SVENSKA KRAFTNÄTS VERKSAMHETSPLAN FÖR 2011

Transkript

1 SVENSKA KRAFTNÄTS VERKSAMHETSPLAN FÖR 2011 FASTSTÄLLD AV STYRELSEN 25 NOVEMBER /1464

2 Förord Svenska Kraftnäts verksamhetsplan är grunden för att möta de utmaningar som vi kommer att ställas inför under kommande år. Jag tänker då främst på klimatfrågan och omställningen av landets energisystem, vår stora investeringsvolym samt teknikoch kompetensfrågorna. Under de närmaste åren kommer vi att öka investeringstakten i stamnätet högst avsevärt. Anslutning och integrering av förnybar produktion är den främsta orsaken. Förnyelse av våra äldsta anläggningar och omhändertagande av effekthöjningar i kärnkraften utgör också viktiga drivkrafter. Ökad integrering av elmarknaderna i regionen medför investering i nya utlandsförbindelser. Det europeiska perspektivet med ändrade roller för stamnätsföretag och tillsynsmyndigheter kommer också att påverka Svenska Kraftnät. Vi är en kunskapsintensiv och växande organisation, varför personal- och kompetensfrågor måste ha stort fokus. Verksamhetsplanen redovisar inte de stora nätprojekten; Det görs på annat sätt, främst i verkets investerings- och finansieringsplan. Verksamhetsplanen redovisar i stället hur vi ska möta de utmaningar som den stora investeringsvolymen medför. Den lyfter fram de områden inom vilka vi behöver förstärka och förbättra oss de närmaste åren. Vi befinner oss i en påtaglig förändringsfas från förvaltning till investeringar. I årets verksamhetsplan är övergripande mätbara mål uppsatta inom våra skilda verksamhetsgrenar. Genom dem kan vi tydligare kommunicera hur väl vi uppfyller de uppdrag som vi har fått från regering och riksdag. Sundbyberg i november 2010 Mikael Odenberg generaldirektör

3 Innehåll 1 Svenska Kraftnäts verksamhet Svenska kraftnäts uppdrag Vision och Värdegrund Vår omvärld Klimatfrågan och omställningen av energisystemet Från nordisk till europeisk elmarknad Snabb teknikutveckling Marknad och nya kunder Extern kommunikation Robusthet och krishanteringsförmåga Kompetensförsörjning Inre effektivitet Interna förhållanden Investeringsplanering Fokusområden Mål Nyckeltal Risker Kompetensanalys...20

4 1 Svenska Kraftnäts verksamhet Svenska Kraftnäts huvuduppgifter är att driva och förvalta stamnätet samt att övervaka landets elsystem. Vi har systemansvaret för Sveriges elbalans, vilket innebär att vi ser till att det alltid är balans mellan produktion och förbrukning av el. Genom vårt arbete bidrar vi till en elmarknad där aktörerna kan handla el i fri konkurrens. Vi är myndighet för den svenska elberedskapen och arbetar för att stärka landets elförsörjning så att den kan upprätthållas också i kritiska situationer. Vi har även systemansvaret för naturgas i Sverige och är tillsynsvägledande myndighet för landets dammsäkerhet. Vp 2011 för SvK Kunder Svenska Kraftnäts kunder är i huvudsak företag inom elförsörjningen. Kunderna på stamnätet är nätföretag som äger regionnät, vilka är anslutna till stamnätet samt producenter som äger större kraftverk, vilka är anslutna direkt till stamnätet. En annan grupp kunder är de balansansvariga företagen. Bland dessa återfinns elhandlare och elproducenter. De balansansvariga har avtal med Svenska Kraftnät om att hantera sin obalans genom att köpa eller sälja el till Svenska Kraftnät. Vi har också balansansvarsavtal med företag på naturgasmarknaden. Inom telekomverksamheten har Svenska Kraftnät kunder som hyr överskottskapacitet, främst i form av s.k. svartfiber. Leverantörer Svenska Kraftnät är en utpräglad beställarorganisation. Verket har ingen egen personal för att utföra byggande eller underhåll av stamnätsanläggningar. I stället funktionsupphandlar vi anläggningsprojekt och har långa avtal med serviceföretag för förebyggande och avhjälpande underhåll. Denna arbetsmodell kräver hög beställarkompetens. Myndigheter Energimarknadsinspektionen är tillsynsmyndighet för Svenska Kraftnät i vår roll som förvaltare av stamnätet. Elsäkerhetsverket är tillsynsmyndighet beträffande elsäkerhetsfrågor. Vi har löpande samarbete med främst Statens energimyndighet och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Vi har också samarbete med Energimarknadsinspektionen i frågor där myndigheten inte har en tillsynsroll. 4/20

