ska undvika dyra politikerresor. För mycket arbete med
En hållbar regional utveckling
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3096 av Peter Helander och Helena Lindahl (båda C) En hållbar regional utveckling Sammanfattning För Centerpartiet handlar regional tillväxt om att stärka regioners
Förstudie Bygdens Hus
Förstudie Bygdens Hus Tidigare skolbyggnad där man bl.a. hoppas kunna starta ett Natur- och kulturcenter. Projektägare: Svartådalens Bygdeutveckling ekonomisk förening Projektledare: Lisa Hallin Kommun:
Lokal plan för Fölene
Lokal plan för Fölene Innehållsförteckning 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Fölene...3 4 Vad är det bästa med Fölene?...4 5 Slogan för Fölene...4
Ljustern en tillgång
Ljustern en tillgång Projektet har lett till fler besökare och ökad användning av området. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas Utveckling, ekonomisk förening Projektledare: Sofie Jutner Kommun:
Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista
Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Servicepunkter Journalnummer: 2009-7580 Kontaktperson, (namn, telefonnummer
Vår evenemangsstrategi
Vår evenemangsstrategi Målbild Åre kommun, med Åre i spetsen, ska bibehålla positionen som ett av norra Europas mest attraktiva områden för evenemang. Tillsammans utvecklar vi hållbara evenemang och verkar
Utvecklingen i antalet beslutade och slututbetalda leaderprojekt 2007-2015 MÅL
Utvecklingen i antalet beslutade och slututbetalda leaderprojekt 2007-2015 MÅL Slututbetalda leaderprojekt 2007 2011 fördelade på kategorier Exempel fysiska anläggningar Fysiska anläggningar exkl. förstudier
Ansvarig för projektet är ideella föreningen Vännäs Slöjd Projektledare: Marianne Åsell
Slutrapport Kreativ utemiljö- Slöjdarnas Hus 2009-6329 2009-2011 Ansvarig för projektet är ideella föreningen Vännäs Slöjd Projektledare: Marianne Åsell Bakgrund Slöjdarnas Hus i Vännäsby är ett besöksmål
Välkommen till den här dagen då vi ska utveckla landsbygden tillsammans!
Välkommen till den här dagen då vi ska utveckla landsbygden tillsammans! Landsbygdsnätverket 2014-2020 Erfarenheter utbyts. Information sprids. Kontakter knyts. Samarbeten uppstår. Lärande exempel analyseras
Yttrande över ny översiktsplan
Sid 1 Till Halmstad kommun, kommunstyrelsen Yttrande över ny översiktsplan Vid frågor kontakta: Henrik Johansson, henrik@urvalet.com eller Michael Persson, michael@vinnalt.se Allmänt Samhällsföreningen
Lokal Utvecklingsplan för Hestra, Ydre kommun 2010
Lokal Utvecklingsplan för Hestra, Ydre kommun 2010 Antagen av invånarna i Hestra 2010-09-28 Ansvarig förtroendevald politiker: Mikael Stenquist Handläggare: Martin Berry Arbetsmetod Detta är den första
fart Bygden där vinden vände och tog En resa under mer än två decennier med Bråbygdens Intresseförening
fart Bygden där vinden vände och tog En resa under mer än två decennier med Bråbygdens Intresseförening 1 Bygden där vinden vände och tog fart Föreningens ändamål är att värna om och vårda hembygdens miljö
VISION
VISION 2025 Västervik växer med stolthet och äkthet och har utvecklats till en hållbar kommun. Vi har jobb, känner oss friska och är trygga. Vi bor bra, har korta restider och en rik och varierad fritid.
