INMÄTNING AV FASTIGHETEN HÅLLSTA 2:3 Hudiksvall

Transkript

1 INSTITUTIONEN FÖR TEKNIK OCH BYGGD MILJÖ INMÄTNING AV FASTIGHETEN HÅLLSTA 2:3 Hudiksvall Christina Aittamaa Juni 2007 B-uppsats 10 p i Geomatik Geomatikprogrammet Examinator: Stig-Göran Mårtensson 1

2 Förord Jag har studerat 3 år på geomatikprogrammet på Högskolan i Gävle. Detta examensarbete som utfördes på Hudiksvalls kommuns mark- och mätningsavdelning blir avslutningen på min utbildning. Under sommaren 2006 arbetade jag där och trivdes väldigt bra med personalen och arbetsuppgifterna. Därför beslutade jag mig för att göra mitt examensarbete hos dem. Efter diskussioner med mätningschefen, Alf Persson och mätningsingenjören Alf Olsson, bestämde vi oss för ett projekt som jag skulle arbeta med. Min handledare Alf Olsson har kommit med mycket tips och råd inför de mätningar jag har utfört och även hjälpt mig med primärkartan. Sören Olofsson, GIS-ingenjör, har stått för fotograferingen till mina dokumentationer. All övrig personal på mätningsavdelningen har varit positiva till mitt examensarbete och det har gjort att det har varit roligt och lärorikt att arbeta. Tack ska ni ha! Hudiksvall, juni 2007 Christina Aittamaa 2

3 Sammanfattning Detta projekt har genomförts på mark- och mätningsavdelningen i Hudiksvalls kommun och projektets område är beläget norr om Hudiksvall, ca 6 km från centrala Hudiksvall vid norra infarten till E4:an. I området ligger en friskola, en gymnasieskola som heter Glada Hudik-skolan. I skolans lokaler har det tidigare bedrivits hotellverksamhet i många år, f.d. Hammering Hotell. Hösten 2006 öppnade skolan sina portar och de räknar med att öka antalet elever varje läsår. I närheten av skolan finns den kända travbanan, Hagmyren. Syftet med arbetet var att göra en inmätning av fastigheten Hållsta 2:3, eftersom det inte fanns några inmätningar där tidigare. Stompunkter mättes in både i plan och höjd, därefter gjordes det detaljmätningar. Koordinatsystemet i plan i Hudiksvall är RTR gon V 0:- 15 och i höjd RH 70. Efter stom- och detaljmätningarna konstruerades en primärkarta i Geosecma som är ett kartprogram. I den här rapporten kommer mätmetoder, beräkningar, dokumentation och kartframställning att redovisas. Målet med projektet är att kommunen skall få nytta av inmätningarna i framtiden för olika projekteringar och att jag skall få mer erfarenhet av både mätning och kartframställning. Jag får även kunskaper om hur det går till på arbetsplatsen, tankegångar kring ett projekt och lärdomar av att arbeta självständigt. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning Bakgrund Syfte Metod Stommätning Stomnätsberäkning Detaljmätning Kontrollmätning Polärberäkning Primärkarta Terräng- och höjdmodell Resultat Stommätning Detaljmätning Terräng- och höjdmodell Reflektioner Referenser Bilagor Bilaga 1, mätdatafil för stommätning i två helsatser...19 Bilaga 2, resultat på planbestämning i stomnät...20 Bilaga 3, resultat på höjdbestämning i stomnät...22 Bilaga 4, resultat på medelfelet vid observationer i stomnät...24 Bilaga 5, resultat på polärberäkningen i detaljmätningen i Geosecma

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund Eftersom det inte fanns några inmätningar sedan tidigare på fastigheten, fanns det ett behov av att få en färdigställd primärkarta över området (se Figur 1). Projektet är en del av vardagen för mark- och mätningskontorets personal. På Hudiksvalls kommun inmäts och dokumenteras även alla VAledningar, IT-kablar och fjärrvärmeledningar m.m. Förutom för centralorten Hudiksvall ingår det även mätningsarbeten i orterna Enånger, Njutånger, Iggesund, Sörforsa, Näsviken, Delsbo, Bjuråker och Friggesund. Min uppgift var att lägga ut och mäta stompunkter, mäta in alla detaljer på hela fastigheten Hållsta 2:3 samt en del närliggande vägar och en bensinmack. Efter alla inmätningar gjorde jag en primärkarta och en terrängmodell i Geosecma som lades in i en databas. 1.2 Syfte Syftet med detta examensarbete var att komplettera kommunens primärkarta och att jag skulle få mer erfarenheter inom både mätning och kartframställning. Arbetet skulle ge mig kunskap att arbeta i ett projekt och att utföra det självständigt. Mätmetoderna kommer att beskrivas och resultatet redovisas både i tabeller, nätkarta och i olika bilagor. Förutom detta redovisas bilddokumentationer över området (se Figur 2 och 13). Gävle E4 Hagmyrens Travbana Sundsvall Glada Hudik-skolan Hudiksvall Figur 1: Illustrationskarta över området vid Glada Hudik-skolan, karta från Hudiksvalls kommun N Figur 2: Framsidan på friskolan Glada Hudik-skolan på fastigheten Hållsta 2:3 5

6 2 Metod 2.1 Stommätning Stomnät utgör grunden för mätning i ett projekt, vid upprättande av stomnät bestäms stompunkter exempelvis genom observationer av längder, riktningar och höjdskillnader (HMK-Ge: S, s.11). I projektet användes en totalstation, Geodimeter 600 Robotic, med rundprisma för mätning (se Figur 3 och 5). På fastigheten mättes det in sammanlagt sju stompunkter, fyra nya och tre kända punkter. Jag utgick från de kända punkterna när jag mätte in de Figur 3: Mätning med Geodimeter 600 Robotic nya. Under mätningen användes fem stativ utrustade med tvångscentreringar och två lodstavar med prisma. Stommätningen utfördes i två helsatser. De rör som slogs ner i marken mättes in från de kända punkterna. För att eliminera grova fel gjordes upprepande riktningar t.ex. satsmätningar, där de slutliga riktningarna utgör medelvärden av två cirkellägen (HMK-Ge: S, s. 39). När det mäts in stompunkter är det nödvändigt att markera t.ex. med rör i mark, berg eller i en stor sten som inte kan rubbas. Rör i mark skyddas med däcksel som samtidigt är en form av identifiering. Vid markering gäller att den ska vara av sådant material att den beräknas hålla så länge den är avsedd för och att den inte utgör fara eller hinder för människor, djur eller maskiner. Det är också viktigt att det dokumenteras på ett tydligt och entydigt sätt för att underlätta för framtida användning s.k. punktbeskrivning. När rör ska slås ner i marken gäller det att veta att det inte finns kablar eller ledningar under marken som kan skadas (HMK-Ge: M, s. 18). Vid tveksamheter är det bäst att begära en kabelanvisning. 2.2 Stomnätsberäkning När stommätningen var klar fördes rådata över från totalstationen till ett DOS-program som gjorde stomnätsberäkningen. Där beräknades punkternas läge i både plan och höjd d.v.s. utjämning. Därefter fördes resultatfilen vidare till kartprogrammet Geosecma och där bearbetades filen. 6

7 2.3 Detaljmätning Efter stommätningen påbörjades detaljmätningen i form av inmätningar. Vid inmätningarna bestäms detaljers läge i förhållande till kända punkter d.v.s. stompunkter i ett stomnät (HMK-Ge: D, s. 4). Detaljmätning används nästan undantagslöst vid nyframställning av kartor över mindre områden och för att komplettera vid fotogrammetrisk kartframställning (HMK-Ge: D, s. 56). Det utförs även vid uppdatering av befintlig karta på grund av förändringar i samband Figur 4: Detaljmätning av hushörn med handledaren Alf Olsson med byggande m.m. Under detaljmätningen använde jag en fjärrstyrd station med rundprisma på en lodstav (se Figur 4 och 5) och kunde på detta vis mäta alla detaljer på egen hand. En fri station (fri stationsetablering) utfördes d.v.s. en plan- och höjdbestämning av läget på stationen. Denna fri station användes för att komma åt vissa detaljer på fastigheten som inte gick att nå från de befintliga punkterna. Närliggande vägar, bensinmack, parkeringsplatser, flaggstänger, gatubelysning, några träd, slänter, hushörn, trapp och vattendike med riktning mättes in. 2.4 Kontrollmätning Fasadmåtten mättes med måttband på byggnaderna (skolan och f.d. bensinmacken). Skissen över byggnaderna, som gjordes ute på fält, omarbetades i CAD (se Figur 6). Figur 5: Fjärrstyrd mätning med rundprisma 7

8 Vissa delar av skolbyggnaden var för långa att mäta med måttband eller var för svåra att komma åt. Detta utfördes för att ha en extra kontroll så att mätningarna stämde mellan hushörnen. En annan kontrollmätning genomfördes genom att mäta in samma hushörn från olika stationspunkter. Avslutningsvis gjordes det alltid en kontroll mot bakåtobjektet för att undersöka om stationen hade rört sig. Toleranser vid inmätning av hushörn är 20 mm i plan, väg 30 mm i plan och 19 mm i höjd, belysning 50 mm i höjd (HMK-Ge: D. F, s.166). Figur 6: Illustration och mått över skolbyggnaden och f.d. bensinmacken från CAD 2.5 Polärberäkning Efter detaljmätningen överfördes datafilen från totalstationen till Geosecma som gjorde en automatisk polärberäkning. Resultatet från denna beräkning redovisas i Bilaga 5, s Primärkarta Primärkartan är en baskarta, det är en karta på kommunen som visar detaljerade beskrivningar av fastighetsindelning och anläggningar på marken. Kartan kan innehålla byggnader, vägar, parker och höjder m.m. Kartans användning är mycket bred och är därför anpassad för ett funktionellt nyttjande i planeringar, projekteringar och dokumentation. Primärkartans underlag används också vid projektering av nybyggnationer och vid framställning av nybyggnadskartor. 8

9 I dag är kartan digital och från den tas det fram kartor på Hudiksvalls kommun i skalor från 1:500 för detaljkartor, 1:1 000 för nybyggnadskartor och 1:2 000 för tekniska projekteringsunderlag avsedda för kommunala förvaltningar och även andra projektörer. I varje kommunalt geografiskt informationssystem uppdateras kartan genom detaljmätning i fält. När alla stom- och polärberäkningar var klara redigerades inmätta punkter och detaljer i kartprogrammet Geosecma. Där skapades en ritning och skisserna på byggnaderna med alla måtten användes vid bearbetningen av primärkartan. Geosecma används inom samhällsbyggnadsteknik och är baserad på programmoduler (applikationer). De olika modulerna täcker olika områden t.ex. ledningsnät, mark- och vägplaneringar, park, belysningsstolpar, underhåll och dokumentation m.m. Alla dessa moduler finns samlade i en databas på Hudiksvalls kommun. 2.7 Terräng- och höjdmodell Jag gjorde en terräng- och höjdmodell av området runt skolbyggnaden. Terrängmodellen (DTM, Digital Terrain Model) skapades i Geosecma och består av plana trianglar som byggs samman i ett nätverk, TIN (Triangulated Irregular Network). Indata för att skapa en DTM är punkt- och linjeobjekt, som är beskrivna med koordinater för både planläge och höjd. Terrängmodeller kan bl.a. användas för att skapa och underhålla höjdkurvor, markprofiler, tvärsektioner och för att beräkna massor. När en modell bearbetas så skapas trianglar automatiskt av indata (punkter och linjer) som kan redigeras, lägga till eller ta bort indata. Jag använde allmän linje för att mjuka upp förändringar i terrängen t.ex. foten av en slänt, släntkrön och väg, som mjukt ska ansluta till omgivningen. Vid trianguleringen skapas trianglar på sådant sätt att de inte korsar en allmän linje och det gäller alla typer av indatalinjer. Allmänna linjer är alltid triangelsidor. Jag använde också begränsningslinjer för hål (polyline) som innesluter en yta som inte ska trianguleras. Detta gjorde jag runt skolbyggnaderna, begränsningslinjerna för hål är alltid triangelsidor (se Figur 7 och 8). Jag skapade en höjdmodell (DTM) i Geosecma över det aktuella området. Den består av linjer som sammanbinder punkter med samma höjd. För att generera höjdkurvor måste modellen vara inläst från databasen. När höjdkurvor skapas kan det göras på två sätt: som polyline där kurvan består av raka segment mellan brytpunkterna och som uppmjukande polykurvor d.v.s. Bezier-kurvor. Den sista varianten användes till min modell och skapade 5 m-intervall mellan höjderna. Slutligen skapade jag besiffring på kurvorna (se Figur 9). 9

10 3 Resultat 3.1 Stommätning När stommätningen var klar gjordes en beräkning i ett stomnätsprogram i DOS, som används på mark- och mätningsavdelningen. Beräkningen gjordes i plan och höjd (se Bilaga 2 och 3). Grundmedelfel i plan blev 1.13 d.v.s. något större än det teoretiska korrekta 1.0, men fortfarande godkänt enligt HMK-Ge: S.A.4.3. Medelfel som är baserade på beräkningsresultat benämns som aposteriori-medelfel (HMK-Ge: S, s. 15). Medelvärdet (viktat) av restfelen i riktning gon och i avstånd m (se Bilaga 2). Grundmedelfel i höjd är m och tillåten förbättring m (se Bilaga 3). Jag utförde 27 st. observationer vid stommätningen och de mättes från 5 stationspunkter (se Bilaga 4). Resultatet av beräkningen och förbättringarna (medelfelet) framgår i Bilaga 4. Den visar förbättringar för varje stompunkt i nätet. En koordinatförteckning för stompunkterna (se Tabell 1) gjordes och en mätdatafil för stommätningen redovisas i Bilaga 1. Där redovisas signalhöjd, lutande längd, horisontal- och vertikalvinklar. Till slut konstruerades en nätkarta som visar stompunkternas läge på området (se Figur 11). Tabell 1: Koordinatförteckning över stompunkterna Kända punkter Punktnr X Y H Nya punkter Punktnr X Y H

11 3.2 Detaljmätning När all detaljmätning var utförda och färdigberäknade bearbetades detta i Geosecma till en primärkarta (se Figur 10). Här visas byggnaderna, vägarna och andra detaljer som flaggstänger, gatubelysning m.m. Även stompunkterna visas på kartan och färgerna på byggnaderna är olika utifrån vilken typ av byggnad som visas. Antal observationer vid detaljmätningen är 390 st och de mättes från 5 stationspunkter (se Bilaga 5). 3.3 Terräng- och höjdmodell Resultatet av bearbetningen för modellerna i Geosecma redovisas i tre modeller. Två terrängmodeller i olika vinklar, sedd rakt ovanifrån och snett öster ifrån. I modellerna syns trianglarna, det blev en del stora ytor på modellen på grund av att det inte finns så många höjdpunkter inmätta. Det går att se höjdnivåer vid slänterna (baksidan av skolan), vid framsidan av skolbyggnaden och även runt hörnet på skolan (se Figur 7 och 8). Den tredje modellen visar höjdkurvorna över det aktuella området och visar att de plana ytorna inte skiljer sig så mycket i höjd (se Figur 9). N Figur 7: Terrängmodell runt skolbyggnaderna i form av plana trianglar, sedd rakt ovan ifrån 11

12 Figur 8: Terrängmodell som är vriden och sedd från östra sidan av skolbyggnaden Figur 9: Höjdkurvor med besiffring 12

13 Figur 10: Primärkarta på Hållsta 2:3 13

14 Figur 11: Nätkarta på stompunkterna i Hållsta 2:3 14

15 4 Reflektioner Mätningssituationer ute i fält är varierande från gång till gång och olika typer av problem kan uppstå som t.ex. vid stommätningen när jag råkade ut för det som vi mätare inte så gärna vill, nämligen att få slut på batterierna. Vid punkt (se Bilaga 4 och Figur 11, nätkarta) blev det bara en helsats på grund av just denna situation, det löste sig med att snabbt kontrollera mot cirkelläge 1 så att det stämde (nollade) och därmed avslutades observationerna vid denna punkt. Alla mätsituationer går att lösa och det är just i praktiken som man tar lärdom, alltså ladda batterier och ta med extra! En extra observation utfördes på punkt mot punkt på grund av osäkerhet om det hade registrerat på denna punkt, därav tre observationer. Ytterligare en sak jag lärde mig var vikten av att föra anteckningar vid stommätningen. För varje punkt skrev jag ner punktnummer, signalhöjden (stationshöjden) och horisontalvinkeln i en liten anteckningsbok. Eftersom det gjordes tvångscentreringar och allt efter hand som totalstationen flyttades runt var det bara att kontrollera i anteckningsboken på signalhöjden (stationshöjd) för de olika punkterna som sedan knappades in i stationen. För det är omöjligt att komma ihåg alla dessa höjder vid de olika punkterna! Samma sak gäller med horisontalvinkeln, för att kontrollera att den inte är helt avvikande vid varje satsmätning. Det är även angeläget att skylta väl, speciellt längs trafikerade vägar. Dessutom är det viktigt att ha rätt kläder för att synas för trafikanterna. Jag fick låna ett par byxor och en jacka från Hudiksvalls kommun som är lagenligt säkerhetsanpassade. Trots rätt kläder och rätt skyltar så är det nödvändigt att hålla ett öga på trafiken, för det går fort och nära ibland! Bilisterna är inte alltid uppmärksamma på vad som finns vid vägkanten. Personalen på ett företag brukar få en säkerhetsutbildning när arbeten skall utföras vid vägar och den uppdateras var femte år. Alla som har genomfört utbildningen får ett intyg och detta skall de ha med sig när de arbetar eftersom kontroller kan förekomma. Mätsituationer vid detaljmätning kan vara besvärliga ibland t.ex. då det finns höga buskar, träd eller stolpar som skymmer sikten. Detta leder till svårigheter att lokalisera prismat och då blir det nödvändigt att improvisera. Jag fick lära mig abskissa (längdmått) och ordinata (sidomått, vinkelrätt) d.v.s. att göra en excentrisk punkt. Med det menas att den egentliga punkten inte går att mäta 15

16 utan att en ny punkt (excentrisk punkt) måste göras bredvid den egentliga punkten, mäta in den samt att göra avdrag/tillägg på längd- (abskissa) och sidomått (ordinata) direkt på totalstationen (se Figur 12). Detta fick jag användning för några gånger när jag gjorde detaljmätningen och då användes tumstock till att mäta abskissa och ordinata. Vid detaljmätningen hamnade jag i en annan situation där jag fick göra en fristation på baksidan av skolbyggnaden (se Figur 13). De befintliga punkterna räckte inte till för att komma åt att mäta hushörnen inne i en uteplats med balkong. Trots fristationen var det ett hörn som jag inte kom åt, men jag hade tre hörn och den fjärde kunde jag justera i kartprogrammet. Jag gjorde en terräng- och höjdmodell i Geosecma runt skolbyggnaden för att få en bild på hur höjderna Figur 12: Illustration på excentrisk punkt såg ut på kartan. Det fanns slänter bakom skolan, en del på framsidan och på västra sidan. Annars var det inga större höjdskillnader och det fanns stora planer (parkeringar) på området. Jag upptäckte att jag skulle ha mätt in fler höjder och inte bara längs vägar och slänter eftersom det ledde till stora trianglar på modellen (se Figur 7). Stomberäkningar som används av Hudiksvalls kommuns mark- och mätningsavdelning i Astops DOS-version kan tyckas vara gammaldags, men det fungerar och är inte svårt att hantera speciellt om man har DOS-erfarenheter sedan tidigare. För närvarande använder de inte stomberäkningar så ofta, men det finns planer på att så småningom byta till ett nyare program t.ex. i Geosecma. Karthanteringen i Geosecma var alldeles nytt för mig och det var mycket att hålla reda på. Programmet påminner lite om AutoCad fast kommandona upplevdes vara omvända. Jag fick inloggningskoder för att komma in i kommunens databas och en egen mapp att lagra min primärkarta. När kartan var klar gjordes en uppdatering i kommunens databas. På kommunen finns det också AutoCad och det använde jag till mina illustrationer. 16

17 Jag övervägde att mäta med GPS som ett komplement till totalstationen i mitt examensarbete för att jämföra om det gick fortare och om noggrannheten skulle vara bättre. Eftersom RTK-nätverket inte var färdigt än i Hudiksvall så kunde jag inte använda den. I Hudiksvalls kommun kommer RTKnätverket att vara klart till hösten 2007 och då finns det möjligheter för mark- och mätavdelningen att kunna använda och inhandla en ny GPS. Hittills har de bara haft användning för totalstationer, speciellt inom tätorterna där GPS är lite svåra att använda på grund av kontaktsvårigheter för alla höga hus m.m. Att använda totalstation med robotstyrning har många fördelar, exempelvis för att arbeta självständigt. Det är likafullt smidigt att ha två extra händer ute på fält, både praktiskt och socialt. Om arbetet utförs enskilt så blir det mycket att bära själv och det blir lite extra spring till olika uppställningar med prismor m.m. Under mitt examensarbete har jag lärt mig att planering är viktigt inför en mätning och att ta reda på projektets syfte. Vilken typ av mätning som skall genomföras, t.ex. enbart för primärkarta eller om det skall användas till uträkning för utfyllnad av massor på området m.m. Det är viktigt att veta om enbart detaljer skall mätas eller bara höjder. Jag har mycket kvar att lära mig inser jag, även om en hel del har ramlat på plats. Det är omväxlande eftersom mätning inte bara består av en slags mätning utan av många olika variationer och mycket beror på arbetsplatsen. Olika arbetsgivare har olika typer av mätningar och mätinstrument, helst ska man prova olika arbetsgivare för att få en bred erfarenhet inom mätning. Som nybakad mätningsingenjör känns det pirrigt och nervöst att börja arbeta på ett företag och känslan av att vara grön är stor. Under studietiden är det mycket teori och för lite praktik. Teori och praktik går hand i hand och det är viktigt att båda Figur 13: Baksidan av skolbyggnaden delarna finns med i ett utbildningsprogram. En bra idé skulle vara att möjlighet ges till praktik under sommaren inom utbildningsområdet och få med sig erfarenheter från olika arbetsplatser. 17

18 5 Referenser HMK-Ge: S (1996). Handbok till mätningskungörelsen, Geodesi, Stommätning. Lantmäteriverket i Gävle. HMK-Ge: D (1994). Handbok till mätningskungörelsen, Geodesi, Detaljmätning. Lantmäteriverket i Gävle. HMK-Ge: M (1996). Handbok till mätningskungörelsen, Geodesi, Markering. Lantmäteriverket i Gävle. Hudiksvalls kommun. Länkar, karta. Tillgängligt: 18

19 6 Bilagor Bilaga 1, mätdatafil för stommätning i två helsatser Stn Stn-höjd HV VV LL Signalhöjd

20 Bilaga 2, resultat på planbestämning i stomnät Resultat på XY - utjämningen Beräkning av stomnät för Hållsta 2:3 KOORDINATSYSTEM: RTR Gon V 0:- 15 RH 70 STÖDPUNKTSVIKT SKALFAKTOR AVSTÅND APRIORI MEDELFEL RIKTNING APRIORI (Gon) MEDELFEL AVSTÅND APRIORI (M) RIKTNINGSEXCENTRICITET (M) MEDELFEL AVSTÅND MM/KM 3.0 (PPM) TILLÅTEN FÖRBÄTTRING (M) AVBROTTSKRITERIUM (M) MAX. ITERATIONER 20 Korrektion av mätta längder för höjd över referensellipsoid Medelhöjd = 51.4 Referens = 0.0 Korrektion av mätta längder för avstånd till medelmeridian Y (medelmeridian) = 0 Punkter = 7 Stödpunkter = 3 Använda stöd = 3 Stationer = 5 Observationer = 28 Slutgiltig sammanställning Stationspunkt Ori.kvant. = Punkt OBS.R M (CC) BER.R VR OBS.A M (mm) BER.A VA (-) Stationspunkt Ori.kvant. = Punkt OBS.R M (CC) BER.R VR OBS.A M (mm) BER.A VA (-) (-) (-) (-)

21 Stationspunkt Ori.kvant. = Punkt OBS.R M (CC) BER.R VR OBS.A M (mm) BER.A VA (-) (-) Stationspunkt Ori.kvant. = Punkt OBS.R M (CC) BER.R VR OBS.A M (mm) BER.A VA (-) (-) (-)0.002 Stationspunkt Ori.kvant. = Punkt OBS.R M (CC) BER.R VR OBS.A M (mm) BER.A VA (-) (-)0.001 Skalfaktor avstånd (efter utjämning): Grundmedelfel: 1.13 Aposteriorifel/apriorifel Medelvärde (viktat) av restfel i riktning: (Gon) Medelvärdet (viktat) av restfel i avstånd: (M) Kända punkter Nya punkter Punktnr X Y Punktnr X Y

22 Bilaga 3, resultat på höjdbestämning i stomnät Resultat på Z - utjämningen Beräkning av stomnät för Hållsta 2:3 KOORDINATSYSTEM: RTR Gon V 0:- 15 RH 70 STÖDPUNKTSVIKT TILLÅTEN FÖRBÄTTRING (M) AVBROTTSKRITERIUM (M) MAX. ITERATIONER 10 Viktberäkning för trigonometrisk höjbestämning Använda punkter = 7 Använda stödpunkter = 3 Observationer = 14 Höjdobservationer Stationspunkt Höjd = Punkt Obs.höjdsk. Ber.höjdsk. VH Avstånd Vikt Förb/km (-)5.079 (-) Stationspunkt Höjd = Punkt Obs.höjdsk. Ber.höjdsk. VH Avstånd Vikt Förb/km (-) (-) Stationspunkt Höjd = Punkt Obs.höjdsk. Ber.höjdsk. VH Avstånd Vikt Förb/km (-)8.824 (-) Stationspunkt Höjd = Punkt Obs.höjdsk. Ber.höjdsk. VH Avstånd Vikt Förb/km (-)0.728 (-) (-)4.463 (-)

23 Stationspunkt Höjd = Punkt Obs.höjdsk. Ber.höjdsk. VH Avstånd Vikt Förb/km (-) (-) Grundmedelfel i höjd: (M) Kända punkter Punktnr H Nya punkter Punktnr X Y H

24 Bilaga 4, resultat på medelfelet vid observationer i stomnät Resultat från observationer Beräkning av stomnät för Hållsta 2:3 KOORDINATSYSTEM: RTR Gon V 0:- 15 RH 70 Antal observationer: 27 Mätta från: 5 stationspunkter Sammanställning av reducerade observationer STATION PKT Nr sikt Punkt observ. Riktning Förb. Avstånd Förb. Höjd Förb :a (-) :a :a (-) :a :a :a (-) :a (-) :a STATION PKT Nr sikt Punkt observ. Riktning Förb. Avstånd Förb. Höjd Förb (- ) (- 1:a (-) ) :a :a (-) :a (-) :a (-) (-) :a