5 Verksamhet Svenska Kraftnät står inför en stor ökning av investeringsvolymen under de kommande åren. Från att ha legat på en årlig nivå om miljoner kronor bedöms investeringsvolymen komma att uppgå till över 3 miljarder kronor 2011 för att inom några år närma sig 5 miljardersnivån. En effektiv och säker hantering av denna investeringsportfölj är en av verksamhetens viktigaste frågor. Under perioder med stor fokus på investeringsprojekt finns det alltid en risk för att den löpande förvaltningen eftersätts. Vi har säkrat att förvaltningen sköts och utvecklas på ett bra sätt genom tydlig organisation och prioriteringar. Den viktigaste delen i verkets dagliga verksamhet är säker och effektiv drift av elsystemet. Vårt nationella kontrollrum med dygnetruntbemanning är kärnan i den operativa driftorganisationen. Planering av driften med upp till flera års framförhållning är särskilt viktig för att möta elmarknadens förväntningar under genomförande av investeringar och underhåll. Den operativa driften och driftens planering sker i samarbete med övriga nordiska stamnätsföretag och är delvis reglerad i ett avtal. Ett avgörande stöd för driftverksamheten är våra IT-system och kommunikationen med våra anläggningar i landet. Här råder mycket höga krav på tillgänglighet och säkerhet. Medarbetare Svenska Kraftnät har i en internationell jämförelse få anställda i relation till verksamhetens storlek och betydelse. Vi är också en kunskapsintensiv organisation. Det kräver extra fokus på att vi har rätt kompetens för de ansvarsroller som finns i organisationen. Verket arbetar strukturerat med kompetensanalys. Svenska Kraftnät har, liksom många andra företag i elbranschen, en åldersprofil som innebär många pensioneringar de närmaste åren. Därför finns ett program för aktiv kompetensväxling till yngre medarbetare. En växande organisation ställer särskilt höga krav på en planerad ledarförsörjning innefattande även fokus på att öka andelen kvinnliga ledare. Fortsatta insatser för en god arbetsmiljö och aktiviteter för god hälsa, jämställdhet och mångfald är viktiga inslag i en framtidsinriktad kompetensförsörjning. Miljö Verksamheten med stora kraftledningar och transformatorstationer har en betydande miljöpåverkan. Den påverkar klimat samt naturmiljö och innebär en viss risk för utsläpp av miljöstörande ämnen. De mest uppmärksammade frågorna är påverkan på natur och landskapsbild samt oro för magnetfält från kraftledningar. 5/20

6 Svenska Kraftnät har länge haft stort fokus på miljöfrågorna i byggnadsprojekt och i den löpande förvaltningen. Våren 2009 tilldelades vi Miljöstyrningsrådets årliga pris för Utmärkt Grön Upphandlare. Under 2011 är målet att miljöcertifiera hela verksamheten enligt standarden ISO Beredskap och säkerhet Svenska Kraftnät arbetar aktivt för att höja elförsörjningens förmåga att hantera svåra påfrestningar. Det gör vi bl.a. genom det årliga beredskapsanslaget på 250 Mkr. Vår tilldelade roll som säkerhetsskyddsmyndighet för elförsörjningen nyttjar vi till aktiv tillsyn. Inom dammsäkerhetsområdet stödjer vi andra myndigheter i deras tillsynsuppdrag och dammägare genom vägledning och stöd inom forskning och utveckling samt kompetensuppbyggnad. Naturgas Inom naturgasområden arbetar verket med att förvalta och utveckla den svenska marknadsmodellen. EU:s tredje inre energimarknadspaket kan få konsekvenser för rollerna på den svenska marknaden, vilket nu studeras. Forskning och Utveckling (FoU) Svenska Kraftnät bedriver en aktiv verksamhet inom forskning och utveckling, med en årlig budget på ca 30 Mkr. Vi arbetar genom uppdragsforskning till högskolor, universitet, institutioner och konsulter. Det gör vi själva eller i samarbete med företag inom elförsörjningen. Utgångspunkten i FoU-verksamheten är Svenska Kraftnäts behov av ny teknik eller metodik för att klara framtida utmaningar. Arbeten intensifieras för att kunna nyttja stamnätet och elsystemet på ett optimalt och driftsäkert sätt, när förnybara energikällor införs och ska integreras. Effektflöden i elsystemet ska kunna övervakas och styras. Här är balanshållning i elsystemet en viktig fråga, när vindkraft kommer att användas i stor utsträckning. Ny teknik för stationer och ledningar undersöks och utvecklas i samband med större investeringsprojekt. Här är studier av olika internationella standarder och framtagande av tekniska riktlinjer prioriterade områden. Ny funktionalitet för informationshantering kommer att vara väsentligt i våra driftoch övervakningssystem. Detta gäller speciellt för smart grids där både ny och befintlig funktionalitet ska samspela. Nya funktioner införs, befintliga funktioner förbättras och informationsutbyte inom och mellan olika system ökar. Här blir det allt viktigare med en säker datakommunikation, vilket är en grundbult för samhällskritiska driftsystem. 6/20

7 2 Svenska Kraftnäts uppdrag Svenska Kraftnäts huvuduppdrag har formulerats på följande sätt: > erbjuda säker, effektiv och miljöanpassad överföring av el på stamnätet > utöva systemansvaret för el och naturgas kostnadseffektivt > främja en öppen svensk, nordisk och europeisk marknad för el och naturgas > verka för en robust elförsörjning Enligt instruktionen har Affärsverket svenska kraftnät till uppgift att på ett affärsmässigt sätt förvalta, driva och utveckla ett kostnadseffektivt, driftsäkert och miljöanpassat överföringssystem för el, upplåta kapacitet för överföring samt i övrigt bedriva verksamheter som är anknutna till elöverföringssystemet. Svenska Kraftnät är systemansvarig myndighet enligt 8 kap. 1 ellagen (1997:857) och 1 förordningen (1994:1806) om systemansvaret för el samt enligt 7 kap. 1 naturgaslagen (2005:403) och 21 naturgasförordningen (2006:1043). Svenska Kraftnät är även elberedskapsmyndighet enligt elberedskapslagen (1997:288). Svenska Kraftnät ska enligt sin instruktion 1. bygga ut stamnätet för el baserat på samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar, 2. svara för tillsyn i frågor om driftsäkerhet hos det nationella elsystemet enligt ellagen (1997:857) och förordningen (1994:1806) om systemansvaret för el, 3. främja konkurrensen på el- och naturgasmarknaderna, 4. främja forskning, utveckling och demonstration av ny teknik av betydelse för verksamheten, 5. svara för beredskapsplaneringen inom sitt verksamhetsområde under kris- eller krigsförhållanden, 6. bedriva tjänsteexport inom sitt verksamhetsområde, 7. främja dammsäkerheten i landet, 8. bygga ut, installera och förvalta ledningar för elektronisk kommunikation, främst på stamnätet, samt även upplåta nätkapacitet i dessa, 9. svara för uppgifter som följer av att verket är kontoförande myndighet enligt lagen (2003:113) om elcertifikat, 10. handlägga frågor om ursprungsgarantier enligt lagen (2006:329) om ursprungsgarantier för högeffektiv kraftvärmeel och förnybar el 11. bevaka tillgången på höglastkapacitet i det svenska elsystemet och löpande förmedla information om effekttillgång till marknadens aktörer, 7/20

8 12. inom sitt verksamhetsområde se till att möjligheterna att bygga ut förnybar elproduktion underlättas, 13. årligen till regeringen redovisa sitt arbete som systemansvarig myndighet för naturgas, särskilt uppgifter om förhållanden av betydelse för utvärdering av gasmarknadsreformen, 14. samråda med Energimarknadsinspektionen vid utförande av inspektionens uppdrag att utarbeta en årlig rapport om försörjningstryggheten för naturgas enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/55/EG av den 26 juni 2003 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och om upphävande av direktiv 98/30/EG, 15. samråda med Statens energimyndighet vid utförande av myndighetens uppdrag om årlig rapportering enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/67/EG av den 26 april 2004 om åtgärder för att säkerställa en tryggad naturgasförsörjning, 16. årligen senast den 10 januari, den 10 april, den 10 juli samt den 10 oktober redovisa statistiska uppgifter om elimport från tredje land för föregående kvartal enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/54/EG av den 26 juni 2003 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 96/92/EG senast ändrat genom rådets direktiv 2008/3/EG och 17. se till att de regelverk och rutiner som affärsverket disponerar över är kostnadseffektiva och enkla för medborgare och företag. Svenska Kraftnäts verksamhet är uppdelad i följande sex verksamhetsgrenar: > Överföring av el på stamnätet > Systemansvar för el > Systemansvar för naturgas > Elcertifikat > Telekom > Elberedskap och säkerhet Som stöd för verksamhetsområdena finns följande stödfunktioner: > Ekonomi > Personal inklusive fastighetsfrågor och kontorsservice > IT och tele-/datakommunikation > Extern och intern kommunikation > Stab med juridik, inköp, FoU, miljö, arkivarie och registratur 8/20

9 3 Vision och värdegrund En ledande roll för en säker och hållbar energiförsörjning Svenska Kraftnäts vision uttrycker ambitionen att ha en ledande roll på energiområdet oavsett om det gäller att skapa hög driftsäkerhet, en bättre fungerande elmarknad eller att bygga nät och skapa förutsättningar för att förverkliga riksdagens energi- och klimatpolitiska ambitioner. Vi ska ha ett driftsäkert och personsäkert stamnät. Vi ska arbeta för miljöanpassade och hållbara lösningar för Sveriges energiförsörjning. Svenska Kraftnäts värdegrund speglar vilka värderingar som är viktiga för oss och som vi vill stå för. Våra värdeord är: > Utveckling > Ansvar > Effektivitet > Tydlighet Utveckling Genom att vara nyfikna, proaktiva och förändringsbenägna ska Svenska Kraftnät förnya och bygga ut det svenska kraftnätet samt vara framstående när det gäller den tekniska utveckling som sker på den europeiska elmarknaden. Ansvar Svenska Kraftnät har ansvar för en samhällsviktig infrastruktur och en stor del i arbetet för att Sveriges ska uppnå den ambitiöst satta miljö- och klimatpolitiken. Vi ska axla detta ansvar genom att varje medarbetare tar sitt personliga ansvar och genom att ha högt ställda krav i vår roll som arbetsgivare. Effektivitet Svenska Kraftnät ska bedriva en effektiv verksamhet med god kostnadskontroll genom att göra rätt saker på rätt sätt. Tydlighet Svenska Kraftnät ska tala klartext. Vi ska vara sakliga och objektiva i all intern och extern kommunikation. 9/20