Verksamhetsplan Askerödgården
2015-07-05, Intagan - Hålleröd Verksamhetsplan Askerödgården Verksamhetsplan 2015-2017 Innehåll 1. Inledning 2. Ledning och samordning 3. Prioriterade åtgärdsområden 4. Prioriterade utvecklingsområden
Sammanställning av dialogmöten Landsbygdsutveckling
Sammanställning av dialogmöten Landsbygdsutveckling Lillpite 2014-03-11 Om synpunkter eller frågor när det gäller sammanställningen, kontakta helena.lindehag@pitea.se Inledning: I Piteå kommun pågår flertal
Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018
Antagen KF 2014-05-26 105 1(5) Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 Syfte 2 1.2 Avgränsning 2 2 Begrepp 2 3 Mål 3 4 Boende och fritid
Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND
Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård
SV Gotland Verksamhetsplan 2018
SV Gotland Verksamhetsplan SV ger människor möjlighet att utvecklas genom att erbjuda kreativa mötesplatser Studieförbundet Vuxenskolans, SVs, uppdrag är att ge människor redskap att upptäcka sina egna
Träff 1: 13 augusti i Ljustorp 7 deltagare och 1 processledare = två grupper En person under 18 år, 3 mellan 30-40, 2 mellan 40-50 och en över 60
Sammansta llning Landsbygd 2.0 I Landsbygd 2.0 lyfts idéer för lokal utveckling fram genom samtal mellan generationer. Metoden är enkel, har bra hjälpmedel och går ut på att alla är med och diskuterar
Blekinge i Sverigeförhandlingen
Blekinge i Sverigeförhandlingen Redovisning av nyttoberäkningar Vi vill vara med om att utveckla Sveriges järnvägssystem, men då måste vi få rätt förutsättningar att delta. Bild från långfilmen Gäst hos
Tyringe Byalag. Årsmöte
1 Tyringe Byalag Årsmöte 2016 2 TYRINGE BYALAG ÅRSMÖTESHANDLINGAR 1 Fastställande av närvaroförteckningen/röstlängden 2 Val av ordförande för stämmoförhandlingarna. 3 Val av mötessekreterare för stämmoförhandlingarna
Projektplan, Forbondelivet och hälsingekulturen
Skästra Byaförening Sid 1 av 6 Upprättad av: Datum: Version: Jakob Silén 2009-09-15 0.2 Projektplan, INNEHÅLL 0 Versionshistorik...2 1 Identifikation...2 1.1 Huvudmän...2 1.2 Budgetramar...2 1.3 Tidsramar...2
Trehörna Skola. ...i framtiden. Annette Ståhlberg Projektledare Trehörna Skolas Framtid. Katarina Börjesson Ordförande Trehörna Byalag
Trehörna Skola...i framtiden Annette Ståhlberg Projektledare Trehörna Skolas Framtid Katarina Börjesson Ordförande Trehörna Byalag Dagsläget i Trehörna Ca 350 invånare Naturskönt belägen vid sjö Skolbyggnaden
Dialogmöte. Åseda 2014 06 04
2014-06-24 Dialogmöte Åseda 2014 06 04 1. Välkomna Presentation av deltagare: PO Ekelund, kommunchef Magda Gyllenfjell, ny projektledare Annie Öhman, planerare/utvecklare Lars Gunnar Serell, ansvarig för
Sammanställning av dialogmöte Landsbygdsutveckling
Sammanställning av dialogmöte Landsbygdsutveckling Arnemark 2014-02- 26 Om synpunkter eller frågor när det gäller sammanställningen, kontakta helena.lindehag@pitea.se Inledning: I Piteå kommun pågår flertal
Himmeta. -Den öppna, ljusa bygden
Himmeta -Den öppna, ljusa bygden Välkommen till Himmeta En plats för barnen I Himmeta får barnen: barnomsorg i Himmetamodellen, med en kombination av dagbarnvårdare och förskolan Lingonet som ligger vid
Åbytorp Översiktsplan Kumla kommun 2040
Åbytorp Tätortsutveckling Åbytorp Ortens karaktär Åbytorp ligger cirka 3,5 kilometer väster om Kumla och har 820 invånare. Åbytorp härstammar från de två byarna Stene och Långgälla och har vuxit upp på
Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden
Bilaga 13KS65-18 Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden berikar kommunen. Piteå kommun arbetar kontinuerligt med att utveckla landsbygdens olika områden och skapa vitala och tilltalande miljöer
Lokalt tillväxtprogram för Arjeplogs kommun 2008-2011
Lokalt tillväxtprogram för Arjeplogs kommun 2008-2011 en väg, många möjligheter 2(11) INNEHÅLL 1 Bakgrund... 3 2 Inledning... 4 2.1 Vision... 4 2.2 Mål... 5 2.3 Strategier... 5 3 Tillväxt ett samspel...
PUB- kväll 1 oktober 2014 Husby- Oppunda sockenförening. Föredragning av Anna- Karin Andersson, Grindstugan
PUB- kväll 1 oktober 2014 Husby- Oppunda sockenförening Föredragning av Anna- Karin Andersson, Grindstugan Lokalt Driven Landsbygdsutveckling LDL Projekt som drivs av Kommunbygderådet SyLet: stärka utvecklingskra0en
Strategiska gruppen Falerum
Datum Sida 1(5) 2015-03-31 Strategiska gruppen Falerum Anteckningar från mötet 24/3 2015 på Café Nyfiket. Närvarande. Från Åtvidabergs Kommun: Johan Gustafsson Raymond van der Heijden Från Falerum: Christer
Ansökan för Leader Sjuhärads Turismcheck - projekt för utveckling av turism
Leader-kontorets anteckningar Ankomdatum:2011-03-23 Diarienummer:2008-001 R Turismcheckens namn Elinor Krabbe Sökande (Namn/Förening) Ansökan för Leader Sjuhärads Turismcheck - projekt för utveckling av
Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö
Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt
Mitt Härnösand STIGSJÖ
Mitt Härnösand - 2040 STIGSJÖ Ortsdialoger 2019 INLEDNING Den dokumentation som du tar del av här är tolkningar av det material som inkom under de sex ortsdialogerna som genomfördes våren 2019. Deltagarnas
Här är framtidstron stark. Nya företag startas och byggkranar snurrar. Detta präglar den goda stämningen och klimatet mellan människor.