25 STATION PKT Nr sikt Punkt observ. Riktning Förb. Avstånd Förb. Höjd Förb (-) :a (-) :a (-) :e :a (-) :a :a :a (-) STATION PKT Nr sikt Punkt observ. Riktning Förb. Avstånd Förb. Höjd Förb (-) (-) STATION PKT Nr sikt Punkt observ. Riktning Förb. Avstånd Förb. Höjd Förb (-) :a (-) (-) :a :a (-) :a

26 Bilaga 5, resultat på polärberäkningen i detaljmätningen i Geosecma 26

27 Applikation: Geodesi Rutin: Resultat av automatisk beräkning Tid: 15:34 Användare: alfo Beräkningsgrupp: Antal stationer: Antal observationer: Beräkningsdatum: cad Rådatafiler CAD1.GEO 27

28 Applikation: Geodesi Rutin: Resultat av automatisk beräkning Tid: 15:34 Användare: alfo Rådatafil för station: CAD1.GEO Ingår i beräkningar: Stationstypkod: Stationsnamn: X: Y: Z: Instrumenthöjd: Instrument: Korrektion: Ja DP , ,618 48,818 1,516 Geodimeter Ingen Temperatur: Tryck: Projektnamn: Projektnummer: Plats: Operatör: Organisation: Kvalitet: 20,0 760,0 CAD Detalj Anmärkning: Bakåtobjekt Inkl. Typ Typkod Namn HV VV LL SH X Y Z v BOB DP ,0019 v 101,9745 v 165,5070 v 1, , ,499 43,739 Mätta objekt Inkl. Objekt Linjekod Linjenamn Punktkod Punktnamn HV VV LL SH X Y Z v Punkt StlpBel 1 152,3730 v 99,6220 v 24,2300 v , ,289 v Punkt StlpBel 2 385,2785 v 95,2405 v 1,7900 v , ,099 v Punkt StlpBel 3 42,7970 v 99,7630 v 28,5300 v , ,041 v Punkt StlpBel 4 48,0750 v 99,8720 v 58,9700 v , ,098 v Linje HusBosL ,9453 v 99,7741 v 46,5870 v , ,242 v Linje HusBosL ,3105 v 96,9785 v 4,7600 v , ,009 v Linje HusBosL ,1452 v 99,3527 v 30,9730 v , ,164 v Linje HusBosL ,8109 v 97,2222 v 45,2580 v , ,185 v Linje Vägtomt ,6415 v 98,4355 v 45,3700 v 1, , ,028 49,899 v Linje Vägtomt ,3310 v 98,7030 v 43,4400 v 1, , ,094 49,669 v Linje Vägtomt ,4320 v 99,4920 v 31,8300 v 1, , ,809 49,038 v Linje Vägtomt ,4990 v 97,8300 v 3,5400 v 1, , ,964 48,905 v Linje Vägtomt ,4975 v 97,7950 v 3,0900 v 1, , ,747 48,891 v Linje Vägtomt ,2870 v 97,7535 v 3,3800 v 1, , ,244 48,903 Databas: GEOSECMA_NT Koordinatsystem: RT R gon V 0:-15 RH70 28

29 Applikation: Geodesi Rutin: Resultat av automatisk beräkning Tid: 15:34 Användare: alfo Inkl. Objekt Linjekod Linjenamn Punktkod Punktnamn HV VV LL SH X Y Z v Linje Vägtomt ,6425 v 98,1540 v 4,3700 v 1, , ,338 48,911 v Linje Vägtomt ,0450 v 99,9425 v 55,9100 v 1, , ,794 48,834 v Linje Vägtomt ,5830 v 99,9395 v 56,2500 v 1, , ,096 48,837 v Linje Vägtomt ,7710 v 98,5760 v 4,8500 v 1, , ,174 48,892 v Linje Vägtomt ,7355 v 97,1620 v 2,7900 v 1, , ,833 48,908 v Linje Vägtomt ,9745 v 95,1010 v 1,3700 v 1, , ,675 48,889 v Linje Vägtomt ,6720 v 96,7565 v 1,7700 v 1, , ,346 48,874 v Linje Vägtomt ,7355 v 99,4970 v 30,6000 v 1, , ,195 49,026 v Linje Vägtomt ,8210 v 99,4390 v 35,0400 v 1, , ,548 49,093 v Linje Vägtomt ,4295 v 98,4920 v 44,9700 v 1, , ,396 49,849 v Linje Släntft ,2700 v 111,0795 v 8,6000 v 1, , ,293 47,295 v Linje Släntft ,7670 v 113,3405 v 6,5900 v 1, , ,757 47,413 v Linje Släntft ,4170 v 116,1930 v 5,8400 v 1, , ,842 47,315 v Linje Släntft ,1455 v 114,3610 v 6,8700 v 1, , ,596 47,247 v Linje Släntft ,2090 v 111,1520 v 8,5100 v 1, , ,918 47,301 v Linje Släntft ,5620 v 108,8195 v 11,2600 v 1, , ,858 47,229 v Linje Släntft ,5945 v 103,3340 v 36,0900 v 1, , ,007 46,895 v Linje Släntft ,1735 v 101,9285 v 52,9400 v 1, , ,499 47,181 v Linje Släntft ,1955 v 101,1395 v 83,0900 v 1, , ,584 47,297 v Linje Släntkr ,6310 v 101,6255 v 82,8100 v 1, , ,636 46,670 v Linje Släntkr ,8300 v 101,9775 v 61,0000 v 1, , ,496 46,889 v Linje Släntkr ,1130 v 104,0235 v 36,1100 v 1, , ,727 46,503 v Linje Släntkr ,7265 v 105,3445 v 24,4300 v 1, , ,177 46,735 v Linje Släntkr ,2625 v 107,2050 v 17,8700 v 1, , ,353 46,766 v Linje Släntkr ,9675 v 108,3570 v 15,1500 v 1, , ,472 46,801 v Linje Släntkr ,5875 v 108,5245 v 14,6200 v 1, , ,972 46,832 v Linje Släntkr ,9905 v 109,7295 v 12,5100 v 1, , ,721 46,880 v Linje Släntkr ,5140 v 111,5610 v 9,5800 v 1, , ,650 47,054 v Linje Släntkr ,7860 v 111,5000 v 8,3200 v 1, , ,336 47,289 Databas: GEOSECMA_NT Koordinatsystem: RT R gon V 0:-15 RH70 29