10 4 Vår omvärld 4.1 Klimatfrågan och omställningen av energisystemet Klimatfrågornas prioritering tydliggörs från politiskt håll i EU:s tredje energipaket och i propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik. Den största förändringen i Sverige är den stora utbygganden av förnybar energiproduktion. Det som främst påverkar Svenska Kraftnät är målen för vindkraftsutbyggnad. Vindkraftsetableringar kommer att medföra omfattande utbyggnadsprojekt för stamnätet såväl för anslutning av nya vindkraftsparker som för anpassning av det befintliga stamnätet till nya överföringsmönster. Reglerresurser för att balansera vindkraftens svårprognostiserade och varierande produktion kommer att vara en viktig fråga. Vid sidan om utmaningen att anpassa infrastrukturen till en omfattande vindkraftsutbyggnad finns elmarknadens behov av tillräcklig överföringskapacitet inom landet och till grannländerna för att underlätta elhandeln. När nuvarande mål och planer på produktionsutbyggnad i Norden har förverkligats bedöms området komma att få ett betydande elenergiöverskott. Om inte förbrukningen anpassas till den starkare elbalansen kommer samhällsnyttan av utlandsförbindelser från Norden till kontinentala Europa förmodligen att vara stor. En samplanering mellan i första hand Norge och Sverige för nya kablar kommer då att vara väsentlig. Regeringen ställer krav på att vi som statlig myndighet är ett föredöme när det gäller miljöhänsyn och systematiskt miljöarbete. Svenska Kraftnäts dagliga miljöarbete måste alltid finnas i fokus. Den stora investeringsvolymen med många utbyggnadsprojekt gör att extra omsorg behöver läggas på planering, genomförande och uppföljning av våra projekt och på våra entreprenörers hantering av miljöfrågorna. 4.2 Från nordisk till europeisk elmarknad Utvecklingen mot en gemensam europeisk elmarknad fortgår kontinuerligt. Svenska Kraftnät och andra svenska myndigheter deltar aktivt i detta arbete på olika nivåer. Genom det tredje energimarknadspaketet har medlemsnationerna tagit ytterligare ett steg mot en inre energimarknad. En viktig del i det tredje energimarknadspaketet är en tydligare och mer formaliserad rollfördelning mellan Kommissionen, reglermyndigheterna och stamnätsföretagen. De europeiska stamnätsföretagen bildade under 2009 organisationen ENTSO-E, som kommer att få en formell status gentemot Kommissionen. Mer detaljerade europeiska regelverk kommer nu att tas fram för att påskynda utvecklingen av elmarknaden. 10/20

11 Svenska Kraftnät kommer att delta i arbetet för att dels informera om och försöka motivera att de nordiska lösningarna kan nyttjas på europeisk basis, dels förhindra att dåliga lösningar behöver införas i Sverige. Detta arbete kommer att vara resurskrävande och vi samarbetar därför med de övriga nordiska stamnätsföretagen för att nyttja våra samlade resurser på ett effektivt sätt. Motsvarande utveckling sker inom naturgasmarknaden men tidplanen här är långsammare. Den nordiska samverkan är heller inte lika omfattande. Det pågår en strukturomvandling av de europeiska elbörserna. Förändringarna sker av två skäl. Det ena är normal affärsmässighet, där företagen ser synergier på kostnadssidan. Det andra är med utgångspunkt i elmarknadsutvecklingen. När handel över nationsgränserna ökar blir imperfektioner i prisbildningen synliga. Marknadsaktörerna vill kunna handla effektivt över nationsgränserna och oberoende av olika elbörser. Det pågår därför flera initiativ för att länka samman befintliga marknader och elbörser genom s.k. marknadskoppling. Svenska Kraftnät deltar i omvandlingen både genom vår ägarandel i Nord Pool Spot AS och genom vår roll som europeiskt stamnätsföretag. Det utökade europeiska samarbetet bidrar till ökad konkurrens vid upphandling av våra investeringsprojekt genom att företag som tidigare inte varit aktiva i Sverige lämnar anbud. Möjligheterna för detta ökar också genom harmonisering av regelverk och ökade internationella kontakter. 4.3 Snabb teknikutveckling Den ökade fokuseringen och satsningen på förnybara energikällor samt ökad efterfrågan på alternativa överföringstekniker medför en allt snabbare teknikutveckling inom dessa områden. Svenska Kraftnät bör därför utveckla strategier för hur vi ska delta i utvecklingen av ny teknik. Utvecklingen har två sidor. Den ger en möjlighet till exempelvis mer kostnadseffektiva lösningar, snabbare genomförande eller bättre miljöprestanda. Den andra sidan är att leverantörer lanserar produkter som inte är fullt testade. Teknikutvecklingen gör också att vi i förvaltningen måste hantera många generationer och varianter av utrustning, vilket försvårar och fördyrar. Balansgången mellan dessa två sidor är en viktig fråga att hantera under de kommande åren. En genomtänkt och behovsstyrd FoU-verksamhet är ett verktyg för att säkra en positiv utveckling. Ett annat viktigt område är utveckling av metoder för byggande av anläggningar och för samråd med intressenter. Den stora investeringsvolym som Svenska Kraftnät har 11/20

12 framför sig gör att nya arbetssätt behöver utvecklas och prövas. Detta är också en viktig del i FoU-verksamheten. 4.4 Marknad och nya kunder Svenska Kraftnät måste anpassa arbetssättet för att bättre kunna samverka med nya aktörer på marknaden. Kunderna har tidigare varit företag som varit verksamma i elbranschen under lång tid. Genom de många projekt som nu förverkligas för vindkraftsutbyggnad etableras nya företag. De har ofta inte tradition inom elproduktion, utan har annan erfarenhet och kompetens. Vi måste därför anpassa våra rutiner och regelverk samt informera om de vägledningar, tekniska riktlinjer och föreskrifter som redan finns på området. Därigenom kan vi underlätta för de nya aktörerna att kunna arbeta effektivt. Marknadsaktörernas krav på ökad handelskapacitet samt enklare och lika regler för handel påverkar såväl planering av stamnätet och utlandskablar som samarbete mellan elbörserna. 4.5 Extern kommunikation Ökat miljömedvetande i samhället och en vinter med stort fokus på elpriserna och elnätens kapacitet har lett till att allmänheten blivit mer intresserad av elbranschen och dess aktörer. Detta sker samtidigt som elbehovet stadigt ökar och det satsas stort på utbyggnad av stamnätet. Svenska Kraftnät behöver därför arbeta mer med att informera allmänheten och framförallt berörda markägare om vilka vi är, vilka uppgifter vi har och vilken roll vi spelar i samhället och på elmarknaden. Processerna kring tillstånd och markåtkomst vid byggande av nya ledningar tenderar att bli alltmer tidskrävande. Anledningen är ofta intressekonflikter mellan lokala och globala miljöintressen. En ökad allmän kunskap och förståelse för Svenska Kraftnäts arbete kan underlätta dialogen med markägare och övriga intressenter och i sin tur leda till kortare handläggningstider för tillstånd och markåtkomst. I och med ökad utbyggnad kommer Svenska Kraftnät att exponeras mer i media. I kontakt med media och berörd allmänhet är det viktigt att verket förmedlar en trovärdig och samstämmig bild av Svenska Kraftnät och vår verksamhet. Vi bör arbeta för att uppnå en intern struktur och ett bättre internt medvetande om hur, när och varför vi kommunicerar externt. 12/20

13 4.6 Robusthet och krishanteringsförmåga Tekniska och ekonomiska system har fått allt större betydelse för många viktiga funktioner i samhället. Denna utveckling har inneburit att fler verksamheter i samhället blivit alltmer sammanflätade och beroende av varandra. Tillgång till elektricitet är för många av dessa funktioner ett grundläggande krav. Ett långvarigt och omfattande elavbrott kan leda till närmast oöverblickbara konsekvenser. Svenska Kraftnät tillhandahåller en robust infrastruktur för elförsörjningen samt utvecklar planer och strategier för att återställa systemet till normal drift i de fall avbrott sker. Detta gäller såväl vid intakt nät som vid planerade avbrott för nybyggnad och underhåll. En stor del av de samhällsviktiga verksamheterna på el- och gasförsörjningsområdet ägs av privata aktörer och drivs på en avreglerad marknad. Det ökade privata ägandet av samhällsviktig verksamhet ställer krav på ett mer effektivt samarbete mellan offentlig sektor och näringsliv. Svenska Kraftnät bör arbeta för att på bästa sätt främja ett sådant samarbete. 4.7 Kompetensförsörjning Svenska Kraftnät arbetar kontinuerligt med kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Den ökade investeringstakten och kraven på ökad närvaro i internationella fora kräver mer interna resurser. Förändrade och tillkommande arbetsuppgifter kräver både mer resurser och resurser med för Svenska Kraftnät ny kompetens. Detta ökade resursbehov kommer i en tid när flera anställda med nyckelkompetens närmar sig pensionsålder. Det är därför viktigt att Svenska Kraftnät hittar en fungerande form för att analysera och planera resurs- och kompetensbehovet. Detta för att skapa en mer effektiv rekryteringsprocess och för att kunna planera och genomföra utbildning och kompetensöverföring för befintlig personal. Svenska Kraftnät är i stor utsträckning en beställarorganisation och har därför som utmaning att även samarbeta med entreprenörer för att behålla viktig kompetens inom branschen. Konkurrensen om resurser och kompetent arbetskraft ökar. En anledning är att investeringstakten inom hela elmarknaden har ökat och en annan är den allt öppnare europeiska elmarknaden. Detta gör att det är viktigt för Svenska Kraftnät att synas i sammanhang där framtida arbetstagare rör sig och ständigt följa med i utvecklingen för att förbli en attraktiv arbetsgivare. Samtidigt ökar möjligheten för Svenska Kraftnät att rekrytera personal med stor internationell kompetens. 13/20

