Vintergatans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Vintergatans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechef och representanter i likabehandlingsgruppen Vår vision Vår vision är att förskolan har en god och trygg miljö som förebygger kränkningar och där alla blir respekterade oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2016/2017 Barnens delaktighet - Husmodellen - Barnintervjuer - Observationer av barngruppen Vårdnadshavarnas delaktighet - Föräldramöten - Utvecklingssamtal - Föräldraråd - Sociala medier Personalens delaktighet - Likabehandlingsgruppen - Personalmöten - Arbetslagen - Utvecklingsgruppen - Kompetensutvecklingsdagar (K-dagar)

3 Förankring av planen - Personalmöten - Föräldramöten - Digitala mötesplatser - Planerade aktiviteter med barnen - Dialog med barnen - Kompetensutvecklingsdagar (K-dagar) - Reflektionsgrupper

4 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Diskussioner angående hur arbetet med planen genomförts har förts i varje arbetslag på respektive avdelning, i reflektionsgruppen och sedan har diskussioner förts i likabehandlingsgruppen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan All personal är delaktiga i arbetslagen. Representanter i likabehandlingsgruppen representerar arbetslaget på varje avdelning. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas

5 - Utvärdering sker i respektive arbetslag. - Representanter i likabehandlingsgruppen tar med sig avdelningens arbete till likabehandlingsgruppens utvärdering. Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechef tillsammans med representanterna i likabehandlingsgruppen

6 Främjande insatser Namn Främja likabehandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Barnen ska utveckla en förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning Flickor och pojkar utvecklar sin förståelse för olikheter. - Flickor och pojkar interagerar med varandra på ett positivt sätt oberoende av kön eller könstillhörighet - Flickor och pojkar interagerar med varandra på ett positivt sätt oberoende av ålder - Flickor och pojkar interagerar med varandra på ett positivt sätt oavsett av etnisk bakgrund - Flickor och pojkar interagerar med varandra på ett positivt sätt oavsett funktionsnedsättning - Flickor och pojkar ska ha kännedom vad religionsfrihet innebär För oss betyder interagerar: samspel, samverkar, samtalar, deltar i ett socialt sammanhang. Insats - Varje avdelning har litteratur utifrån diskrimineringsgrunderna - Vid religiösa högtider som förskolan av tradition firar, lyfta fram andra religiösa traditioner. - Arbeta utifrån ett interkulturellt förhållningssätt Ansvarig Arbetslagen Datum när det ska vara klart

7 Kartläggning Kartläggningsmetoder - Husmodellen - Barnintervjuer - Observationer Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen - enkät - föräldramöten - utvecklingssamtalen - barnintervjuer - observationer Hur personalen har involverats i kartläggningen - genomför kartläggningen med barnen - diskussioner i reflektionsgrupper och i likabehandlingsgruppen samt i arbetslagen på respektive avdelning. Resultat och analys Kartläggningen på Vintergatans Förskola är utförd både inom- och utomhus under augusti/september månad 2016 på alla förskolans fem avdelningar. Resultat och analys från kartläggningen: Våra inomhusmiljöer: Toaletter och tvättrum upplever många barn som positiva eftersom de kan klara av att gå på toaletten, tvätta sina händer och torka sina händer mm. helt själva. På toaletterna finns också ringklockor som barnen ringer på när de behöver hjälp. Det upplevs som positivt av barnen. Utifrån personalens egna observationer ser de att det behöver vara en personal närvarande för att det lätt blir rörigt och slamsigt vid dessa situationer. Flera barn säger till en vuxen när de går på toaletten för att försäkra sig om att de får hjälp. Några barn säger att de inte tycker om när andra barn öppnar dörren när man sitter på toaletten. Det upplevs som stressigt och lite obehagligt. Några av barnen vill låsa om sig för att få vara i fred. Något barn säger att det låter på toaletten och att det bankar på toaletten. Det är läskigt! Personalen förklarar att det låter i rören när det passerar vatten för att hjälpa till och göra det mindre otäckt.