30 Applikation: Geodesi Rutin: Resultat av automatisk beräkning Tid: 15:34 Användare: alfo Rådatafil för station: CAD1.GEO Ingår i beräkningar: Stationstypkod: Stationsnamn: X: Y: Z: Instrumenthöjd: Instrument: Korrektion: Ja DP , ,777 52,557 1,443 Geodimeter Ingen Temperatur: Tryck: Projektnamn: Projektnummer: Plats: Operatör: Organisation: Kvalitet: 20,0 760,0 CAD Detalj Anmärkning: Bakåtobjekt Inkl. Typ Typkod Namn HV VV LL SH X Y Z v BOB DP ,0006 v 100,0711 v 98,0990 v 0, , ,158 53,281 Mätta objekt Inkl. Objekt Linjekod Linjenamn Punktkod Punktnamn HV VV LL SH X Y Z v Linje SkarmtL ,9787 v 101,7582 v 42,8170 v , ,678 v Linje SkarmtL ,1080 v 100,1307 v 43,0890 v , ,501 v Linje SkarmtL ,7153 v 100,1421 v 43,5150 v , ,505 v Linje SkarmtL ,4959 v 100,1218 v 48,3910 v , ,955 v Linje TrappaL ,3978 v 101,7950 v 42,0490 v , ,212 v Linje TrappaL ,0297 v 101,8297 v 42,4970 v , ,197 v Linje HusAnbL ,9441 v 101,3325 v 32,6190 v , ,156 v Linje HusAnbL ,0247 v 101,3474 v 32,6030 v , ,116 v Linje HusAnbL ,0270 v 101,3473 v 32,6340 v , ,139 v Linje HusAnbL ,5033 v 100,2270 v 46,3230 v , ,159 v Linje HusAnbL ,8373 v 100,2035 v 46,6880 v , ,415 v Linje HusAnbL ,4612 v 99,7654 v 55,9220 v , ,993 v Linje HusAnbL ,7607 v 100,1719 v 55,0610 v , ,500 v Linje SkarmtL ,6723 v 100,1307 v 48,4710 v , ,111 Databas: GEOSECMA_NT Koordinatsystem: RT R gon V 0:-15 RH70 30

31 Applikation: Geodesi Rutin: Resultat av automatisk beräkning Tid: 15:34 Användare: alfo Inkl. Objekt Linjekod Linjenamn Punktkod Punktnamn HV VV LL SH X Y Z v Linje SkarmtL ,8746 v 100,1270 v 52,0240 v , ,130 v Linje SkarmtL ,3599 v 100,1023 v 60,2890 v , ,630 v Linje SkarmtL ,3914 v 100,1605 v 65,0020 v , ,519 v Linje Vägtomt ,2460 v 100,3070 v 48,1200 v 1, , ,811 52,218 v Linje Vägtomt ,8435 v 100,4695 v 46,8600 v 1, , ,919 52,104 v Linje Vägtomt ,0085 v 100,3595 v 45,4000 v 1, , ,790 52,194 v Linje Vägtomt ,1875 v 100,3690 v 46,1500 v 1, , ,687 52,183 v Linje Vägtomt ,6495 v 100,2250 v 45,0700 v 1, , ,842 52,291 v Linje Vägtomt ,5805 v 100,1730 v 45,5300 v 1, , ,307 52,326 v Linje Vägtomt ,6155 v 100,2860 v 46,9000 v 1, , ,676 52,239 v Linje Vägtomt ,6680 v 100,3690 v 47,8300 v 1, , ,601 52,173 v Linje Vägtomt ,4455 v 100,4885 v 48,4900 v 1, , ,220 52,078 v Linje Vägtomt ,1375 v 100,4815 v 47,9400 v 1, , ,646 52,087 v Linje Vägtomt ,7535 v 100,4375 v 48,9200 v 1, , ,475 52,114 v Linje Vägtomt ,3965 v 100,4165 v 49,6200 v 1, , ,197 52,125 v Linje Vägtomt ,4865 v 100,4060 v 52,1000 v 1, , ,487 52,118 v Linje Vägtomt ,2230 v 100,3965 v 52,2200 v 1, , ,284 52,125 v Linje Vägtomt ,3625 v 100,3310 v 51,8000 v 1, , ,709 52,181 v Linje Vägtomt ,5850 v 100,3230 v 50,9000 v 1, , ,637 52,192 v Linje Vägtomt ,5030 v 100,3410 v 50,4400 v 1, , ,352 52,180 v Linje Vägtomt ,4430 v 100,3230 v 48,8100 v 1, , ,612 52,202 v Linje Vägtomt ,9975 v 100,3215 v 48,5700 v 1, , ,290 52,205 v Linje Kantstn ,3945 v 100,2920 v 60,4200 v 1, , ,196 52,173 v Linje Kantstn ,6305 v 100,0765 v 54,2800 v 1, , ,946 52,385 v Linje Kantstn ,9920 v 99,8280 v 58,3400 v 1, , ,294 52,608 v Linje Kantstn ,3660 v 100,1100 v 64,0900 v 1, , ,642 52,339 v Linje Vägtomt ,4145 v 100,2600 v 45,3300 v 1, , ,997 52,265 v Linje Vägtomt ,1420 v 100,2095 v 43,0700 v 1, , ,853 52,308 v Linje Vägtomt ,6685 v 100,2610 v 46,8200 v 1, , ,131 52,258 v Linje Vägtomt ,8225 v 100,3585 v 43,1300 v 1, , ,464 52,207 v Linje Vägtomt ,6045 v 100,5295 v 23,5400 v 1, , ,670 52,254 v Linje Vägtomt ,4610 v 100,2905 v 20,2000 v 1, , ,218 52,358 v Linje Vägtomt ,9900 v 100,2725 v 17,9600 v 1, , ,194 52,373 Databas: GEOSECMA_NT Koordinatsystem: RT R gon V 0:-15 RH70 31