14 4.8 Inre effektivitet En växande och alltmer komplex organisation ställer ökade krav på gemensamma och effektiva rutiner samt andra styr- och uppföljningssystem. Detta gäller såväl för planering och prioritering av projekt och underhåll som för utförandet av administrativa stöduppgifter. Även ett mer utvecklat samarbete mellan olika delar av Svenska Kraftnät och övriga aktörer på marknaden är viktigt. Detta för att skapa samsyn samt realistiska och genomförbara utbyggnadsprojekt. 5 Interna förhållanden En kartläggning av Svenska Kraftnäts styrkor och svagheter har tydliggjort behov av att utveckla och förstärka vissa områden. Dessa behov är extra tydliga i en tid av stor och ökande arbetsbelastning på grund av den ökande investeringsvolymen. Det handlar främst om administrativ ordning och reda samt om kompetensfrågor. Som följd av styrelsens beslut om miljöcertifiering enligt ISO under 2011 kommer även fokus på miljöfrågorna att öka internt. De identifierade områden som behöver utvecklas är följande: > fortsatt kartläggning och utveckling av arbetssätt, interna processer och IT-stöd för dessa > utvecklad och tydligare intern kommunikation > ökat fokus på miljötänkande i vardagen > ökat fokus på kvalitetstänkande i vardagen > ökat fokus på att vara en attraktiv arbetsgivare > fortsatt fokus på föryngring av ålderstrukturen > kompetenssäkring inom befintliga och nya verksamhetsområden 6 Investeringsplanering Svenska Kraftnäts investeringar sammanställs och hålls uppdaterade i en investeringsplan. Investeringsplanen omfattar såväl pågående som planerade men ännu ej beslutade investeringsprojekt och ger en bra samlad bild över det framtida investeringsbehovet. Planen innehåller även projekt som sträcker sig år framåt i tiden. 14/20

15 De investeringsprojekt som berör den närmaste treårsperioden sammanställs årligen i Svenska Kraftnäts Investerings- och finansieringsplan och redovisas till regeringen senast den 1 mars. Treårsplanen utgör således en delmängd av den totala investeringsplanen. Det första året i treårsplanen utgör sedan utgångspunkt för den investeringsbudget för det kommande året som arbetas fram under hösten. Den av de europeiska stamnätsföretagen bildade organisationen ENTSO-E har som en av sina viktigaste uppgifter att ta fram en tioårsplan för investeringarna i stamnäten hos de 34 länder som är medlemmar i organisationen. En icke-bindande tioårsplan ska tas fram vartannat år. Ledord för arbetet med tioårsplanen är transparens och samråd med olika intressenter. Det innebär att en dialog med parter som berörs och har intressen i planen är nödvändig och utgör en viktig del av processen. Även om planen inte är bindande för någon part så framträder behovet av att stamnätsföretagen tydligare presenterar vad man har för planer i nationella tioårsplaner. Svenska Kraftnäts kommer under 2011 att ta fram en svensk tioårsplan. Redovisningen av de pågående och planerade investeringsprojekten kommer därför att förändras under de kommande åren. 7 Fokusområden En sammanvägd bedömning av de förändringar och behov i omvärlden som påverkar Svenska Kraftnät kombinerad med våra egna interna styrkor och svagheter samt behov av förändringar medför att vi de kommande åren ska fokusera på följande sju områden > anslutning av förnybar elproduktion > miljöledning > effektiv nätutbyggnad > utökat europeiskt samarbete > kommunikation > beredskap och säkerhet > kompetensförsörjning och inre effektivitet 15/20