8 Hallarna på de olika avdelningarna upplevs positiva när man ska klä på sig och gå ut. Personalen har observerat att flera barn behöver stöd utifrån att de behöver få klä på sig i lugn och ro utan att så mycket annat stör deras påklädning. Flera avdelningar har också en hörna i hallen med olika lekmaterial som barnen tycker om. Några barn tycker att det är jobbigt att klä på sig och då upplever de hallen som negativ. En del barn säger att de blir ledsna när vårdnadshavarna ska lämna dem på morgonen. Några barn säger att hallen är smutsig och att de inte gillar det. Ateljéerna på de olika avdelningarna tycker barnen om att vara i men det finns också barn som inte tycker om att var där. Personalen har observerat att det behöver finnas många olika typer av aktiviteter och material som lockar barnen till positiva upplevelser av ateljén. Några barn signalerar att de inte vågar vara i ateljén. Lekrummen inne på avdelningarna tycker många barn om att vara i och leka. Det används flitigt och det finns saker att göra där. Många barn kan leka samtidigt men i olika lekar eftersom det finns rum i rummen. Möjligheterna till att kunna välja olika typer av lekar och aktiviteter tycker barnen är positivt. Barnen leker väldigt mycket rollekar för att bearbeta det de varit med om i verkligheten. Personalen har observerat att det är mycket rörelse och hög ljudnivå i lekrummen men det verkar inte som att barnen tycker det är jobbigt. Ingen har kommenterat det i kartläggningen. Personalen uppmuntrar barnen att tänka på ljudnivån och att vissa lekar inte passar att leka inomhus. Personalen behöver vara närvarande för att kunna se vad som händer och sker. Köken på avdelningarna tycker barnen om och det finns roliga saker att göra där och man äter där. Något enstaka barn tycker att det är tråkigt och vill äta utomhus. Flera avdelningar har även miljöer för lek och aktiviteter i köken och det tycker barnen om. De tycker om att leka och arbeta i köken. Stora gemensamma rummen som kallas bygg och konstruktionsrummet samt kreativa rummet som finns på varje sida av förskolan och som används av flera avdelningar tillsammans tycker barnen om. Barnen tycker att det finns mycket att välja på när de är där. Några barn tycker att andra barn säger till dem att de inte får vara där. Personalen behöver vara där för att kunna se vad som händer. Våra utomhusmiljöer: Broarna på de olika avdelningarna har barnen kommenterat att de tycker att det är tråkigt att behöva vänta tills man får gå och leka. Några barn säger att det blir lite bråkigt och stökigt innan en vuxen kommer. En del barn säger att det blir jagalekar som de inte tycker om. Några barn säger att det är roligt och att de leker lekar ute på bron. Personalen har observerat och sett att det behöver finnas någon form av aktivitet på broarna som barnen kan sysselsätta sig med under tiden de väntar. Skogen tycker många barn om att vara i och leka i. Några barn har sagt att de inte vill vara ensamma i skogen, de vill att någon vuxen är med. Några barn säger att det är mörkt och då blir det läskigt. Många barn leker lekar som tjuv och polis och kurragömma i skogen. Den stora stubben är läskig om man klättrar upp på den och om man inte kommer ner. Personalen har observerat att det ibland förekommer lekar som upplevs som lite skrämmande och hemska av en del barn. Små husen som finns på gården tycker barnen om att vara i och leka i. Barnen tycker att de ser mycket från husen. Det kommer även fram att en del barn tycker att barn är arga i husen och att det inte känns bra. Några barn säger till andra att de ska gå därifrån och det tycker flera barn inte om. Några barn säger att det är bättre när vuxna finns där. Några barn leker mycket rollekar där och

9 tycker det är roligt. Personalen har observerat att det händer saker som gör att personalen behöver finnas nära husen för att se och höra vad som händer. Gungorna tycker många av barnen om att vara i. Många tycker om att gunga. En del barn säger att om man gungar själv får man ingen fart men har man en kompis som kan göra fart får man det. Personalen observerar däremot att det uppstår en del konflikter i gungorna och att det är några barn som ofta gungar och att en del barn bara gungar med vissa kompisar och andra får inte vara med. Personalen behöver bestämma om gemensamma riktlinjer för vilket förhållningssätt vi ska ha kring gungorna. Klätterställningarna tycker många barn om att leka i. Barnen leker mycket med sanden och i kiosken. Man får nya kompisar när man leker där säger något barn. Några barn tycker att det är tråkigt när man inte får komma in i kiosken. En del barn säger att det blir knuffade när de ska åka i kanan. Personalen har observerat att det händer när många vill vara där samtidigt. Det är många lekar som pågår i sandlådorna och i klätterställningarna. Det är ett ställe för barn från olika avdelningar att mötas. Något barn säger att de inte vill leka där när andra barn är där än från den egna avdelningen. Cyklarna tycker barnen om att leka med men de väljer oftast de stora röda cyklarna. Barnen tycker inte om de små cyklarna och det är tråkigt att cykla på dem. Några barn tycker att de ska turas om att cykla. En del barn tycker att det blir bråk och tjafs kring cyklarna eftersom många vill cykla samtidigt. Personalen observerar många saker som inte är så bra med cyklarna. Det blir hierarki, det blir de starka barnen som får cykla mycket, stora barn cyklar mer än små, barnen cyklar bara med vissa kompisar mm. Redan inne vid frukosten startar proceduren med att stressa till en cykel. Barnen utarbetar strategier för att få en cykel. De dagar cyklarna är inne i förrådet startar helt nya lekar och andra lekar. Grillplatsen lockar till olika typer av lekar som fångar många barn. Många barn leker rollekar och tycker om att vara vid grillplatsen. Vårdnadshavarnas delaktighet: Vårdnadshavarna tycker att de får bra med information om barnens dag. De upplever också att personalen tar tag i de situationer som uppstår direkt och reder ut det på plats. Vårdnadshavarna upplever att de kan se arbetet med likabehandling genom att barnen berättar hemma och de ser att personalen jobbar aktivt med att inkludera olika språk och det blir en naturlig del i vardagen. De ser och upplever att förskolan jobbar med allas lika värde genom att arbetet med att vara en bra kompis är tydligt. De har sett att barnen leker i grupper oavsett ålder eller kön. Vårdnadshavarna upplever att materialet inte är uppdelat i "pojk och flick" utan det är könsneutralt. Om ett barn kommer hem och berättar om en händelse från förskolan så pratar de om händelsen, försöker förklara vad som blivit fel och varför så att barnet förstår konsekvenserna av det som hänt. Vårdnadshavarna försöker att inte ha en förutfattad mening om det som hänt på förskolan och tar kontakt med personalen om det upplever att det är något som behöver följas upp. Vårdnadshavarna upplever att det är en bra uppföljning på situationer som hänt och känner sig trygga med det.