32 Applikation: Geodesi Rutin: Resultat av automatisk beräkning Tid: 15:34 Användare: alfo Inkl. Objekt Linjekod Linjenamn Punktkod Punktnamn HV VV LL SH X Y Z v Linje Vägtomt ,0670 v 100,3390 v 18,0800 v 1, , ,671 52,354 v Linje Vägtomt ,7965 v 100,6095 v 19,5200 v 1, , ,600 52,263 v Linje Vägtomt ,4865 v 101,1775 v 23,5000 v 1, , ,184 52,015 v Linje Vägtomt ,6585 v 101,8480 v 39,7600 v 1, , ,645 51,296 v Linje Vägtomt ,0440 v 101,8675 v 42,4000 v 1, , ,126 51,206 v Linje Släntkr ,7360 v 102,1385 v 40,4100 v 1, , ,468 51,093 v Linje Släntkr ,8935 v 102,0610 v 39,6600 v 1, , ,950 51,166 v Linje Släntkr ,4380 v 102,0330 v 36,5100 v 1, , ,152 51,284 v Linje Släntkr ,5785 v 101,8790 v 29,2200 v 1, , ,142 51,588 v Linje Släntkr ,3600 v 101,7005 v 27,9500 v 1, , ,542 51,704 v Linje Släntkr ,1730 v 101,5025 v 30,1200 v 1, , ,333 51,739 v Linje Släntkr ,3995 v 100,9795 v 41,0000 v 1, , ,016 51,819 v Linje MurStöd ,3980 v 100,3525 v 41,7200 v 1, , ,709 52,219 v Linje MurStöd ,3540 v 100,3730 v 44,5100 v 1, , ,990 52,189 v Linje Släntft ,3955 v 102,0450 v 42,4800 v 1, , ,011 51,086 v Linje Släntft ,9200 v 102,7640 v 34,0800 v 1, , ,556 50,971 v Linje Släntft ,5770 v 101,4135 v 30,1700 v 2, , ,054 50,980 v Linje Släntft ,6925 v 101,4560 v 30,1800 v 2, , ,095 50,960 v Linje Släntft ,4535 v 101,4900 v 34,3600 v 2, , ,388 50,846 v Linje Släntft ,4300 v 101,6150 v 38,5400 v 2, , ,922 50,672 v Punkt StlpBel 5 93,6430 v 102,4335 v 37,0500 v , ,614 v Punkt StlpBel 6 191,4160 v 98,7770 v 42,7600 v , ,405 v Punkt Trädlöv 1 192,5890 v 98,7650 v 39,7800 v , ,659 v Punkt Trädlöv 2 188,5810 v 98,9080 v 38,8300 v , ,711 v Punkt Trädlöv 3 187,1620 v 99,0065 v 40,8700 v , ,459 v Punkt StlpBel 7 172,0025 v 99,6795 v 28,6200 v , ,086 v Punkt StlpBel 8 57,4240 v 100,2760 v 19,8300 v , ,889 v Punkt StlpBel 9 25,5920 v 100,3510 v 47,2800 v , ,035 v Punkt Flgst 1 17,9105 v 99,8860 v 55,4400 v , ,988 v Punkt Flgst 2 16,7245 v 99,9220 v 62,6100 v , ,012 v Punkt Flgst 3 21,8915 v 100,1100 v 60,1700 v , ,923 v Linje Vägtomt ,6795 v 99,4035 v 42,3500 v 1, , ,617 52,847 v Linje Vägtomt ,8490 v 99,3045 v 13,6700 v 1, , ,771 52,599 Databas: GEOSECMA_NT Koordinatsystem: RT R gon V 0:-15 RH70 32

33 Applikation: Geodesi Rutin: Resultat av automatisk beräkning Tid: 15:34 Användare: alfo Inkl. Objekt Linjekod Linjenamn Punktkod Punktnamn HV VV LL SH X Y Z v Linje Vägtomt ,1790 v 99,6775 v 11,7700 v 1, , ,011 52,510 v Linje Vägtomt ,8735 v 99,0705 v 23,3500 v 1, , ,707 52,791 v Linje Vägtomt ,5575 v 99,0710 v 25,3000 v 1, , ,862 52,819 v Linje Vägtomt ,2595 v 98,9370 v 30,3600 v 1, , ,972 52,957 v Linje Vägtomt ,8510 v 98,8340 v 33,6400 v 1, , ,314 53,066 v Linje Vägtomt ,9330 v 98,7530 v 37,7700 v 1, , ,025 53,190 v Linje Vägtomt ,9995 v 98,7355 v 42,1700 v 1, , ,891 53,288 v Linje Vägtomt ,7835 v 98,7725 v 46,4100 v 1, , ,409 53,345 v Linje Vägtomt ,5130 v 98,7910 v 49,5500 v 1, , ,485 53,391 v Linje Vägtomt ,2345 v 98,8385 v 51,6800 v 1, , ,185 53,393 v Linje Vägtomt ,0700 v 98,9965 v 52,1900 v 1, , ,125 53,273 v Linje Vägtomt ,3195 v 99,1645 v 51,0500 v 1, , ,659 53,120 v Linje Vägtomt ,1245 v 99,2435 v 48,4700 v 1, , ,208 53,026 v Linje Vägtomt ,1125 v 99,3535 v 44,5400 v 1, , ,080 52,902 v Linje Vägtomt ,4925 v 99,4355 v 39,6700 v 1, , ,263 52,802 v Linje Vägtomt ,5125 v 99,5755 v 34,7500 v 1, , ,063 52,682 v Linje Vägtomt ,4700 v 99,6195 v 28,8400 v 1, , ,139 52,622 v Linje Vägtomt ,7790 v 99,7305 v 27,4500 v 1, , ,342 52,566 v Linje Vägtomt ,9615 v 100,1465 v 27,9700 v 1, , ,600 52,386 v Linje Vägtomt ,6220 v 100,8000 v 20,7200 v 1, , ,021 52,190 v Linje Vägtomt ,4190 v 100,6615 v 17,7200 v 1, , ,061 52,266 v Linje Vägtomt ,2350 v 100,4965 v 13,7300 v 1, , ,115 52,343 v Linje Vägtomt ,8115 v 100,5275 v 13,0200 v 1, , ,548 52,342 v Linje Vägtomt ,9640 v 100,5405 v 13,3800 v 1, , ,988 52,336 v Linje Vägtomt ,2590 v 101,0550 v 21,1200 v 1, , ,494 52,100 v Linje Vägtomt ,9570 v 99,2535 v 40,1500 v 1, , ,202 52,921 v Linje Vägtomt ,3630 v 99,2210 v 38,3600 v 1, , ,512 52,919 v Linje Vägtomt ,3235 v 99,1380 v 36,9900 v 1, , ,983 52,951 v Linje Vägtomt ,5490 v 99,0405 v 36,4500 v 1, , ,161 52,999 v Linje Vägtomt ,0310 v 98,9565 v 37,2100 v 1, , ,539 53,060 v Linje Vägtomt ,7085 v 98,8720 v 38,5500 v 1, , ,899 53,133 v Linje Vägtomt ,2710 v 98,8760 v 40,0800 v 1, , ,365 53,158 v Linje Vägtomt ,6135 v 98,8690 v 41,9700 v 1, , ,831 53,196 Databas: GEOSECMA_NT Koordinatsystem: RT R gon V 0:-15 RH70 33