16 8 Mål Till respektive fokusområde finns följande övergripande långsiktiga och kortsiktiga mål framtagna. För de kortsiktiga anges månad och år för när de ska vara uppfyllda. Anslutning av förnybar elproduktion > vi omhändertar alla nyetableringar med bibehållen driftsäkerhet > vi tillhandahåller en god handlingsfrihet för erforderlig utbyggnad > ett utvecklat arbetssätt för långsiktig avbrottskoordinering ska vara framtaget (10/2011) > en tioårig nätutvecklingsplan för Sverige ska vara framtagen (11/2011) Effektiv nätutbyggnad > vi har bra metoder för att prioritera bland utbyggnadsprojekten > vi genomför våra utbyggnadsprojekt med hög effektivitet > en modell för prioritering av projekt ska vara implementerad (12/2011) > en studie som beskriver processen från initiering till beslut för investeringsprojekt ska vara genomförd (12/2011) > Alternativa upphandlingsstrategier ska vara undersökta. Exempel på detta kan vara upphandling av flera stationer samtidigt eller omfattande ledningssträckor (09/2011) Utökat europeiskt samarbete > vi engagerar oss aktivt i det europeiska samarbetet utifrån en genomtänkt strategi > vi bidrar aktivt till en gemensam balansavräkning i de nordiska länderna > en strategisk plan för det europeiska samarbetet ska vara framtagen (04/2011) > ansvars- och arbetsfördelning för europafrågorna ska vara framtagen (04/2011) > en konceptmodell för en gemensam nordisk balansavräkning (NBS) ska vara framtagen och förankrad med de balansansvariga (06/2011) Kompetensförsörjning och inre effektivitet > vår kompetensförsörjning är långsiktig och väl genomtänkt. Den utgår från verksamhetens behov samt strävar mot en bra balans av ålder, kön och etnicitet > verksamheten hanteras enhetligt från ett väl fungerande system för styrning och kontroll 16/20

17 > en plan ska vara framtagen för kompetensväxling från äldre till yngre medarbetare (06/2011) > en inventering över vilka kompetensområden som är väsentliga för affärsverkets verksamhet ska vara genomförd. I kartläggningen ska ingå vilka kompetensgap som ska åtgärdas och vilka risker som kan uppstå om de inte åtgärdas (12/2011) > en utvärdering av provåret 2010 års arbete med verksamhetsplanering ska ske på samtliga nivåer inom verksamheten (03/2011) > ett nytt systemstöd som underlättar och tydliggör arbetet med verksamhetsplanering ska vara implementerat (04/2011) Beredskap och säkerhet > vi arbetar systematiskt och långsiktigt samt med helhetssyn på beredskap och säkerhet för största möjliga samhällsnytta > krishanteringsförmåga och krisledningsorganisation ska utvecklas genom deltagande i tvärsektoriella övningar, exempelvis tillsammans med Myndigheten för Säkerhet och Beredskap (MSB) och Post och telestyrelsen (PTS) (12/2011) > utifrån en övergripande risk- och sårbarhetsanalys ska inriktningsmål för elberedskapen vara fastställda (11/2011) Miljöledning > stamnätet utformas och drivs energieffektivt och förstärkningar underlättar utbyggnaden av förnybar energiproduktion > utsläppen av växthusgaser minskas kontinuerligt > nya anläggningar lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt > användningen av farliga ämnen minskas och de farliga ämnen som fortfarande används släpps inte ut i miljön > ledningsgatorna används på ett hållbart sätt så att värdefull natur skyddas och ett rikt växt- och djurliv bevaras > miljöledningssystemet ska certifieras enligt ISO (12/2011) > minst 90 % av alla medarbetare ska ha genomgått webbutbildning i miljö vid årets slut (12/2011) > energieffektiva lösningar för nya stationer och reservdriftscentraler ska vara framtagna (12/2011) 17/20

18 Extern kommunikation > Svenska Kraftnät uppfattas som en samstämmig, tydlig och trovärdig part på energimarknaden > rutiner för att i tidigt skede samordna och förtydliga Svenska Kraftnäts budskap inför byggandet av nya anläggningar ska vara framtagna (11/2011) > en presentation om Svenska Kraftnäts verksamhet och utbyggnadsplaner ska vara fastställd (03/2011) 9 Nyckeltal För att på ett bra sätt kunna mäta och redovisa Svenska Kraftnät prestationer inom verksamhetsgrenarna har ett antal nyckeltal identifieras. Nyckeltalen tydliggör viktiga delar av verksamheten och utgör även underlag till förbättringsarbete. Dessutom redovisas nyckeltal för ekonomi och hälsa. Mål har ställts upp för varje verksamhetsgren och redovisas nedan. Överföring av el på stamnätet Driftsäkerheten på stamnätet är högt prioriterad. Den följs genom att mäta Icke Levererad Energi (ILE) på grund av fel i stamnätet. Målet är att ILE ska uppgå till högst 10 MWh/år. Systemansvar för el För att elsystemet ska vara i balans bör frekvensen vara 50 Hz. Det gemensamma nordiska målet är att frekvensen inte ska ligga utanför intervallet 49,90-50,10 mer än minuter/år. Telekom Inom området telekom är tillgängligheten viktig. Tillgängligheten i drifttelenätet ska vara minst 99,95 %. Systemansvar för naturgas För att naturgasnätet ska fungera tillfredställande bör tryckgränsen ligga i intervallet bar. Målet är att trycket aldrig ska gå utanför det givna intervallet. Hälsa Ett sätt att mäta hälsa på är sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron inom staten har stadigt sjunkit och låg 2009 på 3,1 procent av tillgänglig arbetstid. Svenska Kraftnät har legat under detta värde en längre tid och har därför valt att ange målet att sjukfrånvaron inom affärsverket ska understiga 2 procent. 18/20