Ett enkelt val. Här är framtidstron stark. Nya företag startas och byggkranar snurrar. Detta präglar den goda stämningen och klimatet mellan människor. VISION Möjligheternas Örnsköldsvik- en hållbar och
Fördjupad översiktsplan avseende 9. KULTSJÖDALEN. Kultsjödalgången är stor och innehåller viktiga kulturella- och naturresursvärden.
Fördjupad översiktsplan avseende 9. KULTSJÖDALEN 9.1 Bakgrund I samband med upprättandet av översiktsplan för Vilhelmina kommun har det ansetts nödvändigt att fördjupa översiktsplanen för vissa områden.
Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro
_xtwxü _ ÇÇ Projektplan Det är obligatoriskt att ta fram en projektplan för projektet. Projektplanen utgör underlag för prioritering mellan ansökningar och för beslut om stöd. Projektplanen ska ha följande
Tjänsteskrivelse Utredning naturskola
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2014-02-24 DNR BUN 2013.172 ELISABETH JOHANSSON SID 1/2 ELISABETH.JOHANSSON@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Utredning naturskola Förslag
Storsund Byaområde. Förutsättningar och förslag
Storsund Byaområde 1 Storsund Byaområde Förutsättningar och förslag Allmänt Foto: Sara Berg Antalet boende i Storsund har under åren 1996-2006 minskat med ca 10 %. Åldersfördelningen avviker från kommunen
FÖRBIFART BACKARYD TRAFIKVERKET PLANERAR EN FÖRBIFART BACKARYD
FÖRBIFART BACKARYD TRAFIKVERKET PLANERAR EN FÖRBIFART BACKARYD INNEHÅLL Trafikverkets plan Tidsanalys Olycksstatistik Boendemiljö Backaryd Alternativ till förbifart Miljöpåverkan Backaryds framtid Sammanfattning
Samhällsbyggnadsförvaltningen
Resultat dialogen Naturen är en förutsättning för att kunna erbjuda bra boendemiljöer och locka till sig nya invånare, men även besökare vilket ökar turismen. Detta är något som efterfrågas bland både
Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029
2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet
Besöknäringsstrategi 2016-2018. Fastställd av kommunfullmäktige 2016-02-22, 4 Uppdateras före 2020-02-28
Besöknäringsstrategi 2016-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2016-02-22, 4 Uppdateras före 2020-02-28 Foto: Victoria Hallqvist Besöksnäringen är en av världens största näringar. Den totala turismkonsumtionen
Byaplan. strategi för lokal utveckling i :
Byaplan strategi för lokal utveckling i : _ Föreningens namn: Org.nr: Datum: Byaplanen ligger till grund för den årliga verksamhetsplanen och bör därför fastställas vid föreningens årsmöte. Detta material
Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun
Ställningstaganden Munktorps tätort Bostäder ska erbjudas i anslutning till Sorbykyrkan enligt gällande detaljplan. Ny detaljplan för bostadsändamål kan vid behov upprättas öster om Sorbykyrkan. Kommunen
Hagforsstrategin den korta versionen
Tillsammans skapar vi en attraktiv kommun Hagforsstrategin 2017-2027 den korta versionen Vill du ta del av fullversionen av Hagforsstrategin? Den hittar du på hagforsstrategin.se och hagfors.se Mitt liv
BORGHOLMS KOMMUN Samrådshandling FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN BYXELKROKSOMRÅDET 2013 KAPITEL 1 INLEDNING
KAPITEL 1 INLEDNING - 1 Innehåll Kapitel 1 INTRODUKTION... 3 Bakgrund och syfte... 4 Vision och mål... 6 Beskrivning av arbetet... 6 Kapitel 2 PLANFÖRSLAGET...9 Allmänt om planförslaget...11 Människan
STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark
Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal nya möten på historisk mark 1 STIFTELSEN STOR A SKÖNDAL VISION FÖR STADSBYGGANDE I STOR A SKÖNDAL GULLMARSPLAN GLOBEN Ett nytt område med nya möjligheter Innehåll