34 Applikation: Geodesi Rutin: Resultat av automatisk beräkning Tid: 15:34 Användare: alfo Inkl. Objekt Linjekod Linjenamn Punktkod Punktnamn HV VV LL SH X Y Z v Linje Vägtomt ,3250 v 98,8975 v 43,2700 v 1, , ,037 53,199 v Linje Vägtomt ,9910 v 98,9395 v 44,0000 v 1, , ,802 53,183 v Linje Vägtomt ,8980 v 98,9800 v 44,4900 v 1, , ,068 53,163 v Linje Vägtomt ,2095 v 99,0525 v 44,2500 v 1, , ,230 53,109 v Linje Vägtomt ,8245 v 99,1570 v 43,1700 v 1, , ,027 53,022 v Linje Vägtomt ,5755 v 99,2025 v 41,8700 v 1, , ,570 52,974 v Linje SkarmtT ,0130 v 99,0895 v 38,5700 v , ,681 v Linje SkarmtT ,6925 v 98,7905 v 35,9800 v , ,990 v Linje SkarmtT ,0610 v 98,7120 v 36,2900 v , ,491 v Linje SkarmtT ,4725 v 97,5850 v 39,0200 v , ,095 Databas: GEOSECMA_NT Koordinatsystem: RT R gon V 0:-15 RH70 34

35 Applikation: Geodesi Rutin: Resultat av automatisk beräkning Tid: 15:34 Användare: alfo Rådatafil för station: CAD1.GEO Ingår i beräkningar: Stationstypkod: Stationsnamn: X: Y: Z: Instrumenthöjd: Instrument: Korrektion: Ja DP 54646X , ,178 48,754 1,384 Geodimeter Ingen Temperatur: Tryck: Projektnamn: Projektnummer: Plats: Operatör: Organisation: Kvalitet: 20,0 760,0 CAD Detalj Anmärkning: Bakåtobjekt Inkl. Typ Typkod Namn HV VV LL SH X Y Z v BOB DP ,9996 v 96,5608 v 71,3970 v 1, , ,777 52,557 v BOB DP ,9919 v 102,8445 v 122,7560 v 0, , ,499 43,739 v BOB DP ,5425 v 99,8502 v 80,1190 v 1, , ,618 48,818 Mätta objekt Inkl. Objekt Linjekod Linjenamn Punktkod Punktnamn HV VV LL SH X Y Z v Linje HusAnbL ,8155 v 99,3221 v 33,6050 v , ,260 v Linje HusAnbL ,3843 v 99,4893 v 36,8310 v , ,312 v Linje HusAnbL ,1374 v 99,1882 v 41,2460 v , ,579 v Linje HusAnbL ,3051 v 97,5355 v 47,4790 v , ,223 v Linje HusAnbL ,1046 v 98,7930 v 30,0000 v , ,275 v Linje HusAnbL ,7957 v 98,0369 v 20,0640 v , ,275 v Linje HusUthL ,5160 v 94,0327 v 20,9090 v , ,075 v Linje HusUthL ,1909 v 94,0183 v 20,7100 v , ,161 v Linje HusUthL ,3161 v 94,9883 v 24,6080 v , ,066 v Linje HusUthL ,5049 v 98,9093 v 24,8360 v , ,612 v Linje HusUthL ,4680 v 98,9690 v 26,4480 v , ,791 v Linje SkarmtL ,2450 v 97,5440 v 44,8920 v , ,420 Databas: GEOSECMA_NT Koordinatsystem: RT R gon V 0:-15 RH70 35

36 Applikation: Geodesi Rutin: Resultat av automatisk beräkning Tid: 15:34 Användare: alfo Inkl. Objekt Linjekod Linjenamn Punktkod Punktnamn HV VV LL SH X Y Z v Linje SkarmtL ,3391 v 96,9840 v 37,3220 v , ,300 v Linje Vägtomt ,5385 v 99,0230 v 22,6900 v 1, , ,914 48,936 v Linje Vägtomt ,7495 v 99,0475 v 29,0500 v 1, , ,511 49,023 v Linje Vägtomt ,9925 v 98,8165 v 22,3000 v 1, , ,043 49,003 v Linje Vägtomt ,4665 v 98,3625 v 18,6700 v 1, , ,671 49,068 v Linje Vägtomt ,8265 v 98,2730 v 19,0000 v 1, , ,392 49,104 v Linje Vägtomt ,7570 v 98,1615 v 20,8800 v 1, , ,803 49,191 v Linje Vägtomt ,7535 v 97,1555 v 25,8000 v 1, , ,307 49,741 v Linje Vägtomt ,7900 v 96,7550 v 29,7600 v 1, , ,947 50,105 v Linje Vägtomt ,8745 v 95,8880 v 37,6900 v 1, , ,457 51,021 v Linje Vägtomt ,4315 v 95,5880 v 41,0000 v 1, , ,693 51,427 v Linje Vägtomt ,5415 v 95,3170 v 41,9400 v 1, , ,897 51,671 v Linje Vägtomt ,8220 v 94,5605 v 31,6000 v 1, , ,574 51,285 v Linje Vägtomt ,8485 v 94,1520 v 29,1900 v 1, , ,679 51,266 v Linje Släntkr ,7775 v 94,4280 v 29,0400 v 1, , ,694 51,127 v Linje Släntkr ,4340 v 94,3970 v 27,9900 v 1, , ,667 51,049 v Linje Släntkr ,7280 v 94,1890 v 28,3000 v 1, , ,053 51,168 v Linje Släntkr ,1600 v 94,2420 v 29,2500 v 1, , ,001 51,230 v Linje Släntkr ,9635 v 94,8525 v 33,9700 v 1, , ,297 51,332 v Linje Släntkr ,0215 v 95,2770 v 41,2700 v 1, , ,908 51,647 v Linje Släntft ,1430 v 96,8110 v 28,8000 v 1, , ,575 50,030 v Linje Släntft ,8275 v 96,9565 v 27,0800 v 1, , ,067 49,882 v Linje Släntft ,6025 v 97,3565 v 26,2300 v 1, , ,119 49,677 v Linje Släntft ,1870 v 97,6805 v 25,9900 v 1, , ,821 49,535 v Linje Släntft ,2030 v 97,7245 v 24,2300 v 1, , ,481 49,454 v Linje Vägtomt ,7265 v 95,5680 v 50,0400 v 1, , ,601 52,069 v Linje Vägtomt ,3680 v 95,6215 v 43,7900 v 1, , ,380 51,598 v Linje Vägtomt ,4840 v 95,8140 v 40,3900 v 1, , ,233 51,242 v Linje Vägtomt ,4760 v 96,0395 v 36,8500 v 1, , ,763 50,879 v Linje Vägtomt ,4850 v 97,2785 v 24,1500 v 1, , ,826 49,620 v Linje Vägtomt ,2260 v 97,6615 v 20,1400 v 1, , ,653 49,328 v Linje Vägtomt ,8000 v 97,9690 v 16,3500 v 1, , ,164 49,110 v Linje Vägtomt ,5015 v 98,2735 v 15,5400 v 1, , ,100 49,010 Databas: GEOSECMA_NT Koordinatsystem: RT R gon V 0:-15 RH70 36