19 Ekonomi Verksamheten ska ge en skälig avkastning. Målet är att räntabilitet på justerat eget kapital efter schablonmässigt avdrag för skatt ska vara minst 6 procent. I den expansionsfas som Svenska Kraftnät befinner sig i är det viktigt att investeringsvolymen följs upp kontinuerligt. Något mål är dock inte kopplat till investeringsvolymen. 10 Risker Riskhantering är en viktig del av verksamhetsplaneringen. Svenska Kraftnät har integrerat riskhantering i verksamhetsplaneringens olika moment. En separat riskanalys redovisas i rapporten Riskanalys enligt förordningen om intern styrning och kontroll och de väsentligaste riskerna sammanfattas nedan. Ett omfattande elavbrott får stora samhällsekonomiska konsekvenser för berörda områden. En god driftsäkerhet är därför grunden i allt vårt arbete. Stamnätet är robust byggt och klarar de flesta påfrestningar som kan inträffa. Vid störningar eller haverier finns rutiner för att snabbt återställa elmatningen. En stor del av Svenska Kraftnäts verksamhet består av utbyggnadsprojekt och antalet projekt ökar kontinuerligt. I många projekt finns svårigheter att hålla den uppsatta tidplanen, vilket vanligen beror på svårigheten att få koncession, det vill säga tillstånd att bygga nya anläggningar. Svenska Kraftnät arbetar med att skapa tydliga budskap gentemot berörda myndigheter och markägare. Vi arbetar också med en modell för prioritering av projekt samt med att ta fram mer realistiska tidplaner. Risken och sannolikheten för sabotage mot våra anläggningar är för närvarande liten. Hotbilden kan dock snabbt förändras. Ett åtgärdsprogram har genomförts för befintliga anläggningar och vid om- eller nybyggnad förstärks det fysiska skyddet. Svenska Kraftnät har ett miljöledningssystem för anläggningsverksamheten för att strukturera och säkerställa miljöarbetet i projekten. För att minska miljöriskerna genomförs årligen miljörevisioner av ett antal entreprenader. Dessutom ställs miljökrav vid all upphandling av bygg- och underhållsentreprenader. Vår förmåga att övervaka och styra stamnätet bygger på väl fungerande IT- och telekommunikationssystem. För att säkerställa driften av IT- och telekommunikationssystemen är dessa uppbyggda med hög redundans. 19/20

20 11 Kompetensanalys Svenska Kraftnät genomför årligen en kompetensanalys av verksamheten med syfte att identifiera och åtgärda kompetensgap. Analysen tar sikte på Svenska Kraftnäts framtida utmaningar och åtgärderna består främst av utveckling av medarbetarna i sina roller, men även av resursförstärkning och reduktion av nyckelpersonsberoenden. Parallellt kartläggs verksamhetskritisk kompetens av de medarbetare som kommer att gå i pension denna kompetens i god tid ska kunna överföras till andra medarbetare. De flesta kompetensgapen inom Svenska Kraftnät kan kopplas till den ökande investeringsverksamheten. Investeringsprojektens stora volym gör att det råder brist på kvalificerade projektledare och tekniska specialister. Ett kritiskt område i investeringsprocessen är förberedelsearbetet för att erhålla koncession för nyinvesteringar. För närvarande råder resursbrist även inom detta område. Nya transmissionsanläggningar, fler utlandsförbindelser, anslutning av stora volymer förnybar produktion m.m. innebär stora ansträngningar i förmågan att långsiktigt planera driften av stamnätet för el. I kombination med nya tekniklösningar innebär detta att medarbetarna ständig måste utvecklas och flera områden med stora gap finns angivna i planerna. Svenska Kraftnät deltar aktivt i arbetet med att utveckla den europiska elmarknaden. För att detta arbete ska kunna bedrivas effektivt behöver ytterligare resurser tillföras. En risk finns för att flera kompetensgap under år 2011 inte hinner åtgärdas, särskilt inom vissa teknikområden. Därtill finns en risk för att brist på projektledare medför att tidplaner måste förskjutas. En noggrann planering, förmåga att prioritera rätt, att organisera styrningen av projektverksamheten effektivt samt att rätt utbilda våra medarbetare kommer att vara nödvändiga inslag i den framtida kompetensförsörjningen. Att rekrytera rätt medarbetare för framtiden kommer också att vara en nyckeluppgift. Men att enbart fylla luckorna med resurstillskott kommer inte att vara tillräckligt konsulter kommer också att behöva utnyttjas i ökad utsträckning. 20/20