10

11 Förebyggande åtgärder Namn Närvarande personal Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Barnen ska känna sig trygga i alla miljöer på förskolan både inom- och utomhus. Åtgärd Personal ska finnas eller vara uppmärksamma på de platser där barnen har uttryckt att de inte är trygga. Personal ska vara mer rörliga både ute och inne. Personal ska ha ett förhållningssätt som innebär att vi ser alla barn vid förskolan som allas barn. Motivera åtgärd Barnen har genom kartläggningen uttryckt att vissa platser känns otrygga eller skrämmande för dem. De uttrycker också att personal inte finns på dessa platser. Därav ovanstående åtgärder. Ansvarig Samtlig personal på förskolan. Datum när det ska vara klart Namn Samverkan förskola-hem Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Ökad samverkan mellan förskolan och hemmet. Åtgärd

12 Personalen går aktivt in i situationer där konflikter och kränkande handlingar uppstår mellan barnen. Personalen sprider ut sig i alla miljöer för att kunna se och höra vad som händer bland barnen. Motivera åtgärd Utifrån föräldrarnas synpunkter har ovanstående åtgärder vidtagits. Ansvarig Samtlig personal på förskolan. Datum när det ska vara klart

13 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling - Personalen gör vardagliga observationer - Personalen är lyhörd och uppmärksam - Personalen har uppsikt över de olika rummen - Personalen befinner sig där barnen är. - Kontinuerliga diskussioner och samtal i personalgruppen för att tidigt upptäcka och förebygga. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till - All ordinarie personal på förskolan. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn - Personal pratar med berörda och dokumenterar det som kommer fram. - Personal informerar förskolechef. - Personal informerar vårdnadshavare. - Observationer genomförs. - Upprätta handlingsplan. - OSIS- blankett fylls i av ansvarig personal. - Stöd till den som är utsatt och till den som utsätter. - Vid behov kontakta elevhälsan. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal - Personal samtalar och lyssnar in situationen - exempelvis hur tänkte du nu? - Personal dokumenterar eventuell situation som uppkommit och kontaktar överordnad chef - Kontakta överordnad chef - Fackligt ombud kontaktas - Förskolchef kontaktar personalkonsult. - Vid behov kontakta skyddsombud. - Samtal i arbetsgruppen

14 - Vårdnadshavare kontaktas Rutiner för uppföljning - Uppföljning och utvärdering sker vid behov på avdelningsplaneringar för att se hur vi behöver gå vidare. - Arbetslaget är ansvarig för att uppföljning sker. - Förskolechef ansvarar för dokumentation och uppföljning när det gäller vuxna som kränker. Rutiner för dokumentation - Den personal som får kännedom om händelsen dokumenterar direkt. - Vid dokumentation används dokumentet " dokumentation vid kränkande behandling" - Förskolechef ansvarar för att dokumentera när vuxna kränker Ansvarsförhållande Förskolechef; Har det övergripande ansvaret för arbetet med att främja likabehandling samt ge förutsättningar för diskussioner och kompetensutveckling inom området. Förskolechef ansvarar för uppföljning, utvärdering och revidering av likabehandlingsplanen. Personal; Personalen följer likabehandlingsplanen, rapporterar till förskolechef om kränkning/diskriminering förekommer. Detta gäller både kränkning/diskriminering mellan barn-barn, vuxen-barn, vuxenvuxen. Personalen kartlägger, utreder, åtgärdar, dokumenterar och utvärderar. Personalen ska vara lyhörd till barnens signaler och ge förutsättningar för barnen att våga öppna sig och berätta vad de varit med om eller sett.

15 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.

16 Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling.

17 Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering] När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: Det får vara någon måtta med tramset. Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i riktiga kläder eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

18 En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förturåt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering] En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker? [trakasserier] Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering] David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom Snubbelfot. Personalhar hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en äcklig storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier]

19 Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit den andra tantens namn. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelse som kan vara trakasserier: Